Skip to main content

Med Mellanskog nr 1 2026

Page 1


MEDLEMSTIDNING

I skogen känner man sina rötter

STORMEN JOHANNES och arbetet framåt

Mellanskogskepsen – EN POPULÄR

VARUMÄRKESBÄRARE

PETER KULLGREN om regeringens arbete med skogen

Styrka över tid, när det prövas på riktigt

STORMEN JOHANNES OCH snöovädret Anna slog hårt mot stora delar av Mellansverige. För många av våra medlemmar förändrades förutsättningarna över en natt. Skog ligger omkullblåst, värden hotas och osäkerheten är stor. Arbetet med att hantera konsekvenserna kommer att ta tid och kräva både uthållighet och samarbete.

Just i sådana lägen prövas styrkan i vår kooperation. Mellanskog är inte ett bolag. Vi är en sammanslutning av enskilda skogsägare som gått samman för att skapa rättvisa villkor och långsiktig trygghet. I en kooperation hjälper vi varandra, i både nöd och lust. Det är en styrka som byggs över tid, genom gemensamt ansvar och gemensamma beslut.

Vår roll är tydlig. Vi arbetar för bättre villkor för skogsägare och för ett regelverk

som fungerar även i kris. Vi ger information, rådgivning och utbildning. Vi stöttar dem som vill sköta sin skog på ett aktivt och hållbart sätt. Runt om i Mellanskogs område finns många engagerade och kunniga förtroendevalda och medarbetare som varje dag bidrar med lokalt perspektiv, erfarenhet och drivkraft. Även det är styrka över tid.

Tanken att skogsägare tillsammans också ska äga industri är inte ny. Redan när rörelsen tog form fanns ambitionen att låta skogsägarna få del av förädlingen. Dalarnas Skogsägarförening köpte redan 1938 mark i Fagerviken för att bygga industri, och liknande tankar fanns i Värmland. Den långsiktigheten präglar oss än i dag.

I dag är vi ensamma ägare av Setra och Setra kommer att vara viktiga när den storm-

fällda skogen ska tas om hand. Tiderna är tuffa just nu för sågverksbranschen, men det är viktigt att komma ihåg helheten. Under åren 2022 och 2023 fick ägarna utdelningar på sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Det har byggt det kapital och den stabilitet som Mellanskog står på i dag.

Styrka över tid handlar om att orka stå stadigt när det blåser och om att fortsätta bygga för framtiden, tillsammans. Tack för alla insatser som våra medarbetare, förtroendevalda och medlemmar gjort och gör i svåra tider.

PETER HELANDER

Mellanskogs ordförande

Med Mellanskog nr 1, 2026

4. MEDLEMSREPORTAGE

6. STORMEN JOHANNES

12. APTERA RÄTT

14. SKOGSKOMPIS

20. MELLANSKOGSKEPSEN

24. MINISTERBESÖK

26. SKOGSPOLITIK

27. KORSORD

29. KRÖNIKA

30. FRÅN SKOGEN

AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 5 november 2025. Krediträntor Merkonto 1,25 % , likvidfördelning/betalningsplan 1,50 % Debeträntor a conto/förskott leveransvirke 5,25 % , dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter).

Redaktionsråd Anna Ramstedt, Matilda Kreem, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Anders Westerlund, Elin Hofferek, Anna Barbier, Isabelle Bergkvist, Kerstin Kungsman. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post anna .ramstedt@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser VK Media, 0950-40 29 41, maria.bengtsson@vkmedia.se. Omslagsfoto M aria G Nilsson. Form, layout & projektledning Ord&Bild Reklambyrå. Tryck Ruter 2026. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Upplaga 24 000 ex.

FOTO LIISA EELSOO
Det bästa med att äga skog är att man känner att man är del av kretsloppet på något sätt.

Gården har varit i släktens ägo sedan 1679. ”När jag flyttade tillbaka hit kände jag vad det var som jag saknat. Här finns rötterna, det syns på släkttavlan”, säger Anna-Karin Alm.

”Jag älskar skogen. Det är sådan frid. Och så känner man sina rötter”, säger Anna-Karin Alm.
Anna-Karin Alm och hennes Grand danois King.

”Min älskade dunge”

Skogsägaren Anna-Karin Alm hittade hem när hon tog över släktgården i Kilafors. ”Här finns rötterna”, säger hon.

– DET HÄR ÄR min plats på jorden, säger skogsägaren Anna-Karin Alm.

Här, i det stora gula huset tre kilometer från samhället Kilafors i Hälsingland, hittade Anna-Karin Alm hem. Från matsalsfönstret ser Anna-Karin ut över sin skog. Hon har drygt hundra hektar med träd i alla åldrar.

– Om du tittar ut här så ser du en liten skogsdunge som är ett naturvårdsområde med gamla träd. Det betyder jättemycket för mig. Det är min älskade dunge, säger hon. Anna-Karin tog över gården efter sin morbror 2014. Han hade inga barn och hon köpte dödsboet efter honom.

– Det har funnits ett skogsintresse hos mig sedan jag var liten. Min pappa dog i en trafikolycka innan jag var ett år och jag är uppvuxen med min fem år äldre syster och mamma i lägenhet i Kilafors, men det var här jag var jämt. Varenda ledig stund, säger Anna-Karin Alm.

Starka kvinnor i släkten

Hon har dragit in vatten och el i huset, som är från 1906. När hon tog över fanns det bara värme i två av rummen. Vanligtvis är hallen fylld med skruvdragare och verktyg, men Anna-Karin Alm hann städa upp lite innan Mellanskogs besök.

– Det har funnits många starka kvinnor i släkten.

Hennes mormor var till exempel den första kvinnan i byn som tog körkort. Bara en sådan sak. Själv färdas Anna-Karin helst på fyrhjuling, skoter eller motorcykel.

– När jag flyttade tillbaka hit kände jag vad det var som jag saknat. Här finns rötterna, det syns på släkttavlan.

Gården har varit i släktens ägo sedan 1679. På väggen i ett hörnrum hänger ett släktgårdsdiplom med namnen på alla ägare fram till 1899.

– Jag kan tänka på det när jag går i skogen, att någon av de här personerna, de har sått och planerat de träd som stått där jättelänge, säger Anna-Karin Alm.

Hemma på gården, och framför allt, ute i sin skog samlar hon kraft och får energi. Men hon tog lite omvägar innan hon blev

skogsägare. Anna-Karin har bott i Gävle, jobbat mycket inom restaurang och drivit såväl restauranger som hotell. Hon var tidigare ansvarig för restaurangerna till skidorten Kungsberget och har även varit butikschef för Granngården i Bollnäs.

En del av kretsloppet För några år sedan utbildade hon sig till yrkeslärare och nu jobbar hon på Staffansgymnasiet i Söderhamn. Ett genomgående tema för hennes yrkesliv är att hon alltid fått pendla till jobbet, skojar hon.

– Det bästa med att äga skog är att man känner att man är del av kretsloppet på något sätt. Jag kan inte sätta ord på det, men man har ändå möjlighet att vårda en liten plätt på jorden.

Hon och hennes prickiga Grand danoishund King tar långa promenader i skogen när vädret tillåter. Den här dagen är det bitande klart i luften och King får bära täcke när vi ger oss ut på de snötäckta skogsvägarna.

– Han är tio år och har lite svårt att hålla värmen, säger Anna-Karin Alm om sin trogna följeslagare.

Det blir ingen lång tur i skogen. Anna-Karins skog var i epicentrum för den kraftiga stormen Johannes som svepte över Mellansverige 27 december förra året.

– Strömmen gick redan vid halv elva på förmiddagen. Sedan var jag utan ström i åtta dagar, berättar Anna-Karin.

Från sitt köksfönster såg hon hur stormen rev över landskapet.

