Med Mellanskog Nr 5 2016

5 2016

MEDLEMSTIDNING

Skogsägare tar ansvar genom att certifiera sin skog

Mer i tidningen

Planera vinterns avverkningar

Skogsindustrin storsatsar

Skogen i skolan

2

innehåll

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

MED MELLANSKOG NR 5, 2016

4

10

6

9

3. Ledare 4. Skogsägarbesök 6. Ansvarsfullt skogsbruk 9. Jämställdhetsarbete 10. Skogen i skolan 13. Nytt i näringspolitiken 14. Satsningar på massabruk 17. Ekonomi inför årsskiftet 18. Pryltorg – julklappstips 20. Skogskunskap.se 21. Fråga skogsinspektorn 23. Korsord 24. Trädgårdskrönika 25. Vd-krönika 26. Från skogen

Aktuella räntesatser Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta

3,35 % 5,35 % 8,45 %

(referensräntan + 8 procentenheter)

14

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Jens Axelsson, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martin Ekman och Paul Kemeny.

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: maria.bergenheim@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Stuga i vinterlandskap Foto: unsplash.com Form, layout & projektledning: Matador kommunikation

24

26

Tryck: Forssaprint 2016 Ansvarig utgivare: Maria Bergenheim, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 27 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

ledare

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

Den sköna känslan att vara med och påverka Många är vi som har skogen med oss under en stor del av dygnet stora delar av året. Det ger en fantastisk tillfredställelse att arbeta där, ströva där, påverka skötsel och i slutändan vårt klimat, på ett positivt sätt.

EN AV SKOGSÄGARRÖRELSENS viktigaste uppgifter är förstås att förmedla och förhandla om priser för vår gemensamt stora, och för industrin, nödvändiga virkesvolym. Största delen av dessa volymer kommer från det vi kallar avverkningsuppdrag, men många av Mellanskogs medlemmar är också självverksamma. En av dessa medlemmar möter du på sidan 4.

Vad gäller avverkning med motorsåg får jag ofta höra att det är för dålig effektivitet och för låg timpenning. Så kan det väl delvis vara. Men för rätt typ av avverkning som frötallar, mindre- och klenare bestånd passar det utmärkt. Eller helt enkelt för att det är roligt. Varför inte testa på att hugga med motorsåg? Det ger dig frisk luft, motion, styrketräning och en hög tillfredställelse av att till exempel ha påverkat resultatet efter en fint utförd gallring. Ingen vana?

No problems. Mellanskog är en stor aktör i Säker Skog och vi hjälper dig som vill med utbildning och utfärdar även motorsågskörkort.

Certifiera mera

God Jul och Gott Nytt År!

PER-ANDERS HANSSON Mellanskogs styrelse

FOTO Therese Asplund

Många av våra medlemmar har valt att teckna avtalet Ansvarsfullt skogsbruk och för mig känns det naturligt.

I grova drag betyder det att en skogsskötselplan upprättas som ger bra koll på skogsinnehavet och som gör att jag kan optimera min produktion. Våra industrikunder får tillgång till certifierat virke och jag får mer betalt per kubikmeter. Arealer för naturvård blir även avsatta. Det känns bra att vara med och påverka och viktigt att visa myndigheter och andra att Mellanskog ställer höga krav när det gäller miljöhänsyn och

naturvård. På sidan 6 kan du läsa mer om Ansvarsfullt skogsbruk och certifiering av din skog.

Om man inte tidigare visste det, så vet man i alla fall numera som hälsing hur en lavskrika ser ut. I förra numret berättade vi om två medlemmar från Arbrå som fått sin avverkning stoppad på grund av just lavskrikan. Beslutet är fattat med hänvisning till Artskyddsförordningen. Ärendet är nu överklagat till markoch miljödomstolen och Mellanskog stöttar medlemmarna tillsammans med LRF Skogsägarna. Fall som detta har stor påverkan på ekonomin i det enskilda skogsföretagandet. När ägande- och brukanderätten är satt under press blir Mellanskog som aktör och företrädare för det privata skogsbruket än viktigare och vår nya vision känns mer aktuell än någonsin – Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar.

Nu väntar en av mina största våndor – att hugga julgran. Jag vill gärna hugga en riktigt fin, men när den står där i skogen så är den ju nästan alltid för grann. Lycka till med ditt julgranshuggande och fortsatta skogsbrukande.

PS. Årets julklapp tror jag blir Motorsågskörkort.

3

4

skogsägarbesök

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

Friheten, viljan och skogen Nu när vintern står för dörren är det dags för dig som själv är aktiv skogsbrukare att börja planera för vinterns avverkningar. Att vara självverksam är inget måste men många har som tradition att jobba några dagar, veckor eller till och med månader varje vinter i sin skog. Det kan vara nyttigt för både hjärta och hjärna.

FOTO Jenny Parnesten

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

skogsägarbesök

VARJE ÅR SKRIVS det ca 3 200 leveransvirkeskont-

rakt runt om i Mellanskog och för att få en inblick i hur det fungerar att vara självverksam åkte Med Mellanskog ut till en aktiv medlem för en pratstund.

På en gård i Bengtstorp utanför Närkesberg i Örebro län bor Bengt-Göran och Gudrun Eriksson.

Tillsammans driver de gårdsverksamheten som i huvudsak grundar sig på lammproduktion, förädling av skinn och skogsbruk. Bengt-Göran är femte generationens brukare och gården huserar idag ca 500 tackor utspridda över 175 hektar åker- och betesmark.

Förutom lammproduktionen är skogsbruket en viktig del för Bengt-Göran som tillsammans med Gudrun äger cirka 100 hektar skog. Första gången han höll i en motorsåg var vid 14 års ålder. Föräldrarna var lyckligt omedvetna när Bengt-Göran tröttnade på att röja sly i ett dike och gick hem och hämtade motorsågen istället för att få lite fart på arbetet. Sen dess har här huggits varje år, inte alltid på heltid men varje vinter.

Vad är det som gör att Bengt-Göran fortsätter att varje år vara så aktiv i skogen? Först och främst för att han tycker det är roligt. Större delen av vintern går åt till att hugga, varvat med snöröjning och djurhållning.

– Förutom att det är kul, funkar skogsbruk väldigt bra tillsammans med djurhållningen, berättar BengtGöran. Det är svårt att hinna med djur om man har ett ”vanligt” arbete. Det är en perfekt utfyllnad som passar bra med våra andra verksamheter, säger han. Året i skogen

Säsongen brukar börja på hösten, först görs de lite mindre huggningarna som framför allt blir ved, därefter när vintern kommer och det är kallare är det dags för föryngringsavverkningarna. I genomsnitt har det blivit imponerande 300–400 kubik/år. Mestadels hugger han åt sig själv men ibland även åt andra och det händer att han tar på sig någon extra körning. Även på vår och somrar brukar Bengt-Göran ha svårt att hålla sig borta från skogsarbetet, då är det tid för skogsvård i form av framför allt planteringar och röjningar.

– Det är också väldigt roligt, för där ser man hur skogen tar fart och snart börjar växa ordentligt efter en åtgärd, säger Bengt-Göran.

Sortiment och längd

När man är självverksam är det viktigt att ha koll på vilka sortiment och längder som efterfrågas från Mellanskog. Därför har han alltid en årlig kontakt med sin skogsinspektor Lars-Åke Letskog innan säsongen drar igång. Problemet, berättar BengtGöran vidare, är att leveransvirket ofta drar ut på tiden, det tar betydligt längre tid för en självverksam än det gör för en avverkningsmaskin och prislistorna kan därmed hinna ändras.

– Det var enklare förr när det inte var lika snabba puckar, men det gäller att hänga med i svängarna och utnyttja det positiva i prislistan, säger han.

Förutom för att diskutera virkespriser så hjälper Lars-Åke till med att anmäla föryngringsavverkningarna till Skogsstyrelsen, något man måste göra om ytan man ska avverka överstiger 0,5 hektar.

Säkerhet

Att arbeta i skogen är många gånger ett ensamarbete och det gäller att vara väl förberedd. BengtGöran ser alltid till att ha traktorn med sig som hjälp vid svårare fällningar, han är alltid rätt klädd och dessutom har han alltid med sig sin telefon i fickan. Han har också tagit motorsågskörkort, vilket han tycker att alla som jobbar i skogen borde göra.

