Medicinsk access 1-12

TARMSJUKDOMar: Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom.

Av Susanna Jäghult

Vetenskaplig, oberoende medicinsk tidskrift

Kroniskt trötthetssyndrom ett svårbehandlat tillstånd Olle Haglund

Aktuellt om sömnmedicin och RLS Sten Sevborn

sällsynt sjukdom: Nytt läkemedel godkänt för behandling av Skelleftesjukan.

Av Cattis Grant

med medicinteknik

Referat från åttonde nordiska Parkinsonfördjup­ ningsmötet

Helena Nordlund

Nr 1 2012 Årgång 8

Gästledare: Strokevården får underkänt på flera områden.

Av Sven Andréasson

Ett nytt perspektiv på livet med multipel skleros (MS) • 52% reduktion av skovfrekvens (ARR), jämfört med interferon beta 1-a i.m, i en 1-årig studie 1, 4 • Signifikant mer effektiv jämfört med placebo i en 2-årig studie 2, 4 • En välstuderad säkerhets- och tolerabilitetsprofil 1, 2

MER OM MS PÅ MSLIV.SE

• Verkningsmekanism som reversibelt håller kvar lymfocyterna i lymfknutorna 3

GILENYA (fingolimod) 0,5 mg, hårda kapslar, tillhör läkemedelsgrupp ATC-kod L04AA27, Rx. Indikation: Sjukdomsmodifierande behandling i monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros för följande vuxna patientgrupper: Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferon eller patienter med snabb utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros. Dosering: Den rekommenderade dosen av GILENYA är 0,5 mg kapsel peroralt en gång om dagen. Behandling med GILENYA ska inledas och övervakas av en läkare med erfarenhet av behandling vid multipel skleros. Varning/försiktighet: Patientens hjärtfrekvens skall övervakas med EKG avseende arytmi under 6 timmar efter första dos. Under dessa 6 timmar skall även puls och blodtryck tas varje timme. Samma övervakning skall göras om patienten återinsätts på behandling efter mer än två veckors avbrott. Kontrollera blodstatus och perifera lymfocyter innan och under behandling. Fullständig oftalmologisk undersökning ska göras tre-fyra månader efter behandlingsstart, p.g.a. risk för makula ödem. Leverfunktionstest ska göras innan behandlingsstart och följas upp under behandlingen. Särskilda rekommendationer gäller beträffande vaccinering av patienter eller särskilda riskgrupper. Patienter som inte har haft vattkoppor eller vaccinerats mot varicella-zoster (VZV), ska testas för antikroppar mot VZV innan behandling. Vid allvarliga infektioner ska uppskov med behandlingen övervägas. Kvinnor i fertil ålder ska uppvisa negativt graviditetstest och använda effektiv preventivmetod, ej heller amma under pågående GILENYA-behandling och minst två månader efter avslutad behandling. Samtidig behandling med immunosuppressiva medel och antiarytmika klass IA eller III ska undvikas. För mer detaljerad information se produktresumé på www.fass.se. Förpackningar: GILENYA 0,5 mg, 7 och 28 förpackning. Läkemedelsförmån och pris: (F) se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad: GILENYA 2011-12-14, www.fass.se.

Referenser: 1. TRANSFORMS. En ettårig, randomiserad, dubbelblind, dubbeldymmystudie med aktiv kontroll (interferon beta-1a i.m.). Cohen JA, Barkhof F, Comi G, et al.

Oral fingolimod or intramuscular interferon for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med. 2010;362:402-415. 2. FREEDOMS. En tvåårig, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie på 1 272 personer med RRMS. Patienterna fick antingen daglig dos Gilenya 0,5 mg eller placebo. Kappos L, Radue E-W, O’Connor P, et al. A placebo-controlled trial of oral fingolimod in relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med. 2010;362:387-401. 3. Brinkmann V. Sphingosine 1-phosphate receptors in health and disease: mechanistic insights from gene deletion studies and reverse pharmacology. Pharmacol Ther. 2007;115:84-105. 4. Produktresumé 2011-12-14.

Novartis Sverige AB Box 1150, 183 11 TÄBY

GIL201201:36

Bli gästledare i Medicinsk access!

Du når många aktiva läsare genom att publicera dina åsikter i Medicinsk Access. Våra läsare är läkare, sjuksköterskor, forskare, beslutsfattare, läkemedelsindustri, vetgiriga patienter, opinionsbildare och mediafolk inom vård och medicin. Upplagan ligger för närvarande på 18.700 exemplar (TS kontroll) men når ett fyrdubblat antal läsare. Vår policy är att låta personer och organisationer publicera åsikter och politiska vårdkrav i tidningen. Medicinsk Access kommer dock inte att driva gästledarnas eller debattörernas frågor utan det får var och en göra själv. Vi är en oberoende medicinsk tidskrift som låter patientorganisationer, medicinska föreningar, läkarfackliga organisationer, sjuksköterskefackliga organisationer, landstingspolitiker, läkemedelsindustri, apotek och opinionsbildare att komma till tals genom att fritt delta i våra spalter. Vårdfolkets olika röster ger bredd och styrka i tidningen. Välkommen som gästledare, debattör eller artikelförfattare till Medicinsk Access spalter.

Håkan Hedin, chefredaktör

Tidigare gästledare Gästledare från olika organisationer och föreningar inom vård och hälsa har fört fram sina åsikter och politiska budskap i Medicinsk Access. I faktarutor har de också kunnat presentera sina organisationer för läsarna. Mångfald är oberoendets bästa vapen mot passivitet och enfald.

Medicinsk access Nr 4/5 2011 Lars Ettarp Ordförande i psoriasisförbundet.

Medicinsk access Nr 4/5 2011 Tina Knutson Övlt. Leg läkare, Med Dr, Specialist i urologi. Högkvarteret, Insatsstaben, J4 Försvarsmedicin

“... ett helhetsomhändertagande, där syftet inte är att snabbt bota en sjukdom utan att skapa förutsättningar för en så normal livsföring som möjligt.”

“Försvarsmakten har under senare år haft stora svårigheter att rekrytera högspecialiserad legitimerad sjukvårdspersonal till insatsverksamheten.”

Medicinsk access Nr 7 2011

Medicinsk access Nr 7 2011

Susanna Lindvall Ordförande för Parkinsonförbundets Forskningsfond/ Parkinsonfonden

” Att träffa en Parkinson­specialist är också en stötesten då antalet neurologer är oanständigt låg. Antalet borde dubbleras på tio år!”

www.medicinskaccess.se

Åke AndrénSandberg Överläkare, professor, Gastrocentrum kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset ”Den läkare eller sjuksköterska som lyckas avstyra inläggning av en ESBL- eller VRE-patient blir belönad av kollegerna med ett ”det där gjorde du bra ...”

Medicinsk access Nr 6 2011 Katarina Johansson Samordnare Nätverket mot cancer

” Antalet fall av hudcancer har ökat med fyra procent varje år det senaste decenniet.”

Medicinsk access Nr 8/9 2011 Ingalill Bjöörn ordförande Astma- och Allergiförbundet

“En stelbent arbetsmarknad och ett stelbent socialförsäkringssystem som möter människor som kuggar i ett maskineri motverkar helt varje rimlig arbetslinje.”

3

Innehåll Gästledare: Strokevården får underkänt på flera områden

Eva Swahns hjärtforskning ger eko i världen

Av Sven Andréasson, Ordförande

Av Åke Hjelm

STROKE-Riksförbundet

Sidan 6

Krönika: Vart går den medicinska utvecklingen? Kommer läkarbesöket att bli överflödigt?

Sidan 40

Telemedicin – säker INR-kontroll i hemmet Av Marie Ekelund, medicinsk skribent

Av Håkan Hedin, chefredaktör på Medicinsk access

Sidan 10 Ny internationell studie på svår form av MS

Konst av vårdens eget folk lyste upp Riksstämman

Av Håkan Hedin

Av Håkan Hedin

Sidan 23

Svenska Media Docu AB | Tingsgatan 2A | 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50 | Fax: 0651-133 33

Chefredaktör och redaktion: Håkan Hedin Adress: Nybohallen, 820 40 Järvsö Tel: 0651- 76 76 88, 070- 206 14 09 E-post: hakan@medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Mikael Sagström Medicinsk konsult: Zvi Wirschubsky Tel: 0651-76 76 88, 070- 848 56 92 E-post: zvi@medicinskaccess.se Marknadschef: Tord Amré Tel: 070- 679 01 65 E-post: tord@medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Tony Norlin

4

Sidan 50

Produktion: Svenska Media Docu AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges innan publicering.

Annonser Medicinsk Access: Annonsbokning och frågor kontakta Tord Amré.

Tel: 070- 679 01 65, eller 0652- 151 10 E-post: tord@medicinskaccess.se Annonstraffic: Ylwa Stake E-post: ylwa@svenskamedia.se Tel: 0651-150 50 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer april 2012

Sidan 55

De sju dödssynderna.

Gissa vilken?

Foto: Håkan Hedin Av Bertil Orsmark.

Kemiingenjör med inriktning Prenumeration / adressändringar: på Prenumerationspris livsmedelskemi och förbiokemi.

1 år (7-9 nr) är 391 kr och 2 år –690 kr (du sparar 92r) inkl. moms. Utlandsprenumeration: 900 kr. Beloppet insättes på vårt bg: 494-9756 eller pg: 4173301-5. Märk inbetalningskortet prenumeration.

Kontakt: nettan@svenskamedia.se, telefon: 0651-76 04 22 (måndag-fredag 8-15) Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter.

ISSN: 1652-9782 www.medicinskaccess.se © Svenska Media Docu AB

Medicinsk access nummer 1 2012

Att läsa: 3

Bli gästledare i Medicinsk Access!

6

Gästledare: Strokevården får underkänt på flera områden Sven Andréasson, ordförande, STROKE-Riksförbundet

8

Debatt: Svensk funktionshinderpolitik – ett drömspel som bör kunna mätas?

Jörgen Lundälv och Per-Olof Larsson, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

10 Krönika: Kommer läkarbesöket att bli överflödigt?

Håkan Hedin

12 Kroniskt trötthetssyndrom (CFS/ME) – ett svårbehandlat tillstånd Olle Haglund, medicine doktor

18 Aktuellt om sömnmedicin och RLS Sten Sevborn, medlem i styrelsen i RLS Förbundet, arbetar även inom Deutsche Relstless Legs Vereinigung e.V. Ingår i styrelsen för EARLS European Alliance for Restless Legs Syndrome med ansvar för finans och kontrolling.

22 Upp till ett års väntetid för behandling av sömnapné Håkan Hedin

23 Ny internationell studie på svår form av MS Håkan Hedin

24 Medicinnotiser

32 Kommunikation och delaktighet – nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 Helena Nordlund, frilans

37 Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom – hälsorelaterad livskvalitet, oro och stress Susanna Jäghult, Leg sjuksköterska, Med Dr, Danderyds Sjukhus AB

40 Eva Swahns hjärtforskning ger eko i världen Åke Hjelm

42 Nytt läkemedel godkänt för behandling av Skelleftesjukan Cattis Grant

44 Forskning och utveckling 50 Telemedicin – säker INR-kontroll i hemmet Marie Ekelund, medicinsk skribent

52 Medicinteknik 55 Konst av vårdens eget folk lyste upp Riksstämman Håkan Hedin

56 Bokklubben 58 Månadens Pottholzt

Fast kombination med extrafin partikelstorlek för inhalationsbehandling av medelsvår till svår astma* *SPC Innovair.

Innovair® (beklometason/formoterol) R03AK07, Rx. F. Innovair är indicerad för regelbunden behandling av bronkialastma, när kombinationsbehandling (inhalationssteroid och långverkande beta2-agonist) är lämplig till patienter som inte uppnår adekvat symtomkontroll med inhalationssteroid och behovsmedicinering med inhalerad kortverkande beta2-agonist eller patienter som redan har adekvat symtomkontroll med inhalationssteroid och långverkande beta2-agonist. Observera att Innovair inte är lämplig för behandling av akuta astmaanfall. Förpackning: Inhalator, spray. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering se www.fass.se.

André Pharma (i samarbete med Chiesi) Karlsrovägen 2B, 182 11 Danderyd

www.medicinskaccess.se

5

Gästledare Socialstyrelsen utvärderar för första gången hela strokevårdskedjan!

Strokevården får underkänt på flera områden

I

Socialstyrelsens stora utvärdering av hela strokvårdskedjan är det mycket som får underkänt.

Det finns en otydlig samordning efter stroke mellan landsting och kommuner vilket gör att strokepatienterna kommer i kläm, vilket leder till brist på stöd och eftervård. Det finns även stora könskillnader vad gäller tillgång till rehabilitering och stödet till anhöriga är också mycket bristfälligt visar rapporten. Att det finns brister är ingen nyhet för oss på STROKE-Riksförbundet, det får vi dagliga samtal om. Äntligen finns det en rapport* som tar ett helhetsgrepp på hela strokevårdskedjan, alltså även vården och omhändertagandet ute i kommunerna.

Tidigare har fokus legat på vården på sjukhus, men i genomsnitt är vårdtiden endast cirka 12 dagar på sjukhus, det vill säga de flesta kommer väldigt snabbt hem efter en stroke. Är vården och omsorgen efter hemkomsten bristfällig eller saknas helt så slår det hårt på den som har fått stroke för att inte tala om den anhöriga eller de anhöriga som får ta en många gånger orimlig arbetsbörda, ibland både natt och dag.

Att det finns brister i samordning, i rehabilitering och i stödet till anhöriga är ingen nyhet för oss i STROKE-Riksförbundet. Vi får dagliga samtal om detta, därför är det så viktigt att Socialstyrelsen har utvärderat hela strokevårdskedjan från det akuta till vården och rehabiliteringen ute i kommunerna Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm säger att han visste att det fanns samordningsproblem men att de var så stora är för honom förvånande. Han menar att för den här patientgruppen är rehabiliteringen avgörande för att man ska få en bra livskvalitet efteråt. Den akuta vårdtiden är bara en del av hela processen. Därför måste man ha en välfungerande samordning mellan landsting och kommun så att inte patienten faller mellan stolarna Flera av kommunerna erbjuder ing-

6

en rehabilitering efter stroke visar undersökningen, trots att de enligt lag är skyldiga att göra det. Knappt hälften av alla kommuner uppger att det saknas samordning med det egna landstinget.

Det är dock bara i 44 procent som det råder en samstämmighet mellan kommunerna och strokeenheterna om en gemensam samverkansplan. Det signalerar att flertalet av samverkansplanerna inte används eftersom en part inte känner till dem. Detta är särskilt anmärkningsvärt då det finns regler och föreskrifter om att landstingen och

“Flera av kommunerna erbjuder ingen rehabilitering efter stroke visar undersökningen, trots att de enligt lag är skyldiga att göra det.” kommunerna gemensamt ska utforma rutiner för samordning av rehabilitering för personer med stora och långvariga behov av insatser från både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen.

Otydligheten mellan huvudmännen medför att det blir svårt för den som har fått stroke och deras anhöriga att veta vart de ska vända sig. Risken är också stor att många ”hamnar mellan stolarna”. På förbundet får vi många samtal just om ”vem ska jag vända mig till efter hemkomsten från sjukhuset” Samordning ger bättre resultat I de kommuner som uppger att det finns samordningsplaner med lands-

tinget finns det tydliga positiva resultat vad gäller till exempel allmänt hälsotillstånd, nedstämdhet och tillgodosett behov av rehabilitering. STROKERiksförbundet kan inte acceptera att nästan hälften av kommunerna saknar en samordning med landstingen. Förbundet kräver att landstings- och kommunpolitiker tar sitt ansvar och ser till att det utfärdas samordningsplaner som sedan följs upp och utvärderas.

Anhöriga får inget stöd När det gäller anhöriga som också har fått svara på frågor visar undersökningen, att sjukdomen får stora konsekvenser för anhöriga, däribland bundenhet och minskat förvärvsarbete. Det är få anhöriga som uppger att de har fått något stöd från kommunen trots att kommunen är skyldig att ge detta enligt lag. De som säger sig att de har fått någon form av stöd är i stor utsträckning missnöjda eller mycket missnöjda med det erbjudna stödet.

Kommunernas insatser att stödja anhöriga på olika sätt måste förbättras det är inte rimligt att anhöriga ska bära ett sådant tungt lass när det gäller omhändertagandet. Kommunerna måste utforma en plan för anhörigstödet och lära av andra där man har lyckats att fånga upp anhöriga och ge dem stöd.

Människor är olika och behöver stöd i olika former.

Anmärkningsvärda könsskillnader Det finns även stora könsskillnader när det gäller tillgång till rehabilitering.

Dubbelt så många män som kvinnor får dag- och teamrehabilitering efter insjuknandet i stroke. Man kan ju fråga sig vad dessa skillnader beror på?

En sak är säker det behöver utredas eftersom det inte är acceptabelt att det finns så stora könsskillnader.

Det akuta omhändertagandet När det gäller den akuta strokevården pekar Socialstyrelsen ut följande för-

Medicinsk access nummer 1 2012

bättringsområden: • Förkorta väntetider i strokevården.

• Öka andelen patienter som får vård på strokeenhet.

• Förbättra sekundärpreventiv läkemedelsbehandling.

• Operera fler för förträngning i halspulsådern (karotisstenos).

Det är inte rimligt att väntetiderna på vissa sjukhus är långa, då vi vet att efter en stroke så dör 2 miljoner celler varje minut. Det vill säga Snabb insats räddar hjärnan. De senaste åren har tiden från insjuknande till behandling på sjukhuset minskat och på många håll markant men det finns fortfarande behov av att förbättra detta ytterligare.

Det är positivt att fler får vård på strokeenhet eftersom det räddar liv, minskar funktionshinder och beroende.

Men många ligger först på en annan avdelning innan de kommer till strokeenheten. Andelen som kommer direkt till strokeenheten behöver ökas.

STROKE-Riksförbundet kräver att: • Alla kommuner upprättar samordningsplaner tillsammans med landstingen och tar fram vårdprogram för rehabilitering och där det tydligt framgår vem som har ansvaret • Alla oavsett kön och ålder erbjuds en god rehabilitering efter hemkomsten och en återkommande rehabilitering efter behov • Alla kommuner tar fram en handlingplan för stöd till anhöriga, stödet måste individanpassas. Stödet ska följas upp och utvärderas kontinuerligt • Förbättringar inom akutvården med bla kortare väntetider och ökad

tillgång till vård på strokeenhet.

STROKE-Riksförbundet vill se att politikerna i kommuner och landsting ta sitt fulla ansvar och följer de lagar som finns!

*Länk till den nationella utvärderingen av strokevårdskedjan: http://www.socialstyrelsen. se/publikationer2011/2011-11-2

Sven Andréasson Ordförande STROKE-Riksförbundet

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm.

Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam som tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen.

Våra rehabiliteringsprogram omfattar nedanstående sjukdomar/skada: • Neurologisk rehab • Onkologisk rehab och lymfdränage • Astma/KOL Mälargården har avtal med ett antal landsting och kommuner som vårdgivare vid neurologisk rehabilitering, onkologisk rehabilitering, lymfödembehandling samt astma/KOL. Läs mer om oss på vår hemsida www.malargarden.se

Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se

www.medicinskaccess.se

7

Debatt

Svensk funktionshinderpolitik – ett drömspel som bör kunna mätas?

R

egeringen måste med kraft deklarera att frågor om tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar inte bör eftersträvas utan ska vara ett ovillkorligt krav som ska uppfyllas och kunna följas upp. Vi menar att regeringens beslut om ett nytt uppföljningssystem för funktionshinderpolitiken inte är i linje med Världshälsoorganisationens (WHO) och Världsbankens rapport som kom tidigare i år. Vad är meningen med politiken om man inte mäter effekterna av den? Det skriver Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete och Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare, båda vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar exkluderas och diskrimineras på många olika sätt i samhället.

Vi har läst om det och vi har sett det med egna ögon. Varför är regeringen och de ansvariga för den förda funktionshinderpolitiken i Sverige så försiktiga med att ställa ordentliga krav på mätbara effekter och att se efter på resultatet av insatser för personer med funktionsnedsättningar i samhället? I december 2011 fattade regeringen beslut om att ge Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) ett uppdrag att göra ett system som kan följa upp och mäta effekter av funktionshinderpolitiken. Inte en dag för tidigt menar vi. Detta skulle ha gjorts för länge sedan.

Levnadsvillkor för utsatta?

Handisam ska också arbeta tillsammans med Statistiska centralbyrån för att kunna följa levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättningar över tid. Detta är också lovvärt. Det saknas idag en hel del kunskap om levnadsvillkoren och det har under många år i Sverige inte funnits några

8

sådana uppgifter. Vi vet att år 2010 hade utropats som ett tillgänglighetsår, då miljöer skulle vara tillgängliga för alla medborgare. Nu vet vi att så inte blev fallet. År 2017 ska en slutlig uppföljning av funktionshinderspolitiken

”Bör” – det svaga ordet Varför är regeringen så försiktig med att formulera sig tydligt för den kommande

uppföljningen av politiken? Arbetet med funktionshinderpolitiken måste bli mer tydligt och man skriver att olika insatser ”bör bli mer systematiska, konkreta och mätbara” (Regeringsbeslut 2011-1215). Varför uttrycker man det inte som ett krav? I somras kom Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsbanken med rapporten Word Report on Disability. Där beskrivs inga drömmar eller önskningar. Där talas om lika värde för alla ur ett globalt perspektiv. Frågor om delaktighet och tillgänglighet ska inte vara några drömtillstånd utan genomföras. Svensk funktionshinderspolitik får inte vara ett drömspel, utan måste föras med tydliga och ordentliga mätbara mål. Den måste helt enkelt följas upp för allas skull och kommer också att vara ett tydligt tecken på hur Sverige kommer att efterleva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Vi har starka organisationer som företräder personer med funktionshinder i Sverige. De kan och vill engagera sig i och för ett bättre samhälle och måste vara med i utvecklingen. Alla tjänar på att vi får ett bättre samhälle, inte bara de som behöver bättre tillgänglighet och delaktighet.

Jörgen Lundälv Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Per-Olof Larsson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

“Personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar exkluderas och diskrimineras på många olika sätt i samhället.” redovisas av regeringen. Vad kommer att hända med tillgänglighets- och delaktighetsfrågorna under alla dessa år?

Medicinsk access nummer 1 2012

Oestring – lokal östrogenbehandling i jämn, effektiv lågdos 1–3

OES111205PSE01 2011-12

Oestring®(estradiol) är en lokalt verkande vaginalring som utsöndrar 7,5 µg östradiol per dygn, en dos med dokumenterad effekt på samtliga symtom vid urogenital atrofi.1–5 Oestring, som byts endast fyra gånger per år, ger en jämn och

•

Effektiv lokal östrogenbehandling på samtliga urogenitala symtom2–5

•

Byts fyra gånger per år1

•

En bekväm och vältolererad metod6, 7

effektiv dos utan behov av dosjusteringar. En bekväm, enkel och effektiv behandling.

