Medicinsk Access 2013 #4/5

2013

#4/5 ÅRGÅNG 9

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Nya in s k c i d e M ! access

Kolin

mångsidigt ämne med viktiga epigenetiska funktioner

Artärstyvhet som klinisk variabel – om pulsvågshastighet, referensvärden och ”golden standard”

Krönika:

Dags för nytänkande kring diabetes typ-2 GÄSTLEDARE: INGER ROS ORDFÖRANDE, HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

VARANNAN AMBULANSSTATION KLARAR INTE MÅL FÖR AKUTLARM

Svensk uppfinning gör skräddarsydd behandling möjlig för Parkinsonsjuka

• Det finns ett alternativ till det Salures® K (bendroflumetiazid 2,5 mg + kaliumklorid 570 mg) som har utgått* • Centyl® K mite och Centyl® K – ett tiaziddiuretikum i lågdos Alternati till Salures® v K som har utgått *

tyrka Lägre s

Förpackningar och priser 25 st 74,00 kr.

100 st 186,00 kr.

25 st 80,50 kr.

100 st 119,00 kr. www.fass.se *avregistrerades 2007-09-30

LEO Pharma AB Box 404 · SE-201 24 Malmö Tel.: 040-352200 · Fax: 040-352276 info.se@leo-pharma.com · www.leo-pharma.com Org.nr. 556075-4318

Centyl® K mite (bendroflumetiazid 1,25 mg och kaliumklorid 573 mg) och Centyl® K (bendroflumetiazid 2,5 mg och kaliumklorid 573 mg). Filmdragerade tabletter. Diuretikum och blodtryckssänkande medel. ATCkod: C03AB01. Indikation: Hypertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Ödem av annan genes. Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Kontraindikationer: Svår lever- och njurinsufficiens. Manifest gikt. Överkänslighet mot tiazider och närstående sulfonamider. Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne. Dosering: Tabletterna ska sväljas hela med minst 1/2 glas vatten. Hypertoni: Vid långtidsbehandling som regel 1,25-5 mg bendroflumetiazid dagligen som engångsdos på morgonen. Med ledning av effekten på blodtrycket inställs patienten på lägsta möjliga underhållsdos. Bendroflumetiazid kan med fördel kombineras med betablockerare och andra blodtryckssänkande medel. Den vanligen rekommenderade dosen av dessa medel bör därvid reduceras. Ödem: 2,5-10 mg bendroflumetiazid. Lämplig initialdos 5 mg bendroflumetiazid dagligen. Underhållsdos: 2,5-5 mg bendroflumetiazid dagligen kontinuerligt eller intermittent med 2-4 behandlingsfria dagar per vecka. Hela dagsdosen ges i allmänhet på morgonen. Premenstruella ödem: 2,5 mg bendroflumetiazid dagligen 7-10 dagar premenstruellt. Varningar och försiktighet: Diabetes mellitus är ingen kontraindikation men patienten bör observeras med tanke på att Centyl® K mite/Centyl® K kan ge förändringar i kolhydratmetabolismen. I samband med utsvämning av ödem vid samtidig digitalismedicinering eller vid levercirrhos rekommenderas extra kaliumtillförsel. Centyl® K: Vid längre tids medicinering rekommenderas kontroll av S-kalium och beroende på svaret kan kaliumrik kost, eventuellt extra kaliumtillskott behöva ges.

Förpackningar: 25 och 100 st. För fullständig produktinformation och priser se www.fass.se. Datum för översyn av produktresuméerna: 2009-05-04 och 2010-09-17.

LEO® CT-2013-01-03 © LEO Pharma AB · April 2013 · ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP

Innehåll #4/5 2013 Chefredaktör och redaktion: Håkan Hedin Nybohallen 820 40 Järvsö Tel: 0651-76 76 88, 070-206 14 09 E-post: hakan@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Medicinsk konsult: Zvi Wirschubsky Tel: 0651-76 76 88, 070-848 56 92 E-post: zvi@ medicinskaccess.se Marknadschef: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges innan publicering.

Annonser: Bokning och frågor, kontakta Tord Amré.

Tel: 070-679 01 65, 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: Tilda Amré E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.39 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter.

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

6 Ett gott liv med Parkinson sjukdom – nionde nordiska Parkinson-fördjupningsmötet för sjuksköterskor 4

Bli gästledare i Medicinsk Access

28 Hur behandlas astma inom primärvården?

5 Gästledare: Varannan ambulansstation klarar inte mål för akutlarm

30 Drickbart vaccin mot diarré snart verklighet 32 Dags för nytänkande kring diabetes typ 2 34 Stora brister inom ambulans sjukvården i Sverige 36 Forskning och utveckling

10 Svensk uppfinning gör skräddarsydd behandling möjlig för Parkinsonsjuka

13 Kolin – mångsidigt ämne med viktiga epigenetiska funktioner

46 Notiser 46 Forskning och utveckling 48 Medicinteknik 50 Positiva effekter på Q10 och selen i kombination 53 Carolina och Ann-Britt: Årets Bröstvänner 2013 56 Bokklubben 58 Månadens Pottholzt

Omslaget: Nervceller © Can Stock Photo Inc. / nobeastsofierce

20 Artärstyvhet som klinisk variabel – om pulsvågshastighet, referensvärden och ”golden standard” #4/5 2013

3

Bli gästledare Du når många aktiva läsare genom att publicera dina åsikter i Medicinsk Access.

Våra läsare är läkare, sjuksköterskor, forskare, beslutsfattare, läkemedelsindustri, vetgiriga patienter, opinions­bildare och mediafolk inom vård och medicin.

Upplagan ligger för närvarande på 16 000 exemplar (TS kontroll 2012) men når mer än fyrdubbelt antal läsare. Vår policy är att låta personer och organisationer publicera åsikter och politiska vårdkrav i tidningen. Medicinsk access kommer dock inte att driva gästledarnas eller debattörernas frågor utan det får var och en göra själv. Vi är en oberoende medicinsk tidskrift som låter patientorganisationer, medicinska föreningar, läkarfackliga organisationer, sjuksköterskefackliga organisationer, landstingspolitiker, läkemedelsindustri, apotek och opinionsbildare att komma till tals genom att fritt delta i våra spalter.

Vårdfolkets olika röster ger bredd och styrka i tidningen. Välkommen som gästledare, debattör eller artikelförfattare till Medicinsk Access spalter.

Håkan Hedin chefredaktör Tidigare Gästledare från olika organisationer och föreningar inom vård och hälsa har fört fram sina åsikter och politiska budskap i Medicinsk Access. I faktarutor har de också kunnat presentera sina organisationer för läsarna. Mångfald är oberoendets bästa vapen mot passivitet och enfald.

Medicinsk access nr 6 2012 Lars Ettarp Ordförande i Psoriasis-förbundet.

“Något måste göras för att åter­ skapa en rimlig servicenivå på apoteken för oss verkligt sjuka!”

Medicinsk access nr 1 2013 Ingalill Bjöörn Förbunds­ordförande Astma- och Allergiförbundet

”Politikerna brukar säga att bar­ nen är vår framtid. Upp till bevis säger vi.”

4

#4/5 2013

Medicinsk access nr 7 2012 Per Borgström Associate Professor vid Vaccine Research Insitute of San Diego i La Jolla, California och cancerforskare.

”Hade mina läkare i USA inte blint litat på TSH och T3 och T4 i plasma hade jag kanske sluppit utveckla min atrofi i lillhjärnan.”

Medicinsk access nr 2 2013 Johnny Ludvigsson Professor emeritus Ordförande Barn­ diabetesfonden

”Medan 75-80 procent av all barncancer kan botas, botas 0.0 procent av Typ 1 diabetes hos barn.”

Medicinsk access nr 8/9 2012 Susanna Lindvall Ordförande för Parkinsonförbundets Forskningsfond/ Park­insonfonden och vice ordförande för den Europeiska Park­ inson­federationen

“Läkare behöver utbildning och information för att kunna diagnostisera den svårupptäckta sjukdomen tidigare och att be­ handla parkinsonsjuka i rätt tid med rätta metoder.”

Medicinsk access nr 3 2013 Lars Nilsson Professor emeritus Sakkunnig i läke­ medelsfrågor vid SPF

”Om varje sådan fel- eller dubbel­medicinering ledde till ett extra besök på vård­centralen så skulle den samman­lagda kost­ naden för dessa besök bli 256 miljoner kr per år.”

Prenumeration / adressändringar: Prenumerationspris för 1 år (7-9 nr) är 350 kr inkl. moms och 2 år 530 kr inkl. moms.

Utlands­ prenumeration: 900 kr.

Beloppet insättes på vårt bg: 5253-7149 Märk inbetalningskor­tet prenumeration.

Ange fullständig adress.

Kontakt: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 (måndag-fredag 9-15) Naturligtvis går det att prenumerera på vår hemsida: medicinskaccess. se Det går även bra att använda talongen på Bokklubben-uppslaget.

Varannan ambulans­ station klarar inte mål för akutlarm Om Hjärt – och Lungsjukas Riksförbund Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, med cirka 42 000 medlemmar i 162 lokal­ föreningar, arbetar för att hjärt- och lungsjuka personer och deras anhöriga ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Vi erbjuder ett flertal aktiviteter för ett rikare och hälsosammare liv. Vi informerar, ut­bildar och engagerar oss i hälso- och sjukvårdsfrågor såsom rätten till kvalificerad vård och rehabilitering oberoende av bostadsort, kön och ålder. www.hjart-lung.se

Många ambulansstationer har höjt sina mål när det gäller hur snabbt en ambulans ska nå fram vid akut­ larm, prioritet 1. Bara hälften klarar dock att leva upp till sina mål. Gapet mellan målen och möjlig­ heterna att uppfylla dem måste bort menar Hjärtoch Lungsjukas Riksförbund, som kräver nationella riktlinjer för ambulanssjukvården i Sverige.

I snitt har ambulansstationerna i Sverige höjt sina mål för akutlarm (prioritet 1) jämfört med 2011. Sju av tio stationer har ett mål att nå 85-95 procent av befolkningen inom 20 minuter från det att larmet gått, vilket är en något större andel än föregående år.

I förhållande till 2011 är det dock färre som klarar sina uppsatta mål. 2011 var det fyrtio procent av ambulansstationerna som angav att de inte lyckats nå de väntande personerna på önskvärd tid. 2012 var det bara hälften som klarade sina uppsatta mål.

Målen för hur stor andel som ska nås inom 20 minuter varierar också stort mellan landets olika stationer – mellan 65 och 95 procent. Det visar en studie som Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund för andra året i rad har låtit Demoskop genomföra bland Sveriges ambulansstationschefer.

– Att stationerna höjer sina mål är välkommet och bra. Men den goda viljan hos ambulanspersonalen räcker naturligtvis inte. Ambulansstationscheferna i vår studie

Ambulansstations­cheferna i vår studie påpekar ofta att det behövs många fler ambulanser, men också att befintliga ambulanser måste användas på ett bättre sätt. I dag utnyttjas många ambulanser för sjuktransporter av patienter som inte är livshotande sjuka” påpekar ofta att det behövs många fler ambulanser, men också att befintliga ambulanser måste användas på ett bättre sätt. I dag utnyttjas många ambulanser för sjuktransporter av patienter som inte är livshotande sjuka, säger Inger Ros, ordförande för Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.

Minskad tilltro

I en ambulans på väg till sjukhus kan en hjärtinfarktpatient få tillgång till livräddande vård. Den hjälpen får man inte i en taxi, på en spårvagn eller i baksätet i grannens bil.

– Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund upplever i kontakten med medlemmar och andra hjärtsjuka att tilltron till ambulanssjukvården har minskat. Att människor väljer att köra bil eller ta sig till sjukhuset på annat sätt är en oroande utveckling, menar Inger Ros. I Sverige har Socialstyrelsen lagt hela ansvaret för hur hög tillgängligheten till ambulans ska vara på landstingen.

De mål som ska gälla för respektive ambulansorganisation formuleras sedan av varje verksamhetschef, utifrån ekonomiska och politiska förutsättningar. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund kräver nu en form av nationell lägstanivå för tillgång till ambulans med hjälp av nationella riktlinjer. Andra länder har lagstadgade krav eller formulerade tillgänglighetsmål och något liknande behövs även här.

– Vi anser att nationella riktlinjer för ambulanssjuk­vården kan bidra till en mer jämlik vård, att allmänhetens förtroende för ambulanssjukvården ökar och att fler personer får vård i tid, säger Inger Ros. Ambulansrapporten

Demoskop har intervjuat ambulansstationschefer som totalt representerar 296 stationer i Sverige. Svarsfrekvensen var 70 procent. Rapporten med regional statistik kan läsas och laddas ner från: www.hjart-lung.se/news.asp?nodeid=107600 I Sveriges Kommuner och Landstings rapport Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet 2012 visas också stora skillnader i väntetid på ambulans beroende på var i landet man bor. För lokal och regional statistik, se: www.hjartemanaden.se fliken Responstid ambulans.

Inger Ros Ordförande, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

#4/5 2013

5

Ett gott liv med Parkinson sjukdom – nionde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor Tidigare i år arrangerade Parkinsonförbundet sitt nordiska fördjupningsmöte för sjuksköterskor för nionde gången.

Ett av årets främsta teman var olika sätt att uppnå god livs­ kvalitet. Mötet samlade ett 80-tal deltagare från Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Det nordiska Parkinson-fördjupningsmötet har i många år hållits på Sigtunahöjdens konferensgård men bara en vecka innan årets möte brann den ned till grunden, och mötet fick därför flyttas till Aronsborg i Bålsta. Men trots den inledande dramatiken var mötet både trevligt och lärorikt. Deltagarna hälsades välkomna av Susanna Lindvall, Parkinsonförbundet, som berättade att de två dagarnas program bygger på önskemål som deltagarna lämnat i tidigare års kursutvärdering.

Hur bra kan man bli?

Sven Pålhagen, neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, talade om vikten av realistiska förväntningar på 6

#4/5 2013

behandlingen av Parkinsons sjukdom.

Han beskrev olika faktorer som är avgörande för framgångsrik behandling, för det första att diagnosen verkligen är den rätta. Dessutom måste behandlingen anpassas efter vilken sjukdomsfas patienten befinner sig i.

– Även om det finns mycket vi kan göra med effektiv behandling så är Parkinson en sjukdom som försämras med tiden, och det bör man vara tydlig med, sa Sven Pålhagen. Å andra sidan finns det stora skillnader i hur fort sjukdomen utvecklas, och det är sällan möjligt att förutsäga hur det kommer att bli för den enskilde patienten.

Patienten själv kan göra en hel del för att bli bättre. Exempelvis leder

fysisk aktivitet till ökad frisättning av dopamin, och i djurförsök har man sett en skyddande effekt på de dopamin­ producerande nervcellerna. För läkarens del gäller det att vara lyhörd och försöka bota eller lindra de symtom patienten upplever som mest besvärande. Även de anhöriga måste lyssna på patienten och exempelvis planera dagen efter den tid då den Parkinsonsjuke är som piggast.

Att välja den första behandlingen Inför behandling måste man ta ställning till dels om det är möjligt att fördröja sjukdoms­utvecklingen och dels vilken symtomlindrande behandling som ska ges. Det berättade professor Ole-Bjørn Tysnes från Haukeland Universitetssjukhus i Bergen, Norge.

Vissa studier tyder på att MAOB-hämmare, i första hand selegilin, kan ha en skyddande effekt på hjärnans dopamin­producerande celler [1]. I Norge rekommenderas

Parkinsonförbundet arrangerade sitt nordiska fördjupningsmöte för sjuksköterskor för nionde gången. Ett av årets främsta teman var olika sätt att uppnå god livskvalitet. Mötet samlade ett 80-tal deltagare från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Foto: Erika Törnvall.

därför behand­ling med selegilin eller rasagilin vid diagnostillfället. Vid symtomlindrande behandling står valet oftast mellan levodopa och en dopaminagonist. Levodopa har bättre effekt, men många anser att man bör vänta med den behandlingen eftersom den kan leda till snabbare utveckling av ON/OFF-fluktuationer. Samtidigt har dopaminagonisterna en hel del besvärliga biverk­ningar, bland annat störd impulskontroll. I Norge har man valt att rekommendera behandling med dopaminagonist till patienter under 70 års ålder och levodopa till dem över 70 år.

Telemedicin förenklar utprov­ ning av Duodopa

Patienter som är aktuella för behandling med Duodopa, dvs levodopa via en sond genom bukväggen, får först prova ut behandlingen med en sond genom näsan. Det sker vanligen på

sjukhus, men i ett pilotprojekt på Karolinska Universitets­sjukhuset har neurolog Thomas Willows testat att låta patienten vara hemma under utprovningen. Några gånger om dagen kopplar läkare, sjuksköterska och patient upp sig mot varandra via en dator med kamera så att patienten kan genomgå olika test, exempelvis kontroll av rörligheten.

– Hittills har vi testat det här arbetssättet på tre patienter och det har fungerat fantastiskt bra, berättade Thomas Willows. Istället för en till två veckor på sjukhus räckte det med ett tiotal telefonsamtal på sammanlagt en till en och en halv timme.

Vårdpersonalen upplevde att patienterna blev mindre stressade, tog större eget ansvar och blev mer kunniga om sina symtom. Patienterna uppskattade att kunna vara hemma och kände sig dessutom väl omhändertagna och mer delaktiga i vården.

Tester och behandlingar vid neuropsykiatrisk sjukdom

Dag Årsland, psykiatriker vid Karolinska Institutet, berättade att diagnosen depression vid Parkinson sjukdom ofta ställs med hjälp av olika skattningsskalor. Vanligast är MADRS men under senare tid har HADS-skalan blivit allt mer populär. Be­handlingen utgörs av stödjande samtal eller kognitiv beteendeterapi, justering av anti-Parkinson­ behandlingen, antidepressiva medel och i vissa svåra fall elektrokonvulsiv behand­ling (ECT). Nyligen har man kunnat visa att de antidepressiva medlen venflaxin och i ännu högre grad paroxetin har god effekt [2]. Likaså brukar pramipexol och nortriptylin ha god effekt.

Vissa patienter upplever hallucinationer eller förnimmelser av närvaro, till exempel att det finns någon i rummet eller att man tycker sig se någon i ögonvrån. Utan behandling kan dessa #4/5 2013

7

symtom utvecklas till allvarlig psykossjukdom. Den skattningsskala som främst rekommenderas för psykoser vid Parkinsons sjukdom är MPI. Behandlingen utgörs bland annat av klozapin men även quietapin används, trots att resultaten för det preparatet är mer motstridiga.

Den kognitiva förmågan, dvs förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem och använda

Även andra former av störd impulskontroll är relativt vanligt bland Parkinsonspatienter, och särskilt bland dem som behandlas med dopaminagonister – ju längre behandlingstid desto högre risk. Störningen kan bland annat yttra sig som hetsätning, spelberoende, köpberoende, hypersexuali­tet, över­drivet surfande på Internet eller punding, dvs meningslösa stereotypa beteenden som att sortera skruvar eller fotografier utan att komma någon vart.

De höga doserna leder ofta till kraftig Störd imöverrörlighet och ett närmast maniskt pulskontroll beteende, med irritabilitet och snabba behandlas humörsvängningar. genom att eventuell språket, bedöms genom samtal med dopamina­gonist minskas eller sätts anhörig, kognitiv testning med t ex ut och dosen levodopa minskas. Det MMT eller MOCA och neuropsykoverkar även som om behandling med logisk testning med PD-MCI eller PD amantadin kan lindra besvären [3].

Demens. Behand­ling kan ges med Forskningsnyheter rivastigmin eller annan kolinesterasErik Hvid Danielsen, neurolog på hämmare, alternativt med memantin.

Aarhus universitetssjukhus, Danmark Störd impulskontroll berättade att det är ansamlingen av två Neurolog Tove Henriksen från slags felveckade proteiner, alfa-synukleUniversitetssjukhuset i Köpenhamn, in och ubiquitin, som leder till att de Danmark berättade om dopaminerg dopaminproducerande cellerna bryts dysregleringssyndrom (DDS), en ned och dör. form av överanvändning av dopamin­ Så kallade värmechockproteiner stimule­rande läkemedel. De höga hjälper cellerna att göra sig av med doserna leder ofta till kraftig överoönskade proteiner. Om de sätts ur spel rörlighet och ett närmast maniskt kan det leda till att felveckade proteiner beteende, med irritabilitet och snabba ansamlas och sjukdom utvecklas. humörsvängningar. År 2008 kunde en forskargrupp i

Lund för första gången visa att friska nervceller ”smittas” genom att ta upp alfa-synuklein från sjuka celler, och att detta bidrar till bildningen av så kallade Lewy-kroppar. Senare har man visat att spridningen sker på ett sätt som liknar det vid infektioner eller vid så kallade prionsjukdomar [4].

När det gäller behandling undersöker man bland annat möjligheterna att förhindra ansamling av felveckade proteiner genom att blockera hämning av värmechockproteiner, stimulera nedbrytning av proteiner och vaccinera mot bildning av alfa-synuklein.

ParkVest-projektet

Ingrid Leiknes, specialist- och forskningssjuksköterska vid Stavanger universitetssjukhus, Norge, berättade om ParkVest-projektet, som omfattar alla patienter utan demens som diagnostiserades med Parkinsons sjukdom ­på södra Vestlandet under åren 2004–2006. Sammanlagt inkluderades omkring 200 patienter och en lika stor kontrollgrupp med personer utan Parkinsons sjukdom. Idag finns data till och med besöket sex år efter diagnosen, men huvuddelen av analysarbetet kvarstår.

Vid diagnosen led 23 procent av Parkinsonpatienterna av apati, jämfört med 0 procent i kontrollgruppen.

