Med mellanskog nr 1 2014

1 2014

MEDLEMSTIDNING

Ansvarsfullt skogsbruk

Hannele Arvonen – Setras nya vd

Enorma skador när stormen drar fram

Skogforsk – i skogsägarnas tjänst

innehåll

med mellanskog nr 1, 2014

4

6

3 Ledare

4 Vägsamfälligheter

6 Skogsforsk 8 Komet 10

Bättre skogsvård

12

Cityskogsägarna

13

Tors tankar

14

Stormen Ivar

16

Nytt leveransavtal i Sveg

18

Setras nya vd

19 Valberedningarna

”Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara.”

I-or (Nalle Puh)

21

Medlemswebb

21

Miljörevision

23

Ansvarsfullt skogsbruk

24 Medlemsmöten 25 Vd-krönika

8

26

Från Skogen

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 1 februari 2013 Krediträntor Merkonto 1,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 2,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

10

18

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Carolin Carlsson, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Georgsson, Johan Nilsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Harry Lundgren Foto: Björn Lundbeck Omslagsfoto: Maria Bergenheim Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2013 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2

ledare

Vi går mot ljusare tider Februari – en löftesrik tid! Tjälen håller sitt grepp om vidsträckta skogsmarker till gagn för skogsbruk och skidåkning. Ljuset återvänder, dag för dag. ”Maria går skär av sol på skarens glans och fäster kring skogens mörka kjol en hasselfrans…” (Karlfeldt)

Till årsrytmen hör bokslut och därmed förstås både bakåt- och framåtblick. I skrivande stund pågår ännu arbetet med Mellanskogs räkenskaper för 2013, och från styrelsen kan vi bekräfta att föreningen kommer att visa ett försiktigt positivt resultat. Det hade inte varit möjligt utan ett skarpt sparbeting, beslutat redan under ledning av vår tidigare ordförande, med fokus på en mer effektiv verksamhet. Trägen vinner. Som medlem har du – och alla vi andra – rätt att kräva modernitet och hög kostnadsmedvetenhet av vår ekonomiska förening.

Trots åtstramning har inte en enda skogsinspektorstjänst tagits bort. Kontakten med dig som skogsägare är bärande för hela Mellanskog, och fältpersonalen spelar nyckelroller för att du ska få de tjänster och den service som just du önskar. I den andan arbetar vi nu vidare med ny affärsplan och utveckling av Mellanskog. Hit hör frågor om hur vi stärker medlemmarnas engagemang i föreningen och hur finansieringen ska utformas.

verkande naturvård. Riksdagsbeslut väntas på försommaren. Redan i september väljs ny riksdag.

Involvera framtidens skogsägare

Härom veckan hade jag glädjen att möta nära femtio unga vuxna från LRF-ungdomen i en livfull dialog om kooperation. Bara några få av dem är skogsägare. Nästan alla drömmer om att bli skogsägare. Genast tänkte jag på Mellanskogs stadgeöversyn, som inför stämman i maj prövar inte minst vägar för medlemmarnas delaktighet.

Hur kan vi engagera unga i Mellanskog redan innan de äger egen skog? Inblick i skogsbruk och i tjänster, som gör det lätt att äga skog, måste vara det bästa för att motivera och utrusta blivande skogsägare.

Lika snabbt tänkte jag på mina egna föräldrar, som när vi döttrar var 35 respektive 25 år vågade välkomna oss som delägare i Mörtarbo 1:1. Hur ser vi själva på generationsskiftet, hur lockar och förbereder vi de skogsägare som ska komma efter oss, vare sig de finns inom familjen eller, varför inte, i hembygden? Vad kan Mellanskog göra för att ge oss skogsägare kurage att involvera framtiden?

Hälsningar

Karin Perers Ordförande Mellanskogs styrelse

Vi fortsätter bilda opinion

Spelreglerna för skogsbruket sätts inte av konjunkturen ensam, även politiska beslut når ända ut i våra skogars olika bestånd och rör hagar, kantzoner, nyckelbiotoper och mycket annat. ”Frihet under ansvar” är familjeskogsbrukets valspråk och det måtto som bär nuvarande skogspolitik. Produktions- och miljömålen är där lika högt värderade, och vi skogsägare anförtros ansvaret att göra rätt. Mot bakgrund av bland annat förslag – och remis�svar – relaterade till den statliga miljömålsberedningen, är regeringen nu i färd med att skriva proposition om biologisk mångfald. Förslaget ska lämnas till riksdagen i vår, och det finns anledning för alla oss att tydligt bilda opinion för fortsatt förtroende – fortsatt ”frihet under ansvar”. Mellanskogs alla förtroendevalda och Mellanskog tillsammans med övriga skogsägarföreningar och LRF är på banan. Utöver direkt dialog med politiker av alla färger, behöver vi samtala med vänner, bekanta och hela den breda allmänheten. Berättelsen om just ditt skogsbruk kan vara det som väcker insikten att hållbart skogsbruk faktiskt förutsätter kunskap om ekosystemen och kontinuerligt med mellanskog

NR 1 – 2014

3

Gemensam samfällighetsförening gav

ordning och reda i vägnätet

Vi hoppas att fler kan inspireras att förbättra sina vägsamfälligheter.

Rätt kvalitet på skogsbilvägar är en förutsättning för att säkra virkesleveranser året runt.

Eftersatt underhåll och låg bärighet påverkar både transportkostnad och virkespris.

Inom Arbrå västra socken och delar av byn Galven i Ovanåkers socken hade man ett gemensamt vägnät. Detta vägnät var uppdelat i två olika samfällighetsföreningar och ett otaligt antal frivilliga överenskommelsevägar (vägar utan juridisk förvaltning).

Det samlade vägnätet inom området omfattades av 128 km väg där man hade en ordnad förvaltning i de bägge vägföreningarna. Dessutom fanns det 46 km frivilliga överenskommelsevägar som främst var stickvägar. Vägnätet inom området Arbrå – Galven hade varierande standard. Skräckexemplet på en av överenskommelsevägarna var kanske ”Marmavägen” nästan 4 km lång. Där hade man gemensamt byggt en skogbilväg, men glömt att ordna förvaltningen med långsiktigt underhåll. Det resulterade i att ingen tog ansvar för vägen och det hela gick ganska fort och plötsligt var man utan bilväg till sin skog. Skogsägarna utefter vägen var hänvisade till att transportera virket under den frusna årstiden, trots att skogen medgav avverkning under barmarkssäsongen med allt vad det innebär med möjligheter till extra premier.

4

Tog hjälp och bildade en arbetsgrupp

Det som var upprinnelsen till att man började prata om en ny större samfällighetsförening var att man i början av 2000-talet kunde se nya flödesriktningar ur skogen.

Från en avverkningstrakt kunde virkessortimenten ta olika vägar ur området till allmän väg och hur skulle vi orka hålla isär slitageavgiften (trafikavgiften) i olika föreningar.

Då började vi att skissa på ett förslag om att bygga ihop en samfällighetsförening från allmän väg till allmän väg. Vi tog hjälp av Skogsstyrelsen och Lantmäteriet för att få förslag om hur vi skulle gå tillväga. Det bildades en arbetsgrupp som diskuterade förutsättningslöst med målet från allmän väg till allmän väg oberoende av förvaltningsform och standard av vägarna.

Genom detta växte Arbrå – Galvens Samfällighetsmed mellanskog

NR 1 – 2014

vägsamfälligheter

förening fram. Tack vare en ny Lantmäteriförrättning och sammanslagning av många vägföreningar till en gemensam samfällighetsförening och ett vägnät som håller hög standard med regelbundet underhåll.

Arbrå – Galvens SFF betjänar 13 500 ha fördelat på 861 skiften och 490 andelsägare, den sammanlagda väglängen är idag 174 km. Nu har den nya föreningen rustat vägar med släpande underhåll till en standard som är hyvlings- och buskröjningsbar efter separata rustningslängder.

Fungerande vägnät till glädje för många

En detaljerad vägkarta på ett bord på Mellanskogs kontor i Bollnäs visar hur några års planering och i slutändan en vägsamfällighet har gett ett vägnät av hög klass. Det som påbörjades 2005 med en första kontakt och Lantmäteriets förrättningsstart 2008 är idag ett exempel på hur många små vägar med skiftande kvalitet nu ingår i samfällighetens ordnade vägnät och underhållsplan.

– Vi hade i det här området många eftersatta vägar och det var ett bekymmer för oss när vi skulle planera avverkningar och transport av virket, berättar skogsinspektor Per Westberg. Den förra förrättningen skedde 1971 och mycket har hänt när det gäller vägkvaliteten under tiden.

Det totala samfällda vägnätet omfattar idag drygt 17 mil väg. Många privata skogsägare finns inom vägområdet men även Sveaskog har en viss andel vägar som ingår i samfälligheten. Björn Gadestedt är vägmästare inom Sveaskog och kan intyga att även det statliga Sveaskog har stor nytta av förrättningen som lett fram till det ordnade vägnätet.

– För vår del finns det ett krav från sågverken att vi skall kunna leverera virke i rätt tid. Sågverken vill inte ha stora lager liggande och räknar med att vi kan leverera virke regelbundet och framförallt vid rätt tid.

Liknande krav finns på Mellanskog och det virke som levereras från medlemmarna till respektive sågverk.

Ordnat underhåll och bättre bärighet

Vårens tjällossning är ett ständigt återkommande bekymmer för många mindre enskilda vägar. Det ställer krav på att tidsmässigt planera rätt avverkningar och transporter. Med varmare vintrar tillkommer ett nytt moment och det är tjällossning och mjuka vägbanor under höst- och vinterperioden. med mellanskog

NR 1 – 2014

– Ett varmare klimat, speciellt under höst och vinter, gör att vi får mjukare vägar även under den tid vi normalt räknar med hårda och bäriga vintervägar. Det här innebär att det ställs ännu högre krav på vägkvaliteten för att vi ska kunna transportera virket, förklarar Björn Gadestedt.

