Med mellanskog nr5 2012

5 2012

MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE

Full fart på Mellanskogsmässan Naturkultur – bra skogsskötsel?

Tillbaka efter stormen

Intrång och äganderätten

innehåll

med mellanskog nr 5, 2012

9

6

3 Ledare 4 Skogsägarbesök 6 Från mässan 8 Plocksida 9 Skogsråvara 10 Marknadsanalys 11 Ny i styrelsen 12 Efter stormen 14 Per Morberg

“ Om du försöker ignorera en knackning på din dörr, skrik då inte ‘Nej!’ när någon frågar: ‘Är det någon hemma?’ ”

16 Intrång 18 Från skogen

Nalle Puh

12

Ränterutan

Nya räntor fr.o.m. 1 mars 2012 Krediträntor Merkonto 1,65 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,90 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

18

14

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson, Kerstin Kungsman, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Mari Törrö, Carolin Carlsson, Martin Ekman, Erik Stenbeck Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala.

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se På omslaget: Reece Tawharu, The Lumberjack Axe Men Show Foto: Maria Bergenheim Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå Tryck: Forssaprint 2012 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 31 100 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5 Främjande av uthålligt skogsbruk

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

2

med mellanskog

NR 1 5 – 2012

ledare

Om skogsdebatten – pågående markanvändning och intrång i ägandet Under sommaren och hösten har det pågått en debatt om hur, och på vilket sätt, skogsbruket tar hänsyn till naturvårdens intressen, samtidigt som den har handlat om människors allmänna intresse för våra skogar. Det nya i debatten är att annat än bara naturvårdens bevarandeintressen har lyfts fram.

Kort kan man säga som DN-journalisten Maciej Zaremba i senaste Vi Skogsägare; ”Visst, hyggena har blivit mindre, man sprutar inte med DDT, plöjer inte längre på bergssluttningar och lämnar högstubbar, vilket får kalhygget att se ut ännu mer som en krigsskådeplats.”

De estetiska värdena och människors upplevelse av vad vi gör med våra skogar får i en sådan mening en annan innebörd än i tidigare diskussioner, där i första hand bevarandefrågor och biologisk mångfald har lyfts fram.

Samtidigt så kan man spåra ökade krav på samråd även med tredje man och på att allmänheten ska ha möjlighet att mer än idag påverka våra aktiviteter i skogen.

Det är naturligtvis viktigt att vi för en öppen och rak diskussion om hur vi arbetar och att vi i skogsbruket på olika sätt är beredda att lyssna på den debatt som förs. Samtidigt är det mycket viktigt att vi för fram och är noga med att försvara den äganderätt som vi som skogsägare har.

Tydliga regler och mångfald i skogen

Frihet under ansvar med många olika ägare med delvis, eller helt olika, mål för sitt skogsägande borgar i sig för en mångfald i svenskt skogsbruk. Jag tror inte krångliga regler som gör det oklart hur skogsbrukandet ska gå till gagnar någon.

Sådana regler som framförts i debatten innebär bara att vi kommer att få oändliga diskussioner om hur, och på vilket sätt, som eventuellt intrång ska beräknas och hanteras.

Samtidigt känns det viktigt att nämna i den debatt som förs att om vi ska verka för ett mer hållbart sam hälle så måste vi använda våra gröna ytor till att producera råvaror som i olika förädlingskedjor i framtiden ska försörja oss med hållbara produkter. Trots allt är växternas assimilation av koldioxid till träfibrer en oöverträffad solfångare. Att sköta och bruka våra skogar för framtiden i detta perspektiv är väl så viktigt att framhålla i den debatt som allt som oftast hamnar i ett juridisk eller i en akademisk diskussion bland några få insatta där skyttegravarna redan nu är djupt grävda.

Stormvirket i norr

Vi har nu slutfört det mesta av arbetet med stormavverkningarna i vårt norra område där stormen Dagmar orsakade stor förödelse, särskilt i norra Hälsingland.

Det återstår, när detta skrivs i slutet av september, att rensa lite avlägg och köra in det sista av barrmassaveden som legat vid bilväg allt för länge. Totalt sett har vi levererat ca 900 000 m3fub från våra två nordliga virkesområden fram till sista augusti. Av detta är den övervägande delen stormvirke. Trots denna stora volym så har vi klarat prisbildningen bra.

Tyvärr har vi haft konjunktur och kronkurs emot oss och för såväl barrmassaved som talltimmer blev det lokalt stora överskott under våren och sommaren.

Dessa är nu avvecklade och vi får istället börja se framåt.

Ett gott råd är att passa på att se över skogarna och fixa hyggeskanter och bestånd så att den skog som står kvar får så bra förutsättningar som möjligt att utvecklas framöver. Planera också redan nu för markberedning och plantering så att nya välväxande skogar skapas för framtiden.

Lycka till i skogen!

Hälsningar

Sture Karlsson VD

med mellanskog

NR 5 – 2012

3

Naturkultur som metod för skogsskötsel Maximera värdet

Med Mellanskog träffar Folke Jakobsson i hans stuga i Sunnansjö tillsammans med skogsinspektor Mats Hedbom en solig men blåsig septemberdag. Byn ligger ett stenkast från sjön Väsman och tio kilometer från Ludvika.

En del kritiska röster har liknat naturkultur vid blädning.

Men det vänder sig Folke starkt emot.

– Naturkultur har inget med blädning att göra!

Naturkultur är en form av plockhuggning eller höggallring. Det är inget nytt utan har gjorts i alla tider.

Det nya är att det långsiktiga värdet maximeras.

Folke Jakobsson brinner verkligen för naturkultur.

– Med naturkultur får man bästa möjliga ekonomi nu och i framtiden, förklarar han.

Han har varit självverksam skogsägare hela livet. De senaste tio åren har han styrt om sitt skogsbruk enligt naturkulturens principer.

Folke må ha gått i pension men han är minst lika aktiv som när han var yrkesverksam. En ansenlig del av sin tid ägnar han sig åt att sprida fakta om principerna för naturkultur. Han deltar i informationsträffar och han håller i exkursioner kring Sunnansjö.

Självklart danar han sina egna skogsmarker, 24 hektar, enligt denna princip.

– Naturkultur är en form av plockhuggning, fortsätter han. Det är inget nytt utan har gjorts i alla tider. Det nya är den ekonomiska principen: att maximera det långsiktiga värdet.

Naturkultur i korthet

Folke är väl påläst och använder fakta och argument från professor emeritus Mats Hagner, som fört fram principerna om naturkultur.

Att i denna korta artikel fullständigt förklara vad naturkultur är låter sig inte göras. Folke sammanfattar det så här: – För det första arbetar man med individuella träd i grupper, inte med hela bestånd där man utför samma åtgärd överallt.

– Kärnan i teorin är att i en skog med träd av olika storlekar så tar man i regel bort det största. Av de ”mellanstora” träd som är kvar väljer man ut det som man anser får bäst kvalitet om det får växa vidare och tar bort de övriga. De mindre träden får stå kvar. De stora träden ska ”fostra” de små till kvalitet.

Principen anpassas till förutsättningarna.

– Det är inget mål i sig att skapa en skiktad skog eller ”kontinuerlig” skog, fortsätter han. Konkurrens och ojämnhet är fundamentalt i naturkultur. Syftet är att optimera nuvärdet. Sen är det ingen nackdel att man får ekologiska nischer, mer naturlig skog. Det smäller högt i dag.

4

Mats Hedbom och Folke Jakobsson.

Folke tillstår att principen leder till något högre avverkningskostnader per kubikmeter än trakthyggesskogsbruk.

– Men, betonar han, i gengäld får man mindre kostnader då man mer sällan behöver markbereda, plantera eller röja.

På utgiftssidan finns också kostnaden för att märka de träd som ska avverkas.

– Ja, konstaterar Folke, det krävs att en kunnig person gör detta eftersom varje trädgrupp måste bedömas för sig. Det är inget en maskinförare kan göra medan han kör.

Då dagens skogsbruksmetoder ger träd som i stort sett har samma storlek kan det ibland vara en utmaning att dana fram en skiktad skog, tillstår Folke.

– En del säger att det i sådana skogar tar så lång tid innan man får en skiktad skog. Men då är det väl ännu viktigare att man börjar så fort som möjligt!

med mellanskog

NR 5 – 2012

skogsägarbesök

Olika bra i olika bestånd

Folke utesluter inte heller helt kalavverkning i vissa fall.

– Till exempel om alla träd är mogna för avverkning eller om det bara finns gran kvar som lätt blåser omkull.

Då säger den ekonomiska principen att det är bäst att göra en lucka.

Mats Hedbom lyssnar intresserat på Folke.

– Självklart kan vi på Mellanskog sköta skogen enligt naturkulturens principer för de medlemmar som så vill, säger han. Men av det vi sett hävdar vi att trakthyggesbruk ger bättre tillväxt och ekonomisk avkastning.

Han tror också att olika trakter är olika lämpade för principen.

Hyggesfritt är okej, men hygge säkrast och mest lönsamt Debatten om hyggesfritt eller hygge blir ofta polariserad med starka känslor för eller emot. Ur Mellanskogs synvinkel är det inte frågan om antingen eller, utan snarare var och varför.

Mellanskog jobbar näringspolitiskt för att försvara äganderätten. Av det följer att vi, inom lagens råmärken, har stor respekt för skogsägarens önskemål och vilja om hur skogen ska skötas. Skogsvårdslagen anger att virkesförrådet efter gallring t.ex. i en 24 m hög skog inte får understiga ca 230 m3sk/ha och att skyldighet att anlägga ny skog inträder om det understiger ca 130 m3sk/ha.

Skiftande motiv

– De flesta skogsägare har säkert bestånd som är lämpade för detta, men jag tror att övervägande delen av bestånd är alldeles för jämna. Att gå in med den här principen i skog som är 90–100 år tror jag inte blir bra.

Samtidigt ser han vissa poänger med naturkultur.

– För skogsägare som inte känner att det ekonomiska utfallet måste maximeras, eller om man alltid vill ”ha kvar” sin skog kan det vara intressant. Och kanske för skogsägare med tätortsnära skogar där de inte vill kalavverka.

Folke skulle gärna vilja att frågan om naturkultur kom upp på den politiska agendan.

– Sverige bör satsa på kvalitet i skogen! Och det får man med naturkultur. Naturkultur ger mer sysselsättning, bättre virke och ekonomi, därför borde politikerna och industrin mobilisera för att genomföra den i stor skala.

Text och foto: Carlo Laszlo

med mellanskog

NR 5 – 2012

Mellanskogs råd baseras på vår bedömning av den säkraste och lönsammaste metoden att få upp ny skog som växer bra. I praktiken innebär det att ca 60 % av alla objekt planteras och ca 40 % föryngras genom fröträd. Råden baseras på analyser från forskare på SLU, LRF Skogsägarna och Södra m.fl. Att göra noggranna analyser av tillväxt och lönsamhet är viktigt.

Kanske är dock andra motiv viktigare när man väljer mellan hygge eller hyggesfritt, men man bör veta vilket resultat man kan förvänta sig.

Argument för hyggesfritt kan vara sociala skäl i stadsnära områden, skötselmässiga skäl på frostlänta, blöta eller mycket bördiga marker.

Naturvärden och artbevarande är motiv i många frivilligt avsatta s.k. NS-bestånd. Men motivet kan också vara att man helt enkelt ogillar hyggen.

Några procent per år

Mellanskog tillhandahåller hyggesfritt skogsbruk i olika former. Allt från Naturkultur (då vi normalt lejer in utbildade trädstämplare) till liknande former av gallring i gammal skog samt olika typer av skärmar och fröträdställningar för hyggesfri föryngring genom tvåskiktad skog. Ungefär 1–2 % av den volym Mellanskog årligen avverkar kommer från hyggesfria avverkningar på vanlig skogsmark.

Text: Dan Glöde, utvecklingschef

5

fr ån mässan

Publiken fick prova på en tvåmannasåg och tävla mot en ensam Lumberjack. Resultat Team Lumberjack – Publik 1-0.

Mellanskogsmässan Årets upplaga av Mellanskogsmässan hölls den 24–25 augusti på SLU:s försöksanläggning i Lövsta.

Besökarna bjöds på två fullspäckade dagar i strålande solsken.

Det var många som fick hålla för öronen när ”The Lumberjack Axe Men” drog igång sina vrålande motorsågar. Showen var ett av de stora dragplåstren på Mellanskogsmässan i slutet av augusti. Målet med mässan är att ordna en mötesplats och ett tillfälle för skogsägare, skogsbrukare, innovatörer och allmänt skogsintresserade att träffas och prata skog och skogsbruk. Placeringen av mässan, mitt i Mälardalen, skapar nya förutsättningar och möjligheter att nå ut till nya besökare, menar Yngve Norgren, mässgeneral.

– Det är kul att även kunna locka skogsägare som bor i de största städerna i Mellanskogs område. Självklart är konkurrensen om besökare hårdare i den här regionen, men jag tycker ändå att vi lyckades bra. Totalt kom det 6 700 besökare, fortsätter Yngve.

familjär stämning och i år satsade vi också lite extra på aktiviteter för yngre med ponnyridning, hundcirkus och djur från 4H. Var nästa Mellanskogsmässa går av stapeln är ännu inte bestämt, men helt klart är att besökare, utställare och arrangörer har varit nöjda med årets inramning och vi hoppas naturligtvis att vi ska vara lika lyckosamma på våra kommande Mellanskogsmässor, säger Yngve Norgren.

Text: Maria Bergenheim Foto: Maria Bergenheim, Adrian Ström och Martin Ekman

Småskaligt lockar

– Framförallt är det maskiner, verktyg och annan utrustning för det småskaliga skogsbruket som lockar flest mässbesökare. I år var det rekordmånga utställare på plats, totalt 116 stycken. I skogsslingan längst bort på området fanns även större maskintillverkare representerade.

Uppskattade seminarier

Besökarna hade även möjlighet att ta del av flera olika näringspolitiska seminarier. Både Mellanskog, Skogsstyrelsen och LRF höll föredrag. En av dem som medverkade var Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman.

Flera skogsägare uppskattar möjligheten att få ställa frågor direkt till företrädare både från Mellanskog och från myndigheter.

Många besökare passade också på att gå på guidade rundturer på SLU:s försöksgård Lövsta.

– Vi har hittat ett bra koncept. Vår mässa har en 6

med mellanskog

NR 5 – 2012

Vad tycker du om Mellanskogsmässan 2012?

Anna Wannberg, Uppsala

– Vi tog med familjen hit till Mellanskogsmässan, men mest är det min pappa som är intresserad. Vi kikar runt på det mesta men framförallt är det hundcirkusen som lockar.

Håller i trådarna. Tre eldsjälar som arbetat hårt för att få planeringen av Mellanskogsmässan att gå ihop. Från vänster Per-Anders Hansson, Yngve Norgren och Jan-Olov Gunnarsson. Åke Johansson, utställare och vd på Kranman

– Det har varit en bra mässa.

Inramningen av mässan är jättebra och vi fick en perfekt placering, möjligen kunde vi haft ännu lite större demonstrationsyta. För oss handlar det mycket om att knyta kontakter.

Besökarna som kommer hit är intresserade av småskaligt skogsbruk.

Bo Ekbom, Sorunda, medlem i Mellanskog

Intresset för att kunna hantera sin skog på nätet har ökat. Mellanskog demonstrerade skogsskötselplaner och sin nya medlemswebb.

– Jag tycker att det är kul att informera mig om nyheter och nya trender i skogsbruket. Jag är allmänt nyfiken.

Det är en fin mässa med mycket att se, en bra och blandad kompott. Jag hade laddat för en dag i regn så jag tog på mig stövlar men det var ju helt onödigt i det här fina vädret!

Elisabet Olofsson, utbildningsansvarig på kuskutbildningen i Strömsholm.

med mellanskog

NR 5 – 2012

– Det har varit två jättebra dagar. Det finns ett stort intresse för att köra häst i skogen. Många kommer fram och är nyfikna och tycker att det är lite exotiskt. Framförallt passar hästkörning i skog bra i första- och andrahandsgallringar, i naturvårdsområden och i tätortsnära skogar. Många tycker att det är ett trevligt inslag i skogen.

7

plocksida

Redo för höstrusket?

Hösten är årstiden som många både älskar och hatar. Älskar, för att den är färgsprakande, frisk och fylld av skörd. Hatar, för att den är kall, grå och mörk. Vad du än tycker om hösten så finns det många prylar som kan göra utevistelsen både enklare och roligare.

Viltsnacks för många tillfällen I södra Afrika är ”Biltong” välkänt och finns att köpa i livsmedelsaffärer, bensinmackar m.m. Biltong är ett tilltugg som består av torkat kött som kryddats rejält. Nu lanseras en svensk variant gjord på älgkött. Det är yrkesjägaren Sofia Hammarskjöld som genom sitt företag Vimmerby Jakt & Vilt tillverkar ”Hunting snacks”. Köttet är smakrikt och har kvar en saftighet trots att det är torkat. Gott till en kall öl eller annan dryck men även som ett nyttigare alternativ till godispåse när man vandrar, sitter på pass eller kör bil längre sträckor.

Pris: 40 kr/påse Beställs från: info@famoose.se eller 070-211 25 46.

Pannlampa Denna pannlampa, Tikka Plus 2, har fem olika ljuslägen: max, ekonomisk, vit blinkande, fast rött och slutligen blinkande rött sken. Det är en ljusstark pannlampa som i maxläge räcker 35 meter med en brinntid på 55 timmar.

Märke: Petzl Pris: 325 kr

Märke: Le Chameau Vierzon Beställs från: www.jaktia.se Pris: 1699 kr

Beställs från: www.outnorth.se

Skön tröja under Full Zip Jacket är ett mellanting mellan en tröja och en jacka.

Plagget används som ett andra lager på samma sätt som du normalt använder en fleecetröja. Tröjan har en förlängd rygg och sköna öglor i ärmarna. Den består av 69 % merinoull.

Märke: Woolpower Pris: 995 kr Beställs från: www.outnorth.se

Varma fötter är A och O Vad är väl värre än att frysa om fötterna när man är ute i naturen? Dessa strumpor passar bra till vandringskängorna, eller varför inte slalompjäxorna senare på säsongen. Den färgglada dammodellen, W Hot Stripe från SKHOOP, är gjord av 80 % merinoull och kostar 250 kr. Herrmodellen, Hiking Tech Medium från Point 6, kostar 199 kr och är gjord av 100 % merinoull.