– Jag såg hur konturerna på bergstoppen ändrade sig. Man såg skogen falla.

Hon fick i gång ett elverk och så eldade hon i kamin och vedspis. För att hindra beckmörkret hade hon stearinljus. Men i ett gammalt hus av trä kan man inte lämna öppna lågor så det var ett evigt släckande och tändande under dagarna. Tack vare snälla grannar, släkt och vänner fick hon tag på dusch och några extra mål mat. Men hon minns ändå stormdagarna som en ögonöppnare för hur sårbar människan är för väder och vind.

– Det var fruktansvärt när stormen gick. Den maktlösheten som man känner. Strömlöst,

beckmörkt och man började tänka på om man har skogsförsäkring.

Lyckligtvis är Anna-Karins skog försäkrad, men hon vet ännu inte hur omfattande skadorna är.

– Skadorna på skogen kan man inte göra ogjorda. Men en storm händer, det är ingenting man kan göra åt. Det är bara att acceptera.

Hur planerar du framåt med tanke på stormen?

– Jag förlitar mig mycket på Mellanskog för där finns kunskapen och resurserna. Som medlem och delägare i Mellanskog så får jag hjälp och det är en otrolig tillgång. Det är en lättnad att inte stå själv med alla beslut om vad som ska göras och vad som händer nu. Det finns erfarenhet i föreningen.

Hon är själv ordförande för Mellanskogs skogsbruksområde södra Hälsingland. Hon kallar sig för en ”förvaltarmänniska”.

– Gården och skogen har funnits så länge i släkten så det ska banne mig inte gå ur släkten under min livstid. Sedan efter mig får mina barn eller deras kusiner bestämma hur de vill göra. Men för mig är det jätteviktigt att förvalta.

Fakta

Namn: Anna-Karin Alm Bor: Strax utanför Kilafors i Hälsingland Gör: Gymnasielärare Skogsägare sedan: 2014.

Viktig fråga: ”Att värna äganderätten. Det betyder inte att man tänker på pengar, utan det handlar om rätten att få bruka och få bestämma om sin skog. Att man ändå ges förtroendet att förvalta och vårda.”

Fritidsintresse: ”Brinner för att skapa. Jag skapar genom att kitta fönster, måla och fixa. Jag är grym på att fynda på Blocket. Jag har också ett stort motorintresse. Jag använder min fyrhjuling jättemycket och kör skoter på vintern och motorcykel på sommaren.”

TEXT MATILDA NILSSON FOTO MARIA G NILSSON

Samordnat arbetssätt ökar säkerheten och räddar virkesvärden

Stormen Johannes bedöms vara den värsta som drabbat Sverige på över tio år. Skadorna i Mellanskogs område är omfattande, främst i Gävleborg och östra Dalarna och för många skogsägare innebär stormskadorna en svår och stressande situation. Mellanskogs fokus är att skapa säkra arbetsplatser i skogen, jobba strukturerat med hög produktivitet och rädda virkesvärden åt drabbade medlemmar.

MED MELLANSKOG HAR pratat med två områdeschefer i det stormdrabbade området. Både Jonas Geholm och Torbjörn Murars manar till lugn, även om situationen är svår för dem som drabbats. Erfarenheter från tidigare stormar visar att god planering och tydlig struktur är avgörande, både för säkerheten och för att undvika flaskhalsar som kan försvåra arbetet med att rädda virkesvärden.

– Mellanskog prioriterar att hjälpa medlemmar med vindfällen, men det kommer att ta tid. Vi tar in information från skogsägare och inventeringar för att kunna lägga upp en så effektiv produktionsplan som det bara går. När vi gör rätt håller vi nere kostnaderna för skogsägarna, minimerar säkerhetsrisker och skapar goda förutsättningar för att skogsägarna ska få bra avsättning för sitt virke, säger Jonas Geholm.

Så prioriterar Mellanskog efter stormen

Torbjörn Murars berättar att Mellanskog för närvarande prioriterar områden med hög andel timmer som behöver avverkas medan marken är tjälad. Marker med bättre bärighet och hög timmerandel kommer att upparbetas under våren. Områden som till största delen består av massaved och har god bärighet skjuts till sommaren, medan virke från klena bestånd – som löper mindre risk att klassas ned vid industrin – avverkas sist.

– Mellanskog behöver göra den prioriteringen för att minimera risken att timmer blir nerklassat på grund av svamp- och insektsskador som kan uppstå om virket blir liggande vid bilväg när vädret blir varmare, säger Torbjörn Murars.

Jonas Geholm uppmanar drabbade medlemmar att höra av sig till Mellanskog.

– Mejla din skogliga rådgivare och berätta att ”i skifte si och så ligger så här mycket virke”. Du kan också använda Skogstorget eller medlemsappen för att rapportera in hur mycket virke som ligger. Det gör det lättare för oss att se vilka områden som behöver prioriteras. Eftersom rådgivarna har så hög arbetsbelastning kan det vara svårt att nå dem på telefon.

Säkerheten går alltid först

Stormfälld skog är förrädisk och kan snabbt skapa livsfarliga situationer.

– Man ska inte vistas i stormfälld skog om man inte har ett säkerhetstänk. Det kan uppstå extremt farliga situationer med stående träd som lutar och rotvältor som kan slå igen, säger Torbjörn Murars.

För självverksamma skogsägare kan det ligga nära till hands att gå ut och rotkapa vindfällen för att underlätta för maskinerna. Men det är inget som Jonas Geholm och Torbjörn Murars rekommenderar, både av

skäl som har med säkerhet och virkesvärden att göra.

– Man ska inte rotkapa utan att ha förankrat det med rådgivaren och självklart ska man ha den utbildning och skyddsutrustning som krävs. Rotkapning riskerar att försämra virkesvärdet och det är bättre att virket har rotkontakt så länge som möjligt. Efter rotkapning är det viktigt att upparbeta ganska snart, så rotkapningen tar vi gärna hand om när maskinerna är på plats, säger Jonas Geholm.

Resurser på väg in

Tack vare tidiga inventeringar har Mellanskog snabbt kunnat skaffa sig en bild av stormområdets ”hotspots” där det finns mycket skador. Detta underlättar prioritering och fördelning av avverknings- och logistikresurser. Det förenklar också hanteringen av avverkningsanmälningar och ökar möjligheterna att få dispens från Skogsstyrelsen (se faktarutan på nästa uppslag).

har

Torbjörn Murars områdeschef rådgivning Mellanskog Foto: Patrik Persson
Jonas Geholm områdeschef rådgivning Mellanskog Foto: Maria G Nilsson
Tack vare tidiga inventeringar
Mellanskog snabbt kunnat skaffa sig en bild av stormområdets ”hotspots” där det finns mycket skador. Foto: Jonas Geholm

Tommi Karjula är produktionschef och ser till att det kommer tillräckligt med avverkningsresurser till det stormdrabbade området.

– Jag är positivt överraskad över hur snabbt vi har fått till dialog och kontrakt med fler avverkningsresurser från södra Sverige som kommer att bistå oss. Vi omfördelar även interna avverkningsresurser och i slutändan tror vi att vi kommer att ha ungefär trettio maskingrupper extra i stormområdet.

Rättvisa villkor för entreprenörer och medlemmar

Rättviseprincipen är viktig, både när det gäller entreprenörer och skogsägare, understryker Tommi Karjula.

Tommi Karjula produktionschef Mellanskog Foto: Patrik Persson

– Målet är att ha en rättvis prisbild för avverkningsentreprenörer som kör stormobjekt. Det ska inte vara någon skillnad om man kommer utifrån eller bor nära – det sliter lika mycket på maskinen oavsett var man kommer ifrån, så vi kommer att ha gemensamma timpris beroende på storlek på maskin. Alla medlemmar kommer också att behandlas kostnadsmässigt lika, säger Tommi Karjula. Även han understryker hur viktigt det är med säkerheten.

