Med mellanskog nr 4 2013

4 2013

Så tar du röjsågskörkort

Pelle Holmberg om svampar

Många fördelar med höstplantering

Cityskogsägaren

innehåll

med mellanskog nr 4, 2013

6

12

3 Ledare

4 Nyheter

5

Ny i styrelsen

6 Höstplantering

8

Skogens vatten

10

Skogshistoriska sällskapet

12

Möbeltillverkare

14 Miljömålsberedningen 16 Röjsågskörkort

18

Pelle Holmberg om svampar

20 Avtalspremier

” Lycka är det enda som dubbleras när du delar med dig” Albert Schweitzer

21 Cityskogsägaren Älgförvaltningen

24

Ny markberedare

25 VD-krönika

16

22

26

Från skogen

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 1 februari 2013 Krediträntor Merkonto 1,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 2,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

18

24

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Carolin Carlsson, Yngve Norgren, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Georgsson, Johan Nilsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se På omslaget: Höstplantering i Dalarna foto: Carlos Lazslo Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2013 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 30 000 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

Främjande av uthålligt skogsbruk www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2

ledare

På skogsägarens sida Skogsgårdens bästa – inget annat – är själva meningen med Mellanskog.

32 200 medlemmar är i sig ett uttryck för stort förtroende. Alla vi vill att Mellanskog ska vara nyckeln till ett värdigt, ekonomiskt klokt och aktivt skogsbruk.

För Mellanskog som förening gäller det att utvecklas så att vi, i varje tid, motsvarar det stora förtroendet vi ges.

Varje medlem ska erfara att just hon eller han får sina önskemål tillgodosedda av Mellanskog. ”Framtidens skogsägare” är redan här – yrkesverksamma i andra branscher och samtidigt hängivet intresserade av sina skogar.

När ekonomin för skogsnäringen i vårt land nu är kärv, kan vi visa att Mellanskog är något väsensskilt från de virkesköpare som annars ofta står på kö.

Mellanskog har skarpa redskap, som gör att vi skogsägare kan se skogens långsiktiga möjligheter och se skogsvård som ekonomiskt lönsamma investeringar.

Med skogsskötselplanen får skogsägaren sitt eget planeringsverktyg, och det blir naturligt att återkommande göra åtgärder i skogen. Låt oss kraftsamla kring den kunskapen. Låt oss utveckla Mellanskogs tjänster. ”På skogsägarens sida” betyder helt självklart att olika skogsägare kan önska olika support.

Levande landsbygd

Vi skogsägare behöver Mellanskog också för att tillsammans tala med politiska beslutsfattare och opinionsbildande allmänhet. I dagens skogsdebatt är det nödvändigt att vi i familjeskogsbruket ger vår bild av hållbart och långsiktigt bruk av skogar.

Samarbetet inom LRF Skogsägarna ger skogsägarna en röst på nationell nivå. Runt om i Mellanskog tar skogsbruksområdena initiativ för att möta riksdagsledamöter, som snart står inför nya skogspolitiska beslut.

Låt oss här tydliggöra hela skogsnäringens bidrag till levande landsbygd, till att hela Sverige kan leva. Aktivt skogsbruk förutsätter aktiva ägare. Mer av inhemsk förädling är möjlig om samhälle, näring och konsumenter vågar tänka i nya banor, där trä lyfts fram inte minst i med mellanskog

NR 4 – 2013

byggandet och där djärva forskningsrön kring cellulosa och fiber får utvecklas till produkter för marknaden.

Vi har, och tar ett stort ansvar

Berättelsen är en del av opinionsarbetet. Min personliga berättelse om familjeskogsbruket är enkel och sann: När jag rullar ut skogskartan från 1749 är gårdens arrondering den samma som idag. Varje generation har, utifrån sin tids förutsättningar, tagit sitt stora ansvar för skogen.

De områden som där är utmärkta för särskilda hänsyn är samma som idag, på vår moderna skogsskötselplan, färgade rosa för naturvårdshänsyn. De kolmilor som då glödde är i dag skyddade kolbottnar. 1800-talets husgrunder av skimrande slagg är framlyfta kulturminnen.

Så sträcker sig ansvaret för skapelsen både bakåt och framåt i tiden. De som levde då, 1749, talar till oss som lever nu. Vi som planerar och tar ansvar nu, har en relation till dem som ska bruka gården 2277. Ingen detaljreglering i världen kan vara mer verkningsfull än den ödmjukheten.

Mellanskog vill vara väsentlig för varje medlem. Varje medlem är väsentlig för Mellanskog. Genom dina tydliga synpunkter kan Mellanskog lyckas utveckla rätt tjänster och därmed höja din skogs värde. Genom hållbara kontakter kan Mellanskog säkra långsiktigt hyggliga priser. Genom att du berättar om din skog kan opinionen inför ny skogspolitik se familjeskogsbrukets storhet.

Hälsningar

Karin Perers Ordförande Mellanskogs styrelse

3

nyheter

Nya

Med Mellanskog Bästa medlem!

Med detta nummer av Med Mellanskog gör vi en viss förändring av vår tidning som i fortsättning skickas utan sampackning med någon annan tidning.

Målsättningen är att i första hand rapportera om nyheter och aktiviteter från vårt eget verksamhetsområde. Vi ser gärna en ökad dialog med våra läsare, så hör av dig om du har synpunkter och önskemål om tidningens innehåll.

Vad är viktigt och vad intresserar dig som skogsägare och medlem i Mellanskog, vad vill du läsa om? Vi välkomnar insändare och/eller andra inlägg i tidningen för ökad dialog, erfarenhetsutbyte och gemenskap. Medlemstidningen är en del av vår kommunikation med medlemmarna men även en möjlighet till dialog mellan medlemmar.

Vi ökar också närheten till vår styrelse och ägandet genom att ledaren skrivs av en styrelseledamot. VD rapporterar genom egen krönika om verksamheten och andra mer operativa frågor.

De senaste åren har vi utvecklat vår medlemswebb men den är mer inriktad på ditt eget skogsbruk på din

egen fastighet och där har du dina dokument sparade.

Medlemstidningen tar istället fokus på nyheter, idéer, livsstil och annat som kan inspirera våra medlemmar.

Naturligtvis kan du även läsa Med Mellanskog på webben eftersom den finns på vår hemsida. I dessa brytningstider är det inte alla som helst vill läsa en tidning i pappersform utan många föredrar att läsa på en läsplatta eller dator.

Detta är just nu väldigt påtagligt då flera beslut tagits om 3 nedläggning av pappersma4 skiner för tidningspapper.

Oavsett hur du vill läsa Med Mellanskog är innehåll och form detsamma.

MEDLEMSTIDNING FÖR DIG

2013

SOM ÄR SKOGSÄGARE

2013

Anders sätter smak på sommaren Många fördelar med höstplantering

Sidan Ekonomi är en av medlemswebbens mest använda sidor. Där kan du som är medlem i Mellanskog se ekonomiska uppgifter om ditt skogsinnehav som insatser, merkonto och likvidfördelningar.

Sedan i våras har vi gjort några tillägg som förhoppningsvis ska ge dig som användare en ännu bättre överblick över dina affärer med Mellanskog. Nya funktioner på denna sida är att du numera också kan: • Se inmätt, ännu ej redovisat leveransvirke.

• Se ej reglerade à conton för leveransvirke.

• Se oreglerade fakturor.

• Se oreglerade saldoskulder.

• S e vilket kontonummer pengarna sätts in på vid uttag från merkonto. Ditt kontonummer visas i maskerad form under fältet för uttag.

Logga in och se dina uppgifter

Under november/december kommer Mellanskog att lägga ut en enkät på medlemswebben. Vi vill veta vad du som användare tycker om vår e-tjänst. Vad är bra? Vad kan bli bättre? Passa på att tala om vad du tycker. Logga in och håll utkik efter enkäten, under november och december.

4

Pelle Holmberg om

Besök på Nyby sågverk an Rapport från årsstämm ullt skogsbruk” Nya avtalspremier i “Ansvarsf

Nytt på medlemswebben

Var med och påverka innehållet på medlemswebben!

Så tar du röjsågskö rkort

Medlemswebben ger dig en bra överblick över din fastighet och ditt skogsinnehav. Särskilt intressant blir e-tjänsten då du har aktiviteter på gång i din skog. Du kan också se din skogsskötselplan i digitalt format på medlemswebben.

Alla medlemmar i Mellanskog har tillgång till sina egna uppgifter på medlemswebben. Du som inte redan har skaffat dig inloggningsuppgifter kan på ett enkelt sätt göra det. På vår hemsida www.mellanskog.se finns utförlig beskrivning om hur du går tillväga.

med mellanskog

NR 4 – 2013

Cityskogsägaren

svampar

ny i st yrelsen

Erfaret bolagsproffs invald i styrelsen I Kungshamn, som ligger längst ut vid havet på västkusten ser man ingen skog, bara berg och hav.

I denna vindpinade miljö är Börje Bengtsson född och uppvuxen.

Kanske har Mellanskogs valberedning sett egenskaper som att härda ut i snålblåsten och stabil fast grund under fötterna när man lyfte fram Börje som kandidat till Mellanskogs styrelse. Troligare är att det är hans kompetens och gedigna erfarenhet från olika företag som avgjorde när han valdes in som ny ledamot i styrelsen.

Efter lumpen på Gluntenområdet i Uppsala (där ligger idag Mellanskogs huvudkontor) utbildade Börje sig till ekonom vid Göteborgs universitet och arbetade därefter på Göteborgs- och Bohus läns landstings ekonomiavdelning.

– Det var en lärorik period med omfattande balansräkning och kassaförvaltning, menar Börje. Jag fick en bra mentor och kunde tillämpa ekonomi i verkligheten.

Men efter elva år kände jag att jag ville vidare.

Problemlösare

Efter detta första jobb har Börje haft drygt tio olika anställningar i positioner som ekonomichef, vice vd eller vd. Branscherna har varierat och många av företagen har haft problem, där Börjes uppgift varit att strukturera, och ibland avveckla, verksamheten. Han har även suttit i flera styrelser och nu, vid 65 års ålder, ser han sig som ett styrelseproffs som inte kan sluta att arbeta.

– Jag har alltid gillat att vara operativ och lockats av möjligheterna att lösa problem, säger Börje. Mycket har handlat om de utmaningar som olönsamma företag har.

Jag tycker det är roligt och blir aldrig stressad vilket är en fördel. Nu är jag inte längre operativ men det är roligt att fortsätta arbeta i några olika styrelser.

1985 blev Börje finanschef på Ericsson Information System i Kista och tvingades då flytta till Stockholmsområdet. Eftersom flera uppdrag handlat om att omstrukturera och få företag på fötter igen har nya erbjudanden kommit från olika riskkapitalbolag och då har det passat bra att bo kvar i Bromma.

– Vi har en stuga i Kungshamn och så har ju min fru sin föräldrafastighet utanför Karlstad så vi tillbringar en del tid i Västsverige.

Börjes fru Agneta är medlem i Mellanskog och eftersom våra stadgar säger att bl. a. make eller maka till medlem kan väljas som styrelseledamot blev det möjligt för valberedningen att föreslå Börje vid stämman. med mellanskog

NR 4 – 2013

Tidigare vd i Setra Group

Börjes sista anställning var som vd för Setra i tre år vilket han tycker var spännande.

– Sågverksbranschen var något nytt och mitt uppdrag var att förbättra den relativa lönsamheten vilket vi lyckades med, säger han. Det tar sin tid men jag är stolt över att vi kunde genomföra nödvändiga struktureringar på ett anständigt sätt och få förståelse hos de som drabbats.

Det jag inte är nöjd med är att andelen kvinnor på ledande befattningar blev lägre än när jag började. Vi gjorde stora personalnedskärningar och kvinnorna hade ofta kortare anställningstid än männen. Köns- och åldersmixade organisationer är det bästa för ett företag.

Medlemsägt lockar

Från tiden i Setra har Börje upplevt Mellanskog som ägare och råvaruleverantör.

– Jag hoppas att jag kan göra nytta med min erfarenhet och bidra till att effektivisera Mellanskog. Jag tror att Mellanskog har en tydlig roll för att säkerställa olika produkter och tjänster för skogsägare, både idag och i framtiden.

Uppenbart är att Börje är en driven person som ser fram emot att få träffa medlemmar i olika sammanhang.

Text och foto: Per Bengtsson

Till ny VD för Setra har styrelsen utsett Hannelene Arvonen. Hon är finsk jägmästare och kommer från tjänsten som platschef på Iggesunds bruk.

5

Plantera på hösten minst Av tradition har plantering nästan alltid utförts på våren. Men att plantera på hösten ger i vissa delar av landet minst lika goda resultat som att plantera på våren.

– På sensommaren och under tidig höst växer plantans rötter en andra gång, förklarar Åke Hansson, skogsinspektor i Mora. Den får sedan en bra start efter vintern och har faktiskt bättre chanser att överleva än en planta som sätts på våren.

Efter slutavverkning, markberedning och hyggesvila är plantering ett vanligt sätt att snabbt få fram ny skog.

De flesta skogsägare föredrar då att utföra planteringen på våren. Men egentligen finns det inget som talar för att det skulle vara bättre än att göra en höstplantering.

Höstplanteringar ska dock undvikas på jordar med uppfrysningsrisk.

Rötterna växer i två omgångar

Att det kan vara en fördel med höstplantering är att plantorna har olika växtfaser. På våren växer rötterna för att sedan sluta växa när det blir varmare. I stället skjuter då tillväxten av toppen fart. När sommaren övergår till höst sätter rötterna fart igen en andra gång.

Den pågår fram till någon gång i september beroende på temperatur och antal ljusa timmar.

– Det är denna andra tillväxtfas på rötterna som vi kan dra nytta av när vi planterar på sensommaren med en så kallad höstplantering, fortsätter Åke Hansson.

Planterar vi nu, i augusti och september, så förlänger vi planteringssäsongen och ger rötterna en chans att växa i två omgångar, alltså både höst och vår, innan den nästa år ska förse toppen med vatten. Åke Hansson, skogsinspektor.

6

Det går att plantera även senare, men då sker ingen tillväxt av rotsystemet.

Fler borde plantera på hösten

Åke träffar Jan Zakrisson och Hans Enmalm från Mora Skogsservice som är i full gång att plantera på en skogsfastighet i Näckådalen någon mil norr om Orsa.

– Vi planterar cirka nio miljoner plantor på ett år, berättar Jan. Åtta miljoner på våren och en på hösten. Vi börjar tidigt på våren i Småland och följer sedan med våren norrut. Men det är här i Dalarna vi sätter flest plantor.

Att få ut åtta miljoner plantor på rätt plats och i rätt tid inom en så begränsad tidsrymd är en logistisk utmaning i den högre divisionen, berättar han vidare.

– Ja, det kan lätt bli problem och det är ganska stressigt.

Då är det bättre att plantera på hösten. Dels är det mindre stressigt för oss, dels har plantan större chanser att överleva då risken för torka är mindre på hösten. Den hinner ju få en tillväxt av rötterna på hösten och får en bättre start på våren med snabbare rottillväxt. Blir det sedan en torr sommar har den hunnit utveckla sitt rotsystem lite mer och har större chanser att klara sig. Åke Hansson håller med: – Troligen får plantan också ett lite större toppskott om den är satt på hösten.

Både Åke och Jan tycker att fler skogsägare borde ge höstplanteringen en chans.

– Många är tveksamma, säger Åke, men egentligen finns det ingen anledning. Höstplantering ger lika bra, eller kanske till och med bättre, resultat som vårplantering.

Jan Zakrisson och Hans Enmalm från Mora Skogsservice.

med mellanskog

NR 4 – 2013

höstpl antering

lika bra som på våren ”Jag kan absolut rekommendera en höstplantering” Av en slump kom Per Ivarsson att göra sin första höstplantering för två år sedan.

– Jag var lite orolig, berättar han. Man har ju fått veta att man ska plantera före midsommar.

Men min bedömning är att utfallet av höstplanteringen är minst lika bra som den som gjordes på våren.

Per Ivarsson provade att plantera på hösten för två år sedan. Han tycker att det blev minst lika bra som vårplanteringen som han lät göra samma år.

Per Ivarsson bor i Falun, jobbar på stålföretaget Outokumpu i Långshyttan och har sina skogar, cirka 150 ha, i trakterna kring Mora och Orsa.

– Jag är inte en så att säga, traditionell skogsägare, fortsätter han. Vi har inte haft skog i min släkt utan det är något jag själv startat upp. Men jag har ett stort intresse och engagemang och jag har haft stor nytta av de skogskurser som Dalarnas högskola arrangerar. Tanken är att jag ska ha skogen som sysselsättning när jag blir pensionär.

För drygt två år sedan var det dags för Per att plantera gran och lärk på cirka 6,5 hektar.

– En del planterade jag själv, men huvuddelen fick Mellanskog och deras entreprenörer ta hand om, minns Per. Vi hann med det mesta under våren, men ungefär ett hektar blev av olika skäl kvar.

Han fick då rådet av sin skogsinspektor, Åke Hansson, att göra en höstplantering.

– Nja, jag var lite skeptisk, säger Per med ett skratt.

Man har ju alltid fått höra att det rätta är att plantera före midsommar. Hur som helst så övertygade Åke mig och vi gjorde höstplanteringen. Höst och höst förresten, den utfördes i augusti.

En av anledningarna till att han bestämde sig var att det redan gjorts en markberedning och han förstod att plantorna skulle få det svårt att klara sig om det hann komma upp mycket gräs på hygget nästa år.

Fick rådet att höstplantera

Ett lyckat resultat

Per Ivarsson tar hand om sin skog så gott han hinner.

Han planterar, röjer, tar reda på vindfällen och förröjer vid avverkningar.

– Jag försöker vara med på lite av varje, få en känsla för skogen, vad som påverkar den. Men det mesta lejer jag bort i och med att jag också jobbar heltid.

Efteråt har Per kunnat konstatera att han inte hade något att oroa sig för.

– Resultatet, och då bedömer jag både antal plantor som överlevt och hur väl de utvecklat sig, är minst lika bra, kanske till och med bättre, där vi planterade på hösten än på våren.

Han fortsätter: – För ett bra utfall tror jag att det är betydligt viktigare HUR man planterar än NÄR man planterar. Det jag menar är att om man markbereder och är noga med var man sätter varje planta, så den varken riskerar att torka ut eller dränkas, så blir resultatet bättre.

Per konstaterar att där han planterade själv är överlevnadsprocenten på plantorna högst.

– Det är inte dåligt på de andra områdena, betonar han, men kanske var jag mer noggrann. Visst, det tog säkert längre tid för mig, men min tid kostar mig ju inget, och dessutom är det skönt att vara ute och få motion.

På frågan om Per kan tänka sig fler höstplanteringar kommer svaret snabbt: – Ja, absolut! Med tanke på det goda utfallet så har jag inga hämningar när det gäller sena planteringar längre.

Och så får man ju en längre säsong att plantera på. Samtidigt, det är alltid viktigt att väga in alla faktorer, som mark- och klimatförhållanden. Det är väl inget som de flesta av oss utbor kan så bra, men det går ju att få bra hjälp av sin skogsinspektor.

Text och foto: Carlo Laszlo

med mellanskog

NR 4 – 2013

7

Skogens vatten Nu startar studiecirklar med temat ”Skogens Vatten” i Mellanskogs område.

Först ut att utbilda cirkelledare är Södra Dalarnas, Gästriklands och Uppsalas sbo.

Utbildningen är en heldagsutbildning som leds av ”skogsvattengurun” Lennart Henrikson.

Här följer en introduktion till vattnets fantastiska värld författad av Lennart.

Alla fascineras vi av vatten – en möjlighet för god vattenvård

Vi har ju alla lekt i en skogsbäck, sjö eller damm när vi var små. Flyttat sten och ändrat vattenströmmar, byggt dammar. Sett att det kryper små djur på stenar och att på botten rör sig ”vandrande pinnar”. Kanske tagit in grodrom och sett hur den utvecklas till smågrodor.

