Svensk cancervård

SVENSK CANCERVÅRD Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Svensk forskning bidrar till ny metod för tidig diagnos av pankreascancer Carl Borrebaeck har tack vare sin forskning gjort det möjligt att erbjuda ett blodprov för diagnostisering av pankreascancer för patienter i ett tidigt stadium. I sommar lanseras testet i USA.

Mats Jerkeman, Lunds Universitet: “Utvecklingen inom målstyrda läkemedel och cellterapi ger nya behandlingsmöjligheter för DLBCL.” Lena Svendsen, Swedish Medtech: “Bristen på patologer är en utmaning för svensk cancervård som har skapat en flaskhals och riskerar fördröja diagnos.”

Läs mer på kampenmotcancer.se

2

Läs mer på kampenmotcancer.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Nollvisionen förutsätter precisionsmedicin och ett starkare samarbete

04 Siri Kautsky och Eskil Degsell:

05 Lars-Åke Levin ”Rätt kombinationsbehandling till rätt patient ger stora hälsovinster.”

Margareta Haag ”Nätverket mot cancer nöjer sig inte med att ingenting händer: vi kräver att larmsystem införs med målet att all cancer ska upptäckas i stadie ett!”

Projektledare: Oscar Engström (oscar.engstrom@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Distribution: Dagens medicin, juni 2021 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Lunds Universitet

facebook.com/MediaplanetMarketing

I Sverige är 85 procent av barnen med cancer och 70 procent av de vuxna cancerpatienterna långtidsöverlevare.

För att göra cancer till en botbar eller kronisk sjukdom behöver överlevnaden förbättras med 15 respektive 30 procent, för barn respektive vuxna. Genom att utveckla precisionsdiagnostik och precisionsbehandling finns stora möjligheter att nollvisionen uppnås.

Kan vi dessutom förebygga cancer med precisionspreventiva åtgärder kan vi minska insjuknandet med upp emot 30 procent.

De framsteg som nu görs inom precisionsmedicin har lett oss in i en ny era som påverkar hälso- och sjukvården i grunden. Framstegen beror på en snabb utveckling inom ett flertal viktiga forsknings- och teknologiområden som är banbrytande. Det handlar bland annat om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, högupplösande avbildningsteknik, genterapier, precisionsbehandlingar inom kirurgi och radioterapi, biosensorer, möjlighet till uppkoppling och överföring av stora mängder data samt användning av artificiell intelligens.

Dagens teknik är hypermodern men principen för precisionsmedicin eller personalised medicine är gammal.

Hippokrates menade att det var viktigare

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

att veta vilken patient som var sjuk än vilken sjukdom patienten hade.

Den basala principen för personalised medicine skapades redan i antikens Grekland, nämligen att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid.

Med ökade kunskaper inom mikrobiologi, cellbiologi och kemi utvecklades konceptet av forskaren Paul Erlich i slutet av 1800-talet. Det har förfinats de senaste 20 åren, inte minst inom cancervården.

Där har målinriktade behandlingar utvecklats sedan 2001 och idag finns behandlingar som baseras på patientens gener och inte var i kroppen tumören sitter – precisionsmedicin i praktiken.

Dessa moderna behandlingar förutsätter att alla cancerpatienter testas för att kunna hitta matchande behandling.

I överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2021 mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, har Regionala Cancercentrum (RCC) i samverkan uppdraget att analysera och beskriva vilka utmaningar och konsekvenser framstegen inom precisionsmedicin har inneburit och kommer att innebära för hälso- och sjukvården samt hur precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård.

Arbetet genomförs av Nollvision cancer i samverkan med relevanta aktörer och kommer att presenteras i en rapport och antologi under hösten 2021.

Precisionsmedicin har stor potential att bidra till en förbättrad cancervård och är en förutsättning i en långsiktig strävan mot 100 procent överlevnad. Detta innebär möjligheter och utmaningar som kräver tvärdisciplinär och tvärsektoriell samverkan, såväl nationellt som internationellt.

Vi vill att alla som delar vår vision ska kunna samlas inom Nollvision cancer.

Tillsammans jobbar vi för tidig upptäckt och diagnos, bättre beslutsstöd och mer individanpassad behandling.

HER2 - STATE OF THE ART JUBILEE SYMPOSIUM

10.10

SEPTEMBER 10, 2021

Registration

HYBRID CONFERENCE

Register by August 27 at the latest. Use the link: https://reg.akademikonferens.se/her2021 For questions, please e-mail: her2021@akademikonferens.se

WELCOME As chairmen of the coming Jubilee Symposium HER2 SOTA, it is our pleasure to invite you to join us on September 10, 2021, at World Trade Center, Stockholm.

Address: Kungsbron 1

If the number of registrations for the symposium exceeds the number of places available, places will be allocated with a view to achieving a balanced regional spread.

You will also have the option to attend digitally.

Sincerely, Professor Jonas Bergh Stockholm

The symposium is free of charge but if you fail to appear without reporting it, you will be charged a cost of SEK 500.

Professor Mårten Fernö Lund

10.55

11.30

12.05

12.40 13.40

14.25 15.00 15.30

16.05

This symposium is supported by:

16.25

Roche AB, Box 47327, SE-100 74 Stockholm. Phone +46 8 726 12 00. www.roche.se

Samordnare för Nollvision cancer

Hans Hägglund

MD, professor, nationell cancersamordnare, ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer

Vill du bidra till analysen om precisionsmedicin för god, jämlik och effektiv cancervård? Kontakta oss på: info@nollvisioncancer.se

PROGRAM 09.00 10.00

AT WORLD TRADE CENTER STOCKHOLM

Ebba Hallersjö Hult

FOTO : M I K A EL LU N D ST R Ö M

14

N

ollvisionen är det långsiktiga målet att ingen ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre. Detta kan ingen enskild aktör åstadkomma, det förutsätter att vi gör det enklare för patienter- och närstående, vården, forskningen, industrin, myndigheterna och politiken att arbeta metodiskt och målinriktat tillsammans för att snabbare införa nya behandlingar, tekniker och arbetssätt. Tillsammans kan vi förnya systemet och göra skillnad för medborgares hälsa. Samtidigt stärker vi Sverige som en av världens ledande life science-nationer.

FOTO : M I K A EL LU N D ST R Ö M

Patient- och Närståendedeltagande 2.0 – med ambitionen att se oss patienter och närstående gå från mottagare till medskapare i sann kollaborativ anda, både på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Registration and coffee

Welcome and Introduction Professor Jonas Bergh and Professor Mårten Fernö HER2 the true story Professor Daniel F. Hayes Cardiac safety Ass. Professor Elham Hedayati Molecular diagnostics from IHC to genome profile (focus on biology) Professor Åke Borg Clinical diagnosis of HER2 positive disease (focus on clinical application) Ass. Professor Johan Hartman Lunch Shorter duration, longer duration, double blockade, antibody drug conjugate, which treatment to which patient?

Professor David Cameron PREDIX data in context Ass. Professor Thomas Hatschek Coffee Regional and country based uptake of important drug innovation with focus on HER directed drugs Ass. Professor Nils Wilking Personal reflections on 20 years development of anti-HER 2 therapies Professor Per Eystein Lønning Discussion and closure MD PhD Ana Bosch Campos and Ass. Professor Theodoros Foukakis

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

3

Denna artikel är i samarbete med Incyte.

FOTO: LUNDS UNIVERSITET

Utvecklingen inom målstyrda läkemedel och cellterapi ger nya behandlingsmöjligheter för DLBCL I Sverige insjuknar cirka 600 personer årligen i aggressiva B-cellslymfom där diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) utgör den vanligaste undergruppen, nära 500 fall per år. Åldern är den vanligaste riskfaktorn och sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor.

Text Catharina Holm

Mats Jerkeman, Överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus & professor på Lunds Universitet

DLBCL

är en aggressiv, högmalign, form av lymfom med ett snabbt förlopp – ibland veckor. Symtomen är ofta förstorade lymfkörtlar med ryggsmärtor som följd och allmänsymtom som viktnedgång, trötthet och feber. Om sjukdomen förblir obehandlad är överlevnaden kort.

– Vid behandling är prognosen tack vare dagens moderna behandlingsalternativ i många fall tvärtom mycket god, säger Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet. Cirka 60 procent av de som drabbas av DLBCL idag kan botas helt, till skillnad från många andra tumörsjukdomar.

Primär behandling av DLBCL är idag en kombination av cytostatika och antikroppar, så kallad R-CHOP. R:et står för antikroppen rituximab.

Standardbehandlingen kan också ske i olika varianter, till exempel i kombination

med strålbehandling eller i reducerad form, så kallad R-miniCHOP. – Utmaningen är att det trots allt återstår cirka 40 procent som antingen får återfall, inte tål behandlingen eller inte svarar alls trots försök med olika varianter av läkemedel. Prognosen för den gruppen har inte alls varit lika god.

Nya behandlingsmöjligheter för dörren Utvecklingen inom målstyrda läkemedel och cellterapi, där många behandlingar hamnar i skärningspunkten mellan cellterapi, immunterapi och genterapi har dock öppnat upp för nya behandlingsmöjligheter. Redan idag inkluderas cellterapi som alternativ till den primära R-CHOP då patienten inte svarar på behandlingen. Forskning och kliniska studier fokuserar också på ytterligare monoklonala antikroppar riktade mot antigener hos B-lymfocyterna, för att komplettera rituximab.