– Hur stressigt och jobbigt det än är måste alla förstå att det kommer att ta tid att ta hand om virket efter stormen. Många är redan nu väldigt stressade och i våra möten med entreprenörer trycker jag på att alltid hålla god ton och ha förståelse för varandras utmaningar. Säkerheten kommer först, kostnader och produktivitet sedan. Känns det inte bra så backar vi undan, säger Tommi Karjula.

Sommarsågning förbereds

Klas Flygare, Mellanskogs nya råvaruchef, lyfter fram fördelarna med att Setra sedan 2025 helägs av Mellanskog. Sågverkskoncernen har flera sågverk i stormområdet och med sommarsågning och utökade lagringsytor kommer Setra att kunna göra stor skillnad. – För Mellanskogs drabbade medlemmar är det oerhört värdefullt att ha ”egen” industri

nära det drabbade stormområdet. Setra förbereder sommarsågning på sågverken i Färila, Skinnskatteberg, Kastet och Nyby som hjälp till drabbade medlemmar.

– Sommarsågningen innebär att man kommer att öka virkesförbrukningen med cirka 150 000 m3 fub jämfört med normalläget. Dessutom förbereder Setra en utökning av sina lagringsytor för att kunna sommarlagra 100 000 m3 fub med tillhörande bevattning och på så sätt undvika insektsangrepp och blånadsskador när vädret blir varmare, säger Klas Flygare.

Från vindfälle till industri – steg för steg

Inventering

och första kontakt

Stormskador inventeras på marken och med drönare. Rådgivare har tidig kontakt med berörda skogsägare för att skapa en samlad bild av läget. Drabbade skogsägare gör skadeanmälan till sitt försäkringsbolag även om skadornas omfattning är oklar.

Fokus på ”hotspots”

En maskingrupp tilldelas varje hotspot. En motormanuell skogsarbetare rotkapar vindfällen innan maskinarbetet tar vid. Virket lagras tillfälligt vid bilväg. 1 3 5 2 4

Noggrann planering

Arbetet planeras inom varje hotspot med fokus på säkerhet, effektivitet och virkesvärden. Hänsyn tas till vägar, markförhållanden och miljö.

Så kallade ”hotspots” med stora mängder stormfällt virke identifieras. Rådgivare kontaktar berörda skogsägare och erbjuder stöd med upparbetningen. Avverkningskontrakt tecknas – och vid behov även föryngringskontrakt. Avverkningsanmälning lämnas in till Skogsstyrelsen.

Upparbetning i skogen

Transport och leverans

Virkesflödet går vidare till industri, terminal eller hamn för vidare transport. Vid behov bevattnas virket för att säkra kvaliteten och undvika skogsskador på omgivande skog.

Klas Flygare chef råvara och bioprodukter Setra

Samordnat arbetssätt underlättar dispens från sexveckorsregeln

I bestånd som är aktuella för slutavverkning ska avverkningsanmälan lämnas till Skogsstyrelsen senast sex veckor innan avverkningen påbörjas. Skogsstyrelsen lämnar inga generella dispenser från regeln i stormområdet, men i enskilda fall kan dispens beviljas om det finns en tydlig och väl genomarbetad planering, förutsatt att det inte finns höga naturvärden.

Genom att arbeta samlat och strukturerat i stormens så kallade hotspots kan Mellanskog bifoga detaljerade planer till avverkningsanmälningarna. Dessa baseras på kartunderlag med natur- och kulturmiljövärden som redan finns i Mellanskogs system. Målet är att arbetssättet ska underlätta Skogsstyrelsens handläggning och öka möjligheten att få dispens från sexveckorsregeln.

STORMEN JOHANNES
Foto: Jonas Geholm

Så jobbar Mellanskog med transporter efter stormen

NÄR STORA VOLYMER stormfällt virke ska tas om hand på kort tid är logistiken avgörande. Mellanskogs logistikchef Agneta Johansson ansvarar för att avverkat virke så snabbt som möjligt transporteras ut ur skogen – en utmanande uppgift när stora mängder stormfällt virke ska ut på kort tid.

– Det kommer att krävas extremt mycket resurser för virkestransporterna från stormområdet. Det gäller att använda resurserna smart om vi ska få ut virket före sommaren, säger Agneta Johansson.

Ett febrilt arbete pågår med att hitta lagringsplatser och avsättning för virket. Diskussioner förs också med andra skogsföretag och branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag för att hitta sätt att effektivisera transportarbetet.

– Ju kortare vi behöver transportera virket, desto mer hinner vi förflytta. Genom att skapa flöden som gynnar alla minskar vi behovet av transportkapacitet, ökar lönsamheten för alla som kör och får ut virket fortare.

Tjällossningen i mars-april är varje år en flaskhals för transporter på väg samtidigt som risken för svampskador på virket ökar eftersom vädret blir varmare. I stormområdet riskerar det att bli extra besvärligt i år om vägar stängs av. Agneta Johansson hoppas därför att små och större vägföreningar, kommuner och Trafikverket kommer att tillåta transporter på vägarna även under tjällossningsperioden i mars-april.

– Vi kommer att behöva transportera

även under tjällossningen och räknar med att reparera vägar i efterhand, säger hon.

Skogstorget hjälper dig planera skogsvården

Samtidigt som många av Mellanskogs rådgivare kommer att ha fullt upp med konsekvenserna av stormen kommer snart barmarkssäsongen med möjligheter att genomföra skogsvård. Mellanskogs plattform Skogstorget finns till för att underlätta för alla skogsägare i föreningens verksamhetsområde.

Skogstorget ger möjlighet att:

• få tydlig överblick över din skog och hjälp med att hantera den utifrån dina egna mål

• tillgång till aktuella åtgärder

• rådgivning

• se din skog oavsett var du befinner dig

• beställa tjänster som röjning och skogsskötselplaner

• hantera din skogliga ekonomi

Skogstorget är enkelt att använda via dator, mobil och surfplatta. Logga in med ditt BankID och börja direkt.

Agneta Johansson logistikchef Mellanskog

Därför är det bråttom att få virket till terminal eller industri

Stormfällt virke är extra känsligt när temperaturen stiger. Om virket blir liggande vid bilväg eller i skogen riskerar det att tappa värde:

• Blånadssvamp kan angripa gran och tall redan efter någon vecka i varmt väder. Blånad försämrar virkesvärdet och kan leda till nedklassning vid sågverket.

• Insekter, framför allt granbarkborre, kan snabbt angripa stormfällt virke och orsaka både värdeförluster och ökade skogsskador.

• Sprickbildning och uttorkning uppstår när virket inte hålls fuktigt. Det försämrar kvaliteten.

• När virket kommer till industri, terminal eller hamn kan det vid behov bevattnas, vilket håller stockarnas yta blöt och bromsar svamp-, insekts- och torkskador.

• Att skapa effektiva flöden så tidigt som möjligt minskar risken för flaskhalsar när stora volymer ska tas om hand på kort tid.

Foto: Jonas Geholm

Aptera rätt. Aptera säkert.

Om du planerar att själv avverka din skog och leverera virket till Mellanskog finns det två saker som är viktigare än något annat. 1. Prata alltid med din skogliga rådgivare innan arbetet påbörjas. 2. Tänk på säkerheten.

SOM SJÄLVVERKSAM SKOGSÄGARE har du ett stort ansvar för att virket apteras rätt från början. Sågverkens behov förändras kontinuerligt och kraven på längder, dimensioner och sortiment blir alltmer specialiserade. Det som fungerade tidigare år är inte alltid rätt i dag. Fel aptering kan leda till att du får sämre betalt eller i värsta fall att virket blir svårt att sälja.

