Läs mer på folkhalsasverige.se
Peter Kjäll TechSverige
Välfärdens långsiktiga bärkraft måste framtidssäkras. Sida 8–9
Care of Sweden
För att klara framtidens behov räcker det inte med fler händer – vården behöver lösningar som kan arbeta mer självständigt i vardagen.
Qvalify
Äldreomsorgen står inför stora utmaningar.
Samtidigt finns en bred enighet om målet: omsorgen ska vara trygg, värdig och likvärdig, oavsett var i landet den bedrivs.
Center för välfärdsförändring
Om ett samhälle mäts efter hur det tar hand om de äldre invånarna, vilket värde skulle Sverige ges? Vi listar tre insatser som bättre stöttar äldres hälsa.
Projektledare: Greta Berzell (greta.berzell@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Mimmi Holm Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Josefine Asker
Distribution: Dagens Samhälle 27/05/2026 Tryckeri: Bold Printing Stockholm Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Jenny Hammar Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.
@Mediaplanetsweden
Återvinn gärna tidningen
Håkan Jönson
Professor i Socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet
Här är en vardaglig situation. Du ska köpa skosnören. I aff ären finns en enda expedit. Hon jobbar med ett beundransvärt lugn. Var och en får bra hjälp, men ditt besök tar 20 minuter. På vägen ut möts du av de där färgade knapparna där du kan visa om du är nöjd eller missnöjd. Vilken knapp ska du trycka på? Om du trycker på den röda kan den som läser av kundnöjdheten se det som kritik av den beundransvärda expediten. Trycker du på den gröna skickar du en signal om allt är bra.
Vi intervjuar Ebba, som är 87 år gammal och får hjälp av hemtjänsten. Hon säger att hon är nöjd och personalen är fantastisk. Men det stressar henne att det ideligen ringer i personalens telefoner när de arbetar hemma hos henne. Det blir avbrott och Ebba upplever att personalen behöver komma i väg till andra så snabbt som möjligt. Under intervjun är Ebba tydlig med sin uppskattning av personalen: ”Det är synd om dem för de har faktiskt en stressig arbetssituation.” Vilken knapp ska Ebba trycka på? Röd eller grön?
Text Håkan Jönson
Studien har finansierats av Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Nöjd
Studier av hemtjänsten har visat att äldreomsorgens personal manövrerar med otillräckliga tider (Strandell, 2022). Vad vi ser i våra studier är hur
äldre hemtjänstanvändare ofta förstår och anpassar sig till personalens tidspusslande (Jönson et al., 2024). Drastiskt kan man uttrycka det som att de utbildas till att se sig som en slags medarbetare inom organisationen. Matilda som är 94 år får vanligen hjälp senare än bestämt på morgonen, men hon finner sig i det. Hemtjänsten behöver först hjälpa de som har större behov. Hon är beviljad dusch två gånger per vecka, men vanligen ställs den ena gången in. Hon förstår att det blir så.
Personalen är för få.
Alla nöjer sig inte. Tilly som är 80 år säger att hemtjänstpersonalen ofta försöker hoppa över insatser med hänvisning till att de är för få. Ibland protesterar hon. Den situationen kan leda till konflikt med personal som hon uppskattar. Lena som är 89 år berättar att hon ibland sagt till när personal försökt ”smita i väg” för tidigt utan att göra det som är bestämt. Konflikten om tid hamnar mellan personalen och den som använder omsorgen, två parter som vanligen uppskattar varandra.
Många väljer den gröna knappen och visst är det bra att de som får hjälp – som ofta är utmärkt – har en förståelse för hemtjänstens villkor. Men risken är att signalerna inte når de som kan förändra villkoren för hur hjälpen utförs.
Jönson, H., Möllergren, G., & Harnett, T. (2024). The logic of ‘home care time’. Time & Society, 0961463X241258310.
Strandell, R. (2022). ‘It’s always a battle against time’. Experiencing and handling temporal conditions in homecare work. International Journal of Social Welfare.
Läs mer och anmäl dig här:
När hygien blir en fråga om liv och död
Svensk äldreomsorg står inför stora utmaningar. Personalbrist, hög arbetsbelastning och ökade vårdbehov pressar redan ansträngda verksamheter. Samtidigt är hygien och säker lokalvård avgörande för att skydda äldre människor från smittspridning och vårdrelaterade infektioner, något som i värsta fall kan få livshotande konsekvenser.
Vård- och omsorgssektorn är en av samhällets viktigaste funktioner, men många verksamheter arbetar i dag under hård press. Inom äldreomsorgen är schemat ofta tidspressat samtidigt som behoven ökar och personalbristen är stor. När vårdpersonal dessutom behöver hantera städ- och hygienuppgifter riskerar både arbetsmiljö, kvalitet och patientsäkerhet att påverkas.
MIAB AB menar att specialiserad extern lokalvård kan vara en viktig del av lösningen, både för att avlasta vårdpersonalen och för att minska riskerna för smittspridning.
Sjukhussjukan är en infektion som främst uppstår inom vården och ofta orsakas av antibiotikaresistenta bakterier som MRSA. Den kan vara symptomfri men kan också leda till allvarliga infektioner. Förebyggande åtgärder som god hygien, korrekt hantering av sår och kvalitativ städning som eliminerar bakterierna innan de blir multiresistenta är centrala för att minska risken.
– Vård- och omsorgspersonal ska få fokusera på det de är utbildade för, att ta hand om människor. Vid felaktig hantering och bristande rutiner finns en risk att bakterier inte elimineras korrekt, säger Niklas Franzén, vd på MIAB. MIAB har lång erfarenhet av komplexa
vårdmiljöer och arbetar bland annat med lokalvård inom sjukhus och operationsmiljöer där kraven på hygien, struktur och säkerhet är mycket höga. Företaget utbildar sin personal inom hygienisk och säker städning samt arbetar med certifierade metoder och svanenmärkta produkter.
Vill frigöra resurser till vården Enligt MIAB handlar extern lokalvård inte enbart om renhållning, utan om att skapa bättre förutsättningar för hela verksamheten.
När specialiserade lokalvårdare ansvarar för hygien och städning kan vårdpersonal fokusera mer på patienterna, återhämtning och det mänskliga mötet. Det kan samtidigt minska stressen och bidra till en tryggare arbetsmiljö.
– När vårdpersonal redan går på knäna är det viktigt att varje yrkesgrupp får fokusera på sitt specialistområde. Det handlar ytterst om kvalitet, patientsäkerhet och människors liv, säger Niklas.
Efterlyser hårdare krav på seriösa aktörer
MIAB vill också att beslutsfattare inom vård och omsorg ska få upp ögonen för vikten av kvalitet och seriösa aktörer inom lokalvårdsbranschen.
Vård- och omsorgspersonal ska få fokusera på det de är utbildade för, att ta hand om människor. Vid felaktig hantering och bristande rutiner finns en risk att bakterier inte elimineras korrekt.
Branschen präglas enligt företaget av stora skillnader mellan olika aktörer, och man efterlyser hårdare krav i offentliga upphandlingar för att motverka arbetslivskriminalitet och säkerställa goda arbetsvillkor. – Det måste ställas höga krav på kvalitet, utbildning och arbetsvillkor i upphandlingarna. I slutändan handlar det om att skapa trygga och säkra miljöer för både patienter, personal och anhöriga, avslutar Niklas.
Niklas Franzén VD på MIAB
Text Isabelle Ibérer
Vill du veta mer?
Besök hemsidan miabab.se
Denna artikel är i samarbete med MIAB
Ensamarbete — den nya lilla svarta
Att som vårdpersonal ha kompetens för att självständigt kunna stödja en vårdtagares förflyttningar är en kunskap lika nödvändig och eftersträvansvärd som det en gång var att ha den lilla svarta i garderoben. Precis som Coco Chanels skapelse i all sin enkelhet förändrade modevärlden en gång i tiden, har ensamarbete blivit ”hett” i förflyttningsvärlden.
Tidigare har ofta förflyttningar, och utbildningar inom ämnet, haft ett arbetsmiljöfokus – stå rätt, dra rätt osv. Dessutom har vissa förflyttningar (överflyttning med lyft/lyftsele till exempel) varit styrda av riktlinjer som enbart tagit hänsyn till vilket hjälpmedel som används – inte vårdtagarens förmågor eller möjlighet till delaktighet. Att, nästan alltid, vara två vårdpersonal som arbetar tillsammans har varit den lösning som setts som säkrast. I en framtid med en ökande andel äldre och utmaningar med att rekrytera vårdpersonal kommer den typen av riktlinjer inte att hålla. Vi vet, efter att ha utbildat många undersköterskor, att ensamarbete redan idag förekommer frekvent, inte minst för att det sparar både tid och resurser. Ensamarbetet är dock långt ifrån alltid riskbedömt av arbetseller fysioterapeuter och kan, om det utförs på felaktigt sätt, skapa situationer som är farliga både för vårdpersonal och vårdtagare. Men med metodiskt arbete med riskbedömning och kartläggning av vårdtagarens förmågor kan man skapa förutsättningar för tryggare förflyttningar. Begreppet ensamarbete är inte heller
VI ÄR HMC
Vårt mål är utbildningar som främjar rörelse och funktion, oavsett variation, för att förbättra vardagen och arbetslivet för vårdtagare och vårdpersonal.
Vi på HMC Sverige har arbetat med förfyttningar i över 30 år. Då förfyttningar är en del av vårdtagarens vård och behandling är alla våra utbildare inom området legitimerade arbets- eller fysioterapeuter.
Vår metod ger dokumenterad inlärning. Vår förfyttningsanalys är validerad och skapar teamsamverkan kring vårdtagaren och lägre fysisk belastning på vårdpersonalen.
Denna artikel är i samarbete med HMC.
Text HMC Sverige
korrekt – jag är inte ensam – vi är två; jag och vårdtagaren som ska arbeta tillsammans. En bättre beskrivning skulle vara tvåsamarbete.
