Folkhälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOLKHÄLSA Läs mer på folkhalsasverige.se

Jakob Forssmed Socialministern om vad vi i Sverige måste jobba med för att förbättra vår generella folkhälsa. Sida 8–9.

04

Essilor. Fem anledningar till varför du borde byta ut dina glasögon.

05

Addeira Pharma.

Världens första salivbaserade graviditetstest.

07

Migränhjälpen.

Ljus i tunneln för migränpatienter i hela landet.

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

LEDARE

Borsta bort skillnaderna i munhälsan

05 Modus Therapeutics John Öhd, VD, om hur bioteknikföretaget utvecklar behandling för patienter med tre sjukdomstillstånd som representerar stora globala medicinska behov.

Det finns ett samband mellan dålig munhälsa och hjärt- och kärlsjukdom. Därför är det oroande att 1 av 5 inte går till tandläkaren.

R

edan för 40 år sedan påvisades ett samband mellan munhälsa och hjärt-kärlsjukdom. I dag är det etablerat att personer som drabbats av en akut hjärtinfarkt har mer än dubbelt så hög sannolikhet att också lida av tandlossning. En stor svensk studie har visat på samband mellan tandlossning och ateroskleros, åderförfettning, i kärlen.

10 Sällsynta leversjukdomar hos spädbarn Många nyfödda får gulsot som går över inom någon vecka. Men i sällsynta fall handla om leversjukdom som snabbt måste utredas och diagnosticeras.

Anders Åkesson, Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

14 Henrik Grönberg, professor & överläkare Varje år drabbas ca 10 000 män i Sverige av prostatacancer, varav 2500 av spridd kastrationsresistent prostatacancer.

Precisionsmedicin är ofta avgörande för denna patientgrupp.

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

En av fem går inte till tandläkaren Med tanke på detta är det allvarligt att en femtedel av svenska folket inte går regelbundet till tandläkaren. För att människor ska ha råd med förebyggande tandvård måste det bli billigare att besöka tandläkare och tandhygienist.

Utöver den medicinska kopplingen finns även en viktig jämlikhetsaspekt av hur vårt gemensamma tandvårdssystem utformas. Det finns tydliga socioekonomiska skillnader i tandhälsa, där personer med lägre utbildningsnivå har en sämre tandhälsa.

Ett jämlikt tandvårdssystem ska kunna ge förutsättningar för alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, att kunna förebygga och på bästa sätt ta hand om sina tänder.

Dagens system utestänger

Projektledare: Lovisa Sivander (lovisa.sivander@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Oskar Ulups Distribution: Svenska Dagbladet, 20-12-2023 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Kristdemokraterna. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

Text Anders Åkesson

Ett jämlikt tandvårdssystem ska kunna ge förutsättningar för alla, oavsett ekonomiska förutsättningar.

Anders Åkesson

Dagens högkostnadsskydd innebär en alltför hög tröskel för socioekonomiskt utsatta grupper. Ingen ska behöva låna pengar för att ha råd med tandvård.

Riksförbundet HjärtLung anser därför att ett gemensamt högkostnadsskydd för tandvården med övriga sjukvården skulle göra systemet enklare och mer begripligt för patienterna.

I en utfrågning inför valet 2022 sade sig 5 av 8 riksdagspartier vilja verka

TAND-KRYSSET!

för just en sådan lösning. Tidigare regering har tagit fram ett förslag om nytt högkostnadsskydd som går den riktningen och nu har nuvarande regering tillsatt en ny utredning för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Detta är steg i den riktning som borde ha tagits för många år sedan.

Olika bedömningar beroende på var du bor I väntan på nya regler finns idag möjligheten att få ett mer heltäckande stöd för vissa diagnosgrupper med kroniska behov, ett så kallat grönt kort. Dessvärre gör regionerna olika bedömningar där vissa kvalificerar sig och andra inte. Det är inte rimligt att boendeort ska vara avgörande för tillgången till god behandling. Systemet med att läkare ska skriva intyg har visat sig göra det svårt för patienter att få tillgång till det gröna kortet. Behovet måste styra!

Tandvård ska ingå i sjukvården!

Tänderna är en del av kroppen och därför borde det vara självklart att tandvård skall ingå i sjukvården och att alla ska kunna ta del av den!

Riksförbundet HjärtLung arbetar för att tandvårdssystemet integreras med övrig hälso- och sjukvård och att patienter bör få ett högkostnadsskydd som täcker individens totala behov av hälso-, sjuk- och tandvård.

Tänder är Klocka

Det du borstar med

Bråttom

Väst på franska Vad heter vi

Bra för tänderna

Digitalt Viktigt & verk- med ligheten god tand-

Man Inte ta

Medicinsk Avdelning

Innan läkare Barrträd

Fyll i det ord du får fram av den blå rutan i korsordet, skanna QR-koden och skicka in formuläret på hemsidan för att vara med om tävla. Bland de som svarat rätt lottar vi ut vinsten.

Förenat kungadömme

Läkare Silvervit metall

Din högra

Fräsch Smak

Sker Något du vart 4:de gör varje år dag

Du går ALL-

Inte samma

Hamn

Renande ämne

BABE Mindre Surrar på än mega- sommaren byte

Vinnarna kontaktas via mail, samt presenteras via sociala medier Matsked Inte flytande form

Vanka av och

1-4 i en tand

Svenskt varuhus Teknik på allas läppar

Skolämne arbets miljöer Fryser

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Denna artikel är i samarbete med RSMH.

Social hälsa är vägen till mental hälsa Långvarig ofrivillig ensamhet är i sig livsfarligt och kan leda till psykisk ohälsa. I RSMH samlas personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa för att skapa gemenskap och motverka såväl ensamhet som psykisk ohälsa.

S Selene Cortes Kanslichef RSMH

elene Cortes, kanslichef på Riksförbundet för social och mental hälsa, betonar att vi alla behöver ett socialt sammanhang. I RSMH samlas personer med engagemang för social och mental hälsa. Många behöver återhämtning efter tid i psykiatrin, andra vill ha någon att prata med.

– Att ha sociala sammanhang är en förutsättning för mänskligt liv. Det är djupt rotat i oss. I vår förening bryter vi den ofrivilliga ensamheten varje dag, säger Selene Cortes, kanslichef på RSMH. RSMH:s lokalföreningar är mötesplatser för både medlemmar och andra nyfikna. Där samlas man och genomför aktiviteter tillsammans. Det kan vara fortbildning, idéseminarium, resor och samtal över en kaffe. I lokalföreningarna möts du av personer med egen erfarenhet av social och psykisk ohälsa. Sociala sammanhang är vägen till ett fungerande liv, och kan vara något som avlastar både primärvård och föreskriven vård.

– Det krävs kontinuitet för att skapa gemenskap. Vår verksamhet är mycket mer än en punktinsats som kompletterar andra samhällsfunktioner, säger Selene Cortes och fortsätter: – Jag är glad att det finns politiker som förstår värdet av att satsa på våra livsviktiga insatser.

Civilsamhället är en viktig socialpolitisk resurs, både för individ och samhället. Samtidigt ser RSMH att stödet till verksamheten varierar kraftigt över landet, och jobbar för att fler ska få en lokalförening i sin närhet.

Social återhämtning avgörande Möjligheten till återhämtning är det absolut viktigaste, berättar Selene.

Att ha ett socialt sammanhang där individen får den förutsättningslösa möjligheten tillsammans med andra i samma situation att växa som människa.

Jonas Bredford, ordförande för RSMH i Lund, berättar att han och övriga medlemmar söker upp personer som är i riskzon för ofrivillig ensamhet och isolering.

– Vi finns här 365 dagar om året för personer som hänger i luften mellan vård och en egen fungerande tillvaro, säger han och fortsätter: – Jag har mött individer som nedvärderar sig själva och isolerar sig i sin egen värld, i tron att ingen bryr sig om dem. Det är här vår roll som motpol blir viktig. Vi som återhämtat oss blir också kvar och bidrar till gemenskapen.

Genom att hjälpa andra hjälpa man också sig själv.

RSMH arbetar även politiskt för att möta utmaningarna kring olika former av ofrivillig ensamhet. Det finns initiativ på global och nationell nivå där man

Vi finns här 365 dagar om året för personer som hänger i luften mellan vård och en egen fungerande tillvaro.

Jonas Bredford

Jonas Bredford Ordförande RSMH i Lund

kommer vara med för att sprida exempel som fungerar.

– Vi är övertygade om att vägen tillbaka är genom det sociala. Det är en mänsklig rättighet att vara i ett sammanhang, säger Selene Cortes.

OM RSMH – RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA

RSMH har lokalföreningar på 78 platser i landet. Föreningen har kämpat för att mänskliga rättigheter även ska gälla personer med psykisk ohälsa sedan 1967. Man jobbar med politisk påverkan, patient- och brukarinflytande, utbildning och att bryta ofrivillig ensamhet varje dag.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan www.rsmh.se

3

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Essilor.

5 anledningar till varför du borde byta ut dina glasögon Kvinnor i klimakteriet riskerar att drabbas av diverse ögonbesvär, så som att ögonen skaver och kliar mer än vanligt. Det är dessutom så att synen förändras med åldern. Många upplever att ögonbesvären hindrar dem i vardagen – men så ska det inte behöva vara.

Text Essilor

D

ina ögon ska inte behöva hindra dina intressen, hur du lever eller vad du jobbar med.

Det här var målsättningen när Essilor tog fram Varilux® XR series™. Vi utför mer än 100 000 ögonrörelser varje dag, och ditt bruk av digitala enheter när du är på språng kan utsätta dina ögon för påfrestningar.

EssilorLuxottica har därför tagit fram ett glas som ger omedelbar skärpa även i rörelse. Tanken var att skapa ett progressivt glas som är helt anpassade till våra liv och behov i en alltmer uppkopplad vardag där vi dessutom blir allt äldre.

När första Varilux-glaset togs fram år 1959 var det de första progressiva glasögonen på marknaden, och en verklig förändring för alla som led av åldersynthet. Sedan dess har Essilor ständigt utvecklat vad glasögontekniken kan åstadkomma och är idag världsledande inom progressiva glas*.

Byt ut dina gamla glasögon Här följer fem anledningar till att det är dags att byta ut dina gamla glasögon mot det senaste glaset från Varilux XR series:

Vill du veta mer?

Besök hemsidan essilor.se

1. Skarp syn i alla lägen Med Varilux XR series ser du skarpt och steglöst både på nära och långt håll,

samtidigt som du ser bättre och mer stabilt även vid rörelse. De nya glasen anpassar sig helt enkelt efter behoven i din vardag.

2. Testade av riktiga användare

Att få sämre syn med åldern ska inte behöva vara ett hinder.

Essilor använder sig av det egenutvecklade forskningsverktyget LiveOptics™ – en process som kombinerar användarnas behov med den allra senaste forskningen. Här testas glasögonen i verkliga situationer på riktiga människor, så att varje glas kan individanpassas.

individuellt behov, så att användaren får rätt glas baserat på syn, fysiologi, hållning och beteende.

3. Glas för en digital livsstil

5. Teknologin bakom Varilux

Ett problem som många anger är att hitta vinkeln i glaset där de ser skarpt. Genom att undersöka hur användarna håller sina telefoner, hur långt ifrån datorn de sitter och vad de har för avstånd till boken de läser, har Essilor förbättrat seendet inom en armslängds avstånd. I stället för att vrida huvudet räcker det att flytta blicken.

Nuvarande progressiva glas tar inte hänsyn till dagens moderna och utvecklade livsstil. Progressiva Varilux XR series glas använder Nanoptixtm och W.a.v.etm teknik, som i stort sett eliminerar bildförvrängningar. Resultatet ger en överlägset skarp syn, även vid sämre ljusförhållanden.

4. Individuellt anpassade glasögon Progressiva Varilux XR series glas är enkla att anpassa till varje individuell användare, oavsett om det är deras första glasögon eller om de redan har vant sig vid progressiva glas. Glasögonen kan skräddarsys perfekt efter varje

Att få sämre syn med åldern ska inte behöva vara ett hinder som stoppar oss från att leva våra bästa liv. Det är därför viktigt att använda rätt glasögon, och i stället för att lägga fokus och oro på din försämrade syn så kan du ägna dig åt andra saker som berikar både kropp och själ.

*Euromonitor, 2022 data; detaljhandelsvärde i konsumentpris, inom kategorin glasögonglas vilken representerar varumarken för progressiva glasögonglas © Essilor International

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

5

Världens första salivbaserade graviditetstest

H

östen 2023 lanserade Addeira Pharmaceuticals Salistick, ett snabbt och avancerat salivbaserat graviditetstest.

Testet har utformats för att erbjuda kvinnor en förbättrad användarupplevelse samt möjligheten att genomföra graviditetstestet tillsammans

med vem som helst eller helt själv, utifrån vad som är bekvämast.

–Det är viktigt att kvinnor har tillgång till graviditetstester som är användarvänliga, effektiva och ger ett säkert svar tidigt i graviditeten. De flesta vill få reda på om de är gravida så tidigt som möjligt och Salistick erbjuder en värdefull sådan möjlighet, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi på Karolinska Institutet.

Ger kvinnor frihet att testa var som helst, när som helst Salistick har utvecklats i samarbete med ett välrenommerat israeliskt företag känt för sin expertis i att omvandla saliv till ett pålitligt kroppsvätskeprov.

De medicinska framstegen inom

FOTO : L I N U S H A L LG R EN

Graviditetstest genomförs traditionellt sett via urinprov, vilket många kvinnor kan uppfatta som krångligt. Ett banbrytande och världsunikt salivbaserat graviditetstest ger kvinnor tillgång till ett enklare, snabbare, mer användarvänligt och lika tillförlitligt sätt att avgöra om de är gravida.

Kristina Gemzell Danielsson

Vill du veta mer?

Besök hemsidan www.addeira.co

salivdiagnostik används i det här fallet för att revolutionera hur kvinnor kan ta kontroll över sin reproduktiva hälsa.

Traditionella urinbaserade graviditetstest kan ibland upplevas som krångliga och omständliga att använda.

En av fördelarna med Salistick är, enligt Kristina Gemzell Danielsson, att det ger kvinnor friheten att testa var som helst, när som helst och dessutom dela upplevelsen med sin partner eller andra anhöriga.

–Sverige är först ut i världen efter Storbritannien med att kunna erbjuda ett salivbaserat graviditetstest. Det här är en banbrytande testmetod som med stor sannolikhet kommer att uppskattas av många kvinnor, avslutar Kristina Gemzell Danielsson.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Addeira.

Modus Therapeutics utvecklar behandling för sjukdomar med stora medicinska behov Bioteknikföretaget Modus Therapeutics utvecklar läkemedel för patienter med sepsis, svår malaria samt anemi vid kronisk inflammation och njursjukdom. Företagets ambition är att kunna behandla dessa tre sjukdomstillstånd som representerar stora globala medicinska behov.

U

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden:

ppskattningsvis drygt 11 miljoner människor i världen avlider årligen av sepsis eller septisk chock, tidigare kallat blodförgiftning. I dagsläget saknas specifika läkemedel mot detta allvarliga tillstånd, men Modus Therapeutics har utvecklat en läkemedelskandidat med potential att i framtiden kunna bidra till dess behandling. Samma läkemedelskandidat har också visat att den skulle kunna vara verksam vid andra allvarliga tillstånd, närmare bestämt svår malariainfektion och vid den typ av blodbrist eller anemi som patienter med njursjukdom och andra kroniska inflammationssjukdomar kan utveckla.

John Öhd, VD på Modus Therapeutics

Viktiga verkningsmekanismer –Verkningsmekanismerna hos vår läkemedelskandidat kan användas för att motverka flera olika sjukdomsprocesser där inflammation spelar en framträdande roll. Vid sepsis och svår malaria är det dess skyddande effekter på insidan av blodkärlen som vi tror spelar roll och vid vissa typer av anemi kan det vara effekten på ett järnreglerande hormon, säger vd John Öhd.

Data visar vägen Under 2023 har Modus presenterat både mekanistiska och kliniska data som stödjer fortsatt klinisk utveckling av bolagets läkemedelskandidat vid kronisk

njursjukdom med anemi och vid svåra inflammationstillstånd som sepsis.

–Dessutom är vi sannolikt ensamma i världen om att utveckla en tilläggsbehandling till de vanliga antimalariapreparaten vid svår malaria. Vår samarbetspartner Imperial College London fortsätter framåt i den fas 1b studie som utvärderar vår läkemedelskandidats behandlingspotential vid den här typen av malariasjukdom där det tidiga förloppet ofta är mycket avgörande, innan gängse malariabehandling fungerar optimalt, säger John Öhd.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Modus Therapeutics.

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Migrän? Det finns mycket hjälp att få!

Cirka 15 procent av Sveriges befolkning har migrän, vilket innebär att drygt 1.5 miljoner svenskar har haft det under det senaste året. Det är en neurologisk sjukdom som är både underdiagnostiserad och underbehandlad. Den svåraste formen, kronisk migrän, har stor inverkan på individens familjeliv, fritid och produktivitet på jobbet.

I

ndivider som har migrän upp till 14 dagar per månad har episodisk migrän, vilket är vanligast. Individer med minst 15 huvudvärksdagar per månad har kronisk migrän, en svårare form som ofta har långtgående inverkan på livskvaliteten. Mellan 1 och 2 procent av Sveriges befolkning har kronisk migrän. Personer med migrän och som inte kan hantera situationen på egen hand rekommenderas att söka sig till primärvården. De som har episodisk migrän kan oftast klaras av där, medan den som har kronisk migrän kan behöva remitteras vidare till specialistvården.

–Eftersom migrän i många fall har så stor påverkan på livet i övrigt så är det dessvärre inte ovanligt att migränpatienter även drabbas av mental ohälsa så som depression och sömnstörningar, säger Mattias Linde, professor i neurologi och medicinskt ansvarig överläkare på Regional Migränmottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Nya alternativ för behandling förändrar livet för migränpatienter För ett par år sedan lanserades de

första migränspecifika läkemedlen för patienter med kronisk migrän.

Dessa läkemedel används regelbundet och blockerar de protein som frisätts i hjärnan och runt blodkärlen i samband med en migränattack. Denna läkemedelskategori finns numera även i tablettform. Många migränpatienter ordineras i första hand olika typer av värktabletter som ofta hjälper i stunden, men som sällan kan tas så ofta som man skulle önska eftersom de på sikt kan orsaka mer huvudvärk.

Egenvård kan göra stor skillnad –Tonvikten bör vid frekvent eller kronisk migrän ligga på basal förebyggande behandling. Migrän är till hälften genetisk betingat och orsakas till hälften av miljöfaktorer, exempelvis stress. Utöver läkemedel så kan egenvård ofta ha en positiv inverkan. Forskning visar exempelvis att fysisk aktivitet kan minska risken för migränanfall. Det finns även evidens för att avslappningsövningar, meditation, yoga och akupunktur kan förebygga migränanfall, säger Mattias Linde.

Han har varit med och utvecklat

Det är dessvärre inte ovanligt att migränpatienter även drabbas av mental ohälsa så som depressioner.

Mattias Linde Migränappen, en app som hjälper användaren att få en större förståelse för sin migrän och därigenom kunna påverka den mer. Appen är kostnadsfri och tillgänglig i hela Sverige.

Migränappen ger bland annat råd kring evidensbaserad egenvård.

–Att samtala med någon om stress är ytterligare en faktor som kan hjälpa personer med migrän. Det kan antingen vara någon i sjukvården eller en kompis, släkting eller liknande, säger Mattias Linde avslutningsvis.

FOTO : P R I VAT

Text Annika Wihlborg

Mattias Linde Professor i neurologi och medicinskt ansvarig överläkare på Regional Migränmottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

7

Ljus i tunneln för migränpatienter i hela landet Migrän som drygt 1,4 miljoner svenskar lider av är mer än bara lite huvudvärk och leder till produktionsbrottfall som beräknas kosta samhället årligen cirka 5 miljarder. Genom den digitala specialistvårdgivaren Migränhjälpen får patienter oavsett hemvist neurologisk bedömning av sina besvär samt löpande stöd, rådgivning och behandling för att både förebygga och lindra anfallen.

E Denna artikel är i samarbete med Migränhjälpen.

tt migränanfall är ett mycket handikappande tillstånd med intensiv huvudvärk, ljus- och ljudkänslighet eller illamående som följd.

Ofta förvärras anfallet av rörelse vilket tvingar patienten till sängliggande tillstånd i ett mörkt rum från timmar upp till flera dagar i sträck.

Enligt Världshälsoorganisationen är kronisk migrän en av de mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen, på samma nivå som tetraplegi (förlamning i armar och ben) och psykossjukdomar.

Det innebär att endast en bråkdel av de svårast sjuka med migrän får tillgång till en specialiserad vård med förebyggande insatser, medicinering eller symptomhämmande behandlingar som de har rätt till.

–Vi har i media under hösten sett flera individer som förtvivlat berättat om sina personliga vårdresor, där man under många år stått helt utan adekvat stöd och behandling, en bild som delas av Migränhjälpen. Jag har vid flera tillfällen mötts av patienter som kämpat mot sin migrän i upp mot 30-40 år, säger Åsa Cidh, chefsläkare på Migränhjälpen.

Brist på neurologer och långa väntetider

Det finns hjälp att få

I Sverige finns ungefär 200 000 personer med kronisk migrän. Många patienter vittnar om en lång kamp, inte bara mot en svår sjukdom, utan även mot “systemet” med till exempel långa väntetider och en stor brist på neurologer.

I vissa regioner tas migränpatienter bara emot i begränsad omfattning eller inte alls.

Utöver de typiska symptomen kan kronisk migrän även ha en stark inverkan på den psykiska hälsan och ta sig uttryck i form av depression och ångest. Genom en strukturerad uppföljning i kombination med läkemedel och livsstilsförändringar kan dock de flesta patienter över tid se en markant förbättring av sitt tillstånd.

Sedan starten år 2020 har mer än 9 000 patienter fått hjälp med sina

Specialisthjälp för dig med migrän Hos Migränhjälpen kan du få hjälp med diagnostik och behandling av svår huvudvärk och migrän oavsett var du bor.

SÖK VÅRD HÄR!

Jag har vid flera tillfällen mötts av patienter som kämpat mot sin migrän i upp mot 30–40 år. Åsa Cidh besvär hos Migränhjälpen.

Väntetiden är oftast bara några dagar och teamet består av ett tjugotal neurologer, allmänläkare och sjuksköterskor. Migränhjälpen tar både emot patienter helt digitalt samt på remiss till sin fysiska mottagning på Gamla Karolinska i Stockholm.

–När man får höra att patienten fått livet tillbaka och även blivit av med andra relaterande sjukdomar efter att ha hittat och fått hjälp av Migränhjälpen blir det tydligt hur viktigt vårt arbete är, avslutar Åsa Cidh.

Åsa Cidh Chefsläkare Migränhjälpen

Vill du veta mer?

Besök hemsidan migranhjalpen.se

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

JAKOB FORSSMED SVERIGES SOCIALMINISTER

Regeringen gör en omfattande satsning på en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga.

Jakob Forssmed

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

9

STEG FÖR STEG STÄRKER VI FOLKHÄLSOARBETET Många i Sverige har en god hälsa – och prioriterar den dessutom högt.

Men för att förbättra folkhälsan och göra livet lite lättare att leva för fler så finns det mycket att jobba med, enligt socialminister Jakob Forssmed (KD). Inte minst finns en oroväckande utveckling vad gäller barn och ungas hälsa, där skärmar och stillasittande påverkar alltmer.

Text Jakob Gromer

I

Sverige har vi generellt sett en god folkhälsa. Men vi har stor ojämlikhet och stora problem bland unga när det kommer till både fysisk och psykisk ohälsa och det oroar mig, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Han berättar att vissa sjukdomar letar sig allt längre ner i åldern. Ålderssjukdomar som inte tidigare har drabbat yngre personer. Han lyfter bland annat besvär som åldersdiabetes, det vill säga typ-2 diabetes, sämre muskelförmåga, övervikt och dålig kondition. Men det är inte bara fysiska sjukdomar, den psykiska ohälsan är ett minst lika stort problem bland unga.

Bland annat har hälsoproblemen med kost och fysisk aktivitet att göra. Många barn och unga sitter betydligt mer framför skärmar idag än tidigare, menar Jakob Forssmed.

– Ökad skärmtid riskerar att driva fram problem.

FOTO : K R I ST D EM O K R AT ER N A

Han pekar på utredningar som visar att just skärmtid har en tendens att tränga undan sådant som är viktigt för den psykiska hälsan. Exempelvis träning och sociala sammanhang.

– Det blir mindre tid för relationer, för sömn, för rörelse med mera. Det är svårt att komma runt skärmens betydelse i dagens hälsoutmaningar.

Men det finns också socioekonomiska faktorer som orsakar sämre hälsa bland yngre. Barn som växer upp i utsatta områden har sämre förutsättningar när det kommer till exempelvis livslängd, livskvalitet och att förebygga sjukdomar.

Jakob Forssmed menar att detta är en stor utmaning för den framtida folkhälsan.

– Vi har stora problem med en tydlig

ojämlik hälsa beroende på en rad grundläggande livsfaktorer, och vi ser tyvärr ingenting som tyder på att den ojämlikheten minskar.

För att bemöta problematiken berättar Jakob Forssmed att det finns mycket att göra. Stärka elevhälsan, öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin och stärka föreningslivet i socioekonomiskt utsatta områden. Skapa förutsättningar för att fler barn ska få en meningsfull fritid.

– Regeringen gör en omfattande satsning på en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Vi kommer att lansera ett fritidskort som ska vara laddat med öronmärkta pengar för barn att använda i föreningslivet. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjligheten att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv.

Det här blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa.

Som ett viktigt led i folkhälsoarbetet kommer regeringen också att satsa mer på uppsökande hembesöksprogram i områden som är mer utsatta. Att man kommer in tidigt i barnets liv och bistår med vägledning och kunskap för ett gott och hälsosamt liv gör skillnad för att främja en god hälsa och minska hälsoklyftorna i samhället på sikt.

När det kommer till den ökande psykiska ohälsan menar socialministern att alla måste dra sitt strå till stacken.

– Arbetet för bättre psykisk hälsa och mer välbefinnande måste bli en uppgift för hela samhället. Vi jobbar nu för att ta fram en nationell strategi för psykisk

hälsa, där 26 myndigheter varit delaktiga i grundarbetet.

Regeringen satsar också på åtgärder för att komma åt det samhällsproblem som ofrivillig ensamhet utgör. Enligt Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning besväras var fjärde person över 16 år av ensamhet.

Och ofrivillig ensamhet, särskilt den som pågår under lång tid, riskerar att ge allvarliga hälsokonsekvenser.

– Nu gör vi ett antal satsningar där vi ser att nationella insatser kan påverka och förändra riktningen. Men även om ett strukturerat arbete mot ensamhet kan spela stor roll så behövs också vårt medmänskliga ansvar för varandra. Att vi blir bättre på att se och bekräfta varandra i vardagen, bättre på att bjuda in till sammanhang av gemenskap.

Regeringen har också beslutat om att det ska tas fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga, så att man följer deras hälsoutveckling till 20 års ålder. Målet är att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård där det förebyggande och hälsofrämjande arbetet får större genomslag.

– Det här gör vi för att det behövs fler förebyggande och hälsofrämjande åtgärder riktade mot barn och unga. På samma sätt behöver uppföljningen av barns och ungas hälsa och utveckling bli bättre och ske mer systematiskt för att effektiva och likvärdiga insatser ska kunna erbjudas, säger Jakob Forssmed.

– Steg för steg stärker vi det långsiktiga folkhälsoarbetet med målsättningen att göra livet lite lättare att leva.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Hitta sällsynta leversjukdomar tidigt hos spädbarn Många nyfödda får gulsot som går över av sig själv inom någon vecka. Men i de fall den gula hudtonen kvarstår efter 2–3 veckor – och barnets avföring är gulblek – är det viktigt att ta blodprover. Det kan i sällsynta fall handla om leversjukdom som snabbt måste utredas och diagnosticeras för bästa behandling.

D

et finns flera sällsynta diagnoser som kan drabba levern hos små barn. I Sverige utreder specialistläkare omkring 40–50 barn varje år som uppvisar liknande symtom på att levern inte klarar av att producera gallsyror som den ska.

Det kan röra sig om gallvägsatresi, som är något vanligare än exempelvis progressiv familjär intrahepatisk kolestas (PFIC), vilken i sin tur drabbar 2–3 barn varje år.

– Vi har nu förstått att PFIC inte är en sjukdom, utan en handfull tillstånd med liknande insjuknande.

Eftersom varje fall är unikt är det av yttersta vikt att snabbt utreda för att kunna ge rätt, individanpassad vård, säger Henrik Arnell, överläkare inom barngastroenterologi, hepatologi och nutrition vid Karolinska universitetssjukhuset.

Orsaken är genförändringar Henrik Arnell intresserade sig redan på 1990-talet för tekniken som nu kan ge genetiska förklaringar till leversjukdomar. Han menar att det har skett en revolution, jämfört med för

10–20 år sedan.

– Tidigare buntade vi ihop patienter med liknande komplikationer såsom blödningar i huden, gulblek avföring och dålig tillväxt i kombination med gulsot som inte går över. Idag kan vi tack vare forskningsframstegen inom genetik ge en diagnos i de flesta fall, säger Henrik Arnell.

Om diagnosen skulle visa på PFIC, innebär det att ett barn har ärvt sällsynta genförändringar från både sin mamma och pappa. Det är genom att analysera blodprover, gener och vävnadsprover från levern som läkare kan ställa en diagnos.

Behandling skiljer sig åt Vid PFIC klarar levern inte av att bilda och utsöndra gallsyror till tarmen, utan de blir istället kvar i levercellen och hamnar i blodbanan. Det kan då leda till att kroppen har sämre förmåga att ta upp fett och kan resultera i livshotande vitaminbrister och mycket svår klåda.

Enligt Henrik Arnell inriktar vården sitt arbete på att förebygga komplikationer hos patienter med PFIC. – Mildare fall kan ibland behandlas

enbart med anpassad näring och vitaminer, men de flesta patienter med PFIC behöver kraftfullare behandling, som kirurgisk stomioperation, för att leda bort galla. För vissa kan levertransplantation bli aktuell, medan läkemedelsbehandling är ett bättre alternativ för andra.

FOTO : K A R O L I N S K A I N ST I T U T E T

Text Ulrika Fallenius

Viktigt med internationellt samarbete I Europa pågår ett arbete med att föra samman patientregister från hittills 32 länder runtom i världen, för att kunna jämföra patienter och skapa en större kunskap om genetiska leversjukdomar.

– Vi lär av varandra och kan tack vare större kunskap rikta in diagnostiken och därmed också behandlingen.

Tidig diagnos är A och O Henrik Arnell poängterar att tidig diagnos har mycket stor betydelse.

– Det allra viktigaste är att gulsoten vid leversjukdom upptäcks tidigt. Därför är det viktigt att föräldrar och sjukvård uppmärksammar spädbarn som har gulsot efter två–tre veckors ålder. Med tidig diagnos är chansen stor att vi kan förebygga komplikationer.

BYL-SE-000001 09 2023

Together for Rare Diseases

Henrik Arnell Överläkare inom barngastroenterologi, hepatologi och nutrition, Karolinska universitetssjukhuset

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Efter levertransplantationen lever Ethel som andra tonåringar Ethel Blomqvist var inte ens fyllda året när hon genomgick en levertransplantation. Nu är hon 18 år och lever i det stora hela ett vanligt liv, utan några komplikationer. Vi träffar Ethel och hennes mamma som berättar om sin resa med den ovanliga diagnosen PFIC.

Stomioperation hjälpte inte Först när Ethel var sex månader reste de från hemstaden Helsingborg för att skrivas in på barngastroavdelningen på Karolinska i Huddinge. Där bestämde man efter att utredningen visade på diagnosen PFIC att gallsyrorna i kroppen behövde avledas med hjälp av ett kirurgiskt ingrepp.

– Det var inte lätt för en liten 8-månaders att ha en stomipåse på magen och det blev komplikationer efter operationen. Det läckte och blödde, fler operationer följde, men Ethel blev alltmer svullen om magen och hennes värden blev inte bättre, säger Annika.

Familjen bodde på sjukhuset i flera månader under den här perioden. När Ethels tillstånd fortsatte att försämras

tog läkarna beslutet att lägga igen stomin och utreda möjligheterna för en levertransplantation. Annikas lever passade bäst och snart låg både Ethel och Annika på varsin operationssal.

tredje månad och en gång per år träffat en läkare på barnkliniken i Stockholm för en större kontroll. Hon är mer infektionskänslig, bör vara extra försiktig med alkohol och sol.

– Det finns en ökad malignitetsrisk, till exempel för hudcancer, så varje år träffar Ethel en hudläkare för att kolla om det finns några nya hudförändringar, säger Annika.

FOTO : P R I VAT

D

et var vanlig nyföddhetsgulsot trodde man först på sjukhuset när Ethel var en liten bebis med gul hudton.

Men det var något som inte stämde, hon var gnällig och ville amma precis hela tiden. I efterhand berättar mamma Annika Blomqvist att hon har förstått att det var svårt för Ethel att ta upp tillräckligt med näring när gallproduktionen inte fungerade normalt.

Lyckad levertransplantation Efter bara något dygn hade Ethel fått en normal hudfärg och levern började fungera som den skulle.

– Det var dock trassligt med magen och den immunförvarsnedsättande medicinen orsakade flera komplikationer.

Men det stabiliserade sig efter en tid, säger Annika.

Så här lever Ethel idag Ethel märker inte av sin sjukdom idag och hon var så liten när hon genomgick operation och levertransplantation, så från den tiden har hon inga minnen.

Däremot har hon under hela sin uppväxt fått gå på regelbundna kontroller, ta blodprov och göra biopsiprover.

– Jag äter medicin varje dag och jag har ärr på magen, utöver det lever jag ungefär som andra 18-åringar. Nu har det gått många år sedan operationen och därför har kontrollerna glesats ut, säger Ethel.

Tidigare har Ethel fått ta blodprover på den lokala läkarmottagningen var

Ethel Blomqvist

Text Ulrika Fallenius

Fina minnen från sjukdomstiden Resorna till Stockholm från Skåne har genom åren blivit många och tillvaron var omtumlande, då när Ethel var yngre.

– De första åren kastades vi mellan hopp och förtvivlan, men vi har alltid blivit omhändertagna på bästa möjliga sätt. Vi försökte skapa inslag av vanligt vardagsliv, när vi i perioder bodde på Ronald McDonald-hus. Att våra minnen är så positiva har förstås också att göra med att allt har gått så bra för Ethel och att vi fått mycket stöd från familj och vänner, säger Annika.

Ethel håller med.

– Jag tyckte det var mysigt att komma till Stockholm för sjukhusbesöken. Vi åkte bil på natten, besökte alltid samma restaurang, såg en ny film på bio och jag hade kul på lekrummet på sjukhuset.

www.ipsen.com

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : P R I VAT

KRÖNIKA

Barn & kvinnor drabbades hårt av pandemin – så kan vi lära oss av det ”Covid-19, affects the whole world, rich and poor, all in the same boat” Barnen i Kasensero vid Victoriasjön framför en pjäs för mig om hur pandemin påverkat deras liv. Det är januari 2022 och Ugandas skolor har precis öppnat efter världens längsta stängning, nästan 2 år(1). Men drabbades verkligen fattiga och rika lika hårt?

Anna Mia Ekström. Professor i global infektionsepidemiologi, infektionsöverläkare, Karolinska Institutet & Södersjukhuset. Här befinner hon sig i Kasensero, Uganda, januari 2022.

Text Anna Mia Ekström

I

nkomst och utbildning har undantagslöst störst betydelse för chanserna till ett långt och friskt liv. Enligt Världsbanken har pandemiresponsen raderat årtionden av framsteg och lett till en förödande förlust av humankapital för barn och unga(2). I världens låg-och mellaninkomstländer där 3/4 bor, gick nästan 1 miljard barn miste om minst ett helt skolår(2).

Andelen 10-åringar som inte förstår grundläggande text har stigit till 70% och de har förlorat en tredjedel av sina språkoch matematikkunskaper jämfört med före pandemin. Dessutom blev 40 miljoner fler unga arbetslösa. I stora länder som Brasilien, Etiopien, Mexiko, Pakistan, Sydafrika och Vietnam var en fjärdedel av de unga varken sysselsatta eller i praktik 2021. Dagens unga riskerar 10-25% lägre livsinkomster, 21 biljoner uteblivna dollar(2).

Utbildningsmissen och arbetslösheten Under covid ökade extrem fattigdom för första gången på 30 år. Idag beräknas

691 miljoner (8,6%) leva på under 25 kr om dagen, signifikant fler än om fattigdomsminskningen fortsatt som före covid(3). Världen är nu tillbaka på 2019 års nivå men kriget i Ukraina komplicerar återhämtningen med mat och energiprisinflation, särskilt i låginkomstländer i Afrika(2).

FN varnade tidigt i pandemin för effekterna på kvinnor och flickor avseende bl a oönskade graviditeter, utsatthet för våld och mödradödlighet(4). Preliminära rapporter ger stöd för flera av farhågorna inte minst fler tonårsgraviditeter(5).

Smittsamma sjukdomar fick fäste En viktig lärdom är att smittor inte respekterar gränser och att spridningen ökar så fort vi släpper på åtgärder, oavsett sjukdom. Pga av vårt ensidiga fokus på Covid dog tex en halv miljon fler i malaria och tuberkulos 2020-22 (6). Miljoner barn räddas varje år genom vaccination mot mässling, difteri, stelkramp och kikhosta(7), men under pandemin missade

För en värld fri från meningokocker & sepsis Meningokocker sprids i situationer som många barn och unga utsätts för dagligen och kan leda till hjärnhinneinflammation och sepsis.

Sprid ordet och vaccinera er idag!

www.meningokockfonden.se

uppskattningsvis 67 miljoner barn helt eller delvis detta(8). Återhämtningen har uteblivit i låginkomstländer och riktade insatser krävs nu för barn som passerat åldern för rutinmässig vaccination.

Kosttillskott, fler undervisningstimmar och effektivare läroplaner behövs på kort sikt(9). Flickor som fått barn måste lockas tillbaka till skolan, något som bl.a Rwanda, Kenya och Ghana satsar på.

Anpassad utbildning, entreprenörskap och arbetsinriktade initiativ kan göra stor skillnad för ungdomar(10). Världsbanken och WHO uppmanar därför höginkomstländer som Sverige att agera mer kraftfullt och öka investeringarna i utbildning, hälsa, forskning och globala institutioner(2, 10). ”Fattiga och rika, alla sitter vi i samma båt.” Nej, de redan utsatta drabbas alltid värst vid kriser, men det finns faktiskt mycket vi kan göra för att öka återhämtningstakten, minska obalansen, tänka bredare och förbereda oss klokare inför nästa pandemi.

FN varnade tidigt i pandemin för effekterna på kvinnor och flickor avseende bl.a. oönskade graviditeter, utsatthet för våld och mödradödlighet.

Anna Mia Ekström 1. https://www.nytimes.com/2022/01/10/world/africa/uganda-schoolsreopen.html 2. https://www.worldbank.org/en/publication/human-capital/publication/collapse-recovery-how-covid-19-eroded-human-capital-andwhat-to-do-about-it 3. https://blogs.worldbank.org/opendata/poverty-back-pre-covidlevels-globally-not-low-income-countries 4. https://www.unfpa.org/sites/default/files/resource-pdf/COVID-19_ impact_brief_for_UNFPA_24_April_2020_1.pdf 5. https://www.mdpi.com/1660-4601/18/24/13221 6. https://www.who.int/news/item/07-11-2023-tuberculosis-responserecovering-from-pandemic-but--accelerated-efforts-needed-tomeet-new-targets 7. www.cdc.gov/globalhealth/immunization/data/fast-facts.html 8. https://www.unicef.org/eca/reports/sowc2023-ecahttps:// 9. https://www.unesco.org/en/covid-19/education-response 10.https://www.worldbank.org/en/news/press-release/2023/02/16/ covid-19-s-impact-on-young-people-risks-a-lost-generation

Sjukskötare, lymfaterapeut Asta Saario, svullnad, smärta, ärr

Sjukskötare Ulla Kauppinen, sår, giktsmärta

Ida Oksanen, nervsmärta, TMD

Hannu Eloranta, tennisarmbåge

Ta kontroll över din smärta

B-Cure Laser för effektiv smärtlindring hemma Det har gjorts tusentals kliniska undersökningar om laserterapi. Bland annat i en Norsk forskningsöversikt evaluerades resultaten av 22 olika kliniska undersökningar. Översikten visade att laserterapi lindrar smärta vid artros, omedelbart och på lång sikt. Motsvarande kliniska undersökningar har gjorts även om akut- och kronisk smärta, sår, inflammationer, TMD, sportskador och fibromyalgi. Även publicerade användarerfarenheter stöder dessa undersökningar.

– B-Cure ökar vävnadens förmåga att förnya sig och hjälper även att läka kroniska sår.

Jag anser att den lättanvändbara B-Cure Lasern kan vara bra som hemmets första vård för att lindra smärta och undvika att skadorna inte blir kroniska.

Nyttig och förmånlig i hemmabruk Eftersom smärtlindring grundar sig på att källan till smärtan läks ska området laserbehandlas i form av en kur. Med effektivare professionella laser behandlar man 2–3 gånger i veckan, men med hemmalaser når man liknande resultat med en jämn och daglig behandling. Det finns inte risk för överdosering eller kontraindikationer, men behandlingen rekommenderas inte som vårdform på områden med cancersvulster, i ögonen och inte heller på magområdet hos gravida. B-Cure Lasern lämpar sig som smärtlindring för hela familjen. Trots att priset är några tusen kronor ger lasern cirka 30 000 instruktionsenliga behandlingsgånger utan underhållskostnader. Sålunda är priset för en enskild behandlingsgång endast några öre.

Dessutom kan man även hyra lasern.

Värd att prova Företagshälsovårdaren Ulla Kauppinen använder B-Cure Laser och rekommenderar definitivt att apparaten är värd att prova.

– Laserterapi främjar vävnadens normala funktion och hjälper dess naturliga förnyelseförmåga läkning. Då jag behandlat med B-Cure lasern har jag bevittnat en betydligt snabbare läkning av sår i munnen och mellan tårna och betydande lindring av besvärliga led- och giktsmärta.

Hilla-Maria Tennberg använder B-Cure Laser dagligen i sitt jobb som sårvårdare.

ng

Eff

ek tiv s

märtlin

i dr

Henrik Christensen, läkare, Simrishamn Jag har artrossmärtor i båda händerna, och har fått bra smärtlindrande effekt med B-Cure Laser. Jag rekommenderar laser för hemmabruk åt mina patienter på min privata läkarpraktik.

i

ANVÄNDARNA

TACKAR a dr Hun

T TES

Det har publicerats 5 dubbelblinda studier om B-Cure Laserns effektivitet. Studierna visar t.ex. att apparaten är jämförbar med smärtstillande läkemedel i smärtbehandling samt att den främjar sårläkning. Idag används den lättanvända B-Cure Laser redan på smärtkliniker, fysioterapeuter och inom sårvård.

ta ls p

rfa ublicerade e

Maylis Bäckman, Örnsköldsvik Jag har lidit av kroniska nervvärk efter en misslyckad ryggoperation. Värken har påverkat min vardag för en längre tid. Smärtan rör sig i hela vänstra sidan av kroppen, just nu är den i vänstra fot. Jag såg en annons om B-Cure Laser och bestämde mig för att pröva den. Redan efter två veckors behandling lindrade smärtan så bra, att jag köpte en egen B Cure Laser Sport för att underhålla den goda effekten lasern gett.

Ytterligare verifierade användarerfarenheter och undersökningar samt onlineshop: www.halsoteknologi.se | tfn. 08 5250 7055

re nh eter

ISKT KLIN AD

B-Cure Laser (808 nm) Priset per behandling endast några öre!

B-Cure laserterapi ger mjukvävnaden energi som bidrar till cellernas normala funktion.

Fotobiomodulerings-processen, som börjar på cellulär nivå, förbättrar cellens regenerativa kapacitet, ökar den naturliga produktionen av kollagen, elastin och endorfiner och accelererar rörelsen av cellulär energi (atp). Blodcirkulationen och ämnesomsättningen förbättras och näringsämnen överförs till cellerna.

Denna process har studerats kliniskt för att påverka vävnadsförstärkning och initiera återhämtningsprocessen, vare sig det är inflammation, vävnadsskada eller kronisk smärta.

• Akut- och kronisk smärta • Inflammationer • Artros • Sportskador • Sår • Vävnadsskador

Årets hälsoprodukt 2022 Skönhet & Hälsa -tidningen i Finland utsåg 10 hälsoprodukter för år 2022. B-Cure Laser valdes som Bästa Apparat med följande kommentarer: ”Laserbehandlingen lindrade smärtan i fingrarna orsakad av artros, redan på en vecka. Tack vare den avbryts inte nattsömnen längre.”

B-Cure Laser finns nu redan i hundratals svenska hem. Många användarupplevelser publicerade på Hälsoteknologis websida stöder även den mångsidiga effekten av B-Cure Laser.

Apparaten finns att köpa eller hyra.

Britt-Marie Torverud, Västerås I åratal har jag lidit av hård artros och slitage smärta som har begränsat min rörlighet. Smärtan har behandlats med kortisoninjektioner, men på det senaste två åren har de inte hjälpt mig. Jag läste om B-Cure Laser och bestämde mig för att hyra en för att prova. Redan efter en dryg vecka märkte jag att smärtan hade lindrats avsevärt, så jag beställde en egen apparat.

Liisa Andersson, Linköping Har haft ont i axel och arm ända ner till handen. Har även artros i fingrarna och karpaltunnelsyndrom. Har varit hos sjukgymnast, massör och osteopat men inte blivit bättre. Läste i en tidning om B cure laser tänkte att det måste jag pröva. Har provat en månad och bara efter några dagar blev jag bättre. Nu kan jag sova på den sidan. Även min man har blivit bättre i sin nacke. Så nu har jag köpt en egen B-Cure Laser.

Ingvor, Kungsbacka Jag har haft ont i handleden i många år. Det är svullet och värker.

Man kan säga att min handled sover och det inte finns någon känsla i den.

Jag såg en annons i en tidning och beställde en B-Cure Laser till mig själv.

Använde apparaten dagligen flera gånger och inom några dagar försvann svullnaden och känslan återställdes. Värken försvann också strax efter. Jag har rekommenderat lasern till alla mina vänner och släktingar eftersom jag är så glad att den hjälpte mig.

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Precisionsmedicin är ofta avgörande för patienter med prostatacancer Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer, varav 2500 drabbas av spridd kastrationsresistent prostatacancer. Det finns många olika behandlingar att välja mellan för män med kastrationsresistent prostatacancer, det vill säga när sjukdomen fortskrider trots hormonbehandling eller bortopererade testiklar. Nu pågår utveckling som kan göra det lättare att välja rätt behandling från start.

Text Annika Wihlborg

F

annat en avancerad genetisk analys av tumören, säger Henrik Grönberg.

Probiostudien hjälper läkare att välja behandlingsform Han ansvarar för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys. Det hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. Probio har uppmärksammats mycket globalt och inom ramen för satsningen bedrivs för närvarande studier på ett trettiotal kliniker runtom i världen.

–Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer. Min målsättning är att analysen på fem till tio års sikt är implementerad i svensk cancervård. Min övergripande ambition är att Probio ska fungera som en modell för framtida tester av nya onkologiska läkemedelsbehandlingar, säger Henrik Grönberg.

FOTO : M A R G A R E TA B LO O M S A N D EBÄC K

ör tio till femton år sedan avled dessa patienter vanligtvis inom ett till två år. Tack vare förbättrad diagnostisering och behandling har denna patientgrupp numera en genomsnittlig livslängd på fem till sex år efter diagnos, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.

För patienter med kastrationsresistent prostatacancer finns i dagsläget i huvudsak fyra olika behandlingsalternativ att tillgå: cellgifter, hormonläkemedel, radioaktiv isotopbehandling samt riktad läkemedelsbehandling för patienter med specifika genetiska tumörförändringar.

–Knappt 10 procent av patienterna med kastrationsresistent prostatacancer har BRCA-mutationer, en specifik typ av genetiska mutationer. Att välja rätt behandling för rätt patient är dock relativt komplext. Det inkluderar bland

VARMT VÄLKOMMEN TILL CANCER.NU Stöd till dig som drabbats av prostatacancer ATT UPPTÄCKA, BEHANDLA OCH LEVA MED PROSTATACANCER Skanna QR-koden för att komma åt prostatacancerinformationen på cancer.nu

AstraZeneca AB | Nordic Marketing Company | Life City, Solnavägen 3 | SE-113 63 Stockholm | Sverige Telefon 08-553 260 00 | www.astrazeneca

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

FOTO : M A R G A R E TA B LO O M S A N D EBÄC K

a.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Henrik Grönberg är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.

Rätt behandling från start

Att välja rätt behandling för rätt patient är relativt komplext. Det inkluderar bland annat en avancerad genetisk analys av tumören.

Henrik Grönberg långsiktigt fysiskt och psykologiskt stöd. Kontaktsköterskorna kan bland annat ge råd kring fysisk aktivitet, läkemedelsanvändning och liknande.

En kontaktsköterskekontakt med hög kontinuitet är på många sätt en viktig nyckel för patienter med kastrationsresistent prostatacancer, säger han.

SE-15115-11-23-ONC

Kriteriet för att välja rätt behandling är att patienten tål det specifika behandlingsalternativet. Därefter testas de olika läkemedlen i tur och ordning var för sig. Henrik Grönberg betonar dock vikten av att utveckla analysmetoder som möjliggör en mer träffsäker individbaserad precisionsbehandling.

–När det är dags att exempelvis testa det tredje behandlingsalternativet har många patienter med kastrationsresistent prostatacancer hunnit bli så sjuka att deras kroppar inte orkar med mer behandling. Om dessa patienter i stället kan erbjudas rätt behandling från start så finns det otroligt mycket att vinna, för såväl patienten som sjukvården, säger han.

Henrik Grönberg framhåller vikten av att patienter med kastrationsresistent prostatacancer erbjuds en kontaktsköterska som följer dem och finns tillgänglig under hela behandlingsperioden.

–Dessa patienter är ofta i behov av

Trots att njurarna har en viktig funktion i kroppen är det inte många som tänker på dem så länge de gör det de ska.

Har du högt blodtryck, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom gör du klokt i att ägna dina njurar lite extra uppmärksamhet.

Kronisk njursjukdom drabbar var 10:e person och innebär att njurarnas funktion gradvis försämras. Symtomen är dessutom få vilket gör att sjukdomen ofta utvecklas i det tysta.

En årlig kontroll är en bra början. Prata med din läkare. Läs mer om vart du kan vända dig på kollanjurarna.nu

AstraZeneca i samarbete med Njurförbundet | astrazeneca.se

SE-14051-06-23-CVRM

Har du koll på dina njurar?