Nr4 2015 med mellanskog

4 2015

MEDLEMSTIDNING

Karin Mattsson Weijber om livet som skogsägare.

Full fart på Annas fyrbenta vänner.

Skogen i bioekonomin – rapport från Almedalen

Skogsläger för unga tjejer.

innehåll

med mellanskog nr 4, 2015 4

8

3 Ledare

4

Från Almedalen

7

Insatsavdrag och grundinsats

7

Roland renoverar

8

Karin Mattsson Weijber

10

Skogsläger för tjejer

13 Virkesmätning 14

Anna Klockervold

17

Setras limträfabrik

18 Skogsägarbesök 19 Medlemserbjudande 20

”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.”

Nalle Puh

Kling- eller kedjeröjsåg?

21 Cityskogsägarna 23

Trädgårdskrönika

25 Vd-krönika

26

Från skogen

Aktuella räntesatser

10

Gäller fr.o.m 10 augusti 2015 Krediträntor Merkonto 0,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

3,50 % 5,50 % 8,60 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Jonas Olinder, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten (föräldraledig), Jens Axelsson, Staffan Dahlbrink, Erik Stenbeck, Lars Nordström, Carolin Carlsson, Martin Ekman.

18

14

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Visby Foto: Lars Bäckman Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2015 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2

ledare

DAGS FÖR g n o s ä s ny Jag hoppas att sommaren har varit bra trots allt regnande. Hösten som nu kommer, är en viktig tid då vi planerar skogsåret på fastigheten. Det är väl en kvarleva från när vi hade riktiga vintrar.

A

ktuellt för dagen är att vi kommer igång med de stämmobeslutade grundinsatserna och de återinförda ordinarie insatsavdragen. Detta beskriver medlemschefen Per Sandberg i en särskild artikel.

Insatsavdragen väcker förhoppningsvis funderingar kring ”meningen med föreningen”.

Förtroendevalda deltar under året i ett dialogprojekt där vår historia och framtid belyses. Projektet ska mynna ut i en konferens i februari med sikte på framtiden.

I takt med att skogsägarkåren förändras, ändras också medlemmarnas förväntningar på föreningens service och medlemsnytta kontinuerligt. Förhoppningsvis ger februarikonferensen många framåtsyftande idéer, men kommunikationen ska också hållas levande efter det.

Bara möjligheten att ha en dialog visar vår särart mot andra skogsaktörer.

Varför behöver vi en skogsägarförening?

Föreningen är den enda parten på skogsägarens sida av förhandlingsbordet när priserna sätts. Ett pris som alla andra aktörer förhåller sig till. Skogsägarföreningarna och LRF Skogsägarna för familjeskogsbrukets talan i den skogspolitiska debatten. Det är en allt viktigare uppgift när så många andra intressen försöker påverka utvecklingen. Frågor om ägande- och brukanderätt och utformningen av ett nytt skogsprogram är högaktuellt.

Mellanskog är också engagerad i praktiska framtidsfrågor som till exempel problemet med körskador och hur de ska minimeras. med mellanskog

NR 4 – 2015

Marknads- och skogspolitisk bevakning är andra uppgifter som föreningen har. Vinsten av detta går inte att redovisa i kronor och ören men är viktiga för skogsbrukets framtid. Ett bra utfall på dessa områden gynnar alla skogsägare, även de som inte är medlemmar. Detta är argument som vi alla ska använda när vi motiverar medlemskap och affärer med Mellanskog. Hög aktivitet bland gamla och nya medlemmar ger virkesvolymer som ger oss bättre styrka i prisförhandlingarna och bättre resultat i rörelsen.

Aktivt brukande ger ju även det bästa ekonomiska utfallet på den egna skogsgården. Alla kan vara ambassadörer. Så många som möjligt ska föra familjeskogsbrukets talan. Tala om vad vi har att erbjuda för framtiden, vad gäller landsbygdsutveckling och miljö i ett biobaserat samhälle. Var aktiv i lokalpress och i möten med politiker.

Inspiration finns att få i en skrift om familjeskogsbrukets erbjudande som går att få från medlemsavdelningen.

Efter att varit agitator en stund önskar jag alla ett bra skogsår.

Per-Eric Johansson Mellanskogs styrelse

3

01 01 3 500 olika arrangemang och cirka 40 000 besökare, så ser det ut på Almedalsveckan i Visby. 02 Peter Eriksson, Miljöpartiet, Helena Jonsson, LRF och Karl-Petter Thorwaldsson, LO, diskuterade politik och näringsliv på LRF och LO:s seminarium.

SKOGEN

är BIO-

ekonomins

GRÖNA guld

4

med mellanskog

NR 4 – 2015

fr ån almedalen

02 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht konstaterade att skog och bioekonomi verkligen hänger ihop. Det var han inte ensam om att tycka; bioekonomi var ett ord som återkom i många av de seminarier som arrangerades under årets Almedalsvecka. Av programmets 3 500 olika arrangemang kunde cirka 200 sorteras in i facket ”Hållbarhet”. Följ med till ett soligt och varmt Visby och några arrangemang där det diskuterades skog och miljö.

TEXT & FOTO: Lars Bäckman

I

ett medeltida packhus med vackra valv, arrangerade Skogsindustrierna ett seminarium på temat: ”Skogens produkter gör bioekonomin möjlig”.

Förutom landsbygdsministern medverkade bland annat Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso och Elin Larsson från Filippa K. – Svensk skogsindustri är redan bioekonomi, konstaterade Karl-Henrik Sundström.

Han menade att skogens produkter framställs av förnybar råvara och i en process som är nästan helt utan fossila inslag. Men, råvaran kan förädlas mycket mer och utvecklas så att nya produkter kan ersätta sådant som vi i dag tillverkar av olja och kol. Faktum är att allt som tillverkas av fossila bränslen i dag kan tillverkas av skogsråvaror i en snar framtid. Det här skapar möjlighet till en framtid för vår svenska landsbygd. Men, det kräver långsiktighet och en klar strategi.

Klädindustrins framtid finns i skogen

Elin Larsson kommer från Filippa K. Det är ett företag som arbetar mycket med hållbar utveckling och ständigt är på jakt efter nya material som kan ersätta bomull.

– Bomullen är inte en miljövänlig produkt. De stora odlingarna kräver näringsrika jordar och mycket vatten, vilket för med sig mängder med bekämpningsmedel och att odlingsmarkerna helt enkelt inte räcker till. Att förädla våra skogsråvaror innebär också ett mycket större värde och därmed lönsamhet! Därför gäller det att hitta alternativa kläd- och textilmaterial, och lösningen finns i skogen.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht såg en omställning som absolut nödvändig.

– Vi har inget val. Vi måste se över hur vi använder vår mark, våra resurser och också skapa en logistik som gynnar en omställning till förnyelsebar produktion. Och vi kan lyckas: vi har skog med tillväxt, vi har jord och vi har hav, och inte minst, duktiga innovatörer. Redan i dag står skogsnäringen för 120 miljarder kronor av landets med mellanskog

NR 4 – 2015

exportinkomster. En medveten bioekonomisk plan för vår skogsnäring kan skapa 25 000 nya jobb, menade ministern.

Men frågan är hur det ska gå till? Samarbeta var ordet.

Det är politiken som ska skapa förutsättningarna. Stat och industri måste samverka för att nya storindustrier ska kunna utvecklas. I det nationella skogsprogrammet är bioekonomi en självklar del, förklarade Sven-Erik Bucht när någon efterlyste det.

Hållbar och fossilfri fordonsflotta

När det gäller drivmedel har utvecklingen gått fort framåt.

Preem och Lantmännen arrangerade ett seminarium på Gotlands museum om hur vi kan utveckla drivmedel på skogens råvaror. Lagom till Almedalsveckan lanserade bensinbolaget också en bensin som delvis är baserad på tallolja.

– Det är en bensin med 10 procent förnybart innehåll, varav hälften kommer från skogsavfall. Blandningen är världsunik. Sedan fyra år tillbaka har bolaget en diesel som är baserad på tallolja. Där är den förnybara delen nästan en tredjedel, berättade Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem och fortsatte att hylla skogen.

– Vår oljereserv finns i skogen. Vår största energikälla har länge varit importerad olja, men i dag är inhemsk bioenergi en tredjedel av all energi som vi konsumerar.

Lägger vi därtill vind- och vattenkraft, så ser det bra ut; vi har redan uppnått det nationella målet att till 2020 ha 50 procent förnybar energi! Men vi kan göra så mycket mer för att öka vår produktion av inhemska biodrivmedel.

Faktum är att 40 procent av den olja som vi importerar tar vi i dag från Ryssland. Det visar på den beroendesituation Sverige har när det gäller vårt energibehov.

I landet växer den hållbara framtiden

I en lummig trädgård bjöd LO och LRF in till en diskussion kring just politik och näringsliv. Peter Eriksson, Miljöpartiet, konstaterade att vi har tekniken, varför tar 5

vi då inte steget och ställer om? Svaret på frågan menade han var att det råder alltför konservativa värderingar och stor tilltro till gamla beprövade tekniker.

Detta gällde även skogsindustrin. Helena Jonsson LRF, menade att det är politiken som bestämmer villkoren.

Men vi måste fråga oss vad vi egentligen vill ha.

– Vi ska inte bara leverera råvaror utan också göra bra affärer på detta, uttryckte Helena Jonsson bestämt.

LRF och LO har redan inlett ett samarbete, vilket är ett gott tecken i tiden. När det gäller en skogshandlingsplan, så var de helt överens om att här finns utrymme för såväl konkurrenskraftig som klimatsmart skogspolitik.

