Med mellanskog nr 3 2016

3 2016

MEDLEMSTIDNING

Välkommen till MellanskogsElmia 19–20 Augusti!

Mer i tidningen

Mellanskog firar 110 år på föreningsstämman.

Kalsongen Allvar – tillverkad av tall och gran.

Allemansrätten och skoglig kunskap lärs ut till nya svenskar.

innehåll

med mellanskog nr 3, 2016 4

6

”Fast man är liten är man minst lika viktig som en stor.”

Nalle Puh

3.

4.

6.

9.

14.

16.

18.

21.

23.

24.

25.

26.

27.

29.

30.

31.

33.

34.

Ledare Skogsägarbesök Skogens sociala värden MellanskogsElmia Virkesmarknad Föreningsstämman Kalsongen Allvar Fråga skogsinspektorn Medlemserbjudande Nils Säfström Stig Wiklund Nya sbo-ordföranden Nytt i näringspolitiken Miljöhänsyn Trädgårdskrönika Korsord VD-krönika Från skogen

Aktuella räntesatser

9

Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

3,35 % 5,35 % 8,45 %

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Jens Axelsson, Staffan Dalbrink, Marie Wickberg, Carolin Carlsson, Martin Ekman.

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

18

16

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: marie.wickberg@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Foto: Maria Bergenheim På bild: Barn på mässa Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2016 Ansvarig utgivare: Marie Wickberg, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2

ledare

Från bombmurklor till kalsonger gjorda av ångermanländska granar ”I naturen är det vanligare att vara ovanlig än att vara vanlig” hörde jag på ett seminarium om ekosystemtjänster för en tid sedan och antalet rödlistade arter ökar i landskapet. Biologisk mångfald är otroligt viktigt, det vet vi som brukar våra skogar för framtida generationer.

I dagarna uppmärksammas ett pågående rättsfall från Värmland där länsstyrelsen vill stoppa en avverkning på grund av den fridlysta bombmurklan. Markägaren har ingen rätt till ersättning. Att en enskild skogsägare ska stå för hela kostnaden själv är knappast rimligt, men fallet i Värmland är ur det perspektivet inte unikt. Det som är anmärkningsvärt i detta fall är att länsstyrelsen tycker att markägaren ska redogöra för varför han behöver pengar samt om han inte kan få fram pengarna på annat sätt.

Mest troligt, tänker jag, är att han ska köpa sådant som folk i allmänhet köper för sin lön, t.ex. mjölk till sina barn. Det är också troligt att han är beredd att betala extra för lokalproducerad mjölk. När Värmlandsmjölk lanserades förra året sålde den trots ett högre pris slut de första dagarna. Kanske fler och fler förstår att vi får det vi betalar för? Många av arterna som rödlistats på senare år är kopplade till att det betade landskapet växer igen. Igenväxning minskar också värdet på ekosystemtjänsten ”naturupplevelse”.

Vill vi uppleva och bo i ett varierat och levande landskap med biologisk mångfald måste vi alla vara med och betala. Som producent är det också trevligare att få ordentligt betalt för sina produkter direkt från konsument än vägen via staten.

Nya spännande produkter av skogsråvara

I detta nummer skriver vi om en annan produkt som jag gärna köper i brist på ett värmländskt alternativ, med mellanskog

NR 3 – 2016

nämligen kalsonger från ångermanländsk skog. Det känns bra att veta att varor man köper kommer från grannens hygge och dessutom är fossilfria med tanke på vår klimatpåverkan.

Skogens möjlighet att ersätta fossila material är oändlig. I Kristinehamn ska det byggas en pilotanläggning för att göra biodrivmedel av lignin. I alla fall kommer jag stå i kö för att tanka bränsle gjord på värmländsk skog och med minskad klimatpåverkan.

MellanskogsElmia

Hållbarhet- från klimat till skogsägande är temat på MellanskogsElmia utanför Sala 19–20 augusti.

Kom dit om du vill se nyheter inom skogsbruket och lyssna på intressanta föredragshållare! Ett annat skäl är att få möjlighet att utbyta erfarenhet och vässa argumenten om du liksom jag tycker att den enskildes ekonomiska insats för bevarande av biologisk mångfald ska vara rimlig.

Om du tycker att bombmurklans väl och ve inte ska vara avhängigt av vad markägaren ska göra med pengarna. Att vi som jobbar i de gröna näringarna ska få en rimlig ersättning för våra varor och tjänster. Som vill se en glimt av alla de möjligheter som våra skogar öppnar i det biobaserade samhället. Det här är frågor som kommer att ge mig påfyllning inför den kommande hösten. Titta in i de förtroendevaldas tält i Mellanskogs monter om du är nyfiken på hur det är att vara förtroendevald och är intresserad av att engagera dig.

Erika Eriksson Mellanskogs styrelse

3

skogsägarbesök

Christer bytte krig och oroshärdar till lugnet i värmländska skogar Christer Karphammar är bondpojken från Vä i Skåne som gjorde karriär som domare och medlare i konfliktområden runt om i världen. Sedan 2003 bor han i Sunnemo och tog i år över ordförandeklubban för skogsbruksområde Norra Värmland.

C

TEXT & FOTO: Mari Nälsén

hrister Karphammar tar emot i sin prästgård som ligger ett stenkast från ortens vackra träkyrka. I köket framför fönstret ligger potatis på groning.

– Vi odlar våra egna grönsaker och lite potatis. Ekologiskt ska det vara, säger Christer.

Vi slår oss ned i den stora salen framför öppna spisen.

Vorstehn Flamma kommer in och hälsar innan hon tassar tillbaka till sin korg i köket.

Christer hade inte någon koppling till Sunnemo förrän en dag 2001 när han befann sig mitt i brinnande krig i Mitrovitsa i Kosovo.

– Det rådde undantagstillstånd och det var skottlossning och mitt i detta kaos ringde min mobil. Jag blev väldigt förvånad eftersom det första som slås ut är kommunikationerna.

Det var en vän från Sverige som avlutat sin utlandstjänst och flyttat hem, och hade köpt en gård bara två mil över skogen från Sunnemo. Han hade hittat en prästgård som skulle passa Christer och hans fru Sanda.

– Jag sa nej förstås, hade ingen tanke på att köpa ett hus i Sverige, allra minst på en plats som jag inte kände till.

Sedan ringde vännen igen. Han hade lagt ett bud i Christer Karphammars namn och fått det.

– Är det bra? Minns jag att jag frågade, säger Christer och ler. Jag ville ju till landet och jag hade faktiskt ett

skogsskifte i närheten och det var det som avgjorde. Jag hade ju jagat i norra Värmland i många år.

Föreningslivet gör Sverige unikt

Christer är passionerad när det gäller skog. Det är där han trivs bäst och han ser till att vistas i sin skog så ofta han kan.

– Jag sköter all röjning själv och lyckas väldigt bra med det tycker jag själv. Jag ser min skog som att jag förvaltar något och så länge jag äger den kommer den att få stå och växa.

Vad betyder skogen för dig?

– Jag bor ju granne med kyrkan och därför säger jag att skogen är som en kyrka. I kyrkan finner du ro och andlighet och det gör jag i skogen också. Det är i skogen jag mår som bäst, och där som man blir förankrad i naturen.

Christer har även ett stort jaktintresse. Det är ensamjakten som lockar starkast, att få smyga efter en bock under sensommarkvällen eller att fälla en skogsfågel för sin egen hund.

Christer har också varit medlem i Mellanskog i många år.

– Jag tror på föreningslivet. Det är det som gör Sverige unikt och ett av skälen till stabilitet och lojalitet. Jag blir faktiskt bekymrad över den girighet jag ser när man säljer sitt virke till den som betalar någon krona mer. Man tänker inte långsiktigt och inte på det som man får gratis i form av andra värden om man är medlem i en förening.

Vad vill du göra som ordförande i Mellanskog sbo Norra Värmland?

– Jag har tänkt sitta i ett år, sedan ska någon som är yngre ta över. Jag kommer att arbeta för att ta tillvara medlemmarnas intressen och vara aktiv i arbetet med staten, myndigheter och andra intresseorganisationer. Det är det som jag är bra på. När det gäller virkespriser och andra värden så finns det andra som är mycket bättre på det och som kan hjälpa till där.

Jurist på den internationella scenen

När man ser Christer sitta i soffan i stillheten hemma i sin prästgård är det en skarp kontrast till det han berättar om sin karriär.

4

med mellanskog

NR 3 – 2016

Christer Karphammar

– Egentligen tycker jag inte om att prata om det här, säger han.

Han är jurist och hade sin sista svenska tjänstgöring som rådman i Karlstad 1985. Sedan arbetade han med EUfrågor under en rad år innan han blev laglig rådgivare på en bataljon i Bosnien.

– Det var en tillfällighet, livet är fullt av sådana.

Under åren har han arbetat för OSSE, FN och EU. Bland annat blev han sänd till Albanien 1999 då det var risk för revolution i landet. Han skulle fungera som en internationell övervakare för att gjuta olja på vågorna och samtidigt utreda ett mord på en framstående parlamentsledamot och andra mord på OSSE-medarbetare.

– Det var oerhört tufft då det var rejäla politiska motsättningar, men det gick till slut bra och det blev inte krig, konstaterar Christer.

Efter Albanien blev Christer den förste internationella domaren i FN där han dömde i krigsförbrytarrättegångar.

Där var han ständigt omringad av livvakter och fick evakueras flera gånger i veckan under ett och ett halvt års tid.

Ett annat uppdrag var att medla mellan GAM-gerillan i Indonesien och få dem att enas med den indonesiska regeringen efter 30 års konflikt.

– Det lyckades vi med och kunde ringa FN:s chefsförhandlare Martti Ahtisaari så han kunde komma dit och avsluta arbetet, berättar Christer och visar diplomet från Indonesien som hänger på väggen samt bilderna på honom, Ahtisaari och de båda sidor det medlades emellan.

Christer jobbade också två år i Serbien efter Miloševićs fall med att bygga upp rättsystemet. Därefter hade han ett med mellanskog

NR 3 – 2016

topphemligt uppdrag att utreda korruption inom FN och rapportera endast till säkerhetstjänst inom FN. – Det höll jag på med till 2009 men hade Sunnemo som bas från 2003. Är du pensionär nu?

– Nja, jag har en stiftelse som jag jobbar med, Svenska Afrikastiftelsen (SWEDAF) och jag reser en hel del fortfarande. Vi arbetar med att ge hjälp och se till att den kommer fram till de mest utsatta i områden i Afrika.

Christer träffade sin fru Sanda, som är uppvuxen i Kroatien, i Vukovar 1999 och de gifte sig 2002. När de flyttade till Sverige lärde sig Sanda snabbt svenska och läste snart in en filosofie magisterexamen och sedan sju år tillbaka jobbar hon på Uddeholmsbolaget.

– Till min lycka delar vi de värden som är förknippade med den lilla orten, skogen och naturen, avslutar Christer Karphammar.

Christer Karphammar Ålder: 71 år.

Bor: Prästgården Sunnemo.

Skog: 45 hektar i Skoga.

Familj: Hustrun Sanda samt tre vuxna barn och ett bonusbarn, tre barnbarn.

Aktuell som: Ny ordförande i sbo Norra Värmland.

5

skogens social a värden

”Vi vill att fler ska få njuta av våra skogar” Skogens sociala värden är ett projekt inom Mellanskog och LRF Skogsägarna som syftar till att bjuda ut allmänheten till skogen. En av eldsjälarna bakom projektet är Bertil Johansson, förtroendevald medlem i Mellanskog.

Just den här dagen välkomnar han nyanlända ungdomar tillsammans med elever från Jällagymnasiet ut i skogen.

TEXT OCH FOTO: Maria Bergenheim, Mellanskog

E

n korp seglar förbi och blickar ned på besökarna i Bertil Johanssons skog utanför Östhammar i Uppland. Det är samling vid starten av den skogsslinga han själv har anlagt för kunna ta emot besökare som vill bekanta sig med skog och skogsbruk. Just idag har Bertil bjudit hit elever som går andra året på Jällagymnasiet med inriktning skog, tillsammans med nyanlända ungdomar, ensamkommande pojkar, som läser språkligt introduktionsprogram på Bruksgymnasiet i Gimo. Dagens besök har två syften. Dels att informera om skog och skogsbruk och dels att bidra till integration.

– De här nyanlända ungdomarna vet ingenting om skog och vågar inte gå ut i skogen ensamma. Jag tror att det är värdefullt för dem att få möta elever i sin egen ålder som tänker sig en framtid inom skog och skogsbruk, säger Bertil.

träd. Bertil visar den gamla tekniken med en pinne som hålls nittio grader mot ögat och sedan vertikalt framför kroppen med rak arm.

– Håll handen i ögonhöjd och gå sakta framåt samtidigt som du måttar mot trädet. När trädet ryms mellan din hand och pinnens topp stannar du. Avståndet från dig och fram till trädet visar hur högt det är, förklarar Bertil.

Alla får prova på tekniken och mäter intensivt fram och tillbaka: – Åtta meter.

– Tio meter.

– Nio meter.

Buden varierar. För att vara på den säkra sidan fäller en av Jällagymnasiets elever tallen som brakar ned över skogsbilvägen. Sedan mäts den med måttband. Tio meter.

Berättar om allemansrätten

Dagen fortsätter med praktiska övningar varvat med teori. Bertil Johansson är självverksam och bedriver ett varsamt småskaligt skogsbruk. Skogen betyder mycket för honom och han berättar stolt om att hans skog har en bonitet* på över 7, den växer med över 600 kubikmeter per år. Bertil älskar att planera olika skötselåtgärder.

Bertil inleder dagen med att berätta om allemansrätten.

Att det är tillåtet att gå ut i skogen och plocka svamp och bär, att man får tälta en natt utan att fråga om lov från markägaren, men att det inte är tillåtet att bosätta sig i skogen. Sedan blir det dags att uppskatta höjden på ett 6

Bedriver småskaligt skogsbruk

med mellanskog

NR 3 – 2016

– Problemet är att jag just nu ligger i fas med allting, så jag har inget direkt behov av någon skoglig åtgärd just nu, säger han och skrattar.

Istället har han mer tid att ägna sig åt projektet Skogens sociala värden där han verkar som projektledare. Och som gammal folkskollärare passar Bertil Johansson perfekt för uppdraget. Han berättar om skog och skogsbruk på ett pedagogiskt och roligt sätt.

Främja integration

De nyanlända ungdomarna som kommer från både Afghanistan och Eritrea delas upp i grupper och blandas med elever från Jällagymnasiet. Nästa uppgift blir att gå ut i ett skogsparti bland trettioåriga träd och välja ut ett som ser rakt och fint ut och som ska få stå kvar i 60 år till. Bertil samlar ihop alla och visar hur man kan avgöra åldern på ett träd genom att räkna kvistringarna. Men vad är det för ett träd egentligen?

– Gran, ropar en av deltagarna.

– Nej, inte riktigt, vi tar det andra istället, säger Bertil.

– Tall!

– Rätt svar!

Promenaden går vidare längs skogsslingan och sällskapet stannar till vid ett blötare parti. Här har Bertil lämnat skogen orörd. Han förklarar att ett dött träd måste få stå kvar och bli till bostad för skalbaggar och andra insekter. Det finns gott om djurliv i Bertils skog. Älgar, rävar och grävlingar syns ofta till, men just idag är det mest kvitter från vårfåglar som hörs och så korpen förstås.

Sällskapet hinner också med att prova på plantering och att klättra upp och spana in utsikten från ett jakttorn. Dagen avslutas med en lång skogslunch vid Bertils jaktkoja. *Bonitet = Skogsmarkens bördighet eller virkesproducerande förmåga.

Boniteten avgörs i huvudsak av områdets jordmån, klimat, fuktighetsförhållanden och exposition. Boniteten uttrycks i skogskubikmeter per hektar och år. En bördig mark har hög bonitet.

Be rtil Johans son lär ut båd e teo ri och pra kti k ute i sko gen .

Skogens sociala värden Ett projekt initierat av Mellanskog och LRF Skogsägarna.

Syftet är att tillgängliggöra skogen för allmänheten. Målet är att människor ska känna sig välkomna ut i skogen men också att skapa förståelse för vad skogen betyder för Sverige, för vår välfärd och för en levande landsbygd.

Projektet drivs av förtroendevalda medlemmar i Mellanskog.

med mellanskog

NR 3 – 2016

NASSIR AHMED Kommer från Eritrea och har varit i Sverige i 8 månader. Går språkintroduktionsprogrammet på Bruksgymnasiet i Gimo.

Vad tycker du om dagen?

– Jag tycker att dagen har varit bra. Det är första gången som jag är ute i skogen och jag tycker om det.

Vad vill du arbeta med i framtiden?

– Snickare kanske.

JAVID SOLTANI Kommer från Afghanistan men är uppväxt i Iran. Har varit i Sverige i 7 månader. Går språkintroduktionsprogrammet på Bruksgymnasiet i Gimo.

Vad tycker du om dagen?

– Bra, lärorik och rolig. Jag lär mig hela tiden nya ord och när Bertil pratar försöker jag fånga upp nya ord. Jag tycker att det är roligt att vara i skogen när vi är en så stor grupp, men skulle aldrig våga vara ensam. Jag skulle vara rädd för djur och rädd för att gå vilse.

Vad vill du arbeta med i framtiden?

– Jag vill bli chef inom någon typ av affärsverksamhet.

JOHANNA LUNDIN Går andra året på Jällagymnasiet, inriktning skog.

Vad tycker du om dagen?

– Det är väldigt intressant att komma ut i skogen och få se riktiga exempel på alltifrån plantor till fullmogen skog. Bertil är väldigt kunnig och det är inspirerande.

Vad vill du arbeta med i framtiden?

– Jag vill bli skördarförare och kommer nog att ta över efter min pappa som också arbetar i skogen.

Att köra skogsmaskin är spännande, dels när det gäller att se inmätning av virket men också att få se resultatet av arbetet.

JOACKIM MOLANDER Går andra året på Jällagymnasiet, inriktning skog.

Vad tycker du om dagen?

– Riktigt kul och lärorikt har det varit.

Det är spännande att få lyssna på den äldre generationens skogsägare.

Jag tycker också att det är bra med utbytet med nyanlända och viktigt att visa att fler kan jobba i skogen.

Vad vill du arbeta med i framtiden?

– Jag vill bli skotarförare och arbeta som entreprenör.

7

mell anskogselmia

6 19

0

Välkommen till årets största skogliga familjefest I AUGUSTI ÄR det dags. Portarna till Mellansveriges

största skogsmässa slår upp och välkomnar tusentals privata skogsägare, spännande utställare, inbjudna experter och forskare på skog och skogsbruk, Mellanskogs personal och barnens favorit Skogsmulle.

– På mässan hittar du alla delar av branschen och alla de företag som arbetar med att förbättra och underlätta ditt skogsägande. Här kan du titta på skoglig utrustning, prata skog och titta på maskiner. Och vid stora scenen blir det spännande event där du kan ta en paus från mässminglet, lyssna på intressanta föreläsningar och äta något gott, fortsätter Fredrik, som i år hoppas på 8 000 besökare och 150 utställare. o Fre dr ik R

sé

n

På mässan kommer en grupp motorsågsexperter från Nya Zeeland att uppträda med sin mycket spektakulära motorsågsshow. Vill du se riktigt stora motorsågar jobba i ursinnigt tempo och yxor som viner i luften är Kahanuiwood Timbers Sports Show något alldeles extra.

Både vuxna och barn bjuds också in för att vara med och hjälpa till under showens gång.

Mellanskogs monter på mässan

– Som ett axplock kan jag nämna LRF Konsult som berättar mer om våra nya gemensamma tjänstepaket,

Skogsmulle kommer på besök

– I år har vi bjudit in barnens favorit Skogsmulle, som tillsammans med barnen kommer att köra naturkul och lära sig mer om hur man bäst vistas i skog och mark. Både barn och vuxna är också välkomna att ta med sig olika arter av skadeinsekter till montern och få dem artbedömda av experter från SLU, avslutar Fredrik och passar på att hälsa alla varmt välkomna i augusti!

Foto: Daniel Ohlsson, www.friluftsframjandet.se

En motorsågsshow med extra allt

Skogforsk som pratar skoglig forskning och våra experter visar de digitala stöd vi har tagit fram för att förenkla och göra skogsägandet enklare. Även SLU och Future Forest finns i vår monter och kommer att tala om sin syn på, främmande skadeinsekter vi riskerar att få in i våra skogar vid ett förändrat klimat. I år kommer vi också att ordna nätverksträffar för skogsägande kvinnor på mässan, något många medlemmar har efterfrågat.

mell anskogselmia

Hållbarhet – från klimat till skogsägande I ÅR KOMMER hållbarhet, klimatförändringar och vår miljö att stå i centrum, då det är mässans övergripande tema.

– De här frågorna är otroligt viktiga, både i vårt svenska skogsbruk och på den världspolitiska dagordningen. På det stora klimatmötet i Paris nyligen blev det tydligt vilken nyckelroll våra skogar spelar för att vi ska kunna nå våra uppsatta mål i Sverige för utsläppsminskningar och anpassningar till de klimatförändringar som vi står inför, säger Marie Wickberg, kommunikationschef på Mellanskog.

Spännande gäster

– Hur anpassar vi vårt skogsbruk så att det blir hållbart både ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv? Vad innebär de ofta återkommande skogsbränder vi ser i vårt land? Hur påverkar nya skadeinsekter våra skogar, och måste vi ställa om till andra träslag i framtiden? Frågorna

är många och vi vill gå på djupet kring olika teorier. Därför är det väldigt roligt att vi får lyssna till personer med olika ingångsvärden i den här debatten, som bland andra Lena Ek, ordförande Södra och tidigare statsråd (C), Pär Holmgren, expert på hållbarhetsfrågor och klimatförändringar samt Johan Bergh, professor i skogsskötsel.

Skogens vatten

– I ett gemensamt projekt med de andra skogsägarföreningarna har vi arbetat med ett projekt som heter Skogens vatten, där vi har stöttat och uppmuntrat skogsägare i att visa extra hänsyn vid skogsbruk nära skogens vattenmiljöer. Det arbetet tar vi nu in i mässan och bygger upp en bassäng som visar fiskar för att skapa intresse och förståelse för vilken viktig hållbarhetsfråga det är att värna våra vattendrag.

Lena Ek

Marie Wickberg

Johan Bergh

Det är bråttom att ställa om till ett fossilfritt samhälle

L

NR 3 – 2016

n

g re

n

med mellanskog

lm

J oha

Det svenska skogbruket är i stora drag väldigt bra, men det viktigt att vi gör avvägningar så att vi inte tar ut för mycket finns saker som kan göras bättre om vi menar allvar med tillgänglig skog för fort. Det ekologiska och det ekonomiska de högtidliga talen om att ställa om från fossila bränslen till måste hela tiden gå hand i hand, säger Pär. förnybara råvaror. Och vi måste hela tiden fundera på var Prata miljö och klimat med Pär och Johan skogsråvaran gör mest och bäst nytta. Det här menar Pär Holmgren, expert på klimatförändringar och På mässan kommer Pär och hans kollega global uppvärmning, och för många ett välkänt Johan Litsmark, båda naturskadespecialister på ansikte som tidigare meteorolog på SVT. Länsförsäkringar att hålla en inspirationsföre– Skogen är en enorm tillgång i klimatläsning och även vara på plats i Länsförsäkarbetet eftersom den absorberar mer kol än ringar Bergslagens och i Mellanskogs monter. den släpper ifrån sig. Därför behövs det ett Där kommer de att svara på frågor och disits ökat fokus på skogens viktiga roll för att vi ska kutera de här viktiga frågorna med besökarna o ma H r k o c h Pär nå fram till ett mer hållbart samhälle. Till exempå mässan. pel kan vi ersätta oljor och plast om vi utvinner mer – Vi är övertygade om att vi kan vända på den råvara ur skogen. Vi bör ställa oss frågan var skogsråvahär utvecklingen med stigande temperaturer och de allt fler ran gör mest och bäst nytta. Det här kommer att skapa naturkatastrofer vi ser runt om i världen. Men vi måste alla ett enormt tryck från kommersiella krafter. Därför är det arbeta tillsammans, och det är bråttom, fastslår Pär.

9

mell anskogselmia

Morgondagens teknik och maskin redan på mässan i augusti MellanskogsElmia bjuder på utställare med stor spännvidd. Här finns allt från motorsågar, maskiner för storskalig gallring och slutavverkning till skogsägarföreningar, politiker och banker.

Eco Log, som tillverkar högkvalitativa skogsmaskiner, visar bland annat upp en ny skördarserie. Den stora nyheten finns under huven, med svenska motorer från Volvo Penta som Eco Log har inlett ett samarbete med.

Johan Mårtensson

En ny skördare från Eco Log.

För skogsentreprenören är fördelarna lägre bränsleförbrukning och bättre support.

Den nya generationen skogsägare fortsätter att efterfråga småskalig träförädling. JM:s Plåt & Mek finns på plats med Bamsesågen och presenterar bland annat sitt nya bandsågverk. Det är ett komplement till företagets beprövade kedjesågverk, för dem som vill ha tunnare sågsnitt.

En storslagen show högt upp i trädkronorna

Behovet av trädvård och avverkning med hjälp av arborister ökar i takt med urbaniseringen. Johan Mårtensson och hans kollegor på Kusil arbetar över hela landet med att både vårda och fälla träd i städer. De demonstrerar hur de arbetar högt upp i träd i en hissnande show med motorsågar på högvarv.

Avestavagnen som tillverkas av Unimet AB visar också hela sitt sortiment av miniskotare och vanliga vagnar som fokuserar på säkerhet. Med miniskotaren Avesta MS38 som har drivande hjul och en hydraulisk flyttbar boggie minskar risken att fyrhjulingen reser sig och tippar i uppförsbacke när vagnen är tungt lastad.

Andra företag som ställer ut på mässan är bland annat Husqvarna AB, Ponsse AB, Alstor AB, Kranman AB, Svenska Skogsplantor AB och Handelsbanken Skog och lantbruk.

Ta hjälp av den senaste forskningen för ett hållbart och lönsamt skogsbruk FÖRMODLIGEN HAR DU redan använt våra forsknings-

resultat. Det gör nämligen de flesta. Många utan att veta om det. Du kanske har använt klimatanpassade plantor, lönsamma skogsskötselmetoder, använt sajten Kunskap Direkt eller stött på smarta lösningar för drivning och effektiva virkestransporter längs vägarna.

Skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk, arbetar för ett hållbart skogsbruk. Vi är drygt 120 anställda och till vardags hittar du våra forskare och specialister runt om i Sveriges skogar och på våra kontor i Uppsala, Sävar och Ekebo.

Oavsett om du har träffat på oss eller inte, så vill vi lära känna dig bättre. Vi ser därför fram mot

10

att få träffa dig på MellanskogsElmia och få dela med oss av konkreta tips om hur du kan undvika markskador och vad du ska tänka på när du ska gallra din skog.

På MellanskogsElmia träffar du oss i Mellanskogs monter och på våra demonstrationsytor längs slingan.

Kom och testa hur så kallade markvattenkartor kan minska körskadorna, ta en diskussion om just din gallring eller ge oss förslag på hur skogsägarsajten Kunskap Direkt kan bli bättre. I montern och på demonstrationsytorna väntar våra specialister på just dina frågor samtidigt som de gärna berättar mer om hur du kan dra nytta även av vår övriga forskning.

Vi vet också att samarbete är viktigt för att forskningsresultat ska användas. Vi kommer därför också att finnas i Mellanskogs stora monter på mässan. Där kommer vi att visa ett exempel på ett innovativt planeringsverktyg för skonsammare och billigare drivning som tagits fram av Skogforsk och testats av Mellanskog.

Välkommen att prata skoglig forskning med oss på Skogforsk. med mellanskog

NR 3 – 2016

mell anskogselmia

Foto: Skandinav.se

Stora värden förvaltas bäst med en modern och effektiv skogsskötselplan På MellanskogsElmia har du möjlighet att träffa Mellanskogs planexperter. I samband med mässan lanserar vi också en ny funktion som gör att du själv kan justera skogliga åtgärder i din skogsskötselplan på webben.

H

an

Intresset för skogsskötselplaner är stort. En skogsskötselplan ger en oslagbar översikt av det egna skogsinnehavet och planering av åtgärder i skogens olika bestånd.

– Ofta handlar det om stora värden som ska förvaltas på bästa sätt. Det är mycket lättare att lyckas om man har en skogsskötselplan som visar vilka skogliga åtgärder som ska utföras under kommande tioårsperiod, säger Hans Hamilton, planchef på Mellanskog.

I samband med mässan lanserar Mellanskog en efterlängtad funktion i Skogsskötselplanen på webben. Det blir nu möjligt att själv justera utförda åtgärder som till exempel en röjning eller gallring.

sH amilton

Bättre skogliga underlag

En annan nyhet är att skogsskötselplanen försetts med bättre skogliga underlag.

– Vi använder oss numera av de skogliga värdena från den nationella laserskanningen som gjordes av Lantmäteriet. Varje hektar mättes med över 5 000 mätpunkter, säger Hans Hamilton.

Det gör att uppgifter om skogsvolym, trädhöjd och träddiametrar blir mycket säkrare. Även markfuktighetskartor finns tillgängliga via skogsskötselplanen på webben.

Mellanskogs digitala kedja – ett effektivare och roligare skogsbrukande MED EN OBRUTEN kedja av digitala stöd erbjuder

Mellanskog nu alla inblandade i ett modernt skogsbruk tillgång till samma information. Från skogsägaren, via Mellanskogs skogsinspektorer vidare ut till entreprenörerna i våra skogar. Det här är resultatet av ett spännande arbete där effektivitet, arbetsglädje, medlemsnytta och ökad konkurrenskraft har stått i fokus.

Som medlem har du tillgång till Medlemswebben som ger en tydlig överblick över ditt skogsinnehav och alla uppgifter kopplade till din skog samlade på ett ställe. Till det har du också tillgång till Medlemsappen så att du kommer åt din skogsfastighet med kartor och skogsskötselplan ute i skogen via din smartphone eller läsplatta. Där kan du samla information direkt i appen så att inget glöms bort eller blandas ihop längre fram.

Fältapp

Mellanskogs personal har i sin tur utrustats med en Fältapp där all information de behöver i samtal med skogsägaren och sedan entreprenören finns på plats i läsplattan (iPaden). Inget glöms bort och inget kan falla mellan stolarna. Är åtgärder en gång inlagda i systemet ligger de kvar där och kan följas och följas upp.

Entreprenörsapp

Även Mellanskogs entreprenörer har en egen Entreprenörsapp med objektsstöd och tydliga beskrivningar av varje objekt för att kunna arbeta mer effektivt.

I Mellanskogs monter berättar våra planexperter mer om nyttan med att ha en skogsskötselplan. Medlemmar kan få hjälp att ladda hem Medlemsappen och det finns också möjlighet att direkt på plats beställa en skogsskötselplan. med mellanskog

NR 3 – 2016

I vår monter berättar vi gärna mer

Välkommen att titta förbi i Mellanskogs monter så berättar personal på plats hur den digitala kedjans alla delar hänger ihop och hur du kan ha glädje av dem.

11

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN ANVÄNDAS AV ALLA!

Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är Europas mest använda viltskyddsprodukt.

Gödsla!

Få 15 procents ränta.

Gödsling ökar tillväxten med cirka 15 m3/ha under en 8-årsperiod. Medelstammens diameter ökar, vilket ger dig högre virkesvärde och lägre avverkningskostnad. Rätt gödsling i rätt bestånd ger en årlig förräntning på gödslingskostnaden på 10-20 %.

Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt.

Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.

mell anskogselmia

Nu erbjuder vi skräddarsydd rådgivning för långsiktig lönsamhet ETT AV VÅRA viktigaste mål är att ”Stärka den långsiktiga lönsamheten i våra medlemmars skogar”. Avgörande för det är att göra rätt åtgärd i rätt tid. Skogsskötselplanen ger dig underlag för att avgöra vad som är rätt åtgärd i rätt tid. Välskötta skogar ger mer tillbaka, men även faktorer som t.ex. betalningsplan och beskattning påverkar lönsamheten.

Tack vare samarbetet med LRF Konsults experter kan vi idag erbjuda alla skogsägare inom Mellanskogs verksamhetsområde tydligt paketerade skogliga, ekonomiska och juridiska tjänster.

På MellanskogsElmia har du ett gyllene tillfälle att ta ett helhetsgrepp kring den långsiktiga lönsamheten i ditt skogsföretag. Och allt får plats i din mobil. Med skogsskötselplanen i Medlemsappen och Digital skogsägare har du det bästa underlaget för att fatta bra beslut och allt bär du med dig i din ficka. Att det är enkelt och tillgängligt

gör att du spar tid och själv bestämmer hur mycket tid du vill lägga på din skog och hur mycket du vill ha hjälp med.

På mässan har du också möjlighet att ställa dina frågor kring skogsskötsel och avgörande skeden som skogsköp, intrång, generationsskiften, fastighetsförsäljning och testamenten. Våra skogsinspektorer finns på plats tillsammans med LRF Konsults experter för att kunna ge dig de bästa helhetslösningarna för ett långsiktigt lönsamt skogsföretagande.

Ett aktivt skogsföretagande är nyckeln till lönsamhet. Och du behöver inte göra eller kunna allting själv för att vara aktiv skogsägare, för all hjälp finns att få med våra nya tjänster ihop med LRF Konsult.

Vi och våra samarbetspartners finns här för att skapa förutsättningarna för dig att vara skogsägare på sitt sätt.

Välkommen att besöka oss i vår monter på mässan så berättar vi mer.

ÅRETS STÖRSTA SKOGLIGA FAMILJEFEST ÖPPETTIDER Fredag 19 augusti, kl 09–17 Lördag 20 augusti, kl 09–16 INTRÄDE Medlemmar i Mellanskog: 80 kr Vuxna: 160 kr, båda dagarna: 230 kr Ungdom under 18 år/studerande: 80 kr Barn under 14 år går in gratis.

HITTA HIT MellanskogsElmia hålls vid Ösby Naturbruksgymnasium vid Saladamm, strax utanför Sala.

Adress: Ösbyvägen 3

1/2 PRISET

med mellanskog

NR 3 – 2016

RES MED MELLANSKOG Vi organiserar bussresor till mässan från många plaster i vårt verksamhetsområde. Kontakta din skogsinspektor eller ditt lokalkontor för mer information.

MER INFORMATION På www.mellanskogselmia.se hittar du den senaste informationen om bland annat mässan och gemensamma bussresor.

BOENDE I SALA www.sala.se har många tips på boende och aktiviteter i området runt Sala.

Halva priset för medlemmar!

Som medlem i Mellanskog betalar du 80 kr i inträde på mässan (ordinarie pris 160 kr).

Ta med ditt medlemskort i Mellanskog och visa upp i entrén. Medlemskortet kan du skriva ut via medlemswebben eller kontakta din skogsinspektor som hjälper dig med det.

Välkommen till MellanskogsElmia i Sala 19-20 augusti.

13

Mera skog i skogen Malwa-gallring ger upp till 100 fler stam kvar per hektar.

Läs och jämför på vår hemsida.

560H. Skördare

560F. Skotare

Effektiva och kompakta maskiner för modern och mera skonsam skogsvård.

Kryssar fram mellan träden i stående skog utan att kräva traditionella stickvägar eller stickvägsnät. Orsakar sällan eller aldrig markskador. Särskilt effektiva i första- och andragallring. Utvecklas och byggs i Sverige.

560C. Kombi

”Ambitionen för Malwa 560-serie är att bidra till virkesrika, stormfasta bestånd med minimala markskador.”

Magnus Wallin

Välkommen till Malwas värld!

För demo och visning ring 0320–398 40. Vi finns på Skogmaskindagarna i Karlskoga den 3–4 juni och MellanskogsElmia i Sala den 19–20 augusti.

www.malwa.se

virkesmarknad

Mellanskogs roll på virkesmarknaden verken varit motorn i råvarumarknaden. Massaveden kommer fram när timret avverkas, och från sågarna går det stora volymer flis till massaindustrin. Dessutom har det etablerats en omfattande import av massaved från Norge. De stora köparna har skickligt fördelat detta utbud till industrierna i hela Mellansverige och utnyttjat det för att etablera ett lågt massaTEXT: Maria Bergenheim, Mellanskog FOTO: Mellanskog vedspris, trots höga vinster i stora delar av industrin.

Mellanskog är störst på marknaden i MellanVad gör Mellanskog? sverige när det gäller inköp av virke från – Vi för affärsdiskussioner med alla privata skogsägare. köpare på marknaden. Vi ska fokusera Vad betyder det? på att vara en riktigt bra leverantör, t.ex.

– Det ger oss en stark roll som är mycket genom att säkerställa stabila leveranser, Lars Magnusson viktig när det gäller prissättning. Vi är den aptera efter kundönskemål och erbjuda certienda aktör i Mellansverige som tar initiativ till fierat virke. För Mellanskog gäller det att vara en prishöjningar på timmer och massaved. Att ha en stor attraktiv affärspartner både för våra skogsägare och för marknadsandel är också viktigt när det kommer till våra industrikunder. näringspolitisk påverkan i våra hjärtefrågor som ägandeLigger det inte en motsättning i det? och nyttjanderätten.

– Nej, det tycker jag inte. Vi är helt beroende av att det Vilka faktorer påverkar vårt timmerpris? finns en lönsam skogsindustri. Mellanskogs roll är att – Sågtimmer är motorn i råvarumarknaden vilket gör säkerställa att skogsägarna får sin del av de mervärden att vi har en tydlig koppling mellan konjunkturen för som skogsråvaran skapar. sågade trävaror och timmerpriset. Det handlar i grunVad kan jag som skogsägare göra för att påverka hur mycket jag får den om hur mycket det byggs i världen. Andra faktobetalt för mitt virke? rer som påverkar är politiska och ekonomiska orolig– Bli medlem i Mellanskog! Vi står alltid på skogsägarheter och krig. Just nu har flera länder i Mellanöstern nas sida och utgör en motvikt till industrins ambition att en försvagad köpkraft till följd av ett lågt oljepris. långsiktigt hålla låga priser. Mer konkret kan du satsa på Valutautvecklingen är en annan faktor där länder som att bygga skogsbilvägar och utnyttja våra tillgänglighetskan producera till låga kostnader blir starka. Ryssland premier. Ett annat tips är att avverka när vi ändå är i är ett sådant exempel vars rubel är lågt värderad jämfört trakten och dela på flyttkostnader. Aktiv skogsskötsel är med euron. en annan viktig faktor. Det finns en hel del att göra, ta Är det samma förutsättningar för massaved? gärna hjälp av våra skogsinspektorer som är experter på – Nej, de senaste åren har en hög produktion i sågrådgivning kring detta.

Vad får jag betalt för mitt virke? Kanske är det den vanligaste frågan från skogsägare som står i begrepp att avverka. Vad är det som styr villkor och prissättning? Vi bad Lars Magnusson, virkeschef på Mellanskog, att reda ut svaren på några frågor om hur virkesmarknaden fungerar.

Statistik från Skogsstyrelsen 1996–2016 (första kvartalet). Diagrammet visar att fram till 2016 första kvartalet har timmerpriset bara varit högre en gång. Siffrorna gäller hela Sverige.

700 600 500 400 300 200

Hela landet Tallsågstimmer

med mellanskog

NR 3 – 2016

Hela landet Gransågstimmer

Hela landet Sågtimmer

Hela landet Barrmassaved

Hela landet Granmassaved

Hela landet Björkmassaved

2016kv1

2015kv1

2014kv1

2013kv1

2012kv1

2011kv1

2010kv1

2009kv1

2008kv1

2007kv1

2006kv1

2005kv1

2004kv1

2003kv1

2002kv1

2001kv1

2000kv1

1999kv1

1998kv1

1997kv1

0

1996kv1

100

Hela landet Massaved

15

årsstämma

1

2

3

4

Jubileum och festligheter när Mellanskog firade 110 år på föreningsstämman Platsen var väl vald och uppslutningen stor när nästan 100 stämmoombud och ett femtiotal speciellt inbjuda gäster samlades i Rikssalen på Uppsala slott för att hålla föreningsstämma 2016 och fira att Mellanskog, som Sveriges äldsta skogsägarförening, fyller 110 år.

TEXT: Martin Ekman, Matador FOTO: Maria Bergenheim, Mellanskog

Dagen inleddes med att Mellanskogs ordförande, Karin Perers, hälsade alla välkomna och talade om hur viktigt det är, och har varit, att Mellanskog står starka tillsammans som förening och värnar de värden som är viktiga för privata skogsägare. Karin påminde om det stora klimatmötet i Paris tidigare i år och hur det där blivit tydligt vilken enormt viktig roll den svenska skogen spelar för vårt samhälle. Och med en ökad efterfrågan på trä och skogsråvara kommer landets skogar att hjälpa oss att skapa ett samhälle i samklang med naturen.

Jubileumsseminarium & festligheter

Mellanskog firade att föreningen fyller 110 år, och hedersgäster tillsammans med alla stämmodeltagare, bjöds på ett jubileumsseminarium och spännande samtal om svenskt skogsbruk.

Först ut att tala var Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist, som talade på temat ”Sveriges gröna guld” och hur vi kan dra nytta av en framväxande bioekonomi. Samtidigt som det finns många utmaningar 16

kvar, inom framförallt områden som produktivitet, jämställdhet och miljöfrågor.

Därpå var det Maths Isacsons tur. Maths, som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, redogjorde för skogsägarrörelsens framväxt i Sverige från tidigt 1900tal fram till våra dagar. Även om förutsättningarna har skilt väldigt över tid så är själva grundtanken alltjämt densamma, att skogsägare går samman i föreningar för att bli en starkare part på marknaden och för att hjälpas åt att skapa mervärde för alla medlemmar i ägande- och brukandefrågor.

Mellanskogs pris Träkronan i år går till Arne Olsson, VD på Folkhem, som höll ett inspirerande tal om varför vi ska bygga stora hus i massivt trä och alla fördelar som kommer av det. Att intresset för den här typen av byggnader är stor i världen förstår man när Arne berättar att delegationer från 150 länder har besökt Folkhems hus i Sundbyberg.

Som avslutning bjöds på en paneldebatt med Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen, Sandra Abrahamsson, jägmästarstudent, Johan Freij från Danske med mellanskog

NR 3 – 2016

Bank och Marie André, vice ordförande Mellanskog, om vad som krävs för ytterligare hundra framgångsrika år.

Efter jubileumssemisariet började sedan festligheter med mat, dryck och spännande samtal mellan dagens alla deltagare. Allt i en för ändamålet perfekt vald plats på Uppsala slott.

Guldnålen

För att uppmuntra och hedra personer som gjort stora och betydelsefulla insatser för skogsägarrörelsens bästa delas Mellanskogs Guldnål ut. Vid årets stämma gick de till: Karin Eriksson, Södra Hälsingland, ”för sitt engagerade och målmedvetna arbete för att skogsägarföreningen ska nå fram till och aktivera skogsägande kvinnor” och till Sven-Erik Johansson, södra Dalarna, ”för att han har varit idégivare, inspiratör och projektledare i angelägna utvecklingsarbeten för att engagera skogsägande kvinnor, tydliggöra organisationen för medlemsverksamhet och förtroendevalda samt stärka arbetet i jakt- och viltvårdsärenden”.

Mellanskog vill rikta ett stort tack till talare och deltagare som bjöd på insikter om både historia och framtid!

1. Arne Olsson, VD Folkhem, mottar priset Träkronan av Marie André och Karin Perers från Mellanskogs styrelse.

2. Herman Sundqvist beskriver utmaningar och möjligheter i det svenska skogsbruket. 3. Lena Ek, ordförande Södra, Marie Wickberg, Mellanskog och Sandra Abrahamsson, jägmästarstudent pratar skog över en bit mat. 4. Paneldebatt med från vänster, moderator Nina Larsson, Herman Sundqvist, Sandra Abrahamsson, Johan Freij och Marie André. 5. Mellanskogs stämma hölls i år på Uppsala slott, 6. Sture Karlsson, VD på Mellanskog talar ekonomi på stämman. 7. Karin Eriksson tar emot Guldnålen av Karin Perers.

ÅRSREDOVISNING 2015 Sture Karlsson, VD Mellanskog, gick igenom årsredovisningen och resultat- och balansräkning, som också fastställdes av stämman*. Dessutom beskrev Sture hur man arbetar med strategiska och operativa mål och hur arbetet med att återställa medlemmarnas insatskapital fortskrider enligt plan. * För samtliga siffror hänvisas till Medlemswebben.

VAL AV STYRELSE OCH ORDFÖRANDE Stämman biföll valberedningens förslag om omval av samtliga styrelseledamöter vars mandattid gått ut. Samtidigt omvaldes Karin Perers till Mellanskogs ordförande.

5

6

7

MOTIONER INKOMNA OCH BEHANDLADE PÅ STÄMMAN* Från sbo/medlem 1. N Dalarna 2. Uppsala 3. S Dalarna 4. NÖ Hälsingland 5. S Dalarna 6. Härjedalen 7. Härjedalen 8. Västmanland 9. N Dalarna 10. N Dalarna 11. N Dalarna 12. Uppsala, Örebro, N Värmland 13. Uppsala 14. N Värmland

Ämne Digitala skogsbruksplaner Massavedspriser m.m.

Framtidens skogsägare Namnbyte Jordförvärvslagen Artskydd Ersättningsmark Prissättning Stipendier Nyckelbiotoper Premier leveransvirke Rovdjur Arvoden Viltförvaltning

* Stämmoprotokoll med motioner och stämmans beslut kring motionerna finns på Mellanskogs medlemswebb.

med mellanskog

NR 3 – 2016

17

k alsongen allvar

Passion för skog skapade Allvar Det är ett massivt perspektiv att gå bland trädens stammar och veta att de har stått där i kanske 100 år. Det förpliktigar, det är en känsla man inte bara kan hafsa över, säger Niklas Gilmark. Tillsammans med designern och grundaren av modeföretaget Hope, Stefan Söderberg, har han just lanserat underklädesmärket Allvar.

Det unika ligger inte i designen utan i materialvalet – gran och tall.

N

TEXT: Lena Magnergård FOTO: Bohman Sjöstrand

ågon har redan försökt sig på att skämta om tallbarr som sticks i kalsonger. Gör inte om det. Det här är allvar. Och är något allvarligt för någon, måste det tas på största allvar av alla. Så är det bara.

– I början tilltalades jag inte alls av tanken på att vi skulle heta Allvar. Allvaret var ju själva innehållet i det vi ville kommunicera med varumärket. Men ju mer jag kände på namnet desto tydligare blev varumärkeskopplingen och till slut enades vi om att vårt företag skulle heta Allvar, eller egentligen Allvar Underwear, förklarar Niklas Gilmark.

Från skog och mode till företag

Det är i skogen han har sina rötter. Från de ångermanländska skogarna, utanför Härnösand där han växte upp, och från skogarna utanför Grythyttan där han som barn planterat och röjt skog på sommarloven. Och från Härnösand kommer också kompanjonen Stefan Söderberg. Stefan har en lång karriär bakom sig, som

18

grundare och designer, med succéföretaget Hope. Han har verkat länge inom modebranschen till skillnad från Niklas som är i inledningen av sitt yrkesliv efter studier på Handelshögskolan och med målet att bli egen företagare.

– Jag hade en lista med ett 50-tal affärsidéer. Efter en noggrann genomgång och bollande med vänner och familj stod det snart klart att idén med kläder av cellulosamaterial var mest intressant. Jag hade läst om ett brittiskt företag som tillverkade kläder av bambu och då tänkte jag på vår svenska skog, förklarar Niklas.

Han lyckades få stöd från en inkubator men saknade fortfarande ett väsentligt ben, en designer. Niklas siktade högt och kontaktade Stefan Söderberg som just hade dragit sig tillbak som Hopes designer. Från början var Stefan skeptisk men när Niklas presenterat idén var det tydligen något som appellerade till honom. Möjligen var det skogen, vi återkommer till det.

Vänder sig till medvetna människor som gärna tar ställning

De första kalsongerna exponeras, sedan ett par månader, på NK:s disk för herrunderkläder. Att de hamnat just där är förstås ingen slump. Snarare ett noggrant och medvetet val. Allvar har ringat in sin målgrupp. Det handlar om medvetna kunder även om kundkretsen inte är särskilt homogen. På NK:s herrsalonger rör sig en blandning av hipsters och Östermalms allra finaste damer. Håller inte produkten vad den lovar genomskådas det snabbt. Kunderna menar allvar med sitt shoppande, det är inte bara på skoj. Men uppstår kärlek, mellan produkt och konsument, betalar man mer än gärna 300 kronor för ett par kalsonger.

Vän av ordning frågar sig antagligen hur kalsongerna ser ut. Kanske inget märkvärdigt vid första anblicken, om man bortser från förpackningen. Underkläderna går i en monokrom färgskala, från bruten vit till en färg som inte är helt svart. Materialet är mjukt och väldigt, väldigt lent. Och kanske är vi nära att röra vid företagets själ, där någonstans, i det riktigt avskalade. med mellanskog

NR 3 – 2016

Niklas Gilmark & Stefan Söderberg

Häng med nu för plötsligt blir Allvars kalsonger en spegling av modevärlden idag. Produkterna är enkla till design och färg. Sedan kommer det kvalificerade.

Materialet. Designen verkar för tillfället ha gjort sitt inom branschen och de stora modekreatörerna ser hellre till innehåll och material. Det ska vara hållbart, försvarbart och naturligt. Det var kanske också därför kreatören Stefan Söderberg nappade. På materialvalet.

På skogen. På Niklas idé.

– Jag tilltalas av tanken på att kunna tjäna pengar och göra vinst på naturens överskott. Det finns inget motsatsförhållande i det, säger Niklas Gilmark.

– Jag attraheras av naturen. Att få gå i timmar i skogen ger mig ett lugn. Då skärps alla sinnen. Det kan ju finnas ett djur bakom nästa tall eller så kan man gå vilse.

Jag räds inte det, tvärtom. I skogen uppskattar jag den blandade känslan av rädsla och det vackra.

Niklas beskriver inte skogen i gröna toner. För honom är skogen mörk. Det är grått, ibland ljusare men ofta mörkt. Det är också tydligt i Allvars kollektion. Inga randiga, färgglada eller lyckliga sockor här inte. med mellanskog

NR 3 – 2016

Allvar på väg ut i världen

Nu väntar lansering av underkläderna. Niklas träffar återförsäljare och pratar filosofi. Den försäljare som inte förstår tankarna bakom Allvar och kan produktionsleden bakom materialet kommer inte kunna sälja produkten. Men det är långt ifrån obegripligt och snart lär vi få se de svenska kalsongerna, producerade av gran och tall runt om i världen.

De i ögonfallande, tubformade burkarna, som underkläderna ligger i, kommer att stå staplade på diskarna i London, Paris och Berlin.

– Förpackningen är viktig. Vi har valt en exklusivt rund, kartong i varornas färger som utstrålar känsla och kvalitet.

Och sedan bär den förstås vår logo, i guld, med ett märke hämtad från historisk ångermanländsk timmerflottning.

Det var med dessa symboler man märkte ut vilket timmer som tillhörde vem och till vilket bruk virket skulle fraktas, säger Niklas Gilmark.

Världen väntar. Kunderna kommer snart ge sitt stenhårda omdöme. Försäljningssuccé eller flopp. Niklas har preparerat sig mentalt för det värsta, det mörka, men på förpackningen är det guldet som glimmar. Det är allvar nu.

19

å Endast tv r! va k r la e d n a

Investera i Stångby vindpark!

Pengar på skogskontot?

Just nu erbjuder Eolus investering i vindpark Stångby. Vi säljer tiondelar i ett av vindkraftverken i vindparken som ligger i Lunds kommun i Skåne. Parken är driftsatt våren 2016.

För mer information kontakta oss!

Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com

Henric Karlsson 010-199 88 72

Nyhet!

Moheda 121 ND - skogsvagn med navmotordrift.

• Kraftfull navdrift • Kraftfull navdrift • Intelligent styrsystem ger en enkel och bra • Intelligent styrsystem ger en enkel och bra funktion funktion • Frikopplande hjulmotorer vid högre farter • Frikopplande hjulmotorer vid högre farter • Säkerhetsfunktioner som motorbroms och • Säkerhetsfunktioner som motorbroms och hashastighetsreglering tighetsreglering • Fram-back funktion samt differential• Fram-back funktion samt differentialfunktion funktion som standard som standard • Man kan montera kedjor eller band • Man kan montera kedjor eller band • Normal boggiefunktion ger lågt rullnings• Normal boggiefunktion ger lågt rullningsmotmotstånd och goda klättringsegenskaper stånd och goda klättringsegenskaper

Vagnen har en ren design med väl skyddad slangdragning. Styr- och kranventil i kranpallen. Moheda 121 ND kan utrustas med flera olika kranalternativ.

Du hittar mer information på www.mohedasystem.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

henric.karlsson@eolusvind.com

Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com

fr åga skogsinspektorn

f råga skogsi n sp ektor n Namn: Björn Andersson Virkesområde: Södra Värmland Favoritträd: Vårtbjörk Blir glad av: När flötet åker under vattnet på Vänern och jag vinner på stryktipset.

Drömresa: Nya Zeeland Sommarplaner: Sommarstugan vid Vänerns strand.

Bäst med Mellanskog: Samhörigheten och de gemensamma målen. Att vi långsiktigt jobbar för skogsägarnas bästa.

F

råga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där ni medlemmar är välkomna att ställa era frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer, som också kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden.

Vill du ställa frågor till kommande nummer är det bara att skicka e-post med dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Hej, hur är det där med barkborrar? Var överlever de och när svärmar dom? Är det då de går på friska träd?

Hälsningar, Torgny S Widen Hej Torgny, I maj-juni inleds svärmningen. Sedan förökar de sig i vindfällen som ännu inte torkat och på försvagade träd i solvarma lägen. I juli-augusti lämnar de vindfällena och träden de varit i. De övervintrar sedan i marken och under barken på de angripna granarna.

Hej, jag tycker det ser så hemskt ut efter markberedning.

Måste man göra detta?

Hälsningar Anna Hej Anna, Nej, det måste man inte. Men det är en åtgärd som förbättrar för plantorna och underlättar planteringsarbetet.

Plantan sätts i den omvända torvan och kommer då upp över den konkurrerande vegetationen. Dessutom så har snytbaggen lite ”torgskräck” och vill inte gå ut på den öppna ytan som markberedningen innebär. Det blir också i ytan humus mot humuskondens som plantans rotsystem kan dra nytta av i uppstarten. Ett säkert sätt att få en bra föryngring. Tro mig, Anna, på många hyggen har man dessutom svårt att se att det varit markberett efter 5 till 10 år.

Vi har en del vindfällen i vår skog. Måste vi avverka detta?

Finns det något så kallat slutdatum och i så fall varför?

Undrar Börje i Svanskog Hej Börje, Det beror helt på vad det är för trädslag. Är det barrträd ska de vara bortforslade senast sista juni för tall och sista juli för gran. Max fem skogskubik per hektar får lämnas kvar. Lövträd kan få lämnas kvar. Det här ska göras för att minimera märgborrens (som angriper tall) och granbarkborrens (som angriper gran) skadeverkningar i våra skogar.

En enkel fråga till skogsinspektorn. Vad kostar det att få röjt ett hektar ungskog? Mvh Lisbeth A Hej Lisbeth, Jag tycker du ska boka en tid med din lokala skogsinspektor för ett besök i ungskogen. Priset varierar nämligen beroende på både terräng, grovlek, höjd och stamantal. med mellanskog

NR 3 – 2016

SKOGSINSPEKTORNS TIPS I SKRIVANDE STUND… Passa nu på när det är fint ute att bjuda med skiftesgrannen på picknick. Ta med er en trevlig matkorg och gå upp rågångar tillsammans. Det är detta som jag tycker är mest eftersatt i många skogar, och gör ni det nu tillsammans undviker ni kanske framtida dispyter. Både för er och kommande generationer eller nya ägare.

21

LH1605

Robust & effektiv

3 års garanti på alla PTO-modeller.

Nyhet!

E-serien i entreprenadsegmentet för montage i rototilt på traktorgrävare och grävmaskiner.

Ilsbo – den svenska kedjeröjaren Med stabil konstruktion och mjuk drivlina är Ilsbo ett driftsäkert och ekonomiskt alternativ vid röjning av busk och sly i stenig och svår miljö. Kedjornas rotationshastighet kan enkelt optimeras genom utbytbara remskivor och en integrerad återfyllnadsventil skyddar vid oavsiktligt stopp. Finns i många modeller, både mekaniska och hydrauliska, med arbetsbredd upp till 164 cm.

Kontakta din säljare redan idag för mer information!

22

Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se

med mellanskog

NR 3 – 2016

medlemserbjudande

Utnyttja dina medlemsförmåner Som medlem i Mellanskog har du tillgång till en rad medlemsförmåner.

Förutom våra skogliga tjänster och rådgivning kring ekonomi och juridik har vi också samarbete med flera aktörer och företag som är av intresse för skogsägare.

TEXT OCH FOTO: Maria Bergenheim, Mellanskog

I förra numret berättade vi om Agrolkortet som du som medlem kan skaffa och därigenom tanka billigare drivmedel. Här berättar vi om medlemsrabatterna på Skogma, Europas största koncern för postorder inom skogsbruk och friluftsliv. Ungefär en gång i månaden tar Skogma fram olika produkter med förmånliga priser till Mellanskogs medlemmar.

– Skogsägare är en viktig målgrupp för oss. Det är roligt att kunna ta fram exklusiva erbjudanden till just Mellanskogs medlemmar, säger Pär Lundin, marknadsoch försäljningschef på Skogma.

Vad är det för typ av produkter som ni erbjuder?

– Vi säljer allt man behöver för att kunna sköta sin skog.

Erbjudandena rör alltifrån kläder, skyddsutrustning till verktyg med mera. Just nu erbjuder vi Mellanskogs medlemmar en väggrind till rabatterat pris, säger Pär Lundin.

Erbjudandena från Skogma ligger på Medlemswebben, en e-tjänst av typen mina sidor som alla medlemmar har tillgång till. Via Medlemswebben hittar du Skogmas webbshop.

Så loggar du in på Medlemswebben

1. Gå till www.mellanskog.se 2. Skriv in ditt medlemsnummer och ditt lösenord eller logga in med BankID. 3. Logga in!

Om du inte har inloggningsuppgifter går det bra att hämta dessa direkt från vår hemsida. Du behöver då ha ditt medlemsnummer och din e-postadress tillhands.

Pär Lundin, marknads- och försäljningschef på Skogma.

Väggrindar?

- Ja, det har vi!

Medlemserbjudande 15% rabatt Gäller artikel 405100 (Ord pris 3244:- inkl moms)

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se för att ta del av detta finfina erbjudande Vår kunskap och bredd - Er fördel!

Erbjudandet gäller t.om. 30/6-2016 och kan ej kombineras. Frakt tillkommer för skrymmande gods.

med mellanskog

NR 3 – 2016

23

nils säfström

Nils känner våra historiska rötter Precis när sommaren anlände, i början av maj i år, träffade Med Mellanskog en riktig ”grand old man” på kontoret i Falun. Nils ”Nisse” Säfström är en pigg, alert och ungdomlig 92-årig ålderman med en mängd kunskap om Mellanskogs historia i bagaget – och inte minst en diger samling fotografier som sträcker sig över decennier.

TEXT: Per Sandberg, Mellanskog FOTO: Nils Sävström

Mycket förändras och mycket är sig likt

Nils Säfström har ett stort bildarkiv med historiska fotografier från skogen.

N

isse, som han till vardags kallas, berättade att han började sin yrkesbana inom skogsägarrörelsen 1950 och då var han en av få tjänstemän som fick till uppgift att strukturera och hålla i de drygt femtio kontaktombud som då fanns i bygderna för att teckna kontrakt med skogsägare och ”predika” medlemskap i föreningen.

Ett tydligt minne han lyfte var när han fick kontakt med en kvinna som hade blivit ensamstående och därmed ensamt ansvarig för en större skogsareal i västra Dalarna. En uppköpare från ett skogsbolag hade utnyttjat situationen och gjort affärer som gjorde att hon stod i skuld till bolaget.

Nisse greps av hennes berättelse och konstaterade snabbt att någon skuld till bolaget knappast var aktuell, ”titta ut från köksfönstret så ser du dina tillgångar” sa Nisse och så började ett livslångt medlemskap i skogsägarföreningen där ömsesidig tilltro och ärlighet var ledorden. Föreningen hette då Dalarnas skogsägarförening vars grunder lades redan 1906 och faktiskt är ursprunget till dagens Mellanskog.

24

Efter 1950 har föreningen växt och fusionerat med närliggande mindre skogsägarföreningar och när Nisse slutade 1987 var Mellanskog en betydande aktör i Dalarna, Hälsingland och Härjedalen. Han hade då tjänstgjort med de flesta befattningar man kan tänka sig. Idag är ju Mellanskog ännu större då Mälarskog fusionerades in 1997 och Västra skogsägarna 2002.

Nisse har under sina år i skogen noggrant följt utvecklingen i branschen och det är spännande att höra hur vissa händelser påverkade skogsägarrörelsen, både uppåt och nedåt. Inte minst har de de stora stormarna med trädfällning i massor naturligtvis varit en stor påfrestning som satt sina spår, både känslomässigt och ekonomiskt.

Den otroliga kunskap och fotoskatt som beskriver Mellanskogs historia som Nisse har skapat genom åren är en guldgruva för den historiskt intresserade. Just nu sammanställs delar av materialet i en bok.

Vad vill då Nisse förmedla för framtiden, jag kunde inte låta bli att fråga denna levande uppslagsbok.

– Ja, sa Nisse, det viktigaste jag konstaterat genom åren är att föreningens företrädare är lokalt förankrade. Visst, det är stora förändringar med medlemskåren på grund av utflyttning, utboägande och generationsväxlingar men skogen står ju där den alltid stått och då kopplar trovärdighet starkt med lokal kännedom och förankring.

med mellanskog

NR 3 – 2016

stig wiklund

Stig Wiklund brinner för att hjälpa andra att nå framgång. – Det är en enorm förmån att få följa spännande och inspirerande människor på deras resa för att uppnå sina mål, säger han.

Stig hjälper andra att prestera och må bra Vad är det som gör att vissa människor blir framgångsrika? Att en del tycks lyckas hela tiden med det de gör, medan andra står och stampar? Möt Stig Wiklund, mental coach och rådgivare, i ett samtal om hur viktigt det är att må bra för att lyckas.

TEXT & FOTO: Maria Bergenheim, Mellanskog

– Vi människor krånglar ofta till saker i onödan.

Istället för att fokusera på uppgiften lägger vi ned massor med tid och energi på småsaker runt omkring.

Vi är världsbäst på att älta saker utan att komma fram till något konstruktivt. Det här hämmar prestationsförmågan och begränsar möjligheten att nå dit vi vill, säger Stig Wiklund.

Stig Wiklund har drygt 25 års erfarenhet av mental rådgivning, sedan flera år tillbaka arbetar han heltid som mental coach, skriver böcker och är en flitigt anlitad föreläsare. Stig har samarbetat med flera av våra största idrottsstjärnor som längdskidåkarna Anna och Johan Olsson, skidskytten Helena Ekholm och långloppsskidåkaren Britta Johansson Norgren, för att nämna några.

Samma mentala mekanismer

Gemensamt för dessa elitidrottare är förstås att de alla haft stor talang för sin idrott. Men vad som också förenar dem är att de alla upplever att arbetet med de mentala bitarna varit direkt avgörande för deras framgångar.

– Mår du inte bra har du mindre förutsättningar för att lyckas med det du gör. Så enkelt är det. När Johan Olsson står på startlinjen i ett lopp betyder det mentala 100 procent för honom, säger Stig.

Egentligen spelar det ingen roll om du är elitidrottare, skogsägare eller något annat. De mentala mekanismerna för att lyckas är desamma, säger Stig.

Fokusera på det viktiga

Mycket av den mentala träningen går ut på att fokusera på det viktiga och att skala bort bruset

med mellanskog

NR 3 – 2016

runt omkring. Vi människor har dock en tendens att fokusera på negativa saker och att förstärka och förstora upp småsaker som inte är viktiga i det stora hela. Även framgång kan vara svår att hantera, trots att det i grunden är något positivt.

– Det är väldigt vanligt att framgångar skapar press och blir betungande istället för att ge glädje och mervärde. Särskilt vid tidiga framgångar inom idrott blir det lätt så. De kan också stiga en åt huvudet och förändra vårt beteende negativt, säger Stig.

Här är jag – hit vill jag

Stig jobbar mycket med att de han coachar ska skriva ned och reflektera över vad det är man vill.

Mycket handlar om att definiera sitt nuläge och därefter sitt önskvärda läge, alltså ”här är jag – hit vill jag”. Sedan upprättar Stig en handlingsplan och ett träningsprogram tillsammans med den han jobbar med. Förberedelser är ett annat nyckelord: – Man brukar säga att så mycket som 90 procent av en framgång beror på hur väl förberedd du är, säger Stig.

Stigs budskap är inte krångligt, mycket är logiskt och självklart. Som att hur du mår påverkar hur det går. Det enkla är det genialiska.

Tre mentala tips!

Stig delar gärna med sig av mentala råd. Han finns både på Facebook och Twitter och bloggar på sin hemsida www.positivakicken.se Här ger han Mellanskogs medlemmar tre tips för att må bra.

1. Skriv varje kväll ned tre saker som du har gjort bra under dagen.

2. Sätt upp mål som du jobbar med.

3. Träna på att reflektera. Vad behöver just du göra för att må bra?

25

nya sbo - ordför anden

Lars Linde vald till ny sbo-ordförande i Nordöstra Hälsningland

Sbo Stockholm har fått en ny ordförande i Stefan Lindskog

Hallå där Lars Linde. Hur känns det att vara ny sbo-ordförande i Nordöstra Hälsingland?

– Eftersom jag var med i Dellarnas sbo innan sammanslagningen och har varit borta från rådsarbetet ett antal år så känns det spännande och motiverande att ha fått det stora förtroendet att bli ordförande.

Hej Stefan Lindskog. Hur känns det att vara ny sbo-ordförande i Stockholm?

– Spännande och intressant. Vi har många viktiga uppgifter framför oss, inte minst vad gäller äganderätts- och intrångsfrågor. Sedan är det alltid trevligt att planera lockande medlemsaktiviteter.

Vad tycker du är viktigast för Mellanskog att jobba med i dagsläget?

– Det viktigaste för Mellanskog är att få bra priser för den råvara vi medlemmar producerar och därmed öka avkastningen på våra skogsfastigheter.

Hur ser dina planer ut för sommaren?

– Det blir arbete på vårt jordbruk med allt som hör därtill. Men är det bra väder blir det nog en tur med båten. Även någon dag hos svärföräldrarna och deras stuga på Bärön (Enånger) har vi tänkt oss.

Vad tycker du är viktigast för Mellanskog att jobba med?

– Prisfrågan är alltid viktig. På medlemssidan är det bevakning av, och påverkan på, allt som är på gång med det Nationella Skogsprogrammet, eventuella ändringar i lagstiftningen och liknande saker, så att skogsägarnas intressen hela tiden förs fram och skapas förståelse för.

Sommaren är snart här, vad har du tänkt göra då?

– När det gäller skogliga aktiviteter är det röjning och vägförbättringar som gäller. Så jag hoppas på en lagom varm sommar. Sedan ska jag naturligtvis ta mig tur till MellanskogsElmia i augusti.

Så lyckas du bäst med en plantering GENOM PLANTERING OCH sådd kan önskat trädslag

och härkomst väljas. I praktiken är plantering den effektivaste och säkraste metoden på de flesta marker och bör därför oftast väljas vid föryngring av gran.

Plantering ger också ett snabbt föryngringsresultat.

För tall är ibland naturlig föryngring att föredra, men inte alltid. Funderar du på att plantera? Kontakta din skogsinspektor så kan ni gemensamt gå igenom vad som blir bäst på dina marker.

TEXT: Tommy Grenhage, skogsinspektor, Mellanskog

26

Tips och trix för att lyckas med din plantering • Beställ plantorna i god tid, förbeställ redan vid avverkningsplaneringen.

• Markbered.

• Ståndortsanpassa – rätt planta på rätt mark. Olika planttyper beroende på höjd och breddgrad.

• Använd förädlat material.

