Med mellanskog nr6 2012

6 2012

MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE

De skapar smaksensationer till stjärnkrogar Ett lyckat generationsskifte Besök på ett lövträsågverk

Ordföranderådet samlat

innehåll

med mellanskog nr 6, 2012

12

6

3 Ledare

4 Certifierat skogsbruk

6 Perfolks gård

7 Ny vo-chef

8 Medlemswebben

9 Utbildning skogsskötselplan 10 Generationsskifte 12 Körskador

13 Ordföranderådet

” Titta in till någon när som helst om du känner för det.

Säger de ’Usch, är det du!’ kan du ju titta ut igen.”

Nalle Puh

10

14 Skogsägarbesök 16 Besök Österbymo 18 Från skogen

Ränterutan

Nya räntor fr.o.m. 1 mars 2012 Krediträntor Merkonto 1,65 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,90 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

16

13

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson, Kerstin Kungsman, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Mari Törrö, Carolin Carlsson, Martin Ekman, Erik Stenbeck Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala.

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se På omslaget: Lennart och Kari Robberts, Perfolks gård Foto: Mari Nälsén Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå Tryck: Forssaprint 2012 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 31 100 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5 Främjande av uthålligt skogsbruk

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

2

med mellanskog

NR 1 6 – 2012

ledare

Ta hand om och utveckla värdet på din skog Vi skogsägare förvaltar en del av moder jord.

Vi har tagit en bit skogsmark när vi blev skogsägare. Vi ska förvalta marken på det sätt som vi tycker är bäst och någon gång i framtiden ska vi lämna ifrån oss vår skogsmark till kommande generationer av brukare.

Vi har alla olika utgångspunkter för vårt ägande och brukande av skogen. När vi diskuterar hur Mellanskog i framtiden ska utvecklas som ekonomisk förening som ska arbeta för våra medlemmars bästa så har ett ord blivit centralt.

Vår rådgivning och arbetsätt ska bygga VÄRDE för våra skogsägare. Vad var och en menar med att bygga värde som skogsägare är naturligtvis olika beroende på hur skogen ser ut, vad jag vill prioritera med mitt skogsägande och hur min situation i livet i övrigt är.

God rådgivning ger goda värden

Jag är övertygad om att vi måste byta fokus från att skogsvård är kostnader för en verksamhet till att skogsvård blir en investering som skapar värden för framtiden.

God skogsvård som görs i rätt tid är avgörande för en god värdeutveckling på fastigheten. Värden byggs för framtiden bland annat med god skogsvård. Vi vet att investerar vi i t.ex. röjning i rätt tid så får vi en avkastning på 6–8 % på nedlagda kostnader, vilken dessutom är avdragsgill. Vilka andra investeringar i dagens samhälle skapar sådant värde på tio års sikt?

Grunden till ett bra värdeskapande är överblick genom en bra skogsskötselplan. Om du inte har en relativt ny skogsskötselplan så se till att skaffa dig en sådan så fort som möjligt. Det är välinvesterade pengar som ger dig mycket tillbaka.

med mellanskog

NR 6 – 2012

Vi på Mellanskog tror mycket på att utveckla vår rådgivning så att vi skapar värden för våra medlemmar.

Det ska vara lätt att vara skogsägare och att man ska kunna förvalta en bit av Sverige utan att ha dåligt samvete om man inte hinner med de praktiska frågorna själv. Vi kommer under den närmaste tiden att fortsätta att utveckla vårt erbjudande till våra medlemmar och leverantörer som gör det ännu lättare att vara skogsägare.

Utvecklingen på Gotland

Under sensommaren var det mycket skriverier och diskussioner om avverkning och påbörjande av arbete för att starta en kalktäkt i del av den s.k. Ojnareskogen på Gotland. Som många kanske vet så stoppade Mellanskog avverkningarna sent en lördag eftermiddag då det var kaosartat i skogen. Dagen efter meddelade dessutom Länsstyrelsen avverkningsstopp.

Många undrar säkert vad som hänt sedan detta stopp. I mitten av oktober beslutade Högsta Domstolen om inhibition av det igångsättningstillstånd som Markoch Miljö-överdomstolen tidigare meddelat.

Det innebär att det för närvarande inte får förekomma något arbete med den tänkta täkten intill något nytt beslut fattats. Mellanskog har nu avslutat avtalet med Nordkalk rörande denna avverkning.

Hälsningar

Sture Karlsson VD 3

certifier at skogsbruk

Från vänster: ansvarig inspektor Joakim Nissas, skogsägare Arne Emilsson och internrevisor John-Erik Johnsson.

Skogsbrukets naturhänsyn i fokus 2012 blev året då skogsbrukets naturhänsyn hamnade i fokus i media i en omfattning som inte synts sedan 1970-talet.

Långa artikelserier i DN och reportage i TV och radio har avlöst varandra. Samtidigt pågår ett politiskt arbete där miljömålen ses över.

För Mellanskogs del innebär det att en av de näringspolitiskt viktigaste uppgifterna under året och närmaste framtiden är att visa att vi tar ansvar i skogen så att de nya miljömålen hamnar på en rimlig nivå och intrången i våra medlemmars skogar till så stor del som möjligt kan lösas med frivilliga överenskommelser.

Vi tar ansvar i skogen

Som medlem med miljöavtal gör du en stor insats för Mellanskogs möjligheter att försvara din och andra medlemmars äganderätt.

Näringspolitiskt driver vi en linje där vi argumenterar för att familjeskogsbruket, genom PEFC och frivilligt avsatta bestånd, tar så bra ansvar för natur- och miljövärden att intrång ifrån stat och myndigheter i form av ytterligare reservat på våra medlemmars marker inte behövs. Ju fler medlemmar som har miljöavtal, desto starkare blir vår argumentation.

4

Hur är det upplagt?

Mellanskogs verksamhet är certifierat enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Detta utgör ett ramverk för hur vi sköter vår PEFC-certifiering, vem som ansvarar för vad, rutiner för revision, dokumentation m.m.

Mellanskogs miljöcertifiering är sprunget ur familjeskogsbrukets villkor och ger riktlinjer för miljöanpassningen i skogsbruket uppdelat i tre delar; skogsskötselstandard, miljöstandard och social standard.

Tillsammans bildar de PEFC Skogsstandard.

Kombinerat med skogsvårdslagen sätter de nivån för den miljöhänsyn Mellanskog, våra medlemmar och entreprenörer tar.

Alla entreprenörer som Mellanskog anlitar är certifierade enligt PEFC:s entreprenörscertifiering. Detta för att vi ska vara säkra på att de entreprenörer som utför skogsbruksåtgärder hos våra medlemmar har den kunskap som krävs i ett certifierat skogsbruk.

Ständig kontroll av vårt miljö- och kvalitetsarbete

Genom årlig extern och intern revision kontrolleras att arbetet sker enligt ISO 14001, att vi följer aktuell lagstiftning och att vi lever upp till PEFC-kraven samt våra egna kvalitetskrav formulerade i Mellanskogstandard.