– Skogen har en stor potential för en ny industrialisering. I dag har vi både kunskapen och tekniken så att vi kan använda våra resurser för att minska klimatpåverkan och agera klimatsmart, tyckte Karl-Petter Thorwaldsson, LO. Men förklarade att det faktum att ”inget hände” med att just beskattningen på fossila bränslen var en viktig inkomstkälla för staten som man kanske inte ville släppa.

Karin Perers, ordförande i Mellanskog är entusiastisk för bioekonomi och den kreativa stämning som Almedalsveckan erbjuder.

Samarbeten som skapar framtidstro

Kol är fortfarande den dominerande fossila energikällan i Europa, men äldre energikällor som kol och kärnkraft har i dag svårt att konkurrera. En vändning är alltså på gång.

– Det finns ett stort intresse bland LRF:s medlemmar för nya energislag. Det ska vi ta tillvara på, sa Helena Jonsson, därför behöver vi ett övergripande mål för vårt arbete. Vi behöver också marknadsmässiga styrmedel och även se över byråkrati och regelverk. Men vi måste också våga ta risker och stötta de som är pionjärer.

Naturligtvis ska vi inte heller beskatta bioenergi, avslutade Helena Jonsson med och fick applåder.

På detta seminarium var bland andra Karin Perers, ordförande i Mellanskog och Sven Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna.

– Almedalsveckan bjuder på många överraskande och kreativa möten. Så blir det när näringsliv, politik och kultur samlas i samma kvarter, och inte minst tack vare den öppenhet som kännetecknar Almedalsveckan, säger Karin Perers entusiastiskt och nämner LRF och LO:s samarbete kring hur nya jobb kan skapas i skogsnäringen och fortsätter: – Det stora intresset för bioekonomi är det som kanske gläder mig allra mest. En systemomställning som också skapar nya jobb är precis vad vi behöver. Bioekonomi är 6

lösningen på vår tids största utmaning, vår miljö! Vi har skog, vi har industri, vi har logistik och vägar, och inte minst, skogsägare som vill investera och sköta sin skog.

De vill satsa långsiktigt. Det här ger Sverige en unik fördel gentemot stora delar av vår värld där avskogning är verkligheten.

Karin Perers ser positivt på framtiden. Just nu är det många program på gång som berör skogsfrågor och som syftar till en positiv utveckling: – Men kanske behövs någon form av ”paraply”, en övergripande strategi för skogens betydelse i en bioekonomisk utveckling, funderar hon.

Sven Erik Hammar, håller med och ser Almedalsveckan som en injektor för att driva på frågor.

– Jag tycker att det varje år har tagits steg i rätt riktning när det gäller de gröna näringarna. Vi pratar inte om samma saker år från år, utan vi går vidare. Han fortsätter: – Jag vill att vi ser skogsråvaran som en förnybar resurs i en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Men det

SvenErik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna, har varit med om fyra Almedalsveckor och försäkrar att det är inte samma saker som diskuteras år från år.

Utvecklingen går framåt!

förutsätter att skogen sköts på ett sådant sätt att den både ger god avkastning och att hänsyn tas till naturoch kulturvärden. Att vi välkomnar människor i skogen är en självklarhet. Skogen är en viktig del i en levande landsbygd. Är finansbranschen mogen för bioekonomi?

Svenska kyrkan arrangerade i Visby domkyrka ett samtal där frågan var om finansbranschen var mogen att anta klimatutmaningen? Hela branschen måste ställa om, inte bara delar av den. Diskussionen kan sammanfattas som att kortsiktighet och en alltför traditionell syn inte får styra. I dag är det fortfarande allt för mycket olja och kol i AP-fonderna, även om mycket har gjorts för att rensa bort de värsta miljöbovarna. Men representanter från såväl pensionsfonderna som finansmarknadsminister Per Bolund, intygade att klimatrisker och hållbarhetsaspekter inom kort kommer att vara viktiga faktorer i de stresstester som finansbolagen gör när kapital investeras.

Kunderna ska veta hur deras kapital påverkar miljön.

Att redovisa ”bra miljöval” på fonder är en väg att förtydliga för konsumenten.

Så politiken vill, resurserna finns, tekniken likaså, och inte minst, intresserade skogsägare: Skogen är bioekonomins gröna guld!

med mellanskog

NR 4 – 2015

insatsavdr ag och grundinsats

Nu rullar vi igång med insatsavdrag och grundinsats Grundinsats

e

Föreningsstämman beslutade i fjol om nya stadgar som innebär att alla medlemmar ska betala en grundinsats oavsett areal skogsmark. Detta görs för att varje ny medlem visar sin uppriktiga vilja till ett medlemskap i den gemensamma föreningen och inte rg avser att ”glida med” men inte bidra.

Medlem som redan har inbetalda insatser med minst 900 kr, eller inom ett år uppnår detta via insatsavdrag på avräkningslikviden behöver inte göra någon ytterligare inbetalning.

De medlemmar som har en inbetald insats som ligger under grundinsatsbeloppet har nyligen fått ett brev där aktuellt insatsbelopp anges och hur man skall gå tillväga för att insatskontot ska nå nivån för grundinsatsen.

Per S and b

S

om vi tidigare informerat om har medlemmarnas insatsavdrag varit vilande några år och inga medlemmar har erlagt nya insatser i föreningen.

Efter bl.a. stämmobeslut om grundinsats har även insatsavdrag på virkesleveranser återupptagits denna höst.

Eftersom medlemskapet är personligt innebär det också att avräkningslikviden delas upp på antalet delägare där det är aktuellt. Återinförandet görs för att medlemmarnas stadgeenliga och solidariska ansvar för skogsägarföreningen ska vidmakthållas. Den totala insatsskyldigheten är oförändrad, d.v.s. 300 kr/ha skogsmark med en övre gräns om 200 insatser, d.v.s. max 200 ha, per medlem. Det tar många år med återkommande leveranser för att komma till denna övre gräns. Aktuellt saldo på insatskontot m.m. hittar du lätt på medlemswebben under fliken ”min profil”.

TEXT: Per Sandberg, Medlemschef

roland renoverar

Mer om

UTVÄNDIG

01

02

RENOVERING Många äldre hus har råkat ut för en modernisering som ändrat dess karaktär ganska drastiskt. Här följer några tips på detaljer som kan göra att en byggnad upplevs mer harmonisk och elegantare, och är en fortsättning på artikeln i Med Mellanskog nr 3/2015.

TEXT OCH FOTO: Roland Josefsson, Mellanskog

I stället för att släppa ner en stående panel ända till grunden kan den avlutas mot en vattbräda eller en kombination av vattbrädor och en liggande planka.

Bild 1 visar en liggande 2 x 7” som fasats i kanterna för att regnvatten ska rinna av. Panelen är en s.k. locklistpanel med kilformade brädor av olika bredder. Det var även vanligt att bryta av en så pass hög vägg med en list någonstans. Här är det gjort med en vattbräda som även med mellanskog

NR 4 – 2015

markerar var bjälklaget är (bild 2). Det är en tumregel man kan hålla sig till om man är osäker på var man vill bryta panelen. Underkant av ett fönster är även det ett vanligt ställe.

En lite elegantare variant är att ha två liggande vattbrädor med en liggande panelbräda mellan.

Ett ”misstag” som ofta görs är att använda ohyvlat virke till snickerier som ska målas med oljefärg, det förekom så gott som aldrig. Till foder, knutbrädor m.m. användes alltid hyvlat virke då det skulle målas med linoljefärg.

Ohyvlat virke målas med slamfärg.

Med lite extra möda även kan ge en så enkel byggnad som en vedbod lite extra piff. Den kräver naturligtvis en hel del extratimmar att få till, men det räds nog inte den verklige entusiasten.

7

Skogsägare med tydliga

MÅL OCH DRIVKRAFTER Skogen betyder mycket för Karin Mattsson Weijber. Den är till stor del förknippad med uppväxten på Frösön i Jämtland. När ett skifte intill fritidshuset i Härjedalen blev till salu för fem år sedan slog hon till och blev skogsägare och även medlem i Mellanskog.

Möt henne i ett samtal om skog, idrott och ledarskap.

TEXT & FOTO: Maria Bergenheim, Mellanskog

F

ör de flesta är Karin Mattsson Weijber mest känd som Riksidrottsförbundets ansikte utåt. Under tio års tid satt hon som ordförande för Sveriges största folkrörelse; idrottsrörelsen. I våras avslutade hon sitt uppdrag och även om det var planerat sedan tidigare var det med blandade känslor hon avgick.

– Idrott pågår ju dygnet runt sju dagar i veckan, det är intensivt och något jag levt med i så många år. Självklart kändes det vemodigt att sluta, även om jag fattade beslutet redan för 2 år sedan. Samtidigt är jag glad och stolt över det som vi åstadkommit i RF under dessa år, säger Karin.

Hon är jämtlänning i botten och uppvuxen på Frösön där en stor del av barndomen ägnades åt hästar och ridsport. Men även skogen var en självklar del i vardagen.

Båda föräldrarna är skogsägare och hennes pappa är medlem i Mellanskog. Skogen förknippar Karin främst med lustfyllda aktiviteter som bärplockning, ridning, fiske, skoter- och skidåkning.

Speciell känsla att äga

För fem år sedan blev ett skogsskifte nära föräldrarnas fritidshus i Härjedalen till salu. Det var ett skifte på drygt 100 hektar utan tillhörande byggnader vilket passade Karin perfekt. Hon slog till och blev samtidigt medlem i Mellanskog. Dels kändes det naturligt eftersom pappa redan var medlem, och dels gillar hon föreningstanken.

8

– Även om det är stor skillnad på en ideell idrottsförening och Mellanskog så är ju ändå grundidén densamma – man samlas kring ett gemensamt intresse och försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för medlemmarna, säger hon.

Sex–sju gånger per år åker hon upp till stugan och skogen. Senaste åtgärden var en mindre slutavverkning.

– Min skogsinspektor ringde och undrade om jag inte skulle passa på att avverka eftersom det avverkades på grannfastigheten. Det gjorde jag och nu är det återplantering som väntar, säger hon.

Karin följer skogsbranschens utveckling och tycker bland annat att det ökade intresset för att bygga i trä är spännande. Även om skogen ibland känns avlägsen mitt i storstadspulsen så är den kanske ändå lite mer närvarande sedan hon blev skogsägare.

– Det är en speciell känsla att äga en bit mark. Självklart är det en strategisk investering men mest är det nog ändå den där känslan av att förvalta en bit av jorden som betyder mest, säger Karin.

Press och självkännedom

Annars har hennes tid fram till i våras i princip uteslutande handlat om idrott. Idrott ur många perspektiv och vinklar. Ordförandeskapet i Riksidrottsförbundet har bland annat lärt henne hur viktigt det är att vara väl påläst, veta vad man vill och att känna till sina styrkor med mellanskog

NR 4 – 2015

k arin mat tsson weijber

n Weijber rin Mat tsso NA M N : Ka vetare G : Personal iv ning , även U TBILDN IN ing och rådg ledarutveckl ed m r ta GÖR : Ar be te itiv st yrelsear be alyt isk, intu D : Glad, an R O E TR M ED Den JAG S JÄLV as av skog. : Jag fasciner E S EL med t D Y ss vi BET t alldeles SKOGENS h det är någo oc e nd va gi är respek tin anar tallar och gr norrländska t t NA : Älgköt är et t svensk ÄTE R G Ä R llente, som ce Ec å , st tv å hä en Jag har ocks NG : Jag har er i veck an. ng AVKOPPLI gå ra fy m jag rider Polo varmblod so ter Max och ndar som he hu el Jack Russ

”

Ena dagen besökte jag den lilla idrottsföreningen i någon inlandskommun, för att nästa dag prata övergripande idrottspolitiska frågor med representanter från näringslivet, Regeringen och Riksdagen, berättar Karin Mattsson Weijber om sin tid som ordförande för Riksidrottsförbundet.

och svagheter. En person i en ledande position utsätts hela tiden för press.

Hur hanterade du den?

– Det viktigaste är att veta vilka ens drivkrafter är.

Varför vill jag göra detta? Min största drivkraft var nog att jag tyckte att jobbet var så otroligt roligt och att jag ville ge något tillbaka till idrotten, inte minst min ridklubb som gett mig så mycket, säger hon.

En fråga som Karin drev hårt under sin tid i RF var att få till ett ökat statsanslag till idrotten. Resursfrågan är ständigt aktuell med många ideella idrottsföreningar som kämpar för sin överlevnad. Att Sverige ska kunna arrangera fler stora internationella mästerskap är en annan fråga som hon lyfter fram som väldigt viktig för både idrottsrörelsen och för Sverige.

Konsten att hantera media

För Karin var det en stor omställning att från ena dagen till den andra bli en offentlig person. Att jämt vara med mellanskog

NR 4 – 2015

ansiktet utåt och stå till svars för frågor och kritik är något hon lärt sig att hantera. Även om det ibland skapade frustration. Kommunikation handlar om att vara öppen och uppriktig och att inte alltid springa på första bästa boll: – Om det ringer journalister och jagar dig så ha lite is i magen. Man behöver inte uttala sig direkt. Det är bättre att ta lite betänketid och be att få återkomma.

Ofta blir det ett mycket bättre och mer genomtänkt svar vilket också är vad de flesta journalister vill ha, säger Karin.

Härnäst kommer hon att arbeta i sitt eget företag, främst med rådgivning och föredrag kring ledarskap och ledarskapsutveckling liksom styrelsearbete. Med sitt norrländska lugn i kombination med stor beslutsfattarförmåga är det nog många företag och organisationer som kommer att vilja dra nytta av hennes råd och erfarenheter.

9

Skogsläger för tjejer sår frön för framtiden – Det verkar roligt att köra en skogsmaskin! Det kan jag tänka mig att göra när jag blir stor.

Det säger Tess Ylisirkka, som i somras var med på ett skogsläger för tjejer. Och därmed är fröet sått.

TEXT OCH FOTO: Carlo Laszlo, Reklamskaparna

S

exton tjejer i åldrarna elva till tretton år från Dalarna fick i augusti under tre dagar lära sig allt möjligt om skog och skogsbruk. Platsen var Orsa Grönklitt med omnejd, i Dalarna.

– Syftet är att lyfta kunskap och intresse för skogen, säger Kristin Persdotter.

Hon jobbar på Skogsstyrelsen i Dalarna och är en av ledarna för skogslägret som arrangeras av Skogen i Skolan.

– Att få tjejer intresserade av, och engagerade i skogen är viktigt, fortsätter hon. Det råder ju en viss snedfördelning när det gäller kvinnors aktivitet inom skog och skogsbruk. 40 procent av skogsägarna är kvinnor, men fördelningen ser helt annorlunda ut bland dem som arbetar med något som har med skogen att göra.

Skogen i Skolan

Med lägret vill Skogen i Skolan så ett frö, väcka ett intresse hos tjejerna, så att de en dag, när det är dags att välja inriktning på sina studier, siktar mot ett yrke som har anknytning till skog eller skogsbruk.

FAKTA SKOGEN I SKOLAN Skogen i Skolan (SiS) vill öka intresset för, och kunskaperna om skogen och alla dess värden.

SiS:s främsta uppgift är att på ett allsidigt och balanserat sätt förklara sammanhangen för en ökad förståelse för Sveriges viktigaste näring. SiS erbjuder skolan utökade möjligheter till verklighetsstudier av skogen och skogsindustrin, och är ett nationellt samarbete mellan skolan och Sveriges skogliga intressenter.

SiS:s pedagogiska idé bygger på att så långt som möjligt koppla samman teori och praktik för att öka lärares och elevers kunskap om, och intresse för skog.

Verksamheten startade 1973.

10

– På de här dagarna visar vi vilken bredd av kunskap och yrken det behövs för att ta hand om och utveckla våra skogar. Men vi är noga med att göra det på tjejernas nivå, varva teori och praktik, roliga övningar, men också ha med lite lek, bad och fniss, säger Kristin Persdotter.

Under de tre dagarna fick tjejerna bland annat besöka Orsa besparingsskog och själva plantera träd, lära sig om de stora svenska rovdjuren på RovdjursCentrum, åka med i en skördare som fällde några träd, göra papper och kolpennor och mäta hur höga träd är.

– Vi har också pratat om skogen ur ett hållbarhetsperspektiv, om miljö och klimat, tillägger Kristin Persdotter.

Så mycket glädje i skogen

När Med Mellanskog kommer till lägret har tjejerna delats in i fyra grupper och är fullt upptagna med en uppgift.

– Vi har fått en karta och vi ska ta ett typ konstigt namn och skriva en berättelse och bygga något som hör ihop med berättelsen, förklarar Vera Persson.

– Vi tog något som heter Slogsigfridsmyren, för det låter verkligen ovanligt. Där bodde en som hette Sigfrid i ett vindskydd, har vi hittat på. Och så bygger vi en modell av vindskyddet.

Vera ville vara med på lägret för hon gillar skogen, och för att det bara skulle vara tjejer.

– Skogen är en så stor del av Sverige, resonerar hon.

Det är väldigt intressant, här finns så mycket liv, djur och växter.

Tess Ylisirkka fyller i med att hon älskar skog, djur och natur.

– Jag är i skogen nästan varje dag. Därför ville jag lära mig mycket mer. Och jag har lärt mig att plantera träd, att göra papper. Allt är roligt.

– Och det var superkul att åka med i skördaren. Det var roligast på hela dagen. Jag skulle kunna tänka mig att jobba med att köra en sådan. Jag är ju rätt bra på att köra dataspel, det var ju lite likadant, man kör ju bara med tummarna, som i Minecraft eller Rayman. Jag tror jag skulle vara bra på det, och att det skulle vara väldigt kul.

En som är ”tokfascinerad” av skogen är Julia Ristola.

Hon har sett björn, grävling och räv.

– När pappa frågade om jag ville vara med sa jag ”självklart” direkt, berättar hon. Det är fascinerande med alla trädsorter, alla djurarter, att det finns så mycket liv. Vi har lärt oss väldigt mycket. Och så har jag fått en femton nya vänner jag kan sms:a med. Jag skulle också kunna tänka mig att jobba som skördarförare. med mellanskog

NR 4 – 2015

skogsl äger för tjejer

01 Alma Gatu och Hanna Bengtsson har kommit fram att trädet de mätt är 15,3 meter högt. 02 16 tjejer från Dalarna på skogsläger. Första raden från vänster: Astrid Soto, Clara Järnberg, Moa Erixon och Enya Kesti. Andra raden fr vänster: Ella Smids, Monaliza Åslund, Alma Gatu, Emma Wahlberg och Hanna Bengtsson. Bakersta raden från vänster: Léna Michels, Ada Lehtola, Astrid Gilijam, Vera Persson, Maya Kesti, Julia Ristola och Tess Ylisirkka.

03 Kristin Persdotter från Skogsstyrelsen visar hur man gör kolpennor.

04 Berättelse. ”Varför heter det Slogsigfridsmyren?” Vera Persson, Léna Michels, Tess Ylisirkka och Julia Ristola hittar på en berättelse om hur namnet uppstått. Och så bygger de ett vindskydd som hör ihop med berättelsen.

01

02

03

04

När det gäller yrkesval så funderar Léna Michels i andra banor. Hon gillar skog och djur och att det är lugn och ro.

– Jag kan tänka med att jobba med något som har med djuren i skogen att göra, kanske som forskare, säger hon.

Mäta träd och bada bubbelbad

Sedan grupperna redovisat sina uppgifter går Kristin igenom hur man kan uppskatta hur höga träd är. Snart är tjejerna igång med att stega och mäta.

Systrarna Maya och Enya Kesti är på lägret med kusinen Ada Lehtola.

– Maya ringde och frågade om jag ville komma med, säger Ada, och då kände jag mig lite tvungen. Men nu tycker jag att det var värt det. Jag har fått nya kompisar och lärt mig så mycket nytt. Roligast var att göra papper. med mellanskog

NR 4 – 2015

– Att plantera var svårare än det såg ut, tycker hon.

Jag hade svårt att få ner plantorna i marken. Fem plantor fick jag plantera. Och tänk, om 100 år är de jättestora!

Det skulle vara kul om man kunde rista in sitt namn i dem och komma tillbaka och se hur det vuxit. Och när det är klart, då kan man göra så mycket av dem, har vi lärt oss.

Möbler, papper, tuggummi, vanilj, ja en massa bra saker.

En bit bort har Alma Gatu och Hanna Bengtsson mätt sitt träd.

– 15,3 meter är det, säger Hanna.

Hon tycker det varit bra dagar för att hon fått lära sig mycket nytt.

Men på frågan vad som var allra roligast svarar hon: – Att bada i bubbelbadet!

11

A83 HiTech 88 hk

Robust och kostnadseffektiv traktor med bränslesnål motor

2

ÅRS

YOUR WORKING MACHINE

Pris exkl moms. Gäller t o m 2015-10-31. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad.

Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 KUNGSGÅRDEN / TIERP Per-Olof Sundin 010-556 25 82 BORLÄNGE Gustav Svensson 010-556 26 16 HEDEMORA Ruben Forslund 010-556 25 78 NORRTÄLJE Bengt Eriksson 010-556 18 05 UPPSALA Lars Eriksson 010-556 19 95 Johan Mårtensson 010-556 20 11 www.lantmannenmaskin.se

SALA Per-Johan Karlsson 010-556 15 98 VÄSTERÅS Johan Wiberg 010-556 13 17 KÖPING Stefan Englund 010-556 15 87 ENKÖPING Clas Johan Thunberg 010-556 19 03 ÖREBRO Jan-Erik Jonsson 010-556 33 08 Kent Karlsson 010-556 33 09 Anders Hildingsson 010-556 33 05

ARVIKA Hans Jansson 010-556 20 76 KARLSTAD Henrik Sörenger 010-556 00 21 Hans Jansson 010-556 20 76

LH1508

VALTRA

FABRIKSGARANTI

379.000:-

virkesmätning

ny

VIRKESMÄTNINGSLAG – så blev Mellanskog ett mätande företag Den nya lagen som började gälla tidigare i år gör att Mellanskog har anpassat sin verksamhet för att nå upp till de nya lagkraven.

TEXT: Martin Ekman, Matador FOTO: Mellanskog

M

ed ny teknik, anpassade mätterminaler, utbildning och samarbeten med VMF Qbera och Skogsbrukets Datacentral vill Mellanskog skapa ett tydligt regelverk och en enhetlig hantering för mätning av bränslesortiment som förenklar och förbättrar för både säljare (skogsägarna) och köpare (industrin).

Som första steg gjorde Mellanskog en anmälan till Skogsstyrelsen om att vara ett mätansvarigt företag.

Skogstyrelsen är alltså tillsynsmyndighet och kontrollerar att Mellanskogs sätt att arbeta och mäta säkerställer att skogsägarnas skogsprodukter blir mätta på ett riktigt och tillförlitligt sätt.

På de nya mätbryggorna kliver åkarna upp och mäter volymen med en mätsticka.

Vikten av samverkan

NR 4 – 2015

Eftersom åkarna som kör på uppdrag av Mellanskog själva mäter volymerna de levererar är det av största vikt att alla har rätt kunskaper och mäter enligt de regler som nu är uppsatta. Därför har Mellanskog infört en obligatorisk utbildning för alla åkare. Utbildningen består av en teoretisk och en praktisk del, och utbildare är VMF Qbera.

– När vi nu inför nya rutiner för mätning, som dessutom innebär att åkarna får slumpmässiga uppmaningar

VMF Qbera i färd med en kontrollmätning med hjälp av den nya laserutrustningen för att få fram exakt volym.

att åka till närmaste mätstation och låta VMF Qbera kontrollmäta, vill vi att alla åkare ha samma kunskaper, berättar Roland Josefsson, leveransledare biobränslen på Mellanskog. Därför har vi gjort utbildningen St a f obligatorisk och är ett krav för att få köra till fan Mellanskogs terminaler. lbr ink

med mellanskog

Utbildning av åkare

Da

Även om Mellanskog är ansvarigt mätföretag krävs nära samarbete med flera aktörer.

– De entreprenörer som kör åt oss, fungerar som våra mätombud i den dagliga verksamheten. De mäter som vanligt och rapporterar in data till Skogsbrukets Datacentral (SDC). Det gör de via en ny app för mobil och läsplatta som SDC håller på att ta fram. Vi har därför byggt nya mätbryggor vid våra terminaler där chaufförerna går upp och mäter volymen med en mätsticka, förklarar Staffan Dalbrink som är biobränslechef på Mellanskog.

Appen slumpar fram när en kontrollmätning ska göras.

Så när det plingar till i appen vet åkaren att det är dags att åka direkt till närmaste mätstation. Kontrollmätningarna görs av VMF Qbera, som är ett opartiskt serviceföretag inom skogsnäringen och specialiserade på mätning av skogsråvara och biobränsle.

– För att vi ska veta att uppmätta volymer är korrekta gör VMF Qbera kontrollmätningar med en ny typ av laserutrustning för att få fram exakta volymer. Det har visat sig att resultaten från åkarnas mätningar med sticka, och de som görs med laser ligger väldigt nära varandra, men det är självklart viktigt att säkerställa det via en oberoende partner.

Arbetet forsätter

– Vi är bara i början av vårt arbete som mätansvarigt företag och vi kommer kontinuerligt att utvärdera vårt arbete för att hela tiden bli ännu bättre. Idag går det inte att mäta fukthalt överallt eftersom det saknas el och möjligheter att torka materialet inomhus, så där finns det mer kvar att göra. Det optimala vore att kunna mäta vikt och bestämma fukthalt direkt ombord på bilarna, om jag får drömma litet, men där är vi inte än, avslutar Staffan Dalbrink.

13

Anna är

hundarnas bästa vän Mellanskogs färskaste områdeschef är hundtokig på riktigt. Och tack vare de fyrbenta vännerna får hon den avkoppling som behövs för att hålla huvudet kallt när det hettar till på jobbet. Skog, fjäll och hundar är något hon inte vill vara utan.

TEXT & FOTO: Christer Lindberg, utebilder.se

H

undarna är alltid med och det har alltid funnits hundar i Anna Klockervolds hem. Hundar är en stor del av livet och dit hör även jobbet, så klart. Och att delvis ha sitt jobb i skogen är naturligtvis en förmån som hundägare, speciellt då Anna har jakthundar som kräver mycket stimulans. Korthårig vorsteh är rasen i hennes hjärta. Men att det just blev vorsteh är en slump.

– Fast jag började läsa om hundraser tidigt. Redan när jag var sju år fick jag en hundbok av min pappa och den blev sönderläst kan jag lova. Jag var nog rasexpert då, säger Anna och släpper ut hundarna ur bilen mitt på en tallbacke.

Ser stor potential i Mellanskog

En rejäl rastning innan dagen på kontoret börjar är nödvändigt. Har bara hundarna fått den, är de sedan lugna

hela dagen under skrivbordet, medan Anna sköter sitt jobb. Och som nybliven virkesområdeschef i HärjedalenLjusdal finns det inspirerande arbetsuppgifter att ta tag i.

Anna kommer närmast från Holmen skog och ser i en jämförelse stor potential i Mellanskog. Främst med tanke på att det mesta kan lösas på ett smidigare sätt tack vare en mindre organisation, men också för att Mellanskog är just den förening som den är.

De två vorstehhundarna som Anna släppt loss kivas om en pinne. Den äldre hunden som lystrar till namnet Masur kontrollerar leken i vilken ettårige Metso är ivrigast.

Det är far och son och hemma i Ljusnedal finns ännu en vorsteh, Masurs pappa.

Vilken ras Anna drömde om bakom boken i sjuårsåldern minns hon inte, men när Anna var tolv år ville hennes pappa plötsligt pröva något annat än de invanda älghundarna. Då blev det en stående fågelhund, en korthårig vorsteh och på den vägen är det. Älskar fjällen

Skogen är ofta hennes arbetsplats men på fritiden kopplar hon bäst av på fjället. Från hemmet i Ljusnedal är det enkelt att göra en fjälltur en kväll efter jobbet, och det är något Anna värdesätter mycket med att bo långt västerut.