Mats Jerkeman är förutom verk-

sam överläkare och professor dessutom ordförande i den nationella vårdprogramsgruppen för lymfom och redaktör för de europeiska riktlinjerna för lymfom inom ESMO, Europeiska Sällskapet för Medicinsk Onkologi. Han är också ordförande för den Nordiska Lymfomgruppen och därigenom delaktig i för Sverige unika kliniska studier av nya behandlingsmetoder. Det är dock inte bara nya läkemedel som står i fokus, utan också mer patientunika behandlingar.

– Ett av våra viktigaste forskningsområden idag är att tidigt kunna identifiera patienter som inte har nytta av standardbehandling med cytostatika, så att alternativa behandlingsmetoder kan sättas in redan innan till exempel återfall. Utvecklingen av behandlingar inom lymfomområdet går snabbt framåt, och det finns allt fler möjligheter till behandling också för de 40 procent som idag inte svarar på dagens primärbehandling, avslutar Mats Jerkeman.

OM INCYTE Incyte är ett globalt läkemedelsföretag med inriktning på forskning, utveckling och tillverkning av nya behandlingar för sjukdomar där det finns få eller helt saknas behandlingsalternativ. Fokus är bland annat läkemedel inom onkologi och hematologi, och att driva utvecklingen från initial forskning till lanserat läkemedel. I portföljen finns såväl immunterapier som riktade behandlingar, vilka inkluderar små molekyler samt monoklonala och bispecifika antikroppar.

Incyte grundades 2002 i Delaware, USA, och har sedan 2016 verksamhet i Europa med nordiskt huvudkontor i Stockholm.

Läs mer om Incyte här: incyte.com

4

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Tillsammans hanterar och löser vi utmaningar Patient- och Närståendedeltagande 2.0 - med ambitionen att se oss patienter och närstående gå från mottagare till medskapare i sann kollaborativ anda, både på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Bilderna ovan visar antalet timmar som lades på vård av en patient under en cancersjukdom, både av sjukvården och omsorgen men även av patienten själv och deras närstående. De visar vikten av det som sker i tiden mellan möten med vård och omsorg och att vi utvecklar även den. Vi vill belysa behovet av samarbete mellan alla parter och även insikten vad som händer om inte alla finns med, exempelvis de närstående eller att man som patient inte kan göra saker själv.

Att utgå från individen och dess sammanhang är självfallet något som både vård och omsorg redan gör idag men tar vi med all den egenvård som sker och ser vården och omsorgen oss patienter och närstående som potentiella kollegor? Är målet att involvera patienter och närstående i vården eller har vi kommit så långt att vi börjar involvera vården,

Att genomföra omställningen från mottagare till medskapare i sann kollaborativ anda kräver tid och uthållighet. Det kommer vara en lärandeprocess där vi, tillsammans, hittar nya sätt att arbeta för att integrera alla parters kunskap i utveckling som förbättrar och förlänger livet. Vi vet och tror att detta är möjligt.

Det kommer vara en lärandeprocess där vi, tillsammans, hittar nya sätt att arbeta för att integrera alla parters kunskap i utveckling som förbättrar och förlänger livet.

Text: Siri Kautsky, öppet egenerfaren patient, processledare på RCC StockholmGotland, deltagare och medforskare i innovationsprojektet Min Kod som drivs av Ung Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, GPCC (Göteborgs Universitet) med flera.

Eskil Degsell, öppet egenerfaren patient och närstående, engagerad i NOCRiiC vid Karolinska Universitetssjukhuset, process och projektledare vid Regionalt Cancer Center Stockholm-Gotland samt anknuten som medborgarforskare vid PCM programmet vid Ingemar Ernbergs forskargrupp vid MTC på Karolinska Institutet.

FOTO : J O N AS H EL LST R Ö M

M

omsorgen i patienters och närståendes liv? Vi ser glädjande att denna utveckling sker, men det är en kulturförändring som ska till och det är inte lätt. Detta är självfallet något behöver drivas på en nivå nära de individuella vård- och omsorgsmötena och tiden däremellan men vi tror att det även behövs olika mekanismer i hela systemet som stödjer detta. Det behövs patient- och närståendeorganisationer som ihop med kliniker och omvårdnadspersonal löser utmaningar tillsammans om och om igen. Det behövs en kunskapsstyrningsorganisation,som Regionalt Cancercentrum, som kan stimulera sådana här intiativ med både kunskap och finansiella resurser. Det kräver nyfikna forskare som har en stor erfarenhet av att utveckla och utvärdera komplexa hälsointerventioner ihop med alla parter (medborgareforskning). Det det krävs modiga tjänstemän på departement och eniga politiker.

ånga gånger så står vi patienter själva för en ansenlig del av vården vid cancersjukdom genom egenvård. Många gånger, observera inte alla gånger, så finns närstående där både i stöd till egenvård men också rena sjuk- och omsorgsåtgärder.

Eskil Degsell

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

5

Nya möjligheter med

kombinationsbehandlingar Kombinationsbehandling kan göra att cancerpatienter lever ett längre liv. För att behövande patienter ska få tillgång till de effektiva kombinationerna behöver dock vissa viktiga åtgärder vidtas. Bland annat finns ett behov av att hantera strukturella utmaningar, som i dagsläget står i vägen för optimal användning.

Text Fredrik Söderlund

K

ombinationsbehandling, det vill säga att två eller fler läkemedel används i kombination, blir allt vanligare för vissa patientgrupper.

Utvecklingen sker främst inom cancerdiagnoser, där kombinationsbehandlingar i många fall har visat sig ge både bättre och mer långvarig respons. Det har i sin tur lett till förlängd överlevnad för många patienter.

Positiva resultat har exempelvis setts hos patienter med multipelt myelom.

– Kombinationsbehandling är ett stort steg framåt. Rätt kombination till rätt patient ger stora hälsovinster och är ett bra exempel på precisionsmedicin, menar Lars-Åke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet.

Utmaning att hantera kostnader

FOTO : S H U T T ER STO C K

kombinationsbehandlingar hindras.

– Det som skulle behövas är att tillåta en annan prissättningsmodell som är mer flexibel utifrån vilken användning läkemedlet ska ha, så kallad indikationsbaserad prissättning. Om ett nytt läkemedel kombineras med andra kostsamma läkemedel så är problemet med nuvarande prismodell att det nya läkemedlet måste prisjusteras för att visa kostnadseffektivitet hos en viss kombination. Kanske skulle det vara rimligt om samtliga läkemedel i kombinationen behöver ansvara för att visa kostnadseffektivitet, menar Lars-Åke Levin.

Det som skulle behövas är att tillåta en annan prissättningsmodell som är mer flexibel utifrån vilken användning läkemedlet ska ha.

Mer flexibla priser Det finns strikta regler för hur läkemedelsföretagen får samarbeta på grund av risker för kartellbildning inom branschen. Det kan innebära att samarbeten för att sänka kostnaderna för

Individuell prissättning Läkemedlen tillverkas oftast av olika företag och prissätts var för sig, oberoende

av i vilken kombination det kommer att användas.

– Om ett kostsamt läkemedel initialt ges som singelterapi och sedan, efter att ny studiedata publicerats, används i kombination med ett annat läkemedel, så vore det rimligt att rabattera för att få ner totalkostnaden för just kombinationsbehandlingen.

Men huruvida det ska göras via ett nytt ersättningssystem eller mellan företagen som äger de olika läkemedlen är svårt att säga, säger Lars-Åke Levin.

Samlade åtgärder Frågan är då vad som behöver göras för att få i stånd en fungerande prissättning.

Lars-Åke Levin ser gärna förändringar inom olika instanser.

– Företrädare för läkemedelsföretagen, regionerna tillsammans med Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket och ansvariga politiker måste samverka för att hitta och implementera nya fungerande lösningar. Där är indikationsprissättning en möjlig väg att arbeta vidare med.

FOTO : L I N KÖ P I N G U N I V ER S I T E T

Men det finns också utmaningar som måste hanteras för att optimera användningen av kombinationsbehandling och säkerställa att just de patienter som har nytta av behandlingen får tillgång. Framför allt handlar det om att hantera kostnaderna som kommer av att fler läkemedel används i kombination, men som är prissatta för att användas var för sig. Är behandlingarna effektiva så behandlas patienterna dessutom under en länge tid än vid singelterapi.

Det blir som en kronisk behandling under flera år vilket också påverkar kostnaden.

– En fördel med kombinationsbehandlingar är att man kan få bättre behandlingssvar och också minskade biverkningar. I många fall har de visat sig ge en bättre och mer långvarig effekt, fortsätter LarsÅke Levin.

Lars-Åke Levin Professor i hälsoekonomi Linköpings universitet

Denna artikel är i samarbete med Sanofi.

MAT-SE-2100729 (v1.0) juni 2021

6

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Banbrytande precisionsmedicin ger nytt hopp för cancerpatienter Genomic Medicine Sweden (GMS) är en nationell kraftsamling som syftar till att fler patienter i hela Sverige ska få tillgång till bred gensekvensering som kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad behandling.

Text Annika Wihlborg

Inom ramen för GMS utvecklas breda genpaneler för cancerdiagnostik.

