Med Mellanskog - Ett lönsamt medlemskap

MED MELLANSKOG

m Bli medle l av och ta de åner. alla förm

Ett lönsamt medlemskap.

Mellanskog – EN STARK FÖRENING. Den digitala skogen – allt om hur TEKNIKEN KAN HJÄLPA DIG. TILLSAMMANS ÄR VI STARKA – så här arbetar Mellanskog.

1

2

INNEHÃ…LL

MED MELLANSKOG

4

8

11

16 19

18

LEDARE

MED MELLANSKOG

Välkommen att bli medlem i Mellanskog DET FÖRSTA FRÖET till dagens Mellanskog såddes redan 1906 då den första skogsägarföreningen bildades i Dalarna. Runt om i landet bildades sedan allt fler skogsägarföreningar.

Rötterna är många men den ekonomiska förening som Mellanskog är idag, mer än 110 år senare, har samma grundtanke nu som då: Genom att verka tillsammans kan vi i familjeskogsbruket skapa bättre möjligheter att hävda våra intressen. Det gäller såväl på virkesmarknaden som i det näringspolitiska fältet.

Som medlem i vår förening får du tillgång till personlig skoglig rådgivning och skogsbruksservice, med utgångspunkt från just din egen fastighet. Mellanskogs personal finns nära till hands och är lätt att nå. Din skogliga

rådgivare hjälper dig med alla frågor som rör ditt skogsbruk.

Genom din röst har du möjlighet att vara med och påverka arbetet i föreningen. Din närmsta kontakt är det lokala skogsbruksområdet, där du har rösträtt. Via någon av områdets förtroendevalda är du välkommen att framföra frågor eller synpunkter på Mellanskogs verksamhet. Varje skogsbruksområde sänder sedan sina representanter till föreningens årliga stämma där det bland annat fattas beslut om eventuell vinstfördelning bland oss medlemmar.

Som medlem är du alltid välkommen att delta i våra aktiviteter som också ger möjlighet att träffa andra skogsägare. Vid skogsdagar,

studiekvällar, utbildningar, årsmöten och mycket annat kan du hämta kunskap och aktuell information. Evenemangskalender och nyheter hittar du på vår hemsida, där du också kan göra din ansökan om medlemskap.

I den här tidningen vill vi berätta för dig som är skogsägare om vilka vi är och vad vi gör. Du får även chansen att möta en av våra medlemmar och fördjupa dig i några av skogens digitala möjligheter.

Trevlig läsning och varmt välkommen att bli medlem!

HÄLSNINGAR MELLANSKOG Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar

Med Mellanskog 4. SKOGSÄGARBESÖK 8. ETT LÖNSAMT MEDLEMSKAP 10. NÄRINGSPOLITISKT ARBETE 11. SKOGSSKÖTSELPLAN

16. MELLANSKOGS NYA APP 18. MEDLEMSPREMIE 19. DET HÄR ÄR MELLANSKOG 22. FRÅN SKOGEN

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

Redaktionsråd Marie Wickberg, Fredrik Staland, Matilda Kreem, Erik Westberg, Kerstin Kungsman, Jenny Parnesten, Paul Kemeny och Martin Ekman.

Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se.

På omslaget Mårten Mattsson, Cherie Halvarsson och Johan Michaelsen. Foto Erik Westberg. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Forssaprint 2020.

Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Kommunikationsavdelningen Mellanskog. Upplaga 10 000 ex. Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper.

3

4

MED MELLANSKOG

SKOGSÄGARBESÖK

”Skogen är ett spännande, nytt affärsområde” Vi möts vid entrén till Judarskogens naturreservat i Bromma i västra Stockholm.

Coronaviruset innebär att intervjun måste ske utomhus, trots att vi bara är fyra minuters bilresa från distansskogsägaren Katarina Janssons bostad.

TEXT MALIN VON ESSEN FOTO MATILDA KREEM

EFTER EN KORT promenad över ängsmarker med blommande slånbär kommer vi in i en kuperad blandskog med stenblock som gjorda för att leka kurragömma. Några steg till och vi får se två simmande sothönor och solens strålar som träffar sjön Judars lugna vattenyta. Vi stannar lite ovanför sjön på en plats dit Katarina brukar ta med sina två barn, Theo 3 och Jonas 5 år.

– Jag tycker om att ta med barnen ut i skogen men är förvånad över att se så få andra barn när vi kommer ut, säger Katarina.

Själv hade hon mycket kontakt med skogen som barn. Under helger och lov styrde familjen kosan från Linköping till fastigheten i Grängs-

Katarina flyttade till London vid 12 års ålder.

hyttan norr om Örebro. Tolv år gammal flyttade Katarina med sin mamma till England, men fortsatte ha regelbunden kontakt med Sverige och skogen.

– Det kändes alltid härligt att komma till pappa på somrarna och få sätta på mig stövlarna och springa ut i skogen på äventyr. Jag älskade att gå ut med korg i handen och leta bär och svamp, harsyra och göra te på granskott, berättar hon.

För fyra år sedan tog Katarina och hennes bror över skogen efter pappa Bengt. Båda syskonen bodde utomlands vid den tiden – Katarina i London och brodern i Kina. Bengt bor fortfarande kvar på gården och fungerar som ett mycket

uppskattat bollplank när Katarina har funderingar och frågor om skogen.

Hur var det då att bli skogsägare?

– Det var faktiskt mycket lättare än jag trodde!

Skogsskötselplanen var en ledstång och att jobba med min dåvarande skogliga rådgivare på distans gick jättebra! Det som var jobbigast var att lära mig det svenska skattesystemet och att bokföra skogsbruks­åtgärder.

Nu, inne på fjärde året som skogsägare, börjar Katarina bli varm i kläderna och sedan årsskiftet bor hon med sin make Nick och barnen i Stockholm.