Framtiden

På gården eller i närheten av Bengtstorp bor parets tre barn. Alla tre är mer eller mindre intresserade och engagerade i gården. Frågan om generationsskiftet är ännu inte bestämd och Bengt-Göran och Gudruns aktiva liv verkar fortskrida framöver.

Om intresset för självverksamhet har smittat av sig på barnen och hur sjätte generationen ställer sig till att hugga själva blir en fråga för framtiden.

JENNY PARNESTEN

FAKTA Tips från Mellanskog när det gäller leveransvirke: • Anpassa sortiment efter efterfrågan.

• Skriv kontrakt före huggning.

• Lägg travarna rätt vid farbar väg.

• Bra bilvägar ger rationella transporter.

• Kom ihåg att anmäla för borttransport.

• PEFC-normer gäller även för leveransvirke.

• Säkerheten först! www.sakerskog.se Läs mer på mellanskog.se

ARBETSGÅNG Tankar om att hugga

Planera i fält

Kontakt med skogsinspektor

Avverkning

Avverkningsanmälan

Vältlappar

Kontakt med skogsinspektor

Inmätning

Bortkörning

Utbetalning

Mätbesked

5

6

ansvarsfullt skogsbruk

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

Certifiera din skog Som skogsägare kan du på ett aktivt sätt bidra till en hållbar utveckling och tydliggöra familjeskogsbrukets miljöprofil. Samtidigt som du hjälper till att värna äganderätten. För att göra det behöver du certifiera din skog och ett bra sätt att göra det är att teckna Mellanskogs avtal Ansvarsfullt skogsbruk.

FOTO Erik Westberg

Åsa Öhman, miljösamordnare på Mellanskog.

DET FINNS MÅNGA goda anledningar

att certifiera sin skog. Både för dig som enskild skogsägare och för Mellanskog som skogsägarförening. För dig är det ett sätt att bidra till ett hållbart samhälle och visa att du och ditt skogsbruk är med och tar ansvar i viktiga frågor. För Mellanskog innebär fler certifierade medlemmar och mer certifierad skog att man visar att man tar ansvar på frivillig väg och kan lägga mer tyngd bakom orden i samtal med politiker och intresseorganisationer som inte alltid delar föreningens syn på hur familjeskogsbruket bäst ska skötas.

Mellanskog är certifierad enligt skogscertifieringsorganisationen PEFC och fungerar

som ett certifieringsparaply för skogsägare som vill ha sina skogar certifierade enligt samma standard. En standard som utgår från familjeskogsbrukets villkor och förutsättningar och som strävar efter att utveckla ett uthålligt skogsbruk med god balans mellan produktion, miljö, sociala och kulturella intressen.

PEFC är världens största tredjepartscertifieringsorganisation för skogsbruk och varje lands skogsstandard är anpassad för de förutsättningar som gäller i det egna landet.

Familjeskogsbruket tar ansvar

Att certifiera skog genom avtalet Ansvarsfullt skogsbruk innebär att man åtar sig att

sköta skogen enligt PEFC Skogsstandard.

Den reglerar hur man ska sköta sina skogar skötselmässigt, miljömässigt och socialt.

– För de allra flesta privata skogsägare är välskötta skogar och god naturhänsyn en hjärtefråga. Att förvalta skogar som ofta har gått i generationer i släkten för att kunna föra vidare dem till barn och barnbarn. Då är det självklart att göra vad som är bäst för skogen och miljön, för naturupplevelser, jakt och annat som är aktuellt i den egna skogen.

Och det gör man redan idag, förklarar Åsa Öhman, miljösamordnare på Mellanskog.

– Ändå är familjeskogsbruket ofta ifrågasatt av politiker och intresseorganisationer som av olika anledningar vill begränsa brukande- och äganderätten genom lagstiftning på ett sätt som vi anser gör mer skada än nytta för både skogsbruket och miljön. För att vi ska få bättre gehör för våra argument behöver vi kunna visa upp vad vi gör, i siffror och rena fakta. Det räcker inte alltid att vi berättar vad vi gör utan vi måste också kunna ”bevisa” det, certifierade skogar med en gemensam och tydlig standard är ett utmärkt verktyg för det, fortsätter Åsa.

Fördelar för skogsägaren

– Certifieringen är kostnadsfri för våra medlemmar. Vi erbjuder det även till övriga skogsägare, men då mot en avgift.

Förutom att bidra till en hållbar utveckling, stora insatser för miljön och att visa att vi sköter våra skogar långsiktigt och tar ansvar utan tvingande lagstiftning, så innebär en certifiering att man är säker på att det finns avsättning på marknaden för ens skogsråvara. Allt fler som handlar med virke kräver certifiering för att vilja köpa, och i framtiden är det inte säkert att det finns en marknad för det som inte är certifierat. Sedan utgår det även en miljöpremie på certifierat virke ovanpå prislistan, fortsätter Åsa.

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

ansvarsfullt skogsbruk

FOTO Anders Andersson/Scandinav

PEFC SKOGSSTANDRAD INNEBÄR BLAND ANNAT • Att alltid ha en aktuell certifierigsanpassad skogsskötselplan.

• Att minst 5% av den produktiva skogsmarken utgörs av frivillig avsättning för naturvårdsändamål.

• Att bedriva ett ekonomsikt aktivt skogsbruk och dokumentera utförda skogsbruksåtgärder.

• Att ny död ved skapas om det finns för lite.

• Att utvecklingsträd lämnas om det finns för lite naturvärdesträd.

• Att en viss minsta mängd lövträd ska finnas.

• Att endast anlita PEFC-certifierade entreprenörer.

Hur kommer man igång som skogsägare?

– Man anmäler att man vill certifiera sin skog, enklast via sin skogsinspektor. Man behöver ha en aktuell skogsskötselplan, om man inte har det så innebär ett tecknande av avtalet att Mellanskog kommer att ta fram en sådan. Sedan bygger avtalet på att man som skogsägare åtar sig att följa PEFC Skogsstandard. Det innebär bland annat att man ska avsätta minst 5% av sin skog för naturvårdsändamål. Av Mellanskogs medlemmar avsätts 7,5% redan idag på frivillig väg i genomsnitt, så det är för de flesta något man ändå gör. Man ska också leverera merparten av sitt virke via Mellanskog för att få kostnadsfri certifiering, avslutar Åsa Öhman.

MARTIN EKMAN

7

SIFFROR PEFC-CERTIFIERAD SKOG I Sverige Certifierad skogsmark: 11 miljoner hektar.

Antal skogsägare: 43 200 st.

Antal entreprenörer: 3 400 st.

I världen Skogsmark: 275 miljoner hektar.

Skogsägare: fler än 750 000.

Antal företag: 17 600 st.

PEFC/05-31-5

Främjande av uthålligt skogsbruk www.pefc.se

MER OM ANSVARSFULLT SKOGSBRUK • Är en kostnadsfri medlemsförmån.

• Miljöpremie utgår som påslag på prislistan för medlemmar.

• Kontakta din skogsinspektor för tecknande av Ansvarsfullt skogsbruk.

• Läs mer på: www.mellanskog.se och logga in på Medlemswebben.

• Svenska PEFC: pefc.se

A83 HiTech 88 hk

+ fabriksmonterad frontlastare V36 Just nu pris från:

439.000:N103 HiTech5 111 hk

Just nu:

2

ÅRS

Standardutrustning. Pris exkl moms. Gäller t o m 2016-11-30.

Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se

YOUR WORKING MACHINE LH1610

VALTRA

FABRIKSGARANTI

469.000:-

jämställdhetsarbete

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

Satsning på jämställdhet – viktig pusselbit i Mellanskogs affärsutveckling I skogsbranschen pågår överlag ett arbete för att öka jämställdheten. Mellanskog arbetar på flera fronter med denna fråga som i slutändan ska skapa både affärsmässiga och mänskliga mervärden för föreningens medlemmar.

UNGEFÄR FYRTIO PROCENT av alla privata skogsägare i Sverige är kvinnor.

Siffran talar sitt tydliga språk, nästan hälften av all privatägd skog ägs av kvinnor. De senaste åren har också allt fler kvinnor tagit plats i skogliga styrelserum och ledningsgrupper. Två av Sveriges fyra rikstäckande kooperativa skogsägarföreningar leds av kvinnor; Södra med Lena Ek som styrelseordförande och Karin Perers, ordförande i Mellanskog.

Men trots förändringen som är på gång är det fortfarande en ojämn fördelning mellan män och kvinnor i skogssektorn.

Mellanskog är inget undantag med totalt 176 anställda män och 34 anställda kvinnor.

Mål om att anställa fler kvinnor

En integrerad fråga

Arbetsplatser med en jämn könsfördelning påverkar både företagets lönsamhet och den upplevda trivseln bland medarbetare positivt. Ett av Mellanskogs mål är att öka antalet kvinnor i företaget till minst 20 procent år 2020. Ramona Sörlin arbetar som personalutvecklare på Mellanskog.

– Det är viktigt att sätta upp kvantitativa mål för att jämna ut könsfördelningen.

Män och kvinnor ska ha samma villkor på arbetsmarknaden. Men för att nå dit behöver vi också arbeta med att förändra normer och attityder och däri ligger oftast den största utmaningen, säger hon.

Mycket handlar om att lyfta upp jämställdhetsperspektivet på agendan, inte som en enskild fråga utan som en integrerad och naturlig del i hela verksamheten.

– Jämställdhetsarbetet får inte bli ett eget projekt vid sidan av den övriga verksamheten. Det är inte en kvinnofråga utan något som berör alla och som även påverkar Mellanskogs affärer, säger Ramona.

Anställa de bästa

Ytterligare ett fokusområde för Mellanskog är rekryteringsprocessen. Mårten Mattsson arbetar som virkesområdeschef i Uppland.

Han menar att det krävs ett aktivt ställningstagande och arbete för att förändra invanda mönster.

– Det är så lätt att slentrianmässigt anställa personer som liknar en själv, har samma värderingar, intressen osv. Detta trots att vi idag vet att grupper bestående av människor med olika bakgrunder och erfarenheter trivs bättre, presterar högre och i högre grad bidrar till nytänkande, säger han.

Både Ramona och Mårten menar att mångfalds- och jämställdhetsarbete kan bidra till ökad affärsnytta, arbetsglädje och nöjdare kunder. Samtidigt slår de fast att i grund och botten är det dock en rättvisefråga i första hand.

TEXT & FOTO MARIA BERGENHEIM

TIPS PÅ MER LÄSNING! Läs mer på webben Jämställ.nu: www.jämställ.nu Diskrimineringsombudsmannen: www.do.se – Vi genomför regelbundet aktiviteter för att nå ökad trivsel bland våra medarbetare och därigenom uppnå ökad kundnöjdhet. En företagskultur styrs av normer och värderingar, därför är det så viktigt att arbeta med dessa frågor, säger Ramona Sörlin, personalutvecklare på Mellanskog.

– För att nå resultat i det här arbetet måste frågor kring jämställdhet ligga på alla chefers agendor.

Initiativet behöver komma uppifrån, säger Mårten Mattsson, virkesområdeschef i Uppland.

Poddradio Jämställdhetspodden: www.jamstalldhetspodden.se

9

10

skogen i skol an

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

Skolan flyttar ut till djur och natur Kan man äta rutten gran? Hur många toapappersrullar blir det av en fullvuxen tall? Hur mycket dricker en ko?

I ÅR FICK REKORDMÅNGA storstadsbarn

– 3 200 stycken – lära sig mer om skogens produkter, maten vi äter och de gröna näringarnas betydelse vid evenemanget ”Jorden och skogen i stan” på Berga Naturbruksgymnasium söder om Stockholm.

Mellanskog var på plats för att berätta om skogens barnkammare och låta alla som ville få sätta en planta.

– Jag vill försöka väcka barnens skogsintresse, säger Jenny Parnesten, som i år representerade Mellanskog på evenemanget för femte året i rad.

Många har aldrig varit i en skog Det är väl känt att barn numera vistas mindre i skogen än förr och att allt färre har kontakt med landsbygden genom mor- eller farföräldrar. Jenny konstaterar att många barn med utländsk bakgrund sällan eller aldrig varit ute i skogen över huvud taget.

– Men här får alla barn komma ut i skogen, ta i en planta och förstå att även ett träd börjar i det lilla – en planta. Vi berättar att skogsbruket jobbar för att det ska bli ny skog Jenny Parnesten

Karolina Sundblad, Skogsstyrelsen, låter barnen känna doften av rötad gran som används för tillverkning av vanillin.

efter avverkning – att skogen är ett omlopp där träden inte står för evigt.

Anita Wennberg, LRF Mälardalens projektledare och medlem i Mellanskog, är väldigt glad över att skolornas intresse för ”Jorden och skogen i stan” är så stort. Att berätta vad jord och skog tillför vår vardag är en hjärtefråga för henne.

– Någon måste tala om för barnen var maten kommer ifrån och vad de gröna näringarna har för betydelse. Jag har funderat mycket på vem som äger den frågan och kommit fram till att det måste vara LRF som tar hand om helheten. Öka intresset för gröna näringar LRF, som driver arrangemanget på flera orter varje höst, vill att skolbarnen ska få följa med in i jordens och skogens kretslopp – med skörd, plantering och förädling, men också upptäcka matens väg från jord till bord. Anita Wennberg tror att många barn

skulle kunna bli intresserade av att jobba med de gröna näringarna – om de bara får kontakt.

– Det är viktigt att alla elever i alla fall en gång under grundskolan får komma ut till en gård eftersom landsbygden är otillgänglig för många barn. Skolan måste helt enkelt kunna hjälpa dem som är intresserade av jord och skog att hitta sin plats, säger hon.

Linn Brynolf, lärare i klass 5 på Bergfotens skola i Tyresö, har valt att ta med sin klass till Jorden och skogen i stan. Hon tycker att det ger ett bra komplement till klassundervisningen och är själv välbekant med Berga Naturbruksgymnasium där hon för några år sedan var gymnasieelev på hästprogrammet.

– Jorden och skogen i stan sitter ihop med undervisningen på olika nivåer. Det passar bra nu när vi pratar om biologisk mångfald, ekosystem, kretslopp och näringskedjor, säger Linn.

skogen i skol an

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

SKOLBARNENS RÖSTER

ALEXANDER VALERIO

NELLY LILJEGREN

ISABEL MALMETOFT

OSCAR SPOVÉR

Alexander har haft roligt på Jorden och skogen i stan.

Han har lärt sig nya saker, men ber att få återkomma i frågan om att välja ett jobb inom jord- eller skogsbruk när han blir stor.

– Jag vet inte, det får man se då, säger han.

Nelly gillade att åka traktor och vagn och tycker att det var roligt att lära sig hur makaroner tillverkas. På frågan om hon skulle kunna tänka sig att jobba med jord eller skog svarar hon: – Ja, det verkar ganska kul!

Isabel har lärt sig att det som tar bort laktosen från laktosfria produkter heter laktas. Hon tycker att dagen på Berga var intressant.

– Jag kan tänka mig att bli bonde, men jag kommer aldrig att ta mina djur till slakt, säger hon.

Oscar tycker att dagen har varit ganska bra och han tyckte särskilt om att få se djuren på gården. På frågan vad han har lärt sig svarar han: – Att det finns mycket man kan tillverka av trä, till och med vanillin, som används till glass.

Bönder är inga monster Malin Östlingsson, mjölkbonde på Åvagård i Österhaninge, representerar Arla och är mån om att få möta skolbarnen.

Malin berättar hur mycket kon äter och dricker och svarar på frågor om vad som skiljer ekologisk mjölkproduktion från konventionell. För henne är det viktigt att få ge barnen en livs levande bondes version av vad lantbruk handlar om.

– Som klimatet är i sociala medier nu är det viktigt för oss som är bönder att vi inte framstår som hemska monster, utan vanliga människor som tycker om djur.

Vi vill att barnen ska förstå att djuren och bönderna är miljövårdare, säger hon.

Malin och hennes kollegor bjuder alla barn på mjölk som passar bra till kanelbullen de får hos Lantmännen. Flera ber om laktosfri mjölk och Malin förklarar att skillnaden mellan vanlig mjölk och laktosfri är att man i den senare har tillsatt enzymet laktas som bryter ned mjölksockret, laktos.

Rutten gran i glass Därefter är det dags att åka traktor och vagn upp till skogsbrynet. Här får alla som vill äta kolbullar med eller utan fläsk, möta skogsbruket och skogsindustrin och jägarorganisationerna. När Karolina Sundblad, Skogsstyrelsen, frågar barnen vad man kan tillverka av råvaran från skogen får hon många förslag av barnen, bland annat papper, blöjor och möbler. Karolina fyller

själv på när förslagen börjar tryta och berättar sedan att en fullvuxen tall kan ge hela 500–600 rullar toapapper. Många barn ser imponerade ut, men sedan levererar Karolina en ännu större överraskning –

LIAM SVENSSON – Det bästa var att få klappa grisarna och kalvarna, säger Liam Svensson.

