LCHF-dieten kan bota typ-2 diabetes

Det är därför biologiskt konsekvent att i första hand försöka lösa problemet genom att minska tillförseln av kolhydrater. Detta har testats i talrika experiment och med positiva resultat. 1,2 Det är också denna metod som användes under många år innan nya kostråd introducerades på 80-talet, enligt vilka 60-70 procent av diabetikerns kaloribehov borde täckas av kolhydrat utan att man hade visat att det gjorde nytta.

Tvärtom varnade redan 1992 Scott Grundy’s grupp mot denna kost därför att man hade visat att den ökade glykemin och höjde triglyceriderna, 3 ett resultat som har bekräftats senare av många andra. 1.2 Man ignorerade dessutom epidemiologiska studier, som entydigt pekat på att en hög kolhydratkonsumtion är en förvärrande omständighet hos personer med anlag för typ 2 diabetes. 1,2

George Campbell rapporterade till exempel redan på 60-talet att upp till en tredjedel av de indier, som emigrerat till Sydafrika för att arbeta inom sockerindustrin fick diabetes, medan frekvensen i hemlandet på den tiden endast var 1 procent. 4

De senaste decennierna har det publicerats åtskilliga mindre och kortvariga kostexperiment av hög kvalitet där man jämfört effekten av en LCHF (low-carbohydratehigh-fat) diet med en kolhydratrik diet hos typ-2 diabetiker och personer med metabolt syndrom. 1,2 Det värdefulla med dessa studier är, att de har genomförts utan bortfall och att kostens sammansättning har kontrollerats mera noggrant än i de större studierna.

I många av studierna har till exempel all kost tillagats i försökscentret. Dessutom har de biologiska parametrarna kontrollerats mera systematiskt.

Positiva resultat har framkommit, trots att man under många av experimenten har minskat eller satt ut patienternas diabetesmedicin. Särskilt värdefulla är cross-over

Det var journalisten Sten Sture Skaldeman som introducerade LCHF-dieten i Sverige och han har publicerat fyra böcker om detta med många recept. För ca 20 år sedan förlorade Sten Sture Skaldeman en viktminskningstävling och började att äta sig till döds. Han åt allt det som var gott och förbjudet och struntade i det övriga. Till sin stora förvåning dog han inte. Tvärtom gick han ner 70 kg i vikt och fick tillbaka sin ungdoms vitalitet och styrka. Så föddes Skaldemans diet, eller GI-Noll! Nu har åren gått, många andra i Sverige och Norge har följt i hans spår, och idag heter kosten LCHF!

studierna, där samtliga deltagare fått testa bägge kosttyperna. Med denna metod uteslutas den bias, som lätt kan uppstå genom bristfällig randomisering.

Författarna till officiella riktlinjer (t.ex. SBU:s rapport nr 201 år 2010: Mat vid diabetes) har emellertid inte accepterat LCHF-dieten som en behandling av typ-2 diabetes, därför att åtskilliga experiment inte har kunnat visat att den gör nytta. En av förklaringerna är att man har minskat kolhydratintaget till endast 40 procent av kalorimängden. I samtliga positiva experiment har man konstaterat, att effekten visar sig först när intaget är mindre än 40% och att effekten ökar ju mer man minskar det.

Ett annat motargument är att de positiva kostexperimenten inte har pågått tillräckligt länge och att de omfattar för få deltagare. Men varför fortsätta en behandling i flera år om den redan efter några veckor lyckats normalisera blodets halt av fasteglukos, fasteinsulin, triglycerider och HbA1c, och dessutom normalisera blodtrycket, höja det ”goda” HDL-kolesterolet och minska kroppsvikten hos nästan alla patienter?

De flesta har till och med kunnat sluta med sin diabetesmedicin.

Många har varnat mot LCHF-dieten med argumentet att en ökning av matens innehåll av mättat fett höjer blodets kolesterolhalt med påföljande ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Detta stämmer emellertid inte. I de flesta experiment har vare sig totalkolesterolet eller LDLkolesterolet ändrat sig väsentligt. Frågan är dessutom om det skulle vara onyttigt att höja kolesterolet. Tillsammans med 16 internationella experter har jag nämligen nyligen publicerat en analys av 19 studier där författarna har följt äldre individer under åtskilliga år och konstaterat att människor med högt LDL-kolesterol lever längst; ingen av studierna fann det motsatta. 5

De faktorer, som i de flesta studier är associerade med en dålig prognos hos typ 2 diabetiker är övervikt, glukosintolerans, hypertriglyceridemi, lågt HDL-kolesterol och högt blodtryck. Dessa är även de klassiska kännetecknen på det metabola syndromet.

En diet som förbättrar eller till och med normaliserar samtliga dessa faktorer samtidigt med att den antidiabetiska medicineringen kan minskas eller seponeras borde därför ha stort intresse, både som förebyggande åtgärd och som behandling.

Det bör emellertid påpekas att LCHF-dietens effekt på kroppsvikten endast fungerar hos diabetiker och människor med metaboliskt syndrom. Ett kostexperiment har till exempel visat att friska människor med normal insulinkänslighet bantar lika bra eller bättre på en kalorifattig, kolhydratrik kost. 6

Det vanligaste argumentet mot den kolhydratfattiga dieten är att det saknas data för långsiktiga effekter på diabeteskomplikationer och hjärtkärlsjukdom. Dylika studier är givetvis önskvärda, men det torde vara osannolikt att en behandling, som redan efter några veckor minskar alla de allvarligaste riskfaktorer samtidigt med att den antidiabetiska behandlingen reduceras eller seponeras, skulle vara hälsovådlig på längre sikt.

Med Dr, docent Ordförande för THINCS The International Network of Cholesterol Skeptics

Foto: Jan Nordén

1. Accurso A, Bernstein RK, Dahlqvist A o.a.. Dietary carbohydrate restriction in type 2 diabetes mellitus and metabolic syndrome: time for a critical appraisal. Nutr Metab 2008;5:9-17. doi: 10.1186/1743-7075-5-9. 2. Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A o.a. Dietary carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management: critical review and evidence base. Nutrition 2015;31:1-13. doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011. 3. Garg A, Grundy SM, Koffler M. Effect of high carbohydrate intake on hyperglycemia, islet function, and plasma lipoproteins in

NIDDM. Diabetes Care. 1992;15:1572-80. 4. Campbell GD. Diabetes in Asians and Africans in and around Durban. South Afr Med J 1963;37:1995-1208. 5. Ravnskov U, Diamond D, Hama R o.a. Lack of an association or an inverse as- sociation between low-density-lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly. A systematic review. BMJ Open 2016;6:e010401https://doi.org/10.1136/ bmjopen-2015-010401. 6. Cornier MA, Donahoo WT, Pereira R o.a. Insulin sensitivity determines the effectiveness of dietary macronutrient composition on weight loss in obese women. Obes Res. 2005;13:703-9