Med Mellanskog nr 3, 2018

MED MELLANSKOG NR 3 2018

MEDLEMSTIDNING

OKTOBER 2018

NR 3

Potatisodlaren i brandens centrum #SLUTAVVERKAT – branschens upprop mot sexuella trakasserier.

Hur påverkar ÄLGFÖRVALTNINGEN skogsägaren?

Vägen till en LÖNSAM AVVERKNING.

1

2

INNEHÃ…LL

MED MELLANSKOG NR 3 2018

4 10

7 12

26

22 18

LEDARE

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Vi måste lära av bränderna “DE SOM VET hur man hanterar en sådan här brand, begravdes på medeltiden.”

Just så sa Bengt Algotsson, den erfarne tidigare virkeschefen i Mellanskog, som för fyra år sedan fick ansvaret för att samordna skogsägarnas tålamodskrävande arbete i Västmanland efter den då största skogsbranden i mannaminne.

I somras tog nya skogbränder fart – på många håll samtidigt. Med förödande fart förtärde elden skog på stora arealer. I Färila socken i Hälsingland bredde branden ut sig på större område än i Västmanland – i ett kuperat landskap med höga berg och djupa dalar. Som en drake kastade elden sina tungor åt olika håll. Det sammanhängande brandområdet blev flikigt och har kolossal omkrets.

Nästan tvåhundra skogsägande familjer är drabbade av de stora bränderna. Vi i Mellanskog har samlat skogsägarna till lokala möten, med aktuella fakta och respekt för den sorg som

finns. Det är mer än människors livsverk som har förtärts av lågorna. Vi har inlett det stora arbetet i brändernas efterföljd – med säkerhetsutbildningar, planering för avverkningar och sågning hos Setra i Färila, dialog om markbyten och mycket annat. Som samordnare är nu Lars Nilsson, vår kvalitetschef, utsedd.

Så snart vi insåg brändernas vidd, tog vi också kontakt med regeringen. I samtal direkt med landsbygdsministern påtalade jag nödvändigheten av samhällets stöd i den extraordinära situationen. Med stödpaketet 2014 som modell betonade jag behovet av vägrestaurering, lagring av timmer och bränsleved liksom värdet av Lantmäteriets medverkan och dieselskattesänkning för skogsmaskinerna. Fem veckor senare kom regeringens beslut om 110 miljoner kronor, som ska hanteras av Skogsstyrelsen, i nära samverkan med skogsnäringen. Det är ett

välkommet beslut. Nu får inte tydliggörandet av åtgärder dras i långbänk.

Men den här gången måste det bli ett lärande i hela vårt svenska samhälle. Katastrofala skogbränder kommer att drabba igen. Gemensamt i samhället behöver vi forma en struktur för åtgärder – när det börjar brinna, när branden rasar och när branden har falnat.

Bragder är gjorda av kommunledningar, räddningstjänst, brandmän och frivilliga, men det mest väsentliga saknas: Den stora kapaciteten i tidigt skede. Det strategiska tänkandet. Det samlade operativa ledarskapet. Vi behöver en långsiktig och blocköverskridande nationell överenskommelse för att förebygga, bekämpa och följa upp stora skogsbränder. Det handlar om Sveriges inre säkerhet och tilltron till demokratin.

KARIN PERERS Ordförande, Mellanskog

Med Mellanskog nr 3, 2018 4. BRANDEN I FÅGELSJÖ 7. MELLANSKOG OCH BRÄNDERNA 9. NETTO VID AVVERKNING 10. #SLUTAVVERKAT 12. TIMMERHUS 15. ÅTGÄRDER EFTER EN SKOGSBRAND

16. HÄRLIGA HÖSTPRYLAR 18. SAMTAL OM ÄLGFÖRVALTNINGEN 21. FRÅGA SKOGSINSPEKTORN 22. TRÄDGÅRDSKRÖNIKA 25. VD-KRÖNIKA 26. FRÅN SKOGEN

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor: Merkonto 0,6 %, likvidfördelning/betalningsplan 0,85 %.

Debeträntor: Dellikvid avverkningsrätt 3,35 %, a conto/förskott leveransvirke 5,35 %, dröjsmålsränta 8,45 % (referensräntan + 8 procentenheter) Redaktionsråd Marie Wickberg, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Staffan Dalbrink, Fredrik Staland, Erik Westberg, Martina Eriksson, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala.

Tel 010-482 80 00. E-post marie.wickberg@mellanskog.se. Annonser Display i Umeå 090- 711 525, marten.back@display-umea.se.

På omslaget Pärra Jönsson. Foto Erik Westberg. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Forssaprint 2018.

Ansvarig utgivare Marie Wickberg, Kommunikationsavdelningen Mellanskog. Upplaga 24 000 ex. Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper.

3

44

MED MELLANSKOG NR 23 2018

En Eurocopter AS 350 Ecureuil från Stockholms Helikoptertjänst vattenbombar skogsbranden söder om Laforsen i Hälsingland den 23 juli 2018.

BRANDEN I FÅGELSJÖ

BRANDEN I FÅGELSJÖ

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Pärra hamnade mitt i brandens inferno Vi slår oss ner i uterummet hos Pärra Jönsson i Byvallen utanför Sveg. Pärra har många strängar på sin lyra, han är bland annat potatisodlare och skogsägare men arbetar också som yttre befäl på räddningstjänsten i Härjedalen. Det är anledningen till att vi besöker just Pärra idag.

TEXT OCH FOTO ERIK WESTBERG

– DEN 14 JULI blev jag extrainkallad till skogsbranden i Fågelsjö. Jag tänkte att jag blir nog borta en eller två nätter så jag packade en ryggsäck med kallingar och snus sen drog jag iväg. 14 dygn senare, den 28:e juli, kom jag hem, berättar Pärra.

Pärra är 41 år och bor på den anrika och vackra släktgården utanför Sveg. Pärras far, Hans-Erik Jönsson, började odla potatis här 1983 och sedan dess har det fortsatt. 2009 gick Hans-Erik bort och Pärra har därefter drivit gården. Potatisodlingen omfattar fem hektar och potatisen distribueras till butiker, skolor, dagis och äldreboenden i Härjedalen.

Härjedalen är Sveriges högsta landskap, med en lägsta punkt på 280 meter över havet, men trots detta går det bra att odla här, berättar Pärra.

– Vi behöver inte använda några speciella sorter, men skörden kommer senare än på andra platser i landet.

Pärra började sin bana inom räddningstjänsten 1998, först som deltidsbrandman, sedan som styrkeledare och sedan 2009 arbetar han som yttre befäl. I den rollen har han beredskap var fjärde vecka och 90 sekunders anspänningstid, vilket innebär att han efter att larmet går har 90 sekunder på sig att finnas tillgänglig på radio i bilen.

– För mig är det så bra att det blir en annan grej än mitt vanliga jobb, mycket mer socialt och man träffar mer folk. Det är klart det är en ekonomisk faktor också i detta, det blir ett litet extra tillskott vid sidan om vad jord och skog ger, berättar Pärra.

Men vad hände egentligen den 14 juli?

En skogsbrand rasade i Fågelsjö, cirka fyra mil söder om Sveg. Pärra blev inkallad som extra yttre befäl och med ett par kallingar och snus i packningen begav han sig iväg. Den första tiden jobbade brandmännen dygnet runt, men sedan började allt falla på plats och fungera ”helt fantastiskt” som Pärra själv beskriver det.

”Bönderna är helt fenomenala i sådana här situationer.”

Avbytare dök upp, mat kördes ut och organisationen rullade på.

Så småningom kom insatsen in i en fas där de verkligen behövde hjälp, speciellt av bönder med stora vattentankar.

– Bönderna är helt fenomenala i sådana här situationer, de arbetar stenhårt, ordnar egen avlösning och maskinerna går dygnet runt, berömmer Pärra.

Och det är något han verkligen framhåller, att i en sådan här extraordinär situation blir alla inblandade riktigt professionella.

– Vi blir starka tillsammans, eftersom vi kommer från alla möjliga platser i samhället.

Allt från kontorsmänniskor till mekaniker kompletterar varandra riktigt bra ute på larm.

5

6

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Mindre starka och riktigt starka hjälps alltid åt på ett bra sätt. Mångfald blir en stor framgångsfaktor i en sådan här insats, säger Pärra.

Det var många frivilliga som hörde av sig och ville hjälpa till. Pärra berättar att de var otroligt tacksamma för all hjälp som erbjöds, men förklarar också hur svårt det är att sätta sådana resurser i arbete.

– Det är för farligt helt enkelt. Vi måste ha 110 procents koll på vilka vi har i området säger han.

En stor utmaning Branden i Fågelsjö var indelad i nio sektorer för att behålla ordning och struktur, och i dessa avdelades en viss styrka med en egen sekotorschef.

När Pärra kom till Fågelsjö var det cirka 50 hektar som brann, den första helikoptern sattes in den 15:e juli och som mest var det sex helikoptrar och cirka 200 personer som arbetade med branden.

Innan det var över hade 4 300 hektar skog brunnit.

BRANDEN I FÅGELSJÖ

”Dessa händelser får förhoppningsvis som effekt att det blir en ännu bättre beredskap på nationell nivå.”

När larmet gick hade han inte en tanke på sin egen skog. Det var först efter fyra dagar som det gick upp för Pärra att han också har skog i närheten av Fågelsjö. Tack vare att vinden låg åt rätt håll klarade han sin egen skog denna gång.

– Det är klart jag blev orolig för min egen skog, det är ju ett värde som jag förvaltar till mina

Sommarens skogsbränder har varit förödande. Skogsägaren Pärra Johansson känner ändå att människor förenas och stärks i kris. Många frivilliga hörde av sig och ville hjälpa till, säger han.

barn, på samma sätt som min far gjorde. Det ska ju finnas att ta av den dagen man ska göra ett generationsskifte. Det är ett livsverk för alla drabbade, det får man ju tänka på.

Oron var en känsla han delade med många människor i bygden.

– De som kom ut till oss i brandområden fick jag visa var det brunnit och försöka förklara att det kan vara annorlunda i morgon. Folk är ledsna och har gråten i halsen, klart det är en utmanande situation.

Så här en tid efter att lågorna slocknat finns många slutsatser att dra. Pärra konstaterar att det inte rådde brist på personal på marken men att elden hade kunnat begränsas snabbare med mer luftburna resurser.

– Dessa händelser får förhoppningsvis som effekt att det blir en ännu bättre beredskap på nationell nivå. Det kanske blir fler extremsomrar och det behöver vi hantera. Vädrets krafter rår vi inte på, vi måste ha beredskap oavsett om det är regn, torka eller snö, avslutar Pärra. ¶

MELLANSKOG OCH BRÄNDERNA

FOTO ERIK WESTBERG

Från vänster: Per Bill, landshövding i Gävleborg, Karin Perers, ordförande Mellanskog och snett bakifrån, Sture Karlsson, vd Mellanskog.

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Hallå där, Karin Perers Hur känns det nu, så här en tid efteråt?

– Omskakande! Efter den stora skogsbranden i Västmanland för fyra år sedan sa räddningsledaren att det aldrig, aldrig får hända igen. Sommarens bränder blev större och på flera sätt besvärligare. Självklart undrar jag som alla andra: Hur kunde det hända igen, så snart och så förödande?

När katastrofen slår till – vilken skillnad gör skogsägarföreningarna?

– I nöden prövas vännen, heter det. Skogsägarföreningen är vårt eget forum. Varje branddrabbad skogsägare får hjälp med det praktiska kring brandskogen. Tillsammans i föreningen har vi påverkat regeringen för att få fram åtgärder efter branden.

Mellanskog har gjort en rad åtgärder, vad tror du har varit viktigast för skogsägarna?

– Mellanskogs förmåga att göra nytta på flera sätt samtidigt. Våra förtroendevalda har ringt alla branddrabbade skogsägare, och skogsinspektorerna har tagit kontakt. Vid sockenvisa möten har skogsägarna mött varandra och fått samlad information från räddningstjänst, länsstyrelse, kommun, försäkringsbolag, ekonomiska rådgivare, Svenska kyrkan och oss i Mellanskog. Säkerhetsutbildningar har satts igång. Setra öppnar sågen i Färila för att såga både gran och tall. I Mellanskog handlar det om både gårdens ekonomi och självklar medmänsklig solidaritet.

Mycket arbete återstår, vad händer framöver?

– I brandområdena blir det fler möten med skogsägarna.

Det är viktigt att varje branddrabbad skogsägare i lugn och ro och med eftertänksamhet fattar beslut om sin skog. Besluten nu kommer att påverka familjen i generationer framöver. Mer konkret vidtar arbetet med att restaurera skogsbilvägar, anlita entreprenörer och påverka fördelningen av regeringens stödpaket om 110 miljoner kronor.

Vad kan vi lära oss av branden?

– Att extrema väder fordrar extraordinära insatser: Brandflyg för att spana efter bränder. Tidigt stor insats för att släcka. Rutiner och tydligt ledarskap för att samordna det offentliga Sverige och alla frivilliga – under branden och efter branden. Nu måste lärdomarna bli manualer. Vi kan inte börja från noll nästa gång.

MARIE WICKBERG

”Varje branddrabbad skogsägare får hjälp med det praktiska kring brandskogen.”

7

8

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Byggda för hårda tag i skogen.

Mohedas skogsvagnar är konstruerade för hårt arbete i våra nordiska skogar.

Vi har ekipage både för dig som arbetar heltid i skogen och för dig som ger dig ut några veckor per säsong. Vagnarna tål tuffa tag och tung last, och de kraftfulla kranarna med sin långa räckvidd gör arbetet i skogen effektivt och lönsamt.

Se hela modellprogrammet på www.mohedasystem.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. www.ftgforest.com

YARA0177 Gödsla!_88x264.indd 1

2012-11-16 10:17

NETTO VID AVVERKNING

MED MELLANSKOG NR 3 2018

ILLUSTRATION MAJA LARSSON

Hur mycket tjänar jag på min avverkning?

SKOGSBRUK ÄR EN långsiktig verksamhet där effekten av dina åtgärder idag ofta inte syns förrän om många år. Vad är det egentligen som påverkar hur mycket pengar du får ut vid din avverkning?

Det korta svaret är: Det beror på! Men låt oss bena lite i hur just avverkningens ekonomi fungerar.

De pengar du får ut efter en avverkning brukar kallas avverkningsnetto. Det är de pengar som blir över efter att intäkterna för det avverkade virket har ställts mot de kostnader som är förknippade med avverkning.

Avverkningsnetto = Intäkter från virke och skogsbränsle minus Drivningskostnaden Den här formeln är enkel men var medveten om att det är flera faktorer i ditt skogsbruk som kommer påverka både intäkter och kostnader i normal avverkning med maskiner.

Intäkter Vi börjar med att titta på intäkter, och de påverkas väldigt mycket av främst två faktorer. De avverkade trädens totala volym är den viktigaste faktorn eftersom det betalningsgrundande måttet normalt baseras på den. Utöver volym är andelen timmer viktig eftersom det normalt är bättre betalt än massaved. Andelen timmer som tas ut från avverkningen styrs av apteringen (uppdelning av trädstammar i virkessortiment) i skördaren och den beror på trädens beskaffenhet.

Trädens volym och virkeskvalitet vid avverkning kan du påverka med din skogsskötsel.

Om du vill öka timmerandelen av de bättre kvaliteterna är det viktigt att du får fram stammar som växt ganska jämnt och dessutom inte har alltför grova kvistar. Det kan du uppnå med aktiv röjning och gallring.

Med en bra markberedning kan överlevnaden hos dina plantor öka drastiskt. Väljer du att plantera förädlade plantor kan du öka

volymtillväxten med upp till 20 procent jämfört med självföryngring (men å andra sidan är ju självföryngring gratis).

Drivningskostnaden Kostnaden för att få ut virke ur skogen, drivningskostnaden, delas enklast upp i kostnader för avverkning och terrängtransport.

Avverkningskostnaden är beroende av trädens volym. Räknat per avverkad kubikmeter är träd med stor volym billigare att fälla, kvista och kapa än ett träd med liten volym.

Terrängtransportkostnaden för att transportera ut virket till väg påverkas främst av hur långt och hur fort skotaren kan och behöver köra. Visste du att det är upp till femtio gånger billigare att transportera virke på bilväg jämfört med i skogen?

Det innebär att det kan vara lönsamt att förlänga din skogsbilväg före avverkningen om skotningsavståndet är långt. Bra skogsbilvägar underlättar också för räddningstjänsten att kunna verka effektivt vid nödlägen.

Sist men inte minst, hur mycket pengar du i slutändan får kvar efter din avverkning påverkas av hur din inkomst av skogen beskattas. Olika handlingsalternativ kan få stor effekt, ta gärna hjälp av en skogsekonomisk rådgivare om du är osäker.¶ FREDRIK STALAND

9

10

MED MELLANSKOG NR 3 2018

#SLUTAVVERKAT

”Jag har aldrig tidigare läst så grova vittnesmål.”

För snart ett år sedan dök de första #metoo upp i sociala medier. Sedan skedde allt lavinartat, kvinna efter kvinna gick ut och sa ”jag också”, ”jag har också blivit utsatt”. Metoo-rörelsen berör alla branscher. Inom skogsbranschen startades uppropet #slutavverkat vars vittnesmål om trakasserier, kränkningar och övergrepp starkt påverkat Niklas Fogdestam, virkesområdeschef på Mellanskog.

TEXT OCH FOTO MARIA BERGENHEIM

METOO-RÖRELSEN kallas av många för en revolution och en oundviklig ögonöppnare för alla som inte förstått hur vanligt förekommande sexuella trakasserier mot kvinnor är.

Vi tar det från början. Allt startade i Hollywood, där skådespelerskan Alyssa Milano den 5:e oktober för ett år sedan gjorde ett inlägg på Twitter där hon bad alla kvinnor som någon gång blivit sexuellt trakasserade, att svara på inlägget med orden ”jag också”. Inlägget gjordes i samband med att regissören Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt. Gensvaret blev enormt. Hashtaggen #metoo spreds över hela världen liksom tusentals vittnesmål från kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier. Sverige är ett av de länder där kampanjen fått extra stort genomslag.

En ögonöppnare Niklas Fogdestam arbetar som virkesområdeschef i Västmanland. För honom blev en artikel i DN en ögonöppnare.

– Det var ett uppslag om 18 kvinnor som alla vittnade om övergrepp av den så kallade kulturprofilen. Artikeln berörde mig starkt och blev för mig en ögonöppnare. Efter det insåg jag hur otroligt vanligt förekommande det här är, säger han.

Många branscher skapade egna metoo-upprop, till exempel kvinnliga skådespelare, jurister, läkare, politiker, militärer, journalister, idrottare med flera. Skogsbranschens upprop heter #slutavverkat och Niklas Fogdestam har läst de berättelser som framkommit. Många är gjorda av kvinnliga studenter vid de skogliga utbildningarna och handlar om sexuella trakasserier och ofredanden under studietiden. Niklas blev illa berörd och menar att berättelserna kröp in under skinnet på honom.

– Det kändes så nära eftersom jag själv gått på jägmästarutbildningen. Jag har aldrig

tidigare tagit del av berättelser och vittnesmål om så grova kränkningar och övergrepp, säger han.

Oanständiga förslag och övergrepp Under #slutavverkat vittnar kvinnor i skogsbranschen om alltifrån att tvingas utstå kommentarer om deras kroppar och oanständiga förslag vid affärssituationer till rena sexuella övergrepp. Niklas känner idag en frustration över att han själv aldrig såg eller uppmärksammade vare sig kränkningar eller sexuella trakasserier under sin egen studietid, något som utan tvivel förekom även då.

– Jag tillhör ju normen; vit medelålders man, hetero, med intresse för jakt, friluftsliv och sport. Jag är inte den som blir utsatt och därför tror jag att det ibland kan vara svårt att faktiskt se och uppfatta kränkningar som, om de inte handlar om rena fysiska övergrepp, ofta kan vara rätt subtila, säger han.

Chefer har stort ansvar Som rekryterande chef har han tänkt en hel del på Mellanskogs arbete med jämställdhet. Det handlar om att ha en stabil värdegrund och att bygga en företagskultur där alla trivs.

– Om vi på Mellanskog skulle ha ett rykte om oss att vi kränker och trakasserar kvinnor skulle knappast någon vilja arbeta här. Denna fråga hänger tätt ihop med att vara en attraktiv arbetsgivare och ett konkurrenskraftigt företag, säger han.

I grund och botten handlar det om att vara mentalt förberedd och att våga säga ifrån. Egentligen borde det inte vara svårare än att följa de klassiska orden ”var mot andra så som du vill att andra ska vara mot dig.” Det menar Niklas som själv fått med sig den tydliga devisen från sin egen uppfostran.

Har brutit tystnadskulturer Av Niklas senaste nio rekryteringar har sju varit kvinnor (medräknat sommarjobbare).

– Grupper bestående av både män och kvinnor både trivs och presterar bättre. Men jag tror inte på kvotering, jag vill helt enkelt rekrytera de bästa, poängterar han.

Metoo-rörelsen har kritiserats för att föregå lagstiftningen genom att personer hängts ut i sociala medier och redan ”dömts” innan juridisk prövning. Niklas Fogdestam håller med om kritiken men menar samtidigt att rörelsen är större än så. Metoo har bidragit till att bryta tystnadskulturer och har fått samhället att belysa en av våra viktigaste frågor.

– En kränkning är en enskild persons upplevelse och då är det väl fantastiskt om metoo har bidragit till att vi nu vågar säga ifrån. Vi kommer att behöva skriva om historieböckerna efter metoo, avslutar Niklas.¶

!

VAD GÖR MELLANSKOG? Mellanskog accepterar inte kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier, ändå vet vi tyvärr att det förekommer hos oss precis som hos alla andra. Vi har uppmanat anställda att underteckna #slutavverkat och dela med sig av sina erfarenheter. Som förening har vi tydliga mål för jämställdhetsarbetet och vi bedriver ett aktivt arbete med jämställdhetsfrågor och vår värdegrund.

#SLUTAVVERKAT

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Niklas Fogdestam berördes djupt av vittnesmålen under #slutavverkat.

Här är några exempel på vittnesmål.

LRFs Jämställdhetsakademi har samlat 50 metoo-berättelser i rapporten #metoo i det gröna näringslivet. Berättelserna är hämtade från de tre #metoo-uppropen som startats inom det gröna näringslivet; #slutavverkat för skogen, #skiljaagnarnafrånvetet för jordbruket och #visparkarbakut för hästbranschen. Här är några exempel på vittnesmål. ”Jag är så trött, trött på att bli kallad fitta och hora. Trött på tafsande händer. Trött på snuskiga sms. dickpics. Jag vill få vara ifred.

Vara den jag är. Inte behöva ha strategier för att undvika trubbel.

Alltid tänka mig för, inte vara på fel ställe vid fel tidpunkt. Ibland känns det som om jag måste ha en kille, tillhöra någon, för att få vara ifred.

En ensam tjej är lovlig alla dagar i veckan. Jag trodde det skulle vara bättre på Naturbruksgymnasiet än på högstadiet men det är det inte.

Lärarna har inte en susning.”

“Jag arbetar som rådgivare. Det finns lantbrukare som jag fasar för att besöka. Någon måste ju ta dem, men jag önskar att vi bara kunde tacka nej till ett par av dem. Jag tycker det är obehagligt med sexanspelningar.

En av mina kunder tafsar ofta, jag försöker skämta bort det. Men varför ska jag skaffa strategier för att få ha min kropp ifred?”

”På ett av de första mötena jag deltog i på min första arbetsplats, där jag var bland de yngsta, frågade en äldre kollega som jag aldrig träffat förr, inför alla på mötet, om min chef bara skulle ”sitta där bredvid fruntimret”. ”Fruntimret” var jag. Jag upplevde det som mycket kränkande att inte bli bemött som människa och kollega utan talad om i tredje person, och jag kände mig förlöjligad och objektifierad.”

”Jag har varit förtroendevald rätt länge. Det har blivit bättre, men ändå… Ett gäng gubbar missar aldrig ett tillfälle att känna och klämma lite extra. Av ”misstag” dra handen över rumpan på en. Förvånansvärt är dessa män också oftast gifta. Så många gånger jag fått förslag om en tur i sänghalmen på LRF-stämmor.”

11

12

MED MELLANSKOG NR 3 2018

TIMMERHUS

”När vi har gjort vårt jobb så kan ett renoverat timmerhus lätt stå i ytterligare 200–300 år!”

”Vi lyfter upp hela huset med tryckluftskuddar, pallar upp det, tar bort de dåliga stockarna och byter till nya.”

TIMMERHUS

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Timmerman med kärlek för trä Att få skapa något i trä, något som blir bestående i flera hundra år. Timmermannen Dan Ondrejka funderar på vad mer han ska svara på frågan “vad är roligast med att bygga timmerhus?” Sedan tillägger han: Själva hantverket, doften av trä och känslan när allt stämmer.

TEXT & FOTO CARLO LASZLO

I GUSTAVS INDUSTRIOMRÅDE, söder om Borlänge, ligger Dalälvens Timmerhus. Här jobbar Dan Ondrejka och hans två anställda timmermän med att bygga ett hus som så småningom ska sättas upp i Sälen.

Men Dan Ondrejka har inte alltid timrat hus.

– Jag har gjort en del annat, berättar han i det lilla fikarummet som också är personalrum och kontor, medan han häller upp en kopp kaffe.

Bland annat har jag jobbat som polis i tretton år.

Efter tio år som polis i Stockholm kände han och hans sambo att de ville åter till Dalarna med sina barn; Dan Ondrejka är från Borlänge och hans sambo från Västerdalarna.

– Vi köpte en en bondgård med en stor lada, fortsätter han. Jag tänkte att ”den måste jag utnyttja till något”.

Då Dan Ondrejka alltid har tyckt om att bygga hus och att jobba med händerna, och då hans svärfar Göran Skoog designar och producerar just timmerhus, kändes det som en lämplig idé att använda ladan till att bygga timmerhus.

Problemet var att han inte visste hur man gör.

– Jag kontaktade Bror Olsson i Nora som byggt timmerhus i hela sitt liv. Han lärde mig hantverket och jag kände direkt att jag hamnat rätt.

Dan Ondrejka fick sitt första hus sålt redan innan han lärt sig hantverket.

– Det var lite nervöst, erkänner han. Men jag kunde ju inte gärna tacka nej till en beställning, fast det bara var en Attefallare.

Yxa, bandkniv & motorsåg Detta var 2014 och sedan dess har Dan Ondrejka lärt sig det mesta om timmerhus, allt från hållbarhet och kvalitetsnormer till isolering och varför timmerhus är ett klimatsmart alternativ.

– Vid nyproduktion så timrar vi ett hus utifrån kundens önskemål här i Gustavs. Sedan monterar vi ned huset och flyttar det dit det ska sättas upp. Vi monterar och isolerar själva stommen. När den är på plats fixar lokala hantverkare badrum och kök, drar in el, vvs och så vidare.

Dan Ondrejka berättar ganska stolt att de i stort sett enbart använder tre verktyg; yxa, bandkniv och ibland motorsåg. Eftersom företaget har en miljöprofil så är motorsågarna eldrivna. Jo, även en speciell dymlingsborr används, för att borra de hål som de så kallade dymlingarna slås ned i för att göra huset stabilt.

Dalälvens Timmerhus utför även reparationer och renovering av timmerhus. På äldre timmerhus blir ofta bottenstockarna, men det kan också vara stockarna i en vägg, fuktiga så länge att det kommit röta i dem.

– Men det är inga problem att byta ut de ruttna stockarna, betonar Dan Ondrejka. Vi lyfter upp hela huset med tryckluftskuddar, pallar upp det, tar bort de dåliga stockarna och byter till nya.

Vi kan samtidigt lägga på några stockvarv så att man får högre takhöjd.

Del av vårt kulturarv Dan Ondrejka har renoverat timmerhus som varit flera hundra år gamla.

– Ibland vill husägaren att vi ska ta upp för en dörr eller en vägg inne i timmerhuset. Då gäller att veta vad man gör och ha stor respekt för huset, innan man drar igång motorsågen!

Han tycker det är hedervärt av timmerhusägare att satsa på en renovering i stället för att riva och bygga nytt. Både för husets egen skull, men även ur en miljöaspekt.

En del av de timmerhus han renoverat kan ha funnits i en släkt i hundratals år, och då vill ägarna gärna göra vad de kan för att huset ska finnas kvar.

Han tycker det är tråkigt att se gamla timrade härbren, lador och skogshuggarkojor förfalla.

– De är en del av vårt kulturarv och därför har deras ägare ett ansvar för dem, menar han.

Han rekommenderar dem som tycker att de inte har tid eller råd att renovera att åtminstone sätta på ett plåttak för att skydda dem från nederbörd. Då räddar man huset och nästa generation får en chans att renovera det i framtiden.

Andra råd är att se till att avrinningen fungerar och att ta bort busk och sly som ligger mot väggarna.

– Använd inte cement eller betong för att täta eller laga, varnar han, för det suger åt sig fukt. Och använd natursten, inte lecablock eller liknande material, om du ska renovera själv.

Dan Ondrejka fascineras över att livslängden på timmerhus som är flera hundra år gamla med relativt små insatser lätt kan förlängas.

– När vi har gjort vårt jobb så kan ett renoverat timmerhus lätt stå i ytterligare 200–300 år!¶

13

14

SKOGSBADA

MED MELLANSKOG NR 3 2018

OVAL LÄNK SOM GER LÄNGRE LIVSLÄNGD OCH MINDRE UNDERHÅLL!

Patent sökt

Haggis Ultra: Stor kontaktyta Reducerat tryck

Clarks nya och unika Haggislänk ger med sin ovala form en större kontaktyta, därmed ett lägre kontakttryck, mellan länk och plattans ändlänk. Detta leder till längre livslängd för bandets länksystem och mindre behov av efterspänning när bandet är nytt.

Rund länk: Dessutom mindre risk för ”twisted link” tack vare Haggislänkens breda yttersida.

Liten kontaktyta Stort tryck

www.clarktracks.se Nordic Traction AB, Gunnebo, 0490-28590 CT134 SE_003

Succén Trejon Multiforest - New Edition Förbättrade och uppgraderade skogsvagnar konstruerade för tuffa förhållanden och ökad säkerhet.

Läs mer om modellerna på trejon.se eller kontakta oss för mer information! +46 935-399 00

info@trejon.se

LRF KONSULT

MED MELLANSKOG NR 3 2018

15

FOTO PIXABAY

”En skogsbruksplan är guld värd för att kunna redovisa vad som brunnit.”

Vad händer när det har brunnit?

BARA NÅGON vecka efter att branden slocknat börjar livstecken visa sig, myrorna kryper upp ur sina hålor och ser en oändlig mängd barr att plocka ihop. Björkar, sälgar och aspar skickar upp nya skott. Det är fantastiskt att se och uppleva men för skogsägaren är det fortfarande det brända som tar över när man lyfter blicken ifrån myrorna som jobbar för att få ordning på livet igen.

Med allt detta kommer också frågor. Hur får man ny skog att växa på nytt? Hur mycket ersättning får jag från försäkringen? Vad ska jag göra med pengarna? Vill staten göra reservat av hela eller delar av skogen?

De allra flesta skogsägare har en skogsskadeförsäkring, det är en fullvärdesförsäkring.

Ersättning utgår för eftersläckning, uppröjning, återbeskogning (om skogen är yngre än slutavverkningsålder) och ersättning för minskad eller utebliven ersättning för virket som skadats av branden. Exakt hur det regleras är olika beroende på vilket försäkringsbolag det gäller. En skogsbruksplan är guld värd för att kunna redovisa vad som brunnit.

Har du ingen försäkring så kan det, med sommarens bränder i färskt minne, vara bra att fundera igenom sitt försäkringsskydd. Sannolikheten för ny brand i samma skog är inte större än att det brinner någon annanstans, men när det väl brinner så är det för sent att teckna en försäkring.

Du som drabbats av en brand måste välja väg framåt. Du behöver tid för att hinna med att tänka, att prata inom familjen eller att utbyta tankar med någon annan. ¶ ERLAND HEDIN

Här kommer en liten checklista som kan vara bra att tänka på 1. För anteckningar så du kommer ihåg vad som sagts och gjorts vid dina möten med de olika företag och myndigheter som du har kontakt med. Om det gäller frågor där man tar någon sorts beslut, skicka anteckningarna till motparten som bekräftelse, be dem kvittera i mail eller sms.

2. Anmäl till försäkringsbolaget.

3. Om fastigheten är belånad, ta kontakt med banken.

4. Ta kontakt med din skogsinspektor på Mellanskog.

5. Glöm inte att göra avverkningsanmälan innan upprensning/avverkning dras igång.

6. Ta din tid att tänka igenom vilken väg du vill ta.

ERLAND HEDIN Affärsrådgivare LRF Konsult Erland ingår i LRF Konsults försäkringsgrupp, som på uppdrag av LRF stödjer medlemmar som drabbats av större skador. Du hittar dem via LRF:s och LRF Konsults hemsida.

16

MED MELLANSKOG NR 3 2018

HÄRLIGA HÖSTPRYLAR

Härliga höstprylar För många av oss är hösten den absolut vackraste årstiden att vara i skog och mark. Skiftningarna i trädens löv som sprakar i alla vackra färger.

De här månaderna känns som gjorda för att ta sig ut i våra skogar tillsammans med familj och vänner.

Som inspiration har vi här samlat ett par nyheter som passar den som vill vara aktiv i skogen och känner att det är dags att uppdatera garderoben.

Långt viktigare än vad man har på sig är dock alltid trevligt sällskap, ett glatt humör och varmt kaffe i termosen. Trevlig tur i skogen!

FOTO Pexels

HÄRLIGA HÖSTPRYLAR

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Fjällräven Greenland Re-wool shirt jacket

Walkstool Comfort

Lundhags Makke Jacket

Rejäl skjortjacka i återvunnen ull. Stilfull och skön till vardags och för enklare uteliv.

Passar både som värmande mellanlager och som en lättare jacka i mildare temperaturer.

Svensktillverkad stol i lätt konstruktion med teleskopben i aluminium. Finns i fyra olika sitthöjder och perfekt för exempelvis konsert, fiske, jakt eller på jobbet.

Tresäsongsjacka med stretchpartier. Hög vindtålighet och bra motståndskraft mot väta (särskilt snö), perfekt som välventilerande skal på vintern när det snöar och inte regnar.

2 499 kr, naturkompaniet.se

749 kr, widforss.se

2299 kr, alewalds.se

Xenon 4 Trekking Poles

Tretorn Eva Låg

Hestra ABISKO - 5 FINGER Unisex

Ibland är det skönt att ha något att luta sig mot. De här stavarna är mycket lätta och dessutom hopfällbara. Långa sköna handtag för bra grepp. Gjorda i 7075 aluminium med spets i karbid. Avtagbar truga.

Praktisk och stilren vardagsstövel med klassisk siluett. Utsida av naturgummi och meshfoder som andas invändigt håller fötterna torra i ur och skur. Finns även i fodrad vintermodell.

Unisexhandske som är varm och skön på insidan och fordrad med ullfrotté. Väldigt slitstark utsida i Army Leather getskinn, vegetabilgarvat getskinn och vaxad bomull/ polyester.

675 kr, addnature.com

700 kr, outdoorexperten.se

999 kr, naturkompaniet.se

Osprey Tempest 20

Meindl Airstream

Devold Ona Headover

Tempestsäckarna är designade med utgångspunkt från kvinnors anatomi och är byggda för att vara bekväma och mångsidiga, med hög funktionalitet. Packningen sitter tätt intill kroppen och belastningen fördelas jämt över höfterna.

Vandringskänga som faktiskt också är sågskyddskänga i klass 1 med Gore-Tex mot väta och stålhätta mot olyckan. Den självverksamme skogsägarens givna val!

En snygg, bekväm och mångsidig tubhalsduk. Tubhalsduken, som också kan användas som mössa eller pannband, är tillverkad av 100 % merinoull, som gör att mössan både värmer och andas och därför känns extra bra under kyligare dagar.

1 199 kr, alewalds.se

3 627 kr, skogma.se

365 kr, outdoorexperten.se

17

18

MED MELLANSKOG NR 3 2018

ÄLGFÖRVALTNINGEN

Viktigt att nå avskjutningsmålen vid älgjakten – Det finns inga ekologiska skäl till att Sverige ska ha världens tätaste älgstam.

Det är en politisk fråga, säger Märtha Wallgren, viltforskare på Skogforsk, under ett samtal med Mellanskogs viltansvarige, Per Sandberg.

TEXT MALIN VON ESSEN FOTO MARIA BERGENHEIM

DE RESONERAR OM skogen, viltet och älgförvaltningsmodellen som infördes 2012 och älgbetesskadorna som blivit ett alltmer omdiskuterat problem. Men när Skogsstyrelsen nyligen presenterade resultaten från årets älgbetesinventering, ÄBIN, visade det sig att betesskadorna har ökat eller är oförändrade i nästan alla älgförvaltningsområden.

Så hur bra fungerar älgförvaltningen?

– Jag tycker att det är en jättebra modell – i teorin, säger Märtha.

Hon förklarar tanken bakom modellen – att beslut som rör förvaltningen av älgstammen ska utgå från lokala förhållanden, vara ekosystem- och faktabaserade och fattas i samverkan mellan jägare och markägare.

Per Sandberg och Märtha Wallgren.

!

SÅ FUNGERAR SVENSK ÄLGFÖRVALTNING • Älgförvaltningen utgår från stora älgförvaltningsområden (ÄFO:n), som kan sträcka sig över flera kommuner och över länsgränser.

• Älgförvaltningsområdet leds av en älgförvaltningsgrupp med tre markägarrepresentanter och tre jägarrepresentanter. I Norrbotten, Västerbotten och Jämtland ersätts en jägarrepresentant med en representant för rennäringen.

Markägarna har utslagsröst. Organisationen är inte aktuell på Gotland, som saknar älg.

• Älgförvaltningsområdet jobbar framför allt med samråd, samordning och rådgivning, bland annat mot älgskötselområden och licensområden inom älgförvaltningsområdet, samt mot länsstyrelsen.

Det är också älgförvaltningsområdet som tar fram en förvaltningsplan för hela förvaltningsområdet (som fastställs av länsstyrelsen), ansvarar för och analyserar inventeringar, gör uppföljningar samt föreslår arealgränser för licensområden.

• Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7) utgör regelverket. Sedan är det upp till respektive länsstyrelse att handlägga ärendena enligt regelverken.

Källa: algportalen.se (Jägarnas Riksförbund)

– Det skulle kunna vara ett framgångsrecept med förutsättningar att lyckas, men tyvärr ser vi inte resultat i form av minskade betesskador, fortsätter hon.

Både Märtha och Per tror att det kan bero på att markägarperspektivet inte är tillräckligt tydligt när målen sätts i älgskötselplanerna. Och Per trycker på att markägarorganisationer som

ÄLGFÖRVALTNINGEN

MED MELLANSKOG NR 3 2018

19

FOTO PIXABAY

!

MELLANSKOG HAR NY VILTPOLICY Mellanskogs styrelse har antagit en ny viltpolicy som utgår från medlemmarnas målsättning om välskötta, produktiva skogar och att skogen är en av landets viktigaste naturresurser.

Mellanskog har ett stort ansvar att nominera rätt personer till förvaltningsgrupperna.

– Det är viktigt att markägarrepresentanterna klarar av att ta kontakt med, och företräda, alla berörda markägarkategorier inom älgförvaltningsområdet. Det är också viktigt att förstå de ekonomiska konsekvenserna av målen i älgförvaltningsplanerna, säger han.

Märtha förtydligar grundtanken – att älgförvaltningsgrupperna ska ha förutsättningar att kunna fatta rätt beslut angående avskjutningen.

– Om älgskadorna är för höga ska avskjutningen öka och sedan ska avskjutningsplanerna ändras när älgstammen sjunker. Avskjutningsmålen ska varje år justeras utifrån faktaunderlag som ÄBIN och älgobservationer, men det görs inte. Vi ser många älgförvaltningsområden som har för låg avskjutning, säger Märtha.

Per tycker också att skogsnäringen och myndigheterna har ett stort ansvar att tala om för samhället vad älgskadorna kostar så att politikerna förstår vilka avvägningar de behöver göra mellan olika intressen.

– Ja, med fakta om vad älgskadorna kostar blir det lättare för politikerna att väga jaktens sociala och kulturella värden mot de ekonomiska värdena. Hur tät älgstam vi ska ha i Sverige är en politisk fråga. Det finns inga ekologiska skäl till att Sverige ska ha världens tätaste älgstam, säger Märtha.

Samtalet glider över på sommarens skogsbränder och vad Märtha tror om fodertillgången i brandområdena framöver.

– Vi kommer att få stora ytor med mycket vegetation som blir attraktiva för viltet.

Under en period kommer det att finnas stora sammanhängande ungskogar med mycket foder i en blandning som ger bra reproduktion för viltet, säger Märtha.

– Då blir det väl extra viktigt med gott samarbete mellan olika älgförvaltningsområden? säger Per. – Ja, brandområdena kommer att kunna hysa höga tätheter av vilt, så det blir viktigt att samarbeta för att hålla nere betesskadorna, säger Märtha.

För att nå detta: • Ska viltförvaltningen vila på vetenskaplig faktabaserad grund.

• Ska, inom skogsnäringen överenskomna, mål för skog och vilt gälla för att uppnå såväl hög skogsproduktion som viltstammar av hög kvalitet.

• Ska maximalt accepterade nivåer på skogsskador på grund av klövvilt utgöra riktlinjer för viltförvaltningen.

• Ska viltförvaltningen ge förutsättningar för att kunna föryngra våra skogsmarker med lämpliga trädslag, ge förutsättningar för växande ungskogar med oskadade huvudstammar samt gynna biologisk mångfald.

• Ska rovdjursförvaltningen ta hänsyn till effekter som i sin tur påverkar skogens tillväxt och avkastning negativt.

Om rovdjur förhindrar en aktiv klövviltförvaltning i form av jakt så måste även en aktiv rovdjursförvaltning tillåtas.

• Ska Mellanskog delta i samverkansgrupper och övriga organ som har till uppgift att förvalta skogarnas viltstammar så att medlemmarnas äganderätt och brukanderätt bevaras och bevakas.

Och vad blir viktigt att tänka på inför årets älgjakt?

– Att nå målen i de lokala älgförvaltningsplanerna, säger Märtha.

Per instämmer.

– Det är ju den överenskommelse som finns mellan jägare och markägare och det skulle vara ett lyft om målen verkligen nåddes. Hittills har jaktlagen i många fall skjutit mindre än vad planerna anger, säger han.

– Och se till att planerna är grundade på det faktaunderlag som finns i exempelvis älgbetesinventeringen, ÄBIN. Gör inte bara på samma sätt varje år, utan ta hänsyn till de nyaste fakta som kommit fram, säger Märtha. ¶

MED MELLANSKOG NR 3 2018

A-serien 75-130 hk

Valtra A kan du lita på – alla dagar, i alla väder Traktorn är lätt att använda även under hårt arbete och erbjuder lägsta totala driftskostnader. Valtra A är rolig att köra. Den är lätt och smidig med utmärkt markgrepp och massor av effekt för olika redskap.

Vändbar förarstol för enkel manövrering av till exempel skogskran, är en Valtra-finess du får på köpet. Du bygger enkelt din nya traktor efter dina behov.

Modell

A74

A84

A94

A104

A114

A124

A134

Effekt, hk

75

85

95

100

110

120

130

Motor

3-cylindriga

4-cylindriga

Hjulbas, m

2,25

2,43

Höjd, m

2,71

2,76

2,50 2,79

Vikt, kg

3.500

4.000

4.500

MACHINE OF THE YEAR 2017

Passa på!

Ett antal Valtra A finns för omgående leverans

YOUR WORKING MACHINE

Läs mer om A-serien på www.lantmannenmaskin.se/ValtraA4 Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Tel 0771-38 64 00, www.lantmannenmaskin.se

LH1808

20

FRÅGA SKOGSINSPEKTORN

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Fråga skogsinspektorn Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer, som också kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden.

Vill du ställa frågor till kommande nummer skicka e-post till: skogsinspektorn@mellanskog.se TEXT TOMMY GRENHAGE FOTO MELLANSKOG

HEJ SKOGSINSPEKTORN! Hur har denna sommars torka och värme drabbat skogen/träden? Vi ser här att björkarna blev gula fort redan i början på augusti, och hur har granen och tallen klarat sig?

Klarar de sig utan vatten så länge?

Mvh Örebrotrakten Hej Örebrotrakten!

Den extremt varma sommaren som vi har haft tillsammans med relativt lite nederbörd har bland annat lett till att träden blivit stressade. När träden blir stressade, i det här fallet av torka, blir de känsligare och utsätts då lättare för exempelvis svamp- och insektsangrepp. Det innebär att vattenbristen inte alltid behöver vara det allvarligaste problemet. De stora träden av till exempel tall och gran har ändå större förutsättningar att klara sig bättre jämfört med plantorna. Dessa är känsligare, speciellt nyplanterade som inte hunnit etablera sig. Vi ska dock komma ihåg att våra träd har en fantastisk förmåga att klara av många påfrestningar och det verkar som om årets planteringar har klarat sig förvånansvärt bra.

HEJ! Jag funderar på om det blir stora svärmningar med barkborre till våren på grund av sommarens långa torrperiod? Har den gynnat dem?

Hälsningar, nyfiken skogsägare Hej nyfiken skogsägare!

När det är ovanligt varma somrar, som den vi har haft i år, så färdigbildar granbarkborren fler generationer och dessutom tidigare under försommaren. Dessa börjar svärma och föröka sig redan då vilket betyder att de stora barkborresvärmningarna borde ha

!

SÄSONGENS SKOGSTIPS

skett nu under sommaren. Många av de träd som har angripits i sommar får till hösten en rödbrun krona men kronorna kan hålla sig gröna ända fram till i vår och det är först då vi ofta märker skadan. Titta gärna över din

VICTORIA BOSTRÖM Virkesområde: Västmanland Favoritträd: Björk, tycker björkskogarna ger ett så fint ljus.

Blir glad av: Möten med nya människor, vara utomhus och mina pelargoner.

Gillar att göra på fritiden: Umgås med familjen, pyssla i trädgården och att renovera på huset.

Senaste resa: Cykelsemester i Moseldalen med min mor.

Bäst med Mellanskog: Besök hos skogsägare!

Kollegorna, lokalrådet och föreningskänslan.

Framtidsdröm: Få vara frisk och jobba i en bransch där ägande- och brukanderätten får vara stark.

skog och rapportera till din skogsinspektor om du upptäcker ”vedmjöl” på barken. Om vi avverkar och får ut larver med de angripna träden redan nu kan vi kanske minska nästa års angrepp. ¶

Ta på dig Mellanskogskepsen och ge dig ut i skogen i höst!

Oavsett om det är jakt, en promenad, svampplockning, röjning eller för att fånga D-vitamin från solens allt färre timmar, så ta dig ut. Och glöm inte bort det obligatoriska fikat som förhöjer skogsupplevelsen.

21

22

MED MELLANSKOG NR 3 2018

TRÄDGÅRDSKRÖNIKA

Medan vissa växter segnar ner, frodas andra. Den här persiljan kommer att vara fin långt in på vintern – om inte rådjuren tar den.

Äntligen dags att höstskörda Lyssna lagom mycket på din impuls att städa undan i trädgården. Skörda gärna fröer och ätbart, men ha lite is i magen – hösten är en njutbar odlingstid.

TEXT OCH FOTO ELIN IDERSTRÖM

KANSKE ÄR DET min allra bästa stund i trädgården när höstlöven faller ner runt mig från en hög och krispig oktoberhimmel. Eller ja, i alla fall de löv som inte föll redan i somras i torkan. De närmsta månaderna får vi tid för återhämtning, planering och långsamma sysslor.

Den sista skörden?

Nu slutskördar vi i trädgården och täcker över rubbet till det blir vår. Fel, fel, fel! Snart blir det mörkt och kallt, det stämmer. Både grönsaker och prydnadsväxter slutar växa, men en hel del kan stå kvar i jorden länge än. Morötter, palsternackor, grönkål, sallat och persilja trivs bra i kylan. Skörda dem efterhand istället. Kanske kan du prova att låta lite bladväxter få övervintra under en fiberduk och ge tidig skörd nästa år?

Städa inte heller för hårt bland perennerna, vare sig de är ätbara eller ej. Om de får vissna ner på plats får plantan bästa återhämtning och kala, höga växter blir vackra kontraster mot den första snön. Men plocka in och njut av tomater, chili och sommarfrukt direkt. De gör sig bäst i magen, frysen eller en konservburk nu.

Samla fröer För bara några generationer sedan var det en självklarhet att samla fröer från de torra, bruna blomställningar som blir allt fler i landen, men

vi har inte längre samma kunskap. På något sätt har vi blivit itutade att vi måste köpa fröer, men faktum är att fröerna från den egna trädgården ofta gror minst lika bra och ger lika bra skörd.

Våga prova! Många gånger är det så enkelt som att bara samla ihop fröerna en torr dag och spara dem på torrt, mörkt ställe till nästa är. Sommarblommor, gräslök och torkade ärtor är fint att börja experimentera med.

Gör fint igen Det är något visst med att köpa några krukor av ljung och prydnadskål att sätta ut tillsammans med en lykta på trappen nu när kvällarna blir mörkare. Jag använder gärna sånt som finns runt omkring också, som granris, pumpor från köksträdgården och ruskor med extra fina löv.

Tänk på att byta ut lerkrukor och porslin som står ute mot tåligare material. Väta och minusgrader i kombination kan lätt få dem att spricka.

Istället för att städa undan massor, kan du lägga tid på att fortsätta att så och fixa. Förbered krukor som du sår nu eller senare i vinter – förvånansvärt många blommor och grönsaker gillar en ordentlig köldknäpp innan de gror. Själv ska jag satsa på temynta och anisisop som vintersådd i år. 2019 ska det äntligen bli fint i blomrabatten längs grusgången! ¶

!

• • • • • • •

ATT GÖRA UNDER HÖSTEN Kratta löv och täck med i land och rabatter.

Samla fröer.

Samla fallfrukt och skräp till komposten.

Skörda – men inte allt!

Lägga in betor, gurka och mjölksyra kål.

Sätt vitlök och vårblommande lökar.

Täck köldkänsliga växter med granris eller löv.

• Höstså perenna blommor.

Elin Iderström Trädgårdsexpert och mångårig krönikör åt Med Mellanskog.

KORSORD

MED MELLANSKOG NR 3 2018

SHOWDANS OHÖLJDA

VIMSIG KVINNA AMFIBIERN BIFALL BARRSKOGSOMRÅDET

ÄVEN FILMKARAKTÄR

GEMÅLEN BURFÅGEL KRAFTÖVERFÖR I BILEN DUNKEL KORN I FÖRE GLÄDJEJULBÄGAREN MÅNAD

BY SOM LED AV SKOGSBRAND

I BILJARDOLYM- VÄXER KRANS HUGKÄPP PIAD I RUNT SKOTT TILLTAL SJÖ OSLO FÖRR

KLANTSKALLEN

SOM USCH MED VALE

FÖRST

VIDUNDRET

AVSKILD PASODOBLE

ÄR EJ SMINKADE GICK ED

VÄLDIGT SNABBA INFINITIVMÄRKE

ÖVERJÄSTA ÖL ÖKAR I ANTAL ÅTERFÖRVÄRVET

BEARBETAR MJÖLK

HETER MAN PÅ FILM FRUKT

HÅRBEKLÄDNAD FLÄKT LÅGPRIS KLÄMMER VID FEL GER TEKNING I EGEN ZON

SÄTTET DANS SYDPOLENLAND TRIVIAL SPILLNINGEN TJÄNSTGÖRING

GER RUMSTEMPERATUR

PÅ PÅ MASKIN

VISAR DEN BLÅÖGDE

SPÄD

GENERALDIREKTÖR

CELEBER BORNEO

SJÄLSFRID TONER

VIGG FORSKAS DET PÅ

DNASEGMENT TRÄDDEL

KÄRV KONTAKTAS OCH PÅ BAS PERSISK

BLÄNDAT MED CHARM

VÄGGMADAMEN

SUSNING

GLANS BÖNELEDARE OXUDDE 1127

OVÄSEN

STUVNING IPANEMASTAD

PRIMATERNA

TRAGISKA

KENYAN I HUVUDSTADEN DRYCK

FRÅNSLAGEN GRUVGÅNG

DÅNAR AV DAGSMEJA

KAN MAN SÄTTA ÅSTAD

HÖJA SIG JUPITERMÅNE

SNILLE RADEN TILL BAREN

VÄRDEFÖRÄNDRAS STELT

SMUSSLAT MED

DAGBRÄCKNING

Vinn tygkasse och tubhalsdukar!

Vinnare nr 2, 2018

Bland de rätta svaren lottar vi ut fem av Mellanskogs tygkassar, som är gjorda i Fairtrade-certifierad bomull. Eftersom vintern snart är här skickar vi också med två tubhalsdukar som värmer skönt om halsen när kylan kommer.

Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren i förra numrets korsord, som vinner varsin termosmugg. Grattis!

Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 26 oktober.

Nils-Anders Gref, Orsa, Lillies Ohlsson, Sala, Inga-Lena Larsson, Havdhem, Anders Karlsson, Nykvarn och Alvar Norin, Sundsvall.

Rätt svar i förra numret är: PINNPLOCK BLAND STEN OCH STOCK och SKOGSVANDRARNA.

23

24

MED MELLANSKOG NR 3 2018

TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI. MOTORSÅG MS 201 C-M NU*

MOTORSÅG MS 261 C-M Det optimala arbetsredskapet: Lätt + smidig + stark = full kontroll.

NU*

6.590:-

6.990:-

ORD PRIS 7.590:-

ORD PRIS 8.590:-

Otroligt lätt och smidig bensinmotorsåg, perfekt för gallring, kvistning m.m. i skog och mark.

RÖJSÅG FS 460 C-EM K Skogsröjare med STIHL M-Tronic, optimerad vinkelväxel för riktad fällning, låga vibrationer, lätt start och mycket mer.

NU*

8.590:ORD PRIS 9.590:-

MOTORSÅG MS 462 C-M VW

PRIS

12.900:-

KLASSENS NYA VÄRSTING STIHL MS 462 är en tung nyhet som väger lätt.

Låg vikt, mycket kraft och acceleration från 0 till maxfart på bara 0,3 sekunder.

Kom in och känn skillnaden!

* = Erbjudandet gäller t.o.m 2018-12-31. Med reservation för tryckfel.

Din närmaste STIHL Fackhandlare hittar du på stihl.se

VD-KRÖNIKA

MED MELLANSKOG NR 3 2018

Ett stort beslut.

JAG SITTER PÅ tåget hem en fredagseftermiddag efter en intensiv vecka. Alla skogsägarföreningarnas ordförande och VD:ar har mötts för att diskutera besvärliga certifieringsfrågor, vi har haft styrelsemöte i Mellanskog i två dagar, styrelsemöte i Setra Group och som avslutning en träff med en viktig kund för att diskutera strategisk utveckling.

Dessutom blev det i samband med styrelsemötet klart och offentligt att jag nu bestämt mig för att det är dags att kliva av som VD och låta någon annan ta över stafettpinnen. Det är så klart ett beslut som man inte fattar varje dag och det känns både omtumlande och spännande.

Jag har ett och ett halvt år kvar till folkpension och har egentligen jobbat längre än jag tänkte mig när jag tackade ja till jobbet som VD. Jag har trivts bra och skjutit beslutet framför mig men under våren växte insikten att nu är det dags.

Mellanskog är bättre rustat för framtiden och står på en stadig finansiell grund. Vi har en ny affärsplan som styrelsen beslutat om i juni och den innehåller uppfordrande utmaningar för hela vår organisation. Kort uttryckt handlar den om att skapa tillväxt i Mellanskog.

Vi ska växa både i styrka och i antal så att medlemmarna

kan få ännu mer nytta av föreningen. Det är en riktigt spännande utmaning att ta tag i.

Fortsatt fullt fokus på Mellanskog I samband med att min avgång offentliggjordes ringde jag till några nära vänner och några samarbetspartners. Alla frågade hur det kändes nu. Just då kändes det mest skönt att berätta vad jag bestämt mig för. Samtidigt är det med både skräckblandad förtjusning och en känsla av spänning som jag funderar på vad som ska hända sedan.

Jag har bestämt mig för att utgå från det jag vet och det jag tycker är kul. Jag har en gård med skog och lite köttdjur och min fru har en skogsgård i Jämtland som jag ska ägna mer tid åt. Fru, barn och barnbarn ska också få mer uppmärksamhet hoppas jag. Kanske blir det ideellt arbete eller något annat, vi får se. Det är ingen brådska att bestämma något nu.

Just nu ligger fokus på att, som VD, ta Mellanskog framåt på den väg som styrelsen stakat ut. Någon gång under 2019 kommer dagen då det är dags att lämna över stafettpinnen på ett bra sätt. Tills dess så ses och hörs vi! ¶ STURE KARLSSON, VD

25

26

MED MELLANSKOG NR 3 2018

FRÅN SKOGEN

FOTO Mellanskog

Skogsresor runt om i världen MELLANSKOG ORDNAR REGELBUNDET studie- och utbildningsresor till andra länder med extra fokus på lokala förutsättningar för skog och skogsvård. Är du intresserad av att åka med på någon av de här resorna kan du kontakta din skogsinspektor eller besöka Mellanskogs hemsida där resorna presenteras under ”Kalendarium”. Här presenteras två resor som Mellanskogs medlemmar nyligen gjort tillsammans. MELLANSKOG FOTO Anders Westerlund

Mellanskog på Mittia VI FANNS SÅ klart på plats på årets Mittiamässa i Ljusdal. I år hade vi monter tillsammans med Setra. Mässan drog cirka 5 000 besökare, varav 600 var inlösta Mellanskogsbiljetter som vi delat ut till medlemmar.

I vår gemensamma monter spikades dryg 100 fågelholkar ihop av virke från Setra och vi delade ut ungefär 1 200 mässpåsar tillsammans med SEB och Setra.

Vi ordnade även seminariet ”Skogsägare – efter en skogsbrand” tillsammans med Föreningen Skogen och SEB. Och det blev många uppskattade möten under hela helgen med glada och engagerade skogsägare.

MELLANSKOG

Skogsresa till Armenien I MAJ SAMLADES en grupp medlemmar från Dalarna och Västmanland för en mycket trevlig och lyckad resa till Armenien med fokus på skog, jakt, kultur och historia. På bilden är vi samlade i Khosrov Forest State

Reserv, nära floden Azat. Vi besökte den del av skogen som anlades av kung Khosrov II år 335 efter Kristus, så här kan man tala om gamla anor.

ANDERS WESTERLUND skogsinspektor i Norra Dalarna

FOTO Pixabay

FRI NADS G KOST ÖMNIN

EBED VÄRD

VILL DU VETA VÄRDET PÅ DIN GÅRD? Inför en försäljning, om du bestämt dig eller funderar på att sälja i framtiden, gör vi en värdebedömning utan kostnad. Hör av dig så bokar vi en tid!

Det brukar vara många frågor som dyker upp när man skall sälja sin gård. När är det bäst att sälja, hur ska man förbereda för att få bra betalt, är det bäst att fastighetsreglera eller köpa via lagfart och vad innebär alla servitut?

Dessa, och en hel del andra frågor, går vi igenom då vi träffas på gården eller på vårt kontor. Dessutom ger vi dig, i de fall det finns tillräckligt med information, en muntlig kostnadsfri värdebedömning.

KONTAKTA OSS IDAG På lrfkonsult.se/mittgardsvarde bokar du mötet med din lokala fastighetsmäklare, alternativt ring 0771-27 27 27, vi finns nära dig!

lrfkonsult.se/mittgardsvarde

Studieresa till Irland UNDER EN VECKA i april åkte 41 skogsägare från Värmland till Irland där det bjöds på fantastiska vyer och ett späckat schema. Vi besökte bland annat Guinness bryggeri där vi också fick en god lunch.

Därefter blev det en guidad tur i Dublin. Nästa dag fortsatte vi med besök i ett skogsarboretum, Avondale Park, där skogsplantering pågått i över 100 år med blandad barr- och lövskog.

Vi besökte sedan en mjölkgård, där man levererar sin grädde till Baileys, som vi naturligtvis fick ett smakprov av. Det ingick också ett besök på Middleton Destillery där whiskeyn Jameson tillverkas.

Resan gick i början genom ett regnigt landskap med översvämningar i låg terräng. En hisnande utsikt fick vi uppleva vid Cliff of Moher där vinden friskade i, upp emot 20 sekundmeter, och fåglarna störtdök.

Mäktigt. Under den sista gemensamma middagen tog vi upp att nästa års resa (2019), då åker vi till Rumänien.

MÄRTHA OCH MARGARETA SKANSE, SBO NORRA VÄRMLAND

FRÅN SKOGEN

MED MELLANSKOG NR 3 2018

FOTO Anders Westelund

Familjen som satt 280 000 plantor I BÖRJAN AV juni satte Elisabeth Åberg med familj 15 000 tallplantor på familjens mark strax norr om Björnmyrvallen i Vemdalen. Vid efterkontroll i mitten av juli verkade överraskande många plantor ha tagit sig och utvecklats – trots det torra vädret. Genom åren har det blivit drygt 280 000 plantor satta, mest tall och gran men även en mindre post contortatall. Merparten av alla plantor är planterade av familjen. MELLANSKOG FOTO Tom Waern

Dansbandsveckan i Malung MÅNGA INTRESSERADE BESÖKTE Mellanskogs monter under årets upplaga av dansbandsveckan i Malung. Vi presenterade spännande och förmånliga medlemserbjudanden som till exempel vår fullservicetjänst Skogsgårdsavtal.

I montern fanns både förtroendevalda medlemmar och skogsinspektorer som fick möjlighet att utbyta trevliga samtal och knyta nya kontakter. Intresset för skog och skogens förnybara framtidsprodukter är stort och ökande.

Dansbandsveckan lockar uppemot 50 000 besökare varje år. Vi möts säkert där även 2019!

Årets plantsättare, från vänster: Måns Åberg, Gunilla Åberg-Dahlberg, Erik Åberg, Jacob Dahlberg, Elisabeth Åberg, Oscar Åberg-Dahlberg, Karin Åberg-Waern, Tom Waern, Lars Åberg, Agneta Norlin.

ANDERS WESTERLUND, skogsinspektor i Norra Dalarna

4 300

”En kränkning är en enskild persons upplevelse och då är det väl fantastiskt om #metoo har bidragit till att vi nu vågar säga ifrån.”

Så många hektar skog förstördes i sommarens brand i Fågelsjö, cirka fyra mil söder om Sveg. Läs mer om branden på sidorna 4–7.

- mot viltbetning

Läs mer om Mellanskogs arbete efter #metoo på sidan 10.

- mot snytbagge FSC och PEFC godkänd

TRICO®

1.525 kr *

Ord.pris 1.695 kr

Köp 3 st betala

995 kr*

Ord.pris 356 kr/st

FSC och PEFC godkända

Trico Viltskydd

*Pris inkl. moms och gäller t o m 181021, kan ej kombineras med andra erbjudanden.

Frakt tillkommer.

Arbinol B Viltskydd

985 kr *

Ord.pris 1.097 kr

27

Woodcoat Mekaniskt snytbaggeskydd