Med mellanskog nr 1 2016

1 2016

MEDLEMSTIDNING

Ingvar planerar för

NÄSTA GENERATION läs mer om generationsskifte på sidan 4

Skogen i centrum i nytt globalt klimatavtal Bevara skyddsvärd skog på dina villkor Mellanskog fyller 110 år

innehåll

med mellanskog nr 1, 2016 4

10

3 Ledare

4

Mellanskogs tjänstepaket

6 Skyddsvärd skog 9 Till minne av Börje Lagerquist 10 Nytt globalt klimatavtal 13

Mellanskogs nya virkeschef

14 Entreprenörsappen 16

Pryltorg

17

Mellanskog fyller 110 år

18 Nya regler i fastighetsregistret 19 Sbo-årsmöten 21

”Du är modigare än du vet, starkare än du tror, och klokare än du förstår.”

Nalle Puh

Fråga skogsinspektorn

22 Trädgårdskrönika 23 Vd-krönika 25 Korsord

26

Från skogen

Aktuella räntesatser

14

Gäller fr.o.m 10 augusti 2015 Krediträntor Merkonto 0,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

3,50 % 5,50 % 8,60 %

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Jonas Olinder, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Jens Axelsson, Staffan Dahlbrink, Marie Wickberg, Lars Nordström, Carolin Carlsson, Martin Ekman.

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

26

22

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: marie.wickberg@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Ingvar Klang Foto: Christer Lindberg Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2016 Ansvarig utgivare: Marie Wickberg, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2

ledare

NYTT ÅR

r e t e h g i l j ö m a y n och

”År 2015 är nu gammal, trött och tung, nya året heter Sexton, precis som Sveriges kung.” Så skulle en nyårsdikt kunna påbörjas, nytt år ger en känsla av nystart och nya möjligheter, och i skrivande stund är Kung Bore på välkommet besök i hela Mellanskogsland.

N

är jag reflekterar över varför jag uppskattar att vara skogsföretagare, att äga skog, så tangerar det samma goda känsla som jag har av att arbeta inom sjukvården. Arbete och insats gör skillnad!

Sjukvården gör stor skillnad för många människor.

När det gäller skogsföretagandet är det samma sak, men blir aldrig riktigt så tydligt uttryckt.

Vi vet hur mycket skogen betyder för Sverige i exempelvis arbetstillfällen, klimatfrågan och nettoexport.

Därtill de mjuka värden som rekreation, sociala värden i välskötta skogar och jakt. Familjeskogsbruket som med kontinuitet, kompetens och ansvar gör skillnad!

Jag brukar tänka att mina två ”världar”, sjukvård och skogsnäring, är rätt lika. Man måste kunna analysera, välja metod och sedan arbeta mot ett mål och löpande utvärdera för att ha bra grund inför nästa valsituation.

Det krävs noggrannhet, mod och tålamod.

Det som ger extra komplexitet för både forskning och skogsägande är att man måste ta hänsyn till yttre faktorer. Forskaren måste förhålla sig till etik, finansiering och patientdelaktighet. Skogsägaren måste förhålla sig till världsekonomin, timmerpriser, stormar och politiska beslut. Det är en föränderlig värld och utmaningen är att ha målet klart för sig och jobba metodiskt och långsiktigt i den omgivningen.

med mellanskog

NR 1 – 2016

Utveckling och nya kunskaper

En annan utmaning för skogsägare är att nyfiket ta till sig ny kunskap och våga pröva nytt, för det vore inte bra om allt agerande utgick från att det mesta var bättre förr. Då kommer vi inte vara med på resan som bidrar till utveckling. En balans mellan tidigare erfarenhet och ny kunskap, i nutid och i våra förfäders minne, så kommer vi familjeskogsbrukare fortsätta att stolt ta ansvar och klokt bruka våra skogar.

Prevention, att förebygga ohälsa och sjukdom, är viktigt. Samma gäller i skogsbrukandet, agera istället för att tvingas reagera. I skogsskötsel med att till exempel röja och gallra i tid, eller att ta taktpinnen i skogsdebatten.

Skogsägarföreningen är inte ”En hundraåring som klev ut genom fönstret” utan snarare ”En modern och livsklok organisation som kliver in och tar debatten”. Vi har en god tradition av att samverka, vi vet att allianser ger styrka och framgång. Det ska vi använda i det nya året!

Vår nyårsdikt kan avslutas med; ”Tjälfrusen bärande mark gör skogsägaren glad, dags för skogsdebatten att nu vända blad.” Önskar Er alla en riktigt God fortsättning!

Marie André Mellanskogs styrelse

3

Ingvar känner sig inte gammal – men planerar för nästa generation ändå

Kanske upplevs det vemodigt att skriva sitt testamente. Men när det väl är gjort känner de flesta en lättnad. Med Mellanskogs egen tjänst "äga och ärva" kan dina arvtagare besparas många tveksamheter och tvister. Ingvar Klang i Mora har tagit sitt beslut.

TEXT & FOTO: Christer Lindberg

E

tt lätt snöfall hänger över Dalarna. Taken på stallet, ladugården och de gamla härbrena pudras vita. De månghundraåriga byggnaderna är väl omhändertagna och bevarade trots att deras praktiska betydelse sedan länge är begränsad. Tiderna förändras men Säbbengården har sitt ursprung kvar. Som gäst tar jag stegen uppför den nysopade trappan till huset och knackar på. Ingvar Klang öppnar och visar mig in i köket där doften av nybryggt kaffe hälsar välkommen. Vi går rakt på sak och jag får veta att Säbbengården har gått i arv sedan år 1641, och att Ingvar inte har några planer på att bryta den trenden. Han vill på ett bra sätt föra gården vidare den dagen han själv inte orkar. Med sex barn är det inte alldeles enkelt och framför allt måste det skapas rättvisa och ekonomiska möjligheter för den som tar vid.

4

med mellanskog

NR 1 – 2016

mell anskogs tjänstepaket

Därför valde Ingvar Klang att konsultera Mellanskog och LRF Konsult

Varför skrev Ingvar Klang sitt testamente ?

• För att underlätta för sina barn • För att hans egen vilja ska få laglig rätt

• Där finns kunskap om skog

• För att slippa grubbla på saken i framtiden

• Starkt förtroende för skogsägarföreningen

• Så att det ges ekonomisk möjlighet för något av barnen att ta över gården

• Personkännedom • Prisvärt

Funderingar att ta till sig innan rådgivning om generationsskifte: ”Äga och ärva”-rådgivning ger dig svar på: • Behöver en jurist upprätta testamentet?

• Kanske finns det någon i familjen eller släkten som vill ta över gården?

• Hur gör man för att barnen ska ärva den avlidnes tillgångar som enskild egendom?

• Till vilket pris i sådant fall och hur ska syskon kompenseras?

• Vad gäller om man är gift och har barn sedan tidigare?

• Efter mötet är ni fria att ta ställning till om ni vill gå vidare och genomföra generationsskiftet eller om ni vill fundera och diskutera inbördes ett tag till

• Ärver en sambo om man inte skrivit ett testamente?

• Kan man ändra sitt testamente?

• Vilka olika lösningar finns i ett ägarskifte?

• Vad menas med ”orubbat bo”?

Mellanskogs tjänst passade perfekt

– Det här är ju så klart något man funderat på ett tag även om jag själv inte känner mig gammal. Men att komma till skott och göra något konkret har inte blivit av tidigare. Kanske av osäkerhet på förfarandet runt arv och generationsskifte, funderar Ingvar och sneglar ut genom fönstret där lätta snöflingor fortfarande faller på gårdstunet.