Genom ett tidigt samtal med din skogliga rådgivare får du:

· a ktuella lokala apteringsråd anpassade efter marknadens behov

· vägledning kring vilka sortiment som är mest efterfrågade just nu

· stöd i hur virket ska anpassas efter gällande mätningsbestämmelser

· möjlighet att teckna leveransvirkeskontrakt innan avverkningen startar.

När vi har koll på aptering och volymer i förväg skapar det trygghet för dig som skogsägare och gör det möjligt för Mellanskog att planera leveranser till rätt mottagare i rätt tid. Det stärker både din affär och vår gemensamma möjlighet att upprätthålla en bra prisbild.

Stormfälld skog innebär stora risker

Vid stormskador är kraven på sortiment, aptering och planering särskilt viktiga då sågverkens behov och krav kan förändras snabbt. Se därför till att ta kontakt med din skogliga rådgivare i god tid innan arbetet påbörjas, precis som i vanliga fall.

Tänk på att stormfälld skog innebär stora risker – säkerheten går alltid först. Du kan läsa mer om leveransvirke och vad som gäller för dig som avverkar själv under rubriken våra tjänster på mellanskog.se

ÅR ISKOGEN

1926 - 2026

”Är det fråga om rena förbrukningsartiklar, gäller det för konsumenten att ej blott välja den billigaste inköpskällan utan även den firma, som är så sorterad att olika varuslag kunna samtidigt inköpas, varvid onödiga fraktkostnader och omständlig korrespondens undvikes.

Liksom hittills taga vi även framledes gärna del av konsumenternas synpunkter och önskemål. Det står nämligen klart för oss att endast genom ett dylikt samarbete kunna vunna resultat befästas och förkovras.”

Utdrag från vår första katalog, 1927

Vi hjälper varandra!

För många skogsägare blev årsskiftet något helt annat än de planerat. I ett ögonblick fälldes skog som stått i åratal, långsiktiga planer rubbades och många skogsägares livsverk blåste bort. Bokstavligen.

EFTER STORMEN HAR Mellanskog snabbt svarat upp på bred front. En krisgrupp tillsattes, en stormsamordnare utsågs och många stormträffar har organiserats lokalt och digitalt. Samverkan har också skett med andra aktörer för att förse drabbade medlemmar med information gällande allt från säkerhet i skogen till försäkringsfrågor. Mellanskog har på olika nivåer i organisationen mött mer än 5000 skogsägare i de drabbade områdena och haft en stor tillströmning av nya medlemmar i början av året.

Stormen har inte bara gett ekonomiska och praktiska konsekvenser. Den har också satt känslomässiga spår med uppgivna och oroliga medlemmar. För många handlade det om mer än nedfallna träd, det handlade om generationers arbete, om minnen och framtidstro som plötsligt låg på marken. Mitt i all röra och osäkerhet hände något väldigt fint: Många medlemmar vittnade om hur skönt det var att få träffas, ställa frågor och prata med andra i samma situation. Flera av

Mellanskogs förtroendevalda tog också initiativ för att på olika sätt hjälpa till och finnas där för oroliga medlemmar.

Ur deras initiativ växte satsningen Skogskompis fram: ett medmänskligt stöd där en grupp förtroendevalda finns tillgängliga för telefonsamtal med medlemmar som drabbats av stormen. Praktiska frågor hänvisas till rådgivarna och istället är skogskompisarnas bidrag till stormarbetet att lyssna, dela erfarenheter och visa att ingen behöver vara ensam i det svåra. Det här visar styrkan i Mellanskog när medarbetare och förtroendevalda hjälps åt att möta och stötta medlemmar. Tanken är att initiativet Skogskompis kan återupptas vid andra kriser. Att medlemmar ställer upp för varandra visar på ett fint och mänskligt sätt hur Mellanskog skiljer sig från andra aktörer. Vi är en förening som tar ansvar, inte bara för virket, utan för sammanhanget och människorna bakom skogen.

MELLAN ÅRSMÖTEN OCH FÖRENINGSSTÄMMA

Medlemsdemokrati sover aldrig

Medlemsdemokrati är inte något som bara äger rum på årsmöten och föreningsstämman i maj. I en medlemsstyrd organisation som Mellanskog är demokrati och påverkansmöjligheter ständigt närvarande, året runt.

– FÖR MIG INNEBÄR medlemsdemokrati att medlemmarna känner att de har möjlighet att påverka och göra sin röst hörd. Det innebär inte att man alltid får precis som man vill, men vi strävar efter att så många som möjligt ska känna att de är med och styr föreningen i rätt riktning, säger Sarah Hammarberg, ordförande i skogsbruksområde (sbo) Gotland.

Verktyg för att fånga upp röster Det är klart att det bland Mellanskogs 29 100 medlemmar finns många åsikter och idéer om hur saker och ting kan utvecklas och förbättras. Föreningsstyrelsen har flera verktyg för att fånga upp dessa tankar. Den demokratiska processen med de 15 skogsbruksområdenas årsmöten, föreningsstämman och ordföranderådet är en del. Varje styrelseledamot har också kontaktansvar gentemot sbo-styrelserna. Underlag från medlemsundersökningen och enkäter efter kontakt med rådgivarna efter utförda uppdrag är också vägar in till föreningsstyrelsen.

– Ett annat sätt att göra sin röst hörd är att göra skrivelser till föreningsstyrelsen om det är något man vill föra fram mellan de formella beslutstillfällena. Det finns alltid möjlighet som medlem att ta upp saker med oss som sitter i sbo-råden, så kan vi ta det vidare till Mellanskogs ledningsgrupp och föreningsstyrelsen, säger Sarah.

Hon önskar att fler ska utnyttja möjligheten att prata med sin sbo-styrelse när man vill föra fram saker.

– Namn och telefonnummer finns på hemsidan och vi finns till för att medlemmarna ska ha en väg in i föreningen, säger Sarah.

Motionera mera

Att skriva motioner är ett effektivt verktyg för att påverka Mellanskogs utveckling.

På föreningsstämman tar fullmäktige ställning till de inkomna motionerna och en vecka innan stämman äger ett Motionstorg rum. Det är ett digitalt forum där de som skrivit motioner deltar och diskuterar tillsammans med förtroendevalda, fullmäktige och föreningsstyrelsen. Även berörda tjänstemän deltar för att bistå med kunskap om sakfrågorna. Med Motionstorget ökar förståelsen och stämman blir mer tidseffektiv. Det är också en bra möjlighet för medlemmen att förklara och utveckla tankarna bakom motionen. Känner man sig lite osäker på hur en motion bör författas går det att få hjälp och det finns en mall på Mellanskogs hemsida att utgå från.

– På föreningsstämman går vi igenom motioner från tidigare år och hur arbetet med

genomförandet har gått. Det är jätteviktigt för att medlemmarna ska känna att arbetet med motionen har blivit av. En person i ledningsgruppen är ansvarig för motionen, så det finns alltid en tydlig koppling, säger Sarah.

Att medlemsdemokrati är en stor och mycket viktig fråga inom Mellanskog, något av själen och hjärtat i föreningen, förstår man av Sarahs engagerade beskrivningar. Finns det något hon tycker är extra viktigt att skicka med från rosornas ö till medlemmarna?

– Ja, vi vi vill gärna höra vad alla tycker, även de som inte är nöjda. Annars kan inte verksamheten utvecklas, så ta chansen att vara med och påverka.

TEXT MATS ÅSTRAND FOTO MATILDA KREEM
Sarah Hammarberg, sbo-ordförande på Gotland, vill att medlemmarna tar chansen att vara med och påverka.