Att välja tillvägagångssätt med utgångspunkt i vårdtagarens resurser och behov av stöd i en given förflyttning är att investera i vårdtagaren och vårdpersonalen samtidigt. Ju mer miljön, där förflyttningen ska ske, anpassas med hjälpmedel efter vårdtagarens förmågor, desto mer aktiv vårdtagare –vilket innebär minskad belastning på vårdpersonalen. Med små justeringar kan belastningen minska med upp till !0–70%. En aktiv vårdtagare kommer dessutom att upprätthålla sina förmågor och fördröja ett ökat stödbehov. Det gäller alltid, oavsett om det är en eller flera som ska stödja förflyttningen. Att arbeta med personcentrerade förflyttningar är ett paradigmskifte mot tidigare förhållningssätt – ett skifte som gynnar alla – vinn-vinn!
Ett bra tvåsamarbete skapar en situation där två personer möts i en gemensam uppgift utan att öka risker för vårdtagare eller vårdpersonal. Det stimulerar vårdtagaren att bli mer aktiv och delaktig i sin egen förflyttning.
Ibland finns det ändå ett behov av två
Ett bra tvåsamarbete skapar en situation där två personer möts i en gemensam uppgift utan att öka risker för vårdtagare eller vårdpersonal.
vårdpersonal, och då ska det naturligtvis vara så. Vårdtagaren kan vara orolig eller den fysiska belastningen för hög. Hur man löser en förflyttning bör alltid avgöras med hjälp av en analys av förflyttningsoch omvårdnadssituationen. Definitionen av en bra förflyttning, enligt oss, är att den ska vara säker, aktiv och skonsam – och ibland kan det målet uppnås med endast en vårdpersonal. Sannolikt oftare och med bättre resultat än vi tror med rätt kompetens hos rehab- och vårdpersonalen.
Vill du veta mer? Besök hemsidan hmcsverige.se
Skanna QR-koden och läs mer om oss!
Vi håller utbildningar, enligt samma metod, för såväl arbets- och fysioterapeuter som undersköterskor och annan vårdpersonal, med innehåll anpassat efter respektive målgrupp.
I HMC:s metod inkluderas såväl vårdtagarperspektivet, personcentrering, som vårdpersonalens arbetsmiljö.
Autonoma lösningar kan bli en nyckelresurs i äldreomsorgen
Äldreomsorgen står inför stora strukturella utmaningar. Antalet äldre med omfattande vårdbehov ökar, samtidigt som personalbrist och pressade budgetar gör det allt svårare att arbeta trycksårsförebyggande. För att klara framtidens behov räcker det inte med fler händer – vården behöver lösningar som kan arbeta mer självständigt i vardagen.
Daniel Sjöberg Director Sales Manager, Care of Sweden
När personalens tid är en allt mer begränsad resurs blir autonoma lösningar för att förebygga och behandla trycksår ett sätt att stärka kvalitet och långsiktig hållbarhet i äldreomsorgen, säger Daniel Sjöberg, Direct Sales Manager på Care of Sweden.
Individanpassad vård Autonoma madrassystem innebär att delar av omvårdnaden kontinuerligt kan anpassas efter individens behov, utan att kräva ständiga manuella kontroller. När tekniken tar ansvar för det repetitiva frigörs tid till omsorg, bedömning och uppföljning. Skillnaden är att ett automatiskt system gör det vi på förhand har ställt in – ett autonomt system anpassar sig när patientens situation förändras.
Socialstyrelsen (2018). Bilaga 2: Vårddagskostnader för undvikbara trycksår –ett räkneexempel.
Den demografiska utvecklingen innebär att fler äldre lever längre med kroniska och komplexa hälsotillstånd. Det ökar vårdtyngden och ställer högre krav på kontinuitet och resurseffektivitet
– samtidigt som möjligheterna att stärka bemanningen är begränsade.
– Utmaningen är inte brist på kunskap, utan brist på tid och resurser. När
förebyggande arbete får stå tillbaka ökar risken för vårdskador som i sin tur leder till ännu högre belastning, säger Izabella Lundgren, Product & Application Trainer på Care of Sweden och legitimerad sjuksköterska.
Förebyggande vård sparar pengar Trycksår är ett tydligt exempel på hur bristande prevention påverkar både ekonomi och vårdkvalitet. För den äldre innebär trycksår smärta och sämre livskvalitet. För verksamheten leder det till ökade vårdinsatser, mer tillsyn och högre kostnader över tid. Socialstyrelsen pekar på att trycksår till stor del är undvikbara om rätt förutsättningar finns på plats.¹
– Att behandla trycksår är resurskrävande och kostsamt.
Förebyggande åtgärder är betydligt mer kostnadseffektiva, men måste fungera även i en pressad vårdmiljö, säger Izabella.
För beslutsfattare inom äldreomsorgen är därför hälsoekonomi central. Att se bortom inköpspris och analysera den totala kostnaden över tid är avgörande. Autonoma förebyggande lösningar kan minska vårdskador, reducera tidskrävande arbetsmoment och avlasta
När förebyggande arbete får stå tillbaka ökar risken för vårdskador som i sin tur leder till ännu högre belastning.
Izabella Lundgren
personalen.
– När personalen slipper lägga tid på upprepade kontroller frigörs resurser till omvårdnad och uppföljning. Det är där både kvaliteten och nyttan för våra äldre ökar som mest, säger Izabella.
För Care of Sweden handlar framtidens äldreomsorg om att kombinera evidens, autonomi och långsiktigt ansvarstagande.
– Genom lösningar som stöttar personalen och möjliggör förebyggande arbete kan vi minska lidande och använda våra gemensamma resurser klokare, avslutar Daniel.
Izabella Lundgren Product & Application Trainer, Care of Sweden
Denna artikel är i samarbete med Care of Sweden.
Tillsammans utvecklar vi hemtjänsten
Hur kan hemtjänsten utvecklas enligt dem som berörs av den, och hur kan vi skapa den utvecklingen tillsammans? Det är två frågor som forskningsprogrammet IHoP vill besvara.
Hemtjänsten arbetar oavbrutet med att utveckla sin verksamhet. Men det är inte så vanligt att alla grupper som berörs av äldreomsorgen får vara med i utvecklingsprocessen. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums forskningsprogram IHoP vill hitta en metod för att fånga upp olika perspektiv och göra hemtjänsten bättre för alla.
Partnernätverket
Ett första steg blev att skapa ett partnernätverk med omsorgstagare, anhöriga, personal, enhets- och områdeschefer, biståndshandläggare, strateger och representanter från pensionärsföreningar. I workshoppar har de fått svara på frågan om vad de tycker skulle behöva utvecklas i hemtjänsten. – Det är en bred palett av kunskap och erfarenheter som talar här, säger Marie Dahlberg, en av forskarna bakom arbetet.
Fyra utvecklingsområden
Resultatet blev fyra övergripande utvecklingsområden: Se människan i möten och dialog, Hälsa och välbefinnande, Medarbetarskap och arbetsvillkor, samt Samverkan och kommunikation. Till varje område hör också en rad mer specifika utmaningar. – Vi arbetade mycket med de här områdena så att de skulle kännas användbara. Vi ville ha dem så öppna och tydliga som möjligt. De skulle vara lätta att
”Det känns skönt att veta att det inte bara är mitt liv som inte gått på räls”
Boka en föreläsning eller starta en samtalsgrupp i din verksamhet. Du kan göra skillnad!
förstå, men de skulle också vara så flexibla att man kunde fylla på med utmaningar utifrån sin specifika kontext, berättar Marie Dahlberg. Forskarna i IHoP tänker på resultatet av kartläggningen som en stafettpinne, som går att ta vidare in i andra projekt, där man sedan arbetar med att utveckla hemtjänsten mer konkret. Det första försöket blev ett samarbete med Skarpnäcks Norra och Södra hemtjänst i Stockholm.
Mindre team I Skarpnäck valde man att arbeta med området Se människan i möten och dialog, med tanken att förbättringar där kommer att leda till förbättringar på andra områden också. Med stöd av IHoP:s forskare samlades hemtjänstens personal med sina omsorgstagare och deras anhöriga. Samtalen ledde fram till ett nytt sätt att arbeta i mindre team, med egen frihet och eget ansvar att arbeta fokuserat och nära omsorgstagarna.
– Med rätt kunskaper och rätt roller i rummet är det lättare att sätta fokus på rätt saker, och tillsammans har vi den erfarenhet som behövs. Det blir dessutom tidseffektivt att göra rätt från början, säger Ida Goliath, som är forskningsledare för IHoP. Forskarna i IHoP arbetar nu vidare med flera. Det ryms fler partners som vill diskutera innovativ utveckling och forskning och de välkomnar en bredd av perspektiv alltifrån politiker till verksamheter och omsorgstagare själva.
Psykisk
Vill du veta mer? Besök hemsidan aldrecentrum.se
ohälsa hos äldre syns inte alltid. Men den fnns.
Möter du äldre i din yrkesroll?
Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre, men stigmat gör att få pratar om det öppet. Hjärnkolls samtalsgrupper och föreläsningar ger ökad kunskap, minskar ofrivillig ensamhet och skapar ett tryggt sammanhang för äldre att dela sina erfarenheter med andra.
Skanna QR-koden för att läsa mer: www.hjarnkoll.se
Ida Goliath Forskningsledare, IHoP
Välfärdens långsiktiga bärkraft måste framtidssäkras
Svensk äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård står inför ett vägskäl. Behoven växer snabbt i takt med en åldrande befolkning, samtidigt som tillgången på personal inte ökar i samma takt. Om utvecklingen fortsätter enligt nuvarande trend kommer hälften av alla som träder in i arbetsför ålder fram till 2030 behöva arbeta inom välfärden. Det är en ekvation som inte går ihop.
Samtidigt vet vi att lösningar finns. Digitala arbetssätt, välfärdsteknik och healthtech används redan i dag i delar av landet med dokumenterade effekter på både kvalitet, trygghet och produktivitet. Problemet är inte brist på innovation, utan brist på genomförande. Det som borde vara standard är fortfarande undantag och resultatet är tydligt: minskad trygghet, försämrad hälsa och livskvalitet för både patienter, brukare och anhöriga.