Så när Mellanskog presenterade sitt tjänstepaket ”äga och ärva” tillsammans med LRF Konsult på en deklarationskväll under början av 2015, kändes det självklart att nappa på erbjudandet för Ingvar. Samtidigt förstod han också varför han inte kommit till skott tidigare, han hade helt enkelt saknat förtroende för de aktörer som fanns, det förtroende som Mellanskog alltid ingett honom.

– Min morfar som ägde den här gården och skogen tidigare var med i början av 1900-talet då skogsägareföreningen grundades och sedan dess har vi varit Mellanskog trogna. Så att kliva in i deras lokaler och börja diskutera arvsskiftet kändes helt naturligt, säger Ingvar. Även om Mellanskog hyr in personal från LRF Konsult för den här typen av uppdrag var det ändå en stor trygghet att de kända skogsinspektorerna fanns på plats och att det hela skedde under Mellanskogs fana.

Utan testamente kan det bli väldigt fel

Ingvars fru Christina häller upp kaffe och ställer fram tunnbröd, smör och ost. Vi gör oss en go-macka och sörplar kaffe.

– Det sägs att bara 18 procent av befolkningen har skrivit testamente, säger Ingvar mellan tuggorna.

Vi sitter tysta en stund och funderar på siffran. Äter lite mer på det goda brödet och häller upp påtår. Snön faller inte längre men det vintriga landskapet inger ett lugn, tid att tänka. med mellanskog

NR 1 – 2016

– Det troliga är att många inte vet hur fel det kan bli när arvslagen ska styra hela delningen av en gård eller ett skogsskifte. En gård som den här kan bli omöjlig att ta över rent ekonomiskt, säger Ingvar. Nej, nog är det bra att skriva sitt testamente även om det är jobbigt att inse att man gör något som har med ens egen död att göra, fortsätter han.

Fast Ingvar är inte på något sätt klar med sitt värv än.

Han är pensionär, men det är mer en status än tecken på ålderdom. Tidigare har han under många år varit lokförare både på SJ och Green Cargo, där körning på inlandsbanan ingick, både med rälsbuss och godståg. Bäst minns han åren då färderna gick genom de stora skogarna upp emot Sveg. Järnvägens många backar över höjdlägena vid Älvho och Vassjön var ibland äventyrliga om vintrarna och de björnar och älgar han sett genom lokfönstret är många.

– Jag trodde körningarna över skogen skulle vara långtråkiga men det var tvärt om, det är på skogen det händer, säger han med många minnen som ger leenden.

Nästa steg är att göra klart generationsskiftet

Ingvar behåller mungiporna uppe när han sedan fortsätter att tala om arvet och generationsskiftet igen. Han är glad och lättad över att han nu skrivit testamentet och påbörjat processen för att gården ska kunna leva vidare precis som han vill, han har satt sin namnteckning under sin vilja. Att det sedan gick betydligt smidigare än vad han trodde är bara en bonus och nu väntar nästa steg.

– Mellanskog ska även hjälpa mig att göra klart hela generationsskiftet så det inte finns några tveksamheter för mina barn. De ska inte behöva hamna i fejd med varandra för den här sakens skull. Nu är de inte oeniga på något sätt men jag vill ändå göra det här ordentligt, man vet ju aldrig, avslutar han.

5

g o k s d r ä v s d d y k s a r a v

R O K L L I V A N I D PÅ Be

n r skogsägare grammet få ro tp e m o K m ogar. Geno ns värde. yddsvärda sk s med skoge sk fa i ra r ä va e n b ge tt a ättnin ivilliga sätt älv, och ers Det finns fr estämma sj b tt a t ndberg e h g : Christer Li möjli OCH FOTO TEXT

E

n tjäderhöna lyfter från blåbärsriset. Skrämd av vår närvaro drar hon iväg på dundrande vingar, tjädern uppskattar gammal skog. Jag och skogsägaren Per Hansson är här av samma anledning, vi sätter värde på mångfald. Jag för det rena intressets skull och Per av samma anledning trots att han äger skogen och brukar den i ekonomiskt syfte.

– Nu står vi mitt i området, jag gillar verkligen det här.

Det är mycket död ved och senvuxen blandskog här på häll6

markerna, säger Per och halar fram en termos med kaffe.

Per häller upp kaffet och vi fikar en lussekatt. Det är snart lucia men Hälsinglands skogar är fortfarande gröna, vintern är sen. Framför oss har vi en för ögat vacker skog.

En skog som även håller en mångfald av svampar, lavar och mossor. Höga torraksstubbar med förkolnad ved minner om forna bränder och marken under oss har aldrig trampats av en skogsmaskin. Platsen är en oas i en annars brukad skog, absolut en miljö att bevaras. med mellanskog

NR 1 – 2016

skyddsvärd skog

ol

m

Skogskiftet hör till det jordbruk med mjölkkor som han till vardags driver. Skogen har vårdats och brukats med förnuft och tack vare det har miljöer som den här skapats och nu bevarats, frivilligt. Utifrån sina egna iakttagelser av den egna skogen tog han kontakt med Jonas Geholm på Mellanskog i södra Hälsingland. Tillsammans hittade de fyra områden som uppfyllde de krav som ställs på Kometprogrammet.

– Mellanskog har hjälpt till från början till slut med det här. Men egentligen var det inga konstigheter. Jag fyllde i ett papper och gjorde markeringar på en karta.

Sedan är det endera Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen som gör ett besök på platsen och tar beslut, säger Per och häller upp påtår.

Medan vi dricker berättar Per att ansökan gick igenom på tre av de föreslagna områdena men att det inte handlar om några stora arealer. Tillsammans mäter Pers tre naturvårdsavtal ungefär 10 hektar, men eftersom de är artrika har de stora naturvärden ändå, och är väldigt mycket bättre än inget alls. Och det är heller inte meningen att ställa av stora skogar från nyttjande utan som i Pers fall bevara oaser i landskapet.

Ersättningen som skogsägaren får varierar.

Inte bara utifrån skogens värde utan också beroende på avtalets längd och typ. För avsättningar kallade naturvårdsavtal varar inte för evigt utan är tidsbegränsade. Och även avtalets längd bestämmer skogsägaren själv och då handlar det om ett spann från 1 till 50 år.

– För mig kändes det självklart att skriva avtalet på längsta möjliga tid då allt som handlar om skogsbruk är långsiktigt. Det handlar ju inte direkt om att så och skörda samma år. Förhoppningsvis uppskattar mina barn det här i framtiden, säger Per och reser sig upp från fikat.

Vi smyger fram till kanten på en fem meter hög klippavsats. Under oss på den fuktiga klippan växer flera olika lavar och träden runt avsatsen benämns bäst med ord som martallar. Syftet med att bevara just den här miljön är enligt avtalet bland annat förekomsten av död ved som ger framtida förutsättningar för en rad rödlistade växter, insekter och fåglar. För även om dessa naturvårdsområden inte är särskilt stora så fyller de ändå en viktig funktion då miljön är avgörande för vissa växter och djur. Därtill får skogsägaren en skälig ersättning och kanske viktigast av allt, det är frivilligt och helt på skogsägarens villkor.

as Geh

Enkelt att söka

Avtalen är tidsbegränsade Jon

– Jag måste säga att tanken med de här naturvårdsavtalen i det projekt som kallas Kometprogrammet är genialisk. Och det med bakgrund av att det är på skogsägarens villkor. Det finns inga tvång eller måsten utan allt bygger på frivillighet, berättar Per.

