Tidningen M NR1 2021

T IDN IN G E N MO DIG — N U MME R 1 2021 — MO DE R AT K VI N N ORN A

LEDARSKAP I STORMENS ÖGA EMILIE ORRING — REGIONSTYRELSENS ORDFÖRANDE I REGION UPPSALA

RIKSDAGSLEDAMÖTERNA SOM HAR JOBBAT INOM VÅRDEN UNDER CORONAKRISEN

10

12

Innehåll 3

Ledare

4

Trygghet på lokal och nationell nivå

6

Kameraövervakning ökar tryggheten – Carina Wutzler

7

Rädsla är en dålig grund för lagstiftning – Amanda Broberg

8

Ledarskap i stormens öga. Modig träffar Emilie Orring.

10

Storleken på statens åtagande. Intervju med Maria Malmer Stenergard

12

Riksdagsledamöterna som har jobbat i vården under coronakrisen

14

Sexualbrott och våld i nära relationer under corona

15

MUF-sidan

16

Förskolans historiska betydelse för jämställdhet – Mattias Hallberg

18

Utrikessidan – Margareta Cederfeldt

19

Korsord

20

Landet runt

21

Verksamhetsbesök, äldres trygghet

22

Nytt från styrelsen

23

Kontakta oss

24

Hur förberedda är vi för det moderna kriget? - Amanda Wollstad

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.

Redaktionen består av Josefin Malmqvist, chefredaktör, Susanne Ydstedt, Joline Göttfert, Cecilia Löfgreen och Karla Ramsbäck, ombudsman.

Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.

Prenumerera på tidningen? Fyll i formuläret på www.tidningenmodig.se Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se Vill du annonsera i tidningen? Kontakta moderatkvinnorna@moderaterna.se

Trygghet att lita på är en förutsättning för jämställdhet Unga kvinnors utsatthet för sexualbrott har ökat med omkring 200 procent under den feministiska regeringens tid i Rosenbad. I Brottsförebyggande rådets senaste nationella trygghetsundersökning uppger var tredje kvinna i åldern 20-24 år att hon utsattes för sexualbrott under föregående år. Nära hälften av de unga kvinnorna väljer en annan färdväg eller ett annat färdsätt för att undvika att utsättas för brott.

I detta nummer har vi fokuserat på tryggheten i Sverige. Trygghet att våga gå ut själv på kvällen i sitt eget bostadsområde. Vad behöver politiken göra – lokalt och nationellt – för att fler ska känna sig trygga? Trygghet handlar också om rikets yttre gräns. Amanda Wollstad frågar sig hur förberett Sverige är på modern hybridkrigföring.

Trygghet betyder olika saker för olika personer vid olika tidpunkter i livet. Margareta Pålsson, ordförande för Moderata Seniorer,

tar tempen på äldres trygghet i Sverige idag. Att sjukvården finns där när vi behöver den, även mitt i en pandemi, är även det en typ av trygghet.

Dessutom får vi träffa Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande i Uppsala, som kastades in i uppdraget att leda en av Sveriges största regioner, bara någon månad innan coronapandemin slog till med full kraft i Sverige.

Modig har också träffat Maria Malmer Stenergard, ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, som i en intervju med Susanne Ydstedt resonerar om migrationspolitiken och storleken på statens åtagande.

Med hopp om en givande läsning!

JOSEFIN MALMQVIST

Ordförande

Goda nyheter!

Norrbottens första kvinnliga landshövding Varma gratulationer till Norrbotten som får en skicklig ledare för länsstyrelsen. Lotta Finstorp blir den 30:e landshövdingen i Norrbotten – efter 382 år med män. Det var på tiden och Lotta är helt rätt person för uppdraget!

Varmt lycka till, Lotta!

100 år sedan beslut om rösträtt Den 26 januari var det 100 år sedan det sista och definitiva beslutet om allmän och lika rösträtt i Sverige. Demokrati tar tid att bygga upp, men går betydligt fortare att rasera. Det är någonting vi tillsammans måste värna och försvara varje dag.

Frihetskampen ska vinnas idag, imorgon och varje dag.

Sverige ska bli först i världen att utrota livmoderhalscancer Varje år drabbas ungefär 550 kvinnor och 150 avlider av livmoderhalscancer i Sverige.

Vi vill att kvinnor erbjuds screening och vaccin mot viruset som orsakar cancern, redan i tidig ålder och har därför tagit initiativ i riksdagen till en nationell handlingsplan som på 5-7 år skulle kunna utrota livmoderhalscancer i Sverige.

Så ökar vi

TRYGGHETEN i hela Sverige

Förra året ökade den upplevda otryggheten i landet, enligt Brås nationella trygghetsundersökning. För att motverka brottslighet och öka tryggheten i Sverige krävs såväl lokala som nationella åtgärder.

I det här reportaget möter vi Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell, riksdagsledamoten Louise Meijer och lokalpolitikern Åsa Ågren Wikström, för att tala om vad Moderaterna vill göra för att bidra till ökad trygghet på både lokal och nationell nivå.

År 2020 ökade antalet skjutningar i landet jämfört med förgående år, liksom antalet dödade med skjutvapen. Hur ser du på regeringens hantering av gängkriminaliteten?

– Ifjol inträffade en skjutning varje dag under hela året, så det är svårt att ge något annat betyg än icke godkänd. Samtidigt finns det många bra förslag som ligger på riksdagens bord och som skulle ha effekt. Ingen skulle vara gladare än jag om regeringen släppte prestigen och tog till sig av dem. Men i ärlighetens namn känns de väldigt trötta och jag betvivlar att det kommer att ske, säger Johan Forssell.

– Det viktigaste är att genomföra ett större omtag i hela rättspolitiken.

Det måste bli ett större fokus på att

4

skydda allmänheten från gängkriminella och det innebär bl a att personer som döms för allvarliga brott ska avtjäna längre tid i fängelse.

Vi behöver också ge polisen bättre verktyg för att kunna klara upp fler brott, till exempel genom att i fler fall kunna avlyssna gängkriminella.

I undersökningar får M högst förtroende i frågor som rör lag och ordning. Vad tror du att det beror på?

– Jag tror att väljarna uppskattar vår kombination av att både tala ärligt om samhällsproblemen och visa på konkreta lösningar för att hantera dessa. Jag är övertygad om att det går att få bukt med gängkriminaliteten och jag hoppas att vi ska få

en chans att visa det efter nästa val, avslutar Johan.

Louise Meijer är riksdagsledamot från Skåne och har nyligen släppt en rapport om lokalt brottsförebyggande arbete. Under hösten har hon träffat moderata förstanamn i social- och utbildningsnämnder för att prata om det lokala brottsförebyggande arbetet.

Nu har hon sammanställt de åtgärder som moderatledda kommuner vidtar för att minska brottsligheten på både kort och lång sikt.

– I det brottsförebyggande arbetet har kommunerna en central roll.

