Med mellanskog nr 3 2013

3 2013

MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE

Anders sätter smak på sommaren Rapport från årsstämman

Besök på Nyby sågverk

Nya avtalspremier i “Ansvarsfullt skogsbruk”

innehåll

med mellanskog nr 3, 2013

6

4

3 Ledare

4 Från stämman

6 Rök som smaksättare

8 Avtalspremier 10 Fortums nya värmeverk 11 Personlig rådgivning 12 Kyrkbåtar från Sollerön 14 Granbarkborrar 15 Conniflex-plantor

” Se dig alltid noga för. Annars kan du kliva på en del av skogen som av misstag kommit bort.”

Nalle Puh

16 Nyby sågverk 18 Från skogen

10

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 1 februari 2013 Krediträntor Merkonto 1,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 2,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

16

12

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Mari Törrö, Carolin Carlsson, Martin Ekman, Erik Stenbeck Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala.

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se På omslaget: Anders Levén, foto: Maria Bergenheim Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå Tryck: Forssaprint 2013 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 30 000 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper PEFC/05-31-5 Främjande av uthålligt skogsbruk

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

2

med mellanskog

NR 1 – 2012 2013

ledare

Mot framtiden med ”Ansvarsfullt skogsbruk” Det pågår en diskussion i Sverige om vårt sätt att sköta våra skogar. Mycket av den diskussion som sker i dagsläget har sitt ursprung i de större skogsägarnas storskaliga hantering av tidigare skogsbruk. Nästan inget av den diskussion och debatt som finns, tar enlig mitt förmenande utgångspunkt i det familjeägda skogsbruket.

Eftersom alla gärna dras över en kam så har diskussionen i bl.a. Miljömålsberedningen spillt över på alla skogsägare. Krav på hårdare restriktioner och mer reglering har kommit från olika håll och med olika utgångspunkter. Vi från familjeskogsbruket som värnar om det privata ägandet och mångfald i det svenska skogsbruket anser att vi själva ska ta ansvar och utveckla våra brukningsmetoder. Bara det att vi som äger en liten bit av Sveriges skogsmark har olika utgångspunkt för vårt ägande ger i sig själv en mångfald.

Vi måste dock ta miljöfrågorna på yttersta allvar och själva vara beredda att ta detta ansvar. Bäst gör vi detta genom att medverka i de olika certifieringsprogram som finns i dagsläget. Mellanskog gör nu ett större omtag i denna fråga och lanserar ett nytt avtal – ”Ansvarsfullt skogsbruk”. Avtalet är till för att premiera PEFC-certifierat skogsbruk och innebär samtidigt att vi kan visa politiker och allmänhet att vi är aktiva och tar vår del av ansvaret att utveckla familjeskogsbruket på ett bra sätt.

med mellanskog

NR 3 – 2013

Ni som har något av våra gamla avtal har för någon månad sedan fått ett erbjudande om att teckna vårt nya avtal, ” Ansvarsfullt skogsbruk”. Nu erbjuder vi alla de medlemmar som tidigare inte haft något avtal att teckna ett. Marknaden efterfrågar certifierat timmer och vi har möjlighet att sälja betydligt mycket mer, varför vi hoppas att även många nya avtal tecknas. Genom detta kan vi öka intäkterna till våra medlemmar och förbättra våra affärer, samtidigt som vi tar ansvar för framtidens skogsbruk. Kan det bli bättre? Ytterst har vi visionen att alla medlemmar i Mellanskog ska teckna detta avtal, tänk om vi skulle kunna säga att alla är med på båten.

Hälsningar Sture Karlsson VD

3

fr ån stämman

Spännande val och tal på

Mellanskogs stämma Den 7 maj var det dags för Mellanskogs årsstämma som denna gång samlade 97 stämmoombud, intresserade medlemmar och inbjudna gäster. Det var många viktiga beslut som fattades, och angelägna tal om skogsbrukets framtid som hölls, denna intensiva dag på Norrlands nation i Uppsala.

Text: Martin Ekman, NPP Foto: Linn Johansson, NPP & Mellanskog

Dagen inleddes med att Mellanskogs avgående ordförande Börje Lagerquist hälsade alla välkomna och öppnade stämman. Börje talade sedan om hur han efter många år i skogsägarrörelsen och som Mellanskogs ordförande nu beslutat att ta ett steg tillbaka och, som han skämtsamt uttryckte det, åka hem till Värmland och sätta sig på traktorn istället. Han beskrev också hur han ser på dagens situation med tuff konjunktur, ökat tryck på ägarfrågor, inte minst i media. Nu är det viktigare än på mycket länge att hålla ihop skogsägarrörelsen och gemensamt i förening med andra verka näringspolitiskt för det privata skogsbrukets bästa.

Efter långa och varma applåder från publiken kunde sedan stämman fortsätta i högt tempo.

Göran Persson, styrelseordförande Sveaskog, Anders Källström, vd LRF och Camilla Rööst, forskningschef Södra var alla inbjuda till stämman för att tala om skogsbrukets strategiska framtidsfrågor och de strukturomvandlingar vår bransch står inför.

Guldnålen 2013

För att uppmärksamma och hedra personer som gjort stora och betydelsefulla insatser och under lång tid arbetat med stort engagemang för skogsägarrörelsens bästa delas Mellanskogs Guldnål ut. Vid årets stämma delades tre Guldnålar ut till: Pär Fornling, aktiv i skogs- och lantbrukspressen i nästan 30 år, inte minst som chefredaktör för Vi Skogsägare, som nu läggs ner.

Christer Andersson, Karlskoga, som varit förtroendevald och arbetat mycket aktivt och engagerat i skogsägarrörelsen i närmare 40 år.

Börje Lagerquist, engagerad i och för skogsägarrörelsen i årtionden. Börje avtackades också mer formellt med ett mycket personligt och fint tal av Karin Perers och fick samtidigt en avskedspresent i form av vacker en tavla.

4

Årsredovisning för 2012

Mellanskogs vd, Sture Karlsson, redovisade föregående års siffror och kunde konstatera att Mellanskogs ekonomi tyngs av hög svensk kronkurs och ekonomisk oro på viktiga exportmarknader. Detta innebar ett negativt resultat för 2012. För att kompensera för detta genomför Mellanskog sedan årsskiftet bl.a. en sparplan i syfte att göra ett positivt resultat för 2013.

Efter revisionsberättelse beslöt stämman att fastställa resultat- och balansräkning enligt styrelsens förslag.

Sture Karlsson, vd Mellanskog.

Val av antal ledamöter till Mellanskogs styrelse

Stämman beslutade i enlighet med valberednings förslag om att antalet stämmovalda ledamöter i Mellanskogs styrelse ska vara åtta mot tidigare nio ledamöter.

Val av ledamöter till Mellanskogs styrelse

Vid stämman gick mandattiden ut för Ulf Agerhill, Marie André, Sven-Erik Hammar och Per-Eric Johansson. Stämman beslutade i enlighet med valberedningens förslag som innebar omval av Marie André, Sven Erik Hammar, Per-Eric Johansson och nyval av Börje Bengtsson (tidigare bl.a. vd i Setra Group).

Ny ordförande och vice ordförande i Mellanskog

Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter stämman valdes Karin Perers till ny ordförande för Mellanskogs styrelse och Marie André till ny vice ordförande. med mellanskog

NR 3 – 2013

Karin Perers äger tillsammans med släkt en skogsgård utanför Fors i Dalarna och var tidigare styrelsens vice ordförande.