Fakta Kometprogrammet startade på prov mellan åren 2009 och 2014, och omfattade Västerbottens kustland, södra Hälsingland, Dalsland, Kronoberg och östra Skåne. I dessa områden har nu 292 skyddsvärda områden skapats om en total yta på 1 130 hektar. Nu fortsätter arbetet och bildandet av nya områden på fler platser i landet och detta görs under namnet Nya Komet. Lärdomar har dragits från prövotiden och nu hoppas och tror Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna och Naturvårdsverket, som är drivande i projektet, att intresset kommer att öka, och att betydligt fler får upp ögonen för den här möjligheten.

I det här sammanhanget definieras en skyddsvärd skog enligt följande punkter: • Många gamla träd. Storvuxna gammelträd eller små, senvuxna träd.

• Stor variation i trädslag, liksom ålder och storlek av träden.

• Luckor och gläntor i skogen som släpper ned ljus.

• Döda träd och som står eller ligger, även halvdöda träd.

• Murkna och murknande träd, både stående och liggande.

• Träd med håligheter.

• Spår av brand.

• Områden där det stått skog eller träd under lång, obruten tid.

• Inslag av asp, sälg och ädellöv i skogsområden med andra trädslag.

• Skog med spår av människan, som hamlade träd eller skogsbete.

• Trädbärande hagmarker med stora, gamla, träd.

med mellanskog

NR 1 – 2016

Intresserad? Är du intresserad av skydda delar av din skog och få ersättning för det, tar du enklast kontakt med din skogsinspektor på Mellanskog.

Mer information finns på www.skogsstyrelsen.se under rubriken ÄGA OCH BRUKA och sedan fliken BEVARA SKOG.

7

till minne av bör je l agerquist

Till minne av

Börje Lagerquist Mellanskog har sorg. Vår tidigare ordförande Börje Lagerquist har lämnat jordelivet.

B

örje Lagerquist var en innovatör, som förnyade synsätt och organisation inom svensk skogsägarrörelse. Kreativt och konstruktivt bidrog han till bildandet av nuvarande Mellanskog, till bildandet av sågverkskoncernen Setra med ägande från både stat och kooperativ och till stärkt nationell samverkan för familjeskogsbrukets utveckling.

Börje Lagerquist var född 1942 i Småland, i Jönköpings län. Han var verksam inom dagligvaruhandel när han mötte Gunnel som blev hans hustru och som förde honom till jord- och skogsbruk på den vackra gården på Södra Ås i Östra Ämtervik i Värmland. Med värdefulla erfarenheter från annan handel och förädling, rejäl organisationskunskap och god omvärldsspaning ställde Börje sig till skogsägarrörelsens förfogande. Han valdes i förtroende, först i skogsbruksområdet, senare i styrelsen för Västra skogsägarna, och 1999 blev han Västras ordförande. Som Västras ordförande kom han att spela en huvudroll i dialogen som förde fram till att Västra och dåvarande Mellanskog 2002 förenades till nuvarande Mellanskog. Börje Lagerquist blev då det nya Mellanskogs vice ordförande och dess ordförande 2006–2013.

med mellanskog

NR 1 – 2016

Börje Lagerquist medverkade aktivt till ett enhetligt och väl sammanhållet Mellanskog, där närvaron runt om bygderna är tryggad genom kunniga skogsinspektorer medan den gemensamma organisationen är slimmad och effektiv. Han drev på för Mellanskogs kontakt med vår tids moderna skogsägare, ofta bosatta och yrkesverksamma i städer, och därmed i behov av skogsägarrörelsens olika tjänster i skogen och skogsföretaget. Med skogsgården i fokus gav han prioritet åt arbetet att säkerställa hela föreningens ekonomi.

Med tacksamhet minns vi all kunskap, all tid och allt ansvarstagande som Börje Lagerquist gav vårt Mellanskog. Vi tackar för, på samma gång, lågmält och tydligt ledarskap som har byggt förtroende och skapat dialog och samsyn, inom vår förening och på nationella arenor. Vi tackar för kraftfull argumentering för familjers förmåga att ansvarsfullt bruka naturens resurser och rätt att äga skog. Vi tackar för personlig vänlighet, för hängivet engagemang – och för glimten i ögat.

Börje Lagerquist avled den 5 januari, efter en tids sjukdom, stilla i kretsen av sin familj. Hans verk inspirerar oss till fortsatta satsningar.

Mellanskogs styrelse genom Karin Perers

9

Allt man kan göra av olja

KAN MAN GÖRA AV TRÄ 01

02

Strax innan lucia förra året kom beskedet alla väntat på, världens ledare hade enats om ett globalt klimatavtal. Men vad står det egentligen i avtalet och vad betyder det för den svenska skogen? Tillsammans med Sven Erik Hammar, ledamot av Mellanskogs styrelse och ordförande för LRF Skogsägarna, reder vi ut begreppen.

TEXT: Marie Wickberg, kommunikationschef Mellanskog FOTO: Johanna Norin ILLUSTRATIONER: Mellanskog och ekoportal2035

Först och främst, varför är skogen aktuell i klimatförhandlingarna?

Du var själv på plats under förhandlingarna, är du nöjd med resultatet?

– Absolut, både över att man har klarat av att komma överens, men också över att skogen lyfts fram som en lösning.

Den politiska viljan att skogen ska brukas aktivt och långsiktigt är bra både i Sverige och i andra delar av världen, säger Sven Erik. Att förhindra avskogning är nämligen en nyckelfaktor för att hindra att vårt jordklot blir ännu varmare. Världsnaturfonden uppskattar att utsläppen av koldioxid från skogsskövling uppgår till nästan 20 procent av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären.

– I Sverige bedriver vi ett skogsbruk som Sv hela tiden gör att vi får mer skog, för varje e träd som avverkas planteras flera nya.

Det är en modell som vi borde kunna exportera till fler, menar Sven Erik.

Dessutom innebär ett aktivt brukande att fler kan försörja sig på skogen, samtidigt som vi gör en klimatvinst. 60 miljoner människor är helt beroende av skogen för sin överlevnad, hela 1,6 miljarder människor är delvis beroende av skogen för sin försörjning.

När skogen avverkas utan att återplanteras upphör också de långsiktiga möjligheterna att försörja sin familj.

Er

ik H

a m mar

10

04

n

– Därför att skogen är världens lunga, genom fotosyntesen skapas syre samtidigt som koldioxid lagras in i träet. Samtidigt behöver vi skogens produkter för att byta ut de svarta oljeatomerna mot gröna förnybara.

Hur man ska använda den här potentialen på bästa sätt har varit ett hett diskussionsämne i Paris, menar Sven Erik.

Avtalet som förhandlades fram är globalt och bindande. Det siktar mot att jordens temperatur inte ska öka med mer än 1,5 grader. Hur man ska lyckas med det är ännu oklart, länderna ska själva komma in med beting på hur mycket man ska minska sina utsläpp. En del av svaret på frågorna är skogen, menar Sven Erik; – Avtalet pekar tydligt på skogen som en lösning. Man skriver att man ska uppnå balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser, och att skogen är den i särklass viktigaste faktorn som människor kan påverka för att klara upptaget, alltså att binda mer koldioxid. Dessutom pekar man på vikten av att bruka skogen aktivt.

03

Sven Erik Hammar menar att just brukandet har en nyckelroll även här i Sverige.

– Man ska inte glömma bort att skogen betyder försörjning för flera hundra tusen människor även här hos oss.

Skogen är viktig även för den sociala hållbarheten, för att vi ska få jobb och skapa tillväxt.

med mellanskog

NR 1 – 2016

ny t t globalt klimatav tal

Men hur mycket betyder egentligen den svenska skogen för klimatet? Sven Erik berättar att forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har räknat fram att varje avverkad kubikmeter skog minskar utsläppen av koldioxid till atmosfären med 470 kilo. Han menar att man kan göra en jämförelse med biltrafiken; – En vanlig familjs bilresor under ett år blir ungefär 3,8 ton koldioxid. Det motsvarar alltså ungefär sexton avverkade träd. När man sätter det i lite perspektiv blir det tydligt hur viktig skogen är.

Så för att sammanfatta; skogen har två funktioner ur ett klimatperspektiv, den både binder in koldioxiden och byter ut fossila produkter?

– Ja det stämmer, det är därför vi inte bara kan odla mer och mer skog och tro att skogen blir en kolsänka som löser klimatet. Vi måste ändra vårt beteende också och vi måste byta ut det vi gör med olja mot sånt vi kan göra av förnybara produkter. Faktum är att allt man kan göra av olja kan man göra av trä. med mellanskog

NR 1 – 2016

För Sven Erik verkar väldigt lite vara omöjligt, det speglar också hans övergripande syn på framtiden för skogen och klimatet; – Det är klart att det kommer att gå, säger han med eftertryck. Det är svårt att tänka sig någonting annat.

Vi i familjeskogsbruket är vana att bruka skogen med tanke på kommande generationer, det tänker vi fortsätta med.

01 Fasadyta av cellulosakomposit, kan användas för att klä fasader där växter sedan kan gro. 02 Lätt och stark hjälm med formgjuten energiabsorberande cellulosaskum. 03 Träningskläder med ventilering och doftneutralisering. 04 Material till 3D-skrivare gjort på kristallin cellulosa. I skrivaren kan man skriva ut allt från små leksaker till reservdelar.

Läs mer på www.ekoportal2035.se

11

A H iTe 8

ch

8-101 perfe hk, kopp li kt för skogengsfri fram n och b

ack, h

de pe

daler,

YOUR WORKING MACHINE

iTech

11 hk, myck PowerShi et sta f bil ocht 30 + 30, r robus ymlig h ytt, t

5

N123 H i T e N c 1 h 6 5 3 143 hk D i re / 160 h k, Pow ct erShif t

80.000:-

Gäller vid köp av fabriksny Valtra A HiTech, N103 HiTech5, N123 HiTech5 och N163 Direct.

0, rym

lig hyt

5

AS

K IN

S KA D E F Ö

NG

RI ÄK

RS 5Å

M

ÄNNEN MAS TM KI AN

N

L

Standardutförande. Priser exkl moms. Gäller t o m 2016-04-30.

Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

RS

www.lantmannenmaskin.se, tel 0771-38 64 00

t, star

k och

VALTRA

robus

t

2

ÅRS

FABRIKSGARANTI

30 + 3

Välj valfri utrustning till ett värde av

LH1601

N 1 03 H 1

ängan

mell anskogs nya virkeschef

NAMN: Lars Magnusson AKTUELL: Ny virkeschef på Mellanskog.

BOR: Uppsala sedan jag tillträdde min nya tjänst.

Tidigare Hälsingland.

UPPVÄXT: Värmland FAMILJ: Sambo, två vuxna barn och hund.

FRITIDSINTRESSE: Röra på mig i skog och mark, med hund och sambo. Jakt- och fiskeresor.

SÅG JAG SENAST PÅ BIO: ”En man som heter Ove”.

Den var riktigt bra.

SER HELST PÅ TV: Dokumentärer och samhällsprogram.

GÖR EN LEDIG SÖNDAG: Tar mig ut i naturen så jag får röra på mig. I jobbet sitter jag mest i möten och i bil och det börjar kännas framåt helgen.

Vill se fullt fokus på affärsnytta Varje krona vi tjänar på att göra våra affärer ännu bättre, och varje krona vi sparar genom att vara ännu effektivare, är i slutändan pengar som kommer våra medlemmar tillgodo. Och det är för deras räkning vi arbetar, och det ska vara långsiktigt. Mellanskogs nya virkeschef, Lars Magnusson, är tydlig med vad han ser som sin viktigaste uppgift.

TEXT: Martin Ekman, Matador FOTO: Kerstin Kungsman

M

ellanskogs marknadsavdelning ansvarar främst för försäljning och leveranser. Och redan efter ett par månader på sin nya post har Lars skapat sig en bild av hur han vill se att Mellanskog tar ytterligare steg i sättet man gör affärer.

– Vi är en stor och viktig aktör på virkesmarknaden i Mellansverige och med de stora volymer det handlar om blir det snabbt också väldigt stora pengar. Därför måste vi alltid ha full koll och göra rätt i hela kedjan från skogen till slutkund.

Vi måste också ha en bra dialog med våra kunder om hur Mellanskog kan bidra till att skapa mervärden, både för kund och leverantör. Mellanskog ska vara en attraktiv affärspartner. Vi måste alltid fråga oss hur vi kan göra det smartare, effektivare eller på nya bättre sätt. Och det måste alla i Mellanskog ha för ögonen varje dag om vi vill maximera det ekonomiska utfallet för våra medlemmar, förklarar Lars.

Klassisk skoglig bakgrund

Lars började med att studera till jägmästare i Umeå och har sedan arbetat oavbrutet med skog. Han har sedan många år varit på Holmen där han haft en rad olika tjänster. Att han är hundägare och uppskattar att vara ute i skog och mark på ledig tid får väl också anses vara väldigt vanligt för en tjänsteman i ett skogsföretag.

– Jag har en bred skoglig bakgrund och har arbetat med allt från skogsvård, transporter och import. Innan jag började på Mellanskog var jag virkeschef på Holmen med fokus på industriförsörjning. Jag tror att det är bra att med mellanskog

NR 1 – 2016

ha en god överblick över alla led i kedjan i rollen som virkeschef, så man vet hur och var man kan hjälpa till och hitta förbättringspotential, fortsätter Lars.

Strategiska samarbeten

Mellanskog är inne i en spännande fas där två exempel på långsiktiga och storskaliga affärer är samarbetet med SCA, som storsatsar i Östrand, och kommande leveranser av bränsleflis till Värtaverket utanför Stockholm.

– SCA:s satsning är den största industrisatsningen i Norrland någonsin och innebär en kraftigt ökad förbrukning av virke. Skogsindustrier som investerar i ökad kapacitet är på lång sikt helt avgörande för skogsägarnas lönsamhet lokalt. Värtaverket innebär att vi får avsättning för vårt skogsbränsle i de nordligaste delarna av Mellanskog och genom nya tågterminaler kan vi leverera året runt och skapa bra förutsättningar för lokala entreprenörer.

– Det här är mycket glädjande och resultatet av att vi har visat marknaden att vi är en effektiv och pålitlig partner som klarar att leverera väldigt stora volymer och har en väl fungerande logistik som gör att vi kan göra det på ett kostnadseffektivt sätt. Och så här ska vi fortsätta att arbeta, inte minst när det gäller massaved, genom visa dem som satsar stort och investerar i ny kapacitet att vi är en trygg, långsiktig och pålitlig partner för deras behov av skogsråvara. För att det ska bli en riktigt bra affär krävs det ju att alla inblandade parter känner att de har vinning av samarbetet, och det är jag övertygad om att vi kan fortsätta att visa att vi kan bidra till, avslutar Lars Magnusson.

13

Appen som gör

entreprenörens vardag enklare

I appen som är utvecklad för Ipad/Iphone finns möjlighet att se kartor över de uppdrag som ska utföras.

Där finns också instruktioner för hur arbetet ska göras, navigeringsfunktion, fastighetskartan, flygbilder samt markfuktighetskartan. Även natur- och kulturhänsyn visas i appen, som nu finns tillgänglig att ladda ner direkt från Mellanskogs entreprenörswebb.

14

med mellanskog

NR 1 – 2016

entreprenörsappen

Väg 223, lokalt kallad ”utflyktsvägen”, slingrar sig genom det sörmländska skogslandskapet som är klätt i vinterskrud.

– Kom någon gång mellan 06 och 18, säger entreprenören Kristofer Astbring, då jobbar jag och det är enkelt att hitta mig vid avverkningen.

TEXT & FOTO: Lena Magnergård

D

et dånar på hygget strax utanför Nyköping. Ett Ryanair-plan går ner för landning på Skavsta flygplats, bara ett hundratal meter från Kristofer Astbrings skogsmaskiner. Han fascineras inte längre och märker knappt när de gigantiska maskinerna ska starta eller gå ner för landning.

– Jag jobbar i trakten några veckor, ibland i månader, nästan varje år, det blir en vana, skrattar han.

Efter tio år i skogen är Kristofer en omvittnat skicklig entreprenör och driver det egna företaget Forest AB. Han sätter en heder i att lämna skogen snygg efter sig. Men ibland är det förstås inte enkelt, särskilt inte när vädret är otjänligt. Kristofer har utrustat sin avverkningsmaskin med band för bättre bärighet för att skona marken. Men just nu har han inga problem. Snön ligger tung över skogen och termometern visar på flera minusgrader.

– Mitt jobb är nog vad många brukar kalla en livsstil.

Det handlar inte om något nio till fem där varje dag är sig lik. Här är jobbet lika omväxlande som vädret och jag skulle aldrig kunna tänka mig ett annat liv.

Deltar i Mellanskogs testgrupp

Främst arbetar Kristofer Astbring på uppdrag av Mellanskog. Just nu tillhör han en grupp entreprenörer som testar en helt ny, specialdesignad, app. Den är under uppbyggnad av Mellanskog men fungerar redan nu i mindre skala. Och Kristofer är nöjd.

– Den här appen gör vardagen enklare, säger han.

Kristofer plockar fram sin väl använda surfplatta och visar med några drag hur appen hjälper honom. Det finns kartor, mejlfunktion och flera finesser som är under uppbyggnad.

– Men kartorna har redan varit till oerhörd hjälp, säger Kristofer Astbring och fortsätter: med mellanskog

NR 1 – 2016

Nu får jag kartor över området där vi arbetar med koordinater och annat nödvändigt utmärkt så att vi, med appens hjälp, ser exakt var gränserna går och var vi ska avverka.

– En annan fördel är att jag slipper skicka ut personal som i förväg markerar områden, du vet med sådana där markeringsband. Nu ser man ju, med en väldigt hög precision, exakt var avverkningen ska ske. Det underlättar vårt arbete enormt eftersom jag kan gå runt med paddan och logga i stället för att knyta markeringsband och all tid det tar.

I drygt en månad har Kristofer använt sig av ”entreprenörsappen” som den än så länge kallas. I appen finns också en vattenkarta och en lutningskarta.

– Med hjälp av den kartan kan vi minimera körskadorna och jag kan redan, efter ganska kort användning, se att det verkligen ger resultat. Jag tycker att enbart vattenkartan har varit ett stort lyft. Vi spar arbetstid och minimerar skadorna, bättre kan det väl egentligen inte bli!

Nya smarta funktioner på gång

Förutom att Kristofer använder sin ”padda” som karta i olika sammanhang innehåller appen också mailfunktioner som underlättar det administrativa arbetet.

– Just nu använder vi oss också av appen när vi mailar och gör upp planer med till exempel markägare och det är också smidigt att vi snabbt kan få in och se nya bestånd om någon ringer, men i framtiden vet jag att det kommer att komma ytterligare smarta funktioner, säger Kristofer, och fortsätter: – Med nya uppdateringar som kommer till våren ska man kunna göra uppföljning och kontroll direkt i appen.

Plötsligt bryts samtalet av ett nytt dån. Den här gången är det dock inte Ryanair som går in för landning. En timmerbil kommer för att hämta ett nytt lass. Det är timmerbilsföraren Ida Sundblad, som vi skrev om i förra numret. Hon är på plats med den 22 ton tunga timmerbilen för att hämta nytt virke, som ska transporteras till Katrineholm, och entreprenören Kristofer Astbring lämnar surfplattan och appen för en stund. Nu väntar mer handfast jobb som ingen app i världen klarar av – inte än i alla fall.

15

pryltorg

Kallt ute.

Varmt inombords.

V

isst är det gott med både kaffe och varm choklad men det finns mycket annat spännande man kan laga till med enkla medel och stoppa i ryggsäcken innan man ger sig ut i naturen. Även i de enklaste kök går det att laga till fantastiskt läckra och litet annorlunda rätter. Och hur gott är det

inte med varm mat och dryck efter några timmar i backen, skidspåret eller en tur i skogen?

Som inspiration hittar ni två recept här, men det finns naturligtvis massor av annat gott att laga till och packa ner.

FOTO: www.primus.se och Light My Fire

GOTT OCH VÄRMANDE I TERMOSEN HET CHILICHOKLAD 2 port 5 dl mjölk 1/3 strimlad chilifrukt 2 msk rårörsocker 2 msk kakao Värm mjölk tillsammans med strimlad chilifrukt och rörsocker i en kastrull.

Vispa ner kakao. Sila av och häll upp i termos.

VÄRMANDE CHAI 2 port 4 dl vatten 2 msk te (t.ex. Earl Grey)

Här är tips på en praktisk termos, en mattermos och Spork (gaffel och sked i ett) som kan vara bra att ha hemma så det blir enkelt att både ta med mat och dryck och äta den utomhus.

Pris- och beställningsinfo finns på www.primus.se och www.lightmyfire.com

2 msk socker 1/2 tsk stött kardemumma 1/2 tsk malen ingefära 4 hela nejlikor 3 dl mjölk Koka upp vatten med te, socker, stött kardemumma, malen ingefära och hela nejlikor.

Häll i mjölk, låt koka upp och sedan sjuda i 2 minuter. Sila av och häll upp i termos.

16

med mellanskog

NR 1 – 2016

mell anskog f yller 110 år

FOTOTÄVLING

Mellanskog: Sveriges äldsta skogsägarförening

D

et moderna Sverige växte bokstavligt talat fram ur skogen. Men mellan storbolag, patroner och myndigheter fanns den enskilde skogsbonden som ibland riskerade att komma i kläm. Ur tanken att vi blir starkare tillsammans föddes Dalarnas Skogsägareförening u.p.a (utan personligt ansvar) år 1906. Idag, 110 år senare, lever ättlingen Mellanskog vidare i ny skepnad, men med samma grundtanke: Vi blir starkare tillsammans.

En pigg 110-åring ska naturligtvis både fira och spana mot framtiden, men också minnas de tider som varit.

I samband med vårt jubileum utlyser vi nu en fototävling. Vi söker bilder som symboliserar Mellanskog nu eller då. Kanske har du en bild på farfar som brukar skogen med hästens hjälp? Eller har du lyckats dokumentera när framtidens skogsägare tar sina första steg i skogen?

Maila din bild till marie.wickberg@mellanskog.se.

Det går bra att skicka bilden på post till oss, bifoga då ett frankerat och adresserat kuvert för retur. Adressen är: Mellanskog, box 127, 751 04 Uppsala. Märk kuvertet med mellanskog

NR 1 – 2016

fototävling. Berätta också gärna om historien bakom bilden.

Bästa bild belönas med en övernattning för två inklusive middag på Selma Spa+ i Sunne eller Quality Hotel Dalecarlia i Tällberg (vinnaren väljer själv hotell). De bästa bilderna publiceras i nästa nummer av Med Mellanskog.

Tävlingsregler

Bilden ska helst vara i jpg-format och vara tagen med så hög upplösning som möjligt. Du som deltar garanterar att du äger rättigheterna till bilden du skickar in. Ange, om möjligt, fotografens namn. I samband med att du skickar in en bild till oss ger du oss fulla rättigheter till bilden och vi kan komma att använda den i Mellanskogssammanhang, t.ex. på hemsidan, i sociala medier, i presentationer, annonser och trycksaker. Den vinnande bilden väljs ut av tidningens redaktionsråd. Ange ”Fototävling” som rubrik i ditt mail och bifoga dina kontaktuppgifter, adress och telefonnummer. Skicka in din bild innan 1 mars.

Anställda i Mellanskog får inte delta i tävlingen.

17

nya regler i fastighetsregistret

Ny lag om gamla

nyttjanderätter Lantmäteriet behöver rensa ut i sina register och gör det genom den så kallade förnyelselagen som innebär att inskrivningar som har beviljats före 1 juli 1968 tas bort från fastighetsregistret. Den nya lagen kan få stora konsekvenser om ägarna till de närmare 400 000 fastigheter som berörs glömmer att förnya inskrivningen.

TEXT: Katarina Wiklund, chefsjurist , LRF Konsult

L

antmäteriet uppger att anledningen till rensningen är att det inte sker någon löpande borttagning av gamla uppgifter och det blir till slut en olägenhet i registret att detta bara fylls på. Det ligger många gamla inskrivningar i fastighetsregistren som är inaktuella eller felaktiga. Det kan till exempel vara ett avtal om att få använda vägen över grannens fastighet som inte längre är aktuellt, eftersom grannens fastighet har blivit en parkeringsplats.

Vi på LRF Konsult ser att den nya lagen kan få stora konsekvenser om man glömmer att förnya inskrivningen.

Vi tror att det är en hel del av våra kunder som kommer att påverkas av den här reformen. Vi får ofta frågor om servitut och andra nyttjanderätter som belastar fastigheter och det är många gånger som man får kontakta Lantmäteriet för att reda ut om det finns något servitut, vad som står i detta och hur detta ska tolkas.

Ny lagstiftning

Därför kom en ny lag 2013 om att fastighetsägare själva måste förnya sina inskrivningar innan 2019, om de vill

ha kvar dem i fastighetsregistret. Det finns totalt omkring 800 000 inskrivningar i fastighetsregistret som berörs av förnyelselagen och man har uppskattat att det är mer än hälften som inte längre är aktuella. Ett större antal är så kallade nyttjanderätter som automatiskt kommer att upphöra efter 2018. Det som bör uppmärksammas är att även om inskrivningen eller anteckningen om rättigheten i fastighetsregistret tas bort gäller avtalsservitutet för obegränsad tid om det är påskrivet, men det är klart att det kan vara svårt att bevisa att det finns ett servitut om avtalet är förkommet.

Lantmäteriet anger att anledningen till att man nu rensar och tar bort är man kommer att spara både tid och pengar. När inskrivningar, som inte längre gäller, tas bort minskar kostnaderna vid till exempel lantmäteriförrättningar. Rättighetsinnehavarna får bättre kontroll på sina rättigheter och slipper frågor rörande felaktiga inskrivningar. Vid köp och försäljning av fastigheter väcks många frågor i onödan på grund av detta vilket kan leda till kostnader. Man får ett mer tillförlitligt fastighetsregister och samhällsnyttan ökar.

18

t ar ina W ik l

d

Ka

Sedan 1 juli 2013 gäller förnyelselagen, ibland även kallad preklusionslagen om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret. Detta gäller för inskrivningar av Avtalsservitut, Nyttjanderätt och Avkomsträtt. Lagen innebär att en fastighetsägare måste anmäla om förnyelse innan utgången av 2018, om man vill ha kvar en inskrivning om ett avtalsservitut i fastighetsregistret. Om man själv vill veta vilka servitut som finns inskrivet på sin fastighet kan man gå in på Lantmäteriets sida Min fastighet eller kontakta Lantmäteriets Kundcenter.

un

Fakta förnyelselagen

med mellanskog

NR 1 – 2016

sbo - årsmöten

Medlemmar hälsas välkomna till våra skogsbruksområdens årsmöten Medlem har endast rösträtt i eget skogsbruksområde.

Sbo

Dag/dat

Ort/lokal

Södra Dalarna

Måndag 7/3

Folkets Hus, Säter

Södra Hälsingland

Tisdag 8/3

Bollnäs Folkhögskola

Sörmland

Tisdag 8/3

Maskinringens lokaler, Flen

Mellanljusnan

Tisdag 8/3

Hembygdsgården, Ljusdal

Södra Värmland

Onsdag 9/3

Hotell Gustaf Fröding, Karlstad

Gotland

Tisdag 10/3

Lövsta konferens

Örebro

Tisdag 10/3

Lantmännens gamla kontor på Aspholmen

Norra Värmland

Onsdag 10/3

Berga gård, Lysviks hembygdsförening

Nordöstra Hälsingland

Onsdag 10/3

Högsgården, Hög

Stockholm

Onsdag 15/3

Hotell Roslagen, Norrtälje

Stockholm

Torsdag 15/3

Scandic Södertälje

Västmanland

Torsdag 15/3

Herrgården, Brunnby Gård

Härjedalen

Torsdag 16/3

Bygdegården, Vemhån

Uppsala

Torsdag 16/3

Djurby Gård, Litslena

Norra Dalarna

Måndag 17/3

Flottaren, Vansbro

Gästrikland

Måndag 17/3

Folkets hus, Sandviken

med mellanskog

NR 1 – 2016

19

Fast pris

3i m9ån9ad:e-n

Inklusive en n och deklaratio lut ett boks

BLI DIGITAL SKOGSÄGARE. PROVA GRATIS UNDER 30 DAGAR.

Digital Skogsägare är en unik tjänst som ger dig som skogsägare enkla, digitala verktyg anpassade för dina behov. Fota dina kvitton med mobilen och bokför dem direkt i Enkel bokföring. Till det får du landets bästa rådgivning kring skogsekonomi och skatt.

Med Digital Skogsägare vet du alltid vad du betalar för genom ett fast pris per månad. Gå in på WWW.DIGITALSKOGSAGARE.SE så kan du prova gratis under 30 dagar.

• Lyftområde, 115-270 cm • Stor lyftkraft • Finns i 6 storlekar • Marknadens kraftigaste • Bärrem medföljer • Förmånliga priser Ring oss eller din motorsågsförsäljare för info!

En stark svensk i skogen.

Mohedas skogsvagnar är konstruerade för hårt arbete i våra nordiska skogar.

Vi har ekipage både för dig som arbetar heltid i skogen och för dig som ger dig ut några veckor per säsong. Vagnarna tål tuffa tag och tung last, och de kraftfulla kranarna med sin långa räckvidd gör arbetet i skogen effektivt och lönsamt.

En skogsvagn från Moheda har högt andrahandsvärde - ett gott betyg om något.

Se hela modellprogrammet på www.mohedasystem.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

fr åga skogsinspektorn

f råga skogsi n sp ektor n

NAMN: Tarja Alton VIRKESOMRÅDE: Örebro ÅLDER: 42 år FAVORITTRÄD: Tall BÄSTA ÅRSTID: Våren DRÖMRESA: Nya Zeeland

D

et här är en nyhet i tidningen där ni medlemmar är välkomna att ställa era frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer, som också kommer med några skogliga goda råd kopplade till årstiden.