– Är man uppväxt med och på fjället är det svårt att vara utan frihetskänslan som det ger. Och då jag under

• Virkesområdeschef för Härjedalen-Ljusdal.

• Kommer närmast från Holmen skog.

• Har tre korthåriga vorsteh.

• F ritidsintressena hör ihop med hundarna; jakt, jaktprov, skidåkning, fjällvandringar och klubbverksamhet.

• I ntresset för skog kommer från föräldrarnas eget skogsintresse och ägande.

• Bor i Ljusnedal.

14

med mellanskog

NR 4 – 2015

anna klockervold

Vorsteh används i dag främst som stående fågelhund och finns i tre hårlag; korthår, strävhår och långhår.

Rasen har sitt ursprung i Tyskland där de varit jägarens allround-hund. Svenska Vorstehklubben fyller snart 100 år vilket talar för att vorsteh har en lång historia även i Sverige. Det registreras cirka 450 vorsteh-valpar varje år i Sverige, alla hårlag inräknade.

hela året har mina fritidssysselsättningar kopplat till fjället så blir betydelsen än större, menar hon.

För Anna, hennes familj och hundar är sommarfjället synonymt med vandringar och svampplockning. Hösten är jakttid, och för Anna innebär det massor av ripjakt med hundarna. Vintern är skidåkning likväl som under våren. Hundarna drar gärna och ger skidorna fart över fjället. Vårvintern är dessutom en tid för jaktträning av hundarna. Och just att träna jakt och att gå jaktprov har blivit ett stort intresse. Annas båda äldre hundar är jaktchampions vilket innebär att de är eminenta jakthundar som dessutom är rätt tränade. Grunden i jaktprovsverksamheten är att gallra fram de mest lämpade hundarna för avel. Men för de flesta innebär jaktproven också väldigt mycket nöje och är dessutom socialt trevliga arrangemang där många nya kontakter knyts.

– På senare år har jag också allt mer intresserat mig för hundarnas mentalitet. Det är en viktig pusselbit i aveln då mycket av hundens temperament i olika lägen är nedärvda. Lydiga kan alla hundar bli men de nedärvda egenskaperna ändrar men inte så lätt på, säger Anna för att spegla betydelsen av mentaliteten.

Inom rasklubben för vorsteh har man också valt att satsa mer på mentalbeskrivningar och i klubbens styrelse är det Anna som ansvarar för den biten. Och hon kan efter några års noggrant studerande konstatera att det inte är lätt att själv bedöma sin hund. Det krävs ofta rutinerade människor som har de verktyg som behövs, i form av testbanor och så vidare.

– Jag är helt övertygad om att man vinner på att mentaltesta sin hund. Först då kan du som ska träna hunden med mellanskog

NR 4 – 2015

mer precist anpassa dina övningar och korrigeringar så att hunden snabbt förstår vad du menar och förväntar dig. Det bästa vore om alla testade sina hundar, men de som jobbar mycket med dressyr borde absolut fundera på det, säger hon och förklarar att hon själv haft stor hjälp av resultatet i mentaltesterna på sina hundar.

Samspel mellan hund och människa

Annas hundar är jakthundar, draghundar och väldigt goa sällskapshundar. Och just att ha dem som sällskap i bilen, hemma i vardagsrummet och inte minst på jobbet gör hundarna lugnare och till bättre jakthundar. Och att hundarna litar på Anna märks tydligt under rastningen på tallbacken. De håller spontant bra kontakt och kommer direkt på inkallning. De söker ideligen ögonkontakt för att stämma av och gör med glädje det som Anna önskar av dem. De egenskaperna är trevliga under rastningen, mycket önskvärda under jakt och ovärderliga när det vankas jaktprov. De skapas av sund hundhållning i vardagen och en skopa hundkunskap.

När tiden är inne åker vi in till Mellanskogskontoret i Sveg. Där väntar en ny arbetsdag. För hundarnas del innebär det att ligga lugna under skrivbordet och för Anna nya utmaningar. Som virkesområdeschef ska hon vara pådrivande och ge Mellanskogs medlemmar ett så bra skogsägande som möjligt. Fast när det plingar till i dator och skärmen släcks förstår hundarna direkt vad som är på gång. Är det höst som nu, väntar troligen en kvällstur på fjället med jakt, och mer avkoppling än så finns inte att ge Anna Klockervold – ett av Mellanskogs nordligaste ansikten utåt.

15

VIMEKS NYA DREAMTEAM Pengar på skogskontot?

- Investera i vindkraft!

Just nu erbjuder Eolus investering i vindpark Stångby. Vi säljer tiondelar i ett av vindkraftverken i vindparken som ligger i Lunds kommun i Skåne. Parken kommer att byggas under vintern 2015/2016.

För mer information kontakta oss!

Vimek 610.2 och Vimek 404T6, marknadens mest effektiva maskiner för skonsam gallring.

Katarina Tideman 010-199 88 25

I vårt nya Dream Team har vi lyckats kombinera motor från CAT på 60 Hk och transmission från Bosch Rexroth till att leverera hög effekt, produktivitet, prestanda, allt med låg bränsleförbrukning och till en kostnadseffektiv maskingrupp.

katarina.tideman@eolusvind.com

Henric Karlsson 010-199 88 72 henric.karlsson@eolusvind.com

www.vimek.se

Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com

Karl kör säkert och skonsamt ■ Multistud 160TS heter vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd.

■ Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombination med skonsamhet mot underlaget tack vare plattans unika form.

Karl Wahlman kör storskotare i krävande småländsk terräng.

Med Multistud fram och TL95 på bakre boggin så kommer Karl fram på ett säkert och skonsamt sätt.

Se hela sortimentet på www.GBOchain.com | 0490-285 90 www.facebook.com/GBONordicTraction - ta del av nyheter m.m.

setr as limtr äfabrik

En jakt på sekunder i Setras limträfabrik

Vid Setras anläggning i Långshyttan är tillverkningen av limträ anpassad för att möta ständigt ökade kundkrav. Genom tydliga effektiviseringar och en jakt på sekunder och centimetrar har förädlingsenheten förbättrat i princip varenda produktionssiffra.

TEXT: Joakim Gerhardsson, Setra Group FOTO: Christian Ljung

V

id anläggningen i Långshyttan tillverkas ett brett standardsortiment och skräddarsydda lösningar för en marknad som är internationell och växande.

Limträtillverkning startade i mindre skala 1967. Tillverkningen skedde till att börja med vid sidan av sågverket som också inhyste en takstolsfabrik. Drygt 30 år senare, 1996, byggdes en ny limträfabrik i Långshyttan. Efter en investering på cirka 20 miljoner kronor uppgraderades fabriken 2007. Det gjorde att man kunde öka produktionstakten av limträ med 50 procent.

– Nu har vi en produktionstakt på 42 000 kubikmeter per år men vi siktar högre än så. Tillväxten ligger på 5–8 procent per år och målet är ett fullt treskift och 50 000 kubikmeter per år, säger Kjell Lilletjernbakken som är platschef i Långshyttan sedan 2004.

Optimera arbetssätt

Setra Långshyttan har de senaste åren satsat hårt på att förändra sina arbetssätt och processer. Genom tydliga effektiviseringar och en jakt på sekunder och centimetrar har förädlingsenheten förbättrat i princip varenda produktionssiffra. I arbetet med att effektivisera produktionen har det tittats under varenda sten. Att tjäna några sekunder per moment leder till stora tidsvinster långsiktigt. Inne i limträfabriken är varenda verktygskrok tydligt märkt med lappar. Det ska vara enkelt att hitta det du behöver.

Oavsett om det är en skiftnyckel eller en sopborste. med mellanskog

NR 4 – 2015

– Det handlar om effektiviseringar. Att se över varenda del i processen. Göra en analys av flödet och se var vi kan optimera vårt sätt att arbeta, säger Kjell Lilletjernbakken. ”Envis och uthållig”

I princip alla siffror har förbättrats. Tillgängligheten, den tid enheten är i produktion utav den tid som finns, har gått upp från 69 till 87 procent. Ställtiderna har gått från 30 till 5 minuter.

– Bara genom att ändra interna rutter och flytta containrar inne på området har vi sänkt dieselförbrukningen för lastmaskiner med 30 procent per tillverkad kubikmeter. Det är väldigt mycket, uppemot 500 mil lastmaskinskörning per år, säger Kjell Lilletjernbakken och lyfter fram vikten av att ha tålamod.

– Många var frågande till en början när vi började sätta oss själva under lupp och förändra givna saker.

Resultaten kommer, även om det tar tid. Allt sker inte över en dag, och det finns en fara i att gå för fort fram.

Vill man minska sina lager gör man inte hela minskningen direkt TAN . utan successivt.

GS H Y T ch furu A LÅN ävara av gran o R T E S Man måste vara envis och Sågad tr m3 Råvara r Limträ 4 0 0 0 0 st uthållig. Nytänkande är led4 1 0 te 2 k P r o du lym år ras främ ordet. När resultaten väl kom tionsvo ä levere Produk rknader Limtr an. Omkring Jap ma för oss tror jag att personalen Huvud nd och e, Tyskla xport. g ri e v fick en kick.

