Med Mellanskog Nr 1 2017

1 2017

MEDLEMSTIDNING

Amalia har hittat hem Mer i tidningen

Skogsskötselplanen – ett mångsidigt hjälpmedel

Bättre körvägar med BestWay Så blir du en bättre skidåkare

2

innehåll

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

MED MELLANSKOG NR 1, 2017

4

16

10

3. Ledare 4. Skogsägarbesök 6. Bestway 9. Marknadsutsikter 10. Skogsskötselplanen 13. Markskoningsgaranti 13. Naturvärdesbedömning 14. Sbo-årsmöten 15. Näringspolitik 16. Längdskidåkning 19. Tips från förr 20. Förnyelselagen 20. Nya virkesmätningslagen 21. Fråga skogsinspektorn 22. Till minne 23. Korsord 24. Trädgårdskrönika 25. Vd-krönika 26. Från skogen

13 Aktuella räntesatser Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta

3,35 % 5,35 % 8,45 %

(referensräntan + 8 procentenheter)

20

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Jens Axelsson, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martin Ekman och Paul Kemeny.

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: maria.bergenheim@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Amalia Mattsson Foto: Erik Westberg

24

26

Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2017 Ansvarig utgivare: Maria Bergenheim, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 24 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

ledare

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

Vi skogsägare tänker och planerar långsiktigt Dagarna blir ljusare. Det är mänskligt att nära förhoppningar om det nya året som bara har börjat. Omvärlden ackompanjerar dessvärre med oro – stavad Trump, Putin, Brexit, krig och terror… I en affärstidning skrivs att vi skogsägare måste kalkylera med stormar. Vad som ska ske, vet ingen.

FÖR OSS SKOGSÄGARE är det naturligt att tänka på både kort och lång sikt. Efter slutavverkning följer återbeskogning och sedan under årtionden åtgärder som är rena investeringar, särskilt röjning. Plantorna som sätts i jorden kommer framtida generationer att se som stora träd – förhoppningsvis med stora nya avsalumöjligheter, när biosamhället är här.

Den långsiktiga planeringen är värd beundran och respekt. Katastrofer som brand och storm kan omkullkasta allt. På näthinnan bär jag för alltid bilder från mötena med skogsägarna i Västmanland som drabbades av den stora skogsbranden. Skogen som de hade arbetat med, föröddes på några dagar. Ändå hade de kraft att med framtidstro tänka konstruktivt. På ett av mötena deltog en pappa med sin nyfödda dotter i famnen. Han tittade på henne och talade om tiden då hon närmar sig pensionsålder – då bör hon kunna räkna med en ekonomiskt bärkraftig gallring.

Men nu kommer hoten mot skogsföretagandet från andra håll än väder och naturfenomen. Myndigheter gör extrema tolkningar av artskyddsförordningen och utfärdar förbud mot att avverka hundraåriga granar. I nästa andetag får berörda skogsägare veta att deras skogar alls inte har värden som räcker för att bilda naturreservat. De får varken intäkter från avverkning eller samhällsersättning för naturvård. Häpna undrar skogsägarna vad grundlagsskyddad äganderätt betyder i verkligheten. Med stöd av oss i Mellanskog och LRF har de nu fört sitt ärende om lavskrikor till mark- och miljödomstolen.

När tryckpressarna för Med Mellanskog ska börja rulla, kommer Mark- och Miljööverdomstolens dom i det uppmärksammade målet om svampen bombmurkla i Värmland.

Domslutet innebär att Länsstyrelsen antingen måste klassa det aktuella området som naturreservat eller helt upphäva avverkningsförbudet. Det är en seger för alla privata skogsägare.

Mellanskogs omedelbara slutsats är att alla myndigheter genast ska ompröva liknande beslut. Skogsägare som åläggs förbud att avverka, måste få ekonomisk ersättning. Det ger grundläggande rättssäkerhet för oss som företagare. Än bättre förstås att tillåta skogsbruk, som helt naturligt ger varje bygd variationsrika skogar och samtidigt tryggar råvaror till biosamhället.

Skogsföretagandet förutsätter tänkande som sträcker sig lika länge som träden växer. Tveklöst förutsätter det därför också spelregler som håller i längden. På alla sätt agerar vi i Mellanskog nu för förutsägbara och rättssäkra villkor för familjeskogsbruket och fortsatt förtroende för ”frihet under ansvar”. De näringspolitiska frågorna är ställda på sin spets. Går politiken fel, riskeras motivationen hos hela skogsägarkåren och därmed råvarorna till den bioekonomi som samma politiker drömmer om. Tveka inte att ta till orda i de sammanhang du verkar! Vi skogsägare behöver nå både politiker och allmänheten som påverkar dem.

Som skogsföretagare har vi mycket att vinna på egna, goda planeringsverktyg. Skogsskötselplanen är ett utmärkt sådant som ger samlad bild av tillväxt och behov av åtgärder de närmaste tio åren. Det blir lätt att fatta beslut, antingen för ett år i taget eller för en längre period. När fler samäger en skogsfastighet kan både skogsskötselplanen och ekonomin delas på Mellanskogs Medlemswebb och överbrygga eventuella geografiska avstånd. I det här numret av Med Mellanskog får du möta ett ungt par som entusiastiskt tar tillvara sin skogsskötselplan.

Nu önskar jag dig gott nytt skogsår 2017.

KARIN PERERS Mellanskogs ordförande

3

4

skogsägarbesök

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

Gården ligger bakom hennes resa i livet – Jag gjorde en lång resa hemifrån för att kunna återvända hit och vara nöjd, säger Amalia Mattsson. Familjen har nyligen genomfört ett generationsskifte och nu är det 33-åriga Amalia som driver skogsbruket, Väst Gribby gård, på sitt vis.

FOTON Erik Westberg

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

skogsägarbesök

VINTERDÄCKEN BITER SIG fast på den

isiga vägbanan. Det går tio minuter innan det första mötet sker. En timmerbil. Förstås.

Längs vägen är det mest skog och åter skog.

Som i Norrlands inland eller i ”middle of nowhere” som någon kanske skulle säga. Ändå är vi inte särskilt långt från varken huvudstaden eller Arlanda flygplats. Bilen rullar längs riksväg 76 mot Hallstavik. Strax efter samhället Skebobruk tar en osandad, enskild väg av till vänster. Här ligger gårdarna Väst Gribby och Hammarby, som drivs av en familj men av två generationer.

En brokig bakgrund

Vi möter Amalia Mattsson på Väst Gribby.

Gården har nyligen skiftats och det är numera Amalia som är ägare. Nästa generation är också på väg. I vår väntar Amalia och hennes fästman Robert Johansson sitt första barn.

– Jag har nog alltid haft en känsla av att jag en gång skulle komma att ta över gården.

Därför har jag också ansträngt mig för att vara väl förberedd när dagen för ett generationsskifte skulle komma. Man skulle kunna säga att det är gården som ligger bakom min resa i livet, men nu är jag hemma, säger Amalia.

Det kan tyckas som om vägen varit enkel.

Spikrak och utstakad. Kanske. Men Amalia har, säkert mer än de flesta, gjort ett genomtänkt val. Hon utbildade sig till maskiningenjör vid universitetet i Uppsala. Sedan reste hon ut i världen. Till Bilbao, i Spanien, för att studera. En avstickare till Portugal hann det också bli innan Amalia återvände hem, till gården och till sin framtid.

– Jag ville inte bara fastna här och riskera att bli gammal och bitter för att jag inte hade upplevt något bortom ån här utanför. Jag bestämde mig för att sticka redan vid 18 och det är jag glad för idag, säger Amalia.

Visst är det en förmån att få kunna ta över en gård men det är också ett stort ansvar.”

– Jag har träffat människor och fått se så mycket. Många är vilsna, de lever långt ifrån sina rötter. Jag tror att närheten till mitt ursprung här gör mig harmonisk och trygg.

Visst är det en förmån att få kunna ta över en gård men det är också ett stort ansvar.

Upplever du det som en konflikt när globaliseringen ställs mot din egen livsstil och dina livsval?

– Nej, jag arbetar ju på Sandvik, som är ett internationellt företag, och vi är beroende av globaliseringen. Men den globaliserade världen blir lätt alldeles för tråkig och anonym.

Jag tror att den globala, anonyma individen riskerar att bli både rotlös och sårbar. Dessa människor tenderar att inte längre se kopplingen mellan natur och människa. Skogen har till exempel blivit främmande för många.

Men i Amalias hjärta och sinne tycks skogen ha en alldeles speciell plats.

– Det finns så många dimensioner när det gäller skogen. Dels gillar jag det rent fysiska att gå ut med sågen och gallra dels är jag intresserad av klimatfrågorna i stort.

Amalia förfogar över drygt 100 hektar skog. Hon säger att beståndet är fint med en bonitet på ungefär sju skogskubikmeter per år och hektar.

– Det handlar om att vara långsiktig. Vi måste, i alla led, inse att skogen vi planterar nu ska avverkas om väldigt länge. Då måste man försöka sätta sig in i till exempel vilken påverkan klimateffekterna har. Till exempel flyttar sig ju klimatgränserna norrut, kanske med så mycket som tio kilometer per år, och med det perspektivet gäller det att vara medveten om konsekvenserna och handla

därefter. Jag tror att den stora utmaningen ligger i att hitta en bra balans, säger Amalia och fortsätter: – En annan aspekt gäller den kvalitet på virke som vi kräver. Om virket ska vara kvalitativt att bygga med måste skogen få lov att växa långsamt, vi kan inte bara forcera.

Hur ser då din egen plan för skogsbruket ut?

– Det är kanske inte helt uttalat men jag ser framför mig att vi borde satsa på fler arter för att främja tillväxten och motverka sjukdomar.

Diversifiering gynnar också den biologiska mångfalden. Generationen före oss fick väldigt fina granskogar men inte en enda björk i princip. Jag vill försöka plantera varierat.

Kan en skogsägarförening som Mellanskog hjälpa dig?

– Absolut. Visserligen kommer jag att försöka sälja mer virke på egen hand än tidigare generationer men jag ser definitivt Mellanskog som en aktör dit jag kan vända mig med frågor och för att få fortbildning om skogsbruk, miljöcertifiering, sjukdomar på skogen och tips kring klimatanpassning av skog.

Amalia säger att hon är lyhörd, och vill lära sig. Av de som kan och av tidigare generationer. Att skogen tillhör Amalias liv råder det väl ingen större tvekan om.

Men kanske är det mer än så. Ett levebröd, ett ansvar, en möjlighet till kontemplation och eftertanke, timmar med motion och inte minst, naturens upplevelser. I den lilla världen, längs riksväg 76, verkar Amalia Mattsson ha funnit allt det som den stora världen inte kunde ge.

LENA MAGNERGÅRD

5

6

best way

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

Bättre körvägar med digitalt beslutsstöd Med ett nytt digitalt beslutsstöd – Bestway – hoppas Mellanskog kunna hitta de körvägar som ger så skonsam terrängtransport och så kort skotningsavstånd som möjligt.

EFTER AVVERKNING SKA ett stort antal

virkeslass köras ut från skog till bilväg för vidare transport till industrin. Det kan sammantaget handla om många mil terrängtransport och när basvägarna hamnar i fuktiga eller blöta partier är risken för körskador stor.

Det digitala beslutsstödet Bestway kombinerar uppgifter om hur topografi, markfuktighet och virkesförråd varierar i beståndet och ger förslag på körvägar som minskar risken för körskador och optimerar skotningsavståndet.

– Målet är att Bestway ska ge mer effektiv och skonsammare terrängtransport till bilväg efter avverkning. Vi vill att verktyget ska vara ett stöd för produktionsledaren i drivningsplaneringen och i dialogen med arbetslagen, berättar Erik Willén, projektledare på Skogforsk där beslutsstödet har utvecklats.

Han menar att den nya tekniken öppnar för ett helt nytt sätt att tänka kring terrängtransport av virke.

– Med Bestway kan produktionsledaren testa olika alternativa körvägar och få

nyckeltal som visar konsekvenserna av att till exempel ha två avlägg istället för ett, att bygga eller inte bygga överfart över en bäck, att skota virket över en närliggande ungskog eller att köra över en grannes mark.

Testar demoversion Hittills finns Bestway i demoversion och tre av Mellanskogs virkesområden har fått möjlighet att testa det nya arbetssättet.

Ove Söderkvist, produktionsledare i Gästrikland, har provat att förplanera några trakter åt ett av sina arbetslag.

Vänster: Basvägsförslag BestWay (avlägget är den röda fyrkanten). Höger: Lager från BestWay inlagt i ortofotokarta i Mellanskogs skogliga planeringssystem, färdigt att skickas till entreprenörer tillsammans med översiktskarta, sortimentsbeskrivning, ID-uppgifter m.m.

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

best way

FOTON Skogforsk

Erik Willén FOTON Maria Bergenheim

Ove Söderkvist

– Jag tycker att Bestway har potential att skapa utveckling. Det bästa är att man får ett basvägsförslag som utgår från markfuktighetskartan, lutningen och virkestyngdpunkten i beståndet.

Tanken är att skördarförarna ska hugga en väg utifrån basvägsförslaget och lägga i ris när de kör över fuktig mark så att maskinen får en bra grund att köra på.

Han ser fram emot en uppföljning som ska visa hur Bestways teoretiska förslag skiljer sig från var körvägarna hamnar i praktiken. Verktyget har ännu inte riktigt den flexibilitet som krävs för att förarna ska

kunna köra helt och hållet efter de förslagen Bestway ger.

– Ibland måste skotaren ta hänsyn till områden med stor lutning eller att det ligger stenar i vägen och gå ifrån förslaget från Bestway. Genom att utvärdera teori mot praktik kan vi lära oss på vilka marker verktyget fungerar bättre och sämre, säger Ove Söderkvist.

Testerna pågår fram till i april 2017, då Mellanskog kommer att ta ställning till en eventuell integration av Bestway i företagets skogliga planeringssystem för fortsatt användning på bred front. MALIN VON ESSEN

TOPOGRAFI, MARKFUKTIGHET OCH VIRKESFÖRRÅD STYR • Målet är att Bestway ska minimera skotningsavståndet och risken för körskador. Systemet räknar ut bästa körväg med hjälp av topografi, markfuktighetskartan och virkesförrådets variation i beståndet. Systemet föreslår inte körvägar i områden med natur- eller kulturhänsyn.

• Markfuktighetskartan visar var i terrängen vatten samlas efter regn och var risken för körskador därför är som störst. Den bygger på en höjdmodell av terrängen och kunskap om vattnets rörelser i landskapet. Underlaget för markfuktighetskartan är Lantmäteriets flygburna laserscanning av Sverige som också gav en lång rad detaljerade uppgifter om själva skogen, till exempel om virkesförrådets storlek och variation.

SLUTSATSER FRÅN PILOTTESTER Visst utvecklingsarbete återstår innan Bestway kan användas i sin fulla potential.

Här följer några av slutsatserna från ett pilottest som Skogforsk (svenska skogsbrukets forskningsinstitut) nyligen genomfört: • Bestway ger produktionsplanerare gott stöd för beräkning av huvudbasvägar i förplaneringen av en avverkning.

• Systemet kan användas för att testa olika scenarion för dragning av basvägar: Ett eller flera avlägg?

Bygga eller inte bygga överfart över vattendrag? Var ska överfarten placeras?

• Enligt ”testpiloterna” ger Bestway bra grundförslag, men avverkningen måste anpassas efter blockiga och fuktiga områden som inte fångats upp i markfuktighetskartan.

• Fuktiga partier undviks på ett bra sätt när de finns med i markfuktighetskartan.

• Verktygets standardinställningar behöver justeras så att körvägsförslagen blir bättre anpassade till bland annat terrängens lutning och möjliga körhastigheter.

7

Sveriges

populäraste traktor

Ännu en gång har våra kunder visat att Valtra är Sveriges populäraste traktor. Vi är stolta över ledarpositionen och önskar alla Valtra-ägare stor framgång med sin traktor och ser fram emot ett långvarigt och givande samarbete.

Just nu har vi fina erbjudanden på Valtra, kontakta din säljare för mer information.

Tel 0771-38 64 00, www.lantmannenmaskin.se

YOUR WORKING MACHINE

LH1701

2016

virkesmarknad

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

Ljus marknad för träbyggande Med Mellanskog stämde träff med virkeschef Lars Magnusson för att ställa några frågor kring utvecklingen av virkesmarknaden och hur den påverkas av faktorer som exempelvis valet av Donald Trump som president i USA. Hur ser utvecklingen ut generellt för 2017, vad ser du för stora trender på virkesmarknaden?

– När det gäller sågade trävaror och timmer talar båda för att det blir ett bra år. Det gäller framförallt grantimmer till byggbranschen. Nybyggnationen går generellt starkt i världen, inte minst i Sverige där vi har en byggboom just nu. Kina ökar trävaruimporten kraftigt och även USA är på väg upp. Samtidigt råder fortsatt osäkerhet i Nordafrika och Mellanöstern som är stora exportmarknader för svensk fura.

Det låga oljepriset gör att investeringar stoppas, de lider av bristen på dollar och det pågår omfattande politiska konflikter.

Hur ser marknaden ut för massaved?

– Massavedsköparna har generellt en bra lönsamhet. Framförallt avsalumassa och förpackning går starkt. Det är fortsatt gott om massaved, samtidigt som stora investeringar i ny produktion börjar genomföras.

Södra investerade under 2016 i kraftigt

ökad kapacitet vid bruket i Värö. Vid SCA Östrand pågår ombyggnad till fördubblad produktion. Dessutom görs mindre investeringar i ökad kapacitet i flera andra bruk.

Detta kommer att få effekt på efterfrågan på barrmassaved.

Hur ser energimarknaden ut?

– Energipriserna har under 2016 varit låga i världen och i Sverige. I vårt område har Värtaverken nu startat upp och förbrukar löpande mer skogsbränsle. Samtidigt pågår en generell utveckling mot ökad andel returflis- och avfallsförbränning. Inför 2017 räknar vi med ett oförändrat behov av skogsbränslen i området.

Hur påverkas virkesmarknaden av valet av Donald Trump som USAs president?

– Det är helt oförutsägbart och omöjligt att sia om. Trump värnar om inhemsk produktion och ökade tullar på import av trävaror till USA kan tillkomma.

Lars Magnusson

Generellt är det osäkert vilken politik han kommer att driva och hur marknaden reagerar på den.

Vilka övriga faktorer påverkar?

– Svensk skogsindustri säljer en stor del av sina varor på export, vilket gör att valutautvecklingen har stor betydelse för lönsamheten. Industrin har under 2016 gynnats av stigande euro- och dollarkurser.

– Marknaden reagerar snabbt när det händer något oförutsett i världen. Under 2016 var Brexit ett exempel på detta.

Vad som händer under 2017 vet vi inte.

Trävrumarknaden reagerar snabbt på marknadsignaler och det påverkar våra timmerpriser.

Hur påverkas Mellanskog av dessa globala trender?

– Generellt har virkespriserna varit ganska stabila under de senaste åren och jag bedömer att vi kommer att fortsätta se en relativt stabil marknad under 2017. Om konjunkturen och valutakursen håller i sig räknar jag med att det även kommer att synas i virkespriserna.

MARIA BERGENHEIM

9

10

skogskötselpl an

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

Skogsskötselplanen – ett mångsidigt hjälpmedel I Älvkarhed i närheten av Alfta i södra Hälsingland ligger familjegården Skoga. Elin Skogens och Henrik Josefsson tog våren 2016 över ägandeskapet där Elin är 12:e generationen på gården som på typiskt hälsingemanér består av två boningshus, flertalet uthus, en del åkermark och 250 hektar skogsmark. Tvåbarnsfamiljen är i nuläget bosatt i Uppsala, har stadsbaserade jobb och driver sin fastighet på fritiden. varit en trygghet. Han har varit med länge på gården och är någon att lita på och kunna ställa frågor till. Jens har med stöd av skogsskötselplanen hjälpt till med uppskattning av avkastning, rekognoscering i skogen och planering, berättar Elin.

Utvecklas som skogsägare

Elin Skogens och Henrik Josefsson tillsammans med skogsinspektor Jens Hellsén (i mitten).

UNDER UPPVÄXTEN HAR Elin känt

ett stort ansvar för att ta över gården efter sina föräldrar, men det var inte givet att så skulle bli fallet. Även om viljan fanns var det många frågor som återstod att svara på.

Kan vi ta över? Klarar vi det känslomässigt, ekonomiskt och praktiskt?

Mycket viktigt blev även att Elin och Henrik var överens om ett övertagande till 100 %. Det var helt enkelt mycket som

skulle klaffa för att göra det möjligt.

För att få svar på parets frågor spelade skogsskötselplanen och skogsinspektor Jens Hellsén en mycket viktig roll. Med hjälp av sin skogsskötselplan kunde Elin och Henrik räkna på kassaflödet och diskutera med banken. För dem kändes det avgörande att gården ska kunna dra runt sig själv.

– Förutom planen har hjälpen från skogsinspektor Jens i skiftesprocessen

I fortsättningen tänker Elin och Henrik använda skogsskötselplanen som ett planeringsverktyg. I början tyckte de att det var lite svårt att förstå hur en skogsköteselplan fungerar. Men nu när de har vant sig har det blivit ett enkelt sätt att få kontroll och ett hjälpmedel för att kunna prioritera de skogliga åtgärderna. Paret antecknar vad som gjorts varje år när det gäller utförd skogsvård och avverkningar.

– Att ha all information samlad och kunna notera vad som händer, är viktigt för att kunna följa våra uppsatta mål. Skogsskötselplanen är som en förvaltningsplan som innehåller både produktion och ekonomi. Alltså åtgärder för att skogen ska få bra tillväxt och generera ett bra kassaflöde in i firman, säger Henrik.

Det bästa med skogsskötselplanen tycker paret är den stora hjälp som planen varit i inlärningsprocessen av fastigheten. Nu när de börjar bli lite varmare i kläderna gillar de även att konsultera den när det kommer till ”osäkerhetsområden”, områden där de inte är tvärsäkra på bästa möjliga skötselåtgärd. Elin och Henrik använder även Medlemsappen som gör att de får tillgång till planen både i mobilen och på ipaden.

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

skogskötselpl an

Stort intresse för miljön

När det kommer till skogsbrukandefilosofi tittar de mycket på framtiden och de ser fram emot att lära sig mer om skogsbrukande. Både Elin och Henrik har ett starkt miljöengagemang och funderar över hur skogen påverkas med klimatförändringar och hur man kan anpassa sig till det. De är PEFC-certifierade och har Mellanskogs avtal Ansvarsfullt skogsbruk.

– Vi funderar bland annat mycket på marken där vi bedriver produktion, berättar Elin. Kan man jobba på andra sätt i produktionsskogen? Exempelvis hur jobbar man med miljötänk i ett PG-bestånd (PGbestånd = Produktion med generell hänsyn) Det är intressant och viktigt.

Paret ser ljust på framtiden, till sommaren flyttar de upp på heltid till Skoga. Barnen får nya skolor och Henrik får jobbpendla någon dag i veckan till Uppsala.

– Under generationsskiftet styckade vi av en tomt till min bror berättar Elin, förhoppningsvis kan kusinerna inom en snar framtid springa till varandra över åkern.

JENNY PARNESTEN

VID VILKA TILLFÄLLEN ÄR DET BRA MED EN PLAN? • Skogsskötselplanering • Kassaflödesanalyser • Försäkringsfrågor • Värdering av fastighet • Generationsskiften

OM SKOGSSKÖTSELPLANER • Gynnar både miljö, ekonomi och god skogstillväxt • Ger förslag på skogens skötsel • Beställs av din skogsinspektor • Är giltig i 10 år • Går att se på Medlemswebben och i Medlemsappen • Ett krav för att kunna miljöcertifiera sin fastighet.

Elin Skogens och Henrik Josefsson

Gården Skoga i Älvkarhed, Hälsingland

FOTO Jenny Parnesten

FOTO Erik Westberg

– Vi har gjort massor av anteckningar i appen och har därmed alltid en ”levande” karta och anteckningsbok med oss ut i skogen, berättar Elin.

11

Det kompletta skogsprogrammet • Skogsvagnar 6-14 ton • Vik- eller parallellkranar

3,9-9.0 m eller boggiestyrning • Pulverlack och högkvalitetsstål • Ram

0935-399 00

Masurbjörk Beställ klonade plantor!

Masur i alla plantor!

Moderträd med mycket bra masur från södra Finland.

Masurbjörk berikar din fastighet och ökar mångfalden i Din skog.

www.masurplantor.se Masurbjörk & Specialplantor

Harald Säll 0474-420 56, 0706-37 66 36 karryd@spray.se Bengt-Elis Pettersson 0382-124 19, 0702-65 41 71 sikanas@telia.com

info@trejon.se

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

13

markvärdesbedömning

Bättre system för bedömning av naturvärden Sedan två år tillbaka arbetar Mellanskogs personal med iPads som hjälpmedel för planering av skogliga åtgärder. Senaste nytt är en funktion för både enklare och effektivare bedömning av naturvärden i skogen.

Precision och effektivitet Nu finns en ny funktion för naturvärdesbedömning inbyggd i den fältapp som Mellanskogs skogsinspektorer använder sig av. Den nya metoden både underlättar

och effektiviserar arbetet. Skogsinspektorerna skriver in naturvärdesuppgifter om beståndet direkt i applikationen som sedan klassificerar området och tar fram en samlad bedömning. En bra naturvärdesbedömning leder till precision och effektivitet i hänsynen, vilket innebär fördelar för både naturvård och ekonomi.

Mellanskog har samarbetat med företaget Greensway som är experter på naturvärdesbedömning. Under fjolåret har all fältpersonal genomgått en utbildning i den nya metoden för naturvärdesbedömning.

MARIA BERGENHEIM

FOTO Lina A. Widenfalk

INNAN ALLA STÖRRE skogliga åtgärder genomförs ska alltid en naturvärdesbedömning göras. Bedömningen ligger sedan till grund för vilken typ av hänsyn som måste tas. Ett områdes naturvärden avgörs av vilka förutsättningar som finns för biologisk mångfald. Till exempel vilka eventuella rödlistade djur- och växtarter som finns.

Olof Widenfalk, vd på Greensway inventerar lavar i ett skogsbestånd.

Ny garanti ska minimera allvarliga körskador Mellanskog har det senaste året arbetat intensivt med projektet Skonsam Drivning.

En metod som tillämpas för att minimera allvarliga körskador. Nu tar Mellanskog arbetet vidare och lägger på en Markskoningsgaranti.

ALLA ENTREPRENÖRER SOM anlitas och

Viktig del i kvalitetsarbetet Under 2017 lanserar Mellanskog en Markskoningsgaranti som gäller för hela kedjan från avverkning, skotning, risskotning till markberedning. Markskoningsgarantin är en del av Mellanskogs ständiga kvalitetsarbete för att skapa rika och välmående skogar. MARIA BERGENHEIM

KORT OM MARKSKONINGSGARANTIN • Körvägar och basvägar i föryngringsavverkning får ej ha spårdjup som överskrider 25 cm djup med en sträcka på 50 meter.

• Basstråk i gallring ej större djup än 20 cm på en sträcka av 20 meter.

• Stickvägar i gallring ej större djup än 10 cm på en sträcka av 20 meter.

FOTO Per Jansson

kör åt Mellanskog ska arbeta efter metoden Skonsam Drivning. Metoden är framtagen för att förebygga och minimera körskador i både gallring och föryngringsavverkning.

Mycket handlar om planering. Till exempel hur körstråken dras med hänsyn till mark, vatten och fornlämningar och genom risning av körvägar. Markfuktighetskartor som visar var de blöta partierna i ett skogsbestånd finns, är ett annat exempel på ny teknik som används för att optimera körstråken och därmed minska markskador.

Att använda så kallade bärande band på skogsmaskiner förebygger markskador.

14

sbo - årsmöten

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

Medlemmar hälsas välkomna till våra skogsbruksområdens årsmöten Medlem har endast rösträtt i eget skogsbruksområde.

Alla möten börjar kl 18.00.

Sbo

Dag/datum

Lokal/ort

Västmanland

Måndag 13 mars

Brunnby gård, Västerås

Norra Dalarna

Tisdag 14 mars

Lerdalshöjden, Rättvik

Södra Dalarna

Onsdag 15 mars

Teknikdalen, Borlänge

Norra Värmland

Torsdag 16 mars

Länsmansgården, Sunne

Härjedalen

Måndag 20 mars

Församlingshemmet, Ytterhogdal

Södermanland

Tisdag 21 mars

Hotell Malmköping

Södra Hälsingland

Onsdag 22 mars

Svenska Fönster Arena, Lokal Nu Läll, Edsbyn

Södra Värmland

Onsdag 22 mars

Hotell Gustaf Fröding, Karlstad

Uppsala

Onsdag 22 mars

Viktoria, Uppsala

Örebro

Onsdag 22 mars

Lantmännen Aspholmen, Örebro

Norra Stockholm

Torsdag 23 mars

Roslagens Sparbank, Danskes Gränd 2, Norrtälje

Gästrikland

Torsdag 23 mars

Folkets Hus, Sandviken

Mellanljusnan

Tisdag 28 mars

Hembygdsgården, Ljusdal

Gotland

Tisdag 28 mars

Lövsta konferens

Nordöstra Hälsingland

Torsdag 30 mars

Forsa Folkhögskola

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

15

nytt i näringspolitiken Bombmurkla

FOTO Pixabay

Lavskrika

Nytt år med skogen i politiskt fokus 2017 ser ut att bli ett år med skogliga frågor i fokus. Politiska beslut och myndigheters tolkning av dessa kommer att beröra många skogsägare och skogligt yrkesverksamma.

Nedan listar jag några frågor som just nu finns på den ”näringspolitiska agendan”.

Nationellt skogsprogram ”Skogen - det gröna guldet - ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”.

Så lyder visionen för regeringens nationella skogsprogram. Mellanskog bejakar programmet men poängterar särskilt att äganderätten måste respekteras och enskilda skogsägares engagemang är avgörande för en framtida bioekonomi. Virkesproduktionens betydelse för klimat och bioekonomi måste ligga som ett givet fundament. Mellanskog menar dessutom att skydd av skog i form av ”död mans hand – inga åtgärder” har nått sin maxnivå.

Artskydd Det har väl knappast undgått någon att några principiellt viktiga fall av intrång i ägande- och brukanderätt med Artskyddsförordningen som myndighetsargument ska prövas rättsligt (lavskrikor och bombmurklor). Mellanskog stöttar de medlemmar som är drabbade och följer den rättsliga prövningen.

Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen startar under vintern en samverkansgrupp med deltagare från olika företag och intresseföreningar. Vi har under många år påpekat de problematiska konsekvenser som uppstår när enskilda fastigheter får stora andelar av arealen klassad som nyckelbiotop och dessutom sätts i ”vänteläge”

avseende ersättning. Vi får hoppas att 2017 blir ett år som kan ses som en milstolpe för en bättre hantering av nyckelbiotoper.

Värdefulla skogar Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera ”Nationell strategi för formellt skydd av skog”. Här driver Mellanskog på för att köerna för reservatsbildning ska kortas och att inga nya beslut fattas innan man har kommit ifatt. Översyn skogsvårdslagen En ny utredare är tillsatt av regeringen som ska utreda skogliga lagfrågor som exempelvis miljöorganisationers rätt att överklaga.

Sveriges och EU:s partnerskap i Århuskonventionen är grogrunden för detta. Frågan om vem som ska bestämma var ansvaret ligger när skogliga åtgärder utförs på fastigheten – staten genom lagstiftning, eller skogsägaren genom avtal – är ytterligare ett exempel på en fråga som ska utredas inom ramen för skogsvårdslagen.

Hållbarhetskriterier Det här är ett annat, lite svårgenomträngligt begrepp, som just nu diskuteras i Bryssel.

Synsättet på skogen som resurs är olika i EUs medlemsländer och den sk. kaskadprincipen är en ”het potatis”. Den innebär att EU vill reglera hur man får använda

fibern som råvara och virket ska då i första hand användas för sågade träprodukter.

Detta skulle kunna innebära ett hot mot den innovativa produktutveckling som nu sker kopplat till träfibern.

Vägslitageavgift Regeringens aviserade vägslitageavgift slår enligt många beräkningar hårt mot skogsnäringen. Utredning pågår inom regeringskansliet och skogsägarrörelsen bevakar utvecklingen.

Som du ser, ovanstående är exempel på vad som finns på agendan just nu, alltså en hel del att engagera sig i så att fortsatt skogsägande kan ske med det politiskt fastlagda begreppet frihet under ansvar.

PER SANDBERG

Per Sandberg Verksamhetsutvecklare Mellanskog

livsstil

FOTO Jocke Lagercrantz

Skidåkare arbetar sig upp för slutningen från Ramundberget mot Djupdalsvallen. Spåret är en del av Nordic Ski Center i Funäsfjällen.

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

livsstil

Glid på tvärs är hållbart i längden Människokroppen mår bra av att få röra på sig, det är ett faktum. Motion är en viktig pusselbit för en god hälsa. För många av oss är frisk luft, vackra vyer och naturupplevelse också viktigt i samband med motion. Vintertid kan längdskidåkning vara ett fenomenalt sätt att njuta av naturen samtidigt som kroppen får röra på sig. Kanske njuta av den egna skogen rent av?

EN AV LÄNGDSKIDÅKNINGENS finare sidor är att det kan passa så många, ung som gammal, elit och motionär. Det går bra att glida fram lugnt och stilla utan större ansträngning eller ge järnet och bli riktigt svettig.

Men för många är längdskidor förknippat med klibbig valla, dåligt glid kombinerat med bakhalt och som grädde på moset fryser det på under skidorna och eländet är ett faktum.

Att åka skidor ska vara roligt och lätt. Här kommer några goda råd på vägen.

Lär dig att valla!

Klassisk åkning bygger som bekant på att skidan ska ha fäste i mittzonen. Att lära sig grunderna i vallning är inte speciellt komplicerat, men det kräver en del utrustning och så måste man så klart vilja ta tag i detta och faktiskt lära sig genom sina misstag. Med tiden kommer du få erfarenhet av vad just dina tuber och burkar ger för resultat i olika snöförhållanden. Så skaffa ett grund-kit och börja testa dig fram.

Det är ett bra tips att alla som åker skidor bör ha grundläggande kunskap om hur man vallar fäste, för rätt som det är kommer dagen då familjens evige materialförvaltare inte kan följa med på skidturen. En sådan enkel grej bör väl inte få förstöra skiddagen? Det krävs mycket erfarenhet och kunskap för en helt perfekt vallning, men en vanlig bruksvallning bör alla kunna göra.

Men faktum är att det finns några genvägar att ta för den som trots allt ändå inte har orken att lära sig vallningens grunder. Tejp är en produkt med några år på nacken. Lätt

att applicera och du kan köra många mil och i de flesta fören. Inte det perfekta fästet eller glidet, men funkar ofta hyfsat.

Vallningsfria skidor med infällda stighudar har gjort lite av en succé de senaste åren.

Funkar i alla väder och när till och med eliten använder dessa som träningsskidor, ja då får vi konstatera att det verkar fungera riktigt bra.

Hur ska man träna?

Givetvis handlar detta om vad man har för målsättning. Handlar det om att få frisk luft och en trevlig tur i naturen behöver man inte bekymra sig så mycket för vilken arbetspuls man har. Men för dig som har ett motionslopp i tankarna kan det vara bra att tänka smart. Man vill ju ändå bli så vältränad som möjligt av den träning som man hinner med.

När man belastar kroppen med regelbunden konditionsträning kommer den sträva efter att anpassa sig till de nya förutsättningarna. En av de viktigaste förändringarna som kommer av detta är ökad syreupptagningsförmåga, alltså att hjärtat orkar med samma arbete, men på en lägre frekvens.

Hur tränar man?

Vi är nog många motionärer som fastnar i “allt vad man kan-fällan” som ofta innebär relativt korta pass i väldigt hög fart. Faktum är att träningseffekten av detta egentligen inte är speciellt hög. För bättre effekt bör du satsa på antingen snabba intervaller med återhämtning emellan eller att åka lugnt och länge.

Mikaela Sundbaum

Mikaela Sundbaum är Tierptjejen som hamnade i Funäsfjällen och sedan tio år är längdskidlärare i Bruksvallarna.

Avslutningsvis kan vi tipsa om att ta en lektion med Mikaela eller någon annan meriterad längdlärare. Även den bästa elitåkaren utvecklar sin teknik kontinuerligt, så varför inte du också?

ERIK WESTBERG

MIKAELAS BÄSTA RÅD PÅ VÄGEN • Använd olika deltekniker såsom diagonalåkning, stakning och stakning med frånskjut för att åka så energieffektivt som möjligt.

• Har du Vasaloppet i sikte, genomför rena stakpass.

• Åk utan stavar om du vill förbättra din teknik.

• Testa skate (på skateutrustning) för fartens och variationens skull.

17

S23C

Nyhet! Längd- och diametermätning via trådlös överföring.

• Lättanvänd automatisk maskin för fällning, kvistning och kapning.

• Enkel att montera - ingen extra hydraulik • Sågkapning 30 cm • Vikt 225-260 kg • En driftsäker och prisvärd maskin

Kontakta oss för bra erbjudande!

FTG Cranes AB • Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30 www.ftgforest.com

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

19

skogliga tips från förr FOTO Joni Lidberg

Lilla bilden: Ämne till yxskaft gjort av svallved.

Stora bilden: Huggyxa med svensköga (Holken som går en bit ner på skaftet) från 1800-talet som får ett nytt björkskaft av svallved.

Konsten att göra ett yxskaft ATT GÖRA ETT yxskaft av ett levande träd är relativt enkelt, men man får inte ha bråttom.

Ask, bok, alm, eller björk var de svenska trädslagen som användes mest innan importen av hickory kom igång på allvar.

Förr, på självhushållets tid, förbereddes ofta yxskaften av mor- eller farföräldrarna, så att det alltid fanns ett antal färdiga ämnen att tillgå på fastigheten till den generation som var aktiv.

Så här gör du ett yxskaft

Här följer några goda råd som du kan behöva för att själv förbereda ett bra skaftämne. Börja i god tid, för det tar ca 30 år!

Barka en björk i längsled, cirka en meter. Ända in till veden, det är viktigt att även kambiet* avlägsnas. Med tiden börjar trädet läka skadan genom övervallning från båda håll. Veden som bildas kallas svallved och den är mycket hård och seg eftersom cellväggarna är tjockare i svallved än i trädets övriga ved.

Raka årsringar vill man ha

Fibrerna i virket viker sig ”inåt” och man får i det närmaste stående/raka årsringar som välvs i rätt riktning för skaftets form. Det är i sin tur väldigt viktigt då en ”rak” årsring blir mer än dubbelt så stark som en årsring på tvären i ett yxskaft. Självklart ska virket

Luffarbrasa/jägarspis LUFFARBRASAN ELLER JÄGARSPISEN som den också kallas är

ett trevligt och enkelt sätt att göra en eld.

För att göra en härlig luffarbrasa kapar du ett torrt träd ca 20-40 cm högt och ca 15-20 cm i diameter. Såga sedan med motorsåg spår rakt igenom kubben (se bild). Lämpligt är att såga så att det bildas en fyrkantsbit i mitten som man med fördel bryter loss och fyller med tändmaterial, exempelvis sågspån eller papper. Spisen kan sedan användas för att koka kaffe på eller som ett trevligt inslag vid till exempel Mellanskogs skogsdagar eller på jakten.

vara ordentligt torrt innan du passar in yxhuvudet på skaftet.

Köpa yxa – tips på vad du ska tänka på

För dig som behöver en yxa snart och inte kan vänta i 30 år. Här följer några tips på vad du kan titta på för att avgöra om det är en bra yxa. Titta på yxans ände för att se om årsringarna är raka i förhållande till yxans fram- respektive bakdel. Är de raka kommer skaftet hålla länge, är årsringarna på tvären mot yxan rekommenderar vi att du tar ett annat skaft. JOHAN NILSSON *Kambie - tillväxtskikt hos framför allt träd, som ligger som en cylinder, utanför veden och innanför floemet, i stammar, grenar och grövre rötter.

förnyelsel agen

20

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

Förnyelselagen – viktig lagändring för många fastighetsägare DEN SÅ KALLADE förnyelselagen innebär att inskrivningar som reglerar vissa delar av ”Tillgång till annans mark” i fastighetsregistret som beviljats före 1 juli 1968 kommer att tas bort ur registret. Det gäller inskrivningar av ”Avtalsservitut”, ”Nyttjanderätt” och ”Avkomsträtt”.

Förnya rättigheter hos Lantmäteriet

Har du fortfarande nytta av de rättigheter som skrivits in före 1968 kan du anmäla om förnyelse senast 31 december 2018 hos Lantmäteriet. Det gör du enklast på deras webbplats där du också kan läsa allt om den nya lagen och hur den påverkar dig:

www.lantmateriet.se/fastigheter. Klicka sedan på Ändra fastighet, sedan Tillgång till annans mark, sedan Förnyelselagen.

Den nya lagen har kommit till då många äldre inskrivningar av rättigheter är inaktuella eller felaktiga och ett mer tillförlitligt fastighetsregister kommer att spara både tid och pengar. Dessutom kommer samhällsnyttan med ett uppdaterat register att öka och administration och kostnader minska vid köp och försäljning av fastigheter. MARTIN EKMAN

FOTO Pixabay

INTE ALLA INSKRIVNINGAR BERÖRS AV DEN NYA LAGEN • Officialservitut berörs inte (servitut som skapats i en lantmäteriförrättning).

• Tomträtt berörs inte.

• Vattenkraft och vattenreglering berörs inte.

Nya virkesmätningslagen NU LANSERAS WEBBPLATSEN En ny

lagen, en mätapp som SDC tagit fram och genomför ett praktiskt mätprov. Till sist genomförs ett slutprov. Hittills har vi utbildat mer än 300 personer i mätning av biobränsle berättar Roland Josefsson, projektledare för implementeringen av virkesmätningslagen på Mellanskog, som hållit i utbildningarna.

De nya rutinerna innebär att åkarna nu registrerar sina mätningar direkt via ovan nämnda mätapp som sänder data till SDC (Skogsbrukets Datacentral).

Ett 50-tal av de utbildade kör flisbilar och c:a 280 chaufförer kör rundvirke och mäter bränsleved.

– Vi ligger långt fram med dessa utbildningar och är väldigt måna om att detta ska gå rätt till. Vi har redan haft en revision från Skogsstyrelsen, som är kontrollerande myndighet, berättar Staffan Dalbrink, chef för biobränsle* på Mellanskog. Att vara med och utveckla virkesmätningen är en prioriterad fråga för Mellanskog. ERIK WESTBERG *Biobränsle består av grot och flis.

FOTO Roland Josefsson

virkesmätningslag infördes i mars 2015.

Den gamla lagen gällde enbart sågtimmer av barr och massaved, den nya omfattar allt virke. För Mellanskogs del har det även inneburit att vi nu är ett mätande företag på de mottagningsplatser där Virkesmätningsföreningen (VMF Qbera) ej är representerade. Det är de chaufförer som kör bränsleflis och bränsleved som är Mellanskogs mätombud.

Lagen säger att man ska kunna se vem som har gjort en enskild mätning, att vi endast ska använda beprövade mätmetoder och även ha en kontrollverksamhet av hur väl mätningen är utförd. Vi skall även kunna visa att de chaufförer som mäter virket har godkänd kompetens att göra detta.

Utbildningar har utarbetats av VMF Qbera och sedan utförts tillsammans med Mellanskog.

– Utbildningen är tredelad och består av en webb-baserad del med instuderingsfrågor.

Andra delen är en fältdag där vi går igenom

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

21

f råga skogsi n sp ektor n

Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer och som kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden.

Vill du ställa frågor till kommande nummer skickar du dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Hej, här kommer en kort fråga om utbildning. Jag och min fru vill gå en röjningskurs och kunna röja själva när vi är på torpet. Anordnar ni sådana?

Namn: Robert Jonson Virkesområde: Norra Värmland Favoritträd: Tall Blir glad av: Ett riktigt stövardrev på räv.

Drömresa: En jaktresa till Kanada med egen hund.

Bäst med Mellanskog: Att vi är en skogsägarförening och att alla har ett gemensamt intresse med en röd tråd till skogen, naturen, gården och äganderätten. En känsla av stark tillhörighet.

Hej skogsinspektorn!

Vi avverkade ett område i höstas. Efter avverkningen tycker jag det redan finns mycket självföryngrad gran som täcker vissa områden. Min syster som äger hälften vill absolut vi ska plantera allt omgående efter markberedning för det är hon som har kontakt med vår skogsinspektor. Funkar det inte med självföryngrade granplantor? Vad säger lagen, måste man plantera? Eller räcker det med ”ny skog”? Tack för en trevlig frågespalt, nu fick jag mig en egen skogsinspektor. Hälsar en vetgirig bror.

Absolut, Mellanskog anordnar många olika utbildningar för er medlemmar. Enklast är att kontakta er skogsinspektor och anmäla ert intresse för en kurs i röjning så är jag säker på att allt görs för att genomföra en sådan.

Genom att komma med egna förslag underlättar ni dessutom för oss skogsinspektorer att genomföra för er intressanta utbildningar eller aktiviteter.

Säkrast är att följa din systers vilja att markbereda och plantera hela området, då detta ger en bättre garanterad föryngring med förädlade plantor och en snabbare tillväxt.

Enligt Skogsvårdslagen är du skyldig att anlägga ny skog (genom plantering, sådd eller åtgärd för naturlig föryngring) med ett trädslag som passar marken senast under tredje året sedan avverkningsåret. Den självföryngrade granen du nämner som redan täcker vissa delar av området är ofta av den senvuxna typen och kan ha varit i samma storlek de senaste 15 åren. Det finns även en viss risk för ljuschock hos självföryngrade plantor när storskogen de växt upp under försvinner.

FOTO Pixabay

SKOGSINSPEKTORNS TIPS I SKRIVANDE STUND… Just nu är det hög tid att planera inför årets skogliga aktiviteter. Boka in ett möte med din skogsinspektor för en plangenomgång. Eller varför inte passa på att beställa röjningen i den skog som du fick kämpa dig igenom i samband med julgransjakten?

22

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

minnesord

Minnesord I vinter har vi följt två förgrundsgestalter i Mellanskog till den sista vilan.

Vi minns dem med tacksamhet. AV KARIN PERERS Peder Persson, Vallsta Peder Persson verkade i Hälsinglands gröna dalar, bland blånande berg och stora skogar. Stort personligt förtroende från många människor gjorde Peder till en naturlig ledare, inte minst i Mellanskog, där han valdes till skogsbruksområdets ordförande. Han var en förnyare och inspiratör – en som gick före.

Peder drev på för nya verksamhetsformer och för samverkan, som gjorde vår skogsägarförening synlig och tillgänglig för många fler. Peder trädde fram som familjeskogsbrukets företrädare, offentligt och inom Mellanskog. Vi är många som minns hans förnämliga medverkan vid de stora inspirationsdagarna i Sunne 2016 och dessförinnan vid ordföranderåd och skogsmässor.

Peder Persson var mitt i sin gärning när uppbrottet kom. Efter tio års kamp mot cancer lämnade han jordelivet, blott 51 år ung.

Arne Ekvall, Folkärna Arne Ekvall var, utöver sitt engagemang som medlem och förtroendevald i Mellanskogs skogsbruksområde i södra Dalarna, en framträdande ledare inom den nationella satsningen Säker Skog. Han drevs av övertygelsen att med kunskap kan säkerhet skapas också i arbetet med det till synes farliga redskapet motorsåg. Från initiativet, då Mellanskog och övriga skogsägarföreningar i landet startade projektet som senare blev en kontinuerligt verkande ekonomisk förening, medverkade Arne.

Tusentals människor har mött Arne när han presenterade eller undervisade för Säker Skog. Han var en uppskattad lärare och arbetskamrat, uppmärksammad och respekterad långt utanför sin egen familj och hembygd. Arne Ekvall avled i ålder av 60 år.

Kontakta mig!

Mikael Wännström 090-711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se

www.display-umea.se

korsord

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

GÖR KVARG ÄR MÅNGA STUGOR

SKOGSKAN GUD SNABB GÖR STOR DRA SKADA

I GÅNG SIFFRA

ÄR VISSA MÅSAR VIV

BÖR MAN GÖRA REGELBUNDET

FÖRMÖRKAS

HAR UPPRÄTTA KOTTAR

KORTA DAGAR ÖVERJÄST ÖL ROQUE- GODDAG FORT- PLATSBITAR BUNDNA

SPRÅKA

RINGAKTAD SÄLLE

SPÖKUTTRYCK

STRUT SER MÅNGA DAGENS LJUS PÅ CAPE

DELAD NAMN OCH BLOCK

MISSLJUD LAGSÖKTES

MENA

SAMMAN- VON BITRÄDEN SMARCK

OXUDDE 0561

SLUT FÅR LAMM ÄR IGÅNG

KAMRATANDAN KLUBBA TUFFAS PÅ ROTBLÖTA

VRIDS FÖR RÄTT RIKTNING RITMODELL LITEN SKIMMEL

FORMELL SKOGSPIPPIN

ÖKAR TRÄDENS TILLVÄXT VISAR VART MAN SKA

RINGLADES PARADOXAL

RADAR KÄNNER HEMSJUK

POJKE SNO OCH NAMN

PUHKOMPIS

UPPKOPPLAD

ÖVA

BACK UP

KÖR 08:OR UNDERTECKNAD LAG I ARBETSLIVET BARNMAT

DEN FÖRSTA OCH SISTA VOLUMINÖSA I DENNA TID VASSTRÅ

FURSTE CIRKULERA

HAR TALFÖRDA

FÖRNÖJER TOPPDOMÄN FEMME FATALE

INTE ALLS GOD

NY TEKNIK

AROMSMÖRSKRYDDA VISTAS

ÄR LIVEGEN FÖRSVAGA TIDIG SIVDAG

HÄR- ORD ETT I VISA STAMNING OM OLLE

VINDKAST

KAINS BROR MÄSTERSKAP

TERM FÖRBIGÅ PÅ PÅ MÅNGEN APPARAT

KRYP I STILTON

LANDGÅNG

BALKANBERGKEDJA

SKRITTA

SÖMN I KUNG BORES TIDEVARV

BLAND DE RÄTTA SVAREN lottar vi ut tre stycken handsmidda äventyrsyxor i svenskt kolstål från Wetterlings.

Yxan är lämplig vid träslöjd eller i stället för en stor kniv. Tack vare huvudets kilform fungerar den också bra för att klyva mindre ved inför brasan i öppna spisen eller kakelugnen.

Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 13 mars.

Vinnare nr 5 2016 Vi har dragit fem pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord, som vinner boken Fågeldagbok 2017.

Grattis!

Gunnel Brolin, Bromma, Astrid Andersson, Särna, Alf Trange, Lidingö, Börje Segerbrink, Bromma, Nils-Anders Gref, Orsa.

Rätt svar i förra numret är: JULHANDEL PÅ GÅGATA och HAR NOG FÅTT RIS FRÅN SKOG.

23

24

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

trädgårdskrönika

Ider s

tr

öm

Elin

DRICK KAFFE MOT EN SOLVÄGG!

Krokus

Purjolök

Skott

Ännu en vår Fortfarande kan vi behöva mata fåglar och hålla efter snön på ömtåliga tak och växter, men det är ändå tydligt. Inne i städerna vid varma husväggar kan vi börja kika efter de tidigaste vårlökarna. Något har hänt. Våren knackar på dörren. Startskottet har gått.

TEXT & FOTO: ELIN IDERSTRÖM, MELLANSKOGOCHGARD.BLOGSPOT.SE

INNAN VI GÅR in på allt som man kan göra i trädgården, låt oss bara komma ihåg det allra viktigaste: Njut av våren!

Tänk att vi ska få känna varm sol mot kinderna igen. Vi ska få höra takdropp och fågelkvitter, känna doften av bränt gräs och kompostmull som tinar upp, se hur den bruna världen blir grönare och grönare tills vi står mitt i en frodig grönska som knappt går att föreställa sig nu.

Tänk att vi fick ännu en vår. Det är ändå rätt fantastiskt.

Tjuvstarta säsongen Vissa tar en lång odlingspaus efter sommaren. Andra satsar på att odla året om eller att förlänga odlingssäsongen för att kunna skörda grönsaker både tidigt på våren och sent på hösten. De riktigt bitna har ständigt ett fyllt trädgårdsskafferi.

För dig som vill komma igång tidigt finns det många sätt att välja på. Att anlägga en varmbänk hör till de mer arbetskrävande

metoderna, men passar utmärkt för dig som har tillgång till färsk stallgödsel.

Betydligt enklare är det att välja ut köldtåliga och tidiga sorter av sallat, rädisor och asiatiska kålväxter och så dem i pallkragar med lock eller i tomma kallväxthus. Många grönsaker växer förvånansvärt bra även under en riktigt bister marsmånad. Blir det riktigt långt under nollan är det enkelt att skydda små plantor med fiberväv. Asiatiska kålväxter fungerar faktiskt bäst att odla tidig vår eller sen höst. Våra somrar blir för varma för dem.

Så på flera sätt inomhus Kring mitten av mars brukar det vara tillräckligt mycket dagsljus för att frön och växter ska börja spira. Gillar man försådd finns det precis hur mycket som helst att komma igång med nu. Tomater, chilipeppar, aubergine, kronärtskocka och purjolök behöver förodlas för att hinna ge ordentlig skörd. Du kan också dra upp

sorter som ska sättas ut redan under våren för att ge dem en riktig rivstart, till exempel rödbetor, sallat, kål och baljväxter.