Fångat småfisk som elritsa eller metat bäcköring.

Alla fascineras vi av vatten som medium och dess biologiska mångfald. Alla vill vi ha friska och levande vattendrag. Ett vatten med ett rikt växt- och djurliv mår bra eller har en ”god status”, som EU:s Vattendirektiv uttrycker det. Intresset och känsla för våra egna vatten är ju en fantastisk möjlighet, när vi markägare ska ta in vattenvård i skogsbruket!

8

inte vid fryspunkten som andra vätskor. Och tur är väl det, om vatten skulle bete sig som andra vätskor, skulle sjöarna frysa från ytan och nedåt! Och hur kul skulle det vara att vara fisk då…

Vatten – en gemensam naturresurs

Som skogsägare har vi rätten att bruka skog och mark nästan hur vi vill. Det är annorlunda med vatten, som ju rör sig genom landskapet. På de flesta skogsfastigheter uppehåller sig vattnet i bäckar och åar kortare tid än en halvtimme. I sjöar kan det vara upp till flera år. Det som händer med vattnet på min fastighet, kommer att påverka grannarna nedströms. Vatten är alltså en gemensam naturresurs, som vi inte kan ”äga”. Däremot kan vi, tillsammans med andra, förvalta vattnet.

Vatten – ett unikt ämne som finns överallt

Skog och vatten hör ihop

Det finns vatten överallt. När vi skogsägare går i vår skog, går vi faktiskt på ett ”blått skikt”. Vi ser inte så mycket vatten, men det finns där ändå, som markvatten eller grundvatten. Vattnet rör sig i marken och grundvattnet kommer upp till markytan i källor och utströmningsområden. Vattnet är ständigt i rörelse, samlas i små rännilar som bildar bäckar, stannar upp i våtmarker och sjöar, rinner vidare i åar och älvar mot slutmålet – havet.

Vatten är ett mycket speciellt ämne. Det är ett utmärkt lösningsmedel, vilket vi ju drar nytta av när vi till exempel diskar. Vatten har en stor förmåga att hålla värme eller kyla. Vatten är unikt för att det är som tyngst vid 4°C,

Vatten är en del av skogslandskapet och skogen är en del av vattenlandskapet – skog och vatten hänger ihop.

Kantzonen, alltså skogen närmast vatten, är ekologiskt sett en del av bäcken eller ån. Kantzonen beskuggar, fungerar som ett filter då den tar upp jordpartiklar från hyggen, tillför föda i form av löv och tillför död ved.

Löv är faktiskt motorn i bäcken. Löv blir mat för en rad olika småkryp, som blir mat för fisken. Man kan säga att det är mängden löv som ramlar ned i en skogsbäck, som avgör hur mycket öring det kan finnas.

Bäcken är en del av kantzonen. Bäcken gör att skogen närmast vattnet får en högre luftfuktighet, vilket gynnar med mellanskog

NR 4 – 2013

skogens vat ten

mossor och lavar. I bäcken lever insektslarver, som omvandlas till myggor och sländor som blir mat för fåglar i kantzonen. Längs skogsvattnen rör sig vilt och andra djur.

Alla skogsägare vet idag att döda träd behövs i själva skogen för en rik mångfald. Död ved är precis lika viktig i skogsvattnen! Forskare har visat att det ofta är så stor brist på död ved i våra vattendrag att det inte finns den mängden öring, som det skulle kunna finnas.

Skogsägarens egna engagemang för sina vatten är självklart den viktigaste faktorn för rena och friska skogsvatten. Vattenvården i skogen har gått i positivt riktning under de senaste årtiondena men det finns behov av ytterligare förbättring.

Text: Lennart Henrikson

Skogsbruk påverkar vatten – vattenhänsyn behövs

Skogbruket är inte någon stor ”miljömarodör” men det påverkar vattnet på flera sätt. Från ett hygge läcker det kväve och fosfor, som kan leda till övergödning i vattnen. Från körspår läcker det jordpartiklar, som kan leda till igenslamning. Om en kantzon huggs ned, flyr öringen och andra djur missgynnas. Dikesrensning kan slamma igen lekbottnar nedströms.

Under de senaste åren har det utvecklats vad vi kan kalla en ”generell vattenhänsyn”. Denna innebär att man ska undvika körskador, inte köra närmare än 10 meter från ett vatten, använda stockmattor eller annat vid passage över bäckar, behålla eller skapa kantzoner (skyddszoner) och lägga i död ved. Vidare kan man återskapa våtmarker, som är naturens egna reningsverk och fina livsmiljöer för både växter och djur.

Ta in vatten i skogsbruksplanerna med enkelt system

För att förvalta våra vatten, måste vi ”tänka efter före”.

Det gör man genom att planera. Inom något år finns system, som gör det enkelt att ta in vatten i skogsbruksplanerna. Detta skall vara så enkelt att alla intresserade markägare kan använda det.

Man börjar med att bedöma vattendraget med NPK+, där N står för Naturvärde, P för Påverkan, K för Känslighet och + för Plusvärde. Man går längs vattnet och fyller i ett enkelt protokoll. Då vet vi vattnets naturvärde, hur påverkat det är (av skogsbruk och annat), hur känsligt det är för skogsbruk (främst risk för igenslamning) och om det finns plusvärden (till exempel fiske).

Nästa steg är målklassning. I dagens skogsbruksplaner är ju skogsbestånden målklassade i PG, PF/K, NS och NO. Nu kan vi göra på liknande sätt för sträckor av rinnande vatten med hjälp av Blå målklassning. De fyra blå målklasserna är: VG – Vatten med generell hänsyn, VF – Vatten med förstärkt hänsyn, VS – Vatten med särskilda åtgärder, VO – Vatten som lämnas orört. Skogsbruksplanerna kommer med detta komplement att bli ett ännu bättre verktyg för skogsägarens planering på fastigheten.

Det ställs allt större krav på rena friska vatten

Som skogsägare är vi stolta över våra vatten och vill värna dem. Samhället ställer också krav. EU:s Vattendirektiv säger att alla Europas vatten, med vissa undantag, ska ha en ”god status” och att inga vatten får försämras.

Skogsvårdslagen har skärpts. Kriterierna i certifieringssystemen skärps. med mellanskog

NR 4 – 2013

Lennart Henrikson Natur och Människa AB Friared prästgården, 511 98 Hyssna lennart.henrikson@naturochmanniska.se

9

På exkursion med skogshistoriska sällskapet Det är en strålande sensommardag när 45 medlemmar ur skogshistoriska sällskapet träffas för en av sina exkursioner. Platsen är Storbrohyttan, ett stenkast från Filipstad, mitt i det som kallas för Värmlands Bergslag. Här duggar gruvorna tätt och likaså hyttorna.

Tabergs konsthjul användes för att pumpa ur vatten ur gruvorna.

Bussen rullar iväg mot Nordmark och dess hembygdsförening. Här finns såväl gruvmuseum som mineralmuseum och det står också ett antal stora turbiner uppställda. De tillverkades på Finnshyttan som vid slutet av 1800-talet var världsledande på just vattenturbiner.

Man trodde att skogen skulle ta slut

Bengt Algotsson, före detta regionchef och virkeschef i Mellanskog trivdes på exkursionen.

Bengt Stjernlöf, forskare och författare, som är djupt engagerad i sin hembygd Filipstad hade mycket att berätta.

”En lite annorlunda exkursion med tanke på att vi inte bara pratade skog som man brukar göra. Det var väldigt intressant.”

Bo Larsson, Deje

Skogshistoriska sällskapet Skogshistoriska sällskapet bildades 1990. Ett av skälen var behovet av att skildra skogens historia bortom samtidens trender och utan de nostalgiska filter som så ofta färgar det förflutna. En bärande tanke var också att samla människor med olika relationer till skogen, från dem som har skog som yrke till forskare och den skogsintresserade allmänheten. Sedan dess har antalet medlemmar ökat stadigt och är idag cirka 1 000 st.

– Vi har omkring tio exkursioner varje år, berättar Roger Asserståhl, tidigare ordförande i sällskapet. Dessutom ger vi ut en tidning som kommer ut med fyra nummer per år samt delar ut stipendier till amatörforskare 10 gjort skogshistoriska insatser. som Källa: Skogshistoriska sällskapet

Vår guide, Gunnar Johansson, som är bosatt i området och före detta rektor på Gammelkroppa skogsskola är mycket kunnig och berättar om hur skogen såg ut här i trakten för ungefär 200 år sedan.

– Då fanns här nästan ingen skog alls kvar. Man högg upp ringar kring gruvor och hyttor som blev större och större för varje år.

Kunskapen om skogsåterväxt var dålig under den här tiden och man trodde att skogen var en naturresurs som höll på att ta slut. Det var inte förrän 1903 som det kom en skogsvårdslag som reglerade avverkningarna.

Enorma mängder ved

Järnindustrin förbrukade stora mängder ved framför allt när det gällde tillverkningen av den ack så viktiga träkolen. För att få fram en kubikmeter träkol fodrades två till tre kubikmeter ved.

Att bryta malm krävde också ved. Före 1730, då man började med krutsprängning, använde man sig av så kallad tillmakning. Det innebar att man eldade på berget, ofta i många dagar. Sedan kylde man berget med kallt vatten så att det blev sprödare.

Man behövde också ved för rostning, det vill säga när man rostade malmen för att avlägsna oönskade ämnen som svavel och arsenik, och det gjorde också vidareförädlingen av järnmalmen, tackjärnstillverkningen och stångjärnssmidet.

Bengt Stjernlöf, forskare och författare, som är djupt engagerad i sin hembygd Filipstad har tagit fram siffror på uppskattningsvis hur mycket kubik med ved som årligen gick åt till dessa verksamheter.

– I mitten av 1700-talet bröts omkring 25 000 ton malm och man tillverkade 10 000 ton tackjärn och 500 ton stångjärn. Till det gick det åt drygt 600 000 kubik ved.

Det skulle innebära en två meter hög vedstapel med enmetersved med en längd av 30 mil, berättar han. med mellanskog

NR 4 – 2013

exkursion

Det var dessutom konkurrens om veden då det fanns gått om svedjefinnar i trakten som brände skogen och sådde svedjeråg.

Gammelkroppa skogsskola

Allt detta sammantaget innebar att skogen i Filipstads Bergslag i slutet av 1700-talet var mycket medtagen och flera stångjärnshammare hade fått läggas ned på grund av skogsbrist. Den skog som fanns kvar var ung, på sin höjd 30 till 40 år.

Det var till slut gruvnäringen själv som tog initiativet till att försöka få Filipstads bergslag beskogad igen, och tog initiativet att starta Gammelkroppa skogsskola. En

skola som idag, 150 år senare, lever i högsta välförmåga och utbildar för framtiden.

Vi åker vidare till Nordmarksbergs gruvområde och Gubbortslaven. Här ligger gruvhålen tätt även om de är så fulla med sly att man nästan inte kan se ned i dem.

– Det är meningen att de ska röjas av Skogsstyrelsen, men det blir inte gjort tyvärr, säger Gunnar.

Efter en tur på några timmar är vi framme vid Storbrohyttan igen och bjuds på en rundvandring på anläggningen som upprustats till nästan originalskick igen av ett gäng riktiga entusiaster.

Text och foto: Mari Nälsén

Många av Mellanskogs medlemmar har redan skaffat sig ett Agrolkort Under 2012 och första halvåret 2013 sparade de tillsammans 1 483 235 kronor genom att tanka med Agrolkortet.

Genom ett samarbete mellan Lantmännen och Mellanskog kan vi erbjuda dig som är näringsidkare ett MasterCard-baserat betal- och kreditkort som gör livet enklare och rikare. Som medlem i Mellanskog får du Agrolkortet med företagsrabatt hos OKQ8, Preem och Statoil. Rabatten gäller också på allt fler SÅIFAstationer, när du betalar med ditt Agrolkort.

Under oktober 2013 har alla Mellanskogsmedlemmar som betalar med sitt Agrolkort dessutom 20% rabatt på automattvätt hos OKQ8.

Fler fördelar med Agrolkortet • Gäller på över 30 miljoner köpställen.

• S kyddar dig vid förlorad bilnyckel, skador på inredning, feltankat bränsle m.m.

• R iktade erbjudanden och bonus på inköp hos Granngården.

• R äntefri delbetalning på större inköp hos Lantmännen Maskin.

• Förstärkt reseförsäkringsskydd.

Ansökan finns på mellanskog.se/medlemswebben

med mellanskog

NR 4 – 2013

11

Designmöbler av lokala råvaror Möbelföretaget Lith Lith Lundin är ett nystartat företag som drivs av tre unga entreprenörer.

Hannes Lundin och Erik Lith är nyutexaminerade från Carl Malmstens Furniture Studies, den klassiska Carl Malmstensskolan som numera är en del av Linköpings Universitet.

Även om alla tre har ett tätt samarbete har Hannes huvudansvaret för tillverkning och Erik för design av möblerna medan Eriks bror, Martin Lith ansvarar för marknadsföring och försäljning. Martin har tidigare arbetat med försäljning och service men också som skogshuggare en period.

Om trädet växer i 80 år ska möbeln hålla lika länge

Samarbetet mellan Hannes och Erik började genom att de gjorde sitt examensarbete tillsammans. Det inriktade sig på hållbar möbelproduktion vilket också är basen för det egna företaget.

– Det hela startade som ett missnöje mot branschens kortsiktighet, säger Erik. Vi är inte intresserade av ”veckans färg” eller andra kortsiktiga kampanjer. Vi vill att möbelns hållbarhet ska var densamma som den tid det tar för materialet att skapas.

Företagets idé är att allt material ska vara förnyelsebart och råvarorna ska hämtas inom en radie på fem mil från Torsåker i Gästrikland där de har sin verksamhet.

Kemikalier, metaller och plaster är inte tillåtna i deras möbler. Med denna filosofi blir det en utmaning att få tag på det material som behövs för att kunna göra de läckra möbler de vill.

De trädslag de använder idag är björk, tall och gran vilket det finns gott om runt Torsåker.

På sikt vill de kunna använda fler trädslag och verkar gärna för att föryngring görs med fler naturliga trädslag så att de kan acceptera att vuxna ekar, lönnar och rönnar i området avverkas. Deras krav innebär också att virket till möblerna måste komma från miljöcertifierade skogar.

Möbeltillverkningen ska inte utgöra en belastning mot miljön utan vara neutral.

– Vi vill ta in naturen i designen och frigöra träet genom att materialet kan röra sig fritt, säger Hannes.

– De möbler vi har just nu hålls samman genom tryck- och dragkrafter som samspelar men krympning är en intressant teknik att använda i vissa sammanhang när det gäller sammanfogning.

Färgodling

Alla tre utstrålar mycket energi och framåtanda vilket säkert behövs. Fem mil skapar begränsningar så det gäller att övervinna utmaningarna. För att få fram de 12

med mellanskog

NR 4 – 2013

möbeltillverk are

naturliga färgämnen som behövs till möblerna har de själva börjat odla flera olika växter. Till att börja med tillverkade de egen tjära för att behandla virket i de nygjorda odlingsbassängerna. Istället för ett vanligt grönsaksland odlar de bl.a. safflor, rödkål, renfana, indigo, vejde, vaddklint och färgreseda vilka alla används för färgframställning.

Eftersom det inte finns någon som odlar lin i närheten har de prövat själva. En vall gjordes om till odling genom att de själva plöjde, harvade och sådde för första gången i sitt liv. Att även kunna hantera traktor, plog och harv hör inte till vanligheterna för möbeltillverkare.

– Nu väntar vi med spänning på resultatet, säger Martin. Grannarna som är vana lantbrukare har i alla fall gett oss godkänt på harvning och sådd så det känns bra så här långt.

Milano, New York och Stockholm

För närvarande har de tre möbler i produktion, ett bord och två olika pallar. Konstruktionen är inte stum utan kan röra sig en aning.

Eftersom alla delar går att demontera har de lyckats packa ner alla tre möblerna i en normal resväska när de åkt på utställning och sedan satt upp dem på plats. Detta har väckt intresse och förvåning bland andra utställare vars möbler oftast är för otympliga att ta med på mässa.

Fraktkostnad för möbler kan vara dyrt och då känns det bra att kunna ha med allt i resväskan. Deltagandet på mässor är spännande och skapar viktiga kontaktytor bland kunder, leverantörer samtidigt som det i bästa fall kan ge bra publicitet. med mellanskog

NR 4 – 2013

Morgondagens klassiker?

Det är glädjande att möta personer som visar en äkta känsla för trä och har förmåga att, från sina alldeles egna idéer, ta fram produkter med läcker design, yta och känsla. Att det sedan är produkter som är till för att användas gör det hela mycket mer intressant. Visst kan det ibland vara snyggt med något prydnadsföremål men jag tycker bäst om när de saker vi använder har en bra funktion och samtidigt har en tilltalande design.

Vem vet, kanske blir en möbel från Lith Lith Lundin morgondagens klassiker? Är du intresserad hittar du mer information på deras hemsida www.lithlithlundin.se.

Text och foto: Per Bengtsson, Mellanskog

Hannes Lundin Möbelsnickare, 26 år, uppvuxen i Göteborg.

Bästa stund i skogen: Måste nog vara när jag var mindre och var ute och plockade svamp med morföräldrarna.

Erik Lith Möbeldesigner, 29 år, uppvuxen i Torsåker.

Bästa stund i skogen: När jag och min syster byggde en igloo i skogen.

Favoritt rä

dslag

Favoritt rä

dslag

Furu

Gran

Martin Lith Marknadsförare, 27 år, uppvuxen i Torsåker.

Favoritt rädslag Bästa stund i skogen: Jag kan inte säga något Björk speciellt tillfälle, men när solen börjar värma och snön smälter från trädtopparna känns det extra bra.

13

Miljömålsberedningens del(o)betänkande Miljömålsberedningen presenterade i mitten av juni sitt resultat av arbetet med ”strategi för långsiktigt hållbar markanvändning” till regeringen. Det så kallade delbetänkandet innehåller förslag på etappmål, åtgärder och strategier för att nå miljökvalitetsmålen. De förslag som påverkar skogsägandet och skogsbrukandet mest är avsnitten om skydd av områden samt förslaget om ny skogslagstiftning.

Ökat skydd

Miljömålsberedningen anser att minst 20 % av den totala land- och sötvattenytan i Sverige ska vara skyddad senast 2020. Detta skall uppfyllas genom att ytterligare 150 000 ha skog avsätts genom traditionellt områdesskydd (reservat, biotopskydd och naturvårdsavtal), att skogsägarnas frivilliga avsättningar ökar med 200 000 ha samt att 1 350 000 ha omfattas av en ny skyddsform, ”Ekolandskap”, som beskrivs så här: De ekologiska sambanden i landskapet stärks genom en ny frivillig skyddsform för stora sammanhängande landskapsområden, kallade Ekolandskap. Skyddsformen föreslås omfatta minst 1 350 000 hektar 2020. Arbetet i ekolandskapen utgörs av gemensam landskapsplanering och naturvård i lokala samverkansgrupper, koordinerat av länsstyrelserna.

Ny skogslag

Förslaget till ny skogsvårdslagstiftning anser man är nödvändigt för att förtydliga den så kallade ”lägstanivån”, d.v.s. den lägsta hänsynsnivå som man kan acceptera via lagstiftningen.

De bestämmelser som anses särskilt viktiga läggs i en ny skogsvårdsförordning vilket är en bestämmelse som utfärdas av regeringen till skillnad mot föreskrift som utfärdas av berörd myndighet. Det beredningen anser skall lyftas till förordningstext rör bland annat följande: 14

• Skador på rödlistade arter ska undvikas eller begränsas.

• Förbud mot skogsbruksåtgärder som på ett betydande sätt kan påverka hänsynskrävande biotoper negativt.

• Kvarlämnande av minst 10 träd vid avverkning.

• Lämnande av skyddszon vid sjöar och vattendrag.