Dessutom var trötthet, sömnproblem, nedsatt luktsinne och förstoppning betydligt vanligare i Parkinson­gruppen.

Nordiska Parkinson-fördjupningsmötet har i många år hållits på Sigtunahöjdens konferensgård men bara en vecka innan årets möte brann den ned till grunden, och mötet fick därför flyttas till Aronsborg i Bålsta.

8

#4/5 2013

Parkinsonguide och Parkinsonskola

Undersökningar har visat att både sjuka och anhöriga tycker att de får för lite informa­tion om Parkinsons sjukdom. Mot den bakgrunden har ett stort och mycket spännande projekt star­tats: Parkinsonguiden, en webbportal som ska fungera som kunskapskanal för alla som kommer i kontakt med Parkinsons sjukdom: allmänhet, patienter och anhöriga, sjukvårds­personal och beslutsfattare. Målet är att tillhandahålla rätt information till rätt person vid rätt tillfälle.

Parallellt med Parkinsonguiden håller en ny modell för Parkinsonskolor på att arbetas fram. Modellen har prövats i sju länder och är den enda

som har visats leda till förbättrad livskvalitet. I upplägget ingår träffar vid åtta tillfällen med information, övningar och hemläxor på olika teman.

Både Parkinsonguiden och den nya Parkinsonskolan kommer att lanseras i samband med Världsparkinsondagen den 11 april.

Parkinson och familjen

Christer och Maud Eker har varit gifta i 48 år, och i 25 av dem har Christer haft Parkinsons sjukdom. Han är själv neurolog och Maud är sjuksköterska.

Christer berättade om hur symtomen utvecklades och behandlingen hade allt sämre effekt. År 2004 genomgick han en DBS-operation, vilket blev en vändpunkt; han blev piggare och slapp både

Nordiskt Parkinson­ fördjupnings­möte för sjuksköterskor genomförs med ekonomiskt stöd av AbbVie AB, H. Lundbeck AB, NordicInfu Care AB, Orion Pharma AB och PharmSwed.

stelhet och balansproblem. Dessutom behöver han knappt ta några mediciner längre.

Maud berättade om hur det är att vara anhörig och om hur hon och Christer försöker förenkla sin vardag med hjälp av struktur och rutiner. Hon framhöll också att även den som är anhörig måste tillåta sig att ta en vilodag ibland, liksom att behålla sina egna intressen.

– Jag kan få dåligt samvete när jag gör något utan Christer, men jag vet hur viktigt det är med egen tid, sa Maud Eker.

Helena Nordlund Frilans

Referenser: 1. Olanow CW et al. A double-blind, delayed-start trial of rasagiline in Parkinson’s disease. N Engl J Med 2009; 361: 1268–78.

2. Richard IH et al. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial of antidepressants in Parkinson disease.

Neurology 2012; 78: 1229–36.

3. Thomas A et al. Pathological gambling in Parkinson disease is reduced by amantadine. Ann Neurol 2010; 68: 400–4.

4. Brundin P et al. Prion-like transmission of protein aggregates in neurodegenerative diseases. Nat Rev Mol Cell Biol 2010; 11: 301–7.

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm. Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam som tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen.

Våra rehabiliteringsprogram omfattar nedanstående sjukdomar/skada: • Neurologisk rehab • Onkologisk rehab och lymfdränage • Astma/KOL Mälargården har avtal med ett antal landsting och kommuner som vårdgivare vid neurologisk rehabilitering, onkologisk rehabilitering, lymfödembehandling samt astma/KOL. Läs mer om oss på vår hemsida www.malargarden.se

Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se #4/5 2013

9

Med hjälp av dosautomaten MyFID och mikro­tabletter kan man på ett nytt sätt skräddarsy tablett­behandling med levodopa för parkinsonpatienter. Förutom att varje patient får rätt dos, kan patienten med hjälp av dosautomaten återkoppla symptom och effekter direkt till behandlande läkare.

– Vi siktar på att ha MyFID och det tillhörande läkemedlet på marknaden i slutet av året, säger Sten-Magnus Aquilonius.

Svensk uppfinning gör skräddar­sydd behandling möjlig för Parkinsonsjuka Utbudet av medicintekniska hjälpmedel blir allt större. Är det bra eller mest jobbigt för patienterna?

– Det är viktigt att patienten har så stor delaktighet som möjligt i sin egen behandling. Forskning och erfarenhet visar att patientens delaktighet är en viktig faktor för framgångsrik behandling, inte minst när det gäller kroniska sjukdomar. Det är mycket glädjande att vi kan se en positiv medicinsk bidrar till att underlätta livet för dem med kroniska sjukdomar.

Det säger socialminister Göran Hägglund till Medicinsk Access.

Många patienter vill också vara delaktiga, själva välja teknik/behandling och ha en så aktiv livsstil som 10

#4/5 2013

möjligt. Majoriteten, 77 procent, kan även tänka sig att betala lite mer för det de anser vara enklast och bäst. Detta enligt en undersökning bland 240 diabetespatienter I England som dagligen

använde autoinjektorer eller liknande medicintekniska hjälpmedel. (www.cambridgeconsultants.com/) Drygt en tredjedel angav att de bett doktorn att få byta sätt att ta sin medicin. Skälen till att byta var främst diskretare utförande, lättare att ta med sig eller att tekniken ansågs nyare och bättre.

Gärna jämföra själv

Tre fjärdedelar berättade att deras läkare föreslagit ett hjälpmedel, vissa följde direkt läkarens rekommendation

Göran Hägglund. Foto: Johan Ödman.

Sten-Magnus Aquilonius

men många ville kolla av marknaden själva först och ibland även pröva olika varianter innan de beslutade sig.

Samtidigt tillfrågades sjukvårds­givare från ett brett spektrum av discipliner om de trodde att väl fungerade hjälpmedel påverkar patienternas compliance (hur patienterna följer ordinationen) vilket 100 procent ansåg. Men påpekade samtidigt att de inte skulle skriva ut något som de inte trodde att patienten skulle klara av att sköta.

Han är ”pappa” till ett nytt sätt att fekter minskas, säger geriatrik­professor skräddarsy tablettbehandling med levo- Johan Lökk på Karolinska universitetsdopa för parkinsonpatienter med hjälp sjukhuset som har många Parkinson­ av med så kallade mikrotabletter och patienter. en dosautomat, kallad MyFID. För– Spontant verkar den här nya utom att behandlingen kan skräddar­sys apparaten vara högintressant, inte så att varje patient får rätt dos, så kan minst med tanke på den interaktivitet patienten med hjälp av dosautomaten det innebär. Jag tror att den kommer återkoppla symptom och Det är naturligtvis väldigt individuellt effekter direkt behovsprofilerat om man kan justera dosen till behandmed 5 mg istället för som idag med lägsta lande läkare. tablettstyrkan om 50 mg.

– Vi siktar på att ha att kunna passa många ParkinsonpaMyFID och det tillhörande läkemedlet tienter men inte alla. Enkelheten och på marknaden i slutet av året, säger säkerheten är avgörande så nu är det Sten-Magnus Aquilonius. upp till bevis!

MyFID laddas med cirka en veckas behov av det nya läkemedlet Flexilev Enkel och säker hävdar uppfin­ som till innehållet mest påminner naren att den är: om parkinsonmedicinen Sinemet, – De nya Parkinsonpatienterna lever i som också innehåller levodopa och den moderna världen och har internet, karbidopa. Tabletterna är i mikroform om 5 mg vardera, mycket lättlösliga och mobiltelefoner och surfplattor. MyFID är inte svårare att hantera än en så doseras rakt ned i ett glas med vatten. kallad smartphone med touchscreen.

Enkelheten avgörande Och man kan anpassa patientansvaret – Man kan börja tala om ett paradigmpå olika nivåer efter individuell förskifte i Parkinsonpatientens läkemedels- måga, säger Sten-Magnus Aquilonius behandling. Det är naturligtvis väldigt och fortsätter: individuellt behovsprofilerat om man – Förhoppningen är också att om kan justera dosen med 5 mg istället för man vänjer sig vid MyFID tidigt i som idag med lägsta tablettstyrkan om sjukdomsförloppet så kommer det 50 mg. Det torde innebära att man kan att gå på rutin senare. Vi hoppas att hitta en mer adekvat dos. Och dessutom sjukdomsprogressen kan gå långsamfortare samtidigt som risken för sidoefmare om man lyckats hålla en jämnare

Större fokus på patienten

Teknikutvecklingsföretaget som gjort studien fastslår att det är dags för läkemedelsindustrin att fokusera mer på patienternas förmåga att använda tekniken och deras önskemål än vad den tidigare gjort. Allt för stort fokus har lagts på läkemedlets effektivitet.

Patienten bör vara i centrum när man utvecklar produkter – såväl för den pålästa patienten som den åldrande patienten som kanske inte är så hemma på dagens teknik.

Som ”en kompis” till patienten

Företaget Sensidose i Uppsala har på tidigt stadium tagit med patienter som fått pröva på och ha åsikter.

– Vi vill att vår nya dosautomat för parkinsonsjuka ska vara som en kompis för patienten, säger professor emeritus Sten-Ma gnus Aquilonius vid institutionen för neurologi vid Uppsala universitets­sjukhus.

Johan Löök

#4/5 2013

11

levodopanivå. Och kanske därför också kan slippa kombinationsbehandlingar.

Minskad medicinmängd

Det ställer sig Johan Löök mer tveksam till: – Det är inte bara dopaminsystemet som är kvaddat hos dessa patienter. Ett flertal andra signalsystem i hjärnan är också påverkade, vilket gör att det kan behövas fler instrument i behandlingsorkestern, fler och olika typer av behandlingar och målpunkter. Däremot kanske behovet av andra mediciner minskar.

Den nya dosautomaten ger också möjlighet att ta extra doser. Innebär det en risk för överdosering?

– Nej, jag tror att dosautomaten ger ett psykologiskt större motstånd än att pilla av locket på medicinburken. Och alla doser registreras så kontrollen är dessutom större, säger Sten-Magnus Aquilonius.

Johan Löök är inne på samma spår, en öppen burk hemma bjuder mindre motstånd. Han ser också att dosautoma-

tens rapport kan spara tid vid läkar­ besöket om läkaren redan läst av den på sin dator och därmed snabbare kan få en uppfattning om patientens status.

Förmodligen är det också lättare att löpande notera i dosautomaten hur Parkinsonläget är för stunden än att försöka dra sig till minnes vid läkarbesöket hur det har varit de senaste månaderna eller året. Och ett bättre alternativ än att besvara de omfattande svarsenkäter som sjukhusen ibland använder sig av.

Lite jobbigare men bättre

– Men den kan aldrig ersätta det personliga mötet utan måste väl ses som ett gott komplement och hjälpmedel.

Man ska inte ha en övertro på vare sig apparater eller enkäter i sjukvårds­ sammanhang. Det finns ofta en fara i att helt luta sig mot tekniken. Enskilda mätvärden kanske visar sig vara förbättrade men viktigaste frågan är alltid: Känner du dig bättre? Jag tror att det här nya systemet att dosera medicin kräver mer av doktorn och av patien-

ten, där patienten får en mer aktiv roll, men att det blir ett bättre resultat, säger Johan Lökk.

Fler användningsområden

Planer finns även på att använda MyFID för andra indikationer där en jämn kontrollerad dosering är mycket viktig.

En nätbaserad lösning som gör att patienten själv kan koppla dos­automaten till sin dator med en webbkamera är också en möjlig vidareutveckling.

– Det vore en väldigt elegant lösning om man skulle kunna se patienten i sin hemmiljö och kommunicera direkt. Jag tror att det här systemet skulle kunna ge patienten en känsla av att ha bättre kontroll över sin sjukdom, säger Johan Löök.

Katarina Mattsson Frilans

Om betablockad inte räcker till

vid icke-permanent förmaksflimmer

Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se.

Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid.

Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ® tillhandahålls av sanofi-aventis AB, Box 14142, 167 14 Bromma, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com.

Datum för senaste översyn av produktresumé: 2012-12-13. SE-DRO-13-05-03, maj 2013

Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ ® endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ® ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.

MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678.

12

#4/5 2013

Artikelserie om epigenetik, del II

Kolin

– mångsidigt ämne med viktiga epigenetiska funktioner I Medicinsk access nummer 2 2013 skrev MD Olle Haglund om ”Den viktiga epigenetiken och hjärtkärlsjukdom” [1]. Där gavs inlednings­ vis också en hel del grundläggande teori. Nu fortsätter han serien om epigenetik med kolin och dess många epigenetiska funktioner.

Terminologin inom epigenetiken kan för de flesta verka svår med en uppsjö av förvirrande termer och begrepp.

Det kan dock löna sig att lära sig vissa grundbegrepp. Mycket starkt förenklat rör det sig inom epigenetiken om tre huvudmekanismer.

1. Påkoppling eller borttagande av metylgrupper (CH3-) på arvsubstansen DNA eller på de 9 histonerna (metylering resp. demetylering). Metylering av DNA innebär tystande av genen. Histonerna är ”kulan” som den dubbelsträngade DNA-molekylen är uppvirad runt. Histonernas N-terminala svansar sticker ut och är därmed kemiskt tillgängliga för omgivningen. Metylering av lysin tillhör de vanligaste.

Exempelvis är trimetylering av lysin 27 eller lysin 9 på histon H3 kopplat till tystande av gener.

2. Påkoppling eller borttagande av acetylgrupper (CH3-COO-), och några andra ämnen (acetylering resp. deacetylering, m.m.) på histonerna.

3. Effekter av icke kodande RNA

(eng. non coding RNA; ncRNA), särskilt mikroRNA (miRNA), som kan avbryta translationen (översättningen) av budbärar-RNA till ett protein.

Kolin – ett livs­ nödvändigt näringsämne

Kolin erkändes först 1998 officiellt som ett livsnöd­ vändigt vatten­lösligt närings­ämne som krävs för normal Steven H Zeisel funktion av alla – världsledande expert på kolin. celler [2, 3]. Dess roller i kroppen är komplexa. Den världsledande auktoriteten på kolin är Steven H Zeisel, Chapel Hill, USA (se foto!). Kolin behövs för: 1. Bildning (syntes) av signalsubstansen acetylkolin (Ach) 2. Cellmembranens struktur (Fosfolipider, sfingomyelin) 3. Cellmembran-signalering (Bildning av ämnen från fosfolipider)

4. Lipidtransport och metabolism (Lipoproteiner) 5. Mitokondriefunktion 6. Metylgrupps-omsättning (Reduktion av homocystein till metionin, med därefter bildning av S-adenocylmetionin; SAM, som är den ultimata donatorn av metylgrupper).

Påkoppling eller borttagande av metylgrupper till/från DNA och histoner är den mest studerade mekanismen inom epigenetiken. Metylering av DNA gör att transkriptionsfaktorer inte kan binda sig till DNA, med stoppad transkription som följd.

Rekommenderat dagligt intag

Det adekvata intaget (AI) av kolin (mg/ dag) framgår av tabell 1: Förutom att få kolin via kost/kosttillskott, kan vi själva bilda kolin som del av fosfatidylkolin-molekylen via fosfatidyletanolamin N-transferas-vägen (PEMT) (Se figur 1).

I stora delar av västvärlden uppnås inte de rekommenderade intagen [3].

Enligt NHANES tillförde endast cirka 10 procent av USA´s befolkning tillräckligt med kolin. Andra studier visar att 20-25 procent av USA´s befolkning äter 1/3-1/2 av det rekommenderade #4/5 2013

13

Tabell 1: Det adekvata intaget (AI) av kolin (mg/dag).

Livsstadium

Ålder

Män

Kvinnor

Barn

0-6 mån.

125

125

7-12 mån.

150

150

1-3 år

200

200

4-8 år

250

250

9-13 år

375

375

Ungdomar

14-18 år

550

400

Vuxna

19 år och äldre

550

425

Graviditet

Alla åldrar

450

Bröstuppfödning

Alla åldrar

550

adekvata intaget (AI). Brist på kolin och dåligt fungerande omsättning av kolin kan medföra förhöjt homocystein, med dess negativa konsekvenser [1, 4]. Brist på kolin i kosten kan också leda till brott på DNA-strängarna och förändrade epigenetiska markörer på DNA och histoner [5].

Källor till kolin

De flesta födoämnen vi äter innehåller varierande mängd kolin, kolinestrar och betain. De rikaste källorna till kolin är av animaliskt ursprung, särskilt äggula och lever. Andra källor till kolin är kött, mjölk, vetegroddar, soja, nötter och baljväxter. Många födoämnen innehåller fosfatidylkolin (lecitin) som tillsats, främst som ett emulgerande ämne. Detta tillför en betydande

mängd kolin. Lecitin ingår i chokladprodukter och hindrar att chokladen separerar. Bröstmjölk är också en god källa till fri kolin och kolinestrar.

Nyligen har fabrikanter av bröstmjölk­ ersättningsmedel ökat halten till nivåer liknande den i bröstmjölk. Det finns ett flertal kosttillskott med kolin. Många av dessa innehåller också viss mängd av B-vitaminerna B2, B6 och folat m.m.

U.S. Department of Agriculture (USDA) har en mycket detaljerad förteckning på kolininnehållet i vanliga livsmedel. Den kan lätt fås fram via Google.

Kolinets omsättning

Kolinets omsättning är mycket komplicerad. Här ges en starkt förenklad bild: Kolin omvandlas i mitokondrierna i en oomvändbar (irreversibel) reaktion till betain med hjälp av enzymet kolindehydrogenas (CHDH) (Se figur 1 och 2).

Betain omvandlar, med hjälp av metyl-tetrahydrofolat (metyl-THF), vitamin B12 och betain-homocystein-metyl-transferas (BHMT), homocystein till metionin. Nedsatt funktion av denna Figur 1. Kolinets omsättning reaktion leder till förhöjda (PEMT: Fosfatidyletanolamin N-metyltransferas,CHDH:Kolindehydrogenas; BHMT: Betain-homocystein metyltransferas; THF: Tetrahydrofolat; MTHFD1: värden av homocystein. FörMetylen-tetrahydrofolat-dehydrogenas 1) höjt homocystein är kopplat 14

#4/5 2013

till ökad risk för en rad sjukdomar som kranskärlssjukdom, stroke, artrit, fetma intellektuell försämring och demens [1, 4].

Metionin bildar med hjälp av metionin-adenosyl-transferas (MAT1 och 2), S-adenosylmetionin som är den viktigaste donatorn av metylgrupper för metyleringsreaktioner. Kolin kan vidare omvandlas till den viktiga transmittorsubstansen acetylkolin (Ach).

Ach är transmittorsubstansen mellan kolinerga nerver och är det ämne som överför nervsignaler till musklerna.

Fungerande kolinerga mekanismer är viktiga för förhindrande av Alzheimers sjukdom. Ach kan med hjälp av acetylkolineseras återbilda kolin.

Slutligen kan kolin i tre steg omvandlas till fosfatidylkolin (lecitin), som är en viktig komponent i cellmembraner och en källa till olika signalsubstanser.

Från fosfatidylkolin kan slutligen kolin återbildas.

Nära samband mellan kolin, homocystein och folat

Behovet av kolin styrs av en individs förmåga att bilda nytt kolin (de novosyntes) och hastigheten för användande av kolin. Generna för kolin-, metionin- och folat-omsättningen är nära sammanflätade i vägarna för kolinbildning och kolinanvändande. Normal funktion av dessa gener fordras för optimalt kolin-status (Se figur 2). Brist på kolin och/eller folat eller rubbad omsättning av dessa ämnen, leder till

TY-SWE-0020 | 05-2013

MS VÄNTAR INTE.

TYSABRI® (NATALIZUMAB) – FÖR MS-PATIENTER SOM BEHÖVER MER EFFEKT.1

• 81 procent minskad skovfrekvens vid hög sjukdomsaktivitet (0,28 vs 1,46; p<0,001).2,* • 64 procent minskad risk för funktionsnedsättning vid hög sjukdomsaktivitet (0,10 vs 0,26; P=0,008).2,* • Fler än 115 000 patienter har behandlats med TYSABRI.3 • Stratify JCV ger stöd vid individuell bedömning före och under behandling med TYSABRI.1 VAR 4:E VECKA

* Jämfört med placebo i en subgrupp av patienter med ≥ 2 skov året före och ≥ 1 Gd+ lesion vid baseline, över 2 år.

Referenser: TYSABRI SPC 11/2012 2 Hutchinson M et al. J Neurology, 2009 March;256(3):405-15 3 Biogen Idec Data on file, March 2013, www.biogenidec.ch 1

TYSABRI® Rx(F), (natalizumab), L04AA23, SPC 11/2012.

Indikation: I monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros, för följande grupper: Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferon eller patienter med snabb utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros. Förpackning: 300 mg koncentrat till infusionsvätska. Varning och försiktighet: Natalizumab bör inte användas under graviditet, om inte kvinnans kliniska tillstånd kräver behandling med TYSABRI. Behandling med TYSABRI har förknippats med en förhöjd risk för PML, progressiv multifokal leukoencefalopati. Före start av behandling med TYSABRI måste en nyligen genomförd (inom ca tre månader) undersökning med magnetresonanstomografi (MRT) finnas tillgänglig som en referens. Patienterna måste kontrolleras regelbundet med avseende på nya eller förvärrade neurologiska symptom eller statusfynd som skulle kunna tyda på PML. Beslutsunderlag: Status för anti-JVC-antikroppar identifierar olika risknivåer för PML hos TYSABRI-behandlade patienter. Patienter som är positiva för anti-JCV-antikroppar har ökad risk för att utveckla PML jämfört med patienter som är negativa för anti-JCV-antikroppar. För riskstratifiering före eller under behandling med TYSABRI kan testning av anti-JCV-antikroppar ge ytterligare understödjande information.

För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar och dosering se www. fass.se.

BiogenIdec Sweden AB Kanalvägen 12, plan 5, 194 61 Upplands Väsby. Tel 08 594 113 60. Fax 08 594 113 69 www.multipelskleros.nu | www.biogenidec.se

Figur 2. Nära samarbete mellan kolin, folat och homocystein

förhöjt homocystein med dess många konsekvenser.

Kolinintaget under graviditet och framtida stressbenägenhet

Det finns stöd från flera djurförsök att tillgången av metylgrupper från kolin, betain och folat under graviditeten kan ge livslånga effekter på bland annat stresshantering. Det finns nu också stöd för att den gravida kvinnans intag av kolin modifierar det epigenetiska läget i gener som reglerar fostrets hypotalamus-hypofys-binjurebark-axel (HPA-axeln) [6]. HPA-axeln reglerar kortisolbildningen och den är känslig för perinatal epigenetisk programmering.

Man studerade effekten av kolinintaget hos kvinnor i den tredje trimes-

blod, navelsträngsblod och placenta.

Det högre intaget av kolin var kopplat till ökad promotor-metylering av flera kortisolreglerande gener i placentan (Kortikotropin-frigörande hormonet (CRH) och glukokortikoid-receptorn (NR31C). Kortisol i navelsträngsblodet var 33 procent lägre hos de kvinnor som fått det högre kolintillskottet.

Betydelsen av tidigt omhän­ dertagande och undvikande av fysiskt och psykiskt trauma

Det finns idag omfattande djursforskning över den livslånga betydelsen av tidigt omhändertagande av det ny­födda djuret. Det kommer också alltmer av liknande forskning på människa. Helt nyligen kom det ut en mycket intressant bok med titeln: ”Epigenetic regulation in Individens genetiska känslighet spelar stor roll the nervous vid uppkomsten, men den exakta mekanismen system. Basic som leder till utveckling av autoimmun sjuk­ mechanisms dom är till stora delar oklar. and clinical impact” [7]. tern på HPA-axeln. Kvinnorna fick I den finns rikligt med aktuell dagligen antingen 930 mg eller 480 mg information hur tidiga upplevelser kan kolin via födan. Man mätte blodhalten medföra livslånga förändringar [8]. En av kortisol och uttrycket (expressionen) djurmodell som använts är studium av av kortisolreglerande gener i kvinnans följderna av olika grad av slickning och 16

#4/5 2013

omhändertagande (eng. licking/grooming) hos råttor [9]. Det visade sig att graden av slickning/omhändertagande av råttungarna den först levnadsveckan gav bestående effekter på uttrycket av glukokortikoid-receptorn (GR) i hippocampus (se figur 3). Hög grad av slickning/omhändertagande ledde via aktivering av serotoninreceptorn, proteinkinas A (PKA) och CBP till fästande av transkriptionsfaktorn Nerve Growth FactorIA (NGFIA) till en gen i hippocampus som ökar uttrycket av GR-receptorn. Detta leder i framtiden till låga kortikosteronnivåer och låg ångest- och stress-benägenhet.

Låg omfattning av slickning/omhändertagande leder till metylering av genen, vilket gör att NGFIA inte kan fästa sig. Följden blir framtida höga kortikosteronnivåer och hög ångestoch stressbenägenhet.

Förutom till hög mängd av glukokortikoid­receptorn (GR) har det också visats att hög slickning/om­ händertagande ger ökad mängd av Brain Derived Neurotrophic Factor (BDNF), CREB, acetylkolinesteras och den synaptiska markören synaptofysin i hjärnbarken och hippocampus. Vilka mekanismer som gör att dessa förändringar finns kvar till vuxenliv är ännu

Figur 3. Effekten av slickning och omhänder­ tagande av nyfödda råttor [9].

Figur 4: Agouti-möss.

oklart. För GR finns det stöd för att det går via metyleringspåverkan av genen för denna receptor. Av mycket stort intresse är att dessa tidiga påverkningar av den nyfödda råttan verkar kunna fås att gå tillbaka i vuxet liv [8]. Om detta även skulle gälla för människan väcker det enorma perspektiv.

Agouti-mössen – klassiskt exem­ pel på epigenetisk metylering

S.k. Agouti-gener styr hårfärgen hos olika djur. Den mest kända av dessa gener är Avy (Agouti viable yellow).

Om Avy-genen hos möss har ringa eller ingen metylering, är den aktiv i alla celler och musen är gul (Se figur 4, musen till vänster). Dessa möss har också större risk för fetma, diabetes och cancer. Om Avy-genen är starkt metylerad stängs den av i hela kroppen. Musen är sotbrun till färgen och har inga ökade hälso­ problem. Mellan dessa extremer kan Avy vara metylerad i varierande grad.

DNA-metylering är länken mellan genetik och miljö vid uppkomst av reumatoid artrit (RA)

Autoimmuna sjukdomar kännetecknas av ett avvikande immunsvar mot friska celler och vävnader. Individens genetiska känslighet spelar stor roll

vid uppkomsten, men den exakta mekanismen som leder till utveckling av autoimmun sjukdom är till stora delar oklar. Nu kommer allt mer stöd för att epigenetiska mekanismer kan ha avgörande betydelse för uppkomst av reumatoid artrit (RA) och andra autoimmuna sjukdomar [10, 11, 12]. I en mycket aktuell studie gjorde man en omfattande s.k. genome-wide analys (GWAS) av epigenetiska modifieringar [12].

Man använde sig av Illuma HumanMethylation450 arrays på 354 fall av anti-citrullinerad protein antikroppsassocierad RA och 337 matchade kontroller. Man identifierade två ansamlingar (clusters) inom den MHCregion vars avvikande DNA-metylering potentiellt förmedlar den ärftliga risken för RA. MHC står för ”major histocompatibility complex”, där man hittar genetiska förändringar som ökar risken för RA. Resultaten talar för att avvikande DNA-metylering kan vara en brygga mellan ärftlighet och miljöpåverkan! Epigenetiken kan på två sätt bidra till ökad förståelse av RA och andra autoimmuna sjukdomar [13].

Dels kan man med de nya teknikerna formulera hypoteser som kan testas.

Dels kan den leda till nya terapeutiska

möjligheter med läkemedel och alternativa metoder. Ändrad metylering i hjärnan hos suicidoffer

Suicid är ett mycket allvarligt folk­ hälsoproblem. Cirka en miljon människor har beräknats att ta sina liv varje år i världen. Det föreligger ofta en stark genetisk komponent bakom, men andra orsaker bidrar starkt. Det finns nu stöd för att epigenetiska mekanismer kan ha stor betydelse [14, 15, 16]. I en studie jämfördes promotorDNA-metyleringen i hippocampus hos 46 offer för fullföljt suicid med 16 matchade kontroller. Man identifierade 366 promotorer hos suiciddoffren som var annorlunda metylerade än kontrollernas. 373 var hypermetylerade och 83 undermetylerade. Slutsatsen av studien var att det föreligger en bred omprogrammering av promotormetyleringen i hippocampus vid fullföljd suicid. Tidigt fysiskt och psykiskt trauma tros kunna leda till bestående epigenetiska förändringar. Är intag av kolin säkert?

Kolin och fosfatidylkolin (lecitin) betraktas som GRAS (Generally Recognized As Safe) av FDA i USA. Det #4/5 2013

17

N

u

Varför nöja sig med det näst bästa?

på

ENERGI till livet

ap o

te

Upplev full effekt med den originala Q10-produkten Om man inte prövat Bio-Qinon Q10, har man inte upplevt full effekt.

Testa själv resultatet av mer än 20 års forskning och produktutveckling – och upplev skillnaden.

Luft- och fukttät blisterförpackning; god hygien.

Fler än 90 vetenskapliga studier dokumenterar produktens egenskaper.

Det originala Q10märket från Pharma Nord.

Resultatet av 23 års produktutveckling och forskning.

100% naturidentiskt, Q10 Precise ingredienser.

Dokumentation på upptag, verkan och säkerhet.

Bio-Qinon är utvald som referensprodukt i internationell forskning.

Producerat, packat och kontrollerat på Pharma Nords egen anläggning i Danmark.

SE_Q10_Gold_Ad_Produkt_MedicinskAccess_0313_210x297

Varunummer apotek Bio-Qinon Q10 30 mg Bio-Qinon Q10 GOLD 100 mg

Oriola 753610 753621

Apoteket AB 209967 209969

Ljusskyddade kapslar med 100 mg Q10 upplöst i vegetabilisk olja.

Innehåller coenzym Q10 och C-vitamin, som bidrar till normal ämnesomsättning, minskad trötthet och utmattning.

Finns även i hälsobutikerna

Abonnera gratis på Pharma Nords Hälsonytt – registrera dig på www.pharmanord.se

08-36 30 00 www.pharmanord.se

k

finns ändå vissa potentiella bieffekter att tänka på. Kolin i kosten absorberas normalt i tunntarmen [17]. Kolin som når tjocktarmen kan omvandlas av tarmbakterierna till trimetylamin (TMA) som när det absorberats och oxiderats i levern bildar trimetylaminoxid (TMAO). Efter stora perorala doser av kolin (flera gram) kommer TMA som bildats från kolin att ge fiskodör. Fosfatidylkolin (lecitin) är däre­mot inget bra substrat för bakteriell bildning av TMA. Även stor tillförsel ger ingen fisklukt. En studie har visat att förhöjda halter i blodplasma hos människa var kopplad till ökad risk för hjärtkärlsjukdom [18]. Transgena apolipoprotein E-knockout-möss som fick TMAO ökade utvecklingen av ateroskleros.

Vid intag av stora doser kolin kan kräkning, svettning, magtarmbiverkningar och sänkning av blodtrycket förekomma. I en studie gavs 750 mg kolin (som fosfatidylkolin) under 35 veckor till gravida och lakterande kvin-

av tidigt fysiskt och psykiskt trauma ge nor. Inga biverkningar rapporterades. livslånga positiva effekter. Motsatsen P.g.a. av de potentiella biverkningarna kan däremot leda till ökad sårbarhet rekommenderas gravida kvinnor hålla för många sjukdomar. Epigenetiska sig inom dosområdet 0.5-1g om dagen.

Uppkomst av cancer är en Positiva epigenetiska förändringar kan här komplicerad vara en viktig del av förklaringen. Intressant är flerstegsprocess. att djurförsök visat att tidiga förändringar kan Intag av kolin fås att gå tillbaka. kan påverka detta på många förändringar kan här vara en viktig del sätt. En aktuell studie visade på ett omav förklaringen. Intressant är att djurvänt samband mellan intag av kolin och försök visat att tidiga förändringar kan betain och risken för bröstcancer [19]. Å fås att gå tillbaka. Detta väcker mycket andra sidan är stor konsumtion av kolinrika födoämnen som rött kött, mjölk och intressanta perspektiv för människa. ägg kopplad till ökad risk för avancerad Olle Haglund prostatacancer [20, 21]. Det finns oklarMedicine doktor heter vid ett högt intag av kolin med kost olle@ eller kosttillskott då det gäller cancer. medhag.com Avslutning

Som framgått kan bra nutrition under graviditet, amning och tidig barndom och gott omhändertagande/frånvaro

Referenser: 1. Haglund O. Den viktiga epigenetiken och hjärtkärlsjukdom. Medicinsk Access 2013;nr.2:17-23.

2. Zeisel SH et al. Choline: an essential nutrient for public health. Nutr Rev 2009;67:615-623.

3. Corbin KD et al. The nutrigenetics and nutrigenomics of the dietary requirement for choline. Progr Molec Biol.

2012;108:159-177.

4. Holford P et al. The homocysteine solution. The fast new way to dramatically improve your health. 2012.

5. Zeisel SH. Dietary choline deficiency causes DNA strand breaks and alters epigenetic marks on DNA and histones.

Mutat Res 2012;733:34-38.

6. Jiang X et al. Maternal choline intake alters the epigenetic state of fetal cortisol-regulating genes in humans. FASEB J. 2012;26:3563-3574.

7. Sweatt JD et al. Editors. Epigenetic regulation in the nervous system. Basic mechanisms and clinical impact. AP 2013.

8. Zhang TY et al. The epigenetics of parenteral effects. In: Epigenetic regulation in the nervous system. Basic mechanisms and clinical impact. AP 2013:85-118.

9. Gross C et al. The developmental origins of anxiety. Nature Reviews Neurosci 2004;5:545-552.

10. Javierre BM. Enviromental triggers and epigenetic deregulation in autoimmune disease. Discovery Med 2011;12:535545.

11. Lu Q. The critical importance of epigenetics in autoimmunity. J Autoimm. 2013;41:1-5.

12. Liu Y et al. Epigenome-wide association data implicate DNA methylation as an intermediary of genetic risk in rheumatoid arthritis. Nature Biotechnol 2013;31:142-148.

13. Oppermann U. Why is epigenetics important in understandning the pathogenesis of inflammatory musculoskeletal diseases? Arthritis Res & Therapy 2013;15:1-9.

14. Tsai S-J et al. Recent molecular genetic studies and methodological issues in suicide research. Neuro-psychopharm Biol Psychiatry. “011;35:809-817.

15.Turecki G et al. The neurodevelopmental origins of sucicidal behavior. Trends Neurosci. 2012;35:14-23.

16. Labonte B et al. The epigenetics of suicide: Explaining the biological effects of early life environmental adversity. Arch Suicide Res. E-published 12 May 2013.

17. Zeisel SH. Nutrition in pregnancy: the argument for including a source of choline. Int J Women´s Health 2013;5:193-199.

18. Wang Z et al. Gut flora metabolism of phosphatidylcholine promotes cardiovascular disease. Nature 2011;472:57-63.

19. Zhang CX et al. Choline and betaine intake is inversely associated with breast cancer risk: a two-stage case-control study in China. Cancer Sci 2013;104:250-258.

20. Richman EL et al. Choline intake and risk of prostate cancer. Clin Biochem. 2012;45:1548-1553.

21. Awwad HM et al. The role of choline in prostate cancer. Clin. Biochem. 2012;45:1548-1553.

#4/5 2013

19

Figur 1. Schematisk bild av ejektionsvågen (röd) och den reflekterade vågen (grön). Dessa tryckvågor är uppdelade i sina beståndsdelar, medan i verklighe­ ten adderar sig amplituderna där vågorna överlappar, och resulterar i en sam­ mansatt våg – jf figur 3.

Artärstyvhet som – om pulsvågshastighet, referens­ värden och ”golden standard” Italienaren Riva-Rocci lärde oss 1896 att mäta systoliskt blodtryck noninvasivt med en uppblåsbar cykelslang runt överarmen. På 1910-talet upptäckte ryssen Korotkoff att både systoliskt och diastoliskt blodtryck kunde bestämmas genom auskultation av brachialis­a rtären under tryckändring i cykelslangen.

Dessa metoder blev snabbt populära och ersatte därmed en tidigare dynamisk syn på tryckförändringarna i artärsystemet med en statisk uppfattning: blodtrycket varierade mellan två värden och inget mer. Först på 1990-talet, med tillräckligt utvecklad dator­teknik, har det dynamiska syn­sättet (som egentligen är väldigt gammalt) åter börjat vinna insteg i forskningen om kardiovaskulära sjukdomar.

Vad är pulsvågshastighet?

Hjärtat åstadkommer en tryckvåg under ejektionsfasen (systole), som fortplantar sig utåt i artärsystemet. Denna 20

#4/5 2013

tryckvåg färdas med en hastighet som kan variera mellan 5 och 20 m/s, och kallas för pulsvågshastighet (PWV).

Tryckvågen reflekteras vid aortas delning i de två benartärerna (bifurkationen), och den tillbakavändande tryckvågen adderas till ejektionstryckvågen (se figur 1). PWV i aorta är ett uttryck för kärlstyvheten där, vilken i sin tur är beroende, dels av naturliga åldersförändringar, dels av sjukliga tillstånd som i grunden är av inflammatorisk natur. Dessa leder dels till att de cellulära förändringarna påskyndas, d.v.s. att kärlen åldras fortare, och dels till att endotelfunktionen, så väsentlig

för produktion av kärlvidgande substanser (prostacyklin, bradykinin, och fr.a. NO) nedsätts. Endotelfunktionen återspeglas av den pulsvågsförstärkning som, likt en tsunamivågs rullande mot uppgrundande strand, sker under tryckvågens väg mot artärsystemets periferi, och kommer till uttryck i den s.k. augmentationen, oftast uttryckt som ett ”augmentation index” (AIx).

Detta index utgörs av den reflekterade tryckvågens augmentation (förstärkning) av ejektionstryckvågen i procent av pulstrycket.

Aortas och de stora artärernas styvhet har visat sig vara mycket väl korrelerad till PWV. En ung elastisk aorta vidgar sig lättare under ejektionsvågens tryck än en äldre, stelare, vilket resulterar i en lägre PWV för den unge. Styvheten är vidare beroende av blodtrycksnivån: ju högre medel-

Figur 2. De yttre kroppsmått som använts som använts för att be­ räkna ett surrogatmått på aortas längd från aortaklaff till bifurkation.

Figur 3. Bilden visar intravasalt registrerad tryckvåg i aorta och simultant registrerad våg i Arteriograph genom trycksensor i blodtryckskuffen.

m klinisk variabel blodtryck, desto högre PWV. Slutligen har artärstyvheten också en funktionell komponent p.g.a. endotelfunktionen där, d.v.s. den kan öka om endotelfunktionen försämras, och därmed kan PWV öka. Även AIx är i viss mån beroende av aortas styvhet. Man kan säga att AIx mer är ett blandmått som huvudsakligen återger endotelfunktionen små artärer och arterioli, men har en komponent av aortastyvhet i sig, medan PWV huvudsakligen är att aortastyvhetsmått.

PWV har visat sig vara en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom (CVD). Oberoende av ålder är en PWV >10 m/s en stark, oberoende riskfaktor (Laurent et al, Eur Heart J 2006;27:2588-2605). Under de senaste 15-20 åren har en stor kunskapsmassa som bestyrker detta på olika sätt vuxit fram, främst genom några pionjärer som på allvar lanserade noninvasiva metoder för att mäta PWV. I några tidigare artiklar (nr 1, 2009 och 8/9, 2010 i Medicinsk access) har jag berört mätning av PWV i aorta med

noninvasiva metoder och validering av metoderna. Sedan dess har ytterligare studier gjorts där man jämfört de gängse vanligaste metoderna med mer exakta mätning av aortalängd och transit time m.m. med användning av magnetic resonance imaging (MRI).

Jag finner det därför angeläget att redovisa dagsläget beträffande validitet för de vanligaste metoderna, och även referensvärden för personer utan tidigare CVD eller andra sjukdomar som har visats påverka PWV negativt (t.ex. diabetes, reumatoid arthrit mm, också diskuterade i andra tidigare artiklar i Medicinsk access).

Vilka metoder finns?

Den första metod som på allvar användes i kliniska studier lanserades av frans­mannen Michel Safar, och kallades Complior. Med den registrerades pulsvågen över carotisoch femoralisartären simultant, och tidsskillnaden uppmättes. Avståndet mellan mätpunkterna uppmättes (se figur 2), och PWV uträknades. Man tog inte hänsyn till att tryckvågen

färdas i motsatt riktning från avgången av arteria carotis i relation till mät­ punkten på arteria femoralis. Detta resluterade i falskt för höga värden, och felet blev större ju högre PWV var. Senare har metoden modifierats så att avståndet mellan mätpunkterna minskades med avståndet från carotis till fossa jugularis, vilket har resulterat i bättre värden. Denna metod som är ganska snabb fick dock begränsad användning.

Den metod som idag mest används är i stället SphygmoCormetoden, utvecklad av australiern Michael O’Rourke. Ursprungligen var den avsedd endast för mätning av AIx, vilket åstadkoms genom att med en trycksensor registrera radialispulsen, och med en matematisk omräkning med hjälp av en General Transfer Function (GTF) konstruera kurvans utseende strax ovanför aortaroten. Mätning av AIx på den konstruerade kurvan är väl dokumenterat. Men systemet kan också användas för registrering av pulsvågen i carotis och femoralis, dock inte simultant, utan för att få fram #4/5 2013

21

Figur 4. Visar blodtryck, vänsterkammar­ tryck, EKG och hjärttoner under en hjärt­ cykel. Tryckvågen i systole startar inte förrän slutdiastoliska trycket upp­nåtts.

Om tidsnormering sker med utgångs­ punkt från R-taggen på EKG kommer den isovolumiska kontraktionstiden (grå­markerad) att räknas in, vilket dels gör tiden till pulsregistreringen längre, dels mer känslig för variation från slag till slag.

tidsskillnaden mellan pulsarna får ordna med en tidsrelatering till systole via R-taggen på ett EKG och regi­ strera varje puls för sig. Metoden är således relativt omständlig och kräver en del övning då man måste känna sig fram på radialispulsen under besiktning av datorskärmen för att sedan hålla sen­sorn stilla under cirka 10 hjärtslag för att få god kvalitet. Detta är betydligt svårare när det gäller carotisartären.

Vilken metod registrerar den mest korrekta pwv?

I min förra artikel i ämnet (Medicinsk access 1/2009) redovisade jag den första studie där man jämfört de yttre måtten med MRI-bestämd mätning av aortas längd (Sugawara et al, JACC Img 2008;1:739-48). Han fann hos över 200 patienter en medellängd av aorta på 49,3 cm från klaff till bifurkation.

Detta var längre än SphygmoCormåttet (42,7 cm) men kortare än Arteriographmåttet, och SphygmoCormetoden har blivit jämfört med den förhärskande metoden trots ett medelvärde på 53,3 uppenbara svagheter. cm för JUGSY (egna Den tredje metoden heter Arteriomätningar) borde detta leda till en graph och är utvecklad av ungraren övervärdering av PWV med cirka 10 Miklós Illyés. En intervju med honom procent. Å andra sidan undervärdeär publicerad i Medicinsk access nr rades PWV med SphygmoCor-måttet 4/5, 2008. Den bygger på ytterligare med cirka 14 procent. I en senare en helt annan princip, nämligen att studie av Weber T et al (J Hypertens den pulsvåg som kan registreras med 2009;27:1624-30) jämfördes invasivt trycksensor från en blodtryckskuff på mätt avstånd och travel time (TT) överarmen vid suprasystoliskt tryck med kateter och jämfördes med (+35 mm Hg är optimalt) har samma SphygmoCormätning följande dag. form som pulskurvan i aorta (se figur 135 patienter med flera CVD-diag1 och 3). Från tidsavståndet mellan noser, medelålder 60 år, undersöktes. de två topparna, som representerar Där mättes även JUG-SY-avståndet ejektionsvåg resp. reflekterad våg, (men mätning med Arteriograph kan tiden för tryckvågens väg från gjordes inte). Man fick delvis ett annat aortaklaff till bifurkation och tillbaka resultat. Invasiv aortalängd mättes beräknas. Till avstånd för beräkning till i genomsnitt 49,9 cm, Sphygmoav PWV används avståndet fossa Cormåttet till 49 cm och JUG-SY till jugularis – symfysen (JUG-SY, se 54,1 cm. Detta innebar att PWV med figur 2).

SphygmoCor blev 0,2 m/s högre än in22

#4/5 2013

vasivt PWV (pga kortare TT), medan Arteriograph-PWV borde blivit 8 procent högre än invasivt PWV. Svagheten i denna studie är att metoderna undersöktes på olika dagar vilket ökar risken för variation.

En tredje undersökning finns som verkligen jämför Arteriograph med MRI-mätning av såväl TT, aortalängd som PWV (Rezai M-R et al, Blood Press Monit 2013;18:111-18). Arteriographmätningen gjordes omedelbart efter MRI. De 49 friska personer, medel­ålder 53 år, och fann en MRI-längd på 47,9 cm, vilket var 7 cm kortare än JUGSY- avståndet. I den slutliga analysen, som inbegrep olikheter i TT och vissa korrigeringar byggda på antaganden som inte helt underbyggts, beräknades Arteriograph-PWV till 7,9 m/s medan MRI-PWV var 6,6 m/s.

Skillnaden förklarades huvudsak­ ligen av olikheten i aortalängd. Man kan invända mot denna studie att JUG-SY-avståndet mättes med måttband (och inte med skjutmått), vilket riskerar att ge för höga värden om kroppsmassan är hög och måttbandet buktar över kroppsytan. Även denna studie tyder alltså på att PWV med Arteriograph övervärderas jämfört med invasivt mätt PWV. Med SphygmoCor däremot är skillnaden liten, med en trend till undervärdering.

Andra jämförande studier av metoderna har funnit principiellt liknande fynd: Arteriographvärden är 6-12 procent högre än SphygmoCorvärden, vilka i sin tur i olika studier befunnits

FER/02/2013/001/SE RELEVANS.NET

Behandla järnbrist – förebygg anemi.

Hos hälften av alla IBD-patienter som behandlas för järnbrist återkommer anemin inom ett år.1 Men genom regelbunden monitorering och behandling med Ferinject (järnkarboxymaltos) så kan anemin undvikas.2 Med standardiserad dosering kan du ge din patient 1 000 mg järn på bara 15 minuter – vid ett enda behandlingstillfälle.

Fyller snabbt på järndepåerna

Referenser: 1. Kulnigg S et al. Am J Gastroenterol. 2009; 104: 1460–7. 2. Evstatiev et al. Clin Gastroenterol Hepatol. 2013 Mar; 11(3): 269–77. ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC01) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på laboratorieprov. Beredningsform: injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml.

Produktresumén uppdaterad 2013-02-18. TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Vifor Pharma Nordiska AB • Torshamnsgatan 30 A • 164 40 Kista • Telefon 08-558 066 00.

Dormiplant

TM

500 mg valeriana

ww

w. fa

ss.

se

Sov gott

– vakna utvilad SE_Dormiplant_Ad_MedicinskAccess_1012_210x297

Dormiplant 500 mg är ett växtbaserat läkemedel som innehåller torkat extrakt från valerianarot.

Dormiplant 500 mg används för lindrande av milda nervösa spänningstillstånd och sömnstörningar.

Läs bipacksedeln noga innan användning.

Finns på apoteket och i välsorterade hälsobutiker

08-36 30 36 • www.pharmanord.se

Figur 5. Rapportblad från Arteriograph, första sidan.

antingen undervärdera eller komma nära MRI-mätt PWV. Vilken metod bör vara ”golden standard”?

Ingen av de nämnda studierna ger således ett otvivelaktigt svar på vilken metod som bäst motsvarar invasivt eller MRI-mätt PWV. Det är uppenbarligen svårt att med säkerhet fastslå detta, och frågan är om det är helt nödvändigt. Även för blodtrycksmätningen har tvister om bästa metod förekommit genom tiderna, t.ex. om man skulle ta diastoliskt tryck vid ton 4 eller 5 av Korotkoffljuden. (Idag är oscillometrisk metod för blodtryck standard, den auskultatoriska metoden som länge var guldstandard är nästan utdöd i vetenskapliga sammanhang). Väsentligt är att referensvärden kan bestämmas med en metod som är tillräckligt enkel för att bli använd av alla.

Det har publicerats referensvärden som bygger på ett samarbete mellan centra där man använt både Complioroch SphygmoCormetoderna, och med varierande yttre mått hos över 10 000 probander (Eur Heart J 2010;31:233850). För att jämka ihop värdena har formler beräknats, baserade på över 3 000 probander, för att konvertera mätvärden gjorda med mätning direkt carotis-femoralis och de där carotis-jugularisavståndet subtraherats (Vermeersch SJ et al, J Hypertens 2009;27:2377-85). Detta är naturligtvis inte tillfredsställande, och bör ses som ett första försök till kartläggning.

För prospektiva undersökningar av tid (månader-år), vilket underlättar betydelsen av PWV för prognos och studier med uppföljning av patienter behandling krävs en enhetlig metodik, för kontroll av terapiåtgärder. Hittills som samtidigt ska vara så enkel att alla gjorda valideringsstudier (Horvath et som har lärt sig mäta blodtryck, ska al, J Hypertens 2010;28:2068-75 m.fl.) kunna använda den. talar för konsistenta resultat vad gäller SphygmoCormetoden har blivit den inte bara PWV, utan också AIx och förhärskande metoden trots uppencentralt systoliskt blodtryck, något bara svagheter. Den kräver utbildning som sannolikt i framtiden kommer att och träning, den tar 10-20 minuter bli det viktigaste blodtrycksmåttet för att utföra, den bygger på yttre mått kontroll av hypertonibehandling vid som delvis utgår från mjukdelar, vars sidan om PWV. Arteriograph ger ett läge kan variera från tid till annan riktigare centralt SBP än SphygmoCor om mätningar görs för uppföljning (Rezai M-R et al, Hypertension Res av terapeutiska åtgärder. Vidare görs 2011;1-6). mätningarna på olika pulsslag, Arteriograph har hittills huvudsakligen vilket ökar vaanvänts i östra Europa, men stora riationsbredden, studier har pågått där en längre tid, och dessutom finns en inbyggd och dokumentation kommer snart att osäkerhet vad publiceras. gäller den isovolumiska kontraktionstiden under systole (se figur 4).

Arteriograph har hittills huvudDen kan variera med åtskilliga ms från sakligen använts i östra Europa, men slag till slag, och detta ger variation i stora studier har pågått där en längre TT. Dessutom underskattas centralt tid, och dokumentation kommer snart SBP med det gängse sättet att kalibrera att publiceras. Referensvärden för barn detta med brachialmätt blodtryck trots upp till 18 år har publicerats (Hidvégi att pulsvågen registreras på radialis­ E et al, J Hypertens 2012;30:2314-21). artären .

Vid den kommande European Society Med Arteriograph har man å andra of Hypertension meeting i Milano sidan en metod som enkelt uttryckt kommer Kahan et al att presentera är en utvidgning och förfining av data från över 4000 probander i en existerande, väl inkörd teknik. Ingen prospektiv screeningstudie som följdes extra utbildning behövs, de yttre måt�upp i 5,5 år. PWV befanns vara en sigten mäts mellan fasta benstrukturer nifikant oberoende riskfaktor för död, som inte förflyttar sig över medellång infarkt och stroke, med c:a 50 procent #4/5 2013

25

Figur 6. Rapportblad från Arteriograph, blad 2. Notera att ”kärlåldern” är angiven med kraftig pil, och med värde, nederst till vänster. Patientens mätvärde syns i diagrammet över ålder mot PWV, där linjen för 50:e percentilen representerar medelvärdet för PWV vid viss ålder.

Diagrammet bygger på >10000 registreringar på en centraleuropeisk population.

Författaren är vetenskaplig rådgivare till Sangrale Medical, svensk agent för Tensiomed, Budapest, tillverkare av Arteriograph.

26

riskökning för en ökning av PWV med 1 m/s. Ett ännu större material (ännu opublicerat) ligger till grund för det samband mellan ålder och PWV som visas i den senaste rapportversionen för Arteriograph (figur 5 och 6). Beroende på var en mätning hamnar i diagrammet i förhållande till den 50:e percentilen kan man räkna ut en ”kärlålder”, ett begrepp som gemene man har synnerligen lätt att begripa, till skillnad från blodtryck som är en mer abstrakt storhet för många.

Dessutom blev metoden tillgänglig cirka 10 år innan Arteriographen såg dagens ljus. Allteftersom den har blivit mer känd förutser jag att den kommer att bli standardmetoden för kliniskt bruk (förutom för vetenskapliga studier). Dels ger bestämning av PWV och AIx en bra grund för diskussion mellan läkare och patient om åtgärder, främst livsstilssändringar, som kan förutses påverka kärlåldrandet, och vidare för uppföljning av sådana åtgärder.

Förändringar som syns omotiverade vid en första anblick kan göra läkaren Sammanfattning och några uppmärksam på att leta efter andra personliga reflektioner tillstånd som är förenade med abnorma När jag första gången såg Arteriovärden, t.ex. diabetes, rheumatoid graphmetoden hade jag arbetat med arthrit, KOL, sömnapné, peridonti SphygmoCormetoden i cirka 10 år. Jag eller ärftligt påbrå. hade använt den som ett redskap för Arteriograph är också idealisk tidig klinisk testning (fas 1 och 2) av inom preventionsarbete mot CVD. De kärlaktiva läkemedel i mitt arbete som senaste riktlinjerna för kardiovaskulär prevention som kommit Intressant nog uppmärksammas från de stora Arteriographens möjligheter av många europeiska hjärt­ alternativmedicinare, som har insett organisationerna (Eur Heart J betydelsen av pulsvågsanalysen som 2012;33:1635grund för hälsoriktade åtgärder.

1701) nämner möjlig­heten till klinisk farmakolog på Astra-Hässle, puls­vågs­analys som verktyg, men hade där man hade en tradition av liknande inte uppmärksammat att det finns nåmätning av artärpulsen i råttsvansar. gon annan metod än SphygmoCor, och Jag insåg att Arteriographen var helt ägnar därför inte mycket uppmärksamgenial och eliminerade alla svårigheter het åt den möjligheten. Istället propagesom fanns med SphygmoCormetoden ras för att, med SCORE-prediktions(se ovan). Hur kommer det sig då att skalan som bas, diskutera patientens SphygmoCormetoden har blivit det ”kolesterol­ålder” för att på så sätt noninvasiva rättesnöret? Även när klar­göra betydelsen av kolesterolsänkdet gäller medicinsk apparatur ligger ning. Enligt min mening ger detta bara säkert skillnaden i marknadsföringen. en begränsad bild av patientens risk.

#4/5 2013

(Självfallet tas rekommendationer om rökningens och motionens betydelse wn stor plats i riktlinjerna).

Sedan 5-6 år har jag försökt sprida kunskap om pulsvågsanalys och existensen av Arteriographen som ett verktyg som borde finnas på varje vårdcentral och kliniskt mottagning, bl.a. genom artiklar i denna tidskrift. Inte för att jag är konsult till agenten i Sverige som säljer utrustningen, utan av passion för att sprida kunskapen. Tyvärr har responsen varit svag, både bland forskare och praktiskt verksamma kolleger, men det börjar äntligen väcka litet mer intresse.

Med tanke på svensk högklassig tradition vad beträffar hjärt-kärlforskning är det att beklaga att de senaste rönen inte tas tillvara på ett bättre sätt. Intressant nog uppmärksammas Arteriographens möjligheter av många alternativmedicinare, som har insett betydelsen av pulsvågsanalysen som grund för hälsoriktade åtgärder. Inom kostområdet skulle det behövas mycket mer kontrollerade studier för att fastlägga vilka födoämnen och kosttillskott som är bra för att hämma kärlåldrandet. Det är min förhoppning att denna och andra artiklar skall väcka intresse för sådan forskning.

Gunnar Nyberg Docent, Klin.

Fysiol. Avd. Sahlgrenska Universitets­ sjukhuset SU/S Göteborg ggnyberg@ glocalnet.net

eye q – familjens smarta val Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eyeq innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eyeq av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av experter eyeq är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eyeq till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omega fettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Regelbunden mätning av en patients FeNO-värde ger både doktorn och patienten en god förståelse för hur inflammationen, den huvudsakliga orsaken till astma, utvecklas. En FeNO-mätning tar bara ett par minuter att genomföra och ger omedelbara, repeterbara resultat.

Hur behandlas astma inom primärvården? *CEGEDIM AB, ett oberoende marknadsundersökningsföretag med fokus på undersökningar inom vården.

På uppdrag av Aerocrine AB genomförde CEGEDIM AB*­en marknads­ undersökning med läkare inom primärvården samt astma­patienter i Sverige. Syftet med undersökningen var att bättre förstå hur astma behandlas inom primärvården samt hitta förbättringsmöjligheter som ger patienterna en ännu effektivare astmakontroll. Dessutom har man i undersökningen kartlagt hur primärvården diagnostiserar och följer upp astmapatienter.

Resultaten av marknadsunder­ sökningen är mycket intressanta, då de ger en tydlig bild av skillnaden mellan vårdens upplevda behandlingsresultat och patientens faktiska erfarenheter.

Sammanfattning marknads­ undersökning med läkare och patienter

Undersökningen genomfördes under december 2012 bland 100 allmän­läkare, 100 vuxna astmapatienter, och 83 för­ äldrar till minderåriga astma­patienter, för att få bättre förståelse för hur astma­ patienter i Sverige diagnostiseras, följs upp och behandlas.

Metod: Informationen samlades in genom webb- enkäter. Allmänläkare rekryterades slumpmässigt med fokus 28

#4/5 2013

på stora och mellanstora vård­centraler, och ett krav för deltagande var att läkaren träffar minst 5 astmapatienter per månad. Könsfördelningen i urvalet var jämn och åldersdistributionen representativ.

Patienter och föräldrar rekryterades från en öppen konsumentpanel, och krav för deltagande var astmadiagnos och farmakologisk behandling av astma.

Könsfördelningen är relativt jämn, och alla ålderssegment är representerade.

Resultat

Majoriteten av svenska astmapatienter behandlas enbart inom primärvården, och endast 2/5 av allmänläkarna remitterar astmapatienter till specialistvård.

Patient- undersökningen bekräftar bil-

den av att patienterna främst behandlas i primärvården.

2/3 av patienterna söker i första hand hjälp i primärvården, och det är vanligast att allmänläkare på vård­centralen diagnostiserar astma­patienterna. Vanligtvis består diagnosen av en kombination av klinisk diagnos och spirometri.

Ett intressant fynd är att 25 procent av minderåriga patienter i denna undersökning får klinisk diagnos. Vid uppföljning/återbesök kontrolleras ännu fler, 1/4 av vuxna och 2/5 av barn, enbart kliniskt. Läkarna är generellt mycket nöjda med metoderna för diagnos och kontroll, och endast några enstaka läkare har några anmärkningar.

Samtidigt uppger man att de främsta anledningarna till att man väljer just dessa metoder är att de upplevs som patientfokuserade (klinisk diagnos) och är rekommenderad standardmetod (spirometri).

De vuxna patienterna följs enligt läkarna upp genom årliga besök, och barnen kontrolleras årligen eller oftare – något som dock i båda fallen motsägs

av undersökningen bland patienter.

Trots att patienterna bekräftar allmänläkarnas uppfattning om att astmapatienter vanligen kontrolleras årligen, säger sig en relativt stor andel patienter (inklusive 11 procent av barnpatienterna!) aldrig gå på återbesök.

Resultaten från patientundersökningen visar också att en kombination av SABA (kortverkande bronkvidgare) och steroider är den allra vanligast förekommande behandlingen, men värt att notera är att nära 1/5 av patienterna endast står på en SABA (till största delen Bricanyl) utan någon steroidkomponent; dvs symptomlindring men ingen behandling av den underliggande inflammationen.

Hela 80 procent svarar att de har någon begränsning i vardagslivet

Besvär i samband med fysisk ansträngning är vanligast – nära hälften vittnar om detta, följt av infektioner och förkylningar bland barn, och allergiska besvär för vuxna. Många patienter beskriver ett mycket begränsat vardagsliv till följd av astman: ”Han är infektionskänslig och därför undviker vi t ex öppna förskolan och andra ställen där det är mycket barn inomhus. Vi har valt att inte ha honom på förskola. Vi undviker att åka buss i rusningstrafik, då parfymer och andra starka dofter kan utlösa ett astmaanfall. Vi kan inte heller vistas hemma hos vissa vänner, då sonen reagerar på inomhusluften i äldre hus. Att vistas ute när det är kallt kan utlösa ett astmaanfall, liksom en utedag på sommaren också kan utlösa astma­anfall.”

(Förälder)

Denna marknadsundersökning visar att även om läkarna generellt sett är nöjda med de metoder som används för diagnos och kontroll av astma, har endast 20 procent av patienterna sin astma under kontroll.

Om FeNO-mätningar

Ordet FeNO är en förkortning av engelska ”Fraction of Exhaled Nitric Oxide”. På svenska talar man om kväve­ oxidhalten i utandningsluften. Halten av FeNO (kväveoxid) i utandningsluften är en inflammationsmarkör.

Lars Gustafsson från Karolinska Institutet upptäckte att man kunde mäta FeNO i utandningsluften. Kjell Alving, även han från Karolinska Institutet, upptäckte att FeNO i utandningsluften var förhöjt hos patienter med astma.

FeNO­nivåerna minskar vid anti­ inflammatorisk behandling Regelbunden mätning av en patients FeNO-värde ger både doktorn och patienten en god förståelse för hur inflammationen, den huvudsakliga orsaken till astma, utvecklas. En FeNO-mätning tar bara ett par minuter att genomföra och ger omedelbara, repeterbara resultat.

Vetskapen om en patientens FeNOvärde kan avgöra närvaron av allergisk astma, vägleda läkemedels- behandling samt underlätta monitorering av behandlingsföljsamheten och behandlingsresultatet.

Erfarenhet av FeNO-mätningar

Bland de deltagande allmänläkarna i marknadsundersökningen, är kännedomen om FeNO-mätning relativt hög:

2/3 säger sig vara bekanta med FeNOmätning. Dock har endast 1/3 av de deltagande läkarna erfarenhet av att mäta FeNO, varav de flesta bara har lite/någon erfarenhet. FeNO-mätning upplevs dock fördelaktigt i och med att det visar på inflammation, är lätt att använda och ger snabba och exakta resultat.

Vid en jämförelse mellan FeNOmätning och spirometri utvärderade också läkarna FeNO-mätningen likvärdigt med spirometri vad gäller exakta resultat, hur lätt det är för patienten att använda och hur väl det förutsäger dålig astmakontroll. Bland läkare utan erfarenhet säger sig 90 procent Endast 20 vilja använda FeNO-mätning, procent av men förhindras av brist på tillgänglighet (det saknas FeNOpatienterna mätare på vårdcentralen).

har sin astma under kontroll.

Om Aerocrine

Aerocrine AB är en medicinteknisk koncern fokuserad på förbättrad behandling och kontroll av patienter med inflammation i luftvägarna. Som föregångare och marknadsledare inom mätning och uppföljning av luftvägsinflammation, marknadsför Aerocrine NIOX MINO som möjliggör en snabb och tillförlitlig kontroll av det inflammatoriska tillståndet i luftvägarna och kan därmed spela en kritisk roll för en mer effektiv diagnos, behandling och uppföljning av patienter med astma.

Aerocrine är baserat i Sverige med egna dotterbolag i USA, Schweiz, Tyskland och England.

Håkan Hedin #4/5 2013

29

Drickbart vaccin mot diarré snart verklighet Forskare vid Göteborgs universitets vaccin­ forskningsinstitut GUVAX har utvecklat ett nytt drickbart vaccin mot E. coli-diarré. Vaccinet skulle kunna hjälpa miljontals barn i utvecklings­ länder som lider av diarré och skydda resenärer mot E.coli-smitta.

Enterotoxinbildande Escherichia coli-bakterier, ETEC, orsakar varje år cirka 400 miljoner sjukdomsfall och cirka 300 000 dödsfall i världens utvecklingsländer. De flesta av de som drabbas är barn under fem år. ETEC -bakterier är också den vanligaste orsaken till diarré hos resenärer till dessa områden: av de omkring 65 miljoner personer som varje år reser från industriländer till områden där ETEC-diarréer är vanliga drabbas mellan 30 och 50 procent av diarrésjukdom under resan.

Utvecklat ett drickbart vaccin

Barn i Bangladesh som dricker vaccin i samband med Göteborgsforskarnas tidigare studier.

Ann-Mari Svennerholm Foto: Johan Wingborg

Det finns idag inget specifikt ETEC-vaccin tillgängligt, vare sig för resenärer eller för befolkningen i drabbade områden. Men forskare vid Göteborgs universitets vaccinforsknings­institut GUVAX har nu i samarbete med ett svenskt läke­medelsföretag och ideella hälsoorganisationen PATH i USA utvecklat ett drickbart vaccin, som i en omfattande Fas 1-studie visat mycket lovande resultat.

Vaccinet, som bygger på fem vaccinkomponenter, studerades hos 129 friska vuxna svenskar. Studien visar att 75 procent av de vaccinerade försökspersonerna utvecklade immunsvar mot samtliga fem vaccinkomponenter – bland de som fick vaccinet tillsammans med en dos adjuvans (som kan förstärka förmågan att bilda antikroppar) var andelen hela 85 procent.

– De mål vi hade med studien både uppnåddes och över­ träffades. Vaccinet har visat sig vara ofarligt med endast få och milda biverkningar, och ge upphov till starka immunrespons, säger Ann-Mari Svennerholm vid Sahlgrenska akademin.

Resultaten från studien bekräftar tidigare prekliniska studier, liksom en klinisk förstudie där forskarna testade en prototyp av vaccinet med bara två komponenter.

Det nya vaccinet och resultaten från studien kommer att presenteras vid två internationella konferenser: ”Mucosal Vaccines, Adjuvants and Delivery” i Köpenhamn den 25-27 september 2013 och ”7th Conference on Vaccines for Enteric Diseases” i Bangkok 6-8 november 2013.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

30

#4/5 2013

Resolor® (prukaloprid) är indicerat för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring. Läs produktresumén för Resolor innan läkemedlet förskrivs, särskilt beträffande överkänslighet mot något av innehållsämnena, nedsatt njurfunktion som kräver dialys, tarmperforation eller – obstruktion, obstruktiv ileus, svåra inflammatoriska tillstånd i tarmkanalen, svår och kliniskt instabil samtidig sjukdom, särskilt hos patienter med arytmi eller ischemisk kardiovaskulär sjukdom.

Mycket vanliga biverkningar som associeras med Resolor är huvudvärk, illamående, diarré, buksmärta, som företrädesvis uppträder i början av behandlingen och vanligtvis försvinner inom ett par dagar med fortsatt behandling.

Vanliga biverkningar är yrsel, kräkning, dyspepsi, rektal blödning, flatulens, onormala tarmljud, pollakisuri, trötthet.

Hennes väg bort... ...från kronisk förstoppning

Begränsning av subvention: Resolor® är subventionerat för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring.

Referenser: 1. Resolor® (prukaloprid), SPC 2012.

2. Camilleri M et al. N Engl J Med 2008; 358:2344–54.

3. Quigley EM et al. Aliment Pharmacol Ther 2009; 29:315–28.

4. Tack J et al. Gut 2009; 58:357–65.

5. Shire-Movetis. Data on file, SPD555–12, 2012.

L I N D H & PA R T N E R S

t e h Ny

Nu finns det ett nytt läkemedel för kvinnor med kronisk förstoppning Resolor® är en selektiv 5-HT4-receptoragonist indicerad för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring.1 Resolor® ger signifikant större andel patienter som uppnår normalisering av tarmtömning*, förbättring av sjukdomsspecifika symtom samt förbättrad livskvalitet jämfört med placebo.1-5 *Definierat som ett medeltal på ≥ 3 spontana, fullständiga tarmtömningar per vecka under den 12 veckor långa studieperioden.

Shire Nordic Regional Office, Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd, Tel 08 544 964 00, medinfoglobal@shire.com

Dags att gå vidare

SE/LO/RES/12/0040

Resolor® (prukaloprid) , (F). Indikation: Resolor® är avsett för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring. AtC-kod: A03AE04. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne, nedsatt njurfunktion som kräver dialys, tarmperforation eller -obstruktion på grund av strukturell eller funktionell störning i tarmväggen, obstruktiv ileus, svåra inflammatoriska tillstånd i tarmkanalen, såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit och toxisk megakolon/megarektum. Varningar och försiktighet: Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av Resolor® till patienter med svårt nedsatt leverfunktion, arytmi eller ischemisk kardiovaskulär sjukdom, lungsjukdom, neurologiska eller psykiska störningar, cancer eller AIDS och andra endokrina störningar. En dos på 1 mg rekommenderas till patienter med svårt nedsatt njurfunktion. Vid svår diarré kan verkan av orala preventivmedel försvagas och användning av en ytterligare preventivmetod rekommenderas för att förhindra att det orala preventivmedlet eventuellt inte skyddar. Rekommenderas inte till män förrän ytterligare data blir tillgängliga, inte heller till patienter med ärftliga tillstånd såsom: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption. Graviditet och amning: Rekommenderas inte under graviditet och amning. effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner: Resolor® har associerats med yrsel och trötthet, speciellt under första dagen av behandling, vilket kan ha en effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Förpackningar: Filmdragerade tabletter 1 mg och 2 mg, 28 st. Texten är baserad på produktresumé: 03/2012. För ytterligare information och priser se www.fass.se.

krönika

Dags för nytänkande kring diabetes typ 2 I det senaste numret av Veckans Affärer läser jag en krönika, som handlar om att våga tänka i nya banor.

Det handlar för en gångs skull inte om privat­ ekonomi, penningplaceringar eller finanspolitik utan om ett ämne som står mig betydligt närmare – diabetes typ 2. Sjukdomen kostar Sverige 30 miljarder om året, skriver Emmanuel Sidea, pengar som faktiskt kunde användas bättre om diabetes­ läkare och dietister vore villiga att tänka om.

Krönikören har läst boken ”Ett sötare blod” av vetenskapsjournalisten och biokemisten Ann Fernholm och blivit övertygad om att något inte står rätt till i Vårdsverige, eller för övrigt i resten av Vårdvärlden, och han frustreras över hur svårt det tycks vara för vissa kategorier att tänka om, trots att vetenskaplig evidens finns för en total omsvängning.

Jag är föga förvånad. Omvärlden är ibland smartare än trångsynta kollegor. Förlåt kraftuttrycket, men så här är det.

Ett av diagnoskriterierna för diabetes typ 2 är glukostoleranstestet.

Litteraturen talar entydigt för att Detta kolhydrat­reduktion, och särskilt då påvisar reduktion av socker­arten fruktos glukosinkan förebygga, förbättra eller bota tolerans, typ 2 diabetes. alltså oförmåga att hantera kolhydrater normalt. Detta leder i längden till förhöjda glukosnivåer i blodet, något som på sikt leder till bland annat skador på ögon, kärl, hjärta, nerver och njurar.

Nedsatt glukostolerans är vidare associerat till förhöjda nivåer av triglycerider och nedsatt HDL. Fram till slutet av 70-talet resonerade diabetesläkare på ett logiskt sätt kring detta, och ordinerade en kolhydratreducerad, mer fettrik kost i kombination med ökad motion. Detta ledde till att 32

#4/5 2013

många typ 2 diabetiker inom några månader åter kunde bli friska, särskilt om de klarade att undvika socker.

Sponsrats av Coca Cola

Vi som ännu minns 70- och 80-talens sjukvård mötte åt­ skilliga av dessa före detta diabetiker. Vad få vet är att från slutet av 70-talet gick sockerindustrin in och sponsrade studier av ytterst dubiös karaktär, och att de som ledde dessa studier efterhand fick ledande roller i American Diabetes Association liksom i Diabetes Nutrition Study Group i European Association for the Study of Diabetes. Båda dessa organisationers verksamhet har på senare tid till och med sponsrats av Coca-Cola. Föga förvånande tillåter de ännu gällande officiella kostråden från dessa upp till 10 procent av energin från rent socker, just den substans som är huvudmisstänkt för att vara den främsta orsaken till diabetes­ utveckling.

De nya kost­råden implementerades i smyg i den största prospektiva studien kring typ 2 diabetes någonsin, United Kingdom Prospective Diabetes Study (UKPDS), och lade därmed grunden för att glömma effektiv kost- och livsstilsintervention, för att huvudsak­ ligen tänka i termer av läkemedels­ Arne Astrup. behandling. En

behandling som enligt vad denna och följande studier visar aldrig botar, utan enbart i ringa grad förebygger vissa komplikationer, i stort sett enbart de mikrovaskulära, alltmedan den höga dödligheten inte på något sätt undvikes.

Under det senaste decenniet har alltfler reagerat på orimligheten att ge glukosintoleranta alltmer av det som är orsaken till deras sjukdom. Litteraturen talar entydigt för att kolhydrat­reduktion, och särskilt då reduktion av sockerarten fruktos kan förebygga, förbättra eller bota typ 2 diabetes.

Emellan­åt har frågorna debatterats öppet som på riks­ stämman 2007. Jag deltog där i ett symposium med titeln ”Är kosten en grundbult i behandlingen av diabetes?”. Inför debatten hade jag och huvudkontrahenten ett litteraturutbyte, där allt talade för att vi skulle kunna uppnå konsensus eftersom samtliga kliniska studier talade för kolhydratreduktion. Emellertid attackerades jag med märkliga argument, som att socker märkligt nog inte skulle kunna omvandlas till fett hos människan genom de novo lipogenes (DNL), till skillnad mot alla andra djur vi studerat för att lära oss fysiologin och biokemin.

Att socker inte kan omvandlas till fett, har i strid mot litteraturen länge förfäktats av professor Arne Astrup, känd nutritionsforskare i Köpenhamn, tidigare stödd av sockerfabrikanten Danisco.

Emellertid har nu i dessa dagar även Astrup fått krypa till korset. ”I was wrong, you were right”

Allmänläkaren Andreas Eenfeldt var närvarande när Astrup mötte vetenskapsjournalisiten Gary Taubes på fetmakonferensen i San Diego i maj i år och rapporterar: ”Astrup har tidigare varit kritisk mot Taubes (som länge hävdat att kolhydrater är boven bakom fetmaepidemin). Men nu har han inget emot att medge att han ändrat sig. Jag var med när de möttes på ASBP:s fetmakonferens i San Diego för några dagar sedan och Astrup sade ”I was wrong, you were right” till Taubes, angående kolhydrater och fetma. Astrup hade inte heller något emot att jag citerade honom.”

Tilläggas kan att Astrup enligt Eenfeldts blogg nu inte längre hävdar att mättat fett i kosten är skadligt, vilket upprepade studier också visat. Bastionerna synes alltså falla lite varstans.

Annars var det ju rädslan för mättade fettsyror, som drev ADA och DNSG att rekommendera kolhydratrik kost under de decennier detta paradigm rått. I tron att dessa skulle höja kolesterolvärdena. I brist på bevis för detta citerade de litteraturen falskt, något som fil. dr Hedbrant och undertecknad visade i Läkartidningen 2008.

Om någon nu ändå är rädd för mättade fettsyror i blodet, borde det just vara den socker-och kolhydratrika fettfattiga kost diabetiker än idag rekommenderas som i så fall borde överges. Detta eftersom en sådan kost genom DNL leder till ökade triglyceridnivåer med just hög halt mättade fettsyror, medan en kost rik på samma fettsyror leder till lägre halter i blodet.

Tämligen naiva

SBU och Socialstyrelsen är i detta sammanhang tämligen naiva. I den utredning SBU genomförde som låg till grund för Socialstyrelsens senaste ställningstagande när det gäller diabeteskost negligerades systematiskt ett stort antal välgjorda, men enligt utredarnas mening alltför små studier, som samtliga pekade i riktning mot kolhydratreduktion för att behandla typ 2 diabetes. Återstod gjorde två studier på väl selekterade typ 2 diabetiker. Dessa jämförde kost med 40 eller 55 procent kolhydrater, men eftersom deltagarna

tvingades iaktta en så svår energireduktion ner mot 1 500 kcal dag, i äldre studier benämnt halvsvält, låg den absoluta mängden kolhydrater i de jämförda grupperna nära den nivå som normalt förbrukas av hjärnan, njurbarken och de röda blodkropparna, nämligen 120 gram per dygn även i avsaknad av fysisk aktivitet. Mindre än 30 gram glukos per dygn skilde därför de studerade grupperna åt, en struntsumma i jämförelse med ett glukostoleranstest.

Att någon skillnad i blodsockerkontroll därvid inte skulle kunna påvisas insåg inte de av SBU inbjudna forskarna, som i huvudsak var prekliniker.

”Jag menar det att det nu är dags för inte bara kollegor utan också våra politiker att börja lyssna på de som hittills betraktats som dissidenter av diabetessamfundet.”

Men när det gäller att ge råd till diabetiker om huruvida de bör äta 40 eller 55 procent av sin energi som kolhydrater kan knappast studier som dessa ligga till grund. SBU-forskarna lyckades här förutom fysiologiskt tänkande glömma något så enkelt som procenträkning. Eftersom ingen klarar halvsvält mer än några dagar till månader, blir av följden även av ett så högt procentuellt kolhydratintag som 40 procent av energin, för att nu inte nämna 65 procent som ADA ännu rekommenderar, att glukoskontrollen går överstyr när tallrikarna fylls på normalt för att slippa hunger. Alltså uppemot 2 000 till 3 000 kalorier som överviktiga diabetiker inte i längden kan motstå. Då stiger blodsockret till nivåer som fordrar läkemedelsbehandling. Detta är vardags­erfaren­ heter för vårt lands och hela Västvärldens diabetiker.

Jag menar det att det nu är dags för inte bara kollegor utan också våra politiker att börja lyssna på de som hittills betraktats som dissidenter av diabetessamfundet. Jag syftar då på diabetesläkare som Jörgen Vesti Nielsen, som ligger bakom den uppseendeväckande lägre nivån av diabeteskomplikationer i Blekinge jämfört med övriga landet, tack vare rekommendationer om kolhydratreduktion. Eller allmänläkare som Annika Dahlqvist och Andreas Eenfeldt som genom sitt folkupplysningsarbete om kolhydratreduktion hjälpt tusentals diabetiker till hälsa och bättre liv. En bra introduktion till ett nytt tänkande är just Ann Fernholms bok. Och för den som vill förstå den moderna medicinens problem i ett vidare samhälleligt perspektiv finns ett alster av undertecknad.

Läkarutbildningen borde alltså beakta vetenskapens aktuella ståndpunkt när det gäller behandling av det s.k metabola syndromet inkluderande diabetes typ 2, obesitas, ateroscleros och hjärtsjukdomar och inte slaviskt följa rekommendationer från diverse organisationer som inte sällan sponsras av industrin. Utbildningsdepartementet borde kanske anordna en konferens med deltagande av från industrin fristående forskare och därefter ge rekommendation till de medicinska fakulteterna om vad som bör ingå i utbildningen av läkare. Först då tror jag att vi kan frigöra kåren till viss del från kommersiellt inflytande.

Ralf Sundberg Med dr docent, författare till ”Forskningsfusket – så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin”

#4/5 2013

33

Stora brister inom ambulans­ sjukvården i Sverige När någon skadas vid en olycka eller drabbas av allvarlig sjukdom förväntar vi oss trygg, snabb och kvalificerad hjälp av ambulanssjukvården.

Men, avsaknaden av nationella riktlinjer för am­ bulanssjukvård har inneburit att vårdkvalitet och tillgänglighet varierar över landet. Med lokala skillnader i organisation, riktlinjer och tillsyn är risken stor att patientsäkerheten hotas.

ansvar i arbetet med att utfärda tydliga och bindande föreskrifter för att öka patientsäkerheten och tillgodose behovet av ambulans­sjukvård på lika villkor. Därmed kan såväl vård­ kvalitet som patientsäkerhet säkras. Vi ser behovet av en nationellt sammanhållen ambulanssjukvård, jämställd med övrig sjukvård. Möjligen finns det även ett behov av att ambulanssjukvården inordnas i en egen myndighet för att säkerställa möjligheten att bedriva en jämställd, god och säker vård.

Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att all sjukvård i Sverige skall ges på lika villkor, vara god och säker samt i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vi konstaterar att svensk ambulanssjukvård i vissa delar inte lever upp till dessa mål. Idag varierar ambulanspersonalens kompetens och befogenheter över landet liksom ambulanssjukvårdens styrning och organisation.

Avsaknaden av nationellt bindande föreskrifter för ambulanssjukvård innebär att vårdkvaliteten varierar över landet.

Den idag enda nationella föreskrift som reglerar ambulanssjukvården är allmänt skriven och fyller ingen avgörande funktion. Regelverket överlåter allt för stort utrymme till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer att själva tolka vilken kvalitet den lokala ambulanssjukvården skall ha. Med andra ord ser vi att ambulanssjukvården till stora delar är oreglerad och inte nationellt jämlik.

Riksrevisionens rapport ”Statens insatser inom ambulansverksamheten” från 2012 tydliggjorde flera allvarliga fel och brister inom svensk ambulanssjukvård. Några av de punkter som såväl regeringen som Socialstyrelsen uppmanas att åtgärda är personalens varierande kompetens, bristen på systematisk tillsyn och avsaknad av nationella riktlinjer. Försvarsdepartementets utredning ”En myndighet för alarmering” bekräftar och stärker Riksrevisionens rapport om behovet av en tydligare och obruten larmkedja med ett större statligt ansvarstagande. En nationell samsyn saknas inom området liksom en levande debatt utifrån ett vetenskapligt och kvalitetsorienterat perspektiv. Som en följd av detta påverkas ambulanssjukvården negativt inom områdena utbildning, forskning och utveckling och i ett långsiktigt perspektiv kan patientsäkerheten komma att hotas.

Ambulanssjuksköterskor

Vad händer nu?

Inga synliga förändringar har genomförts sedan Riksrevisionens rapport publicerades. Politiker, tjänstemän och verksamhetschefer inom ambulanssjukvården har ännu inte vidtagit åtgärder för att lösa de problem som finns.

Regeringen anser att tillsynen skall stärkas utan att förändra dagens bristande föreskrifter. Socialstyrelsen har ännu inte reagerat offentligt eller påbörjat något utredningsarbete som svar på den starka kritiken.

Vi anser att regeringen och Socialstyrelsen skall ta sitt

Vi föreslår att ett tvingande minimikrav för arbete inom ambulanssjukvården sätts till specialistutbildade sjuk­sköterskor med inriktning mot ambulanssjukvård (ambulanssjuksköterskor). Vi föreslår nationella föreskrifter angående tillgänglighet och väntetid på ambulans, baserade på standardiserade och vetenskapligt framtagna sätt att mäta. Det bör skapas nationella direktiv som detaljerat beskriver ambulanssjukvårdens uppdrag, inkluderande personalens omvårdnadsarbete och medicinska åtgärder, baserade på vetenskapligt underlag.

Först efter att dessa åtgärder genomförts kan vi närma oss målet; en god, säker och jämlik svensk ambulanssjukvård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Fakta: Nätverket för utbildning av ambulans­sjuk­ sköterskor består av universitetsadjunkter, kliniska adjunkter, forskare, universitets­ lektorer och ambulanssjuksköterskor från de högskolor och universitet som har till uppgift att utbilda ambulans­ sjuksköterskor.

Syftet med nät­ verket är att utveckla specialist­ sjuksköterske­ utbildningen inriktning ambulanssjukvård, stimulera till kunskapsutveckling och forskning inom ämnesområdet prehospital akutsjukvård.

Nätverket för utbildning av ambulanssjuksköterskor: Tommy Berntsson - Högskolan i Halmstad, Christer Axelsson, Anders Bremer, Angela Bång, Andreas Claesson, Birgitta Wireklint Sundström - Högskolan i Borås,

Den idag enda nationella föreskrift som reglerar ambulanssjukvården är allmänt skriven och fyller ingen avgörande funktion.

Anna Abelsson, Anders Johansson - Karlstad universitet, Anders Svensson, Kim Wallin Linnéuniversitetet, Christer Kågström - Luleå tekniska universitet, Andreas Rantala, Jonas Wihlborg - Lunds universitet, Bosse Ek - Mittuniversitetet, Eva Styrwoldt - Sophiahemmet högskola, Jonas Aléx, Linda Gyllencreutz, Tom Uppstu - Umeå universitet, Birgitta Ekbom, Johan Lingsarve - Uppsala universitet, Annsofie Adolfsson - Örebro universitet.

Genom Jonas Wihlborg Lunds universitet jonas.wihlborg@med.lu.se #4/5 2013

35

forskning och utveckling

Ärftligheten för åderförkalkning kartlagd I en nationstäckande studie har forskare vid Lunds universitet kartlagt ärftlighetens betydelse för de vanligaste formerna av åderförkalkning.

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Forskare vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö, Lunds universitet/Region Skåne, har kartlagt ärftligheten för kranskärlssjukdom, stroke, åderförkalkning i benen samt åderförkalkning i aorta hos individer vars syskon och föräldrar drabbats av olika åderförkalkningssjukdomar.

I tidigare studier har ärftligheten för respektive *åderförkalkningssjukdom undersökts var sig, men om de olika formerna av åderförkalkningssjukdom delar ärftlighet har inte undersökts.

- Vi kartlade hela den **svenska befolkningen. Med hjälp av flergenerationsregistret och slutenvårdsregistret undersökte vi risken att drabbas om ett syskon eller förälder haft någon form

av åderförkalkningssjukdom, berättar ST-läkare och medicine doktor Susanna Calling.

Studien visar att ärftligheten är högst för åderförkalkning i aorta följt av åderförkalkning i benen, kranskärlssjukdom och lägst för stroke. Det är störst risk att drabbas av samma typ av åderförkalkningssjukdom som sitt syskon eller sin förälder. Åderförkalkning i aorta utmärkte sig från de övriga åderförkalkningssjukdomarna; risken att drabbas av åderförkalkning i aorta i tidig ålder, före 55 år för män och före 65 års ålder för kvinnor, var 9 gånger högre för individer med en förälder som drabbats av tidig åderförkalkning i aorta jämfört med individer som inte hade denna ärftlighet.

– Vet man att ens förälder drabbats av åderförkalkning i aorta i tidig ålder bör man låta sig undersökas med ultraljud av aorta, framhåller docent Bengt Zöller.

Resultaten är en viktig vägledning

för betydelsen av ärftliga faktorer för olika åderförkalkningssjukdomar.

– Förekomst av åderförkalkningssjukdom hos föräldrarna eller syskonen en viktig riskfaktor som bör ingå i den kliniska sjukdomshistorien och utredningen. Därför är det viktigt att läkare frågar efter ärftlighet, så man kan ta ställning till om ytterligare undersökningar behöver göras, säger Susanna Calling.

Publikation Shared and non-shared familial susceptibility of coronary heart disease, ischemic stroke, peripheral artery disease and aortic disease.

Författare: Calling S, Jianguang J, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B International Journal of Cardiology 2013. http://www. internationaljournalofcardiology. com/home Källa: Lunds Universitet

!

ok Ny b

ben b u l okk

ib

Handbok för klinisk Genusmedicin Genusmedicin är ett viktigt nytt område i hälsa och sjukdom. Biologiska och sociala faktorer som ligger till grund för mottagligheten för sjukdomar och dess konsekvenser.

sid. 57!

Beställningstalong på ATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGC TCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAEditors AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGAGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAGCTCACGGTATCCAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATA-

Handbook of Clinical Gender Medicine Karin Schenck-Gustafsson Paula R. DeCola Donald W. Pfaff David S. Pisetsky

ACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG

Boken täcker tolv olika medicinska områden, ger praktisk och användbar information. Författarna ACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG till denna handbok är alla experter som visar den CAATGATAAGCATCACGGTATCCAATGATA AGCATCACGGTATCCAATGATAAGCATGATAAG medicinska förståelsen och behandlingen av bl.a.

TATCCAATGATAAGCCGGTATCCAA hjärtsjukdom, benskörhet, artrit, smärta, våld m. m.

Av: K. Schenk-Gustafsson, P. R. DeCola, D.W. Pfaff och D. S. Pisetsky.

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se 36

#4/5 2013

+ 450 kr

porto

forskning och utveckling

Diabetespatienter får blod­ förtunnande läkemedel i onödan Patienter med diabetes typ 2 löper mer än dubbelt så stor risk för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med de som inte har diabetes. I förebyggande syfte behand­ las därför många diabetespatienter med blodförtunnande läkemedel baserade på acetylsalicylsyra, till exempel Trombyl.

En studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att acetylsalicylsyra ofta inte har någon effekt för patienter med diabetes typ 2.

Studien omfattar nästan 20 000 diabetes­ patienter och utgår från det nationella diabetesregistret, där en stor del av alla diabetespatienter i Sverige är registrerade. Forskarna har också använt sig av andra nationella register, för information om läkemedelsförskrivningar och sjukhusdiagnoser.

– Vi kunde inte se att det finns några fördelaktiga effekter på risken för hjärtkärlsjukdom eller död kopplat till behandling med acetylsalicylsyra hos patienter med diabetes typ 2 utan etablerad hjärtkärlsjukdom, säger läkaren Nils Ekström

Nils Ekström.

®

LowCol Ett svenskt patent med naturliga ingredienser, som sänker kolesterolvärdet och reglerar blodsockervärdet

kande Kolesterolsän ckret Sänker blodso

För kostbehandling av:

som är en av författarna bakom den vetenskapliga artikeln: – Acetylsalicylsyra är ett välbeprövat och billigt läkemedel med få biverkningar, men det ska inte skrivas ut i onödan. Vi kunde också se en antydan till att de patienter som tog läkemedlet hade en ökad risk för magsår och blödning, säger Nils Ekström.

Omkring 300 000 svenskar har diabetes typ 2. Även om svenska läkare blivit mer återhållsamma med att skriva ut acetylsalicylsyra till diabetespatienter utan etablerad hjärtkärlsjukdom är det fortfarande relativt vanligt. I andra länder, bland annat USA, rekommenderas acetylsalicylsyra som en del av behandlingen vid diabetes även hos patienter utan känd hjärtkärlsjukdom.

– Det är väldokumenterat att patienter med diabetes typ 2 och som haft en hjärtinfarkt eller annan hjärtkärlsjukdom får klart minskad risk för återfall om de får acetylsalicylsyra, så för dem är det inget snack om att de behöver läkemedlet, säger Nils Ekström.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

Kliniska studier På www.lowcol.se/kliniska_studier/ hittar du länkar till flera kliniska studier som visar på god effekt av de verksamma ingredienserna i LowCol® Novel formulation of plant sterol in solution.

En klinisk studie utförd på KI. Den visar att ProlocolTM sänker LDL-kolsterolet med 12%.

Klinisk studie på psyllium och växtsteroler.

En klinisk studie gjord i Italien, som visar att kombinationen av psyllium och växtsteroler sänker LDL-kolesterolet med >15%.

Effects of psyllium on glucose and serum lipid responses in men with type 2 diabetes and hypercholesterolemia.

En studie som visar på positiva effekter av psyllium med ca 15% lägre glukoskoncentrationer.

Förhöjda kolesterolvärden • Diabetes typ II för att bibehålla en normal blodsockernivå •

Livsmedel för speciella medicinska ändamål Viktigt: Bör användas i samråd med läkare eller dietist. Är inte lämplig att använda som enda näringskälla utan är ett komplement till normal kost.

Finns i din Hälsobutik Kontakta oss för mer information: Lindroos Hälsoagenturer • www.lowcol.se • 019-331510

#4/5 2013

37

forskning och utveckling

Behandling mot accelererat åldrande inom räckhåll Läkemedel som hämmar ett visst enzym kan sannolikt användas som behandling mot proge­ ria, accelererat åldrande hos barn. En ny studie av forskare vid Sahlgrenska akademin visar att utvecklingen av progeria hos möss hindrades när forskarna minskade produktionen av enzymet.

– Det är ett stort genombrott efter många års arbete för vår forskargrupp. När vi hämmar enzymet förhindras utvecklingen av alla kliniska symtom hos mössen, och vi har också studerat odlade celler från barn med progeria och sett att tillväxten normaliserades när enzymet hämmades, säger Martin Bergö, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och forskningsledare vid Sahlgrenska Cancer Center.

Progeria är en ovanlig, dödlig sjukdom hos barn som gör att de verkar åldras i förtid. Barnen dör i genomsnitt vid 13 års ålder av hjärtinfarkt, stroke eller annan hjärtkärlsjukdom.

Progeria orsakas av en genetisk mutation som leder till att proteinet prelamin A inte fungerar som det ska. Prelamin A är viktigt för stabiliteten hos membranet som omger cellkärnan. Det enzym som forskargruppen identifierat som en måltavla för behandling av progeria kallas ICMT, och har till uppgift att förändra prelamin A. – Vi samarbetar med ett universitet i Singapore som har tagit fram två läkemedelskandidater som vi nu ska testa på möss med progeria.

Eftersom läkemedlen inte testats på människor ännu Martin Bergö.

Foto: Sahlgrenska akademin kommer det att ta några år

Flickorna Megan och Meghan, båda drabbade av progeria.

Foto: The Progeria Research Foundation

innan vi kanske har ett godkänt läkemedel mot progeria, säger Martin Bergö.

Trots att progeria bara finns hos ett par hundra barn i hela världen tros de nya rönen väcka stor uppmärksamhet.

– Det beror på att progeria liknar människans naturliga åldrande, och kan fungera som modell för många av de sjukdomar vi får när vi blir gamla. Barnen får osteoporos, hjärtinfarkt, stroke, de blir muskelsvaga, växer dåligt och tappar sitt hår, men intressant nog får de vare sig demens eller cancer, säger Martin Bergö, som även undersöker hur det naturliga åldrandet hos möss påverkas när enzymet hämmas.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare.

Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård.

Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd.

Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet.

Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

38

#4/5 2013

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se

forskning och utveckling

Bra sömn i unga år viktig för hälsan Störd sömn i ungdomen kan leda till känslomässiga problem i medelåldern. Det kan också utveckla nedstämd­ het på kortare sikt och dessutom att man ut­vecklar en oro för framtida katastrofer. Det visar Nanette Danielsson i en doktorsavhandling vid Örebro universitet.

Björksocker som cancerläkemedel?

När kolhydraten xylos – björksocker – kopplas till en sorts kolväten kallade naftalener bildas en xylosförening som angriper cancerceller men inte friska celler.

Detta har forskare vid Lunds universitet studerat i flera år. Målet för studierna är att förstå mer i detalj hur xylosföreningarna lyckas döda cancercellerna, för att utveckla dessa mekanismer till ett nytt vapen mot cancer.

Ulrika Aili från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap för i sin avhandling forskningen några steg framåt. Hon har undersökt flera olika föreningar av xylos och naftalen och deras förmåga att bilda långa sockerkedjor, glykosaminoglykaner (GAG). Cancerceller behandlade med en viss xylosförening visade sig bilda en viss typ av celldödande GAG som släpps ut kring tumören och fungerar som ett egenproducerat cellgift. Forskningen utgör ett steg på vägen mot nya, sockerbaserade cancerläkemedel.

HH Källa: Lunds universitet

Hur behandla ansiktsförlamning?

Plötslig ansiktsförlamning utan känd orsak kallas Bell’s pares och drabbar omkring 30 av 100 000 svenskar varje år.

60-70 procent av patienterna blir friska utan behandling. De övriga har varaktiga svårigheter med en kvarstående förlamning av olika grad, och lider också av sitt avvikande utseende.

Sara Axelsson från Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund har jämfört tillfrisknandet hos patienter som fått kortison och/eller antivirala medel. Hon har också undersökt vad patienternas ålder, tid till behandling och förlamningens ursprungliga svårighetsgrad betytt för utläkningen. Studierna visar att kortison (prednisolon) insatt inom två dygn gav en snabbare och bättre utläkning. Anti­ virala medel hade däremot ingen effekt på utläkningen. Detta gällde oavsett patienternas ålder och förlamningens svårighetsgrad.

– Jag tycker att det här borde vara en väckarklocka för alla som är rädda om hälsan, i det här fallet den emotionella hälsan. Det är väldigt många som tänker på sin hälsa när det gäller mat och motion men kanske inte inser att också sömnen är viktig.

För den fysiska återhämtningen har sömnen stor betydelse och särskilt den första, djupare delen av sömnen. Men också den andra delen har betydelse och det är mycket som tyder på att det särskilt gäller den psykiska hälsan.

Avhandlingen studerar särskilt sömnstörningar och känslor hos yngre personer. Forskningen visar att sömnstörningar i ungdomen ger emotionella problem senare, men inte exakt varför det är så. Nanette Danielsson menar att det kan finnas ett samband mellan att när hjärnan fortfarande är yngre och formbar, kan den påverkas om man inte får tillräckligt med sömn.

– När man är ung, skapar man rutiner, som man tar med sig upp i åldrarna. Jag har också funnit att de som inte sover tillräckligt löper en ökad risk att känna det som kallas katastrofisk oro. Det innebär att man inbillar sig att negativa saker ska hända. Det kan leda till en process med ständiga tankar som. ”Hon kommer aldrig att prata med mig igen”, ”Jag kommer att kugga tentan”, ”Det är omöjligt för mig att förstå min skolarbete”, ”De kommer inte att kontakta mig för den här tjänsten”, ”Jag kommer inte att vinna, varför ska jag ens prova”. Inbillade problem kan växa till verkliga bekymmer.

Det som överraskade mest i studien var den lilla skillnaden i negativa känslor mellan dem som sov lite och mycket. En grupp unga vuxna fick tillbringa fem timmar per natt i sängen medan kontrollgruppen fick sova i åtta timmar.

Den positiva känslan

– Den stora, signifikanta skillnaden var att gruppen med störd sömn uppgav så mycket färre positiva känslor än kontrollgruppen, skillnaderna mellan positiva känslor var mycket större mellan grupperna än skillnaden i negativa känslor. De enda negativa känslor, som gruppen med störd sömn skattade högre än kontrollgruppen var avsky, irritation och fientlighet.

Resultatet är intressant på så sätt att människor med depression har en sämre förmåga att känna och uppleva positiva känslor, det är en del av diagnosen för depression. Störd sömn i ungdomen kan vara en markör för föräldrar, läkare och psykologer att det kan finnas problem, som individen kan få hjälp med som en viktig del av välbefinnandet.

– Ungefär 25 procent av den vuxna befolkningen upplever att de har sömnproblem och man kan säga att en del av problemen är självförvållade genom att man valt en viss livsstil. Men därför är det också viktigt att ge upplysning om hur viktig en god sömn är för den mentala hälsan och att grundlägga goda sömnvanor i ungdomen.

Källa: Örebro universitet

HH Källa: Lunds universitet #4/5 2013

39

forskning och utveckling

Nyckelproteiner växelverkar och reglerar celldöd I en studie publicerad i PLOS ONE ger Umeåfors­ kare en ökad förståelse för hur celldöd regleras av två viktiga proteiner i mitokondrien, cellens energikraftverk. Kunskapen kan bidra till framtida utveckling av nya läkemedel mot cancer.

Apoptos eller programmerad celldöd är en livsviktig process hos människan för att rensa bort överflödiga eller skadade celler i kroppen. Det som händer vid apoptos är att mito­ kondrien i cellen stängs ner, vilket slutligen leder till att cellen dör.

Denna process kontrolleras väldigt noggrant – så att normala celler klarar sig – av några nyckelproteiner som verkar vid mitokondriernas yta. Ett av dessa är överlevnadsproteinet Bcl-2 som tillsammans med sin motpartner, det celldödande proteinet Bax, reglerar en sund omsättning av kroppens celler.

Normalt befinner sig Bax utanför mitokondrien i cellens vattenmiljö medan Bcl-2 sitter förankrat inne i mitokondriens yttre membran. För att kunna förmå cellen att begå självmord måste Bax aktiveras och förflyttas till mitokondrien för att där på något sätt blockera Bcl-2 och dess överlevnadsfunktion.

Kemiprofessor Gerhard Gröbner och hans forskargrupp har studerat hur proteinerna ”pratar” med varandra genom att hålla membranproteinet Bcl-2 i lösning med hjälp av en särskild detergent, för att sedan titrera in det vattenlösliga Bax. Något som tidigare har varit mycket omstritt är huruvida Bax verkligen växelverkar direkt med Bcl-2 eller indirekt via andra proteiner.

– Vi kunde observera en mycket stark, direkt binding mellan de två proteinerna i lösningen. Eftersom Bax-Bcl-2-komplexet visade sig vara så starkt antar vi att samma komplex även bildas inne i de mitokondriella membranen, säger Marcus Wallgren, postdoktor vid institutionen för medicinsk kemi

och biofysik.

För att närmare undersöka situationen inne i cellen kommer forskarna att i ett nästa steg sätta in Bcl-2-proteinet i ett celliknande lipidmembran för att studera hur Bax kan blockera funktionen hos Bcl-2 direkt De två nyckel­proteinerna Bax och Bcl-2 växelverkar och regleinne i membran­ rar celldöd i mitokondrien, cellens kraftverk. miljön.

Hos tumör­ celler har detta självmordsprogram blivit satt ur spel, vilket leder till att de dels kan fortsätta leva långt efter sina ”bästföre-datum” och dels utvecklar resistens mot läkemedel som annars skulle trigga deras död.

– Eftersom överproduktion av överlevnadsproteinet spelar en nyckelroll i flera olika cancerformer skulle en potentiell egenskap hos ett nytt läkemedel kunna vara just att efterlikna strukturen hos Bax för att binda och blockera Bcl-2.

Ett sådant läkemedel skulle då kunna förmå cancerceller att ta död på sig själva, säger Gerhard Gröbner.

Studien publiceras i den ansedda tidskriften PLOS ONE och är ett samarbete mellan forskare vid kemiska institutionen och institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet samt Göran Karlsson och Anders Pedersen vid Göteborgs universitet.

HH Källa: Umeå Universitet

Specialiserade sarkomcentra fungerar bra Mjukdelssarkom är tumörer i ben, brosk, bindväv, muskler eller fettväv. Merparten av dessa är mycket elakartade, och en tredjedel av alla patienter dör av sjukdomen.

Samtidigt kan sarkomknölarna verka ofarliga: de gör inte ont och stör inte armens eller benets funktion. Godartade knölar är också mer än 200 gånger vanligare än mjukdelssarkom, vilket 40

#4/5 2013

gör det extra viktigt att kunna sålla fram de farliga knölarna.

Sverige har numera sarkomcentra där läkare från olika discipliner samverkar för diagnos och behandling.

Emelie Styring från Avdelningen för ortopedi har studerat resultaten från Lunds sarkomcentrum, och visar att remitteringen dit fungerat bra. För varje elakartad tumör remitterades tre tumörer som visade sig vara godartade, vilket är ett hanterbart merarbete.

Små mjukdelssarkom ger i regel patienten en god prognos, men det finns även små tumörer som ger upphov till metastaser. Emelie Styring tar i en annan studie upp två egenskaper som visar om en tumör är farlig även om den är liten, och bör behandlas inte bara med kirurgi utan också med cellgifter.

HH Källa: Lunds universitet

Villa Pierrette, Fayence Hyr nyrenoverat stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en Huset maison Delacroix har

vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.

Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

4 våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över takåsarna. Huset ligger mitt i staden med öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. Fler bilder på huset?

Kontakta Lena Bauer via mail: lena@bauermedia.se eller telefon 0706702671

SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN – för en kärnvapenfri värld

VILL DU BLI MEDLEM?

VILL DU STÖDJA OSS?

Vi välkomnar dig som är läkare eller läkarstuderande att bli medlem. Maila till: blimedlem@slmk.org!

Vi tar tacksamt emot bidrag stora som små.

PlusGiro 901090-1 BankGiro 901-0901

www.slmk.org

45 min från Nice flygplats, nordväst om Cannes. Centralt beläget hus i villagen.

Ogenerat läge, 4000 kvm tomt, pool. Plats för sex plus fyra personer i två våningar.

Seperata kök o badrum. Stort uterum med grill. Nära till golfbanor.

Uthyres veckovis v. 21-36.

Upplysning på tel. 090-12 10 25, 070-687 58 25, 0033-494 84 17 30, 070-647 49 33.

Aktuella medicinska nyheter publiceras kontinuerligt på vår hemsida:

www.medicinskaccess.se #4/5 2013

41

forskning och utveckling

Spring i dörren under operation ökar infektions­risken Doktoranden Anette Erichsen Andersson vid Sahlgrenska aka­ demin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling granskat hur olika ventilationssystem påverkar risken för att bak­ terier sprids till patienternas operations­sår.

Resultaten sätter fokus på en sällan diskuterad hälsoaspekt: dörrar som öppnas in till operationssalen.

Vid de 30 operationer som Annette Erichsen Andersson studerade öppnades dörren i genomsnitt 17 gånger vid varje operation. Men variationen var stor, från 0 dörröppningar till som flest 67. Den vanligaste orsaken till dörröppningar var att det saknades utrustning.

I operationssalar med så kallad deplacerad ventilation ledde varje extra

dörröppning till så kraftiga ökningar av bakteriehalterna i luften att det rekommenderade gränsvärdet för implantat­kirurgi överskreds vid hela 52 av 91 tagna luftprover.

I salar med så kallade laminärflödestak är situationen bättre visar avhandlingen: laminärflödestak reducerade bakteriehalten med 92 procent jämfört med deplacerad ventilation, och i dessa salar överskreds gränsvärdet i bara 6 av 164 luftprover.

Att desinfektera händerna innan och efter varje vårdmoment är fortfarande en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för infektion. Annette Erichsen Andersson har studerat hur ofta vårdpersonalen desinfekterade händerna i samband med att en venkateter placerades i patientens arm inför operation, eller annat invasivt vård­

moment. Resultatet visar att handdesinfektion gjordes i bara 10 procent av 254 observerade till­ fällen.

Förutom den mänskliga aspekten leder infektioner till förlängda vårdtider och ökad antibiotika­användning, vilket kostar sjukhusen enorma summor.

Min avhandling visar att det finns stora möjligheter att förbättra förebyggandet av post­operativa infektioner. Förutsättningarna och hindren för ett aseptiskt arbetssätt i operationsmiljön bör undersökas vidare, säger Anette Erichsen.

Anette Erichsen Andersson.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

Sportevenemang och socialt umgänge de mest berusande aktiviteterna Fritidsaktiviteter brukar gene­ rellt vara förknippade med posi­ tiva effekter på hälsan. Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie kartlagt vilka fritids­ aktiviteter som har starkast sam­ band med intensivkonsumtion av alkohol.

I studien, som bygger på enkätsvar med 3 567 män och kvinnor samt ytterligare 2 888 personer som nyligen varit sjukskrivna, definieras intensiv­konsumtion som ”fem eller fler standard­glas alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden”.

I hela åldersspannet rapporterar 23 procent av männen att de har en intensivkonsumtion, att jämföra med 8 procent bland kvinnorna. Andelen intensivkonsumenter är i princip lika stor i gruppen sjukskrivna (7 procent av kvinnorna, 24 procent av männen).

Bland män i åldrarna 30-64 är andelen med intensivkonsumtion 17 procent, det vill säga lite mer än var sjätte man.

42

#4/5 2013

I den icke sjukskrivna befolkningen sågs en ökad risk för intensivkonsumtion bland yngre kvinnor samt bland alla män som ofta umgicks med vänner. Eftersom intensivkonsumtion tidigare studerats enbart bland unga är detta ett intressant resultat, inte minst för att planera förebyggande verksamheter. Även hos kvinnor och män mellan 31 och 64 år som ofta spelade dator/ TV-spel, samt yngre män som ofta gick på sportevenemang, fanns det ett samband med intensivkonsumtion.

En lägre risk sågs hos yngre kvinnor och äldre män som ofta utövade någon sport, samt för män som regelbundet hade deltagit i någon religiös sammankomst. Även i den sjukskrivna gruppen fanns en ökad risk bland män som ofta umgicks med vänner samt bland yngre män som ofta gick på sportevenemang.

Något motsvarande samband fanns inte bland kvinnor. I den sjukskrivna gruppen förekom intensivkonsumtion

Christina Andersson.

mindre bland kvinnor i gruppen 31-64 år som ofta gick på bio/teater, utövade sport eller var ute i naturen.

Resultaten är enligt forskarna viktiga som underlag när förebyggande och hälsofrämjande insatser ska planeras.

– Det är också kunskap som kan underlätta återgång till arbete efter sjukskrivning, till exempel att rekreativa aktiviteter bland sjukskrivna kvinnor 31-64 år ”skyddar” mot intensivkonsumtion, säger Christina Andersson, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Forskarna konstaterar också att medan ett socialt nätverk generellt sett är viktigt för hälsan har social samvaro också ett tydligt samband med intensivkonsumtion av alkohol.

– Olika individer och grupper kräver olika insatser, men att hitta umgängesformer och arenor där alkoholkonsumtion inte är det centrala kan vara viktiga i sammanhanget, säger Christina Andersson.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

Då hjälper Membrasin.

Redan i 35-40-årsåldern har var femte kvinna problem med torra och känsliga slemhinnor. Och problemen ökar ju äldre man blir, man räknar med att närmare 2 miljoner svenska kvinnor lider av dessa besvär. Men det finns hjälp. Membrasin med det unika havtornsextraktet SBA 24 har ett rikt innehåll av vitamin A som bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

Slemhinnor, som finns i bland annat mun, ögon och underliv, fungerar som en naturlig skyddsbarriär och har betydelse för kroppens naturliga försvar. Deras normala uppbyggnad och fuktighet påverkar därför det allmänna välbefinnandet och kan ha stor betydelse för livskvaliteten, inte minst socialt.

MEMBRASIN KAN HJÄLPA

Även om ökande ålder är en vanlig orsak till uttorkade eller tunna slemhinnor så kan besvären lika ofta bero på dålig kost, livsmiljö, stress, hormonförändringar eller biverkningar av läkemedel. Normalt fungerande slemhinnor har förmågan att producera sekret som smörjer slemhinnorna vilket kan förhindra problem som muntorrhet, grusighet i ögonen eller torra slemhinnor i underlivet.

Membrasin innehåller ett extrakt av havtornsolja, SBA 24, som med sitt höga innehåll av vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

SBA 24 framställs genom en avancerad process, s.k. superkritisk koldioxidextraktion, där innehållet varsamt tas tillvara. Den låga temperaturen och syrefria miljön säkerställer den höga kvaliteten och innebär att oljan och det känsliga innehållet isoleras utan att skadas av värme, oxidation eller lösningsmedel.

VETENSKAPLIGT DOKUMENTERAD

Membrasin och SBA 24 har studerats vid bl.a. Åbo universitetssjukhus och är Sveriges mest använda produkt mot torra slemhinnor.1, 2 1 Svensk Läkemedelsdata 2011.

2 GfK Medic*Scope Kvinna 2012.

UNIK FRAMSTÄLLNINGSPROCESS

Havtornsextraktet SBA 24, som bara finns i Membrasin, utvinns ur hela havtornsbär, alltså både fruktkött och de mycket fettsyrarika kärnorna. Detta ger Membrasin en unik och naturligt balanserad sammansättning med ett komplex av omättade fettsyror och ett högt innehåll av vitamin A.

Finns i din hälsobutik och på de flesta apotek.

Vid torra och känsliga slemhinnor

Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt: 0515-77 78 79 eller besök www.helapharma.se

forskning och utveckling

Kartläggning av cancercellers bränsle­ pumpar banar väg för nya läkemedel Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången fått fram detaljerade bilder av hur trans­ portproteinet GLUT för in sockerarter i celler.

Eftersom tumörer i hög grad är beroende av transport av näringsämnen för att kunna växa snabbt hoppas forskarna att studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Structural & Molecular Biology, ska lägga grunden för nya strategier att bekämpa cancerceller.

För att kunna växa snabbt är cancertumörer beroende av att transportproteiner jobbar på högvarv med att föra in sockerarter och andra ämnen som krävs för cellens ämnesomsättning. En möjlig behandlingsstrategi vore därför att blockera några av de transportörer i cellmembranet som fungerar som bränslepumpar, för att på så sätt svälta ut och döda cancercellerna.

En viktig grupp membrantransportörer är GLUT-familjen, som plockar in glukos och andra sockerarter i cellen.

Glukos är en av de viktigaste energi­källorna för cancerceller och GLUT-transportörer har visat sig spela en central roll för tumörtillväxt i många olika sorters cancer. I den aktuella studien har forskare från Karolinska Institutet i detalj studerat hur transporten går till i proteinet XylE, från Escherichia colibakterien, vars funktion och struktur är mycket lik GLUTtransportörer hos människa. Forskarna har för första gången beskrivit hur proteinets struktur ändrar sig mellan två olika lägen när det binder och transporterar en sockerartsmolekyl.

– Genom att i detalj visa de strukturella egenskaperna hos de delar av membrantransportören som binder sockerarten, öppnar vår studie upp möjligheterna för att på ett effektivt sätt utveckla helt nya substanser som kan hämma GLUTtransportörer. Information om transportproteinets struktur möjliggör utveckling av bättre läkemedel på kortare tid.

Sådana GLUT-hämmare skulle potentiellt kunna användas för att behandla cancer i framtiden, säger Pär Nordlund

Pär Nordlund.

vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, en av forskarna bakom studien.

Studien kan få betydelse inte bara för cancerforskning utan även inom diabetesfältet. GLUT har nämligen en nyckelroll i diabetes, eftersom insulin verkar genom att aktivera upp­taget av glukos från blodet via GLUT-transportörer i cell­membranet.

GLUT och den studerade XylE-transportören ingår i den mycket stora gruppen metabolittransportörer som benämns Major Facilitator Superfamily, MFS, som är viktig både i många sjukdomsförlopp och för upptaget av läkemedel i celler.

– Många aspekter när det gäller molekylära mekanismer för GLUTtransportörers funktion är troligtvis generella för många medlemmar av MFSfamiljen, som är inblandade i ett brett spektrum av sjukdomar utöver cancer och diabetes, säger Pär Nordlund.

Förutom membrantransportörer, som detaljstuderats i den aktuella studien, löper många olika membranproteiner genom cellernas ytmembran.

Deras betydelse för cellfunktion och läkemedelsutveckling har uppmärksammats tidigare, bland annat genom de Nobelpris som tilldelats forskare som genom mekanistiska och strukturella studier kartlagt funktionen hos två andra stora membranproteinfamiljer, G-proteinkopplade receptorer respektive jonkanaler. Den aktuella studien har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, European Molecular Biology Organization (EMBO) och The Danish Council for Independent Research.

HH Källa: Karolinska Institutet

Markörer för prognos och kemoterapisvar vid bröstcancer Varje år insjuknar mer än 8 000 kvin­ nor i Sverige i bröstcancer, och 1 400 kvinnor dör i sjukdomen trots att de flesta idag får medicinsk behandling efter kirurgi och strålbehandling.

Därför är det viktigt att hitta fler faktorer som kan bidra till en skräddarsydd risk­ bedömning och behandling, och göra att man undviker ineffektiva behandlingar med mycket biverkningar.

44

#4/5 2013

Marie Klintman från Avdelningen för onkologi i Lund har forskat på detta område. Hon har bland annat studerat en faktor kallad TIMP-1 (tissue inhibitor of metalloproteinases 1), som visat sig kopplad till en dålig prognos. Hennes studie stämmer med de tidigare studierna, eftersom den visade ett samband mellan höga värden av TIMP-1 och sämre svar på den vanligaste kemoterapin. Denna faktor skulle därför kunna användas för att finna

patienter som behöver annan kemoterapi.

En annan studie i avhandlingen handlar om en markör för celldelning, Ki67, som är en riskmarkör för en viss typ av tumörer.

Marie Klintmans fynd har bidragit till att man ändrat i de regionala behandlings­ riktlinjerna för bröstcancer.

HH Källa: Lunds universitet

forskning och utveckling

Forskare kartlägger 20-åriga kvinnors alkoholvanor Unga kvinnor rapporterar allt mer stressrelate­ rade besvär. Nu ska en studie vid Sahlgrenska akademin kartlägga om det även påverkar alko­ holbruket hos yngre kvinnor i Göteborg.

I januari startade Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet en ny omgångav den mycket uppmärksammade WAG-studien (Women and Alcohol in Gothenburg). Drygt 1 200 kvinnor mellan 20 och 45 år kommer då att intervjuas om sin psykiska hälsa, arbetssituation, alkoholkonsumtion, stress, prestationskrav och familjesituation.

När studien inleddes i mitten på 1980-talet var kunskapen om kvinnors hälsa och alkoholkonsumtion dålig. Idag har studien resulterat i sju avhandlingar och flertalet vetenskapliga publiceringar.

– Genom att vi fått följa samma kvinnor vid olika tillfällen i livet har vi idag en betydligt bättre bild av hur kvinnors alkoholvanor, livssituation och hälsa hänger ihop. Kunskapen har kommit till nytta inte minst i utformningen av förebyggande insatser på olika nivåer i samhället, säger Gunnel Hensing, forskare vid Sahlgrenska akademin.

WAG-studien har bland annat visat att kvinnor som i låg

S

Gunnel Hensing

HH Källa: Sahlgrenska akademin

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

grad anser sig vara tävlingsinriktade, dominanta och ha en stark vilja har en större risk för att utveckla ett alkoholmissbruk. Göteborgsforskarna har också visat att kvinnor ofta lyckas ta sig ur sitt alkoholmissbruk utan att ta kontakt med vården.

I årets studie kommer forskarna inkludera en helt ny grupp i kartläggningen, bestående av 20-åringar som bor i Göteborg.

– Sedan slutet av 1980-talet har yngre kvinnors utbildningsnivå ökat kraftigt, precis som deras alkoholkonsumtion och förekomsten av stressrelaterade symptom. Därför har vi involverat yngre kvinnor och kompletterat studien med frågor om stress, självbild, prestationsbaserad självkänsla och balansen mellan arbete och familjeliv, säger Gunnel Hensing.

sid. 57!

Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #4/5 2013

45

Medicinnotiser

Strokedrabbade får fel vård Av de som vårdades för stroke under 2011 var det 2 700 personer som inte fick vård på en särskild strokeenhet, trots att Socialstyrelsens riktlinjer ger det högsta prioritet. Det visar nya beräkningar som Hjärt-Lungfonden presenterar.

– Det är avgörande att snabbt komma till sjukhus och få rätt behandling för att minska skadorna på hjärnan. Därför är det allvarligt att så många inte får vård på strokeenhet, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för HjärtLungfonden.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas 30 000 personer och hälften av dem dör eller får svåra funktions­ nedsättningar. Av de 24 900 personer som vårdades för stroke 2011 var det hela 2 700 personer som inte fick vård vid en strokeenhet. Det innebär att 11 procent av de strokevårdade inte

fick den prioriterade behandlingen. Det visar nya beräkningar av statistik från Riks-Stroke, Nationella kvalitetsregistret för stroke.

Socialstyrelsen avråder från att personer som drabbas av akut stroke vårdas på vanliga vård­ avdelningar. Att den som drabbas av stroke får både akut omhändertagande och rehabilitering på en särskild strokeenhet ges högsta prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. Att få rätt vård snabbt kan minska skadorna av en stroke. Skadan i hjärnan utvecklas efter hand under de första timmarna och dygnen efter insjuknandet.

– Forskning har visat att fler människor räddas från bestående skador med rätt rehabilitering. Det borde vara en självklarhet för alla strokedrabbade att få nytta av forskningsframstegen, både när det gäller rehabilitering och akut vård, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska Institutet.

Nils Wahlgren.

HH

Portvin, choklad och lite olivolja Är du glad, modig, agerar moraliskt och utan ånger?

Då har du chans att bli riktigt gammal.

Dricker du dessutom portvin, äter choklad och får i dig lite olivolja varje dag? Då kan du, med mycket tur och vilja, kanske bli hela 122 år gammal.

Det var i alla fall så hon levde fransyskan Jeanne Louise Calment som hade fyllt 122 år när hon dog i Paris 1997.

I ”Receptfritt i praktiken” punktbelyser vi några stora problemområden som många bottnar i vår kost och livsstil. Det handlar bland annat om magen och olika kostrekommendationer – vilken är den ”rätta”?

Finns det över huvud taget något rätt? Vi försöker också ge instrumentell information om egenvård vid exempelvis prostataproblem, klimakteriebesvär samt vid lättare depressioner och nedstämdhet.

Birger Jarlsgatan 55, 111 45 Stockholm Telefon: 08-545 411 60 www.svenskegenvard.se

Beställ boken via vår hemsida www.svenskegenvard.se alternativt mejla till Ann Wahlgren, ann@svenskegenvard.se.

Boken kostar 75 kronor styck, inkl moms plus porto. (Riktpris i butik 175 kr)

46

#4/5 2013

medicinnotiser

Kraftiga skillnader i väntetider vid akuterna Socialstyrelsen har kartlagt väntetiderna för vuxna på akutmottagningarna vid landets sjukhus första halvåret 2012. Den totala tiden för ett genomsnittligt besök på akuten varierar från 2 timmar och 10 minuter i Norrbottens läns landsting till 3 timmar och 40 minuter i Uppsala läns landsting. Men det är inte ovanligt att patienter tillbringar betydligt fler timmar på akuterna.

Även när det gäller snittiden patienterna måste vänta på att bli bedömda av läkare skiftar landstingens resultat, från 29 minuter till 1 timme och 12 minuter.

– Det ska inte behöva vara så här stora skillnader över landet.

Jämförelserna visar att det finns utrymme för flera landsting att korta sina väntetider. Lång väntan kan innebära medicinska risker och det är viktigt att följa utvecklingen noga. Därför är vår målsättning att landstingen från 2014 ska rapportera in sina väntetider till oss månadsvis, säger Mats Granberg, utredare på Socialstyrelsen.

Nästan alla landsting har satt upp egna gränser för hur länge en patient maximalt ska behöva vistas på en akutmottagning, vanligtvis fyra timmar. Men inget landsting har klarat att leva upp till målen.

Mellan 15 och 44 procent av besöken överskrider tidsgränsen 4 timmar.

Jäm­förelser med en tidigare mätning från 2010 tyder även på att väntetiderna generellt blivit något längre.

Problem med joursystem och läkarbemanning, överbeläggningar på sjukhusens vårdavdelningar och stor tillströmning av patienter med lindriga åkommor är de vanligaste orsakerna bakom långa väntetider enligt landstingen själva.

– Det ständigt ökande antalet patienter kan också vara del i förklaringen. Ett högt tryck på akuten kan signalera brister i andra delar av vårdsystemet. Ett sätt att minska trycket kan vara att se över om patienterna verkligen får den hjälp de behöver från exempelvis vårdcentralerna eller äldreomsorgen, säger Marianne Hanning, utredare på Socialstyrelsen.

Utvärderingen visar också att patienter över 80 år i snitt vistas ungefär 20 minuter längre än andra åldersgrupper på akuten. På Södersjukhuset i Stockholm tar ett genomsnittligt akutbesök för en person över 80 år nästan fem timmar.

– De äldre bedöms av läkare tidigare än andra men blir kvar på akuterna längst, trots att de flesta sen ändå måste läggas in på sjukhuset för fortsatt vård. En fjärdedel av akutmottagningarna har på senare år infört snabbspår för de mest sjuka äldre så att de direkt kan slussas till rätt plats inom vården. Fler sjukhus borde följa deras exempel, säger Mats Granberg.

En stor del, runt tre av fyra akutmottagningar har snabbspår för stroke, höftfraktur och hjärtinfarkt.

Trombolys på röntgen ska ge snabbare vård vid stroke Strokedrabbade patienter på Akademiska sjukhuset får numera propplösande behandling (trombolys) redan på röntgen, i stället för som tidigare på en strokeavdelning. Med det nya arbetssättet räknar man med att korta insatstiden med 20 minuter.

– Väntetiden på trombolys är i dag en timme på Akademiska vilket motsvarar riksgenomsnittet, men vårt mål är att erbjuda patienterna ännu snabbare vård. Vid stroke är det minuter som räknas. När stroke orsakas av blodpropp i hjärnan dör ungefär två miljoner hjärnceller varje minut, säger Örjan Nordmark, neurolog och processledare för Rädda hjärnan.

På Akademiska sjukhuset vårdas drygt 600 patienter för stroke varje år. Det innebär nästan två patienter varje dygn. Av dessa får cirka tio procent trombolys. Det som avgör är om stroken orsakats av blodpropp eller blödning i hjärnan, samt tiden som förflutit från första symtomen tills patienten kommer in till sjukhuset för snabb diagnos och behandling.

Statistik från SKL:s Öppna jämförelser visade hösten 2012 att landstinget i Uppsala län hade den högsta överlevnaden i Sverige för män som drabbats av förstagångsstroke. Bidragande till de goda resultaten är en välfungerande vårdkedja som inkluderar ambulansen med förvarning till akuten.

– För trombolysbehandling ska det helst inte ha förflutit mer än tre och en halv timme från första symtom. Efter fyra och en halv timme är det för sent. Även när stroken orsakats av blödning i hjärnan är tiden en viktig faktor för utgången av en operation som syftar till att få stopp på blodflödet, säger Örjan Nordmark och fortsätter: – Att lära sig känna igen de vanligaste symtomen och larma tidigt kan vara helt avgörande. Därför är den pågående nationella strokekampanjen med satsningen på AKUT-test oerhört viktig.

Strokekampanjen initierades av Sveriges landsting och regioner och pågår 2011-2013. Ett viktigt syfte är att fler ska lära sig känna igen symtom på stroke och larma direkt. I kampanjen sätts bland annat fokus på det så kallade AKUT-testet. Vid en sammanräkning hösten 2012 hade drygt 143 000 personer gjort testet på kampanjens webbplats. Kampanjens mål är att halvera tiden från symtom till larm.

Källa: Akademiska sjukhuset

HH Källa: Socialstyrelsen

#4/5 2013

47

medicinteknik

Karolinska sjukhuset inviger nytt röntgen­ system med 50 procent lägre stråldos för behandling av hjärt- och kärlpatienter Kärlröntgen, angiografi, hör till de allra viktigaste verktygen för diagnos och behandling av hjärt- och kärlsjukdomar.

Lab 3 Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset inviger nu ett nytt Angiosystem med den absolut senaste tekniken. AlluraClarity är namnet den revolutionerande röntgen­teknik som Philips har utvecklat i samverkan med Neuroröntgen vid Karo­linska Universitetssjukhuset. Genom att drastiskt reducera röntgendosen med mer än femtio procent ökar både patientsäkerheten och möjligheterna till avancerade interventionella ingrepp.

Patienter och personal utsätts för höga doser röntgenstrålning när behandlingar ofta kan sträcka sig över flera timmar. Det nya systemet används framför allt vid behandling av patienter som drabbats av kärlkramp och hjärtinfarkt där man till exempel utför så kallad ballongsprängning. Men även vid kirurgiska ingrepp som byte av hjärtklaffar.

– Vi är angelägna om att ge våra patienter avancerad interventionell

behandling med bästa förutsättningar och resultat. Den nya tekniken som reducerar stråldos till hälften för både patient och personal, ligger helt i linje med vår ambition att bevara och stärka patientsäkerheten, säger Magnus Settergren, överläkare interventionell kardiologi, Karolinska Universitetssjukhuset.

– AlluraClarity är en helt banbrytande teknik och den är resultatet av ett forskningssamarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Tidigare har lägre dos av röntgenstrålning automatiskt betytt sämre bildkvalitet, men nu har vi lyckats att kombinera låg strålning med bra bildkvalitet. Det upplever vi som en stor seger och framför allt värnar det om säkerhet för både patient och personal, säger Johan Sangell, produktspecialist vid Philips Healthcare.

HH

Forskning om stroke har sparat 78 miljarder Samhället har vunnit motsvarande minst 78 miljarder kronor i ökad hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga tack vare de senaste årtiondenas forskningsframsteg inom strokevården. Det visar nya beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

– Den medicinska forskningen är en god investering, inte bara för de drabbade och anhöriga, utan för hela samhället, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Varje år drabbas cirka 30 000 personer i Sverige av stroke. Det är en folksjukdom som medför stora kostnader, bland annat för vård och omsorg, minskad arbetsförmåga och ökad sjukfrånvaro. Framgångar inom strokeforskningen har därför, utöver räddade liv och minskat lidande, gett en samhällsvinst i form av hälso- och produktionsvinster.

48

#4/5 2013

Den förbättrade strokevården har gett ökad hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga till ett värde motsvarande minst 78 miljarder kronor under de senaste 30 åren. Särskilda strokeenheter på sjukhusen är den åtgärd som bidragit mest med ett värde motsvarande minst 31 miljarder kronor. Det visar beräkningar i en kommande rapport som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-Lungfonden är i dag den största enskilda finansiären av hjärt-kärlforskning i Sverige. Med hjälp av gåvor från svenska folket kunde Hjärt-Lungfonden förra året dela ut 180 miljoner kronor till forskning.

– Vi har långt kvar till målet och därför fortsätter vi att samla in pengar till forskning. Om forskningen får fortsätta kan vi se fram emot betydelsefulla framsteg även kommande decennier, säger Staffan Josephson.

HH

medicinteknik

Svar på borrelia inom 10 minuter med självtest

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Varje år insjuknar över 10 000 svenskar i Borrelia på grund av fästingbett. Sjukdomen kan leda till svåra skador på leder och nervsystem och i värsta fall förlamning.

Det är därför viktigt att upptäcka smittan i ett tidigt skede då den fortfarande kan behandlas med antibiotika. Ett sätt att upptäcka smittan i tid är att testa fästingen direkt efter bettillfället. Bär fästingen på borreliabakterier finns risk att dessa överförts. Idag finns det snabbtest som inom 10 minuter kan avgöra om fästingen du nyss blivit biten av är bärare av borreliasmitta.

Den långa vintern har gett fästingarna mer tid att föröka sig och i takt med att snötäcket försvinner spås det att antalet fästinga kommer explodera. Den svenska fästingen är värddjur för en rad sjukdomar som kan överföras till människor och djur vid bettillfället. De två vanligaste fästingburna sjukdomarna är TBE och Borrelia. TBE är ett virus som går att skydda sig mot med hjälp av vaccin.

Borrelia är en bakterie som det idag inte finns något skydd emot.

Snabbtestet tar bara Blir man biten av en fästing och smit- 10 minuter. tad av borrelia är det viktigt att snabbt få antibiotikabehandling för att minska risken för att bli allvarligt sjuk.

Många känner till att borrelia kan yttra sig i en ringformad hudrodnad runt själva bettet. Mindre känt är att rodnaden visar sig först 1-4 veckor efter bettet, och ibland inte alls.

Symtomen för borrelia kan vara diffusa och svåra att tyda som till exempel allmän trötthet, ont i leder och huvudvärk. Det gör att man kan bära på sjukdomen under en längre tid innan man får rätt diagnos och viktig antibiotikabehandling.

– Med vårt nya snabbtest kan man på bara 10 minuter se om fästingen är smittad av Borrelia, säger Marie Thorneus, Produktansvarig för Trix Borreliatest hos Swereco Group AB. Vet man med sig att man blivit biten av en borreliasmittad fästing finns det anledning att vara extra uppmärksam för annars diffusa symtom så som huvudvärk och stelhet. Ju snabbare man kan koppla ihop dessa symtom med borreliasmitta desto snabbare kan man få rätt behandling.

Fästingen är ett litet spindeldjur som börjar sitt liv som en liten larv och utvecklas till ett vuxet djur på 3-4 mm. Fästingen suger blod 2 gånger i sitt liv, första gången för att själv kunna växa till sig och andra gången då den skall lägga ägg. Fästingen kan suga blod från alla varmblodiga djur vilket kan vara allt från sorkar, hundar, rådjur och människor. Fästingen trivs bäst på fuktiga platser, gärna där det finns gott om lövskog, man hittar den oftast sittande på ett grässtrå eller på bladen i lågt växande buskar och träd.

Man brukar räkna med att fästingsäsongen i Sverige är från mars till oktober, då det lilla djuret vill ha en temperatur på över plus 5 grader.

HH

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcff.se #4/5 2013

49

Positiva effekter på Q10 och selen i kombination Studien initierades av forskarna på Linköpings universitet och Karolinska Institutet samt Pharma Nord.

Företaget Pharma Nord, som med kunskaper och dokumentation över hur mycket selen och Q10 som tas upp i kroppen, hjälpte till med piller och kapslar.

En svensk studie visar att tillskott av antioxidan­ terna Coenzym Q10 och selen minskar risken för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Det är första gången någon undersökt effekterna av Q10 och selen i kombination.

Överläkare Urban Alehagen, docent i kardiologi vid Linköpings universitet, har tillsammans med bland andra professor Anders Rosén, Hälsouniversitetet, samt professor Mikael Björnstedt på Karolinska Institutet studerat effekterna av en kombinationsbehandling med Q10 och selen i en grupp med äldre människor.

– Det är känt sedan länge att kroppen behöver Q10 i aktiv form. För att det ska vara aktivt behövs närvaro av selen, säger Urban Alehagen.

I de nordiska länderna råder stor brist på selen i jorden.

När det inte finns naturligt i jorden, blir det också selenbrist i maten vi odlar. Slutsatsen blir att vi får i oss för lite selen.

Selen är ett mineral som stärker immunförsvaret och har stor betydelse för vår hälsa.

Det var den senaste istiden som praktiskt taget tömde våra jordar på selen. Moderna jordbruksmetoder och konstgödning har ytterligare minskat nivåerna.

– Både Q10 och selen är nödvändiga för att våra celler ska fungera. Selen medverkar i utvecklingen av cellerna så att det inte bildas tumörer. Selen är också involverat i immunförsvaret och minskar inflammation som kan finnas i kroppen. Q10 är effektivt mot åderförkalkning och har även andra hjärtspecifika egenskaper. Vid hjärtsvikt har man funnit låga nivåer av Q10. Q10 skapas i kroppen i unga år, men när vi når 80-årsåldern är produktionen sänkt till hälften. Därför behöver vi både Q10 och selen som tillskott till vår mat, säger Urban Alehagen.

Selen är ett mineral som finns i kroppens alla celler, mest koncentrerat i lever, njurar och bukspottkörtel. I Skandinavien är jordarna mycket selenfattiga och vi i Norden har bara hälften så mycket selen i blodet som befolkningen i USA. Vi behöver inte mycket, men behovet täcks inte av vanlig mat utan vi behöver selen som kosttillskott.

Som en viktig antioxidant förhindrar selen fria radikaler och för tidigt åldrande. Det förstärker effekten av vitamin E och förnyar vitamin C. Selen stärker immunförsvaret, hjärtat och andra muskle och förebygger stress.

Kroppen tar upp organiskt selen bättre än oorganiskt.

Selen finns i: Smör, njure, paranötter, fullkornsbröd.

50

#4/5 2013

Tre frågor ställdes inför studien

Studien, som han och kollegorna genomförde, pågick i fem års tid och genomfördes på 443 personer boende i Kinda kommun i Östergötland och var mellan 70 och 80 år när studien påbörjades. Varje person åt tillskotten i 48 månader. Doseringen var 200 milligram Q10 och 200 mikrogram selen per dag.

Halva gruppen åt placebo, sockerpiller, den andra halvan åt aktiv substans. Varken deltagarna eller forskarna visste vem som fått vilka piller.

Forskarna ställde sig tre frågor inför arbetet med studien: 1. Kan man med Q10 och selen påverka hjärtdöd?

2. Kan man påverka hjärtats funktion?

Urban Alehagen.

3. Kan man påvisa minskad stress i hjärtat?

Alla frågorna besvarades och svaret när det gäller dödlighet i hjärtsjukdomar var resultatet överraskande bra. Risken för hjärtdöd sänktes med 54 procent för dem som åt tillskotten jämfört med gruppen som fick placebo. I faktiska siffror betydde det att 5,9 procent av dem i Q10- och selengruppen dog. I placebogruppen dog 12,6 procent under studien.

Forskarna kunde också se att hjärtfunktionen förbättrades och stressmarkörer i hjärtat minskade.

– Detta är ändå en liten studie och den behöver följas av fler, säger Urban Alehagen.

HH Källa: LiveLife/Kaijsa Eiworth

Coenzym Q10 är ett vitaminliknande ämne som förekommer överallt i naturen och finns i hela kroppen, mest i hjärta, lever och immunförsvaret. När vi blir äldre minskar Q10 i kroppen och brist påverkar hälsan. Personer med hjärt- och kärlsjukdomar har ofta låga nivåer av Q10 i hjärtat. Q10 är bundet till varenda cell i kroppen där vi har mitokondrier, små kraftstationer som med hjälp av vitamin E och selen producerar Q10 i kroppen. Q10 ökar energin, stimulerar immunförsvaret att stå emot virusoch bakterieinfektioner och motverkar tandlossning.

Källor för Q10 i maten: Sardiner, makrill, sojaolja, hjärta från gris och nöt, kyckling, spenat.

Fler levde längre med Q10 och selen % 14 12 10

12,6%

8 6

5,9%

4 2 0

Sockerpiller

Aktiv substans

Av 443 personer fick 222 sockerpiller och 221 fick Q10 + selen. 28 personer, av de som fick socker­ piller avled, 12,6 procent.

I gruppen som fick selen + coenzym Q10, avled 13, alltså bara 5,9 procent.

Missa inte vå r nya hemsida –

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerligt aktuella medicinska n yheter.

Varmt välko mna!

#4/5 2013

51

Bokerbjudande till alla Prenumeranter Ditt pris per bokpaket

100 kr in kl. moms och frakt!

Fyll i och skicka in till oss på: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er på: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

beställning av . . . . . . . . . . . . . . . . . . bokpaket Pottholzt, pris 100 kr/paket inkl. moms och porto! Skicka faktura! namn InstItutIon/Företag adress postadress

T&M Media AB

teleFon

Fiskvik 100

e-post

820 70 Bergsjö

Carolina och Ann-Britt

Årets Bröstvänner 2013 Den 7:e maj 2013 tog Ann-Britt Peterson och Carolina Welin emot utmärkelsen Årets Bröstvän på van der Nootska Palatset i Stockholm. Priset, som sedan 2006 delas ut av bröstcancersajten Breastfriends.se, går till en privatperson samt någon inom cancervården som på ett särskilt sätt stöttat bröstcancerdrabbade kvinnor.

Det var en varm sommardag uppe i Abisko-fjällen. Ann-Britt Peterson från Ljungby var ute och vandrade med väninnor, som de brukade göra. Men den här gången var inte allt som det brukade. Brösten gungade olika och en senare under­ sökning visade på en tumör i ena bröstet.

Ann-Britts engagemang för kvinnor med bröstcancer sträcker sig från 1997, året efter det att hon själv blev sjuk. Det började med vattengympa i Bröstcancerföreningen Viktorias regi och har fortsatt med insamlingar, försäljning av Rosa Bandet-föremål, informationsmöten, kurser och utbildningar.

– Alla ska få chansen att bli friska. Jag känner en stor tacksamhet för mina bonusår som jag har fått. Jag har också haft tur och sluppit återfall. Då är det naturligt för mig att hjälpa andra som hamnar i samma situation som jag hamnade i, säger Ann-Britt Peterson.

Psykosyntesterapeut

Från vänster: Carolina Welin och Ann-Britt Peterson. Foto: Anneli Nygårds

Carolina Welin som bor i Stockholm är utbildad i gestaltterapi samt diplomerad psykosyntesterapeut och arbetar med att hjälpa människor som vill komma igen efter perioder av svårigheter, kris eller sjukdom. Genom sina egna erfarenheter av bröstcancer, stöttar hon andra på deras väg tillbaka efter bröstcancer genom samtals­grupper, inspirationskvällar och Mitt i livet-veckor på Mases­gården i Dalarna.

– Att få en cancerdiagnos är fullständigt meningslöst, det är bara förfärligt. Men när man väl har fått den och ska ta sig igenom och tillbaka, så kan ny mening uppstå. Vi människor är meningssökande varelser och på den vägen behöver man hjälp och man behöver träffa andra och få vara kreativ tillsammans. Sådana forum och mötesplatser vill jag vara med och skapa.

Utmärkelsen Breast Friends går till en privatperson och någon inom vården som genom sitt engagemang på ett all­ deles särskilt sätt stöttat bröstcancerdrabbade kvinnor.

– Det är viktigt att uppmärksamma stora insatser som många gånger görs i det tysta, men som för den enskilde personen kan vara ovärderliga, säger Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande för Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, och medlem i Breast Friends-juryn.

Utmärkelsen Årets Bröstvän

Årets Bröstvän nomineras av allmänheten. Pristagarna utses av juryn Elisabet Lidbrink, överläkare på Radiumhemmet, Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande för Bröstcancer­ föreningarnas Riksorganisation, BRO, samt Cecilia Wilhelmsson, skådespelerska och Årets Bröstvän 2006.

Priset består av ett diplom, en blomsterbukett och ett special­designat smycke värt cirka 5 000 kronor.

Håkan Hedin #4/5 2013

53

Viktig information till alla läsare och prenumeranter!

Vi skickar i dagarna ut prenumerationsavier till alla er som idag har medicinsk access. Vi uppskattar om ni/du kontaktar oss innan vi skickar ut avier, så att vår prenumerationsavdelning har rätt faktureringsadress, samt rätt mottagaradressat! om ni arbetar inom landsting eller kommun behöver vi referens till er/din arbetsplats. om arbetsgivaren inte vill betala för er prenumeration på medicinsk access, men önskar göra det själv, kan du beställa prenumerationen till din bostad. mejla till info@tmmedia.se och meddela ditt kund/Id-nummer samt vad du vill göra med din prenumeration!

Medicinsk access skribenter och redaktion kommer att ge dig en tidning fylld med intressanta reportage och artiklar. Medicinsk access har ny design sedan nr 3-2013. Vi har även lanserat vår nya hemsida: www.medicinskaccess.se, där kan du läsa nyheter som inte finns med i tidningen. Vi tar gärna emot nyheter till vår nyhetsavdelning: redaktion@medicinskaccess.se. Efter nr 4/5 gör vi sommaruppehåll och återkommer med nästa nummer i september. Om du ännu inte förnyat din prenumeration, gör det snart, annars riskerar du bli utan tidning! oberoende Tidskriften Medicinsk access står oberoende i förhållande till läkarkår, industri, organisationer och politiska partier. Det ger tidskriften frihet och ett visst svängrum.

Medicinsk access är en populärvetenskaplig tidskrift och är Sveriges största oberoende medicinska tidskrift. Skribenterna står för sin egen kunskap och erfarenhet inom sina respektive verksamhetsområden. Medicinsk access utkommer med 7-10 nummer om året. Här hittar du begripliga och intresseväckande artiklar om allt från människans minsta beståndsdelar till det utomkroppsliga. Alla sjukdomar från livets uppkomst och dagens behandlingsterapier tas upp i varje nummer.

I tidningen möter du Sveriges och kanske världens mest framstående forskare, läkare, med fler. Vi har ett flertal från professionen som medverkar kontinuerligt i varje nummer som delger sina erfarenheter om dagens behandlingsformer och ny medicinsk teknik.

Medicinsk access har bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Vi publicerar dagligen nyheter samt artikelarkiv: www.medicinskaccess.se Vi har sedan 1991 medverkat och utgivit medicinska tidskrifter.

Välkommen till ett nytt år med tidningen!

Ansvarig utgivare

Chefredaktör

Tord Amré tord@medinskaccess.se

Håkan Hedin hakan@medicinskaccess.se

Medicinsk access utges av T & M Media AB Tel. 0652-151 10 www.medicinskaccess.se

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • www.MEDICINSKACCESS.SE

Medicinsk access är Sveriges största oberoende medicin­ tidskrift.

Medicinsk access kommer ut med 7 till 10 nummer per år.

Varje nummer har intressanta artiklar om erfarenhet och kunskap inom medicin och hälsa. Nyheter, medicinsk teknik, ny forskning, debatt samt gästledare har blivit signum för innehållet. Medicinsk access har bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss på: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er på: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

namn InstItutIon/Företag adress postadress

T&M Media AB

teleFon

Fiskvik 100

e-post

820 70 Bergsjö

Bokklubben KOL – Våga skaffa ett bättre liv Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

170:-

150:-

150:-

150:Magens språk Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

56

#4/5 2013

NY!

Diabetes hos barn och unga Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – Dödsängelns budbärare Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:Välfärdens ohälsa Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

170:Prostata­ cancer Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostata­cancer.

Ord. pris 198:-

150:Candida och andra svampar i våra kroppar Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

100:-

150:-

180:Omega-3revolutionen Olle Haglund Ny aktuell bok om fettsyrornas stora betydelse vid hälsa och sjukdom. Den allra senaste forskningen, om förekomst, orsaker, och behandling.

Ord. pris 220:-

150:Sömnens betydelse för hälsa och arbete Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

150:Friterad orm i Guangzhou Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

Vill ha barn Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

Om bakterier och bakterie­ sjukdomar Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

170:Reumatism Johan Frostegård I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera – kunskap som är viktig för patienten.

Ord. pris 198:-

30:Rössners ABCbok om hälsa Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen?

Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras.

Ord. pris 196:-

Pottholzt funderingar Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters män­niskor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest be­fängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

50:-

Pottholzt andra funderingar Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

75:-

100:Kallet döden kärleken Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bom­hus utanför Gävle som trots mot­stånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuk­sköterska.

Ord. pris 150:-

Handbok för klinisk Genus­medicin Karin SchenkGustafsson, De­ Cola, Pfaff, m.fl.

Genusmedicin är ett viktigt nytt område i hälsa och sjukdom.

Biologiska och sociala faktorer som ligger till grund för mot­ tagligheten för sjukdomar och dess konse­ kvenser.

Ord. pris 695:-

490:-

170:-

170:-

180:-

40:-

170:-

Bröstcancer Jonas Bergh m.fl. Karolinska Institutet Boken ger en detaljerad överblick av vad bröstcancer är, hur sjukdomen botas och vad den framtida forskningen koncentreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer?

Ord. pris 198:-

Melanom Yvonne Brand­ berg m.fl.

Karolinska Institutet Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor.

Ord. pris 198:-

Framtidens farliga smitta – hur kan vi skydda oss Britta Wahren och Patrik Wahren Vi lever som i ett moln av virus och bakterier.

Mikroorganismer muterar och blir farligare.

Ord. pris 250:-

Outsidern: min fars kamp med galen­ skapen Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

Alzheimer Forskare vid Karolinska Institutet Bokens författare är forskare som ägnar sig åt att försöka förstå denna sjukdom – vad händer i hjärnan hos den som är sjuk, vilka riskfaktorer leder till att Alzheimer bryter ut.

Ord. pris 198:-

Leverans­ villkor: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, pris­ändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652151 90 eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Pottholzt andra funderingar

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Kallet, döden kärleken

st Sömnens betydelse...

st Omega-3-revolutionen

st Bröstcancer

st Diabetes hos barn...

st Reumatism

st Melanom

st Vill ha barn

st Rössners ABC-bok

st Evidensbaserad medicin...

st TBC – Dödsängelns...

st Handbok för klinisk...

st Outsidern: min fars kamp...

st Om bakterier...

st Allt om Omega-3

st Alzheimer

st Magens språk

st Pottholzt funderingar

st Framtidens farliga smitta

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

namn Institution/Företag adress postadress

T&M Media AB

telefon

Fiskvik 100

e-post

820 70 Bergsjö #4/5 2013

57

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funde­ ringar.

Pottholzt andra funderingar om… …FULLÄNDAD COLOSKOPIUNDERSÖKNING

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Smycka ditt hem, kontor, mottagning eller väntrum med välgjorda handmålade kopior, olja på duk, från de stora mästarna.

Förgyll arbetsmiljön med historiska konstverk.

Kröyer Hip, hip hurra

50 % rabatt på tavlor och ramar www.nastanakta.se

58

#4/5 2013

Telefon 070-6702671

Klimt Kyssen

Sittkissare Cernitol behandlar vattenkastningsbesvären vid godartad prostataförstoring. Både för dig som redan sitter ner och för dig som funderar på att börja.

L Ä S M E R O M G O D A R TA D P R O S TATA F Ö R S T O R I N G P Å W W W . C E R N I T O L . S E Läs bipacksedeln noga före användande. För mer information, se fass.se Produktresumén är uppdaterad 2012-07.

Kontakta läkare innan behandling för att inte missa eventuell bakomliggande allvarlig sjukdom (prostata- eller urinblåsecancer). Om besvären förvärras eller kvarstår i mer än 6 månader ska läkare kontaktas för förnyad bedömning.

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Oestring – lokal östrogenbehandling med låg och jämn frisättning 1

•

Dokumenterad effekt på urogenitala symtom såsom torrhet, klåda, sveda, dyspareuni, täta urinträngningar och recidiverande urinvägsinfektioner2–5

•

Byts var tredje månad1

OES20120917PSE10 2013

Oestring®(estradiol) är en lokalt verkande vaginalring som utsöndrar 7,5 µg östradiol per dygn. Oestring, som byts var tredje månad, ger en jämn och kontinuerlig dos.

Ref: 1. Oestring SPC. 2. Smith P et al. Maturitas 1993; 16: 145–54. 3. Lose G. et al. Br J Obstet Gynecol 2000; 107: 1029–34.

4. Hormonbehandling i Klimakteriet, ARG-Rapport 2010, nr 67, sid 46. 5. Eriksen Bjarne, Am J Obstet Gynecol, Vol 180, Number 5, May 1999, 1072–1079.

Oestring® (estradiol) RX. Ingår i läkemedelsförmånen, se www.fass.se. Indikation: Substitutionsterapi vid lokal östrogenbristsymtom. Förpackningar och styrkor: Vaginalinlägg 7,5 mikrog/24 timmar. 1 styck foliepåse. Datum för översyn av produktresumén: 2013-03-12. För ytterligare information: www.fass.se och www.pfizer.se

För en bra känsla

Pfizer AB. 191 90 Sollentuna. 08-550 520 00. www.pfizermedica.se/gynekologi. www.oestring.se