Issuu

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

ÖGONHÄLSA Läs mer på folkhalsasverige.se

Fatmir Seremeti

Ett levande bevis på att allt är möjligt Framtidens ögonsjukvård är behovsanpassad. Läs mer på sida 5.

Synlinjen: En lättillgänglig kanal för frågor som berör synskador. Läs mer på sida 6.

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Synliggör synen!

LEDARE

En miljard människor beräknas vara blinda eller ha en synnedsättning som går att förhindra eller till och med bota1. Att brist på glasögon är den vanligaste orsaken till synnedsättning i världen är ofattbart för oss som har tillgång till optiker. Att grå starr, som innebär att ögats lins blir grumlig, är den vanligaste orsaken till blindhet1 visar på stora globala skillnader i tillgänglig ögonsjukvård.

Bayer Kortare väg till nya behandlingar är målet med S:t Eriks nya forskningsmiljö.

Unga med synnedsättning För unga personer med synnedsättning är tillgång till ledsagning och färdtjänst ofta helt avgörande för en aktiv och självständig vardag.

FOTO: KLAS SJÖBERG/REGION VÄSTERBOTTEN

oda förutsättningar för vård i Sverige Sverige har i jämförelse med andra höginkomstländer en god tillgänglighet och korta väntetider till gråstarroperation2. På 80-talet introducerades den moderna kirurgiska tekniken vid grå starr och sedan dess har antalet operationer ökat stadigt. Årligen görs nu mer än 130 000 gråstarrsoperationer3, vilket innebär att detta är den vanligaste operationen i landet.

Eva Olofsson Ordförande Sveriges Ögonläkarförening

Åldersförändring i gula fläcken är den vanligaste orsaken till synnedsättning hos personer över 50 år i västvärlden. Eva Olofsson

Till skillnad från grå starr är de flesta ögonsjukdomar inte möjliga att bota idag, de går enbart att bromsa. Våt åldersförändring i gula fläcken, diabetes och glaukom (grön starr) kräver regelbundna ögonkontroller och behandlingar för att upptäcka och förhindra försämring. Nya metoder för att förebygga och begränsa synskadan vid dessa ögonsjukdomar i kombination med en åldrande befolkning ger ett ökat behov av ögonsjukvård. Dessutom tilltar diabetes till följ av en förbättrad levnadsstandard vilket ökar behovet av ögonsjukvård ytterligare1.

10 Jan Ygge Syn- och ögonforskning som leder till nya behandlingsmetoder för ögonsjukdomar är viktig och bidrar till ett ökat välbefinnande för befolkningen.

upprepade behandlingar under många år vilket innebär att antalet vårdbesök ökar stadigt.

Hur ser framtiden ut? Vetenskapen om ögonsjukdomar växer. Medicinska och tekniska framsteg leder till nya läkemedel och kirurgiska metoder. Ett exempel är utvecklingen av genterapi som visar stor potential för användning inom ögonsjukvården. Artificiell intelligens kommer också troligen inom en snar framtid tillämpas inom diagnostiken med förbättrad träffsäkerhet att upptäcka tidiga tecken på ögonsjukdom. Det finns många spännande utvecklingsområden inom oftalmologin och forskningen är nyckeln till framtida behandlingar.

Resurser behövs för behandling och forskning Åldersförändring i gula fläcken är den vanligaste orsaken till synnedsättning hos personer över 50 år i västvärlden. Sjukdomen finns i två varianter, en torr och en våt, varav den senare är den allvarligare formen och leder obehandlad ofta till grav synnedsättning. Det senaste decenniets revolutionerande utveckling av behandling vid våt åldersförändring har klart minskat risken för synhandikapp4. För att bromsa sjukdomen behöver patienterna

Projektledare: Nike Lestander (nike.lestander@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Gustav Bergqvist Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet 15-062022 Tryckeri: V-Tab Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Johan Bävman

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Text Eva Olofsson

En åldrande befolkning och fler behandlingsalternativ ger ett ökat behov av ögonhälsovård. Forskning och vård kostar, men bevarad syn ger en ovärderlig vinst i form minskat hjälpbehov, fortsatt självständighet och ökad livskvalitet.

Viktigt med en god syn hela livet! NSJUKDO

Grå & grön starr

Åldersförändringar Stöd ögonforskningen i gula fläcken

SWISH 123 900 7220 PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610

www.ögonfonden.se

Stöd ögonforskningen

Stöd ögonforskningen SWISH 123 900 7220 PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610

Diabetesretinopati

JU NS

Stöd ögonforskningen

SWISH 123 900 7220 PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610

LIGA Ö

www.ögonfonden.se

Stöd ögonforskningen SWISH 123 900 7220 PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610

www.ögonfonden.se

Stöd ögonforskningen

R – VA N

www.ogonfonden.se

www.ögonfonden.se

SWISH 123 900 7220 PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610

LIGA ÖGONS

KDOMAR – V AN

www.ögonfonden.se

Stöd ögonforskningen

GO AÖ

AN –V

SWISH 123 900 7220 PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610

Stöd ögonforskningen

Fotnoter 1. WHO World Report on Vision 2019. 2. OECD Health Statistics 2021. 3. Svensk Kataraktkirurgi, årsrapport 2020 baserad på data från Nationella Kataraktregistret. 4. Årsrapport 2020, Svenska Makularegistret.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Denna artikeln är i samarbete med Synologen.

mycket av problem med synen, säger Susanna Eriksson.

