Med Mellanskog Nr 2 2017

2 2017

MEDLEMSTIDNING

Tallplantornas första trevande steg Mer i tidningen

Mehmet och Ramazan röjer runt Torsby

Fjärrmätt virke för bättre logistik

Skogsägare satsar som mjölkbönder

2

innehåll

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

MED MELLANSKOG NR 2, 2017

4

6

9

3. Ledare 4. Skogsägarbesök 6. Besök på Nässja plantskola 9. Setras vd har ordet 10. F rån Turkiet till Torsby 13. Deklarationstips 14. Skogens skafferi 17. Tips från förr 18. F järrmätt virke för bättre logistik 20. O m gallringsmetoder 21. F råga skogsinspektorn 23. Korsord 24. Trädgårdskrönika 25. Vd-krönika 26. F rån skogen Aktuella räntesatser Gäller fr.o.m 17 mars 2016

10

Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta

3,35 % 5,35 % 8,45 %

(referensräntan + 8 procentenheter) Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martina Eriksson, Martin Ekman och Paul Kemeny.

17

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: maria.bergenheim@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Förädlat frö ger högkvalitativa skogsplantor.

På Nässja plantskola odlas 15–18 miljoner tall-, gran och lärkplantor varje år. Foto: Erik Westberg Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2017

14

20

Ansvarig utgivare: Maria Bergenheim, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 23 700 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

ledare

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

3

Sågverken ser ljust på framtiden När vi fastställde den gällande affärsplanen 2014 slog vi fast ett antal mål. Ett av de viktigaste var det operativa målet – insatskapitalet ska återställas på fyra år.

UNDER DE GÅNGNA åren har Mellanskogs styrelse arbetat intensivt på alla plan för att genomföra affärsplanens alla mål.

Vi har successivt sett att vi har varit på rätt väg och att arbetet burit frukt.

Vad gäller det operativa målet var insatskapitalet vid planens start ca 54 %. Vi har sedan ökat varje år och ligger efter 2016 års bokslut på ca 84 %. Nu går vi mot slutet av planperioden och det är mycket glädjande att konstatera att med föreslagen utdelning från Setra och vårt eget planerade resultat för 2017 så kommer vi att nå det operativa målet med råge.

God resultatutveckling i Setra påverkar

En viktig del i återställandet av insatskapitalet har den goda resultatutvecklingen i Setra varit. Bolaget har också frigjort nära en miljard i kapital genom olika åtgärder. Detta har varit en viktig förutsättning för de utdelningar som vi fått. Setra har en utdelningspolicy som bolaget följer och i år har deras styrelse föreslagit en extra utdelning utöver policyn. Detta bedöms som möjligt, utan att äventyra bolagets möjligheter att satsa och investera för framtiden.

Hur ser då den närmaste framtiden ut? Det är naturligtvis viktigt att vårt eget effektivitetsarbete fortsätter med oförminskad kraft. Vi är även beroende av att främst sågverken går bra.

Den allmänna åsikten idag är att sågverken går mot ett ljust 2017. Även om man bortser från den förväntade positiva

Rally på trävarumarknaden

Utvecklingen i USA har under flera år varit positiv och vi närmar oss den punkt när import måste täcka ökade behov.

Den nye presidenten har aviserat insatser för ökat byggande av bostäder och infrastruktur, minskade regleringar, skattelättnader m.m. Genomförs allt detta kan vi se fram emot ett riktigt rally på världens i särklass största trävarumarknad. Detta skulle ge en uppåtgående sågverkskonjunktur i Europa ytterligare draghjälp.

Nya mål

För Mellanskog innebär Setras och övriga sågverks positiva syn på 2017 att efterfrågan på vårt timmer kommer att vara stabilt högt. Nu gäller det att inte vila på lagrarna utan börja arbeta med en ny affärsplan med nya offensiva mål.

BÖRJE BENGTSSON Mellanskogs styrelse

FOTO Therese Asplund

Ljus framtid

utvecklingen i USA som skulle kunna ge en ytterligare skjuts åt marknaden så pekar nästintill alla marknader åt rätt håll.

Utbudet ökar visserligen från framförallt Finland, Kanada och Ryssland men få tror att detta kommer trasa sönder marknaden.

Sågverken bedöms kunna höja priserna på både gran och tall.

Det förväntas inga dramatiska höjningar, men betalningsförmågan borde fortsatt vara bra.

4

skogsägarbesök

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

Skogsägare satsar på livet som mjölkbönder I tider då det läggs ned en mjölkgård om dagen väljer Marina och Mattias Andersson, utanför Sköldinge i södra Sörmland, en helt annan riktning. De avverkar sin skog för att kunna finansiera ett nytt djurstall och en ny mjölkanläggning till korna.

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

skogsägarbesök

5

MAN KAN TYCKA att vi är korkade, men vi

Tog över driften av gården Mattias släkt har haft mjölkkor på Elvesta gård sedan början av 1900-talet. För ett år sedan tog Mattias och Marina över driften helt och hållet efter Mattias far. Dottern Beatrice går sista året på Öknaskolans Jordbruksprogram och hon hoppas kunna ta vid när den dagen kommer.

– Det här är inget jag känner mig tvingad eller pressad till utan det är en framtid som jag själv väljer, säger hon, samtidigt som hon reser sig för att gå och packa. Om några timmar ska klassen resa till Frankrike för att studera lantbruket där.

– Men det är klart att det känns fint för oss att Beatrice visar ett seriöst intresse för gården. Det gör ju vårt arbete än mer meningsfullt, säger Marina.

Skötseln av gården – en livsstil Det är alltså Mattias som är född på gården.

Marina kommer från en annan del av Sörmland. Hon är utbildad gymnasielärare i svenska och historia.

– Jag är en asfaltsunge, säger hon och skrattar, men sedan, tja, tjugo år arbetar

Det här är inget jag känner mig tvingad eller pressad till utan det är en framtid som jag själv väljer.

FOTON Lena Magnergård

tror att människor kommer fortsätta dricka mjölk och ett liv utan kor kan vi inte tänka oss, säger Mattias.

Det dukas fram kaffe och prinsesstårta. ”Gofika” på högsta nivå, alltså.

– Den är kvar sedan igår. Med helstekt vildsvin, tårta och kalas firade vi att takstolarna till det nya djurstallet är klara, säger Marina.

Vildsvinet har Mattias skjutit på de egna markerna.

– Först såg jag nog skogen enbart som en plats att jaga i. Det var när vi gjorde generationsväxlingen som det gick upp för oss att vi kunde använda skogen som finansiering av kommande projekt, säger han.

Dottern Beatrice tillsammans med föräldrarna Marina och Mattias i deras nya djurstall.

jag heltid, tillsammans med Mattias här på gården. Eller förresten, det är inget arbete, snarare en livsstil. Dessutom får vi jobba med varandra hela dagarna, det är en gåva.

– Det kanske är så, tillägger Mattias, att den dagen man ser det här som ett arbete då är det dags att lägga av. Jag tror jag kan tala för oss båda, när jag säger att vi känner oss priviligierade som får leva så här. Återgår till traditionell mjölkgrop Just nu pågår det stora förändringar på Elvesta gård. När Mattias och Marina tog över gården var korna uppbundna. Efter det, för drygt 15 år sedan, byggde de om och bytte till det modernaste tänkbara, robotmjölkning. Nu har maskinerna gjort sitt och det är dags att förnya.

Valet stod mellan nya robotar eller att bygga ett nytt stall och återgå till den mer traditionella mjölkgropen.

– Mobilstressen avgjorde. Vi valde en gammeldags mjölkgrop för att få lite ledigt, säger Marina.

Vid robotmjölkning måste någon av oss alltid vara beredd på larm. Även om korna själva kliver in för att bli mjölkade och roboten sköter själva mjölkningen, är det mycket som kan bli fel.

– Det behöver inte ens vara något stort fel förrän det larmar på telefonen och någon av oss måste gå och åtgärda problemet, säger Mattias.

Därför har de nu valt en grop där man kan jobba ensam och mjölka 24 kor åt gången, ”en dubbel tolva”.

– Vi har funderat mycket på ko-komforten och på arbetsmiljön. Vi vill att det ska vara

stressfritt både för oss och för korna, säger Marina.

Först tänkte de sig en varm och isolerad ladugård, men experterna de talat med förordar frisk luft, och hänvisar till djurhälsan. Därför har det valt ett öppnare djurstall.

För tio år sedan gick de över till ekologisk odling och ekologisk mjölk. De får inte lika stora skördar, men tror att det är tryggare i längden.

– Konsumenterna som väljer ekologiskt har tagit ställning. Jag tror också att de vill ha svensk mjölk, säger Marina.

Utan skog inget nytt djurstall Men så var det det där med skogen. Utan ett stort bestånd hade det varken blivit något nytt djurstall eller ens kanske nödtorftig reparation av den gamla roboten.

Men möjligheten att kunna avverka nio hektar skog gjorde att livsdrömmen kan leva vidare.

– Att vi valde Mellanskog skulle jag vilja säga nästan uteslutande är en personfråga, förklarar Mattias och fortsätter: – Det är klart att vi tog in anbud från flera skogsbolag och ska jag vara ärlig var faktiskt priserna snarlika. Men det var från Mellanskogs skogsinspektor vi fick raka och konkreta svar. Och eftersom det inte bara handlade om avverkning utan även om återplantering var det här en viktig bit. Det kändes tryggt att veta att även fortsättningen kan bli produktiv så att vi lämnar efter oss en stabil återväxt till kommande generationer.

LENA MAGNERGÅRD

6

pl antskol a

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

Utmaning att leverera miljoner plantor av högsta kvalitet God kontakt med plantkunderna, förmåga att lägga komplicerade logistikpussel och järnkoll på väderleken. Det är några nycklar för att producera vitala, välväxande plantor till framtidens skogar.

EFTER AVVERKNING BEHÖVER ny skog

anläggas. Till stor del görs detta genom plantering. En del av de ca 12 milj plantor som Mellanskog säljer varje år kommer från Nässja plantskola, i Österfärnebo, Gästrikland. På plantskolan finns femton åretruntanställda och dubbelt så många säsongsanställda som ser till att Mellanskog och andra kunder får sina plantor lagom till planteringssäsongen. För Ronja Jägbrant, logistiker på Nässja plantskola, börjar snart en av årets roligaste och mest intensiva perioder.

– När våren kommer vill alla våra kunder nästan samtidigt att plantorna ska vara färdiga för plantering. Det är en rolig utmaning att leverera så många plantor på relativt kort tid och att samtidigt försöka tillgodose alla våra kunders önskemål, säger hon.

Många av de plantor som levereras till kunderna denna vår såddes i marsapril förra året. Fröna grodde i växthuset för att ett par veckor senare lyftas ut på friland för att få växa under bar himmel och konstbevattning. I god tid före frost

Nysådda frön gror i växthus och flyttas efter ett par veckor ut för att växa under bar himmel.

och kyla lyftes de sedan in i plantskolans långnattsanläggning för att förberedas för vintern. Efter packning i papplådor fick plantorna sedan övervintra i det gigantiska fryslagret.

– Inför vinterlagringen förlänger vi nätterna med hjälp av mörkläggning. Det sätter igång plantans invintring på ett kontrollerat sätt och gör att plantan avslutar tillväxten och minskar frostkänsligheten.

Samtidigt bildas det nya knoppar som ska ge nästa års tillväxt, berättar Ronja.

pl antskol a

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

FOTON Erik Westberg

SÅ TAR DU HAND OM DINA PLANTOR • Täckrotsplantor levereras frysta, tina dem långsamt.

• Undvik att ställa tinade plantor och öppnade plantlådor i direkt solljus.

• Plantornas torvklump får inte torka ut, vattna vid behov.

• Plantera med planteringsrör så fort som möjligt efter att plantorna tinat.

NÄSSJA PLANTSKOLA • Nässja plantskola ligger i Österfärnebo i Gästrikland och är en av tre plantskolor som ägs av Bergvik Skog Plantor AB. • Plantskolan producerar årligen 15–18 miljoner täckrotsplantor av tall, gran och lärk. Täckrotsplantor odlas i små plastbehållare med en rot som är täckt av torv.

Ronja Jägbrant

MELLANSKOG OCH PLANTERING Mellanskog säljer drygt 12 miljoner plantor varje år. Av dessa utför Mellanskog plantering av cirka 9 miljoner plantor per år och medlemmarna själva sätter cirka 3 miljoner plantor varje år.

Färdiga plantor lagras över vintern i ett gigantiskt fryslager.

Tre sådder per år Nässja Plantskola producerar varje år 15–18 miljoner tall-, gran- och lärkplantor och plantorna är mellan ett och 1,5 år gamla vid leverans. Sådden sker vid tre tillfällen och plantorna från årets första sådd, i mars-april, levereras till kunderna hösten 2017 och våren 2018. Plantorna från sådd nummer två, i maj-juni, levereras våren 2018, medan de som sås i juli levereras hösten 2018 eller våren 2019.

– Redan i slutet av januari behöver vi få en första preliminär beställning som visar hur många plantor kunderna kommer att behöva till planteringssäsongen året efter, berättar Ronja.

De fem växthusen rymmer vardera ungefär 1 miljon plantor och att fylla ett växthus tar ungefär en vecka. Det ställs

höga krav på den interna logistiken när fem miljoner plantor ska förflyttas från växthus till friland.

– Det är mycket som ska klaffa när växthusen ska tömmas och plantorna ska ut. Vi tömmer ett växthus ena dagen och fyller i princip på med nysådda plantor dagen därpå.

Koll på vädret Vädret påverkar förstås plantskolans produktion i allra högsta grad och det är viktigt att ligga steget före.

– Vi har hård bevakning av de flesta väderprognoser som är lätta att få tag i och det finns jourpersonal som dygnet runt, året runt kan rycka ut vid larm om frost eller förändrade temperaturer i växthusen.

Plantor som övervintrar på friland skyddas av ett snötäcke för att inte en mild vinter ska bryta vintervilan för tidigt och för att plantorna inte ska skadas av sträng kyla. Under snöfattiga vintrar producerar plantskolan egen konstsnö med hjälp av snökanon.

På de färdiga plantorna som övervintrar i fryslagret görs stickprovskontroller för att kontrollera att de inte tagit skada av fryslagringen.

– Vi provodlar plantor i laboratorium för att se att de är i god kondition med rötter som utvecklas med normal tillväxt.

Det gör att vi kan känna oss trygga med att plantor som levereras till kunderna är friska och vitala även efter fryslagringen, säger Ronja.

MALIN VON ESSEN

7

Sveriges populäraste traktor 2016

A83 HiTech

LH1703

med fabriksmonterad frontlastare V36 Pris från

449.000:Standardutrustning. Pris exkl moms.

Gäller t o m 2017-04-30.

Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade.

Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Standardutrustning. Pris exkl moms.

Gäller t o m 2017-03-31.

Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade.

Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Tel 0771-38 64 00, www.lantmannenmaskin.se

YOUR WORKING MACHINE

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

setr a

Setra spår en ljus framtid för trävarumarknaden Tidigare i år redovisade träindustrikoncernen Setra Group AB sitt årsbokslut för 2016 som visar på ett ökat resultat. Mellanskog är delägare till 49,5% i företaget. Här svarar Setras vd Hannele Arvonen på hur hon ser på utvecklingen av trävarumarknaden och framtiden för Setra.