Resultatet sammanställs i ett årligt Grönt Bokslut.

med mellanskog

NR 6 – 2012

Det interna revisionsarbetet består av kvalitetsdeklarationer som entreprenörerna lämnar för varje utförd skogsbruksåtgärd, våra egna kvalitets- och miljökontroller som görs på stickprov av utförda skogsbruksåtgärder samt revisioner av skogsägare som är certifierade genom Mellanskogs certifieringsparaply.

Vårt delägda bolag EC Skog genomför revisioner av våra entreprenörer.

Genom löpande rapportering av avvikelser och förbättringsförslag arbetar vi för att kontinuerligt förbättra vår verksamhet.

Varför certifiera sig?

Mellanskog fungerar som certifieringsparaply. Det innebär att våra medlemmar erbjuds certifiering enligt PEFC. Dan Glöde, utvecklingschef på Mellanskog menar att det i praktiskt utfall skiljer väldigt lite mellan naturhänsynen hos certifierade och icke certifierade skogsägare.

– Det är viktigt att alla förstår vilken nytta vi har i vårt näringspolitiska arbete av en hög andel miljöavtal bland våra medlemmar, säger Dan Glöde. Jag tror att de flesta av våra medlemmar har ett genuint intresse för natur och miljö. Det paradoxala är att även om man inte tycker om utvecklingen mot ett grönare skogsbruk, är det effektivaste sättet att motverka ytterligare reservat m.m. att certifiera sin fastighet.

Hur gör man?

Certifieringen innebär att man som skogsägare tecknar ett miljöavtal och därigenom åtar sig att sköta skogen enligt PEFC Skogsstandard. Mellanskog utfärdar PEFC-bevis till skogsägare som certifierat fastigheten enligt miljöavtal. En miljöpremie betalas för det virke som levereras.

Skogsskötselplan

Det är viktigt att ha en aktuell skogsskötselplan för fastigheten. För brukningsenheter större än 20 ha produktiv skogsmark skall en aktuell skogsskötselplan finnas eller upprättas inom fem år. Som medlem har man även tillgång till planen via medlemswebben.

Revision

Mellanskog reviderar årligen ca 100 skogsfastigheter som har miljöavtal med oss. Urvalet sker slumpmässigt bland våra certifierade skogsägare.

Revisionen är en del i vårt kvalitetsarbete där vi följer upp både att vi utför skogsbruksåtgärder på ett kvalitetsoch miljömässigt riktigt sätt och att våra certifierade skogsägare uppfyller PEFC Skogsstandard.

Vid revisionen besöktes ett NO-bestånd (Naturvård – Orört) som härjades av brand 2006.

En bit skog som stått orörd i och intill en rasbrant. Här finns fina naturvärden som gamla träd och död ved i olika stadier och nu även brandpåverkad skog.

Beståndet ingår i avsättningen för naturvårdsändamål.

Hur går det till?

Innan själva revisionen gör en internrevisor en kvalitetsoch miljökontroll av en skogsbruksåtgärd (t.ex. markberedning eller gallring) utförd under året. Har ingen ny åtgärd utförts granskas någon från tidigare år.

Sedan träffas skogsägaren, ansvarig skogsinspektor och internrevisorn.

Skogsskötselplanen gås igenom och man diskuterar åtgärdsförslag, naturhänsyn m.m. utifrån certifieringens krav på aktivt brukande och naturhänsyn.

Resultatet av kvalitets- och miljökontrollen diskuteras och ytterligare ett till två objekt besöks gemensamt i fält. Det kan vara ett NS-bestånd, en nybyggd väg eller kanske en röjning som väntar på röjsågen.

Internrevisor John-Erik Johnsson säger att många skogsägare är positiva till revisionen och vill visa vad de gjort i sin skog.

Skogsägare Arne Emilsson som är föremål för dagens revision arbetar som skogsentreprenör och har ett genuint skogsintresse. Arne anser att det är noga att man sköter skogen och ser till nästa generation. Han tycker att det är viktigt att bevara naturvärden och att certifiera sig är ett bra sätt samtidigt som det ger några kronor. På fastigheten har mer än kravet 5 % avsatts för naturvårdsändamål.

Text: Åsa Dagman och Dan Glöde Foto: Åsa Dagman

Faktaruta om PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes): PEFC-certifiering Mellanskog:

PEFC-certifiering Sverige:

Skogsmark: 571 200 ha (34 %) Skogsmark: 11 024 672 ha Antal skogsfastigheter: 5 385 Antal skogsfastigheter: 38 819

Antal entreprenörer: 2 304

Läs mer om PEFC på hemsidan, www.pefc.se.

Läs mer om entreprenörscertifiering på EC Skogs hemsida, www.ecskog.se.

med mellanskog

NR 6 – 2012

PEFC-certifiering globalt: 34 medlemsländer Skogsmark: 244 miljoner ha Antal skogsfastigheter: > 750 000 Antal företag (CoC): 9 449

5

persfolks gård

Viltkött för verkliga finsmakare Jakten, främst älgjakten sysselsätter många och det handlar om enorma mängder kött som hamnar i privata frysboxar. Det vill Lennart och Kari Robberts som driver Persfolks gård i Värmländska Bjälverud ändra på.

6

med mellanskog

NR 6 – 2012

ny vo - chef

I den lilla gårdsbutiken på Persfolk gård i Bjälverud, Sunne är hyllorna fulla av delikatesser. Här finns sylt, saft, kryddor, ost och oljor från olika producenter runt om i landet. Men den mest framträdande rollen har gårdens egna produkter. Dels vilt och kött i frysta förpackningar dels förädlade produkter som konjaksgravat älginnanlår och rökt vildsvin.

– Viltet skulle kunna ha en mer framträdande roll på gourmetnivå, säger Lennart.

Recept från medeltiden

På Perfolks gård står viltet i centrum. Älg, vildsvin och ren, förädlat eller inte, det går åt som smör i solsken.

Under morgonen har Lennart ägnat sig åt att skiva upp rågmjöls- och saltinbakat älginnanlår som ska serveras på en privat fest under kommande helg. Innanlåret har tillagats i ugn inbakat i en deg av rågmjöl och salt. Sedan används brödet som uppläggningsfat.

– Det är ett recept från medeltiden som jag har modifierat lite, berättar Lennart. Egentligen ska man inte ha några kryddor på köttet men jag brukar krydda med lite svartpeppar. Ursprungligen slog man sönder degen runt köttet när det var färdigbakat men det tycker jag är synd, det blir ett snyggt fat.

Serveras på stjärnkrogar

Det konjaksgravade älginnanlåret är också ett exempel på en produkt som bland annat restaurangen Selma Lagerlöf Spa i Sunne serverar till förrätt tillsammans med andra produkter, exempelvis lammkorv och lufttorkat älgkött från Persfolk.