– Det känns roligt nu när jag börjar blir mer van. Jag börjar lära mig om en helt ny bransch och ser en fantastisk möjlighet att driva egen verksamhet i ett hållbart sammanhang.

Att sköta skogen på distans från Stockholm jämfört med London tycks inte innebära någon större skillnad.

– I våra digitala tider känns det faktiskt inte så annorlunda. Med Mellanskogs hjälp och min pappa på plats på fastigheten går det bra. Men visst, det är ju lättare att planera och framför allt att njuta av skogen när man kan komma dit på bara tre timmar.

– En extra fördel med att flytta hem till Stockholm är att jag kan vara lite mer närvarande i skogen, få lite mer känsla för den och bli påmind om vilka områden jag vill bevara för framtiden.

NÄRINGSPOLITISKT SKOGSÄGARBESÖK ARBETE

MED MELLANSKOG

”I våra digitala tider känns det faktiskt inte så annorlunda. Med Mellanskogs hjälp och min pappa på plats på fastigheten går det bra.

5

6

SKOGSÄGARBESÖK

MED MELLANSKOG

Medlemsappen är ett stort stöd – Den funkar jättebra! Pappa hade skogsskötselplanen i en pärm och det var inte lika praktiskt.

Det är lättare att lära känna skogen med hjälp av appen. Ute i skogen kan jag se precis var jag står i kartan, jag kan klicka på den och få fram uppgifter om skogen just där, förklarar Katarina.

Vi ringer upp Katarinas nuvarande skogliga rådgivare, Mikael Cantzler, för att byta några ord.

Han för genast risken för granbarkborreangrepp på tal.

– Den frågan är högt upp på agendan för många skogsägare just nu. Vi borde nog höras, Katarina! Barkborrarna har fått en rivstart i värmen, säger han.

Hon frågar Mikael var risken för angrepp är som störst och vad man bör göra om man fått angrepp på sin skog.

– Det som gäller just nu är att hålla ögonen på riskbestånden, det vill säga främst gammal granskog. Vi kallar det ”Sök och plock” och det innebär att vi tar bort angripna grupper av träd. Ibland behöver vi avverka hela bestånd där man redan fått större angrepp.

Risken är annars att angreppen fortsätter, säger Mikael.

Han förklarar att vädret under våren och sommaren kommer att vara avgörande för hur allvarliga skadorna blir. En blöt och kall vår vore önskvärd från barkborresynpunkt.

Katarina och hennes skogliga rådgivare Mikael Cantzler har telefonmöte. Medlemsappen är ett bra samtalsstöd.

”Det som gäller just nu är att hålla ögonen på riskbestånden, det vill säga främst gammal granskog. Vi kallar det ”Sök och plock” och det innebär att vi tar bort angripna grupper av träd.”

SKOGSÄGARBESÖK

MED MELLANSKOG

Mikael tipsar om ett skikt i medlemsappen som visar i vilka av Katarinas skogsbestånd risken för barkborreangrepp är förhöjd.

– Oj – rött är dåligt, eller hur? Jag gillar ju den där skogen – den vill jag nog inte avverka, utbrister Katarina när hon tittar i appen.

Mikael förklarar att det röda i kartan är tänkt som en hjälp när man inventerar skador.

– Det är ingen sanning – det talar om att ”här trivs nog barkborrarna”. Det sparar tid när man letar efter angripna träd i skogen, säger han.

”Förhoppningsvis kan jag också väcka ett intresse hos mina små pojkar att en dag ta över skogen.

De älskar att vara i skogen, för det finns så mycket att klättra på! Till min förfäran vägrar de att äta kantareller.”

Skogsägarens engagemang avgör De båda kommer överens om att höras av inom kort för att prata vidare om inventering av barkborreangrepp och kommande skogsbruksåtgärder. Vi kommer in på hur det är att äga skog på distans. Mikael tycker att det behöver avdramatiseras.

– Många som ska ta över skog är fundersamma över hur det ska gå, eftersom de ofta inte bor på fastigheten.

Jag menar att skogsägarens engagemang är det viktiga. Man saknar ju inte automatiskt engagemang bara för att man inte bor på fastigheten – tvärtom! Det går alldeles ypperligt att sköta sin skog på distans, säger han.

Mikaels erfarenhet är att många skogsägare har ont om tid oavsett var de bor.

– Det är viktigt att inte tveka att ta hjälp så att åtgärder blir utförda i rätt tid.

Passivitet är oftast dyrt i längden. Det är också viktigt att ha en aktuell skogsskötselplan som även gärna speglar vad man vill med sin skog, säger han.

Hoppas få sönerna intresserade Katarina berättar att det för henne är viktigt att fortsätta tidigare generationers arbete och att en dag kunna lämna över en välskött skog till nästa generation.

– Jag vill kunna sköta skogen på ett ansvarsfullt sätt och gärna få lite inkomst från den också. Att driva en verksamhet som är hållbar på riktigt är ju helt fantastiskt! Min relation till skogen skulle jag säga handlar om en blandning av sentimentala barndomsminnen och ett spännande nytt affärsområde.

– Förhoppningsvis kan jag också väcka ett intresse hos mina små pojkar att en dag ta över skogen. De älskar att vara i skogen, för det finns så mycket att klättra på! Till min förfäran vägrar de att äta kantareller.

Det måste jag jobba på … ¶

7

8

MED MELLANSKOG

ETT LÖNSAMT MEDLEMSKAP

ETT LÖNSAMT MEDLEMSKAP

MED MELLANSKOG

Ett lönsamt medlemskap Mellanskog tror på idén att vi tillsammans kan göra bättre virkesaffärer än varje skogsägare var för sig. Tillsammans har vi under 100 år drivit upp priserna på skogsråvara i Mellansverige samtidigt som vi stärkt skogsägarnas ställning. Men, rent ekonomiskt, hur fungerar det egentligen att vara del av en ekonomisk förening, vad krävs och vad kan man få tillbaka?

TEXT FREDRIK STALAND FOTO JULIANA FÄLLDIN

Medlem och delägare Som medlem i Mellanskog är du delägare i en ekonomisk förening. För att vara delägare måste du äga insatser i föreningen. Hur många insatser du behöver ha baseras på hur många hektar produktiv skogsmark du äger. Det kallas insatsskyldighet. En insats kostar 300 kronor. Du äger dina insatser och om du lämnar föreningen återbetalas ditt insatskapital till dig.

Den högsta insats en medlem behöver ha i föreningen är 200 insatser, det vill säga 60 000 kronor. För detta krävs att du äger 200 ha produktiv skogsmark eller mer. Jämfört med att ha pengarna på banken ger insatskapitalet bra avkastning.

Hur fungerar det? Måste jag betala in hela min insatsskyldighet på ett bräde? Nej, läs vidare så ska vi förklara hur det fungerar.

Som nybliven medlem betalar du in en så kallad grundinsats. Grundinsatsen är 900 kronor. Därefter byggs ditt insatskapital på när

du levererar virke och andra sortiment till Mellanskog genom att vi gör ett avdrag från avverkningslikviden. Vi drar aldrig mer än 0,5 procent av avverkningslikviden vid en enskild avverkning, och på årsbasis drar vi aldrig av mer än 10 procent av din insatsskyldighet. Det betyder att du som är aktiv medlem över tid kommer att bygga upp ditt insatskapital lite i taget. Ju fler insatser du har i föreningen, desto större andel har du i föreningens vinst när vi delar ut ränta på insatskapitalet.

Aktiva medlemmar får efterlikvid Efterlikvid är ett sätt att dela ut delar av föreningens vinst till de medlemmar som varit aktiva och levererat något av Mellanskogs sortiment till föreningen med inmätningsdatum senaste året. Efterlikviden beräknas som en procentsats på inmätta volymers virkesvärde.

Alla sortiment beräknas med samma procentsats. Prata gärna med din skogliga rådgivare om

du har funderingar kring din efterlikvid eller din ränta på insatskapitalet.

Hur stor andel av föreningens vinst betalas ut till medlemmarna i form av ränta på insatskapitalet och efterlikvid?

Skulle vi inte kunna dela ut hela vinsten varje år till medlemmarna?

I princip skulle vi varje år kunna dela ut större delen av vinsten. Men samtidigt vill vi att föreningen ska ha uthållighet vid sämre tider och ha en förmåga att växa och att kunna göra bra affärer då goda tillfällen yppar sig.

Styrelsen ger föreningens stämma ett förslag till utdelning av föreningens vinst. När förslaget tas fram balanseras behovet av att fondera medel för framtida tillväxt och investeringar i hela föreningen mot nyttan av utdelning och ränta för den enskilde medlemmen. Föreningsstämman kan sedan välja att anta styrelsen förslag eller föreslå en lägre utdelning. ¶

9

10

MED MELLANSKOG

NÄRINGSPOLITISKT ARBETE

FOTO Erik Westberg

Politiken påverkar skogen – Mellanskog är din röst i debatten Mellanskog arbetar för goda näringspolitiska villkor för familjeskogsbruket både idag och i framtiden. Det arbetet är till nytta både för dig som är skogsägare och för samhället i stort.

DET HÅLLBARA SAMHÄLLET behöver skogen och skogsbrukaren. Våra träd blir hållbara hus, hygienprodukter, kartonger eller böcker. I allt högre grad ser vi också hur cellulosamaterial används till nya saker som värmetåligt material i rymdfarkoster, kläder, miljövänliga kemikalier, drivmedel till bilar och mycket annat.

Allt detta kräver att vi får äga och bruka vår skog, något som kan kännas som en självklar rättighet.

Samtidigt vet vi att skogspolitiken förändras i takt med tiden. Synsättet på skogen som råvara och utrymmet för varje skogsägare att själv bestämma hur skogen ska brukas har, på gott och ont, varierat över tid.

Hälften av den svenska skogen ägs av staten, kyrkan och större bolag. Den andra hälften ägs av 330 000 privatpersoner som har skogsägandet som en sidoverksamhet, du är förmodligen en av dem. En viktig utgångspunkt för Mellanskogs näringspolitiska arbete är därför att lagar och regler behöver utformas så att de

fungerar för dig och de övriga enskilda skogsägarna.

Det kräver en samlande röst – tillsammans är vi starkare helt enkelt.

Mellanskogs näringspolitiska arbete har några grundläggande utgångspunkter; en stark äganderätt ger ett starkt samhälle. Frihet under ansvar ger ett hållbart skogsbruk och brukad skog ger en hållbar utveckling.

Rent praktiskt arbetar Mellanskog med påverkansarbete genom att träffa beslutsfattare, svara på remisser och diskutera skogspolitik i olika forum.

Föreningen samverkar både med LRF och övriga skogsägarföreningar. De senaste åren har Mellanskog bland annat arbetat intensivt med frågor som Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper, formella avsättningar, regionala skogsprogram och artskyddsförordningen. I vissa fall hjälper vi medlemmar i kontakter med myndigheter, vi stöttar också i principiellt viktiga rättsfall. ¶ MARIE WICKBERG

!

Som medlem har du nytta av Mellanskogs näringspolitiska arbete • Vi står på din sida och bevakar dina näringspolitiska intressen gentemot politik och myndigheter.

• Du får information och kunskap om pågående politiska processer.

• Du kan få stöttning och råd i dina kontakter med myndigheter.

Visste du att: • Det står i Mellanskogs stadgar att föreningen ska arbeta med näringspolitik.

• Mellanskog har över tvåhundra förtroendevalda som på olika sätt verkar för bättre möjligheter att äga och bruka skogen.

• Som medlem har du möjlighet att påverka Mellanskogs inriktning i näringspolitiken genom föreningens medlemsdemokrati.

SKOGSSKÖTSELPLAN

MED MELLANSKOG

Smarta lösningar med hjälp av siffror och bilder Idag finns avancerad teknik för fjärranalys av skog som i princip gör det möjligt att planera sitt skogsbruk enbart utifrån ett bildmaterial. Volym, trädslag och gallringsbehov går utmärkt att skatta utifrån skogliga data. Men även om digitalisering och ”internet of things” går snabbt inom skogsbruket krävs fortfarande det mänskliga ögat. Fortfarande behöver vi gå ut i skogen och kontrollmäta.

Läs mer om olika typer av skogliga data och hur en skogsskötselplan blir till.

TEXT MARIA BERGENHEIM

11

12

MED MELLANSKOG

Två gånger varje vecka fotograferas din skogsfastighet av satelliter. Bilderna ger en bra överblick av nuläget. Med hjälp av satellitbilder går det att upptäcka plötsliga förändringar i landskapet.

SKOGSSKÖTSELPLAN

SKOGSSKÖTSELPLAN

MED MELLANSKOG

Skogen i digitalt format Din skog kan idag presenteras utifrån kartor som visar volym, trädhöjd, markfuktighet och topografi.

Med hjälp av fjärranalys av skogen går det även att göra avancerade riskanalyser om exempelvis skogsbränder, granbarkborreangrepp, stormar och översvämningar. Erik Willén på Skogforsk berättar mer om olika typer av skogligt data och de främsta användningsområdena inom skogsbruket.

TEXT MARIA BERGENHEIM FOTO ESA & SKOGFORSK

DEN SVENSKA SKOGEN är väl dokumenterad.

Två gånger varje vecka produceras färska satellitbilder över hela Sverige. Bilder som finns öppet tillgängliga och som på olika sätt kan användas inom skogsbruket. Mellanskog använder sig av både satellitbilder och flygskannade laserbilder i den dagliga verksamheten. Flygbilderna utgör grunden för det kartmaterial som presenteras i skogsskötselplanen som du kan läsa mer om på sidan 16.

precision till industrin och ett bättre hänsynstagande. Fjärranalys kan också användas till att förutspå händelseutvecklingen av eventuella naturkatastrofer. Bland annat använder sig SMHI av fjärranalys för att skapa olika riskkartor.

Kartor som kan visa händelseutvecklingen vid en eventuell skogsbrand utifrån parametrar som vindförhållanden och så vidare. Det finns också kartor som visar hur översvämningar skulle kunna se ut vid extraordinär nederbörd.

Nytt laserskanningsprojekt Erik Willén är processledare för digitalisering på Skogforsk i Uppsala. Han arbetar bland annat med skoglig datainsamling.

– Det finns idag en ökande mängd bilder och data över Sveriges skogar. Just nu pågår till exempel en nytt laserskannningsprojekt där hela landets skogar ska flygas över och dokumenteras, säger han.

Flygfotograferade laserbilder kan visa många olika typer av uppgifter om skogen. Till exempel högupplösta bilder av trädhöjd ned på enskilt träd.

Något som bland annat underlättat planläggarnas arbete på Mellanskog.

Lasertekniken används även för att visa topografi och markens fuktighet. Markfuktighetsbilderna används frekvent inom skogsbruket sedan några år tillbaka och har betytt mycket när det gäller naturhänsyn.

– Nu för tiden är det mycket enklare att planera körstråken i skogen utifrån markfuktighetsbilderna. Det syns tydligt var de blöta stråken går och på så sätt kan markskador orsakade av skogsmaskiner förebyggas på ett mycket bättre sätt än tidigare, berättar Erik.

Flygbilder gör det också enklare att upptäcka kultur- och fornlämningar. Laserskanningsprojektet som påbörjades 2019 beräknas ta sex till sju år innan hela Sverige är täckt. Det genomförs på uppdrag av regeringen och leds av Skogsstyrelsen.

Maskindata är facit Inom skogsbruket är skogen även väl dokumenterad av de skogsmaskiner som arbetar i den. All data som kommer från skördare och skotare är på sätt och vis facit. Det går att göra kvalificerade skattningar av volym utifrån flyg- och satellitbilder men data som kommer från skogsmaskinerna visar vad den slutgiltiga volymen faktiskt blev. Maskindata används även till att göra prognoser om kommande avverkningar.

– I samband med en avverkning samlar skogsmaskinerna in data som kan återanvändas, på en närliggande skog till exempel. Uppgifterna från den avverkade skogen ger mycket precisa uppskattningar, menar Erik.

Träffsäkra riskanalyser Erik Willén menar att fjärranalys av skogen kan skapa ett effektivare skogsbruk med bättre

Erik Willén, processledare för digitalisering på Skogforsk i Uppsala.

”Idag finns det till och med smarta röjsågar som kan hålla reda på hur många hektar du röjt. Eller vad sägs om en motorsåg som kan tipsa dig om hur du kan effektivisera din körning”

Drönare i skogsbruket De senaste åren har användningen av drönare blivit allt vanligare. Inom skogsbruket lämpar sig drönarbilder framförallt för mindre ytor. Inom Mellanskog används drönare i fältpersonalens vardag för att snabbt och enkelt skapa färska ortofoton i vår Fältapp som ger ett bra underlag för planering och rådgivning.

Internet of things Skogligt data blir mer och mer tillgängligt och kan numera även skapas av privatpersoner. Det finns till exempel appar som kan användas till att mäta trädhöjd och träddiameter. ”Internet of things” eller sakernas internet handlar om att vi blir alltmer uppkopplade. Våra bilar, hushållsapparater och allt möjligt är idag uppkopplade mot internet och samma utveckling sker inom skogsbruket.

– Idag finns det till och med smarta röjsågar som kan hålla reda på hur många hektar du röjt.

Eller vad sägs om en motorsåg som kan tipsa dig om hur du kan effektivisera din körning, avslutar Erik. ¶

13

14

MED MELLANSKOG

MELLANSKOGS NYA APP

Mellanskogs app – så funkar den Mellanskog har en populär medlemsapp. Inom Mellanskog används drönare i fältpersonalens vardag för att snabbt och enkelt skapa färska ortofoton i vår Fältapp som ger ett bra underlag för planering och rådgivning. Med appen får du en god överblick av ditt skogsinnehav som underlättar när du ska planera kommande skogsbruksåtgärder. Här visar vi hur du använder appens funktioner.

Du laddar ned appen kostnadsfritt – en av Mellanskogs medlemsförmåner.

TEXT MARIA BERGENHEIM

Ladda hem appen och logga in Appen laddas hem från AppStore eller GooglePlay. Sök fram ”Medlemsappen” och hämta den till din mobil eller surfplatta.

Därefter kan du som är medlem logga in och använda appens fulla funktionalitet. Även du som ännu inte är medlem kan ha nytta av medlemsappen, du får tillgång till översiktskartan, nyheter och kontaktinformation.

Två sätt att logga in • Mobilt BankID: ange ditt personnummer och signera med mobilt BankID för att logga in.

• Medlemsnummer och lösenord: använd ditt medlemsnummer tillsammans med ett lösenord för att logga in. Lösenordet kan du hämta på www.mellanskog.se/ losenord.

MIN SKOG Under knappen Min skog hittar du din skogsskötselplan (förutsatt att du har en skogsskötselplan från Mellanskog). Har du flera fastigheter visas de under varandra. Klicka på skogsfastigheten för att komma till kartvyn.

Navigera i kartan. Du kan förstora och förminska kartan genom att zooma med fingrarna.

Panorera/förflytta dig i kartan genom att svepa med fingret.

Visa GPS-position. Om du klickar på pilen i den gröna listen visas din GPS-position på kartan (förutsätter att du har godkänt platstjänster under telefonens inställningar).

Lagerväljaren. Det finns flera olika kartlager som du kan tända och släcka. Lagerväljaren hittar du uppe till höger i kartan Lager Hänsyn – lager som visar registrerade kulturoch fornlämningar samt registrerad miljöhänsyn som exempelvis biotopskydd.

Gränser & vägar – visar fastighetsgränser och vägar.

Skogshöjd – lager som visar trädhöjd. Skogen färgmarkeras utifrån hur hög den är (blå = lägre skog, grön = medelhög skog, röd = hög skog).

Idag finns avancerad teknik för laserskanning som kan uppskatta trädhöjden*. Data till detta

lager levereras av Foran Sverige AB. Fastighetskartan – visar fastighetsgränser i anslutning till din egen fastighet.

Baslager Baskarta – Grund- och översiktskarta.

Flygbild – Lantmäteriets ortofoto.

Markfukt – en modell som visar var markens fuktighet bedöms vara störst. Denna funktion används även av Mellanskogs entreprenörer när de ska planera var skogsmaskinerna ska köra, för att göra så liten påverkan på marken som möjligt.

Satellit – satellitbild över din skog (på en del platser ersätts satellitbilden av en flygbild).

Göra markeringar i kartan Plustecknet längst ned till höger i kartvyn använder du för att komma åt appens markeringsverktyg. Det finns verktyg för att: • Markera vindfällen och insektsangrepp i kartan.

• Anteckningsfunktion för att göra egna markeringar i kartan.

• Verktyg för att rita och mäta yta och sträcka i kartan. * Observera att trädhöjdsuppgifterna ibland inte överensstämmer med verkligheten. Flera faktorer påverkar beräkningen och felaktigheter kan förekomma. Laserskanning av skog är en ny teknik som fortfarande är under utveckling.

MELLANSKOGS NYA APP

MED MELLANSKOG

ÖVERSIKTSKARTAN Den här kartvyn har alla som laddat ned appen tillgång till.

MIN EKONOMI Sidan visar en enklare översikt av dina ekonomiska uppgifter. Härifrån kan du gå vidare till Medlemswebben där det finns fler uppgifter och möjlighet att ta ut pengar från ditt merkonto till exempel.

MINA KONTRAKT Sidan visar vilka kontrakt som du har tecknat med Mellanskog. Du kommer även åt dina tillgängliga dokument som hör till respektive kontrakt (visas som pdf:er).

MIN KONTAKT Kontaktuppgifter till din personliga skogliga rådgivare på Mellanskog.

NYHETER Här visas de senaste nyheterna från Mellanskog.

OM MELLANSKOG Kontaktuppgifter till Mellanskog centralt hittar du under denna knapp.

LOGGA UT Här loggar du ut.

15

16

MED MELLANSKOG

SKOGSSKÖTSELPLAN

Fatta kloka beslut med hjälp av en skogsskötselplan En skogsskötselplan ger en ovärderlig översikt över din skog. Precis som namnet antyder handlar det om att ha en långsiktig plan för hur skogen ska skötas. Olle Andersson arbetar som produktionsledare planer på Mellanskog. Här förklarar han hur en skogsskötselplan är uppbyggd, vilka delar som ingår och vilken nytta du har av den.

TEXT OCH FOTO MARIA BERGENHEIM

EN SKOGSSKÖTSELPLAN ÄR enkelt förklarat en detaljerad beskrivning av en fastighet. Den innehåller uppgifter om fastighetens storlek, vilken typ av skog och vilka naturvärden som finns på den. Till skogsskötselplanen medföljer kartor över hela fastigheten som i sin tur är indelade i olika områden, så kallade bestånd och avdelningar.

Grundstommen i en skogsskötselplan är att den anger förslag på hur skogen ska skötas de närmaste tio åren.

– I grund och botten handlar det om att på bästa sätt tillvarata markens produktionsförmåga, som till exempel att röja och gallra i rätt tid, säger Olle Andersson, produktionsledare för planer på Mellanskog.

Så skapas en skogsskötselplan Det första som sker när Mellanskog ska skapa en skogsskötselplan åt en skogsägare är att uppgifter från fastighetsregistret hämtas. Uppgifter som talar om vilka marker och skiften som ingår i ägandet.

Därefter hämtas ytterligare information om fastigheten som exempelvis naturvårdsuppgifter, förekomst av fornlämningar och vattenskyddsområden. Alla uppgifter finns att tillgå i olika skikt som läggs över kartan och en helhetsbild över skogsfastigheten växer fram.

Använder flygfoton som grund Planläggaren delar därefter in fastigheten i olika bestånd. Detta görs utifrån flygfotografier, så kallade ortofoton (skalenliga flygfoton), samt utifrån trädhöjdsbilder. Trädhöjdsbilder är relativt nytt, det är flygskannade laserbilder som funnits tillgängliga för skogsbranschen i några år.

– Färgmarkeringarna i bilderna visar tydligt vad som är kalmark, röjningsskog, gallringsskog och så vidare. Det har blivit mycket lättare att göra beståndsindelningar sedan dessa trädhöjdskartor kom, berättar Olle. Även Mellanskogs medlemmar kan se trädhöjdskartor över sin egen fastighet i medlemsappen.

Med en skogsskötselplan blir det mycket lättare att följa upp vilka skogliga åtgärder som ska göras, när de ska göras och i vilket specifikt bestånd. Genom att följa planens åtgärdsförslag går det att höja värdet på fastigheten, menar Olle Andersson, produktionsledare för planer på Mellanskog.

MED MELLANSKOG

SKOGSSKÖTSELPLAN

.

.

.

.

.

I en skogsskötselplan markeras områden med olika färger utifrån vad det är för typ av mark/skog.

Fortfarande krävs fältarbete När planläggaren har gjort indelningen av bestånd skickas hela materialet till Foran* som bearbetar uppgifterna och skickar tillbaka ett planförslag med uppskattad volym, höjd och grundyta. Den största delen av en skogsskötselplan skapas alltså framför datorn. Men än är det en bit kvar till ett helt digitaliserat framställande.

– Ja, när grunden är gjord tar jag med mig datorn och går ut i skogen. Jag kontrollerar att volym, höjd och grundyta stämmer. Ute i skogen gör jag också en trädslagsfördelning, sätter en fuktighetsklass på marken och medeldiameter på träden, säger Olle.

Därefter sammanställer han skogsskötselplanen och ger åtgärdsförslag för kommande tio år. Planen levereras till skogsägaren både i form av

papperskartor i en pärm och digitalt (åtkomst från Medlemswebben och Mellanskogs app).

Använd appen ute i skogen När man är ute i skogen rekommenderar Olle att titta på skogsskötselplanen i Medlemsappen.

– Via appens GPS-funktion kan du direkt i kartan se i vilket bestånd du befinner dig. Det går också att göra noteringar och anteckningar i appen som Mellanskogs skogliga rådgivare kan ta del av, berättar han.

Nytta i flera sammanhang Förutom att skogsskötselplanen ger stöd och vägledning i skogsägandet finns det fler tillfällen då den kan komma väl till pass. Till exempel som underlag vid en fastighetsförsäljning eller vid

.

generationsskiften. Även vid mer extraordinära händelser som till exempel skogsbränder och stormar.

– För de skogsägare som drabbas av till exempel skogsbränder underlättar det mycket att ha en skogsskötselplan i försäkringsfrågorna som följer. Det blir enklare att uppskatta värdet på den nedbrunna skogen, förklarar Olle.

Dokumentera det som blir gjort Olle är själv skogsägare och menar att skogsskötselplanen ger en helhetssyn på skogen, det blir lättare att prioritera och fatta kloka beslut kring vad som ska göras. Han tipsar om att sätta sig ned två gånger per år och planera vad som ska göras.

– Ytterligare ett tips är att skriva ned det som blir gjort, anteckna var du har röjt eller gallrat.

Då hålls planen levande och du får historiken dokumenterad, säger Olle. ¶ *Foran Sverige AB är Mellanskogs samarbetspartner när vi tar fram skogsskötselplaner. De är ledande inom bearbetning, analys och presentation av fjärranalysdata, särskilt med inriktning på data från flygburen laserskanning och hyperspektrala bilder.

!

Trädhöjdskarta.

BESTÄLL EN SKOGSSKÖTSELPLAN! Kontakta din skogliga rådgivare om du är intresserad av att beställa en skogsskötselplan.

17

18

MED MELLANSKOG

MEDLEMSPREMIE

Framgångsrik på virkesmarknaden På virkesmarknaden kan förhållandena skifta snabbt. Det visar inte minst de senaste årens stora händelser i form av stormar, bränder och granbarkborreangrepp. Vi på Mellanskog jobbar hårt för att våra medlemmar ska få så bra betalt för sitt virke som möjligt.

TEXT MARIE WICKBERG FOTO THOMAS ADOLFSÈN

Logistik är en nyckel En nyckel till framgång när det kommer till avsättning för virke är att ha välfungerande logistiska lösningar, som även fungerar när stora oförutsedda händelser sker. För Mellanskogs del har ett mångårigt arbete med investeringar i virkesterminaler och etablerade affärer utanför Mellanskogs område varit framgångsfaktorer.