Beställs från: www.outnorth.se

Satsa på stövlar Flera av Mellanskogs skogsinspektorer använder stövlar året runt i skogen. Det här är ett par slitstarka stövlar gjorda i enbart naturgummi.

Materialet är flexiblare än vanligt gummi vilket gör att stövlarna inte lika lätt går sönder om man trampar på vassa kvistar och liknande.

Stövlarna har en kil i skaftet med låsrem som gör dem anpassningsbara efter olika vadmått.

Kåsa av björkvril Drick ditt kaffe ur en kåsa gjord av äkta björkvril. Kåsan är handgjord i Tornedalen, kaffeetsad och efterbehandlad med paraffinolja.

Mellanskogslogga under kåsan.

Pris: 250 kr Produkten kan beställas från Mellanskog.

Mat för äkta skogsmänniskor Denna kolbullepanna är en kort modell på 45 cm och 23 cm i diameter.

Passar bra till utomhusbruk eller i öppna spisen. Pannan är handgjord i 1 mm plåt och tillverkad i Sverige.

Mellanskogslogga på skaftet. Recept på kolbulle medföljer pannan.

Pris: 245 kr Produkten kan beställas från Mellanskog.

Beställningar på Mellanskogsprodukter görs via receptionen@mellanskog.se.

Ange namn, telefonnummer, adress och medlemsnummer samt vilka produkter du vill beställa. Övriga produkter beställes via respektive webbsida.

8

med mellanskog

NR 5 – 2012

skogsr åvar a

Svenska träd blir till fina kläder

Domsjö Fabrikers VD Lars Winter.

Att råvara från skogen får fler användningsområden är viktigt för alla skogsägare. Då blir man inte så känslig för konjunktursvängningarna och konkurrensen om virket ökar vilket är bra.

Dissolvingmassa används för textilframställning, viskos, istället för papper och kartong. I Sverige är det Södra och Domsjö Fabriker som tillverkar textilmassa. För vår del är Södras nya satsningar på textilmassa ganska kända men att Domsjö började tillverka dissolvingmassa redan på 30-talet känner inte så många till.

Indiska ägare till svenskt massabruk

Sedan förra året är det en stor indisk koncern, Aditya Birla Group, som äger fabriken. De var tidigare en stor kund och äger idag fyra liknande fabriker, två i Kanada och två i Indien. Det känns utmanande att en indisk koncern investerar i Sverige. De flesta av oss vet inte så mycket utöver den stereotypa bilden vi har av fattigdom och lågutbildad, billig arbetskraft. Vi vet väldigt lite om indisk industri, vilka produkter och stora, framgångsrika företag det finns. Indien spås av vissa bedömare att ha bättre förutsättningar än Kina att lyckas bli en ekonomisk stormakt med inhemsk tillväxt och konsumtion.

Kläder av massaved

Råvaran för Domsjö Fabriker är barrmassaved till skillnad från Södras produktion som använder sig av björkmassaved. Egenskaperna blir olika och dissolvingmassa från olika trädslag blandas ofta för att man ska med mellanskog

NR 5 – 2012

få de egenskaper man vill i slutprodukten. Av de ca 80 milj. ton fibrer som efterfrågas varje år för tygframställning kommer ca 50 milj. från polyester, 25 milj. från bomull och endast 5 milj. från viskos. Det går åt ca 6 m3fub för varje ton massa som tillverkas. Av de 1,5 milj. m3fub virke som man årligen förbrukar blir det ca 240 000 ton specialmassor och genom utvinning av luten får man även 120 000 ton lignin och 14 000 ton bioetanol.

– Vi ser en växande marknad för viskos, säger Lars Winter, vd för Domsjö Fabriker. Jordens befolkning ökar, bomull är mycket vattenkrävande och vattnet behövs istället för att producera mat och olja är miljömässigt fel. Viskos är ett alternativ och vi bedömer att marknadsandelarna kan öka samtidigt som hela marknaden växer.

Dissolvingmassan är mycket mer krävande att tillverka än vanlig massa och detta är förmodligen skälet att inte fler har valt att satsa på detta alternativ. En framtida utökad produktion lär ske men Lars Winter tror inte på några förvärv i Sverige.

– Nej, vi behöver fokusera på att optimera vår produktion och så småningom öka kapaciteten något.

Veden är trots allt billigare i andra länder så jag tror att eventuella förvärv av befintliga massabruk kommer att ske i andra länder än Sverige.

I Sverige äger Aditya Birla Group även klädmärket Esprit så om du köper ett av deras viskosplagg kan råvaran mycket väl komma från den svenska skogen.

Riskspridning och lönsamhet

Läsandet av framförallt dagstidningar sjunker trots att jordens befolkning växer. Det är tufft för många tillverkare av denna typ av pappersmassa och då är det mycket viktigt för skogsägarna att nya användningsområden för skogsråvara tillkommer. Helst ska det vara produkter med högt förädlingsvärde i branscher med god betalningsförmåga. Dissolvingmassan följer en annan konjunktur och har ett högre värde, ca 200 dollar mer per ton, än vanlig avsalumassa. Södras satsning är bra för skogsägarna i södra Sverige. I vårt område vidareutvecklas befintliga produkter men vi saknar någon som banar nya vägar vilket är oroande för framtiden. För skogen – den växer hela tiden.

Text: Per Bengtsson Foto: Domsjö Industri

9

marknadsanalys Prisutveckling barrmassaved, kr/m3fub. År 1996–2012

Prisutveckling gransågtimmer, kr/m3to. År 1996–2012

Två sätt att möta en sämre ekonomi Hälsotillståndet i världs- och i synnerhet Europaekonomin tillsammans med aktuell kronkurs i förhållande till euro och dollar är av stor betydelse för svensk skogsindustri och därmed också för oss enskilda skogsägare/ skogsbrukare. En ekonomi vid god hälsa skapar konsumtion och optimism, som i sin tur ökar förbrukningen av pappersprodukter och sågade varor. Just nu är inte ekonomin i form och osäkerheten kring ”eurokrisen” är stor och det leder till låg förbrukning av skogsindustriprodukter.

Historiskt har den svenska kronan (ofta) sjunkit i värde mot andra valutor under motsvarande förutsättningar, men så är inte fallet 2012. Kronan stärks och skogsindustrin tappar i konkurrenskraft mot sina huvudkonkurrenter som har sina kostnader i euro. Effekten har inte låtit vänta på sig, sänkta timmer- och massavedspriser är det konkreta resultatet för skogsägarna och hårda sparprogram drabbar de anställda vid skogsindustrierna.

Så vad göra under rådande omständigheter och vad kan man tro om virkespriserna framåt? Jag ska i det följande försöka bidra med lite näring till era funderingar.

Förenklat menar jag att det finns två huvudspår att välja mellan A) den säkra metoden och B) den spekulativa metoden.

Säkra metoden

Den säkra metoden innebär att man sköter sin fastighet utifrån vad som är skogsskötselmässigt ”rätt”. Det leder i sin tur till att man avverkar lika mycket varje eller vart tredje år beroende på fastighetens storlek. Sett över tid får man automatiskt ”medelpriset” för sålda produkter/ sålt timmer och massaved (och köpta tjänster). Trist och defensivt säger kanske någon, men begrunda att den stora vinsten ligger inte i att nå medelpriset för virket utan i att alla skötselåtgärder utförs i lämplig tid, vilket säkrar en god värdetillväxt; • att ersätta äldre träd av ortens proveniens med plantor vars tillväxt ofta är tiotals procent högre tack vare år av växtförädling • att röja ger ökad valfrihet i beståndets framtid och snabbare diameterökning (röjning är ohotad etta på min personliga lönsamhetslista) • att låta ortens entreprenörer slutavverka frisk stående skog är exempel på åtgärder som gynnar varje skogsfastighets ekonomi.

10

Spekulativa metoden

Den spekulativa metoden innebär att skogsägaren i hög grad försöker anpassa sitt virkesuttag från fastigheten efter rådande priser. Ett till synes klokt val, och en del har med skicklighet och tur varit framgångsrika med sitt metodval. Svårigheten är att veta när priserna toppar härnäst och hur länge det dröjer till pristoppen därefter och hur hög den blir i förhållande till den närmast förestående. Ingen kan med bestämdhet svara på dessa för spekulationsmetoden kritiska frågor. Men, vi kan förbättra våra chanser genom att styra efter vad man ser som sannolikt. Fortsätt läs om du är intresserad av vad jag ser som sannolikt. Jag tror att; • Europas BNP-tillväxt förblir svag i flera år • k ronkursen inte återbesöker tvåsiffriga nivåer mot euron (>10 kr/€) på minst lika länge • 2010/11 års priser var historiskt höga i klass med vad vi upplevde i samband med oljekrisen 1973 och Koreabomben i början på 1950-talet • v i går mot en period med stabilare priser likt perioden 1996–2005.

Avslutningsvis några glada tillrop till dig som är skogsägare; • björkmassavedspriset ligger kvar på en angenäm nivå • jordens befolkning växer, men inte dess yta • sköt om din skog till glädje för dig själv och dina efterkommande.

Tor Marntell, marknadschef

med mellanskog

NR 5 – 2012

ny i st yrelsen

En realistisk visionär tar plats i Mellanskogs styrelse varit synlig, bland annat i media. Sedan deltog jag i ett styrelseprogram, instiftat av Maud Olofsson, som syftade till att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser för några år sedan. Det fick en del uppmärksamhet och kanske var det en bidragande orsak.

Vi måste alltid se framåt

Hon är nyfiken och kallar sig själv för generalist och hon framhåller att det är lika viktigt att ha koll på ekonomin som att vara en visionär. Möt Erika Eriksson som tidigare i år blev invald i Mellanskogs förbundsstyrelse.

En bit öster om Karlstad, Snaversrud, på en 85 hektar stor gård bor Erika, hennes man och deras två barn.

Här finns också ett antal köttdjur. 40 hektar av arealen är skog.

– Skogen har funnits med sedan barnsben och det är ett intresse som vuxit fram. Jag är orienterare och det är ett sätt att uppleva skogen. Men skogen har blivit mycket mer än så, nu i vuxen ålder – den betyder fortfarande motion, men också jakt och en vilja att ta hand om den egna skogen, som jag önskar att jag hade mer tid att göra än vad jag har.

Stort samhällsengagemang

Erikas väg in i Mellanskogs styrelse var inte den traditionella, där man oftast går från en lokal SBO-styrelse vidare till styrelsen.

– Nej, jag fick förfrågan direkt från valberedningen.

Det berodde delvis på andra engagemang i samhället.

Jag jobbar för en ekonomisk förening idag där jag

med mellanskog

NR 5 – 2012

Erika kallar sig själv för generalist i det avseendet att hon har en bred kunskap inom många olika områden.

Hon är jägmästare som har jobbat inom skogen med bland annat virkesköp, certifieringar och skogsvård.

Sedan läste hon vidare såväl juridik som ekonomi och har en ekonomexamen från Karlstads universitet. Hon har dessutom arbetat med logistikfrågor under en tid på VSV. I dag är hon vd för den ekonomiska föreningen Värmlandsschakt.

Vad ser du som viktigt med din nya roll som ledamot i Mellanskogs förbundsstyrelse?

– Till en början gäller det att hitta sin roll i gruppen.

Eftersom jag inte varit engagerad i Mellanskog tidigare så måste jag arbeta mig in så att jag själv blir en fungerande pusselbit. Man har olika ansvarsområden i en styrelse men det är viktigt att det finns en övergripande ekonomisk förståelse hos alla ledamöter likväl som man måste vara visionär och se framåt. Det är frågor som är svåra att förena men som man måste förena. Öka medlemmarnas lönsamhet

Bland de viktiga framtidsfrågorna betonar hon vikten att vara synlig på marknaden och ta sin plats där.

– Våra medlemmar är vår största resurs och det som är allra viktigast är att man följer dem och är förändringsbenägen utifrån medlemsperspektivet. Man måste förnyas för att inte hamna i kölvattnet av de andra aktörerna.

Att utveckla industrin är också något som Erika Eriksson tycker är mycket viktigt.

– Kan vi utveckla den och få den mer lönsam då kan vi också få större lönsamhet i medlemmarnas skogsbruk.

Text och bild: Mari Nälsén

Fakta: Namn: Erika Eriksson Ålder: 39 Aktuell: Nyligen invald i Mellanskogs styrelse.

Bor: Snaversrud, utanför Karlstad.

Familj: Maken Henrik, 40 samt barnen Axel, 11 och Stina, 9.

Intressen: Springa, orientera, lite jakt och den egna skogen.

Samhällsutveckling i allmänhet och den lokala i synnerhet.

Tycker det är spännande att vara med och utveckla landsbygden.

11

I minnet av stormen Vi följer med skogsägaren Lasse Rolfhamre till hans stormskadade skog strax utanför Ljusdal.

Under några timmar under stormkvällen försvann tio års slutavverkningsvolym på olika skiften.

– Det var tufft att se fin skog fälld i förtid men nu har jag rent psykiskt bearbetat det och kan se vissa nya möjligheter.

Lasse och Chatrina Rolfhamre har 250 hektar skog på fyra skiften. Allt finns noga dokumenterat och planerat i skogsskötselplanen. Med många egna idéer och uppslag har de som femte generation fortsatt det skogsbruk som genom alla år varit en ryggrad i gårdsföretaget.

Men på bara några timmar förvandlades det välplanerade skogsbruket till något av ett kaos.

– Det var ingen rolig syn att komma ut till olika skiften och upptäcka att fin gallringsbar skog låg stormfälld.

Jag erkänner gärna att det kom en tår där jag stod i kanten på skiftet och såg tallar som borde stått kvar för tillväxt i några år till. Det har inte varit någon lätt tid för oss men nu börjar det trots allt att fungera igen.

Accepterar naturens nycker

Lasse berättar om andra arbetsuppgifter och av verkningsplaner som fått stå tillbaka för akut insatser.

Där en lång period bestod i att gå före skogsmaskiner och rotkapa för att underlätta upparbetningen. Hur han nu inlett ett omfattande och tidskrävande städjobb av skifteskanter och försöka underlätta arbetet med markberedningen som beställts och redan inletts.

– Nu har vi kommit till det stadium att vi accepterat det naturen orsakat och att det är dags att gå vidare. Jag kan till och med numera se vissa möjligheter i den nya situationen.

Anders Dahlstrand.

Luckor

Om det finns skiften som nästan helt raderats besöker vi också ett antal småluckor i skogen. Luckor som stormen åstadkommit och där det kan vara svårt att se ett samband mellan vindriktning och skador. Här finns plats för råd och tankar som inte än så länge mynnat ut i en åtgärdsplan. Gång på gång stannar Lasse tillsammans med Mellanskogs skogsinspektor Anders Dahlstrand för att diskutera en lämplig lösning. Det kan gälla att rensa upp eller att planera plantering. Redan nu har Lasse planerat för plantbeställning.

– Det här är fläckar som jag inte riktigt vet hur jag ska åtgärda. Det är skönt att ha tillgång till en skogsägarförening och en erfaren och kunnig skogsinspektor. Även om jag har egna idéer så är det alltid bra att ha ett bollplank för skogsbruksfrågorna.

Försäkring

En trygghet och hjälp i en besvärlig situation anser Lasse att det var att ha en skogsförsäkring med tillägg för stormskada. Hur det slutliga ekonomiska resultatet kommer att se ut vet han inte i dagsläget. Fortfarande finns många osäkra faktorer som kan påverka resultatet. Att upparbetningen blir dyrare än en traditionell avverkning är helt klart men hur mycket är frågan. Den insats som han själv gjort med rotkapning har helt klart varit en ekonomiskt positiv arbetsinsats.

– Det har fungerat mycket bra med mitt försäkringsbolag och jag har redan fått det ekonomiska stöd som var så viktigt för att komma igång med upparbetningen efter stormen. Trots allt ser jag idag ljust på framtiden i skogen med andra möjligheter än innan stormen, säger Lasse Rolfhamre innan han tar bilen till nästa skifte.

Text & foto: Sven O Sundin

12

Lasse Rolfhamre. med mellanskog

NR 5 – 2012

ef ter stormen

Stormen Dagmar har lämnat kvar tydliga spår på sin väg genom Rolfhamres skog.

med mellanskog

NR 5 – 2012

13

per morberg

PER MORBERG jagar och lagar Per Morberg är en kräsen rackare. Han köper inte sitt kött i mataffären, utan jagar det själv. I boken ”Morberg jagar och lagar” får vi följa honom på jaktturer genom alla årstider, i skog och mark och på savannen.

”Hur kommer det sig att jag jagar? Behöver det förklaras?

I ett historiskt perspektiv har människan jagat i hundratusentals år och suttit framför en dator i två tre sekunder”.

Per Morberg jagar vildsvin, duvor, änder, tjäder, råbockar, gäss och älg. I Sverige och längre bort.

I boken berättar han om sina jaktupplevelser i Sörmland, Dalarna, England, Slovakien och Sydafrika. När han jagade älg första gången. Hur det är att skjuta duvor på en ärtåker, jaga gäss i ett dike, skjuta varg och gnu och jaga kronhjort tillsammans med kungen.

Tankar om jakt

I boken reflekterar Per Morberg även över andra aspekter av jaktupplevelsen; relationen till en älskad jakthund, konsten att skjuta och hur det är att sitta på pass och vänta. ”I stillheten skärps mina sinnen. Först hör jag en blandning av ljud, ungefär som när en orkester stämmer sina instrument…

Skogen är också en annan värld. Det gäller att se det och uppleva närvaron av träden, mossan, skalbaggarna, ja allt liv som finns där. Om du vill uppleva det här, gå ut i naturen och stäng av mobilen”.

Ett antal favoritrecept har det blivit med åren. I boken

delar han med sig av ett femtiotal. Till exempel vildand med calvadossås och rotfruktskaka, harsadel med portvinsgräddsås, tjäder i lergryta och antilopspett med gratinerad pumpa.

Fördelar med vilt

Det finns många fördelar med vilt kött, menar Per Morberg som äter nästan allt kött, men vill veta hur det har hanterats. ”Djur som har haft det bra är roligare att äta – och smakar bättre. Viltkött anses dessutom nyttigare än annat kött. Vilda djur äter en varierad naturlig föda och utfodras inte med hormoner och antibiotika”.

Hemma hos Per Morberg är frysarna fulla av vilt. ”Det är ett slit att stycka, paketera, märka och frysa köttet. Egentligen vore det enklare att bara gå till affären eller saluhallen, där det mesta finns. Eller ta bilen till jägaren som säljer kött i socknen intill. Men nu är ju jakten en rolig del av mitt liv och jag är en kräsen rackare som vill ha det bästa och godaste köttet”.

Ett exempel på det är receptet på älgfärsbiffar med ugnsbakad mandelpotatis och lingon. En rätt som både vuxna och barn älskar, lovar Per Morberg.

Text: Mia Öström, NPP Foto: Martin Löf

Älgfärsbiffar med mandelpotatis Gör så här

Ingredienser Biffar • 500 g älgfärs • 1 tsk salt • 1 st gul lök • 2 dl vispgrädde • Rapsolja och smör till stekning Sås • 2–3 st schalottenlökar • 2 dl vilt- el. köttfond, helst hemkokt • 3 msk sherry • 2 msk lingon, rårörda • 2 msk japansk soja, helst tamari

14

• 1 st ägg • nymalen peppar • 3 st enbär • 0,5 dl ströbröd

• 1 msk smör • 3 dl vispgrädde el. creme fraiche • ca 4 msk messmör • 2 tsk fransk senap • ev salt och peppar

Biffar Sätt ugnen på 200 grader.

Rör ihop färs, ägg, salt och peppar till en slät smet. Skala och riv löken. Finhacka enbären och blanda i tillsammans med resten av ingredienserna till färsbiffarna. Blanda smeten ordentligt och forma den till 8 små eller 4 stora pannbiffar. Bryn biffarna tills de fått fin färg och låt dem steka klart i ugnen, 5–7 minuter eller tills köttsaften som sipprar ut är genomskinlig.

Sås Skala och finhacka schalottenlökarna. Fräs dem i smöret i en kastrull. Häll i fond, sherry och grädde och låt allt koka upp under omrörning. Tillsätt övriga ingredienser och låt såsen långsamt koka ner till önskad konsistens. Rör om då och då. Smaka eventuellt av med salt och peppar.

Vid servering Servera biffarna tillsammans med såsen, ugnsbakad mandelpotatis och rårörda lingon. Häll med fördel såsen över biffarna så att den blandas med skyn. med mellanskog

NR 5 – 2012

protester på gotl and

Hur kommer det sig att jag jagar?

Behöver det förklaras? I ett historiskt perspektiv har människan jagat i hundratusentals år och suttit framför datorn i två tre sekunder.

Morberg jagar och lagar ISBN 057870560545 Bonnier Fakta med mellanskog

NR 5 – 2012

15

Graf ett

16

Graf två med mellanskog

NR 5 – 2012

intr ång

När staten gör intrång i skogsägandet Intrång, ja vad står ordet för? I uppslagsverket står det ”att olovligt tränga in på annans område”. Med andra ord så är ordet eller begreppet rätt så negativt laddat.

Trots detta faktum att ordet i sig ger en signal om någon form av bristande respekt så är det en av de åtgärder vår myndighet i skogen, Skogsstyrelsen, med lagboken under armen alltid ska överväga när vi anmäler avverkning.

Hur kommer sig då detta och varför? Jo, enligt Skogsvårdslagens §30 så skall skogsägaren/skogsbrukaren ta natur- och kulturmiljöhänsyn som syftar till att minimera den skada som kan uppstå på dessa värden vid skogliga åtgärder. Man uttrycker då detta som att staten, samhället, har en laglig rätt att kräva intrång i den enskildes äganderätt.

Hur räknar Skogsstyrelsen (graf ett)?

I de fall en åtgärd ska utföras i ett område där natureller kulturmiljövärden haglar relativt tätt så kan ju då regelverket få en konsekvens som innebär att det ekonomiska utfallet blir långt lägre än vad skogen de facto innehåller, d.v.s. om man tar hänsyn till ”alla” tänkbara faktorer så blir stora delar av skogen kvar och orörd. För den enskilde kan ju detta ge väldigt stora konsekvenser.

Detta har i sin tur medfört att myndigheterna har kopplat lagkravet mot en s.k. intrångsbegränsning eller toleransnivå. Begränsningen innebär att staten inte kan kräva mer än den nivån med mindre än att då ersätta för intrånget. För att åskådliggöra hur myndigheten beräknar lagkravsnivån så har det utarbetats en funktion som ser ut enligt graf ett.

Den här kurvan som myndigheterna använder bygger på ett betänkande från Bostadsutskottet samt beslut i miljööverdomstolen och kammarrätten utifrån några få rättsfall.

Så här räknade man tidigare (graf två)

En fråga som uppstår är om tolkningen som Skogsstyrelsen gjort är relevant. Innan år 2007 så använde myndigheten en annan kurva för beräkningen av ”vad man får tåla” och den ser ut enligt graf två.

Jämför man dessa två kurvor upptäcker man att intrånget fått en större ekonomisk påverkan när ett åtgärdsområde tangerar gränsen, d.v.s. håller höga andelar natur- och/eller kulturmiljövärden. Är då denna förskjutning av ”vad man får tåla” acceptabel? Ja om man, som Skogsstyrelsen gjort, kopplar de uttalanden som gjorts i ett fåtal rättsfall med mellanskog

NR 5 – 2012

med den politiska viljeinriktning som blivit alltmer tydlig de senaste åren så är förändringen förståelig.

Men, om man tycker att underlaget är lite för magert för att göra de tolkningar som Skogsstyrelsen gör, då är förändringen minst sagt tveksam.

Inte rättssäkert

Vi befinner oss alltså i en situation där allmänheten, staten, kräver allt mer av skogsägaren i form av hänsyn (vem har missat Zaremba-artiklarna i DN som exempel?) samtidigt som frivilliga avsättningar av skogsområden görs i allt större omfattning och den hänsyn som lämnas vid avverkningsåtgärder har förändrats och förstorats rejält de senaste decennierna.

Andemeningen i detta är faktiskt god, vi ska i största möjliga mån klara den biologiska mångfalden och vårt historiska arkiv (kulturmiljöerna). Men hur hårt ska det slå mot den enskildes äganderätt? Det är ytterst otillfredsställande att enskilda skogsägare kan åläggas restriktioner som grundar sig på en ensidig uttolkning av få rättsfall som i sin tur inte berättigar till någon form av ersättning. Överklaga förelägganden

Mellanskog och de övriga skogsägarföreningarna har tillsammans med LRF Skogsägarna konstaterat att höjningen av intrångsbegränsningen (från 2007) inte är förankrad och accepterad. Med andra ord så finns det ett akut behov av att intrångsbegränsningen (toleransnivån) får en rättssäker tolkning och hantering.

Vår uppmaning är att de medlemmar som fått betydande inskränkningar i brukanderätten med hänvisning till §30 i Skogsvårdslagen, exempelvis vid anmälan om föryngringsavverkning, ska överklaga Skogsstyrelsens föreläggande. Vi bör gemensamt verka för att få en klarhet i detta eftersom samhällets tryck på större hänsyn ökar från dag till dag. Visst, hänsyn är självklar, men var går gränsen för den enskildes ekonomiska uppoffring?

Per Sandberg, Mellanskog

17

fr ån skogen

Varning för oseriösa telefonförsäljare!

På senare tid har det blivit allt vanligare att oseriösa telefonförsäljare riktar in sig på äldre skogsägare.

Det gör man av två anledningar: Som ägare av näringsfastighet omfattas man inte av konsumentköplagen, även om man inte bedriver någon form av näringsverksamhet. Därför kan avtal man ingår över telefon bli väldigt kostsamma och svåra att ta sig ur. Detta vet försäljarna men inte alla gånger skogsägaren.

Försäljarna vet också att äldre människor många gånger tycker att det känns ohyfsat och olustigt att snabbt avsluta den här typen av samtal.

Därför vill vi passa på att uppmana alla att ALLTID klart och tydligt säga nej när man blir uppringd av en telefonförsäljare och avsluta samtalet så fort som möjligt.

Succé för Öppet Hus i Karlstad När Mellanskog, tillsammans med Jägareförbundet, bjöd in till Öppet Hus på temat skogsskötsel och viltmat kom inte mindre än 700 besökare.

– Ja, det var mycket lyckat, säger Lars Axelsson, vo-chef, Södra Värmland.

På och utanför våra kontor i Karlstad hade vi ett 20-tal utställare och föreläsare på plats och publiken fick bland annat se, och ställa frågor om, skogsskötsel och virkesmarknad, röjningsteknik, styckning av rådjur och en spektakulär motorsågsshow. Det kändes som en passande mix och verkade mycket uppskattat, inte behövde någon gå hungrig heller eftersom vi, passande nog, serverade viltkebab.

Skogskväll i Dalarna lockade många

När Mellanskog bjöd in till den årliga skogskvällen i Lima kom det inte mindre än 150 besökare där det bjöds på skoglig information, utställningar och tävlingar.

Eldsjälarna bakom evenemanget är Bengt Halvarsson, Johnny Turesson och Per Flygar från den lokala styrelsen.

– Det var en mycket lyckad och trevlig kväll, berättar Anders Westerlund, skogsinspektor på Mellanskog.

Tanken är att vi ska bjuda medlemmarna på vad som är på gång när det gäller privat skogsbruk och i föreningen och också presentera nyheter i vår bransch.

– Själv redogjorde jag för marknadsläget och vikten av att sköta sin skog, även nu i lite tuffare tider. Börje Eriksson, också Mellanskog, gav råd och instruktioner om aptering. LRF informerade om aktuella frågor och 18

Handelsbanken om skogskonton och möjligheten att belåna skogsfastigheter. Vidare berättade Anders Öberg om Skogsbruksskolan i Älvdalen och bjöd på en spännande tävling där man skulle köra skördare och skotare i en simulator som var väldigt uppskattad, inte minst av de yngre besökarna. Johan B Lisra hade en svamputställning och lärde oss skilja på ätlig och oätlig svamp.

– Men mest uppskattat tror jag de nygräddade kolbullarna som Johnny Thuresson och hans gäng stekte över öppen eld var. Där var det verkligen full fart hela kvällen, avslutar Anders Westerlund.

Foto: Anders Mojanis, Dalarnas Tidning och Anders Westerlund

med mellanskog

NR 5 – 2012

fr ån skogen

En annorlunda arbetsdag Den 27 september for jag ut till en skog med målsättningen att snitsla klart ett avverkningsobjekt. Min vana trogen så tog jag med min kamera och min Kleine Munsterländer (som är en hundras om någon har missat det).

Objektet som skulle snitslas var både stort och innehöll mycket av naturvård så det tog sin runda tid. Efter ungefär en timme ser jag hunden komma tillbaka mot mig i en väldig fart, först tänkte jag inte så mycket på det men kort därefter registrerade jag i ögonvrån att det var något som följde efter hunden.

Jag inser omedelbart att detta är en varg. Både min puls och min kamera åker upp, men innan jag hinner ta några bilder kastar sig vargen om och är borta.

Tio minuter senare börjar min hund plötsligt stirra bakåt, och där kommer vargen tillbaka, min hund rusar mot vargen som nu är helt orädd. Jag rusar efter samtidigt som jag tar några bilder på dem tillsammans. När jag når fram till min hund kopplar jag honom, samtidigt som vargen lugnt står kvar på ca femton meters avstånd. Jag höjer min kamera och tar fler bilder och det verkar inte heller bekymra vargen som fortsätter att lugnt stå kvar och stirra på oss.

Vargen följde mig sedan runt objektet samtidigt som jag snitslar klart och gör mig redo att åka vidare. Sammanlagt har vi sällskap av vargen i två och en halv timme.

En minst sagt annorlunda arbetskamrat och en helt oförglömlig upplevelse.

Text & foto: Per Jansson, skogsinspektor Sunne

med mellanskog

NR 5 – 2012

19

Mellanskogsgallring – för skogsägaren och skogen Gallra rätt så får du mer pengar!

Mellanskog erbjuder alla tjänster du kan behöva för att få en välskött skog.

Det ger dig mer tillbaka, både ekonomiskt och skog att vara stolt över.

Vill du veta mer?

Våra skogsinspektorer finns där du har din skog. Kontakta oss på 010-482 80 00.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.

www.mellanskog.se