95 % av kvinnorna som behandlats med Oestring och vagitorier föredrar Oestring. 6

Referenser: 1. Oestring SPC. 2. Smith P et al. Maturitas 1993; 16: 145–54. 3. Lose G. et al. Br J Obstet Gynecol 2000; 107: 1029–34. 4. Hormonbehandling i Klimakteriet, ARG-Rapport 2010, nr 67, sid 46. 5. Eriksen Bjarne, Am J Obstet Gynecol, Vol 180, Number 5, May 1999, 1072–1079.

6. Henriksson L et al Am J Obstet Gynecol 1994: 171: 624–632. 7. Hormonbehandling i klimakteriet, ARG-rapport 2010, nr 67, sid 44.

Oestring® (estradiol) RX. Ingår i läkemedelsförmånen, se www.fass.se. Indikation: Substitutionsterapi vid lokal östrogenbristsymtom.

Förpackningar och styrkor: Vaginalinlägg 7,5 mikrog/24 timmar. 1 styck foliepåse. Datum för översyn av produktresumén: 2008-09-18.

För ytterligare information: www.fass.se och www.pfizer.se

För en bra känsla

Pfizer AB. 191 90 Sollentuna. 08-550 520 00. www.pfizer.se/gynekologi

Krönika Vart går den medicinska utvecklingen?

Kommer läkarbesöket att bli överflödigt?

K

an man skönja några tydliga tecken på vart utvecklingen går inom vården? Allmänt blir vi allt mer uppkopplade till effektivare nätverk, vården belamras med nya avancerade datastyrda apparater och nya mjukvaruprogram. På vissa områden går det riktigt fort. Gamla invanda strukturer hänger löst. Olika rädslor sprungna ur ovisshet och kontrollförluster sprider sig på sjukhus och mottagningar.

Nyligen besökte jag Paris för att bli informerad om vad som händer inom e-hälsa där. Bland allt som redovisades fastnade jag för två intressanta utvecklingsområden: Dels utvecklingen av telemedicin som pågår på sjukhuset Européen Georges Pompidou under ledning av Dr Pierre Espinoza. Där utvecklar man telemedicin för att uppnå snabbare kontakt mellan patient och olika specialister, men också för att spara pengar genom att t.ex. minska svällande kostnader för ambulanstransporter inom parisområdet. I sverige har vi kanske främst sett telemedicin som ett sätt att lösa glesbygdsproblematiken med. Det är dyrt att skicka patienter mellan olika specialister inom såväl tätbebebyggda, som glesbebyggda områden.

– Med utvecklingen av telemedicin kommer vi att öka tillgängligheten samtidigt som vi drastisk minskar antalet specialister. Vi kommer också att spara in på dyra ambulanskostnader här i parisregionen, sade Pierre Espinoza.

Morgondagens medicin centreras till att handla om information Frankrikes statliga telekomföretag Orange jobbar intensivt med att ta fram nya lösningar inom vård och hälsa. Det jättelika Orange har en egen division, Orange Healthcare, för att utveckla strategiska visioner av hälso-och sjukvårdssystem. Man kan ju undra om vårt eget Telia gör något liknande för att utveckla kommunikation inom e-hälsa och egenvård? Det ligger en oerhörd potential i allt detta.

10

Orange är i färd med att konstruera ett hälsosystem som förbinder alla aktörer inom hälsa- och service, som läkare, sjuksköterskor, farmaceutiska laboratorier, sjukhus och myndigheter. Man jobbar intensivt med hjälp av modern teknik, kompetens och kunskap med olika nätverksförenklingar så att patienterna kan vårdas i hemmet i större utsträckning.

App för smartphones År 2050 kommer det finnas över 2 miljarder människor över 60 år och forskare vid WHO tror att mer än 50 procent av världens befolkning kommer att lida av kroniska sjukdomar. Efterfrågan på individanpassad sjukvård i hemmet ökar. 97 procent av svenskarna anser att relationen till familjen är viktig för ens hälsa och välbefinnande och med tanke på detta utvecklar bland annat Philips en app för smartphones där seniorer, som vill leva självständigt, på ett enkelt sätt kan samla sitt nätverk och snabbt få hjälp när det behövs.

En ny hälsokontroll har startat på nätet, ”Hur mår jag”. Det är den enda kombinerade hälsokontrollen på nätet.

Den består av en webbaserad undersökning och en provtagning som du gör på närmaste provtagningsställe.

Undersökningen bedöms av några av Sveriges bästa läkare och specialister.

Det tar bara ett par dagar att få sin hälsostatus bedömd av någon av de bästa läkarna eller specialisterna i Sverige. Hälsotjänsten har en rådgivande grupp bestående av 19 specialister och läkare under ledning av Anders Milton.

Gruppen består av specialister inom livsstil, allmän medicin, psykologi, psykoterapi, invärtes medicin, njurmedicin, sjukgymnastik, hormoner och ämnesomsättning, andrologi, prostata, urologi, psykiatri och dietist.

Snart kan vi sitta vid köksbordet med en kraftfull, trådlöst uppkopplad bordsdator med alla tänkbara utvecklade mjukvaruprogram och appar, som

vi enkelt lär oss att använda för att konstrollera vår hälsa. Med hjälp av den och små kraftfulla apparater kommer vi att kunna kontrollera vår hälsostatus på det mest effektiva sätt.

Vi drar på oss tekniska bekvämligheter genom att vara uppkopplade via datorer, nätverk, surfplattor och mobiler. Det är nu dags att vår mest värdefulla tillgång – vår hälsa – också får ett informationsflöde i realtid, t.ex. med inbyggda mobila anslutningar.

Effektiv hantering av diabetes kräver massor av information. Det engelska medicintekniska företaget Cellnovo har tagit fram ett ledningssystem som omfattar en insulinpump som är trådlöst anslutet till en intuitiv app-baserad touch-screen telefon. Det är världens första insulin infusion system som sker via en ansluten mobil.

Gamla strukturer inom vården kommer att falla. Hur, var och när går inte att fastställa ännu. Begrepp som egenvård, e-hälsa och vård i hemmet tar över allt mer. Kommer läkarbesöket att bli överflödigt inom en snar framtid?

Snart gör vi kanske högst en tiondel av våra läkarbesök på en vårdinrättning/ sjukhus. Och då handlar det inte så mycket om konsultationer utan snarare mer av specialistundersökningar och direkt kirurgi.

Håkan Hedin Chefredaktör Medicinsk access

Medicinsk access nummer 1 2012

Kalcipos -D forte ®

800 IE D -vitamin 500 mg Kalcium

Hela dagsbehovet av D-vitamin i en tablett! Ökar bentätheten, förbättrar muskelstyrkan och minskar fallrisken 1

Lägst dygnspris

2

Kan dosdispenseras

3

www.starktskelett.nu Indikationer: Kalcipos®-D forte: Förebyggande och behandling av kalcium- och D-vitaminbrist hos äldre samt som tilläggsbehandling vid osteoporos till patienter med hög risk för kalcium- och D-vitaminbrist. Kalcium 500 mg, vitamin D3 800 IE (20 µg). Receptbelagd. Sväljtablett 90 resp 180 tabletter, tuggtablett 90 tabletter. 1 tablett dagligen. För fullständig information se www.fass.se Produktresumén är granskad 2010-07-02/ 2008-08-19. Referenser: 1) Bischoff et al. Effects of Vitamin D and Calcium supplementation on falls.

J Bone and Miner Res 2003; 18:343-351. 2) www.tlv.se. 3) www.fass.se Meda AB. Besöksadress: Pipersväg 2A, Postadress: Box 906, 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00, Fax: 08 630 19 50, E-post: info@meda.se www.medasverige.se

Depression är också ofta kopplat till trötthet och CFS.Trötthet förekommer också i samband med underfunktion av sköldkörteln, både vid den vanliga typen och vid s.k. typ 2-underfunktion.Vid den sistnämnda finns många av symtomen på underfunktion av sköldkörteln, inklusive trötthet och frusenhet, men med i regel normala värden på TSH,T3 (trijodotyronin) och T4 (tetrajodotyronin). Det finns många läkare, särskilt endokrinologer, som inte accepterar att den sistnämnda formen existerar.

Kroniskt trötthetssyndrom (CFS/ME) – ett svårbehandlat tillstånd Trötthet är ett av människans allra vanligaste symtom med många orsaker.

Kroniskt trötthetssyndrom (CSF), även kallat myalgisk encefalopati/encefalomyelit är ett starkt handikappande tillstånd om vilket det föreligger mycket kontroversiella uppfattningar. Om kroniskt trötthetssyndrom, som en starkt handikappande sjukdom, skriver här MD Olle Haglund.

T

rötthet är som nämnts ett av människans allra vanligaste symtom. Orsakerna är många.

Det kan vara tecken på dålig kondition, dålig kost, otillräcklig och dålig sömn och hög stress utan bra återhämtning. En annan vanlig orsak är trötthet som ett uttryck för bristande kontroll över sitt liv. Detta fungerar som ”energitjuvar”. Då det gäller koppling till sjukdomar märks särskilt kroniskt trötthetssyndrom (eng. chronic fatigue syndrome; CFS). Ett annat namn för detta är myalgisk encefalomyelit/encefalopati (ME) (Se nedan!). Depression är också ofta kopplat till trötthet och CFS. Trötthet förekommer också i samband med underfunktion av sköldkörteln, både vid den vanliga typen och vid s.k. typ

12

2-underfunktion. Vid den sistnämnda finns många av symtomen på underfunktion av sköldkörteln, inklusive trötthet och frusenhet, men med i regel normala värden på TSH, T3 (trijodotyronin) och T4 (tetrajodotyronin) [1]. Det finns många läkare, särskilt endokrinologer, som inte accepterar att den sistnämnda formen existerar.

Trötthet ses också vid en rad kroniska sjukdomar som hjärtsvikt, inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och cancer. Ibland hittar man ingen förklaring till tröttheten.

Kroniskt trötthetssyndrom (CFS; ME) CFS/ME är en starkt handikappande sjukdom av ännu oklar orsak. Uppfattningen om sjukdomen är starkt

kontroversiell och polariserad vad det gäller benämningen (CFS eller ME) (fortsättningsvis används CFS), vanligheten, orsaken, uppkomstmekanismen (patofysiologin), diagnosen och bästa lindringen/behandlingen [2]. En grupp forskare anser att CFS är en oklar rubbning av det centrala nervsystemet, troligen immunologisk/ inflammatorisk, kanske utlöst av virus/bakterier/bakterieprodukter hos ärftligt disponerade [3]. Detta synsätt stöds av intresseföreningar i Sverige och många andra länder. Andra betraktar det som ett psykologiskt/psykosocialt tillstånd. Åter andra ser CFS som en av flera typer av ”kultursjukdomar”, ett funktionellt somatiskt/ dysfunktionellt syndrom där förutom CFS, fibromyalgi, elöverkänslighet, multipel kemiskt känslighet, oral galvanism, irritabel tjocktarm (IBS) och utmattningsdepression/utbrändhet ingår [4]. På 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet kallades sjukdomen för neurasteni (utmattning av nervsyste-

Medicinsk access nummer 1 2012

“Uppkomst av CFS triggas ofta igång av någon typ av stressor som virusinfektion, som influensa och körtelfeber (mononukleos; EB-virus-infektion), andra herpesvirus, bakterieinfektion (bl.a. tarmbakterier) och toxisk påverkan.” met). Professor Basant Puri från Hammersmith Hospital i London har med avancerad hjärnavbildning med magnetkamera visat att det vid CFS föreligger klara hjärnförändringar med vidgade hålrum (ventriklar) i hjärnan [5, 6]. Med avancerad spektrofotometrisk metod har han också visat att det föreligger brist på kolin i hjärnan, som ett tecken på brist av s.k. fosfatidylkolin (lecitin). Här har tillskott av EPA-rika oljor med nattljusolja innehållande gamma-linolensyra (GLA) visats ha positiv effekt (se nedan!).

Ofta problem att ställa diagnosen Ett problem med CFS är att det ännu inte finns några objektiva fynd/laboratorievärden som stödjer diagnosen. Diagnosen baseras på förekomst av olika symtom och uteslutande av andra kliniska orsaker. Kriterierna för sjukdomen är enl. CDC (Centres for Disease Control and Prevention) [7]: Huvudkriteriet är svår kronisk trötthet som varat i 6 månader eller mer, där rutinlabbprover är i stort normala och där andra kända medicinska tillstånd uteslutits.

Dessutom skall man ha fyra eller fler av följande symtom:

• Sjukdomskänsla efter ansträngning • Försämrat minne eller koncentration • Otillräcklig/dålig sömn • Muskelvärk • Ledsmärta i flera leder utan rodnad eller svullnad • Ömma hals- eller axill-lymfkörtlar • Halsont • Huvudvärk Förekomst Är ännu oklar, men det uppges att 4.0-8.7 personer per 100.000 drabbas, alltså drygt 0.5 procent. Är vanligast hos kvinnor i medelåldern. Omkring 60-80 procent av diagnosticerade fall är kvinnor. I USA uppges cirka 1 miljon människor vara drabbade, men att färre än 20 procent av dessa har fått diagnosen [8].

Orsakerna komplexa Orsakerna till CFS/ME är komplexa och dåligt förstådda. I nedanstående figur framgår möjliga faktorer. Ärftlighet: CFS ses relativt ofta anhopade i en familj, något som talar för ärftliga eller familjära orsaker.

Genetiska studier har sett ett onormalt uttryck av 88 gener hos personer med CFS [9]. Från dessa har man beskrivit

Uppkomst av CFS/ME och dess symtom.

www.medicinskaccess.se

sju ärftliga undergrupper av sjukdomen. Det är som väntat särskilt gener för immunitet och immunförsvar som är inkopplade.

Uppkomst av CFS triggas ofta igång av någon typ av stressor som virusinfektion, som influensa och körtelfeber (mononukleos; EB-virus-infektion), andra herpesvirus, bakterieinfektion (bl.a. tarmbakterier) och toxisk påverkan. Rapporter om att ett nytt retrovirus, XMRV, skulle ligga bakom har sannolikt visat sig vara felaktigt.

Fyndet skulle ha berott på en orenhet av de kemikalier som använts vid bestämningen. Den utlösande faktorn kan också vara mentalt eller fysiskt trauma. Olika typer av stress kan störa funktionen av hypotalamus-hypofysbinjurebarks-systemet, något som i en ond cirkel förstärker ångesten och stressen. Konstant ångest och stress kan också försämra immunsystemet.

Utbrott av sjukdomen kan följa tätt på den triggande faktorn eller komma efter flera år. Intressant är att CFS ibland kan komma anhopat i en byggnad eller ett mindre område. Detta ha gjort att man misstänkt någon form av infektion, som av ett virus/bakterie, eller en miljöfaktor som toxisk påverkan. Många personer med CFS lider av lågt blodtryck. Förklaringen till detta är oklar men kan vara koppat till påverkan på nervsystemet. Det låga blodtrycket bidrar till trötthet. Enligt vissa forskare är neuropsykiatriska/ psykologiska faktorer viktiga vid uppkomsten av CFS. Andra menar att sådana är en följd av långvarig trötthet m.m. vid CFS. Näringsbrister är vanliga vid CFS. Det kan gälla fleromättade fettsyror, vitaminer, antioxidanter och mineraler. Om dessa brister bidrar till sjukdomen eller är en följd av den är ännu oklart. Störning av mitokondrier-

» 13

“Huvudsymtomen vid CFS kommer från hjärnan. Omega-3-fettsyror som EPA och DHA har mycket viktiga reglerande och strukturella funktioner i hjärnan. Brist på dessa fettsyror misstänktes därför tidigt kunna medverka vid uppkomst av CFS.” na, cellernas kraftverk, ingår vid CFS. Q10, som är viktig för mitokondriernas funktion, är ofta låg i blodet. Ytterligare en faktor som medverkar vid CFS är en central överkänslighet, av okänd orsak. Vid CFS föreligger ofta försämrad barriärfunktion i tarmen, s.k. ”läckande tarm” med inflöde av lipopolysackarid (LPS) från gramnegativa tarmbakterier. Detta kan utlösas av inflammatoriska cytokiner. Påverkan av LPS kan ytterligare förstärka inflammationen i kroppen.

CFS som ett immunologiskt/inflammatoriskt tillstånd: Förändringar av immunsystemet har betydelse vid uppkomst av sjukdomen. Störningarna av immunsystemet består av: 1. Rubbad immunaktivering med ökat antal och ökade proportioner av T-lymfocyter som uttrycker ytmarkörer som CD26 och CD38 och avvikande nivåer av vissa cytokiner. 2. Dålig cellulär funktion med dålig aktivitet av naturliga mördarceller (NK-celler) och lågt in-vitro-svar mot mitogener.

3. Tecken på aktivering av det inflammatoriska responssystemet (IRS) som minskade nivåer av zink och ökning av alfa-2-fraktionen vid elektrofores.

4. Tecken på ökad mängd fria radikaler (oxidativ och nitrosativ stress) och minskade antioxidanter. Patienter med CFS uppvisar som nämnts defekter i aktiveringen av T-celler och NKceller med minskat uttryck av CD69.

Påslaget av CD69 på cellytorna är beroende av aktiveringen av proteinkinas C (PKC). Detta gör att man tror att CFS är en störning av den tidiga aktiveringen av immunsystemet involverande PKC. Det har visats CFS/ME är karakteriserat av en låggradig inflammation och aktivering av cellförmedlad immunitet (CMI) [10]. I en studie såg

14

man säkertällt ökade halter i serum av IL-1, TNF-α, neopterin och lysozym hos drabbade jämfört med kontroller.

Elastas i plasma från vita blodkroppar var också högre. Studien talar för att många av symtomen vid CSF orsakas av inflammatoriska ämnen som IL-1 och TNF-α.

Studier har visat att det ofta föreligger sänkta nivåer av antioxidanter vid CSF. Detta gäller särskilt Q10 [11].

Plasmanivån av Q10 var säkerställt lägre hos patienter med sjukdomen (p<00001). Cirka 50 procent av patienterna med CFS hade lägre nivå än den kontrollperson med det lägsta värdet av Q10. Forskarna menar att låga nivåer av Q10 medverkar vid uppkomst av symtomen vid sjukdomen och att tillförsel av Q10 alltid borde ingå vid behandlingen. Eftersom behandling med statiner leder till brist på Q10 borde enl. forskarna statiner vara kontraindicerade vid CFS. Det finns stöd för att bristande barriärfunktion i tarmen (”läckande tarm”) kan medverka vid uppkomst av CFS [11]. Vid en sådan läcker lipopolysackarid (LPS) från gramnegativa tarmbakterier in i blodet. Exempel på sådana bakterier är Hafnia Alvei, Pseudomonas aeruginosa, Morganella Morganii, pseudomonas putida, Citrobacter Koseri och Klebsiella pneumoniae. Man har funnit ökade nivåer av IgM och IgA mot gramnegativa tarmbakterier. Läckande tarm kan orsakas av inflammation med oxidativ och nitrosativ stress [3, 10]. Intag av ämnen som glutamin, N-acetylcystein, magnesium och zink, tillsammans med en kost mot läckande tarm och probiotika/prebiotika, kan förbättra tarmbarriären och minska symtomen på CFS. Samtidigt ses en minskning av IgM och IgA i blodet. Effekten blir bättre

ju yngre patienterna är och ju kortare tid de lidit av CFS. Omega-3-fettsyror vid CFS Huvudsymtomen vid CFS kommer från hjärnan. Omega-3-fettsyror som EPA och DHA har mycket viktiga reglerande och strukturella funktioner i hjärnan. Brist på dessa fettsyror misstänktes därför tidigt kunna medverka vid uppkomst av CFS. Efter en virusinfektion ses försämrade nivåer av omega-3-fettsyror i blodet liksom av zink. Zink är en viktig hjälpfaktor för delta-6-desaturas, ett viktigt enzym för bildning av EPA och DHA. I en studie med 42 patienter med CFS och 37 friska kontroller mättes fettsyrorna i röda blodkropparnas cellmembraner [12]. Man fann att mängden arakidonsyra och DHA var minskad och mängden palmitinsyra och oljesyra var ökad. I en tidig dubbelblind, placebokontrollerad studie deltog 63 personer med CFS [13]. De hade varit sjuka 1-3 år efter en sannolik virusinfektion. De fick under tre månader 8 st 500-mgkapslar dagligen av ett preparat som vardera innehöll 35 mg GLA, 17 mg EPA, 11 mg DHA och 225 mg linolsyra (Efamol Marine). Placebokapslarna bestod av 50 mg linolsyra i flytande paraffin. Patienterna undersöktes vid starten och efter en och tre månader.

Efter en månad hade 74 procent av patienterna med den aktiva behandlingen förbättrats jämfört med starten. Detta i jämförelse med 23 procent med placebo. Efter tre månader var motsvarande siffror 85 procent och 17 procent (p<0.0001). De essentiella fettsyrorna var onormala vid starten och korrigerades av den aktiva behandlingen.

Man drog slutsatsen att behandling med essentiella fettsyror var en rationell, säker och effektiv behandling. I

Medicinsk access nummer 1 2012

“Liksom med allt annat med sjukdomen råder det också stor kontrovers då det gäller behandlingen. Detta p.g.a. de olika synsätten på sjukdomen. De flesta anser att sjukdomen inte går att bota, men att den kan bli mycket lindrigare.” en ny studie ville man upprepa resultaten i ovan nämnda studie med användande av CDC-kriterierna för CFS [14]. I studien deltog 50 patienter med diagnosen CFS. Slumpmässigt fick de samma olja som vid det tidigare försöket eller placebo under tre månader. Som placebo använde man solrosolja, som har ett högt innehåll av linolsyra. Man såg denna gång ingen säkerställd förändring. Inte heller såg man någon skillnad av fettsyrorna vid starten i jämförelse med ålders- och könsmatchande kontroller. Man drog slutsatsen att vid studien använda essentiella fettsyror inte hade någon effekt vid CFS. Det höga innehållet av linolsyra förefaller lite tveksamt.

Professor Basant Puri vid Hammersmith Hospital i London, en expert på avancerad hjärnavbildning, har studerat betydelsen av essentiella fettsyror vid CFS. Han har skrivit boken ”Chronic fatigue syndome – a natural way to treat ME” [5]. Flera tidigare studier med magnetkamera (MRI) hade visat på en vidgning av särskilt hjärnans sidohålrum (sidoventriklar) vid CFS. Med en avancerad metod (cerebral proton-neurospektroskopi) fann man hos sådana patienter minskad mängd kolin, en viktig beståndsdel i fosfolipiden lecitin. Ett pilotfall som publicerats med en 25-årig kvinna med svår CFS under 6 år visade med MRI på en vidgning av sidoventriklarna [5].

Hon hade tillbringat den mesta tiden liggande på en vilfåtölj på hjul, och sällan orkat ta sig upp. För undersökningen i MRI-kameran fick den tunga kvinnan lyftas in i apparaten av fyra män. Sidoventriklarnas volym var vid starten 28.949mm³. Hon ställdes på en hög dos av en EPA-rik olja med nattljusolja (eyeQ) under 16 veckor med en daglig dos på 10 kapslar. Detta

www.medicinskaccess.se

tillförde dagligen 930 mg EPA, 290 mg DHA, 100 mg GLA och 16 mg vitamin E (alfa-tokoferol). Efter 6-8 veckor upplevde hon en påfallande fortlöpande positiv förändring av tröttheten. Efter 16 veckor var tröttheten betydligt bättre och hon kände sig mer motiverad, hade ljusare humör och hade förbättrad sömn. Poängen på Montgomery Åbergs depressionsskala hade under 16 veckor fallit från 27 till 3! Muskelvärken fanns dock kvar. Från att tidigare inte orkat röra sig många meter gick hon nu en bra bit till MRI-kameran för en ny undersökning. Sidoventriklarna visade nu på en volym på 23.660 mm³. Den minskade volymen av sidoventriklarna hade åtföljts av ökad volym av hjärnvävnaden. Detta tolkas som att omega-3fettsyrorna i fiskoljan ökat bildningen av fosfolipider (”kulor med svansar”) som behövs för återbildning av dendriter och synapser [6].

Michael Maes grupp mätte serumfettsyrorna hos 22 patienter med CFS och 12 normala kontroller. Man fann vid CFS ökade halter av omega-6fettsyrorna arakidonsyra och linolsyra och av omega-9-fettsyran oljesyra.

Kvoten EPA/arakidonsyra och totala kvoten omega-3/omega-6 var säkerställt lägre vid CFS. Omega-3/omega6-kvoten var säkerställt och omvänt korrelerad till sjukdomens svårighetsgrad och till några komponenter av FF-skalan (FibroFatigue-skalan) som smärta och värk, trötthet och nedsatt minne. Sjukdomens svårighet var säkerställt och positivt korrelerad till halten linolsyra, arakidonsyra, oljesyra, totala omega-9-fettsyror och palmitinsyra. Vid CFS fann man också en positiv korrelation mellan kvoten omega-3/omega-6 och den sänkta halten av zink i serum och till den sänkta

mitogen-stimulerade CD69-uttrycket på flera typer av T-celler. Detta tyder på en defekt av tidig T-cellsaktivering.

Enligt forskarna tyder resultaten på att patienter med CFS bör tillföras omega-3-fettsyror som EPA och DHA. Varför hjälper då omega-3-fettsyror, och särskilt EPA och GLA, så ofta vid CFS? Sådana oljor hjälper till att återställa funktion och struktur i hjärnan. EPA hämmar fosfolipas A2, vilket hindrar DHA att förloras från hjärncellernas membran, särskilt i synapserna. Omega-3-fettsyror har flera viktiga anti-inflammatoriska effekter.

Det hämmar enzymet Cyclooxygenas (Cox) och därmed bildningen av inflammatoriska ämnen från arakidonsyra. Från EPA bildas också, som nämnts tidigare, resolvin E1 som har en viktig funktion att avsluta och upplösa en inflammation. Om också tillförsel av mer DHA skulle ha effekt är oklart och ännu inte bra undersökt.

Från DHA bildas resolvin D1 och D2 samt Neuroprotektiva faktorn D1 (NPD1). Omega-3-fettsyror har också positiva effekter på blodfetterna och på blodcirkulationen. Det ökar aktiviteten av NO-syntas med förbättrad endotelfunktion och mindre stela blodkärl [1].

Behandling av CFS Liksom med allt annat med sjukdomen råder det också stor kontrovers då det gäller behandlingen. Detta p.g.a. de olika synsätten på sjukdomen. De flesta anser att sjukdomen inte går att bota, men att den kan bli mycket lindrigare. Detta är också min personliga erfarenhet. Ett stort antal metoder har lanserats. Vad som krävs är ett multidiciplinärt angreppssätt. I Belgien och i flera andra länder använder man sig av en modell med kognitiv beteendemo-

» 15

“De bästa resultaten har nåtts med EPA-rika oljor med tillsats av gamma-linolensyra (GLA).” difiering i kombination med graderad fysisk träning (CBT/GET). Metoden grundar sig på en bio-psykosocial förklaringsmodell av sjukdomen. Michael Maes, en ledande forskare bakom CFS, menar att metoden inte fungerar och att den t.o.m. kan vara potentiellt skadlig. Han menar att fysisk träning kan ha negativa effekter på sjukdomen. Tillförsel av omega-3-fettsyror i hög dos anser jag ha en given plats i behandlingen. De bästa resultaten har nåtts med EPA-rika oljor med tillsats av gamma-linolensyra (GLA) från nattljusolja [5, 6]. Sådana oljor hjälper till att återställa funktion och struktur i hjärnan. Omega-3-fettsyror har också flera viktiga anti-inflammatoriska effekter. Från EPA bildas också, som nämnts tidigare, resolvin E1 som har en viktig funktion att avsluta och upplösa en inflammation. Om också tillförsel av mer DHA skulle ha effekt är kontroversiellt och ännu inte bra undersökt. Många med CSF, kanske

de flesta, har näringsbrister. Det gäller bland annat Q10, magnesium, olika B-vitaminer och vitamin D. Q10 är särskilt intressant eftersom detta ämne dels är viktig för mitokondriefunktionen, dels är en viktig antioxidant. Vid CFS föreligger nedsatt energibildning i mitokondrierna liksom ökad bildning av fria radikaler. Annat som kan förbättra mitokondriefunktionen är D-ribos och minskning av vätesulfid genom förändring av tarmfloran.

Eftersom nitrosativ stress, med ökad kärlstelhet och dålig blodkärlsvidgning, ofta föreligger kan man också försöka med behandlling med Larginin/L-citrullin, vitamin C, folsyra och breda bärantioxidanter. För att komma åt den störda hypotalamushypofys-binjure-axeln och den ökade centrala överkänsligheten kan någon form av psykoterapi säkert vara bra.

Läckande tarm ingår ofta i uppkomsten och vidmakthållandet av CFS. Här kan en kombination av glutamin,

magnesium, zink, N-acetyl-cystein (NAC) samt probiotika/prebiotika ha effekt. Fysisk aktivitet skall inledningsvis vara mycket försiktig med långsamt ökande intensitet. Annars kan ofta tröttheten förvärras.

Olle Haglund Medicine doktor olle@medhag.com

Referenser: 1. Haglund O. Underfunktion av sköldkörteln – ett underskattat tillstånd. Medicinsk Access 2009;nr. 8/9:15-22.

2. Holgate ST et al. Chronc fatigue syndrome: understanding a complex illness. Nat Rev Neurosci. 2011;12:539-544.

3. Maes M et al. Evidence for inflammation and activation of cell-mediated immunity in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS): Increased interleukon-1, tumor necrosis factor-a, PMN-elastase, lysozyme and neopterin. J Affect Disord. E-published 2011:1-7.

4. Lindh J. Medicinskt svårförklarliga symptom som t.ex. elkänslighet, fibromyalgi, kronsik trötthet, kemisk överkänslighet, utbrändhet. 2010.

5. Puri BK. Chronic fatigue syndrome. A natural way to treat M.E. Hammersmith Press Limited 2005.

6. Puri BK. Do modern western diets play a role in myalgic encephalomyelitis? In: Modern dietary fat intakes in disease promotion. Humana Press 2010:345-349.

7. Fukuda K et al. The chronic fatigue syndrome: a comprehensive approach to its definition and study. International Chronic Fatigue Syndrome Group. Annals Intern Med 1994;121:953-959.

8. Brkic´ S et al. Chronic fatigue syndrome. Srp Arch Celok Lek 2011;139:256-261.

9. Zhang L et al. Microbila infections in eight genomic subtypes of chronic fatigue syndrome/myalgic encephalomyelitis. J Clin Pathol.

2010;63:156-164.

10. Maes M. An intriguing and hitherto unexplained co-occurrence: Depression and chronic fatigue manifestations of shared inflammatory, oxidative and nitrosative (IO&NS) pathways. Progr Neuro-psychopharmacol & Biological Psychiatry 2011;35:784-794.

11. Maes M et al. Normalization of leaky gut in chronic fatigue syndrome (CFS) is accompanied by a clinical improvement: effect of age, duration of illness and the translocation ofLPS from gramnegative bacteria. Neuroendocrinol Lett 2008;29:902-910.

12. Liu Z et al. Determination of fatty acid levels in erythrocyte membranes of patients with chronic fatigue syndrome. Nutr Neurosci 2003;6:389-392.

13. Behan PO et al. Effect of high doses of essential fatty acids on the postviral fatigue syndrome. Acta Neurol Scand 1990;82:209-216.

14. Warren G et al. The role of essential fatty acids in chronic fatigue syndrome. Acta Neurol Scand 1999;99:112-116.

16

Medicinsk access nummer 1 2012

Säg hej då till det gamla doskortet.

Nyhet!

Nu kan ferinject® ges i standardiserade doser – enkelt att räkna ut, enkelt att ge.

ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC01) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Beredningsform: injektions-/ infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2011-10-28. TLV: ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se 2011/11/ver.1 Renapharma-Vifor AB • Box 952 • 751 09 Uppsala • Tel. 018-478 40 50 • www.ferinject.nu

RLS är inte bara symtom på kvällar och nätter. Oftast finns symtomen även under dagen, men aktiviteter maskerar dem.

Långtidsbehandling med dopaminergika och dess dosering är två viktiga aspekter.

Det finns idag mycket som tyder på att långtidsbehandling med dopaminergika producerar nya biverkningar.

Artikelserie del II

Aktuellt om sömnmedicin och RLS – referat från möte om sömnstörningar och RLS i Quebec, Kanada Sten Sevborn, styrelsemedlem i RLS Förbundet, refererar från den stora kongressen om sömnmedicin i Quebec, september 2011, där det mesta handlade om sömnstörningar och RLS.

R

LS är inte bara symtom på kvällar och nätter. Oftast finns symtomen även under dagen, men aktiviteter maskerar dem.

Långtidsbehandling med dopaminergika och dess dosering är två viktiga aspekter. Det finns idag mycket som tyder på att långtidsbehandling med dopaminergika producerar nya biverkningar. För att få klarhet behövs studier som löper över mer än fem år.

Dosen måste hållas så låg som möjligt för att ge optimal effekt och undvika augmentation. Överskriften på ett föredrag av Richard P. Allen var” RLS är ett stadium med för mycket dopamin extracellulärt i hjärnan”. Detta betyder att många måste tänka om när det gäller behandling med dopaminergika.

Om det är förhöjda nivåer av extracellulärt dopamin i hjärnan: • Varför fungerar då behandling med dopaminagonister?

• Vilka förändringar sker med dopaminbehandling när det redan finns för

18

mycket dopamin?

• Vilken typ av dopaminbehandling fungerar bäst?

• Är de presynaptiska effekterna signifikanta? Presynaptisk D2R och presynaptisk feedback.

Dopaminergika och andra behandlingsalternativ ger en dramatisk omedelbar effekt på RLS symtomen. RLS är en kronisk neurologisk sjukdom och behandlingen är oftast livslång.

Långtidseffekten för orala dopaminagonister vid behandling visar att bara 25 procent av patienterna visar tillfredsställande resultat. Denna siffra sjunker förmodligen ytterligare med tiden. Depression, sömnstörningar, augmentation och liknöjdhet är några exempel.

Det händer ofta att symtomen startar 15 minuter efter det att man tagit sin medicin. Detta beror på att hjärnan märker att halten av dopamin har ökat och reglerar ner den endogena produktionen. Det blir mindre dopamin i hjärnan och vi får RLS symtom. Efter

en stund anpassar dopaminsystemet sig och symtomen försvinner. Det blir en obalans mellan pre- och postsynaptisk aktivitet.

Det finns en tanke att små mängder Sifrol (0,045 mg) kan starta upptaget av dopamin från synapsen till den presynaptiska D2/D3 receptorn. Följden blir mindre mängd synaptiskt dopamin och ett lägre tryck på den postsynaptiska D1 receptorn som ökar RLS symtomen.

Vilken dopaminbehandling fungerar bäst – ska vi ha kvar dopaminagonisterna? Många amerikanska forskare anser idag att dopaminagonisterna är farliga om de används i för hög dos under lång tid. Risken för beroende av dopaminagonisterna ökar.

Ropinirol anses vara mer beroendeframkallande än andra. Det är mycket svårt att bryta detta beroende och få över patienterna på annan behandling.

Svåra fall av överdosering av dopaminagonister behandlas i USA med snabb utsättning av dopaminagonisten och istället insättning av 5 mg metadon – en opioid. 5 – 10 mg metadon är bra vid RLS behandling beroende på sin långa halveringstid.

Medicinsk access nummer 1 2012

“Många amerikanska forskare anser idag att dopaminagonisterna är farliga om de används i för hög dos under lång tid.”

RLS patienter i USA med en dygnsdos av 10 mg Sifrol eller 40 mg Adartrel är inte helt ovanligt. Tillåten maxdos för båda är 0,54 resp. 4,0 mg. Den första veckan är enligt professor C. Earley fruktansvärd. Efter tio dagar är dopaminsystemet normaliserat.

Dopaminnivån extracellulärt varierar kraftigt över dygnet. Hos RLS patienter är variationen större och på en högre nivå. Detta kan leda till augmentation som är en följd av för mycket dopamin i synapsen. Följden blir RLS symtom i andra kroppsdelar på morgonen och förmiddagen.

Kortverkande dopaminergika ger mer augmentation än långverkande.

Den lägsta frekvensen för augmentation ses med Cabaser. Cabaser har andra biverkningar som gör att det används i endast mycket speciella fall. Som nummer två kommer Sifrol. L-Dopa ligger skyhögt i topp.

24 timmars dopaminstimulering, Neupro, möjliggör kanske en stabilare funktion av dopaminsystemet.

Neupro har visat sig säkert och effektivt under en studie som pågått i fem år. Ingen annan dopaminagonist har studerats under så lång tid. För RLS patienter med medelsvår – svår RLS är det kanske bra att ta profylaktisk behandling som kan ske med Neupro.

Sjukdomsbilden för RLS kan delas in i korttidseffekter – sömnstörningar, obehagskänslor och PLMS och i långtidseffekter – förlorad vitalitet, trötthet, svaghet och hjärt/kärl sjukdomar.

kombinera vid behov dopaminagonisten med någon ickedopaminerg substans Ju högre serumferritinhalt, desto lägre risk för augmentation. Riskfaktorer för augmentation är: • familjär historia • järnbrist • tidigare augmentation med andra dopaminergika • avsaknad av polyneuropati • kumulativ dos och långtidsexposition av dopaminergika Augmentation uppkommer i mer än 80 procent under de första två åren.

Augmentationen gör symtomen ännu värre än de var i början och medför ett svårbehandlat tillstånd. Nya idéer för att mer effektivt behandla RLS i framtiden ska utarbetas.

Augmentation Augmentation är troligtvis större vid järnbrist. Augmentationsrisken kan reduceras genom: • högt serumferritin • undvika SSRIs och antihistaminer använda långverkande dopaminagonister • hålla dosen så låg det går från början

Generellt 30 – 40 procent av COPD patienterna har RLS. Järnbrist kan leda till hypoxi.

Halten av ferritin är hos RLS patienter förhöjd i mitokondrierna i substansia nigra.

En ny apparat har tagits fram mot smärta. Apparaten, som heter Anodyne, finns i form av en manschett som

www.medicinskaccess.se

Graviditet RLS förekommer i 40 – 60 procent av graviditeterna och speciellt under de sista tre månaderna. Oftast inträder en spontan förbättring vid barnets födelse. Det finns ingen behandling för RLS under graviditeten. Oralt järn ger inte tillräcklig lindring. Fallrapporter visar att intravenöst järn kan ge lindring. Järnkarboxymaltos – Ferinject – är godkänt för användning under graviditet och gav i en studie 50 procent reduktion av RLS symtomen enligt IRLSSG. Dessutom fick man en kraftig sänkning i frekvensen av PLMS. Den vanligaste biverkan var sänkt blodtryck under 15 – 20 minuter.

fästs på baksidan av vaden direkt under knät och arbetar med en viss typ av ljus. Energin från apparaten gör att det frisätts kvävedioxid i vävnaderna.

Detta ska förbättra genomblödningen och främja syntes av kroppens egna smärtmedel – endorfiner. Det finns en studie som visar effekt med apparaten även långt efter att testen upphört.

Posters Postern för den studie som EARLS gjort i nio europeiska länder presenterades av mig. WASM hade bjudit in mig för att presentera studien. Det var många som kom och informerade sig.

Alla menade att resultaten var mycket intressanta. Vår studie ger resultat som tidigare aldrig visats. Vi får hoppas att det kan ge en skjuts för RLS. Alla doser, 1 – 3 mg/24 timmar, av Neupro (rotigotin) visade bättre sömnkvalitet än placebo. Den positiva effekten kvarstod efter sex månader.

Klart förhöjd risk för RLS patienter att drabbas av allvarliga kardiovaskulära sjukdomar. Det är viktigt att så tidigt som möjligt diagnosticera RLS patienter och sedan behandla dem för att minimera riskerna för kardiovaskulära sjukdomar.

De flesta patienterna var inte nöjda med sin eller sina RLS medicin/er.

Många patienter tog flera mediciner per dag och hade även symtom på dagtid, vilket visar att RLS inte bara är en sjukdom med symtom på kvällar och nätter.

Tidigare har läkemedelsföretagen sponsrat kongresser vilket medfört att deltagare inte behövt betala någonting för mat och dryck. Nu har de förtagen dragit sig ur och deltagarna får själv betala. Jag finner det helt riktigt. Läkemedelsindustrin ska inte betala för detta. Det behöver emellertid inte bli som i Quebec att priserna i WASM’s regi för lite mat och dryck blir ast-

» 19

“Generika företagen har inget intresse att hjälpa till. Deras enda intresse är att maximera vinsten med många gånger undermåliga produkter.” ronomiska. WASM tog väl chansen att i hög grad förbättra sin kassa.

Det negativa för oss som lider av RLS är att företagen inte längre sponsrar forskning och utveckling. Generika företagen har inget intresse att hjälpa till. Deras enda intresse är att maximera vinsten med många gånger undermåliga produkter. Ett forskande företag hade aldrig fått så dåliga farmaceutiska formuleringar godkända.

Det är mycket viktigt att informationen från tillställningar som denna kommer ut till doktorn på vårdcentralen som ser patienterna men inte kan/ får resa på liknande kongresser.

Flyga med svår RLS Flygresa Frankfurt am Main till Montreal (8 timmar över dagen till Montreal och 7 timmar på natten till Frankfurt) Hur gick det att sitta i en flygmaskin i åtta timmar när jag har svår RLS sedan jag var barn?

Jag startade min flygresa i Frankfurt am Main klockan 10.30 och landade i

Montreal 12.30. Resan tog åtta timmar och det är sex timmars tidsskillnad. Jag bokar alltid en plats i gången. Då kan jag gå upp när jag vill. Jag hade tur.

Platsen vid sidan om mig var tom. Annars var planet, Boeing 777 med 350 platser, fullt. Jag läste och arbetade, åt och drack det vin som serverades på flygningen som genomfördes av Air Canada. Resan var helt utan problem.

Jag tar ju min medicin vid 15.30, 18.30 och 22.00, så under flyget till Montreal tog jag ingen medicin. I Quebec levde jag som om jag vaknat där på morgonen och tog Sifrol som jag gjorde i Sverige. Första natten blir lång men det var inga problem. I Quebec sedan var det inte heller några problem med RLS. Ungefär som här i Sverige. Flyget hem gick från Quebec 17.30 den 14 september och landade i Frankfurt am Main den 15 september klockan 06.30.

Jag tog min första dos 16.30 i Montreal och den andra 18.30 i flygmaskinen.

Den tredje dosen tog jag inte eftersom det skulle blivit för tätt mellan doserna.

Postern för den studie som EARLS gjort i nio europeiska länder presenterades av Sten Sevborn. Studien ger resultat som tidigare aldrig visats. Alla doser, 1 – 3 mg/24 timmar, av Neupro (rotigotin) visade bättre sömnkvalitet än placebo. Den positiva effekten kvarstod efter sex månader.

20

Jag satt i min stol hela tiden och läste och arbetade och åt och drack vin som hörde till resan. Jag var inte ens ur stolen för att gå på toa.

Professor Claudia Trenkwalder, som jag känner väl, är en av världens ledande forskare på RLS och satt snett bakom mig frågade mig ett par gånger hur det gick att sitta. INGA PROBLEM! Väl tillbaks i Tyskland blev det en lång dag naturligtvis. För att undgå ”jetlag” måste man även här leva som om jag vaknade i Tyskland på morgonen. Vid 23.30 på kvällen tog jag en insomningstablett och vaknade 09.30 nästa morgon pigg och utsövd! Bara att få sova en hel natt var en enormt skön upplevelse!

Sten Sevborn

Sten Sevborn medlem i styrelsen i RLS Förbundet, arbetar även inom Deutsche Relstless Legs Vereinigung e.V. Ingår i styrelsen för EARLS European Alliance for Restless Legs Syndrome med ansvar för finans och kontrolling.

Medicinsk access nummer 1 2012

eye q – familjens smarta val Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av experter eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omega fettsyror.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Upp till ett års väntetid för behandling av sömnapné

Ö

ver en halv miljon svenskar beräknas lida av den andningsrelaterade folksjukdomen sömnapnésyndromet, men att få diagnos och behandling tar tid. En inventering utförd av Swedevox [1] visar att kötiderna är långa och ofta överskrider vårdgarantin som är på 120 dagar. Detta innebär att svenskarna i snitt får vänta ett halvår längre än vad vårdgarantin föreskriver innan de får vård för sin sömnapné.

sökning samt behandling av sömnapné varierar kraftigt inom landet. Långt ifrån alla landsting uppfyller vårdgarantin som föreskriver en väntan på max 30 respektive 90 dagar [2]. Medelvärdet på väntetiden i Sverige är 276 dagar, vilket överskrider vårdgarantin med 156 dagar. Längst väntetider återfinns i Östergötland, Lund, Västerås och Östersund. Till exempel köar just nu 450 patienter som lider av svåra andningsstopp i sömnen vid Skånes Universitetssjukhus. Enligt en nyligen Långa väntetider publicerad artikel i Sydsvenska dagVäntetiderna för diagnostisk under- bladet menar Docent Bengt Midgren att dessa patienter kommer få Här är Sveriges längsta väntetider enligt vänta i upp till Swedevox sammanställning för 2010 ett år innan de får behandling.

Område

Total väntetid/dagar Sömnapné Östersund

436 består av ofrivilLinköping/Norrköping 286 liga andningsupLund

257 pehåll i sömnen Västerås

231 och har en stark koppling till Så vet du om du lider av sömnapné –anliga symtom: Om natten Om dagen Snarkning Bevittnade andningsuppehåll Snabbt uppvaknande medkvävningskänsla Oregelbunden hjärtrytm Frekventa toalettbesök Nattliga svettningar

Morgontrötthet Överdriven sömnighet Kraftlöshet och orkeslöshet Morgonhuvudvärk Koncentrations-och minnesproblem Högt blodtryck

Richard Harlid

högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes och depression.

Totalt beräknas att cirka 384 000 män och 187 000 kvinnor i åldern 30-60 år lider av sömnapné, alltså över en halv miljon svenskar. Att behöva köa i månader på behandling innebär onödigt lidande och ökad risk av följdsjukdomar för patienten, trots att behandlingen är relativt enkel.

– Själva behandlingen av sömnapné sker med antingen CPAP och andningsmask eller med en apnéskena.

Det flesta patienter blir symtomfria redan efter kort behandlingstid. Patienter som får behandling upplever en kraftigt förbättrad livskvalitet samtidigt som riskerna för andra följdsjukdomar minskar. Något som både samhället och individen tjänar på i längden, säger Dr Richard Harlid, verksamhetschef på Aleris FysilogLab

Håkan Hedin 1. Andningssviktregistret Swedevox nyaste (och på årsbasis största) arm gäller patienter som får nattlig CPAP pga. (obstruktivt) sömnapnésyndrom. Det startade i början av juli 2010 och 22 kliniker har successivt börjat rapportera patienter. Vid årsskiftet fanns 2265 anmälda patienter.

Data för 2010 är oftast ofullständiga. Några kliniker har rapporterat för hela året men de flesta har första startdatum under hösten 2010. Det betyder att behandlingsincidens ännu inte kan redovisas på ett meningsfullt sätt. Ettårsuppföljning pågår under 2011.

2. Det ska ta högst 30 dagar att få komma till den specialiserade vården från det att en remiss är beslutad av din läkare, eller du lämnat in egenanmälan. Anser läkaren i den specialiserade vården att du behöver behandling ska den inledas så snart som möjligt – senast 90 dagar efter beslutet om behandling.

22

Medicinsk access nummer 1 2012

Ny internationell studie på svår form av MS

S

verige är ett av de länder som deltar i en ny internationell studie för behandling av patienter med sekundärprogressiv MS. En patientgrupp som idag inte har någon effektiv behandling att tillgå. I studien utvärderas effekten av läkemedlet Tysabri (natalizumab).

En betydande andel av de som diagnosticeras med skovvis förlöpande MS (RRMS), som är den vanligaste formen av MS, övergår med tiden i en sekundärprogressiv fas av sjukdomen (SPMS). SPMS kännetecknas av en kontinuerligt försämrad neurologisk funktion, med påverkan på bland annat gångfunktionen. Sjukdomsmekanismerna vid progressiv MS är fortfarande till stora delar okända.

– MS är en vanlig orsak till neurologiskt handikapp hos unga vuxna.

På senare har vi glädjande nog fått tillgång till nya, mer effektiva behandlingar för personer med skovformad MS. Tyvärr gäller detta inte den sekundära progressiva sjukdomsfasen, där vi idag i stort helt saknar effektiva behandlingsalternativ. Det finns därmed ett mycket stort behov av att utveckla bättre behandlingsme– Detta är den största nu pågående studien inom SPMS och syftet är att undersöka om behandling med Tysabri kan förhindra försämring av neurologisk funktion och därmed ha en positiv effekt på patientens rörlighetsförmåga, säger Fredrik Piehl

toder för våra patienter”, säger Fredrik Piehl, professor och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna samt koordinerande prövare för studien i Sverige.

ASCEND (A Study to Characterize the Efficacy of Natalizumab on Disability in SPMS) är en dubbelblind, placebokontrollerad studie. I studien kommer patienter med progressiv MS randomiseras till antingen Tysabri 300 mg eller placebo intravenöst var fjärde vecka i 96 veckor. ASCEND är en global studie och omfattar cirka 850 patienter i 15 länder varav Sverige är ett.

I Sverige deltar kliniker i Göteborg, Stockholm, Umeå, och Örebro. Deltagarna i studien kommer att vara i åldrarna 18 till 58 med diagnosen sekundärprogressiv MS sedan minst två år.

Det primära effektmåttet är att undersöka om behandling med Tysabri bromsar försämringen i den neurologiska funktionen hos patienter med sekundärprogressiv MS. Stoppar inflammerade celler i blodet Tysabri är godkänt i Europa för be-

handling av skovvis förlöpande MS sedan juni 2006. Enligt data som publicerats i the New England Journal of Medicine leder behandling med Tysabri efter två år till 68 procents relativ minskning (p<0,001) av skovfrekvensen per år jämfört med placebo, och en relativ minskning av risken för bestående funktionsnedsättning med 42-54 procent (p<0,001). För patienter med hög sjukdomsaktivitet, vilket utgör merparten av dem som i praktiken behandlas med Tysabri, är skovreduktionen 81 procent (p=0,001) och den relativa minskningen för bestående funktionsnedsättning 64 procent (p=0,008)[1].

Tysabri rekommenderas till patienter med aktiv sjukdom som inte har effekt av annan sjukdomsmodifierande behandling. Tysabri är en antikropp som verkar genom att stoppa inflammerade celler i blodet att ta sig in i det centrala nervsystemet (CNS) och orsaka skada. MS är en autoimmun sjukdom, och immunsystemet reagerar mot det skyddande höljet, myelinet, kring nervfibrerna i CNS. Antikroppen i Tysabri verkar genom att blockera ett protein, alfa 4-integrin, som aktiverade immunceller använder för att häfta fast vid blodkärlsväggen och vandra in i CNS. Hjärnvirusinfektionen PML Tysabri innebär en ökad risk för en känd men mycket allvarlig biverkning, hjärnvirusinfektionen PML (progressiv multifokal leukoencefalopati). PML fall har rapporterats såväl i kombinationsterapi med immunmodulerande behandling som i monoterapi med Tysabri. Risken att drabbas är beroende på olika riskfaktorer.

Håkan Hedin

www.medicinskaccess.se

23

Medicinnotiser Nytt läkemedel för typ 2 diabetes godkänt i USA Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt Jentadueto, ett nytt diabetesläkemedel som kombinerar de verksamma substanserna från två andra läkemedel i en enda tablett, som tas två gånger per dag.

Jentadueto sänker långtidsblodsockret, HbA1c, med upp till 1,7 procent hos personer med typ 2 diabetes. Det visar en studie med 791 vuxna patienter som inte fick till-

räcklig god kontroll över blodsockret med kost och motion. Det finns en stark koppling mellan ett högt HbA1c-värde och risken för följdsjukdomar, som hjärtproblem, njursvikt och svårläkta sår.

De två verksamma substanserna i Jentadueto är metformin, ett väl beprövat diabetesläkemedel, och linagliptin, som tillhör den nya generationens diabetesläkemedel som stärker kroppens

egen förmåga att reglera blodsockret genom att påverka hormonfrisättningen från tarmarna.

Jentadueto kan användas ensamt eller i kombination med en sulfonylureid, ett vanligt receptbelagt läkemedel för typ 2 diabetes. Jentadueto ger ingen betydande ökning av vikten, vilket är ett vanligt problem med många diabetesläkemedel.

HH

Roligare stödstrumpor förhindrar många fall av åderbråck och blodpropp

Brännande

krypande

och människor med stillasittande arbete. Många som betraktar sig finnas utanför dessa riskgrupper kan också drabbas.

Vener är de blodkärl som leder det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat.

Stödstrumpans funktion är att hjälpa vävnaderna i benet att ge fysiskt stöd till venerna och dess klaffar när blodet ska pumpas upp till högre nivå. Tack vare stödstrumpan sänks blodtrycket och risken för åderbråck, blodpropp och svullna ben minskar radikalt.

Stödstrumpor som kan användas utan läkares ordination delas in i två klasser, klass 1 med tryck mellan 16 och 18 mmHg (millimeter kvicksilver) och klass 2 i intervallet 18 till 22 mmHg. Det högre värdet gäller för området runt ankeln (zon 1) medan man hittar det lägsta värdet ovanför vaden (zon 3). Trycket över själva va-

huggande

den (zon 2) hamnar mitt emellan.

– Alla våra stödstrumpor provtrycks av en oberoende part så att vi kan garantera funk tionen utöver att vi har de roligaste och snyggaste strumporna, säger Örjan Roos.

HH

Bultande

isande

Din smärta kan ha ett namn mer information och rådgivning finns på www.ontikroppen.se

1143-Pfizer-09-2010-9654

Många människor skulle kunna undvika åderbråck och blodpropp i benen om de använde stödstrumpor. Nu är chansen större att fler gör det tack vare att det finns roliga, moderiktiga och designade stödstrumpor.

– Vi upptäckte att stödstrumpor betraktades som ”gubbiga”, ”tantiga” och tråkiga och ville ändra på det, säger Örjan Roos vid Rooz Dezign som ligger bakom det man valt att kalla Sveriges roligaste stödstrumpor.

Stödstrumpor är ett viktigt hjälpmedel för många människor, kvinnor som män. Funktionen är väl beprövad och används medicinskt sedan länge.

Det handlar om att förhindra att blodtrycket i vristens och vadens vener blir för högt. Detta sker ofta hos dem som står mycket, eller sitter stilla länge som vid flygresor. Andra riskgrupper är gravida kvinnor, diabetiker, äldre

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se

Lyrica - Annons Ont i kroppen_179x65.indd 1

24

2010-05-12 09:33:57

Medicinsk access nummer 1 2012

Långvarig smärta är en enorm börda för patienter, familjer och samhället Nylien publicerades PainSTORY (eng.”Pain Study Tracking Ongoing Responses for a Year”) i Scandinavian Journal of Pain. PainSTORY är en studie som visar vilken tung börda långvarig, icke-cancerrelaterad smärta är för patienter, deras familjer och samhället. Studien, som under ett år följde 294 vuxna patienter i 13 europeiska länder som lider av långvarig, icke-cancerrelaterad smärta, beställdes av Mundipharma International Limited och genomfördes av Ipsos MORI1.

Några av de viktigaste resultaten: • Efter 3 månader skattade 95 procent av studiedeltagarna sin värsta smärtnivå som 4 eller högre på en 11-gradig numerisk smärtbedömningsskala (NRS-11) och de flesta hade upplevt smärta på den nivån under minst ett år • 47 procent uppgav att de hade lidit Krönika av smärta på nivåerna 8-10 i över 2 år • Vid den sista bedömningen skattade 93 procent av patienterna fortfarande sin värsta smärtnivå under den föregående veckan som 4 eller högre Clas Mannheimer – Även flera andra nationella och internationella studier rapporterar en hög förekomst av långvarig smärta på ungefär 20 procent av befolkningen. De mänskliga och ekonomiska konsekvenserna, 87 miljarder SEK per år (SBU 2006), är enorma och en tragedi för de drabbade. Kunskaperna finns om hur man bedriver en effektiv smärtvård och rehabilitering. Det undermåliga omhändertagandet av dessa patienter, som är en konsekvens av nedskärningar i smärtvården de senaste åren i Sverige, är politiskt oacceptabelt inte minst eftersom dess konsekvenser slår mot kärnan i regeringens politik nämligen arbetslinjen och sunda offentliga finanser, säger Clas Mannheimer, professor och överläkare, Östra Sjukhuset och Smärtcentrum Kungälvs sjukhus.

Slutsatsen av PainSTORY är att minimivårdstandarder bör utvecklas och implementeras på nationell nivå. Vårdpersonal och studenter inom vårdyrken måste utbildas så att de kan upptäcka, bedöma och behandla smärta på ett effektivt sätt och inom en rimlig tidsram. Patienter som inte svarar på normal behandling måste få snabb och enkel tillgång till omfattande, multidisciplinär smärtvård.

”Ögonen rinner inte längre”

När det blåser kallt… …är det många som upplever att ögonen ”svämmar över”. detta beror paradoxalt nog ofta på att ögonen är torra. tårvätskan känns tunn och vattnig och fungerar inte tillfredsställande. torrt inomhusklimat under den kalla årstiden kan också vara en bidragande orsak till torra ögon, liksom tilltagande ålder.

Så skönt då att Membrasin finns!

Membrasin är ett kosttillskott innehållande havtornsolja. Förutom fettsyrorna omega-3, 6, 7 och 9 innehåller havtornsoljan även karotenoider som bidrar till att bibehålla en normal funktion i kroppens slemhinnor. produktunika studier vid bl a åbo universitetssjukhus* visar att Membrasin kan vara till mycket god hjälp bl a i samband med torra ögon. prova du också och bli övertygad!

* Petra S Larmo m fl. Oral Sea Bucktorn Oil Attenuates Tear Film Osmolarity and Symptoms in Individuals with Dry Eyes. The Journal of Nutrition 2010.

FI N N S I h ä l SoFa c kh a Nde l N oc h p å Fl e Ra a p otek

HH

0515-77 78 79 www.helapharma.se

25

www.medicinskaccess.se _Ögon_Membra_87x262.indd 1

2012-02-13 15.29

Medicinnotiser DHL startar europeiskt förbund för läkemedelslogistik DHL Supply Chain har bildat ett europeiskt förbund inom läkemedelslogistik, European Association for Healthcare Logistics and Transport (EALTH).

EALTH har som syfte att öka kännedomen om läkemedelslogistik bland politiska beslutsfattare och inom den privata och offentliga sektorn i Europa.

EALTH representeras av de europeiska bolagen Alloga, Cemelog, CSP, DHL Supply Chain, Eurotranspharma, FM Health, Trans-o-flex Thermomed och Van Rooijen Logistiek som tillsammans har verksamhet i över 20 länder. Tillsammans ska de representera logistikföretag inom läkemedels-

industrin på europanivå. − EALTH blir en mycket betydelsefull aktör på den europeiska läkemedelsmarknaden, eftersom det är det första icke-vinstdrivande förbundet

Eddy De Vita

med fokus på läkemedelslogistik i regionen. Genom att vara en del av förbundet från start får vi goda möjligheter att sprida vår breda kunskap inom läkemedelslogistik och öka säkerheten i hela logistikkedjan, säger Eddy De Vita, Managing Director Life Science & Healthcare EMEA på DHL Supply Chain och vice ordförande i EALTH. De Vita har mer än 20 års erfarenhet inom läkemedelslogistik och har även tidigare grundat Euro Pharma Logistics (EPL), som är en sammanslutning av logistikleverantörer inom läkemedelsbranschen.

HH

Diabetesbehandling orsakar vanligaste stickskadorna inom hälso- och sjukvården En internationell studie visar att stickskador från kanyler eller lansetter vid diabetesbehandling hör till de vanligaste stickskadorna inom hälso- och sjukvården och kan innebära en risk för överföring av farliga virussjukdomar som HIV och hepatit C. Diabetespatienter har samma, om inte högre, förekomst av farliga virus som personer utan diabetes.

Införandet av medicintekniska produkter med integrerad säkerhetsmekanism kan minska risken för skada och infektion påtagligt. I maj 2013 kommer ett nytt EU-direktiv att göra det obligatoriskt att använda produkter med inbyggd säkerhetsmekanism för injektioner av insulin inom vården.

En internationell studie visar att 67

procent av de använda stickande och skärande föremålen kasseras på fel sätt av patienterna själva. Efter användning läggs 12 procent i en tom flaska eller mjölkförpackning, 46 procent av kanylerna läggs direkt i soppåsen efter att nålskyddet har satts på och 3,5 procent kastas utan att ens nålskyddet sätts på.

– Under mina över 30 år i branschen har jag sett att vårdpersonalen alltför ofta dagligen utsätts för onödig stress när de inte använder stickskyddade produkter. Framför allt efter att en skada inträffat, då är det mycket vanligt med oro och ångest, eftersom den skadade under en period inte vet om nålen är smittbärande eller ej. En skada innebär även stora kostnader

för tester och bromsmediciner. Jag välkomnar det nya EU-direktivet som kommer att hjälpa till att förebygga nålsticksskador för vårdpersonalen, säger Anders Frid, överläkare vid Endokrinologiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö.

Personer med diabetes har minst lika hög förekomst av farliga virus som befolkningen i allmänhet, till och med högre. Vårdpersonal som arbetar med diabetespatienter löper därmed större risk i samband med stickskador och infektion. Det behövs bara mycket små mängder blod för att överföra HBV eller HCV.

HH

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare.

Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård.

Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd.

Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet.

Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

26

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se Medicinsk access nummer 1 2012

Smärtande, ömma och stela leder?

Helaflex är värd att prova. Ömma och stela leder samt nedsatt rörelseförmåga beror oftast på en naturlig åldersrelaterad förslitning i lederna, så kallad artros. Bara i Sverige beräknas närmare en miljon människor vara drabbade. De flesta är över 60 år och majoriteten är kvinnor.

Sjukdomen är ofarlig men det dagliga livet påverkas ofta. Det blir jobbigt till exempel att promenera, gå i trappor, cykla eller spela golf.

Både hälsan och humöret påverkas ofta negativt. Därför är det värt att prova Helaflex.

Godkänd av Läkemedelsverket Du kan tryggt använda Helaflex. Det är nämligen Sveriges enda växtbaserade läkemedel som är godkänt att användas just vid artros.

Helaflex består av ett väl undersökt extrakt utvunnet ur djävulsklo. En medicinalört som under lång tid och i stor skala har använts i länder som Tyskland, England och Frankrike för att lindra artros i exempelvis knä, höfter och rygg. Helaflex är i Sverige godkänt av Läkemedelsverket.

Studier på 3 000 personer med artros Läkemedelsverkets godkännande är baserat på den långa traditionella användningen, den höga säkerheten och tillverkningskvalitén.

Därutöver har studier genomförts på närmare 3 000 personer med just artros. Resultat från kliniska prövningar ger visst stöd för användning av djävulsklo vid artros.

Receptfritt Helaflex är receptfritt och säljs på apotek och i hälsofackhandeln.

Artros kan till exempel drabba fingrar, tår, knäleder, höftleder och även käkleden.

Fakta Helaflex är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt för lindring av smärta och stelhet vid lätt ledförslitning (artros). Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning.

Dosering: Vuxna, 1 tablett morgon och kväll. Intas i samband med måltid och lämpligen med 1⁄2 glas vatten.

Tabletterna bör sväljas hela.

Helaflex rekommenderas ej till barn. Läs mer på bipacksedeln eller på fass.se.

Helaflex – Det enda godkända, traditionella växtbaserade läkemedlet mot artros.

Konsumentkontakt: Hela Pharma 0515 77 78 79 eller besök www.helapharma.se

Medicinnotiser Gör din hälsokontroll på nätet En ny hälsokontroll har startat på nätet, ”Hur mår jag”. Det är den enda kombinerade hälsokontrollen på nätet.

Den består av en webb baserad undersökning och en provtagning som du gör på närmaste provtagningsställe.

Undersökningen bedöms av några av Sveriges bästa läkare och specialister.

Det tar bara ett par dagar att få sin hälsostatus bedömd av någon av de bästa läkarna eller specialisterna i Sverige. Hälsotjänsten har en rådgivande grupp bestående av 19 specialister och läkare under ledning av Anders Milton (tidigare ordförande i Läkarförbundet).

Gruppen består av specialister inom livsstil, allmän medicin, psykologi, psykoterapi, invärtes medicin, njurmedicin, sjukgymnastik, hormoner och ämnesomsättning, andrologi, prostata, urologi, psykiatri och dietist.

– Det finns många idag som inte vet var i vården de ska vända sig. Med vårt verktyg fångar vi upp dem och ger dem möjligheten att ta kontroll över sin egen hälsa, säger Anders Milton.

När läkaren har bedömt din hälsostatus, identifieras eventuella problem och du får råd om hur din

hälsa kan förbättras. Vill patienten följa råden leder de till nästa steg med hjälp av en läkare/specialist från den rådgivande gruppen.

Fördelarna med hälsokontrollen är tillgängligheten, snabbheten och enkelheten. Bakom “Hur mår jag” hälsokontroll finns Human Life, som består av en grupp läkare och specialister. Den rådgivande gruppen består bland annat av följande specialister och läkare: • Jan Milbrink, docent, överläkare ortopedi • Urban Säfwenberg (TV-doktorn), överläkare internmedicin, kardiologi • Stina Fellström, legitimerad sjukgymnast, träningsutbildare och instruktör • Lars Benson, specialistläkare invärtes medicin, allmän medicin och klinisk kemi • Stefan Borg, docent och specialist i psykiatri, missbruk och beroenden (läkemedel, spel, alkohol och narkotika) • Bengt Fellström, professor och överläkare i njurmedicin • Jenny Stålhammar, leg. dietist, träningsutbildare och instruktör

Anders Milton

• Stefan Arver, överläkare, enhetschef endokrinologi, andrologi • Anders Milton, legitimerad läkare • Ulf Ljungblad, chefsläkare gynekologi, obstetrik • Göran Läckgren, professor, specialist i urologi och barnkirurgi Tjänsten Hur mår jag lanseras av det svenska företaget Human Life AB, som är ett svenskt företag med aktörer med erfarenhet från medicin- och hälsobranschen. Human Life AB är ett nytt bolag som erbjuder företag och privatpersoner hälsokontroller med en inriktning mot våra mest vanligaste folksjukdomar

HH

EU-projekt för bättre behandling av unga med fetma och typ 2 diabetes Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.

Antalet unga som utvecklar grav överviktig och typ 2 diabetes har ökat i hela västvärlden och resurser har avsatts i den europeiska forskningsbudgeten för att hitta nya behandlingsalternativ för denna patientgrupp. Även om behandling som syftar till att ändra livsstil vad gäller kost och motion alltid ges, behövs farmakologiska alternativ.

Att förändra vanor är svårt och kräver

28

ett stort eget ansvar som kan bli övermäktigt för många barn och unga.

– Ett farmakologiskt behandlingsalternativ är också viktigt eftersom överviktskirurgi inte utförs på så unga personer i Sverige, säger Peter Bergsten, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och koordinator för EU-projektet, som omfattar ett tiotal forskargrupper fördelade på sju länder.

Projektet, ”Beta-JUDO” (Beta-cell function in Juvenile Diabetes and Obesity), kommer att löpa under fyra år och fokusera på hur de insulinproducerande beta-cellernas funktion förändras under utveckling av övervikt och typ 2 diabetes. Produktionen av insulin sänker blodsockret men bidrar samtidigt till ökad fettinlagring i cel-

lerna. Hos dessa unga patienter ses ofta tidigt en hyperaktivitet i dessa celler, ibland redan från tre års ålder.

Fyra kliniker ingår i studien, bland andra Akademiska sjukhuset. Det innebär att det i Beta-JUDO ingår ungefär 3000 unga med fetma.

– Genom samverkan mellan forskare vid barnkliniker och forskare med fokus på beta-cellens biologi har vi en unik möjlighet att inte bara beskriva de komplexa processerna i beta-cellerna utan också koppla processerna till genetiska faktorer. Därigenom har vi större förutsättningar att hitta nya behandlingar för rätt individer, säger Peter Bergsten.

HH Källa: Uppsala universitet

Medicinsk access nummer 1 2012

Fler får allvarliga pneumokockinfektioner men allt färre dör Varje år dör uppskattningsvis en miljon barn i världen efter att ha drabbats av pneumokockinfektioner. Värst drabbade är barn i fattiga länder, men pneumokocker orsakar sjukdomar och lidande i alla åldersgrupper och i alla länder, även i Sverige.

Det finns i dag två sorters verksamma vaccin: polysackaridvacciner som skyddar mot fler varianter av pneumokocker men som inte kan ges till barn under två års ålder, samt konjugatvacciner som kan ges till små barn men som skyddar mot färre typer.

Erik Backhaus, infektionsläkare på Kärnsjukhuset i Skövde och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling studerat samtliga fall av svåra pneumokockinfektioner hos barn och vuxna i Västra Götaland mellan 1998 och 2001. Studien Krönika visar att de senaste konjugatvaccinerna teoretiskt sett kan skydda mot ungefär 70 procent av infektionerna.

Erik Backhaus – Omkring 95 procent av alla infektioner orsakades av typer som ingår i polysackaridvaccinet. Det vaccinet kan inte ges till små barn under två år, vilket innebär att det inte kan användas till dem som behöver det mest, säger Erik Backhaus.

I värsta fall orsakar pneumokockerna svår sjukdom där cirka tio procent av patienterna dör inom en månad efter diagnos. Erik Backhaus avhandling visar att dödsrisken beror dels på ålder, dels på bakomliggande sjukdomar – men också att dödsrisken är större för män än för kvinnor. Intressant nog finns också geografiska skillnader: fler svåra pneumokockinfektioner diagnosticeras hos äldre människor över 80 år i övriga delar av Västra Götalandsregionen, än i själva Göteborgsområdet.

– Det kan bero på att man har olika rutiner för i vilken omfattning patienter inom äldrevården remitteras till sjukhus för vård och hur ofta blododling tas, säger Erik Backhaus.

Under de senaste 45 åren har antalet diagnostiserade fall av svåra pneumokockinfektioner i Göteborgsområdet tredubblats, från 5 till 15 fall per 100 000 invånare och år. Det beror sannolikt på att man i dag tar betydligt fler blododlingar, vilket gör att fler fall upptäcks. Särskilt bland barn och yngre vuxna har risken att dö i samband med svåra pneumokockinfektioner minskat kraftigt sedan 60-talet, visar avhandlingen.

Förhoppningsvis kommer den nyligen införda pneumokockvaccinationen i allmänna barnvaccinationsprogrammet minska antalet infektioner hos barn men även vuxna.

HH Källa: Sahgrenska akademin

Hela ditt dagsbehov av omega-3 i en enda kapsel!

En enda kapsel MorEPA Smart Fats ger dig dagsbehovet av omega-3 fettsyrorna EPA och DHA. Den innehåller inga mättade fetter och hög halt EPA, 580 mg i en kapsel. MorEPA är tillverkat av djuphavsfisk från hållbara bestånd i en ECO-certifierad (miljövänlig) process.

Gravid och ammande

Vuxen och barn

Barn

Bra att veta om omega-3 Vad är omega-3?

Omega-3 är samlingsnamnet på flera livsnödvändiga fettsyror Gravida och Barn och barn som inte kroppen själv kan Vegetarianer producera.

Vi måsteBarn få i oss Vuxna dessa och veganer ammande via kosten.

Varför är det viktigt att få i sig tillräckligt med omega-3?

Fettsyrorna EPA och DHA som finns i omega-3 hjälper till att bibehålla ditt fysiska och emotionella välbefinnande och koncentrationsförmågan. Omega-3 har även positiva effekter på hjärta, blodkärl och hjärna.

Hur mycket behöver jag få i mig per dag?

Ett dagligt intag på MINST 500 mg omega-3, EPA+DHA rekommenderas av ISSFAL (the International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids)(1).

(1) www.issfal.org

Vad är viktigt att tänka på när jag väljer omega-3?

Tänk på att den ska innehålla en hög halt av fettsyran EPA.

MorEPA finns i din hälsobutik och på utvalda apotek!

0515- 77 78 79 w w w.helap harm a.s e

29

www.medicinskaccess.se MorEPA_SmartFats_87x262_B.indd 1

2012-02-08 14.28

Medicinnotiser Kjell Asplund ny ordförande i Statens medicinsk-etiska råd Socialdepartementet har utnämnt Kjell Asplund till ny ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, SMER. Statens medicinsk-etiska råd, är ett rådgivande organ till regeringen och riksdagen som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv.

– SMER arbetar med frågor som djupt berör oss alla. Rådet är ett alldeles unikt och mycket viktigt forum där politiker, vårdens professioner, patientföreträdare och experter tillsammans diskuterar och tar ställning till svåra etiska frågor, säger Kjell Asplund.

– Vi är väldigt glada att Kjell Asplund tackat ja till detta viktiga uppdrag. SMER är en betydelsefull resurs i departementets arbete och med sin expertis ett viktigt bollplank, säger socialminister Göran Hägglund Kjell Asplund är professor emeritus

i medicin, ordförande i vetenskapliga rådet vid Statens beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) och ordförande för Riks-Stroke. Han har även andra uppdrag som till exempel styrelseledamot i Läkemedelsverket och Umeå universitet.

Kjell Asplund har de senaste två åren varit samordnare för den nationella cancerstrategin vid Socialdepartementet. Han har tidigare bland annat varit generaldirektör för Socialstyrelsen och ordförande i SBU. Kjell Asplund har i sitt kliniska arbete med svårt sjuka patienter varit engagerad i medicinsk-etiska frågor under stora delar av sitt yrkesliv. Som generaldirektör på Socialstyrelsen var han även ordförande i Socialstyrelsens etiska råd. Under sin tid som överläkare och professor vid Umeå universitet deltagit i undervisning i medicinsk

Kjell Asplund

etik. Under 90-talet var han sakkunnig i den statliga prioriteringsutredningen, där han fördjupade sig i prioriteringsetiska frågor.

Kjell Asplund efterträder professor Daniel Tarschys som var rådets ordförande under perioden 2001-2011.

HH

Nytt läkemedel för typ 2 diabetes godkänt i USA Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt Jentadueto, ett nytt diabetesläkemedel som kombinerar de verksamma substanserna från två andra läkemedel i en enda tablett, som tas två gånger per dag.

Jentadueto sänker långtidsblodsockret, HbA1c, med upp till 1,7 procent hos personer med typ 2 diabetes.

Det visar en studie med 791 vuxna

patienter som inte fick tillräcklig god kontroll över blodsockret med kost och motion.

De två verksamma substanserna i Jentadueto är metformin, ett väl beprövat diabetesläkemedel, och linagliptin, som tillhör den nya generationens diabetesläkemedel som stärker kroppens egen förmåga att reglera blodsockret genom att påverka hormonfrisättning-

en från tarmarna.

Jentadueto kan användas ensamt eller i kombination med en sulfonylureid, ett vanligt receptbelagt läkemedel för typ 2 diabetes. Jentadueto ger ingen betydande ökning av vikten, vilket är ett vanligt problem med många diabetesläkemedel.

HH

Önskad repris av en spännande huskur Medicinsk access ger här en repris av professor Stig Bengmarks morgondryck mot inflammation och smärta. Hälsodrycken ger en rejal rivstart på morgonens tröga mage.

Gör så här Häll upp ett halvt glas äppel- eller apelsinjuice eller annan juice. Blanda drycken med: • En dryg matsked gurkmejapulver • En tesked cayennepeppar-pulver • En matsked vinäger

30

• En matsked pressad citron Rör om ordentligt och drick drycken

varje morgon med en regelbundenhet som gärna sträcker sig över lång tid.

Må gott!

Häll upp ett halvt glas juice, vilken som helst. Blanda drycken med en matsked gurkmejapulver, en knapp tesked cayennepeppar-pulver, en matsked vinäger (vilken som helst) samt pressa i lite citron. Rör om och drick drycken regelbundet varje morgon.

Medicinsk access nummer 1 2012

t t e l b a t g Ny 1 Räkna med Heracillin® 1 g för att döda alla staffar* För säker avdödning av stafylokocker ska tiden över MIC överstiga 50 %. Detta uppnås först vid dosen 1 g x 3 per dag för Heracillin (flukloxacillin)1, 2. Lägre doseringer ger suboptimal effekt och ökar risken för recidiv och spridning av resistenta bakterier 2.

Uppnå optimal dosering – förskriv Heracillin 1 g x 3 per dag** Referenser: 1. Odenholt, Inga (2011), Antibiotika och resistens. I: Ramström, Helena (red), Läkemedelsboken 2011-2012, Läkemedelsverket, s.655-666. 2. Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF), Dosering av antibiotika: Farmakokinetik och farmakodynamik (elektronisk) (2009-01-15). Tillgänglig: http://www.srga.org/(2012-01-18). * stafylokocker. ** normal vuxendosering vid hud- och mjukdelsinfektioner.

Heracillin (flukloxacillin), Rx. Indikationer: Heracillin används när stafylokocketiologi misstänks eller verifieras. Hud- och mjuk-delsinfektioner. Infektioner i leder och skelett samt lungor. Styrkor och förpackningsstorlekar: Filmdragerade tabletter 125 mg: 30 st. 500 mg: 98x1 st, 30 st, 50 st, 100 st. 750 mg: 98x1 st, 20 st, 30 st, 50 st, 100 st. 1 g: 21 st, 30 st, 50 st, 75 st. Pulver till oral suspension 50 mg/ml: 100 ml. Produktresumé senast granskad 2011-12-15. För mer information: www.fass.se. Meda AB • Box 906, 170 09 Solna • Tel 08–630 19 00 • www.medasverige.se • www.infektionsguiden.se • info@meda.se

Kommunikation och delaktighet – nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte för sjuksköterskor i Sigtuna. Mötet inleddes av Susanna Lindvall, som hälsade alla välkomna och tackade deltagarna för deras engagemang när det gäller de Parkinsonsjuka och deras familjer.

P

rofessor Ole-Bjørn Tysnes från Haukeland universitetssjukhus i Bergen, Norge talade om vikten av rätt diagnos. Han berättade att omkring två tredjedelar av patienter med parkinsonism, d v s rörelsesvårigheter, stelhet och skakningar, lider av Parkinsons sjukdom, medan en tredjedel uppvisar dessa symtom av andra orsaker. Till de viktigaste differentialdiagnoserna hör multipel systematrofi (MSA), progressiv supranukleär pares (PSP) och Lewybody-demens.

– Det finns inget entydigt sätt att ställa diagnosen Parkinsons sjukdom; den grundas istället på observation av symtom, förlopp och effekt av behandling, konstaterade Ole-Bjørn Tysnes. Diagnosen är allra svårast att fastställa i tidiga sjukdomsskeden.

Ett sätt att undersöka om det verkligen rör sig om dopaminbrist är att prova behandling med levodopa under två dagar – om symtomen förbätt-

32

ras markant är diagnosen Parkinsons sjukdom sannolikt riktig.

Bland behandlingsalternativen under

tidiga sjukdomsskeden finns levodopa (Madopark, Sinemet), levodopa + entakapon (Stalevo), MAO-B-hämmare (selegilin, rasagilin), dopaminagonister (ropinirol, pramipexol, rotigotin) och apomorfin-injektion. I takt med att sjukdomen framskrider krävs dock allt tätare doseringar på grund av dosglapp

Professor Ole-Bjørn Tysnes från Haukeland universitetssjukhus i Bergen, Norge talade om vikten av rätt diagnos

Medicinsk access nummer 1 2012

Sigtunahöjden: Nordiskt Parkinsonfördjupningsmöte för sjuksköterskor arrangeras av Svenska Parkinsonförbundet i samarbete med ScandModis och genomförs med ekonomiskt stöd av Abbott Scandinavia AB, Glaxo­ SmithKline AB, H. Lundbeck AB, Medtronic AB, NordicInfu Care AB, Orion Pharma AB, PharmSwed.

(”wearing off”). Att dosera oftare än omkring var tredje timme innebär särskilda svårigheter eftersom läkemedelsintaget inte kan anpassas till måltider, vilket leder till att upptaget av läkemedel i tarmen blir oregelbundet och svårstyrt.

Möjliga behandlings¬alternativ är då apomorfin-infusion, levodopa via sond (Duodopa) och djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS).

Parkinsonregistret gör vården bättre och säkrare Docent Per Svenningsson från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge berättade om det Parkinsonregister som Per Odin, Sven Pålhagen och han håller på att etablera. Utöver basdata om patienten innehåller registret uppgifter om symtom och behandling samt besöksblanketter som patienten själv kan fylla i, antingen hemma eller i väntrummet. Dessutom finns ett antal flikar med bedömningsskalor, provsvar, mm som kliniken själv bestämmer om de vill fylla i. Biverkningar som registreras rapporteras automatiskt till Läkemedelsverkets biverkningsregister.

– Registret innebär ökad delaktighet

www.medicinskaccess.se

i vården för patienterna, förklarade Per Svenningsson. Det kan även användas för långtidsuppföljning av risker med behandling och som utgångspunkt för och utvärdering av förbättringsarbete.

Dessutom kan det användas för att effektivisera sjukvården och för forskning.

För att skydda patienternas integritet regleras användningen av kvalitetsregister av Patientdatalagen, som ställer krav på både hur uppgifterna ska hållas skyddade från obehöriga och hur uppgifterna sedan används.

Bemötande vid läkarbesöket Professor Johan Lökk från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge talade om vikten av rätt information i rätt tid och på rätt sätt. Han framhöll att patientbemötandet är en av de viktigaste nycklarna i vårdande yrken, och att alla medarbetare har ett stort och eget ansvar för att patienten blir väl bemött och omhändertagen genom hela vårdkedjan. Vårdgivaren måste förtjäna patientens förtroende.

– För min del tycker jag att det är viktigt att diskutera patientens egna

förväntningar på diagnos och behandling, sa Johan Lökk. Patienten måste också informeras om vilka resultat det är rimligt att förvänta sig av olika åtgärder.

Att lämna ett svårt besked är påfrestande även för vårdpersonal. För att kommunikationen ska fungera måste man vara absolut närvarande och ha tid avsatt för samtalet. Språket bör vara enkelt och lättfattligt, och informationen ska gärna följas upp med öppna frågor så att man vet att patienten förstår. Oavsett prognos är det viktigt att alltid ge stöd och hopp!

Tiden håller alltmer på att bli en bristvara. Det finns en övertro på att allt ska kunna mätas och standardiseras, men hur mäter man intensiteten i ett patientmöte och dess effekter på hälsa och livskvalitet? Patienten måste få uppleva att han eller hon har fått den tid som behövs.

Ska postnumret bestämma vilken vård man får?

Susanna Lindvall redogjorde för en nationell enkätundersökning som Parkinsonförbundet genomfört bland

» 33

“Intresset för olika behandlingsalternativ vid avancerad sjukdom var stort men bara var femte patient hade fått information om dessa alternativ från sin behandlande läkare. Den vanligaste informationskällan var ParkinsonJournalen!” sina medlemmar under hösten 2010, som var en del i Europeiska Parkinsonfederationens awareness-kampanj om Parkinsons sjukdom. Syftet var att ta reda på om det finns regionala skillnader när det gäller information om och tillgång till behandling. Enkäten besvarades av 3 327 personer. Medelåldern var 71 år och 39 procent bedömdes vara i komplikationsfas, dvs de tog tabletter minst fem gånger per dag och hade bristande effekt mellan tablettintag minst två timmar per dag.

Resultaten visade bland annat att var tjugonde patient är hänvisad enbart till en allmänläkare, vilket är nedslående med tanke på att det krävs specialistkunskaper för att kunna hantera en Parkinsonsjuk patient på bästa sätt. Patienterna blev kallade till läkarbesök i genomsnitt 1,7 gånger per år, men den geografiska variationen var stor, med nästan dubbelt så många besök i vissa län, framför allt storstadslänen.

Andelen patienter som uppgav att de var missnöjda eller mycket missnöjda med sin medicinering uppgick till 13 procent, och 27 procent upplevde sin hälsa som dålig eller mycket dålig, av patienter i komplikationsfas 38 procent.

Intresset för olika behandlingsalternativ vid avancerad sjukdom var stort men bara var femte patient hade fått information om dessa alternativ från sin behandlande läkare. Den vanligaste informationskällan var ParkinsonJournalen!

– Jag borde kanske vara stolt och glad över det men det är jag inte, sa Susanna Lindvall. Jag tycker att den informationen bör komma från sjukvården.

Det mest upprörande resultatet i un-

34

dersökningen var dock att 46 patienter nekats behandling av ekonomiska skäl.

Behandlingar i fluktuationsfasen Docent Dag Nyholm från Akademiska sjukhuset i Uppsala beskrev de huvudalternativ som idag finns tillgängliga för behandling av patienter som fluktuerar mellan off-perioder och perioder med överrörlighet. Fluktuationer är vanligt förekommande: efter 5–7 års behandling har 50 proceent av patienterna drabbats och efter 10–12 år är siffran över 80 procent. Ökningen beror på att det terapeutiska fönstret, dvs det optimala koncentrationsintervallet för L-dopa, blir allt mindre allteftersom sjukdomen fortskrider. Det blir därmed också svårare att ”träffa rätt” med tablettbehandling.

– Man får vara beredd att ompröva medicineringen för patienter i komplikationsfasen, och man måste vara uppmärksam på de varningsflaggor för fluktuationer som finns, förklarade Dag Nyholm.

Eftersom fluktuationerna är nära kopplade till variationer i L-dopakoncentrationen har läkemedelspumpar som ger en jämn tillförsel av läkemedel utvecklats. Apomorfin-pumpar levererar läkemedlet direkt till blodet, medan Duodopa-pumpar levererar läkemedlet via en sond till tolvfingertarmen. DBS innebär att områden i hjärnan stimuleras med hjälp av högfrekvent ström.

– Alla tre metoderna är effektiva och ger en bättre livskvalitet än tablettbehandling i avancerad fas, men det är viktigt att komma ihåg att ingen av dem är sjukdomsbromsande.

Indikationerna för de tre metoderna är likartade men inte identiska. De-

mens är en kontraindikation för samtliga. Bland de faktorer som styr valet av metod finns patien¬tens önskemål och hälsotillstånd, vilka metoder som finns tillgängliga vid kliniken, vilken hjälp som finns att tillgå i vardagen samt kostnader. De biverkningar som förekommer är framför allt lokala komplikationer associerade med själva ingreppen.

Självupplevd delaktighet Specialistsjukgymnasten Marianne Sandström från Umeå talade om hur formuläret för Självskattning av Upplevd Delaktighet (SUD) arbetades fram vid den neuro¬logiska rehabiliteringsverksamheten i Sävar, och om hur formuläret används idag.

Grundtanken med att analysera delaktighet är att patienten ska vara i fokus och involveras i rehabiliteringsprocessen. Målet är att bibehålla delaktighet i livet, även om aktivitetsoch funktionsbegränsningarna förändras. Detta kräver dock att man på något sätt kan ”fånga” (mäta, skatta) patientens känsla av delaktighet. Patienten är bäst skickad att själv skatta sin delaktighet, exempelvis avseende graden av begränsning, graden av tillfredställelse trots begränsningar och vilka saker som är viktigast att få hjälp med att förändra.

SUD-formuläret utvecklades med dessa saker i fokus, men man ville också få ett verktyg för utvärdering av rehabiliteringsprocessen. Frågorna tillhör nio olika ”livsområden”, av vilka informationsutbyte, förflyttning och sociala relationer har visat sig uppfattas som viktigast bland Parkinsonpatienter.

– Fördelen med SUD är att man jobbar mer patientcentrerat, förklarade Marianne Sandström. Patientens vär-

Medicinsk access nummer 1 2012

»

Enkelt tillägg vid ”On-off”-syndrom vid Parkinsons sjukdom 1

AZI.05.2012

En tablett dagligen1 Ingen titrering oavsett ålder 1-2 Gynnsam biverkningsprofil 3 Förbättrad motorfunktion under hela dygnet

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg Tel. 042-25 43 00, Fax 042-20 17 19, www.elundbeck.se REFERENSER: 1. Azilect Produktresumé (SPC) 2. The Parkinson Study Group TEMPO and PRESTO Investigators. J Neurol Science 2006; 248:78-83 3. Stocchi F et al, Poster, The 8th Congress of the European Federation of Neurological Societies. (EFNS) Paris, September 2004

Azilect® (rasagilin) Rx (F), ATC-kod: N04B D02 , ett receptbelagt läkemedel vid Parkinsons sjukdom.

INDIKATION: Behandling av Idiopatisk Parkinsons sjukdom som monoterapi utan levodopa eller som tilläggsbehandling (med levodopa) till patienter med otillräcklig effekt av levodopa i slutet av dosintervall (on-off-dose-fluktuationer).

DOSERING: 1 mg en gång dagligen. FÖRPACKNINGAR OCH PRISER: Tablett 1 mg Blister 28 st, Tablett 1 mg Blister 112 st.

SUBVENTION: För behandling av Parkinsons sjukdom som tilläggsbehandling till levodopa hos patienter med ”On-off”syndrom, som får otillräcklig effekt av levodopa. För pris och vidare information, se FASS.se. SPC 2010-10-19

“Grunden till god hälsa och förmåga att bemästra svåra situationer ligger framför allt i att ha en känsla av sammanhang. Det innebär bland annat att man uppfattar händelser som begripliga, hanterbara och meningsfulla.” deringar och åsikter blir överordnade professionens, och patienterna blir mer motiverade eftersom de själva har valt vad de vill förändra.

Att leva med Parkinson efter DBS DBS har positiva och bestående effekter på motoriska Parkinson-symtom och höjer därmed patientens livskvalitet. Anita Haar, sjuksköterska och fil dr från Århus universitetssjukhus i Danmark, berättade om de faser en patient genomgår efter DBS och hur kännedom om dessa kan hjälpa vårdgivaren att hjälpa patienten.

– Under det första året efter DBS genomgår patienterna en individuell anpassnings¬process som kan innebära stora förändringar i funktionsnivå, sa Anita Haar.

Processen kan delas in i tre faser.

Den första – mirakelfasen – är en känsla av nyvunnen frihet, av att åter kunna göra saker som man tidigare inte klarat. Känslor av hopp och förväntningar hör till denna fas.

Den andra fasen karakteriseras av förändringar, både positiva och negativa. Positiva förändringar innefattar en förbättrad funktionsnivå, en känsla av oberoende och ett större socialt liv. Bland de negativa finns osäkerhet, bristande kontroll och minskad kroppsförståelse på grund av förändrade kroppsfunktioner. Patienten kan också känna besvikelse över att högt ställda förväntningar inte infriats.

Den tredje fasen, försoningsfasen, innebär att patienten får en ny förståelse för livssituationen och alltmer börjar leva i nuet. Patienten känner tacksamhet och ser positivt på de förbättringar som faktiskt har skett.

Kännedom om förändringsprocessen efter DBS kan användas för att

36

bättre förbereda patienter som ska genomgå behandlingen och deras anhöriga. Kunskap om förändringar och utmaningar ger också bättre möjlighet att stötta patienter och anhöriga under tiden efter ingreppet.

Anhörigas hälsa Unn-Tone Lien från Högskolan i Vestfold, Norge presenterade en studie av hur an¬höriga till Parkinsonpatienter hanterar vardagen och vilka faktorer som gör att de klarar de påfrestningar som vård av en sjuk nära anhörig innebär.

– Vi vet ganska väl vilka faktorer som utgör belastningar för anhöriga, men vi vet mindre om vilka faktorer som är hälsofrämjande, konstaterade Unn-Tone Lien.

Grunden till god hälsa och förmåga att bemästra svåra situationer ligger framför allt i att ha en känsla av sammanhang. Det innebär bland annat att man uppfattar händelser som begripliga, hanterbara och meningsfulla.

En kvalitativ studie gjordes baserad på intervjuer med fyra anhöriga med lång erfarenhet av vård av en sjuk anhörig. Alla intervjuade var kvinnor.

Tre övergripande teman identifierades: att söka mening (existentiella frågor), att erfara mening (känna livsglädje) och att bibehålla en känsla av mening (aktiv anpassning).

Viktiga hälsofrämjande faktorer som framkom i studien var bland annat en positiv inställning till livet, god fysisk hälsa, möjligheter till återhämtning och, inte minst, att uppleva glädje. Andra viktiga faktorer var stöd från barn, barnbarn, vänner och sjukvårdspersonal, men även stöd från andra anhöriga i samma situation och från den Parkinsondrabbade äkta mannen. Att

leva i nuet och njuta av de små sakerna i vardagen var ett återkommande tema, liksom vikten av att ha en egen sfär med tid för egna intressen.

Ung med Parkinson Björn Hellkvist som tidigare var huvudtränare för Rögle BK berättade mycket fängslande om de olika turerna innan han fick rätt behandling. Björn har dragit flera slutsatser från sina erfarenheter som ung Parkinsonpatient, bland annat att alla måste få träffa en neurolog inom rimlig tid, liksom även en kurator eller psykolog. Det är också viktigt att man tidigt får rätt medicinering. Vidare måste återbesöken vara täta den första tiden efter diagnos, då oron är stor och frågorna många. Ett viktigt krav är att vården måste anpassas så att den fungerar även för unga människor..

Sammanfattningsvis var årets möte mycket uppskattat och gav en hel del kunskap och nya tankar kring hur vården av patienter med Parkinsons sjukdom ska kunna bli ännu bättre.

Helena Nordlund Frilans

Medicinsk access nummer 1 2012

Inflammatorisk tarmsjukdom (Inflammatory Bowel Disease=IBD) är en sjukdomsgrupp som omfattar sjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit. Dessa är kroniska sjukdomar som går i skov (sjukdomsattacker). De vanligaste symtomen är diarré, blodtillblandad avföring, buksmärtor, trötthet och viktnedgång.

Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom – hälsorelaterad livskvalitet, oro och stress Inflammatorisk tarmsjukdom (Inflammatory Bowel Disease=IBD) är en sjukdomsgrupp som omfattar sjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit.

Dessa är kroniska sjukdomar som går i skov (sjukdomsattacker). De vanligaste symtomen är diarré, blodtillblandad avföring, buksmärtor, trötthet och viktnedgång. Susanna Jäghult Leg. sjuksköterska, Med Dr. Danderyds Sjukhus skriver här, utifrån sin avhandling, hur det är att leva med inflammatorisk tarmsjukdom.

V

anligaste åldern att insjukna är 15-35 års ålder. Hur sjukdomsbilden ska komma att se ut och hur ofta en patient med IBD kommer att få skov är okänt. Stress verkar dock vara en potentiell så kallad triggerfaktor till skov i IBD. Studier har visat att personer med IBD har sämre hälsorelaterad livskvalitet (Health-Related Quality of Life=HRQOL) jämfört med en frisk population. Det som påverkar HRQOL mest negativt är skov i sjukdomen. Patienter med IBD känner också mycket oro relaterat till sjukdomen. Patienter med kroniska sjukdomar som IBD behöver kunskap om sjukdomen samt hur den ska hanteras. Att vara väl ut-

www.medicinskaccess.se

bildad inom sin sjukdom kan ge en positiv påverkan på HRQOL samt en god kapacitet till att hantera sin behandling.

Avhandlingen innefattar fyra studier. Det övergripande syftet var att samla vetenskaplig fakta om oro och bekymmer, HRQOL och triggerfaktorer till skov samt att skapa och utvärdera ett utbildningsprogram.

Studie I Syftet med studien var att skapa ett utbildningsprogram anpassat till nydiagnostiserade patienter med IBD och som lätt kunde appliceras på kliniken samt att undersöka om ett gruppbaserat utbildningsprogram kan

förbättra HRQOL hos patienter med IBD. 93 patienter med IBD deltog i studien. Hälften randomiserades till en interventionsgrupp och fick delta i ett gruppbaserat utbildningsprogram medan hälften randomiserades till en kontrollgrupp. HRQOL mättes med hjälp av fyra frågeformulär som fylldes i när patienterna inkluderades i studien samt efter sex månader. Interventionsgruppen fyllde dessutom i frågeformulären direkt efter avslutat utbildningsprogram. Ingen skillnad framkom i HRQOL mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp vid mätningen efter sex månader. Interventionsgruppen hade dock förbättrade värden i HRQOL vid mätningen efter en månad, direkt efter utbildningsprogrammet. Det gruppbaserade utbildningsprogrammet var uppskattat av patienterna.

Studie II Syftet med studien var att identifiera vad som kan predicera försämrat

» 37

HRQOL hos patienter med IBD samt göra en jämförelse mellan Crohns sjukdom och ulcerös colit och med sjukdomsduration. 197 patienter med Crohns sjukdom eller ulcerös colit deltog i studien. De delades in i en grupp med Crohns sjukdom och en grupp med ulcerös colit. Varje respektive grupp delades också in i kort sjukdomsduration (< 2 år) och lång sjukdomsduration (> 5 år). Patienterna fyllde i fyra frågeformulär som mätte HRQOL vid ett tillfälle. Ingen skillnad i HRQOL framkom mellan patienter med Crohns sjukdom och patienter med ulcerös colit. Patienter med kort sjukdomsduration hade sämre HRQOL när de jämfördes med patienter med lång sjukdomsduration.

De som hade sämst HRQOL var patienter med Crohns sjukdom och kort sjukdomsduration.

Studie III Syftet med studien var att utvärdera frågeformuläret Rating Form of Inflammatory Bowel Disease Patient Concerns (RFIPC) utifrån svenska förhållanden. 195 patienter med Crohns sjukdom eller ulcerös colit deltog i studien. De fyllde i RFIPC samt ytterligare två frågeformulär vid ett tillfälle. RFIPC används för att mäta oro och bekymmer hos patienter med IBD. Det innehåller 25 områden

angående oro relaterat till IBD. Dessa områden kan till exempel handla om ”att bli opererad”, ”att få cancer”, ”att kunna få barn”, ”att lukta illa”. RFIPC används i Sverige men oftast utan att använda den struktur som föreslogs i originalversionen. Där delades de 25 områdena in i fyra faktorer (sjukdomspåverkan, sexuell intimitet, komplikationer av sjukdomen, kroppslig stigma) medan i Sverige räknas oftast en totalsumma på alla områden.

Resultatet i studien visar otydliga anpassningsmått då RFIPC används med totalsumma. Originalversionen, med lätt förändring, visade adekvata och det bästa anpassningsmåtten.

Studie IV Syftet med studien var att undersöka om upplevd stress kan starta ett skov i IBD. 60 patienter med Crohns sjukdom eller ulcerös colit deltog i studien. Deltagarna fick dagligen under sex månader fylla i en strukturerad dagbok avseende symtom från tarmsjukdomen samt frågor om rökning, kost, stress och infektioner. Analysen genomfördes enligt Case-crossovermetod. Denna metod baseras på antagandet att de flesta människor i det dagliga livet pendlar mellan korta perioder av exponering av hypotetiska triggerfaktorer och mycket längre perioder av oexponerad tid. Genom

Studier har visat att personer med IBD har sämre hälsorelaterad livskvalitet (Health-Related Quality of Life=HRQOL) jämfört med en frisk population. Det som påverkar HRQOL mest negativt är skov i sjukdomen.

Patienter med IBD känner också mycket oro relaterat till sjukdomen.

38

att jämföra två olika perioder kan patienten fungera som sin egen kontroll. Case-crossoveranalysen visade en triggereffekt av hög stress en dag före skov. Att rapportera ”att ha känt en hel del stress” resulterade i närmare fem gånger utökad risk för skov dagen därefter. Övriga faktorer (rökning, kost och infektioner) visade inga triggereffekter.

Sammanfattning Ingen förbättring i HRQOL framkom efter att patienterna deltagit i ett gruppbaserat utbildningsprogram.

Utbildningen var dock uppskattad av patienterna. Patienter med Crohns sjukdom och kort sjukdomsduration har sämst HRQOL och har störst behov av utbildning och stöd. Genom att använda frågeformuläret RFIPC med de fyra faktorerna som föreslagits i originalversionen ges en mer detaljerad information om patienternas sjukdomsrelaterade oro både i forskningssammanhang och i den kliniska vården. Detta kan hjälpa sjukvårdspersonalen att erbjuda varje enskild patient lämplig utbildning och stöd. Det som försämrar HRQOL mest är skov. Att identifiera faktorer som triggar skov ger en möjlighet att också om möjligt påverka denna trigger. Hög grad av stress verkar kunna öka risken för skov.

Susanna Jäghult Leg sjuksköterska, Med Dr Danderyds Sjukhus AB susanna.jaghult@ds.se

Medicinsk access nummer 1 2012

3 enkla sätt att öka energioch näringsintaget

3

x 40 ml

= 480 kcal 6

Calogen Extra innehåller mycket energi och är även kompletterad med vitaminer och mineraler. Calogen Extra kan med fördel ges till patienter med sjukdomar som kräver högt energi- och proteinintag, t ex: Cancer, KOL eller anorexi.

Nutricia Box 3142, 169 03 SOLNA Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80 E-post: info@nutricia.com • www.nutricia.se

g p ro t ei n

Äldre undernärda patienter med dålig aptit har ofta svårt att äta stora volymer och även då passar Calogen Extra bra.

Calogen Extra tolereras väl och har en bra compliance. Den lilla volymen gör att aptiten påverkas minimalt.

– Jag har varit på väg både till Karolinska institutet och Södersjukhuset i Stockholm, men varje gång valt att stanna på Kardiologiska kliniken i Linköping, säger professor Eva Swahn.

Eva Swahns hjärtforskning ger eko i världen Hennes första forskningsprojekt ansågs livsfarligt för patienterna. Men alla överlevde och resultaten gav eko världen över. Sedan dess har hjärtläkaren och professorn Eva Swahn skördat framgångar på löpande band. Nu står hon på tröskeln till att bli företrädare för alla Europas kardiologer.

D

et var i tidigt 1980-tal som Eva Swahn först satte sin fot på Universitetssjukhuset, dåvarande Regionssjukhuset i Linköping.

– Jag hade fått en bra grund som kliniker i Jönköping, där jag gjorde första delen av min specialisttjänstgöring.

Men som en ständigt frågvis och nyfiken person saknade jag de argument man kan få på ett universitetssjukhus.

Någon tanke på att bli forskare hade hon inte. Men professor Lars Wallentin, numera vid Uppsala universitet, letade efter en doktorand till en studie av patienter med liten eller hotande hjärtinfarkt.

– Vi skulle testa att göra ett tidigt arbetsprov på patienterna, vilket på den tiden var emot alla rekommendationer, det ansågs rent av livsfarligt!

Lilla dosen acetylsalicylsyra Under två år satte Eva Swahn 400 patienter på testcykeln med EKG för

40

att ta reda på vilka som hade kvarvarande syrebrist i kranskärlen. De som inte hade några förändringar fick åka hem, men vilken behandling skulle de övriga ha?

– Vi beslöt då att pröva med den lilla dosen acetylsalicylsyra, också det för första gången i världen. Sedan dess har vi testat olika strategier för såväl små som stora infarkter och nått stora framgångar.

Under analysen av det tidiga arbetsprovet upptäckte Eva Swahn att detta inte kunde förutsäga allvaret i sjukdomen på samma sätt för kvinnor som för män.

Skillnader mellan könen Dessa fynd tände ett intresse för att studera skillnader mellan könen när det gäller diagnostik, riskbedömning och behandling av hjärt- och kärlsjukdom, och på senare tid även njurfunktion och benägenhet för blödningar.

– Våra registerstudier har visat att

kvinnor inte får lika mycket läkemedel, och inte samma läkemedel, som män. De får inte heller lika ofta ballongvidgning som män. Jag är inte säker på att de behandlas sämre, men annorlunda, säger Eva Swahn.

Hon är fortfarande ganska ensam om att forska kring könsskillnader i hjärtsjukvården, och aktar sig noga för att dra några politiska växlar på resultaten.

När tv-serien ”Om ett hjärta” visades 2008 protesterade hon i en debattartikel tillsammans med andra kardiologer mot den förenklade bild som gavs.

– Otroligt att SVT kunde sända en sådan serie helt utan faktagranskning!

Snarare än att bara se till skillnader mellan könen vill hon nu gå närmare in på individuella faktorer som påverkar sjukdomsförlopp och behandlingsmöjligheter, till exempel socioekonomi och genetik. Sverige är extra lämpat för sådana studier tack vare våra unika register och inte minst de fyra sista siffrorna i våra personnummer. Det heltäckande hjärtregistret Swedeheart (tidigare Riks-HIA) har sitt upphov i Linköping där ett regionalt HIA-register startades redan 1984.

Medicinsk access nummer 1 2012

“Jag hade aldrig en tanke på att bli läkare utan började med kemi.

Men syrran som läste på Karolinska institutet övertalade mig att söka dit. Det har jag aldrig ångrat.”

– En enorm guldgruva som forskare i andra länder sneglar avundsjukt på.

Registren är avidentifierade, men studierna innebär liksom all annan medicinsk forskning svåra etiska överväganden. Eva Swahn är engagerad i frågorna bland annat genom LARC, universitetets och landstingets stödenhet för klinisk forskning, där forskare får råd om det digra regelverket men också statistik, protokollskrivande med mera.

Parallellt med forskningen lägger hon fortfarande mycket tid och energi på kliniken. Hon drar ingen gräns mellan forskningen och det kliniska jobbet. Kombinationen är fruktbar men också oförutsägbar.

– Kardiologiska kliniken är ett fantastiskt ställe att jobba på. Jag har varit på väg både till Karolinska institutet och Södersjukhuset i Stockholm, men varje gång valt att stanna i Linköping. En styrka är att skrankorna mellan institutioner och avdelningar inte är så höga.

Vid sidan om det dagliga jobbet har Eva Swahn varit ordförande i Svenska Cardiologföreningen och Svenska Hjärtförbundet och nu står ett annat, prestigefyllt uppdrag för dörren. Hon är en av tre nominerade till posten som president elect i European Society of Cardiology (ESC), där hon nu är en av vicepresidenterna med ansvar för kommunikation och mediafrågor.

ESC med högkvarteret European Heart House ovanför Antibes på franska Rivieran har medlemmar i 54 länder och är en tung instans inom hjärtsjukvården. Den som väljs blir president elect i två år, därefter president i två år och slutligen ”past president” i två år.

I så fall en mäktig avslutning på ett yrkesliv som kunnat få en helt annan inriktning.

– Jag hade aldrig en tanke på att bli läkare utan började med kemi. Men syrran som läste på Karolinska institutet övertalade mig att söka dit. Det har jag aldrig ångrat, säger Eva Swahn.

Åke Hjelm

Inget går upp emot en svensk sommar.

in!

vitam D 3 t t y

N Receptbelagt läkemedel R med flexibel behandling.

Detremin (kolekalciferol, vitamin D3) (A11CC05) Rx (F). Indikation: Behandling av vitamin D-brist eller vitamin D-insufficiens.

Beredningsform: Orala droppar, lösning 20 000 IE/ml. Produktresumén uppdaterad 2011-08-26. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Renapharma AB, Box 938, 751 09 Uppsala, telefon: 018–700 11 40, www.renapharma.se.

Feb 2012

www.medicinskaccess.se

kolekalciferol

41

Sjukdomen TTR-FAP är genetisk och förekommer i olika kluster runt omkring i världen, bland annat i norra Portugal, Irland,Tyskland, Italien och i norra Sverige, vilket givit upphov till namnet Skelleftesjukan.

– Tidig upptäckt är de här patienternas största hopp.

Diagnosen kan ställas med blod och vävnadsprover, sade Ana Paula Barreiros, biträdande professor vid Universitetssjukhus i Manz vid ett forskarmöte i Berlin

i början av februari.

Nytt läkemedel godkänt för behandling av Skelleftesjukan Ett nytt läkemedel för behandling av transtyretinamyloidos (TTR–FAP) i tidigt stadium är nu godkänt för användning i Sverige med start våren 2012. Läkemedlet Vyndaqel (tafamidis) är det första i sitt lag när det gäller att bromsa sjukdomsförloppet i det som också kallas Skelleftesjukan. Det framkom på ett forskarmöte i Berlin i början av februari.

V

id transtyretinamyloidos (TTRFAP) är vanliga symtom förlorad känsel och stickningar och domningar i fötterna. De diffusa symtomen innebär också att många patienter får diagnos sent i sjukdomsförloppet. Sjukdomen är progressiv och dödlig, i regel lever patienterna endast tio år efter att de

Hartmut Schmidt

42

första allvarliga symtomen visat sig. Det är proteinet transtyretin som bryts upp och bildar fibrer, amyloidos, som sedan samlas runt nerverna och förhindrar dem att fungera normalt. Levertransplantation har hittills varit den enda livsförlängande behandlingsmetoden. Det felaktiga transtyretinet bildas till allra största delen i levern och en transplantation minskar produktionen med mer än 95 procent.

– Nu har vi i framförallt i två större studier, en pivotal studie på 18 månader och en förlängsstudie på 12 månader, sett att tafamidis framgångsrikt bromsat upp uppbrytningen av TTR, säger Hartmut Schmidt, professor vid institutionen för transplantationsmedicin vid universitetssjukhuset i München.

Sammanlagt har 13 studier utförts med tafamidis och läkemedlet är nu också godkänt för användning inom EU, under namnet Vyndaqel. I Sverige kan det tillhandahållas från våren 2012. De vanligaste biverkningar som rapporterades rörde sig om urinvägsinfektion och diarré.

– Men vi kunde också se en avsevärd förbättrad livskvalitet, avmagrade patienter har börjat gå upp i vikt och återfått känseln. Vår förhoppning är att vi ska kunna bromsa själva sjukdomsförloppet med tre till fem år innan det blir nödvändigt med levertransplantation som i sig innebär komplikationer, säger Hartmut Schmidt.

Svåra lidanden innan diagnosen ställs Sjukdomen TTR-FAP är genetisk och förekommer i olika kluster runt om-

Ana Paula Barreiros

Medicinsk access nummer 1 2012

“Men eftersom sjukdomen är så komplex måste en diagnos, eller eventuella tester, alltid omgärdas med kompetent medicinsk och psykologisk rådgivning.” kring i världen, bland annat i norra Portugal, Irland, Tyskland, Italien och i norra Sverige, vilket givit upphov till namnet Skelleftesjukan.

Eftersom sjukdomen är sällsynt hinner patienterna ibland drabbas av svåra lidanden innan diagnosen ställs.

Ana Paula Barreiros, biträdande professor vid Universitetssjukhus i Manz, identifierar två patientgrupper: – Den första gruppen finns i endemiska områden och där finns en släkt-

historia med TTR-FAP. De är mellan 30 till 40 år när de själva söker sig till vården på grund av att de känner igen symtomen. Den andra gruppen kommer från icke-endemiska områden, saknar släkthistoria och kommer senare, de är mellan 40 och 60 år. Det innebär att deras sjukdom hunnit längre. I regel kan det ta dem upp till fyra år att få en korrekt diagnos, säger hon.

Förlust av känseln är dock ofta en utlösande faktor till att patienterna väl

TTR–FAP i Sverige Transtyretinamyloidos, familjär amyloidos med polyneuropati, förekommer över hela världen men är vanligare i norra Sverige, norra Portugal, Brasilien och Japan. Att den i Sverige kallas för Skelleftesjukan beror på att de flesta med sjukdomen finns i trakten av Skellefteå och Piteå, även om den förekommer i hela Sverige. Totalt i landet räknar man med att sjukdomen finns hos 20 personer per miljon invånare, medan motsvarande siffra för Norr- och Västerbotten är 350 per miljon invånare.

Överlevnad mellan nio och 13 år I Sverige är genomsnittsåldern för de första symtomen 52 år, medan den i Portugal och Japan är 32 år. Utan levertransplantation är den genomsnittliga överlevnaden mellan nio och 13 år.

Sjukdomen verkar ha ett något snabbare förlopp om man insjuknar i unga år. I vissa familjer är sjukdomsutvecklingen långsammare, och det finns de som lever mer än 20 år efter att symtomen visat sig.

Mutation i genen TTR Sjukdomen beror på en mutation i genen TTR som styr bildningen av serumproteinet transtyretin vilket gör att en onormal substans, amyloid bildas. Den lagras sedan in i bland annat perifera nerver, autonoma nerver, hjärtmuskeln, ögats glaskropp och njurarna. I princip kan inlagringen ske i alla organsystem utom i centrala nervsystemet.

Sjukdomen är ärftlig. om den ena föräldern har sjukdomen, blir risken för såväl söner som döttrar att ärva sjukdomen 50 procent. De barn som inte fått den muterade genen får inte sjukdomen och för den inte heller vidare.

Högst tio procent av alla som bär på mutationen blir sjuka. Varför inte fler får själva sjukdomen är okänt.

www.medicinskaccess.se

söker vård eftersom brännskador inte är ovanliga.

– Varje symtom kan i sig bli livshotande. En av mina patienter brände en fot med hett duschvatten och fick blåsor som han inte kände. Detta ledde till inflammation i benmärgen, osteomyelit, och senare fick han amputera foten vilket allvarligt försämrade hans livssituation, säger Ana Paula Barreiros.

Det progressiva förloppet omfattar även mage-tarmproblem med konstant diarré och avmagring i ett senare stadium. Hjärta och kärl drabbas, vanligen i form av rytmrubbningar och på längre sikt hjärtsvikt. Sent i förloppet förekommer också njursvikt och drabbade män blir impotenta. De motoriska skadorna är de mest synbara eftersom patienterna till slut inte kan gå själva.

– Tidig upptäckt är de här patienternas största hopp. Diagnosen kan ställas med blod och vävnadsprover. Men eftersom sjukdomen är så komplex måste en diagnos, eller eventuella tester, alltid omgärdas med kompetent medicinsk och psykologisk rådgivning, säger Ana Paula Barreiros.

Cattis Grant Frilans

43

Forskning och utveckling Nypon sänker kolesterol och blodtryck Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning.

– I studier på möss har vi sett att en hög dos koncentrerat nyponpulver tillsatt i maten påverkade viktuppgång, men även att redan feta möss gick ner i vikt, säger Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet.

Forskarna fann också att mössen fick lägre blodsocker, mindre fett i levern och lägre kolesterolnivå.

Resultaten av djurstudierna var så pass intressanta att Cecilia Holm och hennes forskarkollegor, med Ulrika Andersson i spetsen, beslutade sig för att gå vidare och göra motsvarande studie på människor.

- Förhöjda kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjuk-

dom. Med hjälp av överviktsenheten på Skånes universitetssjukhus rekryterade vi 28 personer som var friska, men kraftigt överviktiga, till studien.

De hade ett genomsnittligt BMI på 35 och kan därmed sägas ligga i riskzonen för flera av våra folksjukdomar, berättar Cecilia Holm. Forskarna tillverkade två drycker, en nypondryck och en kontrolldryck baserade på äpple och de båda matchades vad gäller sockerinnehåll (mindre än i vanlig nyponsoppa).

Studien pågick under två sexveckorsperioder där personerna ena perioden fick dricka nypondrycken för att sen byta till kontrolldrycken. Vikt och blodtryck m.m. mättes i början och i slutet av respektive testperiod – Vi såg inga effekter på viktminskning som i våra tidigare studier i möss, och inte heller på blodsockret. Däremot såg vi en sänkning av LDL koles-

Cecilia Holm

terol (det ”onda” kolesterolet) och en sänkning av blodtrycket. Det är naturligtvis resultat som är intressanta när vi diskuterar hjärt-kärlsjukdom, inte minst när det gäller förebyggande åtgärder, säger Cecilia Holm.

HH Käll: Lunds universitet

ångestguiden.se – en webbaserad patientutbildning

HJÄLP LYR110912PSE06

Vi som har Parkinsons sjukdom hoppas på forskningen. Forskningen hoppas på dig. Tack för ditt stöd.

Erland Josephson.

PARKINSONFONDEN PG 90 07 94 -9 www.parkinsonfonden.se

Ångestguiden är en webbaserad och kostnadsfri patientutbildning avsedd att hjälpa patienter som är drabbade av ångestsjukdomar att ta första steget mot ökad kunskap.

Manuset till utbildningen är skrivet av psykiatriker Sergej Andréewitch.

Materialet är granskat av TINA Mottagningen, psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Göteborg, psykiatriska klinikerna i Sundsvall och Östersund samt Svenska Ångestsyndromsällskapet.

Ny utbildning från Pfizer.

44

Medicinsk access nummer 1 2012

Forskning och utveckling Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett femveckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga.

– Med rätt frukost kan vår mentala kapacitet förbättras i flera timmar. En fördel är att man får ett lågt, men långvarigt glukospåslag i blodet. Kroppen mår bra av en sådan här stabil och utdragen glukoskurva, säger Anne Nilsson, forskare i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Lunds universitets Antidiabetic Food Centre.

I detta fall använde sig Anne Nilsson av ett vitt bröd som berikats med en guargummifiber, vilket gör kolhydraterna i brödet ”långsammare”. Guargummimjölberikat bröd användes som ett redskap i studien för att få den önskade glukoskurvan, men Anne Nilsson bedömer att en liknande effekt kan uppnås i andra kolhydratrika livsmedel än bröd och med andra viskösa kostfiber, som t ex finns i bland annat korn och havre.

Det vanliga vita brödet, däremot, ger ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre.

– Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala.

Även om hjärnan behöver socker för att kunna arbeta tycks en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte ge någon positiv effekt. Det är lite förvånande. En för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad, säger hon.

Testerna gjordes på friska, medelålders personer. Trots att försökspersonerna i studien hade normal glukosreglering kunde Anne Nilsson och hennes kollegor se att de personer som hade bättre glukostolerans, alltså bättre förmåga att reglera glukosnivåerna i blodet, presterade bättre på kognitionstesterna. Nedsatt glukostolerans kan innebära ökad risk för diabetes.

– Men även om vi har olika förutsättningar på grund av arv och tidigare matvanor, kan alla påverka sin kognitiva förmåga och motverka ett negativt förlopp med hjälp av maten, säger Anne Nilsson.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner - också den inom Antidiabetic Food Centre - kunde Anne Nilsson och kollegan Juscelino Tovar se att en kost som inkluderar flera olika ”antidiabetiska” livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter liksom mycket kostfiber och fullkornsprodukter av speciellt slag, kan öka vår kognitiva kapacitet. Den senare visade att studiens skräddarsydda kost fick rent av medicinska effekter, exempelvis när det gäller kolesterolvärdet.

– Det nya i den här studien är att vi har

Träning i tjugoårsåldern kan minska risken för framtida benskörhet Skelettets hållfasthet bestäms tidigt i livet. Ju mer din benmassa utvecklas när du är ung, desto mindre är risken att du drabbas av benbrott när du är äldre.

Tidigare forskning har visat att träning som sker före och under puberteten är särskilt viktig för skelettets tillväxt.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu visa att även träning i tjugoårsåldern förbättrar skelettillväxten vilket motverkar risken för framtida benbrott.

Mattias Lorentzon och hans kolle-

www.medicinskaccess.se

gor vid Sahlgrenska akademins Centrum för ben- och artritforskning kan i en studie på 833 svenska män visa att de män som ökade sin fysiska aktivitet mellan 19 och 24 års ålder också ökade sin bentäthet i både höften, ländryggen, armen och underbenet. De män som under samma period minskade sin aktivitet fick ett signifikant skörare skelett.

– De män som bibehöll en hög nivå av fysisk aktivitet eller ökade densamma utvecklade dessutom större och grövre ben i underarmar och benen.

Anne Nilsson

skalat ner materialet till att studera kognitiva effekter av något så enkelt som en enskilds produkts inverkan på blodsockerprofilen, säger Anne Nilsson.

Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller rikligt av de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Därför ville Anne Nilsson studera om det fanns samma koppling till minne och kognition, även när det gäller fisk.

Och det gjorde det. Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

– Det är rätt otroligt att man genom kosten kan få sådana här resultat på bara fem veckor! säger Anne Nilsson.

HH Käll: Lunds universitet Fynden talar för att bibehållen eller helst ökad fysisk aktivitet kan förbättra bentillväxten i unga år, vilket sannolikt minskar risken för benbrott senare i livet, säger Mattias Lorentzon.

Benskörhet, osteoporos, är en folksjukdom som medför ökad risk för benbrott. I ett internationellt perspektiv ligger svenskar i absoluta toppskiktet vad gäller risken att drabbas av benbrott: varannan svensk kvinna och var fjärde man kommer någon gång i livet att få en benskörhetsfraktur.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

45

Forskning och utveckling Gurkmeja effektiv på Alzheimerflugor Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers.

Studien som utförts vid Linköpings universitet tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna.

Kurkumin har sedan flera år studerats som tänkbart läkemedel mot Alzheimers sjukdom, som karakteriseras av ansamlingar av klibbiga amyloidfibrer och tau-protein. Linköpingsforskarna ville undersöka hur substansen påverkade genmodifierade bananflugor som utvecklat tydliga Alzheimersymtom.

Bananflugan används alltmer som modell för nervnedbrytande sjukdomar.

Fem grupper av sjuka flugor med olika genförändringar matades med kurkumin.

De levde upp till 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga längre än de sjuka flugor som inte fått substansen.

Däremot såg forskarna ingen minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen.

Kurkuminet löste inte upp placken, tvärtom påskyndade det bildningen av fibrer genom att reducera mängden av deras föregångsformer, så kallade oligomerer.

– Resultaten stärker vår uppfattning att det är oligomererna som är mest

Ovan till vänster ses överlevnadskurvor för ”Alzheimerflugor” som behandlats (streckad linje) respektive inte behandlats med kurkumin. Flugorna som fått kurkumin levde längre och var mer aktiva.

Hos dem såg forskarna en accelererad bildning av amyloida plack vilket verkade skydda nervcellerna.Till höger ser vi mikroskopibilder av nervceller (blå) och plack (gröna) i flughjärna. Studien stärker hypotesen att ett läkemedel av kurkumintyp kan bidra till att giftiga fibriller kapslas in (nere till vänster i figuren).

skadliga för nervcellerna, säger professor Per Hammarström som lett studien.

–Vi ser nu att denna amyloidform går att påverka med små molekyler i en djurmodell. Inkapsling av oligomerer är så vitt vi vet en ny och spännande behandlingsstrategi.

Det finns flera teorier om hur oligomererna kan starta sjukdomsförloppet.

Enligt en hypotes fastnar de i synapser

och hindrar trafiken av nervimpulser.

Andra hävdar att de orsakar celldöd genom att punktera cellmembranen.

Kurkumin, som extraheras ur roten till kryddväxten gurkmeja, har använts som läkemedel i tusentals år. På senare tid har det prövats mot bland annat smärta, blodpropp och cancer.

HH Källa: Linköpings universitet

Nyupptäckt energireserv kan skydda hjärtat vid infarkt Ungefär hälften av alla dödsfall i västvärlden orsakas av hjärtinfarkt, vilket gör hjärtsjukdomar till ett av vår tids största hot mot folkhälsan. En stor anledning till den höga dödligheten är det snabba sjukdomsförloppet: vid en hotande infarkt har man bara ungefär 90 minuter på sig att sätta in rätt behandling, ofta genom en så kallad ballongsprängning i hjärtats kranskärl, innan den utsatta delen av hjärtat är ohjälpligt död på grund av energibrist.

Nya forskningsresultat från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan på sikt förlänga respiten för akut hjärtsjuka. Doktoranden Katarina Ahlström visar i sin avhandling att

46

hjärtat tycks vara utrustat med medfödda försvarsmekanismer som under vissa förutsättningar träder i kraft vid en hotande infarkt.

– Våra experimentella studier pekar på att det faktiskt finns en reservväg för utvinnande av energi i hjärtat, som kan skydda vid infarkter. Vår forskning handlar om att undersöka hur dessa försvarsmekanismer fungerar, säger Katarina Ahlström.

Katarina Ahlström och hennes kollegor har studerat en tidigare okänd kemisk reaktion, där hjärtat skapar en alternativ energiförsörjning i den infarkthotade vävnaden. I fokus för de nya fynden står ämnet adenosin som är en nedbrytningsprodukt av cellens

normala energiförråd.

– Vi kan nu beskriva reaktionen i dess huvudsakliga detaljer och redovisar vad den kan betyda för hjärtat vid infarktsjukdom. På sikt kanske farmakologer kan designa ett läkemedel som sätter igång eller förstärker utnyttjandet av adenosin, så kunskapen är viktig, säger Katarina Ahlström.

Med de nya forskningsrönen öppnas möjligheten att på sikt ta fram helt nya behandlingsmodeller vid hotande hjärtinfarkt, och nya läkemedel som i det akuta skedet kan minska eller förhindra infarktutveckling.

HH Källa: Sahlgrenska Akademin /KS

Medicinsk access nummer 1 2012

Mjölk till maten bra för blodsockret När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin.

Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning.

Förklaringen är, har det visat sig, att mjölk innehåller en viss typ av proteiner. Just dessa proteiner, eller aminosyror, är otroligt snabba på att informera kroppen om att det snart kommer mjölksocker som ska tas om hand.

– Aminosyrorna agerar alltså proaktivt, kan man säga.

Annars brukar det vara sockerhöjningen som sätter igång insulinproduktionen, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom universitetets Antidiabetic Food Centre.

De snabba aminosyrorna bidrar alltså till en mer stabil, och därmed bra, blodsockerkurva.

Det är framförallt i vasslen som dessa aminosyror finns. Därför ger exempelvis hårdost inte samma positiva resultat eftersom vasslehalten där är betydElin Östman ligt lägre. Men även andra proteinkällor, såsom soja, förbättrar blodsockerkurvan, om än inte fullt lika mycket.

I sina mätningar har Elin Östman sett att mjölken ökar kroppens produktion av de insulinstimulerande hormonerna GIP och GLP1. Vissa diabetiker med problem att producera eget insulin äter idag medicin med GIP-liknande effekt.

– Fördelen med aminosyror är att de kräver kolhydrater för att sätta igång en insulinproduktion. Dricker man bara aminosyror i vatten blir insulinpåslaget noll. Medicinen stimulerar oavsett, vilket kan leda till blodsockerfall, säger Elin Östman.

Hon betonar samtidigt att en sänkning av blodsockersvaret efter måltid är gynnsam även för friska personer.

– Ett glas mjölk ger viss effekt. Men det viktigaste är att mjölken fått oss att inse hur vissa aminosyror kan bidra till bättre blodsockersvar. Tidigare visste man inte den speciella blandning av aminosyror vi studerat kunde påverka blodsockret på det här sättet.

Närmast ska Elin Östman och hennes kollegor studera de långsiktiga effekterna på olika målgrupper. Med en skräddarsydd kombination av hälsosamma aminosyror förväntar de sig kunna se stimulerad insulinfrisättning och förbättrad insulinkänslighet. Båda dessa faktorer är viktiga för att förebygga diabetes.

HH Källa: Lunds universitet

www.medicinskaccess.se

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Plusgiro 90 09 40 - 8 Bankgiro 900 - 9408 Tel efon 0652 - 10892

www.l cff.s e 47

Forskning och utveckling Lättare att bota prostata- och bukspottskörtelcancer med ny metod Laserljus i kombination med vissa läkemedel – så kallad fotodynamisk terapi – kan förstöra cancertumörer, men används idag mest för att bota hudcancer. Orsaken till att invärtes tumörer inte behandlas är att det saknas teknik för att kontrollera att ljusmängden blir precis lagom stor. En mjukvara, utvecklad av atomfysiker vid Lunds Tekniska Högskola, ser dock ut att kunna lösa problemet.

– Nu tror jag att vi står inför ett riktigt genombrott. Både för oss och för andra forskargrupper runt om i världen som forskar på laserljus mot cancer, säger Johannes Swartling, doktor i atomfysik vid LTH och teknisk chef vid företaget Spectracure som numera utvecklar mjukvaran.

Finessen är att mjukvaran förser ljusfibrerna med fler uppgifter än att skicka ut ljus. Mellan varven samlar

de också in information om tumören, vilken de skickar tillbaka till laserinstrumentet.

– På så sätt kan mjukvaran löpande räkna ut optimal ljusdos, och justera om nödvändigt. Hela tumören måste ju bort samtidigt som man inte vill skada intilliggande organ, säger Johannes Swartling.

Enligt forskarna kan mjukvarutekniken också användas i andra ljusterapier som använder lysdioder eller infraröd laserstrålning. Tester på svenska prostatapatienter har visat att metoden också fungerar väl för invärtes tumörer och i vår drar en klinisk studie mot återkommande prostatacancer i gång i USA och Kanada. Ansökan ligger just nu hos myndigheterna för godkännande att studierna kan starta. Samtidigt testas samma laserljusteknik mot bukspottskörtelcancer i England.

– Fördelen med laserljus är att biverkningarna ser ut att kunna minimeras. Med dagens behandlingsmetoder riskerar botade prostatacancerpatienter såväl impotens som inkontinens.

Dessutom finns återfallsrisk med traditionell behandling, säger Johannes Swartling.

De internationella testerna går ut på att justera rätt dosnivåer, garantera säkerheten och säkerställa effekten. Om allt flyter på hoppas företaget på ett godkännande från de nationella myndigheterna FDA och Health Canada inom några år.

– Det här kan verkligen bli revolutionerande, säger Sune Svanberg, professor i laserfysik vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som ligger bakom tekniken.

HH Källa: Lunds universitet

Internationell neurologisk forskning koordineras från Karolinska Institutet Karolinska Institutet ska koordinera ett stort forskningssamarbete inom EU om neurologiska sjukdomar. I samarbetet ingår forskare från 22 länder och den totala budgeten är på över 90 miljoner kronor.

– Det är naturligtvis mycket glädjande att vi från Sverige får leda detta europeiska samarbete, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutets Alzheimercentrum i Huddinge och projektets huvudkoordinator.

Forskningen handlar till stor del om redan kända biomarkörer, ämnen, som kan påvisas i ryggmärgsvätskan hos patienter med Alzheimers eller Parkinsons sjukdom. Ett mål med forskningen är att standardisera och harmonisera dessa kända biomarkörer, så att samma referensvärden används överallt när det gäller till exempel diagnostik – hur stora mängder av olika ämnen ska det finnas för att en diagnos ska ställas?

En mindre del av forskningen handlar också om att utveckla nya biomar-

48

körer, alltså identifiera nya ämnen, som är releventa för kunskap om dessa sjukdomar.

Sammantaget kan det nu inledda EU-samarbetet leda till tidigare och mer precis diagnos vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Det kan också ge möjligheter att följa behandlingseffekter av nya läkemedel.

– Detta är extra relevant när det gäl-

Bengt Winblad Foto: Johan Bergmark

ler de neurodegenerativa sjukdomarna, eftersom de vanligen upptäcks i ett relativt sent skede, säger Bengt Winblad.

Projektet kallas BIOMARKAPD och finansieras av deltagande länders forskningsråd.

BIOMARKAPD är ett av fyra projekt som godkändes och beviljades medel av ett nybildat europeiskt forskningsnätverk kallat Joint Programme in Neurodegenerative Disorders.

Syftet med nätverket är att samordna forskning kring neurodegenerativa sjukdomar som MS, ALS, Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Dessa sjukdomar väntas öka kraftigt framöver i takt med att befolkningen blir äldre, vilket kommer att innebära stora kostnader för sjukvården och samhället i övrigt. För mer information om Joint Programme in Neurodegenerative Disorders, se: http://www.neurodegenerationresearch.eu/home/

HH Källa: Karolinska Institutet

Medicinsk access nummer 1 2012

(natalizumab)

195 000

patientår och totalt

95 000 patienter har behandlats1

För MS-PATIENTEr SoM bEhövEr MEr EFFEkT.2

Referenser: 1 Biogen Idec Data on file, December 2011, www.biogenidec.ch 2 TYSABRI® Rx (F), (natalizumab) Indikationer: I monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros, för följande grupper: Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferon eller patienter med snabb utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros. Förpackning: 300 mg koncentrat till infusionsvätska. Varning och försiktighet: Behandling med TYSABRI har förknippats med en förhöjd risk för PML, progressiv multifokal leukoencefalopati. Före start av behandling med TYSABRI måste en nyligen genomförd (inom ca tre månader) undersökning med magnetresonanstomografi (MRT) finnas tillgänglig som en referens. Patienterna måste kontrolleras regelbundet med avseende på nya eller förvärrade neurologiska symptom eller statusfynd som skulle kunna tyda på PML. Beslutsunderlag: Status för anti-JVC-antikroppar identifierar olika risknivåer för PML hos TYSABRI-behandlade patienter. Patienter som är positiva för anti-JCV-antikroppar har ökad risk för att utveckla PML jämfört med patienter som är negativa för anti-JCV-antikroppar. För riskstratifiering före eller under behandling med TYSABRI kan testning av anti-JCV-antikroppar ge ytterligare understödjande information. Produktresumé: 6/2011.

För ytterligare information och aktuellt pris: www.fass.se.

Biogen Idec Sweden AB Kanalvägen 12, plan 5, 194 61 Upplands Väsby. Tel 08 594 113 60. Fax 08 594 113 69 www.multipelskleros.nu | www.biogenidec.se

TY00-SWE-29372

Tysabri fyller 5 år!

Medicinteknik CoaguChek-kit för självtestning i hemmet.

Telemedicin – säker INR-kontroll i hemmet

A

lla patienter som tar det blodproppsförebyggande läkemedlet Waran/Warfarin vet att PK(INR)-kontrollerna är en viktig del av behandlingen. Med jämna intervaller måste värdet mätas. Det vanliga är att man går till sin vårdcentral eller AK-mottagningen på sjukhuset och tar ett venöst blodprov. Blodprovet ligger till grund för vilken dos man ordineras den närmaste tiden. Beroende på vårdcentralens kapacitet får man ett svar direkt eller senast dagen efter. En del skickar ett brev medan andra ringer och ger ordinationen per telefon.

Waranbehandlingen och INR-kontrollerna i Sverige är internationellt av mycket hög klass. D.v.s. vården och patienterna sköter behandlingen väl. Behandlingen förebygger effektivt stroke och på så sätt sparas mycket lidande.

Men givetvis är kontrollerna både tidskrävande och omständliga. På grund av detta finns det troligen ett mörkertal med patienter som borde behandlas med Waran, men som inte gör det på grund av de tidskrävande kontrollerna. Med utebliven behandling vid t.ex. förmaksflimmer ökar risken för stroke hos dessa patienter.

Olika omständigheter påverkar, men några av dessa kan vara svårighet att ta sig till en mottagning eller vårdcentral för provtagning som i sin tur kan bero på långt avstånd, tidsbrist eller rörelsehinder.

vårdcentraler runt Skellefteå under professor Kurt Bomans ledning, presenteras siffror som visar att telemedicin kan effektivisera kontrollerna av Waran-patienter.

Målsättningen med studien var att jämföra den totala tiden det tar för sjukvården att hantera ett blodprov med den traditionella vårdprocessen (provet tas på vårdcentral och skickas till laboratorium) och testsystemet CheckUp med CoaguChek (provet tas på vårdcentral men behöver inte skickas till laboratorium). Tiden mättes från det att patienten kom till provtagningen till att ordination om Waran var utförd.

Det deltog totalt 40 patienter, 20 i var grupp (traditionell vårdprocess och självtestsystem) och varje patient genomförde mätningar vid tre olika tillfällen. Resultatet i tid för traditionell vårdprocess var 351 minuter medan med CheckUp-systemet tog processen i genomsnitt 44 minuter i medelvärde.

Andra studier visar att kontroller i hemmet innebär en något bättre kontroll av behandlingen. Framför allt

beror det på tätare kontroller och fler dosjusteringar.

I sex kommuner i sydöstra Sverige genomfördes en studie av 104 personer. Patienterna i studien var äldre (över 70 år) och hade hemsjukvård, det vill säga att patienterna får hembesök av distriktssköterskan, som t.ex. tar prover och delar medicin. Genom att använda en apparat som kan mäta INR direkt i hemmet kunde sjuksköterskorna i studien ge provsvar till patienten direkt under besöket, istället för att göra en extra resa till vårdcentralen för att lämna provet till laboratorium. Genom att ringa AK-mottagningen och rapportera PK(INR)-värdet per telefon kunde distriktssköterskan dessutom få patientens nya dos meddelad och dela medicinen under ett och samma besök. På så vis sparades i många fall en extra resa tillbaka till patientens hem från vårdcentralen för att meddela PK(INR)värde och dela den nya medicindosen. I studien kunde man också se att patienterna som testades i hemmet oftare, 82 procent, låg inom referensområdet än de i kontrollgrup-

Telemedicin kan effektivisera kontrollerna I GINA-studien, som genomförts på

50

Medicinsk access nummer 1 2012

Medicinteknik pen, 77 procent, som kontrollerades med prover via vårdcentralen.

Tre olika sätt att kontrollera sitt INR-värde Sammanfattningsvis kan man säga att det finns tre olika sätt att kontrollera sitt INR-värde: • Det vanligaste sättet är på vårdcentral eller AK-mottagning på sjukhusen.

• Ett annat sätt är att själv genomföra testen i hemmet och per telefon meddela värdet till vårdcentralen/AKmottagningen. Därefter ges ordinationen per telefon av en sjuksköterska.

• Det tredje sättet är att själv göra sin kontroll och även själv reglera sin Waran-dos.

Fler och fler övergår till självtest på det ena eller andra sättet. Och nu när

telemedicin kommer in i vården kan man gissa att framtidens INR-kontroller allt oftare kommer att genomföras i hemmet av patienten själv eller distriktssjuksköterska.

Kommentarer från patienter som provat på självtest genom telemedicin:

”Enklare provtagning.” ”Skönt slippa venprov.” ”CheckUp passar mig bättre eftersom jag slipper boka tid.” ”Perfekt då jag själv bestämmer när provet ska tas samtidigt som en sjuksköterska ordinerar dosen.”

Marie Ekelund medicinsk skribent

Källor: 1. Lindelöf A, Peterson M, Sproge G, Wallén T, Lindahl T, Hallert C. Patientnära kontroller av äldre med kronisk Waranbehandling. Poster presenterad vid Svenska läkaresällskapets riksstämma 2010-12-01. Abstrakt 2. Bättre Waran-behandling när hemsjukvården får svar direkt. http://www.lio.se/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2010/Battre-Waranbehandling-narhemsjukvarden-far-svar-direkt/

Ny handelsvara: Det är aldrig för sent att få...

MER ENERGI

Ubiqinon Q10 – med hög upptaglighet

Det orig dokum inal et s entera eda d n 19 e 91

•

Energi produceras inuti cellerna i små bönformade kroppar som kallas mitokondrier. I denna process spelar coenzym Q10 en viktig roll.

•

Coenzym Q10 nivåerna börjar minska redan i 20-25 års åldern.

•

Ett tillskott med Q10 är ett säkert och naturligt sätt att återfå ungdomliga Q10-nivåer.

De flesta vuxna kan dra nytta av ett väldokumenterat kosttillskott med Q10. Särskilt stort behov har man, om man är lite äldre, om man motionerar eller idrottar mycket, om man har ett fysiskt och psykiskt ansträngande arbete och om man äter vissa mediciner (inte minst statiner). Q10-tillskott lämpar sig för alla som behöver en ordentlig energikick.

Ett naturligt ämne är ett naturligt val.

Varunummer Super Bio-Qinon Q10 30 mg Bio-Qinon Q10 GOLD 100 mg

Pharma Nord tillhör Europas ledande producenter av läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott, som i dag finns att köpa i över 45 länder runt om i världen.

SE_Q10_Ad_MedicinskAccess_0112_11 1

www.medicinskaccess.se

Oriola 753610 753621

Apoteket AB 209251 209252

SE_Q10_Ad_MedicinskAccess_0112_179x128

Energinivåerna sjunker med stigande ålder − liksom förmågan att producera energi. Med coenzym Q10 kan man öka vitalitet, ork och välbefinnande genom att stimulera kroppens naturliga ”energifabriker” i cellerna. Q10 gör livet levande.

08-36 30 36 • www.pharmanord.se

25-01-2012 11:21:57

51

Medicinteknik Liten, närmast osynlig hörselförstärkare För alla som upplever en hörselnedsättning men som inte är redo för en hörapparat finns en ny lösning, AMP, en osynlig liten förstärkare som placeras i hörselgången. Hörselförstärkaren är en amerikansk uppfinning som kan jämföras med ett par läsglasögon, fast för öronen. Förstärkaren är extremt liten, den är lätt att ta i och ur och den mjuka hylsan finns i olika storlekar.

På CES-mässan, världens största konsument- och elektronikmässa i Las Vegas, som ägde rum i mitten av januari blev AMP, Personal Audio Amplifier, hörselförstärkare från Starkey nominerad i kategorin CES innovationer inom teknik och design 2012.

Den lilla digitala förstärkaren som inte är mer än 7 mm i diameter, tillvaratar örats naturliga akustiska egenskaper och ger en förbättrad hörbarhet. Den kan ställas in för olika grader av nedsättningar, från lätt till måttlig. AMP

passar de flesta öron. Över en miljon svenskar lider av hörselproblem och mer än hälften av alla med hörselnedsättning är i yrkesverksam ålder. Siffror visar också på en ökning bland yngre och medelålders personer. Många hör dåligt i onödan därför att de inte har något hjälpmedel. En del ser framför sig den gamla sortens stora hörapparater med blandad ljudkvalité. AMP är ingen hörapparat utan en personlig hörselförstärkare för de som behöver en extra förstärkning och inte vill att det ska synas.

HH

AMP är ingen hörapparat utan en personlig hörselförstärkare för de som behöver en extra förstärkning och inte vill att det ska synas.

Omega-3-revolutionen och mycket annat om hälsa och sjukdom

En rykande aktuell och neutral bok om fettsyrornas stora betydelse vid hälsa och sjukdom med den allra senaste forskningen uppdaterad fram t.o.m. februari 2012. Inom varje område berörs, förutom fettsyrornas roll, även förekomst, orsaker, läkemedelsbehandling och särskilt annan komplementärmedicinsk behandling vid en rad tillstånd och sjukdomar.

Olle Haglund är medicine doktor och disputerade 1993 med en avhandling om omega-3-fettsyrornas betydelse vid hjärtkärlsjukdom. Han anses som en av de främsta experterna i Norden på fettsyror.

Boken utkommer i början av mars 2012. Cirkapris 220:Kan beställas från Medhag AB: olle@medhag.com

52

Medicinsk access nummer 1 2012

Medicinteknik Ultraljud – ny metod för behandling av cellförändringar I en nyligen presenterad undersökning om svenskarnas egen uppfattning om sin hälsa är det 30 procent av svenskarna som oroar sig för att få cancer inom de närmsta fem åren. De vanligaste behandlingarna vid cancer är att avlägsna tumören genom operation eller att genomgå strålbehandling. Med Philips nya metod som kallas ”High Intensity Focused Ultrasound” kan man behandla tumören med värme.

Med hjälp av ultraljud värmer man upp tumören till 65°C tills cellerna i tumören dör, utan att skada vävnaden runt omkring. Metoden används redan vid godartad cellförändring i livmodern och tros i framtiden kunna bota bukspottkörtelcancer, en av de mest svårbehandlade cancerformerna. − Vi vill bidra med innovationer som räddar liv, men vi har även ett starkt intresse i samhällsfrågor. Vi vill underlätta medicinsk behandling både för patienter

Med hjälp av ultraljud värmer man upp tumören till 65°C tills cellerna i tumören dör, utan att skada vävnaden runt omkring. Metoden används redan vid godartad cellförändring i livmodern och tros i framtiden kunna bota bukspottkörtelcancer, en av de mest svårbehandlade cancerformerna.

och sjukvårdspersonal men det är också angeläget med en effektiv behandlingsmetod ur ett samhällsekonomiskt per-

spektiv, säger Christer Byfors, Sverigechef för Philips Healthcare.

HH

Forskning för liv och livskvalitet Gåvor till hjärnforskningen räddar liv och förbättrar livskvaliteten för drabbade och deras familjer.

Foto tina rolF

Ditt bidrag behövs!

din gåva går till forskning om: adHd • afasi • als • alzHeimers sjukdom • aspergers syndrom • autism • Beroende • Bipolär sjukdom • Cp-skada • depression • dyslexi • epilepsi • Hjärnskada • Hjärntumör • migrän • ms • parkinsons sjukdom • ryggmärgsskada • sCHizofreni • stamCeller • stroke • ångest • ätstörningar … med flera

www.medicinskaccess.se

53

Å P A R E R E M NU

PRE

idning t g i l p a vetensk läkaren, e d n e o Ober ollektivet – la vårdk ttaren. som når he sköterskan, beslutsfa sjuk forskaren,

er/år m m u n 0 med 8-1 emplar. r e m m 00 ex Utko å cirka 19 0 ap . i en upplag re upplaga r ö t s r a h r o Vissa utgåv

sionen karen s e f o r p v n, fors Skrivs a jälv (läkare skapen s r läslust. e och sakkun k c ä v m o iljö s mfl.) i en m

www.medicinskaccess.se

!

4 q

Ja.tack,.jag.vill.gärna.prenumerera.ett.år.på.tid-. skriften.Medicinsk.Access.för.391.kr.inkl.moms.

Frankeras.ej Vi.bjuder.på. portot!

Namn..............................................................................................

Avdelning......................................................................................

Svenska Media Docu AB

Adress.............................................................................................

Svarspost Kundnummer:.901.444.900 827.20.Ljusdal

Postadress.....................................................................................

Telefon............................................................................................

Janina Stoors välgjorda konstverk kunde beskådas av stämmobesökarna.

Foto: Tord Amré

Konst av vårdens eget folk lyste upp Riksstämman

K

onsten i vården blev ett färgsprakande öga på årets Riksstämma, som Medicinsk access och Svenska Läkaresällskapet arrangerade. Från föreläsningar och utställningar kunde stämmobesökarna dra sig undan till en väl tilltagen utställarplats för att tömma medvetandet en smula och stilla betrakta det vackra och gudomliga, så kallad kontemplation. Det sköna och vackra stod vårdens eget folk för. Eller som Emile Zola ansåg att ett konstverk var: ”Ett konstverk är ett hörn av skapelsen, sett genom ett temperament.”

Konsten i vården blir ett återkommande inslag i Riksstämman, som förhoppningsvis drar till sig allt fler besökare. Medverkan i utställningen är öppen för alla som arbetar inom vården, för såväl amatörer som proffs. Årets utställning visade upp ett 40-tal alster från åtta olika konstnärer. De var: Marie Wengström, Håkan Hedin, Louise Lindgren, Imbi Rahumaa, Birgitta Thufvesson, Lars Nordin, Janina Stoor och Ulla Pieterek.

Anmäl dig redan nu Medicinsk access och Svenska Läka-

www.medicinskaccess.se

resällskapet inbjuder läkare och sjuksköterskor att delta med tavlor i olja, akvarell, gouache, eller skulpturer på Riksstämman 2012 i Stockholm.

Vårdpersonal med sinne för bild och form och som ägnar sig åt konstnärligt skapande bör genast anmäla sitt intresse till detta unika tillfälle. Till utställningens förfogande kommer att finnas väl tilltagna utställningsväggar på bästa tänkbara publika utrymme.

Bli fisk med omega-3 av Håkan Hedin

Utställningen pågår under hela Medicinska Riksstämman. Konst i olika former, som lockar många besökare. Konstverken kommer att vara till salu eller bara visas upp. Det bestämmer konstnären själv. Det enda krav som ställs är att konstnären arbetar inom vården. Anmäl dig redan nu för antalet deltagarplatser är begränsat.

Håkan Hedin

”Make love Not war”, ”Stockholm by the sea” och ”All I need is you” av Birgitta Thufvesson

55

Bokklubben Friterad orm i Guangzhou Av: Stephan Rössner Unika reseberättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor.

Ord. pris: 240 kr

Vårt pris: 170 kr

Diabetes hos barn och unga Av: Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanfattat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris: 290 kr

Vårt pris: 150 kr

Om bakterier och bakteriesjukdomar Av: Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris: 280 kr

Vårt pris: 150 kr

Prostatacancer Av: Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostatacancer – den högsta siffran för någon cancerform i Sverige idag.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Rössners ABC-bok om hälsa Av: Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan.

En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras, seglivade myter avlivas och några nya uppslag förs fram.

Ord. pris: 196 kr

Vårt pris: 75 kr

Pottholzt funderingar Av Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet.

Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter.

Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå. Tomas Weitofts humoristiska vardagsbilder vill locka fram skrattet och få oss att se det komiska i det vardagliga och mödosamma slitet i sjukvården.

Ord. pris: 125 kr

Vårt pris: 75 kr

Candida och andra svampar i våra kroppar Av: Björn Petrini

Sömnens betydelse för hälsa och arbete Av: Torbjörn Åkerstedt

Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får övertaget över vaginans bakteriella normalflora.

De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris: 280 kr

Vårt pris: 150 kr

Vill ha barn Av: Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns uppskattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris: 220 kr

Vårt pris: 100 kr

Ord. pris: 220 kr

Vårt pris: 150 kr

TBC – Dödsängelns budbärare Av: Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle Tbc vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris: 280 kr

Vårt pris: 150 kr

Magens språk Av: Lars Fändriks

Välfärdens ohälsa Av: Lars Wilsson

Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedelsbiverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Målet med boken är inte att vara heltäckande utan att ge utgångspunkter för att själv söka och värdera information.

För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Ord. pris: 290 kr

Vårt pris: 150 kr

Körteljakten Av:Jörgen Nordenström En spännande och välskriven resa genom medicinhistorien. Kartläggningen av bisköldkörtlarnas betydelse, livsviktiga funktion och om deras sjukdomar. ”Körteljakten är medicinhistoria när den är som bäst. Läs den!”

Johannes Järhult Professor/överläkare, Jönköping

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Livet är inte så tokigt om man beaktar alternativet Av: Nisse Simonson I sin bok berättar Nisse Simonson om sin livsfilosofi med avstamp från sina fyrtio år som läkare. Om patienter och kollegor som haft avgörande betydelse för honom och hans syn på livet.

Ord. pris: 216 kr

Vårt pris: 160 kr

Ord. pris: 240 kr

Vårt pris: 100 kr

Reumatism Av: Johan Frostegård I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera – kunskap som är viktig för patienten. Vidare presenteras nya läkemedel och den senaste forskningen på området

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Allt om Omega-3 Av: Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kost- och livsstilsråd.

Ord. pris: 200 kr

Vårt pris: 140 kr

Pottholzt andra funderingar Av Tomas Weitoft

Kallet döden kärleken Av: Pelle Olsson

Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Fritiden är obefintlig och lönen noll, ändå är arbetsglädjen självklar, liksom kamratskapet och hängivenheten för yrket.

Ord. pris: 125 kr

Vårt pris: 95 kr

Ord. pris: 150 kr

Vårt pris: 100 kr

Bröstcancer Av Jonas Bergh m.fl. Karolinska Institutet

Melanom Av Yvonne Brandberg m.fl.

Karolinska Institutet

Boken ger en detaljerad överblick av vad bröstcancer är, hur sjukdomen botas och vad den framtida forskningen koncentreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer? Vilka behandlingsalternativ finns? Hur kommer du att reagera på behandlingen? Och vad händer om cancern kommer tillbaka eller sprider sig?

Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor, med en ökad exponering för solens ultravioletta ljus som följd. Den drabbar människor i alla åldrar och vid spridning är prognosen dålig.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Ord. pris: 198 kr

Outsidern : min fars kamp med galenskapen Av: Nathaniel Lachenmeyer

Vårt pris: 75 kr

Denna första svenska handbok i EBMs grunder leder läsaren, steg för steg, genom en process som utgår från en patients sjukhistoria via informationssökning och kritisk litteraturgranskning till en behandlingsrekommendation.

Till hjälp i denna process har världens mest kända detektivpar anlitats, nämligen Sherlock Holmes och Dr. John Watson.

Ord. pris: 210 kr

Bokens författare är forskare som ägnar sig åt att försöka förstå denna sjukdom – vad händer i hjärnan hos den som är sjuk, vilka riskfaktorer leder till att Alzheimer bryter ut, vad gör att vi ärver sjukdomen. Är det möjligt att förebygga sjukdomen?

Den nya boken är reviderad med de senaste forskningsrönen samt ett helt nytt kapitel om huruvida man kan förebygga Alzheimers.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Vårt pris: 170 kr

Framtidens farliga smitta – hur kan vi skydda oss Av: Britta Wahren och Patrik Wahren

Alzheimer Av: Forskare vid Karolinska Institutet

En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni? En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Ord. pris: 149 kr

Vårt pris: 170 kr

Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes spår Av Jörgen Nordenström

Vi lever som i ett moln av virus och bakterier. Mikroorganismer muterar och blir farligare. Nya sjukdomar som HIV, SARS och fågelinfluensa uppstår och flera former av cancer har visat sig orsakas av infektioner. En viktig bok om olika smittor och hur man skyddar sig.

Ord. pris: 250 kr

Vårt pris: 180 kr

Leveransvillkor: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652-15190 eller ringa 0652-15110 och beställa.

Besök vår hemsida www.medicinskaccess.se för mer information om bokklubben.

Faxa eller skicka in beställningstalongen nedan.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på internet: www.medicinskaccess.se

Ja tack, jag vill gärna prenumerera ett år på tidskriften Medicinsk Access för 391 kr inkl moms.

Plats för frimärke

(Fyll i det antal böcker du vill beställa)

Om bakterier...

..........ex

Livet är inte så...

..........ex

Friterad orm i Guangzhou

..........ex

Magens språk

..........ex

Allt om Omega-3

..........ex

Candida och andra...

..........ex

Välfärdens ohälsa

..........ex

Pottholzt funderingar

..........ex

Sömnens betydelse...

..........ex

Prostatacancer

..........ex

Pottholzt andra funderingar

..........ex

Evidensbaserad medicin...

Diabetes hos barn...

..........ex

Körteljakten

..........ex

Kallet, döden kärleken

..........ex

Outsidern : min fars kamp... ..........ex

Vill ha barn

..........ex

Reumatism

..........ex

Bröstcancer

..........ex

Alzheimer

..........ex

TBC – Dödsängelns...

..........ex

Rössners ABC-bok

..........ex

Melanom

..........ex

Framtidens farliga smitta

..........ex

Namn (texta gärna)

Avd.

Institution/Företag

Adress

Postadress

Telefon (obligatorisk)

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

..........ex

Månadens Pottholzt i Medicinsk access Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt funderingar om...

Pott

. . . NITISKA SJUKSKÖTERSKOR

...NÄ MED

Tomas uppTomasWeitoft, Weitoft, växt i Stockholm bosatt i uppväxt i Stockholm Gävle. Han har doktorerat bosatt i Gävle. vid Uppsala universitet och Han har arbetar som doktorerat läkare med reumatiska sjukdomar vid Uppsala universisom specialitet. ”Pottholzt tet och arbetar som funderingar” såg dagens läkare med reumaljus i mars 1999. Boken tiska sjukdomar som Pottholzt andra fundespecialitet. ringar kom ut 2007.

”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. I dagarna utkommer den andra boken om Pottholzt.

Smycka ditt hem, kontor, mottagning eller väntrum med välgjorda handmålade kopior i olja på duk. Förgyll din arbetsmiljö med historiska konstverk.

Krøyer ”Hip hip hurra”

20% rabatt

på tavla med ram! Ränte- och avgiftsfri avbetalning i upp till 12 månader!* * Avbetalningsplan läggs upp efter kreditprövning. Planens längd bestäms av köpebeloppet, minsta månadsdebitering är 400 kr. Exempel: Hip hip hurra med ram enl. bilden kostar 7500 kr, med rabatt blir summan 6000 kr som kan delas upp på 12 avbetalningar om 500 kr vardera.

Rosseau ”Tiger i tropisk storm”

Klimt ”Kyssen”

Strinberg ”Staden”

Skånegatan 66, Stockholm | 070-670 26 71 Nybohallen, Järvsö | 0651-76 76 88

58

Renoir ”Roddarnas frukost”

van Gogh ”nattcafé”

www.nastanakta.se

Medicinsk access nummer 1 2012

Välkommen till

Debatt: Svensk sjukvård diskrimin erar män med prostatacancer. Av Torsten Sundberg

KOL Och röKning: Strukturer för framgångs rik rökavvänjning. Av Zvi Wirschub sky

ULcerös KOLit: Ny studie visar effektiv behandlin g vid ulcerös kolit. Av Håkan Hedin

nr 2 2011 Årgång 7

Konsten i vården Vetenskaplig, oberoende medic insk tidskrift med medicinteknik

Gästledare: ROP strävar efter en värld utan frakturer orsakad e av osteoporos

Kristina Andersson, ordf. Riksförenin gen Osteoporotiker ROP

Succé! Välkommen och anmäl dig!

Som utställare till ”Konsten i vården” 28-30 dec. 2012 på Medicinska Riks stämman.

Peter M Nilsson, professor,

Visa upp din konst, som du även har möjlighet att sälja under Riksstämman.

Olle Haglund, Medicine doktor

Varför minskar befolkningens medelblodtryck samt kolester ol medan övervikt och fetma ökar?

Om prOstatit: Ingen bot i sikte men kanske bättring.

Av Annika Benno Hjerpe

• Konst i alla former • Objektens namn och ditt namn som konstnär ska meddelas till oss.

• Vi hjälper till att hänga respektive sätta upp objekten vid utställningsmontern.

• Utställare till konsten får en speciell entré- biljett som vi skickar till er.

Anmäl ditt intresse till Medicinsk access via mail: hakan@medicinskaccess.se Skicka gärna bilder på det eller de konstverk som du vill ställa ut.

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel. 0651-150 50, www.medicinskaccess.se

Om psOriasis: Färre avbryter behandlin g med nytt biologiskt läkemedel. Av Håkan Hedin

Vetenskaplig, oberoende medic insk tidskrift med medicinteknik

Vaskulärt åldrande och kognitiv svikt - hur ser sambanden ut?

Överläkare Katarina Nägga och professor Peter M Nilsson, SUS Malmö

Vad kan man göra åt stela artärer?

Docent Gunnar Nyberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset SUIS Göteborg

Om att drabbas av förmaks flimmer.

Marie Ekelund, Initiativtagare till förmaksflimmer.com

Nr 3 2011 Årgång 7

Omega-3-fettsyror skyddar mot alzheimers sjukdom

Gästledare: Testa alla 60-åringar för tarmcancer.

Av Karin Jonsson RMT

• Antal utställarobjekt: 3-4 st.

SUS-Malmö

Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2A 827 32 Ljusdal

Omfattande kardiovaskulär riskanalys på 3 minuter!

GENOMBROTT FÖR TIDIG DIAGNOSTIK AV ATHEROSKLEROS Ett stort problem idag är att ca 50% av de som drabbas av hjärtinfarkt och stroke har normala analysvärden. De har oftast normala värden på blodtryck, blodfetter, vilo-EKG m.m. Den cirkulatoriska katastrofen kommer utan förvarning. Med hjälp av Tensiomed Arteriograf kan du nu för första gången snabbt, enkelt och bekvämt - utan specialistkompetens - ha en god chans att hitta dessa patienter innan de drabbas.

“Perfekt för läkare att använda i det dagliga arbetet med sina patienter”

EN EVIDENSBASERAD ANVÄNDAROBEROENDE SCREENING Kunskapen att artärstelhet är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom sprids nu snabbt. Pulsvågshastighet rankas högt som prediktor för hjärt- och kärlsjukdom enligt 2007 års guidelines från Europeiska Blodtryckssällskapet (ESH) samt Europeiska Kardiologsällskapet (ESC). Centralt blodtryck stiger i betydelse. Läkare kommer inom kort att förutsättas kunna diagnostisera och hantera artärstelhet. Arteriografen är optimal för kardiovaskulära screeningprojekt.

HUR FUNGERAR DIN BEHANDLING?

Arteriografen ger dig följande parametrar!

• Pulsvågshastighet i aorta (artärstelhet)

• Perifert och centralt blodtryck

• Pulsvågsförstärkning (Augmentation)

• Hjärtfrekvens, pulstryck, koronarreserv

(perifera resistansen, endotelfunktionen) • Klassisk riskbedömning enligt SCORE

Kontakta oss idag för en demonstration!

Telefon: Fax: E-post: Webb:

08-519 72 000 08-519 72 001 info@sangrale.se www.sangrale.se

Förutom screening lämpar sig Arteriografen för utvärdering av behandlingsmetoder/ läkemedel. Minskar artärstelheten efter en viss tid med det nya läkemedlet? Duger den gamla medicinen lika bra? Se hur din dosförändring förbättrar (eller försämrar) patientens blodkärl.