MEDLEMSTIDNING
Skogen och människorna genom 120 ar
SKOGSÄGARRÖRELSEN – historia och framtid SLÄPP LOSS KRAFTEN i familjeskogsbruket
Laga mat över öppen eld I SOMMAR
14
16 24
Skogen ger oss allt
I 120 ÅR har Mellanskog kämpat för de enskilda skogsägarnas möjligheter att äga och bruka sin skog. Det är ett arv att förvalta och i höst går Sverige till val igen. Det är hög tid att komma tillbaka till synen på skogen som en av Sveriges viktigaste strategiska tillgångar. I en tid präglad av geopolitiska spänningar, handelsoro och klimatförändringar, är det skogen som kan stärka vår säkerhet, ekonomi, och den nödvändiga klimatomställningen.
Skogen ger oss allt från byggmaterial och förpackningar, till hygienprodukter och energi – sådant som vi alla behöver i våra dagliga liv. Skogen minskar vårt beroende av fossila råvaror och ökar vår självförsörjning. Samtidigt erbjuder den naturvärden och rekreation. Det som gör den svenska skogsbruksmodellen så stark är att vi får allt detta samtidigt.
Genom ett aktivt och hållbart brukande, genom investeringar, entreprenörskap, och
innovation, har Sveriges skogsägare under generationer byggt upp en skogsresurs och en skogsindustri i världsklass. Långsiktigheten och framtidstron har gjort skogen mer produktiv och mer värdefull – till gagn både för skogsägarna och för samhället i stort. Det är den styrkan vi behöver bygga vidare på.
Vi har den senaste mandatperioden sett en politisk riktning som sätter värde på skogen och som är framåtsyftande. Regeringen har tagit några första steg för att förenkla regelverk och stärka äganderätten – steg mot bättre förutsättningar för investeringar och utveckling. Det är ett välkommet skifte och en god riktning. Men det finns också mycket som behöver städas upp.
Miljölagstiftningen har trängt undan skogspolitiken, och ökande ambitioner att ta mer mark ur bruk har skapat osäkerhet hos både enskilda skogsägare och näringen som helhet.
Staten behöver ta ett rejält kliv tillbaka. Rättssäkerheten och frihetsgraderna i skogspolitiken behöver sättas i skick igen. Tillit och förtroende behöver återställas. Avvägningen mellan brukande och bevarande behöver komma i bättre balans. För det var inte så här det var tänkt.
Med en framåtsyftande och långsiktig politik kan skogen bli en ännu starkare motor för jobb, tillväxt och ett mer robust samhälle. Med bättre förutsättningar kan skogsägare och skogsindustri fortsätta investera och utveckla. I valrörelsen finns möjligheten att staka ut vägen och låta skogen spela den roll den faktiskt kan och bör ha för Sveriges framtid.
SVEN ERIK HAMMAR
Ledamot Mellanskogs styrelse
Med Mellanskog nr 2, 2026
4. TERMINALEN VÄXLAR UPP
6. MELLANSKOG 120 ÅR
14. FRÅN STÄMMAN
16. VÅRA VALFRÅGOR
20. ÄTA UTE
22. INVENTERA DIN SKOG
24. RÄDDA VIRKESVÄRDEN
27. KORSORD
29. VD-KRÖNIKA
30. FRÅN SKOGEN
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 17 april 2026. Krediträntor Merkonto 1,40 % , likvidfördelning/betalningsplan 1,65 %. Debeträntor a conto/förskott leveransvirke 5,25 % , dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter).
Redaktionsråd Anna Ramstedt, Matilda Kreem, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Anders Westerlund, Elin Hofferek, Anna Barbier, Isabelle Bergkvist, Kerstin Kungsman. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post anna.ramstedt@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser VK Media, 0950-40 29 41, maria.bengtsson@vkmedia.se. Omslagsfoto SLU, Skogsbibliotek. Form, layout & projektledning Ord&Bild Reklambyrå. Tryck Ruter 2026. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Upplaga 24 000 ex.
FOTO LIISA EELSOO
Vi behövde alla ställa
om på så kort tid och jag är imponerad över hur otroligt bra det fungerar
Stina och Mackmyraterminalen växlar upp
Stina Gustafsson är en av de första anställda kranförarna vid Mackmyra-terminalen. Sedan stormen Johannes har terminalen fått stor betydelse och Stinas team är numera åtta personer.
TEXT: MAJA-STINA SKARSTEDT FOTO KANEEL
Skog och industri möts när virke ska tas vidare vid Mackmyraterminalen där Stina Gustafsson är anställd som kranförare:
”Vi jobbar som ett lag här. Vi måste tänka åt samma håll under lastningar, så att arbetet flyter. Jag tycker att vi har löst det jäkligt bra och får höra från både åkare och Mellanskog att vi gör ett bra jobb.”
– JAG TRIVS OTROLIGT bra, säger Stina.
Stina Gustafsson har jobbat inom lantbruk tidigare, men har alltid haft skogen som intresse. Så när hon såg annonsen om jobb på Mackmyra-terminalen kändes det naturligt att söka. Hon fick jobbet och började i september 2024.
Mackmyra-terminalen mellan Sandviken och Gävle är en av Mellanskogs fem virkesterminaler som hanterar timmer och massaved som transporteras vidare med tåg. Virket mäts på terminalen genom kameramätning vilket gör det möjligt att transportera virke dygnet runt. Länge omfattade arbetet på terminalen bara en och en halv tjänst.
– I och med att jag var själv på heltid har jag haft mycket ansvar. Det har varit väldigt roligt och lärorikt att få förtroendet att sköta terminalen. Strukturera upp saker och ha kontakt med Mellanskog, andra företag och åkare framför allt.
”Folk ska vilja vara här”
Som kranförare är Stinas och kollegornas främsta uppgifter att lossa bilar när de
Virket mellanlandar på terminalen innan det körs till bruken dit det ska. ”Det går fortare att få det inmätt här än att det dras direkt dit. Det är kortare körsträckor för bilarna”, säger Stina.
kommer in med virke och sedan lasta tågen. Det är ungefär åtta tåg i veckan sedan stormen Johannes, då arbetet snabbt växlades upp från två tåg i veckan.
De numera åtta medarbetarna kör skift, två personer åt gången. De arbetar en vecka och är sedan lediga en vecka.
– Det gäller att ha ordning och reda. Det ska vara skyltat, rent och snyggt på terminalen. Folk ska vilja vara här och chaufförerna ska vara nöjda, säger Stina.
Stor skillnad efter stormen
Virkesterminalen är just nu en väldigt viktig nod för att ta hand om medlemmarnas stormfällda virke. En utmaning är tågtrafiken, som kan vara svår att lita på.
– Hittills har vi löst det bra, mycket tack vare så bra kontakt med både SCA och Mellanskog. Roligast med jobbet är kontakten med åkarna. Du lär känna mycket folk och får höra det skogliga – hur det går utanför terminalen, att få följa virket från skogen och hit. Sedan skickar vi iväg det en gång till. Hela kedjan är intressant.
Kedjan har blivit ännu mer tydlig efter stormen, då trycket, tempot och volymerna ökade.
– Jag tycker att vi har gått över till en mer industrikänsla på terminalen. Förr var det en ganska intim känsla, ungefär samma gäng som körde hit från närliggande trakter. Nu är det mycket mer folk utifrån.
Viktiga pusselbitar för att få ut virket I jobbet ser Stina all den logistik och planering som krävs för att allt ska fungera.
– Vi behövde alla ställa om på så kort tid och jag är imponerad över hur otroligt bra det fungerar. Alla jobbar så gott de kan för att få ut virket.
Stinas pappa är medlem i Mellanskog och sitter i skogsbruksområde Gästriklands styrelse. Det stora skogsintresset hos pappa har smittat av sig, ser hon:
– Det är hans förtjänst att jag jobbar med skog. Från att jag var liten gick jag i skogen och tyckte att den var fin. Då förstod jag inte värdet av skogen eller att träden är en så viktig råvara för samhället, som jag ser nu.
Opartisk virkesmätning var en annan fråga där rörelsen bidrog till att lagstiftning till slut kom på plats i mitten av 1940-talet.
SAMVERKAN SOM STYRKA
Skogsägarrörelsens historia
Mellanskog fyller 120 år. Jubileet markerar inte bara starten för Dalarnas Skogsägareförening 1906, utan också berättelsen om hur den svenska skogsägarrörelsen växte fram. Vägen mot dagens starka förening i Mellansverige har präglats av samverkan, samhällsförändringar, politiska strider och en stark tro på det familjeägda skogsbruket. Genom generationer av skogsägare, förtroendevalda och medarbetare har föreningar bildats, utvecklats och slagits samman. Mellanskogs historia är därför också skogsägarrörelsens historia, och den framgången firar vi tillsammans.
DEN SVENSKA SKOGSÄGARRÖRELSEN började växa fram i början av 1900-talet, i en tid då Sverige fortfarande präglades av ett utbrett landsbygdsboende där många livnärde sig på jordbruk. När skogen blev viktigare för näringslivet – särskilt med industrins expansion i norr – blev behovet av samverkan mellan enskilda skogsägare tydlig. En viktig drivkraft var ett växande behov av information, utbildning och rådgivning om skogsskötsel. I norr fanns också ett missnöje med skogsbolagens samverkan kring inköp
och prissättning av virke. Efter att den första skogsägarföreningen registrerades 1906 bildades fler än 40 föreningar fram till 1939.
Riksförbund och fältorganisation År 1932 bildades ett riksförbund och under mitten av 1930-talet omvandlades de flesta föreningarna till ekonomiska föreningar – sannolikt inspirerade av jordbrukets organisationer. Genom samverkan kunde skogsägarna samla volymer, stärka sin förhandlingsposition och skapa bättre villkor.
En tidig insats blev att verka för en virkesmätningslag. Den producentkooperativa idén växte sig starkare.
Statens Bränslekommission hade under krigsåren i uppgift att organisera vedanskaffningen i Sverige. Man insåg att landets skogsägareföreningar hade bäst förutsättningar att medverka och dessa fick en huvudroll i den viktiga bränsleförsörjningen. Under 1940-talet och framåt byggde föreningarna upp fältorganisationer med skogsbruksområden och rådgivningstjänster, samtidigt
TEXT: MALIN VON ESSEN OCH JAN SANDSTRÖM FOTO SLU, SKOGSBIBLIOTEK
Källa: Skogsägarrörelsen – en historisk överblick, Sjunnesson med flera, LRF Skogsägarna 2018
som skogsägarföreningarna satsade på egna industrier.
Skogsbruket förändras
När skogsbruket förändrades genom mekanisering och nya arbetssätt spelade föreningarna en avgörande roll för att utvecklingen även skulle nå det familjeägda skogsbruket. För att möta tidens utmaningar organiserade skogsföreningarna med början under 1950talet ett täckande nät av skogsbruksområden. Det anställdes välutbildade tjänstemän och skogsarbetare som kunde stötta medlemmarna med skogsvårdsservice. Banden mellan medlemmar och föreningar stärktes successivt genom skogsinspektorer och lokala förtroendemän. Skogsdagar och exkursioner blev centrala inslag i föreningarnas verksamhet. Gemensamt med riksförbundet bedrevs från 1960-talet och framåt en omfattande skoglig utbildning i form av studiecirklar.
Konsolidering
Många föreningar satsade på egna industrier för att säkra avsättning och få del av förädlingsvinster. År 1954 fanns 84 sågverk i föreningarnas ägo. Rörelsen expanderade även inom massaindustrin; de norra föreningarna byggde till exempel upp en föreningsägd industri i norr (NCB) och i söder investerades i nya moderna massaindustrier. Industrisatsningarna medförde dock omfattande ekonomiska risker och flera föreningar drabbades mycket hårt under de industriella krisåren i Sverige under 1970-talet. Det följde en svår period av intern reorganisering men också av
sammanslagningar av mindre föreningar för att bland annat bli en starkare motpart till de fusionerande skogsbolagen. I slutet 1990-talet hade detta resulterat i en konsolidering till fyra kvarvarande föreningar: Södra, Mellanskog, Norra Skogsägarna och Norrskog. Riksförbundet fusionerade också och blev LRF Skogsägarna. Föreningsrörelsens grundläggande idéer om samverkan och producentkooperation bestod.
Misstro mot skogsägare
Under 1950- och 60-talen hettade det till ideologiskt i skogspolitiken. Regeringen och facken hyste misstro mot de privata skogsägarnas möjligheter att planera för ett effektivt skogsbruk. Detta var ett tydligt och pågående hot mot det enskilda ägandet och förde upp frågan om privat äganderätt på agendan. Skogsägarrörelsen varnade för vad utvecklingen kunde innebära för brukarna och skogsnäringen. Den kritiska situationen avbröts när (s)-regeringen lade ned sin tilltänkta politik för skogsnäringen i slutet av 1980-talet. I stället tillsattes en ny skogsutredning som resulterade i 1993 års skogspolitiska beslut. Detta innebar en kraftig avreglering, till förmån för frihet under ansvar, och en skogspolitik med två jämställda mål, om produktion och miljö.
Miljöfrågor och internationella kontakter Miljöfrågor blev allt viktigare även på marknaden under 1990-talet. Arbetet med att ta fram ett system för certifiering av skogsbruk tog fart och efter ett inledande samarbete valde flera aktörer – med skogsägarrörelsen i spetsen – att utveckla ett system bättre anpassat till det småskaliga skogsbruket (PEFC).
De internationella kontakterna växte i betydelse både på marknaden och i politiken under framför allt 1990-talet. Riksförbundet drev i samarbete med LRF en kampanj för Ja-linjen inför EU-inträdet 1995. Med tiden bildades CEPF, en samarbetsorganisation som är ett viktigt språkrör i Bryssel för det europeiska familjeskogsbruket.
Under 2010-talet och in på 2020-talet har skogsägarrörelsen haft stort fokus på äganderätt, klimat, biologisk mångfald och hållbarhetsregler både i EU och nationellt, samtidigt som digitalisering och ett ökat företagarfokus förändrat skogsägarnas vardag. Skogsägarrörelsen har skapat nya utbildnings- och rådgivningssatsningar och fortsatt det internationella arbetet för familjeskogsbrukets intressen, parallellt med att strukturerna inom industrin och föreningarna moderniserats och konsoliderats.
Ökad ungskogsgallring blev följden av 1932 års skogsvårdslag, vilket ledde till dålig avsättning för klenvirke. Skogsägarrörelsens opinionsbildning bidrog till ett riksdagsbeslut 1931 om att statens fasta anläggningar skulle eldas med ved. Flera föreningar fick teckna kontrakt med staten om vedleveranser.
Skogen, gemenskapen och styrkan i att vara flera
TEXT: MALIN VON ESSEN
DET BÖRJAR SÄLLAN med stora ord.
En kvinna i Järvsö står plötsligt ensam med ansvaret för skogen när hennes pappa går bort. En skogs- och lantbruksfastighet utanför Uppsala får ekonomin att gå ihop när lantbruket svajar. I en by norr om Falun samlas skogsägare över kaffe och bullar efter en storm som slagit hårt mot både skog och människor.
För medlemmarna i Mellanskog är föreningen något man lutar sig mot – och håller fast vid när livet skakar. ”Tillsammans”, ”styrka”, ”trygghet” och ”en gemensam röst” är svar som återkommer när vi frågar medlemmar vad Mellanskog betyder. Och bakom orden finns 120 år av erfarenheter, generationer av skogsägare och tusentals personliga berättelser.
Anna Gudmundsson-Thyrell i Järvsö växte upp med mjölkkor och hästar och fick tidigt lära sig hjälpa till: – Jag körde traktor när jag knappt nådde ned till pedalerna, berättar hon.
Skogen är både en ekonomisk trygghet och en viktig del av familjens historia.
– Några av våra skiften går rakt upp från gården där min släkt har bott sedan Gustav Vasas tid och kanske tidigare. Det är också en fin plats att vara på. Det känns speciellt att gå i sin egen skog och veta att den använts i generationer, till exempel för att köra hem virke med häst för att använda i gårdens hus, säger hon.
Familjen har varit medlemmar i Mellanskog så länge hon kan minnas. När Annas pappa hastigt gick bort 2010 var det skönt att ha föreningen vid sin sida.
– Vi tog fram en ny skogsskötselplan ganska snart efter övertagandet av fastigheten. Det var väldigt bra att sedan kunna följa planen tillsammans med rådgivaren.
Anna har varit engagerad i Mellan-
ljusnans sbo-styrelse sedan 2014. Hon vill att Mellanskog ska fortsätta vara en röst i skogspolitiken och hjälpa skogsägare att bruka skogen på sitt sätt. Att heläga Setra är en fördel, tycker hon.
Trygghet och inflytande
– Vår styrka är storleken – 30 000 medlemmar som tillsammans med Södra och Norra Skogs medlemmar kan skapa tyngd i viktiga framtidsfrågor. Att kunna leverera till sig själv genom Setra är en tydlig styrka. För Anna handlar Mellanskog både om trygghet och inflytande. För Ulf Agerhill i Agersta norr om Uppsala har föreningen spelat en liknande roll, men över längre tid. Ulf blev medlem i Mälarskog när han började med lantbruk i mitten av 1970-talet. För familjen var skogen på den tiden en ekonomisk utjämning när lantbruket gick sämre. Idag ser han skogen som en långsiktig investering att ta till vid behov. Så vill han att det ska fortsätta vara och han vill att Mellanskog ska fortsätta ge skogsägare en stark röst.
– Skogsägarrörelsen betyder mycket – den har bidragit till relativt höga virkespriser och företräder oss gentemot myndigheter och i skogspolitiken. Det är fortsatt viktigt, särskilt i frågor som styrs av EU. Ensam är det svårt att påverka, säger han.
Om Anna och Ulf beskriver kontinuitet och långsiktighet, handlar det för Susanne Höglund också om att hantera kriser tillsammans.
Susanne bor på en fastighet i Linghed, några mil norr om Falun. Och det var faktiskt här allt började, när 400 skogsägare år 1906 gick samman och bildade Dalarnas Skogsägareförening u p a.
– Jag gick i gång på det här eftersom jag bor på platsen och är intresserad av historia.
Jag brukar lyfta det i olika sammanhang, säger hon.
Styrka i att vara flera
För Susanne är skogen ett arv att förvalta, något som tidigare generationer byggt upp. Tyvärr är familjen, liksom många andra, hårt drabbade av stormen Johannes. Nu är Mellanskog viktigare än någonsin, förklarar hon.
– Vi är oerhört hårt drabbade – en katastrof som tar på psyket och hälsan. Det är slitsamt. Den styrka man kan få genom att stötta varandra i föreningen betyder väldigt mycket.
Sbo-styrelsen, där Susanne är vice ordförande, ordnade nyligen träffar i två stormdrabbade byar för att ge medlemmarna en stormuppdatering. Det var viktigt att ses fysiskt, understryker hon.
– Vi behövde ses och få dricka kaffe och äta bulle tillsammans. Intresset var stort – över 70 personer samlades i respektive by.
– Vd Fredrik Munter och flera tjänstepersoner var med och kunde lugna medlemmarna. Det var härligt att höra sorlet och snacket mellan deltagarna. Det kändes som om alla gick därifrån med ny energi, säger Susanne.
För henne är det en kraft att vara flera som organiserar sig kooperativt.
– Det kan inte sägas nog många gånger. Styrkan i att vara flera blir avgörande, särskilt i svåra situationer. I dag är det viktigare än någonsin att värna om kooperationen och engagemanget, avslutar hon.
Anna Gudmundsson-Thyrell, är vice ordförande i Mellanljusnans sbo sedan 2014. Foto: Matilda Kreem
Ulf Agerhill, Agersta i Uppland satt i Mellanskogs styrelse mellan 2000 och 2013 och i Setras styrelse till 2014.
Den styrka man kan få genom att stötta varandra i föreningen betyder väldigt mycket.
Susanne Höglund bor på en av fastigheterna i Linghed där allt startade. Dalarnas Skogsägarförening u p a registrerades den 3 juli 1906 med syftet att främja medlemmarnas möjligheter att sälja sina skogsprodukter, som kolved, kol och pappersved. I ansökan bifogades en medlemsförteckning på över 400 namn.
Veteranklubben – gemenskap som består
Mellanskogs veteraner bildades 1991 i samband med fusionen mellan Mellanskog och Mälarskog för att samla tidigare anställda och förtroendevalda. Klubben är öppen för alla som arbetat inom Mellanskog, inklusive tidigare medarbetare från Mälarskog och Västra Skogsägarna. Alvar Olsson var ordförande i Mellanskogs veteraner fram till hösten 2025. Vad har Mellanskog betytt för dig? – Mellanskog har varit en del av livet under mer än 30 år. Under min tid så har skogsbruket och jordbruksnäringen förändrats, från mycket
manuellt arbete till mekanisering och datorisering. Det har varit viktigt för mig att möta skogsägarna på ett personligt plan och att alltid ställa upp med goda kunskaper. Det är viktigt att alltid tänka att det alltid är en människa bakom varje beslut. Eftersom jag varit en del av Mellanskog under så många år, så måste jag har trivts med rollen som en del av föreningsrörelsen. Det mest positiva med mitt jobb har varit alla möten med skogsägare, entreprenörer och övriga anställda, säger Alvar Olsson. Foto: Daniel Stålnacke
Nisse sitter på en påse med hö bakom Pärla. Foto: Kajsa Lander
Nisses Pärla, 17 år, är van vid att jobba med honom i skogen. Foto: Kajsa Lander
Foto: Jenny Westberg
Foto: Linda Modin Klemner
Hästar i skogsbruket – nu och då
Hästar har haft en betydande roll i jord- och skogsbruk i århundraden.
Även om de används mindre idag så är en del fortsatt aktiva i skogsbruket.