Inom skogsbruket talar man om bärighetsklasser för olika vägar. Ju bättre klass på vägen desto säkrare kan man vara på att det avverkade virket kan transporteras.

Med det följer även att virket blir attraktivare och kan betalas bättre. Vägar med bärighet och ett ordnat regelbundet underhåll är en klar positiv faktor för ekonomin i skogsbruket.

Kostnader och vinster

I området kring Arbrå – Galven har man alltså lyckats att få en bra vägsamfällighet. Några större problem var det inte att få andelsägarna att vara med i bildandet av en gemensam vägförening samt i upprustningen. Nu omfattas den nya föreningen av 17 mil väg och kostnaden för upprustningen landar på 2,8 miljoner som egentligen är ett försenat underhåll.

Många mindre vägföreningar för idag en tynande tillvaro och det finns exempel på äldre entusiaster som försöker hålla liv i vägföreningen, men med svagt stöd.

En lösning kan i de flesta fall vara samordning och en nybildad vägsamfällighet där aktiviteten blir större och det går lättare att ordna ett planerat vägunderhåll med ekonomiska fördelar.

– Dessutom är det viktigt att vi försöker slussa in ungdomar i föreningarna för att vara säker på att föreningarna och kompetensen fortsätter utvecklas, betonar Björn Gadestedt på Sveaskog.

Entreprenörer

– Ett utökat vägunderhåll ställer krav på kunniga entreprenörer. Dessa finns och mer arbete påverkar och tryggar även entreprenörföretagens ekonomi, påpekar Yngve Norgren, Mellanskog.

– Vi har bra och kunniga entreprenörer som är vana vid vägunderhåll och hur man bygger och underhåller skogsvägarna. Ett planerat underhåll ger mer sammanhängande arbete även för den som utför underhållet. Det underlättar även för föreningarna att ha ett långsiktigt och välordnat samarbete med skickliga entreprenörer.

Text & foto: Sven O Sundin

5

Storsatsning på ett effektivare och skonsammare skogsbruk

Forskning och utveckling som snabbt kan tillämpas i praktiken. Det är Skogforsks specialitet och nisch. Möt Skogforsks vd Jan Fryk i ett samtal om samhällets behov av FoU, om skogsbrukets vikande produktivitetsutveckling och den nya miljonsatsningen för att vända den trenden.

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut.

En organisation som bedriver tillämpad forskning och utveckling inom skogsbrukets hela verksamhetsfält. Att forskningen är tillämpad betyder att den ska kunna omsättas till praktik och användas i verkligheten.

– Det är vår nisch och styrka, att våra forskningsresultat inte stannar vid en pappersprodukt utan faktiskt förs ut och tillämpas i praktiken, säger Jan Fryk, vd på Skogforsk.

Skogforsk finansieras till 1/3 av staten och 2/3 av skogsbruket, där Mellanskog är en av alla intressenter.

Som medlem i Mellanskog bidrar du därigenom till Skogforsks finansiering med 60 öre per avverkad kubikmeter timmer, massaved och skogsbränsle.

Varför behöver det svenska skogsbruket ett forskningsinstitut?

Forskning och utveckling är absolut nödvändigt för både näringsliv och samhälle. Det är via FoU som vi kan upprätthålla vår konkurrenskraft, säger Jan. Skogsbruket är en bransch som förändrats mycket tack vare forskning och utveckling. Jan menar att det kanske tydligaste exemplet är produktivitetsutvecklingen i skogen. Idag är produktiviteten cirka 30 kubikmeter per dagsverke, som genomsnitt för allt skogsarbete, jämfört med i slutet på 50-talet då samma siffra låg på 2–3 kubikmeter/dagsverke.

Forskning som kommer alla till gagn

I grova drag kan man dela in forskningen på Skogforsk i tre huvudområden: skogsträdsförädling, skogsskötsel och miljö samt driftsteknik och skoglig logistik. Alla som någon gång har föryngrat sin skog med förädlat plantmaterial har indirekt haft nytta av Skogforsk.

– Ja, eftersom det är vi som svarar för landets skogsträdsförädling. Genom att använda förädlat plantmaterial får skogsägarna en tillväxt som blir 10–20 % bättre.

Det kan bli mycket pengar i slutändan.

Ett exempel på teknisk utveckling som kommer från Skogforsk är skördarapteringen. Alltså där skördarens 6

dator optimerar hur trädet ska kapas med hänsyn till gällande prislistor, en teknik som numera är standard och används världen över.

Strategisk satsning på 50 miljoner

Även om produktivitetsutvecklingen i skogen sett över tid varit väldigt hög, så har den faktiskt planat ut de senaste åren. Det är en oroande utvecklingstrend som Jan Fryk ser allvarligt på.

– Den trenden måste stoppas och vändas. Vi behöver istället ha en produktivitetsutveckling på 2–4 % per år för att kunna behålla konkurrenskraften internationellt, säger han.

Därför har Skogforsks styrelse beslutat att genomföra en 50-miljoners satsning på att göra skogsbruket effektivare och skonsammare. Det handlar både om produktivitetshöjande åtgärder och nya metoder för att minska skadorna i skogen.

Ett exempel på det senare är den nya metoden där man genom en kombination av laserskanning av mark och vegetation, digitala vattenkartor och modern GPSteknik kan hitta de bästa vägarna/körstråken för att minimera markskador.

– Den metoden kan bli något av en revolution för skogsbruket, menar Jan. En annan produktivitetshöjande åtgärd är den nya inversmarkberedaren, som skapar optimala planteringspunkter med minimal markpåverkan. Just nu finns en prototyp som testas i fält.

Andra effektiviseringsåtgärder i satsningen handlar om att delautomatisera olika funktioner i skogsmaskinerna, liksom att genom sofistikerade tekniska lösningar öka deras framkomlighet i terrängen.

Forskning redo att användas

Gemensamt för hela satsningen är att det handlar om forskning och utveckling som nästan är färdig att användas i praktiken. Målet är att de nya teknikerna på bara några år ska kunna användas i fält. Och vinsterna förväntas bli höga. med mellanskog

NR 1 – 2014

skogsforsk

I huvudet på Jan Fryk just nu

Strategiska satsnin gen på 50 miljone r kronor på ett effe ktivare sammare skogsbru och skonk = 50 % Skogforsks ekonom i och ve 2015 och framåt = rksamhet 40 % Kommande pens ione stafettväxling till ny ring och vd = 10 %

TIPS!

Kunskap Direkt är Skogforsks kunskapsbank till dig som är skogsägare. Där kan du lära dig det mesta om skog och skogsbruk. Gå in och läs mer på www.kunskapdirekt.se.

– Med den här satsningen beräknar vi kunna göra besparingar av storleksordningen en miljard kronor per år.

Motsvarande lite drygt en tia per avverkad kubikmeter i snitt alltså. Det finns en stor effektiviseringspotential inom skogsbruket, säger Jan. Men det finns också utmaningar i satsningen. En av dem är att få med sig rätt kompetenser.

– Vi behöver knyta till oss FoU-kompetens av olika slag, maskintillverkare och andra aktörer. Det är en utmaning i sig att rigga och hålla ihop hela projektet och samtidigt driva det med ett högt tempo, säger Jan. Tjugo år på vd-posten

Förra året firade Skogforsk 20-årsjubileum och Jan har suttit på posten som vd under den tiden.

– Tjugo år på en och samma vd-stol är nog inte så vanligt, men ingen märkvärdig tidslängd ur ett skogligt perspektiv, endast en fjärdedels omloppstid. Däremot kan man lugnt konstatera att mycket har hänt under denna period, säger han.

Nästa år planerar Jan att gå i pension. Han ser med intresse fram emot hur Skogforsk kommer att drivas vidare med en ny ledning. Själv räknar han med att få mer tid över till barnbarn, sommarställe och fritidsintressen som jakt och motion.

Text och foto: Maria Bergenheim , Mellanskog Foto: Sven Tegelmo, Skogforsk

med mellanskog

NR 1 – 2014

Mellanskog och Skogforsk • Mellanskogs vd Sture Karlsson sitter med i Skogforsks styrelse.

• Mellanskog anlitar ofta Skogforsk i olika utvecklingsprojekt (läs om mer om det senaste på sidan 10).

• Som intressent betalar Mellanskog in en fast avgift på 615 000 kr varje år till Skogforsk.

• Mellanskogs medlemmar står för 60 öre per avverkad kubikmeter timmer, massaved och skogsbränsle som gav ytterligare 2 480 000 kr till Skogforsk.

7

KOMET

8

– stort intresse för avsättningar av värdefull naturmark på markägarnas egna initiativ

med mellanskog

NR 1 – 2014

komet

En 300-årig betestradition och värdefull mångfald i Majorns Hage i Arbrå kan fortsätta tack vare Kometprojektet. Ett frivilligt avsatt 13 hektar stort område avgränsat med två kilometer snedhage invigdes under sommaren.

– Det blev en mycket bra lösning att kunna bevara ett skogsområde och föra en kulturtradition vidare, konstaterar Stig Hagengran.

Den försenade vinterns första pudersnötäcke har kommit när vi tillsammans med Stig Hagengran vandrar ut från gården Majorns mot ett skogsområde på andra sidan riksvägen. En välbyggd och lång snedhage är det första vi ser av ett område bestående av skog och betsmark. Så har det varit de senaste 300 åren och så kommer det att fortsätta, åtminstone de närmaste 50 åren som avtalet i Kometprogrammet är skrivet.

– Det var efter kontakt med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen som jag valde att fortsätta planeringen mot att avsätta området och att göra det inom Kometprojektet.