Han tror inte att jord- och skogsbruk är hans grej, men uppskattar att ha fått träffa djuren på Berga.

att rutten gran kan användas för att tillverka vanillin som i sin tur kan smaksätta glass. Det blir en riktig ”snackis” under resten av dagen.

TEXT OCH FOTO MALIN VON ESSEN

Det är viktigt att tillgängliggöra landsbygden för barn och ungdomar, så att fler får en möjlighet att lära sig mer och kanske även arbeta inom de gröna näringarna i framtiden.

11

CLARK TERRA

MULTISTUD

SUVERÄNT SKONSAMT GREPP!

MER GREPP OCH LÄNGRE LIVSLÄNGD!

BAND OCH KEDJOR FÖR SVENSK VINTER! Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930 | www.nordchain.se

Stormsäkrare skog

560H. Skördare

560F. Skotare

Kunskap och erfarenhet visar att två tidiga gallringar utan stickvägar ger stormsäkrare skogar.

Skonsam, beståndsgående gallring, utan stickvägsnät, kan också ge 100–200 fler träd kvar per hektar för att växa till värdefullt timmer.

Välkommen till Malwa.

560C. Kombi

www.malwa.se

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

13

nytt i näringspolitiken

Lär dig skogens konstigaste förkortning Den svenska skogspolitiken och EU är en följetong som pågått i mer än två decennier.

Turer och frågor fram och tillbaka är inte alltid lätta att följa. Inte heller de förkortningar och begrepp som följer i dess spår.

Krångla inte till det Den andra synpunkten handlar om var referensnivån ska ligga. Håll politiken borta, menar skogsägarrörelsen, och lägg nivån på samma nivå som den skogliga tillväxten. Då blir det tydligt – avverkar vi mer än nivån minskar vår skog. Avverkar vi mindre växer hela tiden vårt förråd. ”Det är långt härifrån till Bryssel, men än mycket längre från Bryssel och hit” sjöng gruppen Euskefeurat. Kanske gäller det särskilt för skogsfrågorna där Sverige, tillsammans med Finland, utgör något av ett unikum. Att skogsägarföreningarna har människor på plats i Bryssel spelar roll, även i Långban och Kilafors. MARIE WICKBERG

O T here se A splund

Men vem ska sätta gränserna?

Det är här som dagens debatt kommer in.

EU har sedan länge åtagit sig att rapportera sina utsläpp från markanvändning. I sig är

det inte särskilt problematiskt. Problemet är det som kallas för en ”referensnivå”, en nivå som ska avgöra vad som är den högsta hållbara gränsen för uttag ur skogen i respektive land.

Om vi tar ut mindre än nivån så innebär detta enligt bokföringsreglerna att skogen som helhet binder koldioxid – och vårt gröna guld skapar en god klimateffekt både i verkligheten och i byråkraternas räknesnurra. Men om vi avverkar över referensnivån räknas skogsbruket istället som ett utsläpp av växthusgaser, även om mängden skog fortfarande skulle kunna öka. I praktiken riskerar referensnivån alltså att bli ett avverkningstak.

Den kritik som bland annat skogsägarrörelsen nu lyfter handlar dels om vem som ska sätta nivån och var gränsen ska ligga. EU föreslår att EU-kommissionen med hjälp av en europeisk miljömyndighet ska ha sista ordet och ”justera” nivån för alla medlemsländer. Skogsägarrörelsen har tydligt markerat att ett sådant förslag är oacceptabelt – inte minst därför att EU inte har beslutanderätt över svensk skogspolitik. Att EU sätter nivån för svensk avverkning bryter mot en lång rad principer om självbestämmande.

FOT

UNDER HÖSTEN HAR LULUCF florerat i den skogspolitiska debatten. Förkortningen låter mer som exotisk ögrupp än någonting begripligt men faktum är att begreppet, när det tillämpas i EU, kan komma att påverka svenska nivåer för avverkning.

Begreppet LULUCF står för Land use, land use change and forestry. På svenska betyder det ungefär markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Med andra ord flöden av växthusgaser som kommer sig av att vi använder vår mark eller odlar skog.

Få vet om det – men skogen har länge spelat en nyckelroll i klimatförhandlingarna. Ända sedan 1990 har det i globala avtal varit möjligt, inom givna gränser, att kompensera för sina utsläpp genom att odla skog. Man räknar helt enkelt med att skogen binder in en del av de växthusgaser som vi släpper ut. På samma sätt kan förändrad användning av skogsmark till exempelvis industrimark betyda ett utsläpp av koldioxid i räkenskaperna.

Marie Wickberg Föräldraledig Kommunikationschef Mellanskog

14

skogsindustrin satsar

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

Stora satsningar i skogsindustrin Svenska och finska massabruk investerar som aldrig förr för att möta en ökad global efterfrågan på pappersprodukter.

SKOGSINDUSTRIN SATSAR IGEN . I

fokus står marknadsmassan – en stor, viktig och växande exportprodukt för svenska och finska massabruk, som består av torkad pappersmassa för försäljning till pappersproducenter i olika delar av världen. Vanligast i Norden är barrsulfatmassa, där långa, slanka, starka barrvedsfibrer ger pappersprodukterna styrka.

Den globala efterfrågan på papper följde världens BNP-utveckling fram till finanskrisen, berättar Katrin Heinsoo, på branschorganisationen Skogsindustrierna.

– Men sedan man började lägga ned pappersmaskiner på grund av minskat tidningsläsande är relationen inte längre ett till ett. Produktionen av förpackningsmaterial följer däremot fortfarande BNP-tillväxten, säger Katrin.

FOTO Rottneros

Svenska bruk satsar Ytterligare 10,9 miljoner årston sulfatmassa kommer att göras tillgänglig för marknaden inom några år. Tre miljoner ton är sulfatmassa av barr. Lövsulfatmassan tillverkas till största del av kortfibrig eucalyptus i Sydamerika och Indonesien.

– Det är lite av en tillfällighet att all kapacitetsökning kommer samtidigt, men några relativt goda år för skogsindustrin har skapat möjlighet för investeringar, säger Stefan Sjöström, marknadsdirektör på SCA Östrand.

Kaffefilter

FOTO Rottneros

FOTO SCA

Näsdukar

Luftfilter

FOTO Rottneros

Transformatorboard

Att flera massaproducenter nu kraftigt ökar sin produktionskapacitet tyder på tilltro till framtida marknader. En av dem är Kina som har stark korrelation mellan pappersproduktion och BNP-tillväxt.

– Om vi antar att Kinas BNP fortsätter att växa med ca 6% per år fram till 2020, så kan vi förvänta oss att deras produktion av papper och kartong kommer att öka med ca 35% fram till dess, säger Katrin Heinsoo.

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

skogsindustrin satsar

INDUSTRINS STORSATSNING PÅ MARKNADSMASSA De svenska bruken förväntas öka produktionen med 900 000 årston marknadsmassa. Det motsvarar drygt 4 miljoner m3fub.

Markus Hellberg

Stefan Sjöström

Lars Magnusson

Ingemar Eliasson

ÖSTRAND

Katrin Heinsoo

VALLVIKS BRUK

ROTTNEROS BRUK

VÄRÖ BRUK

De svenska bruken förväntas öka produktionen med 900 000 årston. Det motsvarar drygt 4 miljoner m3fub. Och det är inga små summor som investeras.

SCA satsar närmare 8 miljarder kronor i Östrand, Södra Cell 6 miljarder kronor i Värö och Rottneros knappt en miljard i sina två massabruk Vallvik och Rottneros, varav den största ökningen i Rottneros där man tillverkar mekanisk massa.

Marcus Hellberg, chef för marknadsföring och affärsutveckling på Södra Cell, tror att det kan bli ett tillfälligt utbudsöverskott när alla bruken kör för fullt.

– Kortsiktigt kan det bli ett överskott, men inom ett par år visar analyserna att kapaciteten kommer att slukas av marknaden. Vi bedömer att det utan utbyggnad hade uppstått en brist på blekt barrsulfatmassa, säger han.

Barrsulfatmassan används till bland annat hushålls- och toappapper, blöjor, förpackningar och skrivpapper. Rottneros, som tillhör de mindre massaproducenterna, tillhör dem som nischar sig – både på traditionella pappersprodukter, men kanske också mer oväntade.

