Med Mellanskog nr1 2015

1 2015

MEDLEMSTIDNING

Kärleken till skog och mark lever vidare

Brandskadat timmer från Västmanland på export

Vi satsar på biobränsle

Nytjärade Tegsnässkidor vänner på vintern

innehåll

4

med mellanskog nr 1, 2015 6

”Goda vänner kan göra allting tillsammans, men bara de bästa vänner kan göra ingenting tillsammans.”

Nalle Puh

12

3 Ledare

4 Skogsägarbesök 6 Biobränsle

7 Ny virkesmätningslag 7 Cityskogsägarna 8 Sågverket Kastet

9 Små skogsmaskiner 11 Insatskapital 12 Tegsnässkidan 14 Nytt tjänsteutbud 15 Brandskadat timmer på export 16 Veteraner skriver historia 17 Dialogprojektet 19 Sortimentsgripen 20 Ny VO-chef 21 Beställ skogsgödsling 22 Roland renoverar 23 Medlemswebben 24 Valberedningarnas arbete 25 Vd-krönika 26 Från Skogen Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 4 december 2014 Krediträntor Merkonto 1,00 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,25 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

20

14

3,75 % 5,75 % 8,85 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten (föräldraledig), Carolin Carlsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Familjen Andersson. Foto: Per Bengtsson Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2015 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

2

ledare

Mellanskog för

DIG OCH MIG Det nya året är här. Dagarna är längre och ljusare.

Förhoppningen är att tjälen länge biter sig fast i marken och ger skogsbruket goda, skonsamma förutsättningar. Våra vidsträckta skogar ska ju leverera det gröna guldet.

Årsskiften väcker tankar om vad som har varit och vad som kommer. Meningen med skogsägarföreningen är, för oss skogsägare, värd att begrunda. Om skogstjänster, näringspolitik och sammanhållning när storm eller brand drabbar är tre hörnstenar, är förstås virkesförmedling bärande för att föreningen ska stå stabil. Genom vårt Mellanskog samlar vi timmer och ved till gemensam avsalu, i olika sortiment, i rätt mängd, till rätt köpare.

I skogens långa kretslopp får vi god lönsamhet, även i skogar som växer långt från massabruk, sågverk och energianvändare.

Just nu kan vi dock inte alls vara nöjda med prisutvecklingen på svensk skogsråvara. Flödet från oss skogsägare via sågverken till kunder som bygger och inreder är inte i fas. Sågverken i norra Europa har inte samma lönsamhet som tidigare. Det pressar ned timmerpriserna.

På längre sikt är prognosen ändå god, både här hemma, i USA och Nordafrika som fortsätter att öka användningen av trä.

Massavedspriset i vårt område kräver ständig brottning, och för att få fler köpare än bruken i vår geografi säljs allt mera ved både söderut och norrut. Även här ska vi ha framtidstro. När fler människor i världen använder hygienprodukter, förpackningar m.m. ökar massaanvändningen. Nya produkter tillkommer. För biobränslet betyder öppnandet av gigantiska Värtanverket ett språng framåt – men först 2016.

med mellanskog

NR 1 – 2015

I minnesvärt samtal med skogsägare i norra Hälsingland noterade jag ledord för vad Mellanskog ska betyda: ”Lönsamhet, expertis, inlevelse och solidaritet i oförutsedda situationer.” Nu har några av dem bildat en ny skogsägarförening. Vi i Mellanskog är räds inte den konkurrensen. Vi är en kostnadseffektiv förening i kraftfull utveckling för att vara en stark resurs för såväl medlemmar som själva arbetar i skogen som för oss som har annan yrkesverksamhet och samtidigt driver skogsgårdar.

Vi ägs och bärs av 32 000 medlemmar, är en erkänd skogsaktör med vida affärsrelationer och driver aktiv näringspolitik. Ärligt vill jag ändå uttrycka sorg om vi i familjeskogsbruket inte klarar att kraftsamla i en och samma förening. De stora bolagen, som köper skogsråvara, kan härska när vi söndras. Det starka mandat som en samlad svensk skogsägarrörelse har för att påverka regering och riksdag försvagas. Den solidaritet som vi skogsägare visar varandra blöder.

I Skogssverige och Norden lyfts Mellanskog nu fram som en framsynt förening med insikt i att skogsägare är olika varandra och samtidigt lika varmt motiverade för sina skogar. Min bild är att allt fler skogsägare allt mer behöver en skogsägarförening av Mellanskogs art. Därför lyfter jag blicken och ser med glädje på kommande år.

Nu är Mellanskogs breda tjänsteerbjudande här. Nu ska det första svenska nationella skogsprogrammet skapas.

Nu driver vi prisfrågorna vidare.

Hälsningar

Karin Perers Mellanskogs ordförande

3

1

Släktgård i många generationer 2

Bildtexter: 1. Rolf och Sonja Andersson med dottern Sara och en yster bayersk viltspårhund träffas på gården en bit utanför Österbybruk en vacker vinterdag.

2. Än är inte allt datoriserat. Sara tittar på olika bestånd på klassiskt papper i en lika klassik pärm.

4

med mellanskog

NR 1 – 2015

skogsägarbesök

En bit norr om Österbybruk i nordöstra Uppland ligger byn Andersbo och där bor Sonja och Rolf Andersson på sin fastighet. Gården har, tillsammans med några andra gårdar, varit i släktens ägo sedan 1600-talet. Genom delningar är hela det gamla innehavet idag delat på tre olika familjer.

I den här delen av Uppland har bergshanteringen med främst de gamla Vallonbruken från 1600-talet präglat bygden och deras behov av kol har påverkat skogen.

Rolf och Sonja tog över gården, på drygt 100 hektar, för 35 år sedan och de hade tidigare mjölkkor. Detta har ändrats och idag har man amkor istället. Sonja hade även tidigare odling av Andersbo-tomater som ett komplement till djuren och skogen. Trots att tomatodlingen upphörde för flera år sedan står växthuset kvar, konstruerat av smäckra och hållbara limträbalkar. Det är praktiskt att ha och fungerar utmärkt som ett extra förråd för maskiner och annan utrustning. Rolf är intresserad av skog och har bl.a. arbetat som virkesmätare på Hallsta Pappersbruk i närheten så han vet vilken kvalitet god skogsskötsel kan resultera i.

Framåtsyftande tänk

Intresset för miljömässigt tänk dyker upp flera gånger i vår diskussion och solfångare är något man haft i många år.

– Vi beslöt tidigt att inte bespruta våra marker, säger Sonja. Det kändes inte bra och vi fick acceptera en lägre skörd. Mina tomater sålde bra och konsumenterna i Uppsala var måna om att få naturliga tomater med mycket smak. Det gäller att våga tänka själv och tänka framåt.

Mellanskogs skogsinspektor, Anders Rickardson, är ganska ny i området och träffade Rolf och Sonja för en tid sedan.

– Den gamla skogsskötselplanen hade gått ut och det var dags att skaffa en ny, säger Anders. Jag kontaktade Rolf och Sonja om en ny plan och berättade att vi har en ny Medlemsapp där man kan se sin plan direkt i skogen.

Jag nämnde även att vi nu har ett erbjudande om att köpa en iPad till förmånligt pris i samband med beställning av en ny skogsskötselplan.

Varken Rolf eller Sonja är några flitiga användare av internet, utan datorn som skaffades för många år sedan, var det mest barnen som använde, men intresset att följa med är tydlig.

– Vi måste vara med i tiden, säger Sonja. En iPad är kanske inte så intressant för oss men det gäller att tänka på nästa generation.

– Ja, det kan ju vara ett sätt för att de yngre ska vara intresserade av skogsbruk och vilja vara skogsägare i framtiden, menar Rolf. med mellanskog

NR 1 – 2015

Det var detta tankesätt som låg bakom att Rolf och Sonja kontaktades för en träff, deras framsynthet imponerar och är värd att lyftas fram. Rolf och Sonja har fyra barn och hur gården ska tas över får framtiden visa men det gäller att barnen vill. Flera gårdar i omgivningen säljs utan att något barn är intresserad av ta över.

Den här gången passade erbjudandet väldigt väl.

Dottern Sara, som jobbar som byggnadskonstruktör i Gävle, skulle snart fylla 30 år och en iPad med Medlemsappen skulle vara en perfekt present.

Dator och iPad gör det enkelt

– Jag är intresserad av skog och är hemma nästan varje helg, säger Sara. Hade jag mer tid skulle jag ta jägarexamen men det får vänta lite till.

Med sin bayerska viltspårhund rör hon sig mycket i skogen och trivs verkligen.

– Jag gillar skog och tycker att det är jättekul att vara i den, säger Sara. När man går i skogen känner man av historien. Pappa, farfar och gammelfarfar har alla skött den och man kan se spår av vad de har gjort. Det ger en speciell känsla. Nu är det snart vår generation som ska ta över och jag vill ju att skogen ska fortsätta att skötas på ett bra sätt.

I sitt arbete är datorn en självklarhet för Sara när hon gör de beräkningar som krävs för olika byggprojekt.

Oftast är det större projekt och då är det mest betong som används.

– Det är lite synd, menar Sara. Vi som bor i Sverige borde använda mer trä i våra byggen. Trä är ju förnyelsebart och tär inte på jordens resurser på samma sätt. Jag hoppas att de som beställer uppdragen av oss känner samma sak och att trä blir vanligare även i flerfamiljshus och andra byggnader.

Att ha sin skogsskötselplan på webben gör det enkelt att kolla upp något man funderar på.

– Med iPaden i skogen ser jag var jag är och genom att klicka på Medlemsappen ser jag skogsskötselplanens information om det bestånd jag är i just då, vilka åtgärder som föreslås och när. Då blir det enklare att själv ta ställning tycker jag.

Text & foto: Per Bengtsson, Mellanskog

5

biobr änsle

Bättre resursutnyttjande

Redan nästa år, i början av 2016, kommer Mellanskog att börja leverera skogsbränslen till det nya verket.

br ink

Efterfrågan på biobränsle har de senaste åren varit sviktande. Flera värmeverk har gått över till att elda avfall i första hand och endast använda skogsbränslen som kompletterande råvarukälla vid köldperioder. Den nedåtgående trenden har påverkat och pressat leverantörer som fått allt kortare leveranssäsong. Men i och med bygget av det nya kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm har läget förändrats.

Da l

Marknaden för biobränslen har de senaste åren varit vikande. Men nu kan ljusare tider skönjas, mycket tack vare bygget av det nya kraftvärmeverket i Värtahamnen. Genom en ny satsning på effektivare och mer långsiktiga entreprenörsavtal vill Mellanskog vända trenden.

ff

an

Mellanskog satsar på biobränsle

St a

Den 1 mars 2015 träder den nya virkesmätningslagen som omfattar skogsbränslen i kraft. Läs mer i artikel till höger och på www.vmlinfo.se.

Leveranserna kommer att ske via ett antal tågterminaler i Mellanskogs geografi.

– I produktions- och leveranssynpunkt ser vi möjligheter till ett bättre resursutnyttjande av de tjänster som våra entreprenörer levererar om vi kan hitta produktionsupplägg som matchar områden med kortare leveranssäsong och områden med längre leveranssäsong bland annat kring våra tågterminaler, säger Staffan Dalbrink, leveranschef biobränslen på Mellanskog.

Därför har Mellanskog valt att i vår göra en helt ny upphandling av entreprenörstjänster för skogsbränslen.

Entreprenörsavtal för skogsbränslen sägs upp och nya avtal kommer att tecknas för risskotning, flisning och logistik. Målet med den nya upphandlingen är att den ska leda till en förbättrad lönsamhet för både skogsägarna och entreprenörerna.

– Vi behöver nya avtal som är anpassade till de förändrade förhållandena på marknaden. Den här upphandlingen skapar långsiktighet, menar Staffan Dalbrink.

Ny virkesmätningslag

En annan förändring som påverkat beslutet om nya entreprenörsavtal är den nya virkesmätningslagen som börjar gälla den 1 mars*. Mellanskog kommer att få rollen som ett mätansvarigt företag.

– Majoriteten av de biobränslemätningar som utförs, och som ligger till grund för vad skogsägaren får betalt, kommer även fortsättningsvis genomföras av entreprenörer och åkare som Mellanskog anlitar. Men vi behöver formalisera detta i våra avtal, berättar Staffan Dalbrink.

Skogsbränslen från branden

En annan händelse som också påverkar de nya avtalen är skogsbranden i Västmanland. Hanteringen av skogsbränslen från brandområdet kommer att ske över flera år och behov finns att hitta särskilda upplägg för produktion och logistik i brandområdet. Även det behöver formaliseras i nya avtal.

Text & foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

6

med mellanskog

NR 1 – 2015

ny virkesmätningsl ag , cit yskogsägarna

Nytt år,

nya möjligheter och en ny Stockholmsinspektor

NY VIRKESMÄTNINGSLAG

Den största nyheten är att det i början av året har presenteras en rad olika tjänstepaket som underlättar ägandet och brukandet för er skogsägare. Väl lämpat för distansskogsägare och andra, som känner att tiden inte räcker till och som önskar ett helhetsgrepp kring ekonomi, skog och juridik.

Kommande aktiviteter

Tillsynsmyndighet är Skogsstyrelsen som kommer att kontrollera de rutiner som finns och säkerställa att skogsägarnas skogsprodukter blir korrekt mätta. För Mellanskogs del är det främst bränslesortimenten som berörs.

– Vi har tillsammans med VMF Qbera undersökt vilka metoder vi ska använda, säger Mellanskogs leveranschef för biobränsle, Staffan Dalbrink.

Flisen mäts i m3s, d.v.s. stjälpt mått och kontrollmätning sker enligt SDC rutin för s.k. skäpp-mätning.

Redan 18:e februari, bjuder vi tillsammans med Södra, Handelsbanken och LRF Konsult in till en kvällsaktivitet med fokus på det skogspolitiska läget. Vad ligger i pipen för skogspolitiken och vad händer om skogskontot avskaffas? Det och mycket mer kommer att avhandlas under kvällen. Anmälan är öppen t.o.m. den 16:e, passa därför på att anmäla er redan idag.

Den 10 mars väntar en kväll med vilttema, som Mellanskog och Swedbank arrangerar. Vilken avkastning kan viltet tillföra fastigheten? Vilka skador orsakar viltet på skogen?

Den populära Cityskogsmässan, som oftast blir fullbokad, samlade i höstas 200 skogsägare som kunde lyssna på olika föreläsningar om att förvärva – äga – överlåta. Mässan kommer naturligtvis i repris till hösten.

Besök gärna vår hemsida för anmälan till våra aktiviteter och för mer info om kommande aktiviteter.

Laserutrustning för exakt kontroll

Vi håller våra löften

I mars börjar den nya virkesmätningslagen att gälla. För Mellanskogs del innebär det att för de sortiment som inte mäts in av virkesmätningsföreningen VMF Qbera är det Mellanskog som blir mätansvarigt företag.

Varje balja eller fliscontainer som används är krönt av VMF Qbera och har ett specifikt nummer påskrivet.

Då vet man vilken exakt volym den baljan rymmer och kan göra en korrekt mätning.

– Vi har valt att använda oss av Haglöfs laserutrustning för kontroll av skäpp-mätning, fortsätter Staffan. Vid försök visade det sig att vår mätmetod fungerar mycket bra. Åkarens mätning gav samma volym som virkeskonsulenten, Jonny Wigert från VMF Qbera. När vi sedan gjorde kontrollmätning med laserutrustningen visade det sig att volymen stämde. Det känns bra att vi har hittat ett upplägg där VMF Qbera utför kontrollmätningen av skogsflisen med hjälp av den här nya laserutrustningen.

SDC lanserar snart en mätapp som åkarna ska använda för registrering av sina volymer och appen slumpar också vilka lass som ska kontrollmätas av VMF Qbera. Detta borgar för en säker och korrekt mätning av medlemmarnas flis.

För er som tampas hårt med nyårslöften kring träning och hälsa glöm inte att det finns andra löften som också är viktiga. En välskött skog är ett lysande exempel på ett sådant. Med en uppdaterad skogsskötselplan, som ni kan se via Medlemsappen, kan vi tillsammans med er uppfylla de mest krävande skogslöftena. Kontakta mig om ni vill veta mer!

Namn: Filip Eriksson Arbete: Ansvarig för Cityskogsägarna Bor: Uppsala Familj: Sambo och hund Intressen: Jakt, skogsskötsel och matlagning Telefon: 010-482 82 51 E-post: filip.eriksson@mellanskog.se

Text: Per Bengtsson, Mellanskog Foto: Staffan Dalbrink, Mellanskog

med mellanskog

NR 1 – 2015

7

sågverket k astet

Ove Sjögren, platschef vid Setra Kastet, ser positivt på framtiden för sågverket.

Längderna för Japanexporten anpassas redan i skogen och lyfts därefter in i det normala flödet.

Sågverket Setra Kastet tänker slutkund redan i skogen Skräddarsydda lösningar har anpassat Setras furusågverk Kastet för framtidens krav. Att se över produktiviteten redan i flödets början har lett till ökad effektivitet och sänkta kostnader.

etr

k.

rå

8

r

Jo

ha

a s f u r u s åg v e

n Sv e n s s o n ,

rS

Setra Kastet, som ligger strax utanför Gävle, har arbetat Johan Svensson som är råvarukoordinator för Setras hårt för att effektivisera sin verksamhet. Bland annat furusågverk. har transportkostnaderna, som står för en betydande Skördarna ordnar längden som är anpassad för Japandel av den totala kostnaden, stått i fokus. Tillsammans exporten och lyfter därefter in det i det normala flödet. med sågverken i Skinnskatteberg och Nyby har Kastet Sedan sorteras det upp på nytt vid sågverken. Fördelarna sin råvarubas i Mellansverige. De tre furusågverken har är många. Utöver att det blir mindre spill, eftersom anpassat sin produktion för antingen klent eller grovt längderna är rätt anpassade från skogen, ligger vinsten timmer. Denna anpassning går under namnet Bergslagsäven vid själva transporten. konceptet där Setra Kastet gör brädor och plank av Många utvecklingsmöjligheter klenare stockar som sorteras ut redan i skogen. o rd i na t o o Den specialiserade produktionslinjen har Kapaciteten vid Setra Kastet är hög. Sågverket k r fö ru va gjort det möjligt att effektivisera verksamräknar sitt justerverk, som har två kameraheten vid respektive sågverk och sänka sorteringar där en första kontroll av virket transportkostnaderna. Med färre timmergörs redan i råsorteringen, till ett av de klasser att såga och längre serier gynnas vassaste i Sverige. produktiviteten.

– Ju tidigare vi kan göra rätt, desto bättre, – Eftersom vi tillhör samma koncern menar Ove som anser att upplägget med möjliggör Bergslagskonceptet en bred expoen första kontroll är mer kostnadseffektivt. nering mot våra kunder, säger Ove Sjögren, I Setra Kastet ser man positivt på framplatschef vid Setra Kastet. tiden och vill gärna lyfta sågverkets många utvecklingsmöjligheter. Infrastrukturen är osedvanligt Japanstockar sorteras ut i skogen bra med hamn, järnväg och en stor landsväg inpå knuten Setra Kastet, med omkring 70 medarbetare, är ett exportoch området är stort med delvis outnyttjade lokaler. inriktat sågverk. Omkring 20 procent av produktionen – En expansion av något slag lockar. Vi vill naturhamnar i Japan. Där kommer ett koncept kallat ”Japanligtvis växa och här i Kastet finns alla möjligheter att hanteringen” in. utveckla affären ännu mer, säger Ove Sjögren.

– Japan-hanteringen är inte ett nytt koncept, men det Text: Joakim Gerhardsson har ökat kraftigt under de senaste två åren. Det handlar Foto: Ola Högberg och Joakim Gerhardsson om att vi kör en specifik längd direkt till Japan, säger med mellanskog

NR 1 – 2015

små skogsmaskiner

Gallring utan stickvägar

Det finns ett stort intresse för användandet av mindre skogsmaskiner inom det privata skogsbruket. Så kallade beståndsgående skördare och skotare som lämnar så små avtryck i skogen som möjligt. Gallringsmetoden är dock förenad med högre kostnader.

I ett skogsbestånd strax utanför Flen träffar vi entreprenören Christer Wiström som nischat sig mot just små skogsmaskiner. Hans företag, Wiströms Gallringsuppdrag AB, utför gallringar åt bl.a. Mellanskog. Christer är även återförsäljare av små Vimekskördare- och skotare. De senaste åren har han märkt av ett ökat intresse för gallring med mindre beståndsgående skogsmaskiner.

– Många privata skogsägare är måna om att skogen ska skötas så skonsamt som möjligt. Vår maskingrupp, en mindre skördare och skotare, tar sig lätt och smidigt fram i skogen utan att skapa stickvägar, säger Christer.

Liten skördare, Vimek 404T5. Väger cirka 4,5 ton och kostar cirka 2,5 miljoner kronor.

Tar sig fram mellan träden

En stickväg är den gata som huggs upp vid konventionell gallring för att möjliggöra avverkning och utkörning av virket. Vanligtvis är en stickväg mellan tre och fyra meter bred. Med dessa skogsmaskiner behövs inga stickvägar.

Tack vare att maskinerna är så små, knappt två meter breda, kan de ta sig fram mellan träden genom att skapa betydligt smalare slingervägar. Det gör att träd som annars skulle behövt avverkas vid skapandet av stickvägar, istället kan stå kvar. På så sätt kan fler träd lämnas och man kan friare välja vilka som ska gallras bort.

Från vänster: Erik Waltersson, skogsinspektor i Sörmland, Christer Wiström, Wiströms Gallringsuppdrag AB, skogsägare Rainer Trübenbach.

Vackrare i skogen

En skogsägare som nappat på det här är medlemmen Rainer Trübenbach. Han har testat metoden tidigare och är mycket nöjd med resultatet. Även om det ekonomiska utfallet blir lägre av en förstagallring så menar Rainer att man måste ta hänsyn till utfallet under hela omloppstiden.

– Här lämnas de träd som har allra bäst möjlighet att växa till sig, vilket i sin tur lönar sig vid slutavverkningen.

Under tiden får jag också en mer stormsäker skog. Dessutom blir det betydligt vackrare och ett jämt och fint bestånd, säger Rainer.

Perfekt för förstagallringar

Metoden passar framförallt vid förstagallringar. Beståndsgående maskiner kan även användas till dikning och röjning. Mellanskog har möjlighet att erbjuda denna gallringsform om intresse finns. med mellanskog

NR 1 – 2015

Erik Waltersson, skogsinspektor i Sörmland, håller med om att resultatet i skogen blir väldigt bra. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att prislappen på gallringsuppdraget blir högre än vid konventionell gallring.

– Ja, det stämmer. Cirka 20–50 kr mer per avverkad kubikmeter får man räkna med. Många tycker dock att resultatet av utförd gallring blir så bra att det är värt en lite högre kostnad för jobbet, säger Erik.

Det är framförallt skotningen som orsakar fördyrningen, eftersom en liten skotare inte kan lasta lika mycket virke utan måste köra fler vändor. Stickvägsfri gallring passar dock inte alltid för alla skogsbestånd.

– Nej, skotningsavståndet bör inte vara för stort och beståndet måste vara relativt lättillgängligt och inte alltför kuperat, säger Erik Waltersson.

Text & foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

9

• Lyftområde, 115-270 cm • Stor lyftkraft • Finns i 6 storlekar • Marknadens kraftigaste • Bärrem medföljer • Förmånliga priser Ring oss eller din motorsågsförsäljare för info!

Boka din annonsplats med mig!

Mikael Wännström mikael.wannstrom@display-umea.se 090-711 525

Gammelkroppa Skogsskola utbildningar och kurser anpassade för arbetslivet

Vill du utbilda dig till Skogstekniker?

Sök då till Gammelkroppas Skogsskola och

Skogsteknikerprogrammet 2 år och 120 hp.

För mer information om utbildningen och behörighetskrav besök vår hemsida www.gammelkroppa.se Välkommen med din ansökan senast den 4 maj.

Kontakt och frågor: peter.stjemar@gammelkroppa.se eller 070-25 25 137

www.gammelkroppa.se

he

f

me

dl

m

sc

Pe r S andb e r g ,

MELLANSKOG ÄR SKOGSÄGARE I SAMVERKAN

e

insatsk apital

Den grundläggande idén med skogsägarföreningen är att skogsägarna blir starkare när man samarbetar. Den samlade styrkan genereras via antalet medlemmar, den gemensamma arealen skogsinnehav och förmedlad virkesvolym från medlemmarna.

Styrkan används i prisbildning, påverkan på näringspolitiken, effektiv service i skogen, forskning och utveckling och mycket mer. Allt för att långsiktigt öka nyttan för medlemmarna.

Mellanskog finns till för sina medlemmar och det är medlemmarna som äger Mellanskog.

Insatserna är föreningens riskkapital

I den företagsform som Mellanskog drivs i, ekonomisk förening, är de erlagda insatserna det grundläggande kapitaltillskott som medlemmarna tillför föreningen.

Inbetalda insatser utgör bundet eget kapital i föreningen och avses därigenom utgöra medel för varaktiga investeringar. Insatskapitalet är föreningens riskkapital på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag.

2007 togs ett beslut att insatsavdrag på leveransvirke och avverkningsuppdrag skulle inaktiveras (läggas vilande) och inga medlemmar har erlagt nya insatser i föreningen.

Efter bl.a. medlemsmöten i hela vårt område togs beslut på stämman i fjol om nya stadgar. Styrelsen beslutade också att återuppta insatsavdraget så att medlemmarnas stadgeenliga och solidariska ansvar för skogsägarföreningen vidmakthålls. De nya reglerna innebär att alla medlemmar, oavsett areal skogsmark, skall erlägga en grundinsats om 900 kr senast ett år efter tecknandet med mellanskog

NR 1 – 2015

om medlemskap. Därefter sker insatsavdrag på leveransvirke och/eller avverkningsuppdrag med 0,5 % på avräkningslikviden med planerad start hösten 2015.

Befintliga medlemmar som tidigare erlagt insatser över 900 kr behöver inte erlägga grundinsats.

Insatsskyldigheten enligt stadgarna, 300 kr/ha skogsmark, och maxtaket på 200 insatser per medlem kvarstår. Vid medlems utträde betalas erlagda insatser tillbaka med nominellt värde eller det lägre värde som föreskrivs av föreningslagen beroende på föreningens ekonomiska läge enligt aktuellt årsbokslut.

Insatsskyldighet och befintliga insatser blir personliga

En annan nyhet som genomförs under 2015 för delägda fastigheter är att befintliga insatser fördelas mellan ingående medlemmar enligt ägarandel. Insatsskyldighet kommer att beräknas per medlem baserat på dennes ägarandel av fastigheters skogsmarksareal. Grunden för att vi genomför denna åtgärd är att föreningslagen anger att medlemskapet är personligt.

Mer information om dessa förändringar kan ni få via er skogsinspektor eller via medlemsadministrationen.

Text: Per Sandberg, Mellanskog

11

1

Skogen, snön och skidorna:

TRÄENIGHETEN Det kan vara svårt att förstå för den oinvigde. Men för skogsmänniskan handlar det om en alldeles speciell och mycket stark känsla. Att glida fram i skogen i mjuk, jungfrulig snö på ett par nytjärade Tegsnässkidor. För Anders Dahlstrand, skogsinspektor på Mellanskogs kontor i Ljusdal, är skogen, snön och skidorna en enda oskiljaktig enhet – en träenighet.

När första snön faller över det inre av Hälsingland spänner Anders Dahlstrand fast sina Tegsnässkidor på biltaket.

Där brukar de sitta kvar fram till strax före Valborg, eller till dess att den sista snön har lämnat skogsmarkerna mellan Ljusdal och härjedalsgränsen. Räknar vi ihop alla hans skidturer i jobbet och hans jakter på helgerna så blir det under en normalsäsong cirka 50 mil.

När Anders försöker definiera den här känslan av samspel mellan snö, trä, skog och människa så liknar det väldigt mycket en kärleksförklaring.

– Att få glida fram i jungfrulig snö med träskidor som bär, och med ett glid som inte får vara alltför bra, det är mäktigt.

Mer än så får han inte fram. Som alltid när det handlar om kärlek, så räcker inte orden till. Där finns någonting mer, någonting som måste upplevas för att förstås. Kanske sitter hemligheten till viss del i skidorna. Det finns dåliga, bra, bättre och riktigt fantastiska skidor. Och så 12

finns det Tegsnässkidan, skidornas motsvarighet till bilvärldens Rolls Royce. Ända sedan skidan började tillverkas för snart ett sekel sedan har den varit skogsfolkets och jägarnas skida, vars främsta egenskap fortfarande väger tyngre – eller ska vi kanske skriva lättare – än alla andra egenskaper som hör en skida till. Den har nämligen en särdeles god förmåga att bära sin åkare i ospårad och djup snö.

Kniven fästes på brättet

Kärt barn har många namn. På motsvarande sätt får en tjärad träskida i plastbelagens tidevarv finna sig i att bli föremål för myter, legender och anekdoter av högst varierande sanningshalt.

En sägen gör gällande att forna tiders jägare brukade fästa sina knivar vid den för Tegsnässkidan karakteristiska utsvängda spetsen på brättet. Därmed blev det lättare för dem att skida ifatt och fälla sina byten. med mellanskog

NR 1 – 2015

tegsnässkidan

2

An de rs D

3

a h l s t ra nd

4

Anders Dahlstrand försäkrar dock på heder och samvete att han aldrig har använt sig av den metoden under sina jakter.

Owe Eliasson, diktare från Kussjön i Västerbotten, har på ett synnerligen målande, och ännu mera doftande, sätt beskrivit den omvälvande händelse han fick uppleva 1949, när han som liten grabb skulle hämta ut sina nya skidor från fabriken i Tegsnäset. Fortfarande minns han den underbara lukten som slog emot honom.

– Tjära, linolja, björk och lim, och så lite vassare lukt från det lack som skulle ge skidorna en så hård ovansida att inte ens talgoxarna vågade skita på dem, av respekt för dessa dyra och högklassiga skidor.

Bra glid inte bra

Anders Dahlstrand vet givetvis hur Tegsnässkidor ska skötas. När vi träffas i närheten av Kårböle mitt inne i den djupa hälsingeskogen har han strukit tjärvalla under hela sulan. Den åtgärden brukar han göra ett par, tre gånger per vinter. Och så förklarar han varför han inte vill ha alltför bra glid.

– När jag i mitt jobb är ute och snitslar en avverkning så har jag ingen nytta av att det går fort i utförsbackarna.

Snarare är det en nackdel eftersom jag ju måste stanna med jämna mellanrum. Fästet kompromissar jag däremot aldrig med. Att åka skidor utan fäste är bland det hopplösaste som finns.

Det finns ett flertal olika varianter av Tegsnässkidan.

Variablerna är förutom längden och bredden även materialet i sulan. Anders Dahlstrands skidor är 220 centimeter långa, 75 millimeter breda och har björksula med hickorykant. Han ger oss också en sakkunnig förmed mellanskog

NR 1 – 2015

klaring till varför han inte åker på de allra bredaste skidorna som mäter 95 millimeter.

– Min erfarenhet är att med så breda skidor blir det tyngre att lyfta upp dem ur snön. Det kommer ju mer snö ovanpå skidan ju bredare den är. Skidornas längd har faktiskt större betydelse för bärigheten än bredden.

Ursprunglig bindning

Skidor av bästa kvalitet är förstås inte mycket värda om de inte sitter kvar på fötterna. Anders Dahlstrand använder sig av den relativt nya Epokbindningen, en utvecklad, modern variant av den ursprungligaste av skidbindningar, nämligen remmen över fotens främre del.

– Jag har tidigare åkt med traditionella strambindningar. Nackdelen med dem var att yttersidan av skorna utsattes för nötning av bindningen. Med Epokbindningen sitter foten hur säkert som helst samtidigt som det känns mjukt och behagligt. Och jag kan ha precis vilka skor som helst.

Kravet på stavarna är att de inte ska åka ner genom lössnö alltför lätt. Därför är de utrustade med större trygor än en normal skidstav.

Det har gått 35 år sedan Anders Dahlstrand köpte sina första Tegsnässkidor. Det blev kärlek vid första lappkastet och känslorna idag är starkare än någonsin. Nu är den 53-årige skogsmannen inne på sitt tredje par, och vi betvivlar att det blir det sista. De första två paren slet han helt enkelt ut.

– Lacken på ovansidan släppte. Det är svårt att undvika även om man sköter om skidorna på rätt sätt, särskilt om man åker så mycket som jag.

Vi har dock svårt att släppa misstanken att lacksläppet kanske ändå berodde på att talgoxarna så småningom vågade sig på att skita på Anders Dahlstrands Tegsnässkidor.

Text och foto: Björn Lundbeck, Yman & Olsson Media

Bildtexter: 1. För Anders Dahlstrand, inspektor på Mellanskogs kontor i Ljusdal, är Tegsnässkidorna ett absolut nödvändigt arbetsredskap vintertid.

Och han är noga med att tjära dem.

2. Det karakteristiska brättet som enligt sägnen användes av jägarna för att sätta fast kniven när man skulle skida ifatt ett byte.

3–4. Bindningen är en utvecklad, modern variant av den äldsta skidbindningen med en rem över fotens främre del. Betydligt bättre än strambindningen som skavde sönder Anders Dahlstrands skor.

13

ny t t tjänsteutbud

NYA TJÄNSTER i ett modernt fullserviceföretag

Tillsammans med LRF Konsult breddar Mellanskog sin verksamhet till att omfatta allt från stubbe till skattad krona. Mellanskogs skogschef Matts Söderström förklarar här vilka de nya tjänsterna är och varför Mellanskog gör denna satsning.

Paket

Matts, ni pratar om paket och nya tjänster, vad handlar det om?

– Tillsammans med LRF Konsult har vi paketerat ett antal tjänster för att täcka de vanligaste behoven hos våra medlemmar när det gäller ekonomi, skatter och juridik.

Vilka tjänster är det?

– I korthet kan man säga några handlar om planering av skogsskötsel, skatter och deklaration. Andra är tjänster som underlättar generationsväxling som t.ex. värdering av skogsfastigheter, testamenten, rådgivning samt hela genomförandet av generationsväxlingar. Vi har även tjänster som stöder köp och försäljning av skogsfastigheter och stöd till medlemmar som drabbas av intrång i olika former.

Unikt samarbete

Ni har valt att samarbeta med LRF Konsult, varför?

– Vi är båda marknadsledande inom våra respektive områden, dessutom har vi ett kontorsnät som överlappar varandra inom Mellanskogs verksamhetsområde.

På vilket sätt är det en fördel att ni har kontor som överlappar?

– Det ger en bra närvaro där våra medlemmar har sin skog, det underlättar lokala kontakter och vi har möjlighet att utnyttja fördelar i form av samlokalisering.

Exklusivt för medlemmar

Du pratar om fördelar och nytta för era medlemmar, är tjänsterna inte öppna för alla skogsägare?

– Nej, vi finns till för våra medlemmar och för att skapa lönsamhet och nytta för dem. Men alla skogsägare är välkomna att bli medlemmar.

Omvärldsanalys

Varför satsar Mellanskog på detta just nu?

– Fler och fler skogsägare bor i tätorter och har sin huvudinkomst från annat än skogsbruk. Jämfört med sina föräldrar har våra nya medlemmar därför ofta en annan situation när inkomster från skogsbruket planeras 14

och i regel även mindre tid för eget arbete, t.ex. plantering och röjning. Vi ser detta i undersökningar av attityder hos barn till våra medlemmar. Som framtida skogsägare efterlyser de mer service inom både skogsbruk och ekonomi, skatter, juridik.

Det ska vara enkelt att vara skogsägare

Morgondagens skogsägare vill göra det lätt för sig!

– Ja, och vi ska erbjuda tjänster som gör det enkelt att vara skogsägare. Det ska inte heller behöva ta mycket tid, om man inte vill det förstås.

Räcker de paket ni presenterar för att göra det enkelt att vara skogsägare?

– Det varierar nog mellan olika individer. Men oavsett det så ser vi detta som ett första steg på vägen.

Fullserviceföretag

Första steget, säger du. Är Mellanskog på väg att omvandlas från en traditionell skogsägareförening till ett serviceföretag?

– Nja, i stor utsträckning är vi ju redan ett serviceföretag. Vi kommer alltid att ha skogsägarrörelsens värderingar som grund, däremot vill vi bredda oss och för våra medlemmars skull röra oss i riktning mot att bli ett komplett fullserviceföretag.

Text: Dan Glöde, Mellanskog Foto: Maria Bergenheim, Mellanskog med mellanskog

NR 1 – 2015

br andsk adat timmer på export

Brandskadat timmer på väg och hav Från den stora branden i Västmanland tar man tillvara så mycket timmer som det är möjligt. På de flesta av de grova träden är det bara barken som brunnit medan själva virket är intakt.

Eftersom branden var så omfattande och volymen så stor är det lönsamt att såga timret trots all sot.

Den stora utmaningen är hanteringen och de extra kostnader som det medför eftersom all utrustning som hanterar sotigt virke måste saneras mycket noga innan oskadat virke kan tas om hand. Sotflagor förstör massakvaliteten och industrin kan inte ta emot någon massaved eller cellulosaflis som har spår av sot.

Varje skogsmaskin och varje lastbil som kör brandskadat virke måste rengöras noga innan de kan hantera annat virke. För sågverket gäller att hela sågen måste saneras ordentligt när sågningen avslutats.

Timret sågas i Lettland och i Skinnskatteberg

Kri s

Mellanskog har avtalat med Setra och med Pata, Ek ett sågverk i Lettland, att köpa brandskadat fer to timmer från området.

– Det var flera sågverk, både från Sverige och andra länder, som hörde av sig och sa sig vara intresserade, säger Bo Swartström som är säljare på Mellanskogs marknadsavdelning. Efter vår utvärdering valde vi det som resulterar i bäst betalning för våra medlemmar. Setra har sågverk geografiskt nära och därmed kort transportavstånd. Pata sågar klenare dimensioner vilket innebar att timmerutbytet kunde höjas rejält.

Avverkningen i brandområdet är omfattande.

Mellanskog har extra resurser som började köra för fullt när väl klartecken kom. Det är nu 15 skördare som arbetar med att hinna rädda allt timmer. Skog med grovt

timmer prioriteras. Även om det blir fler maskinflyttar får de sedan komma tillbaka för att avverka de klenare bestånd som endast ger bränsleved.

Mycket pusslande med transporter

Båttransporterna till Lettland från Köpings hamn har inletts och varannan vecka ska nya båttransporter ske.

I mars börjar Setra sågning av brandskadat timmer i Skinnskatteberg och ska vara klara senast i mitten av april.

– För oss innebär det en hel del extra logistik att tänka på, säger Kristofer Ek som arbetar som leveransledare i Västerås. Vi vill få bort virket från skogen innan det blir tjällossning samtidigt som det finns begränsade lagringsplatser. För att hålla nere kostnaderna ska lastbilarna som blivit smutsiga helst fortsätta köra sotigt virke innan man behöver kosta på en ordentlig rengöring. När det är dags att lasta en båt används resurserna för att få fram timmer i tid och däremellan kör man till terminaler.

– Inte har det blivit lättare att planera när flera båttransporter har försenats eller t.o.m. ställts in p.g.a. höststormar. Men vi gör vad vi kan och väder och vind rår vi som bekant inte över. Utbytet med båttransporterna till Lettland är under alla omständigheter en god affär som underlättar något för de drabbade i Västmanland, och det känns naturligtvis bra, fortsätter Kristofer Ek. Text: Per Bengtsson, informationschef, Mellanskog Foto: Kristofer Ek, Mellanskog

med mellanskog

NR 1 – 2015

15

veter aner skriver historia

Veteraner

skriver skogsägarnas historia Om skogsägarföreningarnas historia finns en hel del publicerat. Vid jubileumsår är det fortfarande brukligt att dokumentera vad som gjorts under åren. Så gav till exempel Mellanskog ut en skrift, ”Vi är partiska”, vid sitt 25-årsjubileum 1995.

Projekt Skogsägarrörelsens historia

Men det var längesen det publicerades något om skogsägarrörelsens gemensamma historia. För 35 år sedan kom boken ”Skogsägareföreningarna i ett historiskt perspektiv” och för snart 60 år sedan utkom ”Skogsbönder går samman”. De är sällsynta även på antikvariaten, så slutsatsen kan bara bli att skogsägarrörelsen börjar bli ordentligt historielös.

De senaste 50 åren av samverkan bland landets skogsägare i familjeskogbruk är ett tämligen oskrivet blad.

Och så hade det nog förblivit om det inte råkade vara så att några äldre centralt placerade tjänstemän med 150 anställningsår i familjeskogsbrukets tjänst ungefär samtidigt gick i pension; Sven Sjunnesson, bl.a. tidigare skogschef i Vänerskog, vd för Skånes Skogsägare och skogsdirektör på Skogsägarnas Riksförbund (SSR), Ulf Österblom, tidigare vd för SSR och chef för LRF Skogsägarna, Jan Sandström, tidigare näringspolitiskt ansvarig på SSR och LRF Skogsägarna samt undertecknad Ola Persson, som i många år ansvarat för informationen på SSR och LRF Skogsägarna.

Mycket material

Det har gått några år men även pensionärer har annat för sig och redan från start hade vi en hög ambitionsnivå. Det har inneburit grundliga arkivstudier, ett stort antal intervjuer med minnesgoda nyckelpersoner och naturligtvis läsa på ordentligt inför det egentliga arbetet – att få ner forskarmödorna på papper.

16 Sven Sjunnesson, Ola Persson, Ulf Österbolm och Jan Sandström.

Sammanfattande uppgifter vad gäller medlemmar, virkesvolymer och ekonomiska resultat genomfördes som ett examensarbete av den då blivande jägmästaren Anders Norlin.

En ovärderlig källa för studier av skogsägarrörelsens historia är givetvis allt det material som samlats genom åren på vår gamla arbetsplats. Det handlar om årsberättelser, stämmo- och styrelseprotokoll, utredningar, rapporter, gamla årgångar av tidskriften Skogsägaren, arbetsanteckningar, böcker, bilder m.m.

Från början tänkte vi oss att själva historieskrivandet skulle omfatta tre huvudområden fördelade på lika många författare och inom ramen för 150 sidor. Vi kan nu konstatera att ramarna inte håller för endast en bok utan har beslutat fördela vårt arbete i en skriftserie om minst fyra delar.

Underlag för fortsatt forskning

Arbetet kommer inte att resultera i en populärt hållen text som alla medlemmar direkt kan ha glädje av. Det blir både bokstavligt och bildligt lite tyngre texter. Men när väl vårt material ligger färdigt om ungefär ett år, finns förhoppningsvis en gedigen historisk grund att stå på för vidare och mer populärt hållet arbete. Men det finns också en förhoppning om att arbetet ska intressera forskarvärlden för mer fördjupade studier av en rörelse som betytt så mycket för svenskt skogsbruk och Sveriges skogsägare. Låt oss hoppas att det blir så!

Text: Ola Persson Foto: Pär Fornling

med mellanskog

NR 1 – 2015

dialogprojektet

er och Stigar, vandringsled rt vå r hö till r ga vä gamla bevaras, ll ska h oc v rar ltu ku deras även med tanke på ässiga om äls kh fol h sociala oc funktioner. verkning Vid maskinell av stigar ra va be kan man ik : kn te e nd lja fö med Skördaren leden ör inte på stigen/ •K endast på n de rsa ko h oc ett fåtal ställen. er med • Skydda överfart ris. er stockar och ell sidan av • Stickvägar läggs vid lt med lel ral pa stigen, helst riset att så ng tni rik stigens

Den gamla kyrkstigen vid Tolvsbo, Söderbärke. Markerades med kulturstubbar och rensades från ris vid avverkningen och har även röjts fram och risrensats efter röjning.

gen och hamnar utanför sti i stigen. rs gö or ad rsk inga kö thögar • Virket och ev. gro stigen så av an sid vid läggs höver be att skotaren inte att för n köra på stige komma åt det. h gamla • Vandringsleder oc d kulturme ras rke ma vägar stubbar.

Skotaren n/leden, • Kör inte på stige på ett korsa den endast skyddas n de r fåtal ställen dä ris som er ell h/ oc med virke erfart. öv ta sis er eft rt tas bo en från ris.

• Rensa stigen/led

Dialogprojektets målbilder för god miljöhänsyn – hänsyn till det biologiska och fysiska kulturarvet Det biologiska kulturarvet är miljöer som formats av människans nyttjande av naturen och normalt kräver fortsatt aktiv kulturpåverkan. Sådana miljöer avsätts ofta för naturvårdande skötsel i skogsskötselplanerna och ingår i avsättningen för naturvårdsändamål i samband med certifiering. Till det fysiska kulturarvet räknas fornlämningar (tillkommit före år 1850) och kulturhistoriska lämningar.

Hänsyn till kulturmiljöer och kulturminnen handlar mycket om att identifiera och synliggöra dem varaktigt, så att de inte skadas av maskiner, rotvältor vid vindfällning och från inväxande rötter från buskar och träd.

Hänsyn vid några skogliga åtgärder Målbild för hänsyn till kulturmiljöer: Objektet är fritt från kör- och markskador och fritt från täckande ris. Inga träd växer på, eller i absolut närhet till, lämningarna med undantag av eventuellt, till objektet tillhörande biologiskt kulturarv, såsom till exempel syren, äldre vårdträd, fruktträd, bärbuskar, hamlade träd, eller mycket gamla tallar invid lämningar från äldre tiders renskötsel.

• Lämna eventuella kulturträd och buskar.

• Röj fram och markera äldre stigar och leder som liksom kulturlämningar ska vara fria från körskador och täckande ris.

• Länsstyrelsens anvisningar för specifikt objekt måste alltid följas.

Beståndsanläggning

• Rekognoscera noggrant i fält på kartor och före påbörjad markberedning.

• Följ Länsstyrelsens anvisningar för aktuellt objekt, om sådan finns.

• Minsta avstånd till lämningens ytterkant är 5 meter vid markberedning och plantering.

• Markbered eller plantera inte på stigar, leder eller gamla vägar.

Röjning

• Växtlighet på eller intill kulturlämning och på stigar, leder eller gamla vägar röjs bort och eventuellt ris plockas bort.

Avverkning och underväxtröjning före avverkning

• Lämna kulturträd och buskar.

• Växtlighet vid kulturlämning tas bort, lämna 1,5 m höga kulturstubbar runt om.

Mer information finns bland annat i de faktablad som publicerats på www.skogsstyrelsen.se.

Text & foto: Kalle Brammås, Mellanskog

med mellanskog

NR 1 – 2015

17

Exklusivt för Mellanskogs medlemmar Paketpris på avståndsmätare och relaskop

3369:–

Handla i webbshopen!

Ord pris: 4855 :– Artnr: 107399

Logga in på medlemswebben

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se ta del av fler finfina erbjudanden

Exklusivt för Mellanskogs medlemmar.

Din bäste vän i skogen.

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.

Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

Gallring, Gallring, vindfällen, vindfällen, älgtransport, älgtransport, plantutkörning plantutkörning

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

OXEN

MINILUNNARE

Myreback MASKIN

Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com

sortimentsgripen

Sortimentsgripen – ny innovation för effektivare skotningsarbete

Att förenkla, förbättra och effektivisera är ledstjärnor i företaget Helsinge Skog Innovations arbete. Deras uppfinning ”sortimentsgripen” har rönt stor uppmärksamhet nu när den har börjat visas upp och fördelarna är många.

Peter Larsson, entreprenör från Järvsö, är en av männen bakom gripen. Efter att ha bollat sina idéer om hur man skulle kunna effektivisera kranarbetet vid skotning i gallringsskog med Per Axelsson från Delsbo, också han entreprenör, startade de företaget och utvecklade sin uppfinning.

Varför en sortimentsgrip?

En normal pålastning av en skotare i en gallring innebär cirka 50–60 ”kranlyft” för att få fullt lass. Men vid avlastningen krävs bara ungefär 20 ”kranlyft”. Det beror på flera faktorer, där den viktigaste är att det vid varje uppställning av skotaren kan vara flera virkessortiment som normalt kräver varsitt ”kranlyft” för att sorteras separat på lasset.

Tillsammans med Hassela Skogsprodukter, som tillverkar gripar för skogsbruk, utvecklade Helsinge Skog Innovation AB en tillsats till en vanlig rundvirkesgrip som bultas fast på denna och gör att föraren kan greppa och hålla en timmerstock i två ”extraarmar”. På så sätt kan man lyfta över och greppa massaveden, släppa av den på ena sidan skotarvagnen, samtidigt som ”armarna” håller kvar timmerstocken och föraren kan lägga den på andra sidan lasset. Kranföraren har då i en och samma kranrörelse lastat och sorterat två sortiment.

Ett samarbete med Skogforsk

Innovatörerna har nu tillsammans med Skogforsk tre prototyper i drift i ett projekt och håller på att följa upp

Visades upp på skogsdag På en skogsdag i Färila i höstas, riktad till hela skogsbruket, visades uppfinningen upp för att visa vad den går för.

Dagen var arrangerad av Skogforsk med Sveaskog som markvärd och det var många som såg sortimentsgripen i aktion och hade en hel del frågor och funderingar.

Några röster om innovationen som hörts från skogsentreprenörer och skogstjänstemän: – Det är just denna typ av uppfinningar som behövs för att ytterligare utveckla skotnings/skördningsarbetet. De stora

med mellanskog

NR 1 – 2015

Uppfinnaren Peter Larsson och Skogforsks representant Björn Lövgren.

dem vad gäller prestation, hållbarhet och arbetsmönster vid krankörning.

Preliminära resultat pekar på att krantiden vid lastning i gallring minskar med cirka 10 %, vilket är mycket.

Andra vinster som innovatörerna kan se är bland annat minskade skador på stående skog, då antalet kranrörelser minskar. Även markskador minskar då antalet körningar efter en stickväg minskar när man kan köra lass med fler sortiment och det blir enklare att hantera flera olika sortiment vid gallring. Alla dessa faktorer till glädje för skogsägaren.

Innovatörerna har sökt och fått patent på griptillsatsen i Sverige och håller nu på och söker patent för resten av Europa och nästa steg i utvecklingen att påbörja tillverkning senare i år.

Text: Jonas Olinder, Mellanskog Foto: Henrik Trolin, Mellanskog

tekniksprången i skogsavverkningsarbetet är redan tagna, metod och teknikutvecklingen i ”det lilla” är vad som kan föra utvecklingen ytterligare lite framåt!

– Man trodde vid första åsynen av tillsatsen att den skulle vara klumpig och i vägen men efter några dagars körning så märker man att så inte är fallet.

– Sortimentsgripen spar värdefull tid vid pålastning i gallring.

– Sortering av olika sortiment kommer nog att ske i större utsträckning då det kan göras enklare vilket är positivt för skogsägarens ekonomi i gallring.

19

Martina Eriksson, ny virkesområdeschef i Nordöstra Hälsingland.

Martina vill utveckla och stärka

FAMILJESKOGSBRUKET Mellanskogs nordligaste virkesområde från

Lever för och av skogen

Härjedalen ner mot kusten i Hälsingland har

Vi träffar Martina Eriksson som i höstas tillträdde som virkesområdeschef för Nordöstra Hälsingland.

Hon ser stora möjligheter att utveckla arbetet och medlemskontakterna i det nya området. Martina är skogsvetare, utbildad i Umeå och har även utanför sitt arbete stort intresse för skogsbruket.

– För mig är skogen inte bara ett arbete utan även en möjlighet för hela familjen att få en inblick och erfarenhet av vad skogen betyder för nationen och skogsägaren.

Jag är helt övertygad om att det går att utveckla områdets skogar och att stärka kontakten med den enskilde medlemmen och övriga skogsägare. En viktig framtidsfråga

delats på två områden. Möt Martina Eriksson som är ny virkesområdeschef för nya Nordöstra Hälsingland.

Mellanskogs norra verksamhetsområde omfattade tidigare området från Härjedalen ända ner till kusten i Hälsingland.

Nu har området delats för att effektivisera såväl virkeshantering som medlemskontakter. Området är nu delat i två där Härjedalen-Ljusdal omfattar den nordligaste delen och Nordöstra Hälsingland området ner mot kusten.

20

med mellanskog

NR 1 – 2015

nya vo - chefer , beställ skogsgödsling

är att bredda virkessortimentet och öka förädlingsgraden, det skulle gynna såväl sysselsättning som skogsägarens ekonomi, säger Martina.

Privatskogen lockade

Utanför Söderhamn bor Martina tillsammans med man och tre barn på en bondgård med skog och ett mindre jordbruk. Hon kommer från Västerbotten där också hennes skogsägande föräldrar finns. Tyvärr är det en avfolkningsbygd vilket hon beklagar. Hela Sverige borde leva och skogen är en möjlighet att ge både sysselsättning och ekonomi för bygden.

Martina kommer från en tjänst som transportchef inom skogsbolaget Holmen.

– Jag lockades av att få en närmare kontakt och samarbete med skogsägare och det vet jag att jag kommer att få inom en skogsägarrörelse. Nu kommer jag till ett arbetsområde där jag får jobba med både människor, skog och ekonomi, säger hon.

Martina är stationerad på Mellanskogs kontor i Bergsjö.

Ser en ljus framtid för privatskogsbruket

Martina är övertygad om att det finns utvecklingsmöjligheter. Det gäller både rollen som nybliven virkesområdeschef och att arbeta med sortiment och vidareförädling av medlemmarnas virke. Att vara kostnadseffektiv, hålla en hög servicegrad och att förmedla medlemsnyttan i vår förening ser hon som en utmaning i det nya arbetet.

– Vi har en bra organisation med kunniga och erfarna medarbetare så det finns alla möjligheter till utveckling. Jag vill vara med och arbeta för att öka den lokala kontakten mellan organisation och skogsägare.

Jag är helt övertygad om att det finns en ljus framtid för privatskogsbruket, avslutar Martina.

Text & foto: Sven O Sundin

BESTÄLL SKOGSGÖDSLING – innan skatten höjs Regeringen aviserade i höstas en skattehöjning på handelsgödsel år 2016. Det gör 2015 till ett bra tillfälle att investera i miljövänlig produktion i form av skogsgödsling.

Gödsla friska tall- och granbestånd av god kvalitet på medelgoda jordar (SI 18–26). Skogsgödsling av bestånd som ska föryngras om 10–15 år förräntar sig med 10–15 % per år.

Trädens tillväxt begränsas av den faktor (ljus, värme, vatten, luft och näring) som är sämst tillgodosedd i förhållande till behovet. På fastmarker i Sverige är det i regel kväve som begränsar trädens tillväxt.

Efter en kvävegödsling anlägger träden fler barr, dessutom blir varje barr längre och kraftigare.

Träden kan då utnyttja solljuset bättre och tillväxten blir större. Effekten varar i 7–11 år och därefter återgår tillväxten till nivån före gödslingen.

Gödsla i rätt bestånd

Den skog som ska gödslas bör till minst 80 % bestå av tall eller gran som är äldre än 60 år och växer på fastmark. Välj i första hand bestånd som kan föryngringsavverkas inom 10–15 år. Lämpliga objekt är bestånd på fastmark och medelgoda jordar som har friska jämnt fördelade träd av god kvalitet.

Text: Dan Glöde, tjänstechef, Mellanskog Foto: Björn Svensson/Skogen bild

med mellanskog

NR 1 – 2015

21

roland renoverar

rol and renover ar

VÅRDA DIN SKORSTEN Skorstenen blir utsatt för många prövningar såsom nederbörd och stora temperaturväxlingar. Kontinuerlig översyn för att undvika bränder och onödigt kostsamma renoveringar krävs.

Överbeslagen skyddar från att vatten tränger in i krönet så att skorstenen inte frostsprängs på vintern. Nederbeslagen skyddar mot att vatten rinner in längs skorsten.

Har du en skorsten som av någon anledning läcker finns det idag enklare metoder än att mura om hela skorstenen.

Vanligast är att använda insatsrör, böjbara stålrör som är rostfria och syrafasta. De förs in i skorstenspipan och man får då en ny och tät kanal. Resten av pipan isoleras med vermikulit för att undvika kondens. Ett annat sätt är att glidgjuta insidan av pipan. En keramisk massa förs på och man får en hållbar och tät skorsten.

Används främst då man inte vill minska arean i kanalen.

Få det tidstypiskt

Ska skorstenen representera tiden huset är byggt på finns många fällor att undvika.

De vanligaste ”felen” som görs är att fästa överbeslaget med en sarg runt skorsten eller att vid renovering slopa en utkragning av krönet och i stället mura en rak skorsten. Att fästa beslaget med smala plåtband som spikas med klippspik i murfogarna, istället för en sarg, var den vanligaste lösningen från 1800-talets mitt och framåt. Att inte göra en utkragning spar inte speciellt mycket tid och material. Dessutom går man miste om det extra nederbördsskydd ett utskjutande krön utgör.

Text & foto: Roland Josefsson

En nygjord skorsten murad med återvunnet tegel och med nytillverkade plåtbeslag.

medlemswebben

Logga in med BankID på medlemswebben

Per Bengtsson

Sedan ett par månader tillbaka går det att logga in på Medlemswebben med e-legitimation. Att kunna använda sitt BankID gör det enkelt för användaren som nu slipper krångliga lösenord.

Mellanskogs Medlemswebb släpptes för snart tre år sedan.

Det är en uppskattad e-tjänst av typen ”mina sidor” där medlemmar kan se sina personliga uppgifter om den egna fastigheten. Alla medlemmar i Mellanskog har tillgång till sin egen Medlemswebb. En funktion som varit efterfrågad är inloggning med e-legitimation. Numera finns den möjligheten.

– Det är ett smidigt sätt att logga in. Många är redan vana att använda BankID som inloggning på andra typer av företags hemsidor som bank, Skogsstyrelsen, Försäkringskassan och så vidare. Det gör att man slipper komma ihåg krångliga lösenord, säger Per Bengtsson, informationschef på Mellanskog.

Ett annat tips att ta sig in på Medlemswebben utan att först behöva logga in är att gå via Medlemsappen på

sin surfplatta eller smartphone.

I Medlemsappen finns i menyn en direktlänk till Medlemswebben. Årsbesked på Medlemswebben

En annan funktion som funnits med sedan starten, och som inför stundande deklarationstider är bra att ha, är åtkomsten till sitt årsbesked. Medlemmar som loggat in på Medlemswebben hittar sitt årsbesked under sidan Ekonomi och sedan under knappen Årsbesked.

På www.mellanskog.se kan du läsa mer om hur du använder dig av både Medlemswebben och Medlemsappen.

Text & foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

Sveriges mest

kompletta

SKOGSPROGRAM

FÖLJ OSS:

trejon.se

valberedningarnas arbete

Fullt fokus hos några av deltagarna under en av mötesdagarna i Uppsala.

Valberedningarnas viktiga arbete i medlemsdemokratins tjänst Valberedningarna har ett betydelsefullt uppdrag i arbetet med att rekrytera förtroendevalda. Detta uppdrag är av särskild vikt i en ekonomisk förening, där ett av de viktigaste fundamenten är att främja medlemmarnas intressen.

För att fortsätta och även vidareutveckla den valberedningsdialog som startade under hösten 2013 bjöd Mellanskogs stämmovalda valberedning under december 2014 in till en träff med samtliga sammankallade för sbo-valberedningarna. Temat för dagarna var att se på vilket sätt Mellanskogs nya affärsplan påverkar valberedningarnas fortsatta viktiga arbete.

Några av frågorna som diskuterades var: • Ser man framför sig nya kompetenskrav på de förtroendevalda som ska föreslås?

• Hur kan man stimulera Mellanskogs medlemmar att ytterligare engagera sig och ta på sig förtroendeuppdrag nu och framöver?

• Hur säkerställer man att de förtroendevalda också väl representerar Mellanskogs medlemskår?

Stort fokus på utvecklingsområde Medlem

Vår ordförande Karin Perers inledde med att orientera deltagarna om konjunkturläget, skogens betydelse historiskt och i framtiden, sociala värden och aktiviteter riktade till kvinnor.

Efter en genomgång av Mellanskogs affärsplan diskuterades ovanstående frågor och våra valberedningar visade ett stort engagemang och diskussionens vågor gick höga. Alla utvecklingsområden i den nya affärsplan som nu växer fram berördes men särskilt fokus låg naturligtvis på utvecklingsområde Medlem.

Många viktiga delar

Efter träffen frågade vi valberedningens ordförande Leif Karlsson vad han tyckte gav mest under dagarna i Uppsala.

– Det är särskilt några delar jag vill framhålla; diskussionerna kring förutsättningarna för valberedningsarbetet i Mellanskog på alla nivåer, vårt erfarenhetsutbyte kring vilka verktyg som behövs i arbetet, var vi hittar kandidater och även vilka möjligheter vi har att bredda underlaget för rekrytering, säger han.

Text och foto: Per Sandberg, Mellanskog

Skogsägarens Företagsbok 2015 Denna bok är en uppdaterad version av förra årets bok. Boken är indelad i ”Förvärva”, ”Äga” och ”Överlåta” där ”Äga” är den största delen. Ett praktiskt sökordsregister gör det enkelt att hitta det man söker. Boken är skriven av LRF Konsult i samarbete med skogsägarföreningarna. Boken har 200 sidor och kan beställas via vår hemsida, www.mellanskog.se eller tfn 010-482 80 00. Priset är 100 kr för medlemmar och 200 kr för övriga. Moms och frakt tillkommer.

24

med mellanskog

NR 1 – 2015

vd - krönik a

Vad vill du göra med ditt företag?

Kort uttryckt – vilka mål har jag med mitt ägande och skogsföretag? Skogen som vi äger är ju ett kapital som vi kan få avkastning på av olika slag. Beroende på mina mål så kan åtgärder och brukande bli vitt skilda. Nuvarande skogsvårdslag ger stort spelutrymme för olika inriktningar. Är målet uppbyggnad av kapital för kommande generationer, d.v.s. jag vill spara resurser i företaget så blir besluten på ett sätt. Har jag behov av så mycket kassaflöde (pengar) som möjligt så blir besluten helt andra. En tredje variant skulle kunna vara att jag som skogsägare vill främja miljöfrågor mer och satsar på en sådan inriktning.

Alla dessa beslut har dock ett gemensamt. De beskriver kort olika mål för ett tänkt skogsföretag som ger helt olika åtgärder och resultat över tiden.

De innebär också att innan man fattar beslut så behöver man bra beslutsunderlag för att man inte ska komma in i en återvändsgränd skattemässigt, skogsskötselmässigt eller lagmässigt.

Fördjupat samarbete med LRF Konsult

Vi på Mellanskog vill utveckla möjligheterna för våra medlemmar att öka värdet på era skogsfastigheter och det är ett av våra huvudmål för vår affärsplan. För att göra det på ett bra sätt så behövs såväl god skogsskötsel med miljöaspekter på brukandet, som ekonomiska förutsättningar för att utföra dem. Via en fördjupad samverkan mellan bra ekonomisk rådgivning via marknadens bästa och största ekonomiska skogsrådgivare, LRF Konsult, och Mellanskog skapar vi en bra grund för detta.

Jag vill dock framhålla att det alltid är dina mål eller den inriktning som du vill ha på ditt skogsbruk som är grunden för diskussionerna. Med en bra skogsskötselplan, bra långsiktig ekonomisk rådgivning och tydligt mål för brukandet för var och en av er, är jag övertygad

med mellanskog

NR 1 – 2015

Alla vi som är medlemmar i Mellanskog driver en egen rörelse och företag, vi är företagare. Ibland kan det vara bra att stanna upp och reflektera över vad det innebär och vad jag som företagsägare/ skogsägare vill göra med mitt företag.

om att vi tillsammans kan skapa stora värden för privatskogsbruket i Mellansverige.

Insatskapital gynnar både medlemmar och föreningen

I vår affärsplan fokuserar vi också på vårt andra huvudmål. Att återställa insatskapitalet på några års sikt. Det skapar också ökade värden för er skogsägare då det insatskapital ni har ökar i värde. Vi är också övertygade om att Mellanskog står starkare på bl.a. virkesmarknaden med en starkare balansräkning.

Vi har nu två tydliga mål för Mellanskog som vi alla ska sträva emot, såväl anställda som förtroendevalda.

Jag är övertygad om att det blir enklare och tydligare för alla att bedöma hur vi ska prioritera och vad vi ska genomföra med målen fastställda. Detsamma gäller för ditt eget företag, gå igenom och diskutera dina mål för ditt företag. Mellanskog är skogsägarnas företag, ägt av dig och övriga medlemmar. Vi vill gärna delta i diskussionen för att stötta dig till bra beslut för att nå dina mål.

Lycka till med dina egna mål för ditt skogsägande. Vi har som mål att skapa de värden som våra medlemmar prioriterar.

Hälsningar

Sture Karlsson VD

25

– Det är känslan av att kunna vandra i min skog och känna att jag kan styra över hur den ska skötas och förvaltas till nästa generation, samt att det är en trygghet i att äga skog.

Klimat och väder är alltid ett högaktuellt och intressant ämne, och det visade sig också när Mellanskogs skogsbruksområde Södra Hälsingland i samarbete med LRF Gävleborg bjöd in medlemmarna till en temakväll i ämnet.

110 personer hade samlats på Folkhögskolan i Bollnäs, för att lyssna på TV4meteorologen och profilen Madeleine Westin, som var inbjuden som föreläsare. Hon beskrev vad som just nu händer med klimatet in på vår jord och vilka konsekvenser det kan få för oss i Sverige, men också vad det kan innebära för jord- och skogsbruket i framtiden. st

Berith Haglund Johansson med skogsfastighet i Färila

Temakväll om klimat och väder

le M a d e i n e We

Vad är viktigast för dig som skogsägare?

Madeleine ser både möjligheter och hot

Bertil Kristofferson med dotter Karin Lagmyr. Deras fastighet ligger i Baggetorp väster om Katrineholm och heter Mossen.

– Det viktigaste för oss är att kunna göra så mycket som möjligt själva i skogen och att det ger en god ekonomisk avkastning. Tanken är ju att Karin ska ta över senare, så det känns spännande!

Maria Strand, Kärrsmossen Arvika

– Att det inte blir skador i skogen, vädret är ofta regnigt och fuktigt nu för tiden i Västvärmland. Mycket viktigt för mig är också att försiktighet tas i närheten av fornlämningar, torpgrunder och vattendrag.

Det finns mycket sådant här.

Jag anlitar Mellanskogs skogsinspektor för att jag litar på att de kan det här.

– Klimatet blir varmare vilket innebär längre vegetationsperioder och en ökad tillväxt. Men samtidigt ökar hoten och problemen med mer extremt väder.

Värmeböljor med torka och skogsbränder, större nederbördsmängder på kort tid, mer svåra oväder med stormfällning av

skog, och även ökade problem med skadeinsekter är vad vi bör förbereda oss på.

Vad ser du då som den största utmaningen för att möta framtidens klimat?

– Det är väl att vi verkligen tar till oss att det är förändringar på gång, och att vi lär oss mer om detta, istället för att känna att det är kört och vi inget kan göra. Vi kommer inte kunna bromsa den här utvecklingen men vi måste fundera på vilken skog och vilken jord vi ska ha i framtiden, vi hinner kanske inte märka så stora skillnader, men det gör våra barn och barnbarn.

Egna prognoser

Som avslutning på föredraget fick vi en lektion i hur vi själva kan göra lokala prognoser på vädret.

– Man kan genom att lära sig tolka olika tecken på himlen, som molntyper och liknande, ganska bra avgöra vad det är för väder på gång de närmsta timmarna.

Text & foto: Peder Persson, sbo-ordförande, Mellanskog

Lars vann första pris i julkalendern på webben Många medlemmar tog chansen att vara med och svara på frågor i Mellanskogs julkalender på webben, som pågick i december fram till och med julafton. Bäst gick det för Lars Olofsson i Bollnäs som kammade hem första pris – en övernattning för två på hotell Dalecarlia i Tällberg.

– Jag blev väldigt överraskad när Mellanskog ringde och berättade att jag vunnit. Jag är mycket intresserad av skog och har hållit på med skog sedan barnsben. Julkalendern var ett roligt inslag med bra frågor, men jag svarade faktiskt inte rätt på alla, erkänner en glad vinnare.

Vinnarna i julkalendern 1. Lars Olofsson, Bollnäs 2. Kurt Härdig, Långserud 3. Thorbjörn Bengtz, Sågmyra

fr ån skogen

INTERNATIONELL PRÄGEL I SVENSK SKOG Mellanskog och LRF ordnade tillsammans en dag där man informerade svenskar med annan bakgrund än klassisk svensk skogsägare, om de gröna näringarna, som är av sådan central betydelse för vårt land.

Olle Andersson, skogsinspektor från Södra Hälsingland, representerade Mellanskog och dagen bjöd på många glada skratt och viss förundran när Olle visade upp skogsmaskiner, berättade om svensk skog och skogsskötsel och de som ville fick även följa med både en skotare och en skördare.

Som synes var det också strykande åtgång på den klassiska Mellanskogsmössan.

med mellanskog

NR 1 – 2015

27