Jag hoppas att sammanställningen kan vara en pusselbit i det stora arbete som behöver göras både lokalt och nationellt, säger Louise Meijer.

Louise Meijer

Några av åtgärderna som tas upp i rapporten är: • Nolltolerans mot frånvaro • Offensiv inställning till drogtest ning och narkotikahundar i skolan • Ordningsvakter och trygghets värdar • Kamerabevakning • Fältassistenter som jobbar uppsökande • Föräldrastöd • Aktiv arbetsmarknadspolitik • Lokalt brottsförebyggande råd, Brå Förutom lokala brottsförebyggande förslag lyfts även nödvändiga förändringar av lagstiftningen upp i

Johan Forssell

rapporten. Det handlar bland annat om att relevant information ska kunna delas mellan myndigheter, att ändra reglerna för ordningsvakter och förändrad ungdomsvård.

– Lagstiftning ska inte hindra effektiva brottsförebyggande åtgärder. Det behövs förändringar i lagstiftningen för att det lokala brottsförebyggande arbetet ska kunna genomföras på bästa sätt.

När regeringen nu vill lagstifta om kommunalt ansvar för brottsförebyggande åtgärder måste också lagstiftningen anpassas efter kommunernas behov, säger Louise.

Betydelsen av lokalt brottsförebyggande arbete syns i stora delar av landet. En undersökning från Umeå kommun visar att 4 av

Åsa Ågren Wikström

10 kvinnor i Umeå avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli rånad, överfallen eller på annat sätt ofredad. Detta har fått Åsa Ågren Wikström, styrelseledamot för Moderatkvinnorna och ordförande för Umeå Centrala Moderatförening, att reagera: – Alla ska kunna röra sig fritt i Umeå utan att känna oro. Det är viktigt att kommunen skapar trygga offentliga miljöer med god belysning. Kamerabevakning på särskilt brottsutsatta platser, kommunala ordningsvakter och flexibla busstopp är några exempel på åtgärder som skulle kunna öka tryggheten i Umeå, säger Åsa Ågren Wikström.

JOLINE GÖTTFERT

5

JA till kamerövervakning

Kameraövervakning ökar tryggheten Tryggheten är basen i vårt samhälle. Det handlar både om den upplevda och faktiska tryggheten.

Brottsligheten brer ut sig i Sverige och den grova kriminella brottsligheten blir allt värre. Färre vågar vittna och de kriminella går alltför ofta fria. Det är helt oacceptabelt i Sverige 2021! Vi behöver använda oss av olika åtgärder för att skapa ett tryggare samhälle. Det krävs hårdare straff och fler poliser, men också åtgärder som att göra satsningar på trygga fysiska miljöer, fånga upp och hjälpa barn och unga i riskzonen och så vidare. Även övervakningskameror är en viktig pusselbit i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet.

Det finns flera bevis på att övervakningskameror är ett effektivt och kraftfullt verktyg för att förebygga, bekämpa och klara upp brott. Med hjälp av kameraövervakning får rättssamhället ett nödvändigt redskap för att kunna identifiera och lagföra kriminella. Förutom ökad chans att lagföra vid brottslighet ser man att övervakningskame-

6

ror i sig också har en avskräckande effekt och minskar brott på de platser där de finns. Dessutom är 9 av 10 svenskar positiva till övervakningskameror på allmänna platser, enligt en statistiskt säkerställd undersökning från 2017 och 2018.

Givetvis måste man alltid se över nyttan av att använda kameraövervakning kontra den möjliga inskränkningen av personers integritet. Den personliga integriteten är något vi måste värna, men kameror borde vara överordnat en möjlig inskränkning. Den största integritetskränkningen är att bli utsatt för brott. Intresset av trygghet och att brott klaras upp måste väga tyngre än vad det gör idag. Undersökningar visar både att få invånare anser att övervakningskameror på allmänna platser skulle inskränka deras integritet och att en majoritet av svenskarna känner sig tryggare av övervakningskameror. Den upplevda och faktiska tryggheten måste vi ta på största allvar.

Åtgärder för att underlätta kameraövervakning har gjorts,

men inte på långa vägar i tillräcklig utsträckning. Gör det enklare för polisen, kommunerna, regionerna, företagare och fastighetsägare använda sig av övervakningskameror för att öka tryggheten i samhället!

CARINA WUTZLER

kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun

NEJ till kamerövervakning

Rädsla är en dålig grund för lagstiftning I kampen för trygghet kan inte ändamålet helga medlen. Men den kritiska reflexen mot trygghetsåtgärder som övervakning är inte bara ideologiskt motiverad.

Otryggheten är tillsammans med brottsligheten en av de största utmaningarna politiken står inför.

Kärnstaten har misslyckats med ett av sina uppdrag. Utvecklingen behöver motas tillbaka. Så långt är nämligen de allra flesta överens.

Frågan är hur?

Ofta avfärdas de som invänder mot allt skarpare trygghetsåtgärder. Kanske är vi fast i ideologiska honnörsord som integritet och begränsning av statens makt. Så ställs skeptikerna mot realisterna.

Det är i bästa fall en falsk dikotomi. I värsta fall är det ett rätt självbedrägligt sätt att ignorera inte såväl ideologiska intressekonflikter som praktiska avvägningar.

Att vara skeptisk mot övervakning handlar inte om någon desillusionerad rädsla för att Sverige över en natt ska förvandlas till Oceanien i George Orwells 1984. Men när

förslag som fler trygghetskameror läggs fram är det sällan någon som ber om evidens för att detta skulle vara effektivt.

Rädsla är en dålig grund för lagstiftning. Det är ingen slump att det var efter 9/11 som den amerikanska staten fick kraftigt utökade befogenheter på övervakningsområdet.

Men 2019 lades övervakningsprogrammen för telefonsamtal och sms ner. Det bedömdes helt enkelt inte som tillräckligt kostnadseffektivt. Åtgärderna hade inte motverkat ett enda terrordåd.

Allt mer integritetskänslig information hamnar hos myndigheter. Samtidigt är den överskottsdata som digitala övervakningsprogram genererar oerhört resurskrävande att hantera.

Den som vill stävja utvecklingen vi ser måste först svara på frågan: hur gör vi det effektivast?

Lite tyder på att fler kameror och mer datainsamling är vägen dit.

Övervakningsåtgärder är nämligen inte bara en trygghetsfråga.

Det är också en kostnadsfråga. Den

som ändå är beredd att lägga stora summor på mer övervakning borde först kunna svara ordentligt på frågan hur detta är den mest effektiva brottsbekämpningen. Och släng in en sådan där ideologisk följdfråga om hur man ska värna integriteten när ni ändå är igång.

AMANDA BROBERG

vice ordförande Fria Moderata Studentförbundet

7

Ledarskap i stormens öga Det var november 2019. Stefan Olsson ringde och berättade att han ville kliva av som regionstyrelsens ordförande i Uppsala. Under våren hade han blivit utbränd och rehabiliteringen skulle ta tid. Emilie Orring var mammaledig med sitt andra barn, men nu var hon tvungen att bestämma sig snabbt. Skulle hon kandidera som gruppledare eller inte? Och till rollen som regionstyrelsens ordförande? Det var många frågor i tankarna de efterföljande dagarna.