Jag har hittills haft egna betande djur men det kan bli andra djur som kommer att finnas inom stängslet i fortsättningen. Det är ett av avtalskraven att det skall finnas djur här.

Vi gör en rundvandring i området, konstaterar att det finns ungskog, gammal gran och en vattenrik källa med ständigt porlande vatten. Under vår och sommar finns en mångfald av växter, bland annat olika orkidéer som gör området värdefullt. Konstaterar att Linné år 1799 gjorde sin Hälsingeresa genom bygden och även han kunde se mångfalden och den fina bygden just här intill gården.

Populärt projekt

Försöket med frivillig avsättning startade för tre år sedan och projektet avslutas nu för en utvärdering. Eventuellt återkommer man och då med en mer landsomfattande satsning. Kometprojektet genomförs i fem olika områden i landet. I södra Hälsingland, östra Skåne, Kronoberg,

Jonas Geholm får Skogsstyrelsens förtjänstmedalj i silver för sina insatser i Komet Samförstånd och frivillighet i avsättning av skogsmark är en framgångsrik lösning.

Det anser Jonas Geholm, virkesområdeschefen som under flera år arbetat med Kometprojektet. Ett arbete som gjort att han nyligen fick medalj.

Att vända tvång och ibland konfrontation till att skogsägarna själva tar initiativet till avsättning av värdefull mark är något nytt som gett framgång. När Jonas Geholm summerar sitt engagemang för Kometprojektet ser han ett nytänkande både för myndigheter och skogsägarna. Alla har lärt sig något nytt och framgångsrikt.

– Delaktigheten är viktig och det finns bland våra 2 000 medlemmar i södra Hälsingland många som tar chansen att avsätta mark mot ersättning. Det har gått

med mellanskog

NR 1 – 2014

Västerbottens kustland och Dalsland har drygt 600 intresseanmälningar kommit in till Skogsstyrelsen.

Samtliga ansökningar omfattar drygt 4 000 hektar. Enbart i södra Hälsingland har närmare 100 områden och cirka 140 hektar skog anmälts i första hand från Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. Det är i många fall kontakter mellan skogsägare och personal från Mellanskog, bolag eller konsulter som resulterat i det stora antalet intresseanmälningarna.

– Det är ett bra sätt att kunna spara skogsområden och samtidigt få ersättning. Jag letar just nu efter skogsmark som jag kan köpa för den ersättning jag fått för Kometområdet här i Arbrå. Efter invigningen i juni förra året har många publika arrangemang gjorts för att visa upp området och fler kommer att genomföras under kommande sommar.

Gamla planer

Hemma vid köksbordet i den gård som har militär historia och som heter Majorns, plockar Stig fram gamla skogsbruksplaner och kartor. En karta från 1705 och ett par gamla skogsbruksplaner visar både gårdens och skogens förändring. Tillsammans med den nya skogsbruksplanen från förra året ger det en fin bild av hur skogen utvecklats fram till idag. Nu finns även den avsatta skogs- och betesmarken med i planen. Att det nu tillkommit ett avsatt område gör att naturintresset ökat både för gårdsägare och besökande i området.

– Gården och skogen kom in i min släkt 1886 och jag har sett att i slutet av 1800-talet var det näst intill kalavverkat i trakten. När man idag ser på gårdens 140 hektar skog så har det lönat sig att sköta skogen.

Vi vandrar runt i det tunna snötäcket, ser försiktigt röjda områden, några granar som fallit och källan som rinner trots ett antal minusgrader. Så här kommer det att se ut i ytterligare 50 år som ett resultat av det frivilliga sparandet av mark med mångfald.

Text & foto: Sven O Sundin

bättre än vi trodde från början och jag tror vi bara sett början på ett gemensamt arbete för att spara värdefulla markområden.

Nyligen fick Jonas Geholm Skogsstyrelsens förtjänstmedalj i silver för sitt arbete i projektet.

– Det är med glädje jag överlämnar utmärkelsen till Jonas för en värdefull insats och vi hoppas på ett fortsatt bra samarbete med Mellanskog och Skogsstyrelsen, sa regionchef Pelle Ståhl när han dekorerade Jonas Geholm med silvermedaljen. Även om Jonas Geholm inte har sin medalj på jobbet är den en påminnelse om ett positivt resultat av projektarbetet.

– Jag kan bara uppmana skogsägare som har lämpliga markområden som man vill avsätta att ta kontakt med sin skogsinspektor för att gå vidare i planeringen.

Text & foto: Sven O Sundin

9

bät tre skogsvård

BÄTTRE SKOGSVÅRD – BÄTTRE AFFÄRER En höstdag träffade Skogforsk skogsvårdsledarna på Mellanskog för att prata utveckling. Åtta timmars praktiska övningar och diskussioner om hur verksamheten kan förbättras var startskottet för ett skogsvårdsprojekt med ansvar, utförande, uppföljning och tjänstepaketering i fokus.

Da

– Vi har bara haft skogsvårdsledare i ett par år, men det är en viktig position på varje Vo (Virkesområde) med samordningsansvar för både vårt utförande och affärstjänsterna. Mellanskog har en tydlig skötselprofil – skogsvård är något som skogsägarna verkligen förväntar sig att vi är proffs på. Så det är ett viktigt utvecklingsområde för oss.

Vi ville inte bara bli bättre på kvaliteten i utförandet, vi ville också bli effektivare och sköta uppföljningen bättre. Därför nappade vi på Skogforsks erbjudande om utvecklingsmöte. Vi enades om att utvecklingsmötet skulle fungera som kickoff för en egen genomlysning hur vi jobbar med öd e skogsvård och vilka interna arbetssätt vi använder oss av, vi ville t.ex. gärna hitta framgångsrika arbetssätt och sprida dem i organisationen.

Mötet fungerade också som en översyn av skogsvårdsaffären, eftersom vi var mitt i arbetet med att n

Gl

paketera skogsvårdstjänsterna på ett tydligare sätt för skogsägarna. Nu kunde vi gå igenom hur kundservicen skulle se ut. Samtidigt fick vi en genomgång av nya resultat från Skogforsk, satta i sitt praktiska sammanhang.

Under mötet, som inleddes med en halvdag i fält, hjälpte Skogforsk till att strukturera diskussionen och den tog vi fasta på. Konkret jobbar vi nu med ett utvecklingsprojekt för varje skogsvårdsåtgärd, och de projekten innehåller en säljingrediens – en paketering där vi preciserar erbjudandet.

Utvärderingen visade att de flesta fick med sig något nytt – och nyttigt. Vi fick de senaste rönen, presenterade i ett relevant sammanhang. Och Skogforsk är väldigt duktiga på att leda diskussionen och konkretisera viktiga styrkor och svagheter. Vi fick god hjälp att formulera vad vi egentligen ville i en prioriterad åtgärdslista.

Text & foto: Sverker Johansson, sverker@bitzer.se

Så tyckte 3 deltagare

– Om vi kan lära oss framgångsrika arbetssätt av varandra så leder det till att vi får mera tid för kundkontakt och kan öka utväxlingen på tjänsteförsäljningen. Eftersom det är en ganska ny typ av tjänst så är det bra att vi kan jobba med internt erfarenhetsutbyte, vi behöver hitta formerna.

10

Text & foto: Sverker Johansson, sverker@bitzer.se

Tobias Persson, Vo Uppsala

Betty Kullgren, Vo Södra Värmland

Ulf Berglund, Vo Södra Dalarna

– Det var otroligt värdefullt att få träffa de andra som har samma tjänst som mig. Jag hade direkt nytta av erfarenhetsutbyte och det var givande att få en dragning från Skogforsk om aktuella forskningsresultat också.

– Bra. Men det skulle också vara intressant att blanda olika, närliggande kompetenser på en sådan här utvecklingsdag, tycker jag.

med mellanskog

NR 1 – 2014

Fokuserade deltagare.

Föryngringsforskaren Karin Johansson instruerar.

Markberedningen – duger den verkligen?

Utvecklingsmötet – så funkar det Nu kan företagen som är intressenter i Skogforsk kostnadsfritt boka ett utvecklingsmöte med några av institutets vassaste forskare och pedagoger.

De hjälper dig och ditt team att utveckla verksamheten.

Fre dr

– Våra målgrupper har ju fullt upp med dagliga verksamheten, konstaterar Fredrik Staland från Skogforsk. Om resultaten inte är dagsaktuella, riskerar vi att skjuta bredvid målet.

Och våra resultat ligger ju ofta några år före praktiken, det vore ju märkligt annars. Samtidigt vill styrelsen att vi jobbar hårdare med tillämpning – att få ut våra resultat i användning. la Men det måste man vara två om – forskarna nd och skogsbruket måste hjälpas åt.

– Vi kan placera resultaten på rätt plats i rätt tid. Tidningen Med Mellanskog är en nyckel. De nya digitala resultaten Vår Kunskap är en annan. Men för att tillsammans bli bättre på att få resultaten att användas, riktar vi nu in oss på de nyckelpersoner i skogsbruket som har mandat att driva utvecklingen. ik S

ta

Gemensam behovsanalys

När man bokar ett utvecklingsmöte med Skogforsk görs en första gemensam behovsanalys.

– Sedan handplockar vi ett expertteam av våra forskare som är specialiserade på kundens viktigaste utvecklings-

frågor just nu, säger Fredrik Staland. Utvecklingsbehoven styr både formen för mötet och innehållet. Vår ambition är att bidra med utmanande idéer och ämneskunskap som är till nytta för kunden när de fattar beslut om stora och små utvecklingssteg.

Bägges ansvar

Företagens ansvar är att få till en levande intern diskussion och skapa samsyn runt ett problem eller en utvecklingspotential. Sedan är det Skogforsks jobb att leverera företagsanpassad kunskap för att möjliggöra nästa steg mot utvecklingsmålet.

Effektivare tillämpning

Det här är både ett sätt att effektivisera användningen av viktiga forskningsresultat och sköta Skogforsks affärsutveckling, menar Fredrik Staland: – Vi har sex olika forskningsprogram som ofta jobbar med samma företag. Det måste koordineras på ett bättre sätt än tidigare, för ju närmare vi växer våra intressenter ju viktigare är det att vi agerar som en organisation.

Vi är en komponenttillverkare av kunskap, men vi är ibland otydliga med vilka komponenter vi säljer – och hur de hänger ihop. Men att anlita oss för ett utvecklingsmöte är gratis. Det finns inget köptvång – men om tycke uppstår hjälper vi gärna till att nå utvecklingsmålen!

Text & foto: Sverker Johansson, sverker@bitzer.se

11

cit yskogsägarna

Välbesökt på Cityskog 2013 Cityskog är en välbesökt mässa för skogsägande Stockholmare och Uppsalabor som i höstas gick av stapeln för tredje året i rad. Samarbetande kring mässan är Mellanskog, Södra, LRF, LRF Konsult och Handelsbanken.

Den 13–14 november samlades en mängd kunskapstörstande och entusiastiska skogsägare på Nya Böndernas Hus, Kungsholmen, Stockholm. Skogsägarna fick i år möjligheten att förkovra sig i olika miniseminarier med aktuella teman. Mellanskog stod för två av åtta seminarier: Carl Björkvist berättade om skogsskötsel med planen som verktyg och Mellanskogs marknadschef Tor Marntell pratade om vad som händer på virkesmarknaden. Båda seminarierna var mycket välbesökta och det visar på intresset för dessa ständigt aktuella ämnen. Förutom Mellanskogs seminarier kunde skogsägarna besöka seminarier om: Köpa-sälja fastigheter, generationsskifte, vardagsjuridik, bokföring, försäkring och allemansrätt.

12

Trivsamt och lärorikt

Mellan seminarierna hade alla besökare möjlighet att mingla i vårt mässområde och äta en bit mat. I Mellanskogs monter fanns inspektorer från nästan alla virkesområden representerade och dessutom några förtroendevalda från det lokala skogsbruksområdet. Stämningen var mycket god och vi fick många intressanta frågor.

Jag som ansvarig för cityskogsverksamheten tackar alla skogsägare samt skogsinspektorer och talare för bra diskussioner och en mycket givande mässa!

Text & foto: Jenny Parnesten, Mellanskog

med mellanskog

NR 1 – 2014

tors tank ar

Mindre dystert eller något ljusare?

Frågan om glaset är halvtomt eller halvfullt är en klassisk fråga, några menar att svaret indikerar ens läggning längs skalan mellan pessimist och optimist. Just nu finns åtminstone två olika möjligheter att beskriva läget för svensk skogsindustri, och jag har haft svårt att bestämma mig för vilket alternativ som är lämpligast. ”Något ljusare” låter onekligen trevligast, men ”mindre dystert” fångar utgångsläget bättre. Jag helgarderar med ”dubbelrubrik”.

Tor Marntell

Det dystra utgångsläget består av konsumtionsminskning av tryckpapper och sågverkens oftast negativa resultat under flera år. Gynnsammare valutakurser och förbättrade konjunkturutsikter drar mot ljusning.

Sågverken gläds åt framgångar på utomeuropeiska marknader och försiktigt stigande priser på sågade varor.

För flera sågverk inom Mellanskogs verksamhetsområde har färgen på månadsresultat bytts från rött till svart under året. Denna utveckling är mycket glädjande då positiva sågverksresultat är en förutsättning för hållbara och förhoppningsvis stigande timmerpriser.

För den del av den massavedsförbrukande industrin som tillverkar kartong, hygienartiklar och avsalumassa har de senaste åren varit mindre plågsamma än för andra grenar på det skogsindustriella trädet.

Och det har snarare blivit bättre än sämre under det senaste halvåret.

Efter att ett antal tidningspappersmaskiner ställts av eller om till andra tryckpapperskvalitéer har balansen mellan tillgång och efterfrågan förbättrats och prisnedgången hävts. Om effekten blir bestående återstår att se.

Tidningspapperstillverkarnas sökande efter snarlika, men mera lönsamma, produkter har skapat en dominoeffekt inom tryckpapperssektorn där många söker nya nischer. Några (eller någon?) har till och med lyckats kliva över till enklare kartongprodukter. Denna kreativitet är bra för oss skogsägare. med mellanskog

NR 1 – 2014

Vi fortsätter utveckla alternativa avsättningar

Vad betyder då ovanstående för massavedspriset framöver? Jag tycker naturligtvis att det är rimligt att den massavedsförbrukande industrin i Mellansverige betalar ett pris i nivå med övriga delar av landet, det vill säga ett högre pris. Hittills har köparna inte delat min uppfattning med hänvisning till att de inte når ägarnas avkastningskrav och att det är ”överskott” på massaved.

Det senare argumentet har ytterligare stimulerat oss på Mellanskogs marknadsavdelning att hitta alternativ avsättning för klena rundvirkessortiment. Sökandet har bland annat resulterat i följande: • massavedsförsäljning till svenska kunder utanför Mellanskogs verksamhetsområde • massavedsexport till utomnordiska kunder • stöttor, kubb och timmer till Kina i diameterintervallet 6–80 cm • nya kunder för rundvirke inom energisektorn.

Det tredje benet, energisektorn, hade en för oss skogsägare gynnsam utveckling under 2000talets första decennium. De senaste åren har priserna backat för skogssortimenten GROT och bränsleved. Här är jag försiktigt optimistisk och tror att ökad förbrukning ligger runt hörnet, dvs inom några år. Den största enskilda satsningen är Kraftvärmeverket i Värtan (Stockholm) som kommer att förbruka bortåt en miljon m3fub från 2016 och framåt.

Som du förstår kommer även 2014 att bli ett intressant ”virkesmarknadsår” och för att rusta inför framtiden gäller fortsatt det råd jag alltid hävdar, nämligen att se till att dina ungskogar blir röjda i tid.

Raka stammar med god diameterutveckling är det säkraste kortet i långa loppet och det ger oss skogsägare flera alternativ i framtiden.

Tor Marntell, Marknadschef, Mellanskog

13

B o N il s s on

Ivar var den tredje kraftiga stormen som drabbat Harry Lundgrens skogsmarker på tolv år. Men denne krutgubbe ger aldrig upp.

Harry Lundgrens

TREDJE STORM Harry Lundgren, ägare till 218 hektar produktiv skogsmark i Ytterhogdal, har fått nog av stormar.

Med stormen 2001 i färskt minne, och med skadorna efter Dagmar på annandagen 2011 fortfarande kvar på näthinnan, drabbades Harry på kvällen den 12 december ifjol av Ivars förödelse. Drygt 2 000 skogskubikmeter, lika mycket som vid Dagmar, vek sig för stormvindarna.

Harry Lundgrens skogsareal i närheten av Ytterhogdal är fördelad på två skiften. Allra högst upp på det ena skiftet, på cirka 300 meters höjd i ett gallrat bestånd av gammal skog, har stormen gått oerhört hårt fram. Förödelsen är total med brötar av omkullblåsta träd överallt.

Uppskattningsvis drygt 2000 skogskubikmeter, mest tallskog, har blåst ned. Harry har för tredje gången på tolv år tvingats uppleva hur flera år av långsiktigt skogsvårdsarbete bokstavligen skingrats för vinden.

– Först kändes det väldigt tungt, men som tur är så ger jag inte upp så lätt. Snarare är jag en obotlig optimist som ser lösningar på alla problem, även detta, förklarar Harry.

Tjäderspel och känslor

I det hårdast skadedrabbade området hade Harry Lundgren tänkt sig att under de kommande åren gå lite försiktigt fram och göra några mindre hyggen. Dessa planer slogs nu obarmhärtigt i spillror. Dock finner han tröst i det faktum att han lät bygga en skogsbilväg genom hela fastigheten upp till det aktuella området efter stormen Dagmar 2011.

14

Att sköta sin skog är Harry Lundgrens stora intresse, och dessutom den viktigaste förklaringen till hans anmärkningsvärda fysiska vitalitet. Att gå med denne 76-åring i skogen är som att leka ”Följa John” med en ekorre. Det märks tydligt att han har järnkoll på tillståndet överallt i sin skog. Därför tränger också känslorna fram på olika sätt. Plötsligt, i ett utpräglat plockepinnliknande område, stannar han upp och berättar att här har det varit en tjäderspelplats som han ofta besökt. På ett annat ställe får vi veta att här har han smugit på många älgar genom åren.

– Hoppas verkligen att det kan bli tjäderspel igen, säger Harry och avslöjar därmed att han oroas ungefär lika mycket över de skador som djurlivet åsamkats, som över de egna privatekonomiska konsekvenserna.

– Det blir ju en förlust hur man än gör, konstaterar han nyktert. Efter Dagmar fick jag 120 000 kronor av mitt försäkringsbolag. Den summan täckte givetvis inte kostnaderna men var ändå en välkommen hjälp. Och pengarna gav mig möjlighet att bygga den skogsbilväg som jag nu får nytta av.

med mellanskog

NR 1 – 2014

stormen ivar

Harry Lundgren mitt i förödelsen. Med Mellanskogs hjälp räknar han dock med att med god marginal vinna kapplöpningen mot granbarkborren.

Lojalitet premieras

Fortfarande är Harry självverksam med röjning och plantering. För övriga åtgärder anlitar han alltid Mellanskog, där han är medlem sedan decennier tillbaka.

Bara några dagar efter stormen Ivar kunde Harry med noggranna kartskisser redovisa för både Mellanskog och sitt försäkringsbolag var de drabbade områdena är belägna och även de ungefärliga volymerna.

– En föredömlig redovisning, betygsätter Mellanskogs skogsinspektor i Ytterhogdal, Bo Nilsson. Eftersom Harry är medlem sedan många år och alltid anlitat oss så är han givetvis också prioriterad i en sådan här situation. Jag kan lova att vi senast i början av mars ska ta itu med hans stormfällda skog.

Aldrig ensam!

Säkerhetsaspekterna är centrala i detta sammanhang.

Bo Nilsson rekommenderar därför alla skogsägare att se den film i ämnet som ligger på hemsidan, mellanskog.se.

– Om du är van vid motorsågsarbete, rensa i första hand vägarna så att de blir farbara och gör snöröjning möjlig. Men arbeta aldrig ensam.

Inom Mellanskogs distrikt drabbade stormen Ivar främst det virkesområde som utgörs av norra Hälsingland samt Härjedalen. Här beräknas cirka 250 000–300 000 skogskubikmeter ha blåst ned. Enbart i Hogdalsområdet är den stormfällda volymen cirka 15 000 skogskubikmeter. Allra hårdast gick stormen fram i gallrad skog och i hyggeskanter. Bo Nilsson känner sig dock helt lugn för att Mellanskog ska klara uppröjningen för sina medlemmar i tid och vinna kapplöpningen mot granbarkborren.

– Vi har tillgång till tjugo ordinarie maskingrupper.

Stormen Dagmar orsakade skador inom vårt virkes

med mellanskog

NR 1 – 2014

Drygt 2 000 skogskubikmeter blåstes omkull av stormen Ivar på Harry Lundgrens två skiften i Ytterhogdal.

område som var tre gånger så stora, och det arbetet klarade vi av med trettiosex maskingrupper.

Det gynnsamma läget på maskinsidan innebär dessutom att Mellanskog denna gång kan erbjuda medlemmarna lite extra service i anslutning till de mest akuta åtgärderna.

Det kan handla om att städa av hyggeskanter, men även om att utföra mindre gallringar och slutavverkningar.

– På så vis kan vi medverka till att den enskilde medlemmen får ett bättre ekonomiskt resultat av våra åtgärder när vi ändå är på plats.

Text och foto: Björn Lundbeck, Yman & Olsson Media

Checklista för skogsägaren • Inventera skadeläget och markera på en karta.

Kontakta din skogsinspektor om du behöver hjälp.

• Anmäl skadorna till ditt försäkringsbolag.

• Gör en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen om området är större än 0,5 hektar. Det måste göras även om det är stormen som har fällt din skog.

• Se över din utrustning om du ska hugga själv.

Arbeta aldrig ensam utan ta kontakt med grannar för samarbete och arbeta tillsammans.

• Kapa inte loss stormfällda träd om du inte vet när skördaren kommer. Risken för blånadsskador ökar rejält jämfört med när träden har rotkontakt.

15

Spännande satsning på rundvirke som råvara i

pellets och briketter Slår försöket väl ut kan massaved från Mellanskog ingå i framtidens pellets.

Högen av sågspån på fabriksområdet är tidvis stor och syns på långt håll i landskapet. Formationen påminner om Härjedalens mest kända fjäll, Sonfjället – och kallas följdriktigt i folkmun för Spånfjället.

För bara några veckor sedan slöt Mellanskog avtal med Härjedalens Miljöbränsle AB (HMAB) i Sveg om leverans av barrmassaved till brikettoch pelletsfabriken. Biobränsleföretaget vill prova om det går att använda sig av rundvirke som råvara – den första leveransen är bara av experimentstorlek. Men slår försöket väl ut, kan det leda till betydligt större volymer på sikt, och därmed bidra till stabila massavedspriser till Mellanskogs medlemmar.

HMAB har tillverkat torra biobränslen vid anläggningen i Sveg sedan 1989. Ursprungligen byggdes fabriken för att producera briketter av torv till värmeverk i Mälardalen.

Numera används också trä som råvara – hittills i form av sågspån. Men nu vill företaget prova om även egenproducerad träflis av barrmassaved kan användas i processen, som råvara för både briketter och pellets.

– Vi har länge haft planer på att testa, berättar Anders Wiklund, platschef på HMAB i Sveg. Men det var stormen Ivar som blev den utlösande faktorn – plötsligt fanns det massaved att tillgå i närområdet som inte var öronmärkt. Och då bestämde vi oss för att slå till.

Många frågor som ska besvaras

Den allra första leveransen är på 1 000 fastkubikmeter, men troligen kommer den att följas av en leverans av ytterligare 4–5 000 kubik under våren.

– I det här försöket vill vi ha svar på ett antal frågor, säger Anders Wiklund. Hur sker flisningen bäst? Måste virket barkas först eller går det att flisa som det kommer?

Vilken fraktionsstorlek på flisen fungerar bäst i processen?

Vilket är det optimala blandningsförhållandet mellan spån och flis? Fungerar logistiken med transporterna?

Och förstås – blir de sammantagna kostnaderna för råvaran acceptabla?

Massaved kan bli ett viktigt komplement

Slår försöket väl ut kan det bli tal om helt andra volymer i framtiden. HMAB köper idag in mellan 50 000 och 70 000 ton sågspån om året till anläggningen i Sveg. Det motsvarar ungefär 200 000 fastkubikmeter rundvirke.

– Vi har inga planer på att ersätta allt spån med massaved, säger Anders Wiklund. Men periodvis kan det bli ett viktigt komplement till andra råvaror.

HMAB har också presenterat planer på att bygga ett kraftvärmeverk i anslutning till biobränslefabriken.

Torkprocessen slukar stora mängder energi, och beroende på elprisets utveckling kan det bli lönsamt att företaget självt producerar den el man behöver för driften med hjälp av egenproducerat bränsle.

16

med mellanskog

NR 1 – 2014

ny t t lever ansav tal i sveg

– Blir det projektet av så kan det även där uppstå behov av flis som bränsle.

Hans Olsson

Kan bli betydelsefullt för Mellanskogs medlemmar

Det är Mellanskogs leveransledare för rundvirke i Ljusdal, Hans Olsson, som har fört diskussionerna med Härjedalens Miljöbränsle.

– Inom Mellanskog letar vi ju alltid nya kunder som minskar vårt beroende av de traditionella aktörerna på virkesmarknaden. Men det här projektet är oerhört spännande och det är fantastiskt kul att vi har fått förtroendet att bli samarbetspartner.

Hans Olsson vill inte ta ut någonting i förskott – än så länge nöjer han sig med förhoppningen att Mellanskogs rundvirke ska fungera i processen för HMAB. – Men nog känns tanken vettig, säger han. Sedan sågen i Sveg lades i malpåse för något år sedan har HMAB ingen spånleverantör inom de närmaste 10 milen. Och från Sveg är det 20 mil till närmaste massaindustri. Det finns mycket att tjäna på minskade transporter. Massavedspriset är så hårt pressat idag, så det är klart att transportavstånden spelar stor roll.

Men projektet kan också få betydelse på lång sikt.

– Det är ju väl känt att framtiden för den industri som tillverkar tryckpapper inte ser vidare lysande ut – ägarna måste hitta nya produkter att tillverka av skogsfiber. Det arbetet är ju igång, men kommer att ta tid. Och under den perioden kan det bli svårt att hålla uppe prisnivån för massaved från de områden som ligger längst från industrin. Så faller det här experimentet i god jord, så kan det bli betydelsefullt för skogsägarna i Härjedalen!

Text och foto: Bosse Yman, Yman & Olsson Media

Anders Wiklund

HMAB:s biobränsleanläggning i Sveg tillverkar briketter och pellets av både torv och träråvara. Kapaciteten är stor och ännu har man en bra bit kvar till fullt utnyttjande.

med mellanskog

NR 1 – 2014

17

setr as nya vd

Setra stärker sina positioner med ny vd Setra har under det senaste året gått från klarhet till klarhet. Delårsresultaten och nu årsresultatet visar att någonting har hänt. Jämfört med föregående år har resultatet förbättrats med nästan 190 Mkr och rörelseresultatet blev 107 Mkr.

Hannele Arvonen tillträdde som ny vd i höstas och då undrar man naturligtvis vad har hon gjort för att åstadkomma detta?

– De förbättrade siffrorna är resultatet av tidigare beslut om förbättringar som tagits tidigare och som nu ger effekt, säger Hannele. Det finns inga snabba lösningar för att långsiktigt öka resultatet ytterligare utan det är ett idogt arbete. Nu har vi ett visst lugn och kan fatta kloka beslut om hur vi ska fortsätta vår effektivisering.

Stor internationell erfarenhet

Hannele, som är från Finland, kom till Sverige 1998 efter att har träffat sin svenske man när de båda arbetade i Ryssland. Hon är utbildad jägmästare och har hunnit med flera olika jobb inom pappersindustrin och leverantörer till den. Bland annat har hon varit platschef för Hallstaviks pappersbruk och hon hade nyligen blivit platschef för Iggesunds bruk när erbjudandet om vd-tjänsten kom.

– Jag menar att Iggesunds bruk är pappersindustrins Rolls Royce men samtidigt lockade det att få bli vd för Setra med allt vad det innebär. Jag tror på trä som råvara och jag tror på Setras möjligheter samtidigt som jag räknar med att mina erfarenheter ska kunna bidra till den fortsatta utvecklingen.

Mål att öka på flera nya marknader

Att hålla ihop Setra kan vara en utmaning. De har 14 produktionsenheter från Kalix i norr till Vimmerby i söder. De flesta anläggningar är sågverk som finns i Mellanskogs område men man har även hyvlerier och hustillverkaren Plusshus som vi skrev om i förra numret av Med Mellanskog.

– Idag säljer vi merparten av våra produkter till Europa där både Sverige och Norge ses som viktiga hemmamarknader. Framtida tillväxt kommer dock att ske på andra marknader och detta påverkar flödena av sågade trävaror. Vi har nyligen anställt personal i Kina där marknaden har mognat. Vårt mål är att öka vår försäljning till Kina och andra länder i närområdet. Mellanöstern och Nordafrika är fortsatt viktiga och expansiva med befolkningens åldersfördelning, men den politiska oron skapar osäkerhet.

Hannele berättar att man nu genomlyser hur Setra ska integrera distributionen på olika marknader med de olika krav som ställs.

18

Hannele Arvonen: 47 år, utbildad till jägmästare i Finland.

Arbetat inom skogsindustri i Finland och Ryssland.

Hannele kom till Sverige 1998 och har arbetat dels som säljare för sågverk men även sålt olika maskiner till pappersindustrin. Bor i Sundsvall och ägnar stor del av fritiden som ”stallmamma” eftersom dottern är hästintresserad.

med mellanskog

NR 1 – 2014

valberedningarna

– För 2014 arbetar vi med en värderingsstyrd organisation och har ett program för ökad lönsamhet Vi har lagt ihop våra affärsområden och sprider goda idéer från våra olika delar vilket också krävs när vi ska standardisera våra arbetsprocesser. Vi ökar nu vår produktion med befintlig personalstyrka. Det är en positiv energi i Setra och det känns kul på jobbet.

Setra ägs av skogsägare

Setra har två stora huvudägare, Mellanskog 49,6% och Sveaskog 50 % som också är viktiga råvaruleverantörer.

– Jag ser en stor fördel att våra ägare är skogsägare.

Med dem omfattar vi hela kedjan skog-sågverk-hyvlinghustillverkning-marknad. Vi måste tänka vidare än produkten, vi måste se helheten kring hur våra produkter ska användas. För oss är det viktigt att vara en tydlig strategisk partner för våra olika sorters leverantörer.

I styrelsen har vi bra diskussioner och jag känner ett långsiktigt stöd för de beslut vi tar nu när vi ska öka kännedomen om Setra ytterligare.

SETRA 2013

MKR

Nettoomsättning

4 068 (4 069)

Rörelseresultat

107 (-80)

Resultat efter skatt

60 (-116)

Kassaflöde från löpande verksamhet

262 (100)

Nettoskuldsättningsgrad 33% (55%) Soliditet

45% (44%)

Text: Per Bengtsson, Mellanskog Foto: Setra Group AB

Valberedningarnas viktiga arbete Valberedningarna har en central roll i Mellanskog.

En valberednings främsta arbetsuppgift är att ge förslag till nya förtroendevalda. De som sitter i valberedningen ska ha god kunskap om verksamheten och kännedom om vilka personer och kompetenser som finns.

De ska kontinuerligt studera det som händer i föreningen, hur föreningen utvecklas och om det

Merparten av valberedningen samlad för utbildning.

med mellanskog

NR 1 – 2014

finns brist på viss kunskap eller erfarenhet. Att tala med medlemmar och styrelseledamöter om deras syn på styrelsens förmåga är en viktig del av valberedningens arbete. Årsmötet respektive årsstämman väljer vilka som ska sitta i valberedningen. Hur många ledamöter samt för hur lång mandatperiod de sitter regleras i stadgarna.

Fortsättning nästa sida 19

valberedningarna

forts.

Valberedningarnas viktiga arbete Lei f

Utifrån Mellanskogs verksamhet och dess behov ska valberedningen söka efter personer som tillsammans utgör en bra representation av föreningens medlemmar.

Valberedningen ligger direkt under medlemmarna och är därför självständiga från styrelsen. De ska inte ta order från on styrelsen utan arbetar, precis som styrelsen, på förtroende från föreningens medlemmar.

De som väljs av årsstämman/årsmötet till att sitta i valberedningen måste ha kännedom om vad det innebär.

Ka

rls

s

Valberedningarnas betydelse i fokus

På initiativ av Mellanskogs huvudvalberedning med dess ordförande Leif Karlsson och medlemschefen Per Sandberg har Mellanskog under hösten genomfört tre stycken utvecklingsträffar på temat: Hur fångar vi upp kandidater med rätt kompetens till våra förtroendeuppdrag i Mellanskog?

– Jag vill lyfta valberedningarnas roll och betydelse i Mellanskog, säger Leif, ordförande för Mellanskogs huvudvalberedning. Träffarna har genomförts i Ljusdal, Örebro och Uppsala och av 30 möjliga deltagare (två från varje sbo-styrelse och sbo-valberedning (sbo= skogsbruksområde) kom totalt 29 deltagare till de tre mötena vilket var glädjande och ett bevis för att utbildningen ”låg rätt i tiden”.

Till träffarna inbjöds samtliga sbo-ordförande och sbo-valberedningarnas ordförande. I inbjudan uppmanades också sbo:na att skicka någon annan om de själva var upptagna. Detta för att säkerställa att samtliga sbo:n skulle vara representerade.

Förutom de inbjudna och representanter från Mellanskogs huvudvalberedning medverkade även två ledamöter från Mellanskogs huvudstyrelse vid varje tillfälle.

Värdefullt kunskapsutbyte

Eftersom man ville att träffarna skulle genomföras processinriktat och med utbildningsinslag anlitades Mats Ryning för att genomföra de tre träffarna. Mats, som har ett förflutet inom turistnäringen och LRF, har varit Mellanskog behjälplig i flera olika sammanhang.

På träffarna processades och diskuterades följande frågor: • De olika styrelserna inom Mellanskog, sbo och huvudstyrelsens, roll, uppgift och ansvar. Vilka kompetenser krävs?

• Hur kan man på bästa sätt stötta Mellanskogs valberedningar?

• Hur kan man förstärka erfarenhetsutbytet mellan våra sbo:n?

• Hur hittar vi styrelse- och valberedningskandidater?

Förutom erfarenhetsutbyte kring vilken kompetens som krävs framöver och hur man arbetar i sbo-styrelserna och valberedningarna, fick deltagarna med sig hur huvudstyrelsens valberedning arbetar.

Man fick också med sig ett konkret verktyg som man kan använda i form av intervjumallar. Ett annat syfte med träffarna var att utöka kommunikationen mellan sbovalberedningarna och huvudvalberedningen så att man i ett bredare perspektiv kan få fram möjliga kandidater till Mellanskogs olika förtroendeuppdrag. Vid träffarna gavs utrymme att diskutera dessa frågor sinsemellan och med representanter från Mellanskogs huvudstyrelse.

Deltagarna i träffarna var nöjda och tyckte att träffarna var värdefulla och var intresserade av någon form av fortsättning. Mellanskogs huvudvalberedning kommer nu utvärdera träffarna ytterligare och ta fram förslag på någon form av återkoppling.

Kontakta gärna din valberedning om du vill veta mer om arbetet som förtroendevald eller om du vill föreslå någon.

Gästriklands sbo Norra Dalarnas sbo Nordöstra Hälsingland sbo Härjedalens sbo Stockholms sbo Uppsalas sbo Örebros sbo Norra Värmlands sbo

20

Rolf Stigsson 070-511 13 24 Malte Ericsson Jommo 070-312 24 39 Staffan Larsson 070-207 31 19 Egon Fridh 070-209 03 60 Bengt Dahlbeck 070-491 23 44 Lennart Jansson 070-891 09 16 Alf Nilsson 070-546 50 37 Inge Hedin 070-621 11 52

Södra Dalarnas sbo Södra Hälsinglands sbo Mellanljusnans sbo Gotlands sbo Sörmlands sbo Västmanlands sbo Södra Värmlands sbo

Torbjörn Rohdin Curt Dübeck Lars Andersas Per Lawergren Kjell Larsson Karin Carlsson Anders Andersson

070-386 11 88 070-325 20 92 070-534 20 48 070-727 79 86 070-676 46 17 0220-432 88 070-630 14 44

med mellanskog

NR 1 – 2014

medlemswebb , mil jörevision

Nya användbara funktioner på

medlemswebben Nu kan du som användare av Mellanskogs medlemswebb snabbt se om det finns nya dokument som du inte tidigare har tittat på. Du kommer också enkelt åt ditt årsbesked för 2013.

Mellanskog har nyligen släppt två nya funktioner på medlemswebben. Den ena funktionen visar om det finns nya dokument som du inte tidigare har tittat på.

Vid knappen Kontrakt visas en siffra inom parantes hur många olästa dokument som finns. Dokumenten hittar du sedan under knappen Visa på sidan Kontrakt.

– Det här är en funktion som vi tror att våra användare kommer att ha stor nytta av. Med hjälp av den blir det lätt att hålla koll på nya dokument från Mellanskog, säger Per Bengtsson, informationschef på Mellanskog.

Dokumenten som kan finnas på sidan Kontrakt är fakturor, rapport inmätt volym, originalkontrakt, avräkningsnotor och uppdragsredovisningar. Varje gång det skapats ett nytt dokument av någon av dessa typer så får man alltså en avisering om detta på medlemswebben. Årsbeskedet på medlemswebben

Den andra nya funktionen på medlemswebben är att det numera finns en knapp för årsbesked. På sidan Ekonomi ligger den nya knappen. I deklarationstider är det viktigt att snabbt och enkelt kunna hämta sitt årsbesked och därför har vi skapat en direktlänk till det.

Mer än godkänt för medlemswebben!

Under november och december genomfördes en webbundersökning om vad du som användare tycker om medlemswebben.

Vi fick flera goda utvecklingsförslag om både stort och smått.

Generellt fick Mellanskogs medlemswebb betyget mer än godkänt av er användare, vilket vi tycker är väldigt roligt!

Läs mer om resultatet av enkäten på www.mellanskog.se under våra nyheter.

Text: Maria Bergenheim, Mellanskog

Internkontroll för ständig förbättring Mellanskogs miljöcertifiering kräver kontinuerlig uppföljning och ett väl genomarbetat arbete med ständiga förbättringar. Systemet innebär att utomstående miljörevisorer besöker Mellanskog för att granska att de olika delarna av företaget följer de krav som ställs.

Utöver dessa externa revisioner har vi olika former av interna uppföljningar. Vi har egen personal som kontrollerar att vi lever upp till såväl våra miljökrav som våra kvalitetskrav. Mellanskogs entreprenörer gör fortlöpande egenkontroller som skickas in till produktionsledningen tillsammans med produktionsrapporterna. En annan del i miljöarbetet är att virkesområdescheferna genom lottning tillsammans med någon i ledningsgruppen granskar hur arbetet sköts på ett annat virkesområde.

Jag deltog i internrevisionen av virkesområde Örebro där Per-Olov Jemth, som till vardags är virkesområdeschef i Gästrikland, var revisor. Det var en intensiv och givande dag med djupdykningar i pärmar och i Mellanskogs datasystem för att stämma av hur de slumpade kontrakten med mellanskog

NR 1 – 2014

med medlemmarna hade genomförts. Från det att kontrakt upprättats och sedan hela kedjan till att det redovisats.

– Det var en nyttig dag med flera nya infallsvinklar, säker Mikael Larsson virkesområdeschef i Örebro. Utöver kontroll att vi gjort rätt blev det också erfarenhetsutbyte mellan våra virkesområden. Jag ska själv snart vara revisor på ett annat område och då kommer vi säkert att ha en liknande diskussion vilket jag tror att nyttigt för hela vår verksamhet.

Text: Per Bengtsson, Mellanskog

21

Glöm inte att utnyttja avtalsrabatten

ISUZU D-MAX PRIS FRÅN 239 000.- EXKL. MOMS MARKNADENS MEST KOMPLETTA PICK-UP Klassledande dragvikt med upp till 3500kg. Dieselmotor med tvåstegsturbo och högt vridmoment. Låg förbrukning och lågt CO2-utsläpp ger låga driftskostnader. Manuell eller automatisk växellåda. Fyrhjulsdrift med lågväxel. Sex airbags och ESP (stabilitetssystem med antispinn) är standard. Rymligare och fullutrustad kupé med bland annat mycket bra benutrymme i baksätet.

Välkommen att provköra framtidens pickup.

Besök www.isuzu-sverige.se för aktuella erbjudanden och närmaste återförsäljare Lars Wälås

Förmåner för medlemmar Du som är medlem i Mellanskog kan köpa en redskapsbärare till ett förmånligt pris.

Redskapsbäraren gör att du slipper smutsa ner bilen med rågångskäppar, röjsåg, plantor, planteringsutrustning och annat som hör skogsbruket till.

Ordinarie pris är 6 300 kr, inklusive moms.

Som medlem betalar du 4 400 kr, inklusive moms.

Har du dessutom vårt avtal ”Ansvarsfullt skogsbruk”

22

får du hem den fraktfritt. Utan avtal tillkommer frakten med 625 kr.

Fakta och beställningstalong hittar du på vår hemsida www.mellanskog.se. Du kan även ringa 010-482 80 00 och göra din beställning.

med mellanskog

NR 1 – 2014

ansvarsfullt skogsbruk

Köpte gården av Karl XII för 312 år sedan

Lars Holmgren är nybliven skogsägare då han precis har tagit över släktgården i Värmland av sin mor. Lars som bor i Göteborg är ”utboskogsägare”, alltså skogsägare som inte själv bor på fastigheten, i tredje generation. Men den Västvärmländska gården på Finnskogen mellan Arvika och Årjäng har funnits i släkten sedan år 1702.

– Gården köptes av min förfader år 1702 av Karl XII för 83 daler och två silvermynt berättar Lars, därefter har den gått i rakt nedstigande led i tio generationer. Mina förfäder som då hade invandrat från Finland och bosatt sig på Kronans mark fick bo här skattefritt i två generationer.

Men år 1702 behövde Sverige pengar till krigskassan, Kungen beordrade då att sälja Kronohemmanet. Köpeavtalet finns kvar i bygden men av de 1 800 hektaren som köptes år 1702 äger idag Lars drygt 130 produktiv skogsmark. Det är sju gårdar kvar här som ännu idag härstammar från samma köp och som gått i rakt nedstigande led släktmässigt fram tills idag.

Denna bakgrundskunskap om skogsgårdens historia gör ju att Lars är mån om varje kvadratmeter på fastigheten. Lars berättar inlevande om gamla historier som förts vidare om trollgubbar, spökande tanter, tjädertallar, bortglömda kälkar, tjuvskjutna älgar, björn- och vargjakthistorier och trollska bergsraviner.

Beställer skogsskötselplan och blir medlem

Precis innan generationsskiftet beställde Lars en skogsskötselplan via Mellanskog. Att det blev Mellanskog var inte självklart från början men efter en del efterforskningar så föll förtroendevalet där. med mellanskog

NR 1 – 2014

– Det var en skogsägare jag verkligen har förtroende för som rekommenderade en planläggare och han anlitades av Mellanskog i Arvika, förklarar Lars.

Lars blev efter övertagandet även medlem i Mellanskog, och nämner att saker som ett gemensamt skogsintresse, den lokala skogsinspektorn, den professionella kunskapen, medlemswebben och det långsiktigta samarbetet lockade.

– Som boende i Göteborg drygt 20 mil från skogsfastigheten så blir det ju ofta så man längtar dit upp och då är mitt tips att läsa, jag läser allt om skogskötsel i både böcker och på nätet och framförallt via bloggar.

Södras skogsbloggar blir jag inspirerad av.

Alltid värnat naturvården

Mellanskogs avtal Ansvarsfullt Skogsbruk var för Lars en självklarhet då han redan innan skogskötselplanen hade avsatt minst 5 % av den produktiva skogsmarksarealen för naturvårdsändamål, han bedriver ett ekonomiskt aktivt skogsbruk enligt de lagar och regler som finns. Han förbinder sig att följa PEFC:s skogstandard, innebörden av PEFC skogstandard framgår av det material som överlämnades i samband med att avtalet undertecknades.

Lars planerar och röjer allt själv men anlitar Mellanskog vid avverkningar. Endast PEFC-certifierade entreprenörer anlitas. Skogsbruket baseras på vetenskapliga beprövade metoder, alla åtgärder dokumenteras i planen. Naturvärdesträd lämnas och Lars verkar för en god balans mellan storleken på viltstammar och skogen som födoresurs för viltet. En viktig detalj är ju att man även får en Premie för Ansvarsfullt Skogsbruk, idag på alla timmersortiment.

Text & foto: Tommy Georgsson, Mellanskog

23

medlemsmöten

Uppskattade medlemsmöten engagerar På styrelsens initiativ genomfördes 20 medlemsmöten i slutet av förra året med syftet att diskutera viktiga framtidsfrågor direkt med medlemmarna.

Samfällt kan konstateras att det blev bra diskussioner med många synpunkter som styrelsen har att väga in. Med Mellanskog var med och lyssnade på möten i Malmköping och Västerås.

– Jag tycker att de möten jag varit på har varit nyttiga och jag har fått lite olika inspel beroende på var jag har varit, säger Per-Anders Hansson, ledamot av Mellanskogs styrelse. För mig har det också inneburit att jag kommit till områden som jag inte hunnit besöka ännu vilket också känns bra.

På mötet i Malmköping engagerade frågan om vidgat tjänsteutbud

”

”Första paragrafen i stadgarna säger det mesta”, menar Åke Karlsson. Vi ska vara betalningskraftiga så det gäller att vidga perspektiven hur vi ska se ut i framtiden.

”Nivån på virkespriserna går före allt annat. Det är viktigt att Mellanskog tar tillvara på de möjligheter till strategiskt samarbete som finns med andra företag och inte tvunget ska bygga upp egen kompetens vilket kan stå oss dyrt”, tycker Sune Olsson som tagit med sig sonen Nils nu när det var framtidsfrågor som skulle diskuteras.

”

”Det var bra med den här sortens möte vi kan diskutera med styrelsens ledamöter direkt”, säger Börje Johansson.

”Jag vill ta med mig synpunkterna till fortsatt diskussion i sbo-styrelsen”, säger Anders Odelström som är förtroendevald i Sörmland.

Eftersnacket i Västerås visade på mersmak

”

” Det är bara positivt med denna typ av möte”, säger Birgitta Svedberg, ”men nu behöver vi fundera för att gå vidare. Vilka andra nyttigheter än rent skogliga ska Mellanskog erbjuda? Det blev ju en bra diskussion med både styrelseledamoten och mellan oss medlemmar.”

”De möten jag varit på har varit uppfriskande med bra diskussioner som gett mig flera angelägna synpunkter att ta med mig när vi ska jobba med Mellanskogs framtidsfrågor”, säger styrelseledamoten Anna Andersson.

”Ägande- och brukanderätten är viktigast”, menar Bo Sjöblom. Det är också viktigt att Mellanskog syns i näringspolitiska sammanhang.

”

”

” Vi måste höja soliditeten i föreningen”, säger Roland Carlsson som också vill se en tydligare medlemsnytta. ”Hur vill styrelsen hantera överskottet när insatskapitalet är återställt?”

”Det var ett bra möte men jag hade velat ha frågeställningen i förväg så att vi kunnat förbereda oss mera”, säger Håkan Heldesjö. ”Vi har helst ett möte till och då kan vi ta med oss nästa generation medlemmar så att de får ge sina synpunkter.

24

med mellanskog

NR 1 – 2014

vd - krönik a

Vd-krönika, januari 2014 När detta skriv så är Mellanskog mitt uppe i bokslutsarbetet. Vi har inte bokslutsmöte med styrelsen förrän efter denna tidnings pressläggning men jag kan glädja er med att Mellanskog kommer att visa ett bättre resultat än såväl budget som prognos. Styrelsen kommer på sbomöten i mars att presentera resultatet och du är välkommen till dessa. Setra har nu kommit med sitt bokslut och vi kan glädjas åt en kraftig resultatförbättring.

Mellanskog lanserade vår nya avtalspremie Ansvarsfullt skogsbruk för ett drygt halvår sedan. Vi har glädjande nog fått bra respons för vår satsning på ett certifierat skogsbruk och på vår premie till medlemmarna. Vår andel miljöcertifierat virke har ökat rejält, från drygt 30 % av volymen till ca 50 %. Jag är övertygad om att privatskogsbruket på detta sätt måste, genom egna initiativ som vi själva råder över, arbeta med att kommunicera skogens möjligheter att vara en av de grundläggande råvarukällorna för att bygga framtidssamhället. Ett certifierat skogsbruk gör att vi, på ett trovärdigt sätt, kan föra ut budskapet om skogen som en hållbar råvarukälla. Denna kommunikation, med beslutsfattare och allmänheten måste ökas och förbättras.

Tillsammans med LRF kommer därför Mellanskog att under våren och inför valrörelsen arbeta med detta i ett projekt vi kallar ”Skogen och Landet”. Vår förtroendemannaorganisation kommer att involveras i detta och det ska bli spännande att höra hur de kommande mötena med beslutsfattare avlöper. Har du ännu inte certifierat din skog vill jag uppmana dig att göra det och vara en del av detta budskap.

Vi har i denna tidning ett reportage om ”Komet” som är en frivillig metod att hitta skyddsvärda objekt i stället för den mer tvångsmässiga inlösenvägen som är dominerande i dagsläget. Jag tycker det är glädjande med mellanskog

NR 1 – 2014

att man från myndigheternas sida upptäckt att det finns ett engagemang från skogsägarna i dessa frågor och att många frivilligt tar en diskussion med berörda myndigheter om skydd för värdefulla miljöer. Många av oss har ju en bit land som vi sätter stort värde på och som vi själva tar ansvar för utan vare sig myndighetspålagor eller regler och förordningar.

Skogen är ju en av lösningarna för vår framtid, en råvarukälla som vår herre gett oss och som, med hjälp av klorofyll i blad och barr och koldioxid i luften gör kolkedjor som har stor andvändning till olika ändamål.

Vi ska öka användningen av denna råvarukälla men göra det på ett hållbart sätt – bara så kan vi bygga framtidssamhället. Låt oss alla tala om det för politiker och allmänheten.

Hälsningar

Sture Karlsson VD

25

Hur länge har du ägt din fastighet, och vad är ditt roligaste minne som skogsägare?

Joel Astner, Färila

– Det roligaste under de 30 år jag varit skogsägare har varit att man varje gång efter utförda åtgärder, t.ex. en röjning eller plantering, ser hur fint skogen utvecklas och växer och att man ser att det arbete man lagt ner har gjort nytta! Sedan har utvecklingen på tekniksidan under dessa 30 år varit väldigt rolig att följa.

Johan Persson, Vingåker

– Jag har ägt min fastighet sedan 2000 och det överlägset roligaste minnet av de här åren är själva tillträdelsen av fastigheten då det var en barndomsdröm som äntligen gick i uppfyllelse (tråkigast var tyvärr att behöva uppleva stormen Gudrun på nära håll).

Magnus Lundblad, Malmköping

Skogsägarskolan Avesta Många intresserade deltagare samlades till Skogsägarskolans första träff på Handelsbankens kontor i Avesta på kvällen den 14 januari.

Anders Sunesson, LRF Konsult, lotsade deltagarna genom denna första träff. Han gick bl.a. igenom lagar och regelsystem, såsom skogsvårdslag och miljölagstiftning, som man som skogsägare har att förhålla sig till.

De flesta är nyblivna skogsägare eller på väg att bli skogsägare. Ett par, man och hustru, hade rest ända från Stockholm för att delta i Skogsägarskolan. De är ännu inte skogsägare, men vill gärna bli i en framtid.

Att delta i Skogsägarskolan ser de som ett bra sätt att förbereda sig för detta.

Ett annat par som deltar är Jennie Gustavsson och Klas Björklund. Båda har vuxit upp på gårdar med jordoch skogsbruk och planerar nu att ta över Klas föräldragård utanför Hedemora, en gård med 30 hektar åker och 80 hektar skog.

En annan intresserad deltagare var Mellanskogs ordförande, Karin Perers som också passar på att lära sig mer.

Skogsägarskolan omfattar tre träffar, nästa har ekonomi på schemat.

Text & foto: Anders Fröding, Mellanskog

Medlemsenkät nyligen genomförd Mellanskog skickade under slutet av 2013 ut en medlemsenkät till 6 442 slumpmässigt utvalda medlemmar som har registrerad e-post.

2 717 medlemmar har besvarat enkäten, vilket ger en svarsprocent på 42 %. Den höga svarsfrekvensen är att betrakta som en mycket bra siffra för denna typ av undersökning.

Resultatet visar att medlemmarna ger Mellanskog ett högt betyg på många punkter, men även på vissa förbättringsmöjligheter. Att man i stor omfattning gett fria kommentarer i enkäterna visar på ett genuint engagemang och att Mellanskog har en given plats i våra medlemmars hjärtan.

Ett stort tack riktas till alla som bidragit till att utveckla vårt Mellanskog.

– Fastigheten har jag haft sedan 1991 och det var väldigt glädjande när vi fick chansen att utöka och köpte granngården, så det får bli mitt roligaste minne hittills som skogsägare.

Karin och Ingvar Sivertsson, Orsala utanför Nås

Roland Johansson, Torp, Värmlands Nysäter

– Vi har ett par olika fastigheter och den här har vi ägt sedan 1988. Av många roliga och spännande saker vi har gjort tillsammans i våra skogar genom åren sticker en plantering 2006 med våra döttrar och måg ut som ett speciellt tillfälle, som vi minns med stor glädje.

– Det är väldigt länge det. Faktiskt sen förra århundradet. Köpte gården 1973... det blir 41 år. Jag minns en gång jag skulle kolla var griplastaren läckte olja. Jag svängde kranen åt sidan för att se bättre, och körde upp den i topp.

Då brast ett rör och den rasade i backen. Eller... kunde ha rasat i backen. Om inte bilen stått i vägen.

Det var med hopkrupen ställning jag körde hem. Inte så kul då men ett roligt minne så här 30 år senare.

Min son Anders, hans kompisar Peter och Mikael, min fru och jag var ofta i skogen och byggde hyddor, klättrade i bergen, hittade på små tävlingar och grillade korv.

En dag visade vi dem en grotta i berget och berättade att: i morgon ska vi krypa in där och utforska. På hemvägen diskuterade pojkarna livligt om vad som kunde finnas i en grotta.

I deras värld kunde det finnas mycket i ett hål i berget. Allt från dinosaurieben till guldskatter.

På natten var vi dit och placerade en mycket gammal liten trälåda där.

Vi hade plockat ihop nycklar, mynt, bokmärken och småkrafs som såg riktigt gammalt ut. Mycket snören runt, omsorgsfullt knutna.

Att få ta del av deras spänning när de kröp in i den lilla grottan med sina ficklampor, höra deras upphetsning när de hittade lådan... det går inte att ersätta med någonting annat.

fr ån skogen

Marknadskväll i Enköping Det var lika fullsatt som förra gången, vilket innebar att 80 förväntansfulla medlemmar från Mellanskog trotsade januarimörkret och hade tagit sig till Sparbanken i Enköpings lokaler för ytterligare en marknadskväll.

Kvällens värdar var Mats Halling, Sparbanken i Enköping och Jonas Hesselman, Mellanskogs skogsinspektor i Enköping, som hade nöjet att få presentera kvällens två talare, Göran Hedman vd Sparbanken i Enköping och Tor Marntell marknadschef Mellanskog.

Göran Hedman målade upp en bild av konjunkturen som trots allt ser rätt så positiv ut, inte minst för Enköping

med mellanskog

NR 1 – 2014

som har den starkaste tillväxten i landet. Tor Marntell gav sin bild av virkesmarknaden och kunde även han konstatera att vi kan vara försiktigt positiva till framtiden.

Sågverkens bristande lönsamhet och de stora investeringar som gjorts diskuterades med inlägg av både engagerade skogsägare och bankens vd.

Biobränslets framtid engagerade också och det ställdes frågor och diskuterades bland annat om försörjningen av den lokala pannan i Enköping som till många skogsägares förtret bestämt sig för att elda returflis istället för bränsle från skogen.

Text: Mårten Mattsson, Mellanskog Foto: Sparbanken Enköping

27

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

Årsmöten 2014 Sbo

Datum

Tid

Plats

Gotland

2014-03-17

18.00

Lövsta

Uppsala

2014-03-18

18.00

Natanaelgården, Tierp

Västmanland

2014-03-10

18.00

Brunnby Gård

Gästrikland

2014-03-20

18.00

Folkets Hus, Sandviken

Mellanljusnan

2014-03-12

18.00

Hembygdsgården, Ljusdal

Norra Dalarna

2014-03-18

18.00

Moskogen, Leksand

Södra Dalarna

2014-03-12

18.00

Galaxen, Borlänge

Södra Värmland

2014-03-19

18.00

Parkhallen, Arvika

Norra Värmland

2014-03-17

18.00

Prostgårdslagårn, Torsby

Nordöstra Hälsingland

2014-03-13

18.00

Högsgården

Södra Hälsingland

2014-03-12

18.00

CFL, S.Järnvägsg. 7, Söderhamn

Örebro

2014-03-13

18.00

Lantmännen, Örebro

Sörmland

2014-03-13

18.00

Hotell Malmköping

Stockholm

2014-03-19

18.00

LRF, Franzéng. Stockholm

Härjedalen

Ej fastställt, se separat kallelse

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer. www.mellanskog.se

PEFC/05-31-5