Motionens väg

En motion passerar några hållplatser på vägen till föreningsstämman, men allt börjar med att en medlem har ett förslag. Sbo-styrelsen yrkar sedan på bifall, avslag eller annat förfarande. De motioner som får en majoritet av rösterna skickas vidare

till föreningsstämman. En vecka innan genomförs ett motionstorg då motionerna diskuteras. Föreningsstyrelsen i sin tur gör också ett yttrande om motionerna – de yrkar på bifall, avslag, anses besvarad eller att vissa av att-satserna bifalls, anses besvarade, eller

avslås. Mellan årsmötena, motionstorget och stämman finns det möjlighet för motionären att justera sin motion och till exempel komma med tilläggsyrkanden.

1

2

Motionen skickas till Mellanskog som skickar motionen vidare till skogsbruksområdets årsmöte.

7

Om bifall: Motionen genomförs. (Annars avslag)

Föreningsstämma

Motioner

Motioner från medlemmarna hanteras på skogsbruksområdets årsmöte och på föreningsstämman.

3

Årsmötet yttrar sitt stöd för motionen eller yrkar avslag.

6

Fullmäktige, medlemmarnas representanter på årsstämman, tar ställning.

100 fullmäktige väljs på skogsbruksområdenas årsmöten.

Föreningensstyrelse

Väljs på stämman på förslag från valberedningen.

Föreningens valberedning

Väljs på stämman på förslag från ordföranderådet.

15 skogsbruksområden (sbo)

5

Motionen skickas vidare till föreningsstämman.

4

Motionen diskuteras på Motionstorget.

Ordföranderåd

Ordföranden i skogsbruksområdena är rådgivande till styrelsen. Verkar för att viktiga frågor är förankrade hos medlemmarna. Träffas två gånger per år.

En styrelse i varje sbo. Ledarmöterna som väljs av medlemmarna i respektive område och ansvarar för den kooperativa verksamheten i sin geografi.

15 skogsbruksområden 15 årsmöten

En medlem får en idé.

Nyheter i Skogstorget

Skogstorget fortsätter att utvecklas och bli ett ännu smidigare verktyg för ditt skogsägande. Under våren har både en nyhet och utveckling av en befintlig tjänst lanserats. Dessa gör det enklare att planera och beställa skogliga tjänster – helt digitalt, när det passar dig bäst. När du beställer via Skogstorget får du alltid 10 % självservicerabatt!

TEXT ELIN HOFFEREK

Beställ skogsskötselplan digitalt En skogsskötselplan ger dig en tydlig bild av din skog – hur den ser ut idag, vilka möjligheter som finns framåt och vilka åtgärder som är viktigast över tid. Nu kan du både beställa och förnya din skogsskötselplan helt digitalt via Skogstorget!

När du beställer digitalt levereras planen direkt i Skogstorget, där du alltid har all information samlad och kan logga in med mobilen, surfplattan eller datorn. Innehåll och kvalitet i den digitala skogsskötselplanen är exakt samma som de planer du beställer genom din skogliga rådgivare. Planen uppfyller alltså kraven för PEFC-certifiering och tas fram utifrån en behovsanalys och dina egna mål med skogen. Planen du beställer i Skogstorget levereras digitalt, beställer du plan via rådgivare kan du beställa en utskrift

som levereras i en fysisk pärm. Underlaget till planen kvalitetssäkras, som alltid, genom ett fältbesök av en skogsutbildad planerare. Planeraren kontrollerar skogliga data, föreslagna åtgärder samt genomför en naturvärdesinventering.

För dig som redan har en skogsskötselplan hos Mellanskog kan du smidigt förnya den digitalt när det dags. Saknar du en plan kan du enkelt beställa en ny som ett bra stöd för dig som vill planera långsiktigt och ta hand om skogen på bästa sätt.

Dags att röja? Beställ via Skogstorget Röjning är en av de viktigaste investeringarna du kan göra för skogens framtida värde och det är viktigt att det blir gjort. I Skogstorget kan du beställa röjning helt digitalt, med full överblick över din fastighet.

Kapaciteten för digital röjningsbeställning har nyligen utökats, vilket gör att betydligt fler skogsägare nu kan ta del av tjänsten och både planera och beställa röjning i fler bestånd än tidigare. Nu kan du beställa röjning i skog med en höjd på upp till 10 meter (tidigare max 5 meter).

Du ser var röjningsbehov finns, gör din beställning i lugn och ro och kan känna dig trygg med att arbetet utförs enligt Mellanskogs krav. Du betalar bara för det arbete som utförs, och aldrig mer än ett fastställt maxpris.

Välkommen in på Skogstorget – din digitala samlingsplats för ett uppgraderat skogsägande!

Foto: Jocke Lagercrantz
Foto: Juliana Fälldin
Foto: Jocke Lagercrantz

Läs om FTG vägsladdar på ftgmowi.com Besök även din lokala Mowi-handlare för mer info och aktuella priser.

Scanna QR-koden för mer info om vägsladdarna

Vill du möta våren med fina vägar och mindre underhåll längre fram?

Då skall du unna dig en bra vägsladd i år. Bra redskap gör ju jobbet så mycket roligare. Och resultatet blir bättre.

FTG har 2-skäriga burna vägsladdar för de lite mindre traktorerna. Välj den 3-skäriga vägsladden med hydraulisk ramstyrning och justerbar tilt om du kör lite större jobb eller har en lite kraftfullare traktor.

FTG Cranes AB, Industrigatan 1, Bäckefors Tel. 0521-26 26 30 • www.ftgmowi.com

Jag har alltid haft kepsen med mig.

Jonas Geholm har en naturlig huvudroll i det här reportaget. Han gillar verkligen Mellanskogskepsen, eller rättare sagt: kepsarna!

Alla Mellanskogskepsar har olika karaktär

HAR 31 OLIKA MODELLER

Mellanskogskepsen har funnits ungefär lika länge som Mellanskog – eller tidigare Mälarskog.

Men kepsen har såklart sett annorlunda ut genom tiderna. En som vet är Jonas Geholm, områdeschef för rådgivning i norr. I hans flyttlåda därhemma finns 31 olika modeller.

Lådan har överlevt fem flyttar och Jonas har en tydlig topp tre bland kepsarna!

MELLANSKOGS KEPSAR ÄR högt älskade. Det märks hos dess bärare som inte bara är anställda på Mellanskog, utan även medlemmar.

– Kepsen är varumärkesbyggande och jag är en stolt bärare. Det här är Mellanskog och vad vi står för – skogsägarens självklara val, säger Jonas Geholm och fortsätter:

– Jag har alltid haft kepsen med mig. Är det bara väder för keps har jag den på huvudet och några extra i bilen om man stöter på någon som behöver en. Men jag är noga med att lämna över den med värdighet. Här är något som du får av Mellanskog.

Räddat kepsar genom livet

Efter att ha varit anställd hos Mellanskog i 31 sammanhängande år och 36 år totalt, så har Jonas såklart varit med om en hel del olika kepsmodeller.

31 varianter har han sparade, men Jonas tror att han kan ha slarvat bort en eller två under åren. Fast också räddat hela flyttkartongen! Vid fem olika flyttar har den fått hänga med, även om hans fru stilla undrat om det kanske är dags att slänga den.

– Det kommer ju nya kepsar då och då, och när det sker tar jag en för huvudet och

en för lådan. Därför blir den större och större. Jonas har sin tydliga topp tre-lista för favoritkepsar genom åren. Men även en outsider som blivit otroligt populär och som han lyckligtvis jagade rätt på (se nästa sida).

”Skulle inte göra annat än att beställa kepsar”

De äldsta kepsarna som Jonas har är från 1989–1990.

– Av de 31 modellerna som jag har är ganska många från 90-talet. Idag har man kepsarna under en lite längre tid, vilket är klokt.

Det instämmer Kerstin Kungsman i. Hon är Mellanskogs grafiska formgivare, som både formger och köper in kepsarna. Idag finns det sex modeller. Om det hade funnits ännu fler hade Kerstin haft svårt att göra annat än administrera kepsar.

– De har lång leveranstid och då är det svårt att ha för många modeller igång samtidigt. Eftersom de är så populära så behöver jag ha bra koll på hur många vi har och när de kommer att ta slut. Då är det enklare att hålla koll på färre modeller.

När Kerstin Kungsman, grafisk formgivare hos Mellanskog, beställer kepsar är det i stora volymer. De får aldrig ta slut ”Skogsfolk har keps, så är det bara.”

Rosa kepsen blev oväntat populär Kerstin började på Mellanskog 2008 och sedan dess har hon tagit fram nio modeller, tror hon. I dagsläget finns alltså sex varianter varav två jaktkepsar. De andra modellerna är en svart, en i mocka, en grön och så den rosa som togs fram för

ett specifikt tillfälle. En skoglig förening i Örebro ville synas lite mer och tyckte: ”Kan vi inte ha en rosa keps?”

– Först var jag tveksam till hur en rosa keps skulle tas emot. Men det är jättemånga som använder den. Den rosa syns verkligen, säger Kerstin. Huvudkepsen har länge varit den svarta, medan den nyaste är grön.

– Den gröna är lite mer diskret, medan den svarta gör sig väldigt bra i medier. Alla kepsar har olika karaktär. Mockakepsen är exempelvis en mer stiligare keps, med mer exklusiv känsla, säger Kerstin.

Stolta bärare bland medlemmarna Även hon ser ett stort värde i kepsen när det gäller varumärkesbyggande.

– Det är igenkänning för oss som jobbar här. Vi reagerar när man ser en keps från Mellanskog. Får du en penna syns den inte alls på samma sätt. Kepsen syns utåt till alla som inte är medlemmar, i medier och i sociala sammanhang.

Även för medlemmarna är den viktig. En stolt kepsbärare är Lisa Frelin, skogsägare och medlem sedan 2016.

– Jag tycker att den är väldigt fin med loggan som ett stilrent varumärke. Kepsen säger mycket om Mellanskog. Skogsbruket är något som funnits i Sverige sedan gammalt och med loggan och kepsen som vi bär får vi en modern touch på det hela.

Varför bär du den?

– Den ger ett sammanhang, en tillhörighet och gemenskap. Också för att visa att Mellanskog finns och den gör oss mer synliga. Jag är förtroendevald och vill gärna prata om min roll inom Mellanskog. Entusiasmera och när jag bär den i olika sociala sammanhang är folk nyfikna och vill veta mer om Mellanskog och vad kepsen står för.

Hur länge har du gjort det?

– Förmodligen sedan jag började gå på ett eller annat vis. Mina föräldrar var Mellanskogare

Jonas favoritkepsar

1. 90-talets truckerkeps

”En keps som kom runt 1989–1990. Det var nytänk då – en truckerkeps, lite rejälare. Jag minns att jag kände att det här är en grym keps när den kom. Jag lyckades hitta ett ex när jag hade börjat spara några. Den räddade jag. Grön och svart, med dåvarande Mellanskogslogga mitt på.”

2. Trotjänaren som nöttes ned

”Den här kepsen fanns i cirka fem år och jag kände alltid att den var fantastiskt bra. Så när de slutade med den tyckte jag att det var lite jobbigt. En svart keps som jag verkligen nötte ned. En bra och go känsla i hela kepsen.”

3. Den senaste modellen

”För att inte vara en bakåtsträvare eller bli en gammal bitter gubbe som tycker det var bättre förr så vill jag verkligen lyfta fram den senaste modellen. Det är en modern keps som jag tror på framåt.”

Mellanskogs nya keps

Den gröna kepsen, Mellanskogs nyaste, kom 2025. Kerstin har formgivit den och flera tidigare kepsar: Önskemålet var en lite mer modern truckerkeps. Lös korsordet på sidan 27 och tävla om den gröna Mellanskogskepsen!

Outsider

”En jaktkeps som kom runt 1990. Fruktansvärt ful och oformlig egentligen. När den kom var jag typ 24–25 år och tänkte: Den vägrar jag ha på mig. Men när något är så ute – kan det bli inne. Efter att kepsen förekommit i humorgruppen Småstadslivs sketcher har den gått från iskall till populär.”

och fanns det en keps där hemma hade man den på huvudet som många andra barn. Idag ser jag till att hela min familj har ett exemplar. Jag har fått nya varianter under åren och har många kepsar liggandes. Min favorit är den rosa kepsen. Den poppar ut och syns lite mer. Du blir extra synlig.

Skogsägare

Foto: Maria G Nilsson

Lisa Frelin

Kapa kostnader

Anslut dig till Samköpsrabatter och få bättre priser på tusentals produkter och tjänster. Det är helt kostnadsfritt och du förbinder dig inte till något.

KOM IGÅNG!

För dig som är medlem i Mellanskog

Tillsammans sparade vi 500 miljoner kronor under 2025

1 850 nya bilar såldes med rabatt

9 miljoner kronor sparades på kläder och skydd från Swedol

Samköpsrabatter för de gröna näringarna

300 miljoner kronor spenderades på kök och snickerier

75 000 hotellnätter bokades med rabatt

112 mil markrör köptes från Ahlsell

3 500 hundar fick rabatterat foder från Granngården

samkopsrabatter.se/mellanskog

Hallå där, ministern!

När landsbygdsminister Peter Kullgren, i februari, besökte Gyllbergen i Dalarna tog han sig runt i terrängen på skidor och åkte också med i maskinhytten för att få en bild av de utmaningar som skogsägare och skogsnäringen står inför när gäller att ta rätt på virket.

Landsbygdsminister Peter Kullgren träffade både skogsägare och entreprenörer. Peter Kullgren visade stort intresse för markägarnas situation och betonade att myndigheterna har en viktig roll i att bidra till att minimera de negativa konsekvenserna av stormens framfart.

I höst är det val och Sverige går mot nya politiska vägval. För Mellanskogs medlemmar är skogspolitiken mer än en debattfråga – den påverkar beslut som sträcker sig över generationer. Vi stämde träff med landsbygdsminister Peter Kullgren för ett samtal om regeringens arbete med skogen och vägen framåt.

Vad är du mest stolt över i regeringens arbete med skogen hittills?

Jag är särskilt stolt över att vi har tagit konkreta steg för att stärka rättssäkerheten och ersättning när artskydd begränsar markanvändning. Rättsosäkerheten i skogen har varit för stor under alltför lång tid. Det har skapat otrygghet för markägare och undergrävt förtroendet för politiken.

Vi tydliggör att när staten inskränker brukanderätten av hänsyn till skyddade arter, då ska det också finnas rimlig och förutsebar ersättning. Det är en grundläggande rättssäkerhetsfråga.

Tycker du skogspolitiken har den plats den förtjänar i debatten?

Nej, jag tycker att skogen förtjänar en mer central plats i samhällsdebatten. Skogen är avgörande för Sveriges ekonomi, vår energiförsörjning och klimatarbete – men den är också en del av landsbygdens livskraft. Alltför ofta reduceras diskussionen till en konflikt mellan brukande och bevarande. Debatten skulle vinna på att bli mer faktabaserad och mindre polariserad.

TEXT CECILIA WEMMING FOTO JAN HEDBERG

Vad ser du som den viktigaste skogsfrågan för kommande regering?

Den viktigaste frågan är att säkra långsiktiga spelregler. Skogsägare investerar med perspektiv på 60–100 år, och då krävs stabilitet i lagstiftning och ersättningssystem.

Vi tillsatte en skogspolitisk utredning för att modernisera och stärka politiken utifrån dagens förutsättningar – både när det gäller äganderätt, biologisk mångfald och klimat.

Den kommande propositionen blir ett viktigt steg för att skapa långsiktiga och stabila spelregler för skogsbruket. För mig handlar det om att återupprätta förtroendet mellan staten och skogsägarna.