– Att vara småbarnsförälder samtidigt som jag är ytterst ansvarig för regionen? Men stödet från gruppen och från hemmet gjorde det enklare för mig att kliva fram, fortsät-

8

ter hon. Emilie Orring tillträdde officiellt som regionstyrelsens ordförande för ett år sedan. Fokus var att förverkliga den blågröna plattformen för Region Uppsala.

Regionen hade under en längre tid dragits med stora bekymmer.

Vårdköerna ökade, kostnadsutvecklingen för vården hade dragit iväg och det fanns ingen sammanhållen budgetprocess, trots att det tidigare S-styret hade höjt skatten med 1 miljard kronor.

– Det saknades inte arbetsuppgifter, om jag uttrycker mig försiktigt. Jag var inställd på att förverkliga det vi hade gått till val på och få ordning på ekonomin utan att höja skatten, säger Emilie Orring.

Samtidigt som de blågröna partierna inledde förhandlingarna för budgeten för nästkommande år började situationen med Covid-19 att förvärras. Smittspridningen hade ökat i Kina och spridit sig utanför landets gränser. Det var inte en fråga om, utan när viruset skulle nå Sverige. Allt mer av dagarna började fyllas med pandemirelaterade möten.

Trots ett mycket ansträngt läge lyckades sjukvården att under krisens första fas snabbt bygga ut antalet intensivvårdsplatser. Under våren var Region Uppsala en av tre regioner som lyckades upprätthålla lagkravet om mammografi, samt upprätthålla screening av cervixcancer.

Emilie Orring

– Sett ur backspegeln tycker jag att vården klarade av att skala upp intensivvården och att vår region i samverkan med andra lyckades få loss skyddsutrustning till medarbetarna.

Hon fortsätter: – Det stora orosmolnet, som håller mig vaken ibland om nätterna, är hur vi säkerställer att personalen får tid till återhämtning. De har gjort ovärderliga insatser men har fått jobba på övertid, särskilt under hösten. Vi var första regionen med lokala råd och var tvungna att aktivera krislägesavtalet för delar av Akademiska sjukhuset. Vi har väldigt högt ställda ambitioner när det gäller arbetsgivarpolitiken.

Jag är stolt över att vi har lyckats förhandla fram bättre villkor för sjuksköterskor och undersköterskor inom t.ex. intensivvården. Men, villkor handlar mer än bara lön.

Det handlar om återhämtning.

Satsningar på personalen förutsätter ordning och reda i ekonomin.

– Samtidigt har vi den ekonomiska verkligheten som vi har trots att vi börjat med att städa upp efter det tidigare styret. För att kunna satsa på medarbetarna måste vi därför fortsätta med arbetet med ordning i ekonomin. Det låter rätt banalt.

Ett led i det är att inte bygga nya permanenta verksamheter som finansieras med tillfälliga statsbidrag, säger Emilie Orring.

– Vilket är det främsta tipset du vill ge till någon som hamnar i en liknande situation som du gjorde under 2019? Ge inte ett snabbt svar. Men, stå inte tillbaka om du känner att du vill ta klivet framåt.

Omge dig med kloka personer som inte bara säger ja till allt, utan som även utmanar ditt intellekt. Att vara regionstyrelsens ordförande är att ha det yttersta ansvaret, men du kan göra ett mycket bättre jobb om du har en bra grupp och om du har stöd hemifrån för att kunna få ihop livspusslet.

9

“Vi måste börja prata mer om storleken på statens åtagande” Hon leder ett utskott med en budget på 250 miljarder.

Hon ansvarar för frågor som pensioner, sjukförsäkring och migration.

Hon tror att vi äntligen börjar närma oss ett fönster där större reformer är möjliga. Modig tog ett samtal med Maria Malmer Stenergard om statens välfärdsåtagande och ett bristande samhällskontrakt.

För Maria Malmer Stenergard, ordförande i Riksdagens socialförsäkringsutskott, är frågor som trygghet, rättvisa, ledarskap och jämställdhet tätt sammankopplade med hennes ansvarsområden. På senare tid har det blivit migrationsfrågan som tar den mesta tiden, ett område där alla nämnda begreppen är centrala.

Moderaterna vill se över välfärd kopplat till invandring, där man måste kvalificera sig in på ett systematiskt sätt. De som fått avslag på asylansökan ska återvända så att resurserna vi gemensamt betalar går till de som ska vara i landet.

– Vi måste stå för att det ska löna sig att jobba och att ha jobbat. Svenskar, faktiskt från höger till vänster frånsett extremerna, har skrivit under ett samhällskontrakt där vi

10

Vi måste stå för att det ska löna sig att jobba och att ha jobbat. avstår en stor del av vår inkomst för att samhället gemensamt ska sköta omsorg, skola, vård, rättsväsende, post och så vidare. Om detta inte fungerar – trots att vi betalar in mer och mer pengar - rivs kontraktet i bitar och drar samhället isär, vilket ger en grogrund för orättvisa och otrygghet.

Detta menar hon främst syns i frågor som pensioner och bidrag till nyanlända. En person som har jobbat hela livet i Sverige kan ha lika stor pension som vad en nyanländ som inte jobbat en endaste dag i Sverige har i olika former av bidrag.

Detta upplevs som orättvist och underminerar samhällskontraktet ytterligare.

– Samtidigt måste vi underlätta för i synnerhet nyanlända kvinnor att bli en del av arbetsmarknaden och därmed samhället. En viktig del i detta var att den retroaktiva föräldraledigheten avskaffades i migrationsuppgörelsen 2015-16.

Före dess kunde kvinnorna stanna hemma i år efter år och förblev i utanförskap.

Föräldraförsäkringen är något Maria Malmer Stenergard ofta funderar på. Å ena sidan är det en grundläggande liberalkonservativ politik att låta familjerna bestämma exakt hur de ska vilja lägga upp och dela på sin föräldraledighet, men å andra sidan har vi ett mycket generöst och skattefinansierat system

Maria Malmer Stenergard

som kan gynna ojämställdhet. Detta är en fråga som hon menar att vi måste börja prata mer om inom en snar framtid.

– I mitt utskott är det centralt att se till att det finns ett skyddsnät som håller när det behövs som mest.

När man är sjuk, satt ett nytt liv till världen, blir äldre. Men just därför måste vi börja prata mer om storleken på statens åtagande, inte minst inom partiet. Ju större staten blir, desto svårare är det att hålla en stark och bra kvalitet på skyddsnätet. Jag ser en växande risk för att det blir urvattnat, vilket vore olyckligt.

I sammanhanget nämner hon bland annat seniorer, kanske kvinnor med låga pensioner som på grund av en dålig ekonomi varken kan eller vågar lämna sin man även

Yngre måste därför uppmärksamma att antal arbetade timmar verkligen spelar roll senare i livet. om de både vill och borde.

– Det är verklig otrygghet och tyvärr också situationer vi ofta stöter på. Kvinnorna kan ha varit yrkesverksamma i lågavlönade jobb delar av livet, med uppehåll för längre föräldraledigheter vilket märks i pensionskuvertet. Yngre måste därför uppmärksamma att antal arbetade timmar verkligen spelar roll senare i livet.

Men det finns hopp! Maria menar att det nu finns unika möjligheter

att göra större reformer, ett fönster som varit stängt länge.

– Jag vill se att vi går back to basics.

Vi ska välja vad vi vill prioritera statens resurser, folkets pengar, på. Och det måste ske nu, för det är många i vårt land som ligger sömnlösa av oro för anhöriga på äldreboenden, för hur det går för barnen i skolan och för hur de ska ha råd med en oväntad utgift. Vi ska våga lyssna på nya idéer om hur vår välfärd ska organiseras och vi ska lägga mer pengar på polis än på studiecirklar. För om vi inte känner trygghet då fungerar inte heller något annat i livet. Det är Maslows trappa, helt enkelt, avslutar Maria Malmer Stenergard.

SUSANNE YDSTEDT

11

Riksdagsledamöterna som har jobbat inom vården under coronakrisen Ulrika Jörgensen, Marie-Louise Hänel Sandström och Elisabeth Björnsdotter Rahm är alla tre moderata riksdagsledamöter som har arbetat inom vården under coronakrisen. Hur har de upplevt att kombinera uppdraget som riksdagsledamot, med att jobba inom vården under en pandemi?

När riksdagen våren 2020 drog ner på antalet ledamöter på plats så bestämde sig Ulrika Jörgensen för att göra samhällsnytta under coronakrisen. Hon ringde Kungsbacka kommun och frågade var hon behövdes mest. Svaret blev i hemsjukvården, där hon har arbetat tidigare både som sjuksköterska

12

och som enhetschef.

– Jag jobbade en till två dagar i veckan från slutet av mars fram till midsommar, därefter har de inte haft samma behov av extra personal. Det kändes bra att kunna kombinera riksdagsuppdraget med att göra nytta inom vården under pandemin. Jag sitter i socialutskot-

En längre version av intervjuerna publiceras på tidningenm.se

tet och det har gett mig mycket att få en inblick i hur hemsjukvården fungerar idag och vad jag behöver driva på för förändringar, såsom bl.a. ett enhetligt journalsystem, säger Ulrika Jörgensen.

Marie-Louise Hänel Sandström arbetade som läkare vid Gråbo vårdcentral i tolv år innan hon

Ulrika Jörgensen

Som politiker är det viktigt att se verkligheten, inte minst under en kris.

Mitt fokus är på uppdraget som riksdagsledamot och jag får se från vecka till vecka hur mycket jag kan hjälpa till på vårdcentralen. valdes in i riksdagen 2018. Sedan dess har hon varit tjänstledig från sitt arbete, men under coronakrisen valde hon att hjälpa till på sin gamla arbetsplats för att stötta sina kollegor. Från mars till början av juli jobbade Marie-Louise ungefär två dagar i veckan på vårdcentralen. Efter ett uppehåll är hon nu tillbaka på vårdcentralen för att hjälpa till med vaccinationerna.

– Som politiker är det viktigt att se verkligheten, inte minst under en kris. Mitt fokus är på uppdraget som riksdagsledamot och jag får se från vecka till vecka hur mycket jag kan hjälpa till på vårdcentralen.

När vi kommer igång med massvaccinering kan det bli mer att göra, säger Marie-Louise.

Elisabeth Björnsdotter Rahm är utbildad sjuksköterska inom

Marie-Louise Hänel Sandström

narkos/IVA och äger en vårdcentral i Lycksele i Västerbottens län, där hon är verksamElisabeth Björnsdotter hetschef.

Rahm Hon berättar att de i början av pandemin själva tog prover på alla som ville provtas, men sedan har det mest handlat om självtester. Utanför vårdcentralen byggde de en arbetsbod dit människor kan komma förbi och hämta tester genom en lucka.

– Vi använder även boden till att ge coronavaccin. Den som får vaccinet går in genom en ingång och sedan ut en annan väg. Vi kan vaccinera ungefär 30 till 40 personer i timmen. Än så länge har vi vaccinerat alla som bor på särskilda boenden och nu vaccineras personal på särskilda boenden. Vi har också vaccinerat vår egen personal, säger Elisabeth.

Det finns fler riksdagsledamöter som har ställt upp på olika sätt under pandemin. Alexandra Anstrell volontärarbetade en vecka på ett av Haninges äldreboenden innan påsk.

– Det var ett gäng fantastiska medarbetare på de olika avdelningarna jag var på, som trots pandemi,

många sjuka kollegor och inte någon ordentlig skyddsutrustning, kom till jobbet med Alexandra Anstrell ett leende på läpparna, berättar Alexandra.

Ann-Sofie Alm startade en grupp på Facebook, ”Din granne i Munkedal”, där hon uppmuntrade grannar att höra av sig till varandra och skriva i gruppen att man kunde hjälpa till att handla, gå på apotek och annat. Uppslutningen Ann-Sofie Alm blev stor och hon utnämndes till lokal eldsjäl.

– Gruppen blev ganska stor och det blev härlig aktivitet. Det har brutits tristess i hemmavardagen och skapats vänskap över generationsgränser, vilket glädjer mig mycket. Det har verkligen varit en samhällelig insats där frivilliga, snälla medmänniskor sträckt ut sin hand för att hjälpa, säger Ann-Sofie.

JOLINE GÖTTFERT

13

Sexualbrott och våld i nära relationer under corona Våldtäktsanmälningarna och våldet i nära relationer med dödlig utgång ökar. Myndigheter varnar för att coronapandemin kan leda till att våld i nära relationer ökar.

Sverige ligger tillsammans med England-Wales högst när det gäller våldtäktsanmälningar i Europa.

Under 2019 anmäldes över 23000 sexualbrott, varav 8820 rubricerades som våldtäkt. Det innebar en ökning av antalet anmälda våldtäkter med 6%.

– Vi vet från andra studier att mörkertalet är stort. I studien ”Våld och hälsa” så uppger var femte kvinna att den har blivit utsatt för sexualbrott efter sin 18-årsdag, säger Åsa Witkowski, som är verksamhetschef för Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

En granskning av BRÅ visar att ungefär 5 av 100 våldtäkter klaras upp. Stina Holmberg är forskare på Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Hon menar att det är viktigt för utredningsresultaten att man kommer igång snabbt med utredningar samt att det går snabbt när man lämnar in tester för DNA-analys.

Åsa Witkowski lyfter också upp långa handläggningstider som ett problem, något som Sverige också har fått kritik för från Europarådets expertgrupp Grevio.

– Själva utredningen och förun-

14

dersökningen kanske startar sent.

Det kan vara länge sedan brottet begicks så att det är svårt att hitta vittnen eller få deras vittnesmål.

Det blir också en väldigt utdragen process för den som har varit utsatt för brott, säger Åsa Witkowski.

De allra flesta våldtäkter sker av någon som offret redan har en relation till. När många blir isolerade i hemmet under coronapandemin ökar risken för våld och möjligheten att söka hjälp minskar när man är utsatt för våld i sin relation.

Den ideella organisationen Storasyster arbetar för att motverka sexuella övergrepp och erbjuder stöd till dem som har blivit utsatta för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. I november anordnade Storasyster ett live-sänt politikersamtal för att diskutera hur tillgången till stöd i pandemins efterverkningar kan säkras.

Organisationens generalsekreterare Cecilia Bödker Pedersen inledde panelsamtalet.

– Många av dem vi möter mår psykiskt dåligt, något som ytterligare förvärrats av den situation vi nu befinner oss i under coronapandemin. Vi får många larmrapporter om att våldet ökar under samhällskriser. För den som lever med och nu är isolerad tillsammans med förövaren kan det vara omöjligt att

De allra flesta våldtäkter sker av någon som offret redan har en relation till. söka stöd och hjälp, berättade hon.

Josefin Malmqvist var en av deltagarna i panelsamtalet, tillsammans med bland annat Annika Strandhäll (S), Åsa Lindhagen (MP) och Juno Blom (L).

Under samtalet lyfte Josefin upp flera punkter som särskilt viktiga, bland annat att stärka barn- och ungdomspsykiatrin, höja kvaliteten på sexualundervisningen i skolan samt öka satsningar på skolsjuksköterskor och kuratorer.

– Ökningen av sexualbrott, de stora mörkertalen när det gäller anmälningar och den låga uppklarningsfrekvensen – denna negativa utveckling såg vi redan innan coronakrisen, men nu har problemen fördjupats. Vi behöver skärpta straff, ökade resurser till hela rättsväsendet, men även förändrade arbetssätt i utredningsarbetet, sa Josefin under panelsamtalet.

JOLINE GÖTTFERT

Matilda Ekeblad, Erik Engstrand och Samuel Jonsson.

Som MUF-sidan utlovade i senaste numret av Tidningen M är det äntligen dags att djupdyka i Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma, som gick av stapeln den 14 november 2020. Till följd av den ökade smittspridningen under hösten fick de 113 ombuden ses över Zoom.

För att stämman skulle bli praktiskt genomförbar behandlades bara det mest nödvändiga. En avskalad stämma till trots hann vi både välja en ny förbundsstyrelse och anta en ny stadga.

Den nya förbundsstyrelsen består av följande personer: • Matilda Ekeblad, förbundsordförande • Erik Engstrand, förste vice förbundsordförande • Samuel Jonsson, andre vice förbundsordförande • Ledamöter: Hugo Abrahamsson, Dalila Alibasic, Oskar Brusell, Lovisa Gustafsson, Pasi Huikuri, Sofia Höglund, Oliver Rykatkin, och Johannes Thernström.

I spetsen står MUFs nyvalda förbundsordförande Matilda Ekeblad, som tidigare varit bland annat ordförande för MUF Östergötland.

MUF-sidan vill ju såklart ta chansen att lära känna henne lite bättre genom fem snabba frågor (men inte lika snabba svar)!

Vilket är ditt bästa valminne?

Kvällen innan valdagen 2018. Vi var ett stort gäng MUFare från hela Sverige som mötte Ulf utanför Konsert och Kongress i Linköping efter slutdebatten mot Löfven.

Stämningen och gemenskapen den kvällen är bland det häftigaste jag har upplevt.

Vem är din politiska förebild?

Jag har inte en direkt förebild utan jag inspireras mer av personers handlingar. Men förebilder jag tar med mig in i mitt politiska engagemang är Barbro Westerholm och Peder Fredricson.

Vilken är din favoritkampanjlåt?

SVERIGE JOBBAR! Vilka är de tre viktigaste frågorna som MUF ska driva i partistyrelsen?

Mer klimat- och miljöpolitik, skoloch utbildningsfrågor och reformer för ungdomsarbetslösheten Vilket är ditt favoritgodis?

Popcorn! Om det inte räknas, så choklad!

Med mindre än 600 dagar till valdagen behöver vi nu blicka framåt.

Det har varit oerhört glädjande att se hur MUF har hittat nya arbetssätt under pandemin, men jag talar nog för hela ungdomsförbundet när jag säger att vi saknar skolkampanjerna, resorna, utbildningarna och stämningen något oerhört.

LINDA OBIEDZINSKI

redaktör MUF-sidan

15

Förskolans historiska betydelse för jämställdhet, arbetslinje och barns uppväxtvillkor – del 2 Första delen i serien (tidningen Modig nr 3 2020) handlar om tiden från de första småbarnskolorna på början av 1800-talet fram till 1980-talets debatt om företagande inom barnomsorgen. När vi nu fortsätter är det på 1990-talet - ett decennium då förskolefrågan stod högt på dagordningen. Anledningen är dubbel - babyboom kombinerat med ekonomisk kris gjorde att ekonomi hamnade i centrum. År 1990 är fortfarande det år då flest barn fötts i Sverige - kort sagt var det en riktig babyboom.

Det ledde till en kraftig ökning i efterfrågan på förskoleplatser.

Babyboomar hade vi haft tidigare, men den stora skillnaden nu var att tillgången till barnpassning genom mor- och farmödrar var mycket mindre som en följd av att fler äldre kvinnor förvärvsarbetade.

Att hitta platser för alla dessa barn hade varit en svår utmaning under normala omständigheter,

16

Kommunernas ekonomi drabbas hårt av den höga arbetslösheten, och de var inte rustade för att klara inkomstbortfall. men uppgiften blev sju resor värre på grund av 90-talskrisen. Kommunernas ekonomi drabbas hårt av den höga arbetslösheten, och de var inte rustade för att klara inkomstbortfall. Under 80-talet hade staten ställt upp med extra resurser till krisande kommuner utan att ställa krav på att de underliggande ekonomiska obalanserna skulle åtgärdas. Men till följd av 90-talskrisen ökar kraven på budget i balans för kommunerna.

Nya ekonomiska teorier gör också intåg i samhällsdebatten. ESO - expertgruppen i offentlig ekono-

mi - lanserar 1991 en rapport med titeln “Marginaleffekter och tröskeleffekter barnfamiljerna och barnomsorgen”. Den beskriver problemet med höga marginaleffekter för barnfamiljer när den ena föräldern går från att vara hemma till arbete.

Förskoleavgifterna är en av bovarna i dramat eftersom de baseras på hushållets samlade inkomst.

Den nationalekonomiska teorin kring arbetsmarknadsutbud och barnomsorg bygger på en enkel idé: värdet av att båda vuxna arbetar är lägre för barnfamiljer eftersom man då behöver betala för barnomsorg.

