Med Mellanskog nr 4 2018

MED MELLANSKOG NR 4 2018

MEDLEMSTIDNING

DECEMBER 2018

NR 4

Så skapar din skog ett hållbart samhälle.

Ny KVALITETSKLASSNING av massaved nästa år.

Det här är MELLANSKOG – en introduktion.

Så här bygger du din egen JULGRAN.

1

2

MED MELLANSKOG NR 4 2018

INNEHÃ…LL

6 11

14 15

23 20 30

LEDARE

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Trä håller i längden SKOGEN HAR GENOM historien byggt vårt samhälle. Bokstavligen talat. Skogen försåg oss med virke till husen, bränsle till industrierna och välstånd till människorna. Alla dessa timmerhus som står i våra bygder. Silvergrå eller kanske faluröda som skiftar efter år av solljus.

Vissa lutar lite och har kanske för längesedan tappat sitt syfte. Andra är fullt funktionella som bostadshus eller förråd. Faktum är att de flesta av husen på landsbygden är timmerhus. Även om det inte syns vid första anblicken.

På vår fäbod har vi bostadshus, stall, ladugård, hölada och ett härbre. Vi har haft turen att tidigare generationer lagt plåttak på byggnaderna i mitten av 1900-talet. Troligtvis har detta varit räddningen. Trots detta var det

i sommar tid att byta syllstockarna på några av husen. Duktiga timmermän har synat ut fina och tätvuxna stockar som nu får byggnaderna att leva upp. Det är en fröjd för ögat och jag hoppas att byggnaderna får leva vidare i minst hundra år till.

En tråkig utgift kan vissa tycka. Jag anser det vara ett uppdrag. Ett uppdrag att förvalta detta som mina förfäder byggt upp, och det gör jag mer än gärna.

Tack vare inkomsterna från vår skog är detta möjligt. Skogen ger oss virke och inkomster att fortsätta förvalta kulturarvet.

Cirkeln är sluten och allt börjar om igen från där det började, någon gång på 1700-talet. Ett av mina fritidsintressen är byggnadsvård. Vi

har totalt 23 olika byggnader att ta hand om.

För husen och plånbokens skull använder vi traditionella material såsom linoljefärg, lindrev, kalkbruk och trä så klart. Dessa material och metoder är flera hundra år gamla. Det behövs inga tester av dem för att bekräfta dess användning, det är bara att se sig omkring och inse att de håller länge! Därför borde det inte vara någon svår sak att göra reklam för ökat träbyggande. Det håller, det är tyst, lätt och dessutom klimatsmart.

Som avslutning vill jag önska jag dig en riktigt god jul och ett gott nytt år!

MARIT BOHLIN Styrelseledamot, Mellanskog

Med Mellanskog nr 4, 2018 5. TEMA: DET GRÖNA GULDET 6. BIODRIVMEDEL 9. NYTT I NÄRINGSPOLITIKEN 11. KL-TRÄ 14. NY KVALITETSKLASSNING 15. FRAMTIDENS PRODUKTER 19: FRÅGA SKOGSINSPEKTORN

20. JULGRANSPYSSEL 23. DET HÄR ÄR MELLANSKOG 27. NY HEMSIDA & APP 28. BOKTIPS 30. TRÄDGÅRDSKRÖNIKA 33. VD-KRÖNIKA 34. FRÅN SKOGEN

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor: Merkonto 0,6 %, likvidfördelning/betalningsplan 0,85 %.

Debeträntor: Dellikvid avverkningsrätt 3,35 %, a conto/förskott leveransvirke 5,35 %, dröjsmålsränta 8,45 % (referensräntan + 8 procentenheter) Redaktionsråd Marie Wickberg, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Staffan Dalbrink, Fredrik Staland, Erik Westberg, Martina Eriksson, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala.

Tel 010-482 80 00. E-post marie.wickberg@mellanskog.se. Annonser Display i Umeå 090- 711 525, marten.back@display-umea.se.

På omslaget Skog ovanifrån i på vintern. Foto Erik Westberg. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Forssaprint 2018.

Ansvarig utgivare Marie Wickberg, Kommunikationsavdelningen Mellanskog. Upplaga 24 200 ex. Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper.

3

4

MED MELLANSKOG NR 4 2018

KAMPANJ!*

Succén till kampanjpris!

MF950 + V6300 • 9,5 tons vagn • Vikkran 6,3 meter räckvidd • Kontrollventil mekanisk lättvikts 4-XY + 4 EL on/off • Hydrauliska stödben • Ramförlängning inklusive ett par stöttor • Radiovinsch • Brytblock på kran

159.900:-* MF950 + V6300 inkl. tillbehör

Ord. pris

181.800:-

* Kampanjen gäller till och med 2018-12-31 så långt lagret räcker.

Maskinen på bild är ytterligare extrautrustad. Pris exkl. moms.

Vi reserverar oss för ev. felskrivningar.

0935-399 00

info@trejon.se

Har du frågor om att äga och investera i skog?

Hör av dig till en av våra 207 specialister över hela landet!

Vill du veta hur du kan placera dina skogspengar? Funderar du på att köpa skog? Eller är det kanske dags för avverkning?

Vi kan skog – välkommen att ställa dina frågor till oss.

Läs mer på swedbank.se/specialist

F180712_SoL_Annons_182x128.indd 1

2018-10-05 13:28

TEMA: DET GRÖNA GULDET

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Skogen bygger ett hållbart samhälle Att skogen är vårt gröna guld har vi vetat länge, men i takt med att vi ställer om till ett hållbart samhälle blir skogens roll allt viktigare. Biomassa från skogen kommer att behövas i allt från värme till nya material. Allra störst klimatnytta gör skogsråvaran om den får ersätta fossila alternativ som plast eller bensin.

ÄR TRÄ ANVÄNDS för att bygga nya hus skapar man inte bara en god inomhusmiljö, man bidrar också till ett klimatsmart byggande – och till att koldioxiden lagras in i träkonstruktionen i förhoppningsvis över hundra år.

Mellanskog äger nästan halva träindustriföretaget Setra Group, som nu storsatsar både på hållbart byggande och framtidens energi med hjälp av sågspån.

Med Mellanskog gör i detta nummer några nedslag i skogens roll för den gröna omställningen.

Vi tittar både på teknik som finns redan idag – och på den vi kan vänta oss i framtiden!

5

6

MED MELLANSKOG NR 4 2018

TEMA: DET GRÖNA GULDET

Tanka biodrivmedel från skogen Den svenska transportsektorn ska till 2030 ha minskat sina koldioxidutsläpp med 70 procent. Tanken är att biodrivmedel så långt som möjligt ska ersätta fossila bränslen.

Skogen kommer att spela en avgörande roll för att klimatmålen ska kunna uppnås.

TEXT STEFAN HÄLLBERG FOTO PREEM & SVEBIO

TACK VARE BETYDANDE investeringar i ny teknologi och nya fabriker kommer skogen att stå för en stor andel av de förnybara drivmedlen. För närvarande importerar Sverige 85 procent av de biodrivmedel vi använder, enbart 15 procent utgörs av egen produktion.

För att nå det nationella målet och minska

importbehovet måste den svenska skogsråvaran utnyttjas betydligt mer och effektivare.

– Skogen är i allra högsta grad ett hållbart alternativ. Den kommer att ha stor betydelse för att kunna minska koldioxidutsläppen och den är en viktig strategisk resurs för att klara klimatmålen. Att omvandla skogsråvara till biodrivmedel

och andra bränslen blir allt viktigare i framtiden, säger Tomas Ekbom, programdirektör på Svebio (Svenska Bioenergiföreningen).

– Det är extra bra att det är restprodukterna som kan användas vid tillverkning av biodrivmedel. Det gör det ännu mer attraktivt ur klimatsynpunkt. Ett exempel är grot (grenar och

TEMA: DET GRÖNA GULDET

toppar) och sågverkens sågspånsöverskott som det ibland är svårt att hitta en marknad för. Att omvandla dessa till en biocrude, en oljehaltig råvara för raffinaderierna, är mycket intressant och det finns planer att påbörja produktion i både Sverige och Finland.

Finns mycket kvar att göra Tomas Ekbom menar att mycket är outnyttjat i skogen. Om man kan använda mer av det som idag ofta lämnas kvar i skogen, eller fabrikernas restprodukter, ökar värdet på skogsråvaran. Då får man en förbättrad flexibilitet genom att kunna verka på olika marknader.

– I Sverige är det mycket på gång inom det här området och vi är världsledande med vår bredd och de planer som finns på miljardinvesteringar i nya fabriker. Vi ligger långt framme med know how och kan bli en exportnation på både teknologi och kunnande kring hur skogens restprodukter kan utnyttjas.

– Vi är också ledande i Europa när det gäller andel förbrukning av förnybara drivmedel. Inom den svenska transportsektorn kommer 20 procent, var femte liter, från förnybar energi. Inom EU ligger många länders andel av förnybart mellan 3 och 6 procent. EU har som mål att till 2030 nå ett snitt på 14 procent. Sverige har alltså redan kommit längre än där övriga Europa ska vara 2030, konstaterar Tomas Ekbom.

Spännande utveckling för skogsägarna Hur påverkas skogsägare av utvecklingen mot ett ökat användande av förnybara drivmedel från skogen? Vi frågade Sören Eriksson, affärsutvecklare på Preem, som är involverad i flera projekt som kommer att leda till en kraftigt ökad svensk

produktion av biodrivmedel.

– Det kommer att behövas mycket förnybart in i det svenska drivmedelssystemet och i Europa blir det framöver stor efterfrågan på biodrivmedel. Vi kan se fram mot en spännande utveckling som är bra för alla, inte minst för skogsägare.