– Vår barrsulfatmassa används till luftfilter, oljefilter till bilar, kaffefilter och dammsugarpåsar, men också transformatorboard – ett papper som används som isolering i bland annat transformatorer och undervattenskablar, berättar inköpschef Ingemar Eliasson.

Säkrad efterfrågan på massaved – Industrins investeringar i ökad kapacitet skapar värde på skogen för framtiden. Det är helt avgörande för Mellanskog, våra ägare och skogsägare generellt, säger Lars Magnusson, virkeschef på Mellanskog.

Eftersom Mellanskog är en stor skogsägarförening med många medlemmar kan föreningen bidra till investeringsbeslut

genom att erbjuda stora råvaruavtal, vilket ibland är en förutsättning för beslut i ökad kapacitet.

– Mellanskog vill växa med kunder som investerar i ökad produktion. De produkter vi tror på kommer vi att prioritera i våra virkesaffärer och de som behöver råvara för att kunna investera och bygga ut vill vi gärna hjälpa genom avtal om ökade leveranser, säger Lars.

Han tror att det kan ta sin tid innan alla pågående produktions- och konsumtionsökningar har fått fullt effekt i råvarumarknaden.

– Men långsiktigt säkrar industriinvesteringarna efterfrågan på virke och värdet på skogsägarnas fastigheter, förklarar Lars.

MALIN VON ESSEN

DET HÄR ÄR MARKNADSMASSA Marknadsmassa är torkad pappersmassa som säljs på öppna marknaden till pappersproducenter i olika delar av världen. 2014 producerades 178 miljoner ton pappersmassa i världen, varav cirka två tredjedelar i integrerade pappers- och kartongbruk.

Resten, ca 60 miljoner ton, utgjordes av marknadsmassa, även kallad avsalumassa.

Av marknadsmassan var cirka 45 miljoner ton blekt sulfatmassa, varav cirka hälften barrsulfatmassa och hälften lövsulfatmassa.

Källa: Skogsindustrierna

15

S23C

V�x��r��.

F�� ����ra�i����.

Vi har levererat drygt 150 miljoner plantor behandlade med Conniflex – ett klokt val för dig och din skog!

Dina plantor beställer du via din Mellanskogsinspektor.

Mer information hittar du på www.skogsplantor.se

Nyhet! Längd- och diametermätning via trådlös överföring.

• Lättanvänd automatisk maskin för fällning, kvistning och kapning.

• Enkel att montera - ingen extra hydraulik • Sågkapning 30 cm • Vikt 225-260 kg • En driftsäker och prisvärd maskin

Kontakta oss för bra erbjudande!

FTG Cranes AB • Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30 www.ftgforest.com

skogsekonomi

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

Att tänka på inför årsskiftet Vintern är här och innan vi vet ordet av är det ett nytt år, dessförinnan kan det vara en god idé att tänka över din skogsekonomi. Mina råd utgår från den genomsnittlige skogsägaren som har enskild näringsverksamhet med förenklat årsbokslut och dessutom en anställning vid sidan av sitt skogsbruk.

FÖR DET FÖRSTA bör du summera året grovt, alltså göra en form av enkelt provbokslut. Vilka intäkter och kostnader har du haft i din verksamhet under 2016? Glöm inte att en del kostnader dyker upp först i samband med bokslutet, till exempel kostnader för inventarier som du köpt något eller några år tillbaka. På samma sätt får du inte ta upp hela kostnaden för en inventarie som du köpt under året. För att maskinen ska räknas som en inventarie ska den ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år och dessutom kosta mer än ett halvt prisbasbelopp exklusive moms, 22 150 kr för 2016. Även avskrivningar på ekonomibyggnader och skogsbilvägar kommer med först vid bokslutet.

Om du efter din summering kommer fram till ett nollresultat så finns det ur skattesynpunkt ingen anledning att göra något särskilt i verksamheten under den sista månaden på året.

Har du däremot kommit till ett underskott kan det finnas anledning att agera, detta gäller främst om du har ett skogskonto. Du ska då, före årsskiftet, gå och ta ut ungefär motsvarande summa från ditt skogskonto. Skogskontouttaget kommer då att leda till ett nollresultat och det blir ingen beskattning alls på den skogsintäkt som skogskontouttaget för med sig. Har du inget skogskonto så kanske du vid bokslutet till våren kan minska expansionsfonden eller återföra periodiseringsfonder. Har du inte sådana heller så sparas ditt underskott vidare till kommande år och byggs på ända till den dag verksamheten går med överskott.

Har du slutligen kommit till ett överskott så finns några andra överväganden att göra.

Har du några investeringar du gått och funderat på, till exempel underhåll av skogsbilvägar, röjning eller köp av maskiner och inventarier så är det lämpligt att se till att det

blir gjort före årsskiftet. För att ett inköp ska räknas med 2016 ska varan vara levererad och du ska dessutom ha fått fakturan. Du ska däremot aldrig sätta in på skogskonto före årsskiftet, det gör du i samband med deklarationen till våren.

VIBEKE ALSTAD, LRF Konsult

17

18

pryltorg

Julklappstips till nära och kära Vi är redan inne i advent och det är mycket som ska hinnas med före dopparedan.

Här har vi samlat trevlig läsning, gott godis och fiffiga julklappstips till den som gillar att roa sig utomhus. God jul och gott nytt år!

Kolbullepanna

AvoSeedo – odla avokado

VAD SMAKAR VÄL bättre i skogen än rykande heta kolbullar? Kolbullepannan är en kort modell 45 cm, 23 cm i diameter väger 600 gram. Den är handgjord i 1 mm plåt. Används utomhus eller i öppna spisen.

Recept på kolbullar medföljer.

EFTER TACOFESTEN MED guacamolemums står du där med en avokadokärna som sneglar hoppfullt på dig. ”Om jag bara kunde lägga kärnan i en kruka och odla ett litet avokadoträd istället för att bara kasta bort den” tänker du kanske. Och med AvoSeedo är det inte alls svårt att odla avokadoträd hemma.

PRIS: 230 kr, beställs från Mellanskog.

Pannlampa PANNLAMPAN SOM VÄGER nästan ingenting och lyser upp alla dina utomhusaktiviteter. I Mellanskogs färger blått och svart. Från svenska tillverkaren Silva.

PRIS: 195 KR, beställs från Mellanskog.

• Odla avokado hemma från en avokadokärna • Placera kärnan och AvoSeedo i en skål med vatten • Efter 1–3 månader gror kärnan och när växten vuxit till sig kan den planteras över i en vanlig kruka med jord • AvoSeedo är enkel att använda, du behöver inte vattna så ofta och risken för att avokadokärnan ska mögla eller torka ut minskar • Mått: 12 x 8 x 3 cm • Vikt: 50 gram

PRIS: 119 KR, beställs på www.coolstuff.se

Sittunderlag ETT PRAKTISKT HOPFÄLLBART sittunderlag som hålls ihop med knapp och med Mellanskogslogga.

PRIS: 18 KR, beställs från Mellanskog.

Uppladdningsbara värmesulor BESTÄLLNINGSINFORMATION För alla produkter som beställs från Mellanskog tillkommer moms och frakt. Beställningar tas emot via e-post till receptionen@mellanskog.se.

För övriga produkter gäller de regler och villkor som beskrivs på respektive hemsida.

PERFEKTA FÖR DIG som utför vintersporter, friluftsvandrar eller har ett yrke där du vistas utomhus eller i kalla miljöer.

Eller till dig som helt enkelt avskyr kalla fötter och vill ha varma fötter nu!

• Klipp till rätt storlek på sulorna med hjälp av

• Uppladdningsbara skosulor som värmer

• Sulorna blir mellan 35–60°C varma

upp fötterna • Styr temperaturen via en fjärrkontroll (ingår)

skåror på undersidan • Fjärrkontrollen drivs av 27A 12V-batteri (ingår) • Sulorna drivs av 3.7V/1800 mAh uppladdningsbara batterier • Batteritid: 5–6 timmar

PRIS 995 KR, beställs på www.coolstuff.se

pryltorg

Baka med godis

Skumtomtefudge

Vill du bjuda på något extra smaskigt till adventsfikat eller på julafton, som garanterat går hem hos både vuxna och barn? Då är det i Jenny Warséns Baka med godis du ska leta.

Här hittar du kladdkakecookies med nutella och godis, brownies med kolasås, kladdkaka med Center, moussecheesecake med mjölkchoklad, paj med daim och citrongrädde, randig godispannacotta eller mintpannacotta med polkaströssel, glass med Non stop och citronglass med lakritsrippel och mycket mer.