S till år på e st. e nt g ka 50 50 proc ätill 014 Cir da år 2 ad 1897, limtr ll ä t s n r A le b 17 a . t 967 ne E nhe t e ån o c h me d 1 g fr in n rk e v

H C O K U R B T N A L , G O K S

R O K S A L J Ä E R g över ping. Han to kö n E m o r e d . ektar mark n Torsviby sö cirka 500 h räldragårde g fö a r id ve r ri d ge ä rg e n och Mats Lindb t 30 år seda en för dryg rd ellanskog gå ra ld rä ngtsson, M fö TO : Per Be TEXT OCH

FO

– Det som gör jordbruket extra roligt är att det blir snabbare reaktioner på det man gör, skogen är ju lite trögare, säger Mats. Jag gillar att bygga och utveckla något och har därför köpt till mark i omgångar när möjlighet har funnits. Det ska vara nära så att verksamheten kan drivas som en rationell enhet tycker jag.

Inklusive arrenderad mark är det 350 ha med vete, korn, höstraps och ärtor som tröskas varje år.

18

Mats har samma syn på skogen som på jordbruket – bygga upp och utveckla är det som driver honom.

– Ja, jag tycker att röjning och gallring är de roligaste momenten i skogen för där ser man också ganska snabbt att den kvarvarande skogen reagerar, fortsätter Mats. En del jobb, t.ex. hjälpplantering och gallring gör vi i egen regi. Jag är mån om att röja och gallra i tid, det känns bra att vi inte släpar med några åtgärder. För att med mellanskog

NR 4 – 2015

skogsägarbesök

Förmåner för medlemmar Mellanskog har köpt ett antal skor som vi under oktober månad erbjuder våra medlemmar att köpa Blundstoneskor till rabatterat pris.

• Blundstone Modell 192 är brun och har stålhätta, Blundstone Modell 510 är utan stålhätta och finns i svart och brunt.

B lu n

• Som medlem i Mellanskog får du under oktober köpa skorna med 30% rabatt mot normalpris i butik.

d s to

ne 1 92

• Blundstone 192 kostar 808 kr exkl. moms, Blundstone 510 utan kostar 756 kr exkl. moms.

• Skorna skickas fraktfritt hem till dig, ev. returfrakt får du själv betala.

• Erbjudandet gäller endast medlemmar och beställningar som görs i oktober 2015.

Fakta hittar du på vår hemsida www.mellanskog.se.

Du kan även ringa 010-482 80 00 och göra din beställning.

få en jämnare åldersklassfördelning på hela innehavet avvaktar jag med att avverka gamla bestånd ett tag till.

Ilsknat till på massaindustrin

När det gäller föryngring är Mats mån om att kunna ta tillvara effekterna av växtförädling så all föryngring sker genom plantering. Föryngringarna ser han över då och då för att snabbt kunna komplettera om det behövs.

När vi kommer in på lönsamhet i skogen muttrar Mats.

– Jag är förbaskad på företagen bakom massaindustrin just nu, säger han. De har varit fula nu när dollarn har stigit och tagit hela valutavinsten själva utan att dela med sig till oss skogsägare. Tidigare har det känts som om det varit mer respekt för oss skogsägare, och ett samspel eftersom skogsbruk är så långsiktigt och skog växer sakta. Vi är beroende av varandra, industrin behöver råvara och jag behöver en industri som vill ha min råvara. Nu syns det extra tydlig att de är ensidiga och bara ser oss som leverantör när det passar dem. Jag hoppas verkligen att Mellanskog kan ändra på detta.

Gillar teknik som underlättar

Eftersom han gillar att ha koll på sin skog använder Mats sin skogsskötselplan i sin planering.

– Jag gillade verkligen Medlemsappen när den kom, säger han. Det var ett lyft att kunna ta fram telefonen i skogen och sedan se data om bestånden och de åtgärdsförslag som finns för varje bestånd. Det gör det lättare för mig när jag ska besluta om och när vi ska göra det ena eller det andra.

Praktikanter ger utbyte av idéer och nya affärsmöjligheter

Inom jordbruket var Mats praktikant i Kanada 1976 genom International Agricultural Exchange Association och har genom åren tagit emot många praktikanter från bl.a. Australien som prövat jobbet hemma på Torsviby. med mellanskog

NR 4 – 2015

Blun

d s to

ne 5 10

– När jag var praktikant fick jag själv se och uppleva något annat än det jag var van vid. Det gav mig nya tankar kring hur man kan hitta nya lösningar. Det är kul med praktikanter, de får se hur vi gör här, de har massor med egna idéer och ställer ibland annorlunda frågor som tvingar mig att tänka till. Flera av dem har jag senare besökt i deras egna länder.

Praktikanterna från Australien hade nästan alla samma typ av boots som verkade praktiska. Det slutade med att jag gjorde en beställning 1987 för att pröva intresset i Sverige.

– Det började liten skala. Vi fick en första leverans på 200 par en förmiddag och tog med dem till en plöjningstävling i Södermanland. Intresset var stort och vi sålde en hel del och då förstod vi att detta kunde vara ett bra komplement till vår verksamhet på gården.

Kort därefter fick vi besök av den australiensiske vd:n som var nöjd med vad han såg och det slutade med att vi fick agenturen i Sverige. Idag är Mats även generalagent för Finland.

1870 startade John Blundstone tillverkningen av dagens grundmodell i Tasmanien. Syftet var att ta fram en sko som tål att användas i tuff miljö och som funkar i alla väder.

– Marknaden i Sverige är huvudsakligen som i Australien. Vi vänder oss främst till människor inom jord och skog även om den numer även har en nisch som modesko, säger Mats. I Europa är det en ren modesko som är fräck samtidigt som den är praktisk att ta av och på. Nu finns det även tunnare varianter av skon som passar i mer urbana miljöer.

Idag säljs det knappt 50 000 par av skorna i Sverige men Mats räknar med att fortsätta växa.

– Israel har nästan lika många invånare som Sverige men där säljer man tre gånger så många skor varje år så nog finns det utrymme att fortsätta växa på marknaden här hemma, avslutar Mats.

19

kling - eller kedjeröjsåg ?

Klingsåg eller kedjeröjsåg?

ÖRJAN KARLSSON med kedjeröjsåg.

Kedjeröjsåg i stället för klingsåg?! Ja, i vissa bestånd röjer man effektivare med kedjeröjsågen. Det vet Örjan Karlsson som växlar mellan att använda de båda sågarna beroende på förutsättningarna.

TEXT OCH FOTO: Carlo Laszlo, Reklamskaparna

• Stark och snabb. Med långa, svepande rörelser sågar den sig lätt genom mycket och tät sly.

• Den kan användas i alla bestånd, men blir allt mindre effektiv ju grövre det är.

• Lätt att bära med sig.

• Grova vargar måste sågas från olika håll innan man kommer igenom dem.

• Inte lika ergonomisk att bära som kedjeröjsågen.

Hur bra sele man än har, blir det mer snedbelastning på kroppen.

• I åtta bestånd av tio funkar klingsågen bäst, summerar Örjan. Men för den självverksamme skogsägaren kan kedjeröjsågen vara ett bra alternativ, då den är mer mångsidig. Men tänk på att kapa stammarna parallellt med marken vid slutröjning, så det inte blir vassa spetsar som riskerar punktering på skördaren!

Kar

ed

an

m

lem

m a r.

Ör

j

KEDJERÖJSÅG

• Den är smidig, har bra räckvidd och man kommer åt bra med svärdet även i trånga lägen.

• Effektiv vid underröjning före avverkning.

• Lätt att ta bort grövre stammar, även grova vargar.

• Praktisk för fler uppgifter än att röja. Till exempel att kvista eller att såga fram rågångar.

–

l la n s ko g s

+

KLINGSÅG

Me

ls s on, ut fö r

+

åt

Örjan bor på en gård några mil norr om Falun. Som tonåring hjälpte han sin pappa i skogarna och i 24 år jobbade Örjan på sågverket i Linghed. När det gick i konkurs 2009 gjorde han verklighet av sina tankar att starta eget. I dag driver han Karlssons Skog & Alltjänst.

– Jag röjer mest, berättar han. Och så hugger jag en del manuellt, till exempel övergrovt virke eller vindfällen.

Sedan tre år arbetar Örjan som entreprenör åt Mellanskog.

– Det finns mycket att röja, konstaterar han. Och bestånden ser väldigt olika ut. Från eftersatta bestånd med mycket busk och sly, till välskötta där jag mest utför en ”finputsning”.

Likt de flesta som röjer använder Örjan oftast en klingsåg.

– Men för två år sedan skulle jag in i ett bestånd som var väldigt eftersatt. Intill tall- och granstammarna växte det tätt med grov björk som var besvärlig att ta med klingsågen.

Det slog Örjan att röjningen kanske skulle gå lättare med en kedjeröjsåg. Efter att ha kollat på nätet beställde han en med 35 cc motor.

– Den passade perfekt, säger han. Kedjeröjsågen sågade lätt av björkarna. Jag kunde såga stammarna från olika håll från samma plats, och svärdet kom åt bättre i de trånga utrymmena än en klinga. t r ö j n i nga tas r of Arbetet gick snabbare och lättare. Örjan har ställt samman för- och nackdelarna med de båda röjsågstyperna.

–

• Den är väldigt ergonomisk då man bär den på ryggen och har armarna fria.

• Generellt långsammare att röja med kedjesåg än med klinga.

• Sämre i slyiga, buskiga bestånd. Då sågar den sakta, och det blir lätt trassel med kedjehopp som resultat.

20

med mellanskog

FÖRDEL KLINGA. Med mycket sly kommer klingsågen bäst till sin rätt.

NR 4 – 2015

cit yskogsägarna

Fi l

p

i

Er

ik s son

Tre mål mat

OM DAGEN – men hur många mål i skogen?

Det finns många likheter mellan dieter och att äga skog. Alla har sin filosofi om vad som är det bästa sättet och hur vi ska lyckas. Ändå blir det sällan som vi tänkt oss, vare sig med viktnedgångar eller med skogsskötseln.

TEXT: Filip Eriksson, Stockholmsinspektor Cityskogsägarna

J

ag själv är ett exempel på en misslyckad beachsatsning – för jag belönar mig själv med något fettdrypande efter träningen för att jag gjort något bra.

Fullt jämförbart med att jag struntar i att röja min skog för att jag minsann planterade för 10 år sedan.

Trots det finns det många som lyckas väldigt bra. Jag tror det handlar om att våga be om hjälp av någon som kan mer än jag själv. För ingen kan vara bäst på allt.

Genom att definiera vart vi vill så blir vägen mot målet – resan – tydlig och risken för avstickare mindre.

Jag tror att vi som är skogsägare bör gå till oss själva och ställa oss frågan – vad vill jag med min skog?

En bra början är att sätta upp tre mål – visuella mål, finansiella mål och emotionella mål. Genom att kombinera dessa mål skapas en helhet som ger en starkare tro till det vi håller på med.

• Visuella mål kan exempelvis vara att det ska se bra ut efter en gallring eller att marken inte ska skadas vid slutavverkning. Genom att visualisera just ditt individuella mål, kan du som skogsägare kommunicera vad du vill på ett tydligare sätt. Det har både du och den skogliga aktören mycket att vinna på, för när du känner dig nöjd med vad du vill uppnå, kommer du vilja sköta din skog och därigenom förverkliga dina mål. med mellanskog

NR 4 – 2015

• Finansiella mål, eller ett rikare skogsägande, kan innebära kassaflöde från skogen men kan också innebära ökat värde på den stående skogen genom rätt skötsel.

• Det emotionella målet innebär att det ska kännas bra i hjärtat. Står virkesköparen och viskar avverka i ditt ena öra, ska du inte behöva falla för frestelsen bara för att han eller hon ger några kronor extra i desperat försök att få dig att hugga din skog. Känns det inte rätt – så är det inte heller rätt.

Kom till Cityskogsträff i höst

Den viktigaste förutsättningen för att kunna sätta upp mål är kunskap. Just kunskap är något som vi på Mellanskog är duktiga på att förmedla till skogsägare via våra utbildningskvällar och de skogsexkursioner som vi kontinuerligt arrangerar. Kom gärna förbi för att diskutera dina mål eller avnjut en ”måltid” med oss och luta er tillbaka för att lyssna.

Just mål är temat för årets Cityskogsträff som går av stapeln den 18 november, missa inte detta, vårt största event i höst.

Jag tror att vi kan vara överens om att du, som de flesta andra, vill sköta skogen på ett sätt som gör den mer värdefull och trevlig att vistas i för dig och dina nära, en tanke som är tämligen abstrakt och som starkt varierar mellan skogsägare. Var inte rädd att berätta vad du vill uppnå i din skog – vi kommer att vara goda lyssnare och utförare.

Jag lyssnar gärna in just dina mål eller resonerar fram dem ihop med dig – men nu ska jag ut och springa milen inför beach 2016.

Se vårt kalendarium på mellanskog.se för kommande event.

21

Din bäste vän i skogen.

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.

Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

Dags för ett generationsskifte?

Boken för alla som älskar skog – och Gästrikland välkommen till gården byter ägare. lrF konsult arrangerar för åttonde året i följd gården byter ägare. välkommen att delta i en av våra femtio träffar runt om i landet. vi diskuterar ägarskifte med fördjupning inom skatt, ekonomi och juridik, som är de viktigaste områdena för ett lyckat ägarskifte. ta med alla familjemedlemmar och kom till en ägarskifteskväll! anmäl er på www.lrfkonsult.se/gba2015.

“ Med landskapet Gästrikland har Sidney Jämthagen lyckats beskriva många väsentliga delar av Sveriges skogshistoria på ett mycket intresseväckande sätt.

Boken är i högsta grad allmänbildande och skulle fungera utmärkt som litteratur för till exempel studiecirklar.”

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande Skogshistoriska Sällskapet

Pris: 295 kr + ev. frakt Beställningar: mailto:jamthagen@telia.com 070-683 28 64

tr ädgårdskrönik a

trädgårdskrönika

m

Elin Ider

str

ö

ETT EVIGT KRETSLOPP

Ringblomma Verbenavas

Trappblommor

Alunrot

Pumpor

Bland det bästa jag vet, är att under långsamma, kyliga höstdagar kratta löv medan de fortsätter att singla ner från alla träd runt omkring mig. Inte bara för att det är vackert eller för att det är en rent meditativ syssla att göra så, utan också för att löven är värda sin vikt i guld.

TEXT & FOTO: Elin Iderström, mellanskogochgard.blogspot.se

M

ed löv, gräsklipp och annat trädgårdsavfall bygger jag komposter och täcker bar jord.

Jag känner på myllan, gläds åt maskarna som stortrivs och känner mig mer jordad i tillvaron än någonsin annars där jag traskar runt i mina leriga stövlar och ulltröjor.

Liksom naturen är ett eget ekosystem där det nya ständigt skapas ur det gamla, vill jag också att min trädgård ska vara ett ständigt kretslopp. Det blir extra tydligt på hösten.

Istället för att köra iväg trädgårdsavfallet till en återvinningscentral och köpa en ny påse med gödsel på vägen hem, ser jag avfallet som en ovärderlig tillgång.

Löven blir till lövmull som förbättrar jordstrukturen, gräsklippet ger näring och ett grästäcke hindrar mycket av ogräset att komma upp. Det skyddar jorden mot uttorkning, kyla och hårda vindar.

Städa inte undan maskarnas mat

Många städar i trädgården på hösten. Att härma naturens kretslopp gör att man slipper det. De flesta växter mår bra av att få stå kvar när de blommat över och även jorden berikas av att få ta upp näring av rötter som bryts ner eller grönmassa som får vissna ner på platsen.

Förvånansvärt lite blir kvar till nästa år när maskarna gjort sitt för att omvandla det till gödsel. Maskarna, de grå bönderna, är jordens bästa vänner. Inte kan jag städa undan all deras mat?

med mellanskog

NR 4 – 2015

Skönheten finns också i de sargade, döende växterna.

Gamla fröställningar kan vara väldigt vackra tillsammans med köldtåliga växter som kärleksört, ringblommor och jätteverbena som lyser upp i dunklet. Kretsloppet visar sig igen, det jag sått under tidig vår visar sig nu i blomning långt in på de mörka månaderna. Det påminner mig om att sätta de sista tulpanlökarna till våren och kanske någon perenn eller rosenbuske i våriga färger också. Hösten är den perfekta tiden för det.

Snälla, släng inte fallfrukt

Lite städar även jag, det ska erkännas. Blad och frukt med svampsjukdomar får bli stommen i en höstbrasa för att hindra sjukdomar från att leva vidare till nästa år. Men våga inte slänga fallfrukt! Lämna in den på ett musteri eller ge bort via en fruktförmedling.

Sommarens krukor vid farstun ser inte heller så roliga ut längre. Där går till och med min estetikgräns, men jag måste inte släppa kretsloppstanken för det. Jag tar fram sådant jag har, som pumpor och granris och frökapslar från sommarens vallmo. Varför inte köpa perenner också till krukorna som kan planteras ut till våren?

Att se trädgården som ett evigt kretslopp, där alla faser har sin plats och sin mening, sparar inte bara tid, kraft och pengar. Det ger en djupare uppskattning för det vackra runt om oss, något att njuta av medan hösten så sakteliga blir till vinter.

23

R sk äd og da en

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN NU ANVÄNDAS AV ALLA!

Stoppa viltskador året runt!

Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.

Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor.

Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se

Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

KAMPANJ!* Din vän i skogen

Trejon Multiforest • 8 tons lastkapacitet, MF80E • 6,3 meters vikkran, V6300 • 400 mm breda TRAC-hjul

104.900:-

Trejon Multiforest MF80E, V6300 & 400mm TRAC. Exkl. moms. (rek. utpris 126.800:-)

Komplettera med

Comfortpaketet • Radiostyrd hydraulisk vinsch • Extra brytblock • Lättvikts-ventilpaket

26.900:-

Exkl. moms. (rek. utpris 31.500:-)

* Kampanjen gäller beställningar senast inkomna 31/10 2015. Vagnen på bilden är extrautrustad.

Hitta ditt närmaste Trejon Center på trejon.se. Vi reserverar oss för ev. felskrivningar.

vd - krönik a

G Ä V VÅ R

framåt

Mellanskog har nyligen tillkännagivit att vi kommer att samarbeta med SCA och vara en stor leverantör av massaved till Östrand utanför Sundsvall. SCA investerar i fördubblad produktion och behöver drygt 2,2 milj. m3fub mer massaved per år när fabriken går för fullt jämfört med idag.

A

ffären innebär att vi nu ska utveckla ny logistik för att kunna leverera den avtalade volymen.

Leveranserna kommer att starta under 2017 och vi har en del arbete att göra innan vi har ordnat med allt som kommer att krävas för att klara vårt avtal.

Vi har upplevt marknaden i Mellansverige som mycket låst de senaste åren och arbetat hårt för att hitta långsiktiga alternativ. Såväl styrelse som ledning har arbetat målmedvetet med detta.

– Vår väg framåt går med de kunder som vill växa och att Mellanskog ska växa tillsammans med dem!

Vi finns för alla sorters skogsägare

I denna tidning så har vi ett reportage med Karin Mattsson Weijber som är en intresserad skogsägare men som bor på annat håll än där hon har sin skog. Mellanskog arbetar också hårt med att utveckla vårt erbjudande till alla sorters skogsägare, oavsett egen tid och kunskap om skog. Vi behöver nya verktyg för att lättare nå varandra.

Exempel på detta är vår Medlemsapp och vår Medlemswebb. Vi har även utvecklat ett unikt erbjudande där vi, i samarbete med LRF Konsult kan erbjuda en samlad rådgivning för såväl ekonomi som skogsskötsel och naturvård. Vi i ledningen har ett tydligt uppdrag att fortsätta att utveckla våra arbetssätt och involvera alla medlemmar i vår verksamhet och erbjuda tjänster som passar olika sorts skogsägare.

– Vår väg framåt går tillsammans med våra medlemmar oavsett var de bor i förhållande till sin skog. Vi vill växa tillsammans med våra medlemmar, både nya och gamla. med mellanskog

NR 4 – 2015

Mer tid till kontakter med medlemmar

I Mellanskog arbetar vi också hårt med att effektivisera vår verksamhet och med att utveckla en digital kedja av alla händelser från kontrakt till färdigt utfört arbete. Vi har en vision att data bara ska registreras en gång och att olika aktörer sedan deltar i den digitala kedjan och levererar data på ett effektivt sätt genom automatiska sändningar från skördardatorer, appar och andra digitala hjälpmedel. Så säkerställer vi att alla inblandade har rätt information, som i sin tur ger underlag till en mer precis styrning och effektivare leveranser.

Mellanskog har som mål att förenkla det administrativa arbetet så att vi frigör tid för mer kontakter med er skogsägare. För att klara detta så krävs nya arbetssätt för såväl personal och entreprenörer.

– Vår väg framåt går i sällskap med våra entreprenörer och medarbetare. Vi vill växa tillsammans med alla er.

Gemensamt skapar vi ett spännande erbjudande för våra medlemmar.

Vår väg framåt går således tillsammans med våra kunder, medarbetare, entreprenörer och framförallt er medlemmar. Vi har kommit en bit på vägen. Låt oss lägga i nästa växel på vår gemensamma färd på väg in i famtiden.

Hälsningar Sture Karlsson VD

25

Sommarvandring på brandfältet Skogsbruksområde Västmanlands traditionella Sommarvandring var i år förlagd till brandfältet utanför Västerfärnebo, närmare bestämt på Bengt-Olof Hanssons fastighet i Nyhyttan.

arbete som är i sin linda vad gäller återbeskogningen av Sveriges i särklass största kalhygge.

TEXT: Bengt Algotsson, Mellanskog FOTO: Thomas Claesson

En fullödig information av vad som hittills gjorts och vad som planeras framöver lämnades av Bengt Algotsson från Mellanskog, Elisabet Pettersson från LRF och Göran Hagefors från Skogsstyrelsen.

Informationen avslutades med genomgång av tipsfrågorna och sedan lottades det ut ett antal priser.

Sedan serverades nykokt kaffe/te/saft och fantastiska smörgåsar av Lena Nilsson. Vartefter fikat lät sig väl smaka och diskussionerna klingat av så återvände man till sina bilar både bedrövade av det man sett men också införstådda med att med gemensamma krafter kommer det även i framtiden att finnas skogar på det område som idag mest liknar ett stort sotigt kalfjäll.

S

ommarvandringen var den här gången ett samarrangemang mellan sbo Västmanland och LRF:s lokalavdelningar i Färnebo-Fläckebo, Bergslagen och Surahammar. Efter sedvanligt utskick och inbjudan var det cirka 170 personer som dök upp på Bengt-Olofs gård för att parkera bilen, göra den kilometerlånga promenaden upp till brandområdet inkluderande en del kluriga frågor från en tipspromenad med brandtema.

Väl på plats uppe bland den svartbrända marken och de enorma virkesvältorna av bränsleved fick alla möjlighet att med egna ögon ta till sig den nästan övermäktiga synen av förödelse, känslan av kalfjäll och inte minst skapa sig en uppfattning av det enorma arbete som gjorts för att upparbeta brandskadat virke och inte minst det nästan oöverstigliga

Information och fantastiska smörgåsar

Bildtext: Ingen besökare lämnade området utan att känna både bävan och respekt för vad naturkrafterna kan ställa till med om man inte tyglar dem i tid.

Skydda din skog

Ryggspruta med membranpump.

Artnr: 140475 1984:- 2204:-

Mot viltbetning

Viltskydd Trico 10 liter.

Artnr: 146830 1565:- 1739:-

Just nu!

Fraktfri leverans

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se ta del av detta finfina erbjudande Vår kunskap och bredd - Er fördel!

Priserna visas inkl moms. Erbjudandet gäller t.om. 31/10-2015 och kan ej kombineras.

KARL-TÖVÅSENS FÄBOD I NORRA DALARNA

BRUKSVALLARNA GAME FAIR TEXT: Anna Klockervold, Virkesområdeschef, Härjedalen-Ljusdal

H

elgen den 7–9 augusti anordnade Mellanskog en uppskattad bussresa för medlemmar från Hudiksvall, med möjlighet till påstigning på flera orter i Hälsingland till mässan i Bruksvallarna.

Vi har redan börjat planera för nästa år då vi eventuellt erbjuder en paketresa med gästabudsmiddag och övernattning om det finns intresse.

På mässan deltog Mellanskog, som delade utställningsplats med LRF Konsult, och här marknadsförde vi våra gemensamma tjänstepaket, vår Medlemsapp och våra skogsskötselplaner.

26

Tin Gummuns hälsade välkommen.

FOTO: Ingela Sannesjö

Det var en fin sommarkväll i juli när 68 deltagare samlades för en Mellanskogsträff vid Karl-Tövåsens fäbod utanför Rättvik. Tin Gummus hälsade oss välkomna och berättade om fäbodens verksamhet och historia.

Samtidigt som vi njöt av de godsaker som produceras på traditionellt vis, som smör, ost och messmör.

Bertil Ryss och Ingvar Öman informerade om Mellanskog och ordnade lottdragning med många fina vinster bland deltagarna.

68 Mellanskogare bänkade i solen.

med mellanskog

NR 4 – 2015

fr ån skogen

FAMILJESKOGSDAGEN BLEV EN PUBLIKSUCCÉ

V

Det fanns även möjlighet att prova på bågskytte, bollkastning, häst och vagn och för den hungrige skogsägaren fanns både kolbullar och hamburgare att köpa.

När vi summerade dagen kunde vi konstatera att vi hade överträffat alla våra högt ställda mål med stor marginal. Totalt hade 550 personer besökt dagen och extra kul var att 40 procent av deltagarna var kvinnor och barn, har det hänt förut?

Ett stort tack till ett kanonbra samarbete mellan tjänstemän och förtroendevalda i Mellanskog som gjorde dagen möjlig.

med mellanskog

NR 4 – 2015

V irkesområde Västmanland och LRF Konsult bjöd in till skogsdag i Munktorp och ett sjuttiotal personer deltog. Temat för dagen var skogsvägar och ett brett startfält av medverkande hade anslutit.

Personal från Mellanskog och LRF Konsult fick stöttning av Skogsstyrelsens vägexpert Frank Rangsmo med att reda ut alla begreppen.

Gräventreprenören och markägarna tillsammans med timmeråkare och frågvisa deltagare fick igång intressanta diskussioner.

Tre nya vägstick hade anlagts från befintlig skogsväg, med syfte att göra all skogsmark i byn tillgänglig under barmarksförhållanden.

Juridik, teknik och ekonomi vävdes ihop under dagen och det hela avslutades med en god fältlunch.

Pe

E

fter 14 år som Mellanskogs informationschef övergår jag nu till andra arbetsuppgifter. Detta nummer av Med Mellanskog är mitt sista nummer som ansvarig utgivare. När jag tittar tillbaka i gamla tidningar syns det tydligt hur tidningen har utvecklats under åren men det finns mer att göra och fler artikeluppslag att skriva.

Jag vill tacka alla läsare, medarbetare och vår byrå som hjälpt till att utveckla tidningen under åren och uppmanar er läsare att fortsätta skicka in era synpunkter och förslag till redaktionen.

Hälsningar Per Bengtsson

27

eng t s s on

Överträffade förväntningarna

TEXT: Mårten Gustavsson, Skogsinspektor

rB

irkes- och skogsbruksområde Södra Hälsingland bjöd in till en familjeskogsdag med inriktning på småskalighet. Platsen var Bolleberget några kilometer utanför Bollnäs.

Deltagarna bjöds på skogsslinga där man kunde titta på hästkörning, fyrhjulingar och skogsutrustade jordbrukstraktorer. Säker Skog erbjöd samtidigt utbildningar i röjning och motorsågning, LRF Konsult presenterade sina tjänster och Mellanskog visade nyttan av att gallra och röja i tid.

I anslutning till parkeringen hade vi byggt upp ett mindre mässområde där man kunde träffa representanter från ett tiotal företag med Mellanskog i spetsen.

TEMA: Skogsvägar i Munktorp

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

“Teckna ett avtal du också.

Det är bra för dig och nästa generation”.

Mellanskogs avtal, “Ansvarsfullt skogsbruk”, ger dig bättre betalt för virket och visar samtidigt att du tar ansvar för miljön. Ditt agerande spelar roll.

Kontakta oss om du vill veta mer 010-482 80 00.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer. www.mellanskog.se

PEFC/05-31-5