Den 13 september går svenskarna till valurnorna och snart drar valrörelsen i gång på allvar. Partierna har redan börjat tydliggöra sina prioriteringar inför kommande mandatperiod.

Möjligheten att påverka kommande regerings skogspolitik är ännu stor – så gör din röst hörd med hjälp av Mellanskog.

Planerade aktiviteter – ett urval:

• ”Välkommen till min skog” – Valfokus på det populära konceptet med uppmärkta vandringsslingor

• ”Mellanskog möter” – Livesända webbsamtal om skogspolitik med riksdagspartierna

• Prioriterade valfrågor – Extra satsning på 1–2 särskilt utvalda skogsfrågor. Presenteras senare i vår.

Ju fler som engagerar sig, desto starkare röst för skogen – håll utkik efter mer information!

Peter Kullgren, Landsbygdsminister. Pressbild

Engagera dig – påverka skogspolitiken

Inför höstens val står många frågor på spel, och skogspolitiken är en av dem som påverkar vardagen för Mellanskogs medlemmar allra mest. Vi tog ett snack med två av våra förtroendevalda om varför engagemang spelar roll och om hur skogens värde kan lyftas fram i den politiska debatten.

Hallå där Anna Jansson, ordförande i skogsbruksområde Uppsala!

Hur vill du att politiker ska prata om skogen i valrörelsen?

På ett övergripande plan borde man lyfta fram familjeskogsbruken mer – göra det tydligt vilka naturvärden vi bidrar med och hur viktig skogen är för ekonomin. Vi drar ju in mycket pengar till statskassan som i sin tur bidrar till vår allmänna välfärd.

Sen kan vi ju inte ändra plan för skogsskötseln var fjärde år bara för att vi byter politiker – så även mer långsiktighet i skogspolitiken vore önskvärt.

Vad kan Mellanskog bidra med för att lyfta skogen i den politiska debatten?

Vi måste synliggöra att vi är en del av lösningen på många samhällsutmaningar och komma bort från bilden om att vi bara skapar kalhyggen och förstör. Anledningen till att vi har så fina skogar i Sverige idag är ju för att vi har familjer som har tagit hand om dem i generationer. Med ett ansikte på skogsägaren blir det enklare att förstå. Vi gillar ju också att plocka svamp i vackra skogar liksom!

Vi hade en kraftig storm i Mellanskogs område, kommer den att påverka valdebatten tror du?

Kanske, om vi berättar mer om hur extremväder påverkar oss som skogsägare och samhället i stort. Att om vi inte tar hand om skogen på ett bra sätt, så kommer det bara ligga pinnar kvar när nästa storm drar in. Då kan vi också göra kopplingen till Sveriges beredskap. Där spelar ju väl omhändertagna skogar en stor roll – inom allt ifrån framkomliga skogsvägar till ökad grad av självförsörjning. Fler borde förstå att skogen behövs om vi ska klara landet.

Hej Patrik Olsson, ordförande i skogsbruksområde södra Värmland!

Vad har du för förhoppningar på politiken under tiden fram till valet?

Under den här mandatperioden har massa utredningar satts i gång som hittills inte lett till lagstiftning. Nu hoppas vi att det släpper rejält under månaderna fram till valdagen så att Ulf Kristersson kan hålla det han lovade oss skogsägare inför förra valet.

Är det någon särskild fråga kopplad till skogen du tycker är extra viktig att lyfta?

Man borde ta ett brett grepp om ersättningsrätten, då det som beslutats hittills är otillräckligt. Oavsett om det är ett vägbygge, en elnätsledning, en gruva eller artskydd så påverkar all form av extern inverkan skogsägarens historia, hem, förmögenhet och källa till försörjning. Omfattningen av det syns inte tillräckligt i lagstiftningen idag.

Varför är det viktigt att man pratar om skogen i den kommande valrörelsen?

Politiken borde prata mer om hur beroende Sverige är av våra naturresurser. Vi tar mycket för givet: rent vatten i kranen, värme i elementen, mat i butiken och papper på toaletten. Givet det oroliga omvärldsläget bör vi värna den styrka Sverige har, tack vare resurser som jorden, malmen, vattenkraften – och inte minst skogen.

Vi hade en kraftig storm i

Mellanskogs område, kommer den att påverka valdebatten tror du?

Inte stormen i sig – men den belyste ju hur Sverige påverkas av kris och vår förmåga att hantera svåra situationer. Jag tror därför stormen kan ha ökat medvetenheten om hur viktigt det är med en god beredskap. Och i den spelar skogsnäringen en viktig roll.

Foto: Qase
Foto: Privat

ENCYKLOPEDIN GRÄSMÅNAD SLOTT

KALOPSRÄTTER LÄKARTYP

TILLSTÄLLNING

GRANNEN

VINTERKNÄCK I TRÄDTOPP

FÖRLORA FOTFÄSTER

AGDA I CORNELISVISA

KIL SOM SÅGAS UT FÖR RÄTT FALL

KARPFISKAR FRAMÅTANDA ÄR RÅA STAMMAR IAKTTAR

AVLÄGSNA ÖAR IQ OMGER M RYSK INSJÖ

SOFT DRINK KLANDRAT

STILBILDARE

KAN BANAN VARA?

SÅDAN ÄR LIK STRUTS PÅBÖRJAR MÄSTERSKAP AVSLAGITS

KAN BO I LIMA

ANDRASOPRAN

FRÄTSKADA SVÄVANDE HYFS OCH FASON

UNGNÖT KATARAKT

KRYDDIGA SÅSER

PÅ BIL I VILNIUS TRIANGULÄRA DIKT

HANDARBETSÖGLA METOD ATT AVVERKA VID NATURLIG GRANFÖRNYELSE LITEN BUTIK

FRUKTERNA PÅ HALLANDS LANDSKAPSTRÄD FORDMODELL

VAKANTA DELSTAT

SKRUVADES

KÄNNER STORT ENGAGEMANG ANRÄTTADE VEDHÖG

VALUTA I TBILISI MÄSTERSKAP KLOCKAN KORT

HOPPAR CYKLISTEN UPP PÅ

GÅR TILL PLANEN DUNSTEN

PRONOMEN LIVSFORM

BRÄNSLE RODON BLIGADE SOM FÄ

LIKALEDES ÄGA RUM

MÅDDE UGGLA I VISAN SOM 4

KULTFIGUR VINNA STYRE FOTBOLLSSERIE VÄXTDEL ÄR KÖ SATT PÅ? GRÖDA

DENNA KAN TYVÄRR KLÄMMA GOJOR

OXUDDE 9-26

TILLLÄGG I BREV

VÅRDSLÖSA

Vinn en kasse från Mellanskog innehållande vår nya fina keps

Kassen är tillverkad av återvunnen bomull. I kassen finns också vår nya fina keps. Bland de rätta svaren lottar vi ut fem kassar med kepsar. Lycka till!

Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 27 april.

VÄDERSTRECK

MUSIKLJUD RIKTNING LJUSBILD

ELDRESULTAT

SAMTIDA MORSGRIS GALLIUM

MYCKET KALLA

Vinnare Nr 3, 2025

Vi har dragit tre vinnare bland de rätta svaren, som har som har vunnit Mellanskogs fina kåsa av masurbjörk. Grattis!

Gösta Magnusson, Ramlösa, Anders Carlsson, Västerås och Margaretha Svedberg, Alfta.

Rätt svar i förra numret är: MARKEN ÄR KLÄDD I SNÖ och EN STRÅLANDE VINTERDAG

4000T

Log Max 4000T är ett gallringsaggregat som både är kraftfullt och snabbt. Genom sin lätta vikt och sin höga matningshastighet upplevs aggregatet som både smidigt och effektivt.

Snabb såg

Går att utrusta med vår smartaste såg True-Cut 218 och 318 för snabb och problemfri kapning.