Barnsligt gott för stora och små tomtar. Perfekt att njuta av till långt in på mellandagarna.

Du behöver 12–14 skumtomtar, 2 dl strösocker, 50 g smör, 1 dl vispgrädde, 150 g vit choklad, strössel att toppa med. Blir ca 30 bitar.

Klä en form, ca 15 x 15 cm, med bakplåtspapper.

Klipp skumtomtarna i små bitar.

Blanda alla ingredienser, utom chokladen, i en kastrull. Låt alltsammans smälta ihop på låg värme under omrörning.

Ta av kastrullen från plattan, bryt ner chokladen och rör om tills chokladen har smält. Häll smeten i formen och strö över strösslet. Låt stå i kylskåpet i några timmar och skär sedan fudgen i jämna bitar. Förvaras svalt.

Köps i bokhandeln eller på Internet.

Receptet är hämtat från Jenny Warséns bok Baka med godis. www.jennysmatblogg.nu

Heminredning från Fine Little Day DET GRAFISKA GRANMÖNSTRET är designat av Elisabeth Dunker och är inspirerat av den skandinaviska skogen.

Mönstret Gran är en av Fine Little Days mest ikoniska serier och det snygga mönstret älskas av människor i alla åldrar. Här har vi valt ut kuddfodral, ett bäddset och en jacquardvävd duk i hellinne (mixa och matcha med servetter i samma eller annat mönster för vackra dukningar) ur sortimentet. Finns i flera färger och passar perfekt som julklapp.

PRIS: BÄDDSET 795 KR • KUDDFODRAL 289 KR • DUK 1 125 KR Beställs på www.finelittleday.com/sv

Årets glöggsmak från Blossa – kråkbär VARJE ÅR LANSERAR Blossa en ny årgångsglögg, ofta med smaker som överraskar, inspirerade av länder från jordens alla hörn. Och nyheten 2016 var inget undantag. Årets glögg från Blossa är smaksatt med kråkbär och inspirerad av naturreservatet Storskogen i Jämtland. Flaskan är skapad av illustratören Petra Börner.

Blossa 16 finns i Systembolagets beställningssortiment och kostar 109 kronor (750 ml).

På Systembolaget finns även alkoholfri glögg.

Fågeldagbok 2017 Julklappen till dagbokskrivaren och fågelälskaren. En dagbok för dig som gillar natur och tycker att det är fint med fåglar.

Vecka för vecka presenteras fågelarter med text och hänförande illustrationer. För årstider och fåglar hör ihop, och i den här dagboken utgör fåglarnas förunderliga liv ramverket.

Det är en illustrerad dagbok som fungerar som en vanlig kalender, med plats för att skriva in egna anteckningar.

Köps i bokhandeln eller på Internet.

Stone Power Bank SNYGG, KRAFTFULL OCH SMIDIG. Laddar din mobil, surfplatta och kamera.

Lätt att ha i fickan och kan ladda ett smartphonebatteri upp till tre gånger.

• Kapacitet: 5 200 mAh • Vikt: 123 gram • 1 USB-port att ladda ifrån Output: 5V1A • 1 Micro USB-port för laddning av powerbanken: Input: 5V1A

PRIS: 199 KR, beställs på www.coolstuff.se

19

20

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

Kunskap Direkt blir Skogskunskap.se NU LANSERAS WEBBPLATSEN

byggts ut till att omfatta i stort sett alla åtgärder för skogens skötsel och hänsyn.

Besöken har ökat stadigt till ungefär en kvarts miljon om året 2015. För att öka tillgängligheten är den nya webbplatsen designad för att fungera lika bra i mobil som i surfplatta och dator. Strukturen

kommer att skilja sig något men Skogskunskap blir lika heltäckande som Kunskap Direkt varit. Skogskunskap har ett 40-tal verktyg för att underlätta skogsägandet, allt från att välja rätt plantor till gallringsmallar och beslutsstöd för vägbyggnad.

FOTO Lena Magnergård

Skogskunskap.se. Det är en heltäckande guide om skogsskötsel med fakta, filmer och verktyg för att räkna på skogen, lättillgängligt i dator, surfplatta och mobil.

Skogskunskap är ett samarbete mellan LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen och Skogforsk. Webbplatsen riktar sig primärt till skogsägare och deras rådgivare med tonvikt på skötselfrågor för skogen.

Innehållet är framtaget och genomgånget av forskare och specialister på respektive område och förpackat i ett lättillgängligt format.

– Kunskap Direkt har länge varit ett ovärderligt stöd för Sveriges skogsägare.

Med allt fler nya skogsägare får Skogskunskap en ännu viktigare roll, säger Erik Viklund, kommunikationschef på Skogforsk.

Fungerar på alla plattformar

Skogskunskap, som bygger vidare på Kunskap Direkt har sedan starten 1999

skogligt tips från förr

Syrafällning av lövträd SYRAFÄLLNING ELLER SYRFÄLLNING

som det också kallas är en metod ofta använd förr för att torka stammarna innan de togs om hand.

Fördelarna är att veden blir torrare redan när den är okluven. Lassen som oftast handlastades förr blev betydligt lättare.

Syrfällning innebär att träden fälls men lämnas okvistade så att blad och

eventuella barr fortsätter att transportera ut vatten från trädstammen.

Redan efter ett par veckor kan fukthalten ha sänkts med så mycket som 15 %.

Syrfällning tillämpas främst på lövträd men kan också användas på granar. Om man ska använda stammen till brasved kan man även

randbarka, vilket hjälper till att öppna upp så att fukten kan komma ur veden.

Bäst effekt uppnås när bladen är på väg att slå ut om våren. Efter lövsprickningen suger löven ut vattnet mycket effektivt.

När träden legat ute så länge att bladen gjort sitt jobb med avdunstningen kvistar och kapar man samt klyver.

JOHAN NILSSON

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

21

f råga skogsi n sp ektor n

Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer och som kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden.

Vill du ställa frågor till kommande nummer skickar du dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Hej skogsinspektorn! Vi har en släktgård vi ofta besöker. Skogen vår blir alldeles uppäten av älg och rådjur.

Hur ska vi undvika betesskador?

Går det?

Namn: Jessica Phersson Virkesområde: Västmanland Favoritträd: Lönn, mestadels för de vackra bladen jag sparade i album som liten flicka.

Blir glad av: Ärligt lyckliga och busiga människor, frihet, när det ”klickar” i min djurträning, att ge folk komplimanger.

Gillar att göra på fritiden: Digga country-livsstil, starta projekt på gården, westernridning, stövarjakt.

Drömresa: Har nog gjort den (Australien och driva boskap i en akubra), men som nr 2: Colorado!

Bäst med Mellanskog: Sammanhållningen både i fält och med kollegorna på kontoret!

Till nysatta plantor finns viltbetesskydd att köpa och även till äldre föryngringar finns olika viltskyddsmedel man kan spraya på i efterhand för att undvika just betesskador.

Tänk även på hur du på bästa möjliga sätt får upp en blandskog i stundande föryngring redan innan avverkningen. Vid röjning, spara vargar*, röj i rätt tid, tänk på att älgsäker höjd är minst 2 meter. Brunnsröj plantor, därefter midjeröj lövet. Skapa foder genom att halvfälla stammar av asp och sälg som då kommer ner i beteshöjd och lever vidare ännu några år.

Gynna lövträden längs skogsbilvägar, hör med grannar, arrendatorer om det finns intresse för anläggning av viltåkrar samt bryn av lövskog som samtidigt skapar naturvärden och ökar den biologiska mångfalden. Sist men inte minst, se över jakten på fastigheten! *Förväxande grovkvistiga träd

Hej, vi har en näsvis fråga som kanske inte gäller i detta forum men vi har ju skog. Hur gammal blir en björk? Vid vårt hus står fyra björkar som är jättefina och pryder hela gården. Nu gick den ena av.

Huset är byggt på 30-talet så björkarna är säkert också från det årtiondet. Kan vi låta björkarna stå säkert? Eller är ”bäst före datumet” slut?

En björk KAN bli uppemot 300 år gammal men det rekommenderas inte av säkerhetsskäl att ha en sådan på sin gård, säkrast vore att ta ner björkarna fortast möjligt då de som du säger står nära byggnader. Bäst före datumet har absolut gått ut och det är bara en tidsfråga till nästa blåsväder kommer. I det svenska skogsbruket avverkas björken vid ca 50–70 års ålder då det efter denna ålder är hög risk för röta och svampangrepp.

För att undersöka hur just era björkar mår så kan du antingen borra in till kärnan med en trädborr eller göra ett instick med motorsågssvärdet och se vad sågspånet har för färg.

SKOGSINSPEKTORNS TIPS I SKRIVANDE STUND… När december är här och Tomten nalkas kan det vara klokt att ha sin virkeslikvid planerad om man tidigare under året gjort en avverkning. Det kan även vara mysigt att kura ihop sig framför brasan med sin skogsbruksplan och gå igenom åtgärder som eventuellt behöver göras. Då december nu för tiden brukar vara en bra tid till att komma ifatt med röjningar man inte hunnit med under året.

Underhåll viltfoder, saltstenar samt kulisser, se över skogsbilvägarna om grenar behöver klippas på trädkronor som hindrar och skadar virkesbilarna. Det är helt enkelt en bra månad för överblick då naturen nu är som mest kal, både lövfri och ofta snöfri.

Men mest av allt älskar vi december för att vi får börja smida planer för ett nytt skogsår!

Det kompletta skogsprogrammet • Skogsvagnar 6-14 ton eller parallellkranar 3,9-9 m • Ram eller boggiestyrning • Pulverlack och högkvalitetsstål

• Vik-

0935-399 00

Med Mellanskog nr 5-2016-11-25-Trejon-Multiforest_182x128mm.indd 1

Gödsla!

Få 15 procents ränta.

Gödsling ökar tillväxten med cirka 15 m3/ha under en 8-årsperiod. Medelstammens diameter ökar, vilket ger dig högre virkesvärde och lägre avverkningskostnad. Rätt gödsling i rätt bestånd ger en årlig förräntning på gödslingskostnaden på 10-20 %.

Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt.

Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.

info@trejon.se

2016-10-21 09:39:00

korsord

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

HYRKÖPET

Bild: 9x6 rutor 0753_0287 238-12_jul.jpg

AKTUELL TAR UPPVISA RYCK- UNDERHÖLL FRÅN ANDE ITALIEN SIG I

TRIVS I MORÄN PELAGS SON I GT

KÖRDE PÅ FEL SIDA PORT I SLALOM

SNÄLL PIGG

DEKAPITERADE

SLANTARNA DEKRETEN FÖR HAR OXUDDE VAND0753 BARR- IMMUN- SKETT RING I SKOGS- BRIST- PÅ HYGGET SKY SKOGEN PIPPI VIRUS

GIGAVOLT

FÄRG-

SKALD

ÖGRUPP YTTRING EN RAPPARE JAZZ

TEXTILFIBER ÄR MONTÉHÄST

MATBIT FRÅN RÅDJUR

SARKASTISKT

JAKOBS HUSTRU SKENMANÖVERN

ANNA KINBERG MEJERIDELEN

PAPPER

AVGIFT

MANX FRÅN ISLE OF MAN

KUNGANAMN

MED MÖNSTRAT TUNT TYG

LIVS DOTTER

SATS VALUTA I KANADA

TRÄD SKA SUGA UT OS

FRUKTBARA RIKTNING

FÖRFLYTTAD

TRIVS VID VATTEN

KRUKA BAKDEL VARA SKRIVET

SUND OFTA I BUTIKERNA

M Å T T

ÄR 0,9144 METER

INSIKTSFULL

STRECK

GREVEN EVANI HULL GELIEDEL

BEIRUT- LÖS GIFTIG GAS BO

FÅNTRATT

BLÅÖGD

FÖR F.D. DRINKARE EJ GIFT

KALT

KONSERTSTYCKE

BERGS- YNGLET TOPP GES FÖR

BÄR GENETISK INFO

BANDMAT

FART

TEST

I ÖGAT VID OBEHAGLIGHET

TIDEVARVEN

SKÄRNINGSPUNKT DRYCK

KUNG I FEMTE MOSEBOK

LARSÅKE PRODUCERAR POLLEN

UTVÄR- POST DERING SCRIPAV RÖSTUM TANDE

FÖRHANDLADE

BLAND DE RÄTTA SVAREN lottar vi ut fem exemplar av Fågeldagbok 2017, en almanacka för egna noteringar. Vecka för vecka presenteras fågelarter med text och hänförande illustrationer. För årstider och fåglar hör ihop, och i den här dagboken utgör fåglarnas förunderliga liv ramverket.

Mejla orden som bildas i de gröna rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 31 december.

KVINNONAMN

Vinnare nr 4 Vi har dragit fem pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord, som vinner en pannlampa från Silva.

Grattis!

Kerstin Johansson, Västerås, Iris Halvarsson, Sveg, Kent Engvik, Söderhamn, Åke Hammarström, Bruzaholm, Jan Sjöblom, Axmar.

Rätt svar i förr numret är: SKOGSVANDRARLUNCH och FINT ATT GRILLA NÄR DET ÄR STILLA.

23

24

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

trädgårdskrönika

tr Ider s

Elin

NJUT AV SKÖRDEN!

öm

Vintervila Det går att göra ingenting ibland. De närmsta månaderna är det inte mycket som växer i den frusna jorden. Det kan vi gott tillåta oss att härma, för även i odlingslivet är det okej med lite mellantid då och då.

TEXT & FOTO: ELIN IDERSTRÖM, MELLANSKOGOCHGARD.BLOGSPOT.SE

EN AV DE bästa sakerna med att ha en

trädgård är att få följa med i naturens cykler. Just nu är det den mörkaste tiden på året. Trädgården stannar upp. Vilar. Återhämtar sig. Inget växer. Till och med den mest ihärdiga kvickroten och kirskålen tar en paus. Ändå har vi kommit på många sätt att odla under vintern här uppe i den kalla norden. Med extra belysning går det alldeles utmärkt inne, i växthuset eller i tunnlar. Det går också att vinterså och bygga varmbäddar.

Men frågan är om vi verkligen behöver arbeta bort en av de få andningspauser vi får? Här kommer tre tips om hur du unnar dig själv vila och njuter av din vinterträdgård utan att egentligen sköta den alls.

Plocka kottar Låt naturen ta plats inomhus. Få saker gör materiella ting så levande som det.

Sommarbuketter är givet, men det gäller lika mycket på vintern! Granris är alltid vackert och allra mest runt jul. Kottar, kvistar, löv, mossa, ris. Det påminner

om att det faktiskt kommer en vår igen.

Importerade snittblommor får gärna konkurreras ut, inte slår de blåbärsris i alla nyanser av lila, rött och grönt? Får du tulpaner, se till att du blandar dem med grenar från trädgården.

Njut av skörden Många grönsaker som trivs på våra breddgrader fungerar fint att lagra på olika sätt. Med lite planering kan du njuta av frukterna från din trädgård långt in på det mörka halvåret. Äpplen, pumpor och lök är tacksamma trädgårdsdelikatesser som går att förvara inne utan problem. Rotfrukter och kål klarar sig länge på en frostfri, sval plats. Purjolök, grönkål och en del örter fortsätter att leva utomhus om inte hungriga djur hinner före dig att skörda.

För den som gillar att konservera finns ingen gräns för hur mycket som går att lagra. Och har du inte odlat grönsaker som klarar vintern än kan du alltid planera för att göra det nästa år.

Blicka framåt Ju längre snön ligger som ett lock över naturen, ju mer växer längtan efter nästa säsong. Ett av de bästa sätten att planera trädgården på är inomhus under en filt med en trave trädgårdsböcker medan snön viner utanför fönstret.

Blicka både bakåt och framåt. Vad gick bra det här året? Vad i min trädgård gjorde mig gladast? Ta med det i tankarna samtidigt som du inspireras av vad andra gör.

En bra tumregel är att ta fram frökatalogerna när nyårspyntet landat i lådorna på vinden igen.

TRÄDGÅRDSKALENDERN DECEMBER OCH JANUARI • Vila • Ät upp det du skördat • Läs trädgårdsböcker • Beställ fröer • Ta in naturen • Mata småfåglar • Grodda • Skotta av snö från tak, buskar och träd • Skydda ömtåliga växter

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

25

vd-krönika

FOTO Leif Öster

Vi ska bli fler kvinnor MELLANSKOG ÄR SOM alla vet en ekonomisk förening som ska främja medlemmarnas/skogsägarnas ekonomiska intressen. Det är också från våra medlemmar vi rekryterar våra förtroendevalda som ska vara vår röst ute bland skogsägarna.