Tågterminaler gör det möjligt att öka uttaget i skogen, framför allt när det gäller biobränslen och i de områden som ligger långt från Mälardalen. Järnvägstransporter tjänar inte bara skogsägarna på, utan även miljön.

Fokus på medlemmen när priset på timmer höjs Förutom logistiska lösningar är prisförhandlingar med industrin en viktig del i Mellanskogs arbete. Här är vår storlek en avgörande styrka, många medlemmar med hög aktivitet i skogen är en viktig faktor för Mellanskogs långsiktiga lönsamhet.

Som ett led i att ytterligare stärka fördelarna med medlemskapet kunde Mellanskog 2020 införa en medlemspremie på timmer, det innebär att medlemmar får ett pristillägg på alla sågbara sortiment av barr i hela Mellanskogs område. Det ska löna sig att vara medlem i Mellanskog.

Prissättning Men hur sätter man egentligen priset på virke?

För en skogsägarförening är frågan central – målet är att skapa så mycket värde som möjligt för medlemmarna, men precis hur och när förändringar ska göras är en svår avvägning.

Prissättningen behöver spegla marknaden och det som skapar störst värden för hela föreningen. Om vi kan leverera rätt virke vid rätt tid kommer vi att kunna göra lönsamma affärer, därför anpassar vi avverkningen efter våra leveransavtal och affärsmöjligheter.

Som ekonomisk förening finns några viktiga principer att hålla högt; Vi ägs av våra medlemmar, de ska behandlas rättvist. Det ska dessutom vara lätt att förstå hur prissättningen ser ut och vilka premier som finns. ¶

”Som ekonomisk förening finns några viktiga principer att hålla högt; Vi ägs av våra medlemmar, de ska behandlas rättvist.”

!

MELLANSKOGS PRISSÄTTNING SKA …vara transparent, enkel och rättvis Mellanskogs prestationer* går att följa och utvärdera. Pris och premier är tydliga och förutsägbara. Alla medlemmar behandlas lika. …belöna medlemskap Prissättning och Mellanskogs agerande gynnar alltid i första hand medlemmarna. Prissättningen är därför tydligt differentierad mellan den som är medlem och den som inte är det. …skapa värde för hela föreningen De sortiment och prestationer* som skapar störst värde för föreningen som helhet betalas bäst. Prissättningen stärker föreningens ambitioner att växa och utvecklas. *En prestation ur ett skogsägarperspektiv kan tillexempel vara mark med hög bärighet eller trakter i närhet av industri.

För Mellanskog som förening kan en prestation vara skogsgårdens lönsamhet, leveransprecision eller effektivitet.

DET HÄR ÄR MELLANSKOG

MED MELLANSKOG

Det här är Mellanskog Här kan du läsa om några av alla de saker Mellanskog och våra 26 000 medlemmar gör tillsammans som skogsägarförening. Det är naturligtvis bara ett litet axplock av vår verksamhet men kan fungera som en introduktion och ger en bra övergripande bild av oss som företag och förening.

TEXT FREDRIK STALAND FOTO MAGNUS STRÖM/SCANDINAV.SE ILLUSTRATION MAJA PÅ NÄSET

19

20

MED MELLANSKOG

DET HÄR ÄR MELLANSKOG

26 000 Vi är 26 000 medlemmar. Var 3:e skogsägare i Mellansverige är medlem i Mellanskog. Vi är 35% kvinnor och 65% män.

56 000 Skogsbränslet som våra medlemmar levererar räcker till för att värma upp 56 000 normalvillor ett år.

78 000 I Mellanskogs verksamhetsområde finns ungefär 78 000 enskilda skogsägare.

Tillsammans avverkar våra medlemmar 4,7 miljoner m3fub (kubikmeter fast mått under bark). Det är ungefär hälften av den årliga tillväxten i skogarna.

4,7 milj m3fub

1,5 miljoner hektar Våra medlemmar äger 1,5 miljoner hektar skogsmark. Det är knappt hälften av den areal som ägs av enskilda skogsägare i Mellanskogs verksamhetsområde.

Vi drivs av övertygelsen att många skogsägare tillsammans kan få bättre betalt för sina skogsprodukter än varje medlem för sig.

87 000

Det avverkade virket transporteras till våra industrikunder på lastbil och tåg. Totalt blir det 87 000 lastbilslass på ett år och ca 7 200 järnvägsvagnar fullastade med virke. Eftersom vi arbetar systematiskt med att bygga upp terminaler för omlastning ökar andelen av virket som transporteras med tåg.

Det tjänar medlemmarna och miljön på.

Mellanskog arbetar målmedvetet med att ta fram hjälpmedel för att göra skogsägandet enklare.

Våra appar som du har i din telefon eller surfplatta ger dig beslutsunderlag direkt i handen, på plats i din skog.

58 Genomsnittsmedlemmens skogsfastighet är 58 hektar stor. Men vi försöker se alla medlemmars förutsättningar och behov.

DET HÄR ÄR MELLANSKOG

MED MELLANSKOG

FOTO Lars Göran Abrahamsson, Scandinav.se

Mellanskog står på din sida när det behövs. Vi har backat upp medlemmar som drabbats av artskyddsförordningen och vi vill att skogsägare som får en registrerad nyckelbiotop inte ska drabbas ekonomiskt.

Utlandskollen Du hittar Mellanskogs medlemmar över hela världen. I till exempel Norge, Storbritannien, USA, Danmark och Tyskland finns många medlemmar, liksom i flera andra länder.

Mellanskogs medlemmar är en maktfaktor som beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå lyssnar på. Tillsammans utgör vi en stark röst.

Setra

Setra i Gävle. Här tillverkas snart pyrolysolja av trärester från sågverket som kan användas till miljövänligare fordonsbränsle.