– Eftersom vi kommer att kunna utnyttja hela trädet på annat sätt än bara för kraftvärmeproduktion, får vi ett nytt segment som ger bättre betalningsförmåga. Marknaden kommer därför ha möjlighet att betala mer för veden, vilket på sikt ökar värdet för skogsägarna, säger Sören Eriksson. ¶

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Reduktionsplikt Den 1 juli 2018 infördes en ny lag för drivmedelsförsäljning i Sverige som kallas reduktionsplikt.

Det är ett politiskt styrmedel och syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och öka användningen av biodrivmedel.

Drivmedelsleverantörerna ska blanda i biodrivmedel och på så vis minska växthusgaserna med 19,3 procent för diesel, och 2,6 procent för bensin under andra halvåret 2018, jämfört med respektive helt fossila drivmedel.

Under 2019 ändras nivån för diesel till 20,0 procent (bensin oförändrat). Och till 2020 skärps nivåerna till 21,0 procent respektive 4,2 procent.

Exakt hur mycket förnybar råvara som blandas i och av vilken sort är upp till varje drivmedelsleverantör. De drivmedelsleverantörer som inte uppfyller reduktionsnivåerna måste betala en sanktionsavgift.

!

Sören Eriksson Affärsutvecklare på Preem

FAKTA Under 2017 såldes cirka 9 miljarder liter drivmedel i Sverige, varav drygt 1,9 miljarder liter motsvarades av biodrivmedel, enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI).

Cirka 15 procent av allt biodrivmedel producerades i Sverige, resten importerades från andra länder.

Tomas Ekbom Programdirektör Svebio

Drivmedelsmarknaden är totalt sett värd minst 80 miljarder kronor, exklusive skatter.

Några aktuella projekt där skogsbränslen (sågspån, lignin eller skogsrester) ska omvandlas till biodrivmedel.

• RenFuel har ett samarbetsavtal med Rottneros om en fabrik där även Preem ingår.

• Preem avser ingå avtal med SAS för biobaserade flygbränslen, biojet.

• Preem har samarbetsavtal med Valmet och Fortum för pyrolys av biomassa till råvaror för HVO-biodrivmedel.

• SunPine investerar i 50 000 m3 talldiesel utöver befintliga 100 000 m3. Preem, Södra och Sveaskog är delägare.

• SCA ska investera i 100 000 m3 talldiesel och har samarbete med St1 som ska bygga

ut produktionen för 200 000 m3 HVO* där en del av råvaran ska komma från SCA. • Setra ska bygga en pyrolysfabrik som de har som ett samägt bolag med Preem för att omvandla sågspån till en råvara för Preem att göra HVO på.

• Södra bygger i Mönsterås en liten metanolfabrik och bygger en pilot i Tofte Norge för att testa ny teknologi som sedan ska skalas upp till en stor anläggning.

• I Finland ska UPM** fatta beslut om att bygga upp till 500 000 ton i Kotka, och Neste*** ska i december fatta beslut om att

bygga 1 miljon ton HVO i Singapore på vegetabilisk och animalisk råvara.

• I Norge har Biozin ett avtal med Preem och de ska bygga fem fabriker på 120 000 m3 vardera vid sågverken tillhörande Bergene Holm.

Källa: Tomas Ekbom, Svebio *

HVO – namnet står för hydrerade vegetabiliska oljor, även om all råvara inte alltid är vegetabilisk. ** UPM – finländskt skogsbolag *** Neste – finländskt oljebolag

7

8

MED MELLANSKOG NR 4 2018

TEMA: DET GRÖNA GULDET

Sågspån till bensin Preem och träindustriföretaget Setra samarbetar i ett unikt projekt där sågspån omvandlas till förnybara drivmedel. Bolagen har långt gångna planer på en gemensam anläggning för framställning av pyrolysolja, en hållbar råvara som kan raffineras till biodrivmedel.

TEXT STEFAN HÄLLBERG FOTO SETRA

OMVANDLINGEN AV SÅGSPÅNEN kommer att göras vid den planerade produktionsanläggningen vid Kastets sågverk i Gävle. Man beräknar en årlig produktion av cirka 25 000 ton pyrolysolja, som raffineras till i första hand bensin vid Preems raffinaderi i Lysekil.

– Vi har filat på samarbetet under en längre tid och i juni gick vi ut och berättade om våra gemensamma planer. Om allt går i lås blir det Europas första produktionsanläggning för pyrolysolja som knyts ihop med ett raffinaderi.

Det känns spännande och det är en logisk satsning som ligger rätt i tiden, säger Sören Eriksson, affärsutvecklare på Preem.

Han menar att det är en helt ny och oprövad teknik – att framställa vanlig bensin av sågspån.

– Vi har tittat på olika teknologier och vet hur vi ska konvertera pyrolysoljan till biodrivmedel. 2019 ska vi i raffinaderiet bygga det som behövs för att kunna bearbeta råvaran. Vi hoppas att Kastet blir en väl fungerande referensanläggning som gör att vi kan utvidga samarbetet och bygga ut vid fler av Setras sågverk.

Samarbetet med Setra är en del i Preems ambition att år 2030 tillverka tre miljoner kubikmeter förnybara drivmedel på raffinaderierna i Lysekil och Göteborg.

– Reduktionsplikten har stor betydelse för att möjliggöra samarbetet med Setra. Den nya lagen

har en stor påverkan på vår vilja att investera i den här typen av projekt. Jag tror att reduktionsplikten gör att proppen går ur i Sverige – att många fler satsningar av den här typen kan komma till stånd, menar Sören Eriksson.

I linje med Setras långsiktiga mål Setra å sin sida började för ett par år sedan fundera hur de kunde utveckla sina affärer när det gäller biprodukter.

– Som det är nu förbränns sågspånet i värmeverk eller går till pellets. Vi vill utvärdera att göra en mer högförädlad produkt och samtidigt bidra till att radikalt sänka koldioxidutsläppen i transportsektorn, säger Pontus Friberg, direktör Risk Management på Setra och ordförande i det nybildade Pyrocell AB som samägs av Setra och Preem.

– På sikt blir det mer lönsamt för oss att förädla spånet på detta vis och satsningen ligger i linje med vårt långsiktiga mål att utveckla nya och hållbara produkter.

Han berättar också att Setra för drygt ett år sedan beviljades 117 miljoner kronor i investeringsstöd från Naturvårdsverkets initiativ Klimatklivet. Det bidrog till att den finansiella risken minskade och förbättrade förutsättningarna för att projektet med den nya pyrolysfabriken skulle kunna realiseras.

– Jag vill betona att vi i dagsläget utreder förutsättningarna för att bygga fabriken, men att inget definitivt beslut ännu är fattat i de båda bolagens styrelser. Men vi har mycket goda förhoppningar om att allt ska gå enligt plan och i så fall kommer anläggningen i Kastet att stå färdig under 2021, avslutar Pontus Friberg. ¶

!

FAKTA 80 000–90 000 ton sågspån kommer årligen att användas i pyrolysprocessen i den planerade fabriken vid Kastets sågverk i Gävle. Det ger en biooljeproduktion på 25 000–30 000 ton, vilket motsvarar 25 000–30 000 personbilars årliga förbrukning av fordonsbränsle.

Källa: Setra

Pontus Friberg Direktör Risk Management på Setra

Sören Eriksson Affärsutvecklare på Preem

NYTT I NÄRINGSPLOITIKEN

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Kartläggning av värdefulla områden.

Illustration Kjell Ström.

Grön infrastruktur skapar oro GRÖN INFRASTRUKTUR ÄR, mycket förenklat, ett begrepp som beskriver hur olika naturmiljöer kan ses som en helhet – och hur de samverkar för att skapa nyttor för biologisk mångfald eller samhället, så kallade ekosystemtjänster.

Begreppet grön infrastruktur kommer från en europeisk kontext där avstånden mellan sammanhängande skogsområden, odlingslandskap eller grönområden kan vara mycket stora. I Sverige är situationen en annan.

Från hösten 2018 ska grön infrastruktur vara en naturlig del av planering och prioritering av insatser i olika samhällsprocesser. Det senaste året har länsstyrelserna arbetat fram regionala handlingsplaner.

Kritik från Mellanskog Mellanskog har vid flertalet tillfällen kritiserat länsstyrelsernas arbete med handlingsplanerna och konstaterar att vi redan idag har en god grön infrastruktur eftersom vi har generell hänsyn, frivilliga och formella avsättningar, impediment som lämnas obrukade och

framförallt ett brukat skogslandskap med skog i alla åldersklasser.

Hela skogslandskapet är värdefullt och avståndet mellan skogsområden med stor betydelse för grön infrastruktur är mycket litet i Sverige jämfört med övriga EU. Kritik riktas också mot att arbetet har genomförts genom central planering och analys, utan tillräcklig förankring med de tusentals markägare som äger och brukar den mark som diskuteras.

Värdetrakter Ett särskilt problematiskt begrepp är värdetrakter.

Värdetrakter är områden som anses ha särskilt stor andel värdefull natur av en viss naturtyp och som ofta har ovanligt stor andel avsättningar.

Värdetrakterna i ett län kan både vara många och mycket stora till ytan. Rent formellt är de inte ett skyddsinstrument, men skogsägarrörelsen har sedan tidigare mycket dåliga erfarenheter av hur myndigheter har hanterat planeringsinstrument för naturvård utan formell status. Risken är att det skapas en informell skyddsform utan ersättning,

eller ett område där brukandet försvåras genom socialt tryck på skogsägaren. Det går att jämföra med dagens debatt kring nyckelbiotoper.

Redan nu finns exempel på att Greenpeace uppmanat till bojkott av skogsprodukter från värdetrakter, en utveckling som är mycket oroande ur ett äganderättsligt perspektiv. ¶ MARIE WICKBERG

Marie Wickberg Näringspolitisk expert och kommunikationschef, Mellanskog

9

10

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Malwa ritar om gallringskartan Utvecklingen är tydlig. Allt fler markägare kräver gallring med Malwa och då börjar det hända saker.

Ett är att aktiva skogsbolag och sågverk har fått, och får, nya kunder genom att kunna erbjuda Malwa-gallring.

Och omvänt, de som inte kan erbjuda Malwa-gallring riskerar att tappa kunder och affärer.

gallrade ungskogar med mindre markskador, har den betytt att antalet Malwa-grupper runt om i landet ökat, och ökar, påtagligt. Med fullt upp att göra och god lönsamhet.

Välkommen till Malwas värld!

Det är därför fler och fler bolag på allvar inser att de behöver Malwa för att köpa virke.

Förutom att det här leder utvecklingen till bättre Malwa skapar affärer och medlemmar Arnoldssons Skogstjänst fick förfrågan från en skogsägare som absolut ville ha Malwa-gallring. Det handlade om 50 hektar och 2 200 m3. Arnoldssons, som har avtal med Södra, kunde inte ta uppdraget eftersom skogsägaren inte

var medlem, men rekommenderade honom att bli det.

Skogsägaren är numera medlem, leverans sker till Södra och Arnoldssons gör gallringsjobbet.

www.malwa.se

Malwa Forest AB • Fältspatsvägen 1 • 511 91 Skene • 0320-79 44 50

FRAMGÅNGSRIKT SKOGSBRUK

HYPRO 300

HYPRO 450 XL

För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se

TEMA: DET GRÖNA GULDET

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Livat i Långshyttan Setra storsatsar på framtidens byggmaterial, korslimmat trä (KL-trä).

Företaget investerar i en ny fabrik som får en årlig kapacitet på 55 000 kubikmeter. Eftersom KL-trä är både kostnadseffektivt och klimatsmart beräknas den globala efterfrågan fortsätta öka de närmaste åren.

TEXT STEFAN HÄLLBERG FOTO SETRA

11

12

MED MELLANSKOG NR 4 2018

TEMA: DET GRÖNA GULDET

KL-trä är en byggkomponent som består av minst tre skikt massiva träskivor som limmas ihop med vartannat skikt korslagt för ökad formstabilitet.

Elementen sammanfogas med långa skruvar.

I SYDÖSTRA DALARNA ligger bruksorten Långshyttan, där stålindustrin dominerat i 100 år.

På senare år har det lilla samhället drabbats av nedläggningar, men nu finns en framåtanda och framtidstro. Det är träindustriföretaget Setras satsningar som ger ökat hopp för invånarna i bygden.

Sedan tidigare finns produktion av limträ och under hösten startade Setra tillverkning av komponenter till dörr- och fönsterindustrin.

Nästa steg tas hösten 2019 då en KL-träfabrik ska vara klar.

Många ser korslimmat trä som framtidens byggmaterial. På senare år har efterfrågan ökat snabbt. Allt fler vill bygga hållbart, som är en av flera fördelar med träkonstruktioner. Flerbostadshus, industrifastigheter, skolor och idrottsanläggningar är några exempel på byggnationer där KL-trä allt oftare används.

– På marknaden finns ett stort sug efter KL-trä. De senaste tre åren har vi sett en kraftig efterfrågeökning. Under det senaste halvåret har intresset tagit fart ytterligare eftersom det varit många diskussioner om miljön och klimatpåver-

kan, säger Anna-Lena Gull som är projektledare för Setras KL-träsatsning i Långshyttan.

Hon kallar sig träpassionist och är fast övertygad om att KL-trä är rätt material att använda för i stort sett alla sorters byggnationer.

– Jag har ett långsiktigt perspektiv och ser ingen annan utväg klimatmässigt än att träbyggandet måste öka. Det finns inga andra realistiska alternativ om vi ska nå klimatmålen. Träbyggande kommer att revolutionera byggandet i världen och vi är bara i början på en spännande resa.

Det händer mycket inom det här området och

TEMA: DET GRÖNA GULDET

Utveckling av produktionsvolym i Europa för KL-trä. Det röda visar hur produktionskapaciteten beräknas öka fram till slutet av 2019. Volymer i 1 000 m3. Källa: Setra

framöver kommer vi att få se en vidareutveckling av nya KL-trävarianter.

Stora miljövinster Anna-Lena Gull menar att Setra ligger i framkant i utvecklingen och att man är stolt över att kunna bidra till att Sverige ställer om till ett miljövänligt byggande.

– KL-trä ger 40 procent lägre koldioxidutsläpp under bygg- och tillverkningsprocessen, jämfört med betongstomme. Dessutom tar trä upp koldioxid från luften och lagrar den. Bindningen sker i skogen och koldioxiden finns kvar i träprodukterna under hela deras livslängd.

Träbyggnader lagrar stora mängder koldioxid.

En kubikmeter trä binder ungefär 900 kilo koldioxid.

– Om vi tar en skola som exempel förstår man vilken stor roll KL-trä kan spela för miljön och klimatet. I Sala byggs en normalstor låg- och mellanstadieskola med 1 200 kubikmeter KL-trä

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Anna-Lena Gull, projektledare på setra.

och limträ i stommen. Enbart träet i den skolan kommer under sin levnad att binda drygt 1 000 ton koldioxid och det visar vilken enorm potential som finns med träbyggande, konstaterar Anna-Lena Gull.

En annan viktig fördel är att när skolan efter ett antal år fullgjort sitt syfte kan den återanvändas som biobränsle tack vare att trä är en förnybar råvara.

att vår satsning på KL-trä ska bli en bra affär och generera värden till våra ägare. Det blir ett starkt komplement till vår övriga försäljning som är mer konjunkturkänslig. Priserna för sågade trävaror varierar mycket, medan KL-trä över tid är en mer stabil produkt, som kan bidra till god lönsamhet och bra kassaflöde, säger Anna-Lena Gull.¶

Ska bli en bra affär också Miljö- och klimatargumenten för KL-trä verkar uppenbara, men vilka andra motiv ligger bakom Setras investering i en ny KL-träfabrik?

– Vi vill öka förädlingsgraden och göra mer av träråvaran här i Sverige eftersom mycket av det vi säljer är relativt oförädlade produkter som går på export. Vid KL-träproduktion får vi användning av hela stocken och får ett bättre utbyte på sågen.

– Samtidigt som vi är med i utvecklingen mot mer hållbart byggande hoppas vi givetvis även

!

KORSLIMMAT TRÄ (KL-TRÄ) • KL-trä är en byggkomponent som består av minst tre skikt massiva träskivor som limmas ihop med vartannat skikt korslagt för ökad formstabilitet.

• KL-trä lämpar sig väl för konstruktioner med krav på hög bärighet och hållfasthet, samtidigt som den har högt brandmotstånd och är förhållandevis lätt. Trä är ungefär fem gånger lättare än betong.

• KL-trä är ett klimatsmart val eftersom det framställs av förnybar råvara och tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan. Eftersom det binder koldioxid under hela sin livslängd är materialet en naturlig del av kretsloppet.

• Det är enkelt och det går snabbt att bygga med KL-trä. Montage- och färdigställandetiden kan kortas väsentligt, vilket ger en kostnadseffektiv byggprocess.

13

14

MED MELLANSKOG NR 4 2018

PRIMA SEKUNDA

Prima eller Sekunda?

Till sommaren klassas massaveden om.

Den första augusti 2019 börjar en ny kvalitetsklassning av massaved att gälla i skogsbranschen.

Målet är en bättre och enklare bedömning av kvaliteten på virket. Hela traven kommer att bedömas som prima eller sekunda, begreppet vrakandel försvinner helt.

TEXT MARIE WICKBERG FOTO ERIK WESTBERG

SYSTEMET KOMMER ATT innebära en ökad tolerans för mindre fel, som ger liten påverkan för industrin. Samtidigt blir det skärpta gränser för fel med stor betydelse. Fördelen, ur industrins synvinkel, är att volymen inhemsk massaved kan komma att öka. Tidigare har stockar (eller delar av stockar) som bedömts ha

virkesfel klassats som vrak med följden att de prissatts till noll kronor. Med det nya systemet finns en tolerans för virkesfel upp till viss gräns, därefter klassas hela traven ner.

Lars Magnusson är virkeschef på Mellanskog, han menar att förändringen är positiv även för skogsägarna.

– Det nya systemet är enklare och innebär ett steg mot avskaffande av kollektivmätning.

Samtidigt menar Lars Magnusson att det kan komma fler positiva effekter på längre sikt.

– Det finns en möjlighet att virke som tidigare blivit bränsleved kan sorteras som massaved, det skapar ett mervärde för skogsägaren.

En minskad volym bränsleved kan också skapa en potentiellt bättre marknad för grot och möjligheter för oss att ta fram nya volymer till bränslekunderna.

Hur säkerställer man skogsägarnyttan i det nya systemet?

– Genom att använda virket på ett så smart sätt som möjligt ökar vi värdet i alla led. Mellanskogs roll blir att säkra så stora värden som möjligt till skogsägarna. Ju fler skogsägare som väljer att bli medlemmar i Mellanskog desto starkare blir vi i denna roll, säger Lars Magnusson.

Mellanskog har redan nu påbörjat ett projekt för att reda ut hur olika sortiment ska sorteras inför förändringen i augusti nästa år. Håll utkik i framtida nummer av Med Mellanskog för mer information om hur virket kommer att klassas och vad som är viktigt i din egen sortering.¶

”Det finns en möjlighet att virke som tidigare blivit bränsleved kan sorteras som massaved.”

TEMA: DET GRÖNA GULDET

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Slaget om skogsråvaran produkterna med framtiden för sig Plast, tyger och drivmedel. I princip allt som i dag göras av olja går att göra av skog.

Efterfrågan på skogsråvara till biobaserade produkter är redan stor och väntas bli ännu större i takt med omställningen till det bioekonomiska samhället. Sveriges skogar växer så det knakar men det gröna guldet kommer inte att räcka till allt. Vi bad Maria Hollander, vd på Paper Province, att göra en framtidsspaning om vilka innovationer och produkter från skogen hon tror kommer att spela nyckelroller i framtiden.

TEXT MARIA BERGENHEIM FOTO ERIK WESTBERG

15

16

TEMA: DET GRÖNA GULDET

MED MELLANSKOG NR 4 2018

FOTO Robert Rundberget

”Det här är bara början, jag tror att vi kommer få se ännu mer biobaserade drivmedel, inte minst inom flyget.”

FÖR BARA ETT tiotal år sedan var det inte många som kunde föreställa sig att batterier, bildelar och mediciner skulle kunna tillverkas av skog. På sätt och vis är framtiden redan här. I dag finns avancerad teknik som förädlar skogsråvara till förnybara material som kan ersätta plast, metall, tyg och kemikalier av olika slag.

Balans mellan tillgång och efterfrågan Sverige ligger i framkant när det gäller att ställa om till ett biobaserat samhälle, vi har redan kommit en bra bit på väg och det finns en uppsjö av nya produkter och innovationer som bara väntar på att få komma ut på marknaden. Framtidens stora utmaning, menar Maria Hollander, kommer att vara att hitta balans mellan tillgång och efterfrågan på skogsråvaran.

Färska rön från både Skogsstyrelsen och SLU visar att uttagsnivåerna i skogen snart har nått sitt max.

– Skogen kommer inte att räcka till allt och det innebär att vi kommer att behöva göra smarta val när det gäller vilka produkter vi ska satsa på. Dock finns det potential att i ännu högre grad utnyttja de bi- och restprodukter som kommer från skogsindustrin, säger hon.

Mer förnybara drivmedel Transportsektorn står för en betydande del av världens koldioxidutsläpp och vi måste hitta miljövänligare lösningar, både vad gäller bränsle och konstruktion. På sidorna 6–8 kan du läsa om framställning av pyrolysolja, en bioolja framställd av sågspån som bland annat kan användas i biodrivmedel.

Biomassa kommer att bli en bristvara i världen spår både Skogsstyrelsen och forskare på SLU. Därför måste vi göra smarta val för vad den ska användas till och tänka till ordentligt var den gör störst nytta. För att vi ska kunna utveckla vårt samhälle till en renodlad bioekonomi krävs det även att regler och lagstiftning utformas så att även de styr åt det hållet, menar Maria Hollander, VD på Paper Province.

MARIA HOLLANDER Gör: Vd Paper Province Mig själv med tre ord: Skogsälskare, engagerad, hoppfull.

Bästa med mitt jobb: Alla spännande möten.

På nattduksbordet just nu: ”EU:s strategi för bioekonomi” Gör jag helst på fritiden: Går i skogen, lagar mat till vänner.

– Det här är bara början, jag tror att vi kommer få se ännu mer biobaserade drivmedel, inte minst inom flyget. Jag tror också att vi i framtiden kommer att ha energisnålare fordon byggda i nya biobaserade material, säger Maria.

Ett sådant material är kolfiber.

Sedan några år tillbaka har forskare hittat ett sätt att utvinna kolfiber ur biprodukten svartlut från massaindustrin, rättare sagt ur ligninet som finns i svartluten. Kolfiber framställs traditionellt av fossil råvara och användas i bilar, båtar, flygplan med

mera. Biobaserad kolfiber är en av de produkter från skogsindustrin som har stor utvecklingspotential, tror Maria.

Ljus framtid för förpackningsindustrin Matsvinnet står för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp, stora mängder mat slängs och mycket förstörs även under transporter.

Marknaden för förpackningsindustrin ser ljus ut.

– Vi kommer att få ännu smartare förpackningar i framtiden.

Förpackningar som håller livsmedlet

TEMA: DET GRÖNA GULDET

fräscht längre och som också kan tala om när det börjar bli dåligt, säger Maria.

En annan viktig del i framtidens bioekonomi handlar om att tänka cirkulärt. Det betyder att produkter kan återanvändas flera gånger innan de slutligen eldas upp och blir till energi. Att optimera den cirkulära användningen gör att skogens resurser räcker längre.

!

DET HÄR ÄR BIOEKONOMI I ett bioekonomiskt samhälle använder vi förnybara råvaror från skogen, jorden och havet i stället för fossila bränslen och material.

På så sätt minskar vi vår klimatpåverkan och optimerar ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. Källa: Skogsindustrierna

!

TIPS PÅ MER LÄSNING www.paperprovince.com www.skogsindustrierna.se www.slu.se (Skog & Framtid Nr 1 2018, temanummer om skogens roll i den framväxande bioekonomin)

Skogsråvara till mediciner Ytterligare ett område med framtiden för sig är att från skogsråvara framställa ämnen som kan ersätta fossila kemikalier. Maria lyfter fram ett spännande exempel där man istället för att torka flis och spån på traditionellt sätt, pressar ur vattnet från materialet med en flispress. Det ger inte bara en mer energisnål process, i pressvattnet finns dessutom ämnen som till exempel skulle kunna användas för ett ersätta fossila kemikalier.

!

VÄRLDSLEDANDE FÖRETAGSKLUSTER Paper Province är ett världsledande företagskluster med drygt 100 medlemsföretag som alla verkar inom fältet för skogsbaserad bioekonomi. Organisationen har sitt säte i Karlstad men finns i inom hela Värmland med omnejd. Alla aktörer som ingår i nätverket verkar på ett eller annat sätt mot samma mål, nämligen att skapa en hållbar framtid med hjälp av skogens råvaror.

Mellanskog är ett av medlemsföretagen.

17

FOTO Roger Borgelid

Måste tillföra något nytt Vad sägs om att sova i lakan en natt och sedan slänga dem direkt i komposten? Säffleföretaget Cellcomb, som bland annat tillverkar nedbrytbara engångslakan av skogsbaserad cellulosa, har lyckats hitta ett användningsområde för sin produkt som skapar mervärde inom bland annat sjukvården.

– Användandet av engångslakan har i vissa fall visat sig kunna minska risken för smittspridning på sjukhus. De bidrar också till att sänka koldioxidavtrycken i och med att de i hög grad är baserade på förnybar cellulosa och inte behöver tvättas, berättar Maria.

Fortfarande är det dock betydligt dyrare att tillverka biobaserade produkter än fossila. Det sätter fokus på en annan viktig poäng: – Nya biobaserade produkter måste ofta tillföra ett nytt värde utöver det som ”vanliga fossila” produkter erbjuder, annars blir ett högre pris inte försvarbart. I det här fallet kan minskad smittspridning vara ett sådant värde, menar Maria.

Här pågår forskning för att utveckla mer kunskap inom området: – Ämnena i pressvattnet kan till exempel användas till mediciner i läkemedelsindustrin och även till kosmetika. Jag tror att vi kommer att se mycket mer av denna teknik framgent.

Slutligen lyfter Maria fram digitala lösningar som knyter ihop kedjan från skog till industri.

Lösningar som optimerar råvarumixen och som gör att det i princip går att bestämma vilket träd som passar bäst till vilken produkt.

Hur kommer då skogsägarna in i denna framtidsbild?

– Skogsägare utgör en grundpelare i framtidens bioekonomi. De är nyckelspelare och kan i allra högsta grad bidra genom att vara aktiva och välja hur skogen brukas. Vi verkar i en framtidsbransch och om vi använder skogen rätt kommer den att bidra stort till att hejda klimatförändringarna, avslutar Maria Hollander. ¶

MED MELLANSKOG NR 4 2018

En fullstor kajak skrivs ut i återvunnet material med hjälp av en stor 3D-skrivare (företaget Melker of Sweden). I Sysslebäck, i Värmland, pågår forskning och utveckling kring biokompositer och prototyper som skapas med hjälp av 3D-skrivare. Materialet som används i skrivaren är baserat på skogsråvara och återvunnen plast som blandats och kan användas för att skriva ut nästan vad som helst.

MED MELLANSKOG NR 4 2018

A-serien 75-130 hk

Valtra A kan du lita på – alla dagar, i alla väder Traktorn är lätt att använda även under hårt arbete och erbjuder lägsta totala driftskostnader. Valtra A är rolig att köra. Den är lätt och smidig med utmärkt markgrepp och massor av effekt för olika redskap.

Vändbar förarstol för enkel manövrering av till exempel skogskran, är en Valtra-finess du får på köpet. Du bygger enkelt din nya traktor efter dina behov.

Modell

A74

A84

A94

A104

A114

A124

A134

Effekt, hk

75

85

95

100

110

120

130

Motor

3-cylindriga

4-cylindriga

Hjulbas, m

2,25

2,43

Höjd, m

2,71

2,76

2,50 2,79

Vikt, kg

3.500

4.000

4.500

MACHINE OF THE YEAR 2017

Passa på!

Ett antal Valtra A finns för omgående leverans

YOUR WORKING MACHINE

Läs mer om A-serien på www.lantmannenmaskin.se/ValtraA4 Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Tel 0771-38 64 00, www.lantmannenmaskin.se

LH1808

18

FRÅGA SKOGSINSPEKTORN

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Fråga skogsinspektorn Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer, som också kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden.