Närsynthet allt vanligare Ett vanligt synfel idag är närsynthet som ökar bland barn och ungdomar. Närsynthet, även kallad myopi, gör att man ser suddigt på långt håll medan objekt på nära håll är tydliga. Få barn föds närsynta utan närsynthet debuterar oftast i 10–12 års åldern eller tidiga tonåren. Men det är ofta som de visar tecken på närsynthet vid sex-sju års ålder eller senare. –Vi ser att allt fler barn utvecklar närsynthet vilket troligtvis, men inte helt belagt, beror på att vi spenderar allt mer tid inomhus framför skärmar. Det är viktigt att ha med sig som förälder att vår livsstil i hög grad påverkar även vår ögonhälsa.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Ögonhälsa ur ett helhetsperspektiv Ögonhälsa och kvalificerad ögonhälsovård har blivit allt viktigare i takt med att vi blir äldre men också lever mer inomhus och framför skärmar. Sök tidigt vid besvär, och sök hjälp hos en kvalificerad optiker.

i bor i städer med minimalt med utomhusvistelse, och istället spenderar vi allt mer tid framför skärmar. Lägg därtill att vi också blir allt äldre, vilket medför att de allra flesta av oss obönhörligen kommer att få åldersrelaterade synförändringar någon gång under vår livstid. Det har redan gett effekt; allt fler söker för problem med synfel, torra ögon eller sjukdomar som gråstarr.

Optikern – inte vårdcentralen

Läs mer om Synologen på synologen.se

Vad många kanske inte vet är att det inte främst är vårdcentralen man bör söka sig till vid problem med ögonen, utan en optiker. En leg. optiker kan inte bara hjälpa dig med nya glasögon eller kontaktlinser vid synproblem utan också tidigt upptäcka ögonsjukdomar. –Som optiker är min uppgift att se till din ögonhälsa utifrån ett helhetsperspektiv. Söker du dig till primärvården finns risken tvärtom att du inte får den hjälp du behöver, säger Susanna Eriksson, leg. optiker Msc i klinisk optometri på Se och Synas i Eskilstuna.

Se och Synas i Eskilstuna är en av över hundra medlemmar av Synologen, en frivilligorganisation för optiker som verkar med fokus på just ögonhälsa.

Snabb och smärtfri undersökning Inom primärvården varierar kunskapen om ögonhälsa stort. För en allmänläkare är den enda obligatoriska utbildningen en ögonkurs på två och en halv till fyra veckor, utan praktisk tjänstgöring. För en optiker är fokus ögonhälsa under tre års heltidsstudier med möjlighet till vidareutbildning. Optikeryrket är dessutom ett av 22 legitimationsyrken inom den svenska hälsa- och sjukvården, vilket innebär att man lyder under hälso- och sjukvårdslagen och står under Socialstyrelsens tillsyn. –Ju tidigare du kommer med dina besvär, desto bättre. En kvalificerad optiker kan genom en snabb och smärtfri ögonhälsoundersökning hjälpa dig mäta både ögontryck, synfält, undersöka ögonbotten och remitterra till ögonläkare eller specialist. Då finns goda chanser att bromsa sjukdomsförloppet och därmed förhindra att ditt liv påverkas alltför

Närsynthet innebär förutom en risk att inlärning och koncentration hos barn påverkas, även en ökad risk för att bli drabbad av vissa ögonsjukdomar i vuxen ålder. Därför strävar man idag efter att bromsa närsynthetsutvecklingen hos barn och ungdomar. Det finns speciella glasögonglas och olika sorters kontaktlinser som i studier visat sig kunna bromsa närsynthetsutvecklingen med mer än 50%. –Ett exempel är så kallade nattlinser. Orto-K är hårda linser som man sover med och sedan behöver man inte använda linser på dagen. Sedan finns andra alternativ som istället används dagtid, berättar Susanna Eriksson. Det är dock inte bara linser som hjälper. Utomhusvistelse i dagsljus och begränsad skärmtid begränsar också utvecklingen av närsynthet. –Förutom att se till att de får med sig bra vanor rekommenderar jag också regelbundna synundersökningar för att så tidigt som möjligt fånga upp eventuell närsynthet. Då är det möjligt att också bromsa utvecklingen.

FOTO : P R I VAT

Text Catharina Holm

Det är viktigt att ha med sig som förälder att vår livsstil i hög grad påverkar även vår ögonhälsa. Susanna Eriksson

Susanna Eriksson Optiker Se och Synas i Eskilstuna

OM SYNOLOGEN Synologen är en frivilligorganisation för fristående optiker med över hundra medlemmar över hela landet. Synologens medlemmar bedriver optikerverksamhet med fokus på ögonhälsa, genom högutbildad personal och avancerad utrustning. Samtliga anslutna optiker jobbar under sitt eget varumärke och erbjuder individanpassade undersökningar och synlösningar.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Kortare väg till nya behandlingar – målet med S:t Eriks nya forskningsmiljö

Text Bayer

S Detta uppslag är i samarbete med Bayer.

MAC-EYL-SE-0006-1, juni 2022

eptember år 2022 har det gått två år sedan nya S:t Eriks Ögonsjukhus öppnade i Hagastaden, Solna. Byggnaden ligger i nära anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet (KI). Förutom lokaler för ögonsjukvård hyr S:t Erik även en yta om cirka 1 500 kvadratmeter ämnad för forskning, innovation och utveckling. Här finns också S:t Eriks vävnadsinrättning och histopatologiska laboratorium. Ögonforskningen bedrivs i samarbete med Karolinska Institutet/institutionen för klinisk neurovetenskap, men även med industrin. Framför allt är det experimentell, preklinisk och klinisk forskning inom bland annat näthinnesjukdomar, glaukom och ögoncancer som utförs här. – Eftersom S:t Erik är en universitetssjukvårdsenhet, med ansvar för att

FOTO: SHUTTERSTOCK

I forskningslokalerna i nya S:t Eriks Ögonsjukhus är det full aktivitet för forskarna vid S:t Erik/ Karolinska Institutet. Miljön har utformats för att ge de bästa förutsättningarna för att på ett snabbare och effektivare sätt kunna omsätta forskningsresultat från grundforskning till den kliniska verkligheten för patienterna.

integrera sjukvård, forskning och utbildning i samverkan med KI, är det otroligt viktigt att vi har en flexibel och modern forskningsmiljö för att ta forskningsresultat från labbänk till patient på snabbast och mest effektiva sätt, säger Stefan Seregard, FoUU-ansvarig på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor vid Karolinska Institutet.

Ett urval av forskningsprojekt Glaukom (förr kallat grön starr) Intensiv och lovande forskning pågår med målet att utveckla nya metoder för att förhindra att synnerven skadas vid glaukom med hjälp av bland annat vitamin B3 och genterapi. Åldersförändringar i näthinnan En av forskargrupperna är inriktad på näthinnans sjukdomar, bland annat för att identifiera och förbättra behandlingar av retinala degenerationer, retinala

venocklusioner och diabetesretinopati. Huvudfokus för forskningen är åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), som är en av de vanligaste synhotande sjukdomarna. Ögononkologi Gruppen som forskar inom ögononkologi är bland annat inriktad på att förbättra överlevnaden i ögonmelanom. Andra exempel på viktig forskning handlar om att identifiera grupper som löper hög risk att utveckla retinoblastom – den vanligaste ögontumören hos barn. Ögonrörelser och syn Gruppen som forskar om ögonrörelser och syn arbetar framför allt inom följande områden: · barnögonvård · hjärnsynskador · läsögonrörelser och läs- och skrivsvårigheter.

Bayer är ett life science-företag med över 150 års erfarenhet och kärnkompetens inom hälsa och jordbruk. Vi utvecklar nya innovativa läkemedel, särskilt inom kvinnohälsa, kardiologi och specialläkemedel inom bland annat onkologi, radiologi och ögonsjukdomar.

Vill du veta mer om Bayer? Besök bayer.com/sv/

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO: JENS SØLVBERG

Framtidens ögonsjukvård är behovsanpassad

Med behovsanpassad ögonsjukvård blir vården både mer resurseffektiv och ger högre vårdkvalitet. Ett närmare samarbete med patienten och utbildning av läkare i primärvården är en viktig del i den utvecklingen. e vanligaste folksjukdomarna inom ögonhälsa i Sverige är grå starr, grön starr och åldersförändringar i gula fläcken. Forskningen går framåt och idag går det att behandla fler av dessa sjukdomar. Med en ökande och allt äldre befolkning ställer det krav på ögonsjukvården att kunna behandla fler patienter. För att kunna möta framtidens behov inom ögonsjukvård behöver man använda resurserna på ett smartare sätt. Det vet S:t Eriks Ögonsjukhus som har lång erfarenhet av akut- och specialistvård. – För att jobba smartare behöver vi framförallt få ett närmare samarbete med patienten, säger Sten Kjellström, verkställande direktör för S:t Eriks Ögonsjukhus. Vi behöver även se till att läkare i primärvården får utbildning kontinuerligt. Genom att skapa större trygghet för både patienten och primärvården kan vi i större utsträckning lägga resurserna där vi bäst behöver.

Behovsanpassad vård Efter ett ingrepp eller en operation idag kommer patienten oftast på återbesök

efter en på förhand bestämd tid. I många fall skulle patienten utifrån behov själv kunna initiera kontakten för återbesök. Det skulle både minska antalet onödiga återbesök och frigöra tid för vårdpersonalen. – Med behovsanpassad vård kan vi hjälpa fler patienter, säger Sten Kjellström. Många förstabesök kan även ske hos primärvården istället för att patienten söker sig direkt till oss. – Trots den höga belastningen vi har på ögonsjukvården här i Stockholm är väntetiden ofta kortare än i övriga landet. Därför söker sig även många från andra delar av Sverige till oss. För att få en bättre fördelning behöver vi få fler specialister ute i landet.

FOTO: DANISH SAROE

Text Sofia Gad

För att jobba smartare behöver vi framförallt få ett närmare samarbete med patienten. Sten Kjellström

Sten Kjellström VD S:t Eriks Ögonsjukhus

Forskning och utbildning Utöver akut och specialiserad ögonsjukvård bedriver S:t Eriks Ögonsjukhus även forskning och utbildning. – Vi ligger långt fram inom forskning gällande de stora folksjukdomarna, säger Sten Kjellström. Vi har även kommit långt inom sjukdomar som drabbar en mindre del av befolkningen. Vårt mål är att skapa ett Eye centre of

excellence. Ett centrum för omfattande kunskaps- och resursutbyte inom vård, forskning och utbildning. Det är även viktigt att vi har ett nära samarbete med läkemedelsindustrin. – Genom fortsatt forskning, behovsanpassad vård och fler specialister runt om i landet kommer vi kunna möta framtidens behov av ögonsjukvård.

S:t Eriks Ögonsjukhus i siffror Siffrorna kommer från 2021 års bokslut.

Cirka 8 500 operationer. 1 300 vårdtillfällen i slutenvård. Omkring 150 000 besök varav 24 000 akuta besök.

Cirka 11 000 ögonbottenfotograferingar.

24 000 intravitreala injektioner (injektioner i ögat).

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : SVA N T H E H A R ST R Ö M

FOTO : A N N PAT M A L N I EKS

Synlinjen står på de synskadades sida

anhöriga förekommer det även att exempelvis elever som gör skolarbeten om synskador kontaktar oss. Andra gånger kontaktar kommuner eller skolor oss för att få rådgivning. Det känns bra att vi når ut så brett via Synlinjen, säger Pontus Norshammar, medlemsombud på SRF.

Niklas Mattsson Ordförande SRF

FOTO : SY N S K A DA D ES R I KS FÖ R B U N D

Personer med synnedsättning, anhöriga och allmänheten har i Synlinjen en lättillgänglig kanal för frågeställningar som på något sätt berör synskador. Där ges tips, konkreta råd och stöd. Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Synskadades Riksförbund.

ynskadades Riksförbund, SRF, är en ideell intresseorganisation för synskadade i Sverige. Synlinjen är öppen flera dagar i veckan och bemannas av personer som själva har en synnedsättning. – För de flesta är att förlora synen något som är väldigt jobbigt. Man har många frågor och det är inte lätt att få svar på allt om man inte känner någon synskadad. Därför har SRF startat Synlinjen, säger Niklas Mattsson, ordförande på SRF.

Synskadades röst i samhället

Når ut brett via Synlinjen

Pontus Norshammar Medlemsombud SRF

En av de vanligaste typen av frågor som Synlinjen tar emot berör synskadades rätt till olika typer av hjälpmedel. Synlinjen kan även hantera medlemmars juridiska frågor kopplat till synskador, via förbundets egen jurist. De som svarar på Synlinjen har tystnadsplikt och självklart får den som ringer in vara anonym. – Du kan få tips om vilka hjälpmedel som är bra och även kring hur du hanterar din vardag. Detta är ett sätt för SRF att bidra till en nödvändig rehabilitering. Utöver synskadade och

Läs mer på srf.nu/synlinjen

En viktig del av SRF:s uppdrag är att driva intressepolitisk verksamhet, fungera som medlemmarnas röst i samhället och verka för synskadades rättigheter. Inför valet i höst driver förbundet bland annat frågan om rätten till färdtjänst för blinda och gravt synskadade. Det är viktigt, inte minst för att kunna behålla sociala kontakter. Ytterligare en prioriterad fråga är rätten till trygghet för äldre med synnedsättning. Det handlar exempelvis om att kunna veta vem från hemtjänsten som finns i det egna hemmet. Rätt till stöd för synskadade som använder digital teknik och fullgoda alternativ för dem som saknar den möjligheten är ytterligare en fråga på agendan. – En av våra hjärtefrågor är rätten till ledsagning. För att vardagen ska fungera och för och värna synskadades rätt till ett självständigt och aktivt liv, säger Pontus Norshammar.

Den ovanliga ärftliga sjukdomen som påverkar synen – känner du till den?

Smarta produkter för en enklare vardag

MED LHON

NORMAL SYN

Du som har synsvårigheter utöver vad ett par glasögon kan hjälpa dig med är inte ensam. I Sverige är vi omkring en halv miljon personer med synnedsättning, och vi på Iris Hjälpmedel har arbetat med synhjälpmedel ända sedan 1950-talet. Boka en tid med vår synpedagog I vår webbshop hittar du smarta produkter för en enklare vardag, men vi är också mer än en webbshop. I vår kundservice hjälper vi dig med frågor om allt som har med synhjälpmedel att göra och där kan du också boka in tid för en personlig rådgivning med vår synpedagog. Kontakta oss på 08-39 94 00 vardagar 9.30-11.30. DGIVNING RÅ

Vi vill samla alla med LHON* i vår förening och lära av varandra. Välkommen du också! *LHON betyder både Lebers Hereditära Optikusatrofi och Lev Här Och Nu.

08-39 94 00

Handla på irishjalpmedel.se da

Du kan få tips om vilka hjälpmedel som är bra och även kring hur du hanterar din vardag. Pontus Norshammar

g ar .3 0-11 9

Swisha ditt bidrag till 1230230714 Läs mer på www.lhon.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : S H U T T ER STO C K

Unga med synnedsättning har rätt till ett självständigt och värdigt liv För unga personer med synnedsättning är tillgång till ledsagning och färdtjänst ofta helt avgörande för en aktiv och självständig vardag. Riksorganisationen Unga med Synnedsättning är en intressepolitisk organisation för ungdomar i åldern 10 till 30 år. 2022 fokuserar de på den avgörande frågan om rätten till ett aktivt liv. Visionen är att personer med synnedsättning ska ges samma möjlighet att leva och verka i samhället på samma villkor som alla andra.

Organisationen lyfter sina frågor gentemot beslutsfattare och allmänheten. Målet är att få dem att

placera frågor kring rätten till ett aktivt liv för personer med synnedsättning högre upp på agendan.

Fundament för en aktiv tillvaro Unga med synnedsättning ska exempelvis inte behöva tacka nej till ett jobb eller en utbildningsplats för att de inte erbjuds tillgång till det stöd som krävs för en fri och självständig vardag. Även om tekniken har utvecklats enormt mycket på senare år i form av exempelvis appar som underlättar navigationen för personer med synnedsättning utgör färdtjänst och ledsagning fortfarande fundament för en aktiv tillvaro. –Färdtjänst och ledsagning gör att

FOTO : ÅS A N I LS S O N

emat för vårt opinionsbildande arbete under valrörelsen 2022 är fri rörlighet. På senare år har vi dessvärre sett en negativ utveckling. Många med synnedsättning har fått avslag på sin ansökan om färdtjänst eller ledsagning. Det har blivit sämre och därför behöver de rättigheter vi kämpat för så länge i dagsläget försvaras ännu mer, säger Frida Karlander, ordförande i Unga med Synnedsättning.

Frida Karlander Ordförande Unga med Synnedsättning

personer med synnedsättning kan delta i samhället på samma villkor som alla andra. Det innebär exempelvis att vi kan ta en långpromenad, gå och träna eller gå på fest utan att vara beroende av våra anhörigas goda vilja. Tillgång till ledsagning och färdtjänst gör också att vi vågar söka jobb eller gå en utbildning. Vi arbetar bland annat för att beslutet om rätt till ledsagning och färdtjänst ska kunna följa med individen även om de flyttar från en kommun till en annan. I dagsläget tvingas den som flyttar till en ny kommun göra om ansökan på nytt. Vi kämpar för våra rätt att ha samma möjligheter som alla andra i samhället, säger Frida Karlander.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Unga med Synnedsättning.

Bromsa utvecklingen av närsynthet hos barn – det går!

ar du lagt märke till tecken på närsynthet hos ditt barn, och sedan fått detta bekräftat av ögonläkare? Din första reaktion är förmodligen att boka en tid hos optikern och köpa glasögon för att korrigera närsyntheten. Det är inte konstigt om du resonerar så här, men det är inte hela bilden när det gäller närsynthet! Optiska standardglas korrigerar närsyntheten temporärt för att garantera bra syn, men det förhindrar inte att den kan förvärras. Hittills har olika lösningar funnits tillgängliga för att kontrollera barns närsynthet: ortokeratologi (nattlinser, Ortho-K), progressiva kontaktlinser för användning dagtid samt farmaceutiska produkter – i synnerhet atropinögondroppar. Dessa lösningar har dock flera begränsningar och kräver föräldrars tillsyn och engagemang.

Text Essilor

Denna artikeln är i samarbete med Essilor.

ESSILOR ESL_20_00001_Logo_Stellest_Noir JFB

30-34 Rue du Chemin Vert 75011 Paris +33 (0)1 85 56 97 00 www.carrenoir.com TONS RECOMMANDÉS (1)

Ce ﬁchier est un document d’exécution créé sur Illustrator version CS6.

Date : 23/07/2020

TECHNIQUE

FOTO : ES S I LO R

Kisar barnet, eller lutar sig fram för att se bättre? Det här kan vara tidiga tecken på närsynthet och bör undersökas med syntest. Genom att agera tidigt kan du få nödvändiga råd och lösningar för skarpare syn, och dessutom sakta ned närsynthetens utveckling.

För att lösa dessa problem och hjälpa

Fotnoter

ditt barn i vardagen har Essilor utvecklat en ny generation glasögonglas som revolutionerar närsynthetskontroll: Stellest™glas. Essilor® Stellest™ glas både korrigerar och kontrollerar barnets närsynthet. Dessa högpresterande glas som bromsar utvecklingen av närsynthet är resultatet av många års forskning. Stellest™ korrigerar närsynthet, ger skarp syn på långt håll genom ett enkelslipat synområde samt närsynthetskontroll genom H.A.L.T.*teknologi. H.A.L.T.*-teknologin utgörs av en konstellation osynliga** mikrolinser som skapar en volym av ofokuserat ljus framför näthinnan och följer dess form. Signalvolymen fungerar som ett skydd mot ögats längdtillväxt och därmed utvecklingen av närsynthet. Essilor® Stellest™ glas bromsar utvecklingen av närsynthet med i genomsnitt 67 %***.

* Highly Aspherical Lenslet Target ** Estatisk finish *** Bao, J., Huang, Y., Li, X., Yang, A., Zhou, F., Wu, J., Wang, C., Li, Y., Lim, E.W., Spiegel, D.P., Drobe, B., Chen, H., 2022. Spectacle Lenses With Aspherical Lenslets for Myopia Control vs SingleVision Spectacle Lenses: A Randomized Clinical Trial. JAMA Ophthalmol. 140(5), 472–478. https:// doi.org/10.1001/ jamaophthalmol. 2022.0401

Genom att agera tidigt kan du få nödvändiga råd och lösningar för skarpare syn.

Stellest™ glasen är estetiska, säkra och enkla att använda. Lär dig mer om Stellest™-lösningen, glas designade för barn med närsynthet. Fråga din optiker för mer information!

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FATMIR SEREMETI FOTO : J O H A N BÄV M A N

Allt är möjligt enligt Fatmir Seremeti –Jag är ett levande bevis för att allting är möjligt även utan syn, säger VM-medaljören i Goalball, föreläsaren och företagsgrundaren Fatmir Seremeti. Han bestämde sig tidigt för att vända motgångar till medgångar – även om resan från Rosengård ut i världen varit allt annat än given. Text Susanne de Mello

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Jag har bestämt mig för att leva Han åkte på ett prova-på träningsläger i Stockholm för ungdomar med synnedsättning. Där fick han vara som vilken tonåring som helst – prata om fester, tjejer och allt som det innebär att vara tonåring. Han kände en magisk tillhörighet utan att behöva prata om synnedsättning. –Parasporten Goalball fick mig att inse att allting är möjligt. Det är bara jag själv som begränsar mig. Under en resa tillbaka till Serbien kort därefter väljer Fatmir att han vill leva. Han säger att han kom till insikt om att livet kan te sig på olika sätt. Han valde att vara tacksam i stället för att sörja det han förlorat.

FOTO : P R I VAT

atmir kom till Sverige 1992 från ett krigsdrabbat Kosovo. Han drömde om att bli fotbollsproffs som ung pojke på Rosengård i Malmö. En dröm som slocknade när han tretton år gammal drabbas av glaukom, även känt som grön starr. Hans tidigare mål i livet försvann och diagnosen innebar en ny identitet. Hans föräldrar sa ”vi kommer att ta hand om dig resten av ditt liv”. Fatmir tappade föreningslivet och gick från en glad kille till en inåtvänd och ensam hemmasittare. –Jag blev deprimerad och hamnade bildligt och bokstavligt talat i ett mörker. Det födde många frågor och funderingar, till exempel beroendet av andra människor och varför drabbades jag och inte mina syskon eller vänner. Jag kände ett enormt självförakt för de tankarna, men även skam och skuld.

Fatmir tillsammans med ledarhunden Gibson.

Mod och vikten av att våga

Det finns inget botemedel Allt Fatmir önskade var att få leva som vilken tonåring som helst. När han ser tillbaka på tiden önskar han att sjukvården varit tydligare från början och sagt ”Det finns inget botemedel mot glaukom.” Det hade underlättat för Fatmir och hans familj att snabbare komma till en acceptans. I stället för att leta efter behandlingar så hade han förmått sig att börja leva. Vändpunkten kom när en kvinna som arbetade på Specialpedagogiska institutet introducerar honom till olika parasporter bland annat goalball som är en bollsport för synskadade.

Sporten gav tillbaka Fatmir självförtroendet och självkänslan. Han blev snabbt bra inom goalball och räknas till en av landets främsta spelare. Han har tagit otaliga medaljer under åren med tre paralympics och ett VM-guld i Rio som största sportsliga bedrift. Att vinna gör saker med en, berättar Fatmir. –På samma sätt var det när jag tog mod till mig i skolan och använde de hjälpmedel som fanns till exempel handkikaren eller datorn. Jag insåg att jag inte hade något problem med inlärningsförmågan. Jag kan prestera och jag kan åstadkomma något i livet.

Blind i hjärtat och hjärnan är betydligt värre än att vara blind i ögonen Fatmir använder sig av Tiktok för att dela

Parasporten Goalball fick mig att inse att allt är möjligt. Det är bara jag själv som begränsar mig. Fatmir Seremeti

Ser du dåligt? Vi också. Välkommen som medlem!

Läs mer: srf.nu/blimedlem • ring: 08-39 91 20

med sig av sitt liv som synskadad. Han vill göra skillnad på riktigt genom att bryta fördomar och förändra attityder i samhället gentemot personer med funktionsnedsättning. –Samhället behöver inse att vi med funktionsnedsättning har exakt samma behov som alla andra. Vi måste skapa ett system som är inkluderande och där alla känner sig behövda. Sanningen är den att närmare femtio procent av de med funktionsnedsättning är arbetslösa. Dels för att vi inte kan söka vilka jobb som helst, dels för att man dragit in möjligheten till färdtjänst för många. Det försätter människor i passivitet utan chans till jobb- eller utbildningsmöjligheter. Det finns vinster att göra om det blir bättre för alla, avslutar Fatmir.

Som medlem får du: • råd kring vilken hjälp som finns att få i samhället • delta på kurser och aktiviteter • utbyta erfarenheter med andra med synnedsättning • resa med ledsagare med vår resebyrå SRF Go • juridiskt stöd i synskadefrågor och mycket annat!

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

KRÖNIKA

Synen för framtiden FOTO : ST EFA N Z I M M ER M A N , K A R O L I N S K A I N ST I T U T E T

Syn- och ögonforskning som leder till nya behandlingsmetoder för ögonsjukdomar är viktigt och bidrar till ett ökat välbefinnande för världens befolkning. Jan Ygge Professor Emeritus Karolinska Institutet Text Jan Ygge

v världens befolkning på snart 8 miljarder har drygt 2 miljarder ett synproblem och minst en miljard av dessa skulle kunna ha bra syn om det fanns tillräckliga resurser för förebyggande och behandling. Vanligaste orsakerna till synnedsättning i världen idag är brist på glasögon samt katarakt (grå starr), en grumling av ögats lins. Genom ett generellt folkhälsoarbete blir världens befolkning äldre och detta kommer att leda till att flera ögonsjukdomar som oftast drabbar äldre kommer att öka över tid.

Framsteg inom forskningen kan leda till bot mot av många ögonsjukdomar Trots stora framsteg inom syn- och ögonforskning är fortfarande 100 miljoner människor i världen blinda av katarakt och de flesta av dessa får tyvärr inte uppleva en förbättrad syn på grund

av brist på resurser. För 100 år sedan när impressionisten Claude Monet blev opererad för katarakt genomfördes den i eternarkos med ett stort snitt i ögat för att ta bort den grumliga linsen. Han låg till sängs på rygg med förband för bägge ögonen i två veckor och fick bara äta flytande föda. Efteråt fick han starka glasögon som gav en skarp syn centralt men litet perifert seende. Idag görs operationen på 20 minuter med bedövning i form av ögondroppar, minimalt snitt i ögat och en inopererad plastlins. Patienten går hem direkt efteråt med bra syn och förhoppningsvis oberoende av glasögon speciellt för avståndsseende. Detta är ett exempel på syn- och ögonforskningens framsteg.

Barns ögon är speciella Synen måste tränas som barn för att bli bra som vuxen. Medicinska framsteg har

Synen för framtiden Sigvard och Marianne Bernadottes Forskningsstiftelse för Barnögonvård

Det behövs mer kunskap genom forskning för att kunna identifiera och behandla synskador hos barn i tid, så att synen blir så bra som möjligt i vuxen ålder. Sigvard och Marianne Bernadottes Forskningsstiftelse för Barnögonvård stödjer sådan forskning och är den största forskningsfinansiären inom barnögonforskning i Sverige. Stöd forskningen du också genom en gåva till Stiftelsen! Swishkonto 1234088282 • Bankgiro 5812-2805 Läs mer på www.bernadottestiftelsen.se

Synen är vårt viktigaste sinne och spelar stor roll för livskvalitet för såväl barn som vuxna. Jan Ygge även gjort så att för mycket tidigt födda barn överlever. Dessa barns hjärnor är extremt känsliga och speciellt den del som tolkar synintrycken. Den så kallade

hjärnsynskada som kan uppkomma är den vanligaste orsaken till synhandikapp hos barn i Sverige idag. Den innebär att ögonen är normala men synhjärnan inte har utvecklats normalt. Dessa barn kan få ett handikapp i form av att till exempel ha svårt att känna igen ansikten och att hitta, svårt att se rörliga föremål som närmar sig, svårt att lära sig läsa. Det finns idag ingen behandling för hjärnsynskada men information till föräldrar och skola kan ge mycket stöd till barnet. Även om den medicinska forskningen har gjort fantastiska framsteg och gjort det möjligt för många människor att bibehålla en god syn upp i åren finns det enormt mycket kvar att göra inom synforskningen och kanske speciellt för de mycket för tidigt födda barnen som har ett helt liv framför sig.

Vi är specialister inom ögon Med hjälp av det senaste inom undersökningsutrustning säkerställer våra ögonläkare, ögonsjuksköterskor, optiker och operationspersonal att du får rätt diagnos och korrekt behandling av ögats tillstånd. Vi satsar på spetsteknologi och kompetens och på att du ska känna dig trygg under hela ditt besök hos oss. Vi bedriver vård på uppdrag av regioner samt på privat basis när det gäller synfelskirurgi och tårfilmsanalys (för diagnos och behandling av torra ögon). Vi har idag kliniker i Eskilstuna, Västerås och Enköping. Vi expanderar och i höst planerar vi att öppna i Stockholm och Gävle. Vi hjälper även till att korta köerna för gråstarrsoperationer i Region Dalarna.

ögonkliniker

Besök gärna vår hemsida för mer info och kontaktuppgifter www.optalmica.se

Fler får tillgång till nyheter med taltidningen Personer med nedsatt syn slutar ofta att läsa sin dagstidning. Men för den som vill fortsätta att hänga med i sin samtid finns taltidningen som en bra möjlighet att hålla sig uppdaterad. Att prenumerera och lyssna på taltidningar är enkelt!

Taltidningen gör det enkelt för seniorer med synnedsättning att uppdatera sig i nyhetsflödet.

Lars Reisdal är bibliotekarie med inriktning seniorer i Vellinge kommun.

Foto: Vellinge kommun, Elliot Elliot.

altidningar fyller en viktig funktion för många äldre. När många sammanhang försvinner i ens tillvaro så känns det ofta särskilt viktigt att kunna hålla sig uppdaterad genom att fortsätta hänga med i nyhetsflödet, särskilt för en person som i många år läst morgontidningen varje dag, säger Lars Reisdal, bibliotekarie med inriktning mot seniorer i Vellinge kommun. För den som prenumererar levereras taltidningen dagligen direkt till taltidningsspelaren via en digital fil på nätet. De allra flesta stora dagstidningar erbjuds som taltidningar så utbudet är stort för den som inte längre kan läsa tidningen själv. En funktion som många användare uppskattar är möjligheten att själv reglera uppläsningshastigheten, vilket gör det enkelt att följa med i nyhetsflödet även för den som vill lyssna i ett något lägre tempo. Det bidrar till att göra taltidningen till ett bra alternativ för personer med en funktionsnedsättning som ger en läsnedsättning.

Ta kontakt med dagstidningen

– Om man behöver taltidning så tar man kontakt med den tidning man väljer och begär att bli taltidningsprenumerant. Därefter kan man kontakta sitt lokala bibliotek, som även kan leverera talböcker direkt till din taltidningsspelare. Seniorer som vill ha hjälp att komma igång med att lyssna på taltidningar kan få utbildning och installationshjälp av en instruktör från Taltidningshjälpen, säger Lars Reisdal. – Det är en stor fördel när seniorer har en anhörig som kan engagera sig i deras taltidningslyssnande. De kanske kan vara med på genomgången med taltidningsinstruktören och sätta sig in i hur spelaren fungerar. Många seniorer som börjat lyssna på taltidningar väljer så småningom också att börja lyssna på talböcker. En stor fördel med talböcker är att jag som bibliotekarie kan ladda in nya talböcker direkt i användarens spelare, utan att de fysiskt behöver besöka biblioteket. Det uppskattar många seniorer, säger Lars Reisdal.

Få talböcker samtidigt!

Som prenumerant på en taltidning kan du också få talböcker till spelaren. Biblioteket överför digitalt de böcker du önskar, du behöver inte ens besöka biblioteket om du inte vill! Det finns över 130 000 talböcker att välja mellan, allt från romaner och poesi till facklitteratur inom alla områden. Vänd dig till ditt bibliotek för att ansluta dig till MTM:s tjänst Talboken kommer.

Läs mer på mtm.se

Text: Annika Wihlborg

Advetorial taltidningen 251x370_svart.indd 1

2021-09-22 10:19:01