Mellanskog är stor delägare i träindustrikoncernen Setra. Det gör att våra medlemmar kan få bra betalt för sitt timmer. Setras vinst kommer också våra medlemmar tillgodo.

Om katastrofen kommer Om katastrofen kommer stöttar vi medlemmarna! I samband med bränder, stormar och insektshärjningar som till exempel granbarkborre har Mellanskog tagit en aktiv roll för att stötta drabbade skogsägare. Vi har drivit samtalet med politiker, koordinerat eftersläckning, sett till att våra medlemmar haft bra beslutsunderlag och att de fått avsättning för sin brandskadade skog.

Mellanskogs medlemmar finns även utanför vårt område och är spridda i de flesta av Sveriges 290 kommuner.

21

22

MED MELLANSKOG

FRÅN SKOGEN

PS – Praktisk Skogsbok Av Ulrika Sehlberg-Samuelsson, Erik Viklund, Carl Henrik Palmér Förlag: Föreningen Skogen FULLT MED PRAKTISKA skötseltips. På 332 sidor punktar boken upp vad du behöver tänka på när du ska planera en avverkning, gödsla en skog, gallra på rätt sätt eller välja trädslag. ”Praktisk Skogsbok” har länge varit skogsbrukarens bäste vän.

I den 15:e omarbetade upplagan av PS ligger tonvikten på hur du ska sköta din skog – planera avverkningen, gödsla, hitta rätt gallringsform, välja rätt trädslag etc.

Boken tar också upp hur du skyddar dig mot skogsskador, lejer bort arbete och får ordning på ekonomin.

PS har tungt fokus på högre produktion och lönsamhet, men här finns även goda råd till dig som vill tänka nytt; till exempel anlägga en svamp- eller jaktskog.

Tabeller, diagram och räkneexempel visar hur hårt du ska gallra, om det lönar sig att bygga väg, hur mycket virke du har i skogen och mycket annat.

Checklistor och tipsrutor fördjupar och ger det där extra som en riktigt bra bok ska göra.

Skogskunskap.se ATT ÄGA SKOG skapar ofta många frågor. Tur då att svaren finns samlade på en plats.

Vilket trädslag passar på vilken mark? När och hur ska du röja? Vad betyder ståndortsanpassning? Hur planterar du i omvänd torva?

Och vilken sorts planta ska du välja till din föryngring? Vad behöver du tänka på om du funderar på att skaffa skog, eller för den delen redan är skogsägare? Och alla de här konstiga

sätten att mäta virkesvolymer, hur funkar de? Får jag skota mitt virke över grannens mark? När ska jag börja fundera på att bygga en skogsbilväg? Och hur räknar man ut en massa smarta skogliga saker?

Ta en titt på Skogskunskap.se. Vi slår vad om att du hittar fler svar än du har frågor!

Skogskunskap.se drivs av Skogforsk tillsammans med Skogsstyrelsen och LRF Skogsägarna.

FREDRIK STALAND

Här kommer skogsmaskinerna Av Arne Norlin & Jonas Burman HALVAN ÄR SKOGSMASKINIST, han jobbar i skogen och kör en skördare.

Vi får följa med under avverkningen och se hur arbetet går till när man avverkar skog och planterar ny.

Lär dig om skördaren, nio meter lång och tre meter bred på nästan 25 ton.

Den både griper, skär och skalar av bark och grenar för att sen kapa träden i lämpliga längder som den märker upp med sprejfärg så man ser vad trädet ska bli. Att köra skördare är lite som att spela spel med en joystick.

Min första småkrypsbok

Vilda djurboken

Uteliv på vintern

Av Anja Baklien B Wahlströms Bokförlag

Av Martin Emtenäs Förlag: Rabén & Sjögren

Av Lars Fält Förlag: Vildmarksbiblioteket

HAR DU TÄNKT på alla småkryp som rör sig på marken eller i luften när du är ute?

Vilka är de och vad gör de hela dagarna? Det finns en helt ny värld att upptäcka om man kikar lite närmare. Visste du till exempel att flugan spottar på maten innan den äter? Eller att nyckelpigan klämmer ut en gul vätska ur knäna när den blir rädd?

I den här boken kan du samla på småkryp som du träffar på ute i skog och mark! Ta med dig boken ut, skriv upp var och när du hittade det. Fortsätt att leta efter olika kryp hela sommaren och hösten.

VILDA DJURBOKEN BJUDER på spännande upptäcktsfärder i djurens värld. Här möter vi 25 favoritdjur i svensk natur, får roliga faktakunskaper och inspiration till egna funderingar. Djuren är finurliga, snabba, ibland stora och väldigt starka. Helt enkelt makalösa! Vackra illustrationer skapar magi och lyser av liv.

Naturskildraren Martin Emtenäs har i många år försett oss med kloka och nyfikna program om djur och natur i teve. Där har han märkt björnar, mätt örnungar och vägt vargvalpar. Burit på djurbebisar med mjuk päls och duniga kroppar, men även skådat vuxna djur med vassa tänder och supersinnen.

INTRESSET FÖR UTELIV växer allt snabbare men kunskaper om hur man rör sig ute i naturen på vintern, och vad man ska göra om det värsta händer, saknas ofta.

Därför behövs Lars Fälts gedigna, väl utprovade kunskaper om uteliv mer än någonsin.

En viktig del i att Lars Fälts böcker är så populära är de fantastiska illustrationerna med sin speciella stil, samtliga framställda av Alf Lannerbäck.

Lars Fält har under många år varit en av de viktigaste svenska källorna när det gäller uteliv och överlevnad och han är även erkänd internationellt. Han var tidigare chef för Försvarets Överlevnadsskola.

SÃ… BLIR DU MEDLEM

MED MELLANSKOG

23

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala