Med mellanskog nr5 2015

5 2015

MEDLEMSTIDNING

Nätverksträff för nyblivna skogsägare.

Marie Wickberg – Mellanskogs nya kommunikationschef.

Var rädd om vattnet

Följ med

på ett unikt dopp

Ida tar med oss på en tur i timmerbilen.

innehåll

med mellanskog nr 5, 2015 4

8

3 Ledare

4

Skogsägarbesök

6 Fastighetsmarknaden 7 Ny kommunikationschef 8 Nätverksträff 11

Nya upphandlingar

12 En åkares vardag 15

Förtroendevalda

16

Skota över vattendrag

18 Skogsägarnas önskelista 21 Cityskogsägarna 23

”När du tittar på dina båda tassar, behöver du bara bestämma dig för vilken som är den högra, sedan kan du vara säker på att den andra är den vänstra.”

Viktigt inför årsskiftet

24 Trädgårdskrönika 25 Vd-krönika

26

Från skogen

Nalle Puh

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m 10 augusti 2015

12

Krediträntor Merkonto 0,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

3,50 % 5,50 % 8,60 %

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Jonas Olinder, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten (föräldraledig), Jens Axelsson, Staffan Dahlbrink, Lars Nordström, Carolin Carlsson, Martin Ekman.

24

16

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: marie.wickberg@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Skotare Foto: Carlo Laszlo Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2015 Ansvarig utgivare: Marie Wickberg, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2

ledare

SKOGENS

n e d r ä v många

Varför skogsägande? Svaret formar vi var och en – kanske tillsammans med vår familj, men det finns åtminstone ett svar som vi samstämmigt kan ge: För en hållbar framtid!

Skogen är en fantastisk resurs, som – i vårt land – varje år växer mer än vi avverkar.

Skogen levererar skönhet och rika möjligheter till rekreation, motion, svampp­lockning och annat friluftsliv. När träden skördas, skapar de förutsättningar för hälsosamma hus, biobränsle och en mängd produkter som kan befria oss från all fossilanvändning. Svenskt familjeskogsbruk – 330 000 olika skogsägare – blir tillsammans garanter för skogarnas mångfald. Det är nyckeln till det biobaserade samhället, i samklang med naturen.

M

ellanskog gör skillnad. Vår stora massavedsaffär med SCA tryggar råvaruförsörjningen till en modern industri som gör material till basvaror som i sin tur gör livet lättare och lyckligare för miljontals medmänniskor runt om på jorden. Vår biobränsleverksamhet gör att skogsägare med stolthet kan berätta att deras skogar ska värma stockholmarna via det nya kraftvärmeverket vid Värtahamnen. Vårt ägande i Setra vässar en av Nordeuropas största sågverkskoncerner till ökad effektivitet och, utifrån konjunktur, relativ framgång.

Vi är många skogsägare i Mellanskog. Det gör oss starka också när vi tar till orda i debatter om skogspolitik och framtidssamhälle. Min bild är att när vi i familjeskogsbruket talar, då lyssnar beslutfattare. Vi möts med respekt – vilket förstås inte alltid är det samma som att budskapet hörsammas.

Det nationella skogsprogrammet

Nu är spelreglerna för svensk skog riktigt i stöpsleven.

I det första nationella skogsprogrammet ska – förhoppningsvis – de flesta aspekter av skog behandlas. Vi i Mellanskog engagerar oss och några av våra tunga inspel gäller: Sambandet mellan rätten att äga och rätten att avgöra, och att samhällets krav på avsättningar för natur-

med mellanskog

NR 5 – 2015

vård måste följas av värdig ersättning. I klimatomställningen gör skogen störst nytta genom sina material som kan ersätta betong, stål och fossila råvaror. Att skogen skapar nya arbetstillfällen och samtidigt behöver lyckas attrahera till de många utbildningsplatser som redan finns. Diskussionerna är intensiva. Här har vi i Mellanskog en viktig roll och en möjlighet att föra våra medlemmars talan – låt oss ta den!

Advent och juletid nalkas. I den västerländska traditionen firas julen med ett litet flyktingbarn i centrum. Enligt både tro och naturvetenskap är skogarna en del av den skapelse som gör liv möjligt på vår planet.

När många flyktingar nu söker fristad i vårt land – och skogarnas behov av arbetskraft skriar – pågår spännande samtal i branschen om hur skogen kan bli ett kitt som fogar samman ett samhälle som riskerar att slitas isär.

Gott nytt år!

Karin Perers Mellanskogs styrelse

3

Champinjonerna ger omväxling i familjeföretaget Verksamheten på gården utanför Björkvik i Sörmland, vilar på tre ben; lantbruket, skogen och champinjonodlingen. Allt är viktigt för familjeföretaget. Måste Rolf Wirengren välja vad som är mest stimulerande svarar han champinjonerna, men säger i samma mening att det är omväxlingen i vardagen som berikar.

TEXT & FOTO: Lena Magnergård

Fick idéen på kurs hos Lantbruksnämnden

R

Verksamheten med champinjonerna är delvis en följd av omställningen som lantbruket i Sverige gick igenom på 90-talet, Rolf berättar: – Jag, liksom många andra bönder, letade efter ett komplement till jordbruket. Jag ville inte fortsätta arbeta med djur, på grund av dålig lönsamhet men jag hade inte tillräckligt med skog eller egen mark för att kunna leva enkom på spannmålsodling. På en kurs, i regi av Lantbruksnämnden, fick jag upp ögonen för champinjonodling.

– Vi var nog ett 20-tal, främst lantbrukare i Sörmland, som drog igång svampverksamheter. För mig passade det utmärkt eftersom den gamla ladugården stod tom. Jag var också mån om att hitta en bulkvara där inte alltför många mellanhänder var inblandade. Jag ville helt enkelt komma närmre kunderna.

olf Wirengren bor utanför Björkvik i Katrineholms kommun tillsammans med hustrun Florence som är sjuksköterska. Rolf är lantbrukare. Barnen är utflugna. Tidigare hade han såväl grisar som kor men Rolf fick en känsla, redan på 80-talet, att mjölkkor inte skulle vara särskilt lönsamt. Då, för drygt 30 år sedan, fick en mjölkbonde samma literpris som mjölken ger idag. Med facit på hand hade Rolf alltså rätt. Han valde i stället att satsa på spannmålsodling. Skogen har alltid funnits med som ett komplement.

Att arbeta med spannmål innebär att säsongen har två stora toppar. På våren i april och maj och på sensommaren mellan augusti och oktober. Under dessa tider går såmaskin, harv och plog för högtryck.

4

– Jag har löst det genom att låta champinjonerna ligga i träda under högsäsong i lantbruket och på semestern. Då gör jag helt enkelt ett avbrott i odlingen, berättar Rolf, och fortsätter: – Det innebär att champinjonodlingen är en slags deltidsverksamhet. Den får ligga i träda in när det är lite lugnare.

med mellanskog

NR 5 – 2015

skogsägarbesök

Björkviks champinjonsoppa 250 g färska champinjoner 3 msk smör eller margarin 3 msk mjöl 7 dl kokande vatten 1 tärning hönsbuljong 3 dl grädde ½ dl rött portvin eller matlagningsvin salt och peppar Finhacka eller mixa champinjonerna i små bitar.

Smält smöret och lägg i svampen. Fräs ihop och tillsätt hönsbuljongen tillsammans med kokande vatten. Koka in, tillsätt mjölet och blanda väl.

Koka 2–3 min. Tillsätt grädde och vinet. Smaka av efter att ha kokat 2 min med salt och peppar.

I dag får Rolf Wirengren en totalskörd på ungefär sex ton från sin champinjonodling. Han levererar direkt till närliggande butiker, främst i närområdena Katrineholm och Nyköping.

– Det är så praktiskt ordnat att min fru tar med sig champinjoner på morgonen in till Katrineholm och levererar till butikerna innan hon går till sitt ordinarie jobb på vårdcentralen, säger Rolf. Dessutom levererar en granne till Nyköping så allt fungerar väldigt smidigt.

Viktigt att styra klimatet

I den gamla ladugården, som nu fungerar som ”champinjongård”, är klimatstyrningen det absolut väsentligaste. Här finns bara två årstider. Sommar då muselet växer. Den totala omloppstiden är fyra veckor. Efter den första veckan, när muselet, som förenklat är det frö ur vilket champinjonerna kommer, har växt upp till ytan, ställer Rolf om klimatet till höst. Då sänker han temperaturen och släpper på friskluft. Det är också nu, under vecka två, som Rolf vattnar rikligt. Det blir helt enkelt höstregn i odlingen. Rolf säger att det är roligt att kunna styra klimatet.

– När det gäller lantbruket, är det ju dessvärre inte möjligt, säger han skämtsamt.

– Fem, sex dagar senare kan jag ta första skörden, fortsätter Rolf. Sedan går det att få fram ytterligare tre, med mellanskog

NR 5 – 2015

eller vid goda tider, fyra skördar, parallellt med att man skördar. Därefter är omloppstiden över och det är dags att byta i bädden, där champinjonerna odlas. Med resterna, det vill säga halmen som muselet legat i gödslar jag mina åkrar.

Inga tillsatser

Det finns inga kemiska tillsatser eller bekämpningsmedel i Rolfs odling. Frågan är då om det inte finns något som hotar champinjonernas tillväxt.

– Jo, visst finns det hot, säger Rolf. Det pågår en ständig kapplöpning med andra svampar som vill etablera sig i bädden och det händer också att insekter kan dyka upp. Det gäller att vara på sin vakt och i sämsta fall får man byta ut halmen tidigare.

Verksamheten med champinjonerna anpassar Rolf helt efter gårdens övriga sysslor.

– Skogen har jag ju hjälp med när det behövs så den sköter sig i regel själv. Det är snarare lantbruket som får styra jobbet.

Men på tal om skog, går du själv ut i din egen skog med svampkorgen på armen och plockar champinjoner?

– Nej, skrattar Rolf. Det händer nog inte, men min hustru letar gärna kantareller. Skogen njuter jag mest av. Där finner jag stillheten och en ro som är svår att beskriva.

5

fastighetsmarknaden

På LRF Konsult har vi en omfattande process för hur vi samlar in och behandlar statistik med de fastigheter vi förmedlar som grund. I materialet ingår endast fastigheter som varit utbjudna på öppna marknaden och avser endast skogsmark.

Ma

FASTIGHETSMARKNADEN

r ku s Heli n

Läget på

TEXT: Markus Helin, LRF Konsult

Unikt är att såväl lagfarna överlåtelser liksom överlåtelser i form av fastighetsreglering (där en hel fastighet eller delar av skogsmark, överförs till en annan) finns med. Arbetet kring statistiken har sedan 1995 varit densamma varför materialet tydligt visar variationer och trender.

Den senaste bearbetningen av statistiken utförde vi vid halvårskiftet 2015. Kikar vi på ett större område som t.ex. mellersta Sverige finner vi att marknaden i genomsnitt var beredd att betala 409 kr/m³sk för beskogad mark i detta område, vilket är en ökning med hela 8 %.

Den som investerade 3 miljoner kronor fick i genomsnitt i detta område 59 hektar med ett virkesförråd om 7 300 m³sk. Naturligtvis varierar prisbilden kraftigt kring ett medelvärde från ett så stort område. Det visar inte minst figuren till höger som t.ex. visar att priset per hektar vid ett virkesförråd om 200 m³sk har varierat från 60 000 kr/ha till 120 000 kr/ha i det grönmarkerade området mellersta Sverige.

Kännetecknande för marknaden i stort under 2015 är att utbudet varit lågt. Ett lägre utbud i kombination med ett historiskt lågt ränteläge är en bidragande orsak till prisuppgången. Låga räntor ger dessutom låg avkastning på räntebärande investeringsalternativ. Börsen har vidare varit mycket turbulent en tid. Sammantaget har detta ökat intresset för skog som investering. Som bekant växer skogen lika mycket oavsett ränteläge varför många ser skog som en god investering i tider då lågriskalternativ ger dålig avkastning och börsen är turbulent. Så länge den låga räntan kvarstår är bedömningen att marknaden för skogsfastigheter kommer att vara stabil. Enligt Riksbankens räntebana höjs reporäntan först i under andra halvåret 2017 för att därefter höjas i långsam takt. En högre ränta borde innebära lägre fastighetspriser, eller?

Jo, enligt ekonomisk teori är fastighetspriserna höga när det är låg ränta och vice versa men det är inte fullt så enkelt. Man får t.ex. inte glömma bort varför Riksbanken höjer räntan, för att Sveriges ekonomi snurrar på med högre aktivitetet som leder till inflation. Då är det troligt att råvarupriser av olika slag, t.ex. virkespriser, även stiger.

Om virkespriser stiger får det en positiv effekt på skogsmarkspriser. En högre framtida ränta och samtidigt bättre betalt för råvaran kan alltså mycket väl ta ut varandra.

6

Kr per hektar

Genomsnittspris (kr/m³sk) för skogsmark första halvåret 2015 i 10 olika områden.

Område

Pris kr/m3sk

10

175

9

281

8

260

7

328

6

439

5

461

4

542

3

501

2

571

1

582

Sverigemedel

383

med mellanskog

NR 5 – 2015

ny kommunik ationschef

ie W ickberg NA M N : Mar ellanskog nschef på M mmunik at io ko y N L: AK TU EL ma BOR : Brom ik , Värmland st ra Ämterv Vä T: X rig Ä V P UP a (en långhå , hunden A sk lle O n . bo m on ra sy sk FA M IL J: Sa med bl.a. fy h stor familj vors teh) oc rmland, ra torpet i Vä SE : Renove ES TR IN S FRIT ID ar av springa. rsonlig t ansv K : Utan pe O B TA S SENAST LÄ son.

Lena Anders de söker fr u.

PÅ T V : Bon at , SER H ELST h äter god m G : Lagar oc A D N Ö S DIG GÖR EN LE a spisen. pn öp i r da el

”

Vi måste utveckla Mellanskog så att alla sorters skogsägare i Mellansverige känner sig välkomna

Mellanskog har i Marie Wickberg fått en ny kommunikationschef. Med ansvar för näringspolitik och kommunikations- och medlemsfrågor saknas inte arbetsuppgifter i en tid när skogsägarrörelsen står inför stora utmaningar.

TEXT: Martin Ekman, Matador FOTO: Maria Bergenheim

A

tt Marie Wickberg har bred erfarenhet av näringspolitik och kommunikation råder det ingen tvekan om. Med ett förflutet som riksdagsledamot (C), stabschef på Näringsdepartementet, pressekreterare och ledarskribent kommer Marie väl rustad till sitt nya arbete.

– Jag har genom åren arbetat mycket med skogspolitiska frågor, inte minst på Närings- och Landsbygdsdepartementet. Till det kommer att jag har växt upp i de värmländska skogarna på familjegården i Västra Ämtervik, och jag brukar säga att skogen har varit med mig hela livet, när jag var barn var den min lekplats, idag är den både mitt jobb och ett ställe där jag får lite lugn och ro. Att pappa dessutom är skogsentreprenör och både en syster och sambo är jägmästare har gjort att väldigt mycket i mitt liv handlat om skog, berättar Marie.

Viktigast är medlemmarna

– Som ekonomisk förening är Mellanskog dess medlemmar, och utan nya medlemmar skulle vi tyna bort.

Medlemmarna är vår livsnerv och vårt existensberättigande. Därför är arbetet med hur vi når skogsägare som idag väljer att inte vara medlemmar så viktigt. Här har Mellanskogs arbete med den nya affärsplanen kommit fram till bra och viktiga analyser som jag delar, förklarar Marie. En av de slutsatserna är att vi måste bli mycket bättre på att nå ut till fler grupper av skogsägare. Skogsägare är väldigt olika, utmaningen är att få Mellanskog att kännas viktiga och intressanta för just dem. Det handlar med mellanskog

NR 5 – 2015

inte minst om människor som bor och arbetar i tätort och har skogen som bisyssla, skogsägande kvinnor och yngre skogsägare. Här måste vi förnya oss och det kommer att märkas i sättet vi uppträder och kommunicerar med våra medlemmar och andra skogsägare.

Näringspolitik och klimatmål

Det har historiskt funnits en stor politisk förståelse för att skogen är en stor del av vår basindustri och hur viktig skogsnäringen är för landet och vår ekonomi. Det har gjort att regelverk har varit tydliga och långsiktiga med en bred samsyn över blocken i riksdagen. Något man enligt Marie inte kan ta för givet längre.

– Nu ser det politiska landskapet helt annorlunda ut än tidigare med fler politiska partier i riksdagen och ingen kan förutse hur det blir längre fram. Därför är det ännu viktigare än tidigare att vi vässar och når fram med våra budskap till politiker och allmänhet. Viktigast är som tidigare äganderätten och rätten att bruka våra skogar med frihet under ansvar, men det rör mycket annat också som påverkar oss. Skogspolitiken kan plötsligt ändras från ett år till ett annat och det klarar inte vår verksamhet. Med en omloppstid i skogen på 80 år måste alla långsiktigt veta vilka regler som gäller.

– Vi måste också vara väldigt tydliga med vilken roll skogen spelar som del av en bra klimatpolitik. Ska vi nå våra klimatmål är det absolut nödvändigt att vi fortsätter att bruka våra skogar och använder råvaran, avslutar Marie Wickberg.

7

Pilotprojekt för nytt nätverk En skogsträff till fjälls blev startskottet på ett kunskapsutbyte och nätverkande för skogsägande kvinnor med framåtanda. Bland krokiga fjällbjörkar pratades det gran och tall som aldrig förr.

TEXT: Christer Lindberg FOTO: Christer Lindberg, Anneli Jonsson Grevgåd

A

tt äga skog och förvalta den rätt, blir mycket enklare med rätt kunskaper. För en nybliven och oerfaren skogsägare finns mycket att lära. Det kan handla om alltifrån måttenheter till kunskaper om gallring och avverkning, likväl som att de rätta kontakterna måste knytas för att hitta branschfolk att lita på.

Det var med den bakgrunden som idén om en träff utan fasta ramar föddes, en träff med trevligt umgänge som energikälla men med kunskapslyft som målsättning.

– Jag tror att nyblivna skogsägare inte vågar fråga tillräckligt mycket i sammanhang där kunskapsnivån är väldigt olika. Så vi tog helt enkelt tag i saken och bjöd in till ett event på Storhogna fjällhotell, säger Anneli Jonsson Grevgåd som tillsammans med Karina Persson arrangerade träffen.

Skaffa sig överblick om skogsägarnas önskemål och behov

På hotellet i Storhogna, där fjäll möter skog, blev diskussionerna stundtals långa och som Anneli förutspått delades mycket kunskap. Men huvudsyftet med denna första träff var ändå att få en överblick av behovet, vilka kunskaper vill nyblivna skogsägare ha?

8

– Att de flesta ville lära sig få kontroll på ekonomin var kanske väntat men jag förvånades lite över hur engagerade många är i sin skog. Man vill lära sig sköta skogen och förstå sin egen skog även om man inte utför arbetet i skogarna själva. Och just att intresset är så stort gör mig glad och entusiastisk inför kommande event, säger Anneli.

Träffen i Storhogna är ett pilotevent. Men då tongångarna enbart blev positiva så blir det med all sannolikhet ett återkommande evenemang. Anneli och Karina verkar i Härjedalens- och Nordöstra Hälsinglands virkesområden och till träffen bjöds därför alla skogsägande kvinnor i det områdena.

– Vi valde att bara bjuda kvinnor som är medlemmar i Mellanskog den här gången. Detta för att vi har identifierat ett behov hos dem att stärka kunskap och kompetens, säger Anneli och fortsätter. Och just i det här fallet tror jag det blev rätt, det känns i alla fall så just nu.

När nästa träff blir är ännu inte bestämt men att den blir är Anneli säker på. Och när enkätsvaren från deltagarna gåtts igenom vet man mer vad som efterfrågas.

Kanske blir det blandade inslag eller så väljer man att köra tematräffar där ett visst ämne står som huvudpunkt, till exempel ekonomi eller skogsbruksplan. med mellanskog

NR 5 – 2015

nät verkstr äff

RÖSTER FRÅN DELTAGARE

MARITA DAHLSTRÖM, ÄLVROS

MALIN BRISVÅG, LINDEFALLET

Hur kan Mellanskog hjälpa dig?

– De svarar på mina frågor och ger svar som jag begriper, även fast jag är nybörjare på skog.

Vad är svårast med att äga skog?

– Det är att veta hur man ska planera gallringar och avverkningar. Men även vad jag vill med mitt skogsägande är svårt att veta till en början tycker jag.

Är det svårt att välja bland alla aktörer på marknaden?

– Som nybliven skogsägare blir man bombad med erbjudanden från mängder av bolag som vill bli delaktiga i min skog. Men hittills har förtroendet för Mellanskog spelat stor roll och jag har hållit mig till dem. Men ja, det är svårt att välja.

Känns det som om du har kontroll på din skog?

– Ja, nu har jag det. För jag har lärt mig att fråga, och fråga om igen när det är något jag inte begriper. Sedan har jag gått några kortare kurser för att lära mig mer. Är ekonomin en tung eller rolig bit av skogsägandet?

– Ekonomi blir roligare när man har koll och kan kontrollera den. Så nu när jag lärt mig mer är det mest roligt. Det handlar mycket om att göra rätt saker i rätt tid.

Vad skulle du vilja lära dig mer om?

– Jag gillar upplägget vi hade i Storhogna med bara kvinnor.

Så med den utgångspunkten skulle jag gärna vilja ha tematräffar om till exempel klimatförändringen, hur den påverkar skogen. Rättigheter och skyldigheter gentemot lagen skulle också vara intressant att lära sig mer om.

Kommer du att åka på fler träffar?

– Med stor sannolikhet ja. Att bara träffas så som vi gjorde är väldigt givande.

Var har du hittills sökt hjälp med skogsfrågor?

– Dels är det hos Mellanskogs lokala skogsinspektor men också hos andra skogsägare. Fast det är inte helt okomplicerat då jag inte lärt mig terminologin än.

Vad önskar du av kommande event liknade det i Storhogna?

– Att bara träffas och spontanprata är väldigt nyttigt.

Men skogsbruksplan och mer om skogsvård skulle jag gärna lära mig mer om.

Skulle du vilja jobba mer med din egen skog?

– Ja, absolut! Både med planering och praktiskt arbete.

Nu räcker varken tiden eller kunskaperna till, men med större insikt vågar jag nog jobba mer själv också och ta mer avgörande beslut.

Vad är roligast med att äga skog?

– Då jag ärvt min skog ser jag ett väldigt stort värde i att få jobba med ett familjearv och vårda det. Både med respekt för tidigare generationer men framför allt så att kommande arvtagare ärver något välskött och värdefullt. Är du öppen för att åka på fler event likt det i Storhogna?

– Ja, helt klart!

VANLIGA ENHETSMÅTT – LATHUND FÖR NYA SKOGSÄGARE m3fub: Kubikmeter fast under bark. Alltså inmätt totalvolym under bark. När trädet avverkas mäts det oftast i fastkubikmeter, ett handelsmått med andra ord. m3sk: Skogskubikmeter. När träden står kvar i skogen räknar man skogskubikmeter, det vill säga trädets stamvolym inklusive topp och bark ovanför stubben. Används exempelvis i skogsskötselplan och värdering av fastighet.

med mellanskog

NR 5 – 2015

m3to: Toppmätt kubikmeter. Måttenhet för att fastställa den sågbara delen av stocken. Det vill säga en cylinder med toppdiameterns yta. En toppmätt kubikmeter är ungefär 80 procent av en fast kubikmeter. m3s: Stjälpt kubikmeter. Yttervolym av exempelvis en flishög.

9

Det kompletta skogsprogrammet Skogsvagnar med centrumeller dubbelram 7-14 ton • Vik- eller parallellkranar 5,1-9 m • Ram eller boggiestyrning • Pulverlack och högkvalitetsstål •

0935-399 00

info@trejon.se

Fast pris

3i m9ån9ad:e-n

Inklusive en n och deklaratio lut ett boks

Gödsla!

Få 15 procents ränta.

Gödsling ökar tillväxten med cirka 15 m3/ha under en 8-årsperiod. Medelstammens diameter ökar, vilket ger dig högre virkesvärde och lägre avverkningskostnad.

Rätt gödsling i rätt bestånd ger en årlig förräntning på gödslingskostnaden på 10-20 %.

Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation.

Enkelt och tryggt.

Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.

10

BLI DIGITAL SKOGSÄGARE. PROVA GRATIS UNDER 30 DAGAR.

Digital Skogsägare är en unik tjänst som ger dig som skogsägare enkla, digitala verktyg anpassade för dina behov. Foto dina kvitton med mobilen och bokför dem direkt i Enkel bokföring. Till det får du landets bästa rådgivning kring skogsekonomi och skatt.

Med Digital Skogsägare vet du alltid vad du betalar för genom ett fast pris per månad. Gå in på WWW.DIGITALSKOGSAGARE.SE så kan du prova gratis under 30 dagar.

med mellanskog

NR 5 – 2015

nya upphandlingar

Effektivare

Nytt grupplastarsystem

hantering av

skogsbränsle

I våras gjorde Mellanskog en ny upphandling av entreprenörstjänster för skogsbränsle. Tack vare lastning med tåg och nya maskinsystem har både flisning och transporter effektiviserats. Redan efter årsskiftet rullar de första tåglassen skogsbränsle mot det nya kraftvärmeverket i Värtan.

TEXT: Maria Bergenheim, Mellanskog FOTO: AJ Logistic AB

Förutom de nya tågterminalerna har även användningen av ett nytt grupplastarsystem effektiviserat hanteringen av biobränsle. Genom att arbeta i grupp om flera lastbilar minskas antalet körningar och därmed blir transporterna billigare.

– Vi använder en ny typ av lastbilshugg som kan fylla både sitt eget släp samt ytterligare en följetrailer, berättar Megumi.

Den nya lastbilshuggen har även möjlighet att flisa från båda sidorna. Det gör det lättare att komma åt olika typer av objekt och man blir mindre beroende av att virket ligger rätt i förhållande till vändplanen. I Mellanskogs norra område görs även försök med att använda 74 tons ekipage för att ytterligare vässa transporterna.

Skogsbränsle från branden

Fjolårets stora skogsbrand i Västmanland ställer också arknaden för biobränsle har de senaste åren krav på hanteringen av skogsbränsle. Det är stora volymer varit sviktande. Den negativa trenden beror skogsbränsle som ska både hanteras och lagerhållas, ett främst på den ökande utbyggnaden av avarbete som kommer att pågå under flera år framöver. fallseldande värmeverk runt om i Sverige. För Slutligen har Mellanskog i de nya avtalen beMellanskogs del har det inneburit att behovet hövt se över rutinerna kring mätning efter z u i Nil him ss iS av skogsråvaran blivit ojämnt. Flera av de att den nya virkesmätningslagen trädde i o m större avfallspannorna som Mellanskog kraft i våras. Mellanskog är numera ett levererar till använder endast biobränsle mätansvarigt företag och ansvarar för som komplement vid kallare perioder. de inmätningar som entreprenörer och – Det här skapar väldigt ojämna åkare själva sköter på obemannade terleveransperioder för oss och det ställer minaler. Mellanskog hoppas med dessa bland annat nya krav på lagerhållningen satsningar att kunna vara med och vända av flisen, säger Megumi Shimizu-Nilsson, de senaste årens negativa trend när det gäller leveransledare biobränsle på Mellanskog. biobränsle.

Samtidigt har Mellanskog fått ett ökat behov – Det ligger i tiden att använda sig av hållbara av skogsbränsle tack vare Fortum Värmes utbyggnad av alternativ och skogsbränsle är ju en förnybar råvara. det nya kraftvärmeverket i Värtan. Efter årsskiftet ska de Men förutom miljömässig vinning så är det ju i slutändan första lassen med flis levereras. För att klara detta har skogsägarna som ska tjäna pengar på denna förändring, logistiken koncentrerats till tre tågterminaler; Mora, avslutar Megumi.

Mackmyra och Gnarp. En tågleverans tar ungefär 4500 *m s = stjälpt kubikmeter. m3s* vilket motsvarar cirka 45 fullastade lastbilar. Under högsäsong kommer flera fliståg i veckan att levereras.

– Vi behövde göra om våra entreprenörsavtal för att säkra kommande leveranser och på så sätt anpassa logistiken utifrån de nya förutsättningarna, säger Megumi.

M

gu

n,

Me

le ve

ransled

ar

e

bio

bränsle .

3

med mellanskog

NR 5 – 2015

11

Friheten och tuffa utmaningar

LOCKADE UT IDA PÅ VÄGARNA – Jag gillar livet som virkeschaufför. Det är fritt och jag njuter av närheten till skogen. Men nu längtar jag efter snö och is. Då kommer utmaningarna, säger Ida Sundblad. Hon kör för Julita Åkeri AB i Sörmland. Klockan 05.00 börjar hennes arbetsdag.

TEXT & FOTO: Lena Magnergård

D

et är tidig morgon och det är flera timmar kvar tills dagsljuset kommer. Ida har en ny dag framför sig i timmerbilen. Hon gör en plan. Ett par vändor mellan startpunkten i Katrineholm och Nyköping ska det bli.

Med vana rörelser svingar sig Ida upp i förarhytten.

Hon backar ut ur depån och sedan bär det av på riksväg 52.

På passagerarsätet står ryggsäcken med dagens matsäck och kaffetermosen.

Efter drygt en halvtimme tar Idas timmerbil av mot väg 53 och Täckhammar, strax norr om Skavsta flygplats.

– Det kommer att bli flera vändor hit idag, säger hon, samtidigt som hon ställer timmerbilen i position för att börja pålastningen. 42 ton virke ska lastas i en första omgång. Det tar knappt en halvtimme.

Timmerhögarna är prydligt staplade längs med den enskilda grusvägen och Ida är nöjd med förarbetet som markägaren har gjort.

– Många markägare är kanonbra, som den vi är hos just nu. Men visst finns det andra, suckar Ida. – Ibland tror jag att det bara beror på okunskap men jag förstår inte hur vissa tänker. Det är slarvigt förberett och diken och omgivningar är knappt röjda. När en stor lastbil ska fram är det svårt att undvika skador. Vi vill ju inte ha repor eller bucklor på bilen, det leder ju bara till onödiga kostnader vilket i slutändan drabbar alla, säger hon.

Hur beter sig då de ”kanonbra” markägarna som du uppskattar?

– Dels handlar det förstås om att röja och då måste man också tänka på att lastbilarna är höga men framför allt underhåller de hjälpsamma markägarna sin väg. Ofta handlar det om grusvägar som ska skrapas och skötas.

12

De duktiga och bra markägarna, eller vägföreningarna, ser till att det till exempel inte finns stora hål i vägen.

Ett bra underhåll tjänar båda parter på, säger Ida och fortsätter: – Det finns superbra skogsägare och lantbrukare som ”tajmar” in när vi ska komma med timmerbilen. Då skrapar de vägen och täpper igen hålen. Sedan när vi kör på vägen blir det som en extra vältning. Kör de sedan med en skrapning till på detta blir vägen i ett fantastiskt bra skick.

Förutom undermåliga eller dåligt skötta grusvägar brukar bristen på vändplaner ställa till problem, men idag fungerar allt.

Inte självklart att bli virkeschaufför

Några vändor senare tar Ida rast. Det är strikt reglerat med hjälp av körjournalen och vi sätter oss till rätta för lite kaffe och prat.

– Visst är det vackert, säger Ida, och hennes stora intresse för naturen går det inte att ta fel på. Egentligen hade hon velat utbilda sig till veterinär. Hon gick jordbrukslinjen på gymnasiet och utbildade sig till djurskötare.

Men sedan blev det extrajobb i pappas firma. Pappa är entreprenör och Ida fick flisa ved i en så kallad rundvedshugg. Intresset för maskiner och lastbilar vaknade och efter något år började hon på Julita Åkeri och på den vägen är det. I dag är hon en av 20 fast anställda chaufförer.

Nu har hon kört ”sin” gröna Scanialastbil i drygt två år, och Ida tror inte att hon kommer att byta yrkesbana.

– Nej, säger hon. Det här är ett väldigt speciellt yrke men har man en gång börjat så tror jag det är svårt att sluta. Förutom friheten ställs jag hela tiden inför nya utmaningar och det inspirerar mig. med mellanskog

NR 5 – 2015

en åk ares vardag

01 Markägare som sköter om sina skogsbilvägar underlättar arbetet för timmerbilsförare. 02 Ida tycker om de utmaningar som följer med jobbet.

03 Lastningen av 42 ton virke tar cirka en halvtimme.

01

03

02

Vi chaufförer ställer upp för varandra

Det är under vintersäsongen de riktigt stora utmaningarna kommer, när snö och is ligger på vägarna. Då ska hon ratta den 65 ton tunga lastbilen, så mycket väger ekipaget när det är fullastat, fram på glashala vägar. Kanske när mörkret faller och snön yr runt timmerbilen.

– Jag måste väl erkänna att ibland skakar benen av rädsla när man till exempel får stopp i en backe. Men det är också en adrenalinkick utan dess like efteråt, när jag inser att jag har gjort allt perfekt, säger Ida och fortsätter: – Det är också i dessa tuffa situationer som kamratskapen sätts på prov. Och jag måste säga att det fungerar oerhört fint och väl. Har man ett problem är det bara att ringa en kollega och be om hjälp. Och vi finns alltid där för varandra. Det finns en samhörighet oss chaufförer emellan som jag aldrig har mött tidigare, kanske beror det på att jobbet är så tufft och hårt.

Vad är det mest dramatiska du har varit med om?

– Tja, säger Ida och drar på orden… jag vet inte riktigt.

Kanske var det när jag skulle bogsera en kollega som glidit i diket. Det var snö och vi fick sätta på snökedjor.

Det var ganska dramatiskt. Men annars måste jag erkänna att det tyvärr oftast är privatbilister som ställer till det för oss, och alla andra, i trafiken. med mellanskog

NR 5 – 2015

Ida Sundblad berättar om flera vinterincidenter då personbilar, i sin iver att komma före en lastbil, kanske för att slippa omkörningar, kör ut hastigt. Det leder till att Ida och hennes kollegor tvingas göra onödiga och riskabla bromsningar.

– Jag tror att dessa förare inte riktigt förstår vad som händer när man ska stanna eller sakta ner ett så tungt fordon som det vi kör. Bromssträckorna är väldigt långa.

Dessutom kör många ut framför oss och sedan, kanske av rädsla, håller de en alldeles för låg hastighet. Det ger oss problem i backar där man måste dra på lite ibland för att komma upp med lastbil och timmer. Det är då det gäller att ha iskalla nerver.

Iskalla nerver är alltså en bra egenskap för en chaufför, vilka andra egenskaper är nödvändiga?

– Jag tror att det är viktigt med en positiv inställning och så är det viktigt att man gillar utmaningar, för det ställs man inför hela tiden.

Ida Sundblads halvtimmeslånga paus är slut. Nu ska hon vidare till Katrineholm för att lasta av timret. Sedan ska hela ekipaget tillbaka igen. Så håller det på.

Och i morgon är en ny dag med nya utmaningar, vilka återstår att se…

13

LH1510

Valtra A83 HiTech Pris 379.000:-

Moheda M91 med K35 kran Pris från 119.000:-

Lantmännen Maskin kan skog Kombinationen traktor och skogsvagn är en ekonomisk och användbar lösning som gör ditt arbete i skogen effektivt och lönsamt. Med en traktor från Valtra och en svensktillverkad skogsvagn från Moheda får du det perfekta skogsekipaget.

Rusta för skogen! Just nu köper du en Valtra A83 HiTech (88 hk) för 379.000:- och en Moheda M91 skogsvagn (9 ton) och K35 kran med pris från 119.000:- (priser exkl moms). Kontakta din säljare redan idag!

BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 KUNGSGÅRDEN/TIERP Per-Olof Sundin 010-556 25 82 BORLÄNGE Gustav Svensson 010-556 26 16 HEDEMORA Ruben Forslund 010-556 25 78 NORRTÄLJE Bengt Eriksson 010-556 18 05 UPPSALA Lars Eriksson 010-556 19 95 Johan Mårtensson 010-556 20 11 14 Per-Johan Karlsson 010-556 15 98 SALA

VÄSTERÅS Johan Wiberg 010-556 13 17 KÖPING Stefan Englund 010-556 15 87 ENKÖPING Clas Johan Thunberg 010-556 19 03 ÖREBRO Jan-Erik Jonsson 010-556 33 08 Kent Karlsson 010-556 33 09 ARVIKA Hans Jansson 010-556 20 76 KARLSTAD Henrik Sörenger 010-556 00 21 Hans Jansson 010-556 20 76 www.lantmannenmaskin.se

med mellanskog

NR 5 – 2015

förtroendevalda

VÅRA AMBASSADÖRER Mellanskogs förtroendevalda, människor som är valda av våra medlemmar för att företräda föreningen i olika sammanhang, är en av de ingredienser som tydligt skiljer skogsägarföreningen från övriga aktörer i skogsbranschen. Våra ambassadörer, som de också kan kallas, drar ett stort lass för att understryka den kooperativa tanken där samverkan för att nå gemensamma fördelar är en av de viktigaste grundstenarna.

TEXT: Per Sandberg, Verksamhetsutvecklare medlem FOTO: Linn Johansson, Matador

J

ust nu pågår ett arbete med Mellanskogs affärsplan där ett av sex utvecklingsområden fokuserar på vår medlemsorganisation. Under sensommaren har ett antal träffar genomförts där engagerade diskussioner förts om hur rollen som förtroendevald kan utvecklas och förbättras. Just nu är vi inne i en process där målbilder och mål för Mellanskogs kooperativa del ska tydliggöras.

Här ryms allt från bra introduktion av nyvalda till kontinuerlig kompetensutveckling och allt ska förstås inramas av att engagemanget är roligt och stimulerande. I kommande nummer av tidningen ska vi fortsätta att redovisa hur medlemsorganisationen utvecklas för att så långt som möjligt möta de behov du som medlem efterfrågar.

Näringspolitiskt arbete

De förtroendevalda, som förutom vår stämmovalda huvudstyrelse finns i våra femton skogsbruksområdens (sbo) styrelser, samverkar tätt med vår fältorganisation i frågor som rör medlemsaktiviteter som skogsdagar, informationskvällar, resor m.m. Förutom detta finns ett uttalat ansvarsområde att bevaka och lyfta näringspolitiska frågor. Under de senaste åren har våra förtroendemed mellanskog

NR 5 – 2015

valda förtjänstfullt fört dialoger med delar av vår politikerkår och bland annat påpekat brister i hanteringen av äganderätten i samband med naturvårdsavsättningar samt representerat skogsägarkollektivet i jakt- och viltvårdsfrågor. Näringspolitiken är en del av vår verklighet som blir alltmer komplex och svårnavigerad. Samhällets direkta och indirekta krav på skogsägarna ökar ständigt i omfattning samtidigt som skogen ska klara en stor del av omställningen till en hållbar framtid.

Kontakta oss gärna

Våra förtroendevalda i Mellanskog, som har en mångfacetterad och viktig uppgift, tar gärna emot inspel från fler medlemmar för att möta en omvärld i ständig förändring. På vår hemsida finner du kontaktvägar till din skogsbruksområdesordförande och för dig som nyttjar Medlemswebben finns kontaktuppgifter till din lokala sbo-styrelse. Ta tillfället i akt och skicka ett mail med synpunkter på aktiviteter eller annat som kan vara av intresse. Kom ihåg, tillsammans blir vi starka och har vi dessutom kul under tiden vi kämpar för bättre villkor så blir det mer lättjobbat.

15

Skogsmaskinen som inte är rädd för att bli blöt BROAR OCH ÖVERFARTER Att kunna köra genom ett vattendrag med skogsmaskiner är extremt ovanligt. Nästan alltid krävs att det byggs någon form av bro eller överfart. Detta är de vanligaste varianterna som Mellanskog använder.

STOCKBRO Detta är den vanligaste lösningen för en överfart; omkring sex av tio överfarter är stockbroar.

Byggs av stockar och ris som avverkas i närheten.

Lämnas permanent till förmån för andra åtgärder, till exempel efterföljande markberedning. Även till glädje för vandring och skogsvård. Vattnet ges fri passage under bron. Försök visar att när bron efter många år förmultnar så tillför den död ved till vattnet, vilket är en bristvara. (Bild 1) KAVLING Stockar läggs ut över blöta passager och ger stor stödyta och bra bärighet. Kan samlas ihop efteråt, men lämnas oftast kvar till kommande åtgärder.

Runt var femte överfart är en kavling. (Bild 2) MARKSKONARE Markskonare går snabbt att lägga ut, men kan inte lämnas kvar. Används mest för att korta ner skotningsavstånd. Omkring var sjunde överfart görs med markskonare. (Bild 3) MOBIL BRO Snabb att lägga ut och har garanterad hållfasthet, men dyr i inköp och transport. Används mer sällan, kanske en gång av 20. (Bild 4)

KAVLING 20 %

16

TEXT OCH FOTO: Carlo Laszlo.

FOTO: Jens Axelsson, Andreas Mattsson och Ove Bond.

N

ågra veckor senare, en mulen oktoberdag, går Jens Axelsson, Johan Baudou från Skogsstyrelsen och Sören Villamo, skogsinspektor, runt på hygget.

Johan Baudou besökte avverkningsplatsen redan innan maskinerna kom dit och nu ska han bland annat se hur resultatet blivit, både ur produktions- och miljöhänseende.

De börjar vid Låsån, som ligger några mil väster om Ludvika i Dalarna.

– Normalt, säger Johan Baudou, ska en skogsmaskin inte nudda vatten. Men här är förutsättningarna mycket bra för att ha en överfart på åbottnen.

Det finns flera skäl till att skogsmaskiner inte får köra i vattendrag. När en tung maskin kör på botten av en bäck eller en å rörs det upp stora mängder partiklar med slammet vilket påverkar växt- och djurlivet negativt.

Därför byggs det inte heller överfarter genom att lägga stockar i vattnet, som det gjordes förr.

Jens Axelsson uppskattar att det i omkring ett fall av tusen går att låta maskinerna köra i vattendrag, så ovanligt är det!

– Jag har jobbat som produktionsledare i tio år, säger Jens Axelsson. Det här är bara andra gången som alla förutsättningar är de rätta. Det var Sören Villamo som föreslog att vi kunde låta både skördare och skotare köra i vattnet.

Perfekta förutsättningar

MOBIL BRO 5% MARKSKONARE 15 %

Den fullastade skotaren kör fram till vattendraget.

Det finns ingen bro eller överfart, så den kör ner i vattnet och rakt genom ån. Och det är precis som det ska vara.

– Det här är unikt, betonar Jens Axelsson, produktionsledare på Mellanskog.

STOCKBRO 60 %

Statistik: Mellanskog

Det fanns flera anledningar till att det går här. Dels är vattendraget mycket stenigt vid den här passagen. Det finns alltså inget slam eller sand som kan röras upp.

Dels, och minst lika viktigt, så är åkanterna på båda sidorna om passagen av tillräcklig bärighet för att klara påfrestningarna. Det som gör de flesta av denna sorts passager olämpliga är att man får med sig jord från avverkningen inuti hjul och band som sedan sköljs av när maskinen passerar vattnet. Det får inte hända, så det gäller att man kan undvika detta vid varje ny vända.

Totalt har omkring 700 m3 virke körts ut, vilket motsvarar närmare 50 vändor. med mellanskog

NR 5 – 2015

skota i vat tendr ag

Johan Baudou, Jens Axelsson och Sören Villamo.

01

02

03

04

Johan Baudou tittar noga både i vattendraget och på åkanterna. Han konstaterar att de stockar som lagts ut på båda sidor om ån bidragit till att öka bärigheten.

Därmed har man undvikit att skapa spår ner mot ån.

För att inte skotarens åtta hjul ska dra ner lera och jord i vattnet har skördarlaget lagt risbäddar på drygt tio meter på ömse sidor om ån. Riset fungerar som en ”dörrmatta” som skrapar av den lösa jorden från däcken.

Efterhand som riset blev smutsigt lade man på nya lager med rent ris.

– Med tanke på att skotaren gjort så pass många vändor så har det blivit lite spår, säger han. Det är inte opåverkat, men det är helt ok! Det är också bra att man lagt ut ris.

På det hela taget ser det riktigt bra ut.

Glada över det lyckade resultatet

Jens Axelsson och Sören Villamo är också nöjda med att överfarten i ån fungerade som de tänkt.

– Det vi vann genom den här lösningen var att vi inte behövde bygga en bro, säger Jens Axelsson. Ån är med mellanskog

NR 5 – 2015

för bred för att en stockbro ska vara en bra och hållbar lösning för en skotare som väger 30 ton med lass. De stockbroar vi vanligtvis bygger är så korta att man bara har halva maskinen på bron samtidigt, och då blir det ju också bara halva vikten den skall tåla.

I detta fall fanns visserligen en alternativ basväg med flera blöta och svåra passager och som dessutom var betydligt längre. Med tanke på att alla förutsättningar ändå var de rätta för att passera genom ån så var det ett lätt beslut att välja denna metod den här gången.

Jens Axelsson avslutar med ett tips till skogsägarna: – Om man tycker att det finns förutsättningar för att köra i vattendrag på det här sättet, så ska man inte dra sig för att föreslå det. Men man ska komma ihåg att det är oerhört sällan vi kan använda den här lösningen.

Oftast har man mer nytta av att bygga en mer permanent stockbro.

17

Enklaste lingonbrödet med filmjölk

Ibland är det skönt med matlagning som liksom går av sig själv. Det här är ett recept på ett bröd som är både nyttigt och lyxigt på samma gång.

Passar bra till utflykten i skogen så väl som sidotillbehör på en middagsbjudning. Framförallt är det väldigt enkelt att göra. Blanda ihop ingredienserna, skjuts in i ugnen och vips har du ett mörkt väldoftande bröd på ditt bord.

• 4 dl filmjölk

• 1 dl mörk sirap

• ½ dl lingonsylt

• 1 dl solroskärnor

• ½ dl rågflingor

• 3 ½ dl rågsikt

• 20 g bikarbonat (halvpåse)

• 1 tsk salt

Julklappstips för

aktiva skogsägare Det är visserligen fortfarande några veckor kvar till jul men det börjar bli hög tid att tänka på nära och käras önskelistor. För att du ska få inspiration tipsar vi här om några saker vi själva gärna ger bort i år. God jul och gott nytt år!

Kåsa av Björkvril Vacker kåsa gjord av äkta björkvril. Kaffetestad och efterbehandlad med parafinolja.

Mellanskogsloggan under koppen.

Pris: 200 kr, beställs från Mellanskog.

Mellanskogsryggsäck Köp vår fina ryggsäck i blått och svart med laptopficka. Praktisk både på jobbet och utflykten.

Gör så här

Rör ihop alltsammans till en smet.

Fyll smeten i en avlång brödform.

Ställ in brödet i kall ugn.

Grädda i 40 min i 225 grader.

Stäng av ugnen och låt brödet vila i 5 min.

Ta ut brödet ur ugnen.

Servera med smör och färskost.

Receptet kommer från TC Teatercafet Bar o Restaurang i Umeå.

Pris: 153 kr, beställs från Mellanskog.

Kolbullepanna Vad smakar väl bättre i skogen än rykande heta kolbullar?

Kolbullepannan är en kort modell 45 cm, 23 cm i diameter väger 600 gram. Den är handgjord i 1 mm plåt. Används utomhus eller i öppna spisen. Recept på kolbullar medföljer pannan.

Pris: 230 kr, beställs från Mellanskog.

BESTÄLLNINGSINFORMATION För alla produkter som beställs från Mellanskog tillkommer moms och frakt. Beställningar tas emot via e-post till receptionen@mellanskog.se. För övriga produkter gäller de regler och villkor som beskrivs på respektive hemsida.

18

med mellanskog

NR 5 – 2015

skogsägarnas önskelista

Fönstermatare för fåglar

Fågeldagboken

Följ fåglarna från första parkett med en fågelmatare som enkelt fästs på fönstret med två sugkoppar. Fyll fågelbordet med fågelfrön eller annan fågelmat och se småfåglarna på nära håll när de kommer och äter.

Perfekt present till dagboksskrivare och fågelälskare.

Fågelmatarens väggar och golv är helt genomskinliga, gjorda av plexiglas och taket gjort av ek.

Pris: 79 kr, beställs på www.smartasaker.se.

Frozzypack Vem vill inte hålla den medtagna maten fräsch och ätlig oavsett om det gäller lunchlådan eller mat på utflykt? Frozzypack är en matlåda med kylfunktion i locket. Locket förvarar du i frysen gärna i 10 timmar för att uppnå längsta kyleffekt. Håller maten kall i 7 timmar.

Dagboken för dig som gillar natur eller bara tycker det är lite fint med fåglar. Vecka för vecka presenteras fågelarter med text och hänförande illustrationer. För årstider och fåglar hör ihop. Det är en illustrerad dagbok som fungerar som en vanlig kalender där det finns plats för att skriva in egna anteckningar.

Bröderna Dan och Bill Zetterström hör till världens främsta fågelillustratörer. Texten är skriven av Mats Ottosson, prisbelönt författare och journalist med stort intresse för fåglar och natur.

Beställs i din bokhandel eller via Internet.

Pris: 149 kr, beställs på www.smartasaker.se

Vinterfåglar Fågelfröer, talgbollar och foderautomater. Många är vi som matar fåglar på vintern. Uppskattningsvis är det en halv miljon svenska hushåll som på något sätt utfodrar fåglar under vinterhalvåret.

Trädstolen Rasmus Rasmus är din kompis i skogen som ersätter eller kompletterar vanliga jaktstolar eller friluftsstolar.

Stolen monteras med ett enkelt handgrepp runt ett träd med en omkrets mellan 60 cm till 130 cm.

Höjdläget på stolen ändras enkelt och på så vis ändras även sittpositionen.

I Vinterfåglar skildrar fågelkonstnären Lars Jonsson i text och fantastiska akvareller fyrtio vanliga arter, alla i en personligt hållen stil.

Beställs i din bokhandel eller via Internet.

Pris: 280 kr, beställs på www.smartasaker.se

Spagettiskärare för långa grönsaker Har du tröttnat på att äta pasta dag ut och dag in, följer GI-dieten, eller bara vill ha ett gott alternativ till snabba kolhydrater? Då är Spagettiskäraren för grönsaker och rotfrukter definitivt något du kommer att gilla! Denna smarta lilla grönsaksvässare river långa grönsaker som till exempel morot, zucchini, aubergine eller gurka till grönsaksremsor likt en juliennerivare, perfekta att ha som ett substitut eller komplement, till vanlig pasta eller nudlar.

Pris: 299 kr, beställs på www.smartasaker.se

med mellanskog

NR 5 – 2015

19

Karl kör säkert och skonsamt ■ Multistud 160TS heter vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd.

■ Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombination med skonsamhet mot underlaget tack vare plattans unika form.

Karl Wahlman kör storskotare i krävande småländsk terräng.

Med Multistud fram och TL95 på bakre boggin så kommer Karl fram på ett säkert och skonsamt sätt.

Se hela sortimentet på www.GBOchain.com | 0490-285 90 www.facebook.com/GBONordicTraction - ta del av nyheter m.m.

En stark svensk i skogen.

Mohedas skogsvagnar är konstruerade för hårt arbete i våra nordiska skogar.

Vi har ekipage både för dig som arbetar heltid i skogen och för dig som ger dig ut några veckor per säsong. Vagnarna tål tuffa tag och tung last, och de kraftfulla kranarna med sin långa räckvidd gör arbetet i skogen effektivt och lönsamt.

En skogsvagn från Moheda har högt andrahandsvärde - ett gott betyg om något.

Se hela modellprogrammet på www.mohedasystem.se

20

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com med mellanskog

NR 5 – 2015

cit yskogsägarna

Cityskogsägarna I STOCKHOLM 01

Björnen går i ide, kylan kryper på och skogen står i vila. Vintern är här… visst är det härligt?

03

TEXT: Filip Eriksson, Cityskogsägarna

Med utsikt över Brunnsparken i Göteborg skapades framtidstro och långsiktiga tjänstepaket i harmoni på Handelsbankens kontor på Östra Hamngatan.

TEXT & FOTO: Tommy Grenhage, skogsinspektor Södra Värmland

H

andelsbanken, LRF Konsult och Mellanskog i Värmland stärkte banden mellan sig ytterligare och de gediget nyfikna blivande medlemmarna gick hem med massor av nya förslag och idéer i påsen.

Under planeringen av Mellanskogsveckan i Värmland dök förslaget om Cityskogsägarna i Göteborg åter upp igen. I Värmland som är ett stort skogslän, finns det många Cityskogsägare som missar de återkommande och trevliga Cityskogsträffarna i Stockholm.

Detta av den enkla anledningen att de bor i en annan större stad, nämligen Göteborg. Men fastighetsägandet finns i Värmland.

Historiskt och geografiskt så har flyttlassen gått sydväst för många värmlänningar. Släktgårdarna har funnits kvar och generationsskiften har succesivt pågått. Syskon och kusiner har ärvt andelar i värmländska släktgårdar och ibland är blod tjockare än vatten. Man vill ömt vårda markerna man har rötterna i. Problemet är att ofta försvann de skogliga praktiska kunskaperna tillsammans med den sist fastboende.

De nya Cityskogsägarna är dock entusiastiskt pålästa och kunskapstörstande. Detta märktes på denna Cityskogsträff, skogsinspektor Erik Lennartsson från Norra Värmland berättar: – Här är vi verkligen välkomna, det känns att alla som kommit hit är i stort behov av hjälp och kunskap. Vårt tjänstepaket är unikt och informationen vi ger skapar bara mersmak. Det uppskattas också att vi värmlänningar besöker dem och inte tvärt om. Här finns även nya skogsägare som inte är medlemmar. Det är ett gyllene tillfälle att informera om Mellanskogs nytta och grundtanken med föreningen.

Vi skapar ett långsiktigt förtroende och ögonkontakt med besökarna som här blir nyckeln till ett medlemskap.

on

Cityskogsägarna i Göteborg

p E r i k ss

04

u är det dags att avverka de känsliga trakterna i skogen där tjälen gått ner i marken, köpa julklappar till nära och kära och börja spana efter den perfekta granen inför julafton.

Det är även ett gyllene tillfälle att se över ekonomin inför det nya året. Har du haft inkomster från skogen under det gånga året? Ett tips från mig är att mellanlagra dem på ett skogslikvidkonto innan årets slut. Du får nämligen använda hela saldot som en tillgång vid beräkning av räntefördelningsunderlaget i deklarationen, till skillnad mot skogskontot där enbart halva saldot räknas. Pengarna förs sedan med fördel över på ett skogskonto men detta råder jag er att göra i samband med deklarationen.

Står du och funderar på vad du önskar dig i julklapp eller vad du ska ge dina arvingar, så finns det en sak som aldrig är fel, nämligen att investera i din skog. Genom att du sköter skogen så att den blir välskött ger du både till dig själv och övertagande generation. Det kallar jag en julklapp som heter duga, och som troligen slår samtliga av årets julklappar de senaste tre åren: hörlurar, råsaftcentrifugen och senast i ordningen aktivitetsarmbandet. För jag tror att den ljuva musiken som skapas av en röjsåg som arbetar på fullt varv och skogsskötselaktiviteter utförda i rätt tid är svårslagen och en råsaftscentrifug tror jag att du klarar dig utan. Jag vill även passa på att önska en god jul och ett gott nytt (skogs)år!

Fili

02

N

01 – Trevlig stämning och en fullträff med helhetsbegreppet trepartsträffen, Christer Berntsson, Göteborg. 02 – Mycket passande då vi ska generationsväxla, Marie Mårild, Göteborg. 03 Eva Persson från Uddevalla hade en uppsjö med frågor. 04 Sussane Ramshage, Göteborg, diskuterade tillväxt och avkastning. med mellanskog

NR 5 – 2015

21

Fotograf: Claes Hellqvist

Snytbaggen sprider sig!

Skydda plantorna!

Skador på plantor från snytbagge orsakar mycket stora kostnader i skogsbruket. Forskning och dyrköpta erfarenheter visar att snytbaggen ökar i omfattning i norra Sverige.

Fotograf: Claes Hellqvist

Störst är risken inom 10 mil från kusten men även i inlandet kan skador uppstå. Färska hyggen och där markberedningen inte är tillräckligt bra ökar risken för angrepp.

Vi har kunskapen om lämpliga skyddsmetoder En markberedning som ger bra planteringspunkter, där plantan omges av minst 10 cm ren mineraljord är en god grund. Mellanskogsplantan från Svenska Skogsplantor kan levereras med flera ledande snytbaggeskydd.

• Conniflex, en beläggning av lim och sand som ger skydd i två år.

• Insekticidbehandling i plantskolan.

Kontakta din inspektor på Mellanskog för mer information.

Mer information om oss och våra produkter finns på www.skogsplantor.se

Terri är en liten beståndsgående maskin med stor kapacitet särskilt lämplig på känsliga marker.

• 3020 A har de stora maskinernas egenskaper förpackade i en mindre.

• Terri 34 finns som skotare, kombi och skördare.

Kontaktuppgifter: Gunnar Lindblad 0730 60 97 90 Jahn Edlund 0705 44 49 71 www.terri.se

22

med mellanskog

NR 5 – 2015

viktigt inför årsskif tet

Att tänka på inför

årsskiftet

Vintern är i antågande och innan vi vet ordet av är det ett nytt år, dessförinnan kan det vara en god idé att tänka över din skogsekonomi! Mina råd utgår från den genomsnittlige skogsägaren som har enskild näringsverksamhet med förenklat årsbokslut och dessutom en anställning vid sidan av sitt skogsbruk.

TEXT: Vibeke Alstad, LRF Konsult

F

har ett skogskonto. Du ska då, före årsskiftet, gå och ta ut ungefär motsvarande summa från ditt skogskonto.

Skogskontouttaget kommer då att leda till ett nollresultat och det blir ingen beskattning alls på den skogsintäkten.

Har du inget skogskonto så kanske du vid bokslutet till våren kan minska expansionsfonden eller återföra periodiseringsfonder. Har du inte sådana heller så sparas ditt underskott vidare till kommande år och byggs på ända till den dag verksamheten går med överskott!

Har du slutligen kommit till ett överskott så finns några andra överväganden att göra. Har du några investeringar du gått och funderat på, till exempel underhåll av skogsbilvägar eller köp av maskiner och inventarier så är det lämpligt att se till att det blir gjort före årsskiftet.

För att ett inköp ska räknas med 2015 ska varan vara levererad och du ska dessutom ha fått fakturan. Du ska däremot aldrig sätta in på skogskonto före årsskiftet, det gör du i samband med bokslutet till våren!

Vi

be

ke A l s t a d

ör det första bör du summera året grovt, alltså göra en form av enkelt provbokslut. Vilka intäkter och kostnader har du haft i din verksamhet under 2015?

Glöm inte att en del kostnader dyker upp först i samband med bokslutet, till exempel kostnader för inventarier som du köpt något eller några år tillbaka. På samma sätt får du inte ta upp hela kostnaden för en inventarie som du köpt under året. För att maskinen ska räknas som en inventarie ska den ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år och dessutom kosta mer än ett halvt prisbasbelopp exklusive moms, 22 250 kr för 2015. Även avskrivningar på ekonomibyggnader och skogsbilvägar kommer med först vid bokslutet.

Om du efter din summering kommer fram till ett nollresultat så finns det ingen anledning att göra något särskilt i verksamheten de sista månaderna på året.

Har du däremot kommit till ett underskott kan det finnas anledning att agera, detta gäller främst om du

med mellanskog

NR 5 – 2015

23

tr ädgårdskrönik a

trädgårdskrönika

SOM TRÄDGÅRDEN VILAR, VILL JAG OCKSÅ VILA Elin Ider s t

r

öm

Det finns en mängd saker man kan ägna sig åt i trädgården under vintern. Den här krönikan ska inte handla om dem.

TEXT & FOTO: Elin Iderström, mellanskogochgard.blogspot.se

D

et är inte det att jag har något emot att på kreativa sätt förlänga odlingssäsongen. Jag kan förstå glädjen i att med rätt belysning få grönsaker att växa i källare och fönster så att man får käka egna tomater i januari. Jag kan förstå att det är spännande att experimentera med köldtåliga växter i växthustunneln under vinterhalvåret eller att skapa känslan av julmarknad i trädgården med ljusslingor och granrisbockar under de mörka månaderna. Det är bara det att jag uppskattar helt andra värden med trädgårdsvintern.

I vårt gamla bondesamhälle skulle adventstiden vara en tid av lugn. Förberedelserna inför julen innebar självklart ändå hårt arbete, men man undvek att ställa till med några större arrangemang under december för att spara sig till julkalasen. Idag, i en tid då få av oss behöver slita lika hårt som bönderna gjorde för tvåhundra år sedan, drabbas vi ofta av stress och psykisk ohälsa trots alla förutsättningar för bekvämlighet vi har skapat. Möjligheter kan upplevas som krav. Ibland har vi svårt att förstå skillnaden.

Jag ser ut över trädgården. Grå, brun, mörk. Kanske täckt av gnistrande, vit snö om vi har tur. I naturen är tiden ett hjul där vila och återhämtning är självklara,

24

återkommande inslag. Vintern är stillhet, lugn och kraftsamling. Så som trädgården vilar, vill jag också vila.

Att leva med trädgård betyder att man får leva med årstidernas växlingar på ett mycket påtagligt sätt. Man tänker på när jorden reder sig under våren, när järnnätterna kan tänkas komma under försommaren, vad som behöver skördas, och när, under sensommaren och höst.

Man ser vad som knoppas, man märker skiftningarna, njuter av övergångarna och när en tid når sin höjdpunkt.

En höjdpunkt för mig är stilla vinterdagar under klarblå himmel då skaren gnistrar och knarrar i en trädgård som antagit en ny gestalt i snön. Absolut inget händer, förutom i den spännande världen nere i jorden förstås.

Det går att vara precis hur ambitiös som helst med sin trädgård även under vintern. Men glöm inte att man också får vara precis hur lat man vill! Medan andra sår sina första fröer mellan jul och nyår, bygger varmbänkar i minusgrader och pysslar om små plantor som växer så sakteliga, så försöker jag istället att stanna upp. Låta mitt intresse få en paus. Njuta av enkla saker, som lite granris vid vedspisen, grönkål från landet eller äpplen skördade i en annan tid. Lite glögg med de jag tycker om eller kanske på sin höjd med en trädgårdsbok jag drömmer mig bort i medan jag planerar för stordåd till våren.

I sinom tid kommer jag att få stå där med fingrarna i jorden igen, med laddat batteri och ett nyuppväckt sug efter allt som växer. Till dess räcker min trädgård gott till att mata fåglar och bygga snögubbar i.

med mellanskog

NR 5 – 2015

vd - krönik a

Baklänges in i framtiden?

– hur svenska skogsbränslen ersattes med importerat avfall

I det här numret kan du läsa om satsningen på ett nytt kraftvärmeverk för bioenergi i Värtan. Projektet betyder en ökad avsättning för vårt energisortiment, vilket i slutändan är en god affär för dig som är skogsägare, men framförallt innebär satsningen en klimatvinst.

S

veriges gröna omställning framställs ofta som en framgångssaga. Berättelsen börjar på 1980-talet, sedan dess har vi arbetat med att öka användningen av biobränslen. Syftet har i grunden varit att minska fossilberoende och utsläpp av miljöförstörare som kväve- och svaveloxider genom förbränning av biobränsle i stora värmeverk, i stället för olja och kol i många små anläggningar.

Med, i huvudsak, skattepengar byggde vi ut fjärrvärmen i de flesta av våra tätorter och resultatet imponerar.

Importerad olja och kol ersattes av inhemska förnybara bränslen.

På bara ett årtionde fick Sveriges folk ta del av grön el från flera kraftvärmeverk. Jobb skapades på landsbygden i och med skogsbrukets nya gren biobränslehantering, som krävde allt från tillvaratagande av trädrester, till att bygga ut nya logistiksystem för leverans till fjärrvärmeverken.

Sverige verkar ha löst ekvationen som så många söker svar på; minskad klimatpåverkan och fortsatt tillväxt.

I hög grad beror detta på att svensk energipolitik har två hörnstenar; miljöavgifter som koldioxidskatten och elcertifikat. Det är en politik som, i ett internationellt

med mellanskog

NR 5 – 2015

perspektiv, måste betraktas som framgångsrik. Sverige har mött framtiden med offensiva investeringar och marknadsmässiga beslut, inte med detaljreglering.

Importerat avfall

Men så hände något för ett par år sedan, utvecklingen vände. Fjärrvärmeverken började i allt högre grad fyllas med importerade sopor istället för rester från skogen.

Hur blev det så? Det är naturligtvis bra att vi tar reda på våra egna sopor men de senaste årens utbyggnad av kraftvärmen bygger på att Sverige ständigt ökar importen av avfall, sorterat och osorterat från övriga Europa.

Utbyggnaden har gått fort. Enligt våra beräkningar svarar det importerade avfallet för en större energimängd än det inhemska uttaget av grenar och toppar. Följden blir att produktionen har dragits ner och flisentreprenörer och åkare har fått avveckla. Vilket i sin tur riskerar att betyda färre jobb och mindre användning av vår skog. Det gör att koldioxidutsläppen ökar då fossildelen i dessa bränslen är betydligt högre än i biobränslen. Ytterligare en aspekt är steget efter förbränningen, med grenar och toppar i pannan skapas ett kretslopp där askan kan återföras till skogen. Med sopor i pannan omöjliggörs det kretsloppet, askan deponeras i Norge.

Innan vi investerar ytterligare gemensamma skattepengar måste vi fundera på om det verkligen var så här vi ville ha det? Det framstår som både kortsiktigt och oplanerat att vi hellre eldar sopor från Europa än förnybara grenar och toppar från våra svenska skogar. Har vi börjat gå baklänges in i framtiden?

Hälsningar Sture Karlsson VD

25

Skogsdag i Gästrikland

LYCKAD SKOGSDAG i Norra Dalarna Fredagen den 25 september ordnades det en skogsdag i Siljansnäs utanför Leksand. Stämningen var god när

Lördagen den 26 september ordnade virkes-

ca 200 skogsägare kom på besök.

område Gästrikland en större skogsdag på

TEXT: Henrik Nises, skogsinspektor Norra Dalarna.

FOTO: Ingela Sannesjö.

Mackmyraterminalen med skogsbränsle

F

som huvudtema.

örutom att träffas, äta lite mat, gå tipspromenad och umgås kunde man se en gallringsmaskin i aktion, en grävmaskin som rensade diken och markberedde, och besöka ett par röjytor där vi visade hur det bör se ut när man röjer.

På plats fanns även LRF Konsult som pratade om sina tjänster, Trejon som visade upp lite maskiner och Siljansnäs maskin som visade upp en järnhäst.

TEXT: Magnus Murén, skogsinspektor Gästrikland

T

erminalen hyser ett lager av färdig flis och röt- och energived som ska flisas på plats. En mindre mängd krossade stubbar finns även på upplaget. En lastbilsmonterad flishugg tuggade i sig några kubik rundvirke under dagen.

Skogsslingan

Utefter en i terrängen utlagd skogsslinga svarade man på kluriga frågor. Mellan frågorna kunde man titta på en skördare i aktion, lukta och lyssna till skogshäst i arbete. Lära sig om skogsskötselplaner och miljöcertifiering. En viktig punkt fanns om dikesrensning och de råd som gäller där. Även småskaliga maskiner fanns för provkörning, traktorer och huggarvagnar likaså.

Mittpunkten

Oavsett hur intressant och lärorik en skogsdag kan vara är det alltid elden, korven och kaffet som hamnar i mittpunkten. Mycket riktigt samlades de flesta till slut runt elden och skaffningen som det frikostigt bjöds på. Väl intill elden kunde man i ett tält låta sig inspireras om de elektroniska hjälpmedel och appar som den moderne skogsägaren behöver.

Dagen lider mot sitt slut och både markvärden Familjen Klingberg och vi arrangörer kan konstatera att det varit en mycket lyckad tillställning. 350 skogsägare visade stort intresse av allt som visades upp.

Ta hand om din skog

Spännande skogskväll tillsammans med LRF Konsult och Bergslagens Sparbank

V

id årets sista septemberkväll letade sig ett gäng skogsägare in till Nora och Bryggerikrogen. Kvällens tema var vikten av att planera för de skogliga åtgärderna, och då främst avverkningar. LRF Konsult gav ett tydligt besked om hur de nya skatteförenklingsreglerna kommer att påverka skogsägarna framöver om de träder i kraft. Och hur stor skillnad det kan bli om man skatteplanerar innan avverkning kontra efteråt.

Mellanskog gick sedan in på skogsbruksplanens betydelse för att möta kraven på kvalificerade råd. Mellanskogs app visades på storbildskärmen och skapade ett stort intresse. Sist ut under kvällen var Bergslagens Sparbank som delade med sig av sina kunskaper och spekulationer på en i skrivandes stunds skakig framtid.

Budskapet gick som en röd tråd genom kvällen där du som skogsägare har stora vinster att hämta hem genom god planering i förväg. Skogens omloppstider kräver respekt och förtjänar därmed en god planering.

Väl mött ute i skogen önskar Örebro-inspektorerna!

Julklappstips!

för den lilla skogsbrukaren Röjsåg Artnr: 306518 300:- 477:-

Komplett huggarbälte Artnr: 184000 1200:- 1526:-

Motorsåg Artnr: 306612 250:- 322:-

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se för att ta del av detta finfina erbjudande Vår kunskap och bredd - Er fördel!

Priserna visas inkl moms. Erbjudandet gäller t.om. 31/12-2015 och kan ej kombineras.

26

med mellanskog

NR 5 – 2015

fr ån skogen

Politikerträff

vid Mackmyra virkesterminal Mellanskog i Gästrikland samlade en solig oktoberdag riksdagsledamöter och kommunalråd till en skogsdag på Mackmyra virkesterminal.

MELLANSKOGS ENTREPRENÖRER gör succé hos unga tittare

T

ill de allra yngsta tv-tittarnas stora förtjusning har det under året visats en serie som heter Johans fordon på Barnkanalen på SVT. Här har barnen fått möta stora maskiner som jobbar i vägar, hamnar, gruvor, på flygplatser, i skogen och på bondgårdar.

När det var dags att spela in avsnitten med skogsmaskiner frågade SVT Mellanskog om någon av våra entreprenörer ville vara med och visa upp sina maskiner, och självklart ville de det.

Så under några dagar tidigare i höstas fick skogsskördare och timmerbilar från Hampetorps Skog och Julita Åkeri och deras förare visa upp sig från sin bästa sida, och lära barnen mer om hur maskinerna fungerar och hur de arbetar. Vem vet, kanske sitter det unga killar och tjejer och tittar på TV idag och bestämmer sig för att arbeta med stora skogsmaskiner som vuxen?

Programmen visas i SVT:s Barnkanalen och på svtplay.se

med mellanskog

NR 5 – 2015

B

esökarna bjöds på ett digert program med både information om Mellanskogs biobränslehantering och vidare skogspolitiska frågor. Mackmyra virkesterminal ägs av familjen Klingberg och Mellanskog hyr idag drygt hälften av terminalytan.

Familjeskogsbruket i Gästrikland förser redan nu flera värmeverk i Stockholmsregionen med skogsbränsle. Och efterfrågan väntas öka de närmaste åren, inte minst tack vare bygget av Fortums nya kraftvärmeverk i Värtan, men även export till övriga Europa. I övrigt höll både Lars Eriksson, ordförande sbo Gästrikland, samt Karin Perers, ordförande i Mellanskog, anföranden om familjeskogsbruket och vikten av långsiktiga politiska spelregler som respekterar den enskildes ägande- och brukanderätt.

En annan fråga som lyftes var hur skogen och dess produkter kan bidra till att ställa om till det biobaserade samhället.

27

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

Fatta beslut som en expert – planera ekonomi, skatter och skogsskötsel tillsammans med oss

Välskötta skogar ger mer tillbaka, men glöm inte att även faktorer som betalningsplan, skogsavdrag, investeringar, räntefördelning och beskattning påverkar din avkastning. Våra planeringspaket ger dig en oslagbar grund för att fatta kloka beslut på både kort och lång sikt.

Kontakta din skogsinspektor, besök oss på www.mellanskog.se, eller ring 010-482 80 00 om du vill veta mer.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer. www.mellanskog.se