Därutöver riskerar vi att gå miste om betydande värden i form av ökad produktivitet, högre precision, kvalitet och tid till det mänskliga mötet. Denna alternativa kostnad, för patienter, personal och samhälle, diskuteras alltför sällan, men är högst reell och ett direkt resultat av en alltför defensiv hållning till ny teknik som utmanar invanda
arbetssätt.
Samtidigt finns det lågt hängande frukter om man vågar ta kliven och investera.
Ett första exempel är ett nationellt digitalt omsorgslyft. En flerårig satsning till kommunerna skulle skapa förutsättningar som saknas i dag där fokus ska vara kompromisslöst: breddinförande av teknik som redan fungerar och gör nytta. Rätt genomförd kan en sådan satsning frigöra tid för det mänskliga mötet, stärka tryggheten för äldre, och förbättra arbetsmiljön.
Ett andra exempel är att egenmonitorering behöver bli en självklar del av den nära vården och omsorgen. I dag finns tekniken för att följa kroniska tillstånd i hemmet och därmed upptäcka försämringar i tid och förebygga. Framför allt innebär det en förskjutning från ett reaktivt till ett proaktivt synsätt och leder till en sömlöshet mellan vården och omsorgen som länge efterfrågats. Trots nyttorna används lösningarna ojämnt över landet.
Det tredje exemplet är nyttan med att sätta en nationell kvalitetsgaranti för digitalt stöd i vardagen. I dag varierar tillgången till digitalt stöd kraftigt mellan olika kommuner och regioner.
Text Peter Kjäll
Det som borde vara standard är fortfarande undantag och resultatet är tydligt: minskad trygghet, försämrad hälsa och livskvalitet för både patienter, brukare och anhöriga.
Tillgång till trygghetsskapande teknik i hemmet där det är relevant, smidigare digital administration samt säkra sätt för anhöriga att vara delaktiga bör vara en självklarhet. Det är grundläggande funktioner i ett modernt välfärdssamhälle, inte något slags tillval.
Sammantaget handlar detta om något större än teknik. Utan ett kraftfullt skifte i arbetssätt riskerar vi att fastna i en situation där ökade behov möts med ökade krav på en redan ansträngd personalstyrka. Det centrala är att välfärdens långsiktiga bärkraft måste framtidssäkras.
Peter Kjäll Näringspolitisk expert, TechSverige
När kvalitet behöver bli
mer än en ambition
– Så kan Äldrestandarden bidra till en mer likvärdig
äldreomsorg
Svensk äldreomsorg står inför stora utmaningar. Samtidigt finns en bred enighet om målet: omsorgen ska vara trygg, värdig och likvärdig, oavsett var i landet den bedrivs. Frågan är hur det ska säkerställas i praktiken. Här kan en oberoende certifiering spela en avgörande roll.
Äldrestandarden är en kravstandard man kan certifiera sig mot som är framtagen för att skapa just den tydlighet som länge efterfrågats inom äldreomsorgen. Den definierar vad god kvalitet innebär, både i hemtjänst och på särskilda boenden, med utgångspunkt i de äldres behov.
– Det handlar om att gå från ambition till konkret handling. Vad betyder egentligen kvalitet i vardagen för den äldre? Det är det standarden hjälper till att tydliggöra, säger Linda Eskilsson, revisor inom Äldrestandarden. Grunden i standarden är ett helhetsperspektiv på omsorgen. Det handlar inte enbart om rutiner och processer, utan om hur dessa omsätts i praktiken och i mötet med den äldre individen. Trygghet, delaktighet och värdighet är centrala delar.
Ett gemensamt sätt att arbeta med kvalitet
En viktig aspekt är att certifieringen är oberoende. Det innebär att verksamheten granskas utifrån fastställda kriterier av externa revisorer. På så sätt skapas en objektiv bild av kvaliteten, vilket ger både beslutsfattare och verksamheter ett
tydligt underlag.
–Många verksamheter arbetar redan med kvalitet, men har svårt att få stabila och varaktiga förbättringar. Med en standard får man en gemensam struktur och ett sätt att mäta och utveckla arbetet, säger Linda Eskilsson.
Processen mot certifiering börjar med att verksamheten själv gör en genomlysning. Därefter följer ett strukturerat förbättringsarbete där rutiner, arbetssätt och uppföljning utvecklas. Slutligen genomförs en revision där verksamheten bedöms mot standardens krav. För många organisationer innebär arbetet inte bara en kvalitetsstämpel, utan de konkreta förbättringarna i vardagen som är de viktigaste.
– Vi ser att verksamheter får bättre struktur, tydligare ansvarsfördelning och ett mer systematiskt arbetssätt. Det leder i sin tur till ökad trygghet för de äldre, säger hon.
Samtidigt är det viktigt att understryka att en standard inte är en universallösning.
– En certifiering löser inte allt. Men den skapar förutsättningar. Det handlar om att ge verksamheter rätt verktyg för att arbeta långsiktigt med kvalitet, säger Linda Eskilsson.
Vi ser att verksamheter får bättre struktur, tydligare ansvarsfördelning och ett mer systematiskt arbetssätt.
Linda Eskilsson
I en tid där kraven på äldreomsorgen ökar, från såväl medborgare som beslutsfattare, blir behovet av tydliga riktlinjer allt större. Äldrestandarden erbjuder ett konkret sätt att arbeta strukturerat med kvalitet, med den äldres perspektiv i centrum. För beslutsfattare innebär det ett stöd i att säkerställa att resurser används effektivt och att omsorgen lever upp till de förväntningar som finns. För verksamheterna ger det en väg framåt. Och för de äldre kan det göra den kanske största skillnaden, i form av en tryggare och mer värdig vardag.
Linda Eskilsson Revisor Äldrestandarden
Denna artikel är i samarbete med Qvalify.
Text Isabelle Ibérer
Kraftsamling mot undernäring genom strukturerad vårdprevention
Senior alert är ett av Sveriges cirka 100 nationella kvalitetsregister och utgör ett kraftfullt verktyg för att stödja och strukturera den vårdpreventiva processen inom svensk vård och omsorg.
Registret är utformat för att identifiera och hantera risker relaterade till trycksår, undernäring, fall, ohälsa i munnen samt blåsdysfunktion. Genom att använda detta systematiska arbetssätt sätts både personen som riskbedöms och vårdteamets gemensamma roll i centrum för att förebygga lidande och förbättra livskvaliteten.
Unik statistik belyser utmaningar med undernäring
Varje år genomförs omkring 150 000 riskbedömningar via Senior Alert, vilket ger ett unikt underlag för att följa den seniora befolkningens hälsoutmaningar samt kartlägga vårdens omfattning. Statistik visar att hela 60 % av de individer som bedöms uppvisar en risk för undernäring. Vid en närmare analys av data, där utfall sammanställs enligt de internationella GLIM-kriterierna (Global Leadership Initiative on Malnutrition), framgår det att det faktiska utfallet av undernäring ligger på 40 %. Inom registret framgår det att de enhetstyper som har det högsta utfallet av undernäring är vård- och omsorgs-, demens- och korttidsboenden.
Statistiken visar även på skillnader mellan kommuner, vilket kräver vidare undersökning och analys.
Det finns ett trängande behov för både kommuner och regioner att intensifiera sitt arbete genom att proaktivt förebygga, upptäcka och behandla undernäring i ett tidigt skede. Vårdgivare bär ett stort ansvar att följa sina egna resultat och arbeta med förbättringar för att i möjligaste mån undvika undernäring. Det är dock viktigt att poängtera att undernäring inte alltid går att eliminera helt och hållet; vi måste utveckla en förståelse för när tillståndet går att undvika genom interventioner och i vilka specifika kliniska lägen vi faktiskt måste acceptera att en undernäring föreligger.
Från riskbedömning till diagnos En central del framöver är implementeringen av GLIM-kriterierna för diagnos av undernäring. GLIM kombinerar fenotypiska kriterier, såsom ofrivillig viktförlust, lågt BMI och minskad muskelmassa, med etiologiska kriterier som minskat näringsintag eller sjuklighet. WHO har dessutom antagit nya koder för undernäring som börjar gälla 2027. Detta ger en betydligt högre
Varje år genomförs omkring 150 000 riskbedömningar via Senior Alert, vilket ger ett unikt underlag för att följa den seniora befolkningens hälsoutmaningar.
precision i dokumentationen, vilket är en förutsättning för en modern och evidensbaserad vård.
För att säkerställa en högkvalitativ vård uppmanar vi alla yrkesverksamma att aktivt använda kvalitetsregister och Senior alert som en naturlig del i det dagliga förbättringsarbetet. Genom att samla data och följa upp resultat kan vi tillsammans skapa en tryggare och mer hälsofrämjande miljö för den seniora befolkningen.
Garpsäter Registerhållare Senior Alert
Josephine
En god äldreomsorg är en viktig jämställdhetsfråga
I Sverige är äldreomsorgen en tydlig – men ofta förbisedd –jämställdhetsfråga. Kvinnor är både i klar majoritet bland dem som får och ger äldreomsorg, men också bland de som täcker upp när äldreomsorgen brister. Om samhället inte levererar en värdig omsorg är det därmed främst kvinnor som drabbas.
Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och deras andel av befolkningen ökar succesivt med åldern. En följd av det är att fler kvinnor än män får äldreomsorg. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Av de cirka 240 000 personer som har äldreomsorg idag är två av tre kvinnor. I de allra högsta åldrarna är skillnaderna ännu större – bland personer som är över 95 år och bor på äldreboende är drygt 80 procent kvinnor. Samtidigt har vi sett att äldreomsorgen räcker till allt färre. Andelen äldre som får plats på äldreboende har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Vistelsetiderna blir allt kortare – i vissa fall bara några månader. Vi ser inte heller att det täckts upp av en utökad hemtjänst – tvärtom. När samhället backar från sitt ansvar tvingas anhöriga kliva fram. Det är oftast kvinnor – partners, döttrar och andra närstående – som får ta ett större ansvar när äldreomsorgen inte räcker till. Anhörigas ökade ansvar får konsekvenser. Arbetstid går förlorad, inkomster minskar och den egna
hälsan påverkas. En avhandling från Ageing Research Center vid Karolinska institutet visar dessutom att kvinnor med socioekonomiskt svag bakgrund är de mest sannolika givarna av omsorg. I resursstarka familjer finns möjligheter att köpa tjänster i högre grad.