Vill du ställa frågor till kommande nummer skicka e-post till: skogsinspektorn@mellanskog.se TEXT TOMMY GRENHAGE FOTO MELLANSKOG

HEJ SKOGSINSPEKTORN Vår granne vägrade avverka i vägkanten när vi gjorde det. Det hänger både kvistar och löv över vägen och på vintern böjer snön ner småbjörkar så vi knappt tar oss fram. Min fråga, måste man inte röja i vägkanterna, trots att han vägrar?

Hälsningar, irriterad granne Hej irriterad granne!

Vägar är lite klurigt att svara på när jag inte vet vilken ägandeform ni har på vägen. Men är det så att ni har den i föreningsform så är det den årliga stämman som tar beslut om skötsel och underhåll. Är vägen privat, så är det markägaren i fråga som själv avgör graden av underhåll. Inte ens ett servitut ändrar på den saken.

Men som med allt som sker i skogen rekommenderar jag en dialog mellan parter och här kan Mellanskog vara en bra medlare för att prata om vägen och dess status. Se till att ha mycket gott kaffe och fikabröd för det låter som ni kan behöva lite tid att prata er eniga om framtida skötsel.

HEJ! Måste vi plantera efter avverkning?

Vi vill ha upp självsådd, är det inte värdefullt eller varför tvingas man plantera då vi tror det finns bra återväxt på marken?

Hälsningar Karl Hej Karl!

Skogsvårdslagen ställer krav på återväxt men tvingar inte skogsägaren att välja metod. Generellt är det bra att ta sig en funderare på vilken typ av bestånd man vill ha efter föryngringen innan avverkningen. Självföryn-

Fiskelycka. Skogsinspektor Johan Ördell med storfångst av en karp.

JOHAN ÖRDELL Virkesområde: Södra Värmland Familj: Gift med Emma. Tillsammans har de två grabbar, Sigge och Ebbe.

Bästa med jobbet: Att hjälpa skogsägare att bli intresserade av sin skog och få dem stolta över att se sin skog bli välskött.

På fritiden: Fiskar allt som simmar bara de är stora, helst karp.

Drömresa: Amazonas och fiska den legendariska fisken Arapaima.

gring av tall på magrare marker är en beprövad metod där man börjar med att ställa tallar som fröträd och sedan genomför en grund markberedning där humus blandad med mineraljord blir en jättebra groningsbädd för tallfrön.

Gran har lätt att självföryngra sig under vuxna träd. Särskilt på fuktigare marker brukar man kunna se en matta av små granplantor under de vuxna granarna. Tyvärr är de här små

granplantorna känsliga för snabbt ökat ljusinsläpp så risken är överhängande att de dör om man hugger bort de vuxna träden i ett svep. De vuxna träden fungerar också som sugrör och lyfter genom sin fotosyntes bort stora mängder vatten varje dag. Vid en kalavverkning brukar grundvattennivån stiga och risken ökar att små plantor drunknar. Det krävs alltså mer planering och eftertanke för den som vill föryngra gran naturligt. ¶

Säsongens tips för ett rikare djurliv. Tre timmar med grävmaskin gav en bra slamgrop för de rensade dikena, ett nytt favorittillhåll för älgarna och mängder av grodor och ödlor. Djupet går ända ner till 2,5 meter för att säkerställa att det aldrig bottenfryser.

Billig och bra åtgärd som besöks ofta både av markägarna, djur och skoginspektorn.

19

20

MED MELLANSKOG NR 4 2018

SÅ BYGGER DU EN JULGRAN

Så bygger du en egen gran till jul TEXT OCH FOTO SANDRA BACK OCH DAVID LANGSETH BLOGG: TRÄ, HOPS OCH KÄRLEK

SÅ BYGGER DU EN JULGRAN

MED MELLANSKOG NR 4 2018

DEN HÄR GRANEN bygger du enkelt själv – ett perfekt sätt att ta reda på granriset från hygget eller gallringen och samtidigt göra julfint hemmavid.

Få saker är så starkt förknippade med julen som granen. Utan julgran blir det helt enkelt ingen julstämning.

Hur en julgran ska se ut finns det många olika uppfattningar om, stor och tät eller liten och gles. Här har du möjligheten att själv bestämma – längd, bredd och täthet. Viktigast av allt kanske är doften av skog och stämningen som infinner sig i granens närhet.

SANDRA BACK OCH DAVID LANGSETH

Du behöver: · Granris · Pinne ca 150 cm lång · Vedkubbe ca 40 cm i diameter · Ståltråd · Yxa, borr, sekatör och tång.

1.

2.

3

Klyv kubben på hälften, finjustera med yxa så att kubben ligger stadigt.

Borra hål i mitten av kubben, så stort hål som möjligt men inte större än pinnens tjocklek.

Yxa till änden på pinnen så att den går att trycka ner i hålet i kubben och står stadigt.

4.

5.

6.

Börja klä granen nedifrån med en gren i taget, fäst med ståltråd. Börja med lite längre grenar för att i toppen avsluta med småkvistar.

När hela pinnen är klädd är det dags för finjustering av granen. Korrigera grenarna och putsa med sekatören så granen blir precis som du vill ha den.

Dekorera granen om du så önskar. Kulor, stjärnor eller en ljusslinga som lyser är fint när mörkret faller. Eller behåll helt naturlig för en riktigt härlig skogskänsla.

21

22

MED MELLANSKOG NR 4 2018

TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI. MOTORSÅG MS 201 C-M NU*

MOTORSÅG MS 261 C-M Det optimala arbetsredskapet: Lätt + smidig + stark = full kontroll.

NU*

6.590:-

6.990:-

ORD PRIS 7.590:-

ORD PRIS 8.590:-

Otroligt lätt och smidig bensinmotorsåg, perfekt för gallring, kvistning m.m. i skog och mark.

RÖJSÅG FS 460 C-EM K Skogsröjare med STIHL M-Tronic, optimerad vinkelväxel för riktad fällning, låga vibrationer, lätt start och mycket mer.

NU*

8.590:ORD PRIS 9.590:-

MOTORSÅG MS 462 C-M VW

PRIS

12.900:-

KLASSENS NYA VÄRSTING STIHL MS 462 är en tung nyhet som väger lätt.

Låg vikt, mycket kraft och acceleration från 0 till maxfart på bara 0,3 sekunder.

Kom in och känn skillnaden!

* = Erbjudandet gäller t.o.m 2018-12-31. Med reservation för tryckfel.

Din närmaste STIHL Fackhandlare hittar du på stihl.se

DET HÄR ÄR MELLANSKOG

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Det här är Mellanskog Här kan du läsa om några av alla de saker Mellanskog och våra 26 000 medlemmar gör tillsammans som skogsägarförening. Det är naturligtvis bara ett litet axplock av vår verksamhet men kan fungera som en introduktion och ger en bra övergripande bild av oss som företag och förening.

TEXT FREDRIK STALAND FOTO ERIK WESTBERG ILLUSTRATION MAJA PÅ NÄSET

23

24

MED MELLANSKOG NR 4 2018

DET HÄR ÄR MELLANSKOG

26 000 Vi är 26 000 medlemmar. Var 3:e skogsägare i Mellansverige är medlem i Mellanskog. Vi är 32% kvinnor och 68% män.

38 000 Skogsbränslet som våra medlemmar levererar motsvarar 0,58 GWh och räcker till för att värma upp 38 000 normalvillor ett år.

78 000 I Mellanskogs verksamhetsområde finns ungefär 78 000 enskilda skogsägare.

Tillsammans avverkar våra medlemmar 4,4 miljoner m3fub (kubikmeter fast mått under bark). Det är ungefär hälften av den årliga tillväxten i skogarna.

4,4 milj m3fub

1,7 miljoner hektar Våra medlemmar äger 1,7 miljoner hektar skogsmark. Det är knappt hälften av den areal som ägs av enskilda skogsägare i Mellanskogs verksamhetsområde.

Vi drivs av övertygelsen att många skogsägare tillsammans kan få bättre betalt för sina skogsprodukter än varje medlem för sig.

95 000

Det avverkade virket transporteras till våra industrikunder på lastbil och tåg. Totalt blir det 95 000 lastbilslass på ett år och ca 7 000 järnvägsvagnar fullastade med virke. Eftersom vi arbetar systematiskt med att bygga upp terminaler för omlastning ökar andelen av virket som transporteras med tåg.

Det tjänar medlemmarna och miljön på.

Mellanskog arbetar målmedvetet med att ta fram hjälpmedel för att göra skogsägandet enklare.

Våra appar som du har i din telefon eller surfplatta ger dig beslutsunderlag direkt i handen, på plats i din skog.

77 Genomsnittsmedlemmens skogsfastighet är 77 hektar stor. Men vi försöker se alla medlemmars förutsättningar och behov.

DET HÄR ÄR MELLANSKOG

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Mellanskog står på din sida när det behövs. Vi har backat upp medlemmar som drabbats av artskyddsförordningen och vi vill att skogsägare som får en registrerad nyckelbiotop inte ska drabbas ekonomiskt.

40

Du hittar Mellanskogs medlemmar i 40 länder utanför Sverige.

Flest medlemmar finns i Norge, Danmark, Storbritannien och Schweiz. Men vi har medlemmar även i Australien, Singapore och Zambia. Till och med på Grönland har vi en medlem!

Mellanskogs medlemmar är en maktfaktor som beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå lyssnar på. Tillsammans utgör vi en stark röst.

Setra

Setra i Gävle. Här tillverkas snart pyrolysolja av trärester från sågverket som kan användas till miljövänligare fordonsbränsle. Läs mer på sidan 8.

Mellanskog är stor delägare i träindustrikoncernen Setra. Det gör att våra medlemmar kan få bra betalt för sitt timmer. Setras vinst kommer också våra medlemmar tillgodo.

Om katastrofen kommer Om katastrofen kommer stöttar vi medlemmarna! I samband med branden i Västmanland 2014 och bränderna i Hälsingland, Härjedalen och västra Dalarna sommaren 2018 har Mellanskog tagit en aktiv roll för att stötta drabbade skogsägare. Vi har drivit samtalet med politiker, koordinerat eftersläckning, sett till att våra medlemmar haft bra beslutsunderlag och att de fått avsättning för sin brandskadade skog.

Mellanskogs medlemmar finns även utanför vårt område och är spridda i 255 av Sveriges 290 kommuner.

25

26

SKOGSBADA

MED MELLANSKOG NR 4 2018

ATF ALL-TER

RAIN FL O TAT

ION

MA HET SKONSAM

XIMAL

cks, Clark Tra del n e r som ä av Nordic AB, Traction de n a d le r ä av tillverkare d boggiban m sa n o sk r fö körning i skogen.

Nordic Traction AB Gunnebo, 0490-28 590

HAR DU ORDNING PÅ DINA SERVITUT? Äger du en gård, sommarstuga eller annan fastighet som har nyttjanderätter eller servitut - se då hit!

Lantmäteriet rensar i sina register och innan 31 december 2018 måste du säkerställa att dina äldre nyttjanderätter, servitut och avkomsträtter förnyas.

Säkerställ att de inte tas bort - kontakta oss idag lrfkonsult.se/fornyelselagen alternativt ring 0771-27 27 27.

www.clarktracks.se

NORDENS MEST SÅLDA TRAKTORKEDJOR

PIGGELIN SR-FLEX 9

PIGGELIN FLEX 9 & 11

GUNNTRAC 5 & 6.5

• Nya Zealand/Australien, 15 jan-5 febr 2019. ”Skogsbruk down under”, för 4e gången.

• Nepal, 4-17/13-25 mars 2019. ”Natur & kultur” - ett sätt att förstå världen! För 4e gången.

• Serbien 5 dgr ”Intressant kortresa” april-maj • Sverige försommar på Elmia/Nolia, juni.

• Kanada ”skogsbruk i klimatförändring”, ca 17-31 aug.

Prärie, klippiga bergen, skogsbruk med bränder och insektsangrepp samt Stilla havets barregnskogar med laxfiskande grizzlybjörnar. Oslagbart!! För 7e gången.

• USA – klassiska ”Stora Trädresan”, september • Hongkong, Vietnam och Kina, okt-nov 2019. ”Baibang, virke, världsmarkand och framtid” • Kuba ”Skog, virke och historik”, januari 2020 • Sverige ”Norrlandsresa”, mars 2020.

• USA-Kanada ”Drömmar om Alaska & Yukon”, juli 2020.

Skog- Natur & Människomöten – Vi skapar minnen för livet!

Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930 Nordic Traction AB, Gunnebo | 0490-285 90 | www.nordchain.se

För mer information: ring 070-671 72 22 För mer information: 070-671 72 22 jan@skogsresor.se • ring www.skogsresor.se jan@skogsresor.se • www.skogsresor.se

WEBB OCH APP

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Ny hemsida och medlemsapp lanseras i början av 2019 Till våren lanserar Mellanskog en ny hemsida och en ny version av vår populära medlemsapp.

Som användare kommer du att uppleva en förbättrad prestanda med flera nya funktioner. Till exempel kommer du att kunna rita och mäta avstånd i kartan över din fastighet direkt i appen.

TEXT MARIA BERGENHEIM FOTO LARS FRIDH

ATT VARA SKOGSÄGARE är också att vara företagare. Som enskild företagare är det viktigt att ha koll på sina ekonomiska uppgifter. Mellanskog har utvecklat flera e-tjänster för att underlätta de administrativa sysslor som följer med att vara skogsägare. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Mellanskog, beställa våra tjänster och få överblick över sitt eget skogsbruk. Därför har vi tagit fram en ny hemsida, medlemswebb och medlemsapp som samspelar med varandra på ett bättre sätt än tidigare. Just nu pågår utvecklingen för fullt och vi ser fram emot att kunna presentera våra nya digitala verktyg i början av nästa år.

Se egna uppgifter i webb och app På medlemswebben, som alla medlemmar har tillgång till, finns dokumentation att hämta så som årsbesked, kopior av kontrakt, avräkningsnotor med mera. Via Mellanskogs medlemswebb finns också möjlighet att ta ut pengar från sitt eget merkonto. Här visas även innestående insatser och utdelningar.

Mellanskog erbjuder en medlemsapp gratis till alla medlemmar. Den laddas enkelt hem via AppStore eller GooglePlay till telefonen eller surf-

plattan. I appen visas kartor över din fastighet och om en skogsskötselplan finns, visas planen med dess avdelningar inritade på kartan. Utöver det som redan erbjuds kommer flera nya funktioner att adderas till vår nya hemsida, medlemswebb och medlemsapp. ¶

!

Exempel på nyheter i medlemsappen under 2019 Ny kartmotor som höjer prestandan för användaren. Kartorna kommer att vara mer detaljrika, det går snabbare att panorera i kartan och att växla mellan olika kartlager.

• En ny funktion för att rita och mäta avstånd i kartan.

• Nytt kartlager som visar markens fuktighet och trädens höjd.

• Uppdaterat kartlager som visar naturoch kulturhänsyn.

• Ny design och layout.

• Inloggning med BankID. • Tillgång till dina kontrakt och en översikt över din ekonomi.

!

Exempel på nyheter på Mellanskogs hemsida och medlemswebb under 2019 • Ansökan om medlemskap direkt via hemsidan.

• Förbättrad anmälningsfunktion till skogsdagar och andra aktiviteter.

• Förbättrad översikt över Mellanskogs tjänsteutbud.

• Ny design och layout.

Lanseringen av ny hemsida, medlemswebb och medlemsapp kommer att ske i början av 2019. Håll utkik på mellanskog.se och på vår facebooksida, facebook.com/mellanskog.

”Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Mellanskog.”

27

28

BOKTIPS

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Boktips till jul Här har vi samlat några böcker som kan intressera och inspirera naturintresserade i allmänhet och skogsägare i synnerhet. Några fyllda av fakta, andra av inspiration och så några om djurens liv för barn och ungdomar. Perfekt för stundande helger och ledighet.

Och vem vet, de kanske rent av passar som julklapp till någon när eller kär? Mycket nöje!

TEXT MARTIN EKMAN

TRÄD – en vandring i den svenska skogen Av Gunnar Wetterberg Albert Bonniers Förlag GUNNAR WETTERBERG SKILDRAR samspelet mellan människan och skogen alltsedan träden vandrade in. Från böndernas svedjor, brukens träkol och flottans hårda arbete åt 1800-talets stormrika träpatroner till dagens skogsägarföreningar och drömmarna om en kommande träålder.

I TRÄD berättar han om medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och de stora skogsbolagens

excesser. Han tar upp diskussionen om skogen som kolsänka, men också vårt behov av skog för skönhet och vederkvickelse.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar.

I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

NYHET DECEMBER 2018!

Din skogshandbok

Fågeldagbok 2019

Av Sara Starkström Förlag: Nicotext

Av Bill Zetterström, Dan Zetterström, Niklas Aronsson Bonnier Fakta

EN PRAKTISK HANDBOK för inbitna stadsbor som vanligtvis skulle gå vilse på sin egen bakgård utan en smartphone. Din skogshandbok innehåller en mängd olika tips om hur du klarar dig med enkla medel i skogen.

Du lär dig att göra upp eld, bygga läger, knyta knopar och använda första hjälpen om olyckan är framme. Du behöver inte vara gammal scout eller ha gjort lumpen för att lära dig. Det enda du behöver är denna bok, en läskburk och en tampong. Kom ihåg: den som förbereder överlever.

Din skogshandbok är faktagranskad av experter. Kapitlet Första hjälpen är korrekturläst av en överläkare. Kapitlet Skogens skafferi utgår från svenska arméns överlevnadshandbok. Övriga fakta är hämtad från Nationalencyklopedin och olika scouthandböcker.

EN FAVORIT I repris som vi vet att många läsare tycker mycket om.

Fågeldagbok 2019 är en dagbok för dig som gillar natur eller som helt enkelt tycker att det är fint med fåglar. Vecka för vecka presenteras fågelarter med text och fina illustrationer.

För årstider och fåglar hör ihop, och i den här dagboken utgör fåglarnas förunderliga liv ramverket. Det är en illustrerad dagbok som fungerar som en vanlig kalender, med plats för att skriva in egna anteckningar.

BOKTIPS

MED MELLANSKOG NR 4 2018

PS – Praktisk Skogsbok

Skogsägarens Företagsbok 2018

Av Ulrika Sehlberg-Samuelsson, Erik Viklund, Carl Henrik Palmér Förlag: Föreningen Skogen

Av LRF Konsult i samarbete med skogsägarföreningarna.

FULLT MED PRAKTISKA skötseltips. På 332 sidor punktar boken upp vad du behöver tänka på när du ska planera en avverkning, gödsla en skog, gallra på rätt sätt eller välja trädslag. ”Praktisk Skogsbok” har länge varit skogsbrukarens bäste vän.

I den 15:e omarbetade upplagan av PS ligger tonvikten på hur du ska sköta din skog – planera avverkningen, gödsla, hitta rätt gallringsform, välja rätt trädslag etc. Boken tar också upp hur du skyddar dig mot skogsskador, lejer bort arbete och får ordning på ekonomin.

PS har tungt fokus på högre produktion och lönsamhet, men här finns även goda råd till dig som vill tänka nytt; till exempel anlägga en svampeller jaktskog.

Tabeller, diagram och räkneexempel visar hur hårt du ska gallra, om det lönar sig att bygga väg, hur mycket virke du har i skogen och mycket annat.