Skogsägarna i Mellansverige består till cirka 40 % av kvinnor och till 60 % av män. I samband med framtagandet av den affärsplan vi nu följer, gjordes en genomgång av vilka olika grupper skogsägare som Mellanskog kan och bör bli bättre på att attrahera. Vi såg tydligt två grupperingar som är viktiga för Mellanskogs framtid. Den första är kvinnor som är skogsägare och den andra är skogsägare boende i större städer.

Som alla förstår så överlappar de varandra.

Relevanta för alla skogsägare i Mellansverige När vi tittade över könsfördelningen i Mellanskog såg vi att vi har en majoritet av män både bland förtroendevalda och bland våra medarbetare, med enda undantag för administratörerna där kvinnor är i majoritet.

Vi konstaterade att vi inte har en könsfördelning som speglar ägandet av skog, varken i kretsen av förtroendevalda eller bland våra medarbetare. Efter att ha tittat mer på tillgänglig forskning i ämnet har vi också lärt oss att kvinnor av någon anledning är mindre aktiva i sitt skogsägande än vad män är, och är mer intresserad av att köpa tjänster.

Mellanskog har dessutom bland medlemmarna färre kvinnor än genomsnittet av

ägandet i Mellansverige och vi hade endast fem procent kvinnor i vår fältorganisation.

Våra chefer och vår ledningsgrupp bestod för några år sedan till övervägande del av män. Vi drog då slutsatsen att vi på många sätt måste ändra på detta.

En drivkraft för oss är att vi ska ha en medlemskår, förtroendevalda och medarbetarkår som speglar sammansättningen av skogsägarna i Mellansverige. Den andra drivkraften är att om vi kan engagera fler kvinnor så ökar möjligheten till fler medlemmar och fler och bättre affärer.

Syfte och mål Vi anser att genom att arbeta systematiskt med genusfrågor kan vi utveckla Mellanskog på många sätt, både vår medlemsorganisation och vår ekonomi. I samband med vår affärsplan startade vi ett utvecklingsområde för att lyfta frågorna. Det övergripande syftet formulerade vi så här: Säkra den framtida kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare för alla. I högre grad fånga den affärspotential som finns hos skogsägande kvinnor. Öka förståelsen för vikten av en jämställd organisation.

Vi har också satt upp effektmål: – Deltagande i aktiviteter och sboorganisationen ska spegla medlemskårens sammansättning.

– Ökad skoglig aktivitet på fastigheter ägda av kvinnor.

– Vi ska uppfattas som ett jämställt företag i skogsbranschen.

Mycket arbete återstår Det har gått två år sedan vi formulerade syfte och mål. Idag är fyra av nio personer i ledningsgruppen kvinnor, två av virkesområdescheferna är kvinnor, vi har satt upp tydliga mål för rekrytering i stort som kommer att öka andelen kvinnor i vår organisation, särskilt i vår fältorganisation.

Vi arbetar med att få en högre andel förtroendevalda som är kvinnor.

Jag är övertygad om att vi alla mår bättre i en organisation med en jämnare blandning av män och kvinnor. Vi får frågor belysta från fler håll och ur fler perspektiv, det är bra för Mellanskog.

Vägen mot en mer jämställd organisation har bara börjat. Vi har mycket arbete kvar att göra, tydliga mål med kontinuerliga uppföljningar visar vägen.

STURE KARLSSON, VD

26

fr ån skogen

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

Medlemsresa till Kanada EFTER DRYGT ETT ÅRS planering var det äntligen dags att resa till Kanada.

Med på resan var 44 förväntansfulla skogsägare. Med Calgary som utgångspunkt gick resan vidare norrut, upp i Klippigabergen mot Banff, Jasper och Prince George för att möta den mäktiga naturen och för att titta på kanadensiskt skogsbruk.

Prince George är huvudorten i British Columbia när det gäller skogsbruk, och här hittar vi de stora skogsföretagen för sågverk och pappersmassa. Färdiga produkter transporteras via tåg till hamnen vid Prince Rupert för vidare transport med båt ut i världen.

Under resan besökte vi skogsbrukarfamiljer som visade upp sina gårdar. Vi hann

även med att titta på grizzlybjörnar, besöka Lake Louise, glaciärpromenad, bada i varma källor, Vancouver Island, naturreservat, skogsmuseum, Indian museum och Capillano Suspension Bridge Par. Tack vare Skogsresor och Jan Heberg gick resan riktigt bra och allt rullade på enligt plan.

HANS BELLQVIST och ANDERS RICKARDSON, skogsinspektorer i Uppland

Skogsdag i Malungsfors NÄR MELLANSKOG TIDIGARE i höstas bjöd in till en fullmatad skogsdag var intresset stort och aktiviteterna många.

Här lärde vi oss bland annat mer om aptering, skogsplantor, virkesmarknaden, skogsskötselplaner och Medlemsappen.

Maskinintresserade tittade både på en skogsutrustad jordbrukstraktor och provade på en skördesimulator. Att många är roade av svamp syntes också och vi lät oss alla väl smaka av kaffe och de goda kolbullarna.

ANDERS WESTERLUND, Skogsinspektor i Norra Dalarna

Johan B Lisra är svampexpert och svarade på frågor och visade upp svamp.

Bengt Halvarsson och Johnny Thuresson steker kolbullar för allt vad de hinner med för att bjuda hungriga besökare.

fr ån skogen

M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2016

Kan stora områden på fjällhedarna bli tallskog?

Eva Bennmarker och hennes dotter Rebecka Klintenberg kör skogsskötselplanen både analogt på papper och digitalt i surfplattan.

Skogsägande kvinnor nätverkade i fjällen UNDER EN HELG i höstas samlades ett tjugotal skogsägare från Mellanskogs skogsbruksområde Härjedalen-Ljusdal på Storhogna Högfjällshotell. Förutom trevligt umgänge, god mat och vandringar på fjällen låg fokus på skogsskötselplanen och alla dess användningsområden under ledning av skogsinspektorerna Emma Olsson och Henrik Trolin.

Två av deltagarna var Eva Bennmarker och hennes dotter Rebecka Klintenberg.

Eva äger en skogsfastighet i Heden utanför Ljusdal och familjen står nu inför ett generationsskifte, och både mor och dotter ville lära sig mer om hur deras uppdaterade skogsskötselplan gör bäst nytta.

– När pappa gick ur tiden för tio år sedan tog vår mor över fastigheten och nu är det dags för mig och mina två bröder att

ta över efter henne, förklarar Rebecka. Vi har lärt oss hur planen är uppbyggd, hur man ska läsa den och hur man använder den digitalt i skogen. Att göra det tillsammans med andra intresserade skogsägare koncentrerat under en helg så här passar oss väldigt bra. Sedan är det kul och lärorikt att knyta kontakter och nätverka med andra skogsägande kvinnor.

EMMA OLSSON och HENRIK TROLIN

UNDER DE 30 ÅR jag har tillbringat i området mellan Bruksvallarna och Hamra/Tänndalen i västra Härjedalen har enstaka tallplantor vuxit upp till en höjd på ca 7 m. Fröerna måste ha färdats minst 5 km från sin modertall då ingen tall finns närmare än så. På senare tid har de växt till mycket kraftigt och jag frågar mig om det är klimatförändringarna som ställer till det eller är det en av naturens nycker?

Vi vet att för några tusen år sedan växte det tallskog på Flatruet i Härjedalen, är det något liknande som nu händer?

Jag tycker det är skrämmande om Anderssjökölen skulle beskogas av tall inom 50 år. De tallar som nu växer här är i år full av kott och därmed kan föryngring i större skala starta upp. De här tallarna måste hota orkidéer och andra växter som finns i Hamra Naturreservat, men även visst djurliv.

NILS W NILSSON

Medlemswebben på mellanskog.se erbjuder

15% rabatt

på

stövlar samt Ange kod: vinter i kassan

Vår kunskap och bredd - Er fördel!

Erbjudandet gäller t.om. 18/12-2016 eller så långt lagret räcker. Kan ej kombineras.

Woolnet

27

28

POSTTIDNING B

M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2016

MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

Rörigt på kontoret?

Hitta inre frid med Mellanskogs nya erbjudande.

Vill du veta mer om vårt unika medlemserbjudande Digital Skogsägare, se www.mellanskog.se

Skogsägarföreningen Mellanskog – 30 000 privata skogsägare.

Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar.

Besök oss på www.mellanskog.se