Gallringsexpert

Vårt största renodlade gallringsaggregat med otrolig snabbhet och hög dragkraft.

Smart design

Mäthjulshålet är placerat långt upp på ramen för att minska skräp- och barkansamling.

När världen skakar

Till tonerna av Frödings Strövtåg i hembygden tog vi för några veckor sedan farväl av min granne Erik. Han blev 105 år gammal.

Erik föddes 1920, i efterdyningarna av första världskriget, i gryningen av den moderna svenska demokratin. När han var 13 år började han arbeta i skogen. Några år senare låg Europa i ruiner efter andra världskriget, när röken hade lagt sig tog Erik bilen söderut. Han reste ut på kontinenten och världen blev plötsligt större än den värmländska landsbygden.

Under sitt liv upplevde Erik Kreugerkraschen, elektrifieringen av landsbygden, andra världskriget och det kalla kriget, urbaniseringen, välfärdsstatens framväxt, mekaniseringen av skogsbruket, månlandningen, Berlinmurens fall, Tjernobylkatastrofen, internets genombrott, attackerna den 11 september och de första stegen in i AI-eran.

Det är hisnande att fundera över vad som väntar under de kommande hundra åren. För oss som arbetar i en förening som Mellanskog väcks en självklar fråga: hur kan vi vara förberedda?

Svaret är att det inte går att rusta en organisation för alla eventualiteter. Nya kriser kommer att uppstå; ekonomiska, politiska, teknologiska och klimatrelaterade. De kommer att komma snabbare och mer oförutsägbart än vi tror.

Så låt oss ställa en annan fråga: Vad är det som bygger motståndskraft?

Vad är det som gör att vissa människor och organisationer studsar tillbaka och klarar av att genomföra sitt uppdrag nästan oavsett

förutsättningar. I Ukraina har till exempel den nationella posten, Ukrposhta, fortsatt att leverera brev, paket och avier för pensionsutbetalningar trots att personal kallats in i kriget, brevbärare beskjutits, vägar minerats, IT-system slagits ut och infrastruktur förstörts. Hur är det möjligt? Forskning pekar på att ekonomiska buffertar spelar roll. Flexibla affärsmodeller likaså. Men motståndskraft handlar inte bara om siffror och strukturer. Den vilar också på något mjukare men minst lika avgörande: lokal handlingskraft, tillit och ett gemensamt syfte.

Den här tidningen speglar efterdyningarna av stormen Johannes. Här kan ni läsa om förtroendevalda som snabbt organiserade sig för att stötta andra, om resurser som fördelades om, om nya arbetssätt och om kraftsamlingar för att ta hand om skogen. Och just här finns ett av kooperationens starkaste kort.

När världen skakar vet vi varför vi finns. Ägarna är närvarande. Lokalt finns en enorm kraftbas med människor som känner platsen, skogen och varandra och som kan samlas och göra skillnad när det verkligen gäller.

Erik sa aldrig att det var bättre förr, i stället sa han att det vi lämnar till nästa generation ska vara lite bättre än det vi själv hade. Så låt oss blicka framåt: Motståndskraft byggs inte genom att försöka förutse varje kris. Den byggs av gemenskap, ansvar och en tydlig riktning.

Av att veta varför vi finns också när världen förändras snabbare än vi trodde var möjligt.

Tack för att du håller dina kontaktuppgifter uppdaterade!

VI VILL HA kontakt med alla medlemmar och därför är det viktigt att dina kontaktuppgifter stämmer. Rätt uppgifter om dig i våra register gör att du får all information du behöver.

Gör så här:

1. Gå till www.skogstorget.se och klicka på ”Logga in med BankID”.

2. Ö ppna ”Mina Sidor” uppe till höger.

3. Under ”Min Profil” välj ”Mina uppgifter” och klicka på ”Hantera din personliga information”.

4. K ontrollera att allt stämmer. Klicka på ”Redigera mina uppgifter” om något behöver ändras.

5. Klart!

Du som skogsägare är viktig för Sveriges beredskap

I SAMBAND MED rikskonferensen Folk och Försvar i januari drev Mellanskog tillsammans med LRF kampanjen ”Skogen försvarar Sverige”. Vi ville lyfta den avgörande roll som jord- och skogsbrukare spelar för Sveriges försvarsförmåga och motståndskraft – ett budskap som är lika relevant i dag. Genom ditt skogsbruk bidrar du till infrastruktur, energi och beredskap. När skogsbilvägar

hålls öppna möjliggörs transporter, räddningsinsatser och samhällsviktiga flöden. Skogen levererar dessutom värme, energi och råvaror som är helt avgörande när samhället prövas.

Skogsbruket och en levande landsbygd är en viktig del av Sveriges beredskap.

Läs mer om kampanjer Skogen försvarar Sverige på lrf.se/las-mer/skogen-forsvarar

Gör en insats i sommar – var brandvakt i skogen!

VILL DU GÖRA en värdefull insats i sommar och samtidigt bidra till ökad säkerhet i våra skogar? Då kan uppdraget som brandvakt i skogen vara något för dig!

Mellanskog söker medlemmar som vill förstärka våra resurser under varma och torra perioder. God tillgång till brandvakter är avgörande för att våra entreprenörer ska kunna fortsätta sitt arbete i skogen i alla väder. Som brandvakt är du med och

bevakar säkerheten på plats i skogen, följer maskinarbetet och ser till att eventuella glödbränder snabbt upptäcks och åtgärdas. Stormdrabbad skog är särskilt utsatt vid skogsbrand, varför förstärkning i det drabbade området efter stormen Johannes, är särskilt efterfrågad. Håll utkik efter anmälan i kommande nyhetsbrev som du får via mejl!

Foto: Johan Willner, Scandinav.se

Viktiga framgångar för skogsägarrörelsen

MELLANSKOG ARBETAR AKTIVT för bättre villkor för familjeskogsbruket. Under året har flera framgångar nåtts, bland annat har regeringen presenterat ett förslag för full ersättning vid artskyddsförbud, vilket har varit Mellanskogs högsta prioritet

under lång tid. Förändringar i den nationella fridlysningen har också genomförts, vilket skapar bättre förutsättningar för skogsbruk vid exempelvis förekomst av knärot. Dessutom har EU:s avskogningsförordning skjutits på framtiden.

Vi förädlar skogen – och stärker familjeskogsbruket

2025 BLEV ETT starkt år för Mellanskog. Skogsägarnyttan nådde historiska 614 kronor per levererad kubikmeter, växande tjänsteaffär med bredare erbjudande inom skogsvård och förvaltning och omsättningen passerade för första gången 6 miljarder kronor. Totalt levererades 4,6 miljoner m³ virke och hela 24 miljoner plantor sattes i jorden för framtiden. Föreningen växer och har nu 29 100 medlemmar som tillsammans äger över 2 miljoner hektar

skog. Trots en turbulent omvärld står Mellanskog ekonomiskt stabilt.

Med förvärvet av Setra skapas nya möjligheter att förädla familjeskogsbrukets råvara hela vägen till färdig trävara. Setra stärker Mellanskog – och Mellanskog stärker Setra. I Mellanskogs årsberättelse beskrivs hela verksamhetsåret 2025. Berättelsen med hållbarhetsredovisningen går att läsa digitalt på www.mellanskog.se.

Råd längs

UNDER VINTERN OCH våren har ”Råd längs vägen” lanserats, en filmserie med tillhörande livesända frågestunder. Vårens filmer handlar om ekonomi och juridik för skogsägare, som skog och skatt, generationsskifte och familjejuridik.

Filmerna ger konkreta råd och förklarar komplexa frågor på ett begripligt sätt – oavsett var du befinner dig i ditt skogsägande. Alla filmer finns nu att se på www.mellanskog.se/rad-langs-vagen

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook