Framtidens Sjukhus

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FRAMTIDENS SJUKHUS

Ett barnsjukhus byggt för framtiden Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg visar upp en stor bredd när det kommer till både innovativt byggande och energieffektivitet.

Getinge om tre viktiga logistikflöden för att framtidssäkra sjukhusvården.

Platform24 om digitala verktyg som ökar tillgängligheten och gör sjukvården mer individanpassad

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

05

Framtidens sjukhus finns de?

BrainLit Sjukhus är komplexa att designa eftersom det kan vara både en arbetsplats, en vårdplats och för vissa även ett hem. Detta gäller inte minst ljussättning.

09

Vi förflyttar oss idag från ett sjukhus-centrerat vårdsystem till en framtid där vården är mobil, digital och organiserad i ett komplext nätverk av nivåer, organisationer och funktioner på olika platser. Inte minst vi själva kommer att vara en del av sjukvårdssystemet.

Text Cristiana Caira & Göran Lindahl

Abigo Svenskutvecklad teknologi för sårbehandling bidrar till att bromsa antibiotikaresistens.

Nuance AI-baserad taligenkänning ger journalanteckningar i realtid, en revolution för både vårdpersonal och patient.

facebook.com/MediaplanetMarketing

Cristiana Caira Konstnärlig professor, Byggnadsdesign/ACE, Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers

FOTO : O S K A R A L L ER BY

Projektledare: Tim Sobek (tim.sobek@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Arvid Olofsson Distribution: Dagens Samhälle, juni 2021 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Maria Lagergreen Västlund

FOTO : C EC I L I A H I L L M A N

15

F

@MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

Göran Lindahl Professor, Byggnadsdesign/ ACE, Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers

ramtidens sjukhus klarar de utmaningarna?

I de flesta framtidspaningar konstateras att sjukhusen kommer att finnas kvar, men frågan om hur framtidens sjukhus kommer att fungera och se ut är öppen, både ur ett organisatoriskt och fysiskt perspektiv. Diskussionen om framtidens sjukhus och dess former pågår därför intensivt i Sverige och internationellt.

Idag ska sjukhusen vara funktionella, effektiva, trygga, säkra, flexibla, generella, robusta, hållbara, erbjuda en god arbetsmiljö och kännetecknas av hemlika och välkomnande miljöer som har helande effekter. Att utforma sjukhus är därför en komplex utmaning, där många krav, ibland motstridiga, behöver sammanvägas genom dialogprocesser i multidisciplinära projektorganisationer. Utmaningen är stor!

Hur kan en byggnad möta en snabb verksamhetsutveckling?

Att planera och bygga sjukhus kräver tid. Initialt sammanställer vården krav och behov inför beslutsprocesser som via projektering så småningom ska resultera i upphandling och produktion. När man sedan flyttar in ett flertal år efter att de första behoven noterats så saknas ibland ändå vissa funktioner då behoven har ändrats. Med byggnader med livslängder på 50–100 år och verksamheter som förändras och omorganiseras vart 5–7 år så finns det en utmaning i att matcha en statisk, fysisk byggnad mot en verksamhet i snabb utveckling.

Framtidssäkring för en säker framtid Framtidens sjukhusbyggnader måste därför planeras som framtidssäkra, de ska tåla och möjliggöra framtida

Framtidens sjukhus bör därför inte betraktas som ett byggprojekt utan som en del av vårdens verksamhetsutveckling. förändringar. Men vilken vård kommer att bedrivas i framtidens sjukhus? Om man spanar in i framtiden, skulle de flesta svara att högteknologisk och högspecialiserad vård ska bedrivas på sjukhusen, med viss tillgång till sängar för heldygn- eller dagvård. Att bygga framtidssäkert kan därför tolkas som att bygga flexibelt så att framförallt de högteknologiska delarna av vården kan utvecklas och växa över tiden. Lokaler för högteknologisk vård passar dock inte nödvändigtvis för andra verksamheter. Dessutom, en byggnad som klarar av alla förändringar är mycket kostsam och därför inte sannolik, vare sig ur finansiella som hållbarhetsmässiga perspektiv.

Framtidens sjukhus är en del av verksamheten!

De senaste svenska och internationella sjukhusprojekten visar på en strävan efter att hitta en väl avvägd och pragmatisk nivå av flexibilitet och generalitet, som även motsvarar mer realistiska ekonomiska förutsättningar och som samtidigt siktar på tuffare ekologiska hållbarhetsmål. Framtidens sjukhus bör därför inte betraktas som ett byggprojekt utan som en del av vårdens verksamhetsutveckling.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se FOTO : G E T I N G E A B

Tre viktiga logistikflöden för att framtidssäkra sjukhusvården

3

Hybrid operationssal med modulärt väggsystem Variop

Det senaste året har inneburit omänskliga prövningar för sjukvården med hårt slit under lång tid. Överbeläggning har gjort det svårt att få överblick över situationen på olika avdelningar. Hur får man resurserna att räcka till?

F

Teknik ska stödja användaren och underlätta arbetet – Generellt finns tre logistikflöden som är viktiga att effektivisera och framtidssäkra inom sjukhusvården: patienter, medarbetare och kirurgiska instrument.

Ett kliniskt logistikflöde ger en bra kontroll över patient- och personalflöden. I realtid presenteras behov och tillgänglighet, var just de resurser som behövs här och nu finns. En klar översikt visar läget på

– Då utrustningen på en sterilteknisk avdelning skall fungera under många år är det viktig att tänka långsiktigt med möjligheter till uppgradering redan när man projekterar.

olika avdelningar, med förbättrad kommunikation dem emellan.

Personalflödet kan dirigeras dit behovet är störst, och patienter till lediga platser.

– Den vårdskuld som uppstått under covid-pandemin kan delvis lösas med optimerat patientflöde. Vi har även IT-moduler för bättre planering av operationer, som kan effektivisera arbetet med att reducera vårdskulden och minska operationsköerna.

Text Lasse Lagerholm

Operationssal med optimal flexibilitet – Får vi komma in tidigt i processen kan vi visualisera och optimera arbetsflödet för att ge våra kunder ett välgrundat beslutsunderlag.

Redan i dag kan operationssalar beställas komplett med utrustning och modulärt väggsystem integrerat. Det kan appliceras även för intensivvårdssalar och vid om- och utbyggnadsprojekt och är enkelt att uppgradera.

– I samarbete med vårdpersonal utvecklar vi ergonomiskt anpassade hjälpmedel, med automatisering av de moment som är lämpliga, och tar fram lösningar för att skapa vårdfrämjande flöden i framtidens sjukhus.

Viktigt med flödet av sterila kirurgiska instrument Inför en operation skall sterila instrument finnas på plats. Annars måste den ställas in med ytterligare väntan för patienten och personal stående i onödan.

Flödet av sterilt gods är en komplex process som involverar många olika aktörer och funktioner. Vår lösning hjälper till att förbättra patientsäkerheten i operationssalen genom att möjliggöra full spårbarhet av använda instrument i exakta digitala register.

FOTO : P R I VAT

ör många sjukhus är det svårt redan i ”normala” tider att koordinera och få resurserna att räcka till. Detta är en flaskhals som gäller både personal och utrustning, berättar Fredrik Tegberg, General Manager Sales, Getinge Sverige AB. Prio ett är säker och korrekt vård.

Patientsäkerheten är beroende av att tid frigörs så att vårdpersonal kan ta hand om patienterna och inte lägga mer tid än nödvändigt på administration.

Fredrik Tegberg General Manager Sales Getinge Sverige AB

Denna artikel är i samarbete med Getinge Sverige AB.

Denna artikel är i samarbete med Medfield Diagnostics.

FOTO : M ED F I EL D D I AG N O ST I C S

S

troke kan orsakas av antingen en blodpropp eller ett brustet kärl. Viktigt är att snabbt få reda på orsaken, då behandlingarna skiljer sig åt, berättar Stefan Blomsterberg, vd på Medfield Diagnostics.

Vid hjärnskada är varje minut viktig!

Adekvat behandling bör inledas snabbt för att undvika bestående skada i hjärnan. Därför gäller det att ställa säker diagnos och utesluta blödning.

Rätt diagnos direkt vid hjärnskada räddar många FOTO : M ED F I EL D D I AG N O ST I C S

Rätt diagnos snabbt är vitalt för att minimera konsekvenserna vid hjärnskador, både vid stroke och traumatisk hjärnskada. Rätt insats räddar liv och minskar mänskligt lidande.

2019 drabbades 25 700 av stroke i Sverige och 5 800 avled. Kostnaden för strokevård i Europa beräknas till mer än 600 miljarder kronor per år och befaras stiga.

Stefan Blomsterberg Vd Medfield Diagnostics

Text Lasse Lagerholm

Fyra minuter kan avgöra resten av livet – På akuten kan det vara svårt att avgöra vem som är i störst behov av snabb vård, att förstå vem som är viktigast att behandla först. Bättre diagnostik av stroke och trauma kan förkorta tiden till relevant behandling.

StrokefinderTM är ett bärbart diagnosinstrument som på några minuter kommer att kunna hjälpa till att avgöra typen av hjärnskada patienten råkat ut för. Rätt behandling snabbt innebär livsavgörande skillnad och ökad livskvalitet. Risken för dysfunktion minskar, och höga vård- och rehabiliteringskostnader kan undvikas.

– Instrumentet väger 6 kg, är batteridrivet och ryms i medföljande ryggsäck med ett extra batteri och klarar 16 timmars drift. Vår teknologi är utvecklad i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola och baseras på avancerad mjukvara med AI och mikrovågssystem som detekterar skadan.

StrokefindersTM antenner läggs an mot huvudet och instrumentet styrs med en app som leder dig genom mätprocessen.

Efter cirka 4 minuter presenteras resultatet lättfattligt och hjälper till att ställa rätt diagnos.

Vi tar tekniken till patienten, direkt!

Att göra viktiga prioriteringar och direkt kunna avgöra vårdbehovet blir enklare.

Lidande, tid och pengar sparas.

– Instrumentet är avsett att användas prehospitalt i ambulans eller på akuten.

Vi tar tekniken till patienten, snabbt!

Normalt kan det ta upp till 4-5 timmar innan en patient utanför städerna får hjälp. Med StrokefinderTM kan patienten omedelbart triageras och hjälpas. Och, onödig röntgenstrålning för att ställa diagnos kan undvikas.

Inom ambulans- och akutsjukvården anses det viktigaste vara att få ett snabbt svar, som ger underlag för rätt och bra beslut – utan att behöva tolka till exempel en bild.

– Instrumentet uppfyller Europas sjukhus- och ambulansstandard. Det kommer därför att kunna användas i ambulans när den hämtar patienter eller på akuten direkt vid ankomst och kan hjälpa till att ge lika vård för alla, även för icke svenskspråkiga, då konventionella metoder som att prata med en patient inte behövs. Andra tänkbara tillämpningar är där det samlas mycket folk, som idrottsarenor och flygplatser, liksom även på flygplan.

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Experterna svarar på hur digitalisering

påverkar Framtidens Sjukhus

Digitala tekniker stödjer vården på en mängd sätt. De möjliggör färre låsningar i tid och rum, vi kan monitorera och rapportera data, ha kontakter när det passar oss. Vi kan också bygga in tekniker för såväl medicinska funktioner som vardagsfunktioner och i princip få nya funktioner i alla våra miljöer. En fråga som uppstår är då vilken typ av lokaler som behövs för vård- och omsorg. Kan vi rentav ha vård överallt och vad får det för effekt på sjukhus, behövs de i framtiden?

Göran Lindahl Göran Lindahl Professor i Byggnadsdesign/ACE, Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers

Tobias Perdahl Medicinsk chef Platform24

Vi har en ny verklighet där digitala

inslag snart ingår i princip varje patientresa. Medicinsk utrustning såsom blodtrycksmätare, glukosmätare eller provtagning finns i ökande utsträckning tillgängligt i en digital/fysisk dimension, med uppkopplade apparater i hemmet eller med sjuksköterskebemannade miniklinker på apotek där fysisk undersökning kan kombineras med läkarbesök digitalt. Behovet av vissa

fysiska möten kan väntas minska ytterligare i framtiden. Detta påverkar förstås sjukhusens roll och uppgift.

Som exempel så kan distansmonitorering hantera övervakning och upptäckt av avvikelser som tidigare bara var möjligt för inneliggande patienter vilket ökar antalet brukbara vårdplatser. Samtidigt får patienten större insyn och makt över sin vård och tidig upptäckt kan förebygga

många återinläggningar.

Morgondagens sjukhus kommer alltså behöva vara mer inriktade mot att ta hand om de delar av en patientresa som kräver fysisk vård.

Den teknik som används för de digitala vårdstegen behöver också länkas till framtidens sjukhus. Så sjukhus kommer att framöver behöva investera mer i teknik än i stora lokaler för mottagningsverksamhet.

Torbjörn Hurtig Sales Manager Nuance

Sjukhusen kommer att behövas. Men

deras roll i nästa generations sjukvård kommer att se annorlunda ut!

digitala lösningar möjliggör sjukhusvård på distans, från till exempel ett universitetssjukhus till en vårdcentral.

Genom digitala lösningar kan sjukvården flytta både diagnostik och behandling till enklare vårdinrättningar och till patientens hem.

Inte minst i glesbygdsmiljö luckras sjukhusets gränser upp i takt med att

Sjukhusens roll blir då att koordinera hemmonitorering och behandling med de klassiska slutenvårdsuppdragen.

Detta ställer dock större krav på de system som nyttjas. Likt erfarenheten från digitala konsumentlösningar

kommer man även här att interagera med hjälp av talet för att kommunicera med alla de IT-system man använder sig av, rösten som det naturliga gränssnittet möjliggör att arbeta mer agilt med fler olika nya och specialanpassade lösningar för just deras situation, utan att det blir en belastning för slutanvändaren.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

S FOTO : B R A I N L I T

jukhus ska vara en så hälsosam arbetsplats som möjligt. Med tanke på hur arbetstiderna ser ut inom vården med nattskift och ojämna tider så blir rätt ljusexponering extra viktigt, säger Marcus Wahlberg på BrainLit, som gör belysningslösningar för bland annat sjukhus, vårdboenden, skolor och kontor.

– För lite ljus drabbar dig både på kort och lång sikt. På kort sikt får du sämre förmåga att koncentrera dig, tänker långsammare och ett sämre humör. På längre sikt så kan det ha mer allvarliga negativa effekter, som hjärt- och kärlsjukdomar och fetma.

En personlig ljuslösning BrainLit Alven är världens första fristående biocentriska ljuslösning.

BrainLit har dragit stor nytta av erfarenheter från tidigare installationer av fasta system för att leverera en optimal användarupplevelse. Forskningen och patenten bakom BioCentric Lighting ligger som grund även för BrainLit Alven, men i komprimerad form som inte kräver installation.

– Alven ger oss möjligheten att anpassa ljuset efter de personliga förutsättningar som brukaren har. Det gäller både vårdtagare och vårdgivare, säger Marcus Wahlberg.

Baserat på ett antal frågor i BrainLit appen lär sig Alven-systemet att anpassa ljuset efter vem du är som individ.

– Därför kan vi vara först i världen med att leverera ett personligt ljus med fokus på att förbättra för personer som vistas inom vårdmiljöer, säger Marcus Wahlberg.

Bättre hälsoeffekter

FOTO : B R A I N L I T

Hälsosammare vårdmiljöer med hjälp av belysning Marcus Wahlberg Global Head of Healthcare BrainLit

Denna artikel är i samarbete med BrainLit.

Sjukhus är komplexa att designa eftersom det kan vara både en arbetsplats, en vårdplats och för vissa även ett hem. Detta gäller inte minst ljussättning.

BrainLits vision är att förbättra människors välmående och hälsa genom att sätta en ny global standard för inomhusbelysning med systemet BioCentric Lighting.

Text Fredrik Söderlund

Senaste året har inneburit en svår situation. Inte minst för sjukvården.

Därför har BrainLit varit tvungna att jobba på ett speciellt sätt.

– Våra lösningar har kompletterats med UVC teknik för att hjälpa till att minska smittspridningen och därmed säkerställa hälsosammare miljöer.

Biocentriskt ljus hjälper människor att få ett bättre immunförsvar och bli mer alerta genom ljuspåverkan, och det är förstås av stor betydelse inte minst när vi befinner oss i en pandemi”, säger Marcus Wahlberg.

Som ett exempel på hur pass betydelsefull bra belysning är på ett sjukhus lyfter Marcus Wahlberg fram en unik studie.

– Den visar att barn på neonatalavdelningar som utsatts för dynamiska skiftningar lägger på sig vikt snabbare, vilket också innebär att de kan skrivas ut tidigare.

Håller sig ajour med forskningen Fokus för BrainLit är att alltid kunna leverera ett resultat som gynnar individen på en biologisk nivå. Därför är forskningen bakom BrainLits teknologi extra viktig, menar Marcus Wahlberg – Vi har ett vetenskapligt råd som ett fristående organ. Rådet säkerställer att vi håller oss ajour med den senaste forskningen och att BrainLits teknologi utvecklas i linje med vetenskapen. På så sätt kan vi leverera uppdaterade lösningar och verkligen göra skillnad för våra kunder.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDSTER

E-learning som fungerar för vården

Läs

– För att kunna ge dig som patient bästa möjliga vård är det helt nödvändigt att de sjuksköterskor och läkare som du möter regelbundet har fortbildat sig, säger John Terlinder, läkare och grundare av utbildningssajten www.medster.se.

Kunskapsmassan förnyas i rasande takt.

Antalet publicerade vetenskapliga artiklar dubbleras numera var tredje månad. Best practice för utredning och behandling av olika sjukdomar förnyas inte riktigt så fort, men över en femårsperiod är en stor del av rekommenderade läkemedel och behandlingar utbytta.

Specialistexamen räcker inte En grundutbildning eller specialistexamen som ligger mer än fem år bakåt i tiden räcker därför inte för att ge adekvat vård med mindre än att man ständigt har fortbildat sig.

Förr kunde en stor del av fortbildningen lösas genom att personalen helt enkelt var på jobbet – det var en så pass strid ström av patienter att den genomsnittlige läkaren och sjuk sköterskan ”fick se” hela spektrat av sjukdomar varje år. Idag finns 40 000 läkare och 150 000 sjuksköterskor bara i Sverige, men inte nämnvärt fler patienter. Antalet patientkontakter per dag för den enskilde läkaren och sjuksköterskan har följaktligen sjunkit drastiskt.

Läs mer på: www.medster.se

Läkare och grundare John Terlinder i studion.

Enormt behov av fortbildning Behovet av fortbildning inom vården har därmed ökat enormt och växer hela tiden. För att lösa det behovet har e-learning en given plats, men det måste vara e-learning som faktiskt fungerar, som genomförs och ger ett verkligt mervärde för den högutbildade grupp som arbetar i hälso- och sjukvården.

Pedagogisk modell som fungerar Teamet på Medster tog fasta på det och har utvecklat en pedagogisk modell som utgår från den klassiska fallpresentationen, som man

har gjort om till virtuella patienter. Genom att nyttja digitaliseringen fullt ut, med en blandning av fall, korta föreläsningar, zoom-möten och asynkron diskussion har Medster lyckats med att få fungerande e-learning även kring komplexa områden som etik, bakjoursroll och felbehandlingar. Hittills har 3200 läkare och sjuksköterskor deltagit.

- Vi har uppenbarligen lyckats med att skapa en pedagogisk e-learning modell som verkligen fungerar för högutbildade läkare och sjuksköterskor, avslutar John.

5

FAKTA Medster producerar och distribuerar e-learning för vidareutbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Antingen direkt via det skräddarsydda LMS-systemet Medster.se eller genom att regioner köper in Medsters utbildningar och lägger dem i sina utbildningskataloger.

Medster tillhandahåller certifierade kurser inom ett flertal specialitetsområden. Hittills har över 4000 deltagare använt sig av Medsters kurser.

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Ett barnsjukhus byggt för framtiden Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg visar upp en stor bredd när det kommer till både innovativt byggande och energieffektivitet.

Bland annat så uppnådde sjukhuset Miljöbyggnad Guld inför öppnandet.

Foto Maria Lagergreen Västlund Text Fredrik Söderlund

I

februari 2021 öppnades dörrarna till en drygt 30 000 kvadratmeter stor tillbyggnation till Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Barnsjukhuset ligger vid Östra sjukhuset och är en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset. Här finns bland annat lekterapi, operation, intensivvård och vårdrum för dels onkologi och kirurgi, medicin och kardiologi samt en inglasad ljusgård.

Thomas Andersson är projektledare på Västfastigheter, Västra Götalandsregionens fastighetsförvaltning och har jobbat med både barnen och alla

olika yrkeskategorier i huset, men även närstående.

– Genom det jobbade vi fram ett koncept som skulle vara bra för både vård och patienter. När man bygger för barn och ungdomar så gäller det att kombinera vårdens krav på lokaler och en miljö som inte ska vara avskräckande.

Vi ville få fram en känsla av trygghet och omhändertagande, säger Thomas Andersson.

Ett tydligt barnperspektiv Kristina Käck är Energi- och miljöchef på Västfastigheter och har följt projektet på nära håll. Hon menar också att barnperspektivet hela tiden har u

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Thomas Andersson & Kristina Käck

u genomsyrat hur de har gått till väga.

Man lät också färgsättning och skyltning vara en viktig aspekt.

– Intresset har varit stort och dialogerna många med både barn och föräldrar. Som en inbjudande gest så lät vi barn vara med och rita skisser på hur de kunde tänka sig att sjukhuset skulle se ut.

Det blev en inspiration för oss.

Energifokus

bygger nytt. Exempelvis med hög prestanda i isolering och energieffektiva tekniska system som ventilation och belysningsstyrning.

Vi tittar även på hur fönstersättning optimeras och placeras. Det ska vara ett bra dagsljus, utan att så att byggnaden måste kylas ner i onödan, säger Kristina Käck.

Vi har uppnått Miljöbyggnad Guld på projekterade värden och när det gäller energikravet ligger vi till och med bättre till än vad som krävs för guld på indikatorn.

När det gäller hållbarhetsarbetet för sjukhuset så finns det en stor bredd, menar Kristina Käck.

– Om jag skulle säga något specifikt så är det att vi har valt material. Det har också följts upp med mätningar som visar att ansträngningarna har gett resultat.

Västfastigheter har ett energifokus i alla sina projekt och ett politiskt mål att halvera energianvändningen i sitt fastighetsbestånd.

– Därför måste vi bygga bra när vi

Miljöbyggnad Guld

Drottning Silvias barnsjukhus är bland de första byggena där Västfastigheter började jobba med certifieringsverktyget Miljöbyggnad.

– De har tre olika huvudperspektiv - låg energianvändning, giftfria och hälsosamma material och sund innemiljö. Vi har uppnått Miljöbyggnad Guld på projekterade värden och när det gäller energikravet ligger vi till och med bättre till än vad som krävs för guld på indikatorn, säger Kristina Käck.

Estetiskt

Hållbart

Tryggt

Solcellslösningar startar på ritbordet Framtidens samhälle kommer kräva fler lösningar med sol och andra förnyelsebara energikällor. Allt startar på ritbordet, med planering och konstruktion av både nya fastigheter och utveckling av det som redan är byggt. Soltech skapar möjligheter att bygga estetiskt tilltalande tak och fasadlösningar med våra egenutvecklade byggnadsintegrerade solpaneler.

Allt som behövs är ett öppet sinne, en kallfasad eller ett tak därefter är allting möjligt.

Släpp in solen redan på ritbordet.

Läs mer och kontakta oss: sales@soltechenergy.com

Soltech Energy är en ledande helhetsleverantör som både utvecklar, säljer, installerar och optimerar solenergilösningar för våra kunders behov på ett tryggt och säkert sätt. Det gör vi tillsammans med våra dotterbolag som alla har gedigen erfarenhet av solenergi samt tak- och fasadarbeten.

7

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Nytt regelverk för medicinteknisk utrustning Den 26 maj började nya förordningar för medicinteknisk utrustning gälla inom EU. Nya teknologier i vården, svåra att hantera i det gamla regelverket, behöver omfattas. Alla tillverkare inom EU är skyldiga att följa det för att få rätt att sälja sina produkter i EU.

Text Lasse Lagerholm

FOTO : P R I VAT

FOTO : TO R K EL EKQV I ST

D

et ska ge bättre och mer patientsäker vård, sammanfattar Git Eliasson, ordförande i MTF, Svensk Medicinteknisk Förening, det nya regelverket. Det gamla skrevs innan datorisering och mobilappar var lika utvecklat som i dag.

MTF, med fler än 800 medlemmar verksamma inom medicinteknik, medicinsk fysik samt vård, forskning och industri, är en sektion inom Svenska Läkaresällskapet. Genom utbildning av vård- och medicinteknisk personal bidrar MTF till ökad kompetens. Man är även remissinstans inom områdena.

Ökad enhetlighet – Avsikten med nya regler är också att nå mer enhetlighet inom EU, uppger Tomas Camnell, styrelseledamot i MTF. Det har funnits olika tolkningar av vad som krävs för att CE-märka en medicinteknisk produkt. Det har gjort att en produkt från ett land inte självklart är lika säker som en produkt från ett annat EU-land.

Förutom säkrare produkter genom ökad kontroll blir säkerhetsnivån lika för alla produkter av samma typ.

– En databas inrättas för incidentrapportering för en mer samlad bild av de risker som finns med en viss produkttyp så att myndigheterna kan agera mer kraftfullt.

Utbildning i vården krävs. Nytt är att vårdgivares egentillverkning samt specialtillverkning och återanvändning omfattas.

Debatten kring vad som kan och inte kan återsteriliseras behöver komma i gång nu.

Väl inarbetad kursverksamhet – MTF informerar vårdgivarna om regelverket. Socialstyrelsen ställer krav på dem att ha rätt kompetens och kunskap, och vi bistår med utbildning av deras medarbetare.

Beträffande resterilisering av

Git Eliasson, Ordförande på MTF

engångsprodukter får varje land välja om det ska tillåtas.

Socialstyrelsen utreder frågan i dialog med bland andra MTF, och beslutet ligger nu hos regeringen. I grunden är det tillverkaren som bestämmer om en produkt kan användas flera gånger.

– Vi behöver identifiera de produkter som är relevanta för återsterilisering och säkra processen, berättar Git Eliasson.

Rutiner hos vårdgivarna måste utvecklas för att göra det säkert, liksom utbildning för att den omställning som krävs i den

Tomas Camnell, Styrelseledamot på MTF

egna verksamheten ska bli verklighet och leva upp till de nya kraven.

Analys av vilka engångsprodukter som används, framtagning av nya riktlinjer kring dessa och implementering av nya arbetssätt. Debatten kring vad som kan och inte kan återsteriliseras behöver komma i gång nu.

– Med fortbildning och genom att driva aktuell debatt med fokus på frågor som säkerhet för patienter och personal ökar vårdsäkerheten. MTF har kompetensen, med en väl inarbetad kursverksamhet kan vi utbilda alla berörda.

Denna artikel är i samarbete med MTF.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

9

Svenskutvecklad teknologi för sårbehandling bidrar till att bromsa antibiotikaresistens Bakterier som är resistenta mot antibiotikabehandling är ett av den globala folkhälsans största hot. Att förebygga och behandla sårinfektioner på ett säkert sätt utan att bidra till antimikrobiell resistens är viktigt. Det svenska bolaget ABIGO Medicals teknologi Sorbact®, binder, hämmar och avlägsnar bakterier utan att riskera resistensutveckling och kan bidra till att minska användningen av antibiotika. Teknologin baseras på svensk forskning och utgör ytterligare en viktig pusselbit i arbetet med att förebygga antibiotikaresistens inom sårbehandling.

Text Annika Wihlborg

S

förebygger och behandlar sårinfektioner kan man minska användningen av antibiotika vid sårinfektioner. Sorbact® har dubbla användningsområden eftersom förbanden både kan hjälpa till att minska infektionsrisken i rena sår och behandla infekterade sår, säger Fredrik Stenbäcker, vd på ABIGO.

FOTO : A B I G I O

årinfektioner orsakar inte bara mycket lidande för individen, de kan också vara kostsamma för sjukvården. Infektioner behandlas traditionellt med antibiotika och antimikrobiella sårförband, vars aktiva substanser har till uppgift att döda mikrober i såret. Till skillnad från bakteriedödande förband så avger inte Sorbact® något aktivt ämne och bidrar inte heller till frisläppning av endotoxiner till såret.

– Sorbact® är en unik svensk innovation med dokumenterad effekt vid sårbehandling. Vår teknologi avlägsnar bakterier från såret genom att irreversibelt binda dem till förbandets yta. Det minskar den mikrobiella belastningen och underlättar sårläkning.

Genom att använda förband som

Fredrik Stenbäcker Vd ABIGO Medical

Alternativt tillvägagångssätt för att förebygga och behandla infektion i sår ABIGO samarbetar bland annat med den europeiska sårvårdsorganisationen EWMA för att sprida information om hur man kan förändra sin praxis inom sårbehandling för att främja Antimicrobial Stewardship, ett samordnat program som främjar lämplig användning av antimikrobiella medel, förbättrar patientresultaten, minskar

mikrobiell resistens och minskar spridningen av infektioner orsakade av multiresistenta organismer.

– Antibiotikaresistens är en global folkhälsoutmaning som definitivt förtjänar mer uppmärksamhet. WHO uppskattar att antibiotikaresistens årligen orsakar 700 000 dödsfall. År 2050 räknar WHO med att antalet har ökat till 10 miljoner per år. Infektioner och sjukdomar som vi hittills kunnat behandla med antibiotika kan i framtiden orsaka fler människors död.

Vi vill uppmana alla som arbetar med sårbehandling att arbeta proaktivt mot AMR och att stötta AMS. Sorbact® är ett alternativt tillvägagångssätt för att förebygga och behandla infektion i både akuta och kroniska sår och stöder AMS, säger Fredrik Stenbäcker.

Denna artikel är i samarbete med ABIGO Medical.

INNOVATIV TEKNIK FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ SKÅP

VAGNAR

MediCar Minimera tunga patient- och varutransporter med nyutvecklade säng- och vagntransportören MediCar. MediCar förflyttar sängar, bår- och varuvagnar snabbt och säkert utan att sjukvårdspersonalen själva behöver dra, i en hastighet som motsvarar joggingtempo.

MediCar passar alla sängmodeller.

SÄNGTRANSPORTÖRER

MediCab

MediCarGo

Genomtänkta, fullt inredda skåpsystem för torkning, uppvärmning/varmhållning och förvaring.

Kundanpassade distributionsvagnar i kompletta system för effektiv hantering och bättre arbetsmiljö.

DE Boka M O

Säkra transporter - minimal belastning Effektivt sjukvårdsarbete behöver inte på något sätt kollidera

Med nyutvecklade MediCar framförs sjukhussängar

med patientsäkerhet och en bra arbetsmiljö. Det vet vi på

och varuvagnar med sjukhustransportören som chaufför.

Silver & Stål efter mer än 40 år i branschen. Med innovativ

Transporter som tidigare krävt två personal genomförs

teknik och flexibla lösningar kan påfrestande lyft- och drag-

nu – snabbt och säkert – med enkelhet av en.

moment minimeras och arbetsmiljön förbättras.

MediCar passar alla sängmodeller.

Kontakta oss för en kostnadsfri visning!

Tel +46 151 51 15 60 • silverstal.se

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Platform24.

Digitala verktyg ökar tillgängligheten och gör sjukvården mer individanpassad Svenskarnas medellivslängd har ökat och vi lever allt längre med kroniska sjukdomar.

Efterfrågan på sjukvård, inte minst från den stora gruppen med kroniska sjukdomar, ökar snabbare än skattebasen. Smarta digitala lösningar som ökar förutsättningarna att patienten lotsas rätt blir allt viktigare för att sjukvårdens resurser ska räcka till och kunna erbjuda högkvalitativ vård även framöver.

Text Annika Wihlborg

K

Exempel på olika digi-fysiska patientresor Primärvård

Specialistvård Inkludering i kronikergrupp med kontinuerlig digital uppföljning

Chatt med SSK

Automatisk triagering till rätt vårdnivå

Exempel 1

Exempel 2

Egenvårdsråd Exempel 4

Inbokat fysiskt besök till läkare på vårdcentral

Utredning hos specialistläkare

Fysiska vården

En digital ingång till all vård

Digital miljö

ronikervården har helt andra förutsättningar idag jämfört med för exempelvis tjugo år sedan. Det förekommer exempelvis att patienter blir kvar på en vårdavdelning enbart för att sjukvårdspersonalen behöver övervaka deras mätvärden. Idag finns det tekniska lösningar som gör det möjligt för patienten att själv mäta exempelvis blodtryck och puls, vilket innebär att de själva kan rapportera in vissa vitala parametrar och därmed också skrivas ut tidigare, säger Jonathan Ilicki, chef för medicinsk innovation på Platform24.

Smarta tekniska system underlättar tillvaron för patienten och spar resurser för sjukvården. För hjärtsviktspatienter finns exempelvis system som hjälper patienten att hålla koll på om de börjar samla på sig vätska i kroppen, vilket är en riskfaktor vid hjärtsvikt.

– Digitala lösningar gör att kronikerpatienter lär sig mer om sitt tillstånd och får utökade möjligheter att förebygga en försämring i sitt

Exempel 3

hälsotillstånd. Ju bättre en patient förstår sitt tillstånd och ju mer de kan arbeta med egenvård, desto bättre mår de i allmänhet, säger Jonathan Illicki.

Uppskattad digital ingång till primärvården Platform24 bygger digitala system som underlättar sömlös

informationsöverföring mellan olika vårdenheter. Den digitala lösningen kan länka samman primärvårdens, sjukhusvårdens och den kommunala omsorgens journalsystem. Enligt Jonathan Ilicki befinner vi oss bara i början av den digitala utveckling som kan bidra till en effektivare och mer individanpassad vård.

– Vi har även skapat en digital ingång till primärvården som flera regioner infört med framgång. Den digitala

ingången gör det möjligt för patienten att logga in och kortfattat beskriva sina besvär. Därefter lotsas de vidare till rätt vårdenhet. Det spar tid för patienten, som slipper stå i telefonkö till vårdcentralen och vänta på att triageras av en sjuksköterska. Den här typen av system ökar tillgängligheten till sjukvården och slussar patienten rätt från början, vilket spar otroligt mycket tid och resurser för såväl patient som sjukvården, säger Jonathan Ilicki.

FOTO : P L AT FO R M 24

Den här typen av system ökar tillgängligheten till sjukvården och slussar patienten rätt från början.

Jonathan Ilicki Chef för medicinsk innovation Platform24

Vi frigör din tid och möjliggör livsviktig skillnad Omilon är Nordens ledande verksamhet inom effektiv dokumentation. Vi frigör tid för samhällsviktiga funktioner så att de kan koncentrera sig på sin huvuduppgift. Genom ny teknologi och användning av digitala lösningar, bland annat tal-till-text, effektiviseras det administrativa arbetet för de samhällsfunktioner som behöver det bäst, exempelvis sjukvård, polis och kommunal omsorg. Med vår lösning halveras den tid som läggs på administrativa uppgifter vilket kan frigöra en hel arbetsdag i veckan.

omilon.se

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Effektivare vård för cancersjuka Precisionsmedicin och avancerade terapiläkemedel är användbara för att rätt patient ska kunna få rätt behandling. För att detta ska kunna genomföras krävs dock mycket pengar inom diagnostik, forskning och sjukvård.

FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M

Text Fredrik Söderlund

Dag Larsson, Sakkunnig på LIF

D

et finns mycket stora investeringsbehov i regionerna eftersom sjukhusstrukturen är gammal och behöver rustas upp.

Investeringarna idag ska kunna fungera för den vård som ska bedrivas om 10-20 år, menar Dag Larsson, sakkunnig på LIF (de forskande läkemedelsföretagen) – Den avancerade sjukvården och terapier som kräver högre specialisering behöver också utvecklas. Jag ser även en konvergens med en sammanfogning av läkemedel och medicinteknik. Här ingår också avancerade cell- och genterapier som kräver rätt utrustning och lokaler, men också oerhört kompetent personal.

ATMP som kan bota cancersjukdomar med en engångsbehandling genom att patientens egna T-celler modifieras, säger Dag Larsson.

Avancerade terapiläkemedel

Precisionsmedicin

Avancerade terapiläkemedel (ATMP) utgår från mänskliga celler, vävnader eller gener som modifieras för att kunna tillverka det önskade terapiläkemedlet.