Ojämlikhet riskerar på så sätt gå i arv och förstärkas på grund av en bristande äldreomsorg.
Till detta kommer att äldreomsorgen i sig är en kvinnodominerad sektor. Nästan 9 av 10 anställda är kvinnor. När resurserna inte räcker till påverkar det, förutom omsorgstagarna, också arbetssituationen för medarbetarna. Det är de anställda som tvingas springa snabbare för att klara ge äldre den omsorg de behöver.
Finanspolitiska rådet konstaterade häromåret att kommunernas kostnader för äldreomsorg inte ökar i samma takt som behoven och att det tyder på en ambitionssänkning. Det är en oroväckande utveckling om man dessutom betänker att den äldre befolkningen växer kraftigt under kommande år. Hur ska resurser och personal då räcka till? Kommer ännu
När resurserna inte räcker till påverkar det, förutom omsorgstagarna, också arbetssituationen för medarbetarna. Det är de anställda som tvingas springa snabbare för att klara ge äldre den omsorg de behöver. Anna Bergendal
färre att få plats på äldreboende?
Om vi som samhälle inte prioriterar äldreomsorgen högre riskerar det att få följder långt utanför omsorgssektorn.
Frågan är inte om vi har råd att satsa på äldreomsorgen – utan om vi har råd att låta bli.
Anna Bergendal Näringspolitisk expert äldreomsorg, Vårdföretagarna
Text Anna Bergendal
Effektiv smärtlindring utan läkemedel
Text Hälsoteknologi
Det finns en internationell trend att undvika smärtstillande läkemedel – och det av goda skäl. Läkemedel belastar kroppen, och även i Norden har läkemedelsberoende och substitutionsbehandlingar ökat kraftigt. Därför föredras i allt större utsträckning läkemedelsfria behandlingsmetoder, både inom hälso- och sjukvården och för hemmabruk.
B-Cure medicinsk laserterapi är en exceptionell metod för smärtlindring.
inflammationer påskyndas. Terapin bygger inte på värme, kyla eller manipulation av vävnaden och kan därför inte orsaka vävnadsskada.
I en klinisk studie genomförd i Sverige konstaterades att kroniska sår i lasergruppen läkte i genomsnitt 123 dagar snabbare än i kontrollgruppen. Även effekten av laserterapi vid behandling av artrossmärta har visat övertygande resultat, bland annat i en omfattande metaanalys utförd av en norsk forskargrupp.
Hälsoteknologi är en importör av innovativa och effektbevisade hälsoprodukter som säljer och marknadsför produkter i Norden. På webbplatsen halsoteknologi.se hittar du äkta användarerfarenheter, kliniska studier och webbutik.
Beställningar kan även göras per telefon på 08 5250 7055
Effekten bygger på stimulering av själva smärtans källa i sådan grad att skador och inflammationer kan läka och smärtan hållas borta långsiktigt. Redan tusentals svenskar har fått hjälp med en bred variation av smärttillstånd – från led- och muskelvärk till belastningsskador och nervsmärta. På importören Hälsoteknologis webbplats kan man läsa hur bland annat Johan Ohlzon fick hjälp med slitna knän och inflammerade axel, Sanny Söderström med kronisk smärta efter en olycka, hur Britt-Marie Torverud lindrar artros smärta och Maylis Bäckman kroniska nervvärk efter en misslyckad ryggoperation.
Effektiv men samtidigt skonsam terapi
Laserterapins verkan baseras på stimulering av cellernas mitokondrier, vilket sätter igång en PBM-process (fotobiomodulering) som syftar till att återställa vävnadens funktion. Genom processen lindras smärtan, svullnad minskar och läkningen av skador eller
Säker och enkel att använda B-Cure-laserns patenterade detaljer garanterar högsta säkerhetsklass (klass 1), vilket innebär att användning inte kräver skyddsutrustning eller särskild utbildning. Laserterapi har heller inga kontraindikationer och kan användas tryggt hemma, även om den som behandlas har proteser eller pacemaker. I säkerhetsanvisningarna rekommenderas dock att undvika stimulering av ögon, foster och cancertumörer.
Apparaten är enkel att använda: slå på strömmen, ställ in behandlingstiden och påbörja behandlingen. För bästa resultat rekommenderas behandling i kurform. Till exempel bör en belastningsskada eller inflammation behandlas två gånger dagligen i cirka två veckor, ett sår en gång per dag tills det läkt och muskelspänningar några gånger tills det känns bra.
Gedigen klinisk evidens B-Cure Laser är en MDD-godkänd medicinsk apparat, och dess effekt
har undersökts i omfattande kliniska studier bland annat vid behandling av sår, vävnadsskador och smärta samt som stöd i rehabilitering. I Sverige används apparaten på smärtkliniker, inom sårvård, av fysioterapeuter samt av tandläkare och veterinärer. Produkten har även internationellt utsetts till bästa hemlaser 2018 och i Finland till årets hälsoprodukt 2022. Kliniska studier finns att läsa på webbplatsen.
Prova före köpbeslut
Om du efter att ha tagit del av kliniska studier och användarerfarenheter fortfarande är osäker på om B-Curelaser är rätt val, kan du först prova apparaten genom att hyra den i en månad för 1900 kr. Om du därefter väljer att köpa en egen apparat, dras 1000 kr av från köpesumman. Beställning kan göras via webbutiken eller genom att ringa kundservice.
Hälsoteknologis B-Cure Laser.
Denna artikel är i samarbete med Hälsoteknologi.
Tre insatser som bättre stöttar äldres hälsa
Om ett samhälle mäts efter hur det tar hand om de äldre invånarna, vilket värde skulle Sverige ges?
Text Matt X. Richardson | Foto Mälardalens universitet
Matt X. Richardson
Seniorforskare
inom hälso- och
välfärdsteknik, Mälardalens Universitet
Oavsett nuläge så finns det demografiska och samhällsekonomiska trender som talar för att detta värde i framtiden kommer att försämras. Det behöver dock inte bli så, om vi ser till att dagens äldrevård och -omsorg blir mer effektfull. Vi på Center för välfärdsförändring på Mälardalens universitet ser tre grundläggande insatser i denna anpassning:
1.
Bättre samarbete
Det behövs ett bättre samarbete mellan de resurser som finns i samhället. Anhöriga, närstående, offentlig vård och omsorg, myndigheter, företag och civilsamhälle värnar alla om äldre personers välmående utifrån deras unika behov, men samarbetet mellan dessa parter är underutvecklat. Orsaken till det är i hög grad strukturellt. Policyer, ansvar, ersättning, arbetssätt och uppföljning inom äldrevård och -omsorg delas sällan mellan resurserna. Effekten på de enskilda insatserna blir därmed lägre än om parterna skulle samarbeta på ett mer sömlöst sätt. Vi måste pröva nya samarbetsformer där parterna jobbar närmare varandra och bättre delar på uppdragen.
2. Kunskapshöjning krävs
Vi måste höja kunskapen kring åldrande och äldres hälsa på flera nivåer.
Vill du veta mer?
Skanna QR-koden:
Vi börjar inte från noll. Alla tre insatserna är i gång, men inte i närheten av den omfattning som behövs.
Många anhöriga är oförberedda för åldrandets olika utmaningar och har svårt att hitta tillförlitliga råd kring det. Yrkesverksamma inom äldreomsorg hinner inte identifiera effektiva, individanpassade metoder. Vård- och omsorgsgivande verksamheter kämpar med att bedöma resursbehoven i en allt flyktigare prioriteringsbild. På många sätt seglar vi på nytt vatten, med längre livslängder och tidigare inträde av folkhälsosjukdomar. För att möta de nya och framtida behoven måste lösningen vila på högkvalitativ forskning inom äldres hälsa och löpa över längre tid. Akademiska äldreboenden är ett exempel på hur detta kan underlättas. Vi måste även se till resultaten från forskningen kommer ut i samhället som riktade folkbildningsinsatser för vissa grupper, och formella utbildningar för andra.
3.
Teknikstöttande arbetssätt
Det är nödvändigt att använda hälso- och välfärdsteknik för att bistå de två första insatserna. Det finns enorm potential i att använda samhällets totala tekniska kunskaper inom vård, omsorg och rehabilitering, samt behovsinhämtning och kunskapsspridning kring och för äldre personer. Idag är införandet av ny teknik i många fall kaosartad. Det köps in och implementeras hälso- och välfärdsteknik för hundratals miljoner kronor utan grundläggande bevis för dess effekter, eller pålitlig uppföljning. Aktörer från olika sektorer har olika syn på vad som är ”effektivt”. I grunden finns en allmän brist på förståelse att det inte är tekniken i sig som löser något, utan det är vårt sätt att arbeta tillsammans med tekniken som är lösningen. Förstår aktörer det, kan vi implementera teknik med mindre motstånd, bättre uppföljning och större effekt, utan att slösa ekonomiska och mänskliga resurser där de behövs mest. Mer mänsklig kontakt på äldre dagar Grundvillkoren för insatserna är relativt klara. Människor vill ha mer mänsklig kontakt på äldre dagar, särskilt med anhöriga. Och det som ger ett bra liv är gemensamt för både yngre och äldre: fysisk aktivitet, hälsosam mat, goda och nära relationer, självständighet, delaktighet och trygghet.
Vi börjar inte från noll. Alla tre insatserna är i gång, men inte i närheten av den omfattning som behövs –och tidspressen är stor. Vill vi visa vördnad för de som har byggt vårt samhälle, måste vi hitta fördjupade samarbetsformer över samhällssektorer och huvudmän, som främjar ett evidensbaserat och teknikstöttande arbetssätt.
där varje dag är lika viktig