– Panelen täcker in alla viktiga molekylära förändringar för omkring 80 procent av alla cancertyper. Med den här typen av breda paneler kan vi också

kvantifiera mer komplexa biomarkörer, exempelvis tumörmutationsbörda, som speglar nivån av genetiskt kaos i tumören. Panelen utvecklas av en multiprofessionell grupp som består av läkare, molekylärbiologer och bioinformatiker, säger Johan Botling, cochair för GMS Solida tumörer, koordinator för molekylär diagnostik i den kliniska studien MEGALiT, och docent i klinisk patologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Panelen kan både användas till

precisionsmedicin och för grundläggande tumörklassificering. Den valideras och implementeras i samverkan med de sju svenska universitetssjukhusen och kommer under hösten att komma patienterna till nytta, säger Anders Edsjö.

FOTO : P R I VAT

Breda paneler för precisionsmedicin

I MEGALiT vill vi undersöka om behandlingar som är etablerade för en enstaka cancerform också kan vara effektiv i andra cancertyper.

FOTO : N O O R EL D I N Z EN D EH R O K

P

recisionsmedicin ger möjlighet till individanpassad behandling ofta med målinriktade läkemedel.

Cancersjukdomar som tidigare varit svårbehandlade, exempelvis lungcancer, kan nu i betydligt fler fall behandlas. Eftersom många av de nya behandlingarna slår direkt mot de drivande förändringarna i maligniteten åstadkommer man ett bättre slutresultat med förlängd överlevnad och färre biverkningar, säger Anders Edsjö, vice ordförande för GMS ledningsgrupp, co-chair för GMS Solida tumörer samt överläkare vid klinisk genetik och patologi på Skånes Universitetssjukhus.

MEGALiT undersöker säkerhet och tumördödande effekt Anders Edsjö Vice ordförande för GMS ledningsgrupp, co-chair för GMS Solida tumörer samt överläkare vid klinisk genetik och patologi, Skånes Universitetssjukhus.

GMS har fått extra anslag från Socialdepartementet för barncancer samt bröst-och ovarialcancer. GMS samarbetar också med den kliniska cancerstudien MEGALiT som undersöker säkerhet och tumördödande effekt av ett urval av läkemedel baserat på de mutationer som finns i tumörcellerna.

– Traditionellt behandlas cancersjukdomar utifrån cancerns ursprung i ett visst organ med kopplade godkända läkemedel. I MEGALiT vill vi undersöka om behandlingar som är etablerade för en enstaka cancerform också kan vara effektiv i andra cancertyper, förutsatt att tumören visar sig ha mutationer som passar för studiens aktuella läkemedel, säger Johan Botling.

Vilken är din kunskap inom genomisk medicin?

Hur använder du genomisk medicin i din verksamhet?

Och vilket utbildningsbehov ser du?

Vi vill veta!

Under hösten genomför vi därför en enkätstudie för att undersöka kunskapen, användningen och utbildningsbehovet inom genomisk medicin hos läkare.

Läs mer och delta i enkäten: www.genomicmedicine.se/enkat-genomisk-medicin-i-varden/

Johan Botling Co-chair för GMS Solida tumörer, koordinator för molekylär diagnostik i MEGALiT, och docent i klinisk patologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

7

Vanligt med svår diarré efter bäckencancerbehandling men det finns hjälp att få För cancerpatienter som genomgått strålbehandling eller kirurgi i bäckenområdet uppstår ofta problematik med svår diarré i samband med eller efter behandlingen. Ett viktigt budskap är att man inte ska behöva lida av den här problematiken i det tysta.

Text Annika Wihlborg

– Ibland händer det att problematiken uppstår efter det att cancerbehandlingen är avslutad. Jag vill gärna uppmana dessa patienter att ta kontakt med sin läkare, även om behandlingen inte längre pågår.

En kombination av omlagd kost och läkemedel som reglerar tarmmotoriken gör att de flesta patienter blir fria från sin problematik. Ett annat råd är att dricka tillräckligt med vatten och se till att få i sig tillräckligt med salt för att ersätta kroppens salt- och vätskeförluster, säger Anna Martling.

– Jag opererades våren 2017 och fick avlastande stomipåse i ett halvår efteråt.

När det var dags att ta bort stomipåsen började mina problem med svårartade diaréer, säger Carina Lundberg, som efter kirurgisk behandling genomgick en strålbehandling i kombination med cellgifter i början av 2017 för att behandla sin rektalcancer.

Fick hjälp via Bäckencancerrehab

Nu kan jag leva som vanligt igen, vilket jag är så tacksam för!

Carina Lundberg

För Carina innebar problematiken att hon behövde gå på toaletten uppemot ett dussin gånger per dygn. Tillvaron styrdes i mångt och mycket av att ständigt behöva ha snabb tillgång till en toalett.

Diarréproblematiken hade självklart stor påverkan på livskvaliteten.

– Jag gick igenom en tuff period innan jag fick hjälp av Bäckencancerrehab på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

De analyserade mina problem, gav mig kostråd och skrev ut läkemedel som reglerar tarmrörelserna. Jag tar fortfarande dem och behöver vara noga med vad jag äter, men den svårartade diarréproblematiken är borta. Nu kan jag leva som vanligt igen, vilket jag är så tacksam för, säger hon.

Carina Lundbergs råd till andra patienter med samma problematik är att våga ta kontakt med läkare och berätta om dina problem.

– Det är viktigt att känna till att den typen av problematik som jag hade är vanligt och att det finns hjälp att få.

Samtidigt önskar jag att eftervården blir bättre för cancerpatienter som genomgått behandling i bäckenområdet, säger hon.

FOTO : R EG I O N STO C K H O L M

Kombination av kost och läkemedel

FOTO : AT N A H S

U

ppskattningsvis mellan 50 och 80 procent av de patienter som genomgår strålbehandling i bäckenområdet drabbas av svårartad diarré som får stora konsekvenser för livskvaliteten. Det kan kännas jobbigt för många patienter att tala om det här, somliga kanske inte ens vill berätta det för sina anhöriga. Mitt råd till patienter är att söka hjälp, med kostomläggning och läkemedel kan de flesta bli av med sin problematik, säger Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Orsakerna bakom den svårartade diarrén är ofta många och varierar från patient till patient. Kirurgi som berör de nerver som styr tarmmotoriken kan vara en orsak, ärrbildning på tarmen efter rektalcancerkirurgi en annan. I takt med att behandlingarna blir allt mer avancerade ökar också överlevnadsgraden för patienter med cancer i bäckenområdet. Anna Martling betonar vikten av en god livskvalitet, även efter avslutad cancerbehandling.

Anna Martling Överläkare & kolorektalkirurg Karolinska Universitetssjukhuset

Denna artikel är i samarbete med Pharmanovia.

8

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Hologic.

Screeningskuld kan avhjälpas med AI Digitalisering och artificiell intelligens, AI, kan snabba upp screeningverksamheten. Hologic, som är en av de världsledande aktörerna inom populationsscreening – med ett särskilt fokus på kvinnohälsa – kan med modern teknik ta cancerpreventionen till nästa nivå.

N

är nu situationen efter covid-19-pandemin börjar återgå till det normala står det klart att vårdskulden måste regleras så snart det bara går. Ett exempel är de cancerfall som upptäckts senare eller inte alls då screening för bröstcancer och livmoderhalscancer satts på undantag.

Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige klarat sig relativt väl. Likväl syns en oroande nedgång i antalet rapporterade cancerfall, något som talar för att ett antal kvinnor bär på ännu oupptäckta tumörer och cellförändringar.

Ett sätt att komma ikapp eftersläpningen är att i högre grad tillämpa digital teknik och AI. – Med AI kan kapaciteten höjas rejält, säger Michael Bronsdijk, General Manager för Hologic i Norden och Benelux.

Vi på Hologic är stolta över att ligga i framkant när det gäller diagnostisk innovation inom digital teknik och AI. Minimera skadan Han är övertygad om att innovation inom diagnostik, i synnerhet AI-styrd avbildningsteknik, kan vara ett viktigt verktyg för att komma ikapp och minimera skadan av försenade och uteblivna cancerdiagnoser.

Traditionell screening för bröst- och livmoderhalscancer kräver att högt kvalificerade yrkespersoner ska identifiera små, subtila förändringar genom visuell granskning, en process som kan vara svår och tidsödande. Screening med stöd av AI och computer vision, datorseende, kan ge både snabbare och mer korrekta resultat.

Vid bröstcancerscreening visar en klinisk studie att AI-stödd avläsning

av skiktröntgenbilder tar 13 procent kortare tid än vid konventionell digital mammografi, en tidsbesparing som innebär att radiologer hinner med fler fall per dag.1 Genom att kombinera digital avbildning med AI vid screening för livmoderhalscancer kan varenda en av de tiotusentals cellerna på ett objektglas analyseras inom loppet av sekunder.

De celler som inte uppvisar avvikelser sållas bort och kvar blir det material som är av högst diagnostisk relevans för den cytodiagnostiker eller patolog som ska ställa den slutliga diagnosen. På så vis kan effektiviteten ökas utan att göra avkall på noggrannheten.

AI lindrar konsekvenserna Hur omfattande eftersläpningen är återstår att fastställa, men Regionala Cancercentrum har visat att antalet rapporterade brösttumörer minskade med 10,7 procent mellan januari och oktober 2020 jämfört med samma period 2019.

För cellförändringar i livmoderhals var nedgången 12,9 procent och för fullt utvecklad cancer 4,9 procent. Det finns inget som talar för att cancerfallen faktiskt blivit färre – de har bara inte upptäckts ännu.2 – Vi på Hologic är stolta över att ligga i framkant när det gäller diagnostisk innovation inom digital teknik och AI som kan lindra konsekvenserna av screeningskulden, säger Michael Bronsdijk.

FOTO : H O LO G I C

Vårdskulden efter pandemin omfattar även en screeningskuld. Det gäller inte minst kvinnor där man befarar oupptäckta tumörer och cellförändringar, både vad gäller bröstcancer och livmoderhalscancer.

Michael Bronsdijk General Manager för Hologic i Norden och Benelux, är övertygad om att AI innebär en snabbare väg ut ur screeningskulden efter pandemin.

Vill du veta mer? Besök Hologics webbplats, www.hologic.com

eller kontakta oss på, nordicinq@hologic.com

1. Dang PA, Freer PE, Humphrey KL, et al. Addition of Tomosynthesis to Conventional Digital Mammography: Effect on Image Interpretation Time of Screening Examinations. Radiology 2014 Jan; 270(1):49-56 2. RCC i samverkan. Uppskjuten cancervård. Delrapport 3 – Inrapporteringsstatistik canceranmälan till cancerregistret, jämförelse diagnosår 2020 och 2019. Februari 2021.

MISC-07506-NOR-SE REV 001 @2021

SE-NON-00552 06/21 MSD.SE

Känner du till hur du kan sänka riskerna för melanom?

Melanom är den mest allvarliga formen av hudcancer. En prick i huden som förändras i storlek, form eller färg eller som ser annorlunda ut är viktiga varningstecken.

Melanom kan inte helt förhindras, men genom att skydda sig från UV-strålar från framförallt solen minskar man risken. Söka skugga, bära hatt, skyla kroppen och använda solskyddsmedel är bra exempel på små åtgärder som kan minska risken.

Ha koll på dina prickar — läs mer på msd.se/melanom

MSD Sverige | Tel: +46 8 578 135 00 | MSD.se Merck Sharp & Dohme Corp., a subsidiary of Merck & Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA. All rights reserved. Copyright © 2021

10 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Exempel på en biomatris där hundratals antikroppar söker efter cancerbiomarkörer i en droppe blod

FOTO : CA R L B O R R EBA EC K

Svensk cancerforskning

bidrar till ny metod för tidig diagnos av pankreascancer Pankreascancer är en av de mest aggressiva cancerformerna. Carl Borrebaeck har tack vare sin forskning gjort det möjligt att erbjuda ett blodprov för diagnostisering av patienter i ett tidigt stadium. I sommar lanseras testet i USA. Text Fredrik Söderlund

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : LU N D S U N I V ER S I T E T

C

arl Borrebaeck har forskat om cancer sedan 1990. 2006 startade han cancercenter CREATE Health i Lund.

Idag innefattar hans forskning framför allt pankreascancer.

– Pankreascancer har en högre dödlighet än både bröst- och prostatacancer. 5-7 procent överlever fem år och oftast upptäcker man den inte förrän i ett för sent stadie. Du har få och svårupptäckta symptom. Det kan vara diffust rygg- och magont och gulsot, säger Carl Borrebaeck, professor vid institutionen för immunteknologi i Lund.

Läs mer på kampenmotcancer.se 11

Carl Borrebaeck

Lansering i USA Tack vare en unik forskning har nu Carl Borrebaeck och hans team hittat möjligheten att erbjuda ett blodprov för diagnostisering av pankreascancer för personer i tidigt stadium. I sommar lanseras testet i USA. – Idén bakom diagnostiseringen började med teknikutveckling i början på 2000-talet och fortsatte med kliniska studier för cirka tio år sedan. Vi samlade in patientprov och tittade på hundratals olika datapunkter i blodet för att se och förstå ett mönster i blodkompositionen, säger Carl Borrebaeck.

Intresse från hela världen Genom 7-8 studier analyserade Carl Borrebaeck och hans team vad som skiljer stadie I och II hos patienter med pankreascancer från friska individer.

Detta med hjälp av så kallade biomatriser som analyserar 100-tals proteiner från en droppe blod.

– Idag har vi utan konkurrens världens största datamängd från våra biobanker med blodprov från pankreas cancerpatienter och har dessutom samarbetspartners från hela världen. Några exempel är UCSF, Langone cancercenter NYU och cancerorganisationen i UK. Vi jobbar dessutom tillsammans med en av de största patientorganisationerna PanCAN i Los Angeles. De har i sin tur kontakt med tusentals patienter och många av USA:s största sjukhus.

“En otrolig resa” För att testet skulle få en chans att lanseras i USA, så kunde Carl Borrebaeck inte få ekonomiskt stöd för att driva igenom projektet på egen hand.

Därför skapade han Immunovia, ett startupbolag, 2011 för att kunna få tillräckligt med resurser. Först då kunde produkten utvecklas till fullo.

–Det som började som ett akademiskt projekt för 20 år sedan har accelererat fram till idag. Det är faktiskt en otrolig resa, säger Carl Borrebaeck.

Det finns två trender för framtidens cancerforskning.

Den ena är precisionsmedicin och den andra precisionsdiagnostik.

Sverige har hög status Svensk cancerforskning står sig generellt sett väldigt bra idag, menar Carl Borrebaeck.

– Vi är små, men har genom många

år haft en framträdande roll.

När vi åker till USA och diskuterar med våra kollegor så har vår forskning väldigt hög status. Vi kan inte täcka allt, men på tekniksidan och inom immunterapi har vi alltid legat långt framme.

När det kommer till framtidens

cancerforskning ser Carl Borrebaeck två trender. Den ena är precisionsmedicin och den andra precisionsdiagnostik.

– Efter hand som vi förstår immunsystemet bättre kan vi genom att använda olika antikroppar få T-cellerna i immunförsvaret att triggas och gå till attack mot cancercellerna.

Idag kick-startar vi immunsystemets för

att döda tumören istället för att direkt använda antikroppar för tumörterapi.

För att göra detta så måste vi ha precisionsdiagnostik som bygger på exakt analys av olika tumörstadier i olika svårdiagnostiserade tumörer, som till exempel pankreascancer. Det här är bara toppen av isberget, men vi har kommit långt.

“Do I need chemotherapy?”: Test gives patients and clinicians a more informed choice

W

hen given a breast cancer diagnosis, the first question in many patients’ minds is “will I need chemotherapy?

The treatment side-effects can be debilitating, causing emotional strain and increasing economic costs for many patients. (1) Chemotherapy is an important option for some patients but for many other patients, it provides little or no clinical benefit. (2) A test is available called the Oncotype DX Breast Recurrence Score® test that can identify which patients are most likely to benefit from chemotherapy, potentially sparing patients from unnecessary treatment. (3) (4) (5)

The value of this type of test (known as gene expression test) for the health and medical care system in Sweden has been evaluated by the Swedish Dental and Pharmaceutical Benefits Agency (TLV). This evaluation is a first step towards making the Oncotype DX® test available to Swedish patients in the public healthcare system.

“Exact Sciences has supported the authorities with their evaluations by providing extensive published evidence showing how use of the Oncotype DX® test can enable a more personalised treatment approach for individual patients. We believe that the evidenced based assessment of the Oncotype DX® test undertaken by the

Swedish authorities will ensure equity of access for patients and provide the valuable addition of precision medicine to the healthcare system” Neil Yman Nordic Business Lead, Exact Sciences.

patients will benefit from having chemotherapy as well as hormone therapy. (3) (5) (4)

TAILORx, the largest randomised adjuvant breast cancer trial ever conducted, found that 73 per cent of Advances in the understanding of patients with high clinical risk had cancer mean that clinicians can offer Recurrence Score® results of 0-25 and increasingly personalised treatment may have been overtreated without to patients. Genomics harnesses the Recurrence Score® result if their information about a patient’s tumour, treatment had been determined only enabling treatments to be tailored by clinical risk. 43 per cent of patients to the individual patient. (4) (6) The with a Recurrence Score® result of Oncotype DX® 26-100 had low test predicts clinical risk and how likely it may have been is that breast undertreated cancer may without the Exact Sciences come back after Recurrence has established a surgery and the Score® result if likely benefits presence in Sweden their treatment of having had been and is working with chemotherapy. determined (4) (5) authorities to ensure only by clinical It was developed by risk. The trial, that the Oncotype Exact Sciences, published in DX test is part of the one of the 2018, involved world’s leading diagnostic portfolio. more than 10,000 provider of patients in six genomic-based countries. (3) diagnostic tests that address the overtreatment and optimal treatment The Oncotype DX® test analyses the of early-stage cancer, one of the individual biology of a breast cancer greatest issues in healthcare today. tumour by examining the activity of 21 key genes in the tumour tissue. The The Oncotype DX® test gives a result, test is performed on a small amount known as the Recurrence Score® of the tissue removed during the result, from 0 to 100. The higher the original surgery, so the patient does result, the more likely breast cancer not need to undergo any additional is to come back and the more likely surgical procedures. The tissue is sent

to a central laboratory and the results are sent back to the clinician within 7-10 days. Studies suggest that the results of the test change breast cancer treatment decisions in between 30–60 percent of cases. (7) (8) The test is suitable for some people recently diagnosed with early-stage breast cancer whose tumours are oestrogen receptor positive and HER2 negative. It can be used in cancers that either have or have not spread to the lymph nodes under the arm. (3) (4)

(5) (9)

Worldwide, more than one million patients have received the information provided by the Oncotype DX® test in more than 90 countries. (10) Prominent international breast cancer treatment guidelines recommend the Oncotype DX® test to help guide chemotherapy treatment decisions for early stage breast cancer patients. (6) (11) (12) (13) (14)

“Exact Sciences has established a presence in Sweden and is working with authorities to ensure that the Oncotype DX® test is part of the diagnostic portfolio. Access to the test will help breast cancer patients and their clinicians make more informed chemotherapy treatment decisions. The story from Jane, a patient from the UK, explains how the test helped her and her clinicians plan her treatment.” Neil Yman Nordic Business Lead, Exact Sciences.

1. Societal costs of chemotherapy in the UK: an incidence-based cost-of-illness model for early breast cancer. Krishnali Parsekar, Stephanie Wilsher, Anna Sweeting, et al. 2021, BMJ Open.

2. Comparisons between different polychemotherapy regimens for early breast cancer: meta-analyses of long-term outcome among 100 000 women in 123 randomised trials. (EBCTCG), Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group. 2012 , Lancet 2012; 379: 432–44, Vol. 379, pp. 432- 44.

3. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer. JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. 2018, N Engl J Med, Vol. 379, pp. 111-121.

4. Gene expression and benefit of chemotherapy in women with node-negative disease, estrogen recpetor -postive breast cancer. Paik S, Tang, G, & Shak S et al. 23, 2006, Journal of Clinical Oncology , Vol. 24, pp. 3726-3734.

5. Prognostic and predictive value of the 21-gene recurrence socre assay in postmenopausal women with node-positive, osetorgen-receptor-positive breast cancer on chemotherapy: a retropsective analysis of a randomised trial. Albain KS, Barlow WE, Shak s, et al. 2009, The Lancet Oncology, Vol. 11, pp.

55-65.

6. (IQWiG), The German Institute for Quality and Efficiency in Health Care. Biomarker tests in breast cancer: New study data indicate advantage for certain patients. IQWiG. [Online] Sept 2018. [Cited: 19 Feb 2019.] https://www.iqwig.de/en/press/press-releases/biomarker-tests-in-breast-cancer-new-studydata-indicate-advantage-for-certain-patients.10059.html.

7. Real-life Utilization of Genomic Testing for Invasive Breast Cancer Patients in Italy and France Reduces Chemotherapy Recommendations. Barni S, Curtit E, et al. 2018. ESMO. p. P194.

8. A Pooled Analysis of Observational Studies Evaluating the Impact of Multi-gene Assay Testing on Adjuvant Treatment Decisions in ‘Real-world’ Clinical Practice for Women with Early Breast Cancer. J., Millen S. & Walshe. 2017. St Gallen 2017 . p. p233.

9. First results from a phase III randomized clinical trial of standard adjuvant endocrine therapy +/- chemotherapy in patients with 1-3 positive nodes, hormone receptor-positive and HER2-negative breast cancer with Recurrence Score ≤25: SWOG S1007 (RxPONDER. Kalinsky K, Barlow WE, MericBernstam F, et al. SABCS : s.n., 2020. GS3-00.

10. Genomic Helath Inc. Data on file. 1 million patients tested. 2019 .

11. NICE. NICE DG34: Tumour profiling tests to guide adjuvant chemotherapy decisions in early breast cancer. NICE.org. [Online] 18 December 2018. [Cited: 17 May 2021.] https://www.nice.org.uk/guidance/dg34/chapter/1-Recommendations.

12. National Comprehensive Cancer Network, Inc. NCCN Guidelines for Breast Cancer V.4.2021. [Online] 2021. [Cited: 17 May 2021.] NCCN.org..

13. ST Gallen International Consensus Session on the Optimal Primary Treatemnt of Breast Cancer 2017. Panel, Consensus. Viennea : s.n., 2017. 15th St Gallen Breast Cancer Conference .

14. Use of Biomarkers to Guide Decisions on Adjuvant Systemic Therapy for Women With Early-Stage Invasive Breast Cancer. Andre F, et al. 2019 : s.n., J Clin Oncol .

J

ane lives with her husband and daughter in a village just outside Glastonbury in Somerset (UK) where she works as a kitchen and bathroom designer for a local company. In March 2018, at the age of 50, Jane received a call after a routine mammogram had detected something unusual. Further investigation showed that she had Stage 2 invasive breast cancer, and a small lump was also found under her arm. Two weeks after surgery, she had a follow up with her surgeon. He had completely removed the tumour from her breast, and although he removed several lymph nodes from under her arm, only one was active. Her doctor then explained she had options to inform her treatment. She could opt

for chemotherapy or she could use the Oncotype DX Breast Recurrence Score® test, which could help her evaluate her risk of recurrence and how beneficial chemotherapy might be for her. Jane wanted to understand her risk more fully before she made a decision, so she instructed her oncologist to order the test. Her doctor called her with the Recurrence Score® result, which indicated that she did not need chemotherapy. Jane describes hearing her results and feeling, “just amazing!” Looking back, Jane is certain the Oncotype DX® test had a profound influence on her treatment and recovery.

The day she was told she had cancer, Jane’s overriding concern was how to tell her daughter, Ella, who was just

PURSUING EARLIER DETECTION AND LIFE-CHANGING ANSWERS

about to take her high-school exams.

She knew her daughter would not want to see her struggle through chemotherapy.

The Recurrence The Recurrence Score® helped Jane make the decision to Score® result helped Jane spare her and her family make the from the harsh side effects of decision to chemotherapy. spare her and her family from the harsh side effects of chemotherapy.

Jane feels incredibly fortunate to have received the best care and advice from the oncology department at her local Disclaimer: Not all patients Oncotype hospital, and she’s forever grateful Recurrence Score results suggest that chemotherapy can be to them and the Oncotype DX® test spared. Some patients’ results may indicate that chemotherapy for making her cancer experience as would be beneficial and thus likely positive as it could be. recommended.

Exact Sciences is a trademark or registered trademark of Exact Sciences Corporation. © 2021 Exact Sciences Corporation.

All rights reserved. EXS13039_0621_EN_S

14 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Margareta Haag Ordförande, Nätverket mot Cancer

D FOTO : P R I VAT

Inom tre år ska 75 procent av all cancer upptäckas i stadie 1

Tidigt upptäckt av cancer där patienten snabbt kommer i behandling, kan vara skillnaden mellan liv och död. Under flera år har vi uppmärksammat detta men vi ser att det gärna blir ord och alldeles för lite handling. Därför vill Nätverket mot cancer att alla regioner aktivt ska arbeta för att cancer ska upptäckas i stadie 1, med målet att 75 procent av all cancer upptäckas inom tre år.

e flesta vänder sig till vårdcentralen för symptom som kan vara tecken på cancer, men vårdcentralerna tänker inte cancer i första hand. Alldeles för ofta vittnar människor om tvåsiffriga antal besök innan de slutligen får remiss för vidare utredning. Detta kan ta flera år. Covid-19 har dessutom gjort att vi nu står i en situation där många kommer till sjukvården med cancer som utvecklats på grund av uteblivna besök eller inställd screening. Misstänkta cancerfall, remitterade från vårdcentraler till cancerspecialisterna för utredning, har reducerats märkbart. I hela landet och för olika cancersjukdomar är det en i snitt 30-procentig minskning. Farhågan är att det blir en puckel längre fram med patienter som kommer in sent och med mer avancerad sjukdom. Det behöver inte vara fallet.

Det finns alarmsystem – använd dem Ett sätt att förbättra processerna har varit att införa standardiserade vårdförlopp, så kallade SVF:er. Detta arbete är lovvärt men vi ser att det inte garanterar att cancer upptäcks i stadie 1 och här måste processerna bli bättre, anpassas och implementeras i primärvården över hela landet. Det finns redan nu riskvärderingsinstrument, alarmsystem, för cancer som kan införas på vårdcentraler i Sverige.

Storbritannien är ett föregångsland och har ett riskvärderingsinstrument för 18 olika cancersjukdomar. Metoden tittar tillbaka ett år i patientens journalsystem och larmar läkaren på vårdcentralenom

en patient har symptom, eller mönster av olika symptom, som kan vara cancer.

Nätverket mot cancer nöjer sig inte med att ingenting händer: vi kräver att larmsystem införs med målet att alla cancer ska upptäckas i stadie 1.

Svensk forskning från Göteborg visar att sådana system även skulle fungera väl på svenska vårdcentraler.

Vi har låtit SIFO göra en undersökning av lägesbilden för denna fråga och har intervjuat politiker inom hälso- och sjukvårdsnämnderna i de 21 regionerna, de sex Regionala cancercentrumen (RCC) samt RCC i Samverkan. Resultat visar att samtliga RCC och RCC i Samverkan säger att det saknas generella system i primärvården för att larma om eventuell cancer. 65 procent av de regionpolitiker som svarat i undersökningen, anger att de inte ens känner till att systemen finns. Detta är underkänt.

Nätverket mot cancer nöjer sig inte med att ingenting händer: vi kräver att larmsystem införs med målet att alla cancer ska upptäckas i stadie 1. Nu behövs politiska beslut och förbättrade arbetssätt. När år får gå utan att det blir verkstad – då är det våra liv det spelas med. Det är hög tid att agera!

Framtidens medicin

Patient

Ledare

Faktorer som bromsar precisionsmedicin

Patientöversikt en succé inom cancervård

Svårt sjuka måste ges rätt till behandling

Precisionsmedicin kan bli ett paradigmskifte inom sjukvården, och Sverige ska ligga i framkant. Men ett flertal faktorer bromsar utvecklingen, visar en rapport framtagen på uppdrag av läkemedelsbranschen.

Systemet med Individuell patientöversikt, IPÖ, inom cancervården har inneburit att både patienter och vårdpersonal fått bättre översikt. Nu vill alla inblandade att det framgångsrika projektet ska permanentas.

Anders Blanck: ”Endast ett av fyra läkemedel som godkänts inom EU för behandling av mycket sällsynta sjukdomar är tillgängligt för svenska patienter. Det duger inte. Svårt sjuka måste ges rätt till behandling.”

Life-time är en högkvalitativ nyhetssajt som bevakar och debatterar läkemedelsrelaterade hälso- och sjukvårdsfrågor. Vi står för fakta och fördjupning om viktiga frågor för vården i dag och i framtiden. Life-time drivs av Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Följ den snabba och spännande medicinska utvecklingen: www.life-time.se Läkemedelsindustriföreningens Service AB | Tel +46 8 462 37 00 | info@lif.se | lif.se | life-time.se

ONC_2021_0015_SE 03.2021

HJÄLP DINA PATIENTER ATT MOTIONERA SÄKERT OCH EFFEKTIVT - Ny träningsapp för män med prostatacancer som genomgår hormonbehandling Motion och fysisk aktivitet kan förbättra livskvaliteten, reducera skelettkomplikationer och minska utmattning hos män med prostatacancer som genomgår antihormonell behandling. NEXT erbjuder ett standard- och ett anpassat träningsprogram.

Det anpassade programmet är riktat till användare med hjärt-/kärlsjukdomar, osteoporos eller multipla/omfattande metastaser i skelettet.

VAD ERBJUDER NEXT DINA PATIENTER?

• Information om antihormonell behandling och motion.

• Instruktioner som visar hur man stretchar och värmer upp säkert och effektivt.

• Ett omfattande program för att övervaka och spåra mått, energinivåer och livskvalitet.

Se hur NEXT kan hjälpa dig att motivera dina patienter till motion

utvecklad av Astellas Pharma A/S i samarbete med läkare och fysioterapeuter. Läs mer om NEXT på next-move.me Kontakta oss på 040-650 1500 eller per mail info.se@astellas.com

16 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K

Nydanande TSE-teknologi ökar den lokala effekten

av cellgiftsbehandling

C

hemoTech har utvecklat Tumörspecifik Elektroporation, TSE, en kraftfull teknologi som kan tillämpas på många olika typer av cancerpatienter och tumörer. En av tillämpningarna är IQwave, som kraftigt ökar den lokala effekten av cellgiftsbehandling. − Med TSE utsätts tumören för elektriska impulser så att cellerna öppnar upp sig och därmed blir mottagliga

för cytostatikabehandling. Den ökade behandlingseffekten riktas mot och avgränsas till tumörområdet och skonar därigenom kroppen i övrigt.

Behandlingen kan egentligen användas på de flesta solida tumör men används oftast för hud, bröst- och huvud- och halscancer, säger Göran Hellers, specialistläkare i kirurgi och tidigare chef för kirurgkliniken vid Karolinska sjukhuset i Huddinge. Han är även en av ChemoTechs grundare.

Det finns klara fördelar för alla typer av cancerpatienter när man kan behandla med en individanpassad voltstyrka.

CE-märkning öppnar upp nya möjligheter för TSE-teknologin Med TSE-teknologin sker en automatisk anpassning till varje tumör i relation till det elektriska motståndet i vävnaden innan man genererar elektriska impulser.

Detta är ett nytt tillvägagångssätt för att individanpassa behandlingen. En av fördelarna med att öppna upp cellen med hjälp av TSE-teknologi är, enligt Göran Hellers, att man då kan åstadkomma en

biologisk process snarare än en kemisk celldöd. Det kan i vissa fall generera ett ökat biologiskt T-cellssvar.

Under våren 2021 säkrade ChemoTech CE-märkningen av IQwave och TSEplattformen. CE-märkningen utgör en viktig milstolpe i bolagets historia och utgör startpunkten för fortsatt utveckling.

Nu fortgår bland annat arbetet med att bedriva kliniska studier samt att upprätta samarbeten med ledande onkologer inom bolagets etablerade indikationsområde samt inom pankreascancer, som är ett nytt indikationsområde för ChemoTech.

Kan vara effektfullt även vid sarkombehandling − TSE-plattformen möjliggör förbättrad behandlingseffekt, ökad överlevnadsgrad och förlängd livslängd hos cancerpatienter. Indikationer från kliniska studier tyder även på att TSE kan tillämpas och ha effekt även på sarkom, som många gånger är immuna mot traditionell cancerbehandling. Det ger ett nytt hopp till den kategorin patienter, säger Göran Hellers.

Han är övertygad om att den traditionella typen av elektroporation på sikt kommer att fasas ut till förmån för den nya generationens mer effektiva behandling. − Det finns klara fördelar för alla typer av cancerpatienter när man kan behandla med en individanpassad voltstyrka, säger Göran Hellers.

Text Annika Wihlborg

FOTO : C H EM OT EC H

I dagsläget finns det ett stort antal cancerpatienter vars tumörer inte kan behandlas med konventionella metoder, men nu finns det nytt hopp för dem. Det svenska medicinteknikbolaget ChemoTech har utvecklat en patenterad teknologiplattform som gör det möjligt för cancerpatienter som tidigare saknat verksamma behandlingsalternativ att få tillgång till en innovativ behandlingsform.

Göran Hellers Medgrundare av ChemoTech samt specialistläkare i kirurgi & tidigare chef för kirurgkliniken vid Karolinska sjukhuset Huddinge

Denna artikel är i samarbete med ChemoTech.

NUTRITION SOM EN INTEGRERAD DEL AV STÖDJANDE NUTRITION SOMCANCERVÅRD EN INTEGRERAD NORDISKT EXPERTUTLÅTANDE BASERAT PÅ INTERNATIONELLA RIKTLINJER1

DEL AV STÖDJANDE CANCERVÅRD 10–20 % av all dödlighet i cancer är direkt kopplad till undernäring snarare än till den underliggande cancersjukdomen. Ändå underskattar onkologer fortfarande vikten av nutrition för att förebygga och 2–4 Om medicinsk nutrition sätts in tidigt kan viktförlust och kakexi vändas och leda behandla undernäring.

NORDISKT EXPERTUTLÅTANDE BASERAT PÅ INTERNATIONELLA till förbättrad behandlingstolerabilitet, livskvalitet samt förväntad livslängd hos patienter med cancer.5–7

RIKTLINJER1

10–20 % av all dödlighet i cancer är direkt kopplad till undernäring snarare än till den underliggande cancersjukdomen. Ändå underskattar 2–4 onkologer fortfarande av att nutrition förebygga och behandla undernäring.

Om medicinsk nutrition sätts in tidigt kan viktförlust En nordisk arbetsgrupp uppmärksammarvikten fördelarna med upprätthålla för att och specialister inom medicin och klinisk nutrition från vikten under cancerbehandling har utvärderat riktlinjerna alla fyra nordiska länder. Rapporten livskvalitet har publicerats i JCOsamt förväntad livslängd hos patienter med cancer.5–7 och kakexi vändasochoch leda de tillinternationella förbättrad behandlingstolerabilitet, för hur nutrition kan integreras i cancervården. Arbetsgruppen består av ett tvärvetenskapligt team bestående av onkologer, en specialist av palliativ vård

NUTRITION AS AN INTEGRATED PART OF SUPPORTIVE CANCER CARE NORDIC EXPERT OPINION BASED ON INTERNATIONAL GUIDELINES1

1. Based on ESPEN Guidelines, GLIM Criteria, The Lancet Oncology: Quality-of-life assessment in palliative care Expert group: Stein Kaasa, PhD, certified specialist in oncology. Gabor Liposits, oncologist, DK. Tommy Cederholm, MD, professor of clinical nutrition. Pia Österlund, MD, PhD, associate professor. Ylva Orrevall, PhD, clinical dietitian.

Expert group sponsored by grant from Nutricia.

Step 1

Assess all patients for risk of malnutrition

At risk of malnutrition:

Step 2

Not at risk:

Set the diagnosis using the GLIM criteria (apply ICD code for malnutrition)

Reassess weekly or at next visit

Assess cancer trajectory

Step 3

• Anti cancer treatment • Palliative/Supportive Care

Treatment Intention2:

Step 4

• Curative, Life prolonging • Symptom relief • End of life care

Step 5

IF

Patient involvement:

Discuss prognosis of disease with health care team, patient & carers. Offer nutrition if wish of patient & carer

• Consult with patients and carers • Give symptom relief and relief for nutritional impact symptoms • Give water to avoid delirium • Give comfort food

End of life care

IF Curative, Life Prolonging or Symptom Relief

Parenteral Nutrition

If functional GI tract consider mixed approach to meet nutritional target

Enteral Nutrition Oral Nutritional Supplements

Nutritional target

25-30 kcal/kg/day 1-1.5 g protein/kg/day Weight stable

Step 7

Food Fortification

Assess and reassess

Were nutritional targets met?

2. Treatment intention: Curative treatment: intent of curing the patient, Life extending treatment: Medical treatment to prolong life, Symptom relief treatment: Treatment to relieve symptoms for the patient, End of life treatment: Care given to people who are near the end of life and have stopped treatment to cure or control their disease.

GLIM Diagnosis of Malnutrition: Minimum 1 Phenotypic and 1 Etiologic criteria

> 1 PHENOTYPIC CRITERIA

> 1 ETIOLOGIC CRITERIA

INVOLUNTARY WEIGHT LOSS > 5% within past 6 months > 10% beyond 6 months

REDUCED FOOD INTAKE OR ASSIMILATION ≤ 50% of energy requirement for > 1 week or any reduction for > 2 weeks or chronic GI condition impacting assimilation /absorbtion

OR

LOW BMI BMI < 20 if <70 years / BMI < 22 if > 70 years

INFLAMMATION Biomarkers of acute or chronic inflammation4

OR

LOW MUSCLE MASS Cutoffs depends on methodology used for assessment3 Use hand grip strength cutoff: if hand grip strength < 27 kg in men / if hand grip strength < 16 kg in women

3

Detta är det arbetsflöde som beskrivs av arbetsgruppen för En nordisk arbetsgrupp uppmärksammar fördelarna med att upprätthålla vikten under att integrera nutrition i cancervården: cancerbehandling och har utvärderat de internationella riktlinjerna för hur nutrition kan integreras i cancervården.

Arbetsgruppen 1. Alla patienter måste bedömas med avseende på risk förbestår av ett tvärvetenskapligt team bestående viden diagnos och underav hela behandlingsresan. av undernäring, onkologer, specialist palliativ vård och specialister inom medicin och klinisk Detta är från vanligtvis uppgift som utförs av sjuksköterskor nutrition allaenfyra nordiska länder.

Rapporten har publicerats i JCO Oncology Practice.1 eller dietister. Det innebär att om patienten inte är i riskzonen bör en ny utvärdering göras vid nästa besök hos vården.

Det är viktigt att komma ihåg att även en överviktig person kan vara i riskzonen för undernäring och kan få en kortare livslängd på grund avbedömas liten muskelmassa 1. förväntad Alla patienter måste medoch avseende dålig behandlingstolerabilitet.

på risk för undernäring, vid diagnos och under hela behandlingsresan.

Detta är vanligtvis en uppgift som 2. Om patienten är i riskzonen för undernäring ska diagnosen angesav i den elektroniska journalen meddietister.

ICD-10-koderDet för innebär att utförs sjuksköterskor eller undernäring. Denna uppgift utförs vanligtvis av läkaren. omNär patienten inte är i riskzonen bör en ny utvärdering risken för undernäring har fastställts ska behandlingen göras vid nästa besök vården. Det är viktigt att inledas som en integrerad delhos av cancerbehandlingen.

Engagera patienten och ditt en interdisciplinära team vid ett kan vara i komma ihåg att även överviktig person tidigt stadium. riskzonen för undernäring och kan få en kortare förväntad livslängd på grund av litenoch muskelmassa 3. Behandla symtom av undernäring näringspåverkan, och dålig t.ex. smärta, illamående och förstoppning. Vänta inte tills behandlingstolerabilitet. patienten har förlorat en betydande mängd kroppsvikt innan du remitterar till dietist.

Nutritional Counseling incl. nutritional impact symptoms and physical activity

Step 6

Oncology Practice.1

4

For example CRP, Albumin, Glasgow Prognostic Score

Or Appendicular Skeletal Musle Mass Index (ASMI) cut off: < 7.0 kg/m2 for men / < 5.5 kg/m2 for women

Modified from Cederholm T et al Clin Nutr. 2019 Feb;38(1):1-9 and Cruz-Jentoft AJ et al. Age and ageing 2019 1: 48(1):16-31

Hämta flödesschemat på: www.nutricia.se/neo

2. Om patienten är i riskzonen för undernäring ska 4. Den nutritionsmässiga börjar med journalen att diagnosen anges iinterventionen den elektroniska med berika den mat som patienten redan äter. Näringsdrycker ICD-10-koder för undernäring.

Denna uppgift utförs kan användas både som berikning och mellan måltider. vanligtvis läkaren.

När risken försmak undernäring har Kontrolleraav följsamhet till nutritionsåtgärderna, och volym,ska innanbehandlingen du påbörjar sondmatning.

Om näringsfastställts inledas som en integrerad behovet fortfarande inte blir uppfyllt, överväg parenteral delnutrition. av cancerbehandlingen. Engagera patienten och ditt interdisciplinära team vid ett tidigt stadium.

För att kunna erbjuda bästa möjliga vård för dina patienter måste nutritionsmässigt stöd integreras tidigt i patientens vårdplan. För att få det att fungera är det viktigt att fastställa tydliga ansvarsområden med vem som gör vad, från screeningen till diagnos och vidtagade av åtgärder.

3. Behandla symtom av undernäring och näringspåverkan, t.ex. smärta, illamående och förstoppning. Vänta inte tills patienten har förlorat en betydande mängd kroppsvikt innan du remitterar till dietist.

4. Den nutritionsmässiga interventionen börjar med att berika den mat som patienten redan äter. Näringsdrycker kan användas både som berikning och mellan måltider.

Kontrollera följsamhet till nutritionsåtgärderna, smak och volym, innan du påbörjar sondmatning. Om näringsbehovet fortfarande inte blir uppfyllt, överväg parenteral nutrition.

För att kunna erbjuda bästa möjliga vård för dina patienter måste nutritionsmässigt stöd integreras tidigt i patientens vårdplan. För att få det att fungera är det viktigt att fastställa tydliga ansvarsområden med vem som gör vad, från screeningen till diagnos och vidtagade av åtgärder.

REFERENSER på: https://vardgivare.nutricia.se/wp1.Hämta Gabor Lflödesschemat et al. JCO Oncology Practice · January 2021. 2. Arends J, et al. Clin Nutr. 2017 Feb;36(1): 11–48. 3. Muscaritoli M, et al. Ann Oncol. content/uploads/2021/02/Nordic-Expert-Opinion-Guide.pdf 2016-12-27 (12): 2230–2236. 4. Pressoir M, et al. Br J Cancer. 2010 Mar 16;102 (6): 966–71. 5. Cruz-Jentoft AJ, et al. Age Ageing. 2019 Jan 1;48(1): 16–31. 6. Arends J, et al. Clin Nutr. 2017 okt;36(5): 1187–1196. 7. Roeland EJ, et al. ASCO Guideline. J Clin Oncol. 2020;JCO2000611.

REFERENSER

1. Gabor L et al. JCO Oncology Practice · January 2021. 2. Arends J, et al. Clin Nutr. 2017 Feb;36(1): 11–48. 3. Muscaritoli M, et al. Ann Oncol. 2016-12-27 (12): 2230–2236. 4. Pressoir M, et al. Br J Cancer. 2010 Mar 16;102 (6): 966–71. 5. Cruz-Jentoft AJ, et al. Age Ageing. 2019 Jan 1;48(1): 16–31. 6. Arends J, et al. Clin Nutr. 2017 okt;36(5): 1187–1196. 7. Roeland EJ, et al. ASCO Guideline. J Clin Oncol. 2020;JCO2000611.

What is a better word for competence ?

Competencies Gathered in one business – passionate about finding solutions that provide Life Science with top talent. find your talent at pharmarelations.com

Nordic reach Local expertise

SE

NO

FI

DK

18 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Lena Svendsen Kansliansvarig för Swedish Medtechs onkologigrupp

C

ancer blir en allt vanligare diagnos och det sätter ett hårt tryck på vården att kunna hantera dessa heterogena och komplexa patientgrupper.

Den som en gång fått en cancerdiagnos vet vilket lidande väntan kan innebära.

Att vänta tio dagar på provsvar efter en operation för att se om cancern har spridit sig eller vänta på att en behandling ska sättas in eller få nytillkomna symtom undersökta orsakar ofta stark oro.

Vi har den medicintekniska utvecklingen att tacka för mycket och inom cancervården har det skett oerhörda framsteg de senaste åren. En diagnos som för en tid sedan var en garanterad dödsdom går nu många gånger att bota och allt fler får leva längre och friskare år med sin cancersjukdom.

Trots att vi idag har gjort stora framsteg i kampen mot cancer har vi flera utmaningar att hantera.

Utnyttja den medicintekniska utvecklingen i

kampen mot cancer En cancerdiagnos ställer livet på ända både för drabbade och anhöriga. För trots att diagnostik och behandling av cancer idag har kommit långt är det för många förknippat med döden.

Text Lena Svendsen Foto Bosse Johansson

Tidig upptäckt är avgörande Att upptäcka en cancer i tid är helt avgörande för patienten. I Sverige har vi idag screeningprogram inom bland annat bröst-, tjock- och ändtarmscancer. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort att vi idag behöver lägre stråldoser och får en bättre bildkvalitet för att exempelvis upptäcka en tumör i bröstet. Tekniken har även möjliggjort att fler patienter kan undersökas på kortare tid, vilket innebär en effektivisering av vårdflöden.

En utmaning för den svenska cancervården är bristen på patologer, något som kommit att skapa en flaskhals

och riskerar fördröja diagnos. Här finns stor potential i den digitalisering av patologi som påbörjats. Med en digitaliserad arbetsmiljö kan patologer få tillgång till effektivare verktyg och få mer tid till diagnostik samt möjlighet att samverka med andra experter på området.

Tidig behandling Det råder hög samstämmighet att en tidig behandlingsinsats ger ökad chans till bättre långtidsöverlevnad med färre komplikationer. Strålterapi är en förhållandevis kostnadseffektiv behandlingsmetod. Teknikutveckling och samarbete mellan aktörerna har flyttat strålterapi från att för 30 år sedan användas palliativt till att idag vara en del av kurerande behandlingar.

Patienter och anhöriga är i allt högre grad välinformerade och vill också vara engagerade i sin egen vård. Ny digital teknik gör det enklare att sätta patienten i centrum och bygga upp ett tvärfunktionellt team runt denne och med en ny nivå av kliniska beslutsstöd kan mer informerade beslut om de bästa vårdinsatserna tas. Det finns även möjlighet att förbättra informationen om exempelvis pågående kliniska studier och underlätta för patienter att bli en aktiv del i sin egen behandling och utvecklingen av förbättrade behandlingsmetoder.

Ny teknik bidrar även till att allt fler patienter kan och vill vårdas hemma.

Detta ger en rad fördelar och minskar till exempel risken för infektioner, samtidigt som det är samhällsekonomiskt gynnsamt.

Vägen framåt Trots att vi idag har gjort stora framsteg i kampen mot cancer har vi flera utmaningar att hantera. Idag ser vi tyvärr att avancerade behandlingstekniker ofta är underutnyttjade och att tillgången till diagnostik och behandling skiljer sig åt var i Sverige man bor. Vi måste utnyttja potentialen i den medicintekniska utvecklingen. Den räddar både liv och bidrar till att skapa en hållbar vård och omsorg.

Karolinska Hematology Seminar XIX Webinar September 2-3, 2021

In 2021, the Karolinska Hematology Seminar is organized for the nineteenth time.

PROGRAM

Due to the Covid-19 pandemic, the conference will now be held as a two-day webinar with the aim of offering State of the Art lectures by internationally leading experts in selected hematological areas. The lectures are about one hour and are followed by interesting discussions and exchanges of experience between participants and lecturers.You will be able to ask questions to the speakers via an online chat.

Thursday September 2

Friday September 3

10.20-10.30

State-of-the-art lectures on multiple myeloma, Waldenstrom macroglobulinemia, and Hodgkin lymphoma

Welcome !

Lipus has reviewed and approved this course.

Full course description available at www.lipus.se (Lipus-nr: 20200140)

Welcome

State-of-the-art lectures on acute myeloid leukemia, myelodysplastic syndromes, and chronic myeloid leukemia

08.30-09.50

Hodgkin lymphoma: an update

09.50-10.00

Leg-stretch

10.00-11.20

Waldenstrom macroglobulinemia: an update

11.20-11.40

Coffee break

11.40-13.00

Multiple myeloma: an update

13.00

End of seminar and lunch

10.30-12.00

Acute myeloid leukemia: an update

12.00-13.00

Lunch break

13.00-14.30

Myelodysplastic syndromes: an update

14.30-14.40

Leg-stretch

14.40-16.10

Chronic myeloid leukemia: an update

16.10-16.30

Coffee break

You register on http://reg.akademikonferens.se/hematologyseminar2021

by August 30, 2021 at the latest.

For questions, please e-mail: hematologyseminar2021@akademikonferens.se

Viral pandemics, yesterday, today and tomorrow

Welcome!

Special topic 16.30-18.00

Magnus Björkholm Hematology, Karolinska University Hospital Solna

Karolinska Hematology Seminar is for you who are clinically active in hematology or oncology.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 19

Denna artikel är i samarbete med RaySearch Laboratories.

Effektiviserad cancerbehandling gynnar såväl

patient som sjukvården

Text Annika Wihlborg

FOTO : R AYS E A R C H L A B O R ATO R I ES

Över femtio procent av alla cancerpatienter får strålterapi, vilket kräver en noggrann dosplanering för varje enskild patient. Det svenska medicinteknikbolaget RaySearch Laboratories har utvecklat ett avancerat världsledande verktyg för effektiv dosplanering som används på 750 cancerkliniker i ett fyrtiotal länder runtom i världen.

Bolagets ambition är att förbättra såväl strålbehandling som övrig cancerbehandling för att kunna göra den så effektiv som möjligt, för patienter och för kliniken.

Johan Löf Vd och grundare RaySearch Laboratories

V

i har två huvudmål med våra produkter: att förbättra kvaliteten i behandlingen genom att möjliggöra mer precis strålning, vilket i sin tur maximerar patientens överlevnadsmöjligheter.

Vårt andra mål är att effektivisera strålbehandlingstillfällena, vilket gynnar såväl patienter som arbetsflödet på kliniken. Ett övergripande mål är att utveckla verktyg som gör cancerbehandlingen mer precis och exakt, säger RaySearch Laboratories vd och grundare Johan Löf.

Utöver dosplaneringssystemet RayStation® har RaySearch även utvecklat onkologiinformationssystemet RayCare®, som tar ett helhetsgrepp om patientens behandling och kan hantera samtliga metoder för cancerbehandling: kirurgi, cytostatika och strålning. Systemet samlar in och lagrar data från varje enskild patient på ett sådant sätt så att det kommer att kunna användas för att räkna ut vilken behandlingsstrategi som lämpar sig bäst för den enskilda patienten. − Vår lösning är dels ett mjukvarusystem som förbättrar cancervården och möjliggör ett effektivt resursutnyttjande, dels ett system som systematiskt samlar in patientdata.

Vår lösning är dels ett mjukvarusystem som förbättrar cancervården och möjliggör ett effektivt resursutnyttjande.

Det ger i sin tur rätt förutsättningar till ständiga förbättringar av den vård som erbjuds, säger Johan Löf.

Vårdskulden efter Coronapandemin kräver smarta lösningar

Under Coronapandemin har antalet diagnostiserade cancerfall minskat med i genomsnitt 10 procent globalt, vilket kommer att generera en våg av ökade cancerfall som kommer att behöva vård framöver. Här kan RaySearch Laboratories verktyg vara till stor hjälp i arbetet med att effektivisera planeringen och genomförandet av strålbehandlingen. − I samband med dosplaneringen krävs en segmentering av patientens anatomi.

För att kunna planera behandlingen behöver man definiera tumörområdet och kartlägga vilka organ som finns runt

tumören. Det förutsätter att man bygger upp en 3D-modell av patienten.

Det är ett tidsödande arbetsmoment som vi lyckats automatisera helt med hjälp av maskininlärning. Det är ett exempel på hur cancerklinikernas arbete kan effektiviseras, säger Johan Löf.

På RaySearch Laboratories framtidsagenda finns bland annat en fortsatt utveckling av dosplaneringssystemet RayStation samt onkologiinformationssystemet RayCare. Ytterligare en produkt som bolaget kommer att fokusera mycket på framöver är ett molnbaserat analyssystem för onkologi: RayIntelligence®.

Ett annat fokusområde, där RaySearch är marknadsledande, är strålbehandling med protoner. Protonbehandling möjliggör bland annat en ännu mer effektiv dosfördelning och enligt Johan Löf är det den bästa tillgängliga strålbehandlingen globalt men även i Sverige.

Om RaySearch Laboratories RaySearch Laboratories AB (publ) är ett medicintekniskt företag som utvecklar innovativa mjukvarulösningar för att förbättra cancervården. RaySearch marknadsför RayStation® dosplaneringssystem (TPS) och onkologiinformationssystemet (OIS) RayCare®.

De senaste tilläggen i RaySearchs produktlinje är RayIntelligence® och RayCommand®.

RayIntelligence är ett onkologiskt analyssystem (OAS) som cancerkliniker kan använda för att samla in, strukturera och analysera data. Behandlingsstyrsystemet (TCS) RayCommand® är utformat som en länk mellan behandlingsmaskinen och systemen för dosplanering och onkologiinformation.

Programvara från RaySearch används på omkring 2 600 kliniker i över 65 länder.

Företaget grundades år 2000 som en avknoppning från Karolinska Institutet i Stockholm och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm sedan 2003. Mer information finns på: www.raysearchlabs.com

VÅ R A L U N G O R Det handlar om överlevnad – tillsammas kan vi rädda liv.

– Tillsammans kan vi rädda liv.

Referens 1-3: Cancer i siffror 2018, Socialstyrelsen och Cancerfonden.

www.astrazenecaconnect.se

SE-8738-06-21-ONC

Varje år får cirka 4000 svenskar beskedet att de har lungcancer.1 Prognosen för överlevnad har förbättrats de senaste tio åren men trots det är lungcancer fortfarande den cancerform som flest dör av.2 5-årsöverlevnaden på 17 procent för män och 24 procent för kvinnor är långt ifrån tillfredsställande.3 Tillsammans kan vi genom forskning och utveckling förändra situationen.