Om man kan sänka den kostnaden genom offentliga subventioner kommer fler barnfamiljer ha två vuxna som arbetar, vilket i sig genererar skatteintäkter. På grund av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter blir det för vissa föräldrar billigare att avstå lön för att istället stanna hemma med barnen. Det gör att offentligt finansierad förskola är samhällsekonomiskt lönsamt.

Utifrån de här resonemanget införde Moderaterna ett skatteavdrag för barnomsorgskostnader när de satt i regering 1991-94. Socialdemokraterna tog dock bort avdraget när de återtog makten och ställde istället allt högre krav på kommunerna att tillhandahålla förskoleplatser. 1995 kommer en ny lag som stipulerar att förskoleplatser utan oskäligt dröjsmål ska erbjudas alla barn från ett års ålder. Följden blev att barngrupperna växte, avgifterna höjdes och många kommuner blev tvungna att begränsa rätten till förskoleplats för föräldrar som var arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionerade.

Resurserna per barn minskade och många var oroliga för verksamheternas kvalitet. En annan förändring var att förskolan närmat sig det formella utbildningsväsendet efter att grundskolan kommunaliserats. Detta formaliserades 1997 när den nya skolformen förskoleklass införs, som en blandning mellan förskola och första klass för 6-åringar. Året därefter får förskolan också en egen läroplan.

Trots satsningar på nya dokument

Maxtaxan innebar att kommunernas avgifter inte fick överstiga ett fast belopp - oavsett familjens inkomster. och benämningar så brottades förskolan med problem. Avgiftsnivåerna skilde sig mellan kommuner och kvaliteten varierade.

Inför valet 1998 föreslog därför Socialdemokraterna att en maxtaxa skulle införas. Maxtaxan innebar att kommunernas avgifter inte fick överstiga ett fast belopp - oavsett familjens inkomster. Beloppet sattes relativt lågt och i genomsnitt fick en barnfamilj sänkt avgift med 1 300 kronor i månaden. Detta ledde återigen till att fler barn skulle få

När Alliansen tog makten 2006 fanns det därför stora behov att ta tag i förskolans kvalitet.

plats inom en ännu tajtare budget.

I slutändan fick staten gå in med särskilda statsbidrag för att hålla uppe personaltätheten.

När Alliansen tog makten 2006 fanns det därför stora behov att ta tag i förskolans kvalitet. Det fanns också en allmän oro för de svenska skolresultaten som dalat i internationella mätningar. Moderaterna hade länge påpekat att svenska elever, i jämförelse med elever i andra länder, började skolan senare och hade kortare skoldagar. Bland de stora skolreformer som genomfördes stärktes därför förskolans pedagogiska uppdrag, utbildningen för förskollärare gjordes om och flera av de trotjänare som jobbat länge inom förskolan, men som saknade formell kompetens, fick chans till vidareutbildning.

Under 00-talet blev förskolan en allt mer integrerad och självklar del av utbildningsväsendet och de stora ideologiska konflikterna kring inriktning, driftsform och finansiering som präglat efterkrigstiden var överspelade. Så här på 2020-talet har dock förskolan återigen dykt upp på dagordningen. För även om förskolan är en av de mest uppskattade välfärdstjänsterna så är det på sin plats att fråga om något gått förlorat på vägen dit.

Förskolan började som en social insats för barn med behov av samhällets särskilda omsorg, men idag är det barnen med störst behov som oftast inte går i förskolan. Enligt en ny statlig utredning är 6 procent av barnen mellan 3-5 år inte inskrivna i förskolan. Det rör sig framför allt, men inte uteslutande, om barn till invandrare och till föräldrar som inte arbetar.

Och trots att barn till utrikes födda

är överrepresenterade bland de som inte går i förskolan så har vart fjärde förskolebarn idag utländsk bakgrund. Samtidigt gör boendesegregationen att de inte är jämt fördelade över landet - tvärt om finns det förskolor med barngrupper där inget av barnen har svenska som modersmål. Malmö kommun konstaterar i sin lägesbedömning från 2019 att det finns förskolor där personalen inte pratar tillräckligt bra svenska för att barnen ska fåden språkliga stimulans de behöver. Dessutom visar kartläggningen att andelen utbildade förskollärare är lägst i områden där de sociala förutsättningarna är tuffast, enbart en av fyra medarbetare har förskollärarutbildning där.

Hur detta problem kommer att lösas är dock inte en del av förskolans historia - utan en del av den pågående politiska diskussionen.

Vad vi gör idag kommer dock påverka hur historien skrivs imorgon.

Kommer förskolan förbli en motor för att utjämna livschanser och bidra till jämställdhet? Säkerligen för det stora flertalet - men kommer det att gälla alla?

M AT T I AS H A L L B E RG

doktorand i nationalekonomi och forskar om förskolans betydelse för barns kunskapsutveckling

17

U T R I K E S K R Ö N I K A — M A R G A R E TA C E D E R F E LT

CENTRALASIENS DEMOKRATISKA STJÄRNA – KIRGIZISTAN Kirgizistan är ett av de fattigaste länderna i Centralasien. 2018 uppgick BNP till strax över 8 miljarder USD. Den kirgiziska ekonomins tillväxt motverkas av utbredd korruption och politisk instabilitet; den informella sektorns andel av ekonomin uppskattas omfatta halva BNP.

Bakgrunden till presidentvalet den 10 januari är de oroligheter som uppstod efter parlamentsvalet den 4 oktober 2020, då ledande politiker avgick. Ett val som ogiltigförklarades på grund av valfusk.

Därefter fritogs Sadyr Jabarov från fängelset där han avtjänade en dom för kidnappning av en provinsguvernör. Efter fritagningen tillträdde han som t.f. president och beslutade att genomföra en folkomröstning om stark presidentmakt.

Presidentvalet den 10 januari observerades av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODHIR) och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas parlamentariska församling (OSSE PF). Tyvärr medförde Covid19 att observationerna begränsades till Bishkekregionen. Vi var ett trettiotal observatörer som deltog i valobservationen.

18 kandidater deltog i presidentvalet vars valsedel toppades av Sadyr Jabarov. Enligt valmyndigheten har placeringen på valsedeln skett genom lottning. Samtliga kandidater hade i stor utsträckning möjlighet att bedriva kampanj fritt

18

utan begränsningar. Budskapen handlade mer om att anklaga varandra för oegentligheter och fusk än att presentera egna program.

Jabarov hade avsevärt större finansiella och organisatoriska resurser till sitt förfogande än övriga kandidater, trots att endast tre månader passerat sedan fritagningen från fängelset.

Valdagen genomfördes i stort sätt väl, väljare och valförrättare var väl bekanta med sina uppgifter, rättigheter och skyldigheter.

Dock, om Kirgizistan skall leva upp till sina ambitioner om att vara en fullvärdig demokrati behöver alla

kandidater ges samma förutsättningar för att bedriva valrörelse, vilket inte var fallet denna gång.

Valdeltagandet var cirka 39 procent, vilket är lågt för att vara i Kirigizistan. Japarov erhöll 79 procent av de avlagda rösterna. Utvecklingen de kommande veckorna kommer att visa om Japarov har det folkliga stöd som han och hans supportrar hävdar.

M A R G A R E TA C E D E R F E LT

Riksdagsledamot Vice president OSSE PF

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 26 april 2021, för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Kristina Andersson, Skivarp, Veronika Håkansson, Storuman, Louise Meijer, Lund, Anna Ekman, Växjö, Margareta Schlee, Norrhult, Solveig Eriksson, Hofors, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Bengt Johansson, Mölnlycke och Kristina Edvinsson, Vänersborg som löste korsordet i 3/2020. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris.

Facit till förra numrets korsord finns på tidningenm.se/facit

Från vänster: Margareta Schlee, Eivor Örenmark och Solveig Eriksson.

19

GÄV L E B O R G

Vi fortsätter vårt länsövergripande samarbete med utbildningar och idéutbyten, håller digitala träffar för de ansvariga i föreningarna och börjar skissa på en lokal utbildning för de kvinnor som vill ha fler nivåer på utbildning i länet. Med en stor energikick från föreläsarna på Tillväxtkonferensen om hur jämställdhet ger ökad tillväxt satsar vi nu ännu mer på att ge fler kvinnor chansen att upptäcka vårt fantastiska parti.

VÄST R A G ÖTA L A N D ÖST E RG ÖT L A N D

Dan före dopparedan for styrelsen för Moderatkvinnorna i Östergötland traditionsenligt runt och uppmärksammade blåljuspersonal i hela länet. I år ville vi mer än någonsin tacka alla som arbetar när vi andra är lediga och njuter av julefriden. Medan vi själva jobbar politiskt för bättre krisberedskap så vill vi visa vår stora uppskattning för de insatser i verkligheten som gör det möjligt för oss att känna oss trygga. Självklart var chokladen styckförpackad och vi respekterade även sjukvårdens önskan att inte besöka akuten eller andra avdelningar.

Vi återkommer!

20

2020 och början av 2021 har varit mycket annorlunda och för många människor har tillvaron varit mycket tung. Vi avslutade 2020 med ett antal digitala julavslutningar. Trots läget så ser vi på 2021 med tillförsikt och vi satsar på ett antal olika aktiviteter. Bland annat startar vi upp vår regionala spetsutbildning Aktion MKF. Den kommer till en början att genomföras digitalt, men vi hoppas att vid utbildningstillfällena till hösten kunna träffas på riktigt. Vi planerar också för ett antal utomhusaktiviteter, men är beredda att ställa om till digitala aktiviteter ifall läget skulle kräva det.

Precis som alla andra längtar vi efter att kunna träffas på riktigt igen, men nu gäller det att hålla ut ett tag till.

M O D E R ATA S E N I O R E R

Äldres trygghet Kvalitén inom äldreomsorgen är låg och dålig, det har Coronapandemin och Coronakommissionen tydligt belyst. Inom 10 år kommer många 40-talister att behöva vård och omsorg, och då räcker det inte med små satsningar, då måste det till ett stort budgettillskott enbart för att upprätthålla den låga standard vi har idag. Visserligen lever vi allt längre, visserligen är vi friskare allt högre upp i åldrarna, men de sista åren kommer vi alltid att behöva omsorgskrävande vård och sjukvård.

En gång om året läser jag på PRO:s hemsida och det är när de genomfört sin årliga undersökning av matpriserna på en förutbestämd matkasse. I dessa pandemitider väljer allt fler att handla på nätet och en del av brukarna inom kommunernas hemtjänst blir också tvingade till det, eftersom hemtjänstpersonalen i allt fler kommuner har fått kommunfullmäktiges beslut på att alla inköp ska ske via nätet. Jag handlar på nätet om det blir billiga-

re, men hjälpbehövande seniorers matkassar som inhandlas på nätet är ca 25 % dyrare än om motsvarande inköp gjorts i närbutiken.

Kostar då maten ungefär detsamma i vårt avlånga land? Nej, inte alls.

Den är billigast i Uppsala län, tätt följt av Skåne och Stockholm. Dyrast är maten i Jämtland. Det skiljer 7,5 % mellan billigast och dyrast.

Jag önskar, att beslut om avgifter och verksamhetsförändringar för kommunens äldre skulle föregås av en konsekvensanalys, i vilken det belyses vad förändringen betyder för de äldre avseende liv, hälsa och ekonomi.

Trygghet är också frånvaro av brottslighet. Hur många tanter har vi inte i vårt land som inte längre vågar gå ut? De har blivit ofredade, rånade eller trakasserade utan att kunna freda sig. Handväskan i rollatorkorgen är eftertraktat stöldgods för potentiella tjuvar och just kvinnor med rollator är ett lätt byte för empatilösa rånare. Många äldre kvinnor tror gott om sina med-

människor men får sedan tilliten krossad, ibland för all framtid.

Trygghet för äldre är tillgång till kunnig personal, pensioner som räcker till livets nödtorft, möjlighet att byta bostad och ett samhälle som skyddar medborgarna gentemot brottslingar.

M A R G A R E TA PÅ L S S O N

ordförande Moderata Seniorer

Vill du också delta i Jämställdhetsresan?

Jämställdhetsresan är en satsning för att utveckla Moderatkvinnornas besöksverksamhet. De som deltar i projektet kommer att få utbildning i samtalsmetodik och kommunikation. Vi vill hämta kloka budskap från människor som jobbar i verksamheter som har bäring på jämställdhet. Vi ska ta med dessa budskap och utveckla Moderatkvinnornas politik, säger Marléne Lund Kopparklint, riksdagsledamot och projektledare för Jämställdhetsresan. Rekryteringen av deltagare

startar nu och kommer att pågå under mars månad. Moderatkvinnorna kommer att ta emot ansökningar och antar företrädare till projektet.

Verksamhetsbesöken genomförs initialt digitalt över hela landet och Josefin Malmqvist kommer självklart vara en av företrädarna som kommer att åka runt i landet, så fort pandemin tillåter.

Är du intresserad av att vara en av dessa företrädare?

Vi söker dig som är intresserad av att vara med och utveckla Moderat-

kvinnornas politik och samtala med människor. Du kommer att få utbildning i ”det lyssnande samtalet” och hur man genomför ett strukturerat verksamhetsbesök. Vad vi söker hos dig är engagemang¸ intresse, nyfikenhet tillsammans med viljan att utvecklas och bidra till en bättre framtid.

Vill du vara med gå in på www.moderatkvinnorna.se och läs mer där får du också information om hur du ansöker.

21

NYTT FRÅN STYRELSEN

Uppstartsträff för Mentorskapsprogram

Moderatkvinnorna driver ett mentorskapsprogram som hade sin uppstartsträff den 10 februari. Som så mycket annat fick den genomföras digitalt.

Ulrica Schenström, tidigare ordförande för Moderatkvinnorna och initiativtagare till projektet, berättade om sina erfarenheter och vad hon ser som viktigt med programmet. Elisabeth Svantesson, vice partiordförande, beskrev hur var att 2006 komma in i riksdagen

och hur en mentor underlättade hennes resa in i politiken. Samtalet modererades av Moderatkvinnornas ordförande Josefin Malmqvist. Åsa Ågren Wikström, projektledare, berättade om projektet.

När man sitter i riksdagen, är kommunalråd eller regionråd kan det många gånger vara väldigt ensamt. Det är då viktigt att kunna bolla med någon som har motsvarande erfarenheter. I gruppen mentorer finns allt från kommunalråd,

riksdagsledamöter, tidigare statssekreterare och statsråd. Adeptgruppen består av riksdagsledamöter, region- och kommunalråd, gruppledare m.fl. Mentorskapet är ett bra sätt att utvecklas, få inspiration, kunna få hjälp och stöd och kunna bygga nätverk. Mentorskapsrelation är väldigt personlig och bygger på förtroende mellan adept och mentor. Alla såg fram mot att börja sin resa tillsammans för sin fortsatta utveckling.

Moderatkvinnornas stämma 22-23 maj Moderatkvinnornas stämma kommer att genomföras den 22-23 maj i Stockholm. I skrivande stund vet vi inte om den kan genomföras fysiskt, vilket vi givetvis hoppas.

Sätter smittspridningen stopp så genomförs stämman digitalt.

Stämman kommer, förutom val

22

av styrelse, att behandla många spännande politikområden. Sedan ett år tillbaka har fem reformgrupper arbetat med politikutveckling.

Med utgångspunkt från gruppernas resultat kommer styrelsen att lägga fram ett antal förslag inom områdena jobb och ekonomi, företagande,

miljö och klimat, trygghet samt integration. Förslagen kommer att presenteras närmare i nästa nummer. Handlingarna till stämman kommer att finnas tillgängliga från den 30 april.

Ser framemot att ses – i Stockholm eller digitalt!

KO N TA K TA O S S

Engagera dig du också!

STYRELSEN

Ordförande Josefin Malmqvist Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736947974 Vice ordförande/ Västra Götaland Anna-Lena Holberg anna-lena.holberg@lerum.se 0736-764060

Åsa Ågren Wikström asa@agrenwikstrom.com 0703822972

Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733479850

Ledamot/Värmland Marie Oudin marie.oudin@moderaterna.se 070-2444706

Ledamot/Västmanland Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 073-7438600

Ledamot/Östergötland Joanna Sjölander joanna.sjolander@gmail.com 0729-924270

Stockholms stad Jennyfer Redin jennyfer.redin@moderaterna.se 073-6212002

Stockholms län Anki Svensson anki.svensson@tyreso.se

Jönköpings län Johanna Kindberg Bakos johanna@kindbergs.se 0709-533635

Södermanland Ewa Thalén Finné ewa.thalenfinne@strangnas.se 070-3197488

Uppsala län Inger Börjesson inger.borjesson@live.se 070-2599318

Gotland Sara Wilhelmsson sara.wilhelmsson78@gmail.com 0723-870298

Kronoberg Anna Gustbée anna.gustbee@moderaterna.se 070-4926240

Kalmar län Susanne Eliasson ssh.eliasson@telia.com 072-7118778

Halland Nevrie B. Suleyman NBSuleyman@gmail.com 073-9367613

Blekinge Emina Cejvan eminacejvan20@gmail.com 073-9983371

Skåne Ulrika Dakouri ulrika.dakouri@moderaterna.se 0762-959495

Örebro län Anna Danielsson anna.danielsson@moderaterna.se 070-7416738

Västernorrland Viktoria Jansson viktoria.jansson@moderaterna.se 073-5081528

Dalarna Veronica Zetterberg veronicazetterberg70@gmail.com 070-5454619

Gävleborg Therése Hammarberg therese.moderat.gavle@gmail.com

Norrbotten Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 070-2375615

Jämtlands län Jannike Hillding jannike.hillding@gmail.com 070-3275999

Västerbottens län Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 070-3896619

M O D E R AT K V I N N O R N A DÄ R D U B O R

23

Posttidning B Följ Moderatkvinnorna i sociala medier @moderatkvinnorna.officiella @moderatkvinnorna @Mkvinnorna Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm

Hur förberedda är vi för det moderna kriget?

Metoderna blir mer sofistikerade, högteknologiska system mer sårbara, och med informationstekniken behöver man inte längre anstränga sig för att sprida falska budskap i fiendens linjer. Hybridkrigsföringens taktik används flitigt av både inre och yttre fienden. Kan vi bemöta den?

Det går fort. Hade någon för fem år sedan sagt att Donald Trumps anhängare skulle storma Kapitolium och kräva vicepresidentens blod hade få trott dem. Hade någon sagt det samma för fem veckor sedan hade de varit nästan lika få.

Men så fort går det att destabilisera ett land, en demokrati.

Lägg till en pandemi, en recession, social oro, kanske ett elavbrott och raserade kommunikationer så kan en främmande makt eller gruppering fått som de vill utan att själva behöva avlossa en enda kula.

Den moderna värden har inga skarpa gränder mellan krig och fred, för att citera General Valerij Gerasimov, chef för den ryska generalstaben.

Den asymmetriska krigsföringens faser sträcker sig från energi-,

24

Det räcker inte att förbereda sig på nästa storm, eller terrorattack, eller cyberattack – vi måste vara förberedda på hela spektret. finans-, handels- och migrationspolitiska påtryckningar via cyber- och påverkansoperationer till de ”små gröna män”, uniformerad personal utan identifikationstecken och flaggor, som dök upp i Krim inför den ryska invasionen.

När mobben bankar på parlamentets port är det för sent.

Samhället behöver – precis som försvaret – ha en grundberedskap.

Hela samhället, hela tiden. Vi kan inte längre tala om enskilda hotbilder, utan måste inse att hotet mot vårt samhälle är en glidande skala av samverkande faktorer och varierande intensitet. Det räcker inte att förbereda sig på nästa storm, eller terrorattack, eller cyberattack – vi måste vara förberedda på hela spektret.

Hybridkriget nyttjar demokratiska staters tydliga ansvarsfördelningar.

Genom att använda krigets verktyg och metoder i formell fredstid bakbinder man målet för sina operationer som inte kan svara med samma mynt.

Det går att bemöta. Men det kräver en insikt och en myndighetssamverkan som hittills varit Sverige främmande. Och det behöver reella monetära satsningar på militär, men också civil beredskap.

Ytterst handlar det om att samhället ska fortsätta fungera, att vår demokrati ska fortsätta försvaras, i kris, krig och pandemi. Oavsett inre och yttre påverkan.

A M A N DA WO L LSTA D

Chefredaktör, Svensk Tidskrift