Först ut är frågor från Åsa och Bengt och svarar den här gången gör Tarja Alton i Örebro.

Vill du ställa frågor till kommande nummer är det bara att skicka ett mejl med dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Hej! Jag bor i Stockholm men har min skog i Karlskoga. Vintern har ju varit mild och stormig, kollar du alla medlemmars skog om det blåst ner vindfällen eller måste man be dig speciellt?

Med vänliga hälsningar, Bengt Tack för din fråga Bengt, att bo långt ifrån skogen kan ibland vara en utmaning. Om man vet med sig att skogen drabbats av storm så är det bäst att man hör av sig. Det händer så klart att jag åker och tittar till de områden som jag tror kan vara utsatta och då särskilt om jag vet att skogsägaren själv inte har möjlighet att se över sin skog. Men det är inget man kan räkna med att jag ska göra och hinna med.

Hejsan!

Jag har funderat på att gå en ”skogskurs”. Anordnar ni sådana?

Vänliga hälsningar, Åsa Kul att du vill lära dig mer om skogen! Vi anordnar kurser och studiecirklar efter intresse, så möjligheten finns. Det finns till exempel en studiecirkel som heter

med mellanskog

NR 1 – 2016

”Nya tiders skog” med grunder inom skogsskötsel, ekonomi och annat som kan vara bra att veta för nya skogsägare.

Vi har även kurser för motorsåg- och röjsågskörkort.

Dessutom anordnas ofta skogskvällar eller skogsdagar med olika teman som skötsel eller ekonomi, det kan vara ett enkelt sätt att snabbt lära sig lite mer.

Utbudet varierar inom de olika virkesområdena så det bästa är att höra av sig och anmäla sitt intresse till sin skogsinspektor.

INSPEKTORNS TIPS I SKRIVANDE STUND …

Efter höststormarna och innan tillväxtperioden i sommar kommer nu en bra tid för gallring. De sista veckorna med riktig vinter har dessutom förbättrat körförhållandena en hel del på många platser vilket minskar riskerna för körskador både i skogen och på vägarna.

Har man inte beställt plantor till våren så är det också hög tid att göra det nu!

21

tr ädgårdskrönik a

trädgårdskrönika

Krasse

m

Elin Ider s

trö

EN FÖRSMAK AV VÅREN Groddburk

Chilipeppar

Sallat

För de som bytte granriset mot pastelliga tulpaner redan i mellandagarna, kan väntan på våren te sig oändlig och svåruthärdlig. Som tröst kan jag berätta att odlingssäsongen är i startgroparna, oavsett snömängden eller den frusna marken utanför. Våren börjar på fönsterbrädet och den börjar nu.

TEXT & FOTO: Elin Iderström, mellanskogochgard.blogspot.se

J

ag försöker att hålla mig i den stund jag befinner mig. Årstiderna seglar förbi så snabbt ändå utan att jag ska jäkta på dem. På vintern vill jag göra vintersysslor, inte låtsas som att den är slut innan den är det. Men när det väl är dags kastar jag mig över fröer, växtföljdslistor och alla trädgårdsböcker jag har. Trots att det ännu är kallt ute så finns det en mängd sätt att komma igång med odlingen inomhus redan idag utan någon extrautrustning.

Groddar och krasse får dig kanske att tänka på trött skolmatsalsmat i början av 90-talet, men det är i själva verket den bästa energiinjektion man kan få under vinterhalvåret. Grodda och odla skott kan du göra året om, men nu när ljuset kommer tillbaka mer för var dag ökar förutsättningarna för skördar av grönt.

Det är inte bara smörgåskrasse man odlar inomhus under vintern nuförtiden, utan en mängd fröer går bra att så inne och snabbt skörda späda, näringsrika blad av. Rödbetor, kål, ruccola, rädisor, ärtor och solrosfrön är några sorter som endast behöver jord, vatten och fönsterljus för att växa och ge oss tillskott av gröna vitaminer som vi så väl behöver. Det är ofta mycket godare än de växthusdrivna, långt transporterade grönsaker vi hittar i affären vid den här tiden

22

på året. Glöm skolmatsalens dystra kantiner, nu är skotten en riktig trend och kallas för micro leaves.

Tillsammans med groddar i alla regnbågens färger är de grunden i en klimatsmart vintersallad.

I början av mars räcker det naturliga ljuset till ännu mer odling. De späda bladen får konkurrens av sommarens grönsaksplantor som nu går att förkultivera i ett söderfönster. Fröerna kan du så redan i slutet av februari, då det tar en stund för många av dem att gro.

Tomater, chilipeppar, äggplanta, paprika och selleri har lång utvecklingstid och är bra att börja med så snart som möjligt. När jag pillar ut fröer ut vår egenodlade, torkade chilipeppar slås jag av tydligheten i kretsloppet. Direkt från frukten till jorden och till en grön miniplanta som sträcker sig efter solens strålar efter bara några veckor. Storslaget i sin enkelhet. Du kan också förkultivera köldtålig sallat och asiatiska bladgrönsaker en månad inomhus, för att plantera ut dem i växthus eller i drivbänk redan i början av april.

Med odling inomhus får vi en försmak av våren, inget är mer hoppfullt än när det börjar spira och växa. Sätt igång du också! Den bästa tiden ligger framför oss och vi kan precis, precis nudda vid den.

med mellanskog

NR 1 – 2016

vd - krönik a

Om en åsna i

Casablanca

Hur hänger en åsna ihop med trävaror från Nyby, Kastet eller Skinnskatteberg? En resa till Marockos huvudstad Casablanca gav insikter om en komplex marknad och en värdekedja som skapar mervärde för Mellanskogs medlemmar.

M

ellanskog äger, som ni säkert känner till, nästan hälften av sågverkskoncernen Setra. När tiderna på marknaden är osäkra kan det vara nyttigt att fundera på vad eller vilka som i slutändan skapar de värden som ger förmåga att betala för vår skog.

Exporten till Nordafrika har blivit allt viktigare för de svenska sågverken och därmed för värdet av de svenska skogarna. Det gäller särskilt för furan, tallen, som de senaste åren till allt större del haft Nordafrikanska kunder som köpare.

Den Nordafrikanska marknaden är annorlunda och Setras styrelse beslöt sig i höstas för att åka till Casablanca i Marocko för att se hur kunderna och distributionssystemen egentligen ser ut. Setra är en stor spelare på den Marockanska marknaden, vi står för ungefär 30 procent av Sveriges export till landet.

Att kliva in hos en av de största importörerna av trä var som att kliva in på vilket svenskt trävarulager som helst. Mycket god ordning och mycket trävaror från Setra. Men redan i nästa led blev skillnaderna tydliga. Importörens kunder är de som förädlar trävarorna till produkter som inredning, möbler, fönster och mycket annat. Det är de som i slutändan betalar alla kostnader, inklusive timmerkostnaden till skogsägaren. Dessa företag är betydligt enklare och mindre företag, ofta ett större garage med ett par maskiner och mycket gott hantverk av många människor.

En spännande värdekedja

Distributionen sker ofta med en kärra dragen av en åsna, i våra ögon ett exotiskt sätt att transportera trä. Vi konstaterade dock snabbt att i detta fall betyder enkelhet inte bristande betalningsförmåga. I stort sett all förbrukning i Marocko, Algeriet eller Egypten hamnar i slutändan i någon form i mindre företag som dessa företag med kanske 1–10 anställda.

Låt dig inte luras av åsnans synbara enkelhet. Det är företag med hantverksskicklighet som skapar en marknad och produkter som ger betalningsförmåga för svenska trävaror och som därmed skapar värden i våra skogar. Utan den Nordafrikanska marknaden och kunder som betalar för det som tillverkas, så hade vi i dagsläget inte haft tillräcklig avsättning för vår svenska furuproduktion. Våra skogar hade haft ett annat värde.

En både spännande och hisnande tanke. Vi får hoppas att marknaden i dessa länder fortsätter att utvecklas positivt. Just nu är det brist på dollar i dessa länder och prispress på svenska trävaror. Trots allt är det mycket i världen som hänger ihop och vi är beroende av varandra.

Skogsägaren, Setra, importören, hantverkaren och åsnan skapar en värdekedja, som är både enkel och samtidigt ganska komplex.

med mellanskog

NR 1 – 2016

Hälsningar Sture Karlsson VD 23

Det kompletta skogsprogrammet Skogsvagnar med centrumeller dubbelram 7-14 ton • Vik- eller parallellkranar 5,1-9 m • Ram eller boggiestyrning • Pulverlack och högkvalitetsstål •

0935-399 00

Gödsla!

Få 15 procents ränta.

Gödsling ökar tillväxten med cirka 15 m3/ha under en 8-årsperiod. Medelstammens diameter ökar, vilket ger dig högre virkesvärde och lägre avverkningskostnad. Rätt gödsling i rätt bestånd ger en årlig förräntning på gödslingskostnaden på 10-20 %.

Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt.

Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.

info@trejon.se

FÅR DU HÄRJAR SNÖ MED FÄRG SERVERA OLYCKLIGT I DIG TEATERSJÄLV SKOGEN PER

KOMMUN I JÖNKÖPINGS LÄN

RADIO- LUOSSA- BÖR EJ MANNEN VAARA PLANTERAF GEIJ- KIIRUNA- AS UNDER ERSTAM VAARA OK

CARL NÄS

PIPPI I SUMPOMRÅDE

HANDFLATANS TUMVALK

INTE NI OCH JA ELLER NEJ

FLOTTYRKOKT BAKVERK VÅP I AFFÄR 1973 FÖR DET MESTA

VAJA OCH SARV AVSER OKÄND SKRIBENT LERGÖK

BOLLSPORT

KLAGA GROVT GRUS

HANDTRUMMA KLOCKA TILLBAKAGÅENDE SVITER SÄREGET OCH ÖRIKE

NITÄLSKAS

MÄSSOR FÖR GAMLA VINYLER

TURKISKT BERG HETVÄGGSTIDEN PRON.

SALDO

LÄNGST NER

TVBOLAG

SKRIVNING

OFTA STOR I STILLA GÖTEVATTENBORG VARJE ÅR DRAG

TIGGA ANDA

SAMMANHÄNGANDE DEL AV RUNDEL STARKT AV GRYN TIDPUNKTEN HALVA FÖR STRÄCKAN VISST FLYGBOLAG BRÖD

DÅLIG VANA BLÅÖGT 0320

SLÅ HÅL I

KRAFT

MARKERA

8760 NORSK TIMMAR POPTRIO HALVGRÄS

RÉAUMUR

SOLGUD

MITT I DÖVÖRA

UNDERSKOG

HOLLAND

FISKSORTER

KUNGÖRELSEN

PROMENAD

VILLE

STICKORGAN GAMMALT LÄNGDMÅTT

IBLAND MED FASA

ÄR OPÅVERKAD AV MÄNSKLIG AKTIVITET VINKAR AV TÅG SKAKA AV HÄNGER IHOP MED LÅNGHALM BISTÅND TILL LANTBRUKARE

PAPARIZOU VATTENLED I MARKEN BUSKE

KÖPSLÅR

Bland de rätta svaren lottar vi ut boken ”Växer blåbär i skogen” Maila ordet som bildas i de gröna rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, box 127, 751 04 Uppsala innan 1 mars.

UPPHÖR

SES MITT I HÖÖR

SKATTER I FOKUS PÅ SKOGSKVÄLL I BJURSÅS TEXT: Mats Adefalk, skogsinspektor Mellanskog

E

n kväll strax före lucia ordnade LRF:s lokalavdelning i Bjursås, tillsammans med Mellanskog och LRF Konsult en skattekväll i Sågsbo bystuga i Bjursås. Ett tjugotal intresserade deltagare fick lyssna på Anders Sunessons, LRF Konsult, föredrag och alla deltagare gick nog till sängs en aning klokare vad gäller skatter och skogen den kvällen.

Utöver Anders föredrag informerade även Erika Bränd om LRF:s arbete, både lokalt och nationellt. Mats Adefalk och Mikael Sjöberg från Mellanskog gick också kort igenom marknadsläget för produkter från skogen och konstaterade att även i framtiden kommer trävaror vara attraktiva och efterfrågade.

Välbesökt cafékväll i Mellanljusnans skogsbruksområde TEXT: Henrik Trolin, skogsinspektor Mellanskog

S

S

äker skog har nu utfärdat över 100 000

motorsågskörkort. Detta uppmärksammades vid en

kogsbruksområde (sbo) Mellanljusnan ordnar cafékvällar två gånger varje år för skogsägare. Den här vinterkvällen träffades vi på nybyggda Bergshotellet invid Järvsöbacken.

Kvällen började med att Anna Gudmundsson Tyrell, som är vice ordförande i vårt skogsbruksområde, hälsade alla välkomna. Vår relativt nytillträdda chef för virkesområdet Härjedalen-Ljusdal, Anna Klockervold, presenterade sig och pratade om virkesmarknaden och den skogliga konjunkturen. Skogsinspektor Henrik Trolin presenterade sig också för de medlemmar som var nya bekantskaper för honom, då han ännu bara arbetat 1,5 år i området. Vidare pratade Henrik lite om de investeringar som skett under i hösten i Setras sågverk i Färila (Setra ägs i sin tur till nästan hälften Mellanskog).

Kvällen var välbesökt med fler än 40 skogsägare och mest intresse och nyfikenhet fick den nya Medlemsappen som också presenterades.

God stämning, trevligt umgänge och nya kunskaper präglade kvällen och vi arrangörer ser redan fram mot nästa cafékväll i vårt skogsbruksområde.

liten ceremoni i skogen.

Grattis till Eva Wenngren i Norra Gullarp som fick det 100 000:e körkortet! Är du också intresserad av att ta motorsågskörkort? Läs mer om det på Säker Skog: www.sakerskog.se

26

med mellanskog

NR 1 – 2016

fr ån skogen

Olskogens vildmarksskida och Jägarbindning. Från: 1 665:- plus frakt (gäller skidor med björksula)

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se för att ta del av detta finfina erbjudande Vår kunskap och bredd - Er fördel!

Priserna visas inkl moms. Erbjudandet gäller t.om. 15/3-2016 och kan ej kombineras.

Boktips för skogsägare!

Att vara skogsägare är att vara företagare. Det handlar om att driva skogsbruk med stora och långsiktiga ekonomiska värden i främst skog och mark.

Skogsägarens Företagsbok ger dig som är eller funderar på att bli skogsägare de rätta förutsättningarna för att lyckas. Boken är skriven av LRF Konsult i samarbete med Mellanskog och övriga skogsägarföreningar i landet. På vår hemsida, www.mellanskog.se, kan du beställa boken. Medlemmar i Mellanskog får rabatt.

med mellanskog

NR 1 – 2016

27

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

6 19

0

Mässan för skogsintresserade i Mellansverige Tema: ”Hållbarhet – från klimat till skogsägande”

www.mellanskogselmia.se