– Viltet är ett av Sveriges starkaste företrädelser och det förtjänar en mer framträdande plats på våra restauranger som gourmetmat, säger Lennart Robberts vars rökta älginnanlår serverades i hela åtta månader på restaurangen Kock & Vin, stjärnkrogen i Göteborg med en stjärna i Guide Michelin.

Handlar helst lokalt

Jakten är viktig för många människor. De älgar och vildsvin som skjuts i Sverige varje år ger stora mängder kött, men merparten av det hamnar i privata frysboxar.

Mycket lite av det kommer ut i handeln, och ännu mindre till restaurangerna.

– Det är synd med en så fin råvara. Älgköttet som ligger i frysen blir sällan till något mer avancerat än tjälknöl. Inget ont sagt om tjälknöl, för det är gott, men det går att göra så mycket mer av viltkött.

Lennart köper in så mycket kött han kan nu under hösten. Så långt som möjligt vill han köpa värmländskt kött men det är inte alltid att tillgången finns.

Renköttet hämtas naturligtvis från Norrland.

Vildsvinsköttet kommer söderifrån även om svinen nu i allt större utsträckning börjar komma till Värmland.

– Vi har faktiskt haft vildsvin som bökat här i trädgården, berättar Lennart. De gillade äpplena som ramlat ned från träden.

Rökeriet har han enbart för egen del och tar inte emot kundkött för rökning.

– Det måste vi tyvärr säga nej till, vi har inga möjligheter att ta hand om det och det fungerar inte rent praktiskt in i vår verksamhet, avslutar Lennart.

Text & foto: Mari Nälsén

Ny vo-chef i Norra Värmland Han är en hemvändande värmlänning med ett förflutet i Sveaskog och Svenska skogsplantor. På fritiden jagar han gärna och favoritviltet är hjort. Möt Henrik Svensson som är Norra Värmlands nye vo-chef.

Henrik Svensson tog plats på Torsby-kontoret i mitten på september i en turbulent tid då det händer mycket, både lokalt och globalt.

– Mellanskog har just genomgått en stor omorganisering, vi har flera nya skogsinspektorer här på kontoret och utöver det är vi på väg in i en lågkonjunktur. Det är mycket som kommer att behöva göras för att vi ska fortsätta kunna ta marknadsandelar och inte tappa fart.

Det handlar om allt från rutiner till marknadsföring för att vi ska ha en bra snurr på verksamheten.

Efter ett antal år i Uppsala gick flyttlasset hem till Värmland igen och efter några år med mycket resor dök tjänsten på Mellanskog upp.

Henrik Svensson är gift och har två barn och mycket av fritiden går åt till familjen.

– Just nu handlar det mycket om barnens intressen, som sim- och skridskoskola.

Men han jagar också, mycket älg, rådjur och hjort och för närvarande letar han efter bra mark att jaga på i Värmland.

Gedigen bakgrund

Vilken är din viktigaste uppgift som ny vo-chef?

Han kommer från Edsvalla och är uppvuxen på en jordbruksfastighet och intresset för jord och skog har funnits där sedan barnsben. När han skulle välja yrkesbana stod valet mellan agronom och jägmästare. Det blev det senare. Direkt efter examen fick han arbete på Assi Domän som senare blev Sveaskog och sedan gick karriären vidare till Svenska skogsplantor där han arbetade som plantskoleförståndare i Bålsta och sedan blev han säljledare för Svenska skogsplantor.

– Det är att se till att vi inte tappar tempo och fortsätter producera och kontraktera. Vi har åtaganden mot våra medlemmar och mot våra leverantörer.

För även om skogen just nu är på väg in i en lågkonjunktur är det ändå viktigt att medlemmarna fortsätter att sköta sin skog och det är vår uppgift att motivera dem till att fortsätta göra åtgärder i skogen för att öka dess värde.

med mellanskog

NR 6 – 2012

Text & foto: Mari Nälsén

7

medlemswebb

Full koll på ekonomin via medlemswebben Enklare hantering

Det jag tror du som medlem uppskattar mest är dock den ökade tillgängligheten till merkontot. Klickar du på ”Ekonomi” kommer det på första sidan upp en rad där du direkt kan se hur mycket som finns tillgängligt på merkontot i dagsläget istället för att söka fram ditt senaste (kanske borttappade) årsbesked eller ringa till din skogsinspektor eller administrationen. Du kan du även på ett väldigt smidigt sätt beställa ut pengar från just merkontot. Du skriver summan du vill ha och klickar på knappen ”Skicka”. Klart! Inom ett par arbetsdagar finns pengarna på det bankkonto eller motsvarande som finns registrerat hos oss.

Alla papper samlade på en plats

Med nya medlemswebben igång har det varit en hel del prat om hur lätt det är att komma åt en uppdaterad version av sin skogsskötselplan och hur enkelt det är att kunna rita direkt i planen och eventuellt kunna visa sin skogsinspektor eller de övriga i en samäga hur man tänkt.

Nu vill jag passa på att belysa några andra fördelar med medlemswebben, fördelarna som finns under fliken ”Ekonomi”.

När du som medlem loggar in på medlemswebben via www.mellanskog.se kommer du till en startsida med tre ”knappar” Ekonomi, Kontrakt och Skogsskötselplan. Under fliken Ekonomi finns för dig som medlem några väldigt brukbara och enkla funktioner.

Med några få klick har du tillgång till rapporter och dokument där du hittar kopior på bl.a. dina årsbesked och uppdragsredovisningar.

På den första sidan under ”Ekonomi” kan du även se hur stor insatsen i föreningen är och om det finns outbetalda dellikvider. Detta kan vara något att tänka på när det är dags för redovisning. Här ser du direkt hur stora summor det gäller och under vilka år dellikviderna kommer betalas ut.

Vi alla vet att papper lätt kan försvinna, de läggs kanske i fel pärm, i fel pappershög eller bara går upp i rök. Med ytterligare några få klick på sidan ”Ekonomi” kan du nu enkelt komma åt kopior på tidigare årsbesked, fakturor, avräkningsnotor, uppdragsredovisningar och inmätta volymer.

Du som inte tagit chansen att kika på medlemswebben, gör det!

Lycka till!

Sara Lundgren

Sara Lundgren, skogsinspektor i Färila, Los och Kårböle i Ljusdals kommun, vo Hälsingland-Härjedalen.

8

med mellanskog

NR 6 – 2012

utbildning

Utbildning i den nya webbaserade skogsskötselplanen

Anna och Anders Owén, Ola och Eva Jonsson.

Fokuserade kursdeltagare.

Vid en utbildningskväll på Mellanskogs kontor i Edsbyn träffas elva skogsägare med ett stort intresse av att lära sig mer om hur man kan använda sin skogsskötselplan på webben.

Effektivare och roligare

En skogsskötselplan ger en beskrivning och en bra översikt av skogsinnehavet i det enskilda skogsföretaget.

Målsättningen med planen är att ge skogsföretagaren friska, växtliga och välskötta skogar samt visa vatten-, miljö- och naturvärdesområden som är viktiga att ta hänsyn till. I planen beskrivs alla bestånd utifrån ålder, markens produktionsförmåga, trädslagsblandning m.m. samt behov av skötselåtgärder.

Viktigt beslutsunderlag

Sammantaget utgör skogsskötselplanen det viktigaste underlaget för att fatta kloka beslut om hur skogen ska skötas den kommande tioårsperioden så att lönsamhet och tillväxt blir så god som möjligt utifrån de möjligheter som finns i varje företag.

Vid utbildningskvällen fick deltagarna möjlighet att bekanta sig med den webbaserade planen och se exempel på de möjligheter som finns i den.

I planen kan man t.ex. rita in nya vägar eller andra figurer, notera utförda åtgärder, lägga in älgpass och egna svampställen, mäta sträckor och arealer, förstora och förminska kartbilden, skriva ut anpassade kartbilder, se all avdelningsinformation och ta fram anpassade rapporter på samtliga bestånd med olika typer av åtgärdsbehov som t.ex. röjning och gallring.

Avdelningsinformation kan med fördel användas i Kunskap direkt (www.skogforsk.se/kunskapdirekt) för att göra tillväxt – och lönsamhetsberäkningar. med mellanskog

NR 6 – 2012

Anna och Anders Owén som äger sin fastighet gemensamt tycker att det var en väldigt intressant utbildning.

Anna ser möjligheter med att sköta och använda planen på ett bättre sätt och framförallt känns det roligare att ha möjligheten att ta fram planen på webben. Anders anser att det är viktigt att notera utförda gallringar, röjningar och nybyggda vägar så snart de är utförda. Att Mellanskog har utvecklat möjligheten för medlemmar att ha planen på webben tycker Anna och Anders är en utveckling i rätt riktning. Det blir mer överskådligt att ha planen tillgänglig på detta sätt och det underlättar dialog och samråd med skogsinspektoren.

Eva och Ola Jonsson äger också fastigheten tillsammans och de tycker att det ser mycket intressant ut att ha tillgång till planen via medlemswebben. Eva tycker att när man engagerar sig ser man ett ännu större värde i att ha planen lättillgänglig men det gäller att jobba med den. Eva och Ola har tillsammans röjt och målat alla sina rågångar och det gör att det är lättare att orientera sig i planen när man jobbar med den. Eva och Ola har varsin röjsåg och nu röjer de tillsammans och då blir det extra roligt att kunna ta fram planen och notera vad de tillsammans har utfört. De ser denna kurs som ett första steg i ett ökat användande av skogsskötselplanen. Nu är det upp till oss att träna och ringa till skogsinspektoren om vi får problem. Det behövs säkert fortsatt utbildning när vi vill kunna mer, säger Eva. Utbildningar anordnas inom hela Mellanskogs verksamhetsområde, i kalendariet kan du se när det sker i ditt område, så snart de är planerade. Det går även bra att redan nu anmäla intresse till din skogsinspektor.

Text & foto: Yngve Norgren

9

gener ationsskif te

Ett generationsskifte –

Anders ute i hästhagen och bjuder på goda höstäpplen.

Att genomföra ett generationsskifte, alltså att skifta ägandet av familjens skogsföretag från en generation till en annan, är en av de viktigaste ekonomiska uppgifter en skogsägare har att ta ställning till under sitt liv. De beslut som fattas i samband med ett generationsskifte är de som garanterar att familjens skog lever vidare i enlighet med den nuvarande ägarens intentioner. Därför är det oroväckande att så många väljer att vänta in i det längst. Eller väljer att inte göra någonting alls.

10

Det första som möter oss är några hästar i en hage. Då vet vi att vi har kommit rätt för hästar är ett av Anders Schönnings stora intressen här i livet, inte minst kallblodiga travhästar. Vid sidan av skogen alltså, för den har alltid kommit i första hand. Bostadshuset ligger alldeles intill hästhagen med en bedårande vacker utsikt över sjön Lingan. Det är på platser som denna man verkligen förstår varför många människor aldrig kan tänka sig att bo i en stad. Anders är född och uppvuxen på gården som tidigare tillhörde hans mamma och pappa, och han hoppas naturligtvis att hans barn och barnbarn ska kunna få samma glädje av fastigheten som han har haft.

att bara lyssna på den första advokat vi talade med hade vi fått sälja och bara behålla en väldigt liten del av pengarna, resten hade gått i skatt. Som tur var fick vi tips om en otroligt duktig kille på LRF Konsult i Bollnäs som kunde allt om de här frågorna och till slut löste vi det så att vi kunde ha kvar fastigheten i familjen, vilket känns väldigt skönt och också i linje med vad vår far hade önskat.

– Så med mina egna erfarenheter kändes det viktigt att inte sätta våra egna barn i samma situation som jag och min syster hamnade i, utan tidigt komma igång med de här frågorna och hitta en lösning som känns bra och rimlig för både mig och min fru och våra fyra barn.

Viktigt att börja i tid

Sälja, samäga eller köpa ut

Anders vet av egen erfarenhet hur det kan gå om man inte har gjort klart med ett generationsskifte när alla inblandade är i livet då hans far tyvärr gick ur tiden alldeles för tidigt.

– Ja, det var en jobbig tid, men det vara bara att göra det bästa av situationen, berättar Anders.

Det handlade bland annat om hur man skulle göra med fastigheten Anders och hans syster växte upp på.

– Det löste sig bra till slut, men om vi nöjt oss med

Ett generationsskifte är inte något man kan göra på egen hand utan det behövs hjälp av skickliga specialister för att belysa och beräkna alla de olika variabler som kommer att gälla beroende på hur man vill gå tillväga.

– Det är verkligen sant. Vi tog kontakt med LRF Konsult redan från början den här gången och de har varit med oss hela vägen och varit ett enormt stöd.

Annars började vår resa mot ett generationsskifte med att jag och min fru pratade igenom hur vi ville göra med mellanskog

NR 6 – 2012

fyra nya skogsägare andra, som passar dem bättre. På det här sättet får de alla lika mycket skog, samtidigt som de kan sköta sitt ägande på det sätt som passa dem bäst, säger Anders, innan vi dricker ur vårt kaffe och går ut och ser till hästarna.

Ur barnens perspektiv

Karin och Erik Schönning

och det var ingen tvekan om att vi helst såg att ett eller flera av barnen tog över fastigheten. Sedan samlades vi allihop till ett familjråd och jag frågade dem om någon var intresserad av att ta över.

– Två av barnen var väldigt på och två var mer avvaktande, kan man säga. Då hade en möjlig lösning varit att de två som vill ta över köpte ut de andra två, men det visade sig efter en tid att de två mer avvaktande kanske inte ville bli utköpta när allt kom omkring. Det här är bara ett exempel på hur viktigt det är att man tar sin tid och låter saker och ting sjunka in hos alla inblandade. Efter att ha funderat vidare kom vi fram till en lösning som passar alla och som skapar någorlunda rättvisa förutsättningar. Ett uppdelat samägande skulle man kunna säga.

En fastighet blir två

Fastigheten, med drygt 300 hektar skog i alla åldersklasser, är uppdelade i två tydligt separerade skiften som är lika stora. Det blev utgångspunkten för den lösning man nu har kommit fram till.

– Eftersom barnen går in i det här med väldigt olika syn på hur mycket tid och kraft de vill lägga på sitt skogsägande väljer vi att klyva fastigheten och dela upp den i två nya fastigheter som kommer att innehålla nästan exakt lika mycket skog. Dessutom tydligt uppdelade geografiskt. På så sätt kan Erik och Eva som har ett större intresse att vara på plats och arbeta i skogen ta över en del och sköta den efter sina önskemål. Samtidigt får Karin och Magnus, som bor i Skåne, den andra delen och kan välja att lägga ut det mesta av skötseln på med mellanskog

NR 5 6 – 2012

Två av Anders barn, Erik och Karin, bor i Uppsala där vi träffas för att höra hur de ser på det kommande generationsskiftet.

Det blir snabbt tydligt att deras syn på sitt framtida skogsägande ser mycket olika ut. Erik arbetar som skogsinspektor åt Vattenfall och älskar jakt och att vara i skogen.

– Det kommer att bli spännande att få vara med och forma vår framtida skog och ta beslut om olika åtgärder och sedan genomföra dem. I en skog som jag kan utan och innan och som är starkt förknippat med min pappa, berättar Erik.

Karin, som har doktorerat i kärnfysik och idag arbetar på Uppsala Universitet, har en annan syn på sitt kommande skogsägande.

– För mig är det mer känslomässigt än ett stort skogligt intresse. Det var här jag växte upp. Dessutom har jag barn som älskar att hälsa på mormor och morfar och busa i skogen och köra traktor. Men jag är inte överdrivet intresserad och hade aldrig köpt skog någon annanstans, förklarar Karin.

Börja i tid

Är det något hela familjen Schönning verkligen vill trycka på är det två saker. Ta hjälp av experter och börja i god tid, när alla fortfarande är pigga och krya.

– Sätt er ner och diskutera det här helt förutsättningslöst. Så alla får säga vad de tycker och tänker.

Gör man inte det går tiden och så hamnar man kanske i en sits där ett syskon vill vara kvar men inte har råd att köpa ut den andra, vilket inte är ovanligt med den värdering som råder på skogsfastigheter idag. Till slut blir båda syskonen missnöjda, förklarar Karin.

– Det finns massor av skäl till att man undviker det här. Man vill inte släppa taget och undrar vad barnen ska ställa till med i skogen, eller är rädd för att inget barn kanske vill ta över. Inget blir bättre av att låta bli frågan, tvärtom, det kan bli både dyrt och orättvist.

Nu har vi hittat en lösning som passar för vår familj och det känns väldigt skönt att veta att alla har varit med hela vägen i diskussionerna och vet vad som gäller för ägandet av skogen framöver, avslutar Anders.

Text: Martin Ekman, NPP Foto: Yngve Norgren & Martin Ekman

11

körsk ador

Enligt EU:s nya vattendirektiv får maskinerna inte röra botten på en bäck som korsas. Här har man byggt en bro med hjälp av virke och ris.

Anders Fransson är maskinförare och hoppas på en lång och kall vinter med tjäle i marken.

Körskador

– stor utmaning för hela branschen Dagens skogsbruk förväntas leverera färsk råvara från skogen året runt. Avverkningstakten har ökat, drivning och virkestransporter måste ske även under perioder med dålig bärighet i marken. Körskador är ett problem inom hela skogsbranschen. Mellanskog arbetar förebyggande genom noggrann planering och framförhållning.

Gunnar Björkholm

Det är blött i skogen. Vårens tidiga tjällossning och den extremt regniga sommaren och hösten har skapat stora problem för skogsbruket. Det är en utmaning att undvika att köra sönder den blöta skogsmarken för såväl Mellanskog som för övriga skogsaktörer.

I år antogs en branschgemensam policy för att minska körskador, som Mellanskog och 13 andra skogliga företag och organisationer står bakom.

– I grunden handlar det om att skapa ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Den här policyn ger en samsyn kring problemet och en gemensam definition av vad allvarliga körskador är, och hur de ska undvikas, säger Gunnar Björkholm, produktionschef på Mellanskog.

En av de viktigaste åtgärderna för att undvika körskador är noggrann planering innan arbetet påbörjas. Det handlar till exempel om att planera var basvägarna ska dras, var man ska undvika att köra och var det kan behövas extra förstärkning.

Så arbetar Mellanskog för att undvika körskador • Genom noggrann planering av avverkningsområdet.

• ”Rätt maskin på rätt plats”, dvs. anpassa maskin efter marktyp.

• Använder den teknik som finns, exempelvis risning, bärband på maskinerna och stockmattor.

• Mellanskog har en premie på upp till 25 kr/m3 to för områden som går att avverka året runt.

• Definierar avverkningstrakterna i olika bärighetsklasser för att utnyttja vinter och torra perioder maximalt.

12

Ovanligt blött i skogen

Anders Fransson är maskinförare och arbetar som entreprenör åt Mellanskog på Österby Gallring. När detta skrivs är det mitten av oktober och Anders Fransson är mitt uppe i en slutavverkning utanför Alunda i Uppland.

– Det är riktigt blött och svårjobbat i skogen just nu.

Innan vi drog igång det här jobbet gjorde vi ett rejält förarbete och risade basvägarna ordentligt för att undvika markskador, säger han.

Mellanskog har i vissa virkesområden egen personal som enbart arbetar med planering. Men samarbetet med entreprenörerna är oerhört viktigt för ett bra resultat.

– Det krävs erfarenhet för att kunna läsa av terrängen och göra rätt bedömningar. Många av våra entreprenörer gör en del av planeringen själva, säger Gunnar Björkholm.

Förebyggande åtgärder

Förutom planering och god framförhållning finns det andra åtgärder för att minska körskador. Mellanskog försöker i möjligaste mån att använda mellanstora maskiner i känsliga skogsområden. Att använda breda bärband på skotarna ger också bättre bärighet. Stockmattor är en annan teknik som används vid känsliga vattendrag exempelvis. Den vanligaste metoden är att lägga ris framför maskinerna. Men ibland gör väderförhållandena det näst intill omöjligt att undvika uppkomsten av körskador. Då gäller det att ha en god kommunikation.

– Ingen vill få sin skog sönderkörd, men ibland händer det tyvärr och då är det jätteviktigt att vi informerar skogsägaren. Normalt sett så lagar vi allvarliga körskador men ibland kan återställning/lagning faktiskt medföra att slamtransport och kvicksilverläckage till vattendrag förvärras. I de fallen kan det vara bättre att låta bli, säger Gunnar Björkholm.

Text och foto: Maria Bergenheim

med mellanskog

NR 6 – 2012

ordför ander ådet

Ordföranderådet

– en viktig länk i den demokratiska processen I en förening med över 32 000 medlemmar, där alla har lika mycket att säga till om genom principen ”ett medlemskap – en röst”, måste det finnas en väl fungerande och tydlig organisation för att medlemsdemokratin ska fungera effektivt och kunna omfatta alla medlemmar. Ordföranderådet är en del i den organisationen.

Stora delar av ordföranderådet med inbjudna gäster.

Mellanskog har valt en organisation där varje medlem tillhör ett skogsbruksområde (sbo), som är uppdelade geografiskt över Mellanskogs område, och utgör basen för föreningens verksamhet. För varje sbo utses en styrelse av medlemmarna i respektive skogsbruksområde. Sbo-styrelserna uppgift är att främja medlemmarnas ekonomiska och näringspolitiska intressen och medverka till en levande kontakt mellan medlemmarna och föreningens huvudstyrelse (alltså styrelsen för hela Mellanskog).

Högsta beslutande organ för Mellanskog är föreningsstämman. Vid årsmöte i varje skogsbruksområde utser man fullmäktige till föreningsstämman.

huvudstyrelse samt bolagets vd, säger Per. Vid varje sammankomst bjuder vi dessutom in andra som kan bidra med kunskaper och erfarenhet, inte minst våra egna tjänstemän.

– Vi träffas två till tre gånger per år och har rådslag kring aktuella frågeställningar och styrelseförslag, ofta i mindre grupper för att avsluta med ett öppet forum.

Ordföranderådet har också i uppgift att nominera kandidater till Mellanskogs valberedning. Man inte underskatta det kontakter som tas och det erfarenhetsutbyte som sker mellan representanter för de olika skogsbruksområdena vid de här träffarna. Vi verkar över ett stort geografiskt område där olika förutsättningar råder.

Ett rådgivande organ

Aktuella frågor

– Ordföranderådets viktigaste roll är att vara ett rådgivande organ för Mellanskogs huvudstyrelse och verkställande direktör i strategiska och näringspolitiska frågor, förklarar Mellanskogs medlemschef, Per Sandberg. Dessutom är det ett utmärkt sätt att inhämta och föra ut information mellan huvudstyrelsen och sbo-styrelser och utboråd. På det här sättet säkerställer vi att hela föreningen vet vad som diskuteras och är viktiga frågor för föreningen, samtidigt som styrelse och vd har en god bild av vad medlemmarna tycker och tänker kring de här frågorna. Det är ett sätt att skapa täta skott mellan medlemmarna och styrelse och vd, och det gör vi via sbo-styrelserna och utboråden.

Ordföranderådet samlades i Gimo i mitten på november och det var många viktiga frågor som behandlades.

Vi kommer att redogöra mer utförligt för innehållet i kommande artiklar. Mycket kort kan nämnas Mellanskogs egen ekonomi och kommande budget där man kan konstatera att det allt kärvare ekonomiska läget slår igenom även för Mellanskogs del.

– Tyvärr är det så, och Mellanskog har tagit hänsyn till detta inför nästa års budget genom att lägga fram ett besparings- och effektiviseringsprogram i syfte att visa ett positivt resultat för 2013. Mer glädjande är att se hur mycket näringspolitiskt arbete som sker ute i skogsbruksområdena. Inte minst i form av skogsdagar med inbjudan politiker som på så sätt får en tydligare bild av vad det innebär att vara privat skogsägare och hur vi förvaltar våra egendomar, avslutar Per.

Vilka ingår i ordföranderådet?

– Det gör ordförande och vice ordförande i samtliga sbo-styrelser. Det är de som har möten med Mellanskogs med mellanskog

NR 6 – 2012

Text & foto: Martin Ekman, NPP

13

skogsägarbesök

Tjänstledig för att röja skog Anders Engstrand

att hålla efter röjningen. Jag är nog inte ensam om det men fast besluten att hinna ikapp har jag tagit tjänstledigt från skolan det här året för att jobba mer i den egna skogen.

Delar sin tid mellan skogen och skolan

Nu tycker Anders att han hittat en lösning som passar när han arbetar i skogen två dagar och de övriga dagarna finns på gymnasieskolan i Ljusdal.

Det var när stormen Gudrun drog fram och fällde en del skog som idén kom att ta tjänstledigt. Den ofrivilliga avverkningen och inkomsten av levererat virke blev en bra investering för att kapa röjningsbehovet. Att komma ifatt för att under kommande år få balans i behovet av röjning.

– Det är en perfekt lösning att kunna motionera såväl kropp som hjärna. Man tänker så bra när man är i skogen och jag tror att både skogen och lärarjobbet har nytta av det. Hela året ut kommer jag att vara deltidsarbetare i den egna skogen och förhoppningsvis har jag hunnit med den mest akuta röjningen och är mer i balans.

Generationsskifte

Mellanskogs medlem Anders Engstrand på gården Karl-Jans i Hälsingland är fast besluten att hinna ifatt med röjningen i sin skog. En tjänstledighet från lärarjobbet gör att han räknar med att klara en eftersatt röjning.

– Det är en satsning som är helt nödvändig, dessutom rolig och lönsam.

Det första lätta snöfallet för vintern möter upp när vi på små skogsvägar letar oss fram till ett skogsskifte strax norr om Bollnäs. Efter en kortare vandring utmed rågången når vi fram till en redan påbörjad röjning. Det är här som Anders Engstrand räknar med att under dagen klara av ytterligare ett stycke röjning.

Det är en sen röjning och han är beredd att hålla med om att det är hög tid att ge sig in i beståndet. När han tidigare under åren jämförde röjningsarealerna med verkligheten tvingades han konstatera att det för varje år blev allt mer röjning.

– Det har tyvärr blivit något av ett glapp varje år att hinna med röjningen. Med ett lärararbete på heltid, familj och gård har inneburit att jag inte hunnit med 14

Gården Karl-Jans ligger en bit norrut utmed älven Ljusnan. Under många år och i flera generationer har släkten brukat åkrar och producerat mjölk. Senast var det Anders svärfar och hans fru som skötte gården.

Det innebär att han har bra stöd och hjälp av en tidigare generation.

Det var 2003 som Anders och hustrun flyttade in i släktgården, 2007 tog man över ägandet. Gården KarlJans har under de senaste åren förvandlats från mjölkgård med skogen som extra tillskott till att nu enbart vara skogsgård med jorden utarrenderad till en grannbonde. Idag omfattar gården totalt 125 hektar varav 85 hektar är skog i olika åldrar.

Investering

Att Anders tagit tjänstledigt för att röja i den egna skogen anser han som en lönsam investering.

– Det tar visserligen ganska lång tid innan man kan se resultatet rent ekonomiskt, men visst är det lönsamt på lång sikt.

Nu räknar Anders med att hinna ikapp den röjning som blivit eftersatt och i fortsättningen vara i takt med röjningsbehovet i skogen. För att ytterligare skaffa sig skogskunskaper har han nyligen tagit Grönt Kort.

När vi går i rågången fram till röjningen visar Anders på nysatta rågångsstolpar. Också det är ett arbete som passar för en tjänstledig lärare och där det finns mer att åtgärda.

– Jag hade egentligen ingen erfarenhet av skogsarbete när jag flyttade från södra Sverige upp till Hälsingland men tidigare brukare, bra grannar och en skogsägarförening i bakgrunden har gjort att kunskapen växt med åren. med mellanskog

NR 6 – 2012

Kan man röja själv är det bra men det finns alltid möjlighet att lägga ut röjningen. Huvudsaken är att den blir av annars är risken stor att andelen röjning ökar.

Då blir det svårröjt, dyrare och dessutom missar man kvalitetshöjningen i bestånden.

Röjningsberget Varje år ökar enligt Skogsstyrelsen landets arealer som behöver röjas. Nationalekonomiskt innebär det att landets skogsägare förlorar både i tillväxt och i kvalitet. I en nyröjd skog möter vi skogsinspektor Lars Wälås från Mellanskog.

– Det kan inte nog betonas att sköta röjningen i sin skog är ett av de mest lönsamma man kan göra. Det är alltid dyrare att röja när det blivit för grovt, oavsett om man gör det själv eller låter någon annan göra det.

Han betonar att det är viktigt att fortsätta sköta sin skog även i sämre ekonomiska tider. Att dra ner på skogsvården är som att såga av den gren som man själv sitter på. Det är viktigt att åtgärderna blir gjorda i tid, annars förlorar man genom betydligt sämre lönsamhet.

Text & foto: Sven O Sundin

Lars Wälås

Medlemspris på redskapsbärare Redskapsbärare 3 700 kr (inkl moms)

Som medlem i Mellanskog erbjuds du att köpa en redskapsbärare till ett mycket förmånligt pris. Redskapsbäraren gör att du slipper smutsa ner bilen med rågångskäppar, röjsåg, plantor, planteringsutrustning och annat som hör skogsbruket till.

Ordinarie pris: 5 500 kr inkl moms.

Medlemspris: 3 700 kr inkl moms.

med mellanskog

NR 6 – 2012

Har du dessutom ett skogsskötselavtal får du hem den fraktfritt. Har du inte skogsskötselavtal tillkommer frakten med 625 kr.

Fakta och beställningstalong hittar du på vår hemsida www.mellanskog.se. Du kan även ringa 010-482 80 00 och göra din beställning.

15

besök österbymo

Ingen teknik kan ersätta trä som material I Österbymo, i södra Östergötland, finns ett av Sveriges ledande lövträsågverk. Mellanskog har sedan länge levererat lövtimmer till Almo Hardwood AB. Möt vd Peter Blom som vågade satsa österut och som nyligen gjort en stor investering i en ny såglinje för ek, trots rådande lågkonjunktur.

Först och främst måste vi sätta Österbymo på kartan. Österbymo ligger i Ydre kommun och är Sveriges minsta kommunala centralort. Ett litet samhälle med dryga 800 invånare, där alla känner alla och där man kan ta en kaffe med ostfralla för 45 kronor på det lilla caféet. Här startade Peter Bloms far ett småskaligt sågverk 1950.

Nischade sig mot lövträ

Peter Bloms dotter Elizabeth Stålner sköter försäljningen av Österbymogolv.

I stort sett sker den uteslutande via internet där kunderna själva söker upp dem.

Virket lagras och torkas, rätt konditionering påverkar kvaliten.

Redan på 60-talet började sågverket så smått att rikta in sig på lövträ och virket såldes framförallt till olika möbelföretag. På den tiden fanns det till exempel flera pinnstolstillverkare runt om i Småland. Själv började Peter sin bana i familjeföretaget i mitten av 70-talet.

I slutet av 70- och början på 80-talet, nischade man in sig ännu mer mot lövträ, då framförallt björk och al.

– Sågverksbranschen genomgick en generell omstrukturering där enheterna bara blev större och större.

Som ett litet sågverk var vi tvungna att specialisera oss för att överleva, berättar Peter.

Som mest sågade Almo Hardwood upp till 15 000 m3 timmer per år i Österbymo. Men i mitten av 90-talet började konkurrensen hårdna, och den kom österifrån.

– Ja, från Baltikum. Många i branschen tog inte detta på allvar utan tänkte att ”äsch det går nog över”. Detta trots att det började komma mer och mer offerter och leveranser därifrån, minns Peter.

Men han ignorerade inte konkurrensen utan kom istället i kontakt med ett sågverksföretag i Lettland. Så småningom blev Almo Hardwood delägare och senare blev det lettiska företaget ett helägt dotterbolag.

Björktimmer skeppas till Riga

Den nya bark- och reducerlinjen måste klara större stockdimensioner nu när Österbymoenheten har riktat in sig mot svensk ek. Kutterbanden skalar av barken och stocken åker vidare till sågning.

16

Idag går allt björktimmer man köper till olika samarbetspartners österut. Det skeppas via Norrköping till olika hamnar där det sedan förädlas hos sågverk och plywoodtillverkare. Mötet med Baltikum och övriga Östeuropa har vidgat vyerna för Peter.

– Det har fått mig att lyfta blicken och se fler möjligheter och nya marknader. Till exempel har vi börjat exportera björk till Asien. Det fungerar bra, även om marknaden just nu är avvaktande.

Idag har man ett utvidgat samarbete med både Kina och Vietnam. Där produceras företagets träkomponentprodukter som främst utgörs av karmmaterial till dörrar, fönster och lister. med mellanskog

NR 6 – 2012

Regler för björktimret som Almo köper av Mellanskog • Minimum toppdiameter: 20 cm.

• Längder: 3,4, 4,1 och 4,9 meter (obs! inga undermål) • Rödkärna: Tillåts upp till 50 % av diametern så länge den är fast och hård.

• Krök: Endast långböj om maximalt 3 cm per 1,5 meters längd.

Siktar framåt. Framöver är det inte omöjligt att verksamheten i Österbymo taktar upp för att klara av ännu större volymer, säger Peter Blom.

Skar ned verksamheten

Lövträsågverk klarar sig bättre

Men vad hände med företagets enhet i Österbymo när verksamheten så hårt riktade in sig på Lettland? Till en början skars verksamheten ned från 25 anställda till 3. Detta påverkade också Mellanskog på så vis att det blev svårare att hitta köpare av lövträ. Peter var dock på tårna med en ny idé.

– Jag ville utveckla två linjer parallellt. Dels det ljusa träslaget som björk och dels det traditionellt mörka som ek. Jag kände att det borde gå att få igång en verksamhet för även det mörka träslaget, efterfrågan saknades ju inte, säger han.

Därför drog han åter igång Österbymoenheten, men denna gång med inriktning på sågad ek.

En stor anledning till branschens dåliga marknadsläge just nu beror på den starka svenska kronan. Men ett lövträsågverk drabbas inte lika hårt som barrindustrin.

Peter förklarar: – Barrindustrin är till stor del beroende av nybyggnation. I dåliga tider drar man ned på byggandet runt om i världen och det slår hårt mot branschen. Men vi säljer inte enbart till nybyggnation, våra produkter används till största delen till inredningsprodukter. Där är efterfrågan ganska jämn trots lågkonjunkturen, därför drabbas vi inte lika hårt som våra kollegor som arbetar med barrträ, säger han.

Utvecklat ett eget golv

Ett tips för att lyckas bra i branschen är att omge sig med rätt människor. Men hur vet man vilka som är rätt människor?

– Det vet man inte förrän efteråt, när man har gjort affärer med varandra. Det gäller att ha tur och jag hade tur som träffade rätt personer i Lettland.

Men även om en viss gnutta tur spelar in så handlar Peters framgångar väldigt mycket om erfarenhet, kunskap och god känsla för marknaden.

– Vi jobbar dessutom med ett material som är väldigt speciellt. Människor tycker om att omge sig av trä, ingen teknik kan någonsin ersätta det, säger han.

Mellanskog levererar drygt 1 000 m 3 björktimmer per år till Almo Hardwood.

Idag är Almo Hardwood i Österbymo främst inriktade på svensk ek. Men de tar även emot andra träslag och specialbeställningar. Företaget har också tagit fram en helt egen produkt.

– Vi är väldigt stolta att som ett litet sågverk kunna presentera vårt eget Österbymogolv. Det är ett massivt trägolv som endast är 14 mm tjockt. Det kräver sitt hantverk med rätt konditionering och torkning. Österbymogolvet finns i fyra olika träslag; ask, björk, al och ek. Golvet är populärt och har vunnit intresse hos flera kända arkitekter och pryder också flera museer, till exempel Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby.

Utvecklar trots krisen

Idag har Österbymoenheten ett 10-tal anställda, med sju personer som arbetar i produktionen. Sågverket omsätter 22–25 miljoner kronor per år och ligger på en årlig kapacitet på 6 000 m3 virke. Även om man i år ligger några procent över fjolårets omsättning så märker Peter Blom och hans anställda av den ekonomiska krisen.

Investeringen i den nya såglinjen för ek kostade cirka 6 miljoner kronor. Hur vågar du satsa mitt i rådande lågkonjunktur?

– Kanske är det just då man ska investera. Man måste våga tänka långsiktigt för att vara beredd och kunna vara med när marknaden vänder.

med mellanskog

NR 6 – 2012

Ödmjukhet och tur ger framgång

Text & foto: Maria Bergeheim

Fakta: Namn: Peter Blom Gör: Vd för Almo Hardwood AB Familj: Hustru och tre döttrar, alla arbetar på Almo förutom yngsta dottern som går på gymnasiet.

Det bästa med mitt jobb: Att träffa intressanta människor, nya kulturer och att få jobba med trä.

Favoritträslag: Alm, det har fantastiska färgnyanser.

Fritidsintresse: Jag studerar bibeln, som ett Jehovas vittne är det viktigt för mig. Bibeln innehåller så mycket värdefullt för oss människor.

Annars tycker jag om idrott, själv spelar jag bl.a. tennis med svärsonen (som också jobbar på företaget).

Framtiden med tre ord: Det blir bättre.

17

fr ån skogen

Vilka planer har du för skogen inför nästa år?

Politikerträffar i våra skogar

Hans Herlovsson, Örbyhus

– Jag kommer att i första hand prioritera röjning och gallring.

Det är där jag kan påverka både kvaliteten och en volymtillväxt.

På så sätt får jag arbeta med saker jag är intresserad av, som samtidigt blir en investering för framtiden. Eventuellt kan det bli en föryngringsavverkning som jag lejer bort.

Skogsbruks Västmanland har arrangerat en politikerträff som gick av stapeln på Väsby Gård i Sevalla. Gruppledarna för respektive parti i Västerås kommun fick en inbjudan där det beskrevs hur viktig skogen är för den skogsägande företagaren och hur mycket pengar ”skogen” årligen omsätter i kommunen.

Det blev en bra diskussion med de sju närvarande politikerna där ämnen som markberedning, trädslagsval, viltbetning och historiskt markanvändande kom upp. Även en del praktiska övningar genomfördes där politikerna fick pröva på att plantera en föryngringsyta. Arrangemanget mottogs väldigt väl av de närvarande politikerna och man bestämde att man gemensamt ska fortsätta denna dialog för att förebygga ev. intressekonflikter i framtiden.

Erik Munters, Dala-Järna

– För min del kommer det främst att handla om att röja och gallra. Sedan finns det rågångar som ska förstärkas och en del hjälpplantering som ska hinnas med. Så det blir fullt upp även nästa år.

Virkesområde Örebro bjöd, tillsammans med LRF Örebro, in länets riksdagspolitiker till en skogsdag utanför Hallsberg.

Johan Pehrsson (fp), Matilda Ernkrans (s) och Mia Sydow Mölleby (v) fick på plats ta del av hur privatskogsbruk fungerar och sköts, samtidigt som man diskuterade skogspolitik i allmänhet och skogsskötsel och äganderätten i synnerhet.

Dagen bjöd på bra diskussioner där fokus låg på hur viktigt det är att det får vara enkelt att bruka skog som leder till aktiva skogsägare, vilket gynnar både miljö och produktion.

Hans Halvarsson, Amnerud

– Det finns alltid skogliga åtgärder som ska utföras. Det gäller nästa år precis som alla andra år. Det jag kommer att fokusera mest på nästa år är en planerad gallring, så mycket är klart redan nu.

18

Skogsägarens Företagsbok 2013 Denna bok är en uppdaterad version av förra årets bok. Boken är indelad i ”Förvärva”, ”Äga” och ”Överlåta” där ”Äga” är den största delen. Ett praktiskt sökordsregister gör det enkelt att hitta det man söker. Boken är skriven av LRF Konsult i samarbete med skogsägarföreningarna. Boken har 200 sidor och kan beställas via vår hemsida, www.mellanskog.se eller tfn 010-482 80 00. Priset är 100 kr för medlemmar och 200 kr för övriga.

Moms och frakt tillkommer.

med mellanskog

NR 6 – 2012

fr ĂĽn skogen

med mellanskog

NR 6 – 2012

19

Medlemserbjudanden Som medlem i Mellanskog erbjuds du ordentliga rabatter på en mängd olika varor i handeln.

Både generella rabatter och tillfälliga specialerbjudanden. Du kan läsa mer på mellanskog.se, under medlemsförmåner. Det lönar sig att vara medlem i Mellanskog!

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.

www.mellanskog.se