Issuu

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

KVINNORS HÄLSA Läs mer på folkhalsasverige.se

Nina Sommerfeld Klimakteriet ska inte vara något kvinnor behöver stå ut med. Läs på sida 6–7.

Huvudsponsor:

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

LEDARE

Klimakteriet ska inte behöva begränsa livet

Amoena Cancerbehandlingen kan vara avslutad, men vägen tillbaka fortsätter. Kroppen har förändrats och det som tidigare var självklart kan kännas främmande.

Nordic Drugs Lacrifill kan vara ett alternativ för personer med torra ögon som inte får tillräcklig lindring eller inte kan använda sig av ögondroppar.

K Helena Kopp Kallner Professor på Karolinska Institutet & överläkare på Kvinnokliniken på Danderyds Sjukhus

Vi fick rösträtt. Men får vi säga aj? I Gösta Berlings saga gör Selma Lagerlöf kvinnans lidande synligt. Över hundra år senare tycks konsten att stå ut fortfarande räknas som en kvinnlig merit. Projektledare: Filippa Karlenstål (filippa.karlenstal@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Josefine Asker Redaktionschef: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet 14/10/2026 Tryckeri: Bold Printing Omslagsfoto: Elin Sommerfeld. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Text Isabelle Ibérer

limakteriet är en naturlig del av kvinnans liv och en period som kan sträcka sig över många år. Ändå är kunskapen fortfarande ojämn och många kvinnor vet varken vilka symtom som kan höra ihop med klimakteriet eller vart de ska vända sig när besvären börjar påverka vardagen. Det behöver förändras, menar Helena Kopp Kallner, professor på Karolinska Institutet och överläkare på Kvinnokliniken på Danderyds Sjukhus. Hur mycket stöd en kvinna får under klimakteriet beror fortfarande till stor del på var i Sverige hon bor. Tillgången till gynekologer varierar, liksom kunskapen inom primärvården. För Helena är en mer jämlik klimakterievård därför en viktig fråga. – När man ignorerar kvinnors klimakterium eller banaliserar deras symtom går kvinnor omkring och mår sämre än de skulle behöva göra. Kvinnor har rätt att må så bra som möjligt och kunna njuta av livet. Vallningar och svettningar som leder till sömnproblem är fortfarande bland de vanligaste anledningarna till att kvinnor till slut söker hjälp. Men klimakteriet kan märkas på fler sätt. Torra slemhinnor, torra ögon och muntorrhet förekommer, liksom den så kallade hjärndimman, att tappa ord, glömma saker eller känna att tankarna inte fungerar som tidigare. Samtidigt finns det fortfarande mycket vi inte vet, exempelvis hur stor del av de kognitiva besvären som beror på hormonella förändringar och hur mycket som är en följd av störd sömn.

Det finns hjälp att få

När det är dags att söka vård finns ingen exakt gräns, menar Helena. Det är kvinnans egen upplevelse som måste få avgöra. Vid lättare besvär kan exempelvis motion, sömnhygien och andra livsstilsförändringar hjälpa. Men vid besvär som kraftigt påverkar sömn och vardag ska kvinnor inte förväntas lösa situationen enbart genom livsstilsförändringar. Då finns medicinsk behandling att få. Behandlingen behöver anpassas efter symtomen och individen. Hormonbehandling kan ges lokalt eller systemiskt, och det finns även ickehormonella alternativ. Det viktiga är att kvinnor känner till att möjligheterna finns, och söker hjälp när de behöver den.

Kunskap ger kvinnor möjlighet att kräva sin rätt

En av de största utmaningarna är fortfarande bristen på kunskap. Helena skulle vilja se information om kvinnans livscykel redan i skolan och bättre information inför klimakteriet. I dag ligger ett stort ansvar på kvinnan själv att söka kunskap, vilket riskerar att förstärka skillnader mellan olika grupper i samhället. – När kunskapsnivån höjs kommer kvinnor att kräva sin rätt, och då kommer vården att anpassa sig. Klimakteriet är något alla kvinnor kommer att gå igenom. Men att det är naturligt betyder inte att kvinnor ska behöva acceptera att må dåligt i tystnad. Att må bra genom livets olika faser ska inte vara ett privilegium, utan en självklar del av kvinnors hälsa.

Yoga · Träning · Kvinnohälsa · Återhämtning Skönhet · Longevity · Shopping · Föreläsningar

DU. FÖRS T. Vad får dig att må bra? Använd koden halsa25 för att få 25% rabatt på din biljett. Gäller endagsbiljett vuxen vid köp online. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Denna artikel är i samarbete med Vagisan

Vaginal torrhet är vanligt – men inget du behöver stå ut med Torrhet, sveda, klåda eller smärta vid sex. Vaginal torrhet kan påverka både vardagen, intimiteten och livskvaliteten, men många drar sig fortfarande för att prata om besvären. Dr Manuel Häuser, apotekare och teamledare för gynekologi vid Dr. Wolff Group, vill framför allt förmedla en sak: du är långt ifrån ensam, och det finns hjälp att få.

Text Isabelle Ibérer

aginal torrhet förknippas framför allt med klimakteriet. Omkring varannan kvinna efter menopaus upplever besvär, men även yngre kvinnor kan drabbas. Hormonella preventivmedel kan vara en bidragande faktor och även antihormonell behandling vid bröstcancer kan orsaka vaginal torrhet. – Många miljoner kvinnor har de här besvären. Ett av de viktigaste budskapen är att man inte är ensam, säger Dr Manuel Häuser. Under klimakteriet minskar äggstockarnas produktion av östrogen gradvis. Östrogen påverkar bland annat blodflödet i slidans vävnad och när nivåerna sjunker minskar också den naturliga fuktigheten.

Mer än bara torrhet

Besvären kan yttra sig på flera sätt. Förutom torrhet är klåda, sveda och smärta vanligt. Smärta vid samlag, dyspareuni, är tillsammans med själva torrheten ett av de symtom som kvinnor upplever som mest besvärande.

– Påverkan på livskvaliteten och relationer, inte minst den sexuella relationen, kan vara betydande. Ändå kan det kännas svårt att prata om problem i underlivet. Var öppen och prata om det. Det är ingenting att skämmas för, säger Manuel.

Det finns hjälp att få

Vilken behandling som passar beror på orsaken och hur uttalade symtomen är. Det finns hormonfria alternativ i form av exempelvis krämer, geler och vaginala suppositorier. Vid klimakterierelaterade besvär finns även lokal behandling med lågdosöstrogen. Lokal östrogenbehandling ska inte förväxlas med systemisk hormonbehandling, HRT, som påverkar hela kroppen och kan användas vid exempelvis vallningar och nattsvettningar. Vid enbart vaginala symtom kan behandlingen i stället ges lokalt. Hormonfria alternativ behandlar framför allt symtomen och kan minska torrhet, klåda, obehag och smärta vid samlag. För kvinnor med

Vagisan Fuktkräm

Påverkan på livskvaliteten och relationer, inte minst den sexuella relationen, kan vara betydande. Ändå kan det kännas svårt att prata om problem i underlivet. exempelvis tidigare bröstcancer kan behandlingsvalet kräva särskilda överväganden och behöva diskuteras med vården. – Många kvinnor kan få hjälp. Det handlar om att hitta rätt alternativ. Och framför allt: du är inte ensam. Det finns ingen anledning att bara leva med besvären.

Dr Manuel Häuser Apotekare och teamledare för gynekologi vid Dr. Wolff Group

Läs mer här: vagisan.se

Nummer 1* på svenska apotek!

Mot torra slemhinnor under klimakteriet Hormonfri fuktkräm för de inre och yttre delarna av underlivet Lindrar torrhetskänsla, sveda och klåda Vårdar huden och gör den smidig

Läs mer på vagisan.se * IQVIA Consumer Health National Sales Audit, Sweden, Pharmacies, Intimate Lubricants (non-sexual use), Value and Unit Sales, MAT May 2026

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Pharma Nord.

Trötthet under klimakteriet – så kan kroppen få stöd för mer energi Trötthet är vanligt under klimakteriet och kan påverka både ork och välmående. Med kunskap om kroppens förändrade behov finns det flera sätt att stötta energi och återhämtning.

Text Pharma Nord Foto Mariana Cabral

lera faktorer kan samverka och påverka energin och orken under klimakteriet. Många kvinnor är mitt i livet och kan samtidigt behöva hantera karriär, barn, föräldrar och många andra delar av vardagen. Dessutom förändras och sjunker östrogennivåerna över tid, vilket kan leda till symtom som värmevallningar, oro och koncentrationssvårigheter, men även påverka sömnen. – Det finns mycket kvinnan själv kan göra, men grunden för välmående tror jag som nutritionist är näringsrik kost, sömn, motion och återhämtning. Att vistas utomhus, sova regelbundet och ha goda sociala relationer är också viktigt. Men i den här fasen av livet kan det vara bra att stötta kroppen lite extra, framför allt om man upplever trötthet. Det finns exempelvis gedigen forskning bakom vissa vitaminer och mineraler, som kan bidra till att minska trötthet och utmattning samt till normal energiomsättning, säger Erica Belestam Vikman, nutritionist på Pharma Nord. Q10 och selen Koenzym Q10 finns naturligt i kroppen och har en viktig roll i cellernas energiomsättning. Kroppens egenproduktion av Q10 är som högst

Erica Belestam Vikman Nutritionist, Pharma Nord

i 20-årsåldern och minskar sedan med stigande ålder. Q10 förekommer i livsmedel som kött, sardiner och broccoli, men mängderna från kosten är relativt små. Vissa väljer därför att komplettera med ett tillskott av Q10. I mitokondrierna, cellernas kraftverk, fungerar Q10 som elektronbärare och växlar mellan sina två former ubikinon och ubikinol så att ATP kan bildas – den energiform cellerna använder. Selen bidrar också till sköldkörtelns och immunsystemets normala funktion samt till att skydda cellerna mot oxidativ stress. Selen är särskilt intressant för sköldkörteln eftersom selenberoende enzymer är involverade i omsättningen av sköldkörtelhormoner. – Vi har selenfattiga jordar i Sverige, vilket kan göra det svårare att få i sig tillräckligt med selen genom maten. Sköldkörtelproblem är vanligare hos kvinnor än män, och trötthet kan vara ett av symtomen på underfunktion i sköldkörteln. Om man misstänker sköldkörtelproblem eller är så trött att det påverkar vardagen, rekommenderar jag att man söker hjälp inom vården. Selenberoende enzymer är involverade i omvandlingen av ubikinon till ubikinol. Det finns också studier där man har undersökt Q10 och selen tillsammans med goda resultat. I den svenska KiSel10-studien på äldre män och kvinnor

Det finns gedigen forskning bakom vissa vitaminer och mineraler, som kan bidra till att minska trötthet och utmattning samt till normal energiomsättning. såg man bland annat en upplevd ökad livskvalitet hos dem som fick kombinationen. Kvalitet spelar roll Pharma Nords produkter tillverkas enligt läkemedels-standard, med höga krav på kvalitet och kontroll genom hela tillverkningsprocessen. – För oss är det viktigt att man ska kunna känna sig trygg med sina kosttillskott. Den forskning som gjorts på våra produkter ger oss kunskap om deras säkerhet och hur väl de tas upp av kroppen. Det är en viktig del av kosttillskottens kvalitet, avslutar Erica Belestam Vikman.

Läs mer på pharmanord.se

Bio-Qinon Active Q10 Gold 100 mg

SelenoPrecise 100 µg

Energi på det naturliga sättet. Innehåller 100 mg koenzym Q10 samt riboflavin (vitamin B2), som bidrar till att minska trötthet och utmattning.

SelenoPrecise är en patenterad unik selenjäst producerad i Danmark med dokumenterat hög biotillgänglighet.

Skanna QR-koden för att gå till produkten

Läs mer på folkhalsasverige.se 5

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Amoena.

Att hitta tillbaka till sig själv efter bröstcancer Cancerbehandlingen kan vara avslutad, men vägen tillbaka fortsätter. Kroppen har förändrats och sådant som tidigare var självklart kan plötsligt kännas främmande. För Ilona Kantor blev rätt hjälpmedel, och ett varmt bemötande, en viktig del i att åter känna sig trygg i sin kropp och som sig själv. Text Isabelle Ibérer

FOTO : P R I VAT

Emma Lindblad Amoena

FOTO : P R I VAT

Ilona Kantor

Läs mer på amoena.com/se

lona var 54 år när en rutinmässig mammografi förändrade livet. Det som först såg ut att kunna behandlas med ett mindre ingrepp följdes av operation, cellgifter och en lång period av biverkningar. Hon beskriver det första året som det allra svåraste. När den mest intensiva behandlingen var över återstod en annan sorts återhämtning. Ilona hade alltid älskat vackra underkläder och minns sorgen när hon efter operationen stod bland BH:ar och kände att de inte längre var gjorda för hennes kropp. – Jag grät. Jag kände: varför kan inte jag ha de här? Man vill kunna se ut som en vanlig kvinna, berättar hon. Mer än ett hjälpmedel Via vården fick Ilona information om bröstproteser och kom till Amoena för utprovning. Där fick hon tid att prova olika alternativ utan att känna sig stressad. Men det hon minns starkast är värmen och känslan av att bli sedd. – När man satte på sig BH:n såg det helt normalt ut. Men det handlade inte bara om det fysiska. Jag fick tillbaka väldigt mycket självkänsla. Genom de tu!aste åren har hon burit med sig några enkla ord: – Och det går också över. Det har jag haft med mig. Oavsett vad man går igenom så går det över.

Behoven kan förändras med tiden Emma Lindblad på Amoena möter kvinnor med många olika behov. Vissa har genomgått en mastektomi, andra bröstbevarande kirurgi eller rekonstruktion. Det innebär också att rätt lösning ser olika ut från kvinna till kvinna. – Efter en mastektomi kan en hel bröstprotes bli aktuell. Efter bröstbevarande kirurgi kan ett BH-inlägg användas för att jämna ut skillnader mellan brösten. Behovet kan dessutom uppstå först flera år efter behandlingen, något många kvinnor inte känner till, säger Emma. Hon fortsätter: – Det absolut viktigaste är att prata med kvinnan framför sig. Hur lever hon sitt liv? Produkterna måste fungera i hennes vardag. Allt passar inte alla, säger Emma. Det kan handla om passform och komfort, men också om att kunna fortsätta träna och leva aktivt. Emma betonar också att behovet av hjälpmedel inte upphör bara för att cancerbehandlingen gör det. För kvinnor som opererats för bröstcancer kan stödet vara aktuellt även långt senare, även om rutinerna för remiss och utprovning skiljer sig mellan olika delar av landet. I dag är Ilona friskförklarad. Efter allt hon gått igenom återkommer hon till orden hon en gång fick av en överläkare och fortfarande försöker leva efter: – Njut av livet. Det går inte i repris.

AMOENAS BUTIK I STOCKHOLM

Mer information om bröstproteser, BH-inlägg och andra lösningar finns hos Amoena. I Stockholm finns även Amoenas butik, där kvinnor kan boka tid för personlig utprovning. Norra stationsgatan 56 • 08-545 257 70 • info.se@amoena.com

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

KLIMAKTERIET

Klimakteriet ska inte vara något kvinnor behöver stå ut med Värmevallningar, sömnproblem och andra klimakteriebesvär kan påverka både vardag och livskvalitet. Men kvinnor behöver inte acceptera besvären som något som bara ska uthärdas. I dag finns flera behandlingsalternativ, och valet behöver utgå från den enskilda kvinnans behov, hälsa och önskemål.

Text Isabelle Ibérer Foto Elin Sommerfeld

ynen på klimakteriet har förändrats under de senaste åren. Ämnet har fått större uppmärksamhet och fler kvinnor söker hjälp för besvär som tidigare ofta betraktades som en naturlig del av livet att helt enkelt stå ut med. – Jag brukar säga att man inte ska gå runt och bita ihop. Det finns hjälp att få, och får man inte bra svar ska man söka sig vidare, säger Nina Sommerfeld, specialistläkare i obstetrik och gynekologi. Besvären kan dessutom börja redan innan mensen blir oregelbunden. Mentala besvär, värmevallningar på natten och förändrade blödningar är några av de symtom Nina möter hos kvinnor i den tidiga delen av klimakteriet. Fler alternativ gör behandlingen mer individuell Hormonbehandling är ett alternativ för många kvinnor. Samtidigt finns det kvinnor som av medicinska skäl inte kan använda hormoner, exempelvis efter

bröstcancer, och andra som själva inte vill ha hormonell behandling. Vilken behandling som är lämplig behöver därför bedömas individuellt. – Det är inte ”one size fits all”. Behandlingen behöver anpassas efter vilken kvinna man har framför sig, vad hon har mest besvär av, hennes historia och hur hennes vardag ser ut, säger Nina. Ett nyare icke-hormonellt alternativ är så kallade NK3-receptorantagonister. De verkar på receptorer i hjärnans temperaturcentrum och är inriktade på att minska värmevallningar och svettningar. Nina har bland annat använt behandlingen för kvinnor med kvarstående vallningar som inte kan använda hormoner. Det finns även andra alternativ. Regelbunden motion, både pulshöjande träning och styrketräning, kan också ha betydelse för bland annat vallningar och sömn. För Nina är det centralt att kvinnan får information om möjligheterna och själv är med i beslutet. – Man behöver gå igenom vilka alternativ som finns och vad som är plus och minus med dem. Sedan kommer

Klimakteriebesvär upplevs olika. Det finns flera sätt att hantera dem på. Läs mer på vadärvms.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

man tillsammans fram till vad som passar just den kvinnan bäst. Primärvården har en viktig roll Socialstyrelsens nya riktlinjer för klimakteriebesvär kan bidra till att kunskapen når fler delar av vården. Nina pekar särskilt på primärvården, dit många kvinnor vänder sig först. Klimakteriet behöver finnas med som en möjlig förklaring när en kvinna söker för symtom, så att hon inte behöver genomgå långa utredningar innan frågan kommer upp. Allmänläkare behöver enligt Nina ha tillräcklig kunskap för att kunna inleda behandling för rätt patient och veta när kvinnan behöver remitteras vidare. Särskilt viktigt är det att fånga upp kvinnor som går in i klimakteriet ovanligt tidigt. Ytterligare en aktuell utmaning är restnoteringarna av vissa hormonpreparat, framför allt plåster. För en kvinna som har hittat en välfungerande behandling är det inte alltid enkelt att byta till ett annat preparat. Upptag och dosering kan skilja

Behandlingen behöver anpassas efter vilken kvinna man har framför sig, vad hon har mest besvär av, hennes historia och hur hennes vardag ser ut. sig och symtomen kan återkomma under omställningen. Bristen innebär också mer arbete för vården när recept behöver ändras och ersättningspreparat provas ut. – Har man en välfungerande behandling tycker jag inte att man ska behöva byta ut den för att den tillfälligt är slut. Det är väldigt olyckligt, säger Nina avslutningsvis.

Astellas Pharma | www.astellas.com | MAT-SE-NON-2026-00124 09.2026

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Nordic Drugs.

Lacrifill – en ny behandling för torra ögon Det är vanligt att ha besvär med torra ögon eller dålig kvalitet på tårfilmen. Besvär med tårfilmen kan ge trötthet, sveda, gruskänsla eller rinnande ögon. Det kan också ge suddig eller varierande syn. Text Ulrika Sverkersten, Nordic Drugs

Läs mer på lacrifill.se

acrifill är en ny CE-märkt medicinteknisk produkt för behandling av vuxna patienter med torra ögon. Lacrifill är en steril gel som förs in i tårkanalen av en ögonläkare eller annan utbildad vårdgivare. Gelen består av hyaluronsyra, ett ämne som finns naturligt i kroppen och har fuktbindande och smörjande egenskaper. När gelen fyller tårkanalen bromsas avflödet av tårvätska, vilket gör att ögats naturliga tårfilm kan stanna kvar längre och bidra till att ögats yta hålls fuktig. Kliniska studier och klinisk erfarenhet visar att behandlingen ger minskade symtom och förbättrar mätbara värden på tårfilmen och hornhinnan. Lacrifill kan vara ett alternativ för personer med torra ögon som inte får tillräcklig lindring eller inte kan använda sig av ögondroppar. Guldhedskliniken i Göteborg beskriver Lacrifill som ett intressant tillskott i behandlingsarsenalen vid torra ögon. Mottagningen har i många år behandlat patienter som lider av torra ögon

och skräddarsyr behandlingen efter noggrann utredning och undersökning av tårfilmen och ögats yta. Den kliniska erfarenheten på mottagningen av Lacrifill är fortfarande begränsad, men responsen från flertalet patienter har varit positiv. Behandlingen utförs på mottagningen och tar vanligtvis bara några minuter. En patient berättar: – Jag upplever en större komfort i ögonen i vardagen och använder inte mina ögondroppar lika ofta som tidigare. Torra ögonkliniken i Oslo, ledd av professor och ögonläkare Tor Paaske Utheim, har stor erfarenhet av att utreda och behandla patienter med torra ögon. Kliniken bedriver forskning inom området och har ett kontinuerligt fokus på att följa den kliniska utvecklingen och erbjuda behandlingar med vetenskapligt stöd. Sammantaget beskriver kliniken Lacrifill som enkelt att administrera, väl tolererat och ett värdefullt alternativ i den individuellt anpassade

Jag upplever en större komfort i ögonen i vardagen och använder inte mina ögondroppar lika ofta som tidigare. behandlingen av torra ögon. Klinikens erfarenheter hittills stödjer också den goda säkerhetsprofil som har visats i kliniska studier. Ord från en patient: – Efter behandlingen känns ögonen mindre torra och irriterade. Det är skönt att kunna fokusera på annat under dagen.

Lider du av

TORRA ÖGON? Lacrifill hjälper dina ögon att hålla sig naturligt återfuktade i upp till 6 månader.1 För mer info:

Fråga din läka om Lacr re är en lä ifill gel m behand plig lin för dig! g

www.lacrifill.se Behandlingen genomförs av läkare eller utbildad vårdpersonal Referens: 1. Lacrifill bruksanvisning (IFU)

SE-LAC-2600033

Läs mer på folkhalsasverige.se 9

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Klimakteriet förändrar underlivet – mer än man kanske tror Sveda, förändrade flytningar, smärta vid sex och urinvägsbesvär är några av de förändringar som kan uppstå i underlivet när östrogennivåerna sjunker. Det kan också påverka vardagen. Trots det går många kvinnor länge utan att söka hjälp. Helena Lagercrantz

Text Isabelle Ibérer

strogen har receptorer i stora delar av kroppen, bland annat i slemhinnorna. När nivåerna sjunker under och efter klimakteriet påverkas därför inte bara slidan utan även vulva och urinvägarna. Slemhinnorna kan bli torrare och skörare, vilket kan ge skav, sveda och smärta vid samlag, ibland även obehag när man promenerar eller cyklar. – Det är ett generellt tema inom kvinnohälsa att vi normaliserar värk, klimakteriebesvär, förlossningsskador och urininkontinens. Jag möter kvinnor som inte har kunnat ha ett samliv på många år för att det gör så ont, säger Helena Lagercrantz, specialistläkare inom gynekologi och medgrundare till vårdbolaget EsterCare. En känslig miljö i förändring Underlivet har samtidigt en egen mikrobiologisk miljö. Mjölksyrabakterier, laktobaciller, bidrar till ett lågt pH och spelar en viktig roll för den naturliga balansen. – Laktobacillerna är otroligt viktiga för bakteriebalansen. De bidrar till en bra miljö och skyddar mot andra

mikroorganismer, säger Helena. Om balansen rubbas kan andra bakterier få större utrymme, vilket bland annat kan ge förändrade eller illaluktande flytningar och sveda. Helena betonar samtidigt att kunskapen om exakt hur bakteriefloran förändras när östrogennivåerna sjunker fortfarande är ett område där man ska vara försiktig med långtgående slutsatser. Besvär ska inte bli det nya normala Förändringar i urinrörets slemhinna kan också ge trängningar, sveda när man kissar, urinläckage och en ökad benägenhet för återkommande urinvägsinfektioner. Det finns dock hjälp att få. Lokalt östrogen verkar i underlivet och kan förbättra slemhinnorna och även hjälpa mot vissa urinvägsbesvär. – Slemhinneförändringarna drabbar på sikt mer eller mindre alla. De går att behandla framgångsrikt på ett enkelt sätt, med få biverkningar och god e!ekt. Man ska inte vara rädd för att ta hjälp om man har besvär, säger Helena. Hon rekommenderar också att undvika tvål och parfymerade produkter i underlivet. Vid torr hud på vulva kan en oparfymerad mjukgörande produkt vara

Jag möter kvinnor som inte har kunnat ha ett samliv på många år för att det gör så ont. ett enkelt stöd. Om besvären inte förbättras bör man söka vård. Svamp, bakterieinfektioner, eksem och andra sjukdomar i vulva kan ge liknande symtom och behöver uteslutas. Sår som inte läker, sprickor eller andra nya förändringar ska också undersökas. – Det är lätt att tänka att allt beror på klimakteriet bara för att man råkar vara över 50 år. Men vi kan fortfarande drabbas av allt annat också. Därför måste man tänka brett och inte missa något, avslutar Helena.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Mitt i livet: det finns hjälp, och du kan börja själv Receptarien lutade sig fram över apoteksdisken och viskade: ”Känner du någon i Spanien eller USA som kan köpa åt dig?” Det var östrogenplåster jag frågade efter, inte något olagligt. Jag hörde mig själv säga högt: ”Då startar jag ett bolag och löser det.” Detta var kulmen på två års kamp då jag prövat alla andra vägar, en historia i sig som får vänta till en annan gång. Text Nasim Farrokhnia Foto Hasti Bergman

Läs mer på: atiana.se

ag är disputerad specialistläkare och gruppträningsinstruktör på SATS. Jag har lett en av norra Europas största akutmottagningar, byggt innovativa vårdverksamheter och arbetat med AI på Microsoft. Ändå tog det mig över ett år att förstå vad som hände med min egen kropp och ytterligare ett halvår att få hjälp. Glädjen och lusten försvann först, sedan energin och drivet. Sömnen havererade och håret föll av i drivor. Jag trodde jag höll på att gå sönder, inte att jag var mitt i en fullt förklarlig, biologisk process. Jag började skala av livet för att orka, och när jag väl tänkte på klimakteriet var jag rädd för hormonbehandling, som jag som ung läkare i början av 2000-talet hade fått lära mig var farlig. Min klimakteriehistoria är långt ifrån unik. År 2030 beräknas 1,2 miljarder kvinnor i världen vara i eller ha passerat klimakteriet, och ändå har vård, läkemedel och forskning sällan utformats med henne i åtanke. Det gapet går att bygga bort. Klimakteriet ger många kvinnor svåra symtom, som kan behandlas. Men medvetenhet, kunskap och kompetens når ännu inte ut till alla, och därför lider många kvinnor i onödan. Det sjunkande östrogenet påverkar hjärta och kärl,