ATMP kan behandla sjukdomar som i många fall är dödliga.

– Idag finns det till exempel godkända

Även den så kallade precisionsmedicinen kommer att bli allt vanligare.

En stor del av cancerbehandlingen kan riktas väldigt specifikt om man vet vad det var för genuttryck eller förorsakade en specifik cancersjukdom, menar Dag Larsson.

Plocka ut vita blodkroppar Med hjälp av dessa nya möjligheter kan vi hos en patient med lymfom eller leukemi plocka ut de vita blodkropparna och separera dem från övriga blodkroppar.

– I nästa steg så bearbetas blodkropparna för att sedan skickas till en produktionsanläggning där de renas och förses med genmaterial. De blir alltså målsökande för patientens cancerceller.

Efter det kvalitetssäkras cellerna och skickas tillbaka till sjukhuset och ges till patienten via en infusion, säger Dag Larsson.

– Många cancerpatienter kan leva längre och andra kan slippa fel behandling som ändå inte hjälper dem i slutändan. Du måste därför också ha möjlighet att göra gendiagnostik.

Tillverkning på sjukhus

Det blir ett delat ansvar mellan sjukhus och företaget som producerar läkemedlet.

Dag Larsson menar också att sjukhusmiljön därför blir en del av produktionen av behandlingen.

– Det blir ett delat ansvar mellan sjukhus och företaget som producerar läkemedlet. Det som behövs för att kunna leverera precisionsmedicin är därigenom en bra sjukvårdsorganisation, fungerande diagnostik, smidigt patientflöde och distribution av läkemedel. Men även kompetenscentra på de största sjukhusen med rätt sorts utrustning, lokaler och logistik som kan kvalitetssäkra patientflödet.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Förbättrad infrastruktur och kortare handläggningstider gör Sverige mer attraktivt för kliniska prövningar Kliniska läkemedelsstudier i sjukhusmiljö fyller en oerhört viktig funktion för sjukvårdens utveckling och patientens möjlighet att ta del av nya behandlingsalternativ. Det är därför viktigt att det finns resurser och rätt kompetens för att förlägga studier på våra svenska sjukhus. I dagsläget varierar förutsättningarna markant mellan olika sjukhus och kliniker.

Text Annika Wihlborg

FOTO : I STO C K

S

verige konkurrerar med resten av världen när globala läkemedelsbolag väljer var de ska förlägga sina kliniska studier. För att ta del av internationell klinisk forskning behöver Sverige och dess sjukhus vara ett attraktivt alternativ för att förlägga sina studier här så att vi kan ta del av det nya, säger Ulrika Heldestad, Clinical Operations Manager på Scandinavian CRO, en fristående kontraktsforskningsorganisation som genomför hela eller delar av kliniska studier på uppdrag av läkemedels- och medicinteknikbolag.

Om Sverige ska kunna ha en högklassig vård i framtiden så behöver vi ligga i forsknings och innovationsfronten och kunna få utvärdera nya behandlingar, läkemedel, diagnostik, medicinteknik och digitala lösningar inom vården. Det är också en fördel för patienter där ingen annan behandling finns att tillgå att det finns möjlighet att deltaga i kliniska studier.

Stöttar sjukhusen i genomförandet av kliniska studier

Vi vill se en positiv utveckling av antalet kliniska studier i Sverige.

mellan sjukvården, läkemedelsbolagen och myndigheterna säger Ulrika Heldestad.

Avgörande faktorer för att öka antalet kliniska studier En viktig åtgärd för att göra det mer attraktivt att genomföra kliniska studier på svenska sjukhus är att korta ner handläggningstiderna. − Vi vill se en positiv utveckling av antalet kliniska studier i Sverige och för att vi ska göra det så måste handläggningstiden kortas ner hos myndigheterna samtidigt som den administrativa processen på sjukhusen

behöver effektiviseras. Det tar alldeles för lång tid att initiera en klinisk studie idag. I dagsläget kan det ibland ta flera månader för att få de större sjukhusen att granska och signera avtal och andra studierelaterade dokument. Vi vill också se att vi kan rekrytera ännu fler patienter i våra kliniska studier och få en jämnare fördelning av studier i landet.

Att skapa en nationell plattform för patientrekrytering samt översikt över pågående kliniska studier vore önskvärt att få på plats inom kort. Intressant är också att se hur en alltmer digitaliserad klinisk prövningsprocess kommer att utformas och skapa möjligheter för både patienter och sjukvård, säger Ulrika Heldestad.

FOTO : S CA N D I N AV I A N C R O

I dagsläget saknar många sjukhus de resurser som krävs för att bedriva kliniska studier i den utsträckning man önskar. Den ansvarige forskande läkaren har sällan tillräcklig forskningstid varken i planeringsarbetet eller under studiens gång. Forskningssjuksköterskan, som spelar en viktig roll i de kliniska studierna, får ofta låta sin forskningstid i stället gå till den till den kliniska verksamheten.

Detta är vanliga problem och ett tydligt tecken på att sjukhusens infrastruktur kring kliniska prövningar är skör. Samtidigt ökar kraven och regelverken som omgärdar läkemedelsstudier och medicinteknik alltmer, vilket också skärper kraven på de som medverkar. − Vi strävar ständigt efter att stötta sjukhusen i genomförandet av kliniska studier. Det är viktigt att bygga upp ett tätt samarbete med sjukhuspersonalen.

Här vill vi som CRO-bolag vara en trygg support och vi är en viktig länk

Ulrika Heldestad Clinical Operations Manager Scandinavian CRO

Denna artikel är i samarbete med Scandinavian CRO.

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Vision e-hälsa 2025 – hur är läget sommaren 2021?

Sedan fem år har Sverige en gemensam vision för e-hälsa: ”År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e‑hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.”.

Text Janna Valik

FOTO : E- H Ä LS O M Y N D I G H E T EN / S U VA D M R KO N J I C FOTO G R A F I S K A A B

T

rots att många utmaningar kvarstår, har stora framsteg gjorts inom digitalisering i den svenska hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Som ansvarig för att samordna regeringens satsningar på e-hälsa bidrar E‑hälsomyndigheten till att digitaliseringen går framåt. Vi är mest kända för e-recepten och bedriver dessutom flera av de prioriterade insatserna inom visionen, tillsammans med olika myndigheter och SKR. Ett av våra regeringsuppdrag är Nationella läkemedelslistan som syftar till att öka patientsäkerheten genom en säkrare läkemedelshantering.

Det nya registret ska bli ett stöd för professionerna inom vård och apotek samt för individen som behöver informationen om sina läkemedel.

Allt fler använder e-hälsotjänster E-hälsomyndigheten med flera följer även utvecklingen inom e-hälsa, och det är tydligt att pandemin har snabbat på utvecklingen. Här ser vi till exempel att digitala vårdmöten via video och chatt fått allt större spridning.

Den största kontaktytan för digitalt vårdutbud mellan landets invånare och vården är 1177 Vårdguidens e-tjänster. En av dessa är Läkemedelskollen från E-hälsomyndigheten. Där kan invånaren se sina recept och uthämtade läkemedel, sitt högkostnadsskydd, dölja information samt hantera fullmakter för apoteksärenden.

Janna Valik Generaldirektör, E-hälsomyndigheten

Det handlar bland annat om att skapa en gemensam digital infrastruktur, ett ramverk för grunddata och att erbjuda öppna data.

År 2020 registrerades 191 miljoner besökare och 96 miljoner inloggningar på 1177, nästan en fördubbling jämfört med året innan.

Grundläggande förutsättningar för digitalisering

Kraven på det offentliga att erbjuda digitala tjänster ökar hela tiden. Grundläggande förutsättningar för interoperabilitet är tekniska och semantiska standarder, gemensamma specifikationer och

regelverksfrågor. Utvecklingen inom dessa områden är avgörande för våra gemensamma möjligheter att erbjuda invånare och företag en enklare vardag.

Flera initiativ pågår för att stärka och tillgängliggöra den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen och på så sätt säkra framtidens välfärd på lika villkor. Det handlar bland annat om att skapa en gemensam digital infrastruktur, ett ramverk för grunddata och att erbjuda öppna data.

Vision e-hälsa 2025 kräver att alla som arbetar med e‑hälsa på kommunal, regional och nationell nivå, samordnar sina ansträngningar för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Läs mer på: ehalsomyndigheten.se ehalsa2025.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

AI-baserad taligenkänning ger journalanteckningar i realtid, en revolution för både vårdpersonal och patient

Torbjörn Hurtig Sales Manager Nuance

Sveriges vision för e-hälsa är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för en god och jämlik hälsa.

För att lyckas med visionen måste vi utnyttja IT-lösningar och verktyg som finns redo för användning idag och snabbt kan tas i bruk.

Text Nuance

FOTO : N UA N C E

S

ka Sverige nå detta ambitiösa mål bör vi snabbt ta tillvara möjligheterna som finns inom räckhåll, säger Torbjörn Hurtig, Sales Manager på Nuance, företaget som utvecklat och erbjuder den AI-baserade taligenkänningslösningen Dragon Medical One.

Modern taligenkänning sparar tid och ökar patients delaktighet Idag dikterar läkaren oftast det som kommit fram under ett vårdbesök efter patientmötet, för att sedan låta en medicinsk sekreterare skriva in informationen från ljudfilen på ett tangentbord. Sjuksköterskor måste själva skriva in anteckningarna när tillfälle ges. När vårdpersonal istället använder modern taligenkänning, omvandlar systemet talet till korrekta journalanteckningar i realtid. Det här effektiviserar inte bara journalföringen utan ger också patienten en ökad delaktighet.

– Patienten kan vara med när läkaren talar in i journalsystemet under besöket och läkaren kan då säkerställa att

hen förstår vad som dokumenteras.

Dessutom kan patienten direkt efter besöket gå in och läsa anteckningarna på 1177 Vårdguiden – det här ger patienten en ökad egenmakt och kontroll på sin vårdsituation, menar Torbjörn Hurtig.

Hur snabbt regionerna lyckas börja breddinföra taligenkänning, kommer bli en viktig del för att leva upp till Sveriges framtida vision för e-hälsan 2025.

En stor fördel för vårdpersonalen, som nu mer än någonsin befinner sig under stor press, är all den tid man sparar. Att tala går tre-fyra gånger snabbare än att skriva och vårdpersonalen kan göra klart sitt journalarbete direkt efter mötet med patienten. Taligenkänning för inte endast in patientanteckningar utan kan även via röstkommandon utföra repetitiva

arbetsmoment i journalsystemet, detta minskar antalet ”klick” och gör systemet mer användarvänligt och effektivt, säger Torbjörn.

Enkelt att komma igång oberoende av befintligt journalsystem Region Skåne har under pandemin lyckats fortsätta sin planerade breda utrullning av taligenkänning, en förberedelse inför implementationen av sitt nya journalsystem Millenium.

De har nu fler än 3600 användare, som på ett mer effektivt sätt kan skapa sin patientdokumentation och frigöra tid.

– Dragon Medical kan användas med befintligt journalsystem och det är enkelt för vårdpersonal att komma igång.

Regioner som t ex Västra Götaland, som också skall byta till Millenium, skulle kunna börja effektivisera och frigöra tid för vårdpersonalen redan i dag med taligenkänning. Efter den nyligen avslutade piloten i VGR uttryckte 82 % av deltagarna att de ville fortsätta använda taligenkänning om de fick möjlighet.

Hur snabbt regionerna lyckas börja breddinföra taligenkänning, kommer bli en viktig del för att leva upp till Sveriges framtida vision för e-hälsan 2025, avslutar Torbjörn Hurtig.

OM NUANCE Nuance erbjuder säkra, AI-baserade taligenkänningslösningar för klinisk dokumentation. Dragon™ Medical One samlar effektivt patientens historia direkt in i journalsystemet och möjliggör navigering av journalsystemen.

Teknologin ökar produktiviteten och sänker kostnader. Vi som arbetar på Nuance är ett kunnigt, lokalt team och berättar gärna hur vi kan skapa ett nära samarbete för en lyckad implementation och utbyggnad av taligenkänning.

Vill du veta mer? Besök Nuance hemsida eller kontakta oss: infohealth.nordic@nuance.com nuance.se/healthcare

Denna artikel är i samarbete med Nuance.

EXCELLENCE IN SOLUTIONS