Lära nr 3/2026

Nr 3 2026 ”Jag är i oerhört fint sällskap” MARIA SELLBERG

Skolan som drar till SKOGS för att slöjda POLISEN:

”Det kan handla om att rädda liv”

Vad ska du bli? NO-läraren AZADEH KASHANI ordnade yrkesmässa för eleverna.

0 kr

Kostnadsfria möbler nadsfria möbler och inventarier som andra verksamheter i Stockholms stad inte längre behöver. överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, Stockholm. Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

ETT PEDAGOGISKT MAGASIN FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD FOTO ULRICA ZWENGER FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 3 2026 Åtta gånger vinnare av Publishingpriset för bästa personaltidning i Sverige

Innehåll Elinsborgsskolan slöjdar i skogen �������������������������������� 4 Vad är bäst med att jobba inom skolan? ������������������ 9 De får lära sig med alla sinnen ���������������������������������� 10 Läkare, systemvetare eller kock? ������������������������������ 12 ”Vi skulle skolas in i kallet” ������������������������������������������� 13 Polisens råd till Stockholms skolor ����������������������������� 14 Hedrande medalj av kungen ������������������������������������� 19 Skapandet får dem att må bra �������������������������������� 20 ”Coolt att utforska sina känslor” ������������������������������ 22 Ordförståelsen lägger grunden ������������������������������� 24 Magiska vätskor på balettskolan ���������������������������� 26 Symposium lyfte fram barnkultur ���������������������������� 25 John, 15, gillar Aspuddens skola ������������������������������� 30 Konversera mera med AI �������������������������������������������� 32

24

”Då får de rätta mig och förklara vad uttrycken betyder – det blir en härlig konversation”, säger Lena Wilhelmsson, lärare i svenska som andraspråk på Södra Latins gymnasium.

”Eleverna var så förvånade när jag började prata om AI med dem. De tyckte att det var fusk.”

Annika den Engelse, språklärare på Katarina Norra skola. 32

19

Tävling: Vinn biobesök! ����������������������������������������������� 33 Nordiskt tema i nya noveller ������������������������������������� 34

26

Bara i LÄRA: ”Livets hårda skola” ���������������������������� 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fyra nummer per år. ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­gen, Box 22049, 104 22 Stockholm BESÖKSADRESS Hantverkargatan 2F

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 073-834 08 10, tomas.bannerhed@edu.stockholm.se ANSVARIG UTGIVARE E va-Li Littorin FORMGIVNING, PRODUKTION Content Innovation, ci.se TRYCK Multiply Solutions, Järfälla, 2026

UPPLAGA 17 400 exemplar LÄRA DIGITALT pedagog.­stockholm/lara KOSTNADSFRI PRENUMERATION Mejla utbf.kommunikation@edu.stockholm.se ISSN 1654-7330 OMSLAG Azadeh Kashani, Mariehälls­ skolan, fotograferad av Ulrica Zwenger

UTOMHUSSLÖJD Elinsborgsskolan

Tredjeklassarna Haris Muhammad, Vihanpreet Singh och Sahibpreet Singh flätar kvistar till en naturväv. 4

Nr 3 2026

Till skogs för att slöjda

UTOMHUSSLÖJD Elinsborgsskolan Elinsborgsskolan UTOMHUSSLÖJD

Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ROBERT BLOMBÄCK

På Elinsborgsskolan får eleverna pröva att slöjda utomhus. De utforskar vilka material som finns i naturen och skapar egna alster av sådant de hittar. Samtidigt utvecklar de sitt språk och lär sig mer om allemansrätten.

Nr 3 2026

•

5

UTOMHUSSLÖJD Elinsborgsskolan

Aarshin Roy, klass 3A, skapar små kottdjur i skogen.

en skogsdunge på Järvafältet letar Sahib­ preet Singh efter kvistar, noga med att bara ta dem som fallit ner på marken. Han går i klass 3B på Elinsborgsskolan i Tensta som i dag har sin årliga utom­ husslöjddag. Kvistarna ska han och hans kompisar sät­ta samman till en naturväv. Några elever tvin­nar med hjälp av färg­ glatt garn ihop sina kvistar till vackra mobiler. Andra vill virka eller fläta, eller tillverka de klassiska kottdjuren med material från skogen. Själva slöjdandet hade de egentligen kunnat göra inne i slöjdsalen, men genom att flytta ut i naturen får de också med sig andra värden. – Jag vill att de ska se skönheten i natu­ 6

r­en, att det finns så mycket att göra här och att materialet de hittar inte kostar någ­ot. Våra elever har lärt sig att ha res­ pekt för tingen, och här lär de sig att när man slöjdar så är pinnarna på marken lika viktiga och värdefulla som en guldtråd, säger Maria Ihanus Svenman, lärare i tex­ tilslöjd. I slöjden har eleverna länge arbetat med

hållbarhet som en naturlig del av lärandet. De återbrukar tyger och får också tillverka egna smycken av gamla koppartrådar och cd-skivor som de smälter ihop till kristal­ ler. Väl ute i skogen får de skapa med de material som finns här. – Det är viktigt att de får lära sig att det Nr 3 2026

Elinsborgsskolan UTOMHUSSLÖJD

Elever i 3B samlar naturmaterial tillsammans med läraren Maria Ibrahim.

Läraren Sara Hallin hjälper Jasmin Mohamed, 3A, att tvinna kvistar och garn.

Jag vill att de ska möta skogen och känna på den, att de hör vinden i trädtopparna och lyssnar efter fåglar. finns ett värde i olika material och att de ska vara sparsamma med det som finns, säger Hector Garcés Luengo, lärare i träoch metallslöjd. Slöjddagen har sitt ursprung i kravet på att arbeta språkutvecklande även i de praktisk-estetiska ämnena. Därför började lärarna i dessa ämnen för tre år sedan Nr 3 2026

arrangera en språkutvecklande utomhus­ dag på temat allemansrätt – och samtidigt ge fler möjlighet att utforska sitt närom­ råde. Aktiviteterna har varierat genom åren – till exempel har de tidigare fått in musiken genom att sjunga sånger som ”Änglamark” och ”Uti vår hage” samt idrottens oriente­

ring genom att visa kartans symboler – men allemansrätten och språket har alltid varit den röda tråden. – Våra elever behöver lära sig fler be­grepp som handlar om naturen och vad allemansrätten är, och vi vill att de ska se naturen som en plats där de är gäster men ändå får vistas och göra olika saker, säger Maria Ihanus Svenman. Morgonens regn for vidare med vinden,

och nu doftar det mylla, mossa och bark. När eleverna i samlad trupp når den lilla kullen är de förväntansfulla. De har förbe­ rett sig med två teoritillfällen om vad man får och inte får göra i naturen, men också vänt och vridit på själva ordet allemans- • 7

UTOMHUSSLÖJD Elinsborgsskolan

Ilyaas Hassan i 3A använder färgglada nystan.

rätt – hur det är sammansatt och vad det egentligen betyder. – Vi har lärt oss att vi har rätt att vara Våra elever behöver lära sig fler i skogen men att vi måste skydda naturen, begrepp som handlar om naturen och vad säger Vihanpreet Singh, klass 3A. Han och hans bror Sahibpreet Singh allemansrätten är. berättar ivrigt om allt kul som de brukar göra ute. De gillar att leka kull och kurra­ gömma och även bygga kojor. – Men i naturen måste vi följa de regler mensamt samla naturmaterial som de cés Luengo ut att trivas i rollen som lek­ som finns, och vi får inte bryta grenar från sedan formar till geometriska figurer. ledare. Han har varken bollar eller annan träden, säger kompisen Haris Muhammad. – De får träna på att samarbeta och att rekvisita med sig utan använder det som inte se varje uppdrag som en tävling. Sam­ finns här – med träd och fantasi kommer Klasserna rör sig vidare mellan de tre sta­ tidigt får de chansen att skapa en relation man långt. tionerna i skogsdungen. Hos resursläraren till skogen, säger han. – Jag vill att de ska möta skogen och Roger Gustafsson får de i uppdrag att ge­ På andra sidan kullen ser Hector Gar­ känna på den, hur den luktar och hur den 8

Nr 3 2026

FRÅGAN

Vad är bäst med att jobba inom skolan? Slöjdläraren Maria Ihanus Svenman för­ bereder naturväven.

Anna Forslund,

lärare i svenska och franska, Aspuddens skola

– Jag älskar energin som finns i skolmiljön! Eleverna, kollegerna och den ständiga dynamiken i både klassrummet och personalrummet. Det är en oslagbar känsla när eleverna vågar börja prata på ett annat språk.

Raman Danial,

kökschef, Rågsveds grundskola

– Alla tacksamma matgäster och en väldigt bra ledning. Jag har jobbat här i tolv år och det är fantastiskt att få bidra till att eleverna får god och näringsrik mat. Eleverna ger så mycket tillbaka.

Stefan Holmlund,

musiklärare, Aspuddens skola

– Tveklöst eleverna – att få följa dem från årskurs 7 till 9 och se deras utveckling är helt fantastiskt. Trevlig stämning och att all personal samverkar. Alla vuxna, oavsett yrke, är viktiga för våra elever.

kommer nära. Att de hör vinden i träd­ topparna och lyssnar efter fåglar. Det är också viktigt att de vågar leka, säger han. Parallellt fortsätter lektionen om vad man

ska tänka på när man är gäst i naturen. De pratar om att det döda trädet på mar­ ken måste få ligga kvar eftersom det nu­ mera tjänar som insektshotell. Flera elever tycker att det är lite läskigt med småkryp, framför allt spindeln som kikar fram. Men snart tar nyfikenheten över och de stämmer in i det som Sahibpreet Singh i klass 3B sammanfattar: – Om vi är bra mot naturen så är natu­ ren bra mot oss. Nr 3 2026

Helena Stenarv,

lärare i trä- och metallslöjd, Rågsveds grundskola

– Jag har valt den här skolan för här finns en väldigt fin barnsyn, bra kolleger och ledning. Det finns en stark gemenskap mellan vuxna och vi jobbar tillsammans för elevernas bästa.

Jessica Wallin Wirsand, fritidsledare, Mälarhöjdens skola

– Mötet med alla våra fina barn känns fantastiskt varje dag. Bra arbetsvillkor och trevliga kolleger. Jag får massor av energi av att jobba på den här skolan!

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA, AGNETA BERGHAMRE HEINS 9

HÅLLBAR SKOLA Naturens hus

Lära med ALLA sinnen

och inför besöket har klassen förberett sig genom att prata om träd. De har fått skri­va ner vilka lövträd de känner till och kom­mer att få göra samma sak efteråt, för att se sin egen utveckling och vad de har lärt sig här. Löven de just har plockat får de ta med tillbaka till skolan. Kungsholmens grundskola ligger mitt i – Björk, rönn, äppelträd ... stan, och närområdet innehåller inte så Eira Ekrin i klass 3D på Kungsholmens varierad flora. Därför ser förkunskaperna grundskola rabblar glatt alla nio trädarter också väldigt olika ut. hon kan medan hon viftar med ett lönnlöv – Vissa elever kunde många arter, som hon just har plockat. Klassen är på andra kunde namnet på bara något träd besök hos Naturens hus i Bergianska träd­ och tyckte också att det var svårt att för­ gården och har fått i uppgift att välja ett stå skillnaden mellan lövträd och barr­ löv från något av de träd som finns på den träd, berättar läraren Evelyn Virgo. udde där de har lektionen. Eira bestäm­ Men det beror också på vilken tillgång mer direkt att hon ska ha just lönn, efter­ de har till träd och natur på sin fritid, tror som hon alldeles nyss lärde sig något nytt hon. om trädet. – Vi har ju närliggande parker som vi – Jag visste inte att man gör lönnsirap besöker, men vi har inte naturen inpå av lönn, utan jag trodde att det heter så skolgården. Därför är det extra värdefullt mest för att det låter kul. Lönnsirap är för dem att komma hit. Både för lärandet jätte­gott! säger hon. och för att de då får en känsla av att natu­ Hennes klasskamrat Sixten Djurklou ren är en plats också för dem. Om de har Fröberg berättar att han kunde fem olika upplevt naturen genom skolan blir det arter inför besöket och att han nu har lärt lättare att ta sig ut på fritiden tillsam­ sig många fler. Men lönn kunde han redan mans med föräldrarna. tidigare. – Vi har en lönn på gården hemma, och Hanna Karlsson och Malena Peldan från jag tycker om när löven blir alldeles röda Naturens hus lotsar vant klassen till de på hösten. I dag ville jag ta ett hassellöv lövträd som finns i närheten. De visar ett eftersom jag vet att man gör Nutella av schema över hur olika träd är släkt det, men jag hittade inget, säger han och med varandra, men framför allt väljer i stället ett eklöv. handlar det om upptäckarglädje när klassen springer runt och Naturens hus är en del av Veten­skapens letar efter ”trädet vars frukter hus som med olika lektions­teman vill ser ut som kottar” – klibbal – väcka elevers nyfikenhet på naturveten­ och ”Vasaskeppsträdet” – ek. skap. Dagens tema är ”svenska lövträd”, När alla har hittat rätt får de Till Naturens hus i Bergianska trädgården kommer skolklasser för att lära sig om naturen med flera sinnen. Lektion­ erna är ämnesövergripande och ger både kunskap och glädje. Vi följde med några treor från Kungsholmens grundskola dit.

10

Evelyn Virgo.

lära sig mer om vad som utmärker just de träden. – Jag tror att det är bra att de får lära sig i en miljö som inte är deras klassrum och se hur världen är utomhus. Man kan lära sig så mycket mer än bara genom böckerna, säger Hanna Karlsson. Det blir en ämnesövergripande lek­ tion. Förutom naturkunskapen får de in ämnet svenska genom att eleverna får skriva en kort text om sitt löv. Även matematiken får en viktig roll när Hanna Karlsson ger klas­ sen ytterligare ett uppdrag. Nu ska de gemensamt lösa fyra ekvationer där siffrorna är utbytta mot träd. Ask + björk = x. För att lyckas behöver de Nr 3 2026

Naturens hus HÅLLBAR SKOLA

Vi har inte naturen inpå skolgården. Därför är det extra värdefullt för eleverna att komma hit. tigt och får en relation till naturen, säger Malena Peldan. Hon håller upp en burk med pärlor framför eleverna. Antalet pärlor motsva­ rar antalet trädarter som finns i Sverige, och eleverna börjar gissa. 14? 37? Till sist når de fram till siffran 45. I nästa burk finns många fler pärlor. Kanske 5 000 tror någon. Eller 7 000? Efter många gissningar kommer de fram till att det ligger 20 000 pärlor i burken, där varje pärla motsvarar en trädart i regnskogen. – Det här blir något som de kommer att minnas på ett annat sätt än när vi bara sitter inne i klassrummet. Det blir en mer varierad undervisning när de får titta, känna och jämföra, säger Evelyn Virgo. Malena Peldan (till vänster) och Hanna Karlsson från Naturens hus löser trädekvationer tillsammans med eleverna från Kungsholmens grundskola.

först leta upp träden och se vilken siffra som skylten invid trädet visar. De hjälps åt att rapportera siffrorna till Malena Peldan som noga noterar dem på sin skrivtavla. Ask får en tvåa, björk en fyra, och så är den första ekvationen löst. De tar också en sväng in i det tropiska

växthuset, både för att hitta siffran vid kakaoträdet och för att prata om regn­ skogen. Ekvationernas lösning går till häng­låset på en skattkista där innehållet knyter an till dagens lektion och även ger en kort historielektion. Rörelsen har de fått på köpet. – Som biologer vill vi att de ska bli inspirerade av ämnet. Det är så viktigt att bevara vår miljö, och vi vill att också den yngre generationen förstår att det är vik­ Nr 3 2026

Både Eira Ekrin och Sixten Djurklou Frö­

berg är ofta ute i naturen, och de älskar att klättra i träd. De tycker att det är roligt att hela klassen får komma hit. – Då får vi känna på naturen lite mer än vad vi brukar, och så är det kul att vara på utflykt, säger Eira Ekrin. Norah Talia Men det är inte första gången Clarke, klass 3D, visar upp de är här. Naturens hus har flera ett löv från olika temalektioner och i fjol fick klibbalen. klassen komma hit och håva efter smådjur i en damm. Evelyn Virgo ser att besöken här inverkar på lärandet på flera sätt. – När man ska lära sig om naturen är det bra att vara just i naturen. De får en helt annan upplevelse här eftersom de lär med alla sinnen och med hela kroppen. Det blir kunskap som sit­ ter kvar, inte bara vad de lärde sig utan också sammanhållning, gruppkänsla och gemenskap. Det blir ett positivt och fint minne att se tillbaka på. Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ROBERT BLOMBÄCK 11

YRKESMÄSSA Mariehällsskolan

med att fylla i svaren i portfolion. Även juristen på plats får många frågor, till exempel om vad det är för skillnad på advokat, åklagare och domare. Två av eleverna har valt att fokusera på informationen om kärnkraft och energi­ försörjning. – Jag tycker det verkar jättespännande och ett viktigt område att jobba inom, säger Oscar Hugart i årskurs 6. Azadeh Kashani poängterar att yrkes­ Emilia Ahlman och Smilla Hjalmarsson i årskurs 6 ställer frågor om jurist­ yrket till Nyet Zekarias.

”Tjänar man BRA som läkare?” Läkare, jurist, systemvetare och kock. Det var några av de yrken som fanns representerade när Mariehällsskolan i Bromma anordnade en yrkesmässa för elever på mellanstadiet.

I foajén på Mariehällsskolan är det full fart. Ett tiotal utställare är på plats för att berätta om sina yrken och skolans elever i årskurs 5 och 6 rör sig snabbt mellan pre­ sentationer och en och annan godisskål. Här finns även blodtrycksmätare, steto­ skop och akutväska som väcker stort intresse hos eleverna. – Det är jättekul att få lära sig mer om olika yrken och kunna ställa frågor till dem som är här i dag. Jag tror jag vill bli läkare eller jurist, säger Smilla Hjal­marsson i årskurs 6. Och tanken med yrkes­ mässan är just att eleverna 12

redan i tidig ålder ska få lära sig om olika yrken och om yrkeslivet. Initiativtagaren Azadeh Kashani, för­ stelärare i NO, lyfter fram skolans över­ gripande ansvar för studie- och yrkesväg­ ledning, syv, och att målet är att integrera det i de flesta ämnen och årskurser. – Vi startar så smått redan i förskole­ klass, där eleverna får fundera på vad de tycker om att göra, och vi har även utfor­ mat ”Min yrkesportfolio” som ska följa varje elev under skoltiden, säger hon. – I dag har alla femmor och sexor med sig sin portfolio, som innehåller ett bat­ teri av frågor som de kan ställa till våra utställare. Läkaren Petter har fullt upp med att svara på deras frå­ gor: ”Är det ett stressigt yrke? Vad är roligast med att vara läkare? Får du bra betalt?”. Eleverna är snabba Azadeh Kashani.

mässan syftar till att stärka kopplingen mellan ämneskunskaper och yrken. – Vi hoppas att eleverna får en ökad förståelse för att kunskap är viktigt, men också att de kan se hur olika ämnen och yrken hänger ihop. Något som även vårt vardagliga, ämnesövergripande arbete syft­ar till, säger hon. Hon använder begreppet valkompetens som en viktig nyckel till framtida val. – Genom att erbjuda en tidig inblick i olika yrken rustar vi eleverna för att kun­ na göra mer medvetna val i framtiden, bland annat valet av prao i årskurs 8. En närliggande satsning är jobbskuggningen för eleverna i årskurs 6. Då följer de med föräldrar till olika arbetsplatser under några dagar för att få en ökad inblick i arbetslivet, förklarar Azadeh Kashani. Även yrkesmässan bygger till viss del på

samarbete mellan skola och vårdnads­ havare. – Vi har flera föräldrar och släktningar till elever på plats här för att berätta om sina yrken. – Vi har täckt in olika yrkeskategorier rätt bra. Till nästa år ska vi även försöka få fler hantverksyrken representerade, säger Azadeh Kashani, som tillsammans med rektor Johanna Stjernlöf har plane­ rat dagen. – Skolans plan för syv är både lång­ siktig och väl förankrad i forskningen. Yrkesmässan är en del i planen och vårt sätt att konkretisera uppdraget. Det hand­ lar om att skapa framtidstro för eleverna och inspiration inför framtida yrkesval, säger Johanna Stjernlöf. – Elevernas utvärderingar, bland annat efter deras jobbskuggning, visar att de börjat reflektera över sina intressen, styr­ kor och vad olika yrken kan innebära. Kan vi på det här viset öka elevernas val­ kompetens vad gäller framtida utbildning och yrke så är mycket vunnet. Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto ULRICA ZWENGER Nr 3 2026

KRÖNIKA Lina Pilo

Vi skulle skolas in i det så kallade kallet är jag gick lärarutbild­ var gjort av en gång varit ett träd och var det hade ningen skulle man ofta stått och hur vinden hade blåst mot stammen och hur prata om varför man dess innanmäte och kött nu låg under mina händer. hade valt att utbilda sig Sedan hade vi prov och jag kunde lista ut nästan till lärare. Det kan ha varit alla svar. När jag gick ut åttan räckte gissandet till ett återkommande inslag av fyror i alla ämnen, men på utvecklingssamtalet fick typen ”lära känna”, men jag jag ändå höra att jag bara gör det jag tycker är kul. har mina misstankar om att Och det var väl sant. Tankarna flög i väg från ämnen det egentligen handlade om att som inte hade tillräckligt mycket motstånd att greppa vi skulle lära oss vilka svar som tag i. Ibland brydde sig inte hjärnan om att starta ens. var rätt. Att vi skulle skolas in i Som om det hade varit slöseri med prestanda för den det så kallade kallet. att delta. Det är lika svårt att förklara nu. När jag hade Jag brukade svara att jag var gått ut gymnasiets naturvetenskapliga program hade intresserad av svenska och sam­ jag fortfarande inte orkat bry mig om att lära mig det hällskunskap. Sedan brukade jag skratta lite och periodiska systemet. Jag förstod principerna tillräckligt säga att skolan alltid hade varit en bra för att det skulle vara svårt att trygg plats, som det hade blivit svårt engagera sig. att lämna. Saker kan vara sanna och inte peka på det utanförskap och den Sedan brukade Att sanna på samma gång. Jag kan inte utsatthet det innebär att inte kunna minnas att jag kände mig trygg. Flera lära sig något som inte är komplice­ jag skratta lite gånger kände jag mig däremot lite, lite rat nog – och ändå samtidigt klara och säga att sedd. Kanske förstådd. Det händer sig bättre än många, utan att riktigt sällan annars. delta – kan framstå som den äckli­ skolan alltid gaste formen av inlindat skryt man hade varit Då jag gick i skolan gick det bra att kan ägna sig åt. ”Några elever som vara en tyst elev som satt för sig själv klarar sig bra tycker att det är job­ en trygg plats. och gjorde sina skoluppgifter. Jag bigt med tråkiga uppgifter? Bu-hu.” hade lärare som höll inspirerande lek­ Ja, få elever delar mina erfaren­ tioner och visade spännande böcker heter. Desto större är ensamheten. och visst minns jag en del och mycket Och de eleverna har samma män­ var ganska roligt, men för det mesta …. satt jag bara niskovärde och samma rätt till anpassad där. undervisning som alla andra. Jag gjorde mina uppgifter och ibland fick jag nya Ett av mina varför på lärarut­ efter det, men oftast tittade jag noga på hur trådarna bildningen, som jag aldrig sa högt, löpte i gardinen framför fönstret och hur de hade olika var att kunna se och förstå de färg och gick om varandra åt olika håll. Eller så följde eleverna. Så som jag själv ibland jag en vattendroppes resa över fönsterglaset och hur hade haft turen att bli sedd och en annan droppe slog emot den och så tänkte jag på förstådd. hur det inte gick att veta om vattendroppen längre fanns eller om den hade utplånats eller om dropparna blivit en enda droppe – eller om de alltid var ett och samma vatten. Jag tänkte på hur det trä som bordet

LINA PILO ÄR OBJEKTLEDARE PÅ ENHETEN FÖR DIGITALT UNDERVISNINGSSTÖD Nr 3 2026

13

Det handlar om att rädda liv

SAMTALET Ola Åkesson

14

Nr 3 2026

Ola Åkesson SAMTALET

Skolorna är alltför måna som sitt rykte, menar kommunpolisen

Ola Åkesson.

Han berättar att rektorer inte alltid ringer polisen när de misstänker att elever begår brott. Och han vill se en ändring. ”Man får ju hjälp när man berättar om problemen.” Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

Nr 3 2026

•

15

K SAMTALET Ola Åkesson

ommunpolisen Ola Åkesson på Kungs­holmen stiger in på Anna Whitlocks gymnasium och hälsar glatt på biträdande rektor Stellan Andersson. De sågs så sent som kväll­en före, när Ola Åke­sson och en av polisens hundar var här på skolan för att leta narkotika. Hunden hit­ tade en liten påse, tom men miss­ tänkt. Narkotika är dock inget som är unikt för Anna Whitlock, det finns på många skolor. Och värre krim­inalitet än så. I takt med den ökade gängkriminaliteten har det blivit allt vanligare att elever dras in i brottslig verk­ samhet. Ett 15-tal killar från Kungsholmens hög­ stadie- och gymnasieskolor har de senaste åren re­kryterats för att begå grova brott. De flesta är dömda, andra är under utredning eller väntar på rättegång. – Jag tänker mig att det ser ungefär likadant ut var man än är i Stockholm, säger Ola Åkesson. Vi har ju haft en skrämmande utveckling när det gäller rekryteringen till kriminella gäng och till de grövsta brotten – skjutningar, sprängningar, mordbränder, kastade handgranater, grova narkotikabrott. Just när det gäller skjutningar är det lugnare nu, men tyvärr ser vi fortfarande sprängningar. Och vi ser fortsatt att ungdomar blir utförare. Vad är det för elever som dras in i detta?

– Vilken ungdom som helst kan bli utsatt för re­ kryteringsförsök eller rekryterad om de ser chan­ sen att tjäna snabba lätta pengar. Det finns några sådana exempel även härifrån, barn som jag upple­ ver har levt under så att säga vanliga hemförhål­ landen. Men de kanske har haft utmaningar redan tidigt, flera av dem har varit kända av både polis och socialtjänst från tio, elva års ålder. Sedan har den destruktiva utvecklingen bara blivit grövre. – Det är mycket större risk för den som har en funktionsnedsättning. Det som sticker ut är anpas­ sade skolor, särskilda undervisningsgrupper och centrala undervisningsgrupper där elever har NPFdiagnoser, intellektuella funktionsnedsättningar eller i vissa fall andra funktionshinder. Där har vi sett flest rekryteringar. Och vi har även haft rekry­ teringar från specialskolor för elever med särskilda utmaningar vad gäller språk, tal och hörs­el. – Anstiftarna går på dem eftersom de är lättast att lura och det kräver minst energi. De som har de här funktionsnedsättningarna eller bara är tretton, fjorton år har inte samma motståndskraft. De för­ står inte konsekvenserna av att slänga en hand­ granat mot en dörr. Och de kanske söker gemen­ skap, samhörighet och status. Min uppfattning är att många av de här eleverna är ganska ensamma och har ett dåligt skyddsnät. Få vänner. Det är så klart jättesorgligt. Du nämner också barn i yngre tonåren, spelar straffbarhetsåldern in där?

– Ja, i samband med rekryteringen kanske

16

anstiftaren säger att ”du har ju inte straffbarhets­ åldern inne så du kan inte dömas för brott”. Det stäm­mer, men de blir utredda och kan bli placerade av socialtjänsten. Hur går rekryteringen till?

– Anstiftarna sitter numera ofta i andra länder och rekryterar via sociala medier. Tiktok och Snap­ chat är som en arbetsförmedling som har öppet dygnet runt. Antingen är det anstiftarna som hittar de här ungdomarna, lägger till dem i grupper eller skickar meddelande till dem. Eller så tar ungdo­ marna själva kontakt för att de vill tjäna snabba pengar. Sedan övergår kommunikationen ofta till krypterade appar. Så de kriminella står inte och hänger utanför skol­ orna och snackar med killar som kommer ut på eftermiddagen?

– Jag vet att det har skett sådan rekrytering på skolor i andra delar av Stockholm, men på Kungs­ holmen har jag aldrig sett att de har gjort fysiska besök på en skola. Det som kan ske på skolan är att när anstiftarna har rekryterat någon så kan det låta så här: ”Vi behöver en till för den här skjutningen, har du någon kompis som kan hänga med?”. Och då hittar kanske den ungdomen en kamrat på skolan som de får med sig. Så det är elever som går i skolan, inte elever som är hemmasittare eller har hoppat av?

– Det varierar, vissa har väldigt mycket frånvaro.

Polhems anpassade gymnasieskola har uppmärksammats när det gäller detta. Vad hände där?

– Där initierades rekryteringen via sociala medi­er, både genom att anstiftarna tog kontakt och genom att ungdomarna tog kontakt och sa att de ville utföra dåd. Vad hände sedan?

– Flera elever har dömts för allvarliga våldsbrott och i andra ärenden pågår rättsprocesser.

Jag föreställde mig att det generellt går till så att anstiftarna groomar de yngsta genom mindre allvarliga brott. Men de får alltså begå grova brott direkt?

– Ofta får de det, men i vissa fall börjar det med att de utför mindre tjänster. Transportera eller sälja narkotika, framföra hot eller ta emot pengar och skicka dem vidare. Hur kommer det sig att så unga personer, ibland barn, inte skyggar när de får i uppdrag att begå grövre brott?

– Jag har också svårt att förstå det. Men jag tror att de tänker på pengarna. De har svårt att stå emot när de får ett meddelande i en chatt som säger: ”Åk och utför det här så tjänar du en halv miljon.” Och det skrämmande är att ibland är det inte alls så mycket, kanske bara 10 000. Men för en ungdom som inte har så mycket pengar kan det räcka. Vi har sett att om de då får pengar så är det första de gör att åka till NK och köpa de dyraste märkesvarorna. Så de får pengarna?

– Det utlovas mycket som de inte får. Särskilt för de allvarliga brotten. En kollega har tittat på 200 fall och där var det högst en handfull där ungdomen Nr 2 3 2026

hade fått pengarna. Anstiftarna använder ung­ dom­ar som engångsartiklar, man lovar dem massor med pengar, de får hotellnätter och hjälp med taxi till och från brottet, men när de väl har utfört upp­ draget så lämnas de i sticket och får ta hand om sig själva. Ofta griper vi dem då. Och även innan de ska utföra dåden. Vi griper allt fler. Är det bara killar?

– I alla ärenden som jag har sett på Kungsholmen har det varit killar. Sedan är det allt fler tjejer som också går in i den grövsta kriminaliteten. De är ofta lite smartare, de sköter det lite snyggare och blir svårare att hitta. Om vi pratar om bakgrunden till att detta händer, vilken betydelse har det att rikedom är så viktigt även utanför den kriminella världen?

– Sociala medier och influencers spelar in. Många barn och ungdomar lockas av det där ytliga. Vilken roll spelar gangsterrappen?

– Den kan spela en viss roll. Många ungdomar attraheras av glorifieringen av det kriminella livet. Dyra märkeskläder och kepsar, guldsmycken, sedel­ buntar. Själv har jag jättesvårt att förstå det där – man sjunger om att man ska skada och skjuta andra och om att man är jagad av aina, polisen. Och våldsamma dataspel, kan det spela in? Att man genom spelen tränar på att begå våldsbrott?

– Det kan vara en faktor. Säg att du vill tjäna de snabba pengarna, du lyssnar på gangsterrap och blir hjärntvättad av att du spelar en massa våldsamma tv-spel. Och kanske har du också taskiga hemförhåll­anden med sämre skyddsnät runt dig. Plus i många fall som sagt också en funktionsnedsättning. Då blir ”Som skolpersonal ska du särskilt sårbar. Vad kan skolorna göra för att stoppa rekryt­eringen?

– Skolan är jätteviktig för att hitta ungdomarna tidigt, när de är på väg att begå brott eller redan har gjort det. Som skolpersonal ska man vara lyhörd och hela tiden tänka på att vilken ungdom som helst kan bli rekryterad. Det kan vara att man hör att en elev berättar för en annan elev att ”jag kan få 100 000 för att slänga den här handgranaten”. Säger elever sådant så att lärare hör?

– I vissa fall står de och skryter. Och då händer det att lärare överhör de samtalen. Vad mer ska lärare titta och lyssna efter?

– Det kan vara en elev som har två mobiltelefon­er, som har med sig sedlar till skolan eller helt plöts­ ligt kommer i dyra märkeskläder. Eller att de pratar om att de har krypterade appar. Vad ska man som lärare göra då?

– Det är rektorns ansvar att kontakta polisen. I vissa fall ska man ringa 112, i andra fall kan man ringa kommunpolisen. Jag har många rektorer som ringer till mig för att de vill bolla frågor. Och det finns kommunpoliser som täcker alla stads­delar i Stockholm. Tröskeln är låg. – Det finns två nya lagar som ställer högre krav på skolledare och skolpersonal. Den ena är en lag om informationsskyldighet som säger att kommuner och därmed skolor ska dela information till brotts­ Nr 2 3 2026

man tänka på att vilken ungdom som helst kan bli rekryterad”, säger Ola Åkesson.

bekämpande myndigheter. Så klart svara på frågor från polisen men också höra av sig på eget initiativ. Sedan har vi ett nytt kapitel i skollagen som handlar om säkerhetsarbete och brottsförebyggande arbete i skolan. Där står det bland annat att rektorn är skyl­ dig att polisanmäla brott som en elev misstänks ha begått på skolan och att rektorn kan fatta beslut om att öppna en elevs skåp eller väska för att söka efter föremål som kan påverka tryggheten på skolan. Ska rektorn fatta det beslutet innan hon eller han ringer er?

– Om man misstänker att det finns ett skjutvapen så ser jag det som självklart att man ska ringa poli­ sen. Eller om en elev har berättat att en annan elev säljer cannabis och kanske har det i sitt skåp. Då är det bäst att vi kommer ut och börjar utreda. Men det kan också röra sig om en elev i årskurs 4 eller 5 som man har hört kanske har med sig en fickkniv. Då •

Många av de här eleverna är ganska ensamma och har ett dåligt skyddsnät. Få vänner. Det är så klart jättesorgligt. 17

SAMTALET Ola Åkesson

måste rektorn bedöma det utifrån omständighet­ erna. Det är rektorn som har den formella skyldig­ heten att kontakta polisen, men alla på skolan måste känna till de nya lagarna. Vi har ett jättebra samar­ bete med de flesta skolor, men det finns tyvärr också skolor där lagarna inte har fått full ge­ nomslagskraft.

men i vissa fall finns ett motstånd från föräldrarna. Är det då uppenbart att eleven är påverkad tycker jag att man kan ringa polisen. Och då tar ni eleven till Maria Ungdom?

– Ja, det händer. Då håller vi förhör och eleven får lämna urinprov. Och så kontaktar vi social­ tjänsten och föräldrarna. Det finns ett sam­ arbete mellan polisen, vården och social­ tjänsten i de här fallen.

Varför det?

– Både kommunala skolor och privata är otroligt rädda om sitt rykte. Man tänker ty­ värr kortsiktigt och vill inte att det ska bli känt att på den här skolan finns det här pro­ blemet. Men då skyfflar man problemet under mattan. Om relevant information förmedlas vi­ dare i rätt kanaler, till polis och socialtjänst, så kan man i stället säga att ”det här problemet är känt och vi jobbar med det”. Man får ju hjälp när man be­ rättar om problemen. Rektorn behöver skapa förstå­ else för de nya lagarna hos dem som träffar eleverna: lärare, kuratorer, lärarassistenter – alla i verksam­ heten. De måste förstå syftet med lagarna. Det hand­ lar inte om att sätta dit ungdomar utan om att rädda dem från att dras in i kriminalitet. Så att de kan fo­ kusera på skolan och bli goda samhällsmedborgare. Vad kan lärare göra för att bygga upp förtroende hos eleverna så att man får de här signalerna?

– Om en elev öppnar sig har jag i enstaka fall fått bilden att lärare blir rent förskräckta: ”Det där orkar jag inte lyssna på!”. Men man måste finnas där och lyssna. Förmedla att det kan handla om att rädda liv. Att barn och ungdomar kan dö. Det är första steget. Nästa steg är att hänvisa till rätt hjälp och stöd och även dela information till polisen eller socialtjänsten. Göra en orosanmälan?

– Många skolor drar sig för det, men som skolper­ sonal har man en lagstadgad skyldighet att se till att eleverna inte far illa. Hur ofta är ni från polisen ute på skolorna?

– En dag i veckan har vi en patrull som åker runt och gör planerade skolbesök. Vi prioriterar skolor där vi har sett att det förekommer rekrytering. Då kan vi till och med komma flera gånger i veckan. Vissa andra skolor får aldrig besök eller kanske en gång om året. Och vi gör också spontana besök för att skapa goda relationer med lärare och elever. Visa upp oss: ”Vi finns och vi jobbar för er.” Även utryck­ ningspoliserna är jätteduktiga på att besöka skolor. Åker ni till skolor utan att förvarna rektorn?

– Ja. Sedan är jag också med på föräldramöten, om skolan önskar det, och jag är med och utbildar skolledningar och personal. Då kan personalen få sitta i grupper och diskutera olika scenarier. Till ex­ empel: Det sker en misshandel på skolan, vad gör du då, direkt och i efterhand? Eller: Du ser att en elev är påverkad av narkotika, vad gör du? Om vi tar det sista exemplet, vad är svaret?

– Även narkotikabruk är olagligt, så om man upp­ täcker en elev som verkar påverkad ska man se till att eleven kommer till Maria Ungdom för provtag­ ning. Är det föräldrar som förstår allvaret kan man bestämma med dem att de ska ta ungdomen dit, 18

Hur ofta händer det att någon ringer från en skola för att en elev är påverkad?

– Det är ganska sällsynt. Då är det vanli­ gare att vi träffar på sådana elever på en rast i en park utanför skolan.

Föräldrarna är så klart superviktiga. Vad kan du säga mer om deras roll?

Ola Åkesson är kommunpolis på Kungsholmen.

– En del föräldrar gör allt rätt, de kämpar verkli­ gen och tar emot stöd av både skolan och social­ tjänsten, men det kan ändå gå åt skogen för deras barn. Och sedan finns det tyvärr en del föräldrar som är väldigt blåögda och menar att deras barn minsann inte ställer till med någonting. Vad kan skolan göra då, i relation till föräldrarna?

– Det är jätteviktigt att man gör en orosanmälan så att socialtjänsten kan ge vård och stöd. Kan en lärare göra en anonym anmälan, för att inte föräldrarna ska bli kränkta ?

– Det kan man. Men blir föräldrarna kränkta så får de väl bli det. Det handlar om att rädda barnet från kriminalitet. Hur tidigt kan man upptäcka barn i riskzonen?

– Nu jobbar ju inte jag med förskolan, men jag är övertygad om att man kan se det redan där. Att barn har flera riskfaktorer innebär inte att de kommer att bli kriminella, men risken är större. De här barnen behöver hjälp så tidigt som möjligt för att klara sko­ lan. För det är en otrolig skyddsfaktor. Staden gör nu satsningar på en meningsfull fritid med målet att mellanstadieelever ska stanna kvar på skolans fritidsklubb efter skoldagen, tills föräldrarna kommer hem. Hur låter det?

– Det är viktigt att eleverna har vuxna runtom­ kring sig och att de har ett alternativ till att bara sitta ensamma med sina datorer eller mobiler. För många av eleverna med funktionsnedsättningar är mobilen hela deras värld. En vettig fritidssysselsätt­ ning är en skyddsfaktor, de får något att göra och de känner gemenskap. Det kan vara fotboll eller basket men också att man spelar dataspel tillsammans med andra, mot varandra. Hur ser du på framtiden när det gäller ungdomars utsatthet för de här gängen?

– I närtid tror jag att vi kommer att behöva brot­ tas med det. Men nu har regeringen föreslagit att de sociala medieföretagen ska få höga böter om de inte tar bort annonser för kriminella aktiviteter. Jag hop­pas att det kommer att hjälpa. Kan det leda till att de kriminella gängen försvinner?

– Nej, men vi kan hoppas att det kan stoppa re­ kryteringen av barn och unga. Nr 3 2026

Maria Sellberg DÄRFÖR ÄR JAG SKOLLEDARE

Pedagog i oerhört fint sällskap

K

ungens inbjudan hamnade i papperskorgen – hos fel Maria Sellberg. Den rätta Maria Sellberg, biträdande rektor på Norra Reals gymnasium, fick så småningom sin medalj. Men det var på håret. Maria Sellberg är den första ”på golvet-­ pedagogen” som fått H.M. Konungens medalj. ”För framstående pedagogisk gärn­ing” lyder motiveringen. Medaljen är i ått­on­de storleken, i högblått band, för att vara precis. – Det är överraskande och hedrande. Jag är så klart väldigt glad, jag har sett vilka som fått medaljen tidigare och jag är i oerhört fint sällskap. Under själva ceremonin fick hon ta emot medaljen och sedan blev det lite bubbel och mingel med kungen. En av de saker hon känner sig mest stolt över är att ha startat introduktionsprogrammet på Norra Reals gymnasium, där det funnits sedan 2008. – Vi har en lugn och ambitiös miljö. Elever som behöver bygga upp ett kraschat självförtroende, men som inte lever upp till de krav som ställs, kan få utrymme här genom introduktionsprogrammet. För henne är lust den röda tråden. Vid sidan av sitt skolledarskap ”nöjesundervisar” hon i latin, utan prestationskrav eller betyg. Latin har varit Maria Sellbergs passion och

Nr 3 2026

huvudämne ända sedan hon fick vikariera för sin latinlärare samma år som hon slutade gymnasiet. – Numera har jag latin med fika varje ­fredag och då kommer drygt 20 elever. Ungefär lika många följer med till Rom på min och min makes semester vid påsk varje

år. Alla ordnar sin egen resa, och jag ordnar guidningar och studiebesök. Och det handlar om mycket mer än latin. – Det finns en glädje i att sammanföra människor med lite udda intressen. Det viktig­aste är att ungdomarna hittar likasinnade och får växa och utvecklas. Behovet av sådana sammanhang är så stort. Elever kan också få smaka sig igenom det antika Rom på en middag i hennes hem, eller gå och lyssna på Mozarts ”Requiem” i en kyrka. – Det är en ynnest att få låna dessa fantastiska ungdomar på bästa sändningstid. Det kanske är lite galet, men jag har så roligt! Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

Maria Sellberg är biträdande rektor på Norra Reals gymnasium – och numera innehavare av H.M. Konungens medalj.

19

PSYKISK HÄLSA ESS-gymnasiet

Skapandet får dem att må BRA

LÄS MER! Om existentiell hälsa på Kungs­ holmens gymnasium på nästa uppslag.

Det senaste temat inleddes med en film om Julia, som dansar på deadline och har problem med att foku­På bänkarna framför henne ligger mål­ sera. Till filmen hör ningar i mustiga färger – de flesta före­ frågor som ska disku­ Det är inte alltid som eleverna på ESSställer ett hus med olika rum. En teck­ teras i klassrummet. gymnasiets individuella program vill pra­ ning har ett jättestort Netflixrum intill ett Zaria Zardasht och ta i klassrummet. Men inombords kan mindre rum med skolböcker. Ett annat är Ronnie Spångberg tar det bubbla ordentligt. På bildlektionerna fyllt med vänner. Målningarna är en del alltid den delen till­ hjälper skapandet dem att processa, för­ av temat ”Ta kontroll över din uppmärk­ sammans. stå sig själva och uttrycka sig. samhet”, som är en av sex moduler i lär­ – Att vara två är – Vi är en skola med specialpedagogisk verktyget. Huset representerar hjärnan, grymt. Vi kommer in profil vilket innebär att våra elever är i bilden med de olika rummen hjälper på saker som kan vara stort behov av anpassningar och stöd, för­ eleverna att föreställa sig hur hjärnan svåra, och det är sam­ klarar bild- och matematikläraren Zaria fungerar. Uppmärksamheten är själva talet mellan mig och Zardasht. dörren in till huset. Zaria som modellerar Tillsammans med kuratorn Ronnie När eleverna skapar sina bilder proces­ för ungdomarna hur Spångberg har hon sedan vårterminen sar de samtidigt alla de tankar och käns­ man kan prata med varandra om det som 2024 kombinerat ämnet bild med lärverk­ lor som har väckts under arbetet med är jobbigt. Det hänger mycket på dyna­ tyg från ”Det syns inte”, som Stockholms temat. miken mellan oss två, förklarar Ronnie stad har licensierat för alla sina skolor. – Det hjälper mycket. Vi gör bilderna Spångberg. Verktyget bygger på dramatiseringar av utifrån vad som distraherar oss själva, det vanliga dilemman och på vetenskapliga blir mer personligt och enklare att förstå, Ofta blir frågorna till klassen hängande i fakta om hur hjärnan fungerar. Syftet är förklarar eleven Nasil Kalender. luften. ”Hur skulle du känna i en sådan att minska psykisk ohälsa bland unga. Hon använder det hon lär sig genom situation?” kan sätta i gång många och – Konst är en metod för att hjälpa elev­ ”Det syns inte” i sin egen vardag. starka processer inombords, och eleverna erna att må bra. Just våra elever har ofta – Förra gången pratade vi om ångest behöver få tid att bearbeta dem innan de funktionsvariationer. Vi har därför kom­ och vad som händer i hjärnan när man kan svara. pletterat ”Det syns inte” med vårt eget känner ångest. Och vad som är bra för – En del svarar kort på vissa frågor, en sätt att arbeta med bild och eleverna är hjärnan, som att inte vara på mobilen så del börjar anteckna några ord. Vi väntar. väldigt hjälpta av metoden, berättar Zaria mycket innan man går och lägger sig. Kommer inget mer? Då pratar Ronnie Zardasht. Kompisen Liv Eckerbom instämmer: med mig, och jag lever mig in i rollen. Hon upplever att materialet inte riktigt – Det blir mer förklarat, och det är Sedan blir det lättare att få med dem, är skapat för de problem och de sätt att se bevisat av forskningen. När mamma bara berättar Zaria Zardasht. på verkligheten som finns hos hennes säger ”håll inte på med mobilen” så hjäl­ På de följande bildlektionerna kommer elever. per det inte. Men nu inser man själv var­ fördjupning och skapande, där eleverna – Tanken är att flera lärare på skolan för man inte ska det. fäster en del på papper av allt som bubb­ Under två terminer har ESS-gymnasiet i Vällingby arbetat med mental hälsa på bildlektionerna. Med hjälp av verktyget ”Det syns inte” lär sig eleverna hur hjärnan fungerar. Kunskapen använder de för att må bättre.

20

ska använda materialet, men först ville vi prova det. Och med vårt sätt att arbeta fungerar det bra – vi får ofta en helt ma­ gisk atmosfär i klassrummet!

Nr 3 2026

ESS-gymnasiet PSYKISK HÄLSA

Kuratorn Ronnie Spång­ berg och bildläraren Zaria Zardasht tillsammans med Nova Johansson som visar en av projektets många målningar.

lar inuti. Här är Zaria Zardasht bollplank för dem och hjälper dem att gå in i situa­ tioner där de får pröva temat: – Vi skapar trygghet, så vi kan puffa fram eleverna till en plats där de vågar känna och ge uttryck för vad de känner. Även där kan de fastna. Då ställer jag frå­ gor: ”Vad tänker du nu?”, ”Hur brukar du göra när du pluggar?”. På det viset får de tillgång till sina distraktioner.

Vi skapar trygghet, så vi kan puffa fram eleverna till en plats där de vågar känna och ge uttryck för vad de känner.

Under arbetets gång har både Zaria Zar­

dasht och Ronnie Spångberg märkt en stark utveckling hos eleverna. – Jag kan säga att kuratorn har fått mycket att göra! De här eleverna har öpp­ nat sig för tankar och känslor på ett sätt som de inte gjort tidigare. De vågar ta plats och bokar tider för att få prata mer med mig, berättar Ronnie Spångberg. Nr 3 2026

Eleven Navanya Saravana Kumar upp­ skattar samtalen: – Att prata med vuxna hjälper mig att förstå mig själv bättre. Jag har så många känslor samtidigt och förstår dem inte all­ tid. Om jag pratar med vuxna kan jag reda ut hur jag känner själv.

Också när det gäller själva studiesitua­ tionen har projektet hjälpt henne. – Har man en funktionsvariation som påverkar uppmärksamheten blir det ännu svårare med studierna. Då är det viktigt att man lär sig känna igen de problem man har så att man kan rikta uppmärk­ samheten dit man vill. Under våren hängde alla bilder på Folkets Hus i Vällingby, och tidigare har de visats på Kulturhuset Stadsteatern i Vällingby. Kul att de inte bara hamnar i en låda, menar Nova Johansson, som är en av de elever som helst uttrycker sig i bild. – Jag tycker det är väldigt roligt att vi får visa upp våra kreationer! Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER 21

PSYKISK HÄLSA Kungsholmens gymnasium

”Coolt att få utforska sina känslor”

Sistaårseleverna Mina Karlén och Sebastian Kingdon tillsammans med psykologilärare Åsa Clarke Bolin.

använder psykologiläraren Åsa Clarke Bolin materialet ”Me­­n­ingen med mig i gymnasiet”, som förenar psykologi och reli­ gion. Hon har utvecklat det tillsammans med religionskun­ skapsläraren Gunilla Kåg­ström och forskaren Christina Lloyd för att arbeta med exist­entiell hälsa på samhällsvetenskaps­ programmet. När ungdomar får hjälp med Projektet knyter väl an till att sätta ord på tankar och gymnasiets läroplan och psy­ känslor som väcker oro får de kologiämnets mål – att förstå en ökad motståndskraft och en vad som påverkar våra tankar, grundläggande trygghet. Därför känslor och beteenden. På Kungsholmens gymnasium får samhällseleverna utveckla sitt språk för känslor och diskutera existentiella teman. Det hjälper dem att bli motståndskraftiga i en värld där många känner oro för stora frågor som klimatet och spänt omvärlds­läge, men också för sin egen framtid.

22

genom diskussioner och övningar. De får också skriva anonymt om känslor och hur de hanterar dem. Åsa Clarke Bolin samlar in svaren i en presentation som klassen diskut­erar. – Allt som är tabu kan de ta upp eftersom de får skriva anonymt. Sedan letar vi efter mönster – varför är det just de här sakerna som man känner skuld eller avund­ sjuka för? LÄS MER! Eleverna Om kampanj­månaden kan också för psykisk hälsa och suibe­­skriva cidprevention på Pedagog hur de age­ Stockholm. Sök på ”psyrar när de kisk och fysisk hälsa”. handskas med svåra känslor. – De har jättefina ex­empel och lär på så sätt varandra olika känslohanter­ings­ strategier. Under lektionerna pratar Åsa Clarke Bolin om känslornas funktion, om känslo­ cykeln och faran med att trycka undan känslor – de kan växa och i värsta fall leda till panikångest. – Om man vågar känna och reflektera har alla känslor en viktig funktion. Det är inte farligt att känna skam, och skuldkänslor är vik­ tiga för vår personliga – Det handlar om elevernas utveckling eftersom de kan få mående på ett djupare sätt. oss att agera bättre. Hur bygger vi motståndskraft? Precis som man inom idrotten Eleverna får tipsa varandra om bygger upp sin fysik för att kulturella uttryck, till exempel bättre tåla skador, bygger vi böcker, spel och tv-serier, som upp elevernas känsloförmågor. gestaltar känslan, och de arbe­ De utvecklar förmågan att tar även med lera. mentalisera – att kunna förstå – Eleverna älskar det och och reflektera kring känslor – har gjort fantastiska skulptu­ vilket blir direkt förebyggande rer. Poängen är att lära sig för­ mot psykisk ohälsa. stå en känsla verbalt, känslo­ mässigt, kroppsligt och meta­ Psykologidelen består av fem foriskt, säger Åsa Clarke Bolin lektionspass om olika känslor som tror på att lyfta fram det som eleverna får närma sig positiva och ge elever verktyg Nr 3 2026

så att de kan agera i en värld som de ibland upplever som meningslös. – Har man verktyg kan man känna framtidshopp. Skolan kan göra världen begriplig och hanterbar. Det kan handla om att lära sig påverka politiskt i samhällskunskapen eller att få redskap för sitt fysiska mående på idrotten. Hon menar att skolan kom­ mer att spela en allt större roll i ungas liv och bli den vikti­ gaste platsen för många, som en motpol till sociala medier. – Här får de träffa andra människor, utbyta tankar och idéer, både med andra unga och vägledande vuxna.

sig själv när man försöker leva efter andra, säger Mina Karlén. Båda eleverna tycker att skolan

har stor betydelse för hur ung­ domar mår. – Den är så avgörande efter­ som många känner att man måste lyckas här för att nå sina mål. Det är väldigt snävt ut­rym­me för misstag och det blir väldigt prestationsfokuserat. De små stunder när man väl försöker vila känner man skuld för att man inte är produktiv, säger Mina Karlén. Hon tror att ett sätt att få elever att må bättre är att lära­re lyfter fram lärandet som något kul och välkomnande och inkluderar eleverna mer. Sebastian Kingdon och Mina – Det mest givande är när Karlén går sista året på sam­ fokus ligger på vad vi ska ta hällsvetenskapsprogrammet. med oss, i stället för att man De kan båda prata om känslor bara pluggar till ett prov. Det med sina närmaste, men då är märks väldigt tydligt om en det ofta utifrån en speciell lärare bara undervisar utifrån händelse. Nu har de fått betygsmatrisen, eller om lära­ utforska ämnet på ett nytt sätt. ren faktiskt vill att vi ska ut­ – Det har varit coolt att ut­ vecklas och finns där som en forska känslor mer strukture­ resurs och ett stöd. rat, när det inte är akutläge, ”Meningen med mig i gym­ berättar Mina Karlén. nasiet” lyfter även den stora Enligt flera rapporter är den frågan om meningen med psykiska ohälsan bland unga i livet. Sebastian Kingdons driv­ dag på en hög nivå. Många krafter är familjen, vännerna, känner stor oro för klimatet, flickvännen och de connections omvärldsläget och sin framtid. han har med andra människor. Sebastian Kingdon tror att oro – Det får mig att känna me­ är en ofrånkomlig del av livet, ning och trots att jag inte vet och ser det som en naturlig vad jag ska göra med resten av reaktion på samtiden. mitt liv, vet jag att jag vill göra – Självklart är ängslan och något bra av det. oro känslor som vi vanligtvis Mina Karlén tror inte att inte vill ha, men ibland reflek­ det finns någon given mening i terar de något värdefullt – att livet – alla måste hitta sin vi är informerade och bryr oss egen. om vad som händer i världen. – Även om jag har framtids­ drömmar hittar jag mest me­ Båda eleverna lyfter fram ning i vardagen. Att prata med pressen på unga att ständigt en ny person, skratta med vara duktiga och framgångs­ kompisar, se en bra film eller rika. äta något riktigt gott. Det är de – Det finns inte utrymme små stunderna som bygger för misstag, man blir hela upp den totala meningen. Man tiden bedömd. Om man stän­ utvecklas och förändras varje digt försöker klä sig rätt och sekund, och då omskapar man prestera på rätt sätt blir hela hela tiden sin mening. livet ett prov. Det lämnar många i en liten existentiell Text PERNILLA RÖNNLID kris, för man tappar ju bort Foto MARC FEMENIA Nr 3 2026

Skolpodden i Stockholm Röster från skolan Om och från skolan med lärare, elever, skolledare, politiker, lärarstudenter och många fler från skolans värld. Skolpodden i Stockholm – där poddar finns.

2323

SPRÅKUTVECKLING Lena Wilhelmsson

”Orden är grunden till ALLT” Ordförståelse och elevengagemang är två viktiga komponenter i Lena Wil­ helmssons undervisning på språkintroduktionsprogrammet, som är till för dem som nyss kommit till Sverige. I fjol belönades hon av Svenska Akademien med ett av landets finaste lärarpriser.

Utsikten är hisnande. Utanför raden av fönster i klassrummet högt upp på Södra Latins gymnasium breder staden ut sig med sina takåsar, kyrktorn och en väldig lyftkran. Ett bygge pågår där ute och det gör det också här inne. Ett viktigt och envetet sådant, med ord som byggstenar för att nå slutresultatet: att behärska ett språk som i många fall till en början varit helt främmande. Lena Wilhelmsson är lärare i svenska som andraspråk och hennes råmaterial är gjort av papper och fyllt med pedagogiskt stoff: en skönlitterär bok som hon läser tillsammans med klassen, enligt metoden hon arbetat fram. ”En grundpelare i hen­ nes undervisning är det målmedvetna arbetet med att stärka elevernas ordför­ ståelse”, står det i motiveringen till den ärofyllda utmärkelse hon fick i fjol: Svenska Akademiens svensklärarpris. Efter att LÄRA har fått hänga med på en lektion är det lätt att förstå varför. Eleverna har en mängd olika bakgrunder

från en rad olika länder. Ungdoms­roma­ n­en som de just nu läser heter ”Yani” ­ och är skriven av Nora Khalil, uppvuxen i Alby. – Jag lyssnade på hennes Sommarprat i radio, där hon berättade om vägen fram till boken, och kände att den måste jag läsa, gick genast och köpte den och tänkte 24

Lena Wilhelmsson använder skönlitteratur som pedagogisk bas i undervisningen. Här diskuterar hon ord och uttryck i ungdoms­ romanen ”Yani” med eleverna Xhixuan Zhou och Asante Esperance.

direkt att det här kommer att passa i mina klasser. På vilket sätt?

– Den handlar om elever som går i nian, det är ungefär samma situation som för mina elever, de går ju här för att klara grundskolebetyget, de är i olika åldrar med olika grundförutsättningar men behöver alla få godkänt för att kunna ta sig vidare till något annat program i gymnasieskolan eller till en annan utbildning, till exempel inom komvux eller på folkhögskola. – Sedan är det blandningen av kärlek och vardagsdramatik som är så vanlig för elever i den åldern, oavsett bakgrund. Mycket igenkänning kort sagt, och så finns den som tv-serie som vi tittar på parallellt, som stöd och förstärkning. Hon lyfter också fram problematiken som finns i boken när det gäller att kunna bli en del av samhället, och att den inne­ håller slanguttryck som hon tidigare inte känt till. – Då får eleverna, som har erfarenhet och kunskap om det, lära mig saker! Rätta mig och förklara vad uttrycken betyder, och det blir en så härlig konversation. Det är klart att de växer när läraren inte sitter inne med alla svar. Så tycker jag om att tera kring och som hon skriver upp på jobba, vi i lärarlaget här lyfter alltid språ­ tavlan för att ta upp innan läsningen tar ken som eleverna har med sig: ”Aha, hur vid, för att på så stt undanröja hinder. säger man det på ukrainska?”. Det kan vara vardagliga fraser: ”Att inse något, vad betyder det? Jo, att förstå.” Lena Wilhelmssons pedagogiska metod när Eller namnet på en känd fotbollsspelare det gäller att använda skönlitteraturen, som nämns i boken. Vilket under lektion­ går att utläsa av det som står på den vid ens gång genererat en rad ord på tavlan det här laget rätt så fullskrivna white­ att prata om: passning, frispark …. Men boardtavlan. Inför varje lektion plockar också mer avancerade begrepp som femihon ut nyckelord och meningar ur kapit­ nist: ”Vem var det nu i boken, som kallar let i den aktuella boken som hon tänker sig det och varför då?”. Alltsammans med sig som nycklar till förståelsen att disku­ syftet att reda ut för förståelsens skull. Nr 3 2026

Lena Wilhelmsson SPRÅKUTVECKLING

Jag trodde först att jag fick priset för lång och trogen tjänst, jag hade just sprungit en löparrunda och satt mig ner på gräsmattan, när det ringde i mobilen. jag högt varje lektion medan de följer med i sina böcker. Man kan aldrig räkna med att de ska läsa på egen hand i ensamhet, även om jag förstås uppmanar dem att repetera det vi läst. Utöver sin kompetens som lärare i svenska

som andraspråk är hon också svensklära­re. Och lärare i franska, ett språk där hon dessutom författar läroböcker. En lingvis­ tisk superpedagog alltså, med 35 års un­dervisningserfarenhet. – Jag trodde först att jag fick priset för lång och trogen tjänst, jag hade just sprungit en löparrunda och satt mig ner på gräsmattan, glad över att ha klarat dis­ tansen, när det ringde i mobil­en ... Hon berättar om andra skönlitterära böcker som hon och lärarlaget använder i andraspråksundervisningen, som Mary Shelleys klassiker ”Frankenstein” i lättläst version. Och hur den kunnat öppna för frågor om ont och gott, och om vilket ansvar man har för sina handlingar. Men vad är det som skönlitteratur kan bidra med i språkundervisningen, jämfört med att lägga fram kalla fakta?

Hon delar ut ett papper till eleverna som är indelade i grupper och förklarar varför det är viktigt att de arbetar minst två och två. – Då måste de använda svenskan sins­ emellan, vilket har ett pedagogiskt värde i sig. Uppgiften blir nu att fylla i bokens huvudpersoners karaktärsdrag. Blyerts­ pennorna raspar medan de fyller i kolum­ nerna efter bästa förmåga. – Kolumner, det är det här, säger Lena Wilhelmsson och pekar på papperets ver­ Nr 3 2026

– Det är något som händer i kroppen när man läser en bok, det blir reaktioner! Och så följden av det, att eleverna tycker något personligen, då har jag nått fram till tikala streckindelning, i den oavbrutna någonting, att de får med sig känslorna, pedagogiska dialog som pågår lektionen på riktigt blir engagerade. Den effekten är igenom. väldigt svår att uppnå på samma sätt med en faktatext om Sverige. Och när man är Apropå den ofta omtalade ”läskris­en” och engagerad blir det ju så mycket roligare lärarkollegiets uppgift för att häva den, att lära sig saker. inskärper hon: – Då greppar eleverna efter ord för att – Man får aldrig lämna eleverna ensam­- uttrycka sin känsla, de vill kunna förmed­ma med sin läsning! Oavsett om det hand­ la något och då finns intresset för språket lar om elever som har svenskan med sig där. eller dem som inte mött språket förut. Eleverna jag har här ger jag sällan läs­ Text PONTUS DAHLMAN läxor, utan kapitlen vi ska gå igenom läser Foto ULRICA ZWENGER 25

Fysik Kemi Magi Med magiska vätskor och solljus får klass 6A testa cyanotypi – tack vare Skapande skola. Målet är att levandegöra naturvetenskapen. ”Det är lika mycket en konstworkshop som en laboration i fysik och kemi”, konstaterar NO-läraren Johan Lilliestråle. Text PERNILLA RÖNNLID Foto ULRICA ZWENGER

26

Nr 3 2026

Nyss var Iris Holm­ berg Sannums bild bara en skiss i klassrummet. Nu – en färdig cyanotypi.

Nr 3 2026

27

SKAPANDE SKOLA Kungliga Svenska balettskolan

läraren i klassrummet, så att jag inte släpper mitt ledarskap och bara blir projektledare för kultur­ aktörerna. Koncentrationen i klass-

får tänka lite bakvänt – det som är grått kommer att bli vitt! Det är fysik- och kemilektion i klass 6A på Kungliga Svenska balettskolan i Mün­ chenbryggeriet på Södermalm och foto­ graf Ann-Sofi Rosenkvist går runt och visar eleverna. Klassen ska prova cyano­ typi, en fotografisk teknik där järnsalter och UV-ljus skapar djupblå silhuettbilder. I grått papper skapar eleverna negativ som strax ska användas på ljuskänsliga papper i bildsalen. Ann-Sofi Rosenkvist besöker skolan som en del av Skapande skola, ett stats­ bidrag som ger elever möjlighet att möta och arbeta med kulturskapare, och hon har arbetat med cyanotypi i många klas­ ser. – Jag brinner för alternativa metoder. Cyanotypi är en tacksam metod, med utrymme för olika material och för att experimentera. Det blir en tydlig process för eleverna som lätt kan förstå kedjan från start till färdig bild, och de får vara med om magin som sker i ”labbet”, säger Ann-Sofi Rosenkvist. Johan Lilliestråle, som undervisar i NO

och matematik och även är kulturombud på skolan, går även han runt bland elev­ erna och rycker in för att hjälpa till att klippa ut ett komplicerat mönster om tiden börjar rinna iväg. Som förberedelse inför dagens workshop har han gått ige­ nom teorierna bakom metoden med klass­en. Konsten behöver integreras i skolarbetet och kopplas till läroplanen. – Vi behöver tala om de relevanta ämnesbegreppen långt innan, för att elev­ erna ska förstå vetenskapen och varför vi gör det här. Trots att workshopparna med kultur­ aktörerna kräver planering, teori och praktiska förberedelser, överväger för­ delarna med att använda konst i undervis­ ningen. Johan Lilliestråle har märkt att elevernas intresse för vetenskap ökar och själv får han vidareutbildning på köpet. Samtidigt är han noga med att poängtera att det är han som leder undervisningen även under workshopparna. – Det är viktigt att det är jag som är 28

rummet är intensiv. Eleverna ritar snirkliga mönster och japanska kodamafigurer. Danylo Vorobiov klipper ut yokai­fiskar ­och ett japanskt hus. Några fåglar ligger redan klara på det vita pappret. Han gillar fysik och kemi, och han tycker om när klassen får blanda vetenskap och konst. – Det är viktigt att ha kul när man lär sig. Man kommer ihåg bättre, det stannar i min­ net. Arbetet med cyanotypi ingår i klassens Japanprojekt som omfattar matematik, tek­ nik och NO-ämnena. Det hela startade med att klassen be­ sökte en utställning om den japanska berättartraditionen yokai på Etnografiska museet. De har också haft en work­ shop med en konstnär i den japanska marmoreringstekni­ ken suminagashi. – Det var jättebra för att visa lösningar, blandningar och yteffekter inom kemin, berättar Johan Lilliestråle. Eleverna samlar sina alster och

Motiven framträder när elevernas bilder expon­e­ ras för ljuset.

fakta om ämnet i en särskild bok. Projekt­et avslutas med en utställning där Japans ambassadör och kulturattaché samt ja­ panska operadansare ska närvara. – Klassen! Vi måste bege oss till bild­ salen nu! Johan Lilliestråle går mot den mörk­ lagda bildsalen där bara några enstaka ljuskällor hjälper eleverna att se. Ann-Sofi Rosenkvist delar ut kartongskivor, kläm­ mor och en plexiglasskiva var till elev­ erna. – Försiktigt, de är ömtåliga! Därefter vecklar hon försiktigt upp ett paket med ljuskänsligt papper – akvarell­ papper penslat med cyanotypivätska – ”den magiska vätskan” – som består av järnsalter. Hon instruerar eleverna att klämma fast pappret och figurerna mellan kartong och plexiglas under ett skyddan­de vitt papper. Med paketen tryckta tätt

mot magen för att skydda ytterligare går eleverna ut i dagsljuset mot gården som ligger med utsikt mot Riddarfjärden och Stadshuset. Nu är det dags att ta bort skyddspapp­ ret. Medan eleverna tar rast exponeras bilderna för solljuset. Fram träder möns­ ter, fåglar, hus och blommor i vitt mot en allt blåare bakgrund. Solen kommer fram och skyndar på processen. – Det är ingen exakt metod, men ju längre tid som pappret exponeras, desto mörkare blir det – men till en viss gräns, berättar Ann-Sofi Rosenkvist. När rasten är slut tar eleverna sina bilder

och går tillbaka till bildsalen. I nästa steg ska bilderna sköljas i vatten i tre–fyra minuter, först i ett bad för att få bort det mesta av kemikalierna. – Sedan ett litet dopp här i andra badet. Nr 3 2026

SÅ FUNKAR DET Skapande skola är ett statsbidrag som kan bekosta ett samarbete med en professionell kulturaktör. På kulan.stockholm kan du läsa mer om utbudet och hur ansökan går till för Stockholms stads kommunala grundskolor.

För NO-läraren Johan Lilliestråle kan konst och vetenskap vara två sidor av samma mynt. Ottilie Krystek och Cordelia Wetterin skapar negativ genom att skära ut figurer och mönster.

Vicka på baljan så att det kommer vatten överallt, uppmanar hon eleverna. Bilderna blir allt mörkare. När eleverna sköljt klart lägger de sina bilder på tork på stora lakan på golvet. Samtidigt passar Johan Lilliestråle på att prata om proces­ sen. Han berättar om excitation och joni­ sering, och skjuter då och då in en fråga till eleverna. – UV-ljus – var det ljus med kort eller lång våglängd? – Kort, svarar Cordelia Wetternin. – Och vad är en våglängd? – Det är hur långt det är mellan top­p­arna. Teori och praktiskt arbete kompletterar

varandra, menar Johan Lilliestråle. – Hjärnan lär sig bäst när man kombi­ nerar praktiskt och teoretiskt arbete. Jag tror att eleverna minns att UV-ljuset från Nr 3 2026

Cyanotypi är en tacksam metod, med utrymme för olika material och för att experimentera. solen skapade en kemisk reaktion som gjorde att det blev blått, och det berodde på att molekyler blev joniserade. Det hade försvunnit ganska snabbt om de bara hade läst om det teoretiskt. Efterhand som eleverna är klara går de tillbaka till klassrummet för att städa un­dan. Snart är bildsalen tom, men elever­ nas bilder ligger kvar på golvet. Där ska de torka tills i morgon.

Vi vill berätta om ditt arbete! Arbetar du med något lyckat peda­ gogiskt projekt som kollegerna i ­stadens skolor borde få läsa om och ­inspireras av? Kontakta redaktionen och berätta hur det på­verkade ­elevernas lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se. Välkommen!

MIN SKOLA Aspuddens skola

”En otroligt mycket BÄTTRE skola” JOHN CLASSON, 15 ÅR

N

Aspuddens skola

u trivs jag jättebra på skolan. Jag började här redan i förskoleklass och har nära till skolan – det är skönt. En period, ungefär runt sexan, var det rätt stökigt. Det tyckte jag var jobbigt, men de senaste åren har det blivit otroligt mycket bättre. Nu är det skön stämning, inget bråk och stök, utan alla elever är trevliga mot varandra. Vi har bra lärare rakt igenom. De är bra på att undervisa, uppmuntra och motivera oss att plugga. Jag gillar att plugga och lära mig saker så länge det inte blir alltför stressigt. Mitt absoluta favoritämne är hist­ oria, sedan kommer geografi och de 30

andra SO-ämnena. Historia har alltid intresserat mig, jag har det hemifrån. Man får lära sig så mycket där, det ger perspektiv och bättre förståelser för saker, även i nu­tiden. Ta andra världskriget till exempel. Ingen som har förstått hur det var då vill att det blir krig igen. Jag tycker det är synd att så få i skolan intresserar sig för historia. Annars gillar jag teknik mest och att få konstruera grejer. Andra praktiska ämnen som idrott, slöjd, musik och hemkunskap är också roliga. Innan jag började med hemkunskap kunde jag inte laga någon mat, nu har jag lärt mig massor. Jag gillar att gå på en stor skola med många elever, då har man alltid kompisar att hänga med. Att bara ha ett år kvar här känns både bra och lite konstigt. I gymnasiet kommer jag nog att välja ekonomiprogrammet med inriktning mot juridik. Då tror jag också att tyska, som är mitt språkval, är bra att kunna. Men just nu tänker jag mest på moppekortet som jag håller på att ta. Det ska bli superkul att få köra moppe.

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA Nr 3 2026

Aspuddens skola Namn MIN SKOLA DEL 1

Nr 3 2 2026

31

AI I SKOLAN Katarina Norra skola

Konversera mera med

AI

användas. Och de lotsar eleverna genom både ordval och grammatik. – En del tror att bara för att man använ­ der AI så släpper man allt analogt. Men eleverna behöver skriva för hand för att lära sig stava bra och få in motoriken. Vi har läroböckerna som en grund, men AI är oslagbart när det gäller att få i gång deras konversation, säger hon. I språkundervisningen är det svåraste för

eleverna ofta att bilda egna meningar i tal och skrift, och där kan AI vara ett stöd. Under delar av lektionen chattar eleverna enskilt med sina assistenter. Ordväxlingen flyter fram och tillbaka, assistenten ställer frågor och ser till att konversationen håller sig inom rätt ämne. Mer peda­ gogiskt och rappare än om de hade arbetat två och två, förklarar Annika den Eng­ else. – Den är outtröttlig och den rättar ordval, stavfel och grammatik. Eleverna tycker själva att de har ökat sitt ord­ förråd, och jag ser att alla är aktiva under lektionen. Om vi bara hade använt böcker så hade de snabbaste eleverna blivit klara med övningarna långt före de andra, men AI tar aldrig slut så de kan fort­ sätta chatta hur länge som helst.

Läraren Annika den Engelse går igenom dagens uppgift i franska med Daria Kholoshenko, årskurs 9. I förgrunden arbetar Juni Bååth tillsammans med sin AI.

Rätt använt kan ett AI-verktyg fungera som assisterande lärare i klassrummet, och i språkundervisningen är det ett bra komplement till böcker. Det menar Annika den Engelse, språklärare på Katarina Norra skola, som också använder AI när hon planerar sina lektioner. 32

När LÄRA är på besök övar niondeklas­ sarna på att böja franska verb. Eleverna arbetar både med böcker och med övning­ar på surfplattan, kopplade till deras AIassistenter. Assistenterna har Annika den Engelse själv utvecklat genom att skriva promptar – instruktioner – för hur de ska

Sander Elebäck Hetta i klass

9B tycker att den största för­ delen är att han kan ställa alla frågor till AI:n och snabbt få svar under lek­ tionen i stället för att fråga läraren. Även utanför lek­ tionen använder han AI näs­ tan dagligen när han plug­ gar. – Jag skickar bilder på mina anteckningar till AI:n och skriver att jag går i nian. Sedan ber jag den att hitta på provfrågor till mig. Jag kan be den göra frågorna svårare eller tipsa mig om hur jag kan utveckla sva­ ren. Det är mycket effektivt, säger han. Hans klasskompis Anna Psomiadou ser snarare AI:n som ett litet hjälpmedel. Hon tycker att det fortfarande är mycket som inte funkar så bra som hon skulle önska. – Den gör en del fel så det känns bättre Nr 3 2026

Namn DEL 1

Om vi bara hade använt böcker hade de snabbaste eleverna blivit klara med sina övningar, men AI tar aldrig slut. att få hjälp direkt av läraren. Men jag bru­ kar be AI:n att sammanfatta åt mig eller hjälpa mig med studiefrågor, säger hon. För Annika den Engelse väcktes intres­ set för AI för tre år sedan, när hon var på en föreläsning och insåg att det här behöv­de de prata mer om i skolan. – Man kan vara för eller emot AI, men vi kan inte stoppa utvecklingen. AI finns ju överallt omkring oss, och det måste vi för­ hålla oss till. För mig blev det naturligt att lära mig förstå hur AI funkar, vilken nytta jag kan ha av den och vad jag måste se upp med, säger hon.

stås alltid kolla att det verkligen stämmer. Däremot tycker hon inte att det funge­ rar så bra att använda AI för att rätta prov. – Den är bra på att ta fram material och göra övningar med eleverna. Men det är svårt att veta vilken bedömningsnivå den lägger sig på, och det är ju alltid jag som ska sätta betygen. Men AI har också förändrat lärandet på andra sätt. Betygsgrundande uppgifter och prov gör eleverna numera bara i klassrum­ met. Allt som de ska skriva eller producera får de göra i den låsta plattformen Digi­ exam som hindrar dem från att söka på nätet eller använda AI. – Jag tycker det är tråkigt att vi inte kan jobba med uppgifterna utanför klassrum­ met, för jag känner att jag får mer inspira­ tion och bättre flow när jag sitter hemma och skriver. Här blir vi avbrutna när lek­ tionen tar slut, just när jag kommit in i skrivandet, säger Sander Elebäck Hetta. Allteftersom AI har blivit en större del av

människors vardag, ser Annika den Eng­ else en attitydförändring och utveckling i hur den kan användas. Hon minns när hon för två år sedan började prata om AI med sina elever. Genom Stockholms stads FoU-projekt – De var så förvånade eftersom de tyck­”Generativ AI i undervisning” får hennes te att det var fusk. Jag fick förklara att det klasser använda särskilt utvecklade AIberor på hur man använder AI. Vi började verktyg i klassrummet. där, med att prata om AI rent allmänt, Annika den Engelse använder även AI vilka verktyg som finns och när de är bra när hon planerar sina lektioner; som boll­ eller inte bra att använda. plank för att hitta material eller för att få Och det är där alla borde börja, tycker förslag på olika teman för en slutuppgift. hon. Det är lätt att tro att eleverna kan AI kan också hjälpa henne att skräddarsy mycket eftersom de ofta använder Chat övningar, till exempel att ta fram 50 luck­ GPT, men hon såg snabbt att många sak­ meningar där eleverna ska fylla i det ord nar grundläggande kunskaper om hur AI som saknas. fungerar, hur den hanterar källor och så – Om gruppen behöver träna på oregel­ vidare. Hon menar att detta är diskussio­ bundna verb så kan jag be AI:n ta fram en ner som alla lärare kan ha, oavsett ämne. sådan övningsuppgift. Sedan måste jag för­ I musik och bild kan man prata om AIgenererade låtar eller bilder, i NO om AI:s påverkan på energiförbrukningen och i samhällskunskap om hur AI kan användas för politisk påverkan. 3 x steg För den som vill öka sin egen kunskap tycker Annika den Engelse att det är bra AI i skolan att börja med just sig själv. – Lärare som själva använder AI ökar 1. Använd själv AI för sin kompetens. För att kunna prata med att stärka din eleverna behöver du testa och se hur kompetens. det funkar. I slutändan hänger det 3. ihop med vad vi ska lära dem. Vad Börja använda behöver eleverna kunna när de kom­ AI-verktyg i mer ut i ett framtida samhälle? klassrummet. 2. Prata med eleverna om vad AI är och hur den Nr 2 2026 fungerar.

TÄVLING

Vinn biobesök Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter.Lycka till! 1 Vad har biträdande rektor Maria Sellberg tilldelats? 1 H.M. Konungens medalj i åttonde storleken X Utmärkelsen Årets skolledare 2 S:t Eriksmedaljen 2 Vilket tema stod på schemat när Kungsholmens grundskola besökte Naturens hus? 1 Svenska lövträd X Småkryp 2 Under ytan 3 Läraren Annika den Engelse har stor nytta av AI i sitt arbete. Vad under­ visar hon i? 1 Geografi X Bild 2 Språk 4 Vad tog NO-läraren Azadeh Kashani initiativ till på Mariehällsskolan? 1 Fågelskådning på lektionstid X Studiebesök på Kungliga Tekniska högskolan 2 Yrkesmässa för mellanstadieeleverna 5 ESS-gymnasiet har arbetat med mental hälsa på bildlektionerna. Vad heter verktyget? 1 Du är bra som du är X Måla dina känslor 2 Det syns inte Mejla din tipsrad senast 14 oktober till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se. Ange var du arbetar och din fysiska hempostadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner. Vinnare i nummer 2/2026 blev Anita Becker, FoU-enheten, Emma Dansare, Södra Ängby skola, och Ingrid Lindell, Bäckahagens skola. Grattis! Rätt rad var 1, X, 1, X, 2.

Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ULRICA ZWENGER

► 33 33

BOKSIDAN Bästa lästipsen just nu

Hela Norden i ny samling Novellen har ett behändigt format och erbjuder många möjligheter i klassrummet. Nu finns en ny novellsamling för mellanstadiet med berättelser om gemenskap av författare från hela Norden. Bolette går på pyjamasparty men får inte ta med sig sin osynliga vän Sally. Estrid tappar bort sin lillasyster Gry i närheten av den hemske Uggle­ mannens hus. Niillas åker till sin mormor i Vilgesvággi på sommarlovet och lär känna Mukthar från Afghani­ stan. Det är några av berättelserna i an­t­­ologin ”Vår hemliga plats”, där tolv författare gestaltar gemenskap ur olika perspektiv. Texterna kom till genom ett sam­ arbete mellan flera nordiska förlag. I varje språkområde valdes två författare ut att delta och originaltexterna är skrivna på danska, finska, färöiska, isländska, nordsamiska och svenska. Illustrationerna är gjorda av norska Cecilie Ellefsen. De svenskspråkiga författarna som medverkar är Malin Eriksson Sjögärd och Annelie Adams­ dotter från Sverige samt Maria Turt­ schaninoff från Finland. Bland övriga författare märks bland andra danska Zakiya Ajmi vars

4 X NYA NOVELLER

DET GODA ONDA BÄST PÅ LÅGSTADIET debutroman ”Vulkan” nominerades till Nordiska rådets pris och gavs ut på svenska av Berghs förlag 2025 samt finska Siri Kolu som är flerfaldigt pri­ s­ad i sitt hemland. Den svenska versionen av novellsamlingen är utgiven på Bokförlaget Opal, som även gav ut föregångaren ”Älskar, älskar inte” 2010. – Det bästa med noveller är att man kan välja och vraka lite om man har en samling – och man läser en novell ganska snabbt, säger Sara Ru­der som är förläggare på Bokförlaget Opal. Till novellsamlingen finns en lärarhandledning med förslag på hur man kan analysera novellerna i olika årskurser. Den beskriver också hur boken kan användas i undervisningen om de nordiska grannspråken. – Jag tror att berättelserna kan tilltala många och utifrån dem kan man diskutera likheter och olikheter, ensamhet och gemenskap, säger Sara Ruder. Text ANNELIE DREWSEN

”En liten berättelse med stort innehåll – och med många pedagogiska möjligheter.” Carl-Johan Markstedt föreslår en definition av novellen i sin bok ”Novelläsning i praktiken” (Gothia Kompetens, 2022).

34

Antologi Rabén & Sjögren, 2026

Lycka kan vara att bygga en koja, att känna ett litet gristryne i sin armhåla eller att ha en bror som är bäst på allt. Denna fina antologi för de yngsta innehåller noveller, illustrationer, tecknade serier, dikter och utdrag ur böcker.

HÅLLA ANDAN – NOVELLER FÖR UNGA

Christina Lindström B. Wahlströms, 2026

Lindström har prisats av Svenska Akade­ mien och visar i dessa åtta noveller varför. I koncentrerat format berättar hon om pirrande kärlek, om att få ett mess från Jesus på jul­ afton och om att förlora kontrollen på skol­avslutningen och klottra ”förlåt” på pappersservet­ter efteråt. Perfekt läsning på högstadiet.

Samanta Schweblin Översättning: Annakarin Thorburn Tranan, 2025

I Schweblins litterära värld verkar ständigt något djupt obehagligt pågå. Det kan handla om en alkoholiserad poet, en pappa vars barn har svalt ett batter eller en äldre dam som irrat bort sig från äldre­boendet. Sex noveller i världsklass av hyllad argentinsk författare. Passar på gymnasiet.

FÖRBANNAD KANIN

Bora Chung Översättning: Anders Karlsson & Okkyoung Park Tranan, 2026

Nu finns tio märkliga noveller av sydkoreanska Chung i pocket. De rör sig mellan fantasy, skräck och samhällskritik. En ung flicka blir gravid av p-piller, en kvinna upptäcker ett huvud av avföring i toaletten och en förbannad kaninlampa får ett företagsimperium på fall. Inget för äckelmagade. Nr 3 2026

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 4

Ute hos dig 27 november STOCKHOLM DISTANS

Särskilt stöd får hemmasittare att hitta tillbaka

Så kan skolan lyfta fram klimatlösningar Rinkebyläraren som blev kungligt prisad ”Min plikt att undervisa om Förintelsen” … och naturligtvis mycket mer.

LIVETS HÅRDA SKOLA Stina Hjelm © STINA HJELM 2026 – STINAHJELM.COM

Nr 3 2026

35

Besök Stockholms demokratiska hjärta!

Gå en skolvisning i Stadshuset

Låt dina elever kliva in i kommunfullmäktige och se varifrån Stockholm styrs. Stadshuset påverkar elevernas vardag, både idag och i framtiden. Under visningen berättar vi om Stadshusets unika arkitektur och spännande historia, och om det kommunala styret. Läs mer och boka på stadshuset.stockholm/skola