• Krav på försiktighetsmått för att undvika körskador.

Skogsstyrelsen får i uppdrag att precisera hur skyddszoner ska utformas och vilka hänsynskrävande biotoper förbudet omfattar. Nya straffbestämmelser föreslås som kan innebära böter om man inte vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra körskador eller lämnat felaktiga uppgifter i en avverkningsanmälan.

Hela utredningen kommer nu efter en remissperiod att ligga till grund för en proposition som regeringen avser att presentera riksdagen under våren 2014.

Obetänkt

Skogsägarrörelsen ser allvarligast på förslaget till ny skogsvårdsförordning. Där skärps bestämmelserna om att undvika och begränsa skador på rödlistade arter och åtgärder som kan ge betydande negativ påverkan i hänsynskrävande biotoper förbjuds. När detta ska bedömas i fält är det osäkra subjektiva bedömningar som avgör vad som är lagbrott eller ej, vilket innebär en rättsosäkerhet, särskilt i kombination med EU:s nyligen införda timmerförordning. med mellanskog

NR 4 – 2013

mil jömålsberedningen

Riksdage n har anta git mål fö för 16 om r miljöns kvalitet råden. M iljökvalite tsmålen a vilka kvali teter miljö nger n ska ha d målåret, v et angivn ilket för d a e flesta ä Sy ftet me r år 2020 . d miljökv alitetsmå len är att miljömäs nå en sigt hållb ar utveck li Det miljö ng på lån kvalitetsm g sikt. ål som m benämns est berör ”Levande skog Skogar”.

För dig so m vill läsa hela delb ”Långsiktig etänkand t hållbar m et arkanvänd så finns d ning SOU en på följa 2013:43” nd e he m Mer att lä sida: w w sa om EU w .s o u.gov. se s timmerf Skogsstyre örordning lsens hem finns på sida: w w w.skogss ty relsen.s e

Ut med maktens företrädare i skogen – Det är inte rimligt att den skogsägare som inte känner igen blekskaftad nållav, nordlig flatbagge och andra rödlistade arter ska riskera att få sin avverkning klassad som olaglig, säger LRF Skogsägarnas ord-förande Sven Erik Hammar. (utdrag pressmeddelande från LRF Skogsägarna 2013-06-17)

Återigen kan man, efter att ha läst igenom förslagen, konstatera att miljöarbetet i skogen omgärdas av misstro och politiskt rävspel som minst av allt gynnar miljön.

När utredningen, trots åtskilliga påpekanden, missar att lyfta in betydelsen av människors egna miljöinitiativ möts skogsägarna av förslag på skärpt myndighetsutövning och sanktioner. Ingen, eller väldigt få, vill åstadkomma skador på livsmiljön med vett och vilja.

Det är ingen tvekan om att miljöambitionerna måste ligga högt och vara prioriterade men hur skapar man ett förverkligande av den målbilden? Med lagboken skall man kraftfullt markera mot uppenbar dumhet och kriminalitet men att kväsa nyfikenhet, engagemang och kunskapsuppbyggnad med boken som tillhygge känns som många steg bakåt – man tar sig för pannan… med mellanskog

NR 4 – 2013

Ett mycket viktigt arbete som just nu genomförs i Mellanskogs skogsbruksområden är att visa våra folkvalda företrädare hur skogsägandet och ansvarstagandet ter sig i verkligheten. Det har kommit in åtskilliga vittnesmål om hur politiker från olika läger storögda konstaterar ”det hade jag inte aaaning om” när de fått vandra tillsammans med representanter från familjeskogsbruket och lyssnat på berättelser om den egna skogens betydelse som både livsrum och försörjning. Man behöver inte vara speciellt utbildad eller över normalbegåvning för att inse den kraft som finns i denna koppling mellan ägande och långsiktigt ansvar. Ofta sker näringspolitiskt arbete i slutna rum där företrädare för olika organisationer, företag, myndigheter, politiska partier, etc. möts och diskuterar. Nu är läget ett annat, vi måste ut med beslutsfattarna i den verkliga skogen, se exempel på sida 27, och återuppväcka de rötter i myllan som de flesta ändå har. Beslut kommer snart att fattas och då skall i alla fall vi stå för kunskapsuppbyggnad och insikt. Jag hoppas verkligen att våra politiker kommer ut i skogen när vi bjuder upp och, inte att förglömma, nästa år är det valår också.

Per Sandberg Medlemschef, Mellanskog

15

Stort intresse för

röjsågskörkort Att ge sig ut i sin egen skog och jobba med röjning kan med bra utrustning och arbetsteknik vara en ren fröjd. Det kan även Tomas Gullberg på Säker Skog skriva under på. Han är en av eldsjälarna som tagit fram grunderna för både motorsågs- och röjsågskörkort.

Varför vill du ta röjsågskörkort?

Tomas Gullberg har bråda dagar. Intresset för både motorsågs- och röjsågskörkort har ökat lavinartat det senaste året. Mycket på grund av de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket (AFS) som trädde i kraft efter årsskiftet.

– Redan innan hade vi många deltagare, men sedan nyår har antalet tagna körkort mer än dubblerats. Det är både anställda inom skog- och skogsbruk och privata skogsägare som söker sig till utbildningarna, säger Tomas.

Skärpta krav påverkar

Karin Melin och Ove Lagerström: – Jag har ärvt en bit skog i Mora-trakten men har ingen tidigare erfarenhet av röjningsarbete.

Jag vill lära mig grunderna för att slippa leja bort.

Jag hoppas att vi kan köra igång redan i höst.

– Jag är också här för att lära mig grunderna och kommer att hjälpa Karin. Det är fridfullt att gå i skogen.

De nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket innebär en skärpning av kraven på säkerhet när det gäller användning av motorkedjesågar och röjsågar. En viktig förändring, som också bidrar till det ökade intresset, är att det numera för anställda ställs krav på både dokumenterad utbildning och godkänt prov. Alla som arbetar med skog yrkesmässigt omfattas av de nya reglerna.

Privata skogsägare som arbetar i egen skog räknas dit.

– Det finns vissa undantag från kraven för skogsägare med familj. Till exempel kravet på utbildning, förbudet att jobba ensam i stormfälld skog samt kravet på riskanalys, berättar Tomas.

Röjsågskörkort

Anna-Lena Fritzon: – Jag vill gärna få lite mer känsla för min egen skog.

Barnen har blivit större så jag har fått mer tid. Förutom röjsågskörkort har jag även funderat på att ta motorsågskörkort. Jag har mycket skog i Malung och har ingen möjlighet att ta hand om allt själv.

16

Röjsågskörkortet är indelat i två nivåer: RA och RB. Varje nivå avslutas med ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov. Den första nivån RA, handlar om grundläggande kunskaper som skötsel och hantering av röjsågen samt enklare röjning av gräs och sly. När första nivån är avklarad kan man gå vidare till nästa.

Nivå RB behandlar skogsröjning med särskild inriktning på arbetsteknik vid ungskogsröjning och underväxtröjning.

Att ta röjsågskörkort med RA och RB kostar från cirka 3 000 kronor och uppåt.

med mellanskog

NR 4 – 2013

röjsågskörkort

Tomas Gullberg arbetar deltid på Högskolan i Dalarna där han bl.a. medverkar i flera olika kortare skogskurser riktade mot skogsägare. Resten av sin tid arbetar han som verksamhetsledare på Säker Skog med att driva olika projekt och utveckla både röjsågs- och motorsågskörkortsutbildningar.

Just ikväll håller Tomas en upptaktsträff för att ta röjsågskörkort. Cirka 45 deltagare har sökt sig till Mellanskogs kontor i Falun. En stor förbättring sedan tidigare är att alla utbildningar i motorsågs- och röjsågskörkort numera utgår från en gemensam standard. Det betyder att oavsett var man utbildar sig ställs samma kunskapskrav. Säker Skog i Dalarna har ett särskilt upplägg som Tomas kallar för studiecirkel i stordrift.

Bra upplägg för skogsägare

Det börjar med några upptaktsträffar i bygdegårdar eller liknande. Sedan följer en ”kväll i butik” där deltagarna ska ta med sig sin egen utrustning för att kontrollera att den följer alla säkerhetsföreskrifter. Utöver det ingår tre lärarledda skogsdagar där uppemot 100 deltagare besöker olika stationer. Däremellan är det upp till deltagarna att själva, i mindre cirkelgrupper, läsa in sig på kursmaterialet samt öva praktisk teknik.

– Det är bra att utbildningen är utspridd över lite längre tid. Då hinner man öva och läsa på i lugn och ro.

Totalt får man räkna med ungefär 40 timmar inklusive eget arbete, säger Tomas.

Selen och sågen ska sitta rätt. Justera höftbältet precis på höftbenen och dra åt ganska hårt. Plattan på bröstet ska sitta mitt på bröstbenet och bandet som sitter under armen ska också justeras så att selen sitter rakt. Axelremmarna ska vara ganska lösa.

med mellanskog

NR 4 – 2013

Förebygga olyckor genom utbildning

I grund och botten handlar utbildningsinsatserna om att jobba rätt för att både bli effektivare och förebygga skador och olyckor. Fortfarande sticker skogsarbete ut i statistiken som ett av de farligaste yrkena i Sverige. Men att gå med röjsåg är inte lika farligt som att fälla större träd med motorsåg.

– Det vanligaste är att man snubblar eller halkar. Att man sågar sig själv händer, men det är nästan mer vanligt att man sågar kompisen i hälsenan om man arbetar för nära varandra. Säkerhetsavståndet är numera höjt till 15 meter, berättar Tomas.

Själv har Tomas klarat sig från egna olyckor så när som på getingstick, vilket kan vara nog så farligt om man är allergisk. Han förstår det stora intresset för att lära sig god röjningsteknik.

– Jag är ju själv skogsägare och genom röjningsarbete får man en speciell känsla för sin egen skog och det blir precis som man vill. Det är också väldigt tillfredsställande eftersom man ser ett konkret resultat direkt, säger han.

Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

Klingan ska vässas och skränkas. Det är viktigt att ha med sig sin fil för att inför varje röjning vässa klingan och även se till att den inte tappat i skränkningen (varannan tand på klingan är böjd åt olika håll för att den inte ska skära fast). Här visar Tomas skränkning av klingan.

17

xxxxxx

Risksallad med rökt lax (4 portioner)

7 dl peppar- och skogsriskor ca 2 liter kallt vatten 2 tsk salt 1 rödlök 1 syrligt äpple ½ päron 3 dl turkisk yoghurt eller matlagningsyoghurt 4 skivor hårt bröd 4 skivor rökt lax grovmalen svartpeppar ev. salt

Skär riskorna i bitar, lägg dem i en stor kastrull.

Häll på vattnet över riskorna. Koka upp och låt koka i 20–30 minuter. Häll bort vattnet och skölj svampen i kallt vatten. Lägg svampen i en skål, strö över saltet. Lägg en tallrik med en tyngd på över. Svampen får en fastare konsistens eftersom saltet drar ut vätska.

Finhacka rödlök, äpple och päron och blanda ner i yoghurten. Lägg över svampen i en sil och pressa ur så mycket vätska som möjligt. Finhacka svampen och blanda ner i yoghurtblandningen.

Smaka av om det behövs mer salt.

Låt blandningen stå övertäckt i kylskåp minst ett par timmar, gärna över natten. Servera på hårt bröd tillsammans med en skiva rökt lax och lite grovmalen svartpeppar.

Utlottning Vi lottar ut 10 exemplar av Pelles senaste svampbok Pelle Holmbergs nya svampbok. Det är en svampguide med massor av tips och råd i svampskogen och med Ingrids läckra svamprecept i slutet av boken. Det händiga spiralblocksformatet gör den extra passande och lätt att ta med i svampskogen. Skicka ett vykort med namn,

18

adress och medlemsnummer så deltar du i utlottningen.

Skicka vykortet till: Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala. Märk vykortet ”Pelle Holmbergs nya svampbok”. Eller skicka dina uppgifter i ett mail till: receptionen@mellanskog.se.

med mellanskog

NR 4 – 2013

pelle holmberg om svampar

Med hjärtat i svampskogen Som liten älskade Pelle Holmberg att vistas i naturen. Och att plocka. Han plockade det mesta som skogen erbjöd; bär, svamp och växter av olika slag. Kanske avgjordes hans yrkesval redan då. Möt en hängiven biolog och författare som brinner för folkbildning.

Pelle och Ingrid odlar mycket i sin trädgård, just nu är det lite extra spända på den majs som snart är färdig att skördas.

Tvätten hänger ute i den lummiga trädgården i Spånga och torkar i sensommarens sista varma solstrålar. När vi träffas är Pelle och hans hustru Ingrid just hemkomna från Storlien där de hållit svamp- och matlagningskurser i över en vecka. Tillsammans arrangerar de diverse temautflykter i naturen genom det egna företaget Naturkonsult AB. – Fjällvärldens natur är fantastisk och det finns mycket svamp som ofta är så gott som fri från larver, säger Pelle och visar upp exemplar av både karljohan och blek taggsvamp.

Intresset för svamp kommer från barndomens uppväxt i Bromma, med skogen runt knuten. Som nyutexaminerad biolog vid Stockholms universitet förvånades han över hur lite man fick lära sig om just svamp.

– Det var faktiskt därför jag startade upp mina första studiecirklar i botanik och svamp, säger Pelle.

Uppskattad folkbildare

Snart märkte han vilket enormt svampintresse det fanns och själv tyckte han att folkbildningsbiten var rolig.

Genom åren har han arrangerat och hållit i ett otal svampkurser och studiecirklar. Han har medverkat i tv, varit med och startat två naturskolor och skrivit över 20 böcker om svamp.

Att smaka eller inte smaka

För att bli en duktig svampkännare krävs erfarenhet.

Svampböcker är bra men inget går upp mot att känna och lukta på riktigt. Pelle brukar rekommendera att följa med någon som är duktig på svamp och som kan visa. Den gamla föreställningen att man ska smaka på svamp och ”om den smakar gott går den att äta” slår Pelle bestämt ned.

– Nej, det stämmer inte. Om man är nybörjare och inte vet vad det är för svamp ska man inte smaka, säger han. med mellanskog

NR 4 – 2013

Några korta snabba…

Namn: Pelle Holmberg Gör: Biolog och folkbildare Favoritväxt: Det får bli lilla tussilagon som alltid gör en glad och som betyder att vi går mot ljusare tider.

Favoritsvamp: Varierar, men jag säger sillkremla.

Favoriträtt: Abborrfilé med dillstuvad sillkremla.

Bra nybörjarsvampar

För många sträcker sig ofta svampkunnandet till två eller tre sorter. Den som vill utöka sin kunskap kan börja med soppar av olika slag, tycker Pelle. Det är en ”allroundsvamp” som passar utmärkt i matlagning. Några vanliga sorter är smörsopp, strävsopp och aspsopp.

– Soppar är enkla att känna igen och det finns egentligen bara en giftig sort, nämligen djävulssopp. Den är väldigt sällsynt och växer bara på Öland och Gotland, säger han.

Svamp i matlagning

Att smörsteka svamp är gott, men det går att göra så mycket mer, menar Pelle. Till exempel passar svamp utmärkt även till fisk. Sillkremla Svamp-app nns för hör till Pelles absoluta favoriter. ampGuiden (fi Ladda hem Sv one).

– Den har en skaldjurssmak h Windows Ph både iPhone oc er öv av rivningar och passar väldigt bra till fisk.

Bilder och besk a sina ar sp t at t Man kan gärna göra en dillsås eller h möjlighe 200 svampar oc på er m s Lä . rta stuvning av sillkremla. Eller varför på en ka svampställen . uiden.com inte krydda falukorven med svamp? w w w.svampg Svamp förgyller matlagningen, konstaterar Pelle. Nu är det höst och det betyder trattkantarellernas tid.

Ut och plocka!

Tips !

Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog Vänstra bilden: Semic Förlag

19

av talspremier

Avtalen rullar in Under våren har Mellanskog erbjudit medlemmar med skogsskötsel-, skogsbruks- och miljöavtal att växla till det nya avtalet ”Ansvarsfullt skogsbruk”. Från augusti är det öppet att teckna för alla medlemmar. Åsa Öhman är miljöansvarig på Mellanskog och har koll på avtalen. Åsa, hur går det med det Mellanskogs nya avtal?

– Det går mycket bra. Trots semestertider har det rullat in 1 000 avtal per månad i juni och juli. Vi har tillsatt extra administrativa resurser för att registrera avtalen i sommar men nu kommer de att, som vanligt, registreras av skogsinspektorerna i fortsättningen.

med ”Ansvarsfullt skogsbruk” och en utan avtal inte är särskilt stor. Våra medlemmar är duktiga på att ta och lämna naturhänsyn oavsett om de har avtal eller ej. Skillnaden är att de med ”Ansvarsfullt skogsbruk” också bevisar det inför omvärlden.

Varför är intresset så stort?

Det låter som introduktionen av det nya avtalet gått väldigt smidigt, har det inte varit några problem?

– Den enskilt viktigaste åtgärd en medlem kan göra för att stötta oss i det näringspolitiska arbetet med att försvara äganderätten är att teckna vårt miljöavtal ”Ansvarsfullt skogsbruk”. De senaste åren har skogsbruket varit hårt ansatt i medierna. Jag tror att våra medlemmar, ett sånt här år då nya miljömål och översyn av skogsvårdslagen diskuteras, känner att det är extra viktigt att visa att vi tar ansvar så vi slipper nya intrång i form av reservat m.m.

Avtalet ger ju medlemmarna en premie på 20 kr/m3to, kan inte det vara avgörande för intresset?

– Jag tror inte premien är oviktig. Tillsammans med våra övriga premier för bl.a. tillgänglighet blir det en rejäl slant för en normal föryngringsavverkning. Men jag tror att de näringspolitiska aspekterna är det viktigaste, våra medlemmar vill stötta oss i arbetet med att försvara äganderätten.

Du är miljöansvarig på Mellanskog borde inte du tycka att miljöaspekterna är de viktigaste?

– Jo, men i det här fallet går miljöaspekterna hand i hand med näringspolitiken. Jag tycker naturligtvis att miljöaspekterna är jätteviktiga men faktum är att skillnaden mellan det skogsbruk som bedrivs på en fastighet

20

– När man gör en så här omfattande förändring där tusentals medlemmar är inblandade med olika typer av avtal kopplade till planer och plandatum m.m. så krävs alltid en hel del jobb med att kolla, dubbelkolla och kontakta medlemmar vid oklarheter. Det är klart det varit slitsamt, inte minst för våra skogsinspektorer som fått sköta detta utöver sina vanliga arbetsuppgifter. De har gjort ett jättebra arbete med att sätta sig in i avtalsvillkor, förklara för skogsägare och inte minst gå igenom och kolla ett antal listor med avtalsdatum m.m.

Det låter som det varit ett ganska intensivt arbete med avtalen sista tiden, vad ska du göra nu?

– Det stämmer att det varit intensivt arbete men bara delvis beroende på avtalen. Vi har samtidigt haft en omfattande revision inför förnyelse av vårt PEFC certifikat. Men det gick bra, så förra onsdagen bjöd jag på PEFC-tårta. I övrigt pågår planering för revision av medlemmar med avtal om ”Ansvarsfullt skogsbruk”.

Det är positiva möten som vi fick bra respons på förra året. Våra medlemmar är intresserade och sköter sin skog på ett bra sätt och vill gärna visa upp det.

Text: Dan Glöde Foto: Maria Bergenheim

med mellanskog

NR 4 – 2013

cit yskogsägaren

Cityskogsägarna – för dig som bor i storstad och äger skog på annat håll Idén bakom Mellanskogs satsning på Cityskogsägarna är enkel och självklar. Alla skogsägare ska erbjudas samma höga grad av service och tillgänglighet. Vare sig man bor på sin skogsfastighet eller bor i en större stad med långa avstånd till fastigheten.