Karin är samhällsvetare, yrkesverksam inom kultur och skrivande och engagerad i Svenska kyrkan som Kyrkomötets 1:e vice ordförande.

Marie André, Bromma, äger en fastighet tillsammans med sin syster söder om Alunda i Uppland och är disputerad sjukgymnast och arbetar som sektionschef på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.

Uttalande från årsstämman Stämman beslutade att anta ett stämmouttalande, som är fick bifall av samtliga deltagare vid årsstämman i Uppsala 7 maj 2013. Hela uttalandet finns att läsa på Mellanskogs hemsida. Här är valda delar av uttalandet:

”Svenskt skogsbruk debatteras flitigt på sina håll. En del organisationer uttalar sig om ”skogsbruket” som om det vore en helt opersonlig företeelse. … Bakom varje avverkning i familjeskogsbruket finns en människa som älskar sin skog. Skogen är både en del av vår försörjning och livsmiljö. Utan familjeskogsbruket skulle landsbygden stå stilla.

Karin Perers, nyvald ordförande, Marie André, nyvald vice ordförande och Börje Bengtsson, nyvald styrelseledamot i Mellanskogs styrelse.

… Ett hållbart skogsbruk innebär både ekonomiska, ekologiska och sociala avvägningar. Den balansen går inte att klara genom att bara titta på en faktor i taget.

Den går inte heller att lagstifta fram. … Den egna äganderätten är den drivkraft som gör att vi känner ansvar och planerar för kommande generationer av skog och skogsägare. Nagga inte den drivkraften i kanten.”

Motioner inskickade för behandling av stämman 1. Stängsling av renbetesområde – från medlemmen Göran Lindberg, som begär att Mellanskog agerar för att få till en förändring av planerad stängsling av renbetesområden i Härjedalen.

2. Restriktioner för skogsbruk i fjällnära skog – Härjedalens Sbo, uppmanar Mellanskog att bevaka och motverka ytterligare restrektioner för skogsbruk i fjällnära skog.

3. Inlösen av s.k. utvidgade vägområden – N:a Dalarnas Sbo, om de problem som uppstår när inlösen sker för trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder.

4. Mentorer för skogsägare – S:a Hälsingland, om att utarbeta en modell för hur föreningen kan erbjuda mentorer för befintliga och nyblivna skogsägare.

5. Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, och vägavgifter – Uppsala Sbo, om REV:s syn på vad som ska omfattas av de vägavgifter som gäller för vägtransporter efter slut-avverkning.

Börje Lagerquist, Mellanskogs tidigare ordförande avtackas.

6. Konstitueringen av styrelsen – Stockholms Sbo, om stadgeändring så att föreningens ordförande och vice ordförande väljs av stämman istället för av föreningens styrelse.

7. Kvalitetssäkring – N:a Värmlands Sbo, om att checklistor på utfört arbete i medlems (skogsägares) skog upprättas som sedan ligger till grund för en avstämning mellan berörd medlem och Mellanskog.

Stämmans beslut För samtliga motioner beslutade stämman om motionshantering enligt styrelsens förslag. För motion 7, kvalitetssäkring, gäller den med ett tillägg från Bo Andreasson om styrelsens skrivning i förslaget till stämman.

Stämmoprotokoll med motioner och styrelsens förslag till stämman finns numera på Mellanskogs medlemswebb.

Bo Andreasson, N:a Värmlands sbo, talar om vikten av kvalitetssäkring på utförda arbeten i medlemmarnas fastigheter. med mellanskog

NR 3 – 2013

5

rök som smaksät tare

Våga experimentera med Anders Levén är en energisk person med ständigt pågående projekt. En kock och matkreatör som gärna hämtar smakinspiration från sina resor i världen. Skog och jakt är lika med avkoppling för Anders. Här delar han med sig av tips och råd kring varmrökning.

Aldrig förr har mat och matlagning varit så populärt som idag. I Sverige ges i snitt ut mer än en kokbok per dag.

Anders Levén är för de flesta känd som tv-kock under många år på TV4 och på senare tid även som jägare och programledare i flera jaktprogram. Själv har han bidragit med sex egna kokböcker och skriver på en sjunde, en uppföljare till Älgkokboken. Vad beror detta stora mat- och matlagningsintresse på?

Utlottning av Anders Levéns Vildsvinskokbok Vi lottar ut tio signerade exemplar. Låt dig inspireras av oväntade smakkombinationer och kryddningar i denna kokbok som även går igenom grunderna för styckning, nedkylning och förvaring av vilt. Skicka in ett vykort med namn, adress och medlemsnummer så deltar du i utlottningen. Skicka vykortet till: Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala.

Märk vykortet med ”Vildsvinskokboken”. Eller skicka dina uppgifter i ett mail till receptionen@mellanskog.se.

6

– Det är ju en trend som varat i flera år. I Sverige har kunskapsnivån höjts och det är många privatpersoner som är väldigt duktiga på matlagning även på ganska avancerad nivå, säger Anders.

En trend som också vuxit sig stor är intresset för rökning av kött och fisk.

Rökning i skåp eller klotgrill

Anders Levén håller kurser i det mesta som har med mat och matlagning att göra. Så även när det gäller rökning. Det finns flera olika sorters rökar på marknaden.

För den som röker sällan duger en enkel röklåda alldeles utmärkt, tycker Anders. En sådan går att hitta för omkring 500 kronor. Det går också att röka i en vanlig klotgrill, gärna med inbyggd termometer.

– Man lägger bara rökspånen i en aluminiumlåda på botten av grillen och stänger alla spjäll, säger Anders.

Annars är digitala rökskåp ett bra alternativ, särskilt om man bor i tät bebyggelse. De ger ifrån sig minimalt med rök och reglerar temperaturen automatiskt.

Själv använder Anders en amerikansk vedeldad rök och en digital av märket Bradley Smoker.

Rimma och salta

För varmrökning ska temperaturen i röken ligga runt 80 grader. Det får gärna vara en aning varmare i början för att köttet ska torka snabbt och få en bra yta. Biten som ska rökas kan torrsaltas eller rimmas. Mindre livsmedel, t.ex. kycklingdelar eller kött i bitar passar bra att rimma i saltlag.

med mellanskog

NR 3 – 2013

Anders e gna rec som pass ept på tillbehör ar till rök t mat.

Persikosa lsa

3 persikor 1 salladslö k 1 tomat ½ –1 dl ko riander Färsk chili efter sma k 1 msk råso cker ½ dl olivo lja Salt Skär allt i små tärnin gar.

Blanda.

Olivaioli

Potatispu ré & tr y f fe l 200 g ma

1 dl rosta de oliver (K alamata) Timjan, pe ppar, salt, v itlök 2 dl majo nnäs Blanda iho p alla ingre dienser.

Blomkåls hummus 1 lite

nya smaker – Jag brukar säga att slutprodukten ska innehålla runt två procent salt. Till större stekar brukar jag använda en saltspruta för att få det jämnt fördelat i hela biten, säger Anders.

t huvud b lomkål 25 2 vitlöksk 0g ly ftor 1 lite gul lö k Olivolja Salt, pepp ar, tabasc o Stek vitlök , lök och b lomkål g y lene i oliv lolja. Kyl n er och mix i matbere a dare. Sma ksätt och justera m ed olja/va tten.

ndelpotati s 1 lite gul lö k 1 vitlöksk ly fta 1 msk oliv olja 1 tsk tr y ff elolja 1 dl vispg rädde (ov ispad) Salt, pepp ar, musko t Koka pota tis och lök mjuka.

Krydda oc h blanda ihop med oljan och grädden.

Handvisp ihop till pu a ré.

Tr y f feldo ft

ande

äggröra 6 ägg 1,5 dl grä dde 0,5 msk -1 msk tr y ffe lolja Havssalt o ch nymald v itpeppar.

Blanda äg

g, grädde o c h tr y ffelolja med salt och p eppar. Gö äggröran r i medelva rm panna med lite sm ör och fös ihop den med stor gaffel i lån g sa mma rörelser.

Olika träslag som smaksättare

Den vanligaste smaksättaren för rökning är alved eller alspån. Alen ger en ganska mild röksmak. Vill man ha lite kraftigare smak kan man använda ek eller hickory. Även björk och enris går bra. Det är bara att experimentera sig fram, säger Anders som tycker att vi ofta är för smakkonservativa och styrda av gamla vanor.

– Jag får ofta frågor som ”kan jag verkligen använda den här kryddan till det här köttet eller i den här grytan”? Självklart kan du det! Prova själv, våga experimentera och låna gärna smaker från andra länder.

Själv reser han mycket och hämtar smakinspiration från andra länder. Resorna kombinerar han gärna med jakt som är ett stort intresse. Skogen och den svenska naturen betyder mycket för Anders.

– Jag älskar verkligen att vara ute i skog och mark.

Särskilt att jaga och även laga mat ute, allt smakar så mycket bättre i naturen.

Text: Maria Bergenheim Foto: Maria Bergenheim, Anders Levén

med mellanskog

NR 3 – 2013

Några korta snabba…

Namn: Anders Levén Gör: Kock och matkreatör.

Familj: Två vuxna barn.

Roligaste mat att laga: Japansk mat.

Mig själv med tre ord: Energisk, ordningsam, glad.

Gör jag när jag kopplar av: Åker snabba fordon, jagar.

Mat jag aldrig lagar: Njure, har aldrig gillat smaken.

Bästa köksverktyg: Kniven.

Tryckkokaren är också jättebra, speciellt till långkok.

Kuriosa: Debuterade i TV redan 1965 som 6-åring i trafikprogrammet ”Här går man”.

7

av talspremier

Nya avtalspremier I mitten av april damp det ned ett erbjudande om att växla till nya avtalspremier i brevlådan hos de som har något av Mellanskogs nuvarande avtal. Med Mellanskog intervjuar här VD Sture Karlsson, som undertecknat erbjudandet.

Sture, varför går ni ut med detta erbjudande just nu?

– Vi har tre olika avtalspremier som har blivit alltmer överlappande. Endast en mycket liten del av våra medlemmar har alla tre avtalen. Vi vill bli tydligare så att våra medlemmar lättare kan bedöma vårt erbjudande och om de vill ha maximal premie.

Det låter som ett bra skäl till att kraftsamla till en premie, men varför sker det just nu?

– Det beror främst på två saker. För det första har vi sedan 1990-talet betalat våra medlemmar extra för miljöcertifierat virke. Det har tagit tid men nu börjar delar av marknaden inse värdet av virke från ett ansvarsfullt skogsbruk. För att stärka den trenden samlar vi vår premie för ett ansvarsfullt skogsbruk till sågtimmer, där kunderna är villiga att betala.

För det andra, har skogsbruket under det gångna året varit i fokus i media på ett sätt som inte förekommit sedan 1970-talet. Vi ifrågasätts och skogen betraktas som en allmän egendom eller nyttighet. Samtidigt jobbar politikerna med att sätta nya miljömål och strategier för naturreservat och avsättningar.

8

Vi argumenterar för att familjeskogsbruket, genom PEFC och frivilligt avsatta bestånd, tar så bra ansvar för natur- och miljövärden att ytterligare reservat inte behövs. Men vi behöver bli fler medlemmar som har avtal om ansvarsfullt skogsbruk. Ju fler avtal desto starkare blir vår argumentation, och idag behöver den vara stark.

Det nya avtalet premierar bara timmer, varför det?

– Av den enkla anledningen att det är sågverken som är villiga att betala för miljöcertifierat virke. Vi hoppas och arbetar för att våra massavedskunder ska komma till samma slutsats. När de gör det kommer det att komma våra medlemmar med avtal tillgodo.

Vad är skogsägarens åtaganden för att få teckna det nya avtalet ”Ansvarsfullt skogsbruk”?

– I korthet att skogsägaren ska följa PEFC:s skogsbruksstandard. Själva idén är ju att PEFC som oberoende certifieringssystem genom kontroller och revisioner intygar att Mellanskog och de skogsägare som har avtal med Mellanskog verkligen bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk.

med mellanskog

NR 3 – 2013

Mel la

AN S nskogs SKO VAR S av tal GSB F U LL RUK T

Vad innebär det att följa PEFC:s standard, är det bara naturhänsyn som gäller då?

– Nej, PEFC ställer krav på både produktion och miljö.

Vi följer i dag PEFC:s standard i allt vårt skogsbruk.

I gallringar och föryngringsavverkningar kommer skogsägare med avtal om ”Ansvarsfullt skogsbruk” inte att märka någon skillnad. Det viktigaste åtagandet, tycker jag, är att man förbinder sig att ha en aktuell skogsskötselplan. Oavsett vilket mål man har med sitt skogsägande ger skogsskötselplanen en bra grund för beslut och planering av det skogsbruk man vill bedriva.

Näringspolitiskt spelar avtalet också en viktig roll genom att den garanterar de frivilligt avsatta bestånden på minst 5 % av fastighetens areal.

Skogsskötselplan och frivilligt avsatta bestånd, det låter dyrt?

– Det håller jag inte med om. En plan bör man som skogsägare ha, även utan avtal. Tecknar man däremot avtal räcker det med en liten föryngringsavverkning för att avtalspremien ska finansiera en ny skogsskötselplan.

Vad gäller de frivilligt avsatta bestånden tror jag att de flesta skogsägare har områden som de gärna sparar på oavsett om de är certifierade eller inte.

Du pratar mycket om växling av avtal. Hur ser ni på de medlemmar som inte har några avtal med er?

– Som jag skriver i ledaren så har vi börjat med att erbjuda de medlemmar som redan har avtal med oss att växla till det nya. Anledningen är den långa uppsägningstiden och att vi behöver dela upp arbetet för att hinna registrera de nya avtalen i våra system.

Vi erbjuder nu alla våra medlemmar att ansluta sig till premien. Jag hoppas på en bra uppslutning. De medlemmar som ännu inte har tecknat avtal med oss ser vi som en stor outnyttjad resurs i vårt näringspolitiska arbete. Tänk vilken fantastisk styrka vi skulle få i vår argumentation gentemot politiker och omvärld om 100 % av våra medlemmar ställde upp på ”Ansvarsfullt skogsbruk”.

och lättfattlig samtidigt som den ställer relevanta krav på skogsbruket.

– Jag är medveten om att många av våra medlemmar har haft problem med naturvårdsintrång i form av nyckelbiotoper och naturreservat m.m. Men man måste komma ihåg att det bästa försvar vi har är att visa omvärld och politiker att vi tar ansvar och då behövs det ett objektivt och transparent certifieringssystem som PEFC. På tal om certifieringssystem hur är Mellanskogs hållning till FSC, kommer ni att erbjuda medlemmarna FSC-certifiering i framtiden?

– Mellanskog har sin grund i PEFC som ju är framtaget av familjeskogsbruket för att passa små skogsägares villkor. Vi har ett eget paraply för PEFC-certifiering av våra medlemmar och leverantörer. Är det så att någon av våra medlemmar eller leverantörer efterfrågar FSCcertifiering så erbjuder vi det, vi har t.ex. ett antal förvaltningar som är FSC-certifierade.

Intresset hos merparten av våra medlemmar har dock inte varit så stort. Kanske det beror på att FSC är ett ganska administrativt tungt certifieringssystem. Det är i varje fall en bidragande orsak till att vi hittills valt att inte ha något eget FSC-paraply.

En sista fråga. Har ni något mål när det gäller anslutningen till det nya avtalet och vad är viktigaste framgångsfaktorn för att ni ska nå målet?

– Vi har ett miljömål på att 50 % av vår medlemsareal ska vara ansluten till det nya avtalet. Med denna förändring är det min förhoppning att vi snabbare når det målet än vi skulle gjort med det gamla systemet.

Viktigast för att få hög anslutning är att medlemmarna förstår att vi gör detta för att försvara äganderätten och samtidigt förbättra betalningen för virket.

Når vi ut med det budskapet är vi hemma.

Text: Dan Glöde Foto: Maria Bergenheim, Kerstin Kungsman

Du pratar mycket om ansvarsfullt skogsbruk men i grund och botten är väl det nya avtalet ett vanligt PEFC-miljöavtal?

– Vi är stolta över den nya PEFC-standarden. Mellanskog har aktivt deltagit i framtagandet av den. Den är enkel med mellanskog

NR 3 – 2013

9

Trädbränsleanläggningar

fortums nya värmeverk

Härjedalen

Skogsflis till nytt värmeverk i Stockholm

Berg

Nordanstig

Ljusdal Hudiksvall

Älvdalen Ovanåker

Orsa

Söderhamn Bollnäs

Rättvik

Mora

Ockelbo

Malung

Torsby

Gagnef

Vansbro

Sandviken

Tierp

Säter Ludvika

Smedjebacken

Ljusnarsberg

Munkfors

Eda

Arvika

Grums

Årjäng Säffle

Filipstad Hällefors

Forshaga

Karlstad

Nora

Storfors

Karlskoga Örebro Hammarö Kristinehamn

Hedemora

Laxå

Heby Uppsala

Sala

Skinnskatteberg Surahammar Västerås Halstahammar Köping Arboga

Knivsta

Enköping

Norrtälje

Håbo

Kungsör Strängnäs

Eskilstuna

Lekeberg Degefors Kumla Hallsberg

Östhammar

Avesta Norberg Fagersta

Lindesberg

Kil

Älvkarleby

Hofors

Borlänge

Hagfors Sunne

Gävle

Falun

Leksand

Vingåker

Flen

Gnesta

Södertälje

Kartineholm Askersund

Nyköping

Trosa

Oxelösund

Vo Sbo Kommun 20 - 100 GWh, (> 10 000 m3fub) 101 - 500 GWh, (> 50 000 m3fub) 501 -

GWh, (> 250 000 m3fub)

Gotland

1 GWh = 1000 MWh 1 m3f innehåller ungefär 2,1 MWh

Flis från Dalarna och Gävleborg till Stockholm 2013-03-01

Fortum storsatsar på förnybart bränsle när nytt värmeverk i Värtan i Stockholm ska byggas.

Beslutet togs strax före jul och arbetet är i full gång för att vara klar för provdrift sommaren 2015.

Anläggningen byggs för att hantera skogsråvara och ska producera 2,5 TWh som omvandlas till värme och el. För att åstadkomma detta går det åt 1,22 milj. m3fub (fastkubikmeter under bark) vilket omräknat i flis motsvarar knappt 3 milj. m3s (kubikmeter stjälpt mått).

Text och foto s.2: Per Bengtsson, Mellanskog Foto: Megumi Shimizu-Nilsson, Mellanskog

190 000 hushåll kommer att få sin värme från den nya anläggningen och en stor del av fossilförbrukningen ersätts med biobränsle. Utöver denna satsning byggs även en befintlig anläggning om för att ersätta en del av oljeförbrukningen med krossade olivkärnor.

Värtan ligger strax nordost om Stockholm city och med all trafik begränsas transportmöjligheterna även om den nya ”Norra länken” beräknas bli klar ungefär samtidigt vilket förbättrar trafiksituationen betydligt.

– Det mesta av bränslet ska komma på båt eller via järnväg, säger Jan Hedberg som är skogsbränsleinköpare på Fortum Värme. Vi bygger nu en egen pir i hamnen för detta material och ett av våra stora bergrum (100 000 m3) byggs om för ta emot all flis som kommer. Lagret kan uppfattas som stort men det motsvarar bara fyra dagars drift så det är avgörande att vi får ett ständigt flöde av råvara.

10

– Eftersom vi är så nära bebyggelse är restriktionerna för buller hårda, säger Jan. Det innebär att vi inte kan flisa eller krossa på plats utan allt material måste levereras i färdigt skick. Vi har en bred bränslespecifikation men jag vill ha rent och lagom fuktigt material när driften sätts igång.

Mellanskog är en av flera leverantörer men Fortum har även egen import av biobränsle från Baltikum och Ryssland. Vi har tecknat ett avtal om leveranser men det är inte i närområdet som detta ska tas i första hand eftersom Fortum behöver köpa flis levererat per båt och tåg. Istället är det på tågterminaler i Mora, Gävle och Ljusdal som Mellanskog planerar att lasta medlemmarnas biobränslen till Värtan.

– Vi har redan kört skogsbränslen per tåg från vår terminal i Mora ner till Mälardalen berättar Staffan Dalbrink, leveranschef biobränsle inom Mellanskog.

Vår terminal i Gävleområdet planerar vi att anpassa så att det där blir möjligt att lasta på tåg till det datum då Värtan beräknas ta emot leveranser. I Ljusdal diskuteras en nyinvestering av en tågterminal som vi planerar att använda om den blir av, fortsätter Staffan. För skogsägarna i Dalarna och Gävleborg blir Fortums anläggning i Värtan en viktig kund av det lokala skogsbränslet.

Vi tittar även på andra utlastningsmöjligheter inom Mellanskogs område och då framförallt i norr och i väster.

Bra för Mellanskogs medlemmar

Av naturliga skäl finns de flesta värmeverk i anslutning till befolkningstäta områden (se karta). Intresset för miljövänligt bränsle för värme- och elproduktion är stort vilket innebär att råvara måste hämtas från andra områden.

Investeringen i biobränslepanna i Värtan är positivt för medlemmarna. Trädbränslemarknaden i Mellanskogs område har vuxit varje år under en lång tid med undantag av de senaste åren. Satsningen i Värtan gör nu att marknaden växer igen och då leveranserna ska ske med fjärrtransporter så öppnas marknaden upp och man kan se det som att trädbränslemarknaden växer i inlandet och norrut. med mellanskog

NR 3 – 2013

personlig r ådgivning

Rådgivning med skogsskötselplanen som grund – Jag tycker att vår medlemswebb gör att skogsskötselplanen är mer värd för medlemmarna, säger Magnus.

Nu erbjuder vi ett verktyg som gör det enkelt att följa med vad som händer.

Skogsbruk är en del av vardagen

Magnus visar Kerstin och Anna Greta var nästa gallring bör göras.

Strax utanför Järvsö i Hälsingland ligger den fina hälsingegården Nils-Lars. Här bor Kerstin Hansson med sambo i ena våningsplanet och mamma Anna Greta i det andra.

Idag ägs fastigheten av Kerstin, systern Ingrid och mamma. Föräldrarna var framåtinriktade och döttrarna blev delägare redan 1981 för att få en ökad känsla och förståelse. Pappa Lars var mycket engagerad i skogen och mån om att den var välskött. Jordbruket och jakten är numera utarrenderade.

– Idag är skogsskötselplanen viktig när vi beslutar vad som ska göras, säger Kerstin. Vi följer planen med de anpassningar som passar oss. Vårt mål är att förvalta skogen så att vi har en fin skog med bra avkastning.

Magnus Larsson är skogsinspektor i området och han har varje år en träff med Kerstin där förslagen diskuteras och det även beslutas vad som ska göras det kommande året.

– Planen är en grund inför den genomgång jag gör varje år, säger Magnus. Jag anpassar mina förslag efter de idéer Kerstin och jag har diskuterat innan jag går ut i skogen. Fastig-heten är välskött och har inga tvingande åtgärder därför har man fler möjligheter att välja bland.

Många fastigheter behöver först göra ett rejält tag för att komma ikapp, sedan kan man välja bland alternativen.

Kerstin arbetar som rektor på Öjeskolan i Järvsö och tycker att skogen finns på ett bra och naturligt sätt i skolans verksamhet.

– Här i bygden är skogsbruk en naturlig del av vardagen. Vi gör utflykter till skogen som ju också ligger väldigt nära vilket underlättar. Det kändes konstigt när sågen i Färila först lades ner, det hör ju bygden till. Nu är det bättre och att det är full fart på sågen märks.

I Ljusdal, som ligger några mil bort, syns tydligt skogens betydelse genom att mycket virke lastas på järnvägsterminalen som ligger i centrum. Nu planeras för en ny terminal utanför centrum för att slippa de tunga transporterna. För skogsägarna i området är en terminal viktig och erbjuder helt andra möjligheter att hitta köpare och kunna transportera virket till en rimlig kostnad.

– Jag kan idag ångra att jag inte var med pappa mer i skogen när jag var yngre, säger Kerstin. Då hade jag lärt mig mer men hoppas att det ska bli av när jag så småningom blir pensionär. Genom Magnus får jag mycket bra rådgivning och jag vet att jag kan lita på honom.

– Den skogsskötselplan som finns idag är inte gårdens första plan, säger Magnus. Genom att ni varit noga med att hela tiden göra åtgärder i tid har ni skapat en mycket välskött fastighet. Det viktiga är ju inte vem som gör arbetet utan besluten blir tagna i tid och att åtgärdena görs som de ska.

– Det känns mycket bra att vara skogsägare och jag är stolt över vår skog, avslutar Kerstin.

Text och foto: Per Bengstsson

Medlemswebben gör det enklare

– Min syster bor i Stockholm men kommer hit flera gånger per år och då går vi igenom vad som är gjort och vad som ska göras, säger Kerstin. Jag brukar inte gå på skogsdagar eller likande men var nyligen på en utbildning i medlemswebben. Där har man ju allt samlat för flera år bakåt och det är extra bra för oss som är flera delägare och som bor på olika orter.

Genom att Magnus varje år uppdaterar planen med de åtgärder som gjorts är planen på medlemswebben aktuell och underlättar kloka beslut. med mellanskog

NR 3 – 2013

En sista koll på kartan innan det är dags att åka till skogen.

11

Arne Håll för vidare traditionen att bygga kyrkbåtar Kyrkbåtar har anor tillbaka till vikingatiden. En av de sista som i dag vet hur man bygger dem är Arne Håll på Sollerön i Dalarna.

– Största utmaningen är nog att få tag på tillräckligt bra virke, säger han. Men om allt görs rätt, och med bra underhåll, så kan en kyrkbåt användas i minst 100 år.

I den lite slitna och oansenliga snickarverkstaden – som faktiskt ligger på Båtbyggarvägen! – har Arne Håll byggt båtar sedan tonåren. Inne i verkstaden står maskiner som kan hyvla, slipa, borra och fräsa. Mer eller mindre färdiga snickerier står på golvet, liksom högar med virke. Över allt vilar ett fint lager slipdamm. Arne Håll tar fram två stolar, sätter sig, och börjar berätta.

– Min pappa Lars var slöjdlärare och som många andra på Sollerön byggde han även båtar, mest roddbåtar.

I många år kom han också att bygga kyrkbåtar.

Gamla traditioner

Kyrkbåtar användes i hundratals år för att transportera folk till kyrkan. Att vara med på mässan på söndagarna var obligatoriskt på grund av dåtidens kyrkoplikt. Båtarna användes där kyrkorna låg vid sjöar, bland annat i Dalarna, Hälsingland, Jämtland och vid kusten. I Dalarna tog sig folk i många småbyar till kyrkorna i Mora, Rättvik och Leksand med kyrkbåt när det var isfritt.

Båtarna byggdes fram till slutet av 1800-talet då de blev ”omoderna” när ångbåten, tåget och senare även bilen kom. Båtarna glömdes bort och de flesta ruttnade.

Några enstaka finns bevarade, bland annat en i Nordiska Museets samling som tros vara från 1716.

1936 togs initiativet till en kapprodd på Siljan med det fåtal båtar som fanns kvar. Den blev så populär att Rättviks hembygdsförening ville låta bygga en ny.

– Problemet var, fortsätter Arne Håll, att ingen då levande hade byggt någon kyrkbåt.

12

Den som blev tillfrågad om han kunde bygga den första nya kyrkbåten på kanske 100 år var Anders Bondesson på Sollerön, en erkänt duktig snickare och båtbyggare.

Han åkte runt Siljan och tog mått på de båtar som fanns kvar och utifrån dem gjorde han en ritning.

– Men han ville inte bygga själv utan bad några gubbar på ön om hjälp, bland annat min pappa. Så 1941 stod den första nybyggda kyrkbåten, Rättvikarn, färdig.

Kyrkbåtar blev den nya trenden vid Siljan och det byggdes en ny vart och vartannat år. I början av 1960talet lämnade Anders Bondesson över mallarna till Lars Håll som byggde sin första kyrkbåt, Sturfajtn, på egen hand 1963.

1973 fick Arne vara med och bygga en kyrkbåt tillsammans med pappan.

– Jag var 16 år, hade tröttnat på skolan men tyckte det var rolig att snickra och bygga båtar.

Kunskapen har gått i arv

Vid den tiden byggdes båtarna utomhus, under ett tak på sommaren. Nu för tiden har Arne en tillräckligt stor lokal för att bygga inomhus. Kunskapen att bygga kyrkbåtar fördes över från far till son.

– Jag, och min äldre bror Rune som också var med på några båtar, gjorde som pappa instruerade. Han visade, sen var det bara att göra likadant. Jag hade ju byggt massor med småbåtar på fem-sex meter, det är samma princip, fast en kyrkbåt är mycket större.

1941 byggdes kyrkbåtarna med i princip samma med mellanskog

NR 3 – 2013

kyrkbåtar fr ån sollerön

teknik som på vikingatiden. Bland annat använde man självväxta spant och så fäste man ihop bordläggningen med järnkrampor.

– Men det blev för krångligt, säger Arne Håll vidare. I stället började man använda kopparnit och basad ekspant.

Det innebär att man ångkokar träet och böjer det när det blir mjukt.

Mallar från 1940-talet

Bland det viktigaste när en ny kyrkbåt ska byggas är att kölplankan, som sedan båten byggs på, blir helt rak. Liksom bordläggningen så skarvas denna. Förutom sina maskiner och verktyg använder Arne Håll mallarna från 1940-talet, rätsnöre, lod och ögonmått.

Men efter att ha byggt 14 kyrkbåtar så tycker inte Arne Håll att det är speciellt svårt. Möjligen kan jobbet vara lite tungt ibland, vissa brädor är upp till 6,5 meter. Nej, den största utmaningen ligger i att få fram tillräckligt bra virke.

– Jag vill ha senvuxen furu, helst ingen kvist och med så mycket kärnvirke som möjligt. Ja, och så ska det vara rakfibrigt.

Ett 20-tal rotstockar brukar det gå åt. Ibland är Arne Håll med i skogen när de väljs ut, ibland botaniserar han bland de lokala sågverken för att få tag på det han behöver. Spanten byggs av ek och det köper han från ett trävarubolag. Sedan han fått tag på rätt virke låter han såga upp det till rätt dimensioner för att sedan låta det torka över vintern.

Mellan 700 och 800 timmar tar det för Arne Håll att bygga en båt. Han gör det ensam, utom när spanten ska sättas, då måste man vara två. Som kuriosa nämner han att det går åt drygt 2000 kopparnitar till en båt.

Renoverade kyrkbåt från 1847

Förut varierade måtten på båtarna. De som byggts på Sollerön har samma mått: de är 18,5 meter långa och 2,1 meter breda.

Då får det plats tio årpar.

I början av 2000-talet började efterfrågan på kyrkbåtar att klinga av. De kapproddstävlingar som i några decennier drog stor publik började vika. Också de busslaster med intresserade besökare, som kom till Båtbyggarvägen på 1970- och 80-talen för att se hur en kyrkbåt byggs, har slutat komma.

– Min senaste kyrkbåt byggde jag 2009. Den heter Rönnskôla, alltså kullan i Rönnäs.

Nu står mallarna och samlar damm och Arne Håll jobbar mestadels som specialsnickare åt lokala företag.

– Åror till båtarna behövs fortfarande och jag gör minst ett tiotal varje år. Till dem behövs kvistfri gran och det är inte heller alltid så lätt att få tag på. Åror som används vid kapprodd har exakta mått för att inte något lag ska få någon fördel av att ha större åror. De är precis 365 centimeter långa.

Om båtarna som Arne Håll byggt sköts på rätt sätt kan de användas minst till 2110. Han renoverade själv en mindre kyrkbåt som byggdes 1847 som ännu används varje sommar.

Men nu är han tveksam om han kommer att bygga fler före pensionen om några år.

– Men båtbyggartraditionen finns kvar här på Sollerön, förklarar Arne Håll. Så för en van och duktig båtbyggare är det inte så svårt egentligen.

Text och foto: Carlo Laszlo

med mellanskog

NR 3 – 2013

13

gr anbarkborr ar

Granbarkborrarnas

bästa tid är nu

Skogsbrukets värsta skadegörare är en liten skalbagge, ca 5 mm lång men ändå så farlig.

Dess förmåga till spridning i stor skala beror på tillgång till yngelmaterial, i regel försvagade granar eller, om de redan lyckats etablerat sig i stort antal, friska granar i anslutning till redan angripna områden.

Efter den tuffa vintern och efter stormen Dagmar finns det i olika delar av vårt område stor risk för skadeverkningar.

Som skogsägare är det bästa förebyggande arbetet att ha vitala skogar och att vara uppmärksam under försommaren och i tid ta bort nyangripna träd.

Ta bort virket senast 1 juli

De granbarkborrar som övervintrat i träd eller i förnan flyger och letar lämpliga träd att lägga sina ägg i. Detta sker när temperaturen överstiger 18 grader.

Bäst gillar den vindstilla varma dagar och sämst kalla regniga sommardagar (en viss tröst om vi nu inte får det väder vi själva njuter av i sommar). En mindre del av granbarkborrarna flyger sedan en andra gång under sommaren och anlägger en s.k. syskonkull.

Larverna kläcks efter drygt en vecka och förpuppas för att utvecklas till skalbaggar i juli. Det gäller att ta bort trädet, eller att barka virket, innan denna nya generation får chans att sprida sig. Föräldragenerationen dör efter avslutat förvärv vilket innebär att det är viktigt att bekämpa den kommande kullen i tid. Angripna träd ska vara avverkade och uttransporterade senast 1 juli, men gärna tidigare.

Insekter som hjälper skogsägaren

Utöver hackspettar som gärna äter granbarkborrar finns det även insekter som har garnbarkborrar på menyn. Olika sorters rovlevande flugor och skalbaggar jagar granbarkborrar och äter deras larver.

Träd som redan är döda och där granbarkborrarna inte längre finns kvar är inte de träd som ska prioriteras. Det är lätt att fokusera på dessa eftersom de är lättare att hitta och ser fula ut. Viktigare är att försöka hitta de träd som fortfarande lever men är angripna och inte kommer att klara sig.

Träden försvarar sig

När trädet angrips gör det vad det kan för att försvara sig. Rinnande kåda och ökat flöde av terpener är trädets försvarsmetod. Är det inte så många granbarkborrar som angriper är detta ofta fullt tillräckligt, men om det är många samtidigt är utgången given.

Granbarkborren för också med sig blånadssvampar som också bidrar till att trädet dör. Till detta kommer att när granbarkborrarna angriper ett träd avger de också ett doftämne som lockar andra att komma till samma träd.

Text: Per Bengtsson Foto: Göran Liljeberg

Välkommen till vår monter 343 på

# VÄRDEKUPONG 100:-

Berättigar Mellanskogsmedlem 100:– rabatt inkl moms vid besök och köp för minimum 500:– inkl moms i vår monter på årets ELMIA-mässa 5-8 juni.

Endast en rabattkupong per köptillfälle. Går ej att kombinera med övriga mässerbjudanden. Rabatt gäller endast för artiklar i vår monter EJ beställningsvara.

Mail/Tel: ....................................................................................

Kupong ovan gäller endast med din mailadress eller ditt telefonnummer.

www.skogma.se 14

med mellanskog

NR 3 – 2013

conniflex- pl antor

Conniflex – sand som miljövänligt skydd mot snytbaggen

Under de senaste åren har ett nytt miljövänligt skydd mot snytbagge introducerats på den svenska marknaden – Conniflex. Conniflexbehandlingen är framtagen av en av Mellanskogs samarbetspartners för skogsplantor, Svenska Skogsplantor AB. Men vad är då Conniflex och vad gör denna metod till en vinnare i kampen mot snytbaggen? Kortfattat kan man säga att skyddet utgörs av en speciellt utvald sand där kornstorleken, fraktionen av sand är anpassad för att snytbaggens käftar inte ska nå runt och gnaga loss sandkornen. Dessutom ska sandkornen sluta tätt mot plantans stam.

Conniflexbehandlingen är uppdelad i tre faser där man börjar med att bespruta delar av plantans stam med ett lim. Därefter besprutas de med sand från två håll. Den tredje delen av processen är en torkugn där limmet härdas. I slutstadiet går plantorna igenom ett vattenbad där torvklumpen återfuktas för att säkerställa plantans vitalitet.

Conniflexbehandlingen har provats under lång tid och i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet.

Resultaten från försök visar på ett likvärdigt skydd som hos kemikaliskt behandlade plantor.

Behandlingssystemet för Conniflex är uppbyggt enbart för täckrotsplantor eftersom plantorna behandlas stående i växtkassetterna. Barrotsplantor hanteras en och en och har dessutom en känsligare rotklump.

Dock arbetar man på ett nytt skydd för dessa större plantor i form av en behandlad papphylsa.

Skydd som varar i två år

I de södra delarna av Mellanskogs område behöver ofta kemikaliskt behandlade plantor ombehandlas för att skydda mot snytbagge även under andra året. Den tillkommande kostnaden för behandling i fält motsvarar då vad enbart Conniflexbehandlingen kostar. Conniflex är alltså billigare än kemisk behandling som utförs två gånger.

Tunga plantkartonger att bära ut på hygget var tidigare en kommentar kring Conniflexbehandlingen, men då med mellanskog

NR 3 – 2013

mängden sand per planta endast väger ett par gram ger det en obetydlig viktökning.

Hur är det då med gran och tall, är behandlingen lika?

Rent tekniskt är granen enkel att behandla medan långnattsbehandlad tall, vilken har dubbelbarr, är svårare att behandla på grund av mycket grönmassa. Detta har man löst genom att köra tallen långsammare genom de olika behandlingsstegen.

Vad vinner man med att köpa Conniflexbehandlade plantor?

Den stora vinsten är att man får plantor som är fria från gifter, vilka kan planteras utan skyddsutrustning och ett skydd som ger två års skydd mot snytbaggeangrepp.

För Mellanskogs del är Conniflexbehandlingen ett steg mot ett miljövänligt effektivt skogsbruk och att vi kan erbjuda skogsvårdsentreprenörer en giftfri arbetsmiljö. För medlemmarnas del är det ett skydd som skyddar under två växtsäsonger vilket ger bättre överlevnad.

När det gäller snytbaggeskydd för täckrotsplantor finns det i dagsläget få alternativ till kemisk behandling, vilken också används på dispens från Jordbruksverket. Att miljövänliga skydd mot snytbagge kommer öka i efterfrågan är sannolikt och då är dessa goda erfarenheter från Conniflex viktiga att förmedla till Mellanskogs medlemmar. Efterfrågan har verkligen ökat de senaste tre åren och av de 3,5 miljoner plantor som Svenska Skogsplantor förmedlar till Mellanskogs medlemmar per år, har antalet Conniflexbehandlade plantor sedan 2011 ökat från 6 000 till 316 000 st.

Text: Kristoffer Olerås, skogsvårdsledare, Mellanskog, Foto: Per Wichmann

15

nyby sågverk

Nyby sågverk är ett guldägg Två mil norr om Uppsala ligger samhället Björklinge och där, inklämt nära bebyggelsen hittar man också ett av Setras sågverk, Nyby.

Nyby är ett otypiskt sågverk så tillvida att det ekonomiskt tycks gå bra i både hög- som lågkonjunktur. Det är inte speciellt stort, inte specialiserat och har ingen vidareförädling i form av hyvling eller målning. Ändå levererar det bra siffror år från år, hur kan detta vara möjligt?

Sågen tillhörde från början Nyby Gård som ligger granne men såldes 1946 till Uppsala läns skogsägarförening.

Pontus Larsson är platschef på Setra sedan oktober förra året och han försöker beskriva situationen och vad som utmärker Nyby.

Produktionen fortsätter att öka

– Bland personalen är det extremt bra fokus, alla vet vad som ska göras och ser till att göra det, berättar Pontus.

Jag är ny här men de flesta har varit här länge och vi har knappast någon personalomsättning. Personalen fastnar inte på begränsningarna utan letar möjligheter till ständig förbättring och tar med sig sina erfarenheter från misslyckanden till senare tillfällen när utvecklingen kanske kommit ikapp.

På Nyby råder stor kostnadsmedvetenhet, man jobbar med sex förmän som arbetar i produktionen, de har ett tydligt chefsansvar och stark position. Såglinjen är modern, den byttes för fem år sedan och är bra på att såga krokigt timmer. Typiskt för Nyby är att man fått ut högre effekt av denna investering än planerat. Personalen är drygt 60 personer och man jobbar med två fulla skift utom i justerverket där man har rastavlösning för att hinna med. Nyby sågar idag 173 000 m3sv men målet är att efter sommaren takta på en årsvolym som är 10 000 m3 högre.

– Det är torkkapaciteten som begränsar oss, säger Pontus. Vid nedläggningen av Horndals såg blev det två torkar över som vi behöver. Nu förbereder vi en flytt av dessa och efter sommaren ska de vara i drift och då blir vår nya produktionstakt 184 000 m3sv.

Roslagsmahogny på export

Nyligen satte man nytt produktionsrekord men har nya mål i sikte.

16

– Först och främst ska man komma ihåg att 80 % av vår produktion går på export så valutakursen är en mycket viktig faktor, säger Pontus. Denna situation delar vi med de flesta andra sågverk i Sverige. Euro-kursen är viktigast men en del affärer görs i pund eller i dollar så de påverkar också. Denna viktiga faktor är inget vi kan påverka men bara kursförändringen från 8.30 kr/euro till 8.50 är positiv för oss.

I Nyby sågar man bara tall och fångstområdet innebär att man har tillgång till högkvalitativ tall men också den s.k. roslagsmahognyn. Det är tall som är kvistig, lite krokig och ofta är gammal med en rödkärna. Det innebär att man har en mix och måste hitta köpare för de olika kvaliteter man kan leverera. Den nordafrikanska marknaden köper av tradition furu och är mycket viktig för Nyby. med mellanskog

NR 3 – 2013

Tidigare var det i princip bara Egypten som stod för köpen men nu handlar det även om Tunisien, Marocko och Algeriet. Libyen var också en viktig marknad men är det land där affärerna stannade upp helt under demokratiseringsprocessen och de har ännu inte kommit tillbaka. ”Nyby-anda”

Pontus nämner det inte själv men det han beskriver upplever jag som en ”Nyby-anda”. En riktig entreprenörsanda med bra ordning och vilja att fixa så att allt ska flyta på. Att det är rent och snyggt på ett sågverk (och det är det på Nyby) är viktigt ur brandsäkerhetssynpunkt, men det signalerar också något annat.

Med ett förflutet som platschef för Horndal och råvarukoordinator på Setra har Pontus sett många sågverk och har nytta av sina olika erfarenheter.

– Jag har mycket bra personal med stort produktionsfokus. Man tycker mycket och det är raka rör med livliga diskussioner. Min roll är att se framåt, vad ska vi göra med denna anläggning i framtiden? Vi är ett standardsågverk utan glamour men det vi gör ska vara perfekt.

Nyby ligger inklämt och när jag kom hit tyckte jag att vår begränsade yta var ett problem. Nu tycker jag tvärtom, det är en tillgång. Vi måste vara yteffektiva, vi har inte utrymme för några olater utan måste fixa allt inom den begränsning vi har.

Undvek timmerbrist

Till hösten kommer man också att ha en ny timmermottagning klar. Stockarna mäts då in på tvären och kapaciteten höjs. Timmerbrist är det största hotet menar

– Här ska de nya virkestorkarna stå.

Pontus som själv ringde runt till olika leverantörer och åkerier när det i våras var nära att sågen skulle behöva stoppa p.g.a. timmerbrist. Flödet vände och plötsligt fick man väldigt gott om råvara som skulle tas om hand istället för ett dyrt stillestånd.

Pengarna kommer landsbygden till godo

– Vi behöver få ett jämnt flöde av råvara med rätt längd- och diameterfördelning. Då kan vi få fram de produkter vi behöver. Det är kul att det gick bra förra året men det är historia, nu är det nya tag som gäller.

Sågverk måste vara det absolut bästa stöd för glesbygden som finns. Pengarna kommer från länder långt bort och merparten går åt till löner till personal som ofta bor på landsbygden, till skogsägarna runt om i vårt fångstområde och till lokala åkerier och entreprenörer.

Det känns som en mycket bra transaktion av pengar, avslutar Pontus Larsson.

Text och foto: Per Bengtsson

ISUZU D-MAX PRIS FRÅN 232 500.-

EXKL. MOMS

Glöm inte att utnyttja avtalsrabatten

FYRHJULSDRIFT

ECO

KAMKEDJA

100%

TRANSPORTBIL

DRAGVIKT

0,74 l/mil LASTVIKT

FLAKKANTSKYDD

ESP

AIRBAGS

BENUTRYMME

X6

FRAMTIDENS JAPANSKA PICKUPER ÄR HÄR. STÖRRE OCH STARKARE. SNÅLARE OCH SÄKRARE. Dieselmotor med tvåstegsturbo och högt vridmoment. Låg förbrukning och lågt CO2-utsläpp ger låga driftskostnader. Manuell eller automatisk växellåda. Fyrhjulsdrift med lågväxel. Sex airbags och ESP (stabilitetssystem med antispinn) är standard. Rymligare och fullutrustad kupé med bland annat mycket bra benutrymme i baksätet.

Välkommen att provköra framtidens pickup.

Besök www.isuzu-sverige.se för aktuella erbjudanden och närmaste återförsäljare med mellanskog

NR 3 – 2013

17

fr ån skogen

Riksdagsledamöter i skogen Gästriklands alla riksdagsledamöter har inbjudits till en skogspromenad av Birgitta Gunnarsson, vice ordförande i sbo Gästrikland.

Två ledamöter Anders W Jonsson (C) och Lars Beckman (M) hörsammade inbjudan för att lära sig mer om familjeskogsbrukets möjligheter och problem.

Birgitta och hennes bror är 14:e generationen som driver sin skogs- och lantbruksgård. De, och många andra inom familjeskogsbruket är oroade över den senaste tidens propaganda mot skogsbruket. Detta trots det stora natur- och miljöengagemang familjeskogsbruket känner för och bedriver. Ordförande Lars Eriksson och vice ordförande Birgitta Gunnarsson visade upp delar av sin skogsfastighet och diskuterade skogsbrukets framtid. Birgitta visade sin skogsskötselplan över fastigheten. Planen beskriver både hänsyn till miljö-, kulturvård och skogens skötsel.

En oro finns för hur ägandet och skogsbruket ska se ut i framtiden. Skogen och dess nyttigheter är en mycket viktig del av Sveriges och länets ekonomi och sysselsättning.

För ytterligare information kontakta: Per-Olov Jemth, virkesområdeschef 010-482 84 20

Från vänster i bild, Lars Beckman (M), Anders W Jonsson (C), Birgitta Gunnarsson (Mellanskog), Lars Eriksson (Mellanskog)

”Bonnalunch” om äganderätt Mellanskogs lokalråd i Nyköping hade i samarbete med två LRFavdelningar bjudit in LRF:s vd, Anders Källström, till en ”Bonnalunch” i Runtuna bygdegård den 16 april. Det blev en mycket välbesökt lunch och ett intressant föredrag om vem som skall bestämma över våra skogar och åkrar.

Anders Källström hann också med att beröra en rad andra aktuella frågor för Mellanskogs och LRF:s medlemmar. En mycket intressant och givande lunch som dessutom var välsmakande var det allmänna omdömet efteråt.

18

med mellanskog

NR 3 – 2013

fr ån skogen

Skogskurs för tjejer – en satsning för hela skogssektorn Välkommen till en långhelg fullspäckad med naturupplevelser, skogsaktiviteter och information om hur du kan jobba med skog i ditt framtida yrkesliv. Under kursens fyra dagar kommer deltagarna få inblickar i hur det är att studera till jägmästare och skogsmästare.

På kvällarna kommer det att bjudas på studentsittning, grillafton och andra trevliga aktiviteter.

Kursen vänder sig till dem som ännu inte gjort sitt val av högskoleutbildning (lägsta ålder är 16 år).

Kursen hålls 8–11 augusti på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

Sista anmälningsdag är 30/6.

För kontakt och mer information: Hanna Wickberg hawi0001@stud.slu.se tel: 073-583 81 34

Skogsdag med häst i Årsunda På påskaftonen, lördagen den 30 mars anordnades en skogsdag med hästar i Årsunda. Det var en strålande senvinterdag med gott om snö, några minusgrader på morgonen men riktigt varmt senare på dagen när solen värmde.

Skogsdagen, som var ett samarrangemang mellan Mellanskog, FNH Gävleborg (Föreningen Nordsvenska Hästen) och LRF, lockade ett drygt hundratal åskådare ut i skogen. Det var fyra nordsvenska hästar som stod för showen plus ett par shettisar som var med för att se och lära.

Uppgiften var att köra fram ved som var manuellhugget och upplagt i ”res”. Redskapen som användes var släpreden avsedda förvinterföre, alla tillverkade för mer än 50 år sedan, innan skogsmaskinernas intåg i skogen.

Vi som håller på med det här vill så gärna dela med oss av känslan av tillfredsställelse efter en god dags arbete tillsammans med sin arbetskamrat hästen. Att köra ut sin ved, toppbrott eller vindfällen utan att man har behövt göra breda vägar i skogen eller orsakat spår i marken är något som vi hoppas att flera vill ta till sig som ett komplement till det moderna, effektiva skogsbruket och så får man nyttig motion och en massa frisk luft på köpet!

Text: Thord Andersson

Trevlig skogsdag med skogsägande kvinnor i Sala

Kvinnligt nätverk i Sbo Mellanljusnan Kvinnliga nätverket, ”Melina”, startade under 2011 med ett stort intresse redan från början. Lördagen den 4 maj var det dags för en ny träff, en dag om röjning. Vi började dagen med information och fortsatte sedan med en liten enklare övning. Det tiotalet kvinnor som var med delades in i mindre grupper och fick med hjälp av röjsnören och en rulle snitselband markera och räkna de stammar som de tyckte skulle stå kvar efter röjningen. Här fick de chansen att fundera och ställa frågor och få många bra tips. Med hjälp av de vana röjarna Oskar och Emil på Hudiksvalls service AB blev det en mycket lyckad dag med glada miner, mycket bra frågor och härligt väder.

Sara Lundgren, Skogsinpsektor VO Hälsingland/Härjedalen

Den 6 april genomfördes en skogsdag för skogsägande kvinnor vid Vallsjövägen i Saladamm norr om Sala. Temat var fastighetsgränser.

Dagen inleddes med ett teoripass om bl.a. nyttan med uppmärkta fastighetsgränser samt vilka verktyg som kan användas för att finna gränserna. Mellanskogs styrelseledamot, Marie André, informerade om Mellanskog i lunchpausen som efterföljdes av förtäring av korv och kaffe. Sista passet av dagen utgjordes av en övning i gränsmarkering med gränskäppar, snitslar och färg. Vädret var fint och de 17 skogsägarna som deltog var mycket nöjda med dagen. med mellanskog

NR 3 – 2013

19

Verklig storlek

Nu vaknar de här!

Titta efter angripna träd i din skog, de behöver tas bort innan granbarkborrens svärmning börjar.

Kontakta din skogsinspektor om du vill veta mer, 010-482 80 00.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.

www.mellanskog.se