Lina Hällström

— geokemisten som hjälper flyktingar

Hon fick nyligen ett forskningsanslag på nästan tre miljoner och doktorerade förra året i geokemi. Samtidigt hjälper hon ukrainska flyktingar här i Boden. Möt Lina Hällström.

II slutet av februari förra året försvarade Lina Hällström sin doktorsexamen. På Luleå Tekniska Universitets hemsida kan man läsa; Avhandling fokuserar på det geokemiska beteendet hos Be, Bi, F och W i och nedströms historisk skarn anrikningssand (Yxsjöberg, Sverige). Kan du förklara så en lekman förstår? – För att ställa om till ett klimatsmart samhälle behövs ett flertal olika metaller i grön teknologi. Vissa metaller har vi använt mycket sedan tidigare, till exempel koppar i elbilar. Koppar har forskare relativt bra koll på gällande var den finns, om den kan röra sig i naturen, och när den kan vara farligt för ekosystem och människor. Däremot har forskningen inte kommit lika långt gällande andra metaller som förut inte använts lika mycket, till exempel beryllium (Be), vimsuth (Bi), fluor (F) och volfram (W). EU vill öka den egna produktionen av dessa metaller för att nå klimatmålet 2050, men också för att slippa importera från bland annat Ryssland, av förklarliga skäl. SGU har kartlagt att vi skulle kunna producera dessa metaller i Sverige, men för att få en hållbar produktion måste vi förstå deras beteende i naturen. Historiskt sett hamnade dessa metaller i gruvavfallet, så genom att studera vad som skett i 100 år gammalt gruvavfall innehållande dem kan vi tjuvkika 100 år framåt i tiden och förstå vad som händer om vi inte hanterar avfallet på rätt sätt. Vad som är rätt sätt skiljer sig mellan olika metaller, och därför är det så viktigt att förstå hur varje enskild metall. Det går inte att dra alla över en kam tyvärr. Så i mitt doktorandprojekt studerade vi just detta:

Att förstå hur vi ska ta hand om gruvavfall på ett hållbart sätt i framtiden, så att det inte läcker ut metaller till viktiga vattenresurser eller miljön.

I det projektet utvärderade vi också om det här 100 år gamla gruvavfallet skulle kunna bli en ny gruva eftersom det fanns så höga halter av metallerna i avfallet. Då skulle vi få både metaller för vår gröna teknologi samtidigt som vi skulle ta bort miljöproblemen och städa upp i naturen.

Då skulle vi få både metaller för vår gröna teknologi samtidigt som vi skulle städa upp i naturen

– Linda Hällström Hur kom det sig att du valt att utbilda dig och forska inom just detta område? – Jag kommer från en friluftsfamilj där vi alltid varit mycket både i fjällen och skogen. Jag ville ha ett arbete där man får vara ute mycket i naturen och hittade då utbildningen Civilingenjör Naturresursteknik på LTU. Sedan har jag alltid valt väg efter det som känns roligt, och då hamnade jag här.

Har du något råd till unga som är intresserade av naturvetenskap? – Alla som är intresserade av naturvetenskap borde utbilda sig inom det. Vi ser redan nu ett stort behov av arbetskraft, och den lär inte bli mindre i och med alla satsningar i Norrbotten och Västerbotten. Det är en utvecklande bransch med många supertrevliga människor som stöttar varandra. F

3 miljoner från SGU Statens Geologiska Undersökning valde nyligen ut två forskningsprojekt bland 22 som får finansiering. Linas forskningsprojekt är ett av de utvalda och har fått nästan tre miljoner kronor under tre år. Först ett stort grattis och sedan den obligatoriska sportfrågan, hur känns det? – Jag är både stolt och hedrad. Det ligger mycket hårt arbete bakom, men det vet jag att det ligger även hos de andra 22 projekten som ansökte om finansiering. Det känns roligt att vi i Norrbotten får förtroendet på många olika plan att vara med i den gröna omställningen, säger Lina.

Vad skall hon göra för pengarna? Lina berättar mer om sin forskning och hur den samverkar med den gröna omställningen. – Under min doktorandtid kunde vi visa att både beryllium och volfram kan röra sig till grundvatten i det 100 år gamla gruvavfallet. Detta var intressant eftersom man förut trott att dessa metaller inte rör sig i naturen. Grundvatten är vårt osynliga vatten som finns i marken och i Sverige är det därifrån merparten av städer tar sitt dricksvatten. Det är därför viktigt att vi har grundvatten med hög kvalité, vilket också regeringen valt att satsa på kommande år. Om du skulle ta ett vattenprov och skicka in det för analys av metaller skulle du med ett vanligt analyspaket inte få veta koncentrationerna av många av dessa gröna metaller. Så i dagsläget vet vi inte vilka koncentrationer som naturligt finns i vårt grundvatten. Det är viktigt att veta dessa bakgrundshalter, annars har vi ingenting att jämföra med och kan inte avgöra om det i framtiden ändras. Det finns inte heller kartlagt områden där det finns en risk att höga halter av gröna metaller lakar ut och når grundvattnet. I mitt nya projekt ska vi titta på just det. Först blir det en övergripande studie över Sverige för att hitta platser där metallerna kan laka ut. Vi ska sedan studera 2–4 platser i detalj för att se om dom lakar ut, varför dom lakar ut och vad händer med ekosystem om dom lakar ut. Genom att förstå detta kan vi fortsätta jobba mot en hållbar grön omställning och veta hur vi ska ta hand om avfall som kommer produceras i och med den.

Hjälper flyktingar Senast vi kunde läsa om Lina Hällström i Bodenguiden hade hon och sina kollegor i Let’s Go Swedish blivit årets Bodensare och nu hjälper hon ukrainska flyktingar här i Boden.

Vart kommer ditt ideella engagemang ifrån och hur hjälper ni ukrainarna nu? – Det finns ingenting som imponerar på mig så mycket som den styrka som finns hos människor som varit tvungna att fly. Hur de kan hitta nya vägar att fortsätta leva trots att man lämnat allting bakom sig, och ändå hitta livsglädje och en glöd att fortsätta frammåt. Jag (och mina vänner i Let´s Go Swedish) hjälper dem bara en bit på vägen då de behöver en extra stöttande hand. Vi gör det som vi själv önskar att någon skulle göra för oss om vi var tvungna att fly. Dessutom tror jag att alla människor mår bra av att hjälpa varandra, ibland kanske vi glömmer bort det i vårt välfungerande samhälle där många vill vara ”ensam-stark”, avslutar Lina Hällström vårt samtal. T

Senaste gången vi såg Lina Hällström i Bodenguiden var julen 2018, då som Årets Bodensare

JULSPECIAL 2018

årets bodensare: Let´s go Swedish

DET BÖRJAR HÄR

Björknäsgymnasiet är Bodens största tillväxthus. Hos oss växer du både som individ och människa. Här öppnas dörrar, skapas möjligheter via våra utbildningar där du själv har alla chanser att påverka din framtid. Vi är en samling människor som tillsammans kommer att inspirera, stötta och utmana dig hela vägen. Välkommen!

Vård- och omsorgsprogrammet

Vård- och omsorgsprogrammet ger en bred utbildning där såväl hälso- och sjukvård ingår som psykiatri, äldreomsorg och arbete kring personer med funktionsvariationer. Inom samtliga områden ingår även arbetsplatsförlagd utbildning, det vill säga praktiskt arbete ute på olika arbetsplatser. Vi erbjuder subventionerad körkortsundervisning under utbildningens tredje år, för de elever som klarat vård- och omsorgskurserna de två första åren. Vård- och omsorgselever garanteras jobb i kommunen efter avklarad utbildning.

På teknikprogrammet får du utveckla dina entreprenöriella förmågor. Du får delta i kreativa innovationstävlingar knutna till pågående kurser. Hos oss är Ung Företagsamhet en självklarhet. Fredagar ägnas åt företagande och teknikutveckling i kurserna entreprenörskap, teknikspecialisering och gymnasiearbete.

Estetiska programmet Teknikprogrammet

På Björknäsgymnasiet finns estetiska programmets musikinriktning, eller ”Musikgymnasiet i Boden” som vi kallas i folkmun. Estetiska programmet är högskoleförberedande, både mot teoretiska och konstnärliga högre studier och kursutlägget gör att du enkelt kan se till att få det som kallas särskild behörighet till högskolestudier, det vill säga samma behörighet som samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet ger.

SE VÅRA FILMER: