Medicinsk Access 2015 #7

2015

#7

ÅRGÅNG 11

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Vad visste gemene man om blodcirkulationen för

250 år sedan?

Kardiovaskulära händelser och dödsfall fortsätter att öka över hela världen

Nemo repente fuit turpissimus

– ingen blir plötsligt rutten Kosttillskott till interner minskar våldsbenägenhet

GÄSTLEDARE: SUSANNA LINDVALL

VÅR BEREDSKAP ÄR INTE GOD

Ett ohållbart samhälle?

Psykisk och fysisk ohälsa ur ett evolutionärt perspektiv

Dymista

®

(flutikason/azelastin, ATC-kod R01AD58)

I en egen klass Även vid måttliga besvär

• Effektivare och snabbare vid nästäppa

*1,2

www.astmaochallergilinjen.se

Dymista ® (fl utikason/azelastin) R01AD58, Rx. Indikation: lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrka: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare.

Förpackningar och priser: 120 doser, AUP 240,00 kronor (F), 3 x 120 doser, AUP 679,50 kronor (F). Produktresumén senast granskad 2013-02-21. För mer information: www.fass.se Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00 E-post info@meda.se www.medasverige.se

1795-115-maj-2015. MA. nr.7

* Jämfört med en nasal steroid − i de kliniska studierna jämfördes Dymista med fl utikasonpropionat vid måttlig och svår allergisk rinit. Dymista visade effektivare och snabbare symtomlindring på alla nasala symtom (rinorré, nästäppa, nysning och näsklåda) och på alla okulära symtom (klåda, rinnande och röda ögon). Referens: 1) Produktresumén, www.fass.se. 2) Meltzer et al. Int Arch Allergy Immunol 2013;161:369-377.

Innehåll #7 2015 Redaktion: Tel. 0652­151 10 E­post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070­679 01 65 E­post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på inter­ net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Annonskraft Ulrika Carlström Tel: 0651­169 93 Mobil: 070­24 24 588 ulrika@annonskraft.se Annonstraffi c: E­post: info@ tmmedia.se Tel: 0652­151 10 Tryckeri: V­Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.48, 2015 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652­9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

18 Ett ohållbart samhälle?

– Psykisk och fysisk ohälsa ur ett evolutionärt perspektiv 5

Vår beredskap är inte god!

12 Medicinnotiser 14 Hjärtopererade kan gå hem samma dag

36 Vad visste gemene man om blodcirkulationen för 250 år sedan?

16 Snabbspår för blodprover kan rädda fl er hjärnor 28 Stress i barndomen kan öka risk för typ 1 diabetes 32 Medicinnotiser 40 Antioxidanter får hudcancer att sprida sig 42 Debatt: Media felinformerar om antioxidanter

6 Nemo repente fuit turpissimus – ingen blir plötsligt rutten

30 Kardiovaskulära händelser och dödsfall fortsätter att öka över hela världen

44 Träning bra för alla 45 Hopp för att tidigt kunna upptäcka bukspottkörtelcancer 46 Tydligt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi 48 Våldsbeteenden kopplas till påverkad sköldkörtelfunktion 50 Medicinnotiser 56 Individanpassad cancer­ behandling under utveckling 56 Glutenintolerans i fokus Omslaget: Älgeredsån i Hälsing­ land 12 oktober 2015 Foto: Tord Amré

58 Medicinteknik 64 Bokklubben

34 Kosttillskott till interner minskar våldsbenägenhet #7 2015

3

I skogen rinner ån men snart går naturen i vila Medicinsk access har i detta nummer artiklar som präglar livets prövningar och om människans sköra liv.

Gästledaren Susanna Lindvall, ordförande för Parkinson­ förbundets Forskningsfond/Parkinsonfonden och vice ordförande för EPDA ( European Parkinson’s Disease Association) menar att politiker har brist på respekt när det gäller att se till att sjuka får bra vård.

Tore Persson, specialistläkare Neurovetenskap fort­ sätter sin serie med sin syn på om hur vi människor lever.

Läs hans artikel där han beskriver hur vi tar hand om vår hälsa! Vill åldras på samma sätt som man har levt i hela sitt liv. Vill äta den mat man ätit och njutit av i sitt liv. Favoriter i repris. Vardagsvanor. Trygghet. Äta för att leva. Stilla sin hunger. Bli mätt, och nöjd. Skjuta tallriken ifrån sig och utbrista något i stil med ”Det var verkligen jättegott, men nu får jag inte ner en bit till!”

Professor emeritus i arkeologi Göran Burenhult skriver om sin forskning. Han beskriver om de som dels lever på i huvudsak ursprungligt sätt när det gäller mat och livsstil och sådana som helt gått över till västerländskt levnadssätt. De förra saknar alla våra folksjukdomar, men saknar även psykiska åkommor, depressioner, miss­ handel, mobbning, alkohol- och drogmissbruk, mord, självmord, självskadebeteenden, osv. Allt detta kom­ mer på kort tid när människor börjar leva som de flesta västerlänningar gör.

Medicinsk access läsare erbjuds i detta nummer special­pris på de 2 senaste böckerna av Göran Buren­ hult, se sidan 23.

Medicinsk access nr 3 2015 JOHNNY LUDVIGSSON Senior Professor i Pediatrik, Linköpings universitet Stiftelsen Barn­ diabetesfondon

”Visst behövs mer kunskap om sjukdomsprocess, men det behövs också kliniska försök.”

4

#7 2015

Vad visste gemene man om blodcirkulationen för 250 år sedan? Det är rubriken på Docent Gunnar Nybergs medicinhistoriska artikel. Han har läst en gammal tid­ skrift med intressanta kunskaper inom hjärta -kärl och om den kunskap man hade för 250 år sen!

Nya forskningsrön gör gällande att antioxidanter är skadliga och kan påskynda cancersjukdom! Professor emeritus Per-Arne Öckerman bemöter de senaste rönen och framhåller att slutsatserna är omotiverade och som ställer till oro bland antioxidantanvändare. Läs även artikeln om antioxidanter får hudcancer att sprida sig och bedöm själva!

Som första land i världen ska Nederländerna i fem fängelser och på två ungdomshem gratis erbjuda våldsbe­ nägna personer tillskott av vitaminer, mineraler och ome­ ga-3-fettsyror. Syftet är att minska våldet och verkligen pröva denna metod i praktiken. Ann-Marie Lidmark, är skribenten som redovisar syfte och fördelar. Hon utmanar den svenska kriminalvården till samma sak!

Avslutningsvis vill vi önska er en fortsatt fin höst!

Sitt ner i lugn och ro och läs Medicinsk access. Ni har framför er ett innehållsrikt nummer, och vår förhoppning är att ni finner artiklarna både läsvärda och utmanande.

Vi gratulerar bokvinnarna från num­ mer 6. Passa på och skicka in ditt bidrag i detta nummers boktävlingar, svaret ska vara oss tillhanda senast 12 november!

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 4/5 2015 GUNNAR KARLSSON Ordförande Patient­ föreningen FHSverige.

”Det finns idag ingen ursäkt för att Sverige inte utvecklat vården av FH till samma nivå som de mest framgångsrika länderna.”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms.

En ettårig utlands­ prenumeration kostar 600 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumera­ tion” samt ange fullständig post­ adress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tid­ ningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan läg­ ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar­ tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

Medicinsk access nr 6 2015 CALLE WALLER Vice styrelseord­ förande i Prostata­ cancerförbundet

”Den typiske patienten idag är en medelålders till äldre man med minst 20 återstående aktiva levnadsår, ibland betydligt längre.”

Tidningens t.f.

Chefredaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

Vår beredskap är inte god!

Hur ser er planering ut vad gäller neurosjukvården, då vi vet att antalet personer med neurologiska sjukdomar, däribland Parkinsons sjukdom, kommer att fördubblas till år 2030?

Frågan ställs konsekvent till politiker som vi träffar i olika sammanhang. Ofta får vi undvikande svar, andra gånger suckas det att det borde tas upp och utredas och ibland blir svaret rent ut provocerande. Som när den ruti­ nerade politikern, som för övrigt sitter i styrelsen för ett av våra stora sjukhus, med en axelryckning konstaterade att: Det får de politiker som sitter vid makten då lösa!

Brist på respekt

Det är extra provocerande med politiker som identifierar ett problem utan att göra något åt det, utan att ens vilja göra något åt det. Tyvärr verkar detta vara ett vanligt mönster hos politiker nuförtiden: vi gör ingenting så löser säkert någon annan problemet längre fram. Är det ren slöhet? Är det oförmåga? Brist på respekt för sina väljare är det alldeles säkert. Och många räknar med att skulle de själva drabbas en gång, har de någon gräddfil att utnyttja för egen del.

Det är vår uppgift och vårt ansvar att tänka ett par decennier in i framtiden. Förmå beslutsfattare att se till att sjuka får bra vård och service och att vi har starka forskningsmiljöer.

Det har kommit ett flertal mediciner som inneburit en avsevärd förbättring av svårt sjukas livskvalitet. Men sjuk­ vården är ojämlik i landet och alla får inte tillgång till alla terapier. En av de stora utmaningarna man nu står inför handlar om att se till att rätt medicin ges till rätt patient och i rätt tid. För det behövs utredning. Idag får många inte ens chansen till att utredas för en mer specialiserad behandling.

Dubbelt så många neurologiskt sjuka

Det är inte så att vi 1 januari 2030 vaknar upp och upp­ täcker att: ”Hoppsan, vi har plötsligt dubbelt så många neurologiskt sjuka än vi hade i slutet av december året innan!” Givetvis sker det en kontinuerlig ökning av anta­ let personer med Parkinsons sjukdom, demens, m.m. Men vårdens kapacitet att ta hand om dessa personer ökar inte i samma takt. Vi har ett begränsat antal år på oss att göra

något, inte bara diskutera administrativa förändringar.

Sedan kommer antalet 80­plussar att öka lavinartat när den stora gruppen med 40­talister blir gamla.

Omgående borde man lösa problemen orsakade av brist på samordning, t ex att vård av bl. a. Parkinson­ sjuka bedrivs av både landsting och kommun med var sin budget. Redan nu ses det inte med blida ögon att det som kostar för landstinget i form av insättande av effektiv men kostsam terapi, skapar stora besparingar för kommunen!

Allt för att undvika att kostnaderna för dessa undersökningar och läkemedel drabbar klinikens egen budget. Det är dags att ta ett helhetsgrepp sett ur ett sammantaget samhällsperspektiv Det vanligaste exemplet är att läkare uppmanas att inte beställa dyra undersökningar eller skriva ut dyra läkeme­ del för sjuka som kommer på remiss från primärvården eller andra sjukhus. Allt för att undvika att kostnaderna för dessa undersökningar och läkemedel drabbar klini­ kens egen budget.

Det är dags att ta ett helhetsgrepp sett ur ett samman­ taget samhällsperspektiv!

Prioritera mer forskning

Även forskningen inom neurologiområdet borde inten­ sifieras för att möta de kommande behoven. Landsting­ en borde prioritera forskning på kliniknivå och bidra till att stärka vår beredskap även ur den synvinkeln. För kommer vi de närmaste tio åren på varför man t. ex. får Parkinsons­ eller Alzheimers sjukdom och kan sätta in förebyggande åtgärder och motmedel mot dessa, då kan vi säkert få ner samhällets kostnader. Åtgärder som gynnar en bra beredskap borde därför ha högsta prioritet!

SUSANNA LINDVALL ordförande för Parkinson­ förbundets Forskningsfond/ Parkinsonfonden och vice ordförande för EPDA (European Parkinson’s Disease Association) #7 2015

5

© Can Stock Photo Inc. / Bambulla

Nemo repente fuit turpissim

– ingen blir plötsligt

mus

t rutten

En kadens - från latinets ”cadent” att falla - i musiken betecknar en harmonisk ackordföljd slutfall - ledande till och från en vilopunkt. Som livet borde vara. Vi föds. Vi lever. Vi dör. Livet går vidare.

I sin simplaste form utgår kadensen från tonikan - Ultima - barndomen. Vidare går tonflödet ut i världen till sub­ dominanten - Antepenultima - vuxenlivets larm och gam­ man. Därifrån vidare till dominantseptiman - Penultima - ålderdomen; som med sin starka ledton, tar Dig vid han­ den och leder Dig tillbaka till tonikan - Ultima. Cirkeln sluts, harmoniken fullbordas, friden är vid handen. Och så dör man. Ett liv fattigare. En erfarenhet rikare.

Många tar eget ansvar för sin hälsa. Vill åldras på samma sätt som man har levt i hela sitt liv. Vill äta den mat man ätit och njutit av i sitt liv. Favoriter i repris.

Vardagsvanor. Trygghet. Människor bryr sig om vad de stoppar i sig. Äta för att leva. Stilla sin hunger. Bli mätt.

Och nöjd. Skjuta tallriken ifrån sig och utbrista något i stil med ”Det var verkligen Det var verkligen jätte­ jättegott, men nu får jag gott, men nu får jag inte inte ner en bit till!”. Klas­ ner en bit till! siskt serotonergt fenomen.

En bedräglig kadens är en kadens där dominanten inte leder till den förväntade upplösningen i tonikan - utan till ett annat, främmande eller skrämmande ackord. Läste i bladet om att folk i New York äter ca 16 timmar om dygnet. Äter oavlåtligt.

Leva för att äta. Som betande boskap. Kusligt. Stilla sitt begär - för ögonblicket. Moffa i sig av det söt-sura stär­ kelsetramset, tills fingrarna slår i botten av påsen. Halsa en tvåliters, colasmakande propplösare så att trycket bak sternum släpper. Få en kick, ett rus. Klassiskt dopamin­ ergt fenomen.

Dekadent - slutligen - från latinets ”cadent” att falla, med negerande prefix ”de”; i betydelsen urartning, förfall, fördärv och moralisk undergång. Dekadent är alltså förfallen, rutten och ur moralisk synpunkt usel. Cirkeln - livet - sluts inte på ett harmoniskt, fridfullt sätt. Dishar­ monierna avlöser varandra. Slutligen hamnar vi annor­ städes, vilsna, trötta, sjuka och eländiga. Och så dör man.

Det var inte så det var tänkt. Att livet skulle gestalta sig. #7 2015

7

Innehållsförteckning på ”matlagningsgrädde” med fetthalt < 40 %.

Inflammationsmodell (en av många).

Resultatet av injektionen. Notera den kraftiga inflammationen i tassen(*).

Glidningen sker från njutningen, som ger en känsla av tillfredsställelse och lugn, till begäret som - efter ett kortvarigt rus - jagar vidare till fortsatt begär. Vem är den moraliskt klandervärde i en dekadent tid? En tid när våra barn tvingas gräva sina gravar med tänderna. Bokstavli­ gen äta ihjäl sig. Är den drabbade eller den drabbande?

I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Undersök­ ningsfynd värderas, labprov evalueras, kost- och mo­ tionsvanor genomgås, etnicitet och kulturella aspekter viktas in, rökning och alkoholvanor belyses, eventuella övergrepp och svår traumatisering efterhöres, eventuella psykosocialt graverande faktorer tas med i beräkningen, sömnvanor och eventuella sömnstörningar bringas till ytan liksom utbildning, yrkesverksamhet, ergonomi, fritidsanamnes. Allt i ett försök att skapa en så bred bas som möjligt av patientens livssituation och utgörande ett underlag för eventuell behandling. Som legitimerad yrkesutövare omfattas läkaren av gällande lagstiftning om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens om­ råde. Arbetet ska ske enligt vetenskap och/eller beprövad erfarenhet.

Föreskrifter

I Patientsäkerhetslag (2010:659) 1 § anges att inga andra än legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal får undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att Olika ämnen i maten kan påverka cancer­ processen. Antioxidanter som finns bland annat i frukt och bär kan däremot skydda cellerna. vidta eller föreskriva åtgärder i förebyggande syfte gällande: Cancer. Diabetes. I all synnerhet gäller det att vidta eller fö­ reskriva åtgärder i förebyggande syfte gällande barns under åtta år sjuklighet. Saknas den erforderliga kompentensen hos den som vidtar eller föreskriver åtgärder i förebyggande syfte, ligger fenomenet snubblande nära kvacksalveriets avgrund och är troligen även straffbart.

Jag har ägnat några timmar åt att försöka sätta mig in i Myndighetens Statens Livsmedelsverk SLV textmassor på sin hemsida. Här följer ett ringa axplock.

8

#7 2015

Beträffande Diabetes Mellitus: ”Vid diabetes typ 2 har kroppens celler blivit ”okänsliga” för insulin. Det kallas insulinresistens och gör att det insulin som produceras i bukspottkörteln inte räcker till för att hålla blodsockerni­ vån på en lagom nivå (?). En kost som innehåller mycket fiberrika grönsaker, fullkorn, fisk och magra mjölkpro­ dukter kan bidra till att minska risken för diabetes typ 2 (?)”.

Beträffande cancer: ”Cancersjukdomen är en lång (vad då?) som börjar med en skada på arvsmassan. Skadan kan repareras eller gå vidare i flera olika steg så att en cancercell bildas. Slutligen växer den skadade cellen till en cancertumör. Det tar lång tid, upp mot 20 år, från första skadan på arvsmassan till dess att en tumör bildats (bety­ der det att barncancer är ett hjärnspöke?). Olika ämnen i maten kan påverka cancerprocessen. Antioxidanter som finns bland annat i frukt och bär kan däremot skydda cellerna. Vissa typer av mat kan påverka risken för olika typer av cancer. Till exempel har de som äter mer än ett halvt kilo i veckan av rött kött som nöt, fläsk och lamm och charkprodukter som korv och skinka en ökad risk att drabbas av cancer i tjock- och ändtarm. Fiberrik mat från växtriket som till exempel grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter kan bidra till att minska risken för samma cancerform.”

Barns hälsa

Beträffande barn under 8 år: ”Barn som ammas har lägre risk för att drabbas av diabetes typ 2 (och typ 1) än barn som inte ammas. Brist på essentiella fettsyror har före­ kommit hos spädbarn som fått en kost med otillräckligt innehåll av linolsyra. Symtomen är då tillväxthämning och förändringar i huden. Hos små barn, och särskilt för tidigt födda, saknas enzymer för att bilda långkedjiga fleromättade fettsyror. För foster och små barn är de es­ sentiella fettsyrorna nödvändiga för att de ska växa och utvecklas normalt.”

Myndigheten Statens Livsmedelsverk SLV, som har synpunkter på att folk i gemen tar eget ansvar för sin och för sina barns hälsa, bör noga besinna rågången ner mot avgrunden.

Låt oss ta ytterligare ett flagrant exempel. Ponera att kronisk inflammation är ett bekymmer. Ponera vidare

© Can Stock Photo Inc. / mtoome

Eftersom en sladdrig sörja är en smula oaptitlig, sätter man till ett gummiliknande ämne som gör soppan lite mera trögflytande. Växtslem. Ingen vill ju köpa en slafsigt tunn soppa när man letar efter en tjock, härlig sås till fredagslaxen.

att det finns ett fiktivt ämne som skapar kronisk inflam­ mation samt att detta ämne är sedan lång tid beskrivet i litteraturen som just kraftigt inflammationsdrivande. Hur bör man då förhålla sig till detta ämne?

Förtjockningsmedel

Vi synar Karragenan E407, vad som är viktigt att veta om dess verkan i kroppen samt om den lealösa enfald Myndig­ heten Statens Livsmedelsverk, SLV ådagalägger i frågan.

Karragenan (växtslem) är idag ett samlingsnamn för extrakt från en lång rad olika alger. I Sverige är Karrage­ nan E407 godkänt och finns med på KRAV:s positiva lista.

Växtslem benämnas kollektivt flere i växtriket förekommande kolhydrat, som icke lösas i vatten, men deri svälla till geléartade massor.

Ur Kemiskt hand-lexikon: ”Växtslem benämnas kollektivt flere i växtriket förekommande kolhydrat, som icke lösas i vatten, men deri svälla till geléartade massor”.

I modern tid används växtslem som förtjocknings­ medel. Tar man t.ex. fet grädde så är den ju en smula trögflytande. Den går att koka p.g.a. det höga fettinne­ hållet: 40 %. Tar man bort fettet ur vispgrädden, blir en sladdrig sörja kvar. Eftersom en sladdrig sörja är en smula oaptitlig, sätter man till ett gummiliknande ämne som 10

#7 2015

gör soppan lite mera trögflytande. Växtslem. Ingen vill ju köpa en slafsigt tunn soppa när man letar efter en tjock, härlig sås till fredagslaxen.

Vad säger EU om Karragenan E407? Ur: 14.2.2009 Eu­ ropeiska unionens officiella tidning L 44/71. ”E407 karragenan framställs genom extraktion i vat­ tenlösning av naturliga alger ur familjerna Gigartinaceae, Solieriaceae, Hypneaeceae och Furcellariaceae av klassen Rhodophyceae (rödalg)”. Sen kommer något viktigt: ”Karragenan får inte hydrolyseras eller på annat sätt brytas ned kemiskt”. Vad händer om Karragenan bryts ned kemiskt? ”Karragenan har i undersökningar visats kunna orsaka cancer och fosterskador”. ”I djurförsök har karragenan varit cancerframkallande vilket visat bero på nedbrytningsprodukter”.

Karragenan hydrolyseras (bryts ned kemiskt) vid pH < 3 (surt). I magsäcken är det surt; med pH mellan 2 och 4. Även i små barns magar. ”För säkerhets skull avråder man från att använda karragenan i modersmjölksersätt­ ningar”. All läsk har någon form av surhetsreglerande ämnen. Coca Cola använder bland annat fosforsyra. I Coca-Colas produkter varierar pH mellan 2.5 - 4.2. CocaCola Classic har det lägsta pH med 2,5.

Men det finns grader i helvetet. ”Halterna är reglerade för karragenan som ska användas i mat”. Åh, så skönt!

Hur är halterna för karragenan reglerade enligt EU?

”Karragenan (E 407 Karragenan), omfattande karra­ gentång, karragen och karragenan, får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser”. Frågor på detta?

Tyvärr blir det ännu värre. ”Misstankar finns om att karragenan som varit uppvärmd kan påverka im­ munsystemet”. Matlagningsgrädde med fetthalt < 40 %, innehåller ofta karragenan och värms - mig veterligen - upp i samband med matlagningen. Ingår på något sätt i konceptet ”matlagning”.

Vad säger vetenskapen om Karragenan E407?

Användningen av karragenan är en sedan länge använd modell för att framkalla akut eller kronisk inflammation.

Skador i colon

Karragenan E 407 är således ett starkt retande dragme­ del (inflammationsdrivande ämne) och utgör en välkänd djurmodell för just framkallande av inflammation.

Gå man till www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/ och söker på ”carrageenan” och ”inflammation” blir resultatet om­ kring 4000 olika artiklar. Och ökande.

Här är några: Karragenaninducerad intestinal skada används regel­ mässigt som en modell för IBD [1].

Hydrolyserat karragenan ger en snabb utveckling av ulcererande skador i colon. Vilket är en utmärkt modell för ulcerativ colit, då försöksdjuren - redan på dag två utvecklade ulcerationer. Efter fyra dagar hade 100 % av djuren ulcerationer i caecum. Efter 7 dagar hade djuren även ulcerationer i colon ascendens [2].

Försöksdjur, givna 1 % degradad karragenan i vatten­ lösning per os, utvecklade progressiv colit redan efter fem dagar. Grav inflammation visade sig som en ulceration av mucosan i caecum. Tog man bort karragenan ur dieten skedde en läkning; reepitelisering, reduktion av det inflam­ matoriska svaret och efter 12 dagar var mucosan normal igen [3].

Hydrolyserat och icke hydrolyserat karragenan ger en cy­ totoxisk effekt i humana intestinala- och levercellslinjer [4].

Sammanfattningsvis ger karragenan foetal toxici­ tet, teratogenicitet, födslodefekter, pulmonella lesioner, hepatomegali, ulcerativa leisioner i tarm, med hyperplasi, metaplasi och polypoidal mucosaförändring, carcinogeni­ tet och colorectalt carcinom [5, 6].

Gives då icke någon nåd? Jo, det finns ett litet knep att famla efter. I marsvin - vilka likt människa icke kan bilda

vitamin C i kroppen, utan måste garanteras daglig tillför­ sel - noteras ett intressant fenomen. Vid askorbinsyrabrist, alltså frånvaron av essentiellt vitamin C, uppvisas svår Det uppstod ett rykte för 15-20 år sedan att Karragenan skulle kunna vara cancerframkallande. karragenaninducerad colit. Vid adekvat, daglig substitu­ tion av essentiellt vitamin C uteblir skada [7]. Kan vara gott och bra att känna till.

Statens Livsmedelsverk

Vad säger då slutligen Myndigheten Statens Livsmed­ elsverk, SLV om Karragenan E407?”Karragenan är en vanlig kolhydrat som man får ur rödalger” uppger Livs­ medelsverket. ”Det uppstod ett rykte för 15-20 år sedan att Karragenan skulle kunna vara cancerfram­kallande.

Misstanken var att en biprodukt som uppstod vid lag­ ringen skulle kunna orsaka cancer. Produkten rensas bättre numera, så det skall inte vara något problem.”

Skärmdump från SLV.se häromveckan.

Lägg noga märke till följande: ”Får användas - utan mängdbegränsning - till de flesta livsmedel”. Sen kommer något riktigt kusligt. ”Dock inte mer än vad som behövs”. Till vad? Slutligen besinnar sig SLV, skjuter in en brasklapp. ”Får inte användas till gelégodis i minibägare”. Då vet vi vad vi ska utesluta när vi köper lördagsgodis till helgen. Allt annat är tydligen OK!? Trovärdigheten blir allvarligt naggad i kanten.

Så: Ät mat. Känns igen på att den saknar innehållsför­ teckning. Se till att Du får i Dig tillräckligt med vitamin C. Och, passa Dig noga för gelégodis i minibägare. Let's be careful out there!

Gomiddag!

Foto: Miroslav Šokčić

TORE PERSSON Specialistläkare Neurovetenskap Stockholm

Referenser: 1. Moyana, Lalonde. Ann Clin Lab Sci. 1990 Nov-Dec;20(6):420-6. PMID: 2073092 2. Marcus et al. J Pharm Pharmacol. 1989 Jun;41(6):423-6. PMID: 2570843 3. Al-Suhail et al. Histochem J. 1984 May;16(5):555-64. PMID: 6735741 4. Ariffin et al. BMC Complementary and Alternative Medicine 2014, 14:508. DOI: 10.1186/1472-6882-14-508 5. Watt, Marcus. Cancer Detect Prev. 1981;4(1-4):129-34. PMID: 7349769 6. Tobacman. Environ Health Perspect. 2001 Oct;109(10):983-94. PMID: 11675262 7. Langman, Rowland, Vernon-Roberts. Aust J Exp Biol Med Sci. 1985 Oct;63 (Pt 5):545-53. PMID: 4091760

#7 2015

11

MEDICINNOTISER

Inflammation i kärlväggen – lägre bland de äldsta Fakta: Åderförkalkning och plackbildning Åderförkalkning (ateroskleros) är en naturlig del av åldrandet och s.k. plack bildas när fett från blodcir­ kulationen ansam­ las i blodkärlens väggar. En del plack har lättare att brista och är därför farligare.

Vill det sig illa kan de orsaka blod­ propp med akut fara för livet.

Ett problem vid åderförkalkning är att immunför­ svarets aktivitet fortsätter att öka i takt med att fettet ansamlas i blod­ kärlen. Det kan leda till kronisk inflammation som förvärrar sjukdo­ men genom att förstöra kärlväg­ gen och öka risken för att placket ska spricka.

Inflammation i kärlväggen kan spela en mindre roll vid stroke och hjärtinfarkt bland äldre än vad som tidigare varit känt.

Stigande ålder är den enskilt starkaste riskfaktorn för att utveckla hjärt­kärlsjukdom, och statistik visar att vi blir känsligare för hjärt­kärlsjukdom ju äldre vi blir. He­ lena Grufman, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt hjärtspecialist och överläkare vid Ystads lasarett, har disputerat på en avhandling med fokus på hjärt­kärlsjukdom, inflammation och s.k. åderförkalk­ ningsplack. De läkemedel som funnits hittills behandlar riskfaktorer för hjärt­kärlsjukdom men inte de föränd­ ringar som faktiskt äger rum i kärlväggen. Nya medi­ ciner inriktade på inflammation i kärlväggen är under utveckling, men utifrån mina resultat är det inte självklart att de får lika god effekt de äldsta patienterna, dvs. 70 år och uppåt, berättar Helena Grufman.

Åderförkalkningsplack

I sin forskning undersökte hon förekomsten av ett antal cytokiner (proteiner som fungerar som signalsystem mel­ lan kroppens celler). Mätvärdena användes för att avspegla förekomsten av inflammation. I den aktuella studien utgick hon från s.k. åderförkalkningsplack som opererats ut från halspulsådern på 200 patienter.

Resultaten visade att plack från de äldre patienterna (över 70 år) hade lägre nivåer av cytokiner jämfört med plack från yngre deltagare i studien, och det gällde oavsett om de haft symptom p.g.a. sitt plack eller inte. Gruppen över 70 verkade alltså ha mindre inflammation i kärlväggen.

Att våra äldsta trots detta ändå drabbas oftare av hjärt­ kärlsjukdom har därför sannolikt andra orsaker. Helena Grufman menar att det till exempel skulle kunna bero på att plackets hölje är tunnare och skörare, att plackets kärna av fett är större samt att äldre har lättare att bilda blodpropp. Men fler studier behövs, både kring före­ komsten av inflammation i olika åldrar samt tänkbara orsaker till skillnader, framhåller hon.

Avhandlingen visar bl.a. också att s.k. CRP­prov (vardagligt kallat snabbsänka, ett blodprov som vi­ sar på nivån av C­reaktivt protein) inte är ett bra mått på inflamma­ tionen i plack. Att använda CRP­ värde som effektmått i studier på nya inflammationsdämpande mediciner kan mot bakgrund av detta ifrågasättas, enligt Helena Grufman.

Avhandlingens studier har finan­ sierats bl.a. med stöd från Hjärt­ och Lungsjukas Riksförbund, Marianne och Marcus Wallen­ bergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, Hjärt­Lungfonden, Stiftelsen för strategisk forskning, Ernhold Lundström stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Region Skåne samt SUS Malmö.

BJÖRN MARTINSSON

Helena Grufman är doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och överläkare på Ystads lasarett.

Avhandlingen ” Inflammation, plaque vulnerability and cardiovascular risk” http://www.lu.se/lup/publication/5425808

12

#7 2015

MEDICINNOTISER

Tidiga tester kan förutsäga vilka stroke­ patienter som drabbas av spasticitet FAKTA: Spasticitet är be­ nämningen på en rörelserubbning som uppstår på grund av skador i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.

Dessa skador kan uppkomma i samband med en stroke och innebär att man drab­ bas av ofrivilliga muskelsamman­ dragningar och kramper, vilket kan orsaka smärta.

Cirka 40­50 procent av de som insjuknar i stroke drabbas av spasti­ citet i armen.

Ofrivilliga muskelsammandragningar och kramper i armen, med smärta och nedsatt funktion som följd, drabbar många strokepatienter. Men det går att se vilka patienter som kommer att drabbas, vilket kan ge dem rätt hjälp tidigare. Det visar en studie på Göteborgspatienter som genomförts av forskare vid Sahlgrenska akademin.

Spasticitet och relaterade komplikationer är relativt vanligt förekommande efter stroke och de strokepatienter som drabbas får minskad rörlighet, mer ont samt sämre känslighet i armen ett år efter sin stroke.

En studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs uni­ versitet, visar att det med relativt hög grad av sannolikhet går att förutsäga vilka strokepatienter som kommer att drabbas av spasticitet efter ett år, med hjälp av ett senso­ motoriskt test (Fugl­Meyer Assessment) som genomförs under den första månaden.

I studien deltog 117 patienter, bosatta i Göteborgsom­ rådet och med en medelålder på 67 år. Samtliga patienter

hade fått stroke för första gången och hade en minskad funktion i armen tre dagar efter sin stroke. Under det närmsta året mättes moto­ risk funktion, rörlighet och spasticitet i armen vid olika tillfällen. ­ Våra studier visar att man genom att genomföra systematiska undersökningar av den senso­motoriska Arve Opheim. funktionen kan identifiera de patienter som löper risk att utveckla spasticitet, vilket gör att de tidigt kan få rätt behandling. På så vis öppnar sig möjligheter för att reducera de negativa följderna av spasticitet, som smärta och nedsatt funktion, säger Arve Opheim, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Källa: Sahlgrenska akademin

Artikeln Opheim A, Danielsson A, Alt Murphy M, Persson HC, Sunnerhagen KS. Early prediction of long­term upper limb spasticity after stroke: Part of the SALGOT study. Neurology. 2015 Sep 8;85(10):873­80. doi: 10.1212/WNL.0000000000001908. Epub 2015 Aug 14. Pub­ Med PMID: 26276377 publicerades i Neurology den 14 augusti 2015.

Länk till artikeln: http://www.neurology.org/content/early/2015/08/14/WNL.0000000000001908.full.pdf+html

Om betablockad inte räcker till

vid icke-permanent förmaksflimmer

Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se.

Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid.

Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: september 2014.

SE-DRO-15-01-09 februari 2015

Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ® endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ® ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.

MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678.

116-2406_189x128_SEDRO150109.indd 1

2015-01-19 2015 #7

14:15:20

13

Ballongvidgning Källa: Hjärt-Lungfonden Foto: Gettyimages

Hjärtopererade

kan gå hem samma dag Fakta om kärlkramp och ballongvidgning • Kärlkramp innebär en nedsättning av blodflödet till hjärtat.

• Fler än 200 000 svenskar lider av kärlkramp.

• Nio av tio hjärt­ infarktspatienter behandlas i dag med ballong­ vidgning.

• I framtiden kan enkla blodprov visa vem som riskerar att drab­ bas.

• Hjärt­Lung­ fondens mål är att ingen ska behöva lida av kärlkramp.

14

#7 2015

Personer med stabil kärlkramp som genomgår en ballongvidgning av hjärtats kranskärl kan gå hem så tidigt som sex timmar efter ingreppet. Det visar en studie gjord vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Det är otroligt att forskningen möjliggjort att man nu kan gå hem bara timmar efter en ballongvidgning.

Framför allt gläds jag med alla drabbade som nu kan gå hem med bara ett plåster på handleden samma dag som operationen görs, säger Kristina Sparreljung, general­ sekreterare för Hjärt­Lungfonden.

Ballongvidgning av hjärtats kranskärl används i första hand om en person har drabbats av akut hjärtinfarkt. Även de som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och de som har kärlkramp kan behandlas med ballongvidgning av kärlen. En ballongvidgning görs genom att en kateter med en liten ballong förs in via ljumsken eller handleden.

Ballongen blåses sedan upp för att vidga kärlet.

Tidigare har patienter som genomgår en ballongvidgning fått stanna kvar på sjukhuset ett dygn. Nu kan de som

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

genomgår ett planerat ingrepp med ballongvidgning vid kärlkramp på Akademiska sjukhuset i Uppsala gå hem så tidigt som sex timmar efter ingreppet. Den kortare vårdtiden är bland annat ett resultat av att metoderna för att hitta kärlen har blivit säkrare.

– Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat betydligt tack vare den här typen av ingrepp. Med fortsatta satsningar på forskningen kan vi få ner antalet drabbade och döda ytterligare, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt­Lung­ fondens Forskningsråd.

Hjärt­Lungfondens Hjärtrapport ger en helhetsbild över forskningsframstegen och hjärthälsan i Sverige och ges ut för nionde året i rad. Med Hjärtrapporten vill Hjärt­ Lungfonden öka kunskaperna om forskning och behand­ ling av hjärt­kärlsjukdomar så att fler ställer sig bakom kampen mot vår tids stora folksjukdomar. Hjärtrapporten innehåller statistik och nyheter om hjärtsjukdom, förebyg­ gande arbete, vård och forskning.

Källa: Hjärt­Lungfonden

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

Innehåll: • Riktigt näringsintag en grundförutsättning för bästa hälsa • Ämnesomsättningen • Hur äter vi • Hur bör vi äta • Ät som våra förfäder • Vanligt med dolda näringsbrister • Riskgrupper för vitaminbrister • Vanliga orsaker till brister • Eliminera näringsbrister sträva efter optimera närings­ status • Särskilt viktigt att snabbt häva brist på vitamin B12 • Rekommenderade intag • Exempel på dolda näringsbrister • Balans ­ inte för lite, inte för mycket vatten • Näringsbrister hos barn & ungdomar • Två som lyckats med rätt näringsin­ tag • Oxidativ stress ett biokemiskt slitage • För bästa hel­ hetshälsa krävs en ren frisk munhåla • Fördjupningsavsnitt: Coenzym Q10 • Selen en svensk upptäckt • Adaptogener • Mikronäringsämnesguide • Bakgrund

ENDAST 100 KR

Tillkommer 28 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 128 kr/ex (ordinarie pris 150 kr exkl. porto) Om författaren: Magnus Nylander, medicine doktor och tandläkare, har utbildats och arbetat vid Karolinska institutet och Institute for BioMedical Research, Austin, Texas universitetet. Magnus forskning och kliniska arbete inne­ fattar främst tungmetalltoxikologi och hur olika faktorer (främst näringsbrister, fysisk träning, blodcirku­ lation, psykisk stress, läkemedel och miljögifter), står i relation till oxidativ stress eller obalanser mellan skadliga fria radikaler och skyddande antioxidanter, samt vad vi bäst kan göra för att skydda oss. En viktig del av arbetet handlar om att eliminera riskfaktorer och stärka kroppens försvarssystem.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Snabbspår för blodprover kan rädda fler hjärnor För patienter med akut stroke på grund av till exempel en propp i hjärnan är varje minut dyrbar. Samtidigt innebär propplösande behandling en ökad blödningsrisk. Därför har ett snabbspår för akuta Rädda hjärnan-prover för säkrare bedömning av blödningsbenägenhet inför eventuell propplösande behandling skapats.

Nästan två miljoner hjärnceller dör varje minut vid en omfattande hjärninfarkt. Därför finns sedan flera år tillbaka Rädda hjärnan på Akademiska sjukhuset, en vårdkedja som tar patienten med misstänkt stroke med ambulans till sjukhus för diagnostik och behandling.

Tack vare informationsinsatser till allmänheten, utbild­ ning av personal och medicinska framsteg har vårdkedjan blivit allt effektivare och allt fler patienter kan räddas till ett liv utan svåra funktionsnedsättningar. Kraven på snabba provsvar för att bedöma blödningsbenägen­ heten inför propplösande behandling har också ökat på senare år. Bakgrunden till det nya snabbspåret för Rädda hjärnan­prover var att neurologkliniken önskade snabbare svar på de koagulationsrelaterade proverna PK, APT­tid och trombocyter vid misstänkt stroke inför beslut om Att omedelbart omhänderta och analysera alla koagulationsrelaterade blodprover som vi får in på laboratoriet är ett nästintill omöjligt uppdrag. Därför blev vi tvungna att tänka nytt. propplösande behandling vid ischemisk stroke bekräftad med hjälp av datortomografi av hjärnan. Även strokepa­ tienter utan blödning med tillräckligt lågt PK­värde trots pågående behandling med Waran. En typ av antikoagu­ lantia, kunde komma ifråga för propplösande behandling. ­ Att omedelbart omhänderta och analysera alla koagu­ 16

#7 2015

lationsrelaterade blodprover som vi får in på laboratoriet är ett nästintill omöjligt uppdrag. Därför blev vi tvungna att tänka nytt. Lösningen blev snabbspåret för de akuta blodproverna i Rädda hjärnan.

Snabbspåret är unikt i sitt slag och svarstiderna för dessa prover har kortats avsevärt, berättar Daniel Garwicz, doktor i medicinsk vetenskap och specialistläkare i klinisk kemi på Akademiska sjuk­ huset, som medverkat i att skapa snabbspåret för Rädda hjärnan­prover. Personal från flera olika specialiteter och yrkesgrupper på sjukhuset har varit engagerade, alltifrån sjuksköterskor och läkare till biomedicinska analytiker och laboratorieingenjörer.

Att flödesoptimeringspro­ jektet blivit så framgångsrikt beror på att det tidigt förank­ Daniel Garwicz, Akademiska sjukhuset. rades på sektionschefsnivå och därifrån på avdelningschefsnivå och processansvarig­ nivå. Informationen om projektet kunde snabbt spridas på de involverade enheterna. ­ Många i vår personal är starkt engagerade i att snabb­ spåret ska fungera oavsett veckodag eller tid på dygnet, säger Karin Fugmann, sektionschef inom klinisk kemi och farmakologi.

Snabbspåret för Rädda hjärnan­prover är resultatet av ett flödesoptimeringsprojekt i samarbete mellan akutmot­ tagningen, neurologkliniken och Akademiska laborato­ riet. Snabbspåret för Rädda hjärnan­prover är idag i skarp drift dygnet runt, året runt.

Källa: Akademiska sjukhuset

EN

NYBEHANDLINGSPRINCIP FÖR ATT SÄNKA LDL-KOLESTEROL

Repatha™ (evolocumab) Rx, EF, ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk.

Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha™ är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggsbehandling till kostomläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettsänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller,

NB-PS-145-0815-112787

ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som är intoleranta mot statiner, eller för vilka statiner är kontraindicerade.

EN DOS 140 mg INJEKTION

VARANNAN

VECKA

Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha™ är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar.

FULL

Effekten av Repatha™ på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För fullständig information vid förskrivning samt produktresumé, Amgen juli 2015, se www.fass.se.

EFTER FÖRSTA

EFFEKT

SPRUTAN

Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

UPP TILL

95%AV PATIENTERNA NÅR

LDL <1,8 mmol/l

Ett ohållbart Psykisk och fysisk ohälsa ur ett evolutionärt perspektiv

Under miljoner år har vi människor som jägare och samlare levt våra liv i små familjegrupper i bandsamhällen på 30-50 individer, i ständig kontakt med varandra. Våra hjärnor har under evolutionens årmiljoner anpassats till denna livsstil, utan stress och andra krav på livet än att vara mätt och lycklig. Ännu finns det faktiskt många oförstörda ursprungssamhällen där vi kan se att denna livsstil fungerar alldeles utmärkt även idag, och att människorna där dessutom saknar alla våra västerländska folksjukdomar – inte endast de åkommor som är resultatet av dålig kost och brist på motion, utan även alla psykiska ohälsotillstånd, som idag ökar lavinartat hos oss, inte minst bland barn och ungdomar. Det talas dagligen om behovet av ökad medicinering och den skriande bristen på vårdresurser inom psykologi och psykiatri, men det är få som ställer frågan om det kanske rent av är vårt moderna ”välfärdssamhälle”, som det är fel på – att våra hjärnor och kroppar helt enkelt inte är kapabla att hantera den livsstil vi under några få generationer skapat.

Forts. nästa uppslag.

samhälle?

Mobbning är en okänd företeelse i ursprungssamhällen – ingen skulle drömma om att trakassera någon. I Sverige mobbas 60 000 barn och ungdomar dagligen i våra skolor – vad har gått snett? Pojkar från ögruppen Trobrianderna, Papua Nya Guinea. Foto: Göran Burenhult.

Ung man på ögruppen Trobrianderna framför sin rotfruktsodling. Invånarna i ursprungssamhällen är extremt vältränade – men de tränar aldrig (det finns inte några gym!) Istället är det de dagliga aktiviteterna som ger den goda konditionen, som jakt, trädgårdsarbete, klättring och paddling i samband med fiske eller transport. Studier har visat att deras kondition motsvarar svenska elitidrottares. Stress är ett helt okänt begrepp. Foto: Göran Burenhult.

M

ånga européer har en tendens att ensidigt bedöma andra befolkningar på jorden och deras kulturer: den europeiska måttstocken är den som gäller, allt annat är outvecklat, primitivt och skall till varje pris förändras. Som värst var det när européerna lade stora delar av världen under sig på 14-, 15- och 1600-talen. De människor man mötte betrak­ tades som ”vildar”, som lika väl kunde utrotas – och så skedde också på många håll.

Ute på isolerade öar, djupt inne i djungler eller högt uppe i otillgängliga bergs­ områden lever människor sina liv utan större inblandning av den moderna tiden.

Eurocentrismen idag tar sig helt andra märkliga ut­ tryck. Vad är exempelvis välfärd? Vi möts i media dagli­ gen av larmrapporter utifrån världen om de våldsamma inkomstklyftorna mellan olika folk – det finns till och med belopp i dollar som satts som måttstock för vem som är ”fattig”. Helt bortsett från att man oftast inte tar hänsyn till den verkliga köpkraft, som en viss summa pengar ger i ett visst samhälle, är det uppenbarligen så att många på fullt allvar menar att det är antalet sedlar i fickan eller på banken som skänker mänsklig välfärd.

De av oss som haft förmånen att under långa perioder 20

#7 2015

få leva och arbeta tillsammans med människor i ur­ sprungssamhällen vet att så inte är fallet. Det är kanske inte alla som känner till att väldigt många grupper av människor världen över ännu lever i samhällen utan en penningekonomi. De flesta av dem faller idag politiskt under en ”modern” stat, i vilken naturligtvis vi finner både huvudstad, regeringsbyggnader, bankpalats, liksom rika och fattiga människor i västerländsk mening. Men ute på isolerade öar, djupt inne i djungler eller högt uppe i otillgängliga bergsområden lever människor sina liv utan större inblandning av den moderna tiden. De saknar sjukvård, men är som regel långt friskare än de flesta västerlänningar, både fysiskt och psykiskt. Stress eller ”att inte hinna med” är okända begrepp. De har inga pengar att handla för, men det finns inte heller några affärer att handla i. Det finns ingen elektricitet.

De har i de allra flesta fall ett överflöd av föda – svält är okänt. I kärnan står familjen, den intima gruppen i byn och nätverken med omgivande grupper, precis som under vår evolution. Alla arbetar dagligen för sin bröd­ föda, men det finns ingen arbetsgivare utöver familjen.

Konflikter löses inom gruppen – inga utomstående läg­ ger sig i vardagen. Det finns inga poliser eller soldater, men våldshandlingar är som regel okända, och framför allt existerar ingen hustru- eller barnmisshandel eller sexuella övergrepp. Alkohol- och drogmissbruk, stölder,

De flesta kvarlevande jägare-samlare med i huvudsak ursprunglig livsstil lever i otillgängliga regnskogsområden i Sydamerika och Sydost­ asien, bland annat på Malackahalvön. Deras viktigaste jaktvapen är blåsrör med giftpilar. Reserv-pilarna förvaras i håret under jakten. Dessa jägare är ättlingar till de första moderna människor som vandrade in i regionen för omkring 80 000 år sedan. Foto: Göran Burenhult.

skadegörelse och vandalism existerar inte. Saknar dessa samhällen välfärd?

Vad är då egentligen välfärd?

Låt oss ta exemplet jägare-samlare och studera hur de samspelar med sin omgivande naturmiljö, liksom deras resursutnyttjande och överlevnadsstrategier i det ekolo­ giska system vi kallar tropisk regnskog. Många känner till att djungeln för dem är ett ”skafferi” fullt av mat och att det naturligtvis också finns mycket annat för dagliga behov att tillgå, men inte ens begreppet ”supermarket” håller särskilt långt. Snarare talar vi om världens största och mest rikt varierade ”galleria”. Mat av alla de slag, kött, fisk, skaldjur, kräldjur, groddjur, insekter – nästan allt som rör sig går att äta. Till detta kommer en oändlig variation av vilda växter, rotfrukter och frukter, men också medicinalväxter, kryddor och andra örter, liksom gift till blåsrörs- eller pilbågspilarna – för att inte tala om råvaror till allt som behövs för att tillverka korgar, jaktvapen, redskap, hyddor, musikinstrument och mycket annat. Trots oändliga avstånd till fots, och ofattbart stora djungelarealer att täcka, vet alla var allting finns, allt är namngivet och allt är relaterat till definierade hållpunkter i landskapet, som specifika berg, dalgångar och andra naturliga formationer, inte minst till rinnande vatten. Tid, väderstreck och avstånd finns inte i deras begreppsvärld.

De flesta européer är nog övertygade om att vårt sätt att leva är överlägset ursprungssamhällenas och kan inte tän­ ka sig något annat än vår monetära ekonomi, där staten via skatter tagit över allt, vårt konsumtionssamhälle med krav på ständig tillväxt och vår ständigt ökande urbanise­ ring. Men detta kan bli katastrofalt, inte bara för de ännu kvarlevande ursprungsbefolkningarna, utan i hög grad även för oss själva, vårt fysiska och psykiska välbefinnande och våra möjligheter att som människor på sikt fungera harmoniskt tillsammans i den sammanträngda, konstlade värld som blivit vår.

Trots oändliga avstånd till fots, och ofattbart stora djungelarealer att täcka, vet alla var allting finns, allt är namngivet och allt är relaterat till definierade hållpunkter i landskapet.

Men, invänder säkert många, utan denna situation hade inte vår uppsjö av kulturella yttringar kunnat ut­ vecklas, inom konst, musik, poesi, litteratur och religion, och man radar upp framstående konstnärer, musiker, po­ eter och författare som verkat under de senaste 2000 åren.

Svaret är att alla ursprungssamhällen världen över har precis sådana kulturella och religiösa yttringar. Skillna­ den är att i dessa samhällen är alla på olika sätt delaktiga i utförandet. Naturligtvis finns individuella skillnader #7 2015

21

Karta över ursprungsbefolkningar med i huvudsak ursprunglig (röda cirklar) respektive västerländsk (gula cirklar) livsstil och kosthållning i Sydostasien och stillahavsområdet. Kartan avser förhållandena 1983-1990. Befolkningarna i de med gult markerade regionerna har påverkats av västerländsk kost och livsstil sedan 1800-talet och uppvisar idag samtliga våra fysiska och psykiska folksjukdomar och andra samhällsproblem, företeelser som helt saknas hos befolkningarna i de med rött markerade regionerna.

­ några är bättre på poesi, sång eller dans, eller som konst­ närer, men alla är delaktiga. I vår ”civiliserade” del av världen är de flesta av oss passiva åskådare, som betrak­ tare, lyssnare eller läsare. Den enda avgörande skillnaden är att det aldrig utvecklats skrivspråk i ursprungssamhäl­ len. Sådana behövdes inte, eftersom man ändå kunde nå alla rent fysiskt och med avancerade språk utveckla den mänskliga kulturen till fullo.

Vilka av oss människor i världen har högst IQ?

Till råga på allt finns en allmän inställning på hög nivå i vår moderna värld att ett av den mänskliga historiens mest angelägna problem är att avlägsna analfabetismen – som vore den en sjukdom! Skrivkonsten är evolutionärt sett en mycket sentida uppfinning. I skriftlösa samhällen finns istället en rik kultur av muntligen överförda tradi­ tioner och kunskaper, med allt vad det innebär i termer av minneskapacitet, kunskapssystem och verbala färdigheter.

Ursprungsbefolkningar utan skrift­ språk har en högre intellektuell kapacitet än vi västerlänningar.

Mycket talar för att ursprungsbefolkningar utan skrift­ språk har en högre intellektuell kapacitet än vi västerlän­ ningar. De flesta av oss utvecklar inte bråkdelen av hjär­ nans kapacitet under vår uppväxt. I regnskogen handlar sinnesnärvaron om överlevnad från dag till dag med hjälp av syn, ljud, lukt, känsel och fysisk och mental kapacitet, i vårt moderna samhälle har maskiner tagit över det mesta.

22

#7 2015

I vår värld är så gott som allt förutsägbart och tillrättalagt – vi får allt färdiglagat, serverat på fat. Till detta kommer de senaste decenniernas dataexplosion, där mycket av den fysiska och intellektuella kontakten mellan människor tagits över av digital teknologi, som kanske leder till en ”fördumning” och passivisering av vår mentala förmåga.

Var tar individen vägen? Håller datorer, surfplattor och smarta telefoner på att bli en intellektuell ättestupa för den mänskliga hjärnan?

Det är lätt att bli anklagad för att framhålla dessa sam­ hällen som orealistiska, exotiska idyller, eller att man är ute efter att skapa någon sorts levande, mänskliga kulturmuséer, men då har man missat poängen. Det är alldeles självklart att de flesta i det västerländska samhället aldrig någonsin kan eller vill återvända till självhushållningens tid. Men att därifrån säga att de få kvarlevande traditionella samhällen som finns på jorden nödvändigtvis skall nå den typ av stan­ dard och ”välfärd” som vi i västvärlden satt som norm är liktydigt med att rycka undan grunden för överlevnad i de flesta av dem. Det är inte realistiskt att hos jägare­samlare eller i en rotfruktsodlande och fiskande, självförsörjande population mäta välfärd i pengar, elektricitet eller materiell kultur. Det finns helt enkelt inte några förutsättningar för att skapa en västerländsk livsstil på de flesta av dessa platser.

Vad som händer när man försöker ser vi dessvärre dagligen i media, med bilder av svältande människor, överbefolkning och epidemier av olika slag världen över.

Vad är det då vi prioriterar? Senaste bilmodellen, hög lön, nyaste mobiltelefonen, surfplattan, eller något annat materiellt? Eller att låsa in våra åldringar på ålderdoms­

IG D L IL T E D N A D U J B R E T IV EXKLUS !

S S E C C A K S IN IC D E M R E S SOM LÄ edicinsk Access M en ng ni tid r se lä m so du n ka Nu Maten, evolutionen er ck bö lts hu en ur B an ör G pa kö eller människoföda? yt m t, os ok le Pa n na är hj h oc till specialpris. n ne io ut ol ev la el xu se en D h oc inskaccess ic ed /m se a. in ag .p w w w r: hä ll Bestä -31 eller så lån Erbjudandet gäller t.o.m. 2015-12 frakt.

Priserna inkluderar moms och

Du kan även beställa på

info@tmme dia.se

gt lagret räcker.

eller 0652-15

149 kr

199 kr

MATEN, EVOLUTIONEN OCH HJÄRNAN. PALEOKOST, MYT ELLER MÄNNISKOFÖDA?

DEN SEXUELLA EVOLUTIONEN

GÖREN BURENHULT

GÖREN BURENHULT

(Ordinarie pris 249 kr)

Vad ska vi äta – och vad ska vi inte äta?

Ursprungsbefolkningarna har svaret

(Ordinarie pris 265 kr)

Evolutionära perspektiv på människans sexualitet och könsroller.

1 10

Pojke från ön Vao, Malekula i Vanuatu och flicka från ön Kuria, i Kiribati, Mikronesien. Människor i ursprungssamhällen har inte hål i tänderna – karies saknas helt, trots att tandborstar är okända ting. Det finns ju inte raffinerat socker att tillgå. Detsamma gäller våra mångtusenåriga skelettmaterial från stenåldern, där karies också lyser med sin frånvaro. Foto: Göran Burenhult.

hem? Blir våra barn och ungdomar lyckligare av alla prylar och sociala medier? Nio av tio prylar vi omger oss med behövs inte – de är skapade behov. De lyckligaste människor jag mött har aldrig sett några pengar. Och de sociala kontakterna i sådana samhällen är direkt fy­ siska, ansikte mot ansikte, hud mot hud, med andra, livs levande människor, inte via surfplattor och sociala medier.

Kan det vara så att vi håller på att gå miste om något helt annat – till exempel närhet, värme, trygghet, kontinui­ tet och stabilitet, och har detta grundlagts mycket tidigt under vår levnad, redan under våra första levnadsår? Och vad betyder stabila familjeförhållanden – eller avsaknaden av sådana? Över 25 000 äktenskap slutar med skilsmässa i Sverige varje år – hur påverkar det barnen? Den tillgäng­ liga statistiken över våra barns och ungdomars psykiska hälsa är alls ingen trevlig läsning.

Förskrivningen av sömnmedel och psykofarmaka till Man slår inte sina barn i ursprungssamhällen.

Inte heller förekommer mobbning, sexuella övergrepp eller självskadebeteenden. ungdomar i Sverige har ökat med flera hundra procent bara de senaste åren, antalet självmord bland ungdo­ mar har ökat dramatiskt och årligen har vi över 80 000 anmälda fall av misshandel – bara under 2013 hade vi 17 700 anmälda fall av misshandel mot barn i åldern 0-17 24

#7 2015

år. 60 000 barn och ungdomar drabbas av mobbning varje dag i våra skolor. Mörkertalen är enorma. Man slår inte sina barn i ursprungssamhällen. Inte heller förekommer mobbning, sexuella övergrepp eller självskadebeteenden.

Vi har mycket mer att lära av dem än de av oss.

Hela vår omgivning är förgiftad

Varför är allergier och astma så vanliga i vårt land och varför saknas de helt i ursprungssamhällen? Svaret ligger bland annat i vår hysteriska hygiensträvan, som slår ut bakteriebalansen i mage och tarmar, vilket direkt också påverkar hjärnans funktion. Många studier har visat att barn, som växt upp på landet, har avsevärt lägre frekvens av allergier och astma än storstadsbarn. Men den urbana miljön skapar större problem än så. Luften vi andas i storstäder är på sikt katastrofal för hälsan. De av oss som bor på landet och alltid andas frisk luft märker det kanske mest när man står vid rött ljus i någon stad, med kväljande avgaser, och där rullar föräldrarna sina små i barnvagnar, som placerar barnen i precis rätt höjd för att andas in gaserna rakt av. Till detta kommer alla industri­ utsläpp från omgivningarna. Att sitta timmar varje dag i bilköer är inte bara ett gigantiskt stressmoment – det är en extremt osund miljö som ofta leder till KOL och lung­ cancer. Värst är dock de minsta partiklarna, nanopartik­ lar, som vi andas in och som inte fastnar i lungorna utan följer med vid syrsättningen av blodet och når organ, som

Är det större välfärd att sitta stressad i en bilkö på väg till jobbet än att dagligen paddla ut i en lagun och fiska dagens middag? Är det mänskligt värdigt att många timmar av sitt liv under stress sitta och andas in giftiga avgaser? Miljöförstöringen på jorden är ett större problem än de flesta inser, men det är inte koldioxidutsläppen som är faran - den gasen andas vi människor själva ut i stora mängder för att kunna överleva. Det är giftutsläppen i den industrialiserade världen som är det stora hotet, i luft, vatten och jord.

de större partiklarna inte kan inta, framför allt hjärnan.

De tilltagande frekvenserna av demenssjukdomar kan till stor del också skyllas luftföroreningar i storstäderna.

Ett annat stort problem i stadsmiljöerna är det ständiga bullret, dygnet runt, som de flesta är så vana vid att de inte tänker på det. Har man levt på en isolerad ö i några månader, utan elektricitet, motorfordon eller andra ma­ skiner, så är det ljudmässigt en skrämmande upplevelse att återvända till ”civilisationen”.

Besprutning av grödor med växtskyddsmedel är en annan stor hälsorisk, för att inte tala om alla tillsatser som finns i våra livsmedel, inte minst gluten, natrium, fosfater och akrylamid, det senare starkt cancerframkallande. Till detta kommer alla giftiga kemikalier och syntetiska ämnen, som vi får i oss genom huden via alla hud­ och hårproduk­ ter, liksom från bland annat plaster, livsmedelsförpackning­ ar, datorer och mobiltelefoner. Faran med strålningen från De verkliga hälsoeffekterna för­ modligen inte kommer att visa sig på allvar förrän om 20­30 år. mobiltelefoner är hett omdebatterad. Många studier visar omfattande cancerrisker, andra motsatsen, problemet är att vi ännu bara utsatts för denna strålning under väldigt kort tid, så prognosen för framtiden är mörk.

Man konstaterar kallt de stigande sjukdomstalen och sjukskrivningarna i samhället, liksom förtidspensione­ ringarna, av både fysiska och psykiska skäl, och talar om ökad medicinering och sjukvård, men sällan hör vi någon säga att det kanske är hela vår livsform i samhället det är fel på. Att bo tätt sammanpackade i städer, att stressa oss igenom arbetslivet, att äta fel och förgiftad mat, att ha för lite tid för varandra och våra barn, att sitta stilla för mycket 26

#7 2015

– listan kan göras hur lång som helst. Och det kanske allra allvarligaste ­ denna extremt växande exponering av gifter har vuxit fram på några få decennier. Det betyder att de verkliga hälsoeffekterna förmodligen inte kommer att visa sig på allvar förrän om 20­30 år, alltså när dagens tonår­ ingar är i 40­50 ­årsåldern. Det måste sägas igen: inga som helst av dessa problem finns i ursprungssamhällen – förrän de börjar äta och leva som vi. Vi har facit i hand.

Går det åt helvete?

Med statistik kan man som bekant visa vad som helst och man hör ofta uttalanden om att vi är på väg mot en bättre värld när det gäller att bekämpa svält, sjukdomar och ”fattigdom” – och hela tiden är det den västerländska måttstocken som gäller. Men hur ser det egentligen ut om vi skulle våga ta av oss skygglapparna? Vi är idag sju miljarder människor på jorden, enligt prognoserna blir vi nio miljarder om tio år. Om hundra år, det vill säga när många av våra barn som föds idag ännu lever, är vi 100 miljarder människor på vår planet – det klarar inte jorden. Även om prognoserna skulle halveras är det inte en hållbar utveckling. Sanningen är att om alla dagens sju miljarder människor skulle leva som de flesta väster­ länningar idag gör, med den energiförbrukning, råvaru­ förbrukning, lyxproduktion och de giftutsläpp vi har i vårt konsumtionssamhälle, skulle jordens miljö sannolikt kollapsa på ett år. Varför är det så tyst om detta – och hur kan man tala om ytterligare ”tillväxt” och ökad ”konsum­ tion” mot den bakgrunden? Kan det vara av etiska skäl?

Istället för att fokusera på de verkliga problemen har koldioxidutsläppen blivit boven i dramat – som vore koldioxid en giftig gas! Människokroppen producerar och andas ut koldioxid och alla växter tar upp denna och omvandlar den till syre i den så kallade fotosyntesen. Utan

© Can Stock Photo Inc. / tobkatrina

Mor- och farföräldrarna spelar en betydande roll i alla ursprungssamhällen och är aktiva i familjerna upp i hög ålder. Här en morfar med sitt barnbarn på Trobrianderna, Papua Nya Guinea. Foto: Göran Burenhult.

koldioxid, och skogar, alger i haven och annan växtlig­ het, som kan omvandla den till syre, kan inget högre liv existera på jorden. Vad få känner till är att vi sju miljarder människor årligen andas ut mer koldioxid än alla världens bilar släpper ut tillsammans! Skall vi sluta andas? Under människans tidiga evolution, för åtta till tre miljoner år sedan, var koldioxidhalterna i atmosfären 15-20 gånger högre än idag – då fanns det inga bilar eller industrier och väldigt få urmänniskor. Under värmeperioden efter den senaste istiden, för ca 8000 år sedan, var halterna lägre än idag, trots att klimatet var mycket varmare, ca tre grader högre medeltemperatur än idag. Något samband mellan koldioxidhalt i atmosfären och det globala klimatet finns inte – det varierar mellan årtusendena, med fluktuationer varje århundrade.

Ett annat brännande ämne, som ofta tas upp när det gäller livsmedelsförsörjningen, är nötkreatur och metan­ gas. Istället för att plantera granskog skulle enorma ytor i Sverige kunna användas för att producera bland annat högklassigt kött med frigående djur – och samtidigt hålla det svenska landskapet öppet och möjliggöra försörjning för väldigt många människor i en levande landsbygd med småskaligt jordbruk. Fribetande nötkreatur är nog bland det mest naturliga sättet att producera människoföda av det slag som vi ätit under årmiljoner. Då kommer protes­ terna: nöt släpper ut metangas när de ”pruttar”! Ja, men det gör även giraffer, bufflar, hjortdjur, antiloper och alla andra idisslare. Åter blundar man för sanningen: mer­ parten av jordens metanutsläpp kommer från våra, med all rätta, omhuldade våtmarker. Och de absolut i särklass största mängderna kommer från Sydostasiens konstgjorde våtmarker: risodlingarna. Vill man lägga ner dessa också, och vad skulle det innebära i försörjningshänseende för någon miljard människor?

De verkliga problemen är gigantiska. Effektiva åtgärder, som skulle kunna ge resultat, skulle innebära stora uppoff­ ringar för de flesta människor med vår konstlade livsstil i västvärlden. Våra döende hav och sjöar går att rädda – om man slutar med all konstgödning i jordbruket och alla giftutsläpp från industrin. Utfiskning av jordens vatten går att stoppa – liksom jordens alla regnskogsskövlingar, som ständigt pågår. Artutrotning går också att stoppa, men då krävs att urbaniseringsvågen också hejdas – de framväx­ Fribetande nötkreatur är nog bland det mest naturliga sättet att producera människoföda av det slag som vi ätit under årmiljoner. ande stadsområdena i världen omöjliggör många djurarters naturliga vandringar mellan olika habitat, och de dör så småningom ut på grund av inavel. Världsindustrins och fordonsparkernas utsläpp av giftiga ämnen i luften går också att stoppa. Men eftersom det skulle innebära enorma ingrepp i människors vardag, med svindlande kostnader för världens länder, och av nödvändighet global samordning, är det svårt att se att någon politiker eller andra makthavare skulle våga drömma tanken att genomföra dem, så läget är nog dessvärre mörkare än de flesta kanske föreställer sig.

Det skulle kunna gå, men då krävs det kunskap om fak­ tiska förhållanden – utan ekonomiska, ideologiska, etiska, religiösa eller politiska låsningar.

GÖRAN BURENHULT Professor emeritus i arkeologi Uppsala Universitet Campus Gotland #7 2015

27

Mindre stress och lugnare miljö i barndomen kan påverka att man undviker att få barndiabetes. Foto: Håkan Persson

Stress i barndomen kan öka risk för typ 1 diabetes Varför barn utvecklar barndiabetes (typ 1 diabetes) är fortfarande okänt, men både gener och miljö verkar spela roll.

En miljöfaktor som skulle kunna ha betydelse är stress eftersom stresshormoner kan påverka både känsligheten för och behovet av insulin. Maria Nygrens doktorsavhandling visar att upplevelser av svåra livshändelser i barndomen ökar risken för att insjukna i typ 1 diabetes.

Tidigare har sambandet mellan stress och barndiabetes bara stude­ rats i retrospektiva studier, där man efter att barnen insjuknat i diabetes frågat om deras stressupplevelser innan diagnosen. Studien Alla Barn i sydöstra Sverige (ABIS) är den första som undersöker sambandet i en prospektiv studie, och har frågat om stress hos barnen och inom familjen innan några av dem har fått diabetes­ diagnos.

– Resultaten visar att stress hos för­ äldrarna – som stress i föräldrarollen, oro för barnet, föräldrarnas sociala stöd under barndomen är kopplat till barnens psykiska hälsa i 12­14 års ålder. Vi ser det som ett argument för att stress hos föräldrarna påverkar barnens upplevelser av stress, säger Maria Nygren. Forskarna hittar 28

#7 2015

däremot inget samband mellan stress hos föräldrarna och högre risk för barndiabetes, men kan inte heller utesluta att ett litet samband skulle kunna existera.

Svår livshändelse ökar risk

Resultaten visar däremot att de barn som upplevt en svår livshändelse un­ der barndomen har en större risk för att sedan insjukna i diabetes jämfört med de som inte upplevt en sådan händelse.

– Svåra livshändelser är till exempel dödsfall och allvarlig sjukdom i famil­ jen, skilsmässa, separation, konflikter mellan vuxna i hemmet, nya barn eller vuxna i familjen. De här resultaten ger oss anledning att tro att stress, till följd av en svår livshändelse, på något sätt påverkar den autoimmuna proces­

sen i kroppen som så småningom leder fram till en barndiabetesdiagnos, säger Maria Nygren.

Men i tolkningen av resultaten är det viktigt att komma ihåg att risken för att få barndiabetes fortfarande är mycket liten (bara 5 av 1000 barn i ABIS har barndiabetes vid 14 års ålder), och att de allra flesta upplever svåra livshändelser under barndomen utan att senare få diabetes.

Maria Nygren disputerade den 25 september på IKE Pediatrik. Linkö­ pings universitet. Avhandlingen heter "Stress in childhood and the risk of type 1 diabetes".

ABIS följer barn födda i sydöstra Sverige mellan 1997­1999och samlar in data genom frågeformulär om miljöfaktorer som kan spela roll för utvecklingen av barndiabetes. Totalt har föräldrar till drygt 16000 barn svarat på minst ett frågeformulär.

Eftersom barnen är små ställs frågan om stress hos föräldrarna, samt om svåra livshändelser som barnet varit med om.

Källa: Region Östergötland

18:E SVENSKA

KARDIOVASKULÄRA GÖTEBORG VÅRMÖTET 27-29 APRIL 2016

ANMÄLAN ÖPPNAR DEN 15 DECEMBER

WWW.VÅRMÖTET.SE

Kardiovaskulära händelser och dödsfall fortsätter att öka över hela världen Omkring 860 000 personer, cirka nio procent, av den svenska befolkningen förskrivs idag en lipidsänkare, framför allt statiner, för att sänka nivåerna av LDL-kolesterolet och därmed minska risken för hjärtinfarkt.

Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen . År 2030 beräknas 23,3 miljoner människor i världen dö på grund av kardiovaskulär sjukdom, främst från hjärtsjukdomar och stroke. Kardiovaskulär sjukdom innebär också en betydande ekonomisk börda. År 2009 var den totala kostnaden för kardiovaskulär sjukdom inom EU 196 miljarder Euro. Till år 2030 beräknas de totala direkta sjukvårdskostnaderna för kardiovaskulär sjukdom i USA tredubblas från 273 miljarder dollar till 818 miljarder dollar.

Nya behandlingsmöjligheter för högriskpatienter

För närvarande pågår studier av tre PCSK9­ hämmande antikroppar: alirocumab (Sanofi), evolocumab (Amgen) och bococizumab (Pfizer) i fas 3­program som tillsammans omfattar närmare 70 000 patienter. De hittills presenterade resultaten beskriver att PCSK9­hämmarna som tillägg till statinbehandling ger ytterligare cirka 60 procents sänkning av LDL­kolesterolet. Säkerhetsprofilen förefaller vara god, även för de patienter som uppnår mycket låga LDL­nivåer.

I utvecklade länder uppskattas förhöjda nivåer av LDL­kolesterol orsaka 60 procent av hjärtsjukdomarna och 40 procent av stroke­sjukdomarna.

Läkemedlen ges som injektioner under huden varannan till var fjärde vecka. Data på eventuell riskminskning av hjärtinfarkt, stroke och hjärtdöd från långtidsstudier med 30

#7 2015

PCSK9­hämmare väntas under de kommande åren och de kan komma att utgöra värdefulla tillskott till behandlings­ möjligheterna för högriskpatienter.

LDL-kolesterol är en betydande riskfaktor för hjärtkärlsjukdom

Högt kolesterol (hyperkolesterolemi) är en viktig riskfak­ tor för ateroskleros (åderförkalkning) och kardiovaskulär sjukdom. Att sänka LDL­kolesterol – det så kallade onda kolesterolet – är det primära målet vid behandling av patienter med hyperkolesterolemi, med eller utan känd kardiovaskulär sjukdom. I utvecklade länder uppskattas förhöjda nivåer av LDL­kolesterol orsaka 60 procent av hjärtsjukdomarna och 40 procent av stroke­sjukdomarna.

Behandling av hyperkolesterolemi

I och med att riktlinjerna och målvärdena för LDL­ko­ lesterolsänkning förändras, finns ett behov av ytterligare läkemedel som kan hjälpa patienterna att uppnå sina behandlingsmål för LDL­kolesterol.

Att minska LDL­kolesterol är den viktigaste behand­ lingsprincipen vid hyperkolesterolemi. Statinbehandling som sänker LDL­kolesterol har visat sig vara en ett av de mest ef­ fektiva sätten att minska risken för kardiovaskulär sjukdom .

En ny metaanalys som omfattar fler än 170 000 patienter har dokumenterat att för varje 1 mmol/l reduktion av LDL­ kolesterol så minskade den relativa risken för allvarliga kardi­ ovaskulära komplikationer med 22 procent under ett år.

Nuvarande behandling och svårigheter att nå målvärden för LDL-kolesterol

Trots lipidsänkande behandling med statiner, kommer många patienter att ha dåligt kontrollerade LDL­koleste­ rolvärden och fortsatt hög kardiovaskulär risk. Detta gäller bl.a. patienter med ett suboptimalt behandlingssvar, statin­

PCSK9:s roll i LDL-metabolismen.

PCSK9 är ett protein (äggviteämne) som tillverkas i levern och spelar en naturlig roll i LDL-omsättningen genom att reglera LDL-receptorernas antal på levercellernas yta. PCSK9 binds till LDL-receptorerna så att dessa bryts ned. Färre LDL-receptorer blir då tillgängliga för att avlägsna LDL-kolesterol från cirkulationen.

Anpassad från Abifadel M, et al.

Nat Genet. 2003;34:154–56, Maxwell KN, et al. Proc Natl Acad Sci. 2005;102(6):2069–74 och Mayne J, et al. Clin Chem. 2011;57(10):1415–23.

intolerans eller heterozygot familjär hyperkolesterolemi (HeFH) . HeFH är en ärftlig sjukdom i lipoproteinmetabo­ lismen, som innebär en mycket högre sjuklighet och dödlig­ het i hjärtkärlsjukdom än hos den allmänna befolkningen.

Medicinskt behov av förbättrad behandling

Trots behandling med befintliga kolesterolsänkande läke­ medel uppskattas att 66 procent av alla vuxna i USA som behandlas, inte uppnår sina målvärden för LDL-koleste­ rol. I Sverige är motsvarande andel 69 procent ett år efter en hjärtinfarkt. Det finns därför ett behov av mer effektiv kolesterolsänkande behandling till högriskpatienter med dåligt kontrollerade LDL-kolesterolvärden.

Läs mer i nummer 4/5 2015 sid 20-23 medicinskaccess.se

Godkända läkemedel idag är Amgens Repatha som godkänts för behandling av vuxna patienter som inte får tillräcklig effekt av statiner eller inte tål statiner.

Praluent är den andra PCSK9-hämmaren som nu är godkänd i EU för att behandla hög LDL-kolesterol. Lä­ kemedlet är godkänt för behandling av vuxna patienter med primär hyperkolesterolemi, eller blandad dyslipidemi som komplement till kost. Det tas antingen i kombination med statin eller statin och annan lipidsänkande behand­ ling för patienter som inte kan nå sina målvärden för LDL-kolesterol med annan behandling.

Redaktionen

#7 2015

31

MEDICINNOTISER

Nytt genombrott i forskningen om sockerupptag Forskare från Stockholms universitet har i internationellt samarbete nått ett genombrott i förståelsen av hur celler tar upp fruktos ur blodet. Kunskapen kan vara en framtida pusselbit till nya behandlingar av vissa former av cancer, övervikt och diabetes. Resultatet publiceras i en artikel i tidskriften Nature.

Det handlar om hur fruktos, en de sockerarter vår kost innehåller, tas upp av våra celler ur blodet. Forskar­ na har nu kunnat visa hur transport­ proteinet GLUT5 ser ut på atom­ nivå, och därmed hur det släpper in fruktos genom cellmembranet.

– Genom att avslöja hur frukt­ ostransportören fungerar på atom­ nivå kan vi nu även börja förstå till exempel hur den kan skilja fruktos från alla andra tusentals molekyler

cellerna kommer i kontakt med, säger David Drew, forskare vid Insti­ tutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet.

Att förstå den grundläggande transportmekanismen är ett viktigt steg i forskning om sjukdomar och hälsoproblem kopplade till socker­ upptag, så som diabetes, övervikt och vissa former av cancer.

– Ett exempel på framtida an­ vändningsområde kan vara cancerbe­ handling. Cancerceller kräver mycket bränsle i form av socker, och hos patienter med aggressiv bröstcancer har man sett många fler sockertranspor­ törer i cancercellerna än i friska celler.

När vi nu vet hur transportören ser ut kanske det går att hitta en molekyl som blockerar den, och därigenom svälta ut cancercellerna, säger David Drew.

Forskarteamet leds av David Drew från Stockholms universitet och Pro­

Tekniken som använts för att bestämma fruktostransportörens struktur kallas röntgenkristallografi. Genom analys av atomernas positioner har forskarna lyckats bygga tredimensionella modeller av transportproteinet GLUT5.

fessor So Iwata vid Kyoto University och Imperial College London. Arti­ keln ”Structure and mechanism of the mammalian fructose transporter GLUT5” publicerades i tidskriften Nature 30 september.

Källa: Stockholms universitet

David Drew.

Liposomialt järn

Nya generationens Järn – utvecklat med omtanke om magen Liposomialt järn minskar risken för magbesvär SiderAL Forte tillverkas med en patenterad teknik och innehåller järn som är täckt med liposomer. Det unika höljet gör att järnet inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan.

På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas. Höljet av liposomer ger samtidigt en hög biotillgänglighet.

SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott innehållande Liposomialt Järn (Sideral r.m®) och C-vitamin framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till en varierad kost. Under perioder i livet kan järntillskott behövas t ex vid graviditet, kraftig menstruation och intensiv träning.

www.sideral.se Renapharma AB · Box 938 · 751 09 Uppsala · Telefon 018-700 11 40 · E-post info@renapharma.se · www.renapharma.se

32

#7 2015

NA T AR I G

G

A

BAKA LL

PEN

! a j g ä s tt ä s t or F

RA

N T I*

Litomove innehåller nypon som bidrar till att bibehålla rörliga och hälsosamma leder.

Nyponen handplockas innan de bearbetas i en skonsam och patentsökt process där nyponens egenskaper bevaras. Enkelt uttryckt handlar det om kraften och möjligheten att fortsätta säga ja!

Ja! till cykelturer med barnbarnen till exempel.

Läs allt på litomove.se *Känner du ingen förbättring inom 12 veckor får du pengarna tillbaka. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost samt en hälsosam livstil. Säljs i hälsobutiker och på apotek.

Kosttillskott till intern Som första land i världen ska Nederländerna i fem fängelser och på två ungdomshem gratis erbjuda våldsbenägna personer tillskott av vitaminer, mineraler och omega-3-fettsyror.

Syftet är att minska våldet och verkligen pröva denna metod i praktiken.

Våld i fängelserna är problem i alla länder både bland intagna och gentemot personalen. Att mat och näring är viktigt för beteendet är också väl känt. De flesta märker en tilltagande irritation och får kortare stubin om maten drö­ jer. I fängelser har flera försök gjorts både när det gäller att analyser maten, att göra den mer näringsriktig och att tillföra kosttillskott (1). I samtliga dessa studier har våldet minskat med en dryg tredjedel och internerna har mått bättre.

Flera forskningsstudier

I England gjordes 2002 en stor dubbelblind studie med kosttillskott och omega-3-fettsyror (2) och därefter har samma studieupplägg upprepats i Nederländerna (3). I den

senare deltog 200 unga vuxna interner och våldsincidenter­ na minskade med 34 procent. I kontrollgruppen som inte fick kosttillskott uppmättes en liten ökning av våldet.

En del studier har mätt näringsämnen i kropps­ vätskor och hår och kunnat visa brister av D-vitamin, omega-3-fettsyror och zink (4, 5). I en av dessa uppmättes onormalt högt koppar liksom högt vitamin B6. Halten omega-3-fettsyror korrelerar negativt till aggressioner, vilket innebär att ju större brister desto mer aggressiva blir personerna.

Ytterligare en större studie är på gång i England i vilken tusen personer vid tre fängelser kommer att delta.

I Nederländerna har man istället för mer forskning be­ stämt att börja implementera befintlig kunskap och star­ tar med fem fängelser och två ungdomshem där alla som vill får gratis vitaminer, mineraler och omega-3-fettsyror.

Om båda dessa aktiviteter ger gott resultat bör det kunna revolutionera hela kriminalvården och skapa helt andra förutsättningar för dem som sitter inne och perso­ nalen som vaktar dem.

På frågan om vad Kriminalvården i Sverige gör för att förbättra internernas kost och näringsstatus svarar de så här: ”Kriminalvården följder livsmedelsverkets rekommendatio­ ner när det gäller den kost som serveras på våra enheter.

Utöver det erbjuds alla klienter en omfattande hälsounder­ sökning i samband med inskrivning i häktet eller anstalt. I de fall där brister på t. ex. vitamin D upptäcks får klienten självklart kosttillskott av vitamin D. Vi är väl medvetna om att just bristen på utevistelse/sol kan föranleda brist och är därför generös med provtagning.

34

#7 2015

Kriminalvården har inget förbud av kosttillskott utan alla klienter som bedöms av läkare vara i behov av kosttillskott oavsett typ får det självklart, men då via vår hälso- och sjukvårdspersonal.”

© Can Stock Photo Inc. / visivasnc

ner i Nederländerna Svensk kriminalvårds syn på forskningen

Svenska interner har sannolikt samma brister som i Nederländerna. Kriminalvården säger själva (se faktaruta här intill) att hälsoundersökningar erbjuds vid intagning och att alla som har behov av kosttillskott får det utskrivet på recept. De säger också att de är generösa med prov­ tagning av D-vitaminhalten i blodet och förskrivning av sådana kosttillskott.

Kosten däremot bygger på samma näringsberäkningar som Livsmedelsverket rekommenderar vanliga vuxna personer. Då en del är undernärda redan vid intagningen finns anledning att ge andra rekommendationer till Krimi­ nalvården. Dessutom är det känt att många har ADHDliknande symtom, vilket innebär att de kan behöva speciell kost. Frågan är också om de verkligen får den mängd grön­ saker och frukt som Livsmedelsverket rekommenderar.

Nya kostrekommendationer behövs

Kriminalvården och Livsmedelsverket borde definitivt diskutera kostens näringsinnehåll utifrån den forskning

som finns och anpassa den till internernas behov. Samt­ liga interner som är inlåsta och endast får en timmes rast på rastgård borde åtminstone få tillskott av D-vitaminer. I dag måste internerna själva fråga efter detta.

Dessutom är det känt att många har ADHDliknande symtom, vilket innebär att de kan behöva speciell kost Ingen möjlighet finns heller att få kosttillskott i form av exempelvis omega-3-fettsyror utan att de skrivs ut på recept. Kosttillskott får inte tas in i fängelserna och inte heller går de att köpa i fängelsekioskerna. Däremot kan man köpa frukt, godis och chips.

Nya kostrekommendationer och in­ formation och fortbildning om kostens betydelse skulle kunna betyda mycket för många av dagens interner.

ANN-MARIE LIDMARK

Referenser: 1. LIdmark, A-M Bättre kost och näring gav minskat våld i fängelser. Medikament. (2005). 4/5; 68-71.

2. G esch B, Hammond SM, Hampson SE et al. Influence of supplementary vitamins, minerals and essential fatty acids on the antisocial behaviour of young adult prisoners. Brit J Psychiatry. 2002; 181:22-28 3. Z aalberg, A, Nijman, H, Bulten, E, Stroosma, La & van der Staak, C (2010). Effects of nutritional supplements on aggression, rule-breaking, and psychopathology among young adult prisoners Aggressive Behavior, 35; 1-10.

4. M eyer, B, Byrne, MK, Collier, C, Paretta, N, Crawford, D, Winberg, PC, Webster, D, Shapman, K, Thomas, G, Daily, J, Batterham, M, Farquhar, I, Martin, A-M & Grant, Luke (2015). Baseline Omega-3 Index Correlates with Aggressive and Attention Deficit Disorder Behaviours in Adult Prisoners. PLoS One. 2015; 10(3) (Online Publishing).

5. Zaalberg, A, Wielders, J, Bulten, E, van der Staak, C, Wouters, A & Nijman, H (2015) Relationships of diet-related blood parameters and blood lead levels with psychopathology and aggression in forensic psychiatric inpatients. Criminal Behaviour and Mental Health. Online publishing

#7 2015

35

© Can Stock Photo Inc. / Morphart

MEDICINHISTORIA

MEDICINHISTORIA

Vad visste gemene man om blodcirkulationen för

250 år sedan?

Den moderna människan som vill veta något om hjärtat och cirkulationen kan idag leta sig fram till vad som helst via internet. Man kan t.ex. börja med att googla på “hjärtat” och får då över 5 millioner svar. Men vad stod till buds för allmänheten vid slutet av 1770-talet, när även Sverige nåddes av tidens trend inom vetenskapen: Upplysningen.

Av en god vän fick jag som gåva ett halvt års nummer, ordentligt inbundna i pappband, av “Upfostrings-sällskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen” och läste där på första sidan av nr 1, den 3 januari 1787 följande: Kännedom om Människans Kropp och Hälsans Befwarande af hr Doct. Conr. Fr. Uden Detta var en fortsättning och den fjärde föreläsningen.

De första 3 kapitlen finns i numren för 1786. Undertiteln var “Puls- och Blodådrorna. Blodens öfwergång från de förra till de senare. Blodens Omlopp. Närmare betraktande af Hjertat efter des läge och inrättning. Hjert-kamrarne, Hjert-öronen jämte Förmaken, Skiljewäggen”.

Med mitt intresse för cirkulationen och pulsen, som jag tidigare skrivit en hel del om, kändes det spännande att läsa vad man då visste om hjärtat och blodkärlen. Jag tog mig för att renskriva denna och ytterligare 4 föreläsningar i kommande nummer. Frakturstilen är inte så lättläst, men det gick med viss möda. Efter den åttonde föreläsningen utlovades ”fortsättning e.a.g.” som väl får uttydas ”en annan gång”, men fram till nr 49, den 23 juni 1787, kom inget mer om hjärtat, bara ”Efterdömen af Dygdiga och Christeliga Människor” och annat sedelärande stoff.

(Enligt Kungl. Biblioteket existerade veckobladet endast mellan 4 oktober 1786 och 27 juni 1787).

Artärer och vener

Jag skall i det följande ge några exempel på stilen i språket och vad författaren lär ut. Som vi ska se överensstämmer mycket i vad vi fortfarande anser, även om språket är snirkligt och omständligt. Han börjar med att förklara att ”vår kropp är sammansatt av idel canaler” som börjar i hjärtat och förgrenar sig och blir så små att ”ej en prick på

människokroppen kan vidröras utan att träffa en åder”.

Man var alltså förtrogen med att små kärl, kapillärer, fanns överallt.

Vidare: ”Det gifwes twänne hufwudslag av ådror. Det ena förer bloden från hjertat i alt mindre canaler genom kroppsdelarna, til de aflägsnaste ställen. Dessa bibehålla pulsen eller hjertats slag, och heta däraf Slag- eller Pulsådror: kallas äfwen arterier. Emedan pulsådrorna äro ogenomskinliga, se de ej röda eller blå ut utanpå. Därföre trodde de Gamle, at i dessa ådror ingen blod war.”

Emedan pulsådrorna äro ogenomskinliga, se de ej röda eller blå ut utanpå. Därföre trodde de Gamle, at i dessa ådror ingen blod war.

Därefter beskrivs, ganska omständligt och målande hur pulsådrorna i de finaste grenarna förenade sig med blodådrorna som för blodet åter till hjärtat. Lösningen på gåtan om blodets cirkulation tillerkännes helt korrekt Harvey; ” Denne märkwärdige och store Mannens Namn wilje wi icke förbigå, ehuru jag annars inga Auctorer ärnar anföra”.

Hjärtats kamrar och förbindelser

Hjärtat anges bestå av ”ett köttagtigt ämne” som ”svävar i hjärtsäcken, en skinn-säck som är 2 gånger större än hjärtat.” Det nämns att lungorna ligger också i varsin säck, och allt detta är ”en förträfflig inrättning” eftersom hjärta och lungor skyddas. Förnumstigt reflekteras: ”Dock, hwad gör Naturen, som icke är wisligen gjordt?”

Han beskriver så främsta (d.v.s. högra) och eftersta (vänstra) hjärtkammare, ”Holådern” (d.v.s. hålvenen) och #7 2015

37

MEDICINHISTORIA

Höger: Vesalius, var tillkallad att bota en högättad spanjor. Denne dog dock, och Vesalius var snabb med att skära upp liket för att se var sjukdomen satt.

Dock började hjärtat slå igen, och han blev beskylld för att ha skurit upp patienten levande. Vesalius måsta ”vika ur riket” för att undgå Inkvisitionen, och dog sedan ”av grämelse” över detta.

Ovan: Redan 1843 hade fysiologen Purkinje framfört åsikten att klaff planet mellan förmak och kamrar rör sig från hjärtspetsen och även att förmakssystoles uppgift var att ytterligare förstärka denna rörelse för att slagvolymen skulle bli så stor som möjligt.

Leonardo da Vinci.

Bilden är ur tidskriften Proceedings of the Royal Society of Medicine och avsnittet: Leonardo da Vinci, and the Movement of the Heart. Hjärtat är ett kärl gjord av tjocka muskler och näring från artär och ven det var en synpunkt när han dissekerade kranskärlen, vilka visas tydligt härrör från aorta (fig.3) och följdes i detalj genom alla sina huvudgrenar tillsammans med venerna. (Quademi d’ Anatomia 2, 3)

hjärtöronen – både förmak och öron sammanfattas i detta namn. Bägge kamrarna beskrivs korrekt att ha fibrer som dels går runtom, dels från spetsen mot pulsådrorna, och han namnger de stora kärlen från hjärtat (men nämner inget om koronarkärlen).

När så blodets gång från hålven till förmak och kammare beskrivs, lägges stor vikt vid de ”falluckor” som naturen ordnat så att blodet ej rinner tillbaka efter Hjärtats fibrer ”äro retelige” och även förmaken antas dras samman, varför han måste uppfinna en klaff mellan hålven och förmak (den finns funktionellt endast i fosterlivet).

Detta var något som redan Leonardo da Vinci först beskrev, nämligen att hjärtspetsen vid sammandragning rörde sig mot hjärtbasen.

Blodets värme antas stimulera hjärtats fibrer till kontraktion. Det hela sammanfattas så: ”I sen af alt detta, at Hjertat är dubbelt. Det ena Hjertat emottager bloden från kroppen genom Stora Blodådern, och befordrar den widare til Lungorna. Det andra Hjertat erhåller sin blod ifrån Lung-blodådrorna, och utsprider den til Kroppsdelarne.

I sen vidare, at hjertat med sine delar werkar på et dubbelt sätt; det uppfylles nemligen och uttömmes till skiftes. Uppfyllandet är en lidande handling, hwartil kärlen bidraga som ditföra bloden. Men uttömningen sker genom hjertats krafter, som icke kan uthärda den retelse bloden förorsakar och därföre sammandrager sig. Genom denna sammandragning fortdrifwes bloden. Så uppkommer hjertats slag eller den så kallade Pulsen, som i Slag- eller Puls-ådrorna ännu bibehåller sig.”

Vidare deklarerar författaren tydligt att han inte tänker förklara vad som händer med blodet i lungorna. Kan det bero på att okunnigheten fortfarande var stor där? Lungornas uppbyggnad går han inte in på.

38

#7 2015

Hjärtats ”retlighet” och rörelse

Den fortsatta beskrivningen rör de krafter som sätter hjärtat i rörelse, nämligen ”reteligheten och nerverne”.

Nästan i förbifarten beskriver här författaren att när de längsgående fibrerna i hjärtat sammandrar sig, rör sig spetsen uppåt och hjärtkamrarna förkortas. Detta var något som redan Leonardo da Vinci först beskrev, nämligen att hjärtspetsen vid sammandragning rörde sig mot hjärtbasen. Intressant nog fasthöll dock da Vinci, trots denna observation, vid den Galenska uppfattningen att hjärtspetsen rörde sig nedåt och orsakade hjärtats slag mot bröstkorgen vid sammandragningen.

Redan 1843 hade fysiologen Purkinje framfört åsikten att klaffplanet mellan förmak och kamrar rör sig från hjärtspetsen och även att förmakssystoles uppgift var att ytterligare förstärka denna rörelse för att slagvolymen skulle bli så stor som möjligt. Den svenske kardiologen Stig Lundbäck kunde med ekokardiografisk och annan in-vivoavbildande teknik visa i sin avhandling från 1986 att så var fallet, och han kunde också påvisa, dittills ej uppmärksammats, hur ventrikelseptum är en viktig regulator för balansen mellan vänster och höger kammares funktion.

Det som retar hjärtat till sammandragning är blodets värme och salthalt, menar författaren. Att pulsen är hastigare hos barn och vid feber förklaras med hjärtat är mer retligt hos barn, resp. att blodet är varmare vid feber. Men –”då alle Muskler äro försedde med Nerver, så är ock Hiertat besynnerligen i rik måtto med nerv-grenar begåfwat”. Liksom musklerna är retliga genom at livs-andarna från hjärnan tillförs dem, så gäller samma sak för hjärtat.

Som grund för detta citeras att det ”otaliga gånger” gjorts experimentet att hos en hund hårt binda om den huvudstam av nerver som tillför grenar till hjärtat, och att man då funnit att hjärtat snart stannat. Alltså är livsandarna från hjärnan nödvändiga för hjärtat.

Som en liten utvikning berättar han i detta sammanhang ”en bedröfwelig Historia” om den store anatomen

MEDICINHISTORIA

Bilden visar ett riv ur tidskriften Proceedings of the Royal Society of Medicine och avsnittet: Leonardo da Vinci, and the Movement of the Heart. Denna skiss (fig 1.) gjordes av Leonardo da Vinci troligen omkring år 1513 mot slutet av sitt liv.(fig 1.) Dissektion av hjärtat som visar höger förmak, höger ventrikel med moderatorband, främre nedåstigande kranskärlsgren, och vänster ventrikel med papillarmuskler och chordae tendinae fästade vid det mot aorta vettande mitralisseglet. (Quaderni d’’Anatmia 2,14).

Källa: Uppsats av KD Keele, ProcRSM 1951;44:209-13.

Vesalius, som var tillkallad att bota en högättad spanjor.

Denne dog dock, och Vesalius var snabb med att skära upp liket för att se var sjukdomen satt. Dock började hjärtat slå igen, och han blev beskylld för att ha skurit upp patienten levande. Vesalius måsta ”vika ur riket” för att undgå Inkvisitionen, och dog sedan ”av grämelse” över detta.

Blodkärlens uppbyggnad

En föreläsning ägnas åt blodkärlen. Blodådrorna (venerna) är tunna och veka, de lyser röda i huden, medan pulsådrorna är täta och vita. Eftersom man inte ser blodet i dem trodde de Gamle (d.v.s. Galenius) att de innehöll luft. Pulsådern beskrivs bestå av 4 hinnor, där de två yttersta, en tunn och en fettrik (som innehåller blodkärlens egna kärl) väl motsvarar adventitian, sedan en muskelrik hinna (median) och innerst en ”fin, späd, tunn och vit hinna”, d.v.s. intiman. (Detta tycker jag är imponerande - denna kunskap måste ha vunnits genom mikroskopi av snitt av artärerna).

Vad gäller venerna beskrivs noggrant klaffarna och deras betydelse för att blodet inte skall rinna tillbaka på väg till hjärtat. Men vad gör att blodet kan färdas till hjärtat. Här ger författaren 3 möjligheter. Blodet har litet kraft kvar från pulsådrorna. Venerna går också bredvid artärerna och förmodas sättas ”i skakning” därav, så att blodet får skjuts.

Men viktigast anser han vara musklernas rörelse, och det stämmer ju rätt väl med dagens uppfattning.

Lymfan, kapillärerna och pulsen

Den sista föreläsningen ägnas åt de lymfatiska kärlen och pulsen. Pulsådrorna sägs primärt övergå i blodådror (d.v.s. via kapillärer), men även direkt övergå i lymfkärl, som flyter samman i större lymfkärl. Lymfan beskrivs uppkomma i så trånga pulsådror att det röda i blodet inte kan tränga igenom, endast Blodvattnet, d.v.s. lymfan. Ett tredje sätt för pulsådrorna ”att ända sig” är genom förbindelser sinsemellan av olika grovlek (d.v.s. anastomoser). Ett fjärde sätt

är att övergå i ”afloppsrännor i körtlar och inälfwor”, där blodet förvandlas till andra vätskor (t.ex. spott och galla).

Slutligen menar han att pulsådrorna kan ända sig i porer varigenom utdunstningen av vatten genom huden sker.

Detta tycker jag är imponerande – denna kunskap måste ha vunnits genom mikroskopi av snitt av artärerna Man får nog säga att det måste varit ganska svårt för eleverna att göra sig en bra föreställning av denna beskrivning. Något begrepp om diffusion och filtrering hade men tydligen inte. Föreläsningen avslutas därför med något mera handfast, nämligen ”hvad den så bekante Pulsen egenteligen är”. När pulsen palperas känner man hur den höjer och sänker sig. Det beror på att pulsådern vidgas när hjärtat driver ut blodet i den första pulsådern.

När den fortdrivna vågen har passerat drar sig pulsådern samman igen. Att pulsslagen kan vara olika (”ful, stark, hård, vek mm”) beror på olika värme, blodmängd och ”kärlens förstoppning” mm. – Tyvärr inger författarens för allmänna beskrivning inte något större förtroende för att pulsen ska vara ett bra diagnostiskt redskap för honom. Hans specialområde är nog anatomin.

Dessa föreläsningar, som nog får ses som beskrivningar av forskningsfronten på sin tid, visar på en stor ambition att undervisa en befolkning som inte hade något allmänt skolväsen, och till stora delar inte ens kunde läsa. Frågan är om dagens gymnasieungdom kan lika mycket om människans cirkulationssystem.

GUNNAR F NYBERG Docent Klin. Fysiologi Avd. Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU/S Göteborg

Om du vill läsa hela Weckobladet från 1786 med renskrift från frakturstilen av Uppfostrings­ sällskapets Weckoblads artikelavsnitt om hjärtat kan du göra det på Medicinsk access hemsida: medicinskaccess.se

#7 2015

39

© Can Stock Photo Inc. / 4774344sean

Antioxidanter får hud­ cancer att sprida sig Ny forskning vid Sahlgrenska akademin visar att antioxidanter fördubblar spridningen av malignt melanom i möss. Resultaten stärker forskarnas tidigare studier som visar att antioxidanter påskyndar lungcancer. Cancerpatienter och personer med en ökad risk för cancer bör därför få rådet att undvika kosttillskott med antioxidanter, anser professor Martin Bergö.

I januari 2014 visade forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, att antioxidanter påskyndade och förvärrade sjukdomsförloppet vid lungcancer. Möss som åt antioxidanter fick fler, och dessutom aggressivare tumörer.

Resultaten från möss bekräftades i försök med lungcancerceller från människor.

Resultaten från denna och tidigare studier visar sammantaget att antioxidanter visserligen skyddar friska celler från fria radikaler som kan omvandla dem till cancerceller – men så fort en tumör uppstått kan antioxidanter skydda även tumören. Antioxidanter skyddar alltså både friska celler och cancerceller från fria radikaler.

Det är känt sedan länge att fria radikaler kan orsaka cancer och därför har forskarsamhället helt enkelt antagit att antioxidanter, som ”äter upp” fria radikaler, skyddar mot cancer. Antioxidanter finns i många kosttillskott och marknadsförs brett som en hjälp att motverka cancer.

40

#7 2015

Forskningsresultaten från studien på antioxidanter och lungcancer gick tvärs emot denna etablerade ”sanning” och fick därför stort genomslag.

Nu visar de fortsatta studierna vid Sahlgrenska akademin att antioxidanter fördubblar bildningen av dottertumörer (metastaser) vid malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer. De nya rönen publicerades i tidskriften Science Translational Medicine den 7 oktober.

– Till skillnad från studierna på lungcancer så påverkades inte den primära melanomtumören men antioxidanten ökade tumörcellernas förmåga att metastasera, det vill säga att sprida sig i kroppen och bilda nya tumörer.

Det är allvarligare eftersom det är metastaseringen som människor med melanom dör av. Primärtumören är i sig själv inte farlig, och den opereras oftast bort, säger Martin Bergö, professor vid Sahlgrenska akademin. Även de nya resultaten kunde bekräftas i försök med odlade celler från patienter med malignt melanom.

– Vi har nu visat att antioxidanter förvärrar cancer på minst två olika sätt, säger Martin Bergö.

Resultaten från denna och tidigare studier visar sammantaget att antioxidanter visserligen skyddar friska celler från fria radikaler som kan omvandla dem till cancerceller – men så fort en tumör uppstått kan antioxidanter skydda även tumören. Antioxidanter skyddar alltså både friska celler och cancerceller från fria radikaler.

Tyvärr är det omöjligt att ta reda på om man har en liten tumör eller ett förstadium till cancer, men om man

har det så finns det en risk att man ovetande påskyndar cancerutvecklingen om man äter kosttillskott med antioxidanter.

Bör rekommenderas

– Tidigare forskning från Sahlgrenska akademin har visat att cancerpatienter är mer benägna att äta tillskott med antioxidanter. Men de resultat vi har nu är så tydliga att personer som nyss fått en cancerdiagnos bör rekommenderas att undvika kosttillskott med antioxidanter, säger Martin Bergö.

Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar mest i västvärlden och dödligheten är hög. Det var en av anledningarna till att forskarna på Sahlgrenska akademin gick vidare med att forska på just malignt melanom efter lungcancerstudierna.

– Att identifiera faktorer som påverkar malignt melanom är viktigt, säger Martin Bergö.

Hur malignt melanom påverkas av Professor Martin Bergö. antioxidanter är särskilt

intressant, dels för att melanomceller är känsliga för fria radikaler men även för att antioxidanter kan tillföras melanomceller på andra sätt än genom kosten.

– Hud- och solskyddsProfessor Martin Bergö krämer innehåller ibland understryker också vikten antioxidanterna betakaav ytterligare studier. roten eller e-vitamin och dessa produkter skulle kunna påverka maligna melanomceller på samma sätt som antioxidanter i kosten, säger Martin Bergö.

Hur hudcancer påverkas av antioxidanter i hudkrämer studeras nu närmare: – Vi testar om antioxidanter som smörjs direkt på malignt melanom hos möss ger samma cancerförstärkande effekt som att de får i sig antioxidanter via kosten.

Professor Martin Bergö understryker också vikten av ytterligare studier.

– Även om lungcancer är världens vanligaste cancerform, och melanom den snabbast ökande, behöver vi också studera flera andra cancerformer och andra typer av antioxidanter för att få en helhetsbild av hur fria radikaler och antioxidanter påverkar cancerutveckling.

Studien Antioxidants can increase melanoma metastatis in mice publicerades i Science Translational Medicine den 7 oktober.

Källa: Sahlgrenska akademin

Länk till tidskriften Science Translational Medicine: http://stm.sciencemag.org/

Läs Per­Arne Öckermans debattartikel på nästa uppslag där han ger sin syn på antioxidanter och medias bevakning.

De senaste lo kala och internati onella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerligt aktuella medicinska n yheter.

Vi ses!

#7 2015

41

DEBATT

Media felinformerar om antioxidanter Antioxidanter är ämnen, som kan ge fria radikaler tillbaka den eller de elektroner som saknas och därmed ta bort fria radikalernas skadliga oxidationseffekt. Antioxidanter säljs relativt fritt och är inte läkemedelsregistrerade. Antioxidantkapaciteten mäts ofta med metoder (ORAC, TEAC), som inte ger invändningsfria resultat, varför man måste vara mycket försiktig med generaliserande slutsatser.

I artiklar i Science Translational Medicine 2014 01 29 och 2015 10 07 visar en grupp forskare från Göteborg (Bergö och medarbetare), 1. att lungcancer hos möss växer fortare, om mössen tillförs acetylcystein och en vattenlöslig vitamin Eanalog (Trolox), 2. att samma ämnen ökar risken för metastasering av melanom hos möss.

Flera studier med liknande modell uppges vara på gång.

Resultaten har basunerats ut i media som bevis för att det kan vara riskabelt att ta antioxidanttillskott och detta har ställt till mycken oro.

Acetylcystein är läkemedelsregistrerat och används mot slem i luftvägarna. Verkningsmekanismen anses vara att spjälka disulfidbryggor och därmed göra slemmet mindre segt. Acetylcystein är bara indirekt en antioxidant, genom att vara en prekursor till glutation. Trolox är en vattenlöslig vitamin E-analog och således inget naturligt E-vitamin.

Av alla antioxidantpreparat som finns på marknaden och som man uppenbarligen vill misstänkliggöra, finns inget med kombinationen acetylcystein/Trolox. Jag ifrågasätter inte forskarnas resultat, men har det någon relevans för råd till allmänheten eller mina patienter, när de tar helt andra preparat?

Frågan behandlades vid ett vetenskapligt symposium på Medicinska Riksstämman i Göteborg 2006, varvid 42

#7 2015

följande principer fastslogs: Antioxidantbehandling bör alltid ske med ett brett spektrum av olika antioxidanter. Generella slutsatser om antioxidanter kan inte dras utgående från försök med enstaka antioxidanter. Göteborgsforskarnas slutsatser är därför i hög grad ogrundade och missvisande. Icke desto mindre gör media stor affär av de omotiverade slutsatserna och ställer till oro bland antioxidantanvändare.

Jag skulle tveklöst ha underkänt en av mina doktorander, om hen hade dragit sådana slutsatser.

Nu kommer jag till det kanske mest upprörande i denna sak: I samma vetenskapliga tidskrift bara en vecka efter den första uppsatsen finns en stor artikel, som visar, att antioxidanten C-vitamin samverkar med cellgifter och ger ökad effekt mot äggstockscancer. Samtidigt fick patienterna mindre biverkningar av cellgifterna. Detta är ingen unik studie. Det är faktiskt visat i många vetenskapliga arbeten, att antioxidanter förstärker cytostatikas apoptos-(celldöd)effekt och minskar biverkningarna, som orsakas av cytostatikas oxidativa, skadliga effekt genom bildning av fria radikaler.

Varför såg man inga kommentarer om detta i medierna? Varför förs ingen öppen dialog? Vågar man inte ta risken att folk lyckas hålla sig friska och klara sig utan läkemedel?

Hur kan man komma undan med sådana omotiverade generaliseringar av sin forskning, som bara påvisar risker med acetylcystein och en vattenlöslig E-vitaminanalog? Vem står bakom? Varför går media på det?

PER­ARNE ÖCKERMAN Professor emeritus

Fall inte för kopior:

Kräv alltid

originalet!

Upplev full effekt med den originala Q10-produkten

Om man inte prövat Bio-Qinon Q10, har man inte upplevt full effekt. Prova den originala Q10-formulan, som användes i den epokavgörande Q-Symbio studien - och upplev skillnaden!

Luft- och fukttät blisterförpackning; god hygien.

Fler än 100 vetenskapliga studier dokumenterar produktens egenskaper.

Det originala Q10-märket från Pharma Nord.

Resultatet av 23 års produktutveckling och forskning.

100% naturidentiskt, Q10 Precise ingredienser.

Bio-Qinon är utvald som referensprodukt i internationell forskning.

Producerat, packat och kontrollerat på Pharma Nords egen anläggning i Danmark.

Ljusskyddade kapslar med 100 mg Q10 upplöst i vegetabilisk olja.

Finns att köpa i apotek och hälsobutiker.

abonnera gratis på Pharma nords Hälsonytt – registrera dig på www.pharmanord.se

Innehåller coenzym Q10 och C-vitamin, som bidrar till normal ämnesomsättning, minskad trötthet och utmattning.

08-36 30 00 www.pharmanord.se

SE_Q10_AD_MedicinskAccess_210x297_1015

Dokumentation på upptag, verkan och säkerhet.

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Träning bra för alla

– men vissa får kämpa mer Personer med ökad risk för typ 2-diabetes behöver träna mer än andra för att uppnå samma effekt, visar ny forskning från Lund universitet.

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Orsaken till typ 2-diabetes beror både på arv och livsstil. Har man en förstagradssläkting (mamma, pappa, syskon) med typ 2-diabetes har man själv är det ungefär tre gånger så hög risk att själv drabbas.

Förebyggande behandling består till stor del av att äta nyttigare och träna mer.

Forskare vid Lunds universitet har undersökt träningens effekter hos personer med ökad risk för typ 2-diabetes på grund av att de har en förstagradssläkting med sjukdomen. Deltagarna bestod av sammanlagt 50 otränade, lätt överviktiga men fullt friska män i 40-årsåldern som under sju månader fick träna på Friskis och Svettis. Hälften tillhörde riskgruppen och hälften utgjorde en kontrollgrupp utan släktingar med typ 2-diabetes.

Deltagarna erbjöds tre träningstillfällen per vecka varav ett spinningpass och två aerobicspass då man samtidigt mätte deras träningsintensitet och energiförbrukning. Före och efter perioden genomgick de en hälsokontroll och ett glukostoleranstest (sockerbelastning) för att undersöka cellernas förmåga att ta upp socker (glukos) i blodet. Forskarna tog också muskelbiopsier som analyserades för att studera aktiviteten i olika gener.

Båda grupperna tränade lika hårt men riskgruppen deltog i fler pass och gjorde sammanlagt av med mer energi än kontrollgruppen. Efter att ha korrigerat för olikheterna visade resultatet att alla tjänade på att träna; alla gick ned i vikt, minskade sitt Ola Hansson.

KG Pressfoto midjeomfång och ökade sin kondition. De genetiska analyserna visade också likartade förbättringar i genuttryck hos båda grupperna.

- Skillnaden var att riskdeltagarna fick träna mer för att uppnå samma effekt som deltagarna i kontrollgruppen, säger Ola Hansson som lett studien.

För att kunna svara på frågan varför det är så här, och i framtiden kunna ge råd om vilken form av träning som passar just den här gruppen bäst för att förhindra ett insjuknande, krävs dock mer forskning.

- Det är ändå intressant att se att det finns en skillnad trots att alla faktiskt är friska och i övrigt var väldigt lika. Vår förhoppning är nu att kunna går vidare med ytterligare studier bl. a. att undersöka om träningsintensiteten, inte träningsvolym är en avgörande faktor för hur riskgruppen svarar på träning. säger Ola Hansson.

Källa: Lunds Universitet

Telefon 0652-10892 www.lcff.se 44

#7 2015

Publikation: Less pronounced response to exercise in healthy relatives to type 2 diabetics compared to controls Journal of Applied Physiology, 3 September 2015

Snart kan det förhoppningsvis bli lättare att upptäcka bukspottskörtelcancer i tid så att sjukdomen går att behandlas. Christer Wingren undersöker ett blodprov tillsammans med kollegorna Anna Isinger Ekstrand och Mattias Brofelth.

Foto: Lunds Tekniska Högskola

Hopp för att tidigt kunna upp­ täcka bukspottkörtelcancer När patienter idag diagnosticeras med den allvarliga tumörformen pancreascancer (cancer i bukspottkörteln) är det ofta för sent för att patientens liv ska kunna räddas. Om allt går enligt planerna kan det inom två år finnas ett test baserat på ett blodprov på sjukhusen som kan upptäcka sjukdomen tidigt, medan den fortfarande kan behandlas, och därmed rädda liv.

En forskargrupp i immunteknologi i Lund har nyligen avslutat patientstudier ibland annat Kina och Spanien för att utvärdera och vidare förfina testet. I dessa tvärvetenskapliga studier har de med hjälp av sin unika teknik visat att de kan hitta en uppsättning biomarkörer i blod som kan användas för att spåra cancern. Detta ”fingeravtryck” kan sedan användas för att diagnosticera cancer.

Studierna visar att Foto: Charlotte Carlberg Bärg tekniken är både är känslig

och specifik när det gäller att hitta cancern. Resultat för sensitivitet och specificitet hamnade på 0,9 – 0,95, där 0.5 är slumpen och 1 är hundra­procentigt tillförlitligt och nästintill omöjligt att få.

Anledningen till att man genomfört kliniska studier tillsammans med sjukhus i Spanien och Kina är för att vara säker på att etnicitet inte ska påverka resultatet, vilket resultatet visar att det inte gör.

–Enligt de signaler vi fått ligger vi mycket långt framme och det finns egentligen inga andra alternativ på gång, säger Christer Wingren, professor i immunteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som arbetat med att ta fram tekniken och hitta biomarkörerna.

Anledningen till att man genomfört kliniska studier tillsammans med sjukhus i Spanien och Kina är för att vara säker på att etnicitet inte ska påverka resultatet, vilket resultatet visar att det inte gör. Dessutom ville man validera tidigare studier.

KRISTINA LINDGÄRDE Lunds universitet Region Skåne

Fakta: Pancreascancer är ganska ovanlig. Med 900 fall per år i Sverige kom­ mer den först på 14:e plats bland cancersjukdomarna vad gäller antal drabbade. När det gäller antal patienter som dör ligger den däremot som nummer tre, just för att den är så svår att upptäcka i tid.

Användning: Provet är tänkt att använda på riskgrupper såsom exem­ pelvis ärftlig belastning och nydebuterade typ 2-diabetiker över 50 år, och/eller för patienter med misstänkta symptom.

Så fungerar tekniken: En droppe blod placeras på en liten yta, mindre än en lillfingernagel.

På denna förbehandlade yta sitter ett set med antikroppar. Dessa antikroppar fungerar där som högspecifika fångarmolekyler och binder specifikt de biomarkörer som signalerar för cancern. Mäng­ den av dessa biomarkörer kvantifieras och bildar ett mönster, ett finger­avtryck, som talar om ifall patienten har cancer i bukspottkör­ teln eller inte.

#7 2015

45

Tydligt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi Ju högre inkomst en patient har, desto bättre är överlevnaden efter hjärtkirurgi, på både kort och lång sikt. Det framgår av en ny registerstudie gjord av forskare från Karolinska Institutet och publicerad i tidskriften Journal of the American College of Cardiology (JACC).

Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer, som inkomst, är kopplade till risk för att få hjärt-kärlsjukdom. Men vilken roll dessa faktorer spelar för prognosen efter en hjärtoperation är mindre välstuderat. Nu har forskare vid Karolinska Institutet gjort en registerstudie som visar att disponibel familjeinkomst är starkt koppat till långtidsöverlevnad efter hjärtkirurgi i Sverige.

I studien ingår drygt 100 000 patienter som genomgick en hjärtoperation någon gång mellan 1999 och 2012, samtliga hämtade ur kvalitetsregistret Swedeheart.

Information om patienterna har sedan samkörts med andra register, som Socialstyrelsens dödsorsaksregister och patientregister och Statistiska Centralbyråns LISA, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkringsoch arbetsmarknadsstudier, som innehåller information om bland annat inkomst, utbildningsnivå och civilstånd.

Patienterna delades sedan in i fem lika stora grupper utifrån inkomstnivån i sitt hushåll, där alltså varje grupp innehöll cirka 20 000 patienter. De följdes sedan via registren under i genomsnitt drygt sju år. Vid uppföljningstidens slut hade totalt 29 procent de hjärtopererade patienterna avlidit – bland dem med lägst inkomster hade Vi ser ett starkt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi, men på grund av studiens upplägg kan vi inte påstå att det rör sig om ett direkt orsakssamband. Det kan finnas andra faktorer som spelar in.

43 procent dött att jämföra med 14 procent hos dem med högst inkomster. När forskarna hade tagit hänsyn till flera andra kända riskfaktorer, se nedan, var risken för död efter hjärtkirurgi ca 30 procent lägre i den grupp som hade den högsta inkomsten jämfört med den grupp som hade den lägsta disponibla familjeinkomsten.

– Vi ser ett starkt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi, men på grund av studiens upplägg kan vi inte påstå att det rör sig om ett direkt orsakssamband. Det kan finnas andra faktorer som spelar in.

Men med rätt åtgärder borde prognosen kunna förbättras

hos patienter med lägre inkomster. Svårigheten ligger i att avgöra vad som är rätt åtgärd och kommande studier bör inriktas på att undersöka detta vidare, säger Ulrik Sartipy, docent vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet samt överläkare vid thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Det finns faktorer som sedan tidigare är kända för att öka risken för dödlighet efter hjärtkirurgi. Sådana är till exempel ålder (där högre ålder innebär en större risk),

Ulrik Sartipy, docent, och Magnus Dalén, forskarstuderande.

kön, njursjukdom, diabetes och annan hjärt-kärlsjukdom.

Det går att beräkna i vilken utsträckning dessa faktorer innebär en ökad dödlighet och forskarna har justerat siffrorna med hänsyn till detta, så att dessa faktorer inte längre kan förklara den ökade dödligheten.

Forskarna har dock inte tagit hänsyn till faktorer som rökning, kost, fysisk aktivitet eller följsamhet till läkemedel, som också påverkar överlevnaden efter hjärtkirurgi.

Ett skäl till att dessa faktorer inte har vägts in är att sådan information inte är tillgänglig på individnivå i den aktuella studien, som är en av flera inom ramen för ett större projekt.

– Det är en svaghet i studien. Dessa faktorer har koppling till socioekonomisk status och kan troligen förklara en del av den bättre överlevnaden i högre inkomstgrupper, men detta behöver undersökas vidare, säger Magnus Dalén, doktorand vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet samt ST-läkare vid thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Den aktuella studien är finansierad med medel från bland annat Svenska Läkaresällskapet, Karolinska Institutet och Mats Klebergs Stiftelse.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Household Disposable Income and Long-Term Survival After Cardiac Surgery”, Magnus Dalén, Torbjörn Ivert, Martin J. Holz­ mann och Ulrik Sartipy, JACC – Journal of the American College of Cardiology, online 19 October 2015.

46

#7 2015

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kron­ strands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 65.

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat­ tias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik­ nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

Badsemester i medeltida Agde

E

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus.

Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc.

Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder.

Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset.

Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro.

Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum.

Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen.

Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671

#7 2015

47

Våldsbeteenden kopplas till påverkad sköldkörtelfunktion En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att svåra uppväxtförhållanden, där barnet utsätts för våld, respektive självskadebeteenden och aggressionsproblem senare i vuxenlivet i vissa fall kan kopplas till påverkad sköldkörtelfunktion. Fortfarande är det dock svårt att säga vad som är orsak och verkan när det gäller hur de så kallade neuroendokrina systemen i kroppen förhåller sig till personlighet och psykisk ohälsa.

– En fråga man ställer sig är om vi redan från början har olika känslighet för interpersonellt våld. Deltagarna i de olika studierna hade minst två suicidförsök i bagaget. Vi kan inte utesluta att de hade en lägre sköldkörtelfunktion redan i barndomen och därmed var biologiskt mer sköra för det våld de sedan utsattes för, och Foto: Privat att kombinationen bidragit till depression, den höga förekomsten av post-traumatisk stress syndrom (PTSD), eller diagnosen emotionell instabilitet i vuxen ålder, säger Cave Sinai, psykiater och författare till den nu aktuella doktorsavhandlingen.

Svåra uppväxtförhållanden liksom suicidalt och våldsamt beteende är vanligt förekommande bland patienter med psykiatriska diagnoser. Sköldkörtelns hormoner är en del av människans stressrespons. Hur de neuroendokrina systemen med hormoner som påMin vision är att vi i framtiden får mer robusta och bättre biologiskt förankrade förhållnings­ sätt till psykisk ohälsa, där vi tidigt kan be­ handla eller skapa bättre förutsättningar för människor med dysfunktionella beteenden verkar bland annat vårt nervsystem och hjärnans funktion – förhåller sig till dysfunktionella beteenden och impulsiva aggressiva personlighetsdrag är dock inte klarlagt. I sin doktorsavhandling har Cave Sinai därför tittat närmare på om och hur nivåerna av sköldkörtelhormon kan kopplas till våldsutsatthet i barndomen respektive eget utövat våld i vuxen ålder hos patienter med svår psykisk ohälsa, emotionell instabil personlighetsstörning (tidigare borderline) och en bakgrund med självmordförsök.

Bedöma utsatthet

Totalt ingick närmare 300 deltagare, varav en majoritet kvinnor, i avhandlingens olika delstudier. Skattningsskalan Karolinska Interpersonal Violence Scale (KIVS), användes för att bedöma utsatthet för, respektive använt interpersonellt våld. Sköldkörtelns funktion bedömdes 48

#7 2015

genom att mäta nivåerna av hormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4) i fri och bunden form samt tyroideastimulerande hormon (TSH) och deras förhållande till varandra. Resultaten visar bland annat att ju mer våld studiedeltagarna utsatts för som barn, desto lägre var deras sköldkörtelfunktion. En stor andel av kvinnorna med diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning visade medelhöga eller höga nivåer av utsatthet för våld som barn. Samtidigt var nivån av använt våld som vuxen signifikant högre hos kvinnor med emotionell instabil personlighetsstörning jämfört med friska kvinnor. Forskarna kunde också se att högre T3-nivåer hos emotionellt instabila kvinnor var associerat till mer våldsutövande i vuxen ålder.

– Det går inte riktigt att säga något om hur kausalitetssambanden ser ut här. För tolkning av våra resultat är det dessutom viktigt att förstå att det rör sig om små förändringar av sköldkörtelnivåer inom normalgränserna.

Risken är annars att man tror att beteenden kan eller ska behandlas med hormoner, säger Cave Sinai.

Biologiska kopplingar

Han menar dock att i takt med att forskare hittar biologiska kopplingar till psykiatrisk ohälsa, framförallt till dysfunktionella beteenden, kan man kanske börja omvärdera de gamla diagnoskriterierna. Samma profil av våldsutövning och högre nivåer av T3 som forskarna såg hos kvinnor med emotionell instabilitet har tidigare till exempel hittats hos kriminella män med så kal�lad antisocial personlighetsstörning. Detta indikerar att samma biologiska markörer kan vara relaterade till våld hos individer med olika diagnoser.

– Min vision är att vi i framtiden får mer robusta och bättre biologiskt förankrade förhållningssätt till psykisk ohälsa, där vi tidigt kan behandla eller skapa bättre förutsättningar för människor med dysfunktionella beteenden.

Föds vi med hörselnedsättning, får vi cochlea-implantat, rimliga förväntningar på hörselförmåga och anpassade hjälpmedel. Föds vi däremot med biologiska förutsättningar för emotionell instabilitet, kan det dröja många år innan hjälp ges. Då hinner individen få överkrav och risk att utveckla psykiatrisk ohälsa senare i livet, säger Cave Sinai. Avhandlingsarbetet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Bror Gadelius Stiftelse, Kalmar Läns Landsting, Söderström Königska Foundation, LJ Boëthius Foundation, och ALF medel. Disputationen skedde 9 oktober 2015 vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Huvudhandledare har varit docent Jussi Jokinen vid samma institution. Cave Sinai är även knuten till Centrum för psykiatriforskning i Stockholm samt verksam som psykiater i Västervik, Landstinget i Kalmar län.

Källa: Karolinska Institutet

V

år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av experter

eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se se

För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.

För ögats och hjärnans utveckling

Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik

fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.

av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.

För din och ditt barns trygghet

DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande.

Rekommenderad dagsdos

”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se

MEDICINNOTISER

Telomerförkortning visar samband vid Alzheimers sjukdom Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att förkortning av de så kallade telomererna – yttersta spetsen på kromosomerna i våra celler – statistiskt kan länkas till själva verkningsmekanismen för att utveckla Alzheimers sjukdom. Effekten är dock liten och telomerlängd kan än så länge inte användas för att bedöma sjukdomsrisken på individnivå.

Resultaten presenteras i tidskriften JAMA Neurology.

Alla celler i kroppen innehåller hela vår genetiska arvsmassa, vilken förpackas i cellkärnan i form av 46 kromsomer. Varje gång en cell delas i två blir telomererna på den yttersta spetsen av kromosomerna något kortare, tills de når en kritisk längd som innebär celldöd. Det är individuellt var denna kritiska gräns går, dels för att telomererna är olika långa till att börja med, dels för att vissa individer har en större telomerförkortning än andra i samband med varje celldelning. Processen med telomerförkortning sker när vi åldras, men man har tidigare enbart använt telomerlängd som en markör för biologiskt åldrande.

För första gången visar nu en forskargrupp vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet att telomerförkortning är direkt länkat till risken att utveckla Alzheimers sjukdom, alltså att det föreligger ett orsakssamband.

– Att det finns någon form av samband mellan telomerlängd och risk för Alzheimers sjukdom är inte nytt i sig, men tidigare har man trott att det berodde på Att det finns någon form av samband mellan telomerlängd och risk för Alzheimers sjukdom är inte nytt i sig, men tidigare har man trott att det berodde på andra underliggande, gemen­ samma faktorer andra underliggande, gemensamma faktorer. I den här studien kan vi visa att telomererna är inblandade i själva verkningsmekanismen för utveckla Alzheimers, vilket är helt nytt och väldigt intressant, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi och forskningsledare. För att

Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi och forskningsledare. Foto: privat.

komma fram till resultaten har forskarna använt information från studier som granskat hela genomet och där identifierat genvarianter kopplade till telomerlängd och till Alzheimers sjukdom. Genom att använda en särskild studiedesign kunde forskarna sedan visa statistiskt att det finns ett orsakssamband mellan korta telomerer och ökad risk för Alzheimers sjukdom. Forskarna understryker dock att man inte kan säga något om en individs risk att drabbas av Alzheimers genom att mäta telomererna på vederbörande; processen med telomerförkortning är mer komplicerad än så.

– Det är dessutom små effekter vi talar om, men ur ett biologiskt perspektiv är det ett mycket intressant fynd, säger Sara Hägg.

Källa: Karolinska Institutet

Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Loo och Hans Östermans Stiftelse, FORTE, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för ålderssjukdomar, samt så kallade KID­medel för forskarutbildning vid Karolinska Institutet.

Publikation: Telomere Lenght Shortening and Alzheimer Disease – A Mendelian Randomization Study Yiqian Zhan, Ci Song, Robert Karlsson, Annika Tillander, Chandra A. Reynolds, Nancy L.Pedersen & Sara Hägg JAMA Neurol. 2015;72(10):1202­1203, online first 12 October 2015, doi:10.1001/jamaneurol.2015.1513

50

#7 2015

MEDICINNOTISER

Längre behandling mot Alzheimers kan ge bättre prognos Carina Wattmo Bakom studien står Carina Watt­ mo, Elisabet Lon­ dos, och Lennart Minthon vid SUS Kunskapscentrum Minnesjukdomar.

Studiens full­ ständiga namn är: Longitudinal Associations between Survival in Alzheimer’s Disease and Choli­ nesterase Inhibitor Use, Progression and Community­ based Services.

Den är publicerad i Dementia and Geriatric Cognitive Disorders, 2015:40 297­310.

Längre tids behandling och högre doser av läkemedlet kolinesterashämmare ger patienter med Alzheimers sjukdom längre livslängd.

Det här visar en första långtidsstudie som undersökt hur överlevnaden i Alzheimers sjukdom (AD) påverkas av kolinesterashämmare som långtidsbehandling, dos, typ av läkemedel, hastighet i sjukdomsförloppet och behovet av kommunala insatser. 1021 patienter från Swedish Alzheimer Treatment Study (SATS) med mild-måttlig AD har ingått i studien, 841 (82 %) av dessa hade avlidit efter upp till 16 års uppföljning.

Studien visar att längre livslängd kan förväntas för individer som erhåller och tolererar högre doser av kolinesterashämmare samt en längre tids behandling. Resultaten i studien kan användas för att prognosticera överlevnad för AD patienter i en klinisk vardag.

De SATS patienter som använde kommunala insatser, hemtjänst och/eller dagvård, vid studiens start hade ett års kortare överlevnad i genomsnitt jämfört med de som

S

Källa: Region Skåne

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

inte nyttjade dessa resurser. En årlig ökning av mer än två timmars hemtjänst per vecka eller mer än en dags dagvård per vecka förutsade kortare livslängd. Behandling med läkemedel mot diabetes var också en faktor som prognosticerade tidigare död, medan behandling med statiner och ångestdämpande/lugnande/sömnmedel förutsade längre överlevnad.

Statiner har visat minskad mortalitet i många tidigare studier. Behandling av sömnstörningar kan leda till minskad kognitiv försämring, färre fall och mindre beteendemässiga och psykiska symtom. God sömnkvalitet har även beskrivits som viktigt för att minska ansamlingen av proteiner som beta-amyloid i hjärnan.

73! sid. 65 Beställningstalong på

Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor kämpade mot sjukdomen. Några kåserier skrevs även efteråt, när hon friskförklarats. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp inför något som till en början känns helt över­ mäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen.

Av: Monika Titor

+ 106 kr

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #7 2015

51

MEDICINNOTISER

Transplantation med muskelceller kan bli ny behandling vid fekal inkontinens Muskelceller som injiceras i ändtarmens slutmuskler kan bli ett nytt sätt att behandla fekal inkontinens som innebär att man kan styra när och hur ofta man går på toaletten. Transplantationsbehandlingen utvärderas nu i en internationell patientstudie där Akademiska sjukhuset ingår.

– Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla skador i ändtarmens slutmuskulatur. Vår förhoppning är att transplantation av celler framodlade från patientens egen bröstmuskel ska bli ett värdefullt tillskott i behandlingsarsenalen, ett komplement till kirurgiskt ingrepp, elektrisk nervstimulering och injektionsbehandling, säger Wilhelm Graf, överläkare och professor i gastrointestinal kirurgi på Akademiska sjukhuset, som leder studien i Uppsala.

Mellan var tionde och tjugonde person drabbas någon

gång i livet av fekal inkontinens som innebär att man förlorar tarmkontrollen, med återkommande och ofrivilliga läckage av gas, lös eller fast avföring. Avföringsläckage är vanligare hos äldre eftersom slutmusklerna eller slutmusklernas nerver fungerar sämre med stigande ålder.

Mellan 75 och 80 procent av de drabbade är kvinnor.

– Orsaken är ofta en skada på de nerver eller muskler som styr tarmrörelserna, inte sällan en gammal förlossningsskada, ändtarmsframfall, annan skada på slutmuskeln eller olika tarmsjukdomar, säger Wilhelm Graf.

I patientstudien, som är den första randomiserade i världen, ingår totalt 250 patienter, varav ett 40-tal i Sverige. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har cirka 20 patienter inkluderats. Resultaten förväntas vara klara under nästa år.

Fekal inkontinens är fortfarande tabubelagt vilket gör att många drar sig för att söka vård. Det påverkar ofta det sociala livet negativt.

– Många drabbade är besvärade av att det luktar illa.

Man anpassar sig och undviker att vara långt borta från en toalett. Det kan även innebära att man avstår från att resa, gå på bio och andra liknande aktiviteter. En del stannar hemma för att ha nära till en toalett. Därför är det väldigt positivt att det utvecklas nya behandlingsalternativ, säger Wilhelm Graf.

Källa: Akademiska sjukhuset

Fakta * Drabbar var tionde till tjugonde person någon gång i livet. * Man skiljer på tre former av inkontinens: sensoriskt betingad (oförmåga att känna avföring i ändtarmen), motoriskt betingad (hålla emot och förhindra tarm­ tömning) och träningsinkontinens (omedelbart behov av att uppsöka toalett och tömma tarmen vid fysisk ansträngning). * Vanliga bakomliggande orsaker: förlossningsskada, ändtarmsframfall, skada efter kirurgiskt ingrepp eller tarmsjukdom. Även andra tillstånd och sjukdomar kan orsaka problem med tarmkontrollen, till exempel förstoppning, diarré, diabetes, känslig tarm (IBS, irritable bowel syndrome) och Parkinsons sjukdom. * Behandlas oftast med tarmreglering, muskelträning, kirurgiskt ingrepp, elektrisk nervstimulering eller injektionsbehandling med volymsökande substans.

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se www.keepwalking.se 070-403 21 91

52

#7 2015

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

MEDICINNOTISER

Nytt centrum för patienter med ovanlig blodsjukdom

Hans Hägglund, verksamhetschef för onkologi och hematologi vid Akademiska sjukhuset.

Ett nytt centrum för blodsjukdomen mastocytos har bildats på Akademiska sjukhuset.

Genom att samla kompetens inom ett så kallat center of excellence ska patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos få snabbare utredning,diagnos, information och behandling. Mastocytos är en svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och som i allvarligare former kan vara livshotande.

– Eftersom sjukdomen är ovanlig och svår att upptäcka är det oerhört viktigt att samla kompetensen. Många patienter får symtom som hudutslag, rodnad, diarré, magkramper eller svimnings-/blodtrycksfall, så kallad anafylaktisk chock. Det är inte ovanligt att man lever med svåra, återkommande besvär som kommer i skov under flera år innan rätt behandling ställs och behandling sätts in, säger Hans Hägglund, verksamhetschef för onkologi och hematologi vid Akademiska sjukhuset.

Hittills har cirka 30 patienter från hela landet utretts

på det nya centrumet. Inom verksamheten samarbetar hematologer, hudspecialister och allergologer med experter inom endokrinologi, klinisk patologi och gastroenterologi.

Man har även ett nära samarbete med klinisk kemi.

Mastocytos är en blodsjukdom som orsakas av ökad tillväxt och ansamling av sjuka mastceller, en form av vita blodkroppar, som sprider sig till ett eller flera organ.

Mastcellerna bildas från benmärgens blodstamceller och aktiveras bland annat vid akut inflammation och allergi.

Det som händer är att omogna förstadieceller till mastceller cirkulerar i blodet och vandrar ut till olika organ, till exempel huden, mag- och tarmkanalen, andningsvägarna och skelettet. Symtomen varierar beroende på vilka vävnader/organ som är påverkade.

I Sverige får ett tjugotal personer diagnosen varje år och både barn och vuxna kan drabbas. Men siffran är osäker.

Aktuell statistik från Danmark, vad gäller antalet nydiagnostiserade per år, skulle överfört till Sverige tyda på cirka 80-90 nyinsjuknade patienter per år. Man skiljer på två former av mastocytos: en som ger hudsymtom som hudutslag och klåda, och en där patienten har symtom från ett eller flera organsystem, så kallad systemisk mastocytos, ibland i kombination med annan hematologisk sjukdom.

Då sjukdomen inte kan botas inriktas behandlingen på att lindra och motverka olika symtom, där basbehandlingen består av så kallade antihistaminer. Tillägg kan sedan behöva göras med andra mastcellsstabiliserande mediciner. Vid mer sällsynta fall av avancerad sjukdom med organskada, kan också cellgiftsbehandlingar vara Trots att sjukdomen är ovanlig bör därför allmän­ och akutläkare vara medvetna om mastocytos som tänkbar orsak. aktuellt, ibland även stamcellstransplantation.

– Vuxna med den systemiska formen av sjukdomen får ofta återkommande attacker av rodnad (flush), nässelliknande utslag och klåda. Hos dessa kan framförallt getingstick men även vissa läkemedel utlösa livshotande blodtrycksfall och svimning (anafylaktisk chock). Trots att sjukdomen är ovanlig bör därför allmän- och akutläkare vara medvetna om mastocytos som tänkbar orsak, betonar Hans Hägglund.

Källa: Akademiska sjukhuset Foto: Staffan Claesson

FAKTA: mastocytos • En blodsjukdom (hematologisk sjukdom) som orsakas av ökad tillväxt och ansamling av sjuka mastceller, en form av vita blodkroppar, i ett eller flera organ.

• Åtta av tio patienter med kronisk mastocytos har en mutation i en viss gen som gör att mastcellen stimuleras till celldelning, vilket i sin tur leder till en ökad mängd mastceller i olika vävnader och organ.

• Världshälsoorganisationen WHO delar in sjukdomen i två grupper: kutan mastocytos som ger symtom från huden och systemisk mastocytos som ger symtom från ett eller flera organsystem.

FAKTA: Center of excellence inom mastocytos • I Europa finns ett 30­tal center of excellence inom mastocytos, samtliga knutna till högspecialiserade sjukhus.

• Nätverket European Competence Network on Mastocytosis, ECNM, ansvarar för certifieringen.

• I Norden finns center of excellence i Danmark och Sverige.

• I Sverige finns center of excellence på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.

#7 2015

53

MEDICINNOTISER

Unik metod testas på alkoholberoende För första gången i världen ska alkoholberoende personer behandlas med magnetisk stimulering av strukturer djupt nere i hjärnan. Studien leds av professor Markus Heilig, som nyligen rekryterats till LiU från en toppost i USA.

– Vi vet att den ”vanliga” behandlingen vid alkoholberoende, en kombination av avgiftning och samtalsterapi, i bästa fall har en rätt begränsad effekt. Ändå används den

Professor Markus Heilig.

S

Källa: Linköpings Universitet

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

väldigt mycket, säger Markus Heilig, tidigare klinisk forskningschef vid USA:s ledande alkoholforskningsinstitut NIAAA i Washington DC. När han nu sätter upp en studie med en hittills oprövad metod tar han sikte på insula, en hjärnlob belägen fem centimeter under skallbenet.

Härifrån styrs bland annat empati och affektreglering. Insula tar upp signaler från kroppens inre organ (”magkänslan”) och är aktiv hos personer som har ett sug efter droger.

– Personer som fått en stroke i insula kan förlora röksuget från en dag till nästa, säger Markus Heilig. På ett liknande sätt, men betydligt mildare, ska hans forskargrupp nu undersöka om en svag elektrisk ström genom nervcellerna kan påverka begäret efter alkohol hos patienter. Metoden kallas TMS (transkraniell magnetisk

stimulering) och är nyligen uppgraderad för att kunna nå så djupt ner i hjärnan.

Studien omfattar 80 personer som under tre veckor får antingen den verksamma TMS-behandlingen eller placebo. Därefter följs de upp under tre månader med intervjuer och provtagning för biomarkörer i hårstrån och urin. Deltagarna får också ta ett par turer in i magnetkameran för att forskarna ska studera hur insula svarar före och efter behandlingen, till exempel när personen får se bilder som brukar skapa alkoholsug.

– Vi blir först i världen att använda TMS på alkoholberoende. I USA har man visat bra effekt på nikotinberoende och depression. Vi vet att säkerheten är god och att inga biverkningar har rapporterats, säger Markus Heilig. Studien i Linköping planeras starta under hösten 2015 med patienter från beroendekliniken vid Universitetssjukhuset.

73! sid. 65 Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr + Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se 54

#7 2015

porto

MEDICINNOTISER

Hjärnbrus Hur uppstår hjärnan och vårt medvetande? Vad händer i hjärnan när man lyssnar till musik, ser konst, dagdrömmer eller för en inre monolog?

I Hjärnbrus diskuteras utvecklingen av hjärnan och medvetandet från ett biologiskt, idéhistoriskt och humanistiskt perspektiv. Hugo Lagercrantz har en stor del av sitt liv ägnat sig åt att vårda för tidigt födda barn och i samband med detta reflekterat över när egentligen det mänskliga livet uppstår. Han skriver om barn och språkinlärning, musik och barn, fostran av barn, om barn och tv. Han diskuterar själens uppkomst och vad det är som gör oss till människor. Författaren rör sig hemvant mellan medicin, biologi, konst, och litteratur. Han går gärna till angrepp på humanister, jurister och ekonomer för att dessa inte besitter ens de nödtorftigaste kunskaper om biologiska frågor.

Hugo Lagercrantz är professor och forskare med inriktning på för tidigt födda barn, författare och debattör, bosatt i Stockholm. Han är författare till en rad böcker i sitt ämne men också populärvetenskapliga texter. Medarbetar i dagspress och tidskrifter.

Delta i Medicinsk access tävling nedan så kan du vinna boken!

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Hugo Lagercrantz: ”Hjärnbrus” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 12 november!

FRÅGA: VILKEN MÄNNISKODEL STUDERAR HUGO LAGERCRANTZ? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#7 2015

55

FORSKNINGSPRIS

Individanpassad cancer­ behandling under utveckling Michael Uhlin, docent och forskningschef vid Centrum för allogen stamcellstransplantation, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, får Svenska Läkaresällskapets Translationella forskningspris på 50 000 kronor.

Michael Uhlin.

– Med min forskning försöker jag utveckla mer individanpassade cellterapier, säger Michael Uhlin. Patienter med blodcancersjukdomar är ofta sköra p.g.a. hård cellterapibehandling, strålning och ibland stamcellstransplantation. För dessa patienter finns ett behov av att rikta deras cellbaserade behandling för att minska risken för ytterligare biverkningar.

Med hjälp av nya cellseparationsmetoder tar Michael Uhlins forskargrupp fram nya sätt att rena celler som kan ges till patienten. Både för att behandla infektioner men också potentiellt för att slå mot tumörceller.

– I framtiden kommer forskningen att hjälpa till att bygga upp ett scenario där varje patient, beroende på cancersjukdom, ska kunna få en väldigt skräddarsydd cellterapibehandling som är optimal för just deras situation, fortsätter Michael Uhlin.

I hård konkurrens utsågs i år Michael Uhlins ansökan till den projektansökan som bäst representerar den translationella forskningen, dvs. forskning som kommer att få stor klinisk betydelse i vården.

– Det känns väldigt roligt att SLS uppmärksammat just vår forskning bland allt annat bra i detta sammanhang, säger han. Det känns som en bekräftelse på att vi gör något viktigt.

För att svensk klinisk forskning ska kunna växa sig ännu starkare anser Michael Uhlin att det behövs ett starkt samarbete både mellan olika sjukhus i Sverige, pga. av Sveriges storlek, samt mellan olika discipliner såsom teknik och medicin.

– Det finns tekniker som inte upptäckts av kliniska forskare liksom det finns medicinska frågeställningar som inte upptäckts av tekniker, avslutar han.

Priset delas ut vid Medicinska riksstämman den 3 december där pristagaren kortfattat presenterar sin forskning.

Källa: Svenska Läkaresällskapet

Glutenintolerans i fokus Daniel Agardh.

Daniel Agardh, Malmö, får i år Svenska Läkaresällskapets pris för bästa vetenskapliga projektansökan ”Immunogenetic determinants of celiac disease”. Priset är på 100 000 kronor.

Daniels forskning handlar om att undersöka vilka faktorer som orsakar celiaki hos barn. Han hoppas att forskningen kan bidra till ökad kunskap om hur celiaki uppstår och om hur sjukdomen kan förhindras.

Daniel Agardh är docent vid Sektionen för endokrinologi och gastroenterologi, Barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus Malmö. Hans ansökan bedömdes av de sakkunniga i Läkaresällskapets Prioriteringskommitté som den starkaste och mest intressanta av årets omkring 300 ansökningar om projektanslag ur Svenska Läkaresällskapets fonder.

Daniel blev jätteglad, men väldigt förvånad. Han hade faktiskt ingen aning om att priset existerade när han skickade in sin ansökan till SLS. Om svensk klinisk forskning säger Daniel Agardh: – Jag tror svensk klinisk forskning har ett gott rykte utomlands. Vi har ett unikt patientregister och det är förhållandevis okomplicerat att bedriva patientnära forskning. Däremot tror jag vi måste öka samarbetet mellan olika kliniska forskargrupper i Sverige för att vi ska kunna hävda oss bättre internationellt.

Priset delas ut vid Medicinska riksstämman den 3 december på Waterfront i Stockholm. Pristagaren presenterar där kortfattat om sin forskning.

Källa: Svenska Läkaresällskapet

Kort om celiaki Glutenintolerans, så kallad celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten skadar tarmlud­ det i tarmens slemhinna hos den som har glutenintolerans. Tarmluddet har betydelse för att man ska kunna tillgodogöra sig näringen i maten på ett bra sätt. Tarmen blir till slut helt slät. Glutenintolerans är inte en allergi och ska därför inte förväxlas med veteallergi eller liknande. Den varar hela livet, men besvären brukar gå över om man enbart äter mat utan gluten. Det är inte klarlagt varför vissa blir känsliga för gluten. Den viktigaste kända orsaken är ärftlighet.

56

#7 2015

Bokvinnare nr 6 Vinnarna av Lars Björklunds bok ”Det som ger hoppet liv” blev: Gunnar Lundberg, Sundsvall Åsa Ottosson, Karlshamn Erik Strid, Älvsjö FRÅGAN LÖD: VILKEN UPPGIFT HAR EN KAPLAN? RÄTT SVAR VAR: PRÄST, SJÄLAVÅRDARE M.FL.

Medicinsk access gratulerar vinnarna!

Vinsten kommer med post.

Trycksaker Offset, digitaltryck & storformat

Affischer | Almanackor | Blanketter | Brevpapper Broschyrer | Böcker | Etiketter | Korrespondenskort Kuvert | Mappar | Rollups Storformat | Visitkort m.m.

- Allt från idé till färdig trycksak!

Tel 0651-160 20 | post@romitryck.se | www.romitryck.se #7 2015

57

MEDICINTEKNIK

Konkurrensfördelar för levera finansieringslösningar, service Investeringar i sjukvårdsutrustning utgör bara runt 5 procent av de totala sjukvårdskostnaderna i de flesta länders sjukvårdssystem.

många fortfarande av gammal och omodern utrustning eftersom man anser det vara för dyrt att investera i nytt.

Fördelar för leverantörer som erbjuder alternativ

Trots detta spelar tillgången till modern och uppdaterad medicinteknik en stor roll för effektivitet och säkerhet i vården. MRI-scantiden har exempelvis minskat med upp till 75 procent sedan millenniumskiftet, tack vara den medicintekniska utvecklingen. För många sjukdomstillstånd kan ny och uppdaterad teknik möjliggöra både snabbare och mer tillförlitliga diagnoser, vilket leder till säkrare vård och håller kostnaderna nere.

Att ha tillgång till modern och uppdaterad teknik I de flesta fall är den initiala kostnaden bara en bråkdel av de totala driftkostnaderna för utrustningen eller tekniken. är en viktig förutsättning för kvalitetsmässig, trygg och effektiv vård. Pressade resurser och ett växande vårdbehov, till följd av bland annat demografiska och sociala förändringar, har inneburit utmaningar för sjukvården världen över. Omkostnaderna för vården ökar, resurserna är mindre och nya vårdutmaningar har lett till att allt fler kliniker och sjukhus har skjutit upp sina investeringar i ny och modern medicinteknik. Istället använder sig 58

#7 2015

Hårda sparkrav och pressade resurser men ett fortsatt behov av att uppdatera sin utrustning kan bli en svår ekvation för många sjukvårdsorganisationer. För att kunna erbjuda sjukhus och kliniker en möjlighet att göra viktiga investeringar är det därför idag allt fler av leverantörerna inom medicinteknik som erbjuder finansieringslösningar som ett alternativ. Genom att dela upp kostnaden för investeringen på ett sätt som passar verksamheten, istället för en stor klumpsumma, är det lättare att relatera kostnaden till de besparingar som investeringen leder till. Förutom att erbjuda lösningar som underlättar för sjukvårdsorganisationen att finansiera sin utrustning är det en stor fördel att som leverantör eller återförsäljare kunna erbjuda ytterligare funktioner. Exempelvis inkluderar många finansiärer även serviceavtal, försäkring, tjänster för installation, uppgradering och underhåll och paketerar på så sätt in alla kostnaderna. I de flesta fall är den initiala kostnaden bara en bråkdel av de totala driftkostnaderna för utrustningen eller tekniken. Många finansieringsavtal täcker därför inte bara inköpspriset, utan även driftkostnader så som service, underhåll, administration och utbildning. På så sätt kan sjukvårdsorganisationen ta hänsyn till alla driftkostnader i

MEDICINTEKNIK

antörer som erbjuder e, uppgradering och underhåll sin finansiella strategi. Detta är en mycket viktig aspekt för många organisationer eftersom det ger en tydlig förståelse för alla operationella kostnader. Möjligheten att uppgradera utrustningen eller systemen under en i förväg utsatt tid kan även inkluderas i finansieringskontraktet. Med en lösning där utrustning, finansiering och service ingår kan sjukvårdsorganisationen kostnadsföra investeringen som en tjänst och inte som en investering.

Specialistfinansiärer

Specialistfinansiärer som har en bakgrund inom den specifika sektorn tenderar att ha djupare förståelse för själva utrustningen, organisationens verksamhet samt riskerna och fördelarna med en specifik investering. Med sådan expertis kan finansiären hjälpa leverantören att erbjuda den bästa lösningen för köparen. Ofta har specialistfinansiärer dessutom bra koll på den tekniska utvecklingen och kan därmed förutse och förstå riskerna med att behålla föråldrad teknik. Med denna kunskap kan finansiären ta ett säkert och välgenomtänkt beslut och med en allsidig lösning som integrerar teknik och finansiering slipper organisationen söka finansiering externt.

Det blir allt viktigare för leverantörer och återförsäljare att kunna erbjuda en bredare mångfald av sätt att finansiera sin utrustning. För att fler sjukvårdsorganisationer ska kunna genomföra viktiga investeringar i förbättrad utrustning, istället för att skjuta upp sina uppgraderingar, är det nödvändigt att erbjuda alternativ som möjliggör detta. Att kunna se kostnaden för en investering som en regelbunden inbetalning istället för ett stort utlägg kan även göra det lättare att genomföra investeringen. Genom att samarbeta med finansiärer med en bakgrund inom branschen kan man som återförsäljare ge rätt råd om hur köparen kan använda sitt kapital smartast, en viktig förutsättning för god service och bra resultat. Med fler alternativ blir det lättare för sjukhus och kliniker att följa den snabba tekniska utvecklingen och fortsätta leverera en säker och effektiv vård.

CARL AHLGREN Head of Sales Public Sector & Healthcare ­ Region North (UK & Nordics), Siemens Financial Services, Stockholm.

1. Siemens Financial Services, Locked Liquidity in Nordic Healthcare, 2014 2.Siemens Medical, MAGNETOM literature

#7 2015

59

MEDICINNOTISER

Kärlek, lycka, glädje Ett urval av recensioner: "När en känd lä­ kare och professor äntligen skriver sina memoarer kanske läsaren ser fram emot intriger och avslöjanden från yrkeslivet.

Den är boken har dock ett annor­ lunda upplägg.

Glädjen och lyckan över livet och kär­ leken löper som en röd tråd över sidorna. Ett slags triangeldrama ger spänning åt läsningen."

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala , final på Brända Tomten i Stockholm.

Dans kärlek till sin högt älskade Marie, vårbaler, studentnationer, soliga Harvarddagar, Marie Curie, Jonas Salk, Nils Bolander, skolmössor, betydelsen av kärlek och fysisk aktivitet för maximal lyckokänsla, kramens och kyssens fysiologi, ROS -avdrag, Ryt -påslag, savior -vivre -domstolar, Maud Olofsson, Hillary Clinton, det kärleksfulla, globala, ultimata OC-samhället, lyckoförmedlande präster, glädjespridande Örebromission, många andra personer, företeelser och ting; författarens ambition är att dela med sig av kärlek, lycka, i lättläst form och erbjuda några timmars sällskap under en flyg- eller tågresa.

Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Tom Saldeens bok: ”Kärlek, Lycka, Glädje” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 12 november!

FRÅGA: HUR MÅNGA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR HAR TOM SKRIVIT? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

60

#7 2015

MEDICINNOTISER

Kost mot stressmage Kostförändringar erbjuder en effektivare behandling mot stressmage än medicinering. Det visar forskare vid Örebro universitet i en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften AP & T.

Forskarna har analyserat tarm- och avföringsprover från 33 personer som lider av åkommor som stressmage eller ballongmage och jämfört resultaten med prover från 16 friska individer. Det här är första gången som man inte förlitat sig helt till avföringsprover utan också tagit prover direkt från tjocktarmens väggar (tarmslemhinnan) utan att laxera tarmen först. Bland annat har forskarna funnit två saker: dels att de bakterieuppsättningar som finns i avföring och tarmslemhinna skiljer sig mycket åt, dels att personerna med vanlig stressmage har avvikelser framför allt i avföringen och inte i tarmslemhinnan.

- Det här betyder att vi i behandlingssyfte skall satsa på att normalisera tarminnehållet med bland annat kost snarare än att medicinera bort problemet, säger Robert Brummer, professor i medicin vid Örebro universitet.

- En möjlighet är att tillsätta probiotiska bakte- Professor Robert Brummer. rier, vilka är nyttiga för oss och finns naturligt i exempelvis många mejeriprodukter, surkål, ostar, surströmming och färdiga drycker, eller att försöka byta ut delar av tarmfloran.

Balansen är viktig

En väl sammansatt tarmflora har visat sig vara en av de viktigaste komponenterna för en god hälsa. Det är i mag- och tarmsystemet som näringsupptaget sker. Det är här immunförsvaret till största delen utvecklas och mobiliserar sitt försvar för att framgångsrikt bekämpa infektioner.

- Vi har över tusen olika bakterier i tjocktarmen och man kan likna bakterieuppsättning som ett ekosystem av både lugna och mer aggressiva bakterier, men alla behövs och det är viktigt med balans mellan dem för att vi ska må bra.

Exakt hur samspelet fungerar är ett ännu till stora delar outforskat område. Den här studien har däremot bidragit till att komma en bit på vägen. Örebroforskarna har samarbetat med forskare vid Wagening University i Nederländerna och University of Helsinki, Finland.

Källa: Örebro Universitet

NYA G I L J Ö M HETER!

Bidra med träning för de med nedsatt hand- och fingermotorik!

Kommunernas rehabansvar – en ovärderlig hjälp för de terapeuter som ska bistå i rehabiliteringsinsatser.

Gloreha Lite - för hemträning.

Möjliggör tidigt insatt träning redan på sjukhuset.

Gloreha Professional - för användning på klinik och rehabcenter.

Gloreha-handsken är bra för till exempel stroke, reumatiska åkommor, traumatiska hjärnskador med flera.

KÖP, HYRA ELLER LEASA !

För priser och information – kontakta oss!

Körfältsvägen 8, 831 38 Östersund Tel: 063-18 12 00 • Mail: kjell@reacting.se

www.reacting.se

#7 2015

61

Viktigt meddelande gällande din prenumeration på Medicinsk access Det är dags för dig att förnya prenumerationen för 2016!

Obs! Detta gäller dig som har period januari t.o.m. december.

Enklast gör du det genom att betala in för 1 år 350:- inkl. moms. 2 år 530:- inkl. moms.

Ange ditt ID-nummer som står längst upp till höger i adressfältet på baksidan, då blir din prenumeration automatiskt förnyad enligt din betalning.

Vi avser att skicka ut prenumerationsfakturor i slutet av november, då tillkommer en kostnad på 16:- inkl. moms för administration, så gör gärna din betalning innan!

Om du av någon anledning inte vill fortsätta eller ändra prenumerationen ber vi dig att kontakta oss! info@tmmedia.se 0652-15110, 070-679 01 65 Medicinsk access kommer ut med 9 nummer per år, varav 2 dubbelnummer.

Tidskriftens syfte är att Ni läsare ska få ta del av det senaste inom ny forskning, samt att ha en öppen och angelägen debatt. Nyheter, medicinsk teknik samt gästledare har för oss blivit vårt signum. Målsättningen är att sätta människan i fokus inom medicin och hälsa.

Medicinsk access bokklubb har böcker som Du kan köpa till rabatterat pris.

Nyheter publiceras även på: www.medicinskaccess.se Din prenumeration övergår till en tillsvidareprenumeration, som fortlöper tills du själv väljer att avsluta den.

Vi skickar även faktura, fyll i nedan svarstalong. OBS! Ange Fakturaadress om annan. Du kan även beställa via E-post: info@tmmedia.se ange fullständig adress + telefon. Har du frågor eller ändringar gällande tidningen kan du mejla till: info@tmmedia.se eller ringa kundtjänst 0652-151 10. Fax 0652-151 90 För nya prenumeranter hänvisar vi till prenumerationstalongen till höger!

Ansvarig utgivare

Följ oss på: Tord Amré tord@medinskaccess.se Medicinsk access utges av T & M Media AB Tel. 0652-151 10 www.medicinskaccess.se

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer vecka 44.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev.

ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Läkare

Sjuksköterska

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokklubben KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig.

Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

NY!

150:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande ma­ gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

64

#7 2015

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my­ kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in­ sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

106:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

100:RIKTIGT NÄRINGS­INTAG & GOD MUN­ HYGIEN… Magnus Nylander Riktigt närings­ intag en grund­ förutsättning för bästa hälsa, ämnes­om­sätt­ ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, närings­brist med mer…

Ord. pris 150:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk­ domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen?

Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofull­ ständig uppslags­ bok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläs­ ning där några av de senaste rönen presenteras.

Ord. pris 196:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

50:­ KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Ord. pris 150:-

65:­ HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

50:­

75:­

PILLER PARADOXEN Robert Whitaker ”Pillerparadoxen är utan tvekan den mest belysande boken om psykiatrisk behandling som jag någonsin läst, och jag har läst hundratals. .”

Bruce E. Levine, Huffington Post Ord. pris 300:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

30:­

40:­

ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effek­ terna av Omega­3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfaren­ het och ger kost­ och livsstilsråd.

Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

175:­

170:­

220:­ KAOS I KVINNOHJÄRNAN Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg­ och dalba­ na? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände.

Ord. pris 230:-

LEVERANSVILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652­ 151 90 eller ringa 0652­151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Hänt i skvättet

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Outsidern: min fars kamp...

st Sömnens betydelse...

st Rössners ABC­bok

st Pillerparadoxen

st Diabetes hos barn...

st Kul med cancer

st Kaos i Kvinnohjärnan

st Vill ha barn

st Allt om Omega­3

st Kärlek, Lycka, Glädje

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt funderingar

st KOL – Våga skaff a ett bättre liv

st Om bakterier...

st Pottholzt andra funderingar

st Magens språk

st Kallet, döden kärleken

st Magnys Nylander – Riktigt näringsintag…

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #7 2015

65

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funde­ ringar.

Pottholzt andra funderingar om… …NÄRA DÖDEN UPPLEVELSER

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock­ holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala univer­ sitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pott­ holzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.

Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

66

#7 2015

Torra slemhinnor är alldeles för vanligt!

Närmare två miljoner svenskar, fler kvinnor än män, beräknas uppleva en känsla av torrhet i sina slemhinnor. Det är alldeles för många om du frågar oss.

Membrasin® innehåller SBA 24®, ett unikt extrakt av havtornsolja som innehåller flera olika fettsyror samt vitamin A i form av karotenoider. Vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

Slemhinnorna har en smörjande och fuktgivande funktion i exempelvis ögon, mun och underliv vilket har stor betydelse för livskvalitet och välbefinnande.

Med hjälp av Membrasin® ger du dig själv en möjlighet att tillföra dina slemhinnor välgörande fukt som skyddar dem från uttorkning.

Vi hoppas därför att fler ska upptäcka Membrasin® som redan idag är Sveriges mest sålda kosttillskott innehållande olja från havtornsbär*.

Finns som flytande och i kapslar.

GfK Medic Scope juni 2014

*

Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt 0515 - 77 78 79. Finns att köpa i hälsofackhandeln samt på apotek.

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

2086-073-sept-2015.M.A.nr7.

• En tablett säkerställer dagligt minimibehov hos riskgrupper (800 IE) 1, 2 • 1- 5 tabletter tas en gång om dagen • Lägst pris3

Referens: 1) www.slv.se, BAKGRUND, PRINCIPER OCH ANVÄNDNING Nordiska näringsrekommendationer 2012 – REKOMMENDATIONER OM NÄRING OCH FYSISK AKTIVITET 2) Bischoff-Ferrari HA et al, A pooled analysis of vitamin D dose requirements for fracture prevention. N Engl J Med. 2012 Jul 5;367(1): 40-9. 3) Prisjämförelsen syftar på priser hos TLV för tablettbehandling med receptbelagd vitamin D (sept 2015 www.tlv.se). Divisun® (kolekalciferol).

Receptbelagt läkemedel. Ingår i förmånen. Beredningsform: Tablett. ATC-kod: A11C C05. Indikationer: Profylax och behandling av D-vitaminbrist hos vuxna och ungdomar. Som komplement till specifik osteoporosbehandling hos patienter med risk för vitamin D-brist, tilläggsbehandling med kalcium bör då övervägas. Rekommenderad dosering: 1 tablett dagligen. Högre doser kan behövas för att uppnå önskad serumnivå av 25 (OH) D. Den dagliga dosen bör inte överskrida 5 tabletter. Innehåll: 1 tablett innehåller: kolecalciferol (vitamin D3) 800IE (motsvarande 20 mikrogram vitamin D3). Förpackningsstorlek: 90 tabletter i blister, AUP 183 kr. 250 tabletter i plastburk, AUP 429,50 kr www.tlv.se (sept 2015). Datum för översyn av produktresumé: 2014-08-19. För ytterligare information och pris se www.fass.se MEDA AB. Box 906, 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00, E-post: info@meda.se www.medasverige.se www.bristguiden.se

Flexibel dosering