Setra gick starkt under 2016, vilka är de främsta anledningarna till det goda resultatet?

– Marknaden för trävaror har utvecklats i positiv riktning under året. Det har gjort att vi har kunnat öka produktionen och tillsammans med en gynnsam valutautveckling har det bidragit till att vi ökat vårt resultat.

Kommer trenden att hålla i sig?

– Vi ser en fortsatt bra efterfrågan på trävaror i dag och vår lagersituation är bättre än för ett år sedan. Det gör att vi ser positivt på utvecklingen av trävarumarknaden under 2017.

Befolkningsökningen och urbaniseringen talar för att behovet av nya bostäder kommer fortsätta öka även på längre sikt.

Vilka är de främsta anledningarna till den ökade efterfrågan på sågade trävaror?

– Våra affärer drivs till stor del av nybyggnation, både direkt och indirekt.

Urbaniseringen driver på efterfrågan för nya bostäder, speciellt i Asien. I Sverige pågår en byggboom och det råder en stark renoveringslust. Parallellt med detta finns ett stort intresse för ökat träbyggande, både kopplat till nya tekniker som gör det möjligt att bygga i trä på höjden, och med tanke på att trä är det hållbara alternativ som byggbranschen behöver för att kunna minska sina utsläpp.

Vad ser du för hot/utmaningar i det läge som Setra befinner sig i just nu?

– Man behöver bygga oavsett Brexit eller vem som leder USA, så efterfrågan finns där. Trots att det kan bli vissa finansiella eller politiska störningar påverkar inte det generella världsläget oss så mycket. Men det är viktigt att förstå hur världen utvecklas och hur det påverkar tillväxten inom vårt område. USA påverkar till exempel våra förutsättningar på andra marknader, även om vi själva inte är där i dag.

I Mellanöstern och Nordafrika har det funnits en oro gällande tillgång till valuta för att kunna betala, men efterfrågan finns ändå där.

Hannele Arvonen

Hur ser du på framtiden för Setra, vilka strategiska frågor är viktiga?

– Setras långsiktiga mål är att vara en ledande träindustri med inriktning mot förädling. Vår förmåga att anpassa oss efter kunderna och anpassa råvaran efter den tänkta slutförbrukningen blir allt viktigare.

Vi måste förstå kundernas preferenser och behov, så att vi kan skapa produkter och lösningar som matchar deras utveckling.

– Det är också viktigt att vi och branschen lyckas marknadsföra fördelarna med trä som byggmaterial och berätta om det ansvarsfulla skogsbruket. Hållbart byggande är ett av svaren på klimatfrågan, så där har vi fantastisk potential. På Setra lägger vi stor vikt vid vårt hållbarhetsarbete och att minska vårt klimatavtryck. Vi försöker tänka hållbart i vardagen och i alla frågor, stort som smått.

Som skogsägare och medlem i Mellanskog – på vilket sätt påverkar Setras goda resultat mig?

– Av resultatet från 2016 förslår vi att 100 miljoner delas ut till ägarna. Ett starkt Setra gynnar hela skogsnäringen på sikt.

9

10

entreprenörer i torsby

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

Från Turkiet till Torsby För 16 år sedan flydde Mehmet Dal med familj från Turkiet. I den nordvärmländska skogen med röjsågen i hand fann han sin plats i livet.

En plats som han numera delar med svärsonen Ramazan Efetürk.

DE HAR RÖTTERNA i staden Mardin i sydöstraTurkiet, precis på gränsen till Syrien.

Härifrån flydde Mehmet och hans familj för 16 år sedan när krigshotet blev alltför påtagligt. De bosatte sig i norra Värmland och Mehmet som var fruktodlare och hade djur i hemlandet insåg snart att det var i skogen han hörde hemma.

– Jag har arbetat åt flera skogsvårdsentreprenörer, berättar han. Det är i skogen jag vill jobba.

Sedan fem år tillbaka är han anställd av Martin Jonsson, entreprenör hos Mellanskog, som förutom röjningsuppdrag även har en maskingrupp för gallring och avverkning.

Röjningsuppdrag med Rambo

Ramazan, som kallas Rambo, träffade Mehmets dotter Imren när familjen Dal var på besök i Turkiet och för tre och ett halvt år sedan gifte de sig och Rambo flyttade även han till Torsby.

– En dag kom han och ville lära sig att röja och på den vägen är det, berättar Mehmet stolt. Han klarade röjsågsprovet på första försöket och nu arbetar vi tillsammans.

Märthas stora engagemang

Driftiga röjsågsarbetare

Vi sitter i köket hos Märtha Nyhlén Jonsson i Vadje, norr om Torsby. En stor fikabuffé är uppdukad där Märthas wienerbröd samsas med turkisk baklava. Idag är en stor dag då Rambo just fått ut sitt svenska pass och det måste naturligtvis firas lite extra.

Märtha är en engagerad Mellanskogsmedlem och skogsägare som suttit med i styrelsen för skogsbruksområde Norra Värmland i många år. Hon träffade Mehmet och Rambo när hon behövde hjälp med gräsklippning och de erbjöd henne sin hjälp. Sedan dess har de blivit nära vänner. Bland annat har hon hjälpt dem båda att skaffa jaktmark för älgjakt.

– Mehmet kom till mig och sa att han ville jaga älg. Jag frågade om han hade jägarexamen och det hade han, både turkisk och svensk, så det var inga problem. Jag ordnade med mark och så fick han plats i vårt jaktlag. Senare gjorde jag likadant för Rambo när han hade klarat sin jägarexamen, säger Märtha.

När jag frågar Mehmet om han skjutit någon älg lyser stoltheten igenom.

– Ja, det har jag, svarar Mehmet. Märtha är bra, du vet, hon fixar allt bara man frågar!

– Jag minns den där dagen när Mehmet sköt sin första älg. När han kom ut ur skogen tog alla i jaktlaget av sig sina kepsar, reste sig och upp och applåderade, berättar Märtha och ler åt minnet.

Martin är väldigt nöjd med sina två anställda. De är duktiga med röjsågarna och mycket hängivna sitt arbete.

Mehmet berättar att han relativt ofta får förfrågningar från andra entreprenörer.

– Kom och jobba för oss, säger de, men jag trivs så bra med Martin som chef så det vill jag inte. Det är också folk som vill att jag ska lära dem att röja, men inte alla kan förstå hur det fungerar för att det ska bli bra.

Han är nöjd med att ha kunnat locka ut svärsonen i skogen. Annars har han arbetat ensam under många år.

– Det är trevligare nu när man har någon att prata med.

Driver matbutik och restaurang

Ramazan Efetürk och Märtha Nyhlén Jonsson

Rambo och hans fru driver både en matbutik och en restaurang i Torsby, och hela familjen Dal/Efetürk har nyligen bytt lägenheten mot ett stort hus.

– Vi bor elva personer i samma hus, berättar Rambo. Men det är ett stort hus, vi har åtta rum.

Just nu är han föräldraledig med ett av sina två barn. De trivs bra i Torsby som de upplever som en lugn oas jämfört med större städer.

– Torsby är en bra plats att bo på, säger Mehmet.

Skogen som arbetsplats

Tror ni att skogen är en möjlig arbetsmarknad för nyanlända? Just de gröna näringarna är ju något som lyfts upp som en bransch som behöver tillskott?

– Skogen passar inte alla oavsett varifrån man kommer, att se skogen som en potentiell arbetsmarknad för just nyanlända tror jag inte på, säger Rambo.

Vad betyder skogen för er?

– Den betyder allt, säger Rambo och fingrar på Mellanskogskepsen han håller i handen. Det är i naturen jag vill arbeta och vara i, även på fritiden. Jag trivs så väldigt, väldigt bra i skogen. Jag har ju dessutom haft den bästa läraren som lärt mig uppskatta den.

Mehmet håller med.

– Under en period arbetade jag som assistent på en skola men saknade skogen så förfärligt. Det gick inte, jag var tvungen att komma tillbaka ut i naturen. Men barnen på skolan, de frågar efter mig än.

TEXT OCH FOTO MARI NÄLSÉN

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

Ramazan Efetürk och Mehmet Dal arbetar tillsammans som skogsvårdsentreprenörer.

entreprenörer i torsby

11

Det kompletta skogsprogrammet • Skogsvagnar 6-14 ton • Vik- eller parallellkranar 3,9-9.0 • Ram eller boggiestyrning • Pulverlack

0935-399 00

och högkvalitetsstål

info@trejon.se

m

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

13

skogsekonomi

FOTO Pixabay

Goda råd inför deklarationen 2017 Nu är det hög tid att fundera på årets deklaration! Men vad gäller egentligen i år?

Jag hoppas att denna text ska kunna reda ut några frågetecken.

Deklarationen 2017 Det är inga stora nyheter vid deklarationen 2017, men några saker kan ändå lyftas fram. Vad gäller pensionssparande finns inget avdrag alls för privatpersoner men om du är aktiv näringsidkare har du rätt till avdrag med 35 procent av inkomsten (max 443 000 kronor).

Räntefördelningsprocenten, som justeras varje år, är vid 2017 års deklaration 6,65

procent. Räntefördelning är ett viktigt resultatreglerande verktyg för många skogsägare och ger varje år ett belopp som får flyttas från inkomst av näringsverksamhet till inkomst av kapital. Vinsten är den lägre skattesatsen i kapital, 30 procent.

Gränsen för direktavdrag av inventarier är vid 2017 års deklaration 22 150 kronor exklusive moms.

Allmänna råd kring bokföring, bokslut och deklaration Några generella tips kan också vara på sin plats. Först i kedjan kommer bokföringen och där är mitt bästa råd att bokföra löpande under året. Se till att spara alla kvitton på samma ställe så att de inte missas. Om du bara har kostnader kommer du att få ett underskott som du kan spara till året efter.

Du får bygga på ditt underskott ända tills du får inkomster och även om årets kostnader inte är så stora så kan det ändå bli ansenliga summor till slut. Ett sparat

underskott innebär en framtida skattefri intäkt, har du ett sparat underskott på 30 000 kronor så kommer de första 30 000 kronorna du går med vinst att kvittas mot det sparade underskottet. Är det din första deklaration som näringsidkare får du även ta med utgifter som du hade innan verksamheten kom igång. Du får ta med kostnader under startåret och året före, startade din verksamhet under 2016 får du även ta med kostnader som du hade under 2015.

I samband med bokslutet kanske du inser att du behöver sätta in pengar på skogskonto, sista dag för insättning är den dagen som deklarationen ska vara inlämnad.

Du kan alltid lämna in en ny deklaration och begära omprövning, denna möjlighet finns i 5 år. Men det är viktigt att komma ihåg att detta inte gäller skogskontoinsättning, den kan aldrig göras i efterhand!

Lycka till med din deklaration!

VIBEKE ALSTAD, LRF Konsult

14

skogens sk afferi

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

Njut av skogens skafferi Att kunna njuta av den föda som jorden ger är en fantastisk känsla, och att äta efter årstiderna är både klimatsmart och en bra förutsättning för fina smakupplevelser.

Torkat kött

Harsyra

ATT TORKA KÖTT är en av världens äldsta konserve-

HARSYRANS BLAD HAR en lätt smak av citrus. Ät

ringsmetoder. För alla jägare med frysen full av förstklassigt och miljösmart kött är våren en fantastisk tid att förädla några fina bitar med hjälp av just salt och luft.

Genom saltning ändras texturen på köttet och fuktkvoten sänks. Miljön blir därmed ogästvänlig för bakterier som därigenom får svårare att trivas.

dem råa i sallad eller i sås. Eftersom harsyra innehåller oxalsyra bör man inte äta allt för stora mängder och personer med njursten bör helt undvika örten.

Björksav PÅ VÅREN ÄR det tid att tappa björksav och förädla

Satsa på fina bitar När man torkar kött finns inga genvägar. Satsa på fina bitar med grövre struktur, exempelvis ytterlår eller rulle.

Mer mjälla bitar som exempelvis innerfilé kan också ge bra resultat vid torkning även om de med fördel kan avnjutas med annan tillagning.

Häng köttet utomhus, luftigt och gärna högt upp under ett utskjutande tak så att inte nederbörden kommer åt det. Köttet ska hänga på skuggsidan för att undvika sol. Att täcka med ett nät kan vara en bra idé så att inte fåglarna börjar kalasa på dina godbitar.

den till sirap. Du tappar saven genom att borra ett litet hål i stammen och leda ut den droppande vätskan i en behållare. Eftersom du som läser detta är skogsägare går vi inte närmare in på detaljer som att man självklart kollar med markägaren först om det är ok!

Direkt efter tappning från trädet filtrerar du vätskan genom ett kaffefilter och sätter igång att koka bort vattnet. 10 liter sav räcker till ca 1 dl sirap. För bästa resultat tillsätt sockerlag för att lyfta smakerna samt några saltkorn. Passar bra till dessert, glass, drinkar och pannkakor.

Rätt temperatur Minusgrader är inga problem, men självklart är det inte bra om temperaturen blir för hög. Klara, kalla, lite blåsiga vårdagar är optimala för torkning av kött.

10–14 dagar brukar vara lämplig torktid beroende på bitarnas storlek. Skär i någon bit efter en vecka och följ utvecklingen. Du vill inte torka för hårt, då blir köttet träigt. Var lyhörd och försiktig, är du det minsta tveksam är det bättre att kassera en köttbit än att chansa.

God hygien är extremt viktigt vid torkning, var noggrann med saltning och läs på innan du börjar.

Brännässla KLASSISK VÅRPRIMÖR SOM mättat många magar

genom åren. I varmrätter kan du använda nässlans blad på samma sätt som spenat, men mest känd är nog nässelsoppan. Nässlor är mycket c-vitaminrika, i synnerhet på våren.

TEXT ERIK WESTBERG. ILLUSTRATÖR NADJA NÖRBLOM

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

skogens sk afferi

FOT L O J o c ke a g e r c r a n t z

Torkat kött

BOKTIPS OM MAT OCH HUSKURER FRÅN NATUREN

Naturens skafferi väntar på dig!

TA DEN ERFARNA örtkännaren Lisen Sundgren i hand

Harsyra

Brännässla

och plocka korgen full med naturliga delikatesser. Njut sedan av din skörd i spännande maträtter och hälsobringande huskurer.

Boken Vildvuxet hjälper dig att hitta till naturens alla användbara växter och frön. Till blommor och blad som gör gott för hela kroppen.

Visste du till exempel att du kan äta brännässlans frön?

De små vitaminbomberna kan du strö över salladen som ett nyttigt crunch. Eller att ett par grabbnävar ljusgröna granskott blir ett uppiggande tillbehör på matbordet?

Kanske vill du göra ett blommigt badsalt? Klart på ett kick, och helt underbart att ha i badet en mörk decemberkväll, när livsandarna behöver det lilla extra.

Med Vildvuxet i handen lär du dig att skörda på ett för framtiden hållbart sätt, och hur du tar hand om din skörd så att den bevarar smak och kvalitet. Bokens uppslagsdel ger dig gedigen kunskap om de 80 bästa växterna för naturnära matlagning och stärkt hälsa: var de växer, när de ska skördas och hur de smakar. I boken finns också uppgifter om växternas näringsinnehåll och de bästa matrecepten och huskurerna. Varje växt illustreras med hänförande vackra och detaljerade akvarellmålningar så att det blir lätt att plocka rätt.

AV: LISEN SUNDGREN ILLUSTRATÖR: NADJA NÖRBLOM Boken släpps senare i vår och säljs hos såväl fysiska som digitala bokhandlare.

Björksav

15

S23C

Nyhet! Längd- och diametermätning via trådlös överföring.

• Lättanvänd automatisk maskin för fällning, kvistning och kapning.

• Enkel att montera - ingen extra hydraulik • Sågkapning 30 cm • Vikt 225-260 kg • En driftsäker och prisvärd maskin

Kontakta oss för bra erbjudande!

FTG Cranes AB • Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30 www.ftgforest.com

YARA0177 Gödsla!_88x264.indd 1

2012-11-16 10:17

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

17

skogliga tips från förr

Petter Jonsson med medhjälpare. Männen står mitt på tjärdalen. Fotot taget 1939. Se artikel om tjärbränning i boken Industri och hantverk i Jämtlands län, skriven av fotografen, Walter Strömgren/Jamtli

Tjära – gamla tiders exportsuccé TJÄRA ANSES HA varit en av Sveriges

viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talen. I mitten av 1800-talet nådde exporten sin kulmen, men var fortfarande vid 1880-talet ganska stor.

Nedgången berodde främst på att tjära inte längre behövdes som impregneringsmedel. En annan orsak var den minskade användningen av rep och tåg på grund av segelfartygens avveckling. Inom repslageriet

Finska varumärket Start som gör skidvalla har en hel produktserie som innehåller tjära. Den heter ”Terva” (tjära på finska) och det som utmärker valla med tjära är just förmågan att den ska funka bra i nysnö, och motverka ifrysning.

var nämligen daltjära av hög kvalitet det enda möjliga impregneringsmedlet.

Fram till slutet av 1800-talet var jordbruk, skogsbruk och fiske de viktigaste näringarna i Sverige. Penninghushållningen hade ännu inte gjort sitt intåg, utan självhushållningen och byteshushållningen var dominerande. Detta gav dock ingen möjlighet till några större mängder kontanter. Tjärbränningen var då en av många binäringar som kunde ge ett extra tillskott i kassan och var därför av mycket stor betydelse.

Viktig extrainkomst för många

Det anses att arbetsinsatsen var ungefär 10 dagsverken för en tunna tjära.

Extrainkomsten som tjärhanteringen innebar var ofta av mycket stor betydelse, speciellt för den del av befolkningen som inte var jordägande bönder, som till exempel torpare. Även idag bränns det tjära, men det är numera långt mellan varje tjärdal.

Vad är tjära?

I en tall finns många olika hartssyror, som alla är lättflytande, och strömmar i tallens ”blodådror”. När en tall sågas av sker det en ansamling av hartssyror i stubben och den del som finns under jorden.

Eftersom ytveden och de små rötterna innehåller lite skydd (hartssyror) mot röta, kommer dessa att efter mellan 15 och 30 år till stor del ha ruttnat bort. Det är då dags att ta stubbarna, samt såga, klyva och torka dem.

Man vet fortfarande inte varför hartssyrorna samlas just i stubbarna. En teori är att det är någon slags skyddsmekanism hos trädet.

Samma sak sker nämligen om en tall skadas av törskatesvamp, ”tjärgadd”. Hartssyror samlas då vid den skadade delen. Dessa går utmärkt att använda till tjärved. JOHAN NILSSON

Av barrträdens vedvikt utgörs 2–6% av extraktivämnen. Till övervägande del utgörs dessa av hartssyror, fettsyror, kolhydrater och mineralämnen.

18

fjärrmätning

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

Ny teknik för fjärrmätning

”I virkets väg från skog till industri är virkesmätning ett nålsöga” Det tutar till i Stefan Björks dator. Han klickar upp några bilder på en virkesbil lastad med granmassaved och studerar dem ingående i några sekunder. – De ser bra ut, säger han.

Jag skickar ett okej till chauffören i Mora så att han kan lossa virket.

STEFAN BJÖRK ÄR virkesmätare på VMF Qbera vid Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge. Sedan en tid är han och hans kollegor med i ett projekt där virke mäts in med hjälp av bilder som tas i Mora och i Vansbro, många mil från där de sitter.

Han ser både för- och nackdelar med den tekniken.

– Ibland kan det vara svårt att se skillnaden mellan träslag och att se travens överdel. Det är också svårare att hitta vrak på bilderna.

– Fördelarna är att när vi godkänt bilderna, så behöver vi inte göra mätningen direkt. Det är bra när det är många virkestransporter som köar. Sen ska jag erkänna att det kan vara skönt att vara inomhus och göra mätningen på en dator, speciellt när det är regn eller snö ute.

Katarina Mowitz är vd för VMF Qbera med kontor i Falun.

– Det är bra att Stefan och hans kollegor ser kritiskt på hur det fungerar då vi ännu är i ett pilotprojekt som ska utvärderas, säger hon. Det mesta fungerar bra, men det kan bli bättre.

Projektet inom VMF Qbera har pågått sedan våren 2015.

– Men tekniken att fotografera virke på ett ställe och mäta det någon annanstans har funnits länge, fortsätter Katarina Mowitz.

skogsbolag och sågverk, står för tekniken medan VMF Qbera svarar för inmätningen.

– Det här kanske känns som något revolutionerande för en del, säger Katarina Mowitz vidare. Men för skogsägaren är allt som tidigare, förutom att själva registreringen av virket görs på en plats, och mätningen på en annan. I stället för en mätribba används en digital linjal på en bildskärm.

– Det vi hoppas är att vi ska få en exaktare mätning än tidigare, tillägger Katarina Mowitz. På sikt kommer färre personer utföra mätningen, och vi tror att de kommer att mäta med högre precision.

I dag mäter en virkesmätare som Stefan Björk in runt 250 000 m3 virke per år, medan de som gör mätningen på skärm redan klarar det dubbla. För närvarande mäter VMF Qbera in cirka 800 000 m3 massaved med den nya tekniken. I augusti väntas volymen vara nära 5 miljoner m3.

Förbättrad logistik

Den drivande faktorn för den nya tekniken är den förbättrade logistik som den medför.

Ju längre tid det tar för virket att komma till rätt plats, desto dyrare.

– I virkets väg från skog till industri är virkesmätning ett nålsöga, förklarar Katarina Mowitz. På vissa tider får vi köer vid mätstationerna. Fjärrmätningsstationerna är alltid öppna, så risken för köer minskar väsentligt.

Dagens teknik fokuserar på travmätt virke, alltså sortiment som massa- och bränsleved. Men arbete pågår för att få fram teknik som även klarar att mäta sågtimmer.

– Vad vi ser nu är de första stegen i en pågående utveckling, summerar Katarina Mowitz. Tekniken kommer att bli bättre och på sikt automatiserad så man inte behöver mäta på en datorskärm. CARLO LASZLO

Det finns flera lösningar för fjärrmätning, och de senaste två åren har tekniken blivit bättre och billigare. Ägarföretagen, som

Bilder på virke som mäts och analyseras via datorn

Katarina Mowitz

FOTO Carlo Laszlo

Flera lösningar

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

FJÄRRMÄTNING – STEG FÖR STEG 1. En virkestransport anländer till en mätplats.

2. Beroende på mätteknik körs transporten antingen sakta igenom en mätram med kameror som tar bilder eller filmar, eller så står bilen stilla och volymen registreras med exempelvis laserstrålar.

3. I en kur intill finns en bildskärm där chauffören kontrollerar bilderna.

Chauffören knappar in lassets id, skogsägarens namn och andra uppgifter.

4. När chauffören är klar klickas allt iväg via datorn till VMF Qbera.

5. Det “tutar” till hos VMF Qbera och en virkesmätare tittar på bilderna inom 90 sekunder.

6. Ser det bra ut skickar virkesmätaren ett kvitto till chauffören, och nästa transport kan köra fram.

7. Chauffören åker och lossar virket.

Ibland ska det lossas i en egen hög för kontrollmätning.

8. Bilderna finns nu hos VMF Qbera och kan mätas när virkesmätaren har tid.

9. Bilderna sparas i två år.

19

fjärrmätning

MELLANSKOG OM FJÄRRMÄTNING Fjärrmätning effektiviserar mätningen och ger förutsättningar för ökade öppettider och effektivare transporter.

I Mellanskog kommer vi att utnyttja den nya tekniken på våra tågterminaler för att sänka våra kostnader för fjärrleveranser av virke. Under uppstarten följer Mellanskog noggrant den nya teknikanvändningen för att säkerställa mätningskvaliteten, kommenterar Mellanskogs virkeschef Lars Magnusson.

TRE MÄTTEKNIKER Fotowebb: Tar stillbilder.

CIND: Filmar virkeslasset i “3D” medan det långsamt körs förbi kamerorna.

Mabema: Arbetar med lasermätning.

FOTO VMF Qbera

KORT OM KATARINA MOWITZ Kommer från: Arvika Utbildning: Jägmästare Vd på VMF Qbera sedan: 2013 Det bästa med ditt jobb: Det finns många härliga och engagerade människor i vår organisation och bransch.

Och det pågår ett förändringsarbete där jag känner att jag gör nytta.

Gillar med skogen: Jag är en typisk friluftsmänniska, så jag tycker om allt från att röja till att jaga. Äger du skog? Ja, 25 hektar.

20

gallringsmetoder

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

Sju vanliga frågor om gallring En viktig del av skogens skötsel är gallring. Det är första gången en maskin eller motorsåg kommer in i beståndet på riktigt, man gör uttag av virke och formar området inför den slutliga föryngringsavverkningen. Med Mellanskog har sammanställt svaren på några av de vanligaste frågorna som våra skogsinspektorer får av skogsägare.

Hur jobbar Mellanskog med att skapa kvalitet i beståndet?

Mellanskog använder sig i de flesta fall av gallringsformen låggallring. En metod som innebär att man tar bort de träd som är klenast i beståndet. På detta sätt gynnas volymtillväxt och kvarvarande träd får ett bättre skydd mot snö- och vindskador.

Detta gör att man lämnar de träd som har högst kvalitét och betalar sig bäst vid senare avverkningar.

Vad är poängen med underröjning?

Denna åtgärd utförs för att höja produktiviteten och sänka avverkningskostnaderna.

Att inte ta bort mindre träd och sly innan en gallring kan göra avverkningen både kostsam och tidskrävande för gallringsmaskinen. Underröjning ses även som en siktröjning för maskinföraren.

är det tid för gallring. Ett annat sätt för noggrannare bedömning är att använda gallringsmallar.

Anders Rickardsson, skogsinspektor på Mellanskog, använder ett relaskop.

Varför lämnas riset vid en gallring?

Riset används ofta att köra på för att undvika körskador. Största anledningen till att riset sedan lämnas kvar i skogen är för att det i de gröna barren finns mycket näring som då kan återföras till den kvarstående skogen.

Vad kostar det att gallra och blir det något över?

Den vanligaste frågan och den svåraste att svara på. Gallringarnas ekonomiska utfall beror bland annat på avdelningens medelstam och längd, hur långt skotningsavstånd det är till väg och kostnaden för gallringsmaskinen.

FAKTARUTA Ett relaskop är ett enkelt verktyg för att mäta hur många stammar som finns i en avdelning (beståndets grundyta). Använd ett relaskop för att kontrollera behov och uttag, och om du inte vet hur det fungerar så hör efter med din skogsinspektor.

JENNY PARNESTEN

Vilken tid på året ska man gallra?

Man kan gallra året runt, men varje gallring ska anpassas efter områdets förutsättningar.

Till exempel bör man ta hänsyn till områdets bärighet. Ett annat exempel är om man gallrar en granskog när temperaturen är över + 5o, då måste man se till att behandla stubbarna mot rotröta.

Hur många träd försvinner i en gallring?

Uttaget måste anpassas till varje enskilt bestånd men normalt ligger det mellan 20-35% av volymen.

FOTO Maria Bergenheim

När vet man att det är dags att gallra?

Det enklaste sättet att avgöra om det finns ett gallringsbehov är att titta upp i trädens kronor. Om dessa går in i varandra stör de tillväxten och en gallring är lämplig.

Man kan även titta på andelen grönkrona per träd. För gran gäller att kronan ska vara större än 2/3 och för tall 1/2, annars

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

21

f råga skogsi n sp ektor n FOTO Pixabay

Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer och som kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden.

Vill du ställa frågor till kommande nummer skickar du dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Hej, jag tycker tio år är en kort tid för att ”påtvinga” fram en ny skogsbruksplan. Sköter man skogen och planen enligt åtgärdsförslagen är ju en uppdatering självklar och borde vara mycket billigare än en ny plan? Vem har bestämt tio år?

Namn: Line Åby Hedenius Virkesområde: Nordöstra Örebro/Lindesberg/ Ljusnarsberg Favoritträd: Tall Blir glad av: Att vara ute och få dela erfarenheter med andra skogsägare.

Bäst med Mellanskog: Att det är skogsägarnas egen förening, att Mellanskog drivs av att skapa bättre villkor för privata skogsägare.

Det finns ingen lag som säger att du, som skogsägare, måste ha en skogsbruksplan.

En skogsskötselplan* är ett hjälpmedel och ett fantastiskt verktyg för skogsägaren när det gäller planering och skötsel av skogen.

Ofta hjälper planen skogsägaren att bli mer aktiv i sitt skogsägande vilket är viktigt för att fastigheten ska utvecklas på det sätt som skogsägaren önskar.

Efter 10 år är det svårt att garantera kvaliteten på datauppgifterna som skogsskötselplan baseras på. Om din fastighet är certifierad enligt Ansvarsfullt skogsbruk krävs dessutom en aktuell skogsskötselplan.

Rekommendationen är att det alltid är bra att förnya sin plan eftersom mycket kan förändras i skogen under en planperiod. *Mellanskogs benämning på skogsbruksplan.

Hej! Vid vår sommarstuga går en kraftledning i åkerkanten. Nu har kraftledningsföretaget fällt en del träd där som var ”farliga”. Lite blandat med grova aspar och några granar. Kan vi bara låta dessa ligga kvar?

Generellt när det gäller mindre volymer av virke kan man låta det ligga kvar och göra nytta för naturvården eftersom död ved är en bristvara i våra skogar. Är volymen av färska barrträd mer än fem kubikmeter per hektar måste man, enligt skogsvårdslagen, ta ut och transportera bort dem, eller göra det ”insektsofarligt” genom exempelvis barkning.

SKOGSINSPEKTORNS TIPS I SKRIVANDE STUND… Gå ut i skogen och se över fastigheten. Har det blivit några vindfällen, viltskador, snöbrott eller andra skador på skogen? Skaffa dig en bra överblick och ta skogsskötselplan till hjälp och gör egna anteckningar i Medlemsappen. Efter snösmältning och innan gräs och annan vegetation börjar grönska är det även bra att se över planteringsytor.

Kontakta mig!

Mikael WännstrÜm 090-711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se

www.display-umea.se

korsord

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

SPRÅK HÅRD VIND

OST MED

GER

KAN

VILL FÖRÄNDRA

BRITOSKOGEN ÖKENVITSÄKER MÖGEL MÖJLIG- SKEPP TISK BIL HET TILL SES I

SKA VÄRMA EN SJÄLV

Bild: 6x9 rutor 0771_0842 kyckling

KARPFISK

VAR HÄLSAD I BÖN

ÖVERLÄKARE HASSE I RUTAN BÖR TE FÅ

PEKAS FÖR ATT MISSFIRMA PÅ ENTRÉ FÖR MARÄNG

SAMMANBROTT

SMAKRIK KORV

CATANIAHELGON NAGELFAR

FÖRMIDDAG I VISSA SPRÅK

SIMULERADE

BLI FOGLIG GÖRA UPP

BREVSLUT PÅ VID GAVEL

SPIS SES PÅ VISS CIRKUS

DESSERT I ITALIEN

ALP FODRA OCH BÄRGA

CIVILISATION PUBLIC GÅR I SERVICE LED- I NORGE NINGEN SMAL I UK

JAGAR OM NATTEN

ROYAL NAVY

UTÖVAR YRKE FRITT VISST

VÄRDE

BEDÖVNING

METALLSTÅNG ÖVERBLICK

VÄRMER

BRITTISK GREVE

MER ÄN KUHNKE PÅ DETTA SKA DET SKE

TON FÖRE FRANCISCO

HANS NAMN FIRAS 8/10 RIOJA

PÅ BEIRUTÅK

ÖPPEN GER BLAD TILL DRYCK

ERICSSONS GRUNDARE KORT TRÄD EN SLAGS SEDEL PÅ 1700-TAL

BURK FÖR PRISTAGARE ÄR VÄL SEKTORERNA VID VÄGG- SOFFSKOGENS LÖSS POTATISEN VATTEN

PÅ ....

PLATSER SPÄCKHUGGARE

BLOMGLAS

TILLÄGG EFTER AU FÖR HEMHJÄLP

OXUDDE 0771

TVÅL

VILLA

TIMEOUT HAR LÄKTARE I KYRKA

HJÄRTLÖST GUN ALLROTH

BLUNDER MODERN TEKNIK

HUGSKOTT EPOK

BEGYNNELSE

NATRIUM KORT

BELYSNING

BLAND DE RÄTTA SVAREN lottar vi ut fem exemplar av Det vilda köket av Lisen Sundgren och Rune Kalf-Hansen. En tidigare bok av författaren till Vildvuxet som vi tipsar om på sidan 15.

Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 11 maj.

PLACERADE KRÖP OCH KRÄLADE

Vinnare nr 1 2017 Vi har dragit tre pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord, som vinner en handgjord äventyrsyxa från Wetterlings. Grattis!

Gun-Britt Levin, Kil Pelle Hansson, Alfta Per Bergman, Sifferbo Rätt svar i förra numret är: BLEKA SOLSTRÅLAR och TRÄDEN STÅR KALA I VINTERDVALA.

23

24

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

trädgårdskrönika

Ider s

tr

öm

Elin

DAGS ATT SKÖRDA PRIMÖRER!

Dill och machesallat

Försådder

Så lyckas du med frilandssådden Det enklaste sättet att odla mycket grönsaker på är att göra en rejäl sådd på friland tidigt på våren. Odlingsyta och frö är det enda som behövs. Några saker är bra att tänka på och med de här tipsen ökar du dina chanser att få en frodig köksträdgård i sommar.

TEXT & FOTO: ELIN IDERSTRÖM, MELLANSKOGOCHGARD.BLOGSPOT.SE

JORD ÄR A OCH O i odling. De flesta

vet hur viktigt det är att gödsla, men lika viktigt är det att jorden har en bra struktur. Oavsett vilken slags jord du har så gör humus, som finns i mulljord och kompost, att jorden blir genomsläpplig, samlar lagom med vatten och får ett rikare djurliv. På våren brukar de flesta grundgödsla. Det betyder att man tillför näring som räcker länge, till exempel naturgödsel eller stallgödsel. Komplettera det med kompost, mulljord eller växtrester i din jord och du har skapat goda förutsättningar för odlingssommaren!

Om du odlar i pallkragar eller har använt dig av mycket påsjord tidigare är det extra viktigt.

Variera odlingen Ett lätt sätt att få gladare plantor är att odla olika grönsaker på olika platser från år till år. Risken för sjukdomar minskar och jorden utarmas inte lika lätt. Det är vanligt att rotera sin odling i en fyraårig

växtföljd. Växelbruk kan göras precis hur komplicerat som helst, men det går också att bara försöka komma ihåg var sjutton man satte potatisen förra året och sätta den på en ny plats i år. Den som inte vill följa ett schema kan testa samodling istället. Då mixar du grönsakersådder i olika kombinationer eller helt slumpmässigt och får ungefär samma vinster som med en växtföljd. Vill man fördjupa sig i det kan man välja att kombinera växter som gynnar varandra eller utnyttjar ytan maximalt.

glöm inte sättpotatisen! Fundera på vad du tycker om att äta och hur du tycker om att äta det. Gillar du att strosa runt och smaka direkt från odlingarna? Då är snabbväxande plocksallat och sockerärt heta tips. Vill du göra inläggningar och mjölksyrade grönsaker så det räcker hela vintern? Då behövs kanske mer tidskrävande kål och rotsaker. Tycker barnen det är spännande att dra i blast för att se vad som kommer upp ur jorden? Då kan du inte odla tillräckligt med morötter.

Så!

Själva frilandssådden är en okomplicerad process. Ner med fröna i jorden någon gång i slutet av april eller början av maj och var noga med att vattna i början. Det är inte svårare än så. Den stora frågan är snarare vad du ska odla? Du kan så de flesta rotsaker, sallader, örter, bönor, ärtor och en del kål nu. Du kan plantera sättlök och så gräslök, piplök och salladslök. Och

TRÄDGÅRDSKALENDERN APRIL, MAJ OCH JUNI ●• Sprid kompost och mull. ●• Gödsla ●• Så massor av grönt! ●• Vattna i torrt väder. ●• Förodla gurka och squash inomhus. ●• Plantera ut tomater i växthus. ●• Gör den första ogräsrensingen ordentligt. ●• Skörda primörer.

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

25

vd-krönika

FOTO Maria Bergenheim

Hur vi skapar mervärden för våra medlemmar Mellanskog är en ekonomisk förening. Själva vitsen med just den associationsformen är att vi tillsammans ska skapa ekonomisk nytta för våra medlemmar.

EKONOMISK NYTTA i form av bra

virkespriser, bra råd för hur vi ska sköta våra fastigheter, kostnadseffektiva tjänster för skogsvård och ekonomi. Dessutom finns en punkt i våra stadgar om långsiktig ekonomisk nytta genom näringspolitisk bevakning som på sikt ska ge bra förutsättningar för skogsägande.

Kort sagt ska vi bidra till att skapa värden på både kort- och lång sikt till våra medlemmar. Det är rätt enkelt att komma fram till denna slutsats, men svårare när det gäller hur vi ska agera i vardagen, vilka förändringar vi ska göra för att förbättra värdeskapandet.

I detta nummer kan du läsa om hur vi arbetat med att förändra och förbättra Setras lönsamhet (i ledaren och i intervjun med Setras vd). Det är en del i arbetet för att öka värdeskapandet för Mellanskog. En stadig och bra lönsamhet i Setra, där Mellanskog har 611 miljoner kr i aktier, skapar naturligtvis värden för våra medlemmar. Detta dels direkt genom utdelning av delar av resultatet, dels genom att ha en lönsam tillväxt i ett företag som växer.