• Sätt plantan i omvänd torva.

• Dikesrensa och skyddsdika vid behov.

• Rådfråga gärna skogsinspektorn eller plantleverantören av varje enskilt objekt.

med mellanskog

NR 3 – 2016

ny t t i näringspolitiken

Nyckelbiotop Vad betyder det egentligen?

t t y tt ny n

I NÄRINGSPOLITIKEN

Begreppet nyckelbiotop förekommer allt oftare i skogsdebatten och i mitten av april valde två av Mellanskogs medlemmar att anmäla Skogsstyrelsen till justitieombudsmannen för hanteringen av ett nyckelbiotopsärende. Men vad betyder egentligen begreppet och varför kan det innebära ett problem för skogsbruket?

TEXT: Marie Wickberg, Mellanskog FOTO: LRF Skogsägarna

– Skogsägarna gör otroligt mycket för att värna värdefull natur, det är vårt ansvar. Men just det här verktyget fungerar dåligt. Det är inte rimligt att en inventeringsklassning ska få så här stora konsekvenser för en enskild skogsägare. Risken är att man tappar tilltron till myndigheter och det svenska systemet för skydd av natur.

Hur ska man lösa problemet?

– Först och främst behöver man titta över begreppet nyckelbiotoper och utvärdera om det används på rätt sätt. Sen måste staten ta ansvar för konsekvenserna av inventeringen och tydligare prioritera nyckelbiotoper för biotopskydd och naturvård avtal där skogsägaren vill det. Naturvården ska bygga på verktyg som både ger effekt och som respekterar skogsägarnas rätt att äga och bruka sin mark, säger Gunnar.

dé

n

Med Mellanskog har tidigare skrivit om KOMET, ett nytt sätt att skydda värdefull natur. Kan det vara en lösning?

– KOMET kan absolut vara en del av lösningen för skogsägare som har nyckelbiotoper och vill få ersättning för att skydda dem. I KOMET vänder man på perspektiven och utgår från vad markägaren vill skydda. Det finns många skogsägare som gått i decennier i sin skogsmark, som känner varenda vrå och som är väldigt stolta över sina höga naturvärden. Det engagemanget ska vi ta till vara på.

G unnar L in

Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna, berättar att en nyckelbiotop är ett område med höga naturvärden som anses ha en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade växter och djur.

– Skogsstyrelsen avgör vilka skogsområden som ska vara nyckelbiotoper. När Skogsstyrelsen startade nyckelbiotopsinventeringen på 1990-talet var tanken främst att små områden skulle omfattas och de ansågs utgöra en mycket liten andel av skogsmarken, säger Gunnar.

I praktiken har begreppet med tiden kommit att omfatta allt fler, och större, områden. Samtidigt är en nyckelbiotop inte ett beslut om skydd, utan en klassning utifrån en inventering. Det betyder att många områden pekas ut som värdefulla men inte får formellt skydd – vilket i sin tur innebär att markägaren inte får någon ekonomisk ersättning. I slutändan hindras skogsägarna från att bruka marken, eftersom certifieringsreglerna inte tillåter försäljning av virke från mark klassad som en nyckelbiotop. Varken ersättning eller intäkt från skogsbruket med andra ord.

Gunnar Lindén menar att systemet med nyckelbiotoper undergräver den långsiktiga naturvården.

Till sist, om man har fått en nyckelbiotop registrerad på sin mark, vad ska man göra då?

– Om du tror att det finns skäl att ifrågasätta bedömningen kan du be om att få ett nytt utlåtande från en annan tjänsteman. Ett annat alternativ är att göra området till en frivillig avsättning. Om man vill ha ersättning för marken kan man som sagt anmäla det till KOMET-programmet. Men det finns inga garantier för att få ekonomisk kompensation tyvärr. med mellanskog

NR 3 – 2016

27

Vi ses på MellanskogsElmia i Sala den 19-20 augusti. Besök oss i monter 216.

Välkommen!

V�x�� F�� ��� r��. �ra�i�� ��.

STORT INTRYCK. LITET AVTRYCK. Kontakta din närmaste återförsäljare: Västmanlands, Örebro och Sörmlands län

Christer, tel: 070-333 03 54, www.wistromsgallring.se Uppsala och Stockholms län Marcus, tel: 070-602 98 00, www.norrvallby.se

www.vimek.se

Höstplantera – och skörda nya framgångar direkt Vänta inte till våren, utan plantera din nya skog redan i höst!

Vi hjälper gärna till med markberedning och plantering.

Kontakta din lokala inspektor på Mellanskog för frågor kring våra plantor, snytbaggeskydd och skogliga tjänster.

Vi ses väl på MellanskogsElmia?

Vi bevakar mässan i våra digitala medier – på webbplatsen skogssverige.se, i våra nyhetsbrev, på facebook.com/skogssverige och twitter.com/skogssverige.

Följ oss och träffa SkogsSverige på MellanskogsElmia!

mil jöhänsyn

Mellanskog utbildar 700 personer i miljöhänsyn Hur ska hänsyn se ut i ett skogsbryn och hur ser man egentligen till att man bevarar de fornminnen som tidigare generationer lämnat efter sig i skogen? Att ta rätt beslut för miljön kräver god kunskap – och därför genomför nu Mellanskog en mycket stor utbildningssatsning inom miljö. Under våren deltar 700 medarbetare och entreprenörer i heldagsutbildningar.

TEXT: Marie Wickberg FOTO: Åsa Öhman

ÅSA ÖHMAN ÄR miljöansvarig på

Å sa

Ö hman

Mellanskog. Hon menar att kunskap är A och O för att ta hänsyn till naturen.

– I de allra flesta fall blir det rätt. Vi blir allt bättre på att skona marken och att hitta de värdefulla naturtyper som behöver skyddas. Samtidigt ser vi att det finns brister, ofta beror det på att man inte riktigt vet hur man ska göra, säger Åsa.

Till grund för utbildningarna ligger de målbilder som arbetats fram mellan Skogsstyrelsen, skogsbranschen och frivilligorganisationer. Målbilderna beskriver i ord och bild hur olika hänsynskrävande naturtyper ser ut och hur man kan lämna så god hänsyn som möjligt.

– Skogspolitiken bygger på frihet under ansvar, säger Åsa. Det innebär att skogsnäringen tar ett större ansvar än vad lagen kräver. Jag är övertygad om att miljöhänsynen inte blir bättre genom detaljerade lagparagrafer, utan genom att vi har en hög kunskapsnivå och att vi tar vårt miljöansvar i vardagen.

Vi är bra men kan bli ännu bättre

Det är Mellanskogs fältinstruktörer som leder exkursionerna och intresset bland medarbetare och entreprenörer har varit stort. Åsa Öhman konstaterar att det är många som verkligen brinner för det de dagligen arbetar med.

– Hittills har 500 personer gått utbildningarna och dagarna har varit fulla av frågor och synpunkter.

Till exempel funderas det över säkerhet och ansvarsfrågor kring vattenöverfarter som lämnas kvar, säger Åsa.

Vad förväntar du dig för resultat?

– Att vi blir ännu bättre. Redan idag tar vi ett stort miljöansvar men samtidigt ser vi att det finns mer att göra.

Bakgrunden till målbilderna var att det fanns en otydligmed mellanskog

NR 3 – 2016

het kring vad god miljöhänsyn egentligen var. Det här är ett sätt att förtydliga vilka olika hänsynskrävande miljöer vi möter i vardagen och hur hänsyn tas på bästa sätt.

Hur sköter sig egentligen Mellanskog idag, tar vi hand om miljön?

– Det gör vi absolut. Man ska inte glömma att skogen och skogsbruket är helt avgörande för att möta den allra största miljöutmaningen vi står inför, nämligen klimatförändringarna. Skogsbrukare gör stora miljöinsatser varje dag.

Samtidigt har vi som sagt utmaningar, som tillexempel att vara försiktig med marken och att skydda sällsynta växter och djur.

Mellanskogs fyra miljömål för 2016 1. Sex av tio träd ska vara miljöcertifierade.

2. Mängden död ved och naturvärdesträd ska öka.

3. Ingen mark ska bil allvarligt skadad av våra maskiner.

4. Inga registrerade fornlämningar ska skadas.

Målbilderna Målbilderna innehåller konkret information om vad god miljöhänsyn innebär i praktiken. Sammanlagt finns målbilder för cirka 40 olika hänsynsmiljöer. Du kan hitta dem på Skogsstyrelsens webbplats under fliken sköta skog, klicka dig sedan vidare till ”god miljöhänsyn”.

29

tr ädgårdskrönik a

trädgårdskrönika

Jordgubbar

Populär akleja

Ider s

tr

öm

Elin

DEN ULTIMATA SOMMAREN!

Sockerärt är lättodlat och gott

Guiden till den ultimata trädgårdssommaren Sommaren är underbar, men kort. För oss som har blommor, grönsaker och jordgrävning som hobby är den kanske lite extra jäktig. Därför får ni idag mina bästa tips för att få ut så mycket som möjligt av de varma månaderna i trädgården.

TEXT & FOTO: Elin Iderström, mellanskogochgard.blogspot.se

DET FÖRSTA DU ska tänka på är att välja latsmarta odlingsmetoder. Vad det är kan se lite olika ut. Det allra viktigaste är att göra på sätt du själv tycker är roliga, annars kommer det kännas ansträngande hur smart det än är. Mitt bästa latsmarta tips är att skapa kretslopp. Det gör du genom att använda det som redan finns på platsen.

Med gräsklippet täcker jag all bar jord. Det gödslar, håller kvar fukt så jag slipper vattna så ofta, skyddar mot vind och kyla och inte minst förbättrar det jorden. De få ogräs som orkar igenom är lätta att dra upp. Av nässlorna gör jag nässelvatten som blir den bästa näringen. Bortrensat ris får bottna en kompostlimpa eller ligga i en hög som ett förstklassigt hotell till insekterna. Jag har komposter och vattenuppsamlare i varje hörn av tomten så tiden som går åt till det ständiga flyttandet av saker blir minimal. Allt för att förenkla och göra saker smidigare.

MITT ANDRA TIPS är att bara vara i trädgården så mycket du kan utan att tänka att du ska göra någonting särskilt.

Det fungerar bra både om du är stressad över allt du vill

30

göra eller om du inte kommer på vad du ska göra. Sätt dig på dina favoritplatser. Se hur det växer. Känn lukten och vinden. Hör ljuden. Jag läste en gång att man ska sitta i sin trädgård tio minuter varje dag och om man känner sig stressad ska man sitta där i en timme. Kanske lite väl svårt råd att följa, men faktum är att bara man går ut brukar sysslorna och lusten komma av sig själva. Plus att det då känns som allt annat än arbete. Man rycker lite ogräs medan man käkar jordgubbar, kollar efter larver på kålen och plockar ett gäng förhatliga sniglar. Så fick man massor gjort utan att ens märka det.

MITT SISTA OCH viktigaste tips är dock att alltid komma

ihåg detta: Trädgård är inget projekt.

Det är fantastiskt hur mycket magnifik trädgårdsinspiration vi tar del av i medierna, men baksidan av det är att vi riskerar att tro att vi måste göra samma sak. Att vi obetänksamt gör ännu en del i våra liv till något som kräver projektplaner, deadlines, strategier och målbilder.

Det behövs inte.

Trädgården är levande och den kommer att leva nästa år och den kommer att leva om tio år, oavsett vad du gör.

Trädgården är faktiskt bara den lilla bit av naturen som just du får njuta av. Den lilla plätt som är just din oas. Det behöver inte vara svårare än så, inte ens om du får för dig att odla blommor och grönsaker där. För tvärtemot vad man ibland kan tro, kommer ingen att sticka en trädgårdsutvärdering under näsan på dig när sommaren är slut.

med mellanskog

NR 3 – 2016

korsord KANSKE I KASSAN

TRÖSTLÖST

KYLT KNYCKER

SNOBB FÖRA OVÄSEN

HAR GRYMTANDE HYRESGÄSTER KAJUTAINGÅNG

SÄNDER I ETERN OFTA MED FRUTTI

SOM TVÅ

KANSUMERAR LAGER DRYCK FEST SPIRITIST- EN LARS MÖTEN VON SLEVADE LETTER OF INTENT

GORE

TILLBEHÖR

SKÅDISMARGARETHA

FORS I BERGMANSBY MELLAN LUDVIKA OCH GRÄNGESBERG HOCKEY- SLIPADE MATS ÖVERMED 18 DRIVA SÄSONGER I NHL

BRÖDPICK

LÅTA SOM ETT VISST TÅG

RYMDFIGUR

SYRE

URSP-

SOLNAELVA GAMMAL SKATT

UTDÖD RUNGLIG PIPPI KALLELSER

FESTMÅLTID

FÄLT SOLGUD

GODSET DEN AV EGENNYTTIGES KERAMIK

DEPARTEMENT

PIGGELIN TIDSÅLDER

RINGA ÄR JU TÅKERN

STRÄNGT

VÄNDOR VISAR TILL STHLMS UNDRE VÄRLD

MULLER

LIKGILTIGA

KOXA

PORTSÄVANSAMLING VINSTÅNS OCH AUDIBETYG TORIET

VÅRDA

GRÖTIGA ÄR LJUSARE

STRECK

VAPEN

LÄNK I HJUL

TENN

BYTA

OXUDDE 138-12

Vinnare nr 2 BLAND DE RÄTTA SVAREN lottar vi ut 5 stycken ”Om konsten att odla det omöjliga”, skriven av Peter Englander.

Maila orden som bildas i de blåa rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala innan 19 augusti.

med mellanskog

NR 3 – 2016

Rätt svar i förra numret är ordet ”SOLSÄNKA”.

Vi har dragit fem pristagare som vinner en ”Sverige-skärbräda”. Grattis!

Anna-Lena Hansson, Alfta Barbro Fredricson, Rengsjö Tage Hansson, Bollnäs Hans Christer, Stockholm Gunnar Nilsson, Funäsdalen

31

NYHET

WWW.TERRI.SE Vi pratar gärna affärer med dig.

Välkommen till vår monter 67. handelsbanken.se/skogochlantbruk

Japansk kvalitet – hela vägen Be SILKY Pocket Boy 170 är Bäst i Test enligt Råd & Rön. Alla våra japanska sågar och sekatörer håller samma höga kvalitet och effektivitet. Besök oss på MellanskogsElmia i Sala får du se.

Fina mässerbjudanden!

sök os på Mella s skogsElmnia i Sala

Silky Hayauchi – stångsåg med tele­ skopskaft för trädvård.

SILKY Pocket Boy 170.

Silky Ultra Accel Curve – en kraftig hopfällbar handsåg.

Silky Zubat – hölstersåg med bågformat sågblad.

Skandinavisk Generalagent för Silky Tel 023-296 55 · www.gronytekonsult.se

vd - krönik a

En framgångssaga För några år sedan var jag på en studieresa till norra Vietnam med andra skogsägare från Sverige.

Resan gick bland annat till orten Bai Bang och det pappersbruk som Sverige hjälpte Vietnam att bygga under slutet av 1970-talet och början på 1980-talet.

D

et var en märklig upplevelse för mig, då jag som ung student var där 1980 och gjorde mitt examensarbete på Lantbruksuniversitetet. Då, för 36 år sedan, var det världens fattigaste land och området runt Bai Bang var helt avskogat, marken ägdes av stora kollektiv som kontrollerades av staten. Alla försök till utveckling körde fast i byråkrati och ett kortsiktigt handlande där få tog ansvar.

När jag nu återvände så var det en annan värld som mötte mig. Jorden hade delats ut i privata brukningslotter på 50 år, handeln var fri och staten hade uppmuntrat skogsodling med rådgivning och lite stöd till konstgödning. Där det var avskogat där var det nu skogar överallt. Brukarna hade fått avkastning på sina investeringar och någonting som var hopplöst för 36 år sedan var nu en framgångssaga.

Hur blev det så?

Jag tror att några grundläggande byggstenar var på plats: 1. Brukarna trodde på att om de investerade i sin mark skulle de få tillbaka pengarna. De hade en grundläggande äganderätt.

2. Det fanns en marknad där pappersbruket var en viktig motor som skapade avsättning och genererade pengar. Dessutom hade en småskalig träindustri vuxit upp av sig själv, som förädlade det grövre virket.

3. Markägarna hade fått bra rådgivning och stöd att komma igång med trädplantering om de själva satsade tid, kraft och lite egna pengar. med mellanskog

NR 3 – 2016

Vad har det här med oss att göra?

Jag brukar tänka på den vietnamesiska skogsbonden när vi pratar svensk skogspolitik. I Vietnam är perspektivet ungefär 10 år innan man kan skörda, alltså måste man tro att man kan få avkastning på sin skogsmark i det tidsperspektivet. Jag tror att samma utgångspunkt gäller för människor och ägande i hela världen. För skogsägare i Sverige blir det då ett perspektiv på minst 50 till 100 år, beroende var vi har våra skogar. Äganderätten och tron att ingen utomstående kan komma och ”ta av” dig dina tillgångar har byggt en svensk framgångssaga. Idag är ägandet och brukandet ifrågasatt. Artskyddförordningen inkräktar på ett otäckt sätt på brukandet. Myndigheter kan med ett pennstreck och lite tyckande om en arts utbredning göra stora skogar omöjliga att bruka, helt utan ersättning.

Jag tror att vi är inne på en mycket farlig väg om inte ägande- och brukanderätten omvärderas av svenska myndigheter. Risken finns att långsiktigt brukande och ansvar blir ett högt risktagande där det är bättre att plocka hem pengar medan tid är.

Vi vill fortsätta bygga för framtiden

Precis som för den vietnamesiska bonden behövs förtroende och långsiktighet. Vi behöver lita på att våra myndigheter respekterar vårt ägande och inte tar ifrån oss vår egendom utan ersättning.

Vi behöver kort sagt precis som i Vietnam spelregler så att vi tror på framtiden, då kan vi fortsätta att bygga värden för världen i form av förnybara produkter för framtidssamhället.

Hälsningar Sture Karlsson VD

33

fr ån skogen

Kvalitetsproduktion på föreläsning i Delsbo Intresset för kvalitetsproduktion av Hälsingefura är stort bland skogsägarna i norra och västra Hälsingland.

Det stod klart när Mellanskog bjöd in till en föreläsning i Delsbo bygdegård på just detta tema. 130 skogsägare samlades för att lyssna på jägmästaren Christer Karlsson från

Lantbruksuniversitetets försöksstation Siljansfors i Mora. Den provocerande rubriken för kvällen var: Kvalitetsfura – ett utdöende sortiment?

Och det blev en högintressant kväll som gav många impulser till kvalitets-tänkande från frö till färdigt träd. Och det var just hur man

bereder väg för ny skog efter en avverkning som kom att dominera mycket av kvällen.

Lars Rolfhamre från Mellanskog i Ljusdal summerade en mycket lyckad och lärorik kväll när han avtackade Christer Karlsson som belönades med kraftiga applåder.

Bild 1. Jägmästaren och forskaren Christer Karlsson från Lantbruksuniversitets försöksstation Siljansfors i Mora talade sakkunnigt om kvalitetsproduktion av Hälsingefura vid skogskvällen i Delsbo. Bild 2. Lars Linde, ordförande för Mellanskog i nordöstra Hälsingland i samtal med kvällens initiativtagare Lars Rolfhamre från Mellanskog Ljusdal. Bild 3. Bygdegården i Delsbo blev fullsatt med intresserade skogsägare som ville lära sig mer om kvalitetsproduktion.

Skogvaktare i Slovakien.

Spännande studieresa till Slovakien Studerande på Jägmästarutbildningen med examen i år reste till Slovakien tillsammans med Mellanskog på en studieresa tidigare i våras. Här studerade vi både privata och statliga skogar, tittade på ståtliga silvergranar, avverkning i brant terräng och hästlunning. Vi fick också se falkenerare och deras falkar i arbete på denna mycket intressanta och spännande resa, där Mellanskog också informerade om vårt företag och de olika tjänster som vi erbjuder.

Falkenerare och två jägmästarstudenter.

Hela gänget ute i slovakisk skog.

Boktips Konsten att odla det omöjliga Av Peter Englander I Peters senaste bok bjuds du in i zonknäckeriets underbara värld. Här berättar han om hur du får växter som normalt inte funkar i din trädgård att trivas. Du får tips om hur du bäst övervintrar din bougainvillea, hur du får ditt persikoträd att frodas och om hur du knäcker zoner i din träd34

gård var den än ligger i vårt avlånga land. Förutom specifika odlingsråd kring ett sjuttiotal växter finns intressanta och inte sällan dråpliga anekdoter om de exotiska växternas historia.

Vill du vinna den här boken? Lös korsordet på sidan 31 och skicka in det så har du chansen.

Genre: Trädgård – utkom 2016 – finns i butik – 368 sidor – ISBN: 9789174245394 med mellanskog

NR 3 – 2016

fr ån skogen

Skogsägande kvinnor nätverkade i Bollnäs När skogsbruksområde Södra Hälsinglands kvinnliga nätverk bjöd in till en skogskväll på Scandic i Bollnäs var intresset väldigt stort och 38 deltagare hade anmält sig.

Maria Wennerbo, jurist vid LRF Konsult, var inbjuden för att prata om att ”äga och ärva fastighet”, och behovet av testamente och juridiken runt arvsrätt. Maria gick igenom vilka olika scenarion man kan hamna i och vad man

ska tänka på i och med testamenten. Det finns arvsrätt, arvsordning, giftorätt och sambolagen.

Det var många frågor, bland annat om enskild egendom och särkullbarn.

Vi som arrangerade är glada över gensvaret och intresset för det kvinnliga nätverket. Det blev många nya mailadresser i nätverket och även olika önskemål över vad vi kan ta upp på våra kommande träffar.

Politiker på skogsdag i Karlstad Under en vacker vårförmiddag ordnade Anders Bengtsson, ordförande i sbo Södra Värmland, en skogsdag för lokala politiker. Här beskrevs skogens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Värmland, där 25 % av befolkningen har direkt eller indirekt sysselsättningskoppling till skogen. Även skogens viktiga roll för att bromsa den negativa utvecklingen av växthuseffekten diskuterades.

med mellanskog

NR 3 – 2016

De sociala intressena är också viktiga i den tätortsnära skogen, där alternativa skötselmetoder, gynnande löv i tidiga gjorda röjningar är några alternativ som kan förstärka upplevelsen i skogen. Att informera före och efter åtgärder är även viktigt för att få förståelse för åtgärder som görs.

Alla var överens om att skogen måste skötas på ett bra sätt för att skapa en trevlig skogsmiljö för allmänheten.

35

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

6 19

0

Mässan för skogsintresserade i Mellansverige Tema: ”Hållbarhet – från klimat till skogsägande” Välkommen på skogsmässa i Sala. Två dagar fyllda av kunskap, inspiration, möten, teknik och seminarier.

Titta på trädklättrande arborister, låt barnen lära sig mer om skog och upplev en timbershow i världsklass.

Här finns något för hela familjen!

www.mellanskogselmia.se