På Mellanskogs Stockholmskontor träffar jag därför Jenny Parnesten, som precis har efterträtt Axel af Petersens som ansvarig för Cityskogsägarna, för att lära mig mer om den här spännande satsningen.

– Det här har vi erbjudit skogsägare i ett par år nu, och efterfrågan har varit mycket stor och fortsätter att växa. Vilket inte är så konstigt om man tänker på att t.ex. stockholmare är Mellanskogs största skogsägarkår till antalet och många vill utveckla sitt skogsägande, förklarar Jenny.

– Tanken är att göra det enklare och roligare att vara en mer aktiv skogsägare samtidigt som vi gör avstånden mindre mellan skogsägarna, deras skogsfastigheter och Mellanskogs representanter.

Utbildning och kunskap ökar intresset

– En av de saker jag vill trycka extra mycket på är all den utbildning inom olika områden kopplade till skogsägandet som vi erbjuder våra medlemmar, fortsätter Jenny. Vi ordnar regelbundet mässor, skogsdagar och olika seminarium där alla är välkomna. Med ökade kun-

Namn: Jenny Parnesten Arbete: Ansvarig för Cityskogsägarna.

Bor: Gärdet i Stockholm.

Familj: Man, två barn och hund.

Intressen: Utförsåkning och fjällbotanik.

Telefon: 010-482 82 51 E-post: jenny.parnesten@mellanskog.se

skaper kommer ett ökat intresse för skoglig verksamhet i allmänhet och den egna fastighetens förutsättningar i synnerhet. Det ska vara lätt och enkelt att lära sig mer.

Dessutom är det ett trevligt sätt att lära känna andra skogsägare och utbyta erfarenheter och umgås under trivsamma former.

Länken mellan skogsägare och lokala inspektorer

– Min roll som ansvarig för skogsägare bosatta i stan är att vara en länk mellan skogsägare och lokala Mellanskogskontor. Jag vill bygga relationer och engagemang för att vara skogsägare, och sedan med varm hand lämna över själva skogsskötseln till vår kompetenta personal på våra lokala kontor ute i landet.

– En bra början är att den skogsägare som är intresserad tar kontakt med mig så vi kan träffas och se vad det finns för önskemål och vad vi i Mellanskog kan hjälpa till med, avslutar Jenny vårt samtal.

Text och foto: Martin Ekman, Matador kommunikation

Välkommen till mässan Cityskogsägaren 2013 Snart dags igen för ännu en upplaga av vår populära mässa, Cityskogsägaren. I samarbete med LRF Konsult, Handelsbanken och Södra bjuder Mellanskog in dig som är skogsägare och bor i Stockholm till en träff där vi informerar om hur vi kan hjälpa dig med ditt framtida skogsbruk och vilken service och tjänster som finns att få via de medverkande företagen. med mellanskog NR 4 – 2013 Det blir paneldebatt, olika seminarier, trevligt sällskap av

likasinnade, mat och dryck och möjligheter att träffa Jenny Parnesten och andra medarbetare i Mellanskog för att prata skog, skogskötselplaner och mycket annat.

Mer information kommer i brevlådan inom kort och på Mellanskogs hemsida.

Tid och plats: 14 november

LRF:s huvudkontor, Franzéngatan 6, Stockholm

21

Ett år med ny älgförvaltning Skogsägarrörelsen och övriga aktörer med bl.a. LRF och skogsbolag medverkade engagerat från markägarhåll för att det nya förvaltningssystemet med Älgförvaltningsgrupper inom de nyetablerade Älgförvaltningsområdena skulle få en smidig uppstart under första halvåret 2012.

Hur har det gått efter första året, har vi fått en fungerande förvaltningsmodell? För att få en bättre helhetsbild åkte jag till Stockholm för att träffa Anders Wetterin, LRF:s specialist inom jakt- och viltfrågor, som varit ”spindeln i nätet” för skogsägarrörelsens och LRF:s medlemmar i detta arbete.

Anders, hur upplever du i stort första året med ny älgförvaltning?

– Jag tycker att det gått förhållandevis bra, markägarrepresentanterna har tagit frågorna på största allvar och arbetet i grupperna har satt igång för fullt. Det finns ju nu 147 grupper i landet så man måste vara ödmjuk när man bedömer och betygsätter. Det är ingen tvekan om att engagemanget finns och viljan till att det blir bra på lång sikt är det inget tvivel om. Betänk också att ersättningen till gruppernas ledamöter är blygsam så ett stort mått av ideellt arbete ingår.

Tycker jägarna, som också sitter i Älgförvaltningsgrupperna, också att det fungerar bra?

– Ja, det ska du egentligen inte fråga mig om, men för att säga vad jag tror så känns det som att jägarna ofta tycker att det är bra diskussioner i grupperna. Signalerna innan var ganska negativa men det verkar lugnare nu.

Det låter ju fantastiskt bra, har det trots allt inte funnits några problem då?

– Jovisst har det dykt upp några problem. För det första har det varit några gränsdragningstvister när det gäller Älgförvaltningsområdena. I vissa fall pågår dessa diskussioner fortfarande och i några andra fall har beslut fattats med avslag eller bifall.

– En annan inledande problematik har varit grunddata om älgstammens storlek och omfattningen av betesskador.

Det ser tämligen olika ut i landet när det gäller inventeringar och uppföljningar så detta är ett ”levande problem”.

Här finns det mer att önska för att vi ska få likvärdiga förutsättningar att bedriva adaptiv förvaltning.

– Sedan vill jag också nämna rovdjuren, framförallt vargen är ett svårlösligt problem i älgförvaltningssammanhang. Vargar som minskar möjligheterna för löshundsjakt och dessutom gör att älgarna ”flyttar runt” skapar just nu en ”hart när” omöjlig förvaltningssituation.

Besluten kring älgförvaltningen tas ju av länens Viltförvaltningsdelegationer som också är en relativt ny företeelse, hur fungerar det?

– Ja här tycker jag att det ser mer spretigt ut. Jag får signaler från länen som gör att man blir lite fundersam.

Viltförvaltningsdelegationerna har ett otydligt uppdrag och svagt mandat. Länsledningarna har tolkat detta mandat väldigt olika. Eftersom förordningen trädde i kraft 2010 så får man väl ha en viss förståelse för att det inte ”satt sig” överallt men jag är kritisk till ojämnheten, delegationerna är ju i alla fall länens beslutande organ i övergripande frågor.

22

med mellanskog

NR 4 – 2013

älgförvaltningen

– Jag passar också på att nämna vildsvinsfrågan här.

Med den ökning som nu sker med mängden vildsvin i våra marker så blir utmaningarna allt större. Skador på framförallt jordbruksmark, numer även i skogsmark och trafikolyckor med ”hårda” vildsvin m.m. ökar år från år så här krävs skärpning när det gäller utfodring.

Jag tror även att jakten bör intensifieras och struktureras bättre men det är naturligtvis en annan fråga som jag kan återkomma till.

Några andra synpunkter som du vill skicka med till våra medlemmar?

– Jag tycker att vår lansering av stadgar för Älgskötselområden har mottagits positivt och fått många markägare att inse deras rätt att ha åsikter och inflytande i älgfrågorna. Har någon missat detta så finns information på LRF:s hemsidor.

– Indelniningen i Viltvårdsområden i vissa geografier skapar fortfarande en hel del problem för våra medlemmar så där finns en nöt att försöka knäcka, men vi får se om pågående översyn av jaktlagstiftningen kan ge några positiva signaler. Är det någon medlem som hamnat i trångmål gällande just viltvårdsområden så tag kontakt med mig, lagstiftningen är som sagt snärjig och svårtolkad.

Tack Anders för pratstunden, det var intressant och tydligen rullar det på bra i den nya älgförvaltningen även om vi inte kan luta oss tillbaka, men så brukar det heller inte vara när det gäller jakt- och viltfrågor kopplat till skogsägandet.

Text: Per Sandberg Medlemschef, Mellanskog

Har du som medlem och läsare några frågor eller synpunkter som du vill framföra så ta kontakt med din sbo-styrelse. Jakt- och viltfrågor är en tydlig ägarfråga i Mellanskog och hanteras därför via våra förtroendevalda representanter.

Glöm inte att utnyttja avtalsrabatten

ISUZU D-MAX PRIS FRÅN 232 500.- EXKL. MOMS FRAMTIDENS JAPANSKA PICKUPER ÄR HÄR. STÖRRE, SNÅLARE, SÄKRARE OCH ÄNNU STARKARE MED UPP TILL 3.5 TONS DRAGVIKT. Klassledande dragvikt med upp till 3500kg. Dieselmotor med tvåstegsturbo och högt vridmoment. Låg förbrukning och lågt CO2-utsläpp ger låga driftskostnader. Manuell eller automatisk växellåda. Fyrhjulsdrift med lågväxel. Sex airbags och ESP (stabilitetssystem med antispinn) är standard. Rymligare och fullutrustad kupé med bland annat mycket bra benutrymme i baksätet.

Välkommen att provköra framtidens pickup.

Besök www.isuzu-sverige.se för aktuella erbjudanden och närmaste återförsäljare med mellanskog

NR 4 – 2013

23

ny markberedare

plantan näring när humusen bryts ner och bra vattentillförsel eftersom den omvända torvan är nere i jorden. Dessutom får man mycket mineraljord i ytan vilket missgynnar konkurrerande vegetation och snytbaggar.

– Nog så viktig är estetiken, en betydligt mindre andel av hygget påverkas, speciellt om man kör intermittent, d.v.s. inte kör aggregatet kontinuerligt utan i intervall (markbreder fläckvis). Dessutom minskar röjningsbehovet eftersom minskad areal påverkad mark ger mindre lövuppslag. Så de tre stora fördelarna är bättre plantetablering, mindre miljöpåverkan och lägre röjningskostnad, tillägger Lars-Göran.

Testkörning

Nya sätt att markbereda En solig försommardag fick jag chansen att besöka vackra Västerbotten och lära mig mer om nya markberedare som ska ge släta och fina hyggen samtidigt som de ger de bästa planteringspunkterna. Dessa har under våren och sommaren testats av SkogForsk.

Markberedning lägger grunden för en lyckad föryngring, därför är markberedningens kvalitet mycket viktig. För att utveckla effektivare metoder jobbar SkogForsk tillsammans med flera aktörer i skogsbranschen, däribland Mellanskog, i Skogsvårdstekniska Samverkansgruppen.

Samordnare för detta är Lars-Göran Sundblad, stationschef i Sävar.

Inversmarkberedning

Det är främst två nya markberedningsaggregat som testas.

Båda är s.k. inversmarkberedare.

– Inversmarkberedning har egentligen en lång historik.

Försök startade för 25 år sedan som visade att inversmarkberedning är den bästa metoden ur plantans synvinkel.

Försök gjordes över hela landet, berättar Lars-Göran.

Inversmarkberedning innebär att man vänder upp och ner på en torva och lägger tillbaka den i gropen. Det ger 24

Jag hade nöjet att se en av de nya inversmarkberedarnas första testkörningar i skogen.

Den s.k. Kovesen har tallrikar som går smalt och djupt och vänder torvan upp och ner. Sedan trycker maskinens hjul den omvända torvan tillbaka ner i hålet. Spåren blir små och det verkar lätt att gå med planteringsröret när det inte blir lika knöligt i terrängen som efter de vanligaste markberedningarna med harv eller högläggare.

Intresset har varit stort och i sommar har de haft många besökare i Sävar.

– Vi har provat att köra på olika typer av mark och blivit positivt överraskade. På såväl vanlig skogsmark, som stenig mark och tjock torvmark blir det bra resultat.

På torvmark har Kovesen fördelen att den går så pass djupt att den når ner till mineraljorden.

Lars-Göran fortsätter att berätta om försöken.

– Styrsystemet är under inkörning och kommer att utvecklas så att vi kan köra intermittent. Vi kommer även att kunna styra hur djupt tallrikarna skär ner i jorden, så att den markbreder lika djupt oavsett om det är ett krön eller svackor i topologin. Vi kommer också testa att köra maskinen med band på.

Smidigt aggregat

En av fördelarna med aggregatet är att det är relativt litet. Det har t.ex. ingen hydraulmotor utan är självdriven.

Den tvåradiga riggen midjemonteras på en skotare och kommer förmodligen kunna sitta kvar även vid skotningsjobb. På detta sätt kan man skota och markbereda med samma maskin och förhoppningsvis få t.ex. logistikvinster.

På frågan om när vi får se Kovesen i arbete ute i våra skogar gissar Lars-Göran på att det handlar om 3–5 år.

Text: Mari Törrö Foto: Sverker Johansson Illustrationer: SkogForsk

med mellanskog

NR 4 – 2013

vd - krönik a

Ändrade vanor påverkar efterfrågan Skogsbruket och svensk skogsindustri är satt under stort förändringstryck i dagsläget.

Det är två saker som främst driver på denna utveckling, dels den relativt sett starka svenska kronan, dels den förändring på färdigvarumarknaden som sker. Papper som vi trycker information på är en produkt som minskar i förbrukning och där vi ser strukturella förändringar med en minskad förbrukning som troligtvis aldrig kommer tillbaka.

Jag tänkte på det häromdagen när jag åkte från ett möte i Stockholm i rusningstid. För 10 år sedan så läste många någon tidning både morgon och kväll, nu sitter de flesta och pillar på en smartphone eller en läsplatta. Vi håller helt enkelt på att snabbt ändra vanor i västvärlden för vårt inhämtande av nyheter och kunskaper. Vart detta bär hän kan ingen säga säkert, bara att det kommer att påverka oss alla.

För mellansverige där Mellanskog verkar så innebär nedgången i efterfrågan av tryckpapper att tre bruk berörs direkt genom nedläggningar av pappersmaskiner. Det är Holmens två bruk Braviken och Hallstavik och StoraEnsos, Kvarnsveden som stänger en maskin vardera. Hur detta kommer att påverka oss är just nu svårt att säga.

Vi vet att nettoförbrukning på granmassaved minskar med mellan 7–800 000 m3fub totalt sett. Dock har vi inte sett motsvarande nedgång i efterfrågan ännu, vi får se vad som händer på sikt. Det är trots allt så att andra industrier samtidigt vardagsrationaliserar och att detta i någon mån motverkar den utveckling vi ser inom tryckpapper.

Man kan inte bortse från att det kan bli regionala obalanser här och där innan nya försörjningsmönster satt sig. Mellanskog jobbar därför också vidare med att hitta olika alternativa lösningar för att ta tillvara på möjligheter som öppnas.

gör den fortsatt starka svenska kronan att industrins intjänande är lägre än under andra lågkonjunkturer.

Europa släpar också i utveckling och verkar vara sist på tåget. Vi får se hur detta påverkar vår industri och vårt skogsbruk under framtiden.

Frihet under ansvar

Vårt nya avtal ”Ansvarsfullt skogsbruk” har tecknats av drygt 2 600 medlemmar. Vi är glada för den uppslutningen och arbetar vidare med att öka anslutning ytterligare.

Jag tror det är mycket viktigt att vi arbetar vidare med att certifiera vårt skogsbruk och att vi tillsammans kan förklara för politiker och allmänhet vad vi gör och vilka frivilliga åtaganden vi tar på oss. Det vore ju förfärligt om vissa kampanjer, och den diskussion som vi haft under det år som gått, skulle leda till en detaljreglering av alla de olika åtgärder vi gör med så många olika förutsättningar för skogsbruk som vi har i vårt avlånga land.

Jag tror att frihet under ansvar och en stark skogsägarförening som kan förklara för våra beslutsfattare vad vi gör är den bästa garanten för att vi slipper detta.

Hälsningar

Mot bättre tider?

Sommaren har i år varit lugnare än föregående år, eurokrisen verkar, åtminstone tillfälligt, tagit time out, konjunkturen i USA ökar och det verkar som om världskonjunkturen är på väg uppåt mycket sakta. I fjol vid samma tid var det sämre då den sjönk. Detta är ju naturligtvis bra för Sverige som är exportberoende men samtidigt med mellanskog

NR 4 – 2013

Sture Karlsson VD

25

Jordbrukets dag på Julita gård I juli arrangerades Jordbrukets dag på Julita gård i Södermanland.

Vo Sörmland var representerat med skogsinspektorerna Pär Viksten, Johan Nilsson och Lars Wigren, ordförande i sbo Södermanland.

Besökarna, som var många under dagen, bjöds på flera olika aktiviteter som kunskapstävling och tävling i spikslagning. Dagen var mycket uppskattad och det fina vädret gjorde inte saken sämre.

Text och foto: Johan Nilsson

Studiebesök i ryska Karelen Tidigare i år var en grupp medlemmar från Mellanskog på besök i staden Petrozavodsk i den ryska republiken Karelen. Här fick vi en god inblick i skogstillståndet i området och lära oss mer om den lokala virkesmarknaden och timringsteknik. Historiska kopplingar till både vikingar och vinterkrig fick vi också lära oss om av engagerade värdar i form av Forest experts Oksana och Boris från just Petrozavodsk.

En annan trevlig bekantskap var den lokala entreprenören i timmerhusbranschen, Sergej Filenko, som dessutom visade sig vara en riktig filosof som med stort kunnande talade om renoverig av gamla timmerbyggnader. Här hade vi stor nytta av att Oksana översatte till svenska.

Styrkta av denna trevliga resa har vi redan satt igång planeringen för en resa till Bajkalsjön nästa år.

Text och foto: Anders Westerlund

Vad har du gjort på din fastighet i sommar?

Ulf Nyholm, Mellösa (skogsfastigheter i västra Värmland)

Margareta Sandqvist, Ljusdal

Arne Dahlberg, Bergkarlås i Mora

– Jag har arbetat med tillsyn och planerat inför höstens skogsvårdåtgärder. Jag har den turen att min skogsinspektor bor i samma område som mina fastigheter så rådgivning och planering har skett i nära samarbete oss emellan hela sommaren.

– Vi har planerat och förberett för en rustning av skogsbilväg som vi sedan genomförde. Vi har också hunnit med att röja i våra ungskogar och att plantera en hel del.

– Det har hänt en hel del spännande. Själv har jag tagit upp rågångar.

Mellanskog har också levererat en ny Skogsskötselplan som vi har gått igenom ordentligt. Som första åtgärd kom vi överens om att avverka fröträd.

fr ån skogen

Mellanskog erbjuder dig i samarbete med Skogma, medlemspris på dessa artiklar:

Medlemspris

Riksdagsledamöter på besök

595:–

Ryggsäck Isbjörnen De Luxe 40 liter Art.nr 300523 Ord.pris 1195:-

Medlemspris

4995:–

GPS Astro 320 DC 40 Art.nr 109752 Ord.pris 6995:-

Erbjudandet gäller dig som ringer in order på 0644-72100 och uppger ditt medlemsnummer i Mellanskog.

Gäller så långt lagret räcker. Går ej att kombinera med övriga rabatter.

Frakt tillkommer 65:– . Priser inkl moms.

med mellanskog

NR 4 – 2013

Delar av sbo-styrelsen i Västmanland och LRF träffade de lokala riksdagsledamöterna Anna Wallén, Lars Eriksson och Olle Thorell från (s). Syftet var att diskutera familjeskogsbruket och den politiska miljö som på olika sätt påverkar skogsbruket. Under besöket diskuterades mer specifika frågor som miljöberedningens resultat; eventuella behov av förändringar i nuvarande styrning av skogsbruket samt tillämpning av lagstiftningen. Den mänskliga tragedi som uppstår när en välskött gård och skog plötsligt blir utsatt för expropriering och blir ett naturreservat beskrevs liksom problematiken med bärplockarläger utan markägares tillstånd.

Text: Bo Ohlsson

27

POSTTIDNING B Med Mellanskog Box 127 751 04 Uppsala

Ditt virke behövs!

Med vårt nya avtal ”Ansvarsfullt skogsbruk” får du en rejäl miljöpremie för ditt timmer.

Kontakta din skogsinspektor 010-482 80 00, så får du besked om vilka övriga premier vi erbjuder dig.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer. www.mellanskog.se

PEFC/05-31-5