Den enklaste odlingen är ändå att så frön för att skörda dem så snart de kommit upp som skott. Så vitlök, ärtor, solrosfrön, gurkört, ruccola, sallatssorter eller bondbönor i planteringsjord i tråg inomhus.

Skörda så snart de kommit upp. Få grönsaker är lika näringstäta och efterlängtade.

TRÄDGÅRDSKALENDERN FEBRUARI, MARS OCH APRIL • Plantera om krukväxter inomhus.

• Förså grönsaker och blommor som har lång utvecklingstid.

• Så köldtåliga sorter på friland, i pallkragar och kallväxthus.

• Odla skott på fönsterbrädan.

• Beskär äppel- och päronträd vid behov.

• Beskär buskar.

• Drick kaffe mot en solvägg.

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

25

vd-krönika

FOTO Pixabay

Låt oss skriva nutidshistoria om bioekonomi och hållbart skogsbruk SENT I HÖSTAS DELTOG jag som svensk delegat på internationella PEFCs* årliga generalförsamling på Bali i Indonesien.

Det är alltid spännande att träffa människor från olika delar av världen som har olika perspektiv på en gemensam sak, nämligen certifiering av våra skogar. Diskussionerna på mötet rörde i många stycken samma saker som jag mötte för 15 år sedan när jag deltog på liknande möten för PEFC. Mycket handlar om hur vi ska beskriva hållbart skogsbruk samt tekniska lösningar för detta.

Det är i och för sig spännande att lyssna på vilka olika utmaningar man har i andra länder men det svarar mycket lite på frågan om vår gemensamma framtid och hur vi löser de globala utmaningar vi alla står inför med pågående klimatförändringar.

Begreppet bioekonomi Jag kom att tänka på, när jag satt där i en stor konferenslokal på Bali, att under 2016 har ett nytt begrepp allt mer etablerats i Sverige - bioekonomi. I samband med att Miljömålsberedningen lade fram ett stort betänkande som syftar till att etablera ett fossilfritt Sverige fick begreppet riktigt starkt fotfäste.

Då ställde sig alla partier utom ett bakom

mål om minskade fossila utsläpp som istället ska ersättas av hållbara alternativ. I grunden har vi bara två enkla regler att följa om vi ska klara detta: 1. De råvaror vi använder till olika produkter som vi gräver upp ur marken måste vi återanvända.

2. Kan vi inte återanvända dem, exempelvis produkter baserade på olja och kol, måste vi ersätta dem med produkter som baserar sig på produktion från våra gröna ytor.

Klimatöverenskommelsen i Paris i slutet av 2015 drog samma slutsats, vilket betyder att skogen för första gången på länge nu anses som en stor resurs i det globala miljöarbetet. För Sverige innebär skogen en stor möjlighet, eftersom en stor del av våra gröna ytor består av just skog.

Nu skriver vi historia Sverige ligger också i framkant när det gäller forskning och utveckling kring klimatsmart användning av skogens resurser. Vi behöver därför lyfta våra perspektiv tillsammans med andra skogsnationer och kommunicera ut vikten av ökad användning av råvara från hållbart skogsbruk. Det slog mig också där

på Bali att med detta perspektiv får PEFC och skogscertifiering en helt annan innebörd. Ökad tillväxt i våra PEFC-certifierade skogar som används till att tillverka produkter som gör att vi minskar våra koldioxidutsläpp är själva nyckeln till en spännande historia vi ska berätta för världen. Låt oss alla hjälpa till med att berätta denna historia om skogens stora möjligheter för allas vår framtid. *PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes) är en internationell certifieringsstandard.

STURE KARLSSON, VD

fr ån skogen

26

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

Skogens historia i samarbete med Mellanskog ETT STORT ARBETE om skogens

FOTO Mellanskog

historia från tidigt 1800-tal fram till våra dagar har tagit lagom till Mellanskogs 110-årsjubileum förra året.

Bengt Algotsson, tidigare medarbetare på Mellanskog, har hållit i och sammanställt det historiska arbete som utförts. Bengt kommer att arrangera en turné runt om i Mellanskogs område med detta fördjupande och intressanta arbetsunderlag.

På bilderna ser vi Bo Jacobsson, Värmland, arbeta i skogen. Den ena bilden togs redan 1954 och den andra så sent som förra året. Trots att det har gått 62 år mellan bilderna är den koncentrerade och beslutsamma blicken lätt att känna igen.

Längtar du också till sommar och dans?

PSST… Vad ska du göra i sommar? Ett hett tips är att passa på att besöka den stora dansbandsveckan i Malung 16-22 juli.

Mellanskog finns på plats för att prata

skog, berätta om förmånliga erbjudanden och kanske ta en svängom.

Håll utkik i Med Mellanskog, mer information om detta i kommande nummer.

För dig som älskar trä TRÄGUIDEN ÄR EN digital handbok för trä

och träbyggande. Här kan du förkovra dig om trä och träkonstruktion i alla dess former.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens

innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Webbsidan drivs av Svenskt Trä som är en del av Skogsindustrierna. Läs mer på www.traguiden.se.

fr ån skogen

M E D M ELL A N SKO G N R 1 , 2017

Boktips för skogsägare! ÅRETS UPPLAGA AV Skogsägarens

Företagsbok handlar precis som tidigare om att driva skogsbruk med stora och långsiktiga ekonomiska värden i fokus. Boken ger dig som är skogsägare eller funderar på att bli det, goda råd och tips kring att vara företagare och bedriva skogsbruk.

Den utgår från skogsägarens livskurva – förvärva, äga och överlåta.

Skogsägarens Företagsbok kostar 100 kr för medlemmar (moms och frakt tillkommer) och den kan beställas (så långt lagret räcker) från Mellanskogs hemsida: www.mellanskog.se.

Skogsägare = företagare

En hästkarl till skogsägare ATT LARS JANSSON SITTER bakom en

häst när han ska ut och arbeta på sin fastighet utanför Lindesberg är ingen ovanlig syn och inte heller är det något nytt. Lars har nämligen arbetat med häst i skogen ända sedan 1956, och firade alltså 60-årsjubileum förra året.

Att Lars fortfarande använder sig av hästar i arbetet, i stället för vanliga skogsmaskiner, har både känslomässiga och rationella skäl.

– Med häst blir det inga körskador men det är klart att det inte är lika rationellt som

med maskiner, men jag har inte så mycket mark så för mig fungerar det bra. Men det är klart att det mest handlar om att jag har växt upp med hästar i skogen och det är ett stort intresse för mig. Jag tycker att det är en helt annan tjusning med samarbetet mellan häst och kusk jämfört med att sitta i en maskin och trycka på en massa knappar.

Viktigast av allt är naturligtvis att jag får mycket tid med hästen som ju blir en riktigt trogen kamrat, förklarar Lars Jansson.

TEXT OCH FOTO JESSICA PHERSSON

| 1996:–

sågskyddskläder för hårt arbete

Sågskyddsbyxa klass 1

Varje dag.

SPARA

20%

| 1916:-

Huggarjacka med varsel

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se för att ta del av detta erbjudande.

Vår kunskap och bredd - Er fördel!

Erbjudandet gäller t.om. 13/4-2017 och kan ej kombineras. Priser visas inkl. moms.

27

28

POSTTIDNING B

M E D M E L L A N S KO G N R 1 , 2017

MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

Sköt skogen var du än är!

– din Skogsskötselplan gör det möjligt Med rätt planering höjer du värdet på din skog.

Läs mer på www.mellanskog.se

Skogsägarföreningen Mellanskog – 30 000 privata skogsägare.

Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar.

Besök oss på www.mellanskog.se