Nasim Farrokhnia

hjärna, underliv, skelett och muskulatur, ja, hela kroppen. Hormonbehandling lindrar e!ektivt bland annat vallningar, svettningar och sömnproblem. Sätts den in före 60 års ålder eller inom tio år från sista mens är riskerna låga för de allra flesta, särskilt med östrogen via huden, som till skillnad från tabletter inte är kopplat till ökad risk för blodpropp. Behandlingen skyddar dessutom skelettet mot benskörhet. Hos Atiana, som jag grundade tidigare i år, bygger vi kvinnans vård på fem pelare: hormonbehandling när den är medicinskt motiverad, stresshantering, rörelse och styrka, kost och tillskott, och sist men inte minst sömn och återhämtning. Alla kvinnor mår bättre av att röra på sig, oavsett om hormonbehandling är aktuell eller inte, och det kräver varken recept eller remiss. Muskelstyrka och kondition hör till de starkaste prediktorerna för ett långt och självständigt liv, i vissa studier starkare än både blodtryck och rökning. Tre sätt att ta makten över sin hälsa, redan idag: 1. Styrketräning, 2–3 gånger i veckan. Forskning visar att regelbunden belastning av de stora muskelgrupperna, gärna knäböj och marklyft, bevarar och ökar bentätheten, vilket är extra viktigt när östrogenets skydd avtar i klimakteriet.

Medvetenhet, kunskap och kompetens når ännu inte ut till alla, och därför lider många kvinnor i onödan. 2. Trappan, varje dag. Att gå uppför och att promenera raskt stärker konditionen och avlastar hjärta och kärl, vilket blir allt viktigare när risken för hjärtinfarkt och stroke ökar efter klimakteriet. 3. Nedvarvning, utan dåligt samvete. Jag möter dagligen kvinnor som skapar utrymme för alla utom sig själva. Unna dig att säga nej och att hämta andan, ett nödvändigt motgift när förklimakteriets hormonsvängningar gör kroppen känsligare för stress. Börja där du står. Små steg räcker, det viktiga är att de blir av. Atiana finns för att ge varje kvinna insikterna, verktygen och stödet att äga sin hälsa, här och nu och långt in i framtiden.

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Å Vi fick rösträtt. Men får vi säga aj? ”Men grevinnan Elisabet klagar inte.” I Gösta Berlings saga gör Selma Lagerlöf kvinnans lidande synligt. Över hundra år senare tycks konsten att stå ut fortfarande räknas som en kvinnlig merit. Text Christina Lloyd / Foto Johan Lilja

rets internationella klimakteriedag lyfter kronisk smärta mitt i livet. En ny studie i Nature Medicine, med över sex miljoner människor i 118 länder, visar att kvinnor oftare rapporterar smärta i samtliga undersökta kroppsregioner. Vi behöver förstå hur biologiska skillnader påverkar smärta, också under klimakteriet. När kunskapen brister riskerar kvinnor att få rådet att stå ut i stället för rätt hjälp. Som gynekolog hör jag ibland invändningen att vi gör kvinnor svagare genom att tala om deras besvär. Jag tänker tvärtom. Kompetensen sitter inte i förmågan att dölja vallningar eller smärta. Vi har kommit långt sedan Selmas tid. Vi har fått rösträtt, större frihet och fler möjligheter. Men på kvinnors bord ligger både krävande arbetsuppgifter och ansvar för hem, barn och anhöriga. Det obetalda arbetet är fortfarande ojämnt fördelat. Jämställdheten har kommit längre i lagboken än i tvättstugan. När jobbet, hemmet och omsorgen om andra kräver sitt blir smärta och sömnbrist en extra belastning. Då räcker det inte att få höra att besvären är ”normala”. Vi har rätt till vård som tar besvären på allvar och ett liv med plats för återhämtning. Kvinnohälsa handlar om hela kroppen och hela livet. Om tillstånd som är specifika för kvinnor, men också om sjukdomar som drabbar oss oftare, hårdare eller annorlunda än män. Biologiskt kön spelar roll, men kvinnor är ingen homogen grupp. Jämlik vård måste ta hänsyn till båda.

Klimakteriet är en normal livsfas. Det betyder inte att besvären ska avfärdas som något kvinnor får stå ut med. Vi måste sluta normalisera lidandet. Livskvalitet är inget lyxtillägg. Det gäller också besvär vid mens och graviditet. Här kan arbetsgivare göra skillnad. ”Har du mens, eller?” Kvinnors kroppar förtjänar mer kunskap och färre gliringar. Med förståelse för kvinnors livsfaser och bättre arbetsmiljö kan fler kvinnor få användning för sin kompetens. För flickor som föds i dag kan livet bli hundraårigt. Med menopaus omkring femtio kan nästan halva livet återstå efteråt. De ska inte behöva ärva förväntningen att stå ut. Till er som styr: tänk längre än nästa val. Säkra flerårig finansiering av forskning om kvinnors hälsa och stärk vårdens kunskap om klimakteriet. En kvinnohälsostrategi behöver mål, budget och uppföljning. Mät framgång i bättre livskvalitet. Selma Lagerlöf var 51 år när hon fick Nobelpriset, mitt i klimakterieåldern. Hon gav kvinnors lidande plats i litteraturen och tog själv plats i historien. Alla behöver inte vinna Nobelpris. Men vi har bättre saker att göra än att bli världsmästare på att stå ut.

Christina Lloyd

OM CHRISTINA LLOYD Läkare Specialist i gynekologi och obstetrik, CMedical Gynekologi & Fertilitet. Ordförande i VILDA. Co-founder Nordic Charter. Styrelseledamot i RFSU och Initiator Pharma A/S. Medicinsk expert Alexandra FKH och Natural Cycles m.fl.

Du behöver inte stå ut – så kan du må bättre under klimakteriet

ömnen sviktar, humöret förändras eller kroppen känns annorlunda. Klimakteriet kan märkas på många sätt och påverka både vardag, relationer och arbete. Men det finns mycket du kan göra själv, och hjälp att få när besvären blir för stora. Känn igen dina symtom Klimakteriet börjar ofta flera år före den sista menstruationen. Vallningar och svettningar är välkända symtom, men även sömnproblem, trötthet, förändrat mående, torra slemhinnor och minskad sexlust kan höra ihop med hormonella förändringar. Eftersom besvären varierar behöver varje kvinna få stöd utifrån sin situation. Börja med det du kan påverka Regelbunden fysisk aktivitet kan hjälpa vid sömnsvårigheter, nedstämdhet och humörsvängningar. Näringsrik mat stärker muskler och skelett och kan bidra till bättre energi. Alkohol kan försämra sömnen och göra vallningar och svettningar värre, medan rökning kan förstärka klimakteriebesvär. Små, hållbara förändringar är bättre än krav på perfektion. Känn igen mönstret Skriv gärna ner vilka symtom du har, när de uppstår och hur de påverkar vardagen. Det gör det lättare att se mönster och att tillsammans med vården bedöma vilket

Många kvinnor söker hjälp för ett symtom i taget utan att förstå att besvären kan ha ett gemensamt hormonellt samband. stöd som passar dig. – Många kvinnor söker hjälp för ett symtom i taget utan att förstå att besvären kan ha ett gemensamt hormonellt samband. Kunskap om vad som händer i kroppen är ofta ett viktigt första steg, säger Carina Widlund, specialist i allmänmedicin. Sök hjälp när vardagen påverkas Om egenvård inte räcker eller besvären påverkar livskvaliteten finns behandling som kan anpassas efter individuella behov. En medicinsk bedömning avgör vilka alternativ som passar. Ingen ska behöva tro att det bara är att stå ut. – Det viktigaste är att bli lyssnad på och tagen på allvar. Med rätt råd, stöd och uppföljning kan många må betydligt bättre, avslutar Carina.

Carina Widlund Specialist i allmänmedicin och medicinskt ledningsansvarig för primärvården på Meliva Sverige

Läs mer på: meliva.se

GÖR DET ENKELT VID TORRA ÖGONBESVÄR. Var fjärde svensk lider av torra ögon utan att veta om det.1 Inte så konstigt då symtomen kan vara allt från suddig syn till trötta och irriterade ögon.

AD SNABB & ARIG EFFEKT

BEVISAD SNABB & LÅNGVARIG EFFEKT 2 2

AD SNABB & VARIG EFFEKT

BEVISAD SNABB & LÅNGVARIG EFFEKT

Referenser: 1. Marketresearch Dry Eyes Sweden 14 jan 2020 SIFO NAVIGARE. 2. Schmidl, Doreen et al. Tear film thickness after treatment with artificial tears in patients with moderate dry eye disease. Cornea vol. 34,4 (2015): 421-6. THSE20240819-1141

AD SNABB & VARIG EFFEKT

Théa Nordic AB, tel 019-33 37 80