Vi som arbetar operativt i föreningen kan bidra till denna tillväxt genom att göra rätt saker som till exempel att tillverka rätt

råvaror till rätt kunder. Felkapat timmer eller timmer som är apterat till en kund men som körs till en annan försämrar förstås värdeskapandet. Min erfarenhet av denna typ av arbete är att det alltid finns mycket att göra och att det generellt sett är stora värden som går att skapa med ett tålmodigt och idogt arbete.

Mellanskogs investeringar i förnyade

IT-system är åtgärder som i slutändan skapar mervärden för våra medlemmar. Allt syftar till att förenkla vår administration och genom att skapa en digital och hållbar kedja kan vi minska både fel och felrättningar.

våra medlemmar och att återställa insatskapitalet. Mellanskogs styrelse meddelade i samband med vår bokslutsrapport att vi räknar med att insatskapitalet är återställt vid nästa bokslut. Det betyder att vi mer direkt kan dela ut delar av det värde vi skapar tillsammans. Vi kommer att kunna arbeta med alla de redskap som en ekonomisk förening har, och vi kommer att kunna ta steg framåt i marknaden på olika sätt. Värdeskapande direkt och indirekt är vår uppgift, det är därför vi samverkar. Det är spännande att verka, som vår vision säger ”Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar”.

STURE KARLSSON, VD

Ser vi till hela vårt flöde i virkesaffären,

från medlemmarnas skog till leverans och förädling hos våra kunder, finns det många områden att jobba med. Det handlar till exempel om att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt och att leverera till rätt kund med så lite spill som möjligt. Mellanskog har startat ett program för att arbeta systematiskt med dessa frågor som i vardagen kan verka enkla och triviala men som när de läggs bredvid varandra blir till stora värden för oss alla.

Våra övergripande affärsplanemål är

att arbeta med långsiktigt värdeskapande för

fr ån skogen

26

M E D M E L L A N S KO G N R 2 , 2017

Näringslivsmässa för blivande skogsmästare FOTO Mellanskog

MELLANSKOG VAR ETT av de företag som deltog i studenternas näringslivsmässanpå Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

– Det känns värdefullt för oss att vara på plats och kunna svara på de många frågor vi får och berätta om vår verksamhet. Dessutom är det spännande att höra hur framtida kollegor tänker och tycker i skogliga frågor, säger Mellanskogs Johan Nilsson.

Edwin Nordström Utbildning: Skogsmästarskolan, årskurs 1.

Vad vill du jobba med när du är klar med dina studier? Distriktsansvarig/virkesköpare.

Tankar om Mellanskog: Hög kompetens och service. Spännande förening med ljus framtid!

Mikael Dahlqvist Utbildning: Skogsmästarskolan, årskurs 1.

Vad vill du jobba med när du är klar med dina studier? Produktion som det ser ut just nu.

Tankar om Mellanskog: Modern skogsägarförening med verktyg i framkant för den privata skogsägaren.

Johan Nilsson

Charlotta Sundberg Utbildning: Skogsmästarskolan, årskurs 1.

Vad vill du jobba med när du är klar med dina studier? Lite oklart fortfarande, men är lite inne på skogsekonom eller någonting med sågverk.

Tankar om Mellanskog: Ett bra alternativ för både skogsägaren/medlemmen och som arbetsgivare.

Anna Fjellström Utbildning: Skogsmästarskolan, årskurs 1.

Vad vill du jobba med när du är klar med dina studier? Med ett jobb där man är ute mycket och arbetar med folk. Styr sina egna dagar, men framför allt där man trivs och har roligt.

Tankar om Mellanskog: En rolig och bra arbetsgivare. Bra för både skogsägaren/medlemmen.

FOTO Privat

Mellanskogsröjare starkast i Sverige NIKLAS PETTERSSON FRÅN Söderhamn arbetar med skogsvård hos JÖ Skog&Snö, en av Mellanskogs entreprenörer. Han tog SM-guld i bänkpress med ett lyft på 327,5 kg i tungviktsklassen +120 kg.

Ett bra bevis på att träningen går framåt och ger resultat säger Niklas. Nu kämpar han vidare med EM i Spanien som nästa

mål. Då är förhoppningen att vara bland de topp 5 bästa. Till vardags sysslar han med manuellt skogsarbete, röjning, huggning och under sommartid som plantbas.

Att få röra på sig på arbetet är både skönt och viktigt, men att vara så här stor är absolut ingen fördel avslutar Niklas som vid tävlingstillfället vägde 151 kg. ERIK WESTBERG

Vänner av fetved kraftsamlar på nätet I industrin hamnar fetveden fortfarande på vrakhögen, men intresset växer från invigda entusiaster. Det är svårt att saluföra och som komplement till vår hemsida har vi nu skapat en köp- och säljsida på facebook, säger Mikael Edström.

Senaste partiet var sex tallar som vi skickade till Bygdsiljum i Västerbotten som ska bli ett stort vattenhjul. Dessa tallar började vi barka 2014 och nu kommer de väl till pass.

Den bästa tiden för barkning är maj/juni och all info du kan tänka dig behöva om ämnet finns på fetvedensvanner.se. ERIK WESTBERG

FOTO Fetvedens vänner

EFTER EN IDÉ av Mikael Edström skapades intresseföreningen Fetvedens vänner, 1999.

Fetved är ett kådrikt virke med hög densitet/täthet. Fetved har även en hög andel av pinosylvin och hartssyror. De är röthämmande och hydrofoba (stöter bort vatten).

Resultatet blir alltså ett hårt virke, motståndskraftigt mot röta och väta.

Detta virke kan användas vid renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, och vid tillverkning av till exempel fönster, snickeridetaljer och takspån.

– Intresset har ökat de senaste åren.

fr ån skogen

M E D M ELL A N SKO G N R 2 , 2017

27

FOTO Erik Westberg

Skogskväll i Malung PÅ SANKT OLOF HOTELL i Malung hölls i februari en välbesökt ekonomioch deklarationskväll. Här gicks nyheter och befintliga regler inom beskattning och ekonomisk planering för skogsägare igenom. Besökarna fick också ta del av information kring skogsskötselplaner och Mellanskogs Medlemsapp. Diskussioner och livliga samtal under fikapausen bjöd denna lyckade skogskväll också på.

FOTO Mellanskog

Skid-SM i Söderhamn MELLANSKOG FANNS PÅ plats när

skidtävlingarna under SM-veckan i Söderhamn avgjordes. Cirka 2 500 koppar kaffe och drygt 7 000 pepparkakor serverades i Mellanskogs tält alldeles vid skidspåren av glada medarbetare och förtroendevalda.

Stämningen var på topp. En extra guldstjärna får Per-Anders Hansson som under hösten och vintern skött kontakterna med ansvariga för SM-veckan samt Hans Einarsson som jobbade samtliga fyra dagar och var ”spindeln i nätet” och löste det mesta. JONAS GEHOLM

nyhet! bränsledunken för dig som är rädd om dropparna!

NU 336:– Ord.pris: 395:–

SPARA

15%

nyhet!

Köp ett larm! klips värde 175:– på köpet

+

= 745:–

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se för att ta del av detta erbjudande.

Vår kunskap och bredd - Er fördel!

Erbjudandet gäller t.om. 16/6-2017 och kan ej kombineras. Priser visas inkl. moms.

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

Kan pengar växa på träd?

– din Skogsskötselplan gör det möjligt Med rätt planering höjer du värdet på din skog.

Läs mer på www.mellanskog.se

Skogsägarföreningen Mellanskog – 26 000 privata skogsägare.

Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar.

Besök oss på www.mellanskog.se