Ny forskning visar: Ett ägg om dagen medför ingen risk för hjärt-kärlsjuka

En kvinna förbereds för kranskärlsröntgen med kateterteknik. Foto: Hjärt-Lungfonden/Anna Molander.

Ny forskning visar:

Ett ägg om dagen medför ingen risk för hjärt-kärlsjuka

En stor internationell studie med stöd av HjärtLungfonden visar att ett ägg om dagen inte medför ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Resultatet är ett glädjebesked inte minst för alla äldre hjärt-kärlsjuka, som har nytta av äggets rika näringsinnehåll.

– Studien visar att en måttlig äggkonsumtion, cirka ett ägg om dagen, är helt ofarlig för de flesta, oavsett om man är frisk eller tillhör en riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Ägg ger både välbehövlig energi och ett högt näringsinnehåll, av stort värde inte minst för alla hjärt-kärlsjuka, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet.

I Sverige lever omkring en miljon människor över 65 år med någon form av hjärt-kärlsjukdom. Dessa behöver bland annat hålla nere på kolesterolet, ett fettämne som i alltför höga nivåer kan leda till hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. Ägg innehåller visserligen kolesterol, men ju längre forskningen kommit, desto tydligare har det blivit att merparten av det kolesterol vi har i kroppen bildas av andra delar i kosten.

Befolkningar från hela världen

Till skillnad från tidigare forskning, som främst fokuserat på äggkonsumtion i USA och Europa, ingår i den nya studien befolkningar från hela världen, totalt 50 länder. I den svenska delen har forskarna följt 4 000 personer i

”Studien visar att en måttlig äggkonsumtion, cirka ett ägg om dagen, är helt ofarlig för de flesta, oavsett om man är frisk eller tillhör en riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Ägg ger både välbehövlig energi och ett högt näringsinnehåll.” Foto: Canstock, arkiv

åldrarna 35–70 år sedan 2005, genom att återkommande undersöka deras matvanor, vikt, blodfetter, blodtryck och om de drabbats av hjärtinfarkt eller stroke. Resultaten visar att det inte finns något signifikant samband mellan äggkonsumtion och blodfettsrubbningar, större hjärt-kärlhändelser eller död. Forskarnas slutsats är att ett ägg om dagen inte ökar risken för hjärt-kärlhändelser eller död, vare sig en person lider av hjärt-kärlsjukdom eller inte. – För att fler ska få ett friskt liv och slippa drabbas av hjärt-kärlhändelser behövs forskning som ger mer kunskap om hur vi ska leva hälsosamt, det här gäller oss alla. Att ägg är ett utmärkt livsmedel är glädjande, i synnerhet för många äldre som måste tänka på sina kolesterolvärden och sitt näringsintag, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Enligt rådande rekommendationer är en av de viktigaste förändringarna i matvanor vid förhöjt kolesterol att minska ner på mättat fett och öka intaget av omättade fetter. Det betyder mindre fett kött, feta charkprodukter och feta mejeriprodukter och mer av feta fiskar som lax, makrill och sill samt vegetabiliska oljor och fetter, utom kokosfett.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade fonden ut 308 miljoner kronor till forskningen.

Fakta om forskningsstudien

Titel: Association of egg intake with blood lipids, cardiovascular disease, and mortality in 177,000 people in 50 countries Metod och population: Kohortstudie med totalt 177 000 personer från 50 länder. I den svenska delen ingår 4 000 personer, som vid starten av studien 2005 var i åldrarna 35–70 år. Publicering: The American Journal of Clinical Nutrition, 1 april 2020 Annika Rosengren, professor i medicin. Kristina Sparreljung, generalsekreterare för HjärtLungfonden. Foto: HjärtLungfonden/Anna Molander

Hjärt-kärlsjuka i Sverige

• 2 miljoner människor i Sverige lever med hjärt-kärlsjukdom. • Omkring en miljon av dessa är äldre än 65 år, och behöver vara uppmärksamma på sina kolesterolvärden.

Högt kolesterol (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Kolesterol är en lipid, ett fettämne. Det kolesterol vi har i kroppen kommer dels från födan via tarmen, dels från nybildning, framför allt i levern. Levern fungerar som en centralstation för kolesterolet. Därifrån forslas det ut till kroppens vävnader via blodet. • Kolesterol är en nödvändig beståndsdel i alla celler, inte minst i hjärnan. Kolesterol är också råvara för produktion av kvinnliga och manliga könshormoner och behövs för att kroppen ska kunna bilda gallsyror och ta upp fettlösliga ämnen, till exempel D-vitamin. • Man brukar prata om två olika typer av kolesterol:

LDL-kolesterol och HDL-kolesterol. LDL-kolesterol kalllas ofta för det ”onda” kolesterolet” och HDL-kolesterol för det ”goda” kolesterolet. Höga LDL-värden och låga

HDL-värden utgör riskfaktorer för att få sjukdomar. Till exempel kan högt LDL-kolesterol, på grund av att det fastnar i blodkärlens väggar, leda till hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. • Eftersom kolesterol både är nödvändigt och farligt är det viktigt att hålla kolesterolvärdena på en bra nivå, så att kroppen får vad den behöver, utan att överskott stannar kvar i blodkärlen. Bästa sättet att hålla kolesterolnivåerna i schack och undvika hjärt-kärlsjukdom är att ha goda levnadsvanor, som att äta nyttigt och motionera regelbundet. • Länge ansågs det nödvändigt att undvika kolesterolrik mat som ägg och skaldjur för att sänka kolesterolvärdena, men i dag behöver man inte vara rädd för att äta måttligt av dessa livsmedel, som dessutom är magra och näringsrika. Ägg innehåller till exempel

D-vitamin och selen, som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Däremot har det visat sig att mättat fett skadar kolesterolbalansen och ökar det onda LDLkolesterolet i blodet. Därför är rekommendationerna i dag att minska på det mättade fettet.

Hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever 2 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag. • Närmare 30 000 invånare dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke samt plötsligt hjärtstopp, som innebär att hjärtats pumpfunktion plötsligt upphör. • Riskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes ökar dramatiskt och riskerar att höja dödstalen i hjärtkärlsjukdom. Mer resurser till forskningen och bättre levnadsvanor krävs för att vända utvecklingen. • Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärtkärlsjukdom minskat med mer än en femtedel under de senaste tio åren. • Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.