Medicinsk Access 2017 #3

2017

#3

ÅRGÅNG 13

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

LDL kolesterolhypotesen för kardiovaskulär risk

Varför sjukdom?

Om gener och miljöpåverkan

Pollenextrakt med stärkande och energigivande egenskaper GÄSTLEDARE: INGER ROS

ALLA ÄLSKAR PERSONCENTRERAD VÅRD

Hjärtsviktsuppföljningsprojekt ”Mår bättre än jag gjort på flera år”

Vilket bör målet vara för blodtrycksbehandling?

Innehåll #3 2017 Redaktion: Tel. 0652­151 10 E­post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070­679 01 65 E­post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på inter­ net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefi ne Nilsson Tel: 0652­151 10, josefi ne@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: E­post: info@ tmmedia.se Tel: 0652­151 10 Tryckeri: V­Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.21, 2017 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652­9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

64 Varför sjukdom? Om gener och miljöpåverkan 5

Alla älskar personcentrerad vård

6

Forskare bakom ny metod att hitta förträngda kranskärl

14

Ny snabb, strålningsfri och icke­invasiv metod för att fri­ skriva patienter med misstänkt kranskärlsjukdom

16

Magnetkamera upptäcker fett i levern med ökad precision

38 Unikt skånskt pollenextrakt

22 Familjär hyperkolesterolemi (FH) prioriteras genom kartläggning 24 Karolinska Universitetssjukhuset har genomfört första ingreppet i hybridsal i nya sjukhusbyggnaden 26 Hjärtsviktsuppföljning i Hudiksvall 44 Nytt verktyg identifierar ursprungsceller i embryot

8 LDL kolesterol hypotesen för kardiovaskulär risk

32 Vilket bör målet för blodtrycksbehandling vara?

46 Klinisk farmakologi i storskogen 49 Ny insikt om dygnsrytmen ökar förståelsen för åldrandet 50 Ryggmärgsstimulering kan ge patienter bättre kontroll över sin smärta 52 Debatt: Kompetens och kontinuitet patienternas trygghetskrav 56 Vitalis först i Sverige med intelligent sjukhus 58 Fingerprotes ger ledtrådar till hjärnans hälsa 69 Ny mottagning ska ge cancer­ drabbade barn bättre uppföljning 70 Ny avhandling undersöker ensamhet och depression hos äldre 77

Boktävling: Gudaspis för hjärtat

80 Bokklubben Omslaget: Foto: Meta Sjödin

Medicinnotiser sid 19, 21, 35, 54, 60, och 72.

26 Hjärtsviktsuppföljning i Hudiksvall #3 2017

3

LDL kolesterol hypotesen För kardiovaskulär risk Debatten kring LDL kolesterol som kausal risk­ faktor för kardiovaskulär sjukdom, fr.a. koronar­ sjukdom, har pågått sedan några år.

Kritiker har inte velat lyssna på argument för dess negativa roll baserade på epidemiologiska studier, djurstudier, genetiska analyser eller interventionsstudier. Nu har en helt ny typ av argument kunnat framläggas.

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.

Peter M Nilsson professor, Lunds Universitet skildrar den uppmärksammade Fourierstudien som nyligen publicerades.

Hjärtsviktsuppföljning i hemsjukvård: Att vilja, men inte orka. Inte orka gå mer än några hundra meter utan att bli andfådd. Inte orka träffa sina vänner eller umgås med sina barn eller barnbarn. Vardagen ser olika ut för alla de personer i Sverige som är drabbade av hjärtsvikt.

I Hudiksvall har det startats upp ett projekt med Hjärtsviktsteam där målet är att minska återinläggningar, vårddygn, samt att öka livskvalitet och följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Läs mer…

Gästledaren: Inger Ros, Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.

Alla pratar om personcentrerad vård, men hur gör vi den verklig? Utifrån visionen: ”Vården ska samlas kring dig, du är den största kraften för ett gott liv” En ny vårdmodell kan vara nyckeln för en sjukvård med patienten i fokus.

Varför sjukdom? Om gener och miljöpåverkan. Ärftliga anlag föds vi med och de bestämmer risken för sjukdom.

Studier på enäggstvillingar visar dock att endast en av tvillingarna kan drabbas av exempelvis astma eller schizo-

Medicinsk access nr 7 2016 BO KARLSSON ordförande ILCO Tarm- uro- och stomi­ förbundet

”Tillståndet gör att allt du stoppar i dig passerar tarmen väldigt snabbt vilket leder till att en del kan behöva uppsöka toaletten 50 gånger per dag.”

4

#3 2017

freni, trots samma genuppsättning. Hur kommer det sig?

Läs mer av Ann-Marie Lidmarks förklarande artikel.

Magnus Nylander, Medicine doktor. Utöver vitaminer och andra definierade essentiella näringsämnen så innehåller växtvärlden en fantastisk mångfald av fytokemikalier. De senaste decenniernas publicerade studier visar att flera kategorier av sådana ämnen från ”naturens skafferi”, har olika stärkande och hälsobefrämjande effekter. Läs om pollenextrakt med stärkande och energivande egenskaper…

Gunnar Nyberg Docent, leg. läkare. Vilket bör målet för blodtrycksbehandling vara? Stroke är den mest fruktade och oönskade komplikationen, och att även de i övrigt friska äldre än 80–85 år med systoliskt tryck över 170 bör behandlas.

Mer i detta nummer: Berättelsen om klinisk farmakologi i storskogen. Personer med diabetes stora vinnare när hjärt-kärlsjukdomar minskar. Kvinnors livskvalitet påverkas negativt av p-piller. Ryggmärgsstimulering kan ge patienter bättre kontroll över sin smärta. Karolinska Universitetssjukhuset har genomfört första ingreppet i hybridsal i den nya byggnaden. Samt mycket mer…

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Gudaspis för hjärtat” Att tänka på: ”Låt icke tidens hand, strö aska över minnen. Och bryta vänskapsband, som knöts av unga sinnen”.

Allt gott!

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 8/9 2016 CALLE WALLER Vårdpolitisk tales­ man, prostatacancer­ förbundet

”Överallt där behandlingsresultaten mäts, förbättras kvaliteten dramatiskt.” Michael E Porter, professor vid Harvard­universitet i Cambridge, USA.

Medicinsk access nr 2 2017 BO KARLSSON ordförande ILCO Tarm- uro- och stomi­ förbundet

”Nya behandlingsriktlinjer innebär att personer som får diagnosen spridd tarmcancer i fortsättningen i ett tidigare skede kommer få genomföra ett så kallat RAS-test.”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 366 kronor inkl. moms. Två år kostar 546 kr inkl. moms.

En ettårig utlands­ prenumeration kostar 600 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumera­ tion” samt ange fullständig post­ adress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tid­ ningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan läg­ ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar­ tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

Alla älskar personcentrerad vård – men hur många har sett den?

Alla pratar om personcentrerad vård men hur gör vi den verklig? Utifrån visionen: ”Vården ska samlas kring dig, du är den största kraften för ett gott liv”, har Riksförbundet HjärtLung gjort ett handslag med läkare, sjuksköterskor och be­ teendevetare som resulterat i en ny vårdmodell för kranskärlssjukdom samt en patientutbild­ ning som utgår från patienten som en medska­ pare i sjukvården. Det handslaget tror vi är en nyckel för en sjukvård med patienten i fokus.

Huvudbudskapet i den nya vårdmodellen vilar på kunskapen hos vårdprofessionerna att preventionen börjar redan vid diagnosen. Patienter och närstående behöver bättre kunskap om hjärtsjukdomen och hur de kan förändra sina vanor och professionen behöver bli bättre på att förmedla kunskapen och stödja patienterna på ett mer effektivt sätt. Modellens huvudbudskap formuleras i den gemensamt framtagna Hjärtguiden som nu införs vid sjukhus runt om i Sverige.

Vad gjorde vi mer?

I februari i år gick Riksförbundet HjärtLungs tvååriga kampanj Ljuset på våra dolda folksjukdomar hjärtsvikt, förmaksflimmer och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, i mål med en rapport som överlämnades till sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Under kampanjen har vi drivit frågan om personcentrerad vård, att vården ska vara individuellt anpassad och utformad utifrån personens specifika behov. Det kännetecknande för en personcentrerad vård är att makten delas mellan patient och personal i en behandlingsallians som tar fasta på patientens resurser och egen kraft. Det här tror vi är avgörande för människor med en kronisk sjukdom.

Att leva med en kronisk sjukdom innebär att vi under stora delar av tiden lever ensamma med vår sjukdom. För att den tiden ska bli bra måste vården stötta och erbjuda redskap till egenvård.

Utifrån vår erfarenhet och sjukvårdens kunskap vet vi att patientutbildning i kombination med stöd till egenvård minskar sjukhusvistelser och försämringstillfällen för hjärtsvikts- och KOL-patienter. Vi vet att kunskap och rätt verktyg ger den största kraften till ett gott liv med en kronisk sjukdom.

Så vad gjorde vi?

Utifrån kvalitetsregistret Swedehearts statistik som visar att alltför få svenska hjärtinfarktpatienter lyckas med att ändra sina vanor, har Riksförbundet HjärtLung nu tillsammans med Kardiologföreningens arbetsgrupp för levnadsvanor och arbetsgruppen för SPICI-studien tagit fram en ny vårdmodell för prevention och rehabilitering vid kranskärlssjukdom.

Utifrån kunskapen att patientutbildning i kombination med stöd till egenvård minskar sjukhusvistelser och försämringstillfällen och sjukhusvistelser för människor med hjärtsvikt och KOL har Riksförbundet HjärtLung i nära samarbete med vården och med stöd av Socialstyrelsen, tagit fram en patientutbildning med fokus på livsstil och livskvalitet. ”Vården ska samlas kring dig, du är den största kraften för ett gott liv” Syftet är att ge vården möjlighet att erbjuda likvärdig utbildning till patienter över hela landet, och att ge hjärt- och lungsjuka den kunskap och motivation som behövs för att leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Utbildningen hjälper deltagarna att omsätta kunskap till handling genom att fokusera på det man kan göra själv, att bygga på det friska för att må så bra som möjligt.

Med utbildningarna och den nya vårdmodellen tar vi fram konkreta modeller och verktyg för vägledning som stärker patienters kunskap, kompetens och möjligheter att aktivt delta i sin vård och behandling.

Utifrån visionen att ”Vården ska samlas kring dig, du är den största kraften för ett gott liv” arbetar vi vidare mot en personcentrerad vård. På riktigt.

INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Fakta: Mer om Aktiv med KOL, Aktiv med Hjärtsvikt – www.hjart­lung.se/projekt/nationella­hjartlungskolan/ Mer om Hjärtguiden – ny vårdmodell för prevention efter kranskärlssjukdom – http://www.hjart­lung.se/hjartguiden/

#3 2017

5

Forskare bakom ny metod att hitta förträngda kranskärl Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna och orsakas av förträngningar i hjärtats blodkärl. Det kan ofta vara svårt att avgöra på vanlig kärlröntgen vilka kärl som är förträngda och ska behandlas. En stor skandinavisk studie ledd av Matthias Göt­ berg, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus visar att en tunn tryckledare enkelt kan avgöra vilka kärl som ska behandlas.

Matthias Götberg presenterade resultaten vid den amerikanska hjärtkongressen ACC med samtidig publikation i den prestigefyllda tidskriften New England Journal of Medicine.

– Undersökningen är väldigt enkel och snabb vilket gör att den kan användas på alla patienter. Tidigare metod var omständlig där man var tvungen att ge ett läkemedel som gav andnöd och var obehagligt för patienten, säger Matthias Götberg.

Världsunik studie

Studien på över 2000 patienter är resultatet av ett samarbete mellan ett 10-tal hjärtkliniker i landet, ett sjukhus i Danmark samt ett sjukhus på

Island och är världsunik genom att den använder våra svenska kvalitetsregister för uppföljning av patienterna. Nästan inget annat land har den möjligheten.

Professor Ole Fröbert på Örebros Universitetssjukhus, som är ordförande för studien, har varit med och utvecklat konceptet som kallas registerbaserade kliniska studier. Metoden gör att svenska forskare snabbt och till en låg kostnad kan besvara viktiga kliniska frågeställningar.

På samma sätt som det är viktigt att inte missa ett förträngt blodkärl, så är det viktigt att inte ballongvidga ett kärl som inte behöver behandlas eftersom det kan leda till senare

besvär och är kostsamt. Den nya metoden gör det enkelt att avgöra vilka kärl som behöver behandlas.

Studien finansierades av Philips Volcano och genomfördes med praktiskt stöd av Uppsala Clinical Research Centre (UCR) som även hade det legala ansvaret för studien.

Matthias Götberg, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus

Källa: Skånes Universitets­ sjukhus och Lunds Universitet

De senaste lo kala och internati onella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

6

#3 2017

ICKE-VALVULÄRT FÖRMAKSFLIMMER

En NOAK med evidens för multisjuka Xareltos strokeförebyggande effekt och säkerhetsprofil är testad i en population där 9 av 10 patienter hade ett CHADS2-score mellan 3 och 6.1 Xarelto är den NOAK som i en fas III-studie har studerats hos patienter med högst medel-CHADS2-score.a

Xarelto 15 / 20 mg – strokeprevention med en tablett om dagen2

a. Medel-CHADS2-score i respektive fas III-studie där NOAK jämförts med warfarin: ROCKET AF2: 3,5; ARISTOTLE3: 2,1; RE-LY4: 2,1; ENGAGE AF5: 2,8.

L.SE.MKT.02.2017.2617

Februari 2017

Referenser: 1. Patel M.R., Mahaffey K.W., Garg J. et al. Rivaroxaban versus warfarin in non-valvular atrial fibrillation. N Engl J Med. 2011;365(10):883–91. 2. Xarelto produktresumé, uppdaterad 09/2016.

3. Eliquis produktresume, uppdaterad 03/2016. 4. Pradaxa produktresume, uppdaterad 01/2016.

5. Lixiana produktresume, uppdaterad 08/2016.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01). Tabletter 15 mg, 20 mg.

Indikationer: 15 mg och 20 mg: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F). Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna (F). Dosering: Förebyggande av stroke och systemisk embolism: rekommenderad dos är 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. Behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT eller LE är 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gång dagligen för fortsatt behandling och förebyggande av återkommande DVT och LE. Särskilda patientpopulationer: För patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion gäller följande doseringsrekommendationer: Vid förebyggande av stroke och systemisk embolism hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Vid behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: patienterna ska behandlas med 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna.

Därefter är den rekommenderade dosen 20 mg en gång dagligen. En sänkning av dosen från 20 mg en gång dagligen till 15 mg en gång dagligen bör övervägas om patientens risk för blödning bedöms överstiga risken för återkommande DVT och LE. Patienter med förmaksflimmer som genomgår konvertering: Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större

blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyliga ulcerationer i magtarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatranetexilat, apixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. Förpackningar och förmån: 15 mg: 28 tabl. (F), 42 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). 20 mg: 28 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén januari 2017. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna.

Tel. 08-580 223 00. Före förskrivning vänligen läs produktresumé på www.fass.se. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket.

© Can Stock Photo Inc. / woodoo

LDL kolesterol hypotesen för kardiovaskulär risk stärkt genom resultat från FOURIER studien

Sedan länge har debatten pågått om riskfaktorer bakom kardiovaskulär sjukdom och i vad mån olika interventioner mot dessa kan nedbringa sjukdomsrisk. Det har i stort sett rått konsensus om värdet av blodtryckskontroll, rökstopp samt reglering av diabetes, men åsikterna har gått isär avseende vilken roll som blodfettsrubbning, fr.a. ökningen av LDL kolesterolet (LDL-K), spelar. Trots ett flertal indicier baserat på epidemiologi, djurstudier, genetik och behandlingsstudier1-3 så har kritikerna hårdnackat hållit kvar vid sin ståndpunkt om att LDL-K inte är kausalt relaterat och därför inte bör sänkas.4 Inte ens övertygande bevis om nyttan av att sänka LDL-K värden via läkemedelsterapi (statiner, resiner, kolesterolupptagshämmare) eller kirurgisk intervention (tunntarmskirurgi) för prevention av kardiovaskulär sjukdom har tagits emot positivt.

Istället har arguments höjts om nyttan av kolesterol för människans biologi (cellmembran, prekursor till vissa hormon) samt att den observationella epidemiologin av äldre modell t.ex. kunnat peka på att äldre personer kring 80 år har längre överlevnad vid högre jämfört med individer med lägre kolesterolvärden.

© Can Stock Photo Inc. / Eraxion

Debatten kring LDL kolesterol som kausal riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom, fr.a. koronarsjukdom, har pågått sedan några år.

Kritiker har inte velat lyssna på argument för dess negativa roll baserade på epidemiolo­ giska studier, djurstudier, genetiska analyser eller interventionsstudier. Nu har en helt ny typ av argument kunnat framläggas då man med riktad terapi (monoklonala antikroppar) påver­ kat lipidomsättningen med kraftfull minskning (60%) av LDL kolesterol till följd. Resultatet har blivit en minskning av en samlad kardiovas­ kulär utfallsvariabel i den nyligen publicerade FOURIER studien, vilken här skildras.

Det är ingen tvekan om att kolesterol behövs för kroppens funktioner, men för höga nivåer av det ”farliga” LDL-K har satts i samband med sjukdomsrisk, inte minst inom vissa familjer med familjär hyperkolesterolemi (en individ av kanske 300-400 i Sverige). När det gäller längre överlevnad hos äldre med höga uppmätta kolesterolvärden är detta ett klassiskt exempel på s.k. ”healthy selection bias” eftersom många hunnit avlida före hög ålder och dessutom tärande sjukdomar sekundärt kan orsaka låga kolesterolvärden.

Under de senaste åren har äldre evidens kompletterats med data som gör att LDL-K bör kunna fastslås vara en väsentlig, kanske den väsentligaste, orsaken till aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom. I en serie studier av olika genetiska variationer som påverkar plasmanivån av LDLK har sambanden med kardiovaskulär sjukdom påvisats (mendelska randomiseringsstudier).5-9 Individer med genetiskt programmerat höga eller låga LDL-K nivåer sedan födseln har visats ha motsvarande höga eller låga risker för kardiovaskulär sjukdom under livet – en övertygande form av bevis eftersom dessa genetiska mekanismer inte påverkas av t.ex. livsstil i vuxen ålder.5-9 Risken är dessutom direkt associerad till grad av LDL-K reduktion. #3 2017

9

© Can Stock Photo / Kateryna_Kon

Ny klass av lipidsänkande läkemedel

420 mg/en gång i månaden) eller placebo.11 Patientgruppen hade en medelålder av 63 år (spridning 40-85 år) samt en omfattande pågående sekundärpreventiv behandling inkluderande högdos-statin (hos merparten) och ezetimib (5%). Primär effektvariabel utgjordes av en kompositvariabel av KVS omfattande kardiovaskulär död, myokardinfarkt, stroke, sjukhusvårdad ostabil angina samt revaskularisering. En sekundär effektvariabel omfattande kardiovaskulär död, myokardinfarkt samt stroke.

Värdet av statinstudier för bevis gällande LDL-K:s kausala roll för kardiovaskulär sjukdom (KVS) har ifrågasatts, eftersom statiner kan ha andra (pleiotropa) effekter av betydelse.3 Sådana effekter kännetecknar emellertid inte en ny klass av lipidsänkande läkemedel som kallas PCSK9-hämmare där en monoklonal antikropp binder till proprotein convertas subtilisin - kexin typ 9 (PCSK9) och sänker LDL-kolesterol med ca 60%.10 Dessa läkemedel har genomgått eller genomgår f.n. klinisk testning i två stora studier, Studien var planerad att hålla på i 4 år, men varav den första (FOURIER) nyligen eftersom antalet inträff ade kardiovaskulära publicerats,11 se nedan. Alla gängse händelser var 50% högre än förväntat så kriterier för kausalitet torde därmed avbröts studien vara uppfyllda för risksambandet LDL-K och kardiovaskulär sjukdom när resultaten De hierarkiskt uppbyggda förbestämda statistiska anagranskas och man betänker hur specifik denna antilyserna innebar att man först analyserade primär effektkroppsbehandling är – som en målstyrd robot rakt mot variabel, därefter sekundär effektvariabel och slutligen den sjukdomsframkallande lipidrubbningsmekanismen! effekt på enskilda diagnoskategorier om tidigare analys utföll signifikant. Studien var planerad att hålla på i 4 år, Resultat av FOURIER studien men eftersom antalet inträffade kardiovaskulära händelI denna mycket stora internationella lipidinterventionsser var 50% högre än förväntat så avbröts studien efter studie rekryterades patienter med tidigare kardiovaskulär mediantid 26 månader (interkvartilbredd 22-30 månamanifestation vid 1242 studiecentra i 49 länder (med der), d.v.s. en relativt kort studie. LDL-K gick ned med i dominans i Europa). Sammanlagt randomiserades 27 564 genomsnitt 59% till ett medianvärde på 0.78 mmol/l i den patienter med hög kardiovaskulär risk och LDL kolesteaktiva behandlingsgruppen. rol >1.8 mmol/L till behandling antingen med PCSK-9 Hela 87% av patienterna gick under 1.8 mmol/L, 67% hämmaren evolocumab (140 mg/varannan vecka, eller under 1.0 mmol/L och 42% under 0.65 mmol/l.

10

#3 2017

Huvudeffekten på primär endpoint var en relativ riskreduktion på 15% (hazardratio (HR) 0.85; 95% konfidensintervall: 0.79-0.92; p<0.001) samt på sekundär endpoint 20% (HR 0.80; 95%KI: 0.73-0.88; p<0.001), trots den mycket tunga bakgrundsbehandling, dvs. en 15% respektive 20% relativ risk-reduktion. Ingen signifikant effekt sågs på kardiovaskulär mortalitet eller total mortalitet (total död 3.2% i den aktivt behandlade mot 3.1% i placebogruppen, HR 1.04 (0.91–1.19; p= 0.54). Effekten av aktiv behandling steg under uppföljningstiden vilket talar för inverkan på mekanismer som det tar tid att påverka, typ plack-stabilitet och plack-progress/regress. Den aktiva behandlingen var relativt biverkningsfri och endast signifikant skild från placebo avseende hudreaktioner efter injektion. Ingen skillnad förelåg avseende avbrott av studien p.g.a. biverkningar mellan behandlingsarmarna och inte heller neurokognitivt baserat på en omfattande genomgång med kognitiva tester i en substudie (EBBINGHAUS studien, presentation ACC 2017).

Riskreduktionen ökade kontinuerligt under observationstiden, och om detta håller även för längre observationstider är potentialen även för förstärkt absolut riskreduktion betydande. (inte bara statiner) kan tänkas spela roll. Under 2018 kommer en närbesläktad stor interventionsstudie (ODYSSEY) med en PCSK9-hämmare (alirocumab) mot placebo, och då får vi ytterligare data för att belysa olika former av kliniska utfall, liksom säkerheten. Man kommer att göra en meta-analys då data från båda studierna sammantaget analyseras.

Vi väntar fortfarande på subgruppsanalyser av t.ex. diabetes-patienterna (37%) vilket lär presenteras senare i år på ESC kongressen. Är denna subgrupp särskilt skyddad av behandlingen? Så var fallet i IMPROVE-IT studien 201512 då statin + ezetimib var överlägset enbart statin. Eftersom diabetespatienter kännetecknas av en hög till mycket hög kardiovaskulär risk i många fall så blir det av särskilt stort intresse att ta del av utfallet just i denna stora subgrupp i FOURIER studien.

Gällande riktlinjer och praktiska konsekvenser av FOURIER

Patientgruppen hade en medelålder av 63 år (spridning 40-85 år) samt en omfattande pågående sekundär­preventiv behandling inkluderande högdosstatin (hos merparten) och ezetimib (5%). Primär effektvariabel utgjordes av en kompositvariabel av KVS omfattande kardiovaskulär död, myokardinfarkt, stroke, sjukhus­vårdad ostabil angina samt revaskularisering. En sekundär effektvariabel omfattande kardiovaskulär död, myokardinfarkt samt stroke.

Sammanfattningsvis kan sägas att FOURIER11 var en väl genomförd och viktig studie, först i sin läkemedelsklass. Den använda PCSK-9 hämmaren (evolocumab) var väl tolererbar, med en gradvis insättande effekt på KVS. Det förelåg signifikanta effekter på både primär och sekundär endpoint men inte på mortalitet. Den absoluta riskreduktionen kan synas liten (1.5%), men studien hade kort duration (2.2 år). Riskreduktionen ökade kontinuerligt under observationstiden, och om detta håller även för längre observationstider är potentialen även för förstärkt absolut riskreduktion betydande. Studien visar också att reduktion av LDL-K under gängse målvärden ger ytterligare riskreduktion och även mycket låga värden var inte associerade med ökad frekvens av biverkningar. Mortaliteten var inte minskad, men väl 4% (icke-signifikant) ökad, vilket lett till kommentarer från kritiker. Detta kan vara ett sannolikt slumpfynd under en relativt kort studie (2.2 år) och där den omfattande bakgrundsbehandlingen

Det första läkemedlet för hämning av PCSK9 registrerades i Sverige 2016 (evolocumab; Repatha) och nyligen har ytterligare ett medel registrerats (alirocumab; Praluent).

Framförallt tre omständigheter har gjort att användningen av dessa läkemedel har begränsats, utöver vad som anges i godkända indikationer: (1) preparaten är dyra med en årskostnad på omkring 48 000-50 000 kronor, (2) det saknades kontrollerade studier som visade effekt på sjukdom eller död, och (3) dessutom har biverkningsmönstret vid långtidsbehandling varit dåligt dokumenterat. Nya terapier (NT)-rådet rekommenderar genom ett ordnat införande att medlen används på följande indikationer: • Patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi •P atienter under sekundärprevention efter hjärtinfarkt som trots maximal tolererbar behandling med statin har kvarstående LDL-kolesterol ≥ 4.0 mmol/L. • Patienter aktuella för eller med pågående LDL-aferes TLV har ytterligare begränsat användningen inom ramen för högkostnadsskyddet, genom att endast inkludera de två första indikationerna, och endast under 2017.

Därefter sker en ny förhandling.

I en konsensusrapport har European Atherosclerosis Society/European Society of Cardiology (EAS/ESC) rekommenderat användning av PCSK9 hämmare på liknande indikationer, med tillägg av patienter med heterozygot familjär hyperkolesterolemi som inte svarat på annan maximal behandling.13 Priset för denna behandling är högt, och detta är förvisso inget läkemedel för primärvårdens läkare utan förbehållet vissa specialister med lipidinriktning. NNT för sekundär endpoint var 74 på 2 år. Baserat på prisuppgift i FASS för evolocumab är kostnaden för behandling under ett års behandling 48 758 kr, och detta motsvarar 7.2 miljoner på 2 år för att förebygga en händelse hos dessa redan #3 2017

11

When the facts change, I change my mind.

What do you do, sir? mycket tungt behandlade högrisk-patienter. Det mest gynnsamma NNT och bäst kostnadseffektivitet erhålls om behandlingen fokuseras till patienter med mycket hög risk där annan behandling inte nått målet. Hälsoekonomiska analyser är att nödvändiga. Priset kan också med tiden tänkas minskas vid patentutgång då dessa s.k. biologiska läkemedel kan bli generika (biosimilarer).

Bör resultaten av FOURIER och EBBINGHAUS studierna innebära en förändring i nuvarande rekommendationer? Resultaten ger ett första svar på två av frågetecknen kring PCSK9 hämning. Man har visat effekt på KVS och en gynnsam biverkningsprofil. Mot bakgrund av den höga kostnaden och att detta endast är en första studie, med inklusion endast av en specificerad patientgrupp, finns fortfarande anledning till återhållsamhet och ytterligare kostnads-nytta analys, vilket framhållits i Läkartidningen nyligen.14 En vidgning av högkostnadsskyddet till patienter med heterozygot familjär hyperkolesterolemi,15 som trots adekvat och maximal annan behandling har kvarstående kraftigt förhöjda nivåer av LDL-kolesterol, borde ligga närmast. Detta skulle ligga väl i linje med den vidare rekommendation som ges av NT-rådet och av EAS/ESC.13 Vidare bör högriskgrupper identifieras där behandling kan förväntas bli kostnadseffektiv.

Sammanfattning

Genom tillkomst av nya viktiga data från FOURIER studien har fr.a. LDL-K hypotesen stärkts på ett övertygande sätt när en 59% reduktion av LDL-K ledde till färre kardiovaskulära händelser. Man kan fortsatt diskutera om denna effekt var stor eller liten, om priset på behandlingen, om avsaknad av reduktion av mortalitet, etc. Det viktigaste just nu är dock, enligt mitt förmenande, att man nu fått ett slutligt bevis för riktigheten i LDL-K hypotesen för kardiovaskulär risk. Det vore intellektuellt hederligt om kritikerna av denna hypotes kunde samla sig för ett bokslut av sin argumentering och ge detta offentlighet, inte minst för att deras påverkan, bl.a. i medier,16,17 har lett till att patienter avbrutit t.ex. pågående statinbehandling. Detta har dokumenterats, bl.a. i Danmark, och stämmer till etisk eftertanke.

Det finns ett citat som (rätt eller fel) har tillskrivits ekonomen JM Keynes: ”When the facts change, I change my mind. What do you do, sir?”. Man undrar vad våra kända LDL-K hypotes kritiker har att anföra nu efter dessa nya data?

PETER M NILSSON Professor/överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper, samt Verksamhetsområde Internmedicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Jävsdeklaration: Peter M Nilsson har deltagit i arvoderade utbildningsaktiviteter i regi av läkemedelsföretag verksamma inom kardiovaskulär medicin samt i kliniska prövningar. Han har även deltagit med expertsynpunkter i referensgrupper för Pfizer, MSD och Sanofi (lipidsänkare) samt Ast­ raZeneca/Bristol­Myers Squibb, BoehringerIngelheim, MSD, Novo Nordisk, Lilly och Novartis (antidiabetesläkemedel). Dessutom har han anlitats av Läkemedelsverket, SBU och TLV för expertuppdrag.

Referenser: 1. Cholesterol Treatment Trialists C, Kearney PM, Blackwell L, Collins R, et al. Efficacy of cholesterol­lowering therapy in 18,686 people with diabetes in 14 randomised trials of statins: a meta­analysis. Lancet. 2008; 371(9607):117­25.

2. Taylor F, Huff man MD, Macedo AF, et al. Statins for the primary prevention of cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev. 2013; (1):CD004816.

3. Collins R, Reith C, Emberson J, et al. Interpretation of the evidence for the efficacy and safety of statin therapy. Lancet. 2016; 388(10059):2532­61.

4. Ravnskov U, Hammarskjöld B, Sundberg R, Scherstén T. Kolesterolhypotesen måste vara fel. Läkartidningen. 2016;113:D6L7.

5. Kathiresan S, Melander O, Anevski D, et al. Polymorphisms associated with cholesterol and risk of cardiovascular events. N Engl J Med. 2008; 358(12):1240­9.

6. Boren J, Williams KJ. The central role of arterial retention of cholesterol­rich apolipoprotein­B­containing lipoproteins in the pathoge­ nesis of atherosclerosis: a triumph of simplicity. Curr Opin Lipidol. 2016; 27(5):473­83.

7. Ference BA, Majeed F, Penumetcha R, et al. Effect of naturally random allocation to lower low­density lipoprotein cholesterol on the risk of coronary heart disease mediated by polymorphisms in NPC1L1, HMGCR, or both: a 2 x 2 factorial Mendelian randomization study. J Am Coll Cardiol. 2015; 65(15):1552­61.

8. Ference BA, Robinson JG, Brook RD, et al. Variation in PCSK9 and HMGCR and Risk of Cardiovascular Disease and Diabetes. N Engl J Med. 2016;375(22):2144­53.

9. Holmes MV, Asselbergs FW, Palmer TM, et al. Mendelian randomization of blood lipids for coronary heart disease. Eur Heart J. 2015;36(9):539­50.

10. Olsson AG. PCSK9­hämning – en ny era i kolesterolbehandlingen. Läkartidningen. 2015;112:DAAF. 11. Sabatine MS, Giugliano RP, Keech AC, et al, for the FOURIER Steering Committee and Investigators. Evolocumab and Clinical Outcomes in Patients with Cardiovascular Disease, N Engl J Med, March 17, 2017DOI: 10.1056/NEJMoa1615664.

12. Cannon CP, Blazing MA, Giugliano RP, et al; IMPROVE­IT Investigators. Ezetimibe Added to Statin Therapy after Acute Coronary Syn­ dromes. N Engl J Med. 2015; 372(25):2387­97.

13. Landmesser U, John Chapman M, Farnier M, et al. European Society of Cardiology/European Atherosclerosis Society Task Force consensus statement on proprotein convertase subtilisin/kexin type 9 inhibitors: practical guidance for use in patients at very high cardiovascular risk. Eur Heart J. 2016; Oct 27. pii: ehw480. [Epub ahead of print].

14. Nordestgaard BG, Chapman MJ, Humphries SE, et al. Familial hypercholesterolaemia is underdiagnosed and undertreated in the general population: guidance for clinicians to prevent coronary heart disease: consensus statement of the European Atherosclerosis Society. Eur Heart J. 2013; 34(45):3478­90.

15. Nilsson PM, Wiklund O. PCSK9­hämmare minskar LDL­kolesterol med 60 procent FOURIER­studien ger stöd för monoklonala antikrop­ pars plats i kardiovaskulär prevention – men hälsoekonomiska studier krävs. Läkartidningen. 2017;114:ELPY. 16. Nielsen SF, Nordestgaard BG. Negative statin­related news stories decrease statin persistence and increase myocardial infarction and cardiovascular mortality: a nationwide prospective cohort study. Eur Heart J. 2016; 37:908­16.

17. Bezin J, Francis F, Nguyen NV, et al. Impact of a public media event on the use of statins in the French population. Arch Cardiovasc Dis. 2017; 110(2):91­98.

12

#3 2017

Ytterligare LDL-sänkning för patienter med mycket hög kardiovaskulär risk 1

Praluent 75 mg

~50 % ytterligare LDL-sänkning

Praluent 150 mg

~60 % ytterligare LDL-sänkning

Nu ingår Praluent (alirokumab) i läkemedelsförmånen med begränsning*2 Behandling med Praluent kan ge ~50-60 % LDL-sänkning som tillägg till statinbehandling. Med en subkutan injektion Praluent 75 mg varannan vecka nådde 75 % av patienterna med mycket hög kardiovaskulär risk sina målvärden. De vanligaste biverkningarna var reaktioner vid injektionsstället, övre luftvägsinfektion och klåda.1

Referenser: 1. Praluent produktresumé. 2. TLV 2017-02-01.

SASE.ALI.17.03.0128 MARS 2017

Praluent® (alirokumab), Rx, (F) C10AX14, förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär samt icke-familjär) eller blandad dyslipidemi, som tillägg till diet: i kombination med en statin, eller statin i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som ej når målvärdet för LDL-kolesterol med högsta tolererade statindos eller, ensamt eller i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som är statinintoleranta, eller när statinbehandling är kontraindicerad. Varningar och försiktighet: Praluent ska användas med försiktighet till patienter med gravt nedsatt njur- och leverfunktion. Effekten av Praluent på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. För ytterligare information: se www.fass.se. Kontaktuppgifter: Praluent tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com, 08-634 50 00. Datum för senaste översyn av produktresumé: november 2016.

Läs mer på praluent.se

* Praluent ingår i läkemedelsförmånen med begränsning: Subventioneras endast som tilläggsbehandling för

patienter i sekundärprevention efter hjärtinfarkt som trots maximal tolererbar behandling med statin och ezetimib har kvarstående LDL-kolesterol på 4,0 mmol/l eller högre. Villkor: Praluent ingår i läkemedelsförmånen till och med den 31 december 2017. 2

t

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Sanofi. Besök: Lindhagensgatan 120, 112 51 Stockholm. Box 30052, 104 25 Stockholm. Tel 08-634 50 00. Fax: 08-634 50 01 www.sanofi.se

Allt turbulent vätskeflöde orsakar ljud – den aktuella metoden bygger på analys av det turbulenta ljud från blodflödet som orsakas av partiell obstruktion (stenos) i kransartärerna.

Ny snabb, strålningsfri och icke-invasiv metod för att friskriva patienter med misstänkt kranskärlsjukdom Nuvarande former för diagnostik av kranskärls­ sjukdom omfattar stresstester, bilddiagnostik och koronarangiografi med åtföljande risker för patienter och höga kostnader. Med en ny­ utvecklad metod som utnyttjar en ultrakänslig sensor för ljudupptagning av tidigare icke-­ detekter­bara hjärtljud kombinerat med avan­ cerad elektronik och algoritmer kan kranskärls­ sjukdom uteslutas med hög säkerhet. Tanken är att ytterligare undersökningar på patienter med symptom men som inte har kranskärls­ sjukdom därmed kan undvikas. Att metoden är snabb, strålningsfri, icke-invasiv och kan ut­föras i vanlig klinisk miljö gör inte saken sämre.

Resultat av invasiv diagnostik

Hos många patienter med misstänkt kranskärlssjukdom som undersöks med invasiva diagnostikmetoder hittar man ingen kranskärlssjukdom. Enligt Swedeheart’s årsrapport från 20151 är andelen män som undersöks med 14

#3 2017

angiografi men som inte har kranskärlssjukdom 12 - 28% beroende på ålder. Hos kvinnor under 70 år visade inte mindre än ca 50 % av alla angiografiundersökningarna på frånvaro av sjukdom. Liknande resultat har även rapporterats i Tyskland.2 Att kunna identifiera patienter som inte behöver utsättas för invasiva diagnosundersökningar skulle alltså var välkommet.

En ny metod för att utesluta kranskärlssjukdom

Den nya metoden, CADScor®System, är utvecklad av Svensk/Danska medicintekniska företaget Acarix och har initialt testats av de danska läkarna Morten Böttcher, MD PhD FESC (ansvarig forskare) och Simon Winther, MD PhD vid Institutionen för kardiologi, Århus Universitetssjukhus. Samma forskargrupp presenterade nyligen resultaten från en studie med 1,675 inkluderade patienter.3 Prevalensen, dvs. andelen av patientpopulationen som verkligen uppvisade kranskärlssjukdom, var 10 procent. Studien visade att metoden utesluter kranskärlssjukdom med nästan 97 procent negativt prediktivt värde (NPV; se faktaruta).

I en tidigare genomförd studie med 28 procents prevalens för kranskärlssjukdom befanns NPV vara 93 procent.4 Forskarna kommenterar: "Trots tillgång till förbättrade algoritmer för riskstratifiering är användningen av etablerade undersökningar såsom nukleär stress test eller CT fortsatt omfattande. Vi testade därför den diagnostiska noggrannheten hos CADScor®System för uteslutande av CAD för att se om det kunde användas för att minska efterfrågan på mer avancerade diagnostiska metoder. Vi har dragit slutsatsen att, med sin förmåga att utesluta CAD med 97 procent negativt prediktivt värde kan detta avancerade, lättanvända, stetoskopliknande instrument användas som en initial test."

Ytterligare kliniska studier pågår i Tyskland och företaget förbereder för lansering i Tyskland som första land.

CADScor®System – en metod och instrument för att utesluta förekomst av kranskärlssjukdom

Teknologin bakom metoden

CADScor®System bygger på banbrytande forskning inom ljuddetektion och signalprocess. Hjärtats kontraktion och turbulent blodflöde ger upphov till ljud som uppträder i lägre frekvenser medan turbulenta ljud från blodflödet orsakad av partiell obstruktion (stenos) i kransartärerna orsakar ljud av högre frekvens. Detekteringen av dessa blåsljud kräver apparatur med hög känslighet eftersom energin hos blåsljud är mycket svag. Dessutom är det kritiskt att detektorns placering på huden över hjärtat är sådant att den inspelade signalen optimeras och att externt brus undviks.

CADScor®System är uppbyggt som ett allt-i-ett-system omfattande inspelning av blåsljuden, bearbetning av signalen och presentation av s.k. patientspecifika CADscore, på enhetens skärm.

Systemet innehåller också nödvändig elektronik för att instruera personal och vägleda patienten genom mätperioderna direkt på skärmen samt omfattar en dockningsstation för daglig test och kalibrering av sensorn. Systemet är integrerat med en självhäftande platta som låser CADScor®-sensorn i en fixerad position ovanför hjärtat under mätning.

Programvaran i Acarix CADScor®System säkerställer att inspelningen görs under kontrollerade förhållanden vid varje mätning.

Fakta För att uppnå hög säkerhet när det gäller att friskriva patienter för kranskärlssjukdom, behöver metoden ha hög känslighet för identifiering av de patienter som behöver remitteras till ytterligare undersökningar.

Det negativa prediktiva värdet anger hur säker man kan vara på att en patient som testats negativt inte lider av kranskärlssjukdom. Ett NPV på 97% är en hög nivå som förekommer hos många sjukhusbaserade metoder.

Så här går undersökningen till

1. Sensorn med självhäftande engångsplatta ansluts till IC4-L 2. Förinspelning 1 min 3. Andningspaus i 4 x 8 sek.

4. Automatisk beräkning av resultat på mindre än 2 min 5. Undersökningen tar mindre 10 min 6. Ett CAD-resultat på mindre än eller lika med 20 utesluter CAD med 97 procent NPV (10 procents prevalens) Sverigepremiär på Kardiologiska Vårmötet i Malmö 26 ­ 28 april

CADScor®System kommer att visas upp i Sverige för första gången på Kardiologiska Vårmötet i Malmö, 26-28 april.

MARIANNE NØRSKOV Clinical Program Manager, Acarix A/S

Referenser 1. SWEDEHEART Annual report 2015, Issued in 2016: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/arsrapport­2015 2. German Heart Report 2016 3. Winther, Simon et al. “Risk Stratification of Patients Suspected of Coronary Artery Disease Using an Acoustic Detection Algorithm” ACC 2017 Poster Session 1126.

4. Winther, S., Schmidt, S.E., Holm, N.R. et al. “Diagnosing coronary artery disease by sound analysis from coronary stenosis induced turbulent blood fl ow: diagnostic performance in patients with stable angina pectoris.” Int J Cardiovasc Imaging (2016) 32: 235

#3 2017

15

Magnetröntgen Foto: Thor Balkhed

Magnetkamera upptäcker fett i levern med ökad precision Vävnadsprover från levern kan i de flesta fall ersättas av en smärtfri magnetkameraunder­ sökning för att få reda på om en person har fettlever. Det visar en ny studie från Linköpings universitet, som publiceras i tidskriften Gastro­ enterology. Forskarna menar att den nuvarande gränsen för vad som räknas som normal mängd fett i levern bör sänkas.

16

#3 2017

Överskottsenergi från mat och dryck kan, förutom att lagras i fettceller, också sparas som fett i levern. Fettlever har länge förknippats med ett ohälsosamt stort alkohol­ intag. Men det finns också ett nära samband mellan övervikt och fettlever, och tillståndet kallas då non-alcoholic fatty liver disease, NAFLD. Ungefär en av fyra vuxna i Sverige har NAFLD, många utan att veta om det. Fettlever upptäcks ofta som

Mikroskopibild av lever. Vita områden är ansamlat fett. Den här personen hade 12 procent fett i levern, enligt både biopsi och magnetkameraundersökning.

Foto: Patrik Nasr

nittiofyra personer som utreddes för förhöjda lever­ enzym­nivåer i blodet. Magnetkameran kan mäta hur många procent av leverns vikt som består av fett, även vid små mängder. I dag används ofta fem procent fett i levern som gräns för vad som räknas som fettlever vid magnetkamera­undersökning.

– Men vi vet att en del personer som har mindre än fem procent fett i levern ändå får leverskador. I vår studie visar vi att alla de som enligt magnetkameraundersökningen hade bara tre procent fett i levern bedömdes ha fettlever när vi tittade på vävnadsbiopsin. En sänkning av gränsen till tre procent fett medför fortfarande 100 procent träffsäkerhet, men vi kommer att hitta betydligt fler som har fettlever som genom en skonsam undersökning får en förklaring till sina förhöjda levervärden, säger Stergios Kechagias, professor i internmedicin vid Institutionen för medicin och hälsa och överläkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. ett sidofynd när personer söker vård för något annat och blodprover tyder på att levern är påverkad av något. Majoriteten av dem som har fettlever kommer inte att få nedsatt leverfunktion. Men hos en del personer med fettlever bildas ärrvävnad, som kan utvecklas till skrumplever, ett allvarligt medicinskt tillstånd där svåra komplikationer kan uppkomma.

Vävnadsbiopsi

Standardundersökningen för att ställa diagnosen fettlever är att ta vävnadsprov, eller biopsi, från levern. En läkare granskar levervävnaden i mikroskop och bedömer andelen fett. Eftersom biopsiprovtagningen kan vara obehaglig för patienten och det finns en liten risk för blödningskomplikationer, strävar forskare efter att utveckla avbildande undersökningar som inte kräver ett stick i levern.

I studien ville forskarna ta reda på noggrannheten för magnetkameraundersökning av fettlever genom att jämföra metoden med vävnadsbiopsi. I studien ingick

Fettlever ökar risken att få diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar

Den goda nyheten är att mängden fett i levern kan minskas med förändringar i livsstilen och då sänks även sjukdomsrisken påtagligt. Med magnetkameraundersökning är det möjligt att följa även små förändringar i mängden fett i levern över tid, utan att behöva ta vävnadsprov från levern.

– Det här är ett bra exempel på forskning inom avancerad medicinsk fysik som ligger nära klinisk användning, säger Peter Lundberg, adjungerad professor i magnetresonansfysik vid institutionen för medicin och hälsa och knuten till Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV), som har lett studien tillsammans med Stergios Kechagias.

Studien är gjord av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland. Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, VINNOVA och ALFmedel från Region Östergötland.

Källa: Linköpings Universitet

Publikation: Using a 3% Proton Density Fat Fraction as a Cut-off Value Increases Sensitivity of Detection of Hepatic Steatosis, Based on Results from Histopathology Analysis, Patrik Nasr, Mikael Forsgren, Simone Ignatova, Nils Dahlström, Gunnar Cedersund, Olof Dahlqvist Leinhard, Bengt Norén, Mattias Ekstedt, Peter Lundberg, Stergios Kechagias, (2017), Gastroenterology. doi: 10.1053/j.gastro.2017.03.005

#3 2017

17

Om varje sekund med smärta* är en plåga.

Vad är då upp till åtta timmars smärtlindring?

• Den enda långverkande paracetamoltabletten indicerad vid akut och långvarig smärta.

• Snabb och långsam frisättning i samma tablett.

• Effekt i upp till 8 timmar.

• Doseras 2 tabletter 3 gånger dagligen, totalt 3,99g.

Låt inte smärtan stå i vägen.

*

Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering.

CHSE/CHALV/0036/16 08/2016

Var vänlig se produktresumén (SmPC) för en komplett lista över indikationer, kontraindikationer, varningar och biverkningar.

Alvedon 665 mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol). N02 BE01. Analgetikum, antipyretikum. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t.ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada.

Vid överdosering med Alvedon 665 mg bör Giftinformationscentralen kontaktas, då sedvanlig provtagnings- och behandlingsregim som används vid förgiftningar med paracetamolberedningar med snabb frisättning inte är tillämpliga. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar, skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Rx, F: 96 st, 100 st. Rx, EF: 48 st. För kompletterande information och aktuellt pris, se www.fass.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Tel. 020 -10 05 79. Varumärket Alvedon tillhör GlaxoSmithKline-koncernen.

Informationen är baserad på produktresumé 2016-06-30. Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse. Kontakta biverkningsenheten på GlaxoSmithKline: Telefon: 08-638 93 00, Postadress: Biverkningsenheten, GlaxoSmithKline, Box 516, 169 29 Solna.

GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark.

MEDICINNOTISER

Ny klaffprotes till unga hjärtpatienter utan öppen operation En ny operationsmetod har använts för att ge två patien­ ter med komplexa medfödda hjärtfel vid SUS i Lund ny klaffprotes i en av hjärtats fyra klaffar. Operatören gick in med en kateter via ett centi­ meterstort snitt och satte in en ny klaffprotes. Ingreppet har tidigare skett med öppen hjärtkirurgi vilket är mycket påfrestande för patienten och kräver lång återhämtning, upp till ett par månader.

– Redan efter ett par dagar kunde patienterna sitta upp och mådde mycket bra, berättar Henrik Bjursten, thoraxkirurg som genomförde operationerna tillsammans med kardiologen Matthias Götberg.

Kirurgiska framsteg ger fler patienter

Henrik Bjursten räknar med att SUS i Lund kommer att göra 5-10 operationer med den nya metoden per år.

Framsteg inom barnhjärtkirurgin gör att gruppen unga vuxna med medfödda hjärtfel som behöver hjärtkirurgi ökar.

– Det är inte ovanligt att den här gruppen patienter har bytt hjärtklaff tre, fyra gånger redan i 25-30 årsåldern, berättar Henrik Bjursten.

Genom att operera med titthålsteknik blir påfrestningen för patienterna betydligt mindre och tiden för konvalescens mycket kortare.

Källa: SUS

Henrik Bjursten, thoraxkirurg SUS. Fakta: SUS i Lund och Sahlgrenska i Göteborg är Sveriges två barnhjärtkirurgiska centra. Hösten 2008 fick de Socialsty­ relsens tillstånd att som rikssjukvård bedriva hjärtkirurgi för patienter med medfödda hjärtfel.

För maximal effekt För dina patienter som använder MULTAQ® (dronedaron) vid icke-permanent förmaksflimmer är det mycket viktigt att tabletten tas i samband med mat. Detta för att nå full effekt med behandlingen.

Påminn dina MULTAQ-patienter att alltid ta MULTAQ med maten! 1

SASE.DRO.17.03.0103a

Om betablockad inte räcker vid icke-permanent förmaksflimmer

REFERENS: 1. Produktresumé MULTAQ®, fass.se MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulärariskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Indikation: MULTAQ, CO1BD07, R x, F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@ sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: november 2016.

Sanofi AB, Box 30052, 104 25 Stockholm, Sverige. www.sanofi.se

17-0608_MultaqAnn_189x128.indd 1

2017-03-13 #3 2017

14:21

19

Välj LIXIANA® (edoxaban) – En dos per dag BÄTTRE BLÖDNINGSPROFIL Signifikant riskreducering av allvarliga blödningar vs. välbehandlade warfarinpatienter1a

BEVISAD EFFEKT Non-inferior jämfört med välbehandlade warfarinpatienter vid profylax av stroke/SEE1

ENKEL OCH SMIDIG DOSERING En tablett, en gång per dag, med eller utan mat2

STÖRSTA NOAK NVAF STUDIEN HITTILLS* 21 105 patienter ingick i ENGAGE AF-TIMI 481

TLV belyser att LIXIANA® har en effekt och säkerhetsprofil jämförbar med övriga NOAK3

Referenser: 1. Giugliano RP, Ruff CT, Braunwald E et al. NEJM Edoxaban versus Warfari n in Patients with Atrial Fibrillation 2013;369(22):2093–2104.

2. LIXIANA®, Summary of Product Characteristics, Aug 2016.

3. www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/generell-subvention/Lixiana-ingar-i-hogkostnadsskyddet/ NOAC = non-Vitamin K antagonist oral anticoagulant; NVAF = nonvalvular atrial fibrillation; SEE = systemic embolic events; * TO DATE = May 2016 a In NVAF, the primary safety endpoint of ENGAGE AF-TIMI 48 was the incidence of adjudicated major bleeding vs. well-managed warfarin. Bleeding endpoints were defined based on criteria from the International Society on Thrombosis and Haemostasis.

Product under license of Daiichi Sankyo Europe GmbH Copyright © 2016 MSD (Sweden) AB. All rights reserved.

MSD 08-578 135 00, msd.se

▼ Läkemedlet är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning.

INDIKATIONER: Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer, såsom kronisk hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA). Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), samt profylax av recidiverande DVT och LE hos vuxna. KONTRAINDIKATIONER: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne • Kliniskt signifikant, aktiv blödning. • Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk. • Organskada eller tillstånd som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyligen inträffade ulcerationer i mag-tarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyligen inträffade hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen inträffad intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. • Okontrollerad svår hypertoni • Samtidig behandling med andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatranetexilat, rivaroxaban, apixaban etc.), förutom vid byte av oral antikoagulationsbehandling under speciella omständigheter eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen.

GRAVIDITET OCH AMNING: Säkerhet och effekt för edoxaban har inte fastställts hos gravida eller ammande kvinnor.

Lixiana är kontraindicerat under graviditet och amning.

Vid förskrivning och för aktuell information, förpackningar och priser se fass.se

CARD-1199024-0000, OCT 2016

LIXIANA® (edoxaban) filmdragerade tabletter 15 mg, 30 mg, 60 mg. Övriga antitrombotiska medel. Rx, F, SPC 08/2016.

MEDICINNOTISER

Personer med diabetes stora vinnare när hjärt­ kärlsjukdomar minskar Hjärt­kärlsjukdom har minskat rejält i Sverige sedan sent 1990­tal. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin på totalt närmare tre miljoner vuxna svenskar. Relativt sett är det personer med diabetes typ 1 och 2 som är de stora vinnarna.

– Det är en enorm förbättring och ett kvitto på vad som hänt inom diabetes- och hjärt-kärlsjukvården i hela Sverige, säger Aidin Rawshani, läkare och doktorand inom molekylär och klinisk medicin.

Studien som publiceras i The New England Journal of Medicine visar att förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och död hos individer med diabetes i Sverige minskade kraftigt under åren 1998-2014. Trenden hos befolkningen i övrigt var densamma, men inte fullt lika stark.

Hos personer med diabetes typ 1, där medelåldern låg på 35 år, minskade förekomsten av hjärt-kärlsjukdom med 40 procent under perioden. I den jämnåriga kontrollgruppen med diabetsfria personer var minskningen 10 procent.

Hos individerna med diabetes typ 2, med medelåldern 65 år, minskade fallen av hjärt-kärlsjukdom med 50 procent. Hos de jämnåriga kontrollpersonerna utan diabetes sjönk förekomsten med 30 procent.

Förvånande resultat

– Vi blev förvånade över resultaten, både för den allmänna befolkningen och för personer med diabetes. Det har gjorts mindre studier som antytt förbättringar, men ingen av den här omfattningen hos individer med diabetes, säger Aidin Rawshani.

Totalt studerades drygt 2,96 miljoner individer varav 37.000 med diabetes typ 1 och 460.000 med typ 2. Resultaten i studien bygger på samkörningar av uppgifter från Nationella Diabetesregistret, Dödsorsaksregistret och den del av Patientregistret som gäller slutenvård.

Utöver ålders- och könsmatchningen såg man också

till att grupperna som jämfördes var socioekonomiskt och geografiskt matchade, via registeruppgifter från LISA (Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier).

Av de dödsfall som skedde i de studerade grupperna under perioden utgjorde död i hjärt-kärlsjukdom en majoritet. Individer med diabetes har tidigare visats ha två till fem gånger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död.

Bättre riskkontroll

– Ett huvudfynd i studien är att både dödsfall och hjärt-kärlsjukdom sjukdom minskar i befolkningen, både hos matchade kontroller och hos personer med typ 1- och typ 2-diabetes. Ett paradoxalt fynd är att individer med typ 2-diabetes gjort en mindre förbättring över tid vad gäller dödsfall jämfört med kontrollerna, medan personer med typ 1-diabetes har gjort en lika stor förbättring som kontrollerna, konstaterar Aidin Rawshani.

De positiva trender som observerats i studien beror troligtvis på ökad användning av förebyggande mediciner för hjärt-kärlsjukdom, framsteg inom revaskularisering av förträngda blodkärl samt att diabetesvården i övrigt fungerar bra med behandlingsriktlinjer och kvalitetsarbete.

– Vår undersökning och analys omfattar inte förklaringar till de här trenderna men vi tror att det handlar om bättre kontroll av riskfaktorer, bättre patientutbildning, bättre integrerade behandlingssystem för individer med kroniska sjukdomar och individuell vård för individer med diabetes. Ofta finns det ett helt team kring patienten som ser till individens behov, säger Aidin Rawshani.

Aidin Rawshani, läkare och doktorand inom molekylär och klinisk medicin.

Källa: Sahlgrenska akademin

Artikeln: Mortality and Cardiovascular Disease in Type 1 and Type 2 Diabetes www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1608664?query=featured_home

#3 2017

21

Familjär hyperkolesterolemi (FH) prioriteras genom kartläggning Region Gävleborg har nu som prioritet att finna personer med den ärftliga hjärt-kärlsjukdomen Familjär hyperkolesterolemi (FH). FH innebär att leverns förmåga att bryta ned det onda LDL-kolesterolet är nedsatt, på grund av en genetisk defekt. Det gör att den som bär på FH får ett högt LDL-kolesterol som i sin tur leder till åderförfettning och som på sikt ofta leder till hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp. Hos en person med FH är LDL-kolesterolet förhöjt redan från födseln – oavsett framtida livsstil och kost.

Ett högt LDL-kolesterol brukar inte märkas. Det första som sjukvården ser av en person med FH är oftast en ung människa som kommer in med hjärtinfarkt i fyrtioårsåldern. Om en förälder har FH är det 50 procents risk att barnet drabbas. Men om FH upptäcks i tid kan behandling snabbt påbörjas och den drabbade kan leva ett normallångt liv. FH misstänks hos personer med högt LDL-kolesterol i blodet, där de själva och eller andra i familjen insjuknat i hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder.

Diagnosen kan bekräftas genom att man tar ett vanligt blodprov och utför en genetisk analys.

Hudiksvall-Gävle-Sandvikens hjärtmottagningar har nu börjat lokalisera den del av innevånarna i regionen som kan bära på den genetiska sjukdomen FH. Man använder sig av ett frågeformulär som kan vägleda till om patienterna bär på genen. Detta i sin tur kan leda till att vi hittar släktingar som även de kan bära på den genetiska sjukdomen, säger Anna-Karin Kruse, specialistsjuksköterska, hjärt-kärlsjukdom på hjärtmottagningen i Hudiksvall.

Största problemet Idag är underdiagnosticering så om vi kan få bättre diagnosticering kan vi få både säkrare diagnos, bättre compliance och bättre kaskadtestning.

Det innebär givetvis höga kostnader för att få en genomarbetad organisation fortsätter Anna-Karin Kruse.

Omkring 50 000 svenskar bär på FH – en genetisk sjukdom som ger högt kolesterol och kraftigt ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. FH är lika vanligt förekommande som diabetes typ 1, men väldigt få har hört talas om sjukdomen. Det är knappt fem procent av de drabbade som fått diagnos, detta trots att den som bär på FH och inte får behandling riskerar att dö i tidig ålder.

22

#3 2017

Socialstyrelsen rekommenderar

Socialstyrelsen har redan 2015 gett sjukvården rekommendationen att prioritera diagnos och behandling av FH-patienter. Idag känner man bara till ett par tusen av de drabbade patienterna. Vi måste bli betydligt bättre på att finna fler. Om det finns föräldrar, mor- eller farföräldrar eller syskon som före 50-60 års ålder drabbats av hjärtinfarkt eller stroke är sannolikheten att det är FH som ligger bakom händelserna. Socialstyrelsens motivering till rekommendation är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och att det råder en underdiagnostik i Sverige. Tidig upptäckt och behandling av sjukdomarna leder till minskad sjuklighet och dödlighet.

Förhöjt kolesterol och FH

LDL-kolesterol (lågdensitets-lipoprotein), kallas ofta det ”onda kolesterolet” eftersom höga nivåer bidrar till åderförfettning samt också till hjärt-kärlsjukdomar, den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är svårt att lyfta fram en enskild orsak till varför vissa individer får höga kolesterolvärden. Sammantaget kan det med säkerhet sägas att valet av livsstil har stor betydelse, men även andra sjukdomar och ärftliga faktorer spelar in. Trots att svenskarnas kolesterolnivåer har sjunkit under de senaste 30-40 åren har fortfarande mer än hälften av svenska män och kvinnor förhöjda LDL-kolesterolvärden.

Då FH är en dold sjukdom vet de flesta inte om att de bär på en ärftlig och, om obehandlad, dödlig sjukdom.

Inom FH-drabbade familjer finns vanligen en eller flera familjemedlemmar som redan i medelåldern drabbats av tidig hjärt-kärlsjukdom eller död. I Sverige är FH den vanligaste ärftliga hjärt-kärlsjukdomen. Hälften av alla personer med obehandlad FH får hjärtinfarkt före 50 års ålder (män) respektive 60 års ålder (kvinnor). Ärftligheten är 50 procent.

TORD AMRÉ Källor: Socialstyrelsen, Hjärt-lungfonden, FH Sverige.

Anna-Karin Kruse, specialistsjuk­ sköterska, hjärtkärlsjukdom.

BÄTTRE HÄLSA VID TYP 2-DIABETES T

yp 2-diabetes är en hjärtefråga för oss på Boehringer Ingelheim. Vi har ägnat oss åt medicinsk forskning i över hundra år och är idag ett av de ledande företagen inom typ 2-diabetes. På senare år har vi introducerat flera läkemedel och driver forskningen för att hitta nya sätt att minska risken för följdsjukdomar i ögon, njurar, fötter, hjärta och kärl. På så sätt hoppas vi kunna bidra till att du och miljoner andra världen över får en bättre vardag.

Typ 2-diabetes

En hjärtefråga D IAB-17-45

Boehringer Ingelheim AB Liljeholmsstranden 3 Box 47608 117 49 Stockholm Tel 08-721 21 00 Fax 08-710 98 84

Karolinska Universitetssjukhuset har genomfört första ingreppet i hybridsal i nya sjukhusbyggnaden Den 23 mars opererades en patient för första gången i en av de nya och moderna hybridsa­ larna i nya sjukhusbyggnaden i Solna. Det är första gången salen användes som hybridsal i samband med att en aortaklaffprotes sattes in i ett slående hjärta. Hybrid innebär här att läkarna använder både fullvärdig operationsut­ rustning och röntgen, till exempel kan en hjärt­ kirurg och en kardiolog nu operera samtidigt.

Vid ingreppet implanterades en aortaklaffprotes genom ett hål till vänster på bröstkorgen och vidare ner genom hjärtspetsen. Detta gjordes på ett slående hjärta i samarbete mellan kardiologer och hjärtkirurger.

– Ingreppet är ett bra exempel på hur samarbeten underlättas av de nya sjukhuslokalerna i Solna, där specialister inom olika områden genomför ingreppet gemensamt, säger Andreas Rück, överläkare och medicinskt ansvarig TAVI på tema Hjärta- kärl.

De nya hybridsalarna innebär ökad säkerhet för 24

#3 2017

patienterna då salen är större än en vanlig operationssal och innehåller både fullvärdig röntgen- och operationsutrustning. Tack vare storleken finns även möjligheten att från början ha extra utrustning på plats för eventuella komplikationer. De nya salarna ligger nära Thoraxintensiven vilket innebär korta transportvägar och ökad patientsäkerhet.

– Dessa möjligheter fanns inte i den gamla sjukhusbyggnaden och de nya lokalerna är i internationell toppklass för den här typen av avancerad vård, säger Andreas Rück.

Aortastenos, förträngning av aortaklaffen, är det vanligaste klaffelet och ökar i befolkningen eftersom livslängden ökar. De vanligaste symtomen vid aortastenos är andfåddhet och trötthet, men det kan också vara plötslig svimning eller bröstsmärta. Kateterburen klaffimplantation är en relativt ny metod som innebär att patienter som tidigare nekats kirurgi på grund av stor operationsrisk nu i många fall kan bli behandlade. När symptom av sjukdomen visar sig behövs en snar operation eftersom prognosen är mycket dålig utan kirurgiskt klaffbyte.

Att erbjudas kateterburen klaffimplantation ger patienterna hopp om att kunna överleva. Samtidigt medför det en oro att drabbas av komplikationer eller att inte överleva ingreppet. Men efter att de fått en ny klaff beskriver de flesta patienterna att de fått en förbättrad livskvalitet och bättre fysisk funktion samt har lättare att klara av vardagliga sysslor och att delta i sociala aktiviteter. De har helt enkelt fått tillbaka framtidshopp om livet, säger Andreas Rück.

Världens första TAVI-ingrepp utfördes 2002 i Frankrike, och från 2008 har det införts i klinisk rutin i Sverige, och finns nu på alla åtta sjukhus som har hjärtkirurgi.

Om inte patienterna genomför operation har man ca 1 års överlevnad, medans man efter ingrepp har ca 6-10 års överlevnad med dagens vetskap! Aortastenos är en vanlig sjukdom i den äldre delen av befolkningen och förekommer hos ca 3 procent i åldern 65–74 år och hos ca 4 procent av dem över 75 år. Efter ingreppet är det viktigt att få rehabiliteringsstöd när den egna förmågan att hantera situationen efter operationen sviktar. På grund av patienternas olika förutsättningar till återhämtning bör en individuell plan för rehabilitering göras tillsammans med patienten.

Hybridsalarna kommer i framtiden att kunna användas för andra avancerade hjärtklaffingrepp (t.ex. perkutan mitralis klaffimplantation) som hittills bara har gjorts i ett fåtal i världen och som inte kunnat genomföras i de gamla lokalerna.

Diagnosticering

Att lyssna med ett stetoskop är ett av de första stegen för att upptäcka en dåligt fungerande hjärtklaff som lätt identifieras i form av ett blåsljud.

I en studie svarade över hälften av de tillfrågade att deras husläkare sällan eller aldrig undersökte deras hjärta med ett stetoskop. Resultaten var något bättre i Sverige där bara 42 procent av de tillfrågade upplevde samma sak. Då aortastenos är ett relativt vanligt tillstånd med hög dödlighet bör alla läkare som möter äldre patienter efterfråga symtom på klaffsjukdom och undersöka alla patienter med stetoskop.

För patienterna kan det handla om att hantera svåra symptom från hjärtat och den oro det för med sig, att klara av svårigheter som uppstår av andra sjukdomar eller handikapp, eller att vara gammal och ensam. Många är osäkra på om de kan erbjudas en livsavgörande hjärtklaff eftersom de är fysiskt svaga och därmed bedöms vara riskpatienter.

Andreas Rück, överläkare och medicinskt ansvarig TAVI på tema Hjärta- kärl.

TORD AMRÉ Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

20:e Svenska

Kardiovaskulära Vårmötet

25-27 april 2018, Stockholm Waterfront

Välkommen att fira 20-års jubileum med oss!

SKV är en unik mötesplats som årligen samlar ca 1500 läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, BMA och annan vårdpersonal inom hjärt-kärlsjukvården, samt representanter från industrin. Vi har ett brett program om fem parallella sessioner med ca 180 st. föreläsningar, som involverar ca 280 inbjudna föreläsare och moderatorer. I samband med mötet anordnar vi en utställning där ett 70tal företag visar upp sin verksamhet.

Tänk gärna på att det Kardiovaskulära Vårmötet är ett bra tillfälle för ST-läkare att presentera det vetenskapliga projekt eller kvalitetsarbete som numera ingår i ST-utbildningen.

Hjärtligt välkomna till det 20:e Kardiovaskulära Vårmötet!

Organisationskommittén

Stockho

l m 2018

WWW.VÅRMÖTET.SE #3 2017

25

© Can Stock Photo / tiptoee

Hjärtsviktsuppföljning i Hudiksvall Att vilja, men inte orka. Inte orka gå mer än några meter utan att bli andfådd, inte orka träffa sina vänner eller umgås med sina barn eller barnbarn. Vardagen ser olika ut för de 250 000 personer i Sverige som är drabbade av hjärtsvikt, ett tillstånd som innebär att hjärtat inte kan pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver. Symptomen är oftast diffusa vilket bidrar till att mörkertalet är stort.

Det är vanligt att personer med hjärtsvikt drabbas av oförklarlig trötthet, and­ ningssvårigheter, hjärtklappning, vätskesvullnader och inte orkar röra sig som förr. Hjärtsvikt är ett tillstånd med mycket dålig prognos, i snitt dör en av fem ett år efter diagnos.

26

#3 2017

Men får man rätt behandling minskar risken för att bli inlagd på sjukhus eller för tidig död. I dag underbehandlas tusentals personer som lider av kronisk hjärtsvikt.

Socialstyrelsens mål är att minst 65 procent av patienterna ska få basbehandling vid hjärtsvikt, men bara tre av landets landsting når målen. I Gävleborg är det 62 procent som får behandlingen.

Det finns ännu inte någon behandling som fungerar effektivt för alla med hjärtsvikt. Därför är behovet av forskning om nya metoder och skräddarsydda behandlingar stort. De behandlingar som används i dag är framför allt inriktade på att avlasta hjärtat och se till så att hjärtsvikten inte försämras.

Det finns idag forskare som försöker att hitta metoder som kan stimulera hjärtats läkning efter till exempel en hjärtinfarkt och motverka ärrbildning i hjärtat som kan leda till hjärtsvikt. Då skulle vi alltså inte bara kunna avlasta hjärtat utan även hitta sätt för hjärtat att självläka.

Hjärtsvikt är slutstadiet av alla sjukdomar som påverkar hjärtat. Så behöver det inte vara. Med fler som får rätt vård och med mer forskning om nya behandlingsmetoder och sätt att förebygga hjärtsvikt kan vi vinna kampen mot en av vår tids största folksjukdomar.

Hjärtsviktsprojekt

I Hudiksvall startades i maj 2014 ett projekt av ett Hjärtsviktsteam bestående av Kardiolog, sjuksköterskor, fysioterapeut, arbetsterapeut, vid behov även dietist och kurator.

Efter att facket gjorde en anmälan till arbetsmiljöverket på grund av hög arbetsbelastning och otillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljön var tvungen att förbättras framförallt genom att minska antalet överbeläggningar. Det var där och då som externa hjärtsviktsteamet startades som ett projekt- då patienter med hjärtsvikt är en grupp som har ett stort antal återinläggningar redan inom 30 dagar.

Socialstyrelsens mål för patienter med hjärtsvikt är att öka livskvaliteten, förlänga överlevnadstid, minska symtom och antalet återinläggningar. Socialstyrelsen menar att återinläggningsfrekvensen minskar, då följsamheten till egenvård och läkemedelsordinationer ökar hos patienter som följs upp genom en sjuksköterskeledd mottagning eller ett specialiserat team. År 2014 startades externa hjärtsviktsteamet, då det har visats att pastienter med hjärtsvikt kräver många vårdtillfällen och vårddygn på kliniken, vilket även leder till överbeläggningar.

Målet med det externa hjärtsviktsteamets verksamhet är att minska återinläggningar, vårddygn, samt att öka livskvalitén och följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt.

Inkluderande kriterier: Patienter med hjärtsvikt som vårdats av kardiolog på hjärtavdelning. Patienter som skrivs ut till ordinärt boende i norra Hälsingland, med behov av rehabilitering eller medicinska insatser relaterade till hjärtsjukdom. Behov av minst två kompetenser från teamet. Kommunicerbar kognitivt och språkligt.

Socialt fungerande miljö eller boende.

Exkluderande kriterier: Icke medicinskt stabil. Patienten har en annan svår sjukdom (t.ex. cancer, missbruk, demens etc.) som förhindrar rehabiliteringen.

Delar av teamet i Hudiksvall består av Tamas Danyi, Kardiolog. Anna-Karin Kruse, specialistsjuksköterska i hjärt-sjukvård. Anna Wallin, sjuksköterska och Bertil Melin, sjuksköterska. Andra i teamet är fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator.

Teamets tillvägagångssätt

Teamet arbetar med vårdbesked på alla patienter med hjärtsvikt som vårdats på hjärtavdelningen i Hudiksvall.

Teamkonferens görs en gång i veckan, inskrivande hembesök med två yrkeskategorier ur teamet (alltid Team-ssk).

Regelbunden uppföljning/rådgivning via telefon av teamssk. Uppföljning efter behov av fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator. Avslutande eller utskrivande hembesök. Inskrivande hembesök. Fullständig anamnes och status- för att bedöma vilka yrkesprofessioner patienten kan tänkas ha behov av.

Individanpassade samtal grundat i MI om: Sjukdom/ behandling, egenvård vid hjärtsvikt, kunskap om symtom på försämring (andfåddhet, trötthet, bensvullnad, ortopné), regelbunden viktkontroll, vikten av motion, kostråd, vikten av följsamhet till läkemedelsordinationer. Kontroll av parametrar t.ex. vikt, blodtryck, gripkraft etc. Erbjuda sjukgymnastik på sjukhuset eller ev. enklare träningsprogram i hemmet, förmedlar vid behov kontakt med annan fysioterapeut på hemorten.

Egenvård definieras som de åtgärder som en individ gör för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande Vi uppmärksammar ev. behov av andra professioner t.ex. dietist och kurator och förmedlar då kontakt. Telefonuppföljning görs kring egenvård från Team-ssk, och besök vid behov. Vi ger rådgivning vid behov med patient eller anhörig. Utförligare test t.ex. gångtest och träning för patienter som kommer till fysioterapin, och viss uppföljning av patienter i hemmet. Uppföljningar görs av andra planerade insatser från respektive yrkesgrupp, vi diskuterar inskrivna patienter på teamkonferens vid behov.

Patienterna avslutas individuellt efter måluppfyllelse, individanpassad uppföljning om sjukdom/behandling, och följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt. Uppföljning av insatser även från andra professioner.

Det gjordes en skattningstabell med 9 påståenden med skala 1-5... #3 2017

27

TA NÄSTA STEG MED REPATHA

®

Repatha® (evolocumab) Rx, (F), ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk.

Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha® är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggsbehandling till kostomläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som är intoleranta mot statiner, eller för vilka statiner är kontraindicerade.

*Maximal tolererbar dos statin + ezetimib

Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha® är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar.

Effekten av Repatha® på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För fullständig information vid förskrivning samt produktresumé, Amgen feb 2017, se www.fass.se

Box 706, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

SWE-P-145-0317-046919

Repatha® subventioneras som tilläggsbehandling för patienter i sekundärprevention efter hjärtinfarkt som har ett kvarstående LDL-kolesterol ≥4 mmol/l trots maximal tolererbar behandling med statin och ezetimib. Repatha® subventioneras också som tilläggsbehandling för patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Se www.fass.se

Slutsats!

Betydelse för patienterna- hjälp och stöd till förbättrad egenvårdsförmåga, lära sig att leva med sin sjukdom som kräver mer än att bara ta sina mediciner- att känna igen sina symtom är det första steget för en lyckad egenvård.

Klinisk betydelse för sjukvården kan t.ex. vara att antalet överbeläggningar minskat och därmed antal pat/ ssk vilket leder till minskad stress. Klinisk betydelse för samhället- minskat antal vårdagar/ vårdtillfällen blir i förlängningen kostnadseffektivt då varje dag kostar pengar.

Störst förbättring på fråga 4- att kontakta sjukvård vid viktuppgång, fråga 1 som gäller att väga sig varje dag visar även stor förbättring- om man väger sig dagligen är det även lättare att ta hjälp vid viktuppgång.

Minst förbättring på fråga 8 som gäller följsamhet till att ta läkemedel, patienterna svarar att de gör det vid båda mätningarna.

Finns det skillnader mellan kön och förändring i egenvårdsbeteende?

Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan kön och förändringen i egenvårdsbeteende.

Resultatet visade inget signifikant samband mellan ålder och egenvårdsbeteende.(ålder 62-99 år)

Patienternas berättelser om hur dom upplevde hembesök var oerhört positiva.

Om Hjärtsvikt

Hjärtsvikt går oftast inte att bota. Forskningen kring hjärtsvikt är därför fokuserad på att ge drabbade personer ett bättre och längre liv.

Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna. De senaste femton åren har nya, effektiva läkemedel mot hjärtsvikt tagits fram och behandlingsvinsterna är betydande. Även själva diagnostiken av hjärtsvikt har förbättrats med hjälp av det så kallade BNP-provet som tas vid misstänkt hjärtsvikt. När provet visar höga halter i blodet genomförs en ultraljudsundersökning av hjärtat, vilket gör att läkaren kan ställa rätt diagnos snabbare.

En viktig del inom forskningen är att motverka de system av stresshormoner som aktiveras vid hjärtsvikt. Idag finns flera läkemedel som bromsar aktiveringen. När man förbättrar denna typ av behandling ytterligare är förhoppningen att kunna förebygga hjärtsvikt – och en hel del andra sjukdomar – men ännu har man inte kommit dit.

Dock vet man att god behandling av högt blodtryck, bland annat med läkemedel som bromsar aktivering av stresshormoner, på ett betydande sätt kan förebygga utveckling av hjärtsvikt. Runt 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt.

Hade blivit ”sittande” om inte ni kommit och informerat mig om aktivitet Trygghet- att veta vart man ska vända sig

Har fått helt ovärderlig hjälp med träning

Mår bättre än jag gjort på flera år

Skönt att veta att någon håller koll och bryr sig

Jag visste inget om min sjukdom eller egenvård innan ni kom. Känns skönt att veta vad jag ska vara uppmärksam på.

Bra att bli uppföljd över tid för att få hjälp med sånt som ”dyker upp”.

Bra att få hjälp av så många olika (yrkeskategorier).

Tacksamt med hembesök när man är så gammal och har långt till sjuhuset

Bra att få kunskap om situationen- skönt att få det hemma där man slipper känna sig i underläge

Det är så roligt med övningarna jag fick- dom gör jag varje dag här hemma!

#3 2017

29

Lyxumiatar greppet om måltidstoppen1

KA SÄ RDIO KE VA RH SK ET UL SD ÄR AT A 1*

För insulinbehandlade patienter med typ 2-diabetes Instruktionsfilm om Lyxumiapennan finns på www.medicininstruktioner.se till stöd för dig och dina patienter.

Ref 1. Lyxumia SPC. * Kardiovaskulär säkerhetsdata berör endast Lyxumia i Elixa studien.

Lyxumia® (lixisenatid) ℞, F, A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50 resp. 100 mikrogram per ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes mellitus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna 20 mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift: se www.fass.se. Lyxumia tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumén, Maj 2016. Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information se www.fass.se.

FRÅN SKAPARNA AV LANTUS FINNS UPPFÖLJAREN insulin glargin 100E/ml

Toujeo © (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 300 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Varning och försiktighet: Toujeo skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Toujeo SoloStar 5x1,5 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgifter: se www.fass.se. Toujeo tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Datum för senaste översyn av produktresumén, september 2016. Dosregimen för Toujeo® (dos och tidpunkt) ska anpassas individuellt. I kliniska studier har man efter initiering sett att för det med styrkan på 300 enheter/ml krävs i genomsnitt en 10-18% högre insulindos för att uppnå motsvande glukoskontroll som med 100 enheter/ml.

Lantus © (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. Varning och försiktighet: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Lantus SoloStar 5x3 ml, cylinderampull 5x3 ml och injektionsflaska 10 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgifter: se www.fass.se. Lantus tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Datum för senaste översyn av produktresumén, januari 2017. Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. SASE.LIX.17.02.0060, februari 2017.

När man drabbas av hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det kan bero på att hjärtats förmåga att dra ihop sig är försvagad.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder. Det är ett allvarligt tillstånd och en av de hjärtsjukdomar som ökar i världen. Prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. De bakomliggande orsakerna till hjärtsvikten växlar, men mest är det äldre som drabbas och män insjuknar i allmänhet något tidigare än kvinnor. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är tidigare hjärtinfarkt eller högt blodtryck.

Symptomen är diffusa, såsom trötthet, vilket bidrar till att mörkertalet bland dem som inte har fått en korrekt diagnos är stort.

Variabel EHFScBS-9 (m,minmax)

Pre 28,5 (10-40)

Post 16 (9-34)

P- värde <0,001

NYHA- Klass

I

(n,%)

0 (0%)

0 (0%)

II

(n,%)

6 (20%)

21 (70%)

III A

(n,%)

18 (60%)

8 (26,5%)

III B

(n,%)

6 (20%)

1 (3,5%)

IV

(n,%)

0 (0%)

<0,001

0 (0%)

Vårdtillfällen * (n, min- 2 (1-4) max)

0 (0-2)

<0,001

Vård dagar*(n, minmax)

8,5 (1-28)

0 (0-12)

<0.001

Vårdtillfällen tot. * (n)

55

9

<0.001

Vårddagar tot. * (n)

295

35

<0.001

Ökning av hjärtsvikt i lägre åldrar

Hjärtsvikt är ett samlingsnamn på flera olika tillstånd som har gemensamt att hjärtats funktion är nedsatt, vilket kan ge symptom som andfåddhet och bensvullnad.

Vanliga bakomliggande sjukdomar är till exempel högt blodtryck, fel på hjärtats klaffar eller diabetes.

Hjärtsvikt är vanligt bland äldre personer och de flesta som får det är mycket gamla, men det förekommer även bland yngre och i Sverige har vi sedan 1980-talet sett en ökning av hjärtsvikt bland personer under 45 år. En tänkbar anledning till det kan vara att övervikt och fetma ökat.

Bland unga män som mönstrade mellan 1969 och 2005 ökade andelen med fetma från 1 procent till 5 procent. Även om risken för hjärtsvikt senare i livet har visat sig vara högre för män som i tonåren hade ett högt BMI så är det viktigt att vara medveten om att risken i absoluta termer var låg, även för dem med högst BMI, betonar forskare. Hjärtsvikt är trots allt mycket ovanligt hos personer under 50 år och bara en bråkdel drabbas. Skulle man följa 1000 män med ett BMI på 35 eller mer i tio år så skulle endast sex av dem få tidig hjärtsvikt, jämfört med mindre än en person bland de smala. Det är viktigt att skapa en miljö i samhället som inte främjar övervikt och som uppmuntrar folk att inte vara stillasittande och inte äta mer än de behöver.

– Det är viktigare än att försöka förmå människor att gå ner i vikt, eftersom övervikt och fetma när de väl är etablerade är betydligt svårare att ta itu med. Mer tonvikt behöver läggas på att upprätthålla en hälsosam kroppsvikt från tidig ålder som en förebyggande åtgärd inte bara mot hjärtsvikt utan också när det gäller annan hjärt-kärlsjukdom.

Utvärdering av patienter med hjärtsvikt som fått uppföljning i hemmet av ett multidisciplinärt team.

Undersöka utvecklingen av följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt som fått uppföljning i hemmet av ett multidisciplinärt team innan inskrivning i teamet och vid utskrivning ur teamet efter 6-8 veckor. Patienternas följsamhet till egenvård skattas med ”Europeiska beteende skalan vid egenvård av hjärtsvikt”. 9 påståenden som mäter egenvårdsbeteende relaterad till hjärtsvikt. Egenvårdsbeteende skattas på en 5 - gradig intervallskala från 1 (stämmer precis) till 5 (stämmer inte alls).

Poängen från varje fråga summeras och lägre poäng indikerar bättre egenvårdsbeteende.

Hur har egenvårdsbeteendet förändrats från inskrivning till utskrivning ur teamet?

Det syns en signifikant förbättring (p= <0,001) av följsamhet till egenvård hos patienterna (n=30) från inskrivning till utskrivning ur teamet vad det gällde den totala förändringen. (tabell 1)

Tamas Danyi, Kardiolog

Finns det skillnader mellan kön och förändring i egenvårdsbeteende?

Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan kön och förändringen i egenvårdsbeteende.

Finns samband mellan ålder och förändring i egenvårdsbeteende?

Resultatet visade inget signifikant samband mellan ålder och egenvårdsbeteende.

Anna Wallin, sjuksköterska

Hur har antalet vårdtillfällen/vårddygn påverkats 2 månader innan inskrivning till 2 månader efter utskrivning ur teamet?

En total minskning med: 46 vårdtillfällen, 260 vårddagar, Ca 4 vårdplatser/dygn under 2 mån.

TEXT & FOTO: TORD AMRÉ

Anna-Karin Kruse, specialistsjuksköterska i hjärtsjukvård

Ett tidigare projekt innom palliativ hemsjukvård var HOPP projektet 2011-2013 tidskriften Palliative Medicine och är en av få kostnadseffekt­ Palliativ hemsjukvård för svårt hjärtsjuka kostar mindre och studier som gjorts av avancerad hemsjukvård. Studien upplevs bättre än traditionell primärvård och sjukvård. Det genomfördes under 2011­2013 i Skellefteå. Det så kallade visade en studie på en patientgrupp som fick hemsjukvård HOPP­projektet byggde på att ett tvärdisciplinärt vårdteam med omfattande insatser av läkare och sjuksköterskor samt som bedömde vårdinsatser för patienterna och att en stor av sjukgymnast och arbetsterapeut i hemmet så snart behov del av hjälpen gavs i hemmet. I september 2013 avslutades fanns.

Hopp­projektet vid Skellefteå lasarett. Sammanlagt 72 äldre, – En mycket kostnadseffektiv vårdform som kostar mindre svårt sjuka hjärtsviktspatienter deltog i studien, där hälften är den vård som denna patientgrupp vanligtvis får, sa Klas fick traditionell vård, hälften en ny vårdform. Facit visade att Göran Sahlén, forskare vid Institutionen för omvårdnad den nya vårdformen gav dramatiskt bättre resultat. (Källa: och Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå Umeå universitet) universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga

#3 2017

31

Vilket bör målet för blod­ trycks­behandling vara?

Nya guidelines på gång Den 30 januari i år publicerades en artikel i JAMA online (doi:10.100/jama.2017.0105) av Aram Chobanian, Boston University Medical Center, USA, med titeln ”Hypertension in 2017 – what is the right target?” Sedan 2003, då den ”Seventh report of the Joint National Com­ mitte on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure (förkortat ”JNC 7”) förordade ett måltryck av 140/80 mm Hg i okomplicerade fall, och 130/80 vid diabe­ tes och kronisk njursjukdom, har många olika grupper och kommittéer kommit med nya och annorlunda rekommendationer.

JNC 8, publicerad 20141, höjde den systoliska gränsen till 150 för äldre >60 år. ESH/ESC guidelines från 20132 förordade 140-150 systoliskt som gräns för äldre över 80 år, och ASH/ISH3 rekommenderade ett måltryck på under 150/90 för de över 80 års ålder.

Chobanian diskuterar studierna ACCORD4,5, SPRINT6 och HOPE-37. På basen av de två förstnämnda drar han slutsatsen att målet bör vara 120/80 för under 50 år, 130 systoliskt för 50-74 år och 140 systoliskt för över 75 år. För högriskpatienter och de med kardiovaskulär sjukdom (CVD) eller kronisk njursjukdom bör gränsen sättas till 130 systoliskt för alla upp till 75 år. Han förordar ett ”mellanmål” på 140 systoliskt för gruppen 50-74 år med kontroll av tolerabiliteten, på väg till målet 130 mm Hg. HOPE-3 avfärdas av Chobanian som bas för praktiska 32

#3 2017

Stroke är den mest fruktade och oönskade komplikationen, och att även de i övrigt friska äldre än 80-85 år med systoliskt tryck över 170 bör behandlas. måltrycksrekommendationer. E Lonn och S Yusuf menar däremot i ett inlägg (Circulation 2016;134:1311-13) att SPRINT inte är en bra bas för generella råd därför att blodtrycksmätningen försiggick på ett speciellt sätt, som troligen innebär att de uppnådda värdena är lägre än vad som kan förväntas i vanlig klinisk praxis. Dessutom gjordes HOPE-3 på patienter med måttlig risk; SPRINT gjordes på högriskpatienter.

En praktikers syn

På www.medscape.com den 21 februari 2017 intervjuas en välkänd hypertoniexpert, Dr. Franz Messerli, av Tricia Ward. Rubriken är ”Blood pressure targets in older patients: many guidelines, much confusion.” The American College of Physicians (ACP) and the American Academy of Family Physicians (AAFP) hade föreslagit ett måltryck på 140 systoliskt hos de över 60 år med tidigare stroke eller högrisk CVD. Messerli menade att 130 systoliskt är rimligt upp till 75 år, däröver 140 mm Hg, under förutsättning att livskvaliteten (QoL) inte blir lidande. Däri inbegrips självfallet faran för temporär hypotension med yrsel, syncope och lårbensfraktur. Någon skillnad vad gäller primär- eller

sekundär-prevention ser han inte, däremot stöder han HOPE-3:s resultat att tillägg av en statin är bra. Stroke är den mest fruktade och oönskade komplikationen, och att även de i övrigt friska äldre än 80-85 år med systoliskt tryck över 170 bör behandlas. Beträffande diabetes anser han att de bör behandlas mer aggressivt, men samtidigt har de risk för mer biverkningar genom att autonoma nervsystemet är skadat och artärstyvheten vanligen förhöjd. 140/90 är ett rimligt mål för diabetiker, men helst till 130 systoliskt om tolerabelt.

När alla guidelines har kokat ner till en sörja är det den individuella patienten som kräver bedömning, inget annat.

Vetenskap och beprövad erfarenhet.

Franz Messerlis pragmatiska syn överensstämmer väl med min egen, och med vårt inarbetade svenska uttryck ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. När alla guidelines har kokat ner till en sörja är det den individuella patienten som kräver bedömning, inget annat. När allt kommer omkring kan jag som läkare aldrig garantera att behandlingen kommer att lyckas, d.v.s. i fallet med blodtrycksbehandling: att den kommer att förhindra de fruktade komplikationerna. Bästa möjliga skydd med bästa möjliga QoL är målet jag och patienten bör sträva mot tillsammans.

Jag har utvecklat tankarna om EBM och läkekonst i föregående nummer av Medicinsk Access, och hänvisar intresserade läsare vidare till den artikeln.

En avslutande reflektion

Vad gäller livskvalitet (QoL) är han mycket bestämd på att beta-blockerare inte bör användas hos äldre. Effekten på blodtryck är dålig och förekomst av muskeltrötthet, trötthet och impotens är hög. Mycket mer fokus på QoLfaktorer bör läggas än vad som görs i stora hypertonistudier, som nästan aldrig är upplagda för att dokumentera biverkningar på samma sätt som effekt. De guidelines som ACP/AAFP nyligen gett ut, som bl.a. rekommenderar beta-blockerare i första hand, anser han därför helt felaktiga. Överflödet av olika guidelines bara förvirrar, och jag citerar gärna hans avslutande rader ordagrant: ”The patient in front of you never quite conforms to the patient in the trial, or to the patients from whom the evidence was derived for the latest guidelines. Despite all guidelines, you still have to be a doctor, and you have to individualize therapy and continue to learn.”

Blodtrycket är en volatil variabel. Mycket som är svårt att råda över kan slumpmässigt inträffa inför en blodtryckstagning som gör att trycket tillfälligt hoppar. Ett normalt spann vila-arbete är ju 120 – 200 systoliskt. Liksom det för diabetiker finns en stabil långtidsvariabel (HbA1c) finns det en för cirkulationsstatus en värdefull kompletterande variabel, som idag enkelt kan mätas med samma utrustning som för blodtrycket. Det är pulsvågshastigheten (PWV), som är ett mått på artärstyvheten och en kraftig oberoende riskfaktor för CVD, kompletterat med augmentationsindex, som delvis uttrycker endotelfunktionen och även ger besked om det centrala systoliska trycket. En stor mängd kliniska data genererade under de senaste 25 åren visar att dessa variabler utgör ett utmärkt komplement till blodtrycket för att studera och behandla cirkulation och blodtryck, och att predicera risk för CVD. Se t.ex. mina artiklar i Medicinsk Access (www. medicinskaccess.se) nr 8/9 2010, nr 6 2015, nr 3 och 7 2017, samt Vaskulär Medicin nr 1, 2011, sid 49-57.

GUNNAR NYBERG Docent leg. läk. Mölndal ggnyberg@glocalnet.net

Referenser: 1. J ames PA, Oparil S, Carter BL et al. 2014 evidence-based guideline for the management of high blood pressure in adults. JAMA 2014;311(5):507-20.

2. M ancia G, Fagard R, Narkiewicz K et L. 2013 ESH/ESC guidelines for the management of arterial hypertension. J Hypertens 2013;31(7):1281-1357.

3. Weber MA, Schiffrin EL, White WB et al. Clinical practice guidelines for management of hypertension in the community. J Hypertens 2014;32(1):3-15.

4. Cushman WC, Evans GW, Bylington RP et al. Effects of intensive blood-pressure control in type 2 diabetes mellitus. N Engl J Med 2010;362(17):1575-85.

5. Wright JT, Williamson JD, Whelton PK et al. A randomized trial of intensive vs standard blood-pressure control. N Engl J Med 2015;373(22):2103-16.

6. Williamson JD, Supiano MA, Applegate WB et al. Intensive vs standard blood pressure control and cardiovascular disease outcomes in adults aged > 75 years. JAMA 2016;315(24):2673-82.

7. Yusuf S, Lonn E, Pais P et al. Blood-pressure and cholesterol lowering in persons without cardiovascular disease. N Engl J Med 2016;374(21):2032-43.

#3 2017

33

Må Bra vecka

i FUNÄSDALEN med Martin & Magnus

FORM&HÄLSA tillsammans med HÄLSOFRÄMJANDET arrangerar åter en aktivitetsvecka i Funäsdalen tiden 2 till 9 september.

Tränings- och Vandringsvecka eller Aktivitets- och Vandringsvecka.

Våra naturvägledare och föredragshållare är; Martin Lidberg, Elba Pineda/Gustafsson, Magnus Nylander Mer information och anmälan; till info@formochhalsa.se www.formochhalsa.se

Early Vascular Aging (EVA), 1st Edition New Directions in Cardiovascular Protection

Boken introducerar den senaste informationen om tidigt vaskulärt åldrande (EVA), komplett med sammanfattningar av nya forskningsfynd och riktlinjer för relevant riskfaktor kontroll.

Referens för studier av vaskulära åldranden, pulsvågshastigheten, arterioskleros, artärstelhet, biomarkörer och hjärtkärlsjukdom. Den innehåller en omfattande och relevant information som är tillgänglig från olika kunskaps­ områden (från grundläggande biologi till epidemiologi) när det gäller EVA. Boken utgör underlag som leder till ett nytt mål för interventioner, tidig vaskulär åldrande (EVA) hos patienter med tidig debut av ökad artärstelhet. Inkluderar online­tillgång till en kompletterande webbplats med videoklipp av anatomiska exemplar, hjärtavbildning och kirurgiska ingrepp.

Beskrivning: Tidig Vascular Aging (EVA): New Directions i Cardiovascular Protection sammanfattar det senaste decenniets forskning relaterad till karakterisering av EVA, liksom den prediktiva styrkan i pulsvågshastigheten (PWV).

Boken presenterar en ny modell för att förebygga problem med hjärtkärlsjukdom, visar den i relation och anger en övergripande strategi för problemet med ökad styvhet av de stora kärlen, dess orsaker och ytterligare konsekvenser. Den information som lämnas åtföljs av online-tillgång till en kompletterande webbplats med videoklipp av anatomiska exemplar, hjärtavbildning, och kirurgiska ingrepp.

€ 91,80

Köps direkt från förlaget Elsevier: www.elsevier.com 34

#3 2017

MEDICINNOTISER

Impotensmedicin kopplas till lägre risk att dö efter hjärtinfarkt Vanliga impotensläkemedel, som Viagra, kan ha en livsförlän­ gande effekt på patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Heart. Fynden öppnar upp för att studera om dessa läkemedel bör ges till fler hjärtinfarktpatienter än bara de som lider av impotens – inklusive kvinnor.

Mer än var femte man i åldrarna 60–70 år drabbas av impotens. Tidigare forskning har visat att i övrigt friska män med impotens har högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än män utan dessa problem. Riskfaktorer som rökning, typ 2-diabetes, fetma och inaktivitet är kopplade till båda sjukdomstillstånden.

I den aktuella studien undersökte forskarna hur impotensläkemedel påverkar överlevnaden efter en hjärtinfarkt, något som tidigare har varit okänt. I studien inkluderades alla män under 80 år i Sverige som drabbats av en första hjärtinfarkt mellan 2007 och 2013, totalt 43 145 individer.

Drygt sju procent av dessa tog impotensläkemedel under en genomsnittlig uppföljningstid på tre år.

33 procent lägre risk att dö

Risken att dö var 33 procent lägre för de patienter som fått impotensläkemedel jämfört med patienter utan denna behandling. Förutom lägre dödlighet var även risken att läggas in på sjukhus för hjärtsvikt 40 procent lägre i den grupp som fått behandlingen. Effekterna sågs bara för patienter som fick den vanligaste

typen av impotensläkemedel, så kalllade PDE5-hämmare, som Viagra, Cialis eller Levitra, vilket indikerar att det är just dessa läkemedel som bidrar till effekten.

– Det viktigaste vi har visat är att det är ofarligt att skriva ut dessa läkemedel till män efter hjärtinfarkt, och att det möjligen även kan förlänga deras liv och skydda mot hjärtsvikt.

Resultaten öppnar också upp för randomiserade studier med PDE5hämmare efter hjärtinfarkt, där även kvinnor skulle kunna inkluderas, säger Martin Holzmann, överläkare och docent vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.

Uppföljande studie planeras

Resultaten i den aktuella studien behöver i viss mån tolkas med försiktighet eftersom information saknades om flera faktorer som kan ha påverkat utfallet. Forskarna planerar nu en uppföljande studie med nästan 140 000 manliga patienter med stabil kranskärlssjukdom, det vill säga tidigare hjärtinfarkt, ballongvidgning eller kranskärlskirurgi. Då kommer man att ta hänsyn till fler faktorer – såsom civilstånd, inkomst

Martin Holzmann, överläkare och docent vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.

Foto: Stefan Zimmerman

och utbildningsgrad hos männen – som sannolikt kan påverka om de får behandling med impotensläkemedel, och som även i sig kan bidra till en längre överlevnad efter hjärtinfarkt.

– I den kommande studien kommer vi att utgå från statistik som gör att vi kommer att kunna studera om effekten skiljer sig mellan olika preparat och om det spelar roll hur mycket medicin man tar. Det skulle i så fall vara en stark indikation på att det är själva medicinen som leder till längre överlevnad och lägre risk att insjukna i hjärtsvikt, säger Martin Holzmann.

Källa: Karolinska Institutet Text: Mårten Göthlin

Studien var ett samarbete mellan forskare från Karolinska Institutet och University of Milano­Bicocca, Italien. Forskningen har finansierats av bland annat Hjärt­Lungfonden och Stockholms läns landsting.

Publikation: ”Association between treatment for erectile dysfunction and death or cardiovascular outcomes after myocardial infarction” Andersson DP, Trolle Lagerros Y, Grotta A, Bellocco R, Lehtihet M, Holzmann MJ. Heart, online 9 mars 2017, doi: 10.1136/heartjnl­2016­310746

#3 2017

35

MEDICINNOTISER

Mer individanpassad strålning ska ge skonsammare cancervård Akademiska sjukhuset medverkar i en ny nationell satsning på mer skonsam strålbehandling. Tillsammans med industrin arbe­ tar fyra universitetssjukhus för att integrera magnetresonansto­ mografi, MRI, i rutinvård och möjliggöra mer skräddarsydda och skonsamma behandlingar.

36

#3 2017

den MRI-styrd strålbehandling införas för patienter med intrakraniella och huvud-nära tumörer. De första patienterna kommer att påbörja sin behandling innan sommaren.

Han ser flera fördelar med det nära samarbetet mellan deltagande kliniker och industrin, som han menar bidrar till att den tekniska utvecklingen kan snabbas upp. Att företagens nya produkter används och utvecklas i en patientnära miljö, anser han möjliggör industriell tillväxt samtidigt som forskningresultaten kommer patienterna till godo.

– Genom det här projektet befäster Sverige sin position som en ledande nation inom strålbehandling. Det är en unik satsning utan internationell motsvarighet som innebär att våra patienter får tillgång till den bästa tillgängliga behandlingen, kommenterar Tufve Nyholm sjukhusfysiker och docent.

– Ny forskning visar att bildgivande magnetresonanstomografi, MRI, ger väsentligt mer information om vissa typer av tumörer än tidigare metoder.

Det ökar möjligheterna att skräddarsy behandlingen efter enskilda cancerpatienters sjukdom, säger Martin Lundmark, sjukhusfysiker och projektledare.

I projektet Skonsam strålbehandling kraftsamlar svensk sjukvård och industriella partners för att ta fram en lösning så att MRI helt ska kunna integreras i flödet kring strålbehandling på sjukhusen.

Akademiska är ett av fyra universitetssjukhus som deltar. Under två år kommer ny MRI-teknik att implementeras i strålbehandlingsprocessen för fyra stora patientgrupper:

prostatacancer, huvud- och halscancer, hjärna och övre delen av halsen samt bäckenområdet.

– Arbetsmetoderna som utvecklats ska nu införas i klinisk rutin. Det medför ytterligare ett viktigt steg mot individualiserad strålbehandling. På sikt är förhoppningen att behandlingarna ska bli effektivare med mindre biverkningar för patienterna, säger Gunilla Jansson Frykholm, överläkare i onkologi.

Sjukhusfysiker Martin Lundmark, ansvarar för projektet på Akademiska. I det multiprofessionella teamet som arbetar med satsningen ingår onkologer, sjukhusfysiker, radiologer, MR-sköterskor, strålbehandlingssköterskor och dosplanerare.

Till en början ska den nya meto-

Martin Lundmark, sjukhusfysiker och projektledare.

Foto: Privat

Till vänster röntgenbild med datortomografi (DT) i höjd med munhålan, till höger motsvarande bild av samma patient med magnetresonanstomografi , MRI, med tydligt förbättrad mjukdelskontrast.

Källa: Akademiska sjukhuset

MEDICINNOTISER

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Oroliga barn lär sig bäst inför operation via webb visar ny studie Det har länge varit väl känt att information är viktigt inför narkos och operation. Det har dock hittills saknats forskning om hur barn och föräldrar bäst tar till sig den information de får. En nyligen publicerad studie visar att webbaserad information är betydligt bättre än kon­ ventionella informationsbroschyrer. Behovet av infor­ mation är stort, bara på Astrid Lindgrens barnsjukhus sövs omkring 9000 barn årligen.

– Att sövas och opereras är bland det mest stressfyllda barn och föräldrar är med om på ett sjukhus. Därför är det viktigt att de i förväg, får veta vad som ska hända, att informationen finns lätt tillgänglig och är utformad på ett sätt så att de förstår säger Gunilla Lööf, anestesi-sjuksköterska vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, initiativtagare till Narkoswebben och ansvarig för studien.

Att som barn behöva möta sjukvården oförberedd och orolig riskerar komplicera behandling och vård såväl i ett kort som långt perspektiv. De negativa konsekvenserna visar sig inte alltid momentant, utan ofta som svårtolkade reaktioner då barnet kommit hem, inför nästa kontakt med sjukvård eller kanske inte förrän de har blivit vuxna. Att reaktionerna kommer i någon form, det vet vi med säkerhet säger Gunilla. Narkoswebben tillgodoser barns behov av information på ett åldersanpassat, interaktivt och lekfullt sätt, helt enkelt på deras villkor, på ett sätt de förstår och kan ta till sig.

Bakgrund

Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset har sedan 2006 arbetat webbaserat med Narkoswebben.se som idag används och är spridd såväl i hela landet som över stora delar av världen. På Narkoswebben finns information för alla åldrar. Man kan lära sig mera om kroppen och hur den funkar, hur det är vara på sjukhus och vad som händer före, under och efter narkos och operation.

Narkoswebben har utvecklats vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm av ett multidisciplinärt team. Sidan finns numera fullt utvecklad på svenska, engelska, spanska och arabiska, med information till närstående på ytterligare 25 språk. Narkoswebben är fri att länka till och kan, eftersom all information på sidan är generellt gällande, användas oavsett lokala rutiner. Narkoswebben är idag en etablerad del av barnsjukvården i hela vårt land och har i tillägg omkring 15 000 besökare ifrån ett 120-tal olika länder varje månad.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset Studien: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/pan.13142/full

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Gåvotelefon: 072-215 36 00

www.lcff.se #3 2017

37

Unikt skånskt pollenextrakt med dokumenterat stärkande och energigivande egenskaper Utöver vitaminer och andra definierade essen­ tiella näringsämnen så innehåller växtvärlden en fantastisk mångfald av fytokemikalier. De senaste decenniernas publicerade studier visar att flera kategorier av sådana ämnen från ”na­ turens skafferi”, har olika stärkande och hälso­ befrämjande effekter.

Foto: Håkan Hedin

38

#3 2017

Svensk forskning och utveckling har sedan länge haft en central position rörande fytokemikaliers kemi och betydelse inom olika medicinska områden. Ett viktigt exempel på detta är världsledande forskning och utveckling inom kategorin adaptogena ämnen vid Svenska Örtmedicinska institutet, SÖI (med säte i Vallberga strax utanför Laholm, Halland) som sedan 1970-talet byggts upp under ledning av den fortfarande fullt aktiva forskaren och medicinalörtsexperten Georg Wikman. I tidigare nummer av Medicinsk Access har artikelförfattaren (MN) skrivit en historisk bakgrund och översikt om adaptogener.1 Vidare sammanfattat en internationellt uppmärksammad relativt nypublicerad studie (2015), där resultaten visar att intag av en kombination av adaptogener ger bättre återhämtning hos idrottare efter hård träning.2,3 I denna artikel belyses annan viktig svensk forskning och utveckling, som lett fram till en unik svensk typ av pollenextrakt. I mitten av 1990-talet blev jag (MN) varse om en unik typ av pollenextrakt som tagits fram inom det ”gamla svenska Pharmacia”, som för övrigt grundades redan 1911 av Gustaf Felix Grönfeldt som var apotekare vid det anrika apoteket Elgen i Stockholm. Snart hade jag (MN) vid flera tillfällen besökt forskningslaboratoriet och produktionen av extrakten samt därvid även fått förmånen att tidigt träffa och utbyta erfarenheter med Curt Bergqvist, en pionjär och nestor inom denna forskning som fortfarande arbetar och bidrar till utvecklingen!

Jag gick naturligtvis igenom publicerad forskning och blev imponerad över de effekter forskningsresultaten visade att denna typ av pollenextrakt har. Det handlar om viktig men förvånansvärt sällan citerad publicerad vetenskap, där man med olika objektiva mätningar visat att pollenextraktet har energigivande såväl som antioxiderande/ cellskyddande och "åldersbromsande effekter" (se nedan).

Denna imponerande forskning och utveckling av pollenextrakt utgör tillsammans med ovan nämnda adaptogenforskning, viktiga och stolta exempel på svensk faktiskt världsledande forskning - något som författaren (MN) väl förstår efter att ha gått igenom tillgänglig publicerad vetenskap samt under många år ”snurrat runt jorden” och besökt samt utbytt forskningserfarenheter med olika forskningsenheter inom nutrition och fytokemi.

Det kan även nämnas att utvecklingen av pollenextrakten gjorts på Allergon i Välinge strax utanför Ängelholm (ingår numera i den amerikanska företaget Thermo Fischer Scientifics). Detta är endast tre mil från Vallberga med Svenska Örtmedicinska Institutets (SÖI) forskning och utveckling (SHIRD) rörande adaptogener – Således en intressant del av Sverige vars ”jordmån” uppenbarligen drar till sig och passar forskare!

Introduktion

Pollenextrakt har sitt ursprung från ett koncept som började utvecklas av en grupp svenska forskare för drygt ett halvt sekel sedan. Det är som nämnts det skånska bioteknikföretaget Allergon utanför Ängelholm, som tidigare utgjorde en del av den dåvarande Pharmaciakoncernen, som framställer dessa pollenextrakt. Vid noga valda tidpunkter samlas pollen och blommors pistiller från ett urval av skånska växter. Därefter blandas färska pollen och pistiller varefter pollenskalen elimineras med särskild teknik varvid pollenkornens innehåll eller cytoplasma blir kvar i blandningen.

Denna unika särskilt utvecklade extraktionsprocess är företagets hemlighet. Den färdiga till 100% naturliga produkten utgörs således av pollenkornens innanmäte (cytoplasma) med pistiller.

Tillverkningen av extraktet är standardiserad och kvalitetskontrollerad, vilket innebär att varje produktion eller batch av extraktet innehåller nära nog samma koncentration av de verksamma substanserna. Framställningen av pollenextrakten är patenterad och GMP- certifierad (Good Manufacturing Practice) samt har samma krav och precision som ställs vid läkemedelstillverkning.

Idag ställs det allt högre krav på att det ska finnas produktspecifik dokumentation för både kosttillskott och olika grupper av naturläkemedel. Detta pollenextrakt utgör en "spetsprodukt" för vilken det redan på 1990-talet publicerades berömvärd svensk kvalitets- och effektdokumentation (se nedan), som visar att pollenextrakt innehåller säkra potenta ämnen med hälso- och funktionsbefrämjande effekter.

Framträdande publicerad forskning med unikt svenskt pollenextraktextrakt

Flera publicerade studier har visat att detta standardiserade svenska pollenextrakt har betydande cellskyddande och energigivande effekter. Nedan återges resultaten från fyra olika studier, som belyser och viktig vetenskaplig produktspecifik effektdokumentation (kortfattade texter kommenterar och sammanfattar resultaten från respektive studie).

Forskningsresultat som visar att pollenextrak­ tet förbättrar cellskydd och energiomsättning vid långvarig fysisk träning

Professor Marcin Krotkiewski och medarbetare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg lät 50 manliga vuxna försökspersoner delta i en dubbel-blind placebokontrollerad undersökning.4 Man delade in männen i två grupper, en verumgrupp som fick inta en given dos (i form av två tabletter, tre gånger per dag) med pollenextrakt varje dag under fyra veckor, och en placebogrupp som fick till utseendet identiska tabletter, men utan extrakt.

Vid studiens början fick båda grupperna utföra ett krävande standardiserat fysiskt test (s.k. "step-ups" varvat med ergometercykel/testcykel) under hela 2 timmar och 40 minuter, varefter man analyserade flera ämnen/markörer, som visar skador, energinivåer och graden av anaerob belastning i muskelcellerna (se nedan). Efter fyra veckor gjorde man om exakt samma fysiska test och mätningar.

Efter det andra testet visade den grupp som intagit pollenextrakt statistiskt säkerställda förbättringar av samtliga analysvärden (se nedan).

Analys av härskningsämnet och restprodukten malondialdehyd (MDA) är en etablerad ofta använd analys som visar omfattningen av skador från fria syreradikaler och andra oxidativa/skadliga former av syre (s.k. ROS). MDA utgör således en indirekt mätning av oxidativ stress.

Analyser omedelbart efter att försökspersonerna genomfört det andra fysiska testet, visade ungefär en tredjedel lägre MDA-nivåer i muskulatur och blodplasma hos den grupp som erhöll pollenextraktet.

• Analysresultaten visar att pollenextraktet påtagligt kan minska skadorna av ROS och därmed tydligt förbättrat ”rostskyddet”, d.v.s. det antioxidativa försvaret. #3 2017

39

Analys av alfa-hydroxypropionsyra = ”mjölksyra”

Efter det andra testet var de funktionshämmande mjölksyranivåerna i blodplasma nästan 30% lägre och nivåerna i lårmuskulaturen nära 40% lägre hos gruppen som erhöll pollenextrakt. Dessutom var de energigivande glykogennivåerna (de lagrade kolhydrat-/glukosdepåerna) i muskulaturen betydligt högre hos de som erhöll pollenextrakt (verumgruppen).

• Något som pekar på att pollenextraktet kan bidra till en påtagligt bättre syresättning och energiomsättning i den ansträngda muskulaturen.

Analys av kreatinfosfokinas (CK) är en eta­ blerad markör för muskelskada.

Placebogruppen visade en kraftig ökning av CK i blodet vid analyser 24 och 48 timmar efter avslutade fysiska tester. I motsats till detta uteblev ökningen av CK i stort sett helt hos verumgruppen som supplementerades med pollenextraktet.

• Detta pekar på att pollenextraktet kan bidra till ett effektivt skydd mot träningsinducerade belastnings-/muskelskador.

Försökspersonerna som fick pollenextraktet rapporterade även betydligt mindre muskelbesvär de fem närmaste dagarna efter det andra fysiska testet.

• Denna subjektiva bedömning tyder på att försökspersonerna själva kunde känna och beskriva att intaget av pollenextraktet resulterade i mindre muskelbesvär efter den omfattande långvariga fysiska belastningen. Något som är i linje med analyserna av olika markörer (se ovan).

Sammantaget pekar denna studies resultat på att pollenextraktet kan sänka förhöjd oxidativ stress, förbättra ämnesomsättningen och faktiskt öka energidepåerna samt minska muskelskador. Med egen vetskap och forskning som visar att förhöjd oxidativ stress är ett mycket ofta förekommande ”biokemiskt slitage”, som är starkt förknippat med långvariga inflammatoriska processer, bl.a. i blodkärlen, se tidigare artikel i Medicinsk Access (5), så kan pollenextrakt bl.a. utgöra ytterligare en del av ”naturens intelligens” i arbetet att förebygga eller bromsa aterosklerotiska processer.6,7 Forskning som visar att pollenextraktet för­ bättrar blodcellers antioxidantskydd och bibe­ håller filterabiliteten/elasticiteten.

”Göteborgsgruppen” vid Sahlgrenska universitetssjukhuset utförde ytterligare ett forskningsprojekt med pollenextrakt.8 Först utfördes en första del i form av en in vitro-studie, där man genom en väletablerad teknik utsatte röda blodkroppar/erytrocyter (från 12 friska försökspersoner) för stora mängder genererade fria syreradikaler och därmed hög oxidativ stress. I jämförelse med en kontrollgrupp (erytrocyter som inte utsattes för fria radikaler), så resulterade den experimentellt ökade oxidativa stressen i kraftigt förhöjda nivåer av malondialdehyd (MDA, se ovan) och påtagligt försämrad filterabilitet (test där man undersöker blodkropparnas förmåga att passera särskilda filter).

40

#3 2017

Filterabilitet kan även sägas utgöra ett mått på blodcellerna spänst/elasticitet och hur lätt de deformeras).

Det är etablerat att förhöjd oxidativ stress kan försämra blodkroppars filterabilitet p.g.a. av härskningsprocesser i cellmembranen.

Man repeterade sedan samma experiment, men med den skillnaden att man tillsatte pollenextrakt till plasman med erytrocyter. Resultaten visade att när erytrocyterna med tillsatt pollenextrakt utsattes för den massiva mängden av fria radikaler, så uteblev den kraftiga förhöjningen av MDA helt och hållet. I linje med detta försämrades inte heller erytrocyternas filterabilitet.

• Resultaten från första delen av denna studie visar att pollenextraktet verkat som en potent cellskyddande antioxidant, som effektivt lyckades skydda erytrocyterna när de utsattes för givna mängder toxiska fria syreradikaler i ett standardiserat experimentellt system. En fördel med en dylik in vitro studie är att man har kontroll och vet att den visade skyddseffekten i systemet berott på en exakt kvantifierad tillsats av pollenextrakt. Man kan dock inte extrapolera eller direkt överföra resultaten till den kliniska verkligheten. Nu ställde sig forskarna bakom studien naturligtvis frågan: Hur väl kan då pollenextraktet skydda erytrocyter och andra blodkroppar hos personer som supplementerats med pollenlextrakt? Detta visade forskarna genom en andra del av detta projekt i form av en klinisk studie (se nedan). ”Göteborgsgruppen” fortsatte studien8 genom att undersöka MDA-nivåerna samt erytrocyters och även leukocyters (vita blodkroppars) filterabilititet i blodet hos 20 vuxna friska försökspersoner. Därefter fick försökspersonerna inta ett dagligt tillskott (två tabletter tre gånger/dag, eller samma dosering som användes i studien med hård träning, se ovan) med pollenextrakt under fyra veckor, varefter man åter analyserade nivåerna av MDA och filterabiliteten hos blodkropparna. Resultaten visade att MDA-nivåerna sjönk med ca 40% och att filterabiliteten hos erytrocyterna förbättrades med över 50% och hos leukocyter med nära 50%.

Samtliga resultat var statistiskt säkerställda.

• Forskarna kunde således viktigt nog visa de skyddande effekterna man visat genom "provrörsstudien" också gällde i det verkliga livet. En god formbarhet och elasticitet hos blodets erytrocyter är nödvändigt för dess funktioner, bl.a. för att de lätt ska kunna transporteras och bl.a. passera genom de allra minsta blodkärlen (mikrocirkulationen) för att kunna syresätta vävnaderna. Vidare för att leukocyterna ska fungera effektivt eller transporteras dit de behövs för att utöva sina immunförsvarsfunktioner. Det är inte långsökt att anta att sänkta MDA-nivåer med förbättrad filterabilitet/elasticitet hos olika blodceller också har relevans för utvecklingen av inflammatorisk hjärt-kärlsjukdom eller ateroskleros. Det känns angeläget att bl.a. närmare studera pollenextraktets förmåga att sänka hög oxidativ stress (och därmed minskad bildning av oxiderat LDL samt minskad inflammation i blodkärlsvävnaden) för att förebygga eller bromsa progressionen av ateroskleros (något som jag anser skulle vara väl lämpat för intressanta doktorandstudier).

Forskning som visar att pollenextrakt kan skydda hjärtmuskelceller från neonatala råttor

Obalanser mellan ROS oxidativa angrepp och antioxidanters försvarsmekanismer samt därmed förhöjd oxidativ stress, leder till härskningsprocesser som bl.a. kan resultera i bildning av icke nedbrytbart lysosomalt lipofuscin eller ”ålderspigment”. Det är väl etablerat att hög oxidativ stress kan leda till utbredda oxidativa skador i cellerna och i olika avseenden accelererade åldersprocesser. För tidigt födda djur och människor har inte fullt utvecklade försvarssystem och kan lättare drabbas av en cellskadande obalanser mellan angrepp och försvar i olika vävnadsceller.

Två auktoriteter inom internationell åldersforskning, professor Ulf Brunk och medarbetaren Alexei Terman vid Linköpings universitet, mätte pollenextraktets förmåga att påverka bildningen av lipofuscin i en experimentell in vitro studie, där man odlade hjärtmuskelceller från neonatala råttor. Tre veckors kontinuerlig behandling med pollenextrakt visade betydligt lägre inlagring av lipofuscin i hjärtmuskelcellerna i jämförelse med en kontrollgrupp som inte erhållit pollenextrakt. Studien utgjordes för övrigt av en dos-responsstudie, där forskarna använde sig av tre olika koncentrationer pollenextrakt vid behandlingen av hjärtmuskelcellerna. Den lägsta koncentrationen minskade lipofuscin bildningen med ca 24%, en 10 gånger högre halt minskade bildningen med ca 41% och en 100 gånger högre halt av pollenextraktet minskade lipofuscinbildningen med ca 43%. Den näst högsta dosen gav således ett nästan lika bra skyddande effekt som den högsta eller 10 gånger högre dosen (detta belyser värdet av att göra dos-responsstudier).

• Resultaten från denna in vitro studie visar att pollenextraktet fungerat som en potent antioxidant som sänkt den oxidativa stressen i hjärtmuskelcellerna och därigenom påtagligt minskat bildningen och inlagringen av lipofuscin i hjärtmuskelcellerna.

Pollenextrakt kan förbättra dem som lider av kroniskt trötthet

Professor Per-Arne Öckerman, en aktiv nestor inom tillämpad klinisk medicinsk biokemi, utförde en kontrollerad dubbel-blind placebokontrollerad cross-over studie där 22st vuxna patienter (främst kvinnor med en genomsnittsålder på 50 år) med kroniskt trötthetssyndrom deltog. Grupperna valdes ut slumpvis och verumgruppen supplementerades sedan dagligen med pollenextrakt i tablettform under tre månader. Den andra gruppen utgjorde placebogrupp. Därefter hade man en "wash-out" period på två veckor, då ingen grupp fick någonting. Sedan bytte man grupper, s.k. ”cross-over”, d.v.s. den grupp som fått placebo erhöll pollenextrakt och den grupp som tidigare fått pollenextrakt fick placebo.

Varje månad under hela studien fick försökspersonerna fylla i ett särskilt frågeformulär om olika symtom och hälsa, där frågesvaren graderades från noll till tio (noll är det bästa d.v.s. inga problem och 10 det sämsta med svåra problem/symtom).

Efter statistisk analys av frågesvaren visade det sig att intag av pollenextrakt resulterade i statistiskt säkerställt minskad trötthet och nedstämdhet. Vidare visade resultaten att pollenextrakt även gav mindre sömn- och magproblem samt långsiktigt ökad energi. #3 2017

41

Under de olika behandlingsperioderna gjorde man även en indirekt mätning av oxidativ stress. Detta genom att kvantifiera oxidativt skadade röda blodkroppar (erytrocyter) med hjälp av en särskild mikroskoperingsteknik. Resultaten visade tydligt och statistiskt säkerställt mindre skadade erytrocyter hos dem som supplementerades med pollenextraktet och därmed i samklang med annan forskning (se ovan) en indirekt visat minskad oxidativ stress. Hos placebogrupperna var erytrocyternas skador oförändrade.

• Resultaten pekar på att pollenextraktet kan ge mer energi, minska symtomen, förbättra livskvaliteten samt minska den oxidativa stressen hos individer som lider av problematisk kronisk trötthet. Dessa resultat ger också stöd för hypotesen att förhöjd oxidativ stress kan ha ett samband med symtomens svårighetsgrad vid kroniskt trötthetssyndrom.

De forskningsresultat som här återgetts är i flera avseenden i linje med de erfarenheter inklusive objektiva analysresultat (sedan mitten av 1990-talet) som undertecknad (MN) har från adepter och andra i konditionsidrottare i Sverige (främst längdskidåkare) och i Finland (roddare) som inkluderat detta svenska pollenextrakt i sina ”helhetshälsa koncept” och/eller deltagit i särskilda tester.

Innehåll av skyddande ämnen

Utöver flera vitaminer, spårelement, fettsyror, växtsteroler och karotenoider, så innehåller pollenextraktet höga halter SOD-enzym (superoxiddismutas) och omfattande komplex av antioxidativa lågmolekylära polyfenoliska ämnen. Detta visar att pollenkornens cytoplasma som utgör merparten av pollenextraktet, är utrustat med en samverkande ”orkester” av skyddande ämnen för att klara en miljö med mycket syre och därmed oxidativa angrepp från fria syreradikaler och andra biokemiskt reaktiva former av syre. I linje med detta visar experimentella in vitro analyser också att pollenextraktet har hög antioxidantkapacitet och skyddar mot flera typer av fria syreradikaler (analyser av MN 2017). Än viktigare så visar den kliniska publicerade forskningen att dessa ämnen kan tas upp och förbli intakta eller anpassa sig (något man inte kan ta för givet) och

stärka skyddet mot oxidativa skador i mänskliga vävnader i samband med ökad ”syrestress”, bl.a. vid hård fysisk belastning.

Genom att pollenextraktet bl.a. påtagligt kan minska oxidativa skador och sänka förhöjd oxidativ stress, så är extraktet en ”kandidat” till att ingå i den växande ”naturliga arsenalen” i arbetet med att förebygga eller bromsa progressionen av ateroskleros och andra degenerativa åldersrelaterade sjukdomar.

Säkra produkter

Pollenextraktet innehåller således fr.a. naturliga fytokemikalier av typer som vi kan utgå att våra tidiga förfäder hade ett naturligt intag av via växter och bi-/honungsprodukter. Det naturliga ämnesinnehållet är vetenskapligt dokumenterat oskadliga vid de doseringar använts i olika forskning samt vid försäljning av kosttillskott och naturläkemedel. Sedan många år har konsumenter i olika delar av världen supplementerat med denna svenska typ av pollenextrakt utan några rapporterade signifikanta biverkningar. Genom att det utgör en pollenprodukt, så skulle man dock kunna tro att produkten kan ge hög risk för allergier. Så är dock inte fallet eftersom det främst är olika pollens karakteristiska skal eller hölje som kan resultera i pollenallergier/överkänslighetsreaktioner.

Pollenextraktet består som ovan beskrivits, av pollenkornens extraherade innanmäte (cytoplasma) plus pistiller och innehåller inte allergena pollenskal. Risken för allergier anses därför mycket låg, vilket också tidigt visats genom internationellt etablerade allergitester s.k. RAST-tester (Radio Allergo Sorbent Test) och senare med s.k. ImmunoCAPtester, som kvantitativt mäter mängden ”allergiantikroppar” (IgE) i blodet. Pollenextraktet har inga kända interaktioner med läkemedel och har inte visat någon negativ påverkan på blodtryck och blodsocker.

I sällsynta fall har det rapporterats lätta mag-tarmbesvär, men detta är ingen säkerställd biverkning och kan därför ha berott på andra orsaker.

MAGNUS NYLANDER Medicine Doktor

Centrala referenser: 1. Nylander M (2014) Adaptogener: Skyddar mot olika slags stress och ger snabbare återhämtning. Medicinsk Access. 6:6­11.

2. Nylander M (2016) Studie visar att intag av ADAPT gav idrottare snabbare återhämtning efter genomförd hård träning. Medicinsk ac­ cess. 2:44.

3. Hovhannisyan A, Nylander M, Wikman G and Panossian A, (2015). Efficacy of adaptogenic supplements on adapting to stress: A ran­ domized controlled trial. Journal of Athletic Enhancement. 4:4. http://dx.doi.org/10.4172/2324­9080.1000205.

4. Krotkiewski M, Brzezinska Z, Liu B and Palm S (1994) Prevention of muscle soreness by pretreatment with antioxidants. Scand.J.Med. Sci.Sports .4:191­199.

5. Nylander M (2014) Oxidativ stress är vanligast bland medelålders kvinnor. Medicinsk Access 3:6­11.

6. Nylander M (2017) Processade tomatprodukter ger betydande skyddande effekter mot utvecklingen av ateroskleros. Medicinsk Access 1: 18­25.

7. Nylander M (2017) Vitamin B6 – Ett ämne som är nödvändigt i många steg av ämnesomsättningen samt utgör en mångsidigt skyd­ dande ofta bortglömd antioxidant. Medicinsk Access 2: 30­36.

8. M. Krotkiewski M, Belboul A, Palm S, Brzezinska Z, Liu B and Roberts D (1995) The effect of SOD­active plant substances (Polbax) on oxygen free radical (OFR) generation and blood cell rheology. Clinical Hemorheology. 15:641­647.

9. Terman A & Brunk U T (2002)The effect of Polbax extract on lipofuscin accumulation in cultured neonatal rat cardiac myocytes. Phy­ totherapy Research, Volyme 16, pp. 180­182.

10. Öckerman P­A. Antioxidant treatment of chronic fatigue syndrome (2000) Clinical practice of alternative medicine, Volume 1, No. 2.

42

#3 2017

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

Innehåll: • Riktigt näringsintag en grundförutsättning för bästa hälsa • Ämnesomsättningen • Hur äter vi • Hur bör vi äta • Ät som våra förfäder • Vanligt med dolda näringsbrister • Riskgrupper för vitaminbrister • Vanliga orsaker till brister • Eliminera näringsbrister sträva efter optimera närings­ status • Särskilt viktigt att snabbt häva brist på vitamin B12 • Rekommenderade intag • Exempel på dolda näringsbrister • Balans ­ inte för lite, inte för mycket vatten • Näringsbrister hos barn & ungdomar • Två som lyckats med rätt näringsin­ tag • Oxidativ stress ett biokemiskt slitage • För bästa hel­ hetshälsa krävs en ren frisk munhåla • Fördjupningsavsnitt: Coenzym Q10 • Selen en svensk upptäckt • Adaptogener • Mikronäringsämnesguide • Bakgrund

ENDAST 100 KR

Tillkommer 28 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 128 kr/ex (ordinarie pris 150 kr exkl. porto) Om författaren: Magnus Nylander, medicine doktor och tandläkare, har utbildats och arbetat vid Karolinska institutet och Institute for BioMedical Research, Austin, Texas universitetet. Magnus forskning och kliniska arbete inne­ fattar främst tungmetalltoxikologi och hur olika faktorer (främst näringsbrister, fysisk träning, blodcirku­ lation, psykisk stress, läkemedel och miljögifter), står i relation till oxidativ stress eller obalanser mellan skadliga fria radikaler och skyddande antioxidanter, samt vad vi bäst kan göra för att skydda oss. En viktig del av arbetet handlar om att eliminera riskfaktorer och stärka kroppens försvarssystem.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

De olika protein­profilerna hos omogna (rosa) och mogna stamceller (gröna) synliggörs med immunfluore­scensmikroskopi. Foto: Sarita Panula.

Nytt verktyg identifierar ursprungsceller i embryot Forskare vid Karolinska Insti­ tutet har utvecklat ett verk­ tyg för att identifiera de allra tidigaste stamcellerna hos mänskliga embryon. Dessa ursprungsceller antas ha stor potential att ersätta skadad vävnad i kroppen men har fram till nu varit svåra att sär­ skilja från andra embryonala stamceller. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Cell Stem Cell.

Under den första veckan efter befruktning utvecklas embryot från en enda cell till en blastocyst, en ihålig cellklump bestående av några hundra celler. Därefter fäster blastocysten i livmoderväggen, så kallad implantation. Under en begränsad tidsperiod, från befruktning fram till några dagar efter implantation, består embryot av pluripotenta stamceller.

44

#3 2017

Därför är dessa celler också intressanta att studera för att öka kunskapen om infertilitet

Det är celler som kan utvecklas till alla celltyper i kroppen och därför är av stort intresse inom forskningsområdet regenerativ medicin i syfte att ersätta skadad vävnad.

För bara några år sedan gjordes upptäckten att det finns två olika typer av pluripotenta stamceller hos det mänskliga embryot. De stam­ celler som används inom regenerativ medicin idag isoleras från det ickeimplanterade embryot men har visat sig motsvara en mognadsgrad som uppkommer först efter implantationen. En ny typ av pluripotenta celler som verkligen motsvarar det mer ursprungliga stadiet innan implantation har identifierats och kan nu odlas i laboratorium. Intresset för dessa ursprungliga celler är mycket

stort eftersom man tror att de har potential att bilda vissa celltyper som är svåra att få från de klassiska, mogna stamcellerna. Dessutom finns en förhoppning att de är lättare att odla i laboratoriemiljö.

Nu har Fredrik Lanners forskargrupp vid Karolinska Institutet i nära samarbete med Peter Rugg-Gunns forskargrupp vid Babraham Institute i Cambridge, Storbritannien, utvecklat ett verktyg för att separera de två celltyperna. Forskarna har tagit fram kombinationer av antikroppar som binder till specifika proteiner på ytan av de omogna respektive mogna stamcellerna. Antikropparna kan användas i så kallad flödescytometri, en vanlig laborotorieteknik för att sortera celler.

– Det har saknats bra markörer för de olika stamcellstyperna vilket har gjort att de har varit svåra att studera. Nu har vi ett verktyg som kan användas för att på ett enkelt sätt sortera cellerna, vilket underlättar såväl den fortsatta stamcellsforskningen som grundforskning om tidig embryonal utveckling, säger Fredrik Lanner, forskarassistent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet. Öka kunskapen om infertilitet

Mogna embryonala stamceller som odlas på laboratoriet kan, under rätt odlingsbetingelser, backas i utvecklingen och omvandlas till den mer ursprungliga stamcellstypen.

Forskarna testade sin teknik både på sådana odlade stamceller av mogen och omogen typ samt i donerade

mänskliga embryon som blivit över från IVF-behandlingar. I sådana embryon, som ännu inte fäst i livmoderväggen, identifierades som väntat endast den omogna stamcellstypen vilket talar för att antikropparna är mycket specifika.

– Det är just vid implantationen som stamcellerna genomgår den här förändringen och ”mognar”, och det är också en mycket kritisk tidpunkt för embryot. Därför är dessa celler också intressanta att studera för att öka kunskapen om infertilitet, säger Fredrik Lanner.

Studien har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Ragnar Söderbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Centrum för innovativ medicin (CIMED) och Lau-anslag.

Källa: Karolinska Institutet

Fredrik Lanner, forskarassistent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Foto: Ulf Sirborn

Publikation: Comprehensive Cell Surface Protein Profiling Identifies Specific Markers of Human Naive and Primed Pluripotent States. Amanda J. Collier, Sarita P. Panula, John Paul Schell, Peter Chovanec, Alvaro Plaza Reyes, Sophie Petropoulos, Anne E. Corcoran, Rachael Walker, Iyadh Douagi, Fredrik Lanner, Peter J. Rugg­Gunn. Cell Stem Cell, online 23 mars 2017, doi: 10.1016/j.stem.2017.02.014.

b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

sid. 81!

Beställningstalong på

Outsidern: Min fars kamp med galenskapen En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni?

En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Av: Nathaniel Lachenmeyer

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #3 2017

45

© Can Stock Photo / stefanholm

Klinisk farmakologi i storskogen Den historia som här skall förtäljas utspelade sig i de djupa skogarna i norra Sverige för så länge sedan att den nu blivit just historia, och därför torde kunna komma till allmän känne­ dom, eftersom den utgör en hittills okänd del i den svenska kliniska farmakologens annaler.

En junidag år 19-- steg den unge medicinske kandidaten FP av tåget i H----- och vandrade upp mot ett vikariat på det vitmålade sanatoriet i den ozonmättade skogen (ty ozonet ansågs ha dödande effekt på tuberkelbakterier och därför förlades sanatorier där sådant ansågs finnas). Han bar en äldre resväska, beprydd med ett stort antal exotiska vin- och spritetiketter, erhållna genom idogt uppblötande av flaskor under ett vikariat som vaktmästare på en sommarrestaurang några år tidigare. Möjligtvis var det denna väska som blev kvalificerande för FP att som en av arbetsuppgifterna ansvara för den öppna alkoholistavdelning som sanatoriet drev, och som så småningom skulle inspirera till det experiment varom denna redogörelse handlar.

46

#3 2017

Tuberkulos fanns dock kvar i norrlandsskogarnas hyddor, och patienter fanns som skulle skötas. Fem månaders medicingrundkurs ansågs tillfyllest för ett vikariat, och detta hade lockat FP och ännu en lika grön ung kandidat, vi kan kalla honom VF, till denna sejour på c:a 2 månader. PAS och INH hade, jämte streptomycinet, gjort sitt segrande intåg som standardbehandling av tbc, och trängt undan äldre metoder såsom kollabering av kavernösa lungor med luftinsufflation och oljedeposition, lungresektion mm. Överläkaren, som själv hade oljelunga, var en utomordentligt trevlig och välkomnande man, som inte försummade FP och VF att lära sig både bronkografera och bronkoskopera (med rakt skop!) och uppmanade till litteraturstudier. En patient som fick neurologiska symptom under INH-behandling var upphovet till att FP fick i uppdrag att tillskriva läkemedelsföretag som saluförde pyridoxin, d.v.s. vitamin B6; chefen hade nämligen läst någonstans att detta skulle kunna motverka INH-biverkningar.

Det kunde hända att patienter som inte gillad PAS stoppade sina piller i de ihåliga stolparna i obevakade stunder.

En dag blommade idén ut

Sagt och gjort, brev skickades (med vanlig post) till bland andra Ferrosan, och svar kom snart med diverse kopior av artiklar som berörde B6. Intressant nog fanns även bland dessa en del, huvudsakligen anekdotiska, notiser om en synnerligen dramatisk effekt av intravenös tillförsel av pyridoxin vid akut alkoholintoxikation, d.v.s. brakfylla.

Särskilt ett Letter to the Editor of the Lancet fascinerade: det talades om en veritabel ”Lasaruseffekt” av en B6spruta till en redlöst berusad man.

Dessa data lagrades i bakhuvudet på FP några veckor, medan livet förflöt i maklig takt med dagliga ronder, sputumprov, bronkografier, midsommarfestligheter samt kontroll av sängstolpar. Det kunde hända att patienter som inte gillad PAS stoppade sina piller i de ihåliga stolparna i obevakade stunder. Chefen tog semester, bölen (som var en medelålders man utan ambitioner) lämnade oss alltmer åt oss själva, och behovet att hitta på något växte som knarksug i oss. Så en dag blommade idén ut.

Vi hade ju fått hem B6 för intravenös injektion – varför inte testa Lasaruseffekten?

FP och VF gick metodiskt tillväga. Berusning måste ordnas. Det var långt till systemet, men spir. dil. fanns ju – den späddes 1:1 så fick man en drickbar blandning.

Vidare måste vi hitta på ett sätt att mäta berusningsgraden. Några sofistikerade apparater var inte att tänka på, men vid midsommarfirandet hade det kastats pil m.m.

Efter initiala försök övergav vid tanken på konventionell pilkastning – vi var för dåliga redan i nyktert tillstånd – utan beslöt istället att vi hela tiden skulle hålla i pilen, lyfta handen 50 cm, och sedan snabbt pricka en på på bordet liggande pistolskyttetavla (diameter 10 cm) 25 gånger i följd. Vi räknade inte poäng, som vi trodde skulle bli ett för grovt mått, utan mätte avståndet från centrum till varje träff och tog summan av sträckorna som mått.

Försöket krävde en försöksperson och en experiment­ ledare, och läsaren förstår nu valet av pseudonymer. FP som kommit med den ursprungliga idén var helt inställd på att vara FP. så den snälle VF (vitaminforskaren) fick finna sig i sin roll. Han skulle, förutom att administrera etanolen (5 cl 35-procentig sprit) varje kvart även föra protokoll över FP:s testresultat och beteende i allmänhet.

Testet gjordes 5 minuter efter varje snaps. VF förbehöll sig rätten att (såsom den nyktre av de två) bestämma när det var dags för B6-sprutan, som skulle ges intravenöst i en armbågsven under 1 minut. Därefter skulle testet göras omedelbart, samt efter ytterligare 5 minuter.

Första snapsen gick ned med en viss grimas

Det var en vacker kväll, varm och myggig, och försöket gick av stapeln på FP:s expedition. FP hade vid denna tidpunkt även ansvaret för personalens hälsojournaler, som naturligtvis rutinmässigt inkluderade röntgenbilder av lungorna. (Läsaren kommer snart att bli varse betydelsen

av denna upplysning). Efter några baselinemätningar fastlades utgångsvärdet till 66 mm (se figuren). Första snapsen gick ned med en viss grimas, och första testet efter denna visade på ett bättre resultat. Vi drog oss till minnes att små mängder alkohol kan förbättra skyttars resultat genom sin lätt lugnande effekt, och ansåg oss redan ha gjort en viktig bekräftande observation.

Efter snapsarna 2,3 och 4 hände inte så mycket med träffytan, den gick i stort sett tillbaka till baseline, och FP kände sig inte heller nämnvärt påverkad. Noteras bör att försöket genomfördes postprandiellt men utan tilltugg.

FP och VF småpratade om det mesta och försökte väl lösa en del världsgåtor. Efter snaps 5 började FP bli mer pratsam och förde snart in samtalet på det täcka könet. Efter snaps 6, när träffbilden ökat litet men tydligt, fokuserar FP på den nya unga vackra vikarierande, nyligen anlända, husmodern, och vill absolut uppsöka henne, men hejdas självfallet milt men bestämt av VF. FP nöjer sig till slut med att leta upp husmors lungröntgenbild för att drömskt betrakta denna.

Från snaps 7 sätter etanoleffekten in på allvar. FP blir allt bladigare och träffbilden ökar drastiskt. Vid snaps 9 bestämmer VF att nr 10 skall bli den sista, därefter skall uppväckandet ske.

Således kommenderas FP till sitt sista (värsta) test före B6-sprutan 5 minuter efter snaps 10, och sedan till britsen.

VF darrar inte på handen, finner en ven och injicerar.

Vad händer?

Sågbäcken, biflöde till Svågan i Hälsingland.

Foto: Tord Amré.

#3 2017

47

Är inte detta en Lasaruseffekt så ljuger både Bibeln och the Lancet!

Gimån i Jämtland.

Foto: Tord Amré.

Den just så tämligen redlöse FP reser sig upp, går med stadiga ben till piltestet, yttrande ”Nu känner jag mig alldeles nykter”. Han gör därefter ett test som är lika bra som basvärdet! Är inte detta en Lasaruseffekt så ljuger både Bibeln och the Lancet! Figuren, renritad efter originalet, visar hur precisionstestet utvecklades under försöket.

Men säg den glädje som varar beständigt. VF vill kontrollera resultatet och beordrar ett nytt test efter ytterligare 5 minuter. Då har FP återfallit i sin oregerlighet, och testet blir därefter: ingen skillnad mot testet 5 minuter före B6. Som ett gammalt gott tyskt ordspråk säger: ”Die schönste Resultate gehen bei Nachkontrolle verloren”.

Trots detta är FP på gott humör (en drogeffekt?), skrattar och nojsar, och hembjuds till VF för tedrickning, där han enligt anteckningar ”mestadels ligger på golvet och skrattar åt vadsomhelst”.

Såvitt bekant förblev detta försök förborgat för omgivningen. VF var en lugn och säker pragmatiker (han blev sedermera ortoped), som såg till att FP tillnyktrade under ordnade former. Men vi var överens om att helt hemligt kunde detta inte förbli. Vi var skyldiga Vetenskapen en noggrann, fullständig och objektiv redogörelse för denna bekräftelse av pyridoxinets (om än mycket korta) Lasaruseffekt. Vi skrev alltså en fullständig artikel med introduktion, tidigare erfarenheter, motiv för försöket, metodbeskrivning, resultat och diskussion, inklusive referenslista och Summary in English (”One case of acute

160 120 80 40 0 0

40

80

120

160

Figuren visar på y-axeln summan av avståndet i mm till centrum vid varje test, och på x-axeln tiden i minuter. 148 minuter efter start, då totalt 50 cl 35-procentig etanol intagits, gavs 100 mg B6 intravenöst under en minut. De sista testen gjordes vid tid 150 och 155 minuter.

alcoholic intoxication was studied… etc.). Allt utskrevs på skrivmaskin med karbonpapper i 3 exemplar, ett var för FP och VF och ett för chefen som lades på hans bord att läsas vid återkomsten från semestern, då vi redan skulle ha lämnat de djupa skogarna.

Vi fick så småningom ett uppskattande brev från chefen där han inte blott förklarade sig nöjd med våra insatser som underläkare, utan ävenledes utrryckte sin förtjusning över att ha fått ta del av ett så betydelsefullt forskningsresultat, och framhöll det såsom särskilt ärofullt att det vunnits just på hans sanatorium.

SINSAN I. SAMU

Fotnot: Författaren har valt att publicera detta under pseudonym av hänsyn till medarbetaren Vitaminforskaren (numera avliden), men den som vill sätta sig i förbindelse med honom kan kontakta redaktören.

Referenser: 1. Kirschner JJ. Massive-dose isoniazid with pyridoxine in chronic pulmonary tuberculosis. Am Rev Tuberc 1958;78:773 & 779.

2. Jönsson & Sundgren. Vitamin B6 mot flygsjuka. Sv Läk 1954;17:1376.

3. Holtermann H. Beitrag zur Behandlung der Seekrankheit mit Benadon (Vitamin B6). Wien Med Wschr1956;106:312.

4. Stoll BA. New drugs for irradiation sickness. Radiology 1957;68:380.

5. Huerta G. Amphetamine and pyridoxine in acute alcoholism. Revista del Viernes Médico1956, vol.7, nr 1 (referat i JAMA 1957;163:1957).

6. Newman H et al. Effect of pyridoxine in acute alcoholic intoxication. Proc Soc Exp Biol Med 1959;100:258.

7. Palmer EJ. Pyridoxine hydrochloride in the treatment of acute alcoholism and delirium tremens. Virginia Med Monthly 1955;82:12.

8. Small MD et al. The effect of pyridoxine hydrochloride in acute alcoholic intoxication, J Lab Clin Med 1955;46:12.

9. Wordsworth VP. Intravenous detoxification of drunkenness, BMJ 1953;4816:935.

10. Atkinson GW & Kappes WC. Pyridoxine (Vitamin B6) in alcoholism. Virginia Med Monthly 1956;83:391 (referat i JAMA 1956;162:1189).

48

#3 2017

Ny insikt om dygnsrytmen ökar förståelsen för åldrandet Störningar i dygnsrytmen kan öka risken både för cancer och för att åldras för tidigt. Nu har forskare vid Göteborgs universitet påvisat en mekanism genom vilken ljuset kan påverka ett protein, peroxiredoxin, som visat sig viktigt för att de biologiska klockorna ska kunna fungera på rätt sätt.

Mikael Molin, forskare vid Göteborgs universitet.

De flesta människor, djur och växter anpassar sina aktiviteter efter dygnets skiftningar av ljus och mörker. I våra celler styrs aktiviteterna av biologiska klockor, som till exempel reglerar ämnesomsättningen under dag och natt.

Yttre stimuli, framförallt från ljus, kan ställa om dygnsrytmen genom att påverka de biologiska klockorna.

– Försök har visat att alla våra celler styrs av en eller flera dygnsrytmer, även de som saknat kända klockmekanismer på molekylnivå. Till exempel regleras röda blodkropparnas aktivitet av dygnsrytmer trots att man trott de helt saknar basala komponenter för att upprätthålla dygnsrytmerna, säger Mikael Molin (bilden), forskare vid Göteborgs universitet.

Men för runt fem år sedan kom ett stort genombrott i forskningen om dygnsrytmer. Då upptäckte forskarna att enzymet peroxiredoxin (Prx1) var en del av den molekylära klockan i röda blodkroppar.

Enzym viktigt för biologiska klockor

Ett flertal studier har sedan under de senaste åren visat att peroxiredoxiner styr de biologiska klockorna och därigenom dygnsrytmen, i så väl människor som i encelliga bakterier.

– Detta är väldigt intressant eftersom man vet att peroxiredoxiner samtidigt bromsar både åldrande och cancer bland annat genom att

aktivera försvaret mot oxidanter, säger Mikael Molin.

Men flera frågetecken kring hur peroxiredoxinerna styr dygnsrytmen kvarstår fortfarande, till exempel förstår forskarna inte hur peroxiredoxiner kan svara på ljus.

Tillsammans med kollegor har Mikael Molin nu gjort experiment på jästceller.

– Andra svampar har ljusreceptorer som liknar de som ingår i tidigare kända klockmekanismer, men inte jäst.

Genom att undersöka mekanismerna för hur jästen trots detta kan svara på ljus fann vi att peroxiredoxinet PrxI spelar en avgörande roll i denna process.

Ingår i signalkedja i cellen

Peroxiredoxiner verkar alltså koppla ihop störningar i biologiska klockor med åldrande och cancer. Men exakt hur denna koppling ser ut är fortfarande höljt i dunkel.

– Vi har i vår studie upptäckt ett nytt sätt för celler att känna av ljus, en signalkedja där peroxiredoxin ingår. Vi fann att peroxiredoxin reglerar ljus-signaleringen genom att ta emot och vidarebefordra meddelanden i form av väteperoxid som genereras när ett annat enzym, fettsyraoxidas, träffas av ljus.

I studien framträder en bild av att många olika celler kan svara på ljus och reglera sina dygnsrytmer via samma signalväg och att delar av denna också styr hastigheten varmed vi åldras.

– Genom att klargöra de molekylära mekanismerna bakom hur detta sker finns förhoppningar att man kan utveckla läkemedel mot störningar i dygnsrytmerna och motverka eller åtminstone senarelägga uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar till exempel cancer, Alzheimers och Parkinson.

Källa: Göteborgs universitet

Publikation: Light­sensing via hydrogen peroxide and a peroxiredoxin http://www.nature.com/articles/ncomms14791

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#3 2017

49

Behandlingen med ryggmärgsstimulering har totalt förändrat Magnus liv.

Ryggmärgsstimulering kan ge patienter bättre kontroll över sin smärta Lars Janerås, smärtläkare och specialist vid smärtavdelningen på Huddinge Sjukhus.

50

#3 2017

Omkring 15­20 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta, dvs. en smärta som har varat under minst tre måna­ der. Av dessa beräknas cirka 100 000 människ­ or vara drabbade av neuropatisk smärta eller nervskadesmärta vilket definieras som smärta orsakade av skador i känselnerver. Nervsmärta kan bero på flera olika orsaker, exempelvis operation, diskbråck och frakturer men det kan också uppstå i samband med exempelvis diabetes eller cellgiftsbehandling.

Långvarig smärta är ett stort folkhälsoproblem och trots att en majoritet av Sveriges befolkning (63%) vet den korrekta definitionen av termen långvarig smärta saknas fortfarande generell kunskap om vad det faktiskt innebär och hur man effektivt behandlar det. Det visar en undersökning om svenskars kunskap om långvarig smärta och hur denna kan behandlas.

Lars Janerås är smärtläkare och specialist vid smärtavdelningen på Huddinge Sjukhus. Han har lång erfarenhet inom smärtvården och utreder dagligen

människor för olika typer av smärtproblematik.

– När vi utreder människor med smärta bedömer vi inte om de har ont utan söker efter tänkbara anledningar till hur smärtan har uppkommit. Det gör att vi ofta finner både primära och sekundära orsaker i ett smärttillstånd, säger Lars Janerås.

Olika behandlingsalternativ

Det finns flera olika typer av behandling beroende på vilken typ av smärta patienten har. Det kan handla om allt från sjukgymnastik och träning till läkemedel, kirurgi och kognitiv beteendeterapi. Ingen patient är den andra lik och rekommendation kring behandlingsalternativ sker efter en noggrann bedömning kring vilken smärtproblematik som råder.

En behandlingsmetod som Huddinge Sjukhus använder sig av för att lindra långvarig nervskadesmärta och förbättra livskvaliteten för patienter är ryggmärgsstimulering. Nervstimulatorer som liknar pacemakers i både funktion och utseende avger elektriska pulser till ryggmärgen för att störa eller maskera de smärtsignaler som skickas till hjärnan.

– Ryggmärgsstimulering är en icke destruktiv behandling vilket innebär att själva behandlingen inte riskerar att försämra smärtan. Ryggmärgsstimulering kan alltså inte göra nervskadan värre. Som med alla operativa ingrepp finns risk för infektion, vilket är ovanligt då patienten får antibiotikaskydd i samband med behandling, säger Lars Janerås.

Kontrollera smärtan

Att lida av nervsmärta innebär ett stort lidande, inte bara för de drabbade utan även för anhöriga och närstående.

Den drabbade kan gå flera år med svåra smärtor vilket innebär stora utmaningar i det dagliga livet som att klä sig, arbeta eller handla. Det gör att anhöriga och närstående ofta får hjälpa den drabbade på olika sätt.

– Patienter som har blivit behandlade med ryggmärgsstimulering och upplevt lindring upplever att de nu själva kan kontrollera smärtan och att det inte är smärtan som styr deras vardag. Även om de inte har blivit smärtfria så kan de ha mer kontroll över sin smärtsituation och det betyder mycket för dem. De har också berättat att de kan sluta med eller inte behöver ta sina mediciner lika ofta, mediciner som i vissa fall har hjälpt men samtidigt orsakat biverkningar, säger Lars Janerås.

– När patienterna har fått rätt behandling upplever de att de får en betydligt bättre livskvalitet. De får bättre nattsömn och känner sig lugnare och tryggare eftersom de nu kan styra sin smärta på ett nyare och i många fall bättre sätt, fortsätter Lars Janerås.

Utöver personer med nervsmärta kan också personer som har angina pectoris (kärlkramp) bli behjälpta av ryggmärgsstimulering.

– Har du en patient med kärlkramp där man har undersökt olika behandlingsmetoder och bestämmer sig för ryggmärgsstimulering så är sannolikheten att få bra resultat av en sådan metod väldigt hög. Där är lyckandefrekvensen så hög så att vi inte ens behöver testa stimulatorn innan, som man vanligtvis brukar göra under cirka två veckor, utan vi vet att sannolikheten är så hög för ett bra resultat så det behövs inte, säger Lars Janerås.

Magnus Engevik är en av de patienter med kärlkramp som blivit hjälpt av ryggmärgsstimulering. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt och fått behandling som inte hjälpte fullt ut, fick Magnus starka smärtor i bröstet som kom och gick under närmare fem år. Efter diskussioner med kardiologer och narkosläkare beslutades att Magnus skulle få bli behandlad med ryggmärgsstimulering.

I utrymmet bakom ryggmärgen (det epidurala rummet) placerades en elektrod som avger mycket små elektriska impulser, vilka känns som pirrningar. Elektroden

ansluts till stimulatorn antingen direkt eller via en förlängningssladd. Genom att skicka små elektriska signaler till rätt nerver i ryggraden kan sedan smärtförnimmelsen blockeras. Operationen tog cirka 1-1,5 timmar och allt som syns nu efteråt är två ärr på ryggen.

Ryggmärgsstimulering har totalt förändrat Magnus liv

Efter operationen fick Magnus en liten dator med sändare, liknande en mobiltelefon, tillsammans med en instruktionsbok. Med denna handdator kan Magnus nu själv reglera sin smärtlindring genom olika smärtlindringsprogram, som programmerats på sjukhuset.

Målet med behandlingen är att Magnus ska vara smärtfri. Om han till exempel utsätts för kraftig stress får han ont direkt och han kan då själv höja och sänka smärttröskeln genom sin apparat. Det enda som behövs är att Magnus byter ut nervstimulatorn vartannat år, vilket görs på sjukhuset.

Behandlingen med ryggmärgsstimulering har totalt förändrat Magnus liv.

Innan operationen fick Magnus ta Nitroglycerinspray 4-5 ggr/dag. Efter operationen har han endast behövt ta sin spray vid några enstaka tillfällen under en 6-7 veckors period. Han lever i princip som vanligt, arbetar och har inga smärtor.

I utrymmet bakom rygg­märgen (det epidurala rummet) placerades en elektrod som avger mycket små elektriska impulser, vilka känns som pirrningar.

Om ryggmärgsstimulering

Ryggmärgsstimulering är en beprövad terapi som använts i över 40 år för att kontrollera kronisk smärta och förbättra livskvaliteten för patienter. Nervstimulatorer liknar pacemakers i både funktion och utseende. De avger elektriska pulser till ryggmärgen, för att störa eller maskera de smärtsignaler som skickas till hjärnan. Det finns 14 sjukhus i Sverige som arbetar med metoden ryggmärgsstimulering. Uppsala är störst, där man opererar tre gånger i veckan.

TORD AMRÉ Om undersökningen Undersökningen genomfördes av United Minds i augusti 2015 bland 1000 svenskar i åldrarna 18 till 79. Studien gjor­ des på uppdrag av St Jude Medical, en global tillverkare av medicintekniska produkter avsedda att förändra behand­ ling av några av världens dyraste epidemiska sjukdomar.

Undersökningen visade bland annat att: •L ångvarig smärta är välkänt: 83% av respondenterna hade hört talas om långvarig smärta •V ar tredje svensk (34 %) tror att långvarig smärta är en kombination av ett medicinskt och mentalt problem •8 3 % har inte hört talas om ryggmärgsstimulering

Om St. Jude Medical St. Jude Medical, numera Abbot, är ett globalt medicintekniskt företag som är specialiserat på att förändra behandlingen för några av världens mest kostnadskrävande epidemisjukdomar. För att genomföra det utvecklar företaget kostnadseffektiva tekniker som räddar liv och förbättrar människors livskvalitet över hela världen. St. Jude Medical/Abbot som har sitt huvudkontor i St. Paul, Minnesota, USA, har fyra viktiga kliniska fokusområden som omfattar hantering av hjärtarytmi, förmaksflimmer, kardiovaskulär modulation och neuromodula­ tion. Om du vill veta mer kan du besöka sjm.com eller följa oss på Twitter @SJM_Media

#3 2017

51

INSÄNT

Stärkande stavgång i ett naturområde nära Malmö. Gymnastik i olika former, qigong, stavgång och utflykter är hjärt/lungföreningens basutbud.

Sjukvård i obalans

Kompetens och kontinuitet patienternas trygghetskrav Allt fler i Sverige drabbas av hjärt­kärlsjukdo­ mar och många dör i den akuta situationen.

Högst skiftande förutsättningar gäller för ope­ ration, behandling och egenvård. Detsamma gäller för svåra lungsjukdomar. Detta har länge påtalats av företrädare för Hjärt/Lung­organi­ sationen.

Om nästan två miljoner svenska medborgare lever med sina hjärt/kärl/lung-sjukdomar under någorlunda kontroll, förstår man nog vad egenvården betyder i både livskvalitet och pengar. Men i den politiska hanteringen upplever den enskilde patienten mycket prat och ganska lite verkstad, d.v.s. operation, behandling och egenvård.

52

#3 2017

En infarkt – och sen då?

Jag skriver detta utifrån vad jag har sett och upplevt under fem år efter en hjärtinfarkt, som nog förlöpte ganska ovanligt, dessvärre kan man säga. Den inträffade under en bussresa i Skåne i sällskap med bl.a. fem läkare, varav en medicinprofessor. Omedelbar diagnos, sikte på närmsta vårdcentral för att få ett EKG samtidigt som ambulans beställdes fram. En kvinna vid ratten visade enligt min medföljande hustru en imponerande förmåga att skapa fri fart fyra mil framåt. Inom tre timmar var jag stentopererad i Kristianstad. Jag hörde läkaren säga: ”Nu rinner det som det ska”.

Det blev värre när jag skulle flyttas till Universitetssjukhuset i Malmö, för det fanns inga transportambulanser att

INSÄNT

tillgå i regionen, så först vid midnatt var vi framme. Dagen därpå kunde tre kardiologer konstatera att jag hade gått skadefri genom infarktförloppet. Jag fick även ”live” ta del av en ultraljudsundersökning, som bekräftade detta.

Jag är mycket medveten om att det inte är så det brukar sluta. Jag är också medveten om att det inte alltid handlar om våldsamma bröstsmärtor och strålkänningar utåt armarna. Jag upplevde bara en oro i maggropen, som efter ett lätt slag av en knytnäve, och jag som inte brukade bli åksjuk.

Frisk eller sjuk?

Är jag då frisk, jag som slapp så lindrigt undan den gången? Nej, självklart inte, men som så gynnad var det lika självklart att gå in i Malmö HjärtLung-förening för att om möjligt kunna bistå andra på något sätt. Det har skett med förebilden av en vän som vid 62 fick en infarkt och sex månaders väntetid på bypass. Starkt engagerad i den gymnastik och annan motion som på 60-talet initierades i Malmö av kardiologen docent Bengt W. Johansson, kan han idag få höra hjärtläkare förklara, varför hans kropp har förnyat kärl i sådan grad att man inte ser att han hade en infarkt för 28 år sedan. Förstår man att detta är en egenvård, kanske även med förändrad livsstil, som ökar möjligheterna, stärker självförtroendet och därmed livskvaliteten?

Jag blev sekreterare i föreningsstyrelsen med antagandet att det gällde att skriva protokoll. Region Skåne ville annorlunda. Privata kardiologmottagningar stängdes och nu aviseras detsamma för lung- och KOL-mottagningar (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Vi fick uppleva våra medlemmars oro, när de förstod att trygghet i kompetens och kontinuitet ströks med ett penndrag. I telefonen hördes upprepas: ”Hur blir det för min man nu, vi har haft samma vårdkontakt i flera år?” Ansvarig politiker sade att vårdcentralerna skulle klara detta, det skulle bli så bra ”annars får dom (vårdcenrtalerna) böta”. Men efter några år vet vi att det inte är så. I Malmö har sju vårdcentraler något att erbjuda under rubriken ”Hjärtsvikt”. Det är ungefär var fjärde vårdmottagning för 300 000 invånare.

På websidan för mitt närmsta alternativ står det: ”Du som har hjärtsvikt kan få råd och hjälp med frågor kring egenvård, levnadsvanor och medicinering. Vår specialistutbildade personal erbjuder även telefonrådgivning och kontroller av till exempel blodtryck, puls och EKG”.

Kanske finns i bästa fall chansen att möta samma läkare eller sjuksköterska, men det utlovar ingen kontinuitet.

För KOL-patienter erbjuds: ”Du som har luftvägsallergi, astma eller KOL kan få hjälp med utredning, behandling och uppföljning av dina besvär. Vi utför bland annat allergitester och undersökningar med spirometer.

Du kan också få hjälp med att använda inhalator eller att sluta röka. Men här blir det ofta för patienten ett krav på att vara aktiv, helst gå via datorn. Vi ser bland medlemmar hur svårt det kan vara att orka söka, för att inte säga jaga, den trygghet man behöver. Det finns kvar ett litet antal privatmottagningar för hjärt- och lungsjukdomar med kontrakt som Region Skåne inte kunde säga upp 2013. Men där är det trångt.

Du som har hjärtsvikt kan få råd och hjälp med frågor kring egenvård, levnadsvanor och medicinering. Vår specialistutbildade personal erbjuder även telefonrådgivning och kontroller av till exempel blodtryck, puls och EKG Föreningarna finns!

Jag ser hjärtinfarkt uppträda i yngre grupper som efter stentoperation återgår till arbete. De söker sig inte till patientföreningen, yngre KOL-patienter gör det inte heller. Vi vet att åtminstone ett par tusen Malmö-bor skulle behöva vårt patientstöd. Vi behöver bli fler, men vi vill förstås inte att fler skall bli sjuka. Vi behöver varandra.

Men det är svårt att få ut information via mottagningarna, det är ekonomiskt omöjligt för patientföreningar att göra sig kända med reklam, alltså vet de flesta att Hjärt-Lungfonden finns men där försvinner HjärtLungföreningen i förväxlingen.

Brist på kommunikation

Vi vet att flera av de uppsagda kardiologerna i Malmö och Lund aldrig fick uttala sig om konsekvenserna för patienterna av att mottagningar stängdes. Tyvärr kunde patientorganisationens erfarenheter inte heller komma fram. Men vi försöker med fysiska och sociala program, med särskilda träffar med grupper som t.ex. ICD-bärare (med inopererad hjärtstartare) och KOL-patienter. Vi har månadsträffar, där experter ställer upp och förmedlar kunskap i förnämligt tillgänglig populärvetenskaplig form.

Kardiologen Margrét Leosdottir från universitetssjukhuset i Malmö presenterade sig själv och aktuellt inom hjärt vården, en av många kunskapsförmedlare som hjälper föreningarna.

Foto: Medeon Park

Vad är politik?

Mina kontakter med sjukvården, akut och i uppföljningen på SUS´ kardiologi i Malmö, har inkl. erfarenheter från hudmottagning, plastikkirurgi och ögonoperation övertygat mig om att det på alla nivåer finns ett professionellt engagemang, som borde få förtroendet att sköta jobbet.

Så vad är då politik i ett demokratiskt samhälle? Jo, att ange målen, att anvisa medlen och att utöva en konstruktiv kontroll och det i samverkan med patientorganisationer.

Under arbetsåret måste ryckiga ingripanden undvikas.

Förtroendet innebär att personalen använder sina kunskaper fullt ut. Det är vad dom och patienterna vill. Det talas ju så mycket vackert om patientinflytande. Men systemet är inte i balans, och det är inte läkarnas och vårdpersonalens fel. Det minsta man kan begära är att beslutsfattare lyssnar på vårdpersonalen samt respekterar patienters situation och erfarenheter.

Givetvis också att vård och egenvård håller jämn kvalitet över hela landet.

PER RAGNARSON Malmö ragnarson.pery@telia.com

Riksförbundet HjärtLung: hjart­lung.se Länsföreningen Skåne: hjart­lung.se/riksforbundet/skane/ Malmö HjärtLung­förening: malmohjart­lung.se Riksförbundet utger tidskriften STATUS.

#3 2017

53

MEDICINNOTISER

Ny metod för automatiserad bildanalys av skelettmetastaser vid prostatacancer Automatiserad bildanalys av skelettmetastaser vid prostatacancer är en ny metod som kan underlätta framtagandet av läkemedel.

Lovande resultat för metoden presenteras nu i en avhandling från Lunds universitet.

Den snabba teknikutvecklingen har gjort det enklare och billigare att framställa och hantera högkvalitativa medicinska bilder i stora kvantiteter. Som en följd behöver även gransknings- och analysmetoderna utvecklas.

Inom prostatacancer dominerar fortfarande manuella granskningsmetoder utförda av specialister i radiologi eller nuklearmedicin. Förutom att det är tidskrävande och dyrt blir resultatet också subjektivt, vilket försvårar framtagande av gemensamma standardvärden som är nödvändiga för att kunna jämföra resultat vid behandling eller läkemedelsstudier.

Ger snabbare besked huruvida läkemedel fungerar

Aseem Undvall Anand, doktor i medicinsk vetenskap vid Institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet, har nyligen disputerat på en avhandling om en automatiserad metod för att mäta tumörer i skelettet, Automated Bone Scan Index (BSI). Metoden bygger på undersökning med s.k. skelettscintigrafi. Vid skelettscintigrafi studeras skelettets nybildning, vilken påverkas av flera sjukdomsprocesser. Undersökning sker genom röntgen med s.k. gammakamera och ett radioaktivt konstrastämne.

Automatiserad skelettmätning med BSI kan framför allt bli ett lyft för utvärderingen av vilken effekt nya läkemedel har vid spridd prostatacancer. Anledningen är att metoden kan ge snabbare besked än vad som är möjligt idag om huruvida ett läkemedel fungerar eller ej.

Resultaten visar bland annat att automatiserad skelettmätning med BSI är:

• Tillförlitlig och möjlig att återupprepa med stor exakthet i resultaten.

• Användbar och trovärdig för att avläsa förändringar på patienter under behandling.

• Ett bra sätt att, tillsammans med PSA och andra markörer i blodet för prostatacancer, öka möjligheten att förutsäga överlevnadschansen.

54

#3 2017

Bilden är ett exempel på automatiserad bildanalys av skelettmetastaser vid prostatacancer, där de röda fläckarna visar tumörförekomsten i skelettet.

Bildkälla: Aseem Undvall Anand

Större studie kan avgöra framtida öde

Aseem Undvall Anand anser att nyttan framför allt finns hos patienter med s.k. kastrationsresistent prostatacancer, en av sjukdomens senare faser. Visserligen har tidigare forskning visat på hög tillförlitlighet även i de inledande faserna, men metoden är inte optimal för tidig upptäckt av mikroskopiska förändringar.

Studierna bygger på bland annat på datorsimuleringar och 80 deltagande patienter med diagnosticerad prostatacancer från Malmö och Köpenhamn. En större studie under amerikansk ledning, där svenska forskare och patienter deltar, är inne i slutfasen och beräknas bli klar sommaren 2017. Om den ger positiva resultat kan det innebära ett genombrott för användning av automatiserad skelettmätning med BSI vid läkemedelsutveckling, tror Aseem Undvall Anand. Han ser också möjligheter till användning i sjukvården, för att följa upp om en behandling ger önskvärt resultat.

Aseem Undvall Anand disputerade den 3 mars 2017.

Avhandlingens titel: ”Quantitative Imaging-Biomarkers in Prostate Cancer. Validation of Automated Bone Scan Index in the Context of Radiographic Disease Progression in Metastatic Castration Resistant Prostate Cancer.”

Källa: Lunds Universitet

Andra adrenalinpennor 3-5

Emerade

150 µg

13 mm

16 mm

300 µg

15 – 16 mm

23 mm

500 µg

23 mm

Emerade® Jext

100 % 64 %

®

Epipen®

33 % Använde rätt

www.emerade.se Tel 018-25 85 30 info@medeca.se

Vi måste sluta att se det som morgondagens sjukvård

Artificiell intelligens, robotik och intelligenta sjukhusmiljöer i fokus:

Vitalis först i Sverige med intelligent sjukhus Maria Sterner, aff ärsansvarig för Vitalis

Årets upplaga av mötesplatsen för e­hälsa, Vitalis, visade att morgondagens sjukvård redan är här. I utställningen byggdes för första gången i Sverige en Intelligent Hospital Pavilli­ on, en realistisk sjukhusmiljö där besökarna får guidade visningar i hur smarta e­hälsolösning­ ar interagerar med varandra. På Vitalis visades också hur förlamade patienter kan stå och hur andra kan greppa saker med hjälp av robottek­ nik och hur integriteten bevaras med hjälp av en duschrobot.

Sverige har världens bästa sjukvård när det gäller medicinska resultat. Vi är också ett land som ligger i framkant när det gäller teknik och digitalisering generellt. Trots detta har sjukvårdsminister Gabriel Wikström konstaterat att när det gäller e-hälsa förflyttar sig Sverige ett par decennier bakåt i tiden. Det uttalade målet är att vi skall vara bäst i världen på området år 2025. Ett besök på nordens största mötesplats för e-hälsa, Vitalis, visade att 56

#3 2017

detta inte bara är högst möjligt i framtiden, utan något som går att genomföra idag.

För första gången någonsin i Sverige monterade Vitalis upp en så kallad Intelligent Hospital Pavillion, IHP, i utställningen. Det handlar om en komplett klinisk vårdmiljö med patientrum och akutmottagningsmiljöer bestående av smarta, integrerade lösningar där besökarna kan gå guidade visningar i ca 20 minuter. Här syns inte bara enskilda tekniska lösningar utan besökarna har möjlighet att se hur de fungerar och integrerar med andra e-hälsolösningar i samma miljö runt samma patient. Besökarna fick uppleva hur patientövervakning, dataanalyser och larm prioriterar informationen och ser till att den kommer till rätt person och avdelning genom intelligenta mobila enheter, helt enkelt mobiltelefoner framtagna för vården. Tekniken är androidbaserad och möjliggör nedladdning av appar för exempelvis vitalparametrar, livedata från övervakningssystem och medicineringsstatus. Målgrupperna för den här storsatsningen är kliniker, vårdgivare beslutsfattare och upphandlare.

– Vi är oerhört stolta över att för första gången i Sverige kunna visa upp en intelligent sjukhusmiljö med avancerade e-hälsolösningar som interagerar med varandra. Detta visar att vi måste sluta att se detta som morgondagens sjukvård. Alla dessa lösningar är redan här och Sverige skulle kunna ligga i framkant inom ehälsa, det är jag helt övertygad om, säger Maria Sterner affärsansvarig för Vitalis.

– Utmaningen för den digitaliserade vården är att man nu måste få alla system att prata med varandra. Vi ser många exempel där de tekniska lösningarna fungerar var för sig men inte tillsammans. För oss är den här realistiska vårdmiljön på Vitalis ett fantastiskt tillfälle att visa lösningar som skapar värde i vården genom att integrera systemen och bevisa att det faktiskt fungerar, säger Daniel Rhodin, ansvarig för Ascom’s deltagande i Intelligent Hospital Pavillion.

Robotik i vården

Robotik och välfärdsteknologi i vården är en ständig källa för diskussion. Berövar vi patienterna mänsklig kontakt?

Tar vi jobben ifrån vårdpersonalen? Sensorer i blöjor för att indikera när de behöver bytas. Är det att inte orka ta i de gamla, eller är det att värna om deras nattsömn? Ett virtuellt läkarbesök på distans är det att utarma svensk vård eller är det att använda resurser på ett smart sätt? På Vitalis fick besökarna se exempel på patientnyttan och frigörandet av resurser för vården som robotik och välfärdsteknologi innebär.

– I Sverige idag pratar vi fortfarande om detta som ”morgondagens sjukvård” och något som först kommer i framtiden. Det kunde inte vara mer fel, många lösningar är ju redan här, och jag blir riktigt frustrerad när jag hör detta gång på gång, nu senast i ett inslag i SVT häromdagen, säger Lennart Karlsson, vd på Blue Ocean Robotics.

Vi måste våga ta till oss den nya tekniken också i vården.

Låt mig ta ett exempel. När vårdrelaterade infektioner kostar svensk sjukvård 6,5 miljarder kronor per år så måste vi våga ställa oss frågan om dagens metoder är de bästa utan att för den sakens skull kritisera dem som utför det arbetet idag. Det finns tyvärr enorma trösklar för ny teknologi i svensk vård, avslutar Lennart Karlsson.

Några exempel

På Vitalis robotikarena möter vi Poseidon, en unik, högteknologisk duschrobot. Det är en svensk innovation som möjliggör för personer med balansproblem och rörelsehinder att sköta sin egen hygien. Detta skyddar den personliga integriteten och skapar en känsla av att kunna ta hand om sig själv samtidigt som det besparar vårdpersonal tunga lyft och minskar risken för halkskador.

Vi kommer också att få se en handske som återger patienten greppmöjlighet efter skada eller sjukdom. Servohandskens funktion liknar den hos handen. En hands greppkraft kommer normalt sett från muskler i underarmen. Musklerna drar i senorna som går ut i fingrarna.

Servohandsken fungerar likadant: De tryckkänsliga sensorerna i handskens fingertoppar registrerar när användaren greppar ett föremål.

Med hjälp av TEK Robotic Mobilization Device kan underkroppsförlamade personer stå upp och få större rörlighet hemma, på sin arbetsplats, skola eller i affären.

De har händerna fria och når saker de annars behöver daglig hjälp med. Dessutom kan de lämna ett liggande eller sittande läge och få en helt annan cirkulation i kroppen.

Hygienfrågan är en av de viktigaste inom svensk vård, inte minst kopplad till den hotande antibiotikaresistensen.

Uv-desinficerarroboten navigerar själv i korridorerna när du kallar på den, den åker hiss själv och väl framme hittar den de största potentiella bakteriehärdarna och kan desinficera ett helt patientrum på tio minuter.

Exemplen på remarkabel teknik är många. De finns på Vitalis, nordens största mötesplats för e-hälsa.

Om Vitalis Vitalis är Nordens ledande och största mötesplats inom eHälsa - utveckling av vård och omsorg genom IT. Mötes­ platsen samlar över 3 000 deltagare under tre dagar och erbjuder kompetensutveckling med mer än 130 föreläsning­ ar. Dessutom en utställning där leverantörerna visar sina produkter och tjänster. Här pågår diskussionen om vårdens och omsorgens framtid och om hur visioner blir verklighet.

Till Vitalis kommer IT-chefer, läkare, sjuksköterskor, social­ chefer, politiker, omsorgschefer, inköpare, patientorganisa­ tioner, forskare, utbildare, beslutsfattare och övriga inom hälsa, vård och omsorg som har inflytande över IT-frågor.

Vitalis arrangeras nästa gång den 25-27 april 2017 på Svenska Mässan i Göteborg.

#3 2017

57

Infografik, verktyg för hjärnans hälsotillstånd

Fingerprotes ger ledtrådar till hjärnans hälsa I ett samarbete mellan svenska och italienska forskare var målsättningen att analysera hur hjärnan tolkar information från en virtuell beröringsupplevelse skapad av en fingerprotes med konstgjord känsel. Resultatet blev – helt oväntat – en ny metod för att mäta hjärnans hälsa.

– Vi har kunnat mäta samarbetet mellan nätverk av nervceller på ett mycket exakt och detaljerat sätt. Vi kan också se hur hela nätverket ändras när ny information kommer in, säger neuroforskaren Henrik Jörntell från Lunds universitet.

Samarbetet har skett mellan forskare i Lund som intresserar sig för hjärnans funktion och neurologiska sjukdomar, och forskare vid Sant'Anna School of Advanced Studies i Pisa som studerar avancerade proteser som kan ge känselsignaler till hjärnan.

58

#3 2017

Vid neurologiska sjukdomar förändras funktionen

Hjärnans funktion byggs upp av komplicerade nätverk av nervceller.

Vid neurologiska sjukdomar som Alzheimers, stroke och Parkinsons förändras funktionen i dessa nätverk. Exakt vad det är som händer har dock varit svårt att studera, och olika behandlingar har varit svåra att utvärdera. Den metod som de svenska och italienska forskarna utvecklat kan innebära ett stort steg framåt i detta avseende. Metoden utgår här från en fingerprotes med syntetisk känsel.

Protesen har fått beröra olika objekt, vilket gett upphov till olika mönster av elektriska signaler. Dessa har sedan matats in mot en del av tassen på en sövd råtta, varpå man med hjälp av elektroder i hjärnan och avancerad analysteknik kunnat mäta reaktionerna i nervcellernas nätverk. Reaktionerna har kunnat registreras på ett mycket högupplöst sätt, eftersom de elektriska signalerna varit noga kontrollerade och därmed kunnat matas in flera gånger utan att ändras.

– Om man använder verkliga beröringsupplevelser kan man inte få samma förutsättningar varje gång.

Det räcker till exempel med att det stimulus som ger beröringskänslan flyttas ett tiotal mikrometer över huden för att nervcellsmönstren ska bli helt annorlunda, säger Henrik Jörntell.

Nervcellerna är beroende av samarbete

Forskarna kunde bland annat se att varje nervcell vidarebefordrade mycket mer information än man tidigare trott vara möjligt. De fann också att nervcellerna är beroende av samarbete för att avgöra vilken beröringsupplevelsen var – det var inte bara enskilda nervceller utan hela nätverket som ändrade sina signaler när ny information inkom.

För den italienska gruppen, och alla andra som forskar om avancerade proteser, ger metoden ett nytt verktyg för att utforska de känselupplevelser proteserna kan ge. För lundaforskarna ger den ett verktyg för att studera samarbetet mellan nervceller i en frisk hjärna och i djurmodeller av neurologiska sjukdomar. Att samarbetet handlar om känselsinnet har i

detta sammanhang mindre betydelse – vid neurologiska sjukdomar (och även om skadan är lokal, som vid stroke) störs hela nervcellsnätverket.

Hjärnans svar på känselintryck kan därför avspegla hela hjärnans hälsa.

– Verktyget är unikt i sin upplösning, sin möjlighet att göra om försöken på exakt samma sätt, och i att det som händer i hjärnan kan mätas objektivt och precist, menar Henrik Jörntell. Han förbereder nu försök med friska personer, vars nervcellsnätverk ska studeras inte med elektroder inuti hjärnan utan med ett stort antal elektroder placerade på utsidan av huvudet. Målet är att överföra metoden till en objektiv analys av hjärnans hälsotillstånd i patienter med neurologisk sjukdom, säger Henrik Jörntell.

Henrik Jörntell. Neuroforskare Lunds universitet. Foto: Katrin Ståhl

Källa: Lunds Universitet

Publikation: ”Artificial spatiotemporal touch inputs reveal complementary decoding in neocortical neurons” http://www.nature.com/articles/srep45898 Scientific Reports 8, online 4 april 2017, doi:10.1038/srep45898

NATURLIGT - OFARLIGT - SNABBT

WARP 10

®

Sätt TURBO på kroppens självläkning

Sårskador, muskel/sen-skador, inflammationer, akne, svullnader, artros, ledvärk, benbrott, tennisarmbåge, slagskador, whiplash, diskbråck, rynkor är alla exempel på skador/tillstånd man kan behandla.

WARP10® är FDA-godkänd och CE-märkt.

LED ljusbehandlingsenhet, lätt att använda, framtagen av NASA, utformad till US Army. Instrumentet är avsett för behandling av smärta och har ett stort användningsområde. Accelererar kroppens läkning upp till 250 % bevisad i klinisk studie.

I Skandinavien används WARP 10® idag bland annat av: vårdcentral, sjuksköterskor, vildmarksguiderna vid Riksgränsen, elitidrottare, privatpersoner, sportklubbar, osteopater, naprapater, fysioterapeuter, sjukgymnaster, pensionärer, landslagsryttare/kuskar, tennisspelare, golfspelare, företagshälsovård, sjukvård, massörer, rehabkliniker med flera. Privatpersoner är största kundgruppen.

WARP 10® har nyaste tekniken, kliniska studier på dioderna, är kraftfull, smart design, lättanvänd och med kort behandlingstid. Av ledande forskare ansedd vara en av föregångarna och ledande inom LED Ljusbehandling i kvalitet och utveckling.

En högintensiv, handhållen, portabel, batteridriven

SEK 10 995:-

När WARP 10® introducerades av PharmaLight.se på Europeiska marknaden blev den snabbt en stor försäljningsframgång.

Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

Together with us champions are made when no one is watching #3 2017

59

MEDICINNOTISER

Kortisolöverskott slår hårt mot naturlig DNA­ process och psykisk hälsa Höga halter av stresshormonet kortisol i kroppen påverkar vikti­ ga DNA­processer och ökar risken för långvarig psykisk ohälsa.

Sambanden framkommer i en studie från Sahlgrenska akademin på patienter med Cushing’s syndrom, men fynden öppnar också för ny hantering av andra stressrelaterade tillstånd som ångest, depression och posttraumatisk stress.

– Om man kan verifiera och upprepa de här resultaten i andra studier så skulle det kunna ha betydelse för framtida behandlingsmöjligheter av stressframkallad psykisk ohälsa, säger Camilla Glad, disputerad forskare på Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition.

Den ovanliga sjukdomen Cushing’s syndrom innebär kraftig överproduktion av kortisol till följd av en godartad tumör i hypofys eller binjure. Patienternas tillstånd kännetecknas av bukfetma, kraftiga fettansamlingar i ansikte och nacke, högt blodtryck och diabetes. De riskerar också i hög utsträckning att drabbas av trötthetssyndrom, ångest, depression och kognitiv nedsättning.

Störd DNA­metylering

– Även om de kroppsliga symptomen förbättras efter operation av tumören så visar våra tidigare studier att de psykiatriska besvären till stor del ofta kvarstår. En del patienter kommer aldrig tillbaka i arbete och kanske inte ens vågar sig ut i samhället för de vardagliga bestyren. Det är helt enkelt en patientgrupp med stora problem där vi är väldigt angelägna

om att hitta nya möjligheter att hjälpa, säger Camilla Glad.

Att hög stressbelastning kan påverka DNA är till viss del känt sedan tidigare. Studier på enskilda gener har visat att extrem stress med tillfälligt höga kortisolnivåer påverkar den så kallade DNA-metyleringen som innebär att geners uttryck eller egenskaper förändras.

I den aktuella studien har man för första gången studerat DNA-metylering i hela det mänskliga genomet hos patientgruppen, och resultatet är tydligt: Personerna med Cushing’s syndrom, 48 individer, hade signifikant lägre metyleringsgrad än en frisk kontrollgrupp.

Forskarna hittade dessutom specifika metyleringsförändringar som var länkade till de ihållande psykiatriska problem patienterna ofta drabbas av.

Fynden gjordes i gener kopplade till kortisolkänslighet samt utveckling och plasticitet i hjärnan.

Dämpa effekterna

– Om man har en programmerad känslighet för kortisol som gör att man svarar med depressioner och ångest vid mycket lägre nivåer så är

Camilla Glad, disputerad forskare på Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition. Foto: Rickard Dahlén.

det inte bra för framtiden. Det här är förändringar av DNA som har potential att hänga kvar under resten av livet, och som även kan gå i arv, säger Camilla Glad.

– Om man kan visa att DNA-metyleringen leder till påverkade nivåer av vissa proteiner öppnar det upp för nya behandlingsmöjligheter. Jag tror inte att vi med dagens kunskap kommer att kunna påverka själva DNA-metyleringen i sig men däremot på sikt motverka dess effekter, säger hon.

Källa: Sahlgrenska akademin

Publikation: ”Reduced DNA methylation and psychopathology following endogenous hypercortisolism – a genome­wide study” Scientific Reports http://www.nature.com/articles/srep44445

60

#3 2017

MEDICINNOTISER

Omvandling av hjärnceller nytt hopp för Parkinsonpatienter Forskare vid Karolinska Institutet har gjort viktiga framsteg i sökandet efter nya behandlingar för Parkinsons sjukdom. Genom att manipulera genuttrycket hos stödjeceller i hjärnan har de lyckats skapa nya dopaminproducerande nervceller. Studien, som genomförts på möss och mänskliga celler, publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.

Genom att omprogrammera hjärnceller har forskarna lyckats dämpa parkinsonlika symtom hos möss och i laboratoriemiljö producera nya mänskliga nervceller som producerar signalsubstansen dopamin. Vid Parkinsons sjukdom bryts just dessa dopaminceller i hjärnan ner.

Foto: Camilla Svensk Ernest Arenas vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet.

I en musmodell av Parkinsons sjukdom omvandlade forskarna gliaceller, en typ av stödceller i hjärnan, till nya dopaminceller. Gliacellerna var av typen astrocyter, uppkallade efter sin stjärnform, som förekommer i stora mängder i hjärnan hos möss och människor.

Cellerna omvandlades med hjälp av införsel av en rad olika transkriptionsfaktorer – proteiner som har förmågan att kunna förändra genuttryck. Detta resulterade i mätbara markörer för dopaminsignalering i mössens hjärnor samt en betydande minskning av sjukdomssymtom. Även i experiment på mänskliga astrocyter i laboratoriemiljö lyckades forskarna konvertera cellerna till funktionella dopaminceller, vilket inger hopp om nya behandlingsprinciper för patienter med Parkinsons sjukdom.

sjukdomar har fokuserat på transplantation av den celltyp som påverkas av sjukdomsprocessen.

– Vi tror att det i framtiden kan bli möjligt att leverera gener och små molekyler snarare än celler för att ersätta de dopaminproducerande nervceller som gått förlorade vid Parkinsons sjukdom, säger professor Ernest Arenas vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet.

Han har genomfört studien i nära samarbete med bland andra Pia Rivetti vid samma institution och professorerna Gilberto Fisone och Tibor Harkany vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Förhoppningen är att detta i framtiden kan bli ett alternativ till cellterapi.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, EU, StratRegen, Hjärnfonden, Cancerfonden, StratNeuro, Parkinsonfonden, Novo Nordisk Fonden, Europeiska forskningsrådet och EMBO, med flera.

Ett alternativ till cellterapi

Cellterapier för neurodegenerativa

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Induction of functional dopamine neurons from human astrocytes in vitro and mouse astrocytes in a Parkinson’s disease model”.

Pia Rivetti di Val Cervo, Roman A Romanov, Giada Spigolon, Débora Masini, Elisa Martín­Montañez, Enrique M Toledo, Gioele La Manno, Michael Feyder, Christian Pifl , Yi­Han Ng, Sara Padrell Sánchez, Sten Linnarsson, Marius Wernig, Tibor Harkany, Gilberto Fisone & Ernest Arenas. Nature Biotechnology, online 10 april 2017, doi: 10.1038/nbt.3835.

#3 2017

61

MEDICINNOTISER

Ny donation till hjärtforskning Professor Anders Franco­Cereceda vid Karo­ linska Institutet får av industrimannen Fredrik Lundberg ytterligare 11 miljoner kronor för forskning om missbildad aortaklaff och hur det är kopplat till aortaaneurysm, pulsåderbråck i bröstkorgen.

Anders FrancoCereceda, professor i thoraxkirurgi och prefekt vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Det är tredje gången som Fredrik Lundberg donerar pengar till detta hjärtforskningsprojekt. Första donationen kom 2006 och totalt har Lundberg bidragit med 42 miljoner kronor till forskningsprojektet, som är ett av världens största i sitt slag. Målet med forskningen, som drivs tillsammans med professor Per Eriksson vid Centrum för Molekylär Medicin på Karolinska Institutet, är att förstå de mekanismer som ligger bakom aortaklaffmissbildningar och varför detta ger ökad risk för aortaaneurysm.

– Vi är oerhört glada och stolta över Fredrik Lundbergs starka engagemang för vår forskning. Forskning tar tid och det är en förmån att få samarbeta med en så uthållig och långsiktig donator, säger Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor vid Karolinska Institutet.

Bikuspid aortaklaff, BAV, är en medfödd missbildning av aortaklaffen som beräknas drabba två procent

av befolkningen. Det innebär att klaffen mellan hjärtats vänstra kammare och stora kroppspulsådern, aorta, har två fickor eller kuspar istället för som normalt tre. Cirka 200 000 svenskar har denna missbildning och hälften av dem beräknas behöva opereras någon gång under sin livstid.

– Vi vill ta reda på varför vissa människor har en bikuspid aortaklaff och vilka som löper risk att utveckla bråck på aortan. Målet är att kunna förstå mekanismerna bakom detta och hitta biomarkörer för att bryta aneurysmutvecklingen. Hittills har vi bland annat visat att mekanismerna vid aortaaneurysm är helt olika beroende på klafftyp, säger Anders Franco-Cereceda, professor i thoraxkirurgi och prefekt vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Forskarna har också identifierat genetiska markörer associerade med missbildad aortaklaff.

Källa: Karolinska Institutet

Fredrik Lundberg är via huvudägarskapet i investeringsbolaget L E Lundbergföretagen bland annat storägare i företag som Holmen, Hufvudstaden, Indutrade och Industrivärden. Sedan 1997 är Fredrik Lundberg ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin.

Må Bra vecka

i FUNÄSDALEN med Martin & Magnus

FORM&HÄLSA tillsammans med HÄLSOFRÄMJANDET arrangerar åter en aktivitetsvecka i Funäsdalen tiden 2 till 9 september.

Tränings- och Vandringsvecka eller Aktivitets- och Vandringsvecka.

Våra naturvägledare och föredragshållare är; Martin Lidberg, Elba Pineda/Gustafsson, Magnus Nylander Mer information och anmälan; till info@formochhalsa.se www.formochhalsa.se

62

#3 2017

MEDICINNOTISER

Kvinnors livskvalitet påverkas negativt av p-piller Det vanligaste kombinerade p­ pillret i Sverige har en negativ inverkan på kvinnors livskva­ litet men ger ingen ökning av depressiva symtom. Det visar en stor randomiserad, placebo­ kontrollerad studie av forskare vid Karolinska Institutet i sam­ arbete med Handelshögskolan i Stockholm som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Fertility and Sterility.

– Trots att uppskattningsvis 100 miljoner kvinnor i världen använder p-piller vet vi idag förvånansvärt lite om p-pillrets effekt på kvinnors hälsa. Det vetenskapliga underlaget är mycket begränsat vad gäller p-pillrets effekt på livskvalitet och depression och det finns ett stort behov av randomiserade studier där p-piller jämförs med placebo, säger professor Angelica Lindén Hirschberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet.

Hon har lett just en sådan studie tillsammans med docent Niklas Zethraeus vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet, Anna Dreber Almenberg vid Handelshögskolan och Eva Ranehill vid Universitetet i Zürich. 340 friska kvinnor i åldrarna 18–35 gavs slumpmässigt tre månaders behandling med antingen verkningslösa piller (placebo) eller ppiller innehållande etinylöstradiol och levonorgestrel, den vanligaste formen av kombinerade p-piller i Sverige.

Varken försöksledare eller försökspersoner visste vilken behandling som gavs till vem.

Möjlig försämring av livskvalitet

och beaktas i samband med förskrivning av p-piller och vid val av preventivmetod, säger Niklas Zethraeus.

Den typ av kombinerade p-piller som användes i studien (etinylöstradiol + levonorgestrel) rekommenderas i Sverige i första hand då den anses ha lägst blodproppsrisk bland de kombinerade p-pillren. Resultaten från studien kan inte generaliseras till andra sorters kombinerade p-piller eftersom de kan ha olika riskprofil och biverkningar.

Studien finansierades av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Forte, Swiss National Science Foundation, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och ALF-medel.

Kvinnorna som fick p-piller skattade sin livskvalitet signifikant lägre än de kvinnor som fick placebo. Både den generella livskvaliteten och specifika aspekter såsom humör/välmående, självkontroll och energinivå påverkades negativt av p-piller. Däremot sågs ingen signifikant ökning av depressiva symtom.

Eftersom förändringarna var relativt små måste resultaten tolkas med viss försiktighet, påpekar forskarna.

För enskilda kvinnor kan dock den negativa inverkan på livskvalitet vara av klinisk betydelse.

– Detta skulle i vissa fall kunna vara en bidragande orsak till låg följsamhet och oregelbunden användning av p-piller. Denna möjliga försämring av livskvalitet bör uppmärksammas

Källa: Karolinska Institutet

Professor Angelica Lindén Hirschberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet.

Foto: Privat

Docent Niklas Zethraeus vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet.

Foto: Stefan Zimmerman

Publikation: Niklas Zethraeus, Anna Dreber, Eva Ranehill, Liselott Blomberg, Fernand Labrie, Bo von Schoultz, Magnus Johannesson, Angelica Lindén Hirschberg. A first choice combined oral contraceptive infl uences general well­being in healthy women – a double­blind, randomized, placebo­controlled trial. Fertility and Sterility, online 18 april 2017, doi:10.1016/j.fertnstert.2017.02.120.

#3 2017

63

© Can Stock Photo Inc. / logoboom

Varför sjukdom?

Om gener och miljöpåverkan Ärftliga anlag föds vi med och de bestämmer risken för sjukdom. Studier på enäggstvillingar visar dock att endast en av tvillingarna kan drab­ bas av exempelvis astma eller schizofreni, trots samma genuppsättning. Hur kommer det sig?

Alla blir inte sjuka trots att de har anlag för astma, bröstcancer, schizofreni, hjärt- och kärlsjukdomar eller något annat. Livsstilen har stor betydelse för om sjukdomar bryter ut eller inte. Gifter, stress och näringsbrister är faktorer som kan utlösa symtom.

Den som har ”dåliga” gener har alltså stor anledning att anamma en bra livsstil och skaffa sig en giftfri boendeoch arbetsmiljö. Kostens betydelse är stor och en bra näringsbalans kan hindra att sjukdomssymtom bryter ut trots att man utsätts för både stress och gifter.

64

#3 2017

Orsak till sjukdom

Hur generna påverkas av omgivningen kallas epigenetik.

Det handlar om kroppens förmåga att uttrycka vissa gener. Den sjukdomsalstrande genen kan sättas på om kroppen har dålig metylerande förmåga, om vissa proteiner saknas eller om kroppens biokemi på andra sätt tar en icke-önskvärd väg.

Vetenskapen om epigenetik är relativt ny och intressant forskning kommer hela tiden om hur gifter, stress och näringsbrister påverkar generna. Tydligt är att epigenetiken har stor betydelse för uppkomst av många olika sjukdomar. I framtiden kommer kanske mer specifika behandlingar att komma fram utifrån dessa kunskaper. Redan nu finns forskning som tyder på att oönskade genuttryck som leder till sjukdom kan pressas tillbaka bland annat av kostförändringar och kosttillskott.

© Can Stock Photo Inc. / Eraxion

Tydligt är att epigenetiken har stor betydelse för uppkomst av många olika sjukdomar.

Endast en tvilling drabbas

Enäggstvillingar föds med samma genuppsättning och samma epigenetiska uttryck. Upp till tre års ålder är de fortsatt väldigt lika, men senare i livet blir skillnaden större avseende gener som är på- eller avslagna. Orsaken är att individerna utsätts för olika miljöpåverkan, som påverkar genernas aktivitet. Epigenetiken gör att sjukdomsriskerna varierar och förklarar varför den ena tvillingen har schizofreni eller astma men inte den andra. Ämnen som påverkar de epigenetiska uttrycken är bland annat tungmetaller som kvicksilver och bly, men också kroppens näringsstatus och stress inverkar. Kosten har således stor betydelse liksom näringstillskott om man utsätts för stora miljöpåfrestningar, stress eller har näringsbrister. Om detta finns minst en doktorsavhandling1, men också flera forskningsrapporter.

Förändringar under hela livet

Under själva befruktningen eller vid de första celldelningarna är känsligheten för epigenetiska förändringar stor.

Dessa kan ärvas i flera led, dvs vad mamman utsatts för kan påverka både barn och barnbarn. Sådana ärftliga förändringar är snabba och kan exempelvis vara en av orsakerna till ökad fetma, ADHD med mera.

Puberteten är också en känslig period liksom när man blir äldre. Förändringar senare i livet påverkar inte kommande generationer, men kan få förödande effekter för den enskilde. Cancer är exempel på effekter av att gener aktiverats. Flera studier finns som visar att näringstillskott av framför allt B-vitaminer minskar den negativa epigenetiska effekten av olika miljöföroreningar.

Några exempel

Bisfenol och ftalater är kända som hormonstörande ämnen, men de kan också ge epigenetiska effekter. Gifterna finns i olika plaster inklusive vissa tandfyllningar. När man utsatte möss för dessa ämnen påverkades genernas aktivitet i allra högsta grad. Forskare har illustrerat detta i form av att påverkade möss blev gula till färgen och icke påverkade behöll sin bruna färg.2 De gula mössen fick ökad risk för fetma, diabetes med mera.

Om mössen fick både bisfenol A och näringstillskott fanns fortsatt en påverkan men färre blev gula i färgen (21 % istället för 13 %). Födan och kroppens näringsstatus kan alltså hindra epigenetiska förändringar och därigenom minska sjukdomsrisken.

Puberteten är också en känslig period liksom när man blir äldre. Förändringar senare i livet påverkar inte kommande generationer, men kan få förödande effekter för den enskilde.

I detta fall använde sig forskarna av näringstillskotten folsyra, vitamin B12, kolin och betain som är kända för att donera så kallade metylgrupper. Valet av tillskott gjordes för att forskarna visste att de gula mössen var undermetylerade, dvs de hormonstörande ämnena orsakade att andelen metylgrupper i cellerna minskade.

I ett annat försök på möss tillfördes metylkvicksilver i fosterstadiet, vilket gav upphov till depressiva symtom senare i livet. Ett protein som är verksamt vid celldelning påverkades av metylkvicksilver som i sin tur minskade bildning av BDNF. Ett ämne som kan påverka hjärnan och centrala nervsystemet.3 Hos mössen normaliserades biokemin efter tillförsel av antidepressiv medicin och sannolikt kan även kosttillskott påverka genaktiviteten.

I en nyligen publicerad studie undersöktes påverkan av luftföroreningar i form av små partiklar. Dessa är kända för att påverka DNA metyleringen med ökad risk för inflammationer och oxidativ stress. Detta var ett pilotförsök med endast 10 försökspersoner. De utsattes för höga föroreningshalter i form av PM2,5 under en timme. Först gavs placebo och därefter kosttillskott. Placebogruppen reagerade som förväntat med epigenetiska förändringar.

Därefter gavs kosttillskott bestående av folsyra (2,5 mg), vitamin B6 (50 mg) och vitamin B12 (1 mg) och gruppen utsattes återigen för en timmes höga luftföroreningshalter.

Denna gång uteblev de negativa effekterna.4 Andra refererade studier visade att B-vitamintillskott inklusive tillskott av metionin och kolin återställde tidigare epigenetiska förändringar i studerade gener. #3 2017

65

Kvicksilver påverkar gener

Kvicksilver är ett ämne som starkt påverkar epigenetiken hos människor. Kvicksilver kommer från amalgamfyllningar, fisk och via arbetsmiljön. Tandvårdspersonal och folk som jobbar i klor-alkaliindustrin är grupper som åtminstone tidigare var särskilt utsatta för kvicksilver. Än värre kan det vara för arbetare i småskalig gruvindustrin och för dem som arbetar med återvinning av lågenergilampor etc.

Hos tandvårdspersonal har forskare uppmätt att en av fyra undersökta gener påverkades av höga kvicksilverhalter mätta i urin och hår. Det handlade om genen SEEP1 vars aktivitet är viktig för att bilda selenoprotein P1, vilket påverkar hur kroppen hanterar kvicksilver och andra gifter.

Tandläkare som undersöktes hade tre gånger mer kvicksilver i urinen än en normal population. Detta påverkade epigenomet och deras metylerande förmåga var försämrad. Ökad risk finns då för bland annat cancer eller påverkan på fostret. Även ras och ålder liksom rökning och alkohol påverkade epigenomet.1 Tandvårdspersonal och folk som jobbar i klor­ alkaliindustrin är grupper som åtminstone tidigare var särskilt utsatta för kvicksilver.

Positivt med vitaminer

Flera undersökningar finns som visar att näringstillskott skyddar kroppen från oönskade epigenetiska förändringar. De näringstillskott som används bidrar till att förbättra den så kallade metyleringen, eftersom detta anses hålla oönskade gener tysta och overksamma. Även gammal klinisk erfarenhet tyder på att ämnen som ökar kroppens så kallade metylering kan förmå påslagna gener att stängas av. Abram Hoffer använde exempelvis vitamin B3 och vitamin C med stor framgång för att minska symtomen hos schizofrena och använde dessa tillskott även för att minska ADHD-symtom.5 Om utgångspunkten är att öka halten metylgrupper i cellerna för att minska risken för oönskade epigenetiska effekter finns flera olika vitaminer att ta till, vilket beskrivs väl av Anderson et al.6 De redovisar bland annat att tillräckliga mängder folsyra, kolin och betain behövs.

Vitaminerna B2, B6 och B12 ä viktiga för bildning av nödvändiga enzymer som ingår i de olika stegen för att bilda för kroppen tillgängliga metylgrupper. Även vitamin C har en viktig roll för genernas möjlighet att uttrycka sig, men här tycks det vara mer indirekt genom att påverka hur trevärt järn kan reduceras.7, 8 Med hjälp av C-vitamin kan påslagna gener inaktiveras, vilket är positivt exempelvis för cancerprevention. C-vitamin i form av askorbat bidrar till att reglera genaktiviteten på flera olika sätt och är viktigt under fosterutvecklingen.

Av redovisad forskning framgår att flera av de här nämnda vitaminerna kan minska risken för cancer. Annan forskning har mer inriktad sig på risken för cancer vid låga vitaminhalter. Framför allt lyfts folsyra fram där låga nivåer utgör riskfaktorer för bland annat tarmcancer.9 Kostförändringar

Det finns således forskning som tydligt visar flera olika riskfaktorer för oönskade epigenetiska förändringar.

Bland dem finns en rad gifter som tungmetallerna bly, arsenik och kvicksilver liksom flera moderna kemikalier som bisfenol A och ftalater.10 Andra viktiga faktorer är stress och näringsbrister.

Flera kosttillskott kan minska risken för att gener aktiveras med sjukdomssymtom som följd. Studier finns som pekar ut folsyra som en nyckelfaktor liksom andra B-vitaminer som B2, B6 och B12. Mer forskning kommer dock de närmaste åren.

Det kan vara svårt att undvika alla de kemikalier som potentiellt kan aktivera olika gener. De finns i luften vi andas, maten vi äter och i vattnet vi dricker.

Det positiva i den epigenetiska forskningen är att påslagna oönskade gener faktiskt kan inaktiveras av bland annat kostförändringar och kosttillskott. Näringsriktig mat har många fördelar och kosttillskott är inte skadligt.

Var och en kan därför experimentera själv. Så småningom kanske forskningen kommer så långt att vi kan få bättre vägledning än i dag.

ANN-MARIE LIDMARK Zoofysiolog och Folkhälsovetare

Referenser 1. Goodrich, JM (2011).The Infl uence of Genetic Polymorphisms on Mercury Toxicokinetics: Evidence from Epidemiological and In Vitro Studies. Theses, University of Michigan, 2011 2. Dolinoy, DC, Huang, C & Jirtle, RL (2007). Maternal nutrient supplementation counteracts bisphenol A­induced DNA hypometylation in early development. PNAS 32 (104); 13056­13061 3. Onishchenko, N, Karpova, N, Sabri, F, Castrén, E & Ceccatelli, S (2008). Long­lasting depression­like behavior and epigenetic changes of BDNF gene expression induced by perinatal exposure to methylmercury. Journal of Neurochemistry, 106 (3): 1378–1387.

4. Zhong, J, Karlsson, O,Wang, G, Li, J,Guo,Y, Lin, X, Zemplenyi, M, Sanchez­Guerra, F, Trevisi,L, Urch, B, Speck, M, Liang, L,Coull, BA, Koutrakis, P, Silverman,F, Gold DR, Wu, T & Baccarelli, AA (2017). B vitamins attenuate the epigenetic effects of ambient fine particles in a pilot human intervention trial. PNAS. 114(13); 3503­3508 5. Hoffer, A: Healing Children´s attention & behavior disorder. CCNM­press. Canada, 2011.

6. Anderson, OS, Sant, KE & Dolinoy, DC (2012). Nutrition and epigenetics: an interplay of dietary methyl donors, one­carbon metabolism and DNA methylation. J Nutr Biochem. 23; 853­859 7. Camarena, V & Wang, G (2016). The Epigenetic Role of Vitamin C in Health and Disease. Cell Mole Life Sci. 73(8); 1645­1658 8. Hore, TA, von Meyenn, F, Ravichandran, M, Bachman, M, Ficz, G, Oxley, D, Sanos, F, Balasubramanian, S, Jurkowski, TP & Reik, W (2016).

Retinol and ascorbate drive erasure of epigenetic memory and enhance reprogramming to naïve pluripotency by complementary me­ chanisms. PNAS. 113(43); 12203­12207 9. Duthie, SJ (2011). Folate and cancer: how DNA damage, repair and methylation impact on colon carcinogeneses. J Inherit Metab Dis. 34(1); 101­109 10. Hou, L, Zhang, X,Wang, D & Baccarelli,A (2012). Environmental chemical exposures and human epigenetics. Int J Epidem. 41; 79­105

66

#3 2017

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut.

Redaktörer: Christan Sörlie Ekström & Annica Dahlström.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

NY BOK: POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Ja tack! Jag beställer:

Plats för frimärke

Pottholzt nya funderingar...

Antal ex

115 kr styck, inkl. moms

Pottholzt funderingar...

Antal ex

50 kr styck, inkl. moms

Pottholzt andra funderingar... Antal ex

75 kr styck, inkl. moms

Vid beställning av alla 3 böckerna erhålles priset Tillkommer porto kostnad.

190 kr!

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2016

Ny mottagning ska ge cancerdrabbade barn bättre uppföljning Tack vare medicinska framsteg överlever numera cirka 8 av tio barn sin cancersjukdom.

Men utvecklingen innebär också att fler drabbas av sena komplikationer som trötthet, koncentrationssvårigheter och påverkan på vissa organ, till exempel hjärta, njurar och bröstkörtlar. För att erbjuda överlevarna bättre uppföljning och behandling har Akade­ miska sjukhuset startat en ny mottagning.

– Mottagningen för sena komplikationer startade i februari i år.

Målgruppen är barn som fått en cancerdiagnos före 18-årsålder. När de blivit myndiga kallas de till ett besök för att träffa en läkare specialiserad på cancer eller blodsjukdomar hos vuxna tillsammans med en barncancerspecialist Syftet är att mer systematiskt följa upp denna grupp, säger Ulla Martinsson, överläkare vid onkologsektionen.

På mottagningen sker en genomgång av vilken behandling man fått och vilka risker det finns för sena komplikationer. Man kommer också överens om hur uppföljningen ska se ut. Som grund för uppföljningsbeslut finns sedan våren 2016 ett nationellt vårdprogram för dessa patienter.

– De som önskar kommer senare att kallas till uppföljande besök på onkologmottagningen. I nuläget har vi möjlighet att träffa tre patienter per vecka, fortsätter Ulla Martinsson.

Vi ska också se till att de som behöver göra regelbundna undersökningar av hjärta, njurar, bröstkörtlar med mera får göra det. Framtiden får utvisa hur mycket denna mottagning behöver byggas ut. De personer som har

behandlats för en leukemi kommer att få motsvarande uppföljning vid hemetologsektionen.

I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar i cancer varje år.

Ungefär en tredjedel har någon form av leukemi, en tredjedel hjärntumör och drygt en tredjedel en tumör som sitter i något annat organ. Överlevnaden har ökat drastiskt de senaste 40 åren, från 25 procent i början av 70-talet till 80 procent i dag. Men tuffa behandlingar gör att många av överlevarna drabbas av komplikationer senare i livet.

Närmare två tredjedelar av alla barn som fått cancer behandlas för någon form av sen komplikation, eller seneffekt som det också kallas.

Hos hälften är problemen betydande och påverkar det dagliga livet. Det gäller till exempel barn som behandlats för cancer i centrala nervsystemet som flera år efter avslutad behandling kan ha problem med självuppfattning och identitet.

Källa: Akademiska sjukhuset

Ulla Martinsson, överläkare vid onkologsektionen.

#3 2017

69

Ny avhandling undersöker ensamhet och depression hos äldre Över en fjärdedel av alla äldre mellan 65-80 år känner sig ensamma och tio procent uppvisar depressiva symtom. Det visar en ny avhand­ ling som gjorts av Ingrid Djukanovic, doktor i vårdvetenskap. Avhandlingen som består av fyra studier, visar också att det finns ett sam­ band mellan ensamhet och depression. En metod med syfte att förebygga depression har i avhandlingen testats och utvärderats med positivt resultat.

Psykisk ohälsa, framför allt depression är för individer mellan 65-80 år en av de mest vanliga orsakerna till försämrad livskvalitet. Depression ökar risken för att drabbas av demens men ökar också risken för t.ex. stroke, diabetes och hjärtinfarkt. Pensioneringen är en betydande livshändelse som för somliga kan innebära en övergång till ett lugnt och behagligt liv medan för andra kan förlust av arbetsuppgifter och arbetskamrater leda till minskad självkänsla och i värsta fall livsleda.

– Syftet med avhandlingen var att fördjupa kunskapen om depressiva symtom hos äldre och även upplevelsen av övergången till att bli pensionär, säger Ingrid Djukanovic. Det är inte en normal del av åldrandet att känna sig nedstämd och trött på livet, men det kan vara svårt att upptäcka tecken på depression hos äldre då symtomen inte visar sig på samma sätt som hos yngre.

Under studie ett framkom det att väldigt få av de som uppvisade depressiva symtom hade haft kontakt med psykolog eller kurator, vilket tyder på att denna åldersgrupp sällan erbjuds psykologisk behandling. Dessutom visade det sig att endast en av fyra i denna grupp behandlats med antidepressiv medicinering. Detta skulle kunna tolkas som att äldres psykiska hälsa och behovet av professionella insatser inte uppmärksammas. Ingrids forskning synliggör problemet och pekar på att man genom ökad kunskap om äldres psykiska ohälsa kan ge vårdpersonal på alla nivåer möjlighet att identifiera, stödja och erbjuda adekvat vård. Ett oväntat resultat i studie ett var att en större andel män uppvisade depressiva symtom jämfört med kvinnor.

I studie två i avhandlingen testades och utvärderades en metod med avsikt att förebygga depressiva symtom hos äldre som är i riskzon för att utveckla depression.

Metoden innebär gruppsamtal där reminiscens (att minnas och samtala om gamla tider) och problembaserad metod används enligt en utarbetad manual.

– Resultatet efter gruppsamtalen visade en minskning av depressiva symtom, en ökad självskattad hälsa och ökad livskvalitet. Deltagandet i gruppsamtalen utvärderades positivt vilket deltagarna beskrev som till exempel att ha fått nya insikter om sig själv, känna sig engagerad och ha fått ökat självförtroende.

Den tredje studien innefattade intervjuer med 13 nyblivna pensionärer om deras upplevelse året före och tiden efter pensioneringen. Resultatet i studien visade att det året före både fanns förväntningar på pensionärslivet men även oro för hur det skulle komma att bli. Oro för hälsan, att förlora inkomst, arbetskamrater och ett socialt sammanhang visade sig men också en sorg över att inte längre vara behövd på arbetet. Efter att ha tillbringat en tid som pensionär så hade en del av förväntningarna infriats såsom att ha tid för familj och till hobby men också att ha hittat sammanhang där man fyllde en uppgift och kände sig behövd och bekräftad. Däremot så kvarstod oro för ekonomin och hälsa men även en känsla av isolering och att vara bortkopplad, främst från tidigare arbetskamrater framkom.

– Depression hos äldre är idag ett folkhälsoproblem där det finns brister i uppmärksamhet avseende de som är i riskzonen för att drabbas samt brister när det gäller förskrivning av psykologisk behandling som alternativ till läkemedelsbehandling, säger Ingrid Djukanovic. Övergången från aktivt arbetsliv till att bli pensionär kan innebära förändringar som på olika sätt påverkar en individs liv och det krävs uppmärksamhet kring detta både inom arbetsorganisationen men även inom hälso- och sjukvården för att kunna stödja ett hälsosamt åldrande.

Ingrid Djukanovic, doktor i vård­ vetenskap

Källa: Linnéuniversitetet #3 2017

71

MEDICINNOTISER

Ny svensk uppfinning skapar hörsel med hjälp av plåster För tusentals svenskar med vissa typer av hörselfel räcker det inte med en vanlig hörap­ parat. Hörselimplantatföreta­ get MED­EL lanserar nu en ny typ av hörapparat, ADHEAR, över hela världen för den som hör dåligt och som vill undvika operation.

– ADHEAR ger god hörsel direkt utan operation, det är bara att fästa apparaten bakom örat med det specialutvecklade plåstret, säger Patrik Westerkull på det svenska medicinteknikföretaget Otorix som ligger bakom den nya innovationen som förvärvats av MED-EL. Skallbenet överför ljudet

Den lilla hörapparaten, som fästs med ett specialutvecklat plåster bakom örat, använder skallbenet för att överföra ljud. Den nya lösningen – den första i världen av sitt slag – är utvecklad för barn och vuxna upp till medelåldern med problem i mellanörat, trumhinnan eller hörselgången. Det är det vanligaste hörselfelet hos barn, men förekommer även hos många vuxna, med stor påverkan på livskvalitet, skolgång och kommunikation som följd. För denna grupp är traditionella hörapparater inte tillräckliga.

72

#3 2017

Den nya typen av hörapparat bygger nämligen på så kallad benledning, det vill säga att skallbenet används för att överföra vibrationer till innerörat där de uppfattas som normalt ljud. I motsats till andra benledningslösningar krävs varken kirurgiskt ingrepp eller någon fästanordning.

– Man kan säga att det fungerar ungefär som när normalt hörande uppfattar sin en egen röst, även då är det skallbenet som överför ljudet till örat, säger Patrik Westerkull.

Utvecklingen av ADHEAR krävde

cirka fyra års arbete före genombrottet med att lösa tekniska, praktiska och designmässiga problem.

Plåstret, som ska bytas 1-2 gånger i veckan, klarar att hantera fukt från huden utan att lossna, kan bäras även vid dusch och bad utan att lossna och ger bra fäste för hörapparaten utan att skapa tryck mot huvudet.

– Vi ser fram emot att erbjuda marknadens mest användarvänliga benledningslösning. Den kräver varken operation eller krånglig fästanordning och har en estetisk och komfortabel utformning, säger Casper Helliesen, regionchef på MED-EL. Den nya lösningen, som kräver förskrivning av vårdpersonal och för närvarande lanseras över hela världen, väntas finnas tillgänglig på den svenska marknaden i mitten av 2017.

Källa: MED­EL

MEDICINNOTISER

Antidepressiva läkemedel kan hjälpa strokedrabbade Varje år dör cirka 7 500 svensk­ ar av stroke och ännu fler drab­ bas av ett svårt lidande genom allvarliga funktionsnedsättning­ ar. En forskningsstudie med stöd av Hjärt­Lungfonden ska nu undersöka om den antide­ pressiva substansen fluoxetin, känd som Prosac och Fontex, kan förbättra återhämtningen efter en stroke.

– Stroke och annan hjärt-kärlsjukdom dödar fler svenskar än något annat. De som överlever en stroke har en lång och svår väg tillbaka.

En ny studie som leds av docent Erik Lundström undersöker om behandling med antidepressiva läkemedel (så kallade SSRI-preparat) kan påverka återhämtningen efter en stroke.

Målet med forskningen är att fler ska få ett självständigt liv utan svåra funktionsnedsättningar. I Sverige ska 1 500 personer ingå i studien som genomförs vid 34 sjukhus runt om i landet.

– Forskningsresultaten har hittills visat på tydligt positiva effekter. Nu vill vi skaffa fullständiga vetenskapliga bevis för att metoden fungerar. Om vi får positiva resultat kan patienterna snabbt ta del av en redan etablerad

och kostnadseffektiv substans, säger Erik Lundström, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

Studien ingår i ett internationellt samarbete med målet att inkludera fler än 6 000 patienter.

Om Erik Lundströms hypotes håller kan medlet vara ute i klinisk användning om ungefär tre år.

Forskningen finansieras av HjärtLungfonden, Vetenskapsrådet och andra oberoende forskningsfinansiärer.

Källa: Hjärt­Lungfonden

Erik Lundström, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

Foto: Anna Molander för Hjärt-Lungfonden

Fakta om stroke Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symptom: Vanliga symptom är plötslig förlamning och känselnedsättning i krop­ pens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symptom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Drabbade och döda: 2015 drabbades ungefär 28 000 personer och 7 000 avled av en stroke i Sverige. Varje timme drabbas 3 personer av stroke. Med närmare en miljon vårddagar per år är stroke den enskilda kroppsliga sjukdom som står för flest vårddagar på svenska sjukhus.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, en avancerad bildtek­ nik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke, bättra behandlingar med hjälp av bland annat trombolys, förfinade operationsmetoder m.m.

AKUT­testet: Vid stroke är tiden dyrbar och snabba åtgärder av dig som står nära minskar skadorna. Genom att känna till de vanligaste varningssignalerna kan du bidra till att ge fler strokedrabbade vård i tid.

Forskningens utmaningar: Att förstå mer om hur stroke kan förebyggas och varför fö­ rekomsten ökar bland yngre människor. Att utveckla nya behandlingar som förbättrar prognosen vid stroke och metoder som stimulerar reparation av hjärnan efter stroke.

Spindlar äter mer insekter än människor äter kött Spindlar runt om i världen äter mellan 400 och 800 miljoner ton insekter och hoppstjärtar varje år. Det kan jämföras med de 400 miljoner ton kött och fisk som jordens befolkning äter på ett år. Spindlarna hjälper på så vis till att reglera mängden skade­ insekter i såväl skogar som andra typer av landskap.

Bakom den aktuella forskningsstudien står Klaus Birkhofer, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. Tillsammans med en forskare i Schweiz har han analyserat hur mycket de åttabenade köttätarna konsumerar på ett år.

– Många människor är rädda för spindlar och tycker att de är obehagliga. Jag hoppas att den här studien leder till att människor förstår bättre

vilken nytta spindlarna gör, säger Klaus Birkhofer.

Spindlar håller skadeinsekter stången. De enorma mängder insekter som spindlarna äter skulle annars orsaka stora skador på jordbruksgrödor och skog. Men inte nog med det.

– I exempelvis malariaområden hjälper spindlar till genom att fånga moskiter som kan smitta människor, säger han.

För att uppskatta hur mycket spindlar det finns i världen har forskarna utgått från data insamlade i 65 tidigare studier. Därefter har de räknat ut hur mycket bytesdjur som spindlar sammanlagt dödar på ett år för att överleva. Svaret är mellan 400 miljoner ton och 800 miljoner ton. Som jämförelse äter världens valar mellan 280 och 500 miljoner ton per år.

Mer än 90 procent av spindlarnas byten är insekter och hoppstjärtar.

Stora spindlar i tropikerna kan också fånga och äta bland annat grodor, ödlor, fåglar och fladdermöss.

Källa: Lunds universitet

Resultaten från studien publiceras i The Science of Nature.

#3 2017

73

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÖNET SITTER I HJÄRNAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Annica Dahlströms bok om skillnader i hjärnan hos kvinnor och män. Debatten om boken har varit het, men vi hoppas att boken bidrar till en konstruktiv samhällsdebatt och att läsaren själv bildar en egen uppfattning om sitt liv som kvinna/man, som livet som människa!

I boken beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden. Våra personlig­ heter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen. Författaren vill framhäva kvinnors mentala egen­ skaper och de i dag föga uppskattade arbetsinsatser som föräldrar, fr.a. kvinnor, gör i familjen. Vetenskapliga resultat visar klart att, i princip är kvinnors och mäns hjärnor upp­ byggda enligt olika mallar, utmejslade under evolutionen för att i samarbete säkerställa artens överlevnad.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 270 kr exkl. porto)

Om författaren: Annica Dahlström är prof. emerita i histologi med neurobiologi. Hon har forskat och undervisat vid av­ delningen för Anatomi och Cellbiologi, Göteborgs Universitet mellan åren 1968–2008. Under sin tid vid Karolinska Institutet, har hon, tillsammans med en kollega, upptäckt och utfört den första kartläggningen av bansystem i hjärnan av nervceller med serotonin, noradrenalin och dopamin (1964–1965). Dahlström disputerade som 25­åring vid Karolinska Institutet på en avhandling som kartlade vad som sker inuti nerv­ celler vad gäller transporter och omsättning av noradrenalinlagrande organeller (små funktionellt viktiga partiklar). Under 1994­1997 var hon även prorektor vid Göteborgs Universitet.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Könet sitter i hjärnan” Av Annica Dahlström Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm.

Dans kärlek till sin högt älskade Marie, vårbaler, studentnationer, soliga Harvarddagar, Marie Curie, Jonas Salk, Nils Bolander, skolmössor, betydelsen av kärlek och fysisk aktivitet för maximal lyckokänsla, kramens och kyssens fysiologi, ROS -avdrag, Ryt -påslag, savior -vivre -domstolar, Maud Olofsson, Hillary Clinton, det kärleksfulla, globala, ultimata OC-samhället, lyckoförmedlande präster, glädjespridande Örebromission, många andra personer, företeelser och ting; författarens ambition är att dela med sig av kärlek, lycka, i lättläst form och erbjuda några timmars sällskap under en flyg- eller tågresa.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Ett urval av recensioner: ”När en känd läkare och professor äntligen skriver sina memoarer kanske läsaren ser fram emot intriger och avslöjanden från yrkeslivet. Den här boken har dock ett annorlunda upplägg. Glädjen och lyckan över livet och kärleken löper som en röd tråd över sidorna. Ett slags triangeldrama ger spänning åt läsningen.”

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 81

76

#3 2017

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat­ tias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik­ nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

BOKTÄVLING

Gudaspis för hjärtat Olivoljans lov, den fula fi skens aptitlighet, vitlökens dof­ tande möjlighet, musslornas användbarhet, nötter och mandel i alla former, persil­ jans bredd, choklad i olika former.

Dofterna och smakerna lockar läsarens aptit i denna sakliga och livsbejakande bok om hjärtvänlig mat, om GUDASPIS FÖR HJÄRTAT. Bengt W Johansson vet vad han skriver om, livsnjutare och hjärtläkare som han är i en och samma person. ”På ett insiktsfullt, medryckande och roande sätt introducerar han oss till ett antal, främst men inte enbart kostorienterade, hälsosamma alternativ.

Även om han fokuserar på hjärtkärlsjukdom, kan kunskaper från denna bok inte enbart hjälpa till att minska bördan av dessa utan dessutom motverka ett antal andra kroniska sjukdomar varav en del stadda i tydlig ökning” (ur Lars Rydéns företal).

Bengt W Johansson är hjärtspecialist och tidigare överläkare vid MAS i Malmö/Lund. Han är också välkänd författare och medarbetare i olika tidskrifter med kostfrågor som specialitet. Han är likaså en god kock och en trägen befrämjare av den goda, vettiga maten och drycken som befrämjar välbefinnandet i allmänhet och nyttan för hjärtat i synnerhet. Han har tidigare bland annat publicerat ”Att njuta av livet på ett hjärtvänligt sätt”.

Förlag: Carlsson Bokförlag Du kan vinna boken ”Gudaspis för hjärtat” om du tävlar via kupongen nedan ­ Lycka till!

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Bengt W Johanssons bok: ”Gudaspis för hjärtat”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta!

Ange även ditt Id­nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 15 maj!

FRÅGA: VILKEN LÖKSORT SKREV BENGT W JOHANSSON OM I NR 2 2017?

MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E­POST

ID­NUMMER

#3 2017

77

Bokvinnare nr 2 Vinnarna av Dan Bagger-Sjöbäcks bok: ”Det goda åldrandet” Göran Welke Uddevalla Catharina Norling Uppsala Carl Johan Sundberg Stockholm FRÅGAN LÖD: VILKEN SPECIALITET HAR PROFESSOR DAN BAGGER­SJÖBÄCK? RÄTT SVAR VAR: ÖRON­NÄSA­HALS

Medicinsk access gratulerar vinnarna!

Vinsten kommer med post.

b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

sid. 81!

Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr + Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se 78

#3 2017

porto

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 366 kr. Två år 546 kr, inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer vecka 21, 2017.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev.

ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. För faktura tillkommer 16:- i avgift. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 366 kr inkl moms.

Läkare

Sjuksköterska

Jag vill prenumerera 2 år för 546 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS #3 2017

79

Bokklubben POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor.

Ord. pris 145:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

115:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande ma­ gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

80

#3 2017

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my­ kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in­ sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.

Ord. pris 220:-

NY!

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

100:RIKTIGT NÄRINGS­INTAG & GOD MUN­ HYGIEN… Magnus Nylander Riktigt närings­ intag en grund­ förutsättning för bästa hälsa, ämnes­om­sätt­ ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, närings­brist med mer…

Ord. pris 150:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk­ domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters män­niskor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest be­fängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

150:KÖNET SITTER I HJÄRNAN Annika Dahlström Här beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden.

Ord. pris 270:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bom­hus utanför Gävle som trots mot­stånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuk­sköterska.

Ord. pris 150:-

50:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar.

Ord. pris 198:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

50:65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

140:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

100:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, pris­ändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att maila på info@tmmedia.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: Plats för frimärke

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Outsidern: min fars kamp...

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Frisk utan mediciner

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st KOL – Våga skaffa ett bättre liv

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Magnys

Nylander – Riktigt närings­intag…

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Könet sitter i hjärnan

st Om bakterier...

st Kallet, döden kärleken

st För våra barns bästa

st Magens språk

st Hänt i skvättet

Jag vill prenumerera 1 år för 366 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 546 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #3 2017

81

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om…

…FELSTAVADE PATIENTBRICKOR

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock­ holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala univer­ sitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pott­ holzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

82

#3 2017

Foto: Meta Sjödin

Svenskar som spelar golf lever längre Redan 2008 tog en svensk forskningsgrupp fram en studie som publicerades i tidskriften ”Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports” Där kom forskarna fram till slutsatsen att golfare lever upp till fem år längre än de som inte spelar golf, efter att ha studerat golfregister, svenska mortalitetsregister och dödligheten i Sverige.

Den svenska forskningsrapporten bekräftades i oktober 2016, av en vetenskaplig artikel publicerad i ”British Journal of Sports Medicine”. Studien visade att folk som spelar golf lever längre, till och med de som åker golfbil istället för att promenera på golfbanan.

Slutsatser till utövare och beslutsfattare kan uppmuntras att stödja fler människor att spela golf på grund av tillhörande förbättrad fysisk hälsa och psykiskt välbefinnande, och potentiella bidrag till ökad förväntad livslängd. Skador och sjukdomar som förknippas med golf har identifierats och riskminsknings­strategier är motiverade. All forskning som kännetecknar golfens bidrag till muskelförstärkning, balans, näringsintag och före­byggande samt ytterligare utvärdera associationerna och effekter mellan golf och mental hälsa är också indikerade. Givetvis är all fysisk aktivitet främjande för bättre hälsa.

REDAKTÖREN

Nästa nummer utkommer

26 MAJ

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

NYHET DET BLEV JUST LITE ENKLARE ATT BEHANDLA OSTEOPOROS

MEDA. 2262.008.dec.2016. Med.Acc. nr3

Byt till en komplett behandling i veckoförpackning

Den bästa behandlingen är den som faktiskt tas. Tridepos® är en ny, användarvänlig kombinationsförpackning för behandling vid osteoporos. I en smidig veckoförpackning med blister får patienten en veckotablett alendronat och kalcium/vitamin D-tabletter för resterande dagar, samt ett pedagogiskt doseringsschema.

Lite enklare för patienten – lite enklare för dig.

Tridepos® veckotablett alendronsyra 70 mg och tabletter kalcium 500 mg/vitamin D3 800 IE (20 μg). Indikation: Behandling av postmenopausal osteoporos hos patienter med risk för kalcium- och vitamin D-brist, för att minska risken för kot- och höftfrakturer. ATC-kod: M05BB05. Receptbelagd. Ingår i läkemedelsförmånen.

Dosering: 1 tablett dagligen. Produktresumén är granskad 2016-08-11. För ytterligare information och pris, se www.fass.se Meda AB, Box 906, 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00. E-post: info@medasverige.se www.medasverige.se