Hur inverkar pre- pro- och postbiotika på vår hälsa? Frågorna är många. Fler och fler frågor finner svar i forskningsrapporter, publicerade i välkända medicinska tidskrifter. Vad är prebiotika, probiotika och postbiotika?
Prebiotika är det substrat som bakterierna lever på, deras mat1. Probiotika är själva bakterierna, som i sig har en livslängd på några veckor.2 Utan prebiotika kan bakterierna inte reproducera sig och bilda nya kolonier, som överlever. Vad är då postbiotika? Det är de produkter, som bakterierna producerar för att hjälpa kroppen med viktiga byggstenar, såsom vissa vitaminer, neuroendokrina hormoner och cytokiner för immunsystemet.3 Gränsen mellan hälsa och sjukdom är flytande. Man kan se fenomenet som en kontinuerlig process från små förändringar i de biologiska systemen till symtomgivande tillstånd och fullt utvecklad sjukdom. Först då får man en diagnos. Frågan är var i denna utveckling vi vill intervenera. Vi är vana vid att utifrån typiska symtom diagnosticera en sjukdom, oftast lokaliserad till ett organ eller organsystem. Med kirurgisk precision vill vi finna en substans, som lindrar, bromsar eller raderar bort sjukdomen, helst med så lite biverkningar som möjligt. I det funktionsmedicinska tänkandet, letar man efter rubbningar i de biologiska systemen, ofta med ursprung i tarmfunktionen och mikrobiomets funktion. Med dagens vetenskap har vi möjlighet att tränga djupare in i de molekylärbiologiska skeendena. Vad gör tarmbakterierna, tarmens mikrobiot, för vår överlevnad? Hur viktiga är tarmbakteriernas genom för
immunsystemet, nervsystemet, näringsstatus och hormonstatus? Vi har fler tarmbakterier än egna kroppsceller, 40-100 triljoner mikroorganismer, vilket är 10 gånger fler än våra egna celler.4 Dessa 1,5-2 kg bakterier, omsättes regelbundet. Inte endast mängden bakterier är viktig utan ännu viktigare är sammansättningen av bakterierna, fördelningen av de olika bakteriestammarna. En obalans i tarmfloran (dysbios), dvs för lite eller rent av avsaknad av vissa goda bakteriestammar och för mycket av de bakterier som är sjukdomsframkallande, stör den ekologiska jämvikten. Av allt som cirkulerar i kroppen, anses 2/3 komma från tarmfloran framhåller prof Lars Engstrand, KI.5 Tänkbara orsaker till dysbios
För att få en bild av tarmfloran, kan man göra en DNAanalys av tarmfloran och få svar på vilka bakteriestammar som finns. De goda bakterierna, som arbetar för oss består av olika stammar av lactobaciller, bifidusbaciller samt en rad andra identifierade bakterier exempelvis Akkermansia muciniphilia och Faecalibacterium Prausnitzii. Det finns flera tänkbara orsaker till dysbios, såsom en genomgången matförgiftning, upprepade behandlingar med antibiotika och syrahämmande läkemedel, en anatomisk förändring i övergången mellan tunntarm och tjocktarm t ex en blindtarmsoperation eller en inflammatorisk tarmsjukdom. Mer och mer uppmärksammar man att barn födda med kejsarsnitt inte får den naturliga kontakten med mammans mikrobiom och därför hämmas i sin utveckling till en normal tarmflora.6 #6 2022
35