TEXT: MAJA-STINA SKARSTEDT FOTO SLU, SKOGSBIBLIOTEK
SKOGSÄGAREN NISSE DANIELSSON som bor i värmländska byn Häljeboda, norr om Charlottenberg, sköter sin skog med hjälp av häst. – Vi ska vara rädda om skogen och inte skövla. Det tycker jag inte om. Det ska vara fint och man ska kunna gå i skogen, säger han.
Pärla hjälper Nisse
Med ardennerstoet Pärla, 17 år, kör Nisse ut timmer och massaved ur sin skog på ett skonsamt sätt.
Redan som liten pojke följde han med sin pappa när han körde virke med häst åt
Billerud. Intresset för hästkörning har levt kvar hos Nisse och som 20-åring köpte han sin första egna häst.
Men häst i skogsbruket är nog ändå på väg att dö ut tror han:
– Det ska vara lättvindigt nu för tiden. Men nog är det konstigt att de som har egen skog inte kör mer med häst, säger han.
Kajsas nordsvenskar stöttar på gården Även Mellanskogs föreningsutvecklare Kajsa Lander använder sina två nordsvenskar i skogen:
– De är smidiga och tar sig fram där det är otillgängligt. Du får heller inga körskador. Kajsa och hästarna har hjälpt till med vindfällen när det inte gått att komma fram med traktor:
– Min man kunde fälla, aptera och jag dra ut med hästarna och sedan kunde min man lasta med traktorn.
Men allra mest används de för skojs skull. – Vi har kört brudpar med dem och ibland kan även barnen mutas med fika för att åka med på en tur ut i skogen. Det är egentligen inga arbetshästar, utan lyckopiller det här, säger Kajsa med ett skratt, och fortsätter:
– Idag och framöver tror jag hästarna har sin roll i naturvårdande syften och i småskaligt skogsbruk där de kan vara till stor nytta och för att hålla liv i vårt kulturarv.
Framtiden handlar
om att bygga hållbara samhällen, det går inte att göra utan träprodukter.
Ett Mellanskog som rustar för framtiden
Mellanskog är på väg mot 30 000 medlemmar och har under flera goda år byggt en stabil ekonomisk bas. Samtidigt är trycket från politiska beslut som påverkar skogsägandet fortsatt stort. För ordförande Peter Helander handlar framtiden om att både stärka affären och försvara medlemmarnas intressen.
TEXT: MALIN VON ESSEN FOTO KOLA PRODUCTIONS
PETER HELANDER HAR varit Mellanskogs ordförande sedan 2024. Han ser en stabil förening som växer och skapar stor medlemsnytta, inte minst i samband med omvälvande händelser som granbarkborreangrepp, bränder och stormar.
– Vi närmar oss 30 000 medlemmar och står nu väl rustade för att möta framtiden, säger han.
Som tidigare riksdagsledamot har
Peter kunskap om politiska processer. Han pekar på att många beslut – inte minst från EU – direkt påverkar skogsägarnas vardag. Ett exempel är EU:s naturrestaureringsförordning som ska införas i svensk lag. Den kan innebära nya krav på hur skogen ska brukas, och orsaka mycket stora kostnader för skogsnäringen.
– Många är med i Mellanskog för att vi tillsammans kan påverka politiken, säger Peter Helander. Världen förändras i snabb takt, ett sätt att möta förändringarna är att blicka framåt. Arbetet med Mellanskogs strategi för 2035 pågår för fullt under ledning av Peter och föreningsstyrelsen.
– Det är inte så enkelt eftersom ingen vet hur framtiden ser ut. Vi behöver påverka det vi kan och inte fokusera på det som ligger utanför våra möjligheter.
Han är övertygad om att frågor som äganderätt, brukanderätt och hållbart skogsbruk kommer att vara centrala även framöver.
– Vi har haft fria bönder sedan vikingatiden och som en av våra sbo-ordförande uttryckte det; ”Varför tror någon att vi skulle vilja förstöra den jord våra barn och barnbarn ska leva av i framtiden. Vi vårdar våra marker, det har vi alltid gjort”.
Rättvisa virkespriser och transparens är fortsatt grundläggande. Peter Helander ser
också hur digitala lösningar blir allt viktigare. E-handelsplattformen Skogstorget ska kunna ge fler skogsägare möjlighet att själva hantera ärenden, som att beställa röjning och skogsskötselplan samt senare under 2026 också avverkning. Det ger rådgivarna möjlighet att fokusera på mer komplexa frågor.
– Många vill både ha mer rådgivning och samtidigt få högre virkespriser. Det är en svår avvägning mellan hög service och en effektiv organisation, där kan digitala lösningar hjälpa oss.
Men det fysiska mötet är fortsatt viktigt och här kompletterar tjänstemän och förtroendevalda varandra.
– Relationen mellan medlem och rådgivare är som med en bra familjeläkare – någon som känner din familj. De förtroendevalda spelar en viktig roll genom att ta kontakt med nya medlemmar, säga välkommen och visa hur Mellanskog fungerar.
Starkare industriägande
Historiskt har skogsägarrörelsen strävat efter att komma närmare förädlingsledet – och den utvecklingen fortsätter. Sedan 2025 är Mellanskog huvudägare i sågverkskoncernen Setra och även om konjunkturen för skogsindustrin är dålig just nu, så tror Peter Helander att Mellanskogs industriägande kommer att utvecklas.
– Vi behöver kunna ta god hand om medlemmarnas råvara och se till att värdet växer genom en effektiv och konkurrenskraftig industri där vinsterna går tillbaks till skogsägarna.
Peter menar att Mellanskogs nya position som industriägare påverkar vägen mot 2035.
– En stor del av arbetet de kommande
åren kommer att handla om att vässa våra värdekedjor, att göra saker bättre än våra konkurrenter och att utnyttja våra muskler som skogsägarförening.
Han lyfter också framtida möjligheter för skogsbranschen;
– Framtiden handlar om att bygga hållbara samhällen, det går inte att göra utan träprodukter. Ur det perspektivet tycker jag att det ser ljust ut för vår bransch. Av skogens gröna kolatomer kan man i princip skapa vad som helst.
Kooperationen som styrka
Peter Helander betonar kooperationens betydelse som företagsform. Mellanskog är ett producentkooperativ där medlemmarna skapar större värde tillsammans.
– Vi är fria företagare som går samman för att stärka vår affär, säger han.
Han pekar på internationella exempel, som norra Italien, där kooperationen bidragit till ökat välstånd. Här finns en lång tradition där små producenter gått samman för att skapa konkurrenskraft, innovation och lokal utveckling.
– Kooperationen som affärsform handlar om att stärka dess medlemmar och hur det går till kan förändras över tid. För att Mellanskog ska kunna agera i framtiden behöver vi ekonomiska muskler – både genom medlemmarnas kapital och ett starkt eget kapital.
Peter Helander har starka förhoppningar om att föreningen ska locka till sig fler av de 77 000 skogsägare som finns i Mellanskogs område.
– Vi ska bli många fler som ser Mellanskog som en skogsvän som hjälper oss förvalta våra skogar så som vi själva vill.
Mellanskogs föreningsstämma 2026
Mellanskogs föreningsstämma präglades av engagemang och medlemsdemokrati när föreningens delägare samlades på Uppsala slott. Under jubileumsåret, då föreningen firar 120 år, samlades fullmäktige för att diskutera frågor som är betydande för föreningens framtid.
Magnus Westfält, ordförande i Härjedalens skogsbruksområde, sammanfatta årets stämma!
– God stämning och intressanta stämmodiskussioner där alla har möjlighet att komma till tals, det är det fina med den medlemsdemokrati som vi har i Mellanskog.
Totalt behandlades nio motioner från medlemmarna, med ämnen som transparens i virkesaffärer, gallringskvalitet, förenklingar för självverksamma skogsägare och Mellanskogs näringspolitiska arbete.
Landsbygdsminister Peter Kullgren var årets stämmotalare:
– Skogen är inte ett problem som ska begränsas – den är en strategisk tillgång för svensk konkurrenskraft, klimatomställning och bioekonomi. Därför behöver politiken ge skogsägarna förutsättningar att bruka och investera med framtidstro.
Anders Hagevi, ordförande i Norra Stockholms skogsbruksområde, skickade
in en motion om ekonomiskt stöd till Mellanskogs näringspolitiska arbete för ett fritt skogsbruk och stark äganderätt. Hur togs motionen emot av stämman?
– Förslaget från föreningsstyrelsen var att bifalla motionen, vilket stämman beslutade om. Jag är nöjd med utfallet! 99 av 100 fullmäktige deltog, det var en bra och demokratisk stämma.
Under stämman delades Mellanskogs pris Träkronan ut till Säker skog, Per-Anders Hansson tog emot utmärkelsen. Tre medlemmar förärades Mellanskogs högsta utmärkelse, Guldnålen: Allan Blomqvist, Härjedalen, Östen Thoresson, Gästrikland och Leif Rosén, Norra Dalarna.
Maria Stigsdotter, valberedare i skogsbruksområde Uppsala, vad tar du med dig från årets stämma?
– Det är en glädje att återse varandra och trevligt att utbyta erfarenheter. Att ha ett uppdrag i sbo-styrelsen ger väldigt mycket
tillbaka och gör att många väljer att stanna i sitt uppdrag länge.
Med årets stämma avslutad kan vi slå fast att Mellanskog fortsätter att utvecklas tillsammans med medlemmarna med målet att stärka ett hållbart och lönsamt familjeskogsbruk för kommande generationer.
Några av stämmans beslut:
• Utdelning till medlemmarna enligt föreningsstyrelsens förslag om 39 miljoner kronor.
• Omval av föreningsstyrelsens ledamöter Anders Bengtsson, Kerstin Lindvall, Katarina Mowitz och Per Olof Nyman.
Peter Helander omvaldes till ordförande för ytterligare ett år. !
TEXT: ANNA RAMSTEDT FOTO MATILDA KREEM
Guldnålen 2026: Allan Blomqvist, Leif Rosén och Östen Thoresson
Trevlig stämning i folkhavet på föreningsstämman.
Landsbygdsminister Peter Kullgren var årets stämmotalare. Här tillsammans med Fredrik Munter och Peter Helander från Mellanskog.
Maria Stigsdotter, valberedare i skogsbruksområde Uppsala.
Släpp loss kraften i familjeskogsbruket!
I september är det riksdagsval i Sverige och politiken tar nu allt större plats i media och på gator och torg. Även hos Mellanskog intensifieras arbetet. Under valrörelsen vill vi lyfta fram det viktiga arbete som varje dag görs av Sveriges 310 000 privata skogsägare. Vårt budskap till politiken är enkelt: Släpp loss kraften i familjeskogsbruket. Men vad menar vi egentligen med det?
TEXT: CECILIA WEMMING FOTO MATILDA KREEM
I SVERIGE ÄGS hälften av all skogsmark av privatpersoner. Ur ett internationellt perspektiv är det närmast unikt. Till skillnad från många andra länder, där staten, kyrkan eller stora markägare dominerar, har vi en lång tradition av självägande bönder och familjeskogsbrukare.
Tyvärr blir antalet familjeskogsbrukare bara färre över tid. Regelkrångel, en hätsk samhällsdebatt och en försvagad äganderätt har gjort det både tuffare, dyrare och mer riskabelt att bruka skog. Sedan millennieskiftet har det försvunnit i snitt 1200 skogsbrukare årligen. Trenden ser inte ut att avta.
Det här vill vi uppmärksamma politiken på. Vi är övertygade om att en mångfald i ägarkåren också ger en mångfald i skogen. Det är ju tack vare investeringarna av flera generationer familjeskogsbrukare, som
Mellanskogs valfrågor
Sverige har de fina skogar vi har idag. Därför måste det bli enklare och mer lönsamt att vara skogsägare. Sverige måste släppa loss kraften i familjeskogsbruket!
För att det ska ske krävs förändringar inom nuvarande politik. Mellanskog har valt ut tre frågor att fokusera lite extra på. Vi vill ha:
• Enklare och mer förutsägbara regler
• Stärkt äganderätt och full ersättning vid inskränkningar
• Ett större fokus på den brukade skogens roll för klimatet.
Ytterst handlar det om att skapa framtidstro kring det svenska familjeskogsbruket, så att fler vill fortsätta äga, bruka och utveckla skog även i kommande genera-
Enklare och mer förutsägbara regler: Den svenska skogspolitiken har successivt gått från frihet under ansvar till en allt mer komplex och oförutsägbar reglering. För att värna ett hållbart familjeskogsbruk och framsynta investeringar behövs ett regelverk som vilar på balansen mellan ansvar och frihet.
Stärkt äganderätt och full ersättning vid inskränkningar: Osäkerhet kring skogsägarnas villkor minskar viljan till långsiktiga investeringar. För ett hållbart och framgångsrikt skogsbruk krävs tydliga spelregler och full ersättning när brukandet begränsas.
Ett större fokus på den brukade skogens roll för klimatet: Den brukade skogens klimatnytta underskattas ofta, trots att den både binder koldioxid och ersätter fossila råvaror med förnybara produkter. Politiken behöver i högre grad väga in familjeskogsbrukets bidrag till klimatarbetet och skapa incitament för långsiktig klimatnytta. Vill du veta mer om våra valfrågor? Läs mer på mellanskog.se!
tioner. Det vore bra för våra medlemmar och det vore bra för Sverige!
Välkommen till min skog!
För att ge våra politiker kunskap om familjeskogsbrukets villkor bjuder Mellanskog ut dem i skogen under en ny satsning på konceptet Välkommen till min skog.
Här får besökarna möta människorna bakom skogen – och ta del av det engagemang, ansvar och långsiktiga arbete som pågår varje dag runt om i landet. Skyltningen längs slingorna lyfter både skogsskötsel och flera av Mellanskogs viktiga valfrågor.
Tanken är att Välkommen till min skog ska leva vidare och utvecklas över tid, med fler slingor och fler deltagande medlemmar framöver. Är du nyfiken på var slingorna ligger? På mellanskog.se hittar du alla slingor och kan läsa mer om deltagarna.
Politiker besöker Mellanskog Hur skapas förståelse för skogsbrukets villkor? För Mellanskog är svaret enkelt: genom möten mellan människor.
Under året har Mellanskog därför arrangerat flera träffar med politiker och beslutsfattare runt om i våra skogsbruksområden. Riksdagsledamöter, kommunpolitiker och tjänstepersoner har mötts i skogen, på sågverk och i konferensrum för samtal om familjeskogsbruket och skogens betydelse för Sverige – idag och i framtiden.
Läs om några av träffarna på nästa sida.
Kommunpolitiker på skogsdag i Säffle
Ett hundratal deltagare samlades utanför Säffle för en skogsdag om gallring och robusta skogar. Lokala företrädare från KD, M, C och MP deltog i samtal om klimatförändringar, artskydd och familjeskogsbrukets villkor.
Skoglig after-work i Örebro Äganderätt, artskydd och beredskap stod på agendan när Mellanskog och LRF bjöd in till skoglig after work i Örebro. Efter ett anförande av landshövdingen möttes riksdagsledamöterna Kjell-Arne Ottosson (KD), Helena Vilhelmsson (C) och Tomas Kronståhl (S) i ett panelsamtal inför ett 90-tal deltagare.
Tillväxttävling på Gotland
Vilket parti är bäst på att odla träd? Det undersökte Mellanskog på Gotland tillsammans med kommunpolitiker från C, S, V och MP. Efter att ha planterat varsin tall fortsatte samtalen om skogspolitik, familjeskogsbrukets villkor och skogens betydelse för Gotland.
Studiebesök på Färilasågen
Sågspån, virke och skogspolitik stod i centrum när Mellanskog bjöd in politiker och tjänstepersoner från Ljusdals kommun till Färila sågverk. Deltagarna fick följa trädets väg från skog till färdig trävara och diskutera beredskap, arbetsmarknad och effekterna av stormen Johannes.
Snack om vilt och skog i Karlstad Skog, vilt och äganderätt stod på agendan när Mellanskog och Jägareförbundet i Värmland bjöd in värmländska riksdagsledamöter till samtal i Karlstad. Beredskap, brukanderätt och skogsbrukets roll för klimatet diskuterades tillsammans med Daniel Bäckström (C), Blåvitt Elofsson (S) och Mikael Dahlqvist (S).
Kampanjvagn tillspecialpris
Mowi 1050 med 500-hjul, risplåtar och P31T-kran med EHC LtCrane styrsystem.
Just nu har du chansen att skaffa dig en mycket flexibel kombination och samtidigt göra en riktigt bra affär.
Med risflak är det enkelt att köra grot ur skogen. När du vill köra timmer är det lätt att plocka av. Det är därför den heter BioFlex Partner.
Kontakta din Mowi-återförsäljare för mer information och beställning.
FTG Cranes AB, Industrigatan 1, Bäckefors Tel. 0521-26 26 30 • www.ftgmowi.com
Läs mer om Mowi 1050 BioFlex Partner
Laga mat över öppen eld i sommar
DET ÄR TID för att äta mat ute – och vad passar bättre än att tillaga över öppen eld? Det har Ida Olsson och Eric Tornblad utgått från i deras nyutgåva av boken Eldmat. – En eld är en helt annan process än att slå på en platta i köket. Det är allt från att samla ved till att bygga själva elden, tända och känna dofterna från röken. Man hör fåglarna och känner vinden. Det tar en stund för elden att bli klar och det är den resan som jag tycker är härlig. Det får ta lite tid, säger Ida Olsson.
Boken är för nybörjare, men även en inspiration för mer erfarna och beskriver hur du konkret gör, steg för steg. Vad sägs om att äta het kycklingwrap, pannkakor med blåbär eller lax på planka mitt ute i skogen?
Lös korsordet på sidan 27 och tävla om ett exemplar av boken!
Kom ihåg att inventera din skog
• Sommaren är rätt årstid
• Var närvarande och lär känna din skog
• Se över rågångar och vägar
• Använd medlemsappen och Skogstorget
• Ta hjälp av Mellanskog
Hur mår din skog?
Sommaren är den bästa årstiden för att genomföra en hälsokontroll av sin skog. Ta för vana att inventera din skog och ta reda på hur den mår och vilka skötselbehov som finns.
– DET ÄR VIKTIGT att vara närvarande i sin skog och verkligen lära känna den även om man kanske inte utför så mycket praktiskt skogsarbete. Det är något jag vill pusha för, säger Mikael Cantzler, skoglig rådgivare i Örebro län. Sommaren är en förberedande årstid. Man inventerar, planerar och tar hjälp av de verktyg Mellanskog erbjuder. Med skogsskötselplanen som grund tar man sig runt på de olika ”avdelningarna” i skogen och undersöker vilka åtgärder som är aktuella de kommande åren.
– Det är bra att se över sina rågångar, att man märker upp och hugger rent så att man håller rågångarna levande och slipper famla med enbart GPS när allt har växt igen. Det är även viktigt att se över statusen på vägarna. De kanske behöver grusas och hyvlas? Och diken kan behöva kantslås från sly, säger Mikael.
TEXT: MATS ÅSTRAND FOTO QASE
Fysisk och digital närvaro
De flesta skogsägare är inte självverksamma i någon högre utsträckning idag och vistas ibland inte så mycket i sin skog, enligt Mikael.
Men han tycker att det är detta man bör lägga sin tid på och beroende på vad man kommer fram till, slå en signal till sin skogliga rådgivare och berätta vad man behöver hjälp med. Då tar Mellanskog över i nästa steg. Mikael talar sig även varm för att använda Skogstorget där man kan beställa planer och röjningar till fast pris, dessutom med rabatt för medlemmar.
– Närvaron i skogen kan vara både digital och fysisk idag. Det är en kombination jag tror att vi kommer att få se allt mer av framöver.
Med Skogstorget och det vi har i datorn får man en bra överblick tillsammans med den fysiska närvaron i sin skog, säger Mikael.
Mikael Cantzler
Skoglig rådgivare i Örebro län
ALLTID 12% RABATT PÅ STIHL
och
tusentals
andra produkter *
* Som kund hos Samköpsrabatter får du 12% rabatt på ord. priser, på kapitalvaror får du 6% rabatt på ord.pris.
”Vi tar tillvara så mycket virkesvärde som möjligt”
Med fler körbara vägar efter tjällossningen och nya åtgärder på plats, har tempot i virkestransporterna efter stormen Johannes kunnat öka. Trots utmaningar är riktningen tydlig – att tillsammans få ut så mycket virke som möjligt ut ur skogen.
VARJE ÅR GÖR tjällossningen skogens virkeslager svårare att nå. I år var läget extra pressat efter stormen, då lagren i skogen var dubbelt så stora som normalt. Därför var det välkommet när vägarna började öppna igen i slutet av april.
Enligt Mellanskogs logistikchef Agneta Johansson har tjällossningen ändå varit hanterbar – mycket tack vare gott samarbete.
– Skogsägare, vägfogdar och Mellanskogs personal har verkligen dragit åt samma håll. Det har gjort att vi kunnat öppna vägar snabbt när de torkat upp. Nu minskar lagren för varje dag och vi gasar på för att få ut virket ur skogen, säger hon.
Tempot ökar
Flera åtgärder har bidragit till att öka flödet av virke från stormområdet. Genom riktat påverkansarbete har fler lastbilar och chaufförer kunnat sättas in, samtidigt som tillfälliga lättnader i kör- och vilotider har ökat kapaciteten.
– Det gör stor skillnad att fler kan hjälpa till. Just nu är det snarare mottagningsplatserna som är flaskhalsen. När industrins lager är fulla måste vi vänta, säger Agneta Johansson.
Samtidigt har nya lösningar skapats för att avlasta systemet. Vid järnvägsterminalen i Mackmyra har lagringsytorna utökats, och i Orrskär har en extra exporthamn tagits i bruk.
– De här ventilerna är avgörande. Vi exporterar så mycket vi kan under maj. Därefter ökar risken för blånad i virket, och då styr vi i stället leveranserna mot svensk industri med möjlighet till bevattnad lagring, till exempel Setras sågverk i Färila.
Fokus på att rädda värden
Tiden är en viktig faktor. Efter den 30 juni får rundvirke enligt lag inte längre lagras i skogen, på grund av risken för insektsskador. Mellanskog kommer att hjälpa alla medlemmar med stormkontrakt med dispensansökan.
– Det handlar om att ta tillvara så mycket värde som möjligt för skogsägarna. Det är det som motiverar oss alla i det här arbetet, säger Agneta Johansson.
!Fakta:
Mellanskog har tillsammans med andra aktörer i stormområdet bedrivit ett fruktbart påverkansarbete:
– Regeringen har gjort det möjligt för transportörer i stormområdet att söka dispens från de så kallade cabotagereglerna. Det innebär att fler utländska lastbilar och förare får möjlighet att köra inrikes transporter av rundvirke mellan 15 april och 30 september.
– Transportörer kan också få dispens för kortare helgvila och längre körpass, vilket ökar kapaciteten i en tid med stora transportbehov.
TEXT: MALIN VON ESSEN FOTO KANEEL
Skogsägare, vägfogdar och Mellanskogs
personal har verkligen dragit åt samma håll
RÄDDA VIRKESVÄRDEN
Se alla träden trots skogen DRÖNARSTATION AB
Tänk dig ett verktyg som hittar barkborre och vindfällen åt dig, eller som du kan räkna plantor på en föryngring med. Få dagsfärska kartor till skogsbruksplanen med en helt självkörande drönare som du inte behöver styra själv. Ett självklart verktyg för alla skogsägare.
Analysera 150 ha på en timmes flygtid. Identifiera barkborrens spridning och inventera stormskador.
Räkna antalet plantor efter plantering och även överlevnadsgrad. Få 16 provytor på 5 minuter.
Drönarstation AB Jättevägen 4, Reftele info@dronarstation.se 073 526 07 26 www.drönarstation.se
67 000 kr exkl. moms
I priset ingår allt du behöver:
- Laddstation
- Drönare
- Surfplatta
- Programvara, support och garanti
Inga abonnemang eller licenser!
Med en Drönarstation 2.0 krävs varken teknisk bakgrund eller drönarkort.
Avdragsgill för dig med skogs- eller jordbruksfastighet.
Kontakta oss för visning eller beställ din Drönarstation 2.0 redan idag!
Foto: Privat
HELT SJÄLVKÖRANDE
LUTNINGAR MOT VÄGDIKET
TILLSAMMANS SKONSAMT VANLIG LITEN FISK SLAGVERK BRASSESTAD
BLOMMOR FÖR V-SYMPATISÖR
MOTORSPORT ROTFRUKTER ETERMEDIA KORT
PÅ ÅK I SOFIA & MEST MILDA
KALIUMJODID ÖPPNA HÄRDAR
TENN
ÄR UPPDELAT INNEHAV
JORDMÅNSTYP
INDISK STAD BÄSTA RESULTATET VIRKESTRANSPORTÖR
LÄKEKONST NATIONEN
GUDSTJÄNSTORDNING
ABBEDISSANS STÄLLFÖRETRÄDARE
SAMKLANGEN
GOTT OM I PRAGBORGEN
NORDKALOTTSPERSON
KAMMARE GREPPA
HAVANNATJEJ TYST HALLÅ!
SMÅBÅTAR PÅ NYTT YNGEL
TAMPAS PUGILISTEN I?
OMGER M GOLFTOUR
BEHANDLINGEN
RESPEKTLÖS AVVISNING PIN-
LÄTTRUBBAD MORSGRIS
ÄR NYFÖTT
BARA
FÖRTÄRS
1000 I ROM ICKE
KAN DET KRETSA RUNT?
OXUDDE 32-26 ÄR PÅ BESÖK VÄTE SPELET
SJÖNG BERGHAGEN OM? PÅSTÅTT ITALIENSKT TVBOLAG UTOMHUSKAR
SNOTT IHOP TRÅDAR
HALVGRÄS
BATTERITYP LÄGGA DE SMÅ
FISKLUNGA MITT I KANALEN EN MYRDAL ORGAN FÖR BONDEN BRUK BÖR BLAD DRYCK FÅ DRA LINJER NEDER BÖRD UTRYMD FINA FISKEN
GÅR TILL ENERGIPRODUKTION
KÄNSLOLÖS GRAVKAMMARE
GENGÅNGARNA
Vinn boken ”Eldmat”
En handbok i konsten att laga mat över eld – tekniker, utrustning och recept. Bland de rätta svaren lottar vi ut två exemplar. Lycka till!
Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala , senast 10 augusti.
SÄDESKÄRVE EFTER IOGT P U R É FART
Vinnare Nr 1, 2026
Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren, som har vunnit vår kasse med den nya fina kepsen. Grattis!
Nils Holmström, Ängelsberg, Per Spelmans, Säffle, Barbro Fredricson, Rengsjö, Per-Erik Bjälkefur, Hallstahammar och Solveig Hedén, Höje
Rätt svar i förra numret är: UPPARBETAR TRÄD och SKOGSMASKIN I SLÄNT
Få mer flis över
Anslut dig till Samköpsrabatter och få bättre priser på tusentals produkter och tjänster. Det är helt kostnadsfritt och du förbinder dig inte till något.
För dig som är medlem i Mellanskog
Rabatterna gör skillnad för Erica Hästdahl på skogsbruks- och naturvårdsföretaget Bränna Natur.
Logga in på Samköpsrabatter och anslut dig till de avtal du vill använda:
Bättre pris hos 200 bygghandlare
att tjäna när du köper bil
Samköpsrabatter för de gröna näringarna
Få 6% på hela IKEA-sortimentet
Svårslagen rabatt hos Ahlsell
12% på det mesta hos Skogma
samkopsrabatter.se/mellanskog
Upp till 40% rabatt hos Swedol
Mycket
VD KRÖNIKA
FREDRIK MUNTER, VD MELLANSKOG
Mellanskog gör det ingen annan kan
SOM SKOGSÄGARE OCH
måste vi vara förberedda på oförutsedda händelser. Stormar, bränder och insektsangrepp är naturligt förekommande, men ändå oönskade företeelser som kan ge katastrofala följder. Stormen Johannes är den första större akuta händelse sedan jag tillträdde som vd för Mellanskog i juni 2019.
Under den gångna vintern och våren har jag fått bevittna hur Mellanskog hanterar krisen och det har gjort mig ödmjuk, imponerad och till bristningsgränsen stolt.
För många anställda och förtroendevalda är föreningen en livsstil. Det märks på det engagemang som väcktes när vindarna blåste som värst. Jag kan inte tänka mig någon annan organisation som kan uppvisa den kraftsamling som Mellanskog åstadkom redan de första dagarna efter stormen. Tack vare intensivt inventeringsarbete av den lokala organisationen under mellandagarna kunde Mellanskog ge sin bedömning av stormens omfattning före alla andra. Det var Mellanskog som uttalade sig i alla tidningar och det var oss som partiledare och ministrar vände sig till när de ville visa sitt stöd och lyssna in behovet av politiska åtgärder. Mellanskog mötte över 5000 skogsägare i överfulla bygdegårdar och digitala informationsmöten, det var många oroliga som sökte svar men också tröst och stöd i kollektivet. På förtroendevaldas initiativ startades stödlinjen ”Skogskompis” för att drabbade ska känna att det finns någon som lyssnar och förstår.
Under mars skickades alla Mellanskogs drönare till stormområdet och frivilliga piloter reste ända ifrån bl.a. Gotland och Värmland. Ett 50-tal extra skogsmaskinslag rekryterades och tillfälliga boenden kontrakterades för alla inresta maskinförare som gör ett svårt och viktigt arbete.
Tyvärr inträffade stormen Johannes i ett svagt konjunkturläge med låg virkesefterfrågan. Det har under våren varit tydligt att det inte är många företag som vill hjälpa till mer än nödvändigt. Allt fler skogsägare som inte hittar någon hjälp har vänt sig till Mellanskog. För att hantera överskottssituationen har nya exportaffärer via båt skapats och antalet tåg från våra virkesterminaler flerdubblats.
Det är fortfarande för tidigt för att summera stormarbetet och hur väl vi har lyckats med uppdraget att hjälpa alla medlemmar. Det står dock helt klart att Mellanskogs insatser sticker ut bland mängden.
Jag hoppas att du som är medlem känner samma stolthet som jag över vad vi åstadkommer tillsammans. Jag hoppas också att du känner en trygghet i att om katastrofen kommer så finns Mellanskog alltid vid din sida.
Brand
OM SOMMARSÄSONGEN HOTAR med långvarig torka ökar också risken för brand i våra skogar. I Mellanskogs område drabbas vi normalt av några skogsbränder varje sommar. Tack vare de erfarenheter vi samlat på oss har Mellanskog väl inarbetade rutiner för brand och förebyggande arbete. De gör det möjligt att bedriva skogsbruk vid brandrisk.
• Samråd för brandförebyggande arbete: Mellanskog följer SMHI:s prognoser och håller samråd vid brandrisknivå 4 eller högre (över 300 samråd sommaren 2025).
• Beslut timme för timme och objekt för objekt: kontinuerliga riskbedömningar per trakt utifrån lokala förhållanden som markfuktighet, topografi och nederbörd.
• Förebyggande åtgärder: byta till mindre brandkänsliga områden, anpassa maskiner och körsätt, arbeta under svalare tider och använda brandvakt för efterkontroller.
Mellanskog följer de branschgemensamma riktlinjerna för att förebygga brand och alla våra skogsmaskiner är utrustade med släckningsutrustning enligt samma standard. Vi ser också till att all personal på plats i skogen är utbildad inom brandriskbedömningar och korrekta förebyggande åtgärder.
Brand: vad du själv kan göra som skogsägare
• Håll dig uppdaterad genom att ladda ner appen ”Brandrisk ute” från Myndigheten för civilt försvar. Iaktta största försiktighet om brandrisken är hög och du vistas i skog och mark.
• Buskröj skogsbilvägarna för att minska spridningsrisken om olyckan skulle vara framme.
• Teckna en försäkring mot skador vid brand.
• Skogsskötsel som sprider risken för skador och minskar de potentiella skadorna vid brand, stormfällen och större insektsangrepp.
• Ta del av vår webbaserade brandutbildning och läs mer på webben.
Se webbinarier från hängmattan
MELLANSKOGS WEBBINARIER SPELAS in och går att titta på i efterhand i videoportalen. Passa på att titta ikapp eller se om sändningar under sommaren. Det finns en stor spridning av olika teman, allt från skogsskötsel till näringspolitik. Se mer under mellanskog.se
Ta körkort i sommar!
ATT ARBETA I skogen ställer höga krav på både kunskap och säkerhet. Genom vår delägda förening Säker Skog kan du som medlem i Mellanskog gå utbildningar och ta körkort för motorsåg, röjsåg och fyrhjuling.
Utbildningarna riktar sig till både nybörjare och erfarna skogsägare och ger dig kunskaper som både minskar olycksrisken och ökar effektiviteten i ditt arbete.
Foto: Johan Willner
Foto: Lars Göran Abrahamsson
Föregå granbarkborren
BLIR DET EN torr eller blöt sommar? Har en storm vräkt omkull mycket vindfällen?
Fanns det mycket granbarkborrar i landskapet förra året? Då är det extra viktigt att du tar dig ut i skogen och tittar efter skador av granbarkborren. Det finns mycket du som skogsägare kan göra för att minska risken för angrepp och stora värdeförluster i din skog.
• Inventera din skog minst var fjärde vecka. Var särskilt noga i närheten av tidigare angripen skog, där det finns färska vindfällen och i riskbestånd (äldre granskog).
• Ju tidigare du upptäcker och åtgärdar angripna granar, desto större virkesvärde går att rädda. Se till att ta ut angripna träd så fort som möjligt och att så mycket bark som möjligt följer med ut ur skogen.
• Lämna in avverkningsanmälan för riskbestånd i så god tid som möjligt.
• Ta kontakt med din skogliga rådgivare eller förvaltare så snart du misstänker att din skog angripits.
• Registrera angrepp direkt i Medlemsappen.
Läs mer på mellanskog.se/Våra tjänster/Skogsvård
Setra
Virkeschef Roger Johansson: Fortsatt utmanande marknad för skogsråvara
EFTERFRÅGAN PÅ TRÄVAROR är fortsatt svag, främst på grund av ett lågt byggande och en allmän osäkerhet på grund av det oroliga läget i omvärlden. I synnerhet sågverken har det tufft med lönsamheten och de flesta större sågverksföretagen visar negativa resultat i kvartal 1. Upparbetningen av virket efter stormen Johannes innebär ett överskott av framförallt talltimmer. Prissänkningar har genomförts på timmer och det kan inte uteslutas att det blir ytterligare prissänkningar framöver.
Även för massaved är marknaden pressad, även om situationen inom massa, papper och förpackning ser bättre ut än för sågade trävaror. En stark krona och en orolig omvärld påverkar även här. Prognosen är att marknaden förblir trög under 2026. På bioenergisidan var lagren höga inför säsongen, nu i slutet av eldningssäsongen kan vi summera en hygglig förbrukning och lagren har minskat. Mycket pekar på lägre priser nästa eldningssäsong men utvecklingen är osäker till följd av den pågående konflikten i Mellanöstern och ökande energipriser, om energipriserna får starkt genomslag även på elpriset i Sverige kan det ge en positiv påverkan på efterfrågan och pris på biobränsle.
Visste du att…
SVERIGE ÄR, ENLIGT Naturvårdsverkets senaste statistik, nettonegativt när det gäller koldioxid. Den växande skogen spelar en avgörande roll – ju bättre tillväxt, desto större inbindning. Under senare år har denna inbindning varit så stor att den överstigit de samlade svenska utsläppen, vilket gör Sverige unikt som det enda OECD-landet med en netto-negativ koldioxidbalans.
Mellanskogs industriägande binder samman det småskaliga skogsbruket med den internationella efterfrågan på hållbara trävaror: Setras råvara har exempelvis använts till OS-arenan i Paris,
i luftskeppshangaren i Mülheim, Tyskland och i specialanpassade pelare och balkar i Dalahusgruppens fabrik i Linghed.
Foto: Mellanskog
Foto: Ulrika Malm
