10 minute read

Stora ojämlikheter i tillgång till nya läkemedel för patienter inom EU

from Min Medicin 2022 #4-5

from Min Medicin 2022 #4-5, page 51

Ett enkelt blodprov kan visa h...

”Undersökningen visar också att den tid det tar för en patient att ta del av en ny behandling påverkas av var han eller hon bor. Bland EU-länderna varierar tiden mellan marknadsgodkännande och patienternas tillgång till nya behandlingar från fyra månader till två och ett halvt år, där patienter i södra och östra Europa väntar i genomsnitt längst - mellan 600 och 850 dagar”. Foto: Canstock, arkiv.

En ny undersökning, genomförd av European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA) visar en 90-procentig skillnad i patienters tillgång till läkemedel mellan de länder med bäst tillgång (Nord- och Västeuropa) och de med sämst tillgång (Syd- och Östeuropa). Undersökningen visar också att tiden det tar innan en patient kan ta del av en ny behandling påverkas mycket av vilket land man bor i.

Av 160 EU-godkända läkemedel finns 147 tillgängliga i Tyskland, 85 i Spanien men endast 38 i Rumänien och 17 i Serbien. I Sverige är i nuläget 99 av de 160 godkända läkemedlen tillgängliga för patienter.

Dessa ojämlikheter finns också inom länderna. Medan 91 procent av de utvärderade läkemedlen är fullt tillgängliga för patienterna i Tyskland är endast 8 procent fullt tillgängliga i Polen, 19 procent har begränsad tillgänglighet och 19 procent är endast tillgängliga i privat regi.

Undersökningen visar också att den tid det tar för en patient att ta del av en ny behandling påverkas av var han eller hon bor. Bland EU-länderna varierar tiden mellan marknadsgodkännande och patienternas tillgång till nya behandlingar från fyra månader till två och ett halvt år, där patienter i södra och östra Europa väntar i genomsnitt längst - mellan 600 och 850 dagar. ”Vi anser att snabbare och mer rättvis tillgång i hela Europa är ett uppnåeligt mål. Det kräver en gemensam förståelse för hindren och förseningarna samt konkreta åtaganden från industrin, EU och medlemsstaterna att arbeta tillsammans för att tillsammans åstadkomma verkliga förändringar. Detta inbegriper att utforska modeller för att få läkemedelspriserna att bättre återspegla både det värde de ger patienter och samhällen samt de ekonomiska villkoren i enskilda länder”, säger Lars Fruergaard Jørgensen, Novo Nordisks vd och koncernchef och EFPIA:s vice ordförande. Som svar på dessa resultat har medlemmarna i EFPIA – en europeisk branschorganisation för läkemedelsföretag – avgivit ett löfte om att ansöka om prissättning och ersättning i alla EU:s medlemsstater så snabbt som möjligt, och senast inom två år, för att minska dessa ojämlikheter. De har också åtagit sig att rapportera om detta för att garantera öppenhet.

För att detta åtagande ska bli effektivt krävs också att Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater skapar en miljö som möjliggör snabbare och mer rättvis tillgång till innovativa läkemedel. EFPIA uppmanar därför Sveriges regering och EU-kommissionen att samarbeta för att:

1. Skapa ett gemensamt ramverk för rättvis prissättning baserad på ländernas betalningsförmåga.

Att sälja ett läkemedel till en fattigare medlemsstat till ett lägre pris ökar risken för att läkemedlen exporteras för att säljas av en tredje part till ett högre pris.

Detta får återverkningar på den lokala otillgängligheten och gör ett jämlikhetsbaserat, rättvisare system ohållbart. EU-kommissionen och medlemsstaterna kan bemöta dessa utmaningar genom att ändra systemen för externa referenspriser och införa mekanismer för att förhindra de oavsiktliga konsekvenserna av den interna handeln med läkemedel.

2. Anta nya betalningsmodeller för att göra det möjligt för patienterna att få tillgång till innovativa läkemedel.

En av de största utmaningarna för europeiska regeringar och läkemedelsföretag är hur man ska införa alltmer specialiserade och avancerade terapier i hälsovårdssystemen. Dessa innovationer omfattar gen- och cellterapier, som ofta är engångsinterventioner med höga initiala kostnader men som ersätter en livstid av dyrare vård. Genom att införa innovativa betalningsmodeller kan osäkerheten minskas och ge betalaren större ekonomisk flexibilitet, vilket inkluderar:

a) Indikationsbaserad prissättning, som gör det möjligt att låta priset på ett läkemedel återspegla dess observerade värde vid specifika behandlingsindikationer, med olika fördelar för olika patientgrupper.

b) Resultatbaserade avtal, som är beroende av ett läkemedels resultat i verkligheten. Om resultaten är osäkra vid lanseringen av ett läkemedel kan tillträde tillåtas på villkor att ytterligare bevis läggs fram vid en bestämd tidpunkt.

c) Förskjutna eller betalningar baserade på livränta vilket gör det möjligt för betalare att betala tillverkarna för varje patient som får ett läkemedel, under fasta perioder. Denna åtgärd sprider ut de höga initiala kostnaderna som är förknippade med vissa behandlingar som bara ges vid ett tillfälle. Detta kan också kopplas till särskilda resultat, vilket gör det möjligt för betalarna att mildra osäkerheten om klinisk nytta när en ny produkt lanseras.

”EFPIAs/branschens access-förslag är värdefulla steg för en bättre tillgång till moderna läkemedelsbehandlingar för alla patienter i Europa”, säger Anders Blanck, VD på LIF.

Land Antal dagar Antal tillgängliga läkemedel

Danmark 176 129

Sverige

Finland 261

396 99

92 Lars Fruergaard Jørgensen, Novo Nordisk, koncernchef och EFPIA:s vice ordförande.

Anders Blanck, VD, LIF.

Norge 414 83

Utvalda siffror från undersökningen Patients W.A.I.T Indicator survey Av totalt 160 läkemedel godkända i EU mellan 2017 och 2020 är flest till Källa: EFPIA gängliga i Tyskland (147) jämfört med till exempel Spanien (85), Polen (38) och Serbien (17). I Norden ligger Danmark i topp både vad gäller antal läkemedel och tiden det tar från marknads Länk till undersökningen godkännande till att läkemedlet når patienterna. Patients W.A.I.T Indicator Survey

Johan Viking Hultin – den svenske virusjägaren

Medan vi alltjämt håller beredskap för coronaviruset, kan vi tacksamt tänka på den svenskamerikanske patologen Johan Viking Hultin och hans initiativ för att försöka identifiera spanska sjukans virus. Han avled den 22 januari i sitt hem i Walnut Creek, Kalifornien, 97 år gammal. Han efterlämnar hustrun Eileen, tre barn från första äktenskapet med norska Gunvor Sande, döttrarna Anna Hultin och Ellen Swensen, 12 barnbarn, sju barnbarnsbarn och tre bonusdöttrar. Hans äldsta dotter Viveca Murphy dog före honom.

I Medicinsk Access nummer 4/5 2020 hade vi artikel om den unge svensken som grävde fram spanska sjukans virus ur Alaskas permafrost, nu har Johan Viking Hultin gått bort vid 97-års ålder. Per Ragnarsson har skrivit en kort resumé om Johans forskning och om hoten mot mänskligheten.

Johan Hultin på kyrkogården i Brevig Mission. Bilden togs av sonen Peter, som också är läkare. Källa CDC.

Johan Viking Hultin, född i Stockholm 1924, emigrerade 1949 som 25-åring något missnöjd med läkarutbildningen i Uppsala. Hans föräldrar skilde sig 1950 och han fick då hälsoprofessorn Carl Naeslund (1892-1946) som styvfar. Carl är känd för identifiering av orala bakterier, Actinomyces naeslundi, och som pionjär inom nationell hälsovård med Folkhälsan 1938. Han inspirerade Johan att söka till universitetet i Iowa. Johan bestämde sig för att pröva. Efter två år med Covid-19 har Johan blivit mera känd även i Sverige och det har kommit mycket på Internet. Däremot räckte det inte med en bok på svenska redan 2001 av biomedicinaren och vetenskapsjournalisten i New York Times Gina Kolata, som han tog emot i sin dåvarande lägenhet i San Fransisco.

Där såg hon en tavla med styvfadern och mentorn Carl Naeslund, som Johan tillmätte en avgörande betydelse. Johan inriktade sig på virus. Han och norska Gunvor var nygifta körde med en gammal Studebaker till Alaska. Där träffade han en vildmarkspilot som visste hur spanskan hade drabbat byarna. I Brevig Mission hade 72 av 80 dött under en vecka 1918. Vildmarkspiloten skulle komma honom till hjälp senare.

”Den här unge svensken forskar på influensavirus”

När universitetet 1950 fick besök av professorn William Hale från Brookhaven University. kom slumpen att avgöra hans insatser. Hans handledare, professor Roger Porter presenterade Johan. ”Den här unge svensken forskar på influensavirus”. Johan fick höra Hale fundera över möjligheterna att finna virus i permafrusna kroppar och frågade då om inte detta kunde bli ett forskningsprojekt för honom. Porter var skeptisk men när han efter en kort tid fick veta att US Army planerade en undersökning i permafrost, skaffade han fram pengar. Ett militärt projekt kunde beläggas med sekretess och det skulle inte gagna vetenskapen. Vad var det som orsakade pandemin? Att den kallades spansk var ett villospår. Det var en fågelinfluensa, som spreds i militärförläggningar och via krigets tätpackade trupptransporter. Den känsliga frågan om att få göra intrång i gravfriden löstes, när Johan vann bybornas förtroende för att kunskap skulle kunna förhindra liknande förödande pandemier.

Han träffade tre personer som faktiskt hade överlevt pandemin. Det var 1951 och upptäckterna av DNA och RNA var inte gjorda. De framtagna vävnaderna kunde inte ge något svar på frågorna om spanskans virus. Johan fortsatte sin utbildning men släppte som patolog inte tankarna på kropparna i Alaskas jord.

Han fick en ny chans 1997. Då läste han i Science att professorn J. K. Taubenberger vid armens patologiska forskningsinstitut slumpartat hade hittat och sedan undersökt vävnad från en 21-årig soldat, en av de många i armén som smittades. I Spanien publicerades ocensurerat nyheterna om pandemin, vilket blev orsaken till att den kallades ”spanska sjukan”. Johan skrev till Taubenberger, berättade om sitt försök 1951 och erbjöd sina tjänster, vilket ledde till en ny expedition till Brevig Mission och nya samtal kring gravfriden med förhoppningen att det aldrig mer skulle bli som 1918. Vildmarkspiloten hjälpte till.

Gina Kolata, vetenskapsjournalist på New York Times fick Johans berättelse, bildrik som ett TVprogram typ ”Här är mitt liv”.

Spanska sjukans virus i mikroskop. Foto: C. Goldsmith Johan Viking Hultin Foto: MCT Landon&Bulls Press.

Mejl från astronauten Neil Armstrong

Så grävde Johan fram liket av en 30-årig kvinna, som han kallade ”Lucy”, och tog ut de välbevarade lungorna. De fraktades försiktigt till Taubenberger och tio dagar senare fick Johan beskedet att man hade ett positivt virus och att det patologiska materialet var bevarat för forskningen. Undersökningarna publicerades 1999 med Johan Hultin som medförfattare.

När han fick beskedet var det en av de största dagarna i hans liv. Det styrktes av ett mejl från astronauten Neil Armstrong som travesterade sig själv med orden ”Detta är ett litet steg för människorna men ett stort språng för mänskligheten”.

När Covid-19 hade brutit ut och alla undrade vad det var och hur det skulle gå när smittan spreds globalt per jetflyg och människor dog som under spanskan, dröjde det inte mer än ett år innan forskningen kunde presentera vaccin, en historisk prestation av internationellt samverkande vetenskap. som förstås inte hade varit möjlig utan det ”språng” för mänskligheten som Neil Armstrong observerade och så vackert apostroferade 1999.

Johan Hultin åldrades vital och varnade för framtida pandemier. Man kunde se att viruset hade sitt ursprung i fåglar och att det kunde mutera till människor. Det gör Johan Hultin ytterst aktuell i dessa dagar, då vi redan har sett Covid-19 uppträda i ny skepnad som Omikron. Så sent som 2020 yttrade han: ”Det finns bara två saker som kan hota mänskligheten på kort sikt. Det ena är ett influensavirus, det andra ett kärnvapenkrig”.

Ett intervjuuttalande den 25 april 2022 av den ryske utrikesministern Sergej Lavrov visade att Hultins farhågor är motiverade. Hultin varnade dessutom för möjligheterna till vad han kallade bioterrorism, d.v.s. att avsiktligen sprida dödligt virus.

PER RAGNARSSON

F.d. Journalist Forskningsinformatör kärnkraftsprogrammet 1961-1967. Producent Vetenskapsradion 1967-1976. Senior scientist LTH värme & kraft Lund 1976-1979. Chef Teknikens- och Sjöfartens hus, Malmö 1979-1993.

Länk till artikeln:

Medicinsk Access nr 4/5 2020 sid. 54-58. https://issuu.com/medicinskaccess/docs/_ma420/54 cdc.gov/flu/pandemic-resources/reconstruction – 1918-virus, html

Taubenberger Jeffrey K, Reid Ann H, Lourens R.M., Wang R., Jin G, Fanning T.G. (april 2006). ”Molecular virology: Was the 1918 pandemic caused by a bird flu? Was the 1918 flu avian in origin? (Reply)”. Nature. 440 (7088): E9–E10.

Gina Kolata: Flu - The Story Of The Great Influenza Pandemic of 1918 and the Search for the Virus thatCaused It. 2001 (kapitel 4 handlar om Hultin). Svensk upplaga i översättning, https://www.sfgate.com/magazine/article/The-Virus-detective-Dr-JohnHultin-has-found-2872017.php

www.sviv.se (Svenskar i världen) 1:2009.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT alla FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris!

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.