KUNSKAPSSTÖD OM KÖNSASPEKTER

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nuvarande SKR och politiker efterfrågade mera kunskap om könsskillnader när det gäller läkemedelsanvändning redan omkring 2012.

Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet, och regionen (dåvarande landstinget ) erhöll via Karin Schenck-Gustafsson finansiering för att utveckla databasen Janusmed kön och genus. Den är numera en del av förskrivarstöd som är riktat till läkare och annan sjukvårdspersonal och finns tillgänglig via webbsidan

Janusinfo.12 Det finns även en engelsk version som rönt viss uppmärksamhet internationellt. Uppbyggnadsprocessen finns publicerad.13 Kunskapsstödet innehåller framförallt information om biologiska könsaspekter gällande farmakokinetik, effekt och biverkningar, men även till viss del genusskillnader såsom läkemedelsanvändning och biverkningsrapportering. Våra analyser omfattar bara studier som inkluderat individer med de biologiska könen kvinna och man (flicka/pojke) då tillräckligt underlag för att analysera icke-binära könsidentiteter saknas. I dagsläget är närmare 400 vanligt förekommande läkemedel analyserade. Här följer några reflektioner och erfarenheter av vårt arbete.

Sjukdomsprevalens kan variera mellan kvinnor och män, flickor och pojkar och åldersgrupper. Representationen av deltagare i kliniska studier är dock inte alltid proportionerlig till den drabbade population.14 I tidigare hjärtinfarktstudier inkluderades endast patienter under 65 år. Eftersom kvinnor oftast är äldre då de drabbas av hjärtinfarkt så medförde detta att mest män inkluderades. Understuderade sjukdomar förekommer både hos kvinnor15,16 och män12,17-19 och kan skapa brist på data om behandlingseffekter hos bägge könen.20

Pivotala kliniska studier inkluderar sällan könsanalyser när det gäller effekt och biverkningar. Beräkning av antal kvinnor och män som måste ingå i en studie för att uppnå statistisk signifikans (power) saknas ofta. Vanligt är i stället att utföra könsanalyser post-hoc tillsammans med andra subgrupper såsom diabetes, ålder, etnicitet och socioekonomi. Vid genomgång av våra data saknas oftast könsanalys för de äldre läkemedlen jämfört med de nya där vi ser att detta görs i något högre utsträckning. Brist på adekvata MeSH-termer för publikationer med köns- och genusspecifika data försvårar litteratursökningen. Detta medför att den vedertagna evidensgraderingen21 oftast inte är möjlig. Få studier har könsskillnader som primärutfall och vissa farmakokinetiska analyser är opublicerade vilket kan försvåra evidensgraderingen. Ibland behöver vi därför göra egna beräkningar av publicerade rådata. Vi har därför tagit fram en klassificering som tar hänsyn till kliniskt relevanta köns- och genusskillnader och baseras på funnen evidens.

Klassificeringen bygger på studietyp och hur välgjord studien är. En stor välgjord observationsstudie kan ha ett högre bevisvärde än en i övrigt väl genomförd klinisk prövning som saknar könsanalys. För 18 % av läkemedelssubstanserna finns betydelsefulla skillnader och för 23 % saknas data om könsskillnader. För drygt hälften av de analyserade läkemedlen har vi inte funnit några kliniskt relevanta köns- och genusskillnader.

Substanser som bedömts ha kliniskt relevanta skillnader finns inom flera terapiområden, exempelvis: sitagliptin, empagliflozin, liraglutid, digoxin, warfarin, enalapril, olanzapin, metylfenidat, citalopram, zolpidem, karbamazepin, valproinsyra, levodopa, fluorouracil. Kunskapsunderlaget som ligger till grund för klassificeringen uppdateras löpande.

Exempelvis ska digoxin ofta ges i lägre dos till kvinnor beroende på bland annat njurfunktionen och här är koncentrationsbestämning ett viktigt hjälpmedel i läkemedelsbehandlingen. Vidare kan ACE-hämmare såsom enalapril och ramipril ge mera hosta hos kvinnor än män vilket i dessa fall kan föranleda byte till angiotensinreceptorblockerare. Citaloprams QT-förlängande effekt kan resultera i fler kammartakykardier av typ Torsade de Pointes hos kvinnor eftersom de från början generellt sett har längre QT-tid. Dessutom kan kvinnor behöva en lägre dos av levodopa eftersom de har en högre risk för dyskinesier.

Läkemedelsupptag, nedbrytning och utsöndring (framförallt för njurutsöndrande läkemedel såsom digoxin, pregabalin, ganciklovir), kan skilja sig mellan könen med klinisk betydelse. Vanligtvis återfinns ”små” farmakokinetiska studier med könsuppdelade data, men för äldre substanser saknas publicerade farmakokinetikstudier. De flesta farmakokinetiska studier använder viktkorrektion, men vid förskrivning av läkemedel används mest standarddoser. Just viktjusterade doser kan ju förklara farmakokinetiska skillnader mellan kvinnor och män.

Grundläggande farmakodynamiska skillnader mellan könen har konstaterats22, till exempel svar på vissa

”Betydelsen av kön och genus inom medicinen har uppmärksammats inom forskning, akademin och media. Trots detta är kunskapsområdet eftersatt. Kön och genus är viktiga faktorer att ta hänsyn till för att få en bättre läkemedelsbehandling och användning.” Foto: Unsplash

inflammatoriskt modifierande antikroppar, receptorkänslighet23,24 och koncentration effekt-samband.25,26 För dessa är dock den kliniska relevansen i många fall oklar.

Läkemedels effekt och nedbrytning kan påverkas av könshormoner hos kvinnor under menstruationscykel, graviditet och i samband med menopaus.27 Till exempel kan östrogen påverka plasmanivåerna av angiotensin II men hur hormoners påverkan ska hanteras rent praktiskt är oklart. Tät monitorering och dosjustering av lamotrigin och topiramat krävs under graviditet på grund av sjunkande plasmanivåer vilket i sin tur kan leda till EP-anfall.28

Karbamazepin och fenytoin kan påverka de kroppsegna könshormonnivåerna negativt hos både män och kvinnor resulterande i effekter på sexuell hälsa och menstruation.29 Vissa läkemedel (karbamazepin, ritonavir) kan minska plasmanivåerna av syntetiska hormoner (östrogener, progesteroner).30 Cancerläkemedel som kapecitabin och fluorouracil kan påverka könscellerna hos kvinnor och män och därför är det nödvändigt med effektiva preventivmedel under behandling och en tid därefter.31,32

Biverkningsförekomst och -rapportering är vanligare hos kvinnor.33-38 Detta kan bero på att fler kvinnor använder receptläkemedel,39 att polyfarmaci är vanligare hos kvinnor40 samt att kvinnor rapporterar fler biverkningar, i synnerhet typ A. Polyfarmaci har antagits vara en vanlig orsak till läkemedelsinteraktioner framförallt hos äldre kvinnor.45 De förutsägbara typ A-biverkningarna är dos/koncentrationsberoende. Den högre förekomsten av dessa hos kvinnor kan bero på lägre vikt och lägre renal utsöndring ledande till för hög dosexponering.46,47 Även de oväntade typ B biverkningarna är vanligare hos kvinnor sannolikt på grund av starkare immunoreaktivitet och påverkan av könshormoner.

Hjärt-kärl biverkningar hos kvinnor leder oftare till indragning av läkemedel som följd.12, 48-52 Vid behandling med läkemedel som förlänger QT-tiden är risken att drabbas av Torsade de Pointe kammartakykardi ökad hos kvinnor jämfört med män. Testosteron förkortar QTtiden vilket kan utgöra ett skydd för män mot denna typ av biverkan.

Statininducerad myopati har ansetts vara vanligare hos kvinnor. Dock visade en stor metaanalys53 att män oftare fick måttlig/svår myopati och kvinnor oftare lindrigare symtom av de lipofila statinerna simvastatin och atorvastatin. Inga könsskillnader i risken för myopati sågs för de hydrofila statinerna rosuvastatin och pravastatin. Kartläggning och analys av könsspecifika biverkningar försvåras av att det saknas könsuppdelad statistik vilket kan leda till att tidiga signaler om könsspecifika biverkningar uteblir.

Betydelsen av kön och genus inom medicinen har uppmärksammats inom forskning, akademin och media. Trots detta är kunskapsområdet eftersatt. Kön och genus är viktiga faktorer att ta hänsyn till för att få en bättre läkemedelsbehandling och användning. Vi har i databasen Janusmed kön och genus samlat viktig kunskap om köns- och genusaspekter för läkemedel. För 23 % av läkemedelssubstanserna finns inga könsanalyser alls och i 18 % har vi funnit viktiga könsskillnader. Vårt arbete visar på behov av denna typ av kunskap är ett komplement till andra aspekter som bör beaktas vid individualiserad läkemedelsbehandling i strävan efter att våra patienter ska få rätt läkemedel i rätt dos och på rätt indikation.

Tack till professor Mia von Euler, Med Dr Desirée Loikas samt flertalet apotekare och läkare som har arbetat med textinnehållet i kunskapsstödet. Tack för stöd från olika SKR, Regionen, läkemedelskommittén och LOK liksom FDA och MPA.

Senior professor, kardiolog, grundare och ordförande, Centrum för genusmedicin, ME Kardiologi, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

med dr, leg apotekare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

med dr, överläkare, Institutionen för Medicin, Solna, Klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset.

I en tidigare artikel (Medicinsk Access nummer 8/9-21) har jag berättat lite om varför jag ansåg att Belindas 4 halvtimmeslånga var mycket viktiga och dessutom underhållande. Här vill jag nu utveckla mina skäl för detta.

Det är viktigt för hela samhället att de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor blir väl kända. Det är viktigt för alla samhällsinstitutioner, och för alla medborgare!

Varför är det så viktigt? Jo det skulle underlätta förståelsen mellan män och kvinnor och göra livet lättare att leva, mindre osämja mellan könen och färre onödiga, ofta allvarliga stridigheter. Det skulle kunna ge acceptans för olikheterna i att tänka, i att se världen, ge förståelse för individer som har olika prioriteringar för vad som är viktigt i vårt enda (sannolikt!) liv.

Jag som skriver detta har alltid uppfattat mig som en bland andra forskare, de flesta manliga, ssk på högre akademiska nivåer. Ofta var jag enda kvinna bland flera hundra män på internationella konferenser. Jag har dock aldrig känt mig underlägsen. Men så hade jag en pappa, som tidigt intalade mig att flickor kan göra allt som pojkar kan, alltså inga hämningar pga mitt kön. Att kvinnor var lika bra som män var jag övertygad om, så feminismens blomstring runt sekelskiftet var inget konstigt. Att feminister forskade i arkiven och fann massor av undanskuffade kvinnliga musiker, konstnärer, författare, som nedvärderats av samtidens män pga att de var kvinnor, det var, tyckte jag, väldigt värdefullt och behövligt.

Men det var ändå lite konstigt; entusiasmen liknade efterlängtad revansch, kände sig feministerna inte bara undantryckta utan även underlägsna?

Som neuroforskare på cellnivå med många års forskning om den cellulära uppbyggnaden av hjärnan i bagaget och undervisning av medicin- och tandläkarstudenter, hade jag föga intresse eller tid för sociologiska/politiska diskussioner. Vi jobbade dag och natt, genom långhelger, särskilt när vår professor, N.-Å. Hillarp, blev diagnosticerad med malignt melanom och hade en begränsat tid kvar hos oss. Jag deltog i upptäckten och klarläggandet av olika bansystem som bredde ut sig i hjärnan hos många olika däggdjur, för det mesta handjur på den tiden (1960-80 -talet). När jag på 1990-talet skulle förbereda en ny serie föreläsningar för medicinstudenter, läste jag i Principles of Neuroscience (även kallad ”Neurovetenskapens Bibel”) för att finna material till föreläsningsseriens, för mig, nya ämne. Vid en genomgång av innehållsförteckningen fann jag ett kapitel om skillnader i hjärnans utveckling mellan män och kvinnor.

Så oerhört intressant! Sådan forskning om kön och könsskillnader fick inte förekomma i Sverige då på 1980-90-talen. Prof. Knut Larsson i Göteborg studerade könspreferensen hos råttor och hur den kunde påverkas, men när det läckte ut till pressen samlades aggressiva feminister utanför hans laboratorium med handgripliga protester. Flera av dem bröt sig in i hans förvar av råttorna han forskade på och åstadkom en hel del förstörelse. På Karolinska Institutet förekom en del försök, men det var hysh hysh om detta. Man vågade inte söka medel för sådana studier som närmade sig könsskillnader och partnerpreferens.

Men internationellt fanns många grupper som studerade detta. Under flera år besökte jag forskargrupper, främst i USA och England, som arbetade med detta. Jag sökte särskilt upp seminarier som diskuterade resultat från sådan forskning. Efter vetenskapliga möten och diskussioner som följde kände jag faktiskt en viss lättnad; aha, var det kanske förklaringen till att manliga kollegor ibland föreföll ”konstiga”! Att diskutera och komma med alternativ hör till forskarlivet, men jag slogs inte sällan av hur olika vägar våra tankar gick.

Men här hade många forskningsgrupper visat att det fanns skillnader i uppbyggnaden, anatomin och fysiologin hos hannar och honor hos många däggdjur. Även hos människa fanns skillnader påvisade, som kunde stödja sådana skillnader mellan könen. Bl.a. kunde storleken på en viss grupp nervceller i ”den gamla” hjärnan relateras, med stor sannolikhet, till partnerpreferensen, vilket var viktigt i den då pågående diskussionen om homosexualitet.

Jag ville sprida denna viktiga mångfald av fakta utanför universitetet, berätta för alla mina medmänniskor om dessa skillnader. Om hur homosexualitet kunde bindas till olika nervcellsgrupper som anläggs före födelsen, hur sry-genen är ansvarig för den manliga utvecklingslinjen

från fosterstadiet, varför kvinnor med bara en Xkromosom utvecklas normalt beträffande kognition men med reducerad social förmåga; alltså massor av för vardagslivet viktiga fakta. Varför män ser, hör och känner på annat sätt än kvinnor, något som ofta leder till svåra diskussioner, ”varför hör du inte vad jag säger, varför ser du inte den fina blomman jag satt på bordet?”

Åhörare vid mina föreläsningar kom ofta fram efteråt och bad att få köpa boken; som jag inte hade en tanke på att skriva. Jag började bli hotad, både verbalt och via brev med avföring, och konstiga telefonsamtal. När jag blev uppringd till min tjänstetelefon på Medicinareberget ovanför Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg av en högt uppsatt likhetsfeminist, historieprofessor Yvonne Hirdman, blev jag bestört. Varför? Jo, hon ville intala mig att det inte finns några skillnader i hjärnans uppbyggnad mellan män och kvinnor, att jag berättade felaktigheter under mina föreläsningar. ”Det finns inga skillnader, Annica!” Jag bad då vänligt att få referenser på detta. ”Även om det funnes skillnader får du aldrig säga det!” fick jag till svar. Det blev som bensin på en liten låga, nu beslöt jag mig för att skriva den efterfrågade boken, som fick titeln: ”Könet sitter i Hjärnan” (2007)

Det blev ställningskrig, mellan ”biologister” och feminister under tidiga 2000-talet. Biologister blev ett skällsord, man ville inte höra/lyssna på något vetenskapligt bevis för att det verkligen finns biologiska skillnader. För; Om det funnes skillnader skulle kvinnor automatiskt vara förlorare! Men feminister löpte ju risken att verkligen bli förlorare genom att stänga sina öron och ögon för allt som kunde förklaras med biologi! Jag minns att jag blev inviterad att föreläsa på den då rätt nya genusvetenskapliga institutionen i Göteborg i början av 2000-talet. Glad i hågen och med naiv förhoppning att det skulle bli frågor och diskussioner efter föreläsningen gick jag dit.

Rader av orörliga ansikten satt tysta framför mig, inte en min rördes. När jag var färdig reste sig alla tysta och gick ut. Det var allt. De hade stängt av allt som sades och visades. Att inte lyssna till en ”biologist” verkade vara påbjudet. En total brist på nyfikenhet – den drivkraft som är grunden för framåtskridande och insikter!

Belinda Olsson har i sin serie ”Från Savannen till Tinder” berättat för sina feministkollegor (likhetsfeminister), med nestorn Prof. Hirdman vid sin sida, att hon, Belinda, börjat så småningom nog acceptera att det verkligen finns biologiska skillnader i hjärnans uppbyggnad mellan män och kvinnor.

Från att ha varit likhetsfeminist och ”antibiologist” har hon börjat tvivla. I sina fyra program pratar hon med både vanligt folk/politiker som berättar vad de tror och anser, och med vetenskapspersoner, forskare, som tar upp vetenskapliga belägg för biologiska skillnader. Hon diskuterar på ett trevligt sätt med likhets-feminismens starka företrädare (min inspiratör till bokförfattandet) om att det kanske ändå finns grund för att bejaka lite ”biologi”. Jag vill igen säga grattis till Belinda som komponerat ihop 4 programdelar a 30 min, där det feministiska förnekandet av ens möjligheten att det verkligen finns skillnader, sätts i strålkastarljuset. Många recensenter har kallat programmen för barnsliga och populistiska, men det är nog så man får arbeta för att ha en chans att nå både politiker och den breda befolkningen. Jag hoppas att programmen kommer att sändas igen, i alla fall finnas att söka på SVTplay!

men väldigt rigid när det gäller de djupaste imperativa instinkter som är väsentliga för vår arts överlevnad, och som verkar cementerade i vår ”gamla hjärna”. Dessa har varit väsentliga för överlevnaden och gäller i princip alla däggdjursarter (faktiskt alla djur!), inklusive homo sapiens. Dessa är: 1) Att rädda livhanken vid akuta faror 2) Att finna föda, hungern, kämpa om vad som finns i närheten 3) Att föröka sig, en djupt liggande instinkt som yttrar sig olika hos män och kvinnor. Oftast inte som medvetet barn-alstrande, men som sexdrift. Under denna rubrik – föröka sig - ingår givetvis även att se till att avkomma överlever till mogen ålder. Här finns även en intressant relation till instinkt #1

Beträffande 1: Överleva. Att överleva en akut fara innebär flykt utlöst av den gamla hjärnan, utan inkoppling av den nya hjärnans kortex. Intressant och viktigt är dock att olika hormonella faktorer faktiskt kan påverka hjärnan i just denna instinkt, som kan påverkas av föräldraskap, särskilt hos kvinnan! Även beteendet vid akuta faror kan förändras, alltså en primär instinkt kan påverkas av om-

”Rader av orörliga ansikten satt tysta framför mig, inte en min rördes. När jag var färdig reste sig alla tysta och gick ut. Det var allt. De hade stängt av allt som sades och visades”. Foto: Canstock, arkiv.

ständigheter/livssituation. För de allra flesta män gäller att rädda livet på sig själv och den reaktionen är omedelbar, instinktiv, utan stora hjärnans inblandning. För mödrar gäller oftast den omedelbara instinkten att rädda barnen. Högsta imperativet för en mamma, utan att den nya hjärnan behöver kopplas in, är alltså att rädda sina barn; det är ju även länkat till det tredje imperativet, att föröka sig och se till att avkomman överlever. Detta utan den stora kognitiva hjärnans medverkan, som naturligtvis kopplas in senare när vidare flyktvägar övervägs.

Ruben Östlund beskriver i sin film ”Turist” en situation där en familj med mamma, pappa och 2 barn sitter vid frukosten i alperna, då plötsligt en lavin närmar sig från fjället på andra sidan dalen. Det blir panik bland turisterna, pappan flyr i panik, mamman tar hand om och räddar barnen. Pappan blir senare anklagad för att ha svikit familjen, bara tänkt på sig själv. Men han tänkte inte alls just då...

Till försvar för pappan; Han lydde sina instinkter omedelbart utan att tänka. Hade han fått någon sekund att tänka hade han troligen, liksom mamman, tagit hand om och räddat barnen, de är ju bärare av även hans gener. Men här ser vi den för mammalier speciella modersinstinkten som ofta kopplas in kraftfullt genast efter födelsen av barnet. Sådana reflexer som styrde pappan kan man träna bort, t.ex under militärutbildning, men det krävs hårt träningsarbete för att rå på denna omedelbara rädda-livet-instinkt. Hur många män får denna träning i dagens läge, utom poliser, militärer, räddningspersonal och vissa sportutövare?

Hade folk i omgivningen, inkl. mamman vetat om hur nervsystemet arbetar i sådana fall, fått reda på att män och kvinnor (mammor) har olika systemfunktioner i hjärnan när det gäller att rädda livet, hade inte domen blivit så hård mot mannen, som givetvis ångrade sig djupt när väl hans medvetna, stora hjärna blivit varse vad som skett. Han blev anklagad för hänsynslöshet, för egoism, för att tänka bara på sig själv. Ja visst, det är det instinkter handlar om, de är själviska, och det är därför som uppfostran är så otroligt viktig i ett samhälle, där egocentriska instinkter (alla instinkter är väl egoistiska?!) kan moduleras av den nya hjärnans inflytande på gamla hjärnans instinkter och hur de yttrar sig i vardagslivet.

Därför; Ge möjlighet till alla medborgare, alltifrån från mellanstadiet och igenom livet, att känna till vad hjärnan är (så långt vi idag vet!) och att evolutionen gjort mäns och kvinnors hjärnor i princip lite, men viktigt, olika! Då kan vi förhoppningsfullt förstå varandra bättre!! Så att kvinnor inte utgår ifrån att det är något fel på viljan att göra gott hos män, som försöker göra väl - men det blir fel! De är gjorda så!!

Och pratiga fruntimmer som ser alla oviktiga detaljer och kommenterar dem, de är gjorda så!

Ad 2: Finna föda för att överleva – ja visst, i första hand för att ”jag” skall överleva. Men i och med att vi så småningom flyttat samman i större grupper, släkten, samhällen, har en viss förändring skett. Alla etnologer och evolutionsforskare menar att förmågan att leva i grupp och samarbeta är det som varit en suverän framgångsfaktor för homo sapiens och tidigare hominider genom miljoner år. Det är viktigt att inte bara ”jag” skall överleva, utan vi behöver se till att gruppen, samhället klarar sig. Inte bara tänka på mig utan på mina medmänniskor i gruppen. Detta får barn i urfolk lära sig tidigt, gäster är välkomna och skall erbjudas det bästa. Då är det viktigt att värdfolket kan stå tillbaka i sin hunger, gästen skall få mat o dryck först. Därefter kan värdfolket ta för sig.

En liknande princip borde i dagens samhälle inpräntas hos samhällets barn, av föräldrar och skola – och av samhället! Ett gammalt talesätt är att ”det behövs en by för att uppfostra allas barn”.

Kan man kanske komma in på civilkurage här? Alla vuxna bör känna sig ryggstarka nog för att kunna ge råd (bättre än reprimander) till samhällets barn när de inte beter sig väl! För barnens skull, de blir ju vänligare bemötta i framtiden om de uppträder artigt och osjälviskt.

För att ett samhälle skall fungera., inte bara i tider av överflöd utan även när tillgångarna är mer knappa, bör individens egocentricitet stävjas genom uppfostran. Förmågan att samarbeta har varit avgörande för människans evolution till homo sapiens.

Här finner man många kulturella olikheter mellan olika små samhällen, t.o.m. olika länder, även i Europa. Många av oss har väl någon gång förgrymmats över olika gästers beteende vid internationella hotellfrukostar, där vissa länders invånare som gäster tränger sig fram helt oblygt, istället för att ställa sig i kö.

Har just lyssnat på SR1 idag. Opinionsundersökningar visar att vänsterpolitik främjas mkt mer av kvinnor än

Här hade många forskningsgrupper visat att det fanns skillnader i uppbyggnaden, anatomin och fysiologin hos hannar och honor hos många däggdjur. Även hos människa fanns skillnader påvisade, som kunde stödja sådana skillnader mellan könen. Bl.a. kunde storleken på en viss grupp nervceller i ”den gamla” hjärnan relateras, med stor sannolikhet, till partnerpreferensen, vilket var viktigt i den då pågående diskussionen om homosexualitet. Foto: Canstock, arkiv.

män (kvinnor mer empatiska visat i neuroforskning), klimatförnekelse mkt vanligare hos män än kvinnor. Vaccinmotstånd likaså, men mindre påtagligt. Kan kvinnor begripa vetenskapliga fakta bättre än män? SD-röstare (mest män,) är särskilt ivriga klimatförnekare!

Ad 3: Vi har alla levande varelser ett tredje imperativ: Föröka dig, se till att avkomman överlever. Detta kan vi se olika utryck av; insekter, fiskar, pungdjur och däggdjur, den grupp som vi tillhör. Oftast när man studerar djurs fortplantningsbeteende verkar det vara hanen som är den uppsökande. Hos hominiderna är det definitivt hanen, men han lockas till parningsberedskap av diverse signaler som honan släpper när hon är redo för parning, det kan vara feromoner eller kroppsliga signaler. När en sådan signal har aktiverat hans instinkter blir det intensitet i agerandet!

Även nutidens män har förstås denna instinkt i sig. Den kan drabba snabbt och när väl utlöst svår att hejda. I vårt västerländska samhälle har vi blivit mycket försiktiga beträffande otillbörliga sexuella närmanden. På 70-talet var detta mer fritt, men tyvärr har vi alltmer adopterat amerikanska sätt att reagera (liksom så mycket annat vi påverkats av från det stora landet i väst). Här har även den stridbara feminismen, likhetsfeminismen, varit behjälplig. Dessa är dessutom ofta kunskapsrefraktära, och vill inte alls vidkännas att ’människan’ är ett djur som mycket styrs av instinkter. ”Alla kan vi ju medvetet välja hur vi vill känna oss, identifiera oss, bete oss, vi är väl inga djur, eller?!” Jodå, vi beter oss som djur om vi inte har goda föredömen och har fått en positiv och god uppfostran av föräldrar, vuxna i samhället, i skolan, under uppväxten. (Positiva ’morötter’ förstärker de beteenden vi i samhället önskar av våra medborgare. Oönskade beteenden undertrycks med mild ’piska’.) Uppfostras inte den ”nya” kognitiva hjärnan på rätt sätt under uppväxten så kommer gamla hjärnans instinkter att slå igenom beteendet! Om det kognitiva medvetandet slås ut genom droger, t.ex. alkohol, kan instinkterna börja ta överhanden.

Alla kvinnor (och män) borde lära sig vad instinkter är och vilka signaler som sätter igång dem! Urringningar, korta kjolar, putande munnar, kamratövernattning utan att röra vid kvinnan som vilar bredvid, ja det är helt i sin ordning, om personerna kan sin hjärnas biologi och inser riskerna och tar ett eget ansvar.

Det politiskt korrekta än idag är att vi alla ska vara likadana! Otroligt att det fortfarande sitter i Rosenbads väggar, man hade hoppats att människor kunde ta till sig åtminstone de basala vetenskapliga fynd som beskriver hur våra hjärnor fungerar. Är det denna likhetsfeminism, som präglar vår regering och dess tjänstemän, som har ansvaret för en del av det våld och de övergrepp som begås?

Sant är att vi inte är två separata populationer, kvinnor och män. Det finns överlappande grupper. Men man kan även försöka beskriva populationen som härbärgerande olika egenskaper och tankemönster: Sådana som oftast finns hos den ena eller den andra grupper. Vi kan kalla det ”manliga egenskaper” respektive ”kvinnliga egenskaper”. Detta kan åskådliggöras i bistående figur, tagen ur boken ”Könet sitter i Hjärnan (2007).

”Denna figur kan man studera och söka den profil man anser sig ha, oavsett vilket genetiskt kön man har. Är jag en kvinna med många kvinnliga egenskaper men även en del typiskt manliga egenskaper, t.ex. aggression? Eller en man som undersöker sitt inre och finner att han har manliga egenskaper, som maktlystnad och arrogans men även vissa typiskt kvinnliga drag av visuell vidsy” (alltså inte tunnelseende)?

I dagens läge, med det kritiska geopolitiska läget, krig runt om i världen och den obeskrivligt allvarliga klimatkrisen, vore det väl utmärkt om man kunde välja/tillsätta ledare som inte är drivna av makt, aggressionstänkande, och egotrippade nationalistiska visioner. Det borde tillsättas personer med breda tankebanor, empati med människor och natur samt inriktade på globalt samarbete och fredlig samexistens på denna enda planet vi borde samsas om. Denna långa mening kan summeras i att fler personer med kvinnliga egenskaper (kvinnor?) borde styra regioner, länder och stater! Män som ledare visar nästan alltid förr eller senare upp krigiska tendenser. Makt korrumperar alltid förr eller senare, ledare bör bytas ut regelbundet. Krig och väpnade konflikter innebär en avsevärd miljöpåverkan (FOI 2006), men effekten på den pågående klimatkrisen hittar jag inte vid sökning på nätet. Rimligtvis borde produktion av vapen, ammunition, själva krigshandlingarna innebära stora utsläpp i atmosfären av inte bara CO2 och metan utan många andra gaser med effekt på uppvärmning och luft- och vattenströmningar.

Förhoppningsvis kan likhetsfeministerna, som Belinda, börja tänka om; kvinnor, mödrar, är starka och intelligenta, medkännande, ser sammanhang, värnar livet och det är kvinnor som bör styra världen! Just för att det är väsentliga biologiska skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor!

Professor em. MD. Ph.D.

Författare av boken ”Könet sitter i Hjärnan” (2007). Se även Dahlström i Antologin ”För våra barns bästa” (2016). ”Könet sitter i Hjärnan” (2007)

”För våra barns bästa” (2016).

”Mänsklig benvävnad från en av de små benbitar som används i projektet”. Foto: Lunds universitet.

Det finns flera olika typer av blodcancer (leukemi). Framgångsrik forskning har resulterat i bra behandlingar och därmed goda prognoser för många patienter. Men för vissa former av blodcancer saknas fortfarande effektiva behandlingar. Paul Bourgine är Assistent professor på Wallenberg centrum för molekylär medicinsk forskning vid Lunds universitet. I ett av sina projekt studerar han blodcancerformen akut myelisk leukemi och myelodysplastiskt syndrom. Det senare inkluderar flera olika blodsjukdomar och leder ofta till akut myelisk leukemi som är den vanligaste formen av blodcancer hos vuxna. Sjukdomarna drabbar huvudsakligen personer över 60 år och är i nuläget mycket svåra att bota.

Enligt Paul Bourgine har det hittills varit svårt för vetenskapen att förstå hur sjukdomarna i benmärgen uppstår, metoderna har inte varit tillräckligt bra. Nu har han och hans forskargrupp tagit fram en ny teknik som skapar bättre möjligheter för studier av blodcancerns uppkomst och utveckling. Enkelt beskrivet går tekniken ut på att operera in mycket små bitar av mänskligt ben i möss, injicera blodcancerceller från människa in i de benbitarna och låta cellerna utvecklas där. Därmed skapas en miljö för cancercellerna att växa i som i hög grad motsvarar den mänskliga biologin. I nästa steg tas benbiten ut igen och skärs i tunna skivor vilka forskarna sedan studerar i mikroskop. ”Vi tittar på vilken typ av celler som är involverade och hur cancercellerna växer. Vi kan också testa nya läkemedel genom att injicera ett sådant i benbiten och sedan se om cancercellerna dör eller står emot behandlingen”, säger Paul Bourgine.

För att metoden ska fungera krävs mycket sofistikerade mikroskop. En anslag om tre miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har möjliggjort inköp av ett sådant.

”Vi ansökte om finansiering av ett konfokalmikroskop* med den allra senaste tekniken. Det behövs för att vi med säkerhet ska kunna identifiera de olika cellerna och var i benmärgen de sitter. Dessutom underlättar mikroskopet arbetet med att skanna in informationen, det går fortare.”

Vävnadsproverna från benbiten behandlas med ämnen som gör att olika sorters celler får olika färger i mikroskopet; blodkärl blir röda, fettceller gröna och så vidare. I de mikroskop de sedan tidigare har tillgång till kan Paul Bourgine och hans forskarkollegor se fyra färger. Med det nya mikroskopet kan de arbeta med upp till åtta färger vilket gör stor skillnad för vad de kan se och förstå om blodcancerns uppkomst, tillväxt och respons på behandling. ”Fyra färger räcker inte för att helt säkerställa att det är en mänsklig cancercell vi tittar på. Med det nya mikroskopet kan vi med säkerhet särskilja mänskliga celler från musceller, se om en cell är frisk eller är en cancercell och hur cancercellerna är lokaliserade i benbitarna. Vi kan också fastställa vad som är ben, blodkärl och fettceller. En central del av analysen handlar om att se vilken typ av andra celler eller strukturer som cancercellerna söker sig till och kommunicerar med. Ju fler färger vi kan använda, desto fler strukturer och celler kan vi identifiera. Det nya mikroskopet ger oss mycket mer komplex och nyanserad information vilket gör att vi kan dra fler slutsatser om olika samband som påverkar cancern.”

Målet för Paul Bourgines projekt är att ta fram nya och mer effektiva behandlingar för patienter med akut myelisk leukemi. När forskarna vet var cancercellerna är lokaliserade och vilka andra typer av celler de interagerar med kan de utveckla mediciner som riktar in sig på de interaktionerna - om cancercellerna helst placerar sig intill exempelvis fettceller så kan forskarna skapa läkemedel som hittar cancercellerna just där och bekämpar dem.

Källa: Lundbergs Forskningsstiftelse Paul Bourgine. Assistent professor. Foto: Lunds universitet.

*Konfokalmikroskop: ett avancerat mikroskop som med hjälp av laserljus konstruerar tredimensionella bilder av biologiska prov, till exempel vävnadssnitt. Konfokalmikroskopi används i stor utsträckning för att studera subcellulära strukturer.

”Our bones consist in our principal hematopoietic center, orchestrating the production of blood cells during our entire life. How this process is regulated and how it gets dyregualted upon cancer emergence remains to be fully understood. In this project, we aim at exploiting human mini-bones (HMB) grown in mice and capable of recapitulating the patient disease condition. HMB will be used to model acute myeloid leukemia in a humanized setting. This will allow understanding how human blood cancer cells interact and modify their microenvironment to favor their progression and survival. Using advanced confocal microscopy, we will map and quantify their interactions with particular bone marrow populations, in particular with mesenchymal cells. This may ultimately allow identifying new therapeutic options against myeloid leukemia.”

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2021 har 573 anslag beviljats uppgående till sammanlagt 965 MSEK, varav 37 MSEK beviljades 2021. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se

Bunkeflostrand

Mölndal

Malmö

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris!

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

Antal bokpaket Pris 212 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Kungligheterna omgav sig med livläkare och livkirurger, som satte sin prägel på livet kring slottet. Livläkarna Nils Skragge och Sven Anders Hedin såg till att alla de som levde och verkade i Drottningholm hade hälsan i behåll. De dödliga sjukdomarna var många. Länge var just mälaröarna ett av de värst drabbade malariaområdena i Sverige.

»Jan Malmstedts bok om doktorernas insats på Drottningholm är ett välkommet medicinhistoriskt tillskott till den rika litteratur som tillhör vårt unika världsarv.« Ur Förste livmedicus Mårten Rosenqvists förord.

Jan Malmstedt är författare, journalist och socionom. Han har arbetat i dagspress samt på facktidningar inom det sociala och pedagogiska området. I sina böcker kombinerar Jan Malmstedt djupgående forskning inom varierande ämnen med att lyfta fram okända delar av dessa ämnens historia, ofta med en journalistisk nyhetskänsla. På Fri Tanke har Malmstedt tidigare gett ut Narkotikan i medierna – idéerna som tände debatten (2015). Bland hans tidigare böcker märks Vävarna på Elfvik, Jujujutsuns väg från självförsvar till idrott, samt Lidingöhistorier – historia och historier från Lidingö.

Du kan vinna boken ”Doktorerna på Drottningholm” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta! Skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 12 oktober!

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

0652-15110

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:

Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisationssjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:

Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:

Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanfattat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:

Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns uppskattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:

En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:

En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:

Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedelsbiverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:

För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:

En praktisk handbok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:

Unika reseberättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:

Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får övertaget över vaginans bakteriella normalflora. Ord. pris 280:

Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:

Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:

Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

Nu kommer Mattias Kronstrands andra diktsamling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten. Eller om det är en tankesamling.

De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:

Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:

Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:

En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:

Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Ord. pris 179:

Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms.

Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras. Skriv ut talongen och skicka in eller maila din beställning på info@ medicinskaccess.se Du kan också ringa 0652151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

st Camilla

st Friterad orm i Guangzhou

st Sömnens betydelse...

st Diabetes hos barn...

st Vill ha barn

st TBC – Dödsängelns...

st Om bakterier...

st Magens språk st Välfärdens ohälsa

st Själ och Kropp

st Kul med cancer

st Pottholzt funderingar

st Pottholzt andra funderingar

st Pottholzt nya funderingar

st Hänt i skvättet

st Outsidern: min fars kamp... st För våra barns bästa

st Den fulländade människan

st Må BÄST orka mer

st Det mesta är inte så viktigt

st Villostigar

st Evolutionen och Du

st Hur mår egentligen våra barn?

Vi tömmer vårt lager! 50% på massor av böcker

Plats för frimärke

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Pottholzt nya funderingar om... ...STAMKUNDER

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler. Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

*Stroke/systemisk embolism p=0,01. Allvarlig blödning p<0,0001.

Referens: 1. Produktresumé för Eliquis®

Eliquis® (apixaban) Rx. F, B01AF02, Filmdragerade tabletter 5 och 2,5 mg. Indikation; Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer. Eliquis är kontraindicerat vid: 1. Pågående kliniskt signifikant blödning. 2. Leversjukdom associerad med koagulationsrubbning och kliniskt relevant blödningsrisk. 3. Händelse eller tillstånd som bedöms som en betydande riskfaktor för större blödning. 4. Samtidig behandling med något annat antikoagulantium såsom ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin, heparinderivat, orala antikoagulantia förutom vid särskilda omständigheter under byte av antikoagulationsbehandling, då UFH ges i doser nödvändiga för att bibehålla en central ven- eller artärkateter öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksfl immer. Eliquis rekommenderas ej till patienter med CrCl <15 ml/min, till patienter i dialys, med hjärtklaff protes eller till patienter med befi ntlig eller tidigare trombos som har fått diagnosen antifosfolipidsyndrom. Eliquis rekommenderas ej vid allvarligt nedsatt leverfunktion. Enligt SPC 15 april 2021. För fullständig information och pris se fass.se. Bristol Myers Squibb, Tel. 08-704 71 00, www.bms.com/se, Pfi zer AB, Tel. 08-550 52 000, www.pfi zer.se.