Checklistor och tipsrutor fördjupar och ger det där extra som en riktigt bra bok ska göra.

BOKEN SOM BÖR finnas i varje skogsägares hem. Att vara skogsägare är att vara företagare och reglerna är många.

Boken är indelad i delarna ”Förvärva”, ”Äga” och ”Överlåta” där ”Äga” är den största delen. Ett praktiskt sökordsregister gör det enkelt att hitta det man söker.

Skogsägarens Företagsbok fungerar både som handbok och uppslagsverk. Det är en bok varje skogsägare bör ha, och en utmärkt introduktion till den som går i generationsskiftes- eller skogsköpartankar.

Boken vänder sig till den som vill bli, kommer att bli eller redan är skogsägare. Boken ger en översiktlig bild av företagande och beskattning av skogsbruk och är uppdelad i tre huvudområden som utgår från skogsägarens livskurva.

OBS! Beställs på www.mellanskog.se där medlemmar betalar halva priset (100 kr).

Min första småkrypsbok

Vilda djurboken

Uteliv på vintern

Av Anja Baklien B Wahlströms Bokförlag

Av Martin Emtenäs Förlag: Rabén & Sjögren

Av Lars Fält Förlag: Vildmarksbiblioteket

HAR DU TÄNKT på alla småkryp som rör sig på marken eller i luften när du är ute?

Vilka är de och vad gör de hela dagarna? Det finns en helt ny värld att upptäcka om man kikar lite närmare. Visste du till exempel att flugan spottar på maten innan den äter? Eller att nyckelpigan klämmer ut en gul vätska ur knäna när den blir rädd?

I den här boken kan du samla på småkryp som du träffar på ute i skog och mark! Ta med dig boken ut, skriv upp var och när du hittade det. Fortsätt att leta efter olika kryp hela sommaren och hösten.

VILDA DJURBOKEN BJUDER på spännande upptäcktsfärder i djurens värld. Här möter vi 25 favoritdjur i svensk natur, får roliga faktakunskaper och inspiration till egna funderingar. Djuren är finurliga, snabba, ibland stora och väldigt starka. Helt enkelt makalösa! Vackra illustrationer skapar magi och lyser av liv.

Naturskildraren Martin Emtenäs har i många år försett oss med kloka och nyfikna program om djur och natur i teve. Där har han märkt björnar, mätt örnungar och vägt vargvalpar. Burit på djurbebisar med mjuk päls och duniga kroppar, men även skådat vuxna djur med vassa tänder och supersinnen.

INTRESSET FÖR UTELIV växer allt snabbare men kunskaper om hur man rör sig ute i naturen på vintern, och vad man ska göra om det värsta händer, saknas ofta.

Därför behövs Lars Fälts gedigna, väl utprovade kunskaper om uteliv mer än någonsin.

En viktig del i att Lars Fälts böcker är så populära är de fantastiska illustrationerna med sin speciella stil, samtliga framställda av Alf Lannerbäck.

Lars Fält har under många år varit en av de viktigaste svenska källorna när det gäller uteliv och överlevnad och han är även erkänd internationellt. Han var tidigare chef för Försvarets Överlevnadsskola.

29

30

TRÄDGÅRDSKRÖNIKA

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Vitlök, solrosfrön och ärtor är så goda att odla inne på fönsterbrädet.

Det är lätt att ta eget utsäde av dessutom.

December på vår gård När mörkret och kylan är intensiv under vintern vilar trädgården. Jag passar på att njuta av den magnifika skörden och hämta andan innan nästa säsong.

TEXT OCH FOTO ELIN IDERSTRÖM

DET FINNS SÄTT att så till och med när det är 20 minusgrader och snö, men jag måste erkänna att en filt och brasa smäller högre för mig. Pausen i trädgårdsarbetet är välkommen. Jag uppskattar det som ändå finns i trädgården och skogskanten, och gör det mesta av det både inne och ute.

Ta in naturen När jag sitter i min soffa och smider planer för vårträdgården är jag riktigt lycklig om jag har en skål med egna vinteräpplen som står och skiner på bordet bredvid. All skörd som jag tagit rätt på ger glädje. En stor pumpa i hyllan, löken i korgen i skafferiet, den klippta dillen i frysen. Chilin hänger som en lång vimpel i taket i köket, redo att användas. Hur fantastiskt är inte det?

Utifrån tar vi nu mest in saker från skogsbrynet. Det finns ingen bättre sak att ta in i december än gran- och tallris. Doften är underbar! Med stora knippen i rustika krukor som dekoreras med fina band eller små julkulor blir riset till fina minigranar. Långbord som dukas med granris upplagt i en girlang i mitten är också ett måste på min julafton.

Läckra, nyttiga vintergrönsaker Apropå julbord så hoppas jag att du inte spar all fin kål till dess. Kål står sig långt in på vintern ute i landet, bara inte något djur käkar upp det. Att

steka strimlad grönkål tillsammans med olja och vitlök är det godaste tillbehöret till många middagar, Eller gör grönkålschips! Massera in olja och salt ordentligt i kålblad, sprid ut på en plåt med bakplåtspapper och in i ugnen på 200 grader i några minuter. Håll koll så de inte blir svarta, det går fort. Ljuvligt gott!

Ett utmärkt sätt att odla smått är att så skott och micro greens, alltså små, små plantor som bara får bli ett par centimeter. Det går att göra på fönsterbrädet. Frön, bönor och vitlöksklyftor som du sparat kan lätt sås på några centimeter jord och växa fram till läckert gröna små vitaminbomber. Prova gärna med solrosfrön, ärtor, bondbönor eller gurkörtsfrön.

När inte mycket växer i vintermörkret fungerar det nästan alltid med skott.

Hoppas du har haft ett fint år i trädgården och många stunder att minnas. Njut av det du skördat. Snart laddar många av oss om, planerar, köper fröer och kanske ger oss på en riktigt tidig vintersådd i januari. Till dess – njut av ditt verk! ¶

”Det finns ingen bättre sak att ta in i december än gran- och tallris.

Doften är underbar!”

!

• • • • • • • • •

ATT GÖRA UNDER VINTERN Gör egna talgbollar till småfåglarna.

Gör islyktor.

Ta ner snö från ömtåliga träd, buskar, växthus och lådor med lock.

Hinn före rådjuren till sista skörden. Ät upp och mjölksyra kål.

Så skott, micro greens och groddar.

Förbered för tidiga sådder.

Köp fröer och planera andra inköp.

Sätt skydd runt ömtåliga stammar.

Elin Iderström Trädgårdsexpert och mångårig krönikör åt Med Mellanskog.

KORSORD

MED MELLANSKOG NR 4 2018

RÅK

SLITNA

VÄDERSTRECK

NUMMER UTKORT FLYTTA

LUND MED KANADASYMBOL DRA IHOP

SKRÄCKFIGUR

SNUDSIG DAR UNGERSK

TOVE LO

BENÄMNING

HELENSA

SPELAS AV ENDAST EN FÖRSIGÅR I MEJERI

CELLU- ÖKENARAB LOSAGRUND FISK OCH OHYRA

GLASKLAR

UTAN TEKNISK SERVICE ÄR GUÄR FRÅN MED MELNATRILANSKOG TILL DOMLIG PARET SINA ANSLUTNA ENHET UM

URSKILJER

ARTISTERIC FRAMKASTADE

LANDSLAGSALBIN

FÖRE DAVIDS SON I SÅNG

TRAUMA

SPÖKEN

UTBILDADE

SLIRADE TYGBJÖRNARNA

TILLÄGG I BREV FORSADE

100 I ROM PRYDER KAVAJFICKOR

ELÄNDIG OCH OJÄMN

UTFÄSTA

BESÖKANDE OMBUDET

FRAMFÖR BALLAD VÄDERSTRECK

RACERLAUDA SVÄRDSLILJAN

ÅTSKILD MESEN UTAN ÄNDAR VÄNTAR

VIKTIGT TALK ATT NO- SKIVA TERA! FÖR BAK-

PRYLAR

KAN GÅ I 150 KM I TIMMEN FRYSPUNKT

KAN FARLIGA MARKER VARA

BOSTADEN FÖR SUGGAN

SOLOSÅNG SÖDERTÖRNSORT

SAMLINGSSAL

HJÄLPER SKADADE PÅ BOMBFÄLT SLANT

KAN DE BITSKANDALISERADE FÅ ER LÖPA

DE ÄR KRULLIGA

NYCKELDEL LAG I SERIE A

LIKNELSE

NING

HEDRADE BÖR TE FÅ

EXKLUSIV CISSI GREEN

TUNN PLÅT PÅ DETTA VIS

SKÅNERIKTNING VASSBÅT PLITAR TIPPARE NED

FUNGERA

PÅ BANGKOKÅK

OXUDDE GRADE1002 RADE

Vinn Gunnar Wetterbergs nya bok ”TRÄD – en vandring i den svenska skogen” Bland de rätta svaren lottar vi ut fem exemplar av den precis nysläppta boken ”Träd – en vandring i den svenska skogen”. Passar perfekt för dig som vill krypa upp i soffan i vinter och läsa om vad den svenska skogen betytt för vårt land (du kan läsa mer om boken på sidorna 28–29).

Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 15 januari.

Vinnare nr 3, 2018 Vi har dragit fem pristagare bland de rätta svaren, som vinner varsin tygkasse och två tubhalsdukar.

Grattis!

Kerstin Backebom, Motala, Nils Hjalmarsson, Insjön, Tor Ek, Söderala, Janne Johansson, Gävle och Olivia Törnberg, Alfta.

Rätt svar i förra numret är: : EN SKOG I HÖSTMILJÖ och TRAKT MED VACKER PRAKT.

31

32

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Byggda för hårda tag i skogen.

Mohedas skogsvagnar är konstruerade för hårt arbete i våra nordiska skogar.

Vi har ekipage både för dig som arbetar heltid i skogen och för dig som ger dig ut några veckor per säsong. Vagnarna tål tuffa tag och tung last, och de kraftfulla kranarna med sin långa räckvidd gör arbetet i skogen effektivt och lönsamt.

Se hela modellprogrammet på www.mohedasystem.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. www.ftgforest.com

YARA0177 Gödsla!_88x264.indd 1

2012-11-16 10:17

VD-KRÖNIKA

MED MELLANSKOG NR 4 2018

Mot framtiden via malm, plast och en polotröja DETTA NUMMER AV Med Mellanskog innehåller spännande artiklar om vad man kan använda skogen till. Jag, som just blivit farfar igen, kan inte undgå att reflektera över detta.

Under årtusenden har vi använt skogsråvaran till två saker: Vi har byggt saker som hus och båtar och vi har värmt oss med hjälp av skogen.

För ungefär 1 000 år sedan tillkom bergsbruket. När nya processer för järnframställning växte fram blev bruken gammalmodiga och en stor strukturomvandling skedde i slutet av 1800-talet.

Fram växte så småningom en massa- och pappersindustri. Under första delen av 1900-talet producerades allt från massa och papper till etanol och kläder av våra skogar. Och självklart värmde vi oss och byggde hus.

När genomslaget för billig olja kom, i mitten av 1900-talet, minskade vår användning av skog. Vi fick konstfibrer (plast) i våra kläder. Vem i min generation minns inte terylenbyxor och polotröjor som var så laddade av statisk elektricitet när man drog dem över huvudet att håret stod rätt upp. Parentesen blev ganska kort. Redan i början av 1980-talet, efter två oljekriser, började vi att använda mer skog att värma oss och bygga

hus med. I början av 2000-talet gjorde vi åter kläder av våra skogar.

Vi måste producera mer Nu läser vi mindre och mindre på papper och vi står åter inför ett skifte i användningen av skogarna. Det finns oanade möjligheter i omställningen till ett hållbart samhälle, men det kräver innovation och utveckling.

Hur framtiden ser ut vet vi såklart inte, det är dock inte så svårt att gissa att vi kommer att värma oss och bygga hus av skogen. Dessutom kommer det att finnas en lång rad hållbara skogsprodukter, allt från biodrivmedel till mat.

Om detta ska bli möjligt måste vi producera mer skog. Ett enkelt sätt är att sätta förädlade plantor och att röja i tid. Så skapar vi goda förutsättningar att producera 10–20 procent mer än idag, samtidigt som vi ger handlingsfrihet för framtidens skogsägare.

Det blir en fin berättelse om sådär femton år, för honom som föddes för en vecka sedan – att i skogen hemma växer framtiden, för honom och hans kompisar.

Ja, och att farfar faktiskt tänkte på det när han föddes. ¶ STURE KARLSSON, VD

33

34

MED MELLANSKOG NR 4 2018

FRÅN SKOGEN

FOTO Mellanskog

Göran Appelquist och Lars Olsson.

Hackathon i träbyggande UNDER EN DAG i slutet av oktober samlades trettio arkitekter, forskare, studenter och representanter från träbranschen på Linnéuniversitetet för att delta i en hackathon i träbyggande. Själva ordet hackathon är en sammansättning av orden hack och marathon där hack syftar på programmering.

Målet med en hackathon är att ha en färdig produkt när tävlingen är slut. De tävlande delades upp i sex lag. Uppgiften de fick var att under fem timmar designa ett färdigt förslag på en fastighet byggd i moduler av trä.

Det vinnande laget kallade sitt bidrag ”Box”, en enkel och avskalad konstruktion i träfaner baserad på smarta kopplingar. Tävlingen initierades av Metsä Wood.

“Kärnvirke var stjärnvirke” DET FINNS MÅNGA i träbranschen som på olika sätt hävdat att gotländskt trä är ”annorlunda”. En ny undersökning, som genomförts av forskningsinstitutet RISE, indikerar att gotländsk furu i jämförelse med furu från övriga Sverige har unika mätbara egenskaper. Studien visar att gotländsk furu har högre densitet jämfört med furu från fastlandet, en egenskap som innebär ett starkare virke. Undersökningen pekar också på att förekomsten av så kallade extraktivämnen, vilka bidrar till att öka virkets beständighet mot biologisk nedbrytning, är högre i gotländsk furu jämfört med furu från fastlandet.

– Vi som arbetar praktiskt med trä vet genom lång erfarenhet att det är skillnad

på gotländskt trä och fastlandsträ. Även om detta är en begränsad stickprovsundersökning har vi nu fått tydliga indikationer på att det faktiskt finns mätbara fysiska och kemiska skillnader, säger Lars Olsson, ordförande i Gotländskt Kärnvirke AB och ordförande i Mellanskog Gotland.

– Studien tyder på att gotländsk furu har egenskaper som är värdefulla för en marknad där miljömedvetenhet och intresse för hållbara byggmaterial ökar.

Utomhuspanel är exempel på en produkt där furuns funktionella egenskaper, men också de estetiska, skulle kunna tas tillvara bättre, säger Göran Appelquist, vd för Österby Brädgård och styrelseledamot i Gotländskt Kärnvirke AB. MELLANSKOG

SE ALLA BIDRAG PÅ OPENSOURCEWOOD.COM

FOTO Erik Westberg

Skogsbranschens arbete mot brand gav resultat SKOGSBRANSCHENS eget arbete mot skogsbränder har visat sig väldigt effektivt, visar en analys från Skogforsk som nyligen sammanställts. Trots den extremt torra sommaren gav skogsmaskiner bara upphov till en procent av sommarens bränder. Det här är resultatet av ett hårt gemensamt arbete i branschen och stora ekonomiska uppoffringar. I den arbetsgrupp, där bland andra Mellanskog ingår, har det tagits fram

nya riktlinjer för att arbeta förebyggande så att skogsmaskiner inte ska ge upphov till bränder.

– Det här arbetet är förklaringen till att skogsbranschen klarade extremsommaren så bra, berättar Tomas Johannesson på Skogforsk.

– Inför varje riskfylld situation genomförs ett samråd mellan beställaren och skogsmaskinföretaget. Ofta leder samrådet till att man byter till en annan avverkningsplats, kör på natten

eller sätter ut brandvakter. Men det kommer till en stor kostnad, fortsätter Tomas som räknat ut att branschens parter i somras tog kostnader för bland annat 102 000 timmar brandbevakning och 420 000 timmar maskinstillestånd.

Totalt uppskattas skogsbrukets kostnader för brandberedskap och förebyggande åtgärder under 2018 uppgå till ca en halv miljard kronor.

SKOGSFORSK

FRÅN SKOGEN

MED MELLANSKOG NR 4 2018

FOTO Anders Bengtsson

På bilden går utrikesminister Margot Wallström klimatpromenaden tillsammans med näringsminister Mikael Damberg.

Framtidsspaning EN MELLANSKOGARE GJORDE en ovanlig upptäckt i Stockholm i mitten av november.

På en gata stod den elektriska och självkörande timmerbilen T-log parkerad. Fordonet är skapat av det svenska bolaget Einride och tanken är att det ska kunna transportera 16 ton timmer med en räckvidd på nästan 20 mil.

Efter lite efterforskning visade det sig att det var i samband med att Italiens president Mattarella varit på stadsbesök som bilen ställts upp så centralt. I fokus för besöket stod nämligen digitalisering, hållbarhet, forskning, Europasamarbetet och kultur. Därav hade det futuristiska fordonet parkerats mitt i huvudstaden, då kungaparet och presidenten passerat förbi just där.

Timmerbilen kommer att utrustas med ett batteri som motsvarar tre Teslor och företaget hoppas att fordonet ska finnas på marknaden redan 2020. ERIK WESTBERG FOTO Johan Hamre

Många har gått Mellanskogs klimatpromenad UNDER SOMMAREN HAR en mängd skogsägare, allmänhet, journalister och politiker gått Mellanskogs klimatpromenad. Klimatpromenaden kan gås både digitalt och i den verkliga skogen.

Syftet är att berätta om hur vår skog och vårt skogsbruk kan vara en av lösningarna på klimatutmaningen. Arrangerade gjorde skogsbruksområdet i Södra Värmland. Läs mer på www.mellanskog.se/klimatpromenaden MELLANSKOG

900

”Skogsägare utgör en grundpelare i framtidens bioekonomi. De är nyckelspelare och kan i allra högsta grad bidra genom att vara aktiva och välja hur skogen brukas.”

Träbyggnader lagrar stora mängder koldioxid. En kubikmeter trä binder ungefär 900 kilo koldioxid. Läs mer om Setras satsning på KL-trä på sidan 13.

Just nu

5-10% hör e

på tillb

Transportabelt Sågverk Norwood LumberPro LM29 Sågar stockar med max Ø 72 cm och 4,9 långa.

Kan enkelt förlängas med 1,2 m sektioner.

Läs mer om framtidens produkter från skogen på sidan 15–17.

20%

Trädfällriktare X-Feller Greppsäker, ergonomisk och mångsidig med tre fästpunkter. Perfekt hjälpmedel för t ex rotvältor, stocklyft, lunning mm.

42.500:-*

3.600:-* Ord.pris 4.500:-*

*Samtliga priser exkl.moms och frakt, gäller t o m 181231.

Kan ej kombineras med andra erbjudanden. Sågverket på bild är extrautrustat.

FÖR HELA VÅRT SORTIMENT SE

SKOGMA.SE

35

Tel. 0644-721 00