Framtidens Arbetsplats

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se

Framtidens Arbetsplats

Henrik Saxborn

Pandemin ställer arbetsmiljön på sin spets Kanozi.

Framtidens kontorsmiljö är mer än en arbetsplats.

Eizo.

Ställ tre viktiga krav vid val av bildskärm: flimmerfritt på riktigt, fri från flamskyddsmedel och dynamisk ljusreglering.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

2 Läs mer på foretagsverige.se I DETTA NUMMER

LEDARE

09

Det kostar skjortan att inte investera!

Newsec Kontorsmarknaden befinner sig mitt i ett spännande paradigmskifte och nya trender har tillkommit.

Varför använder jag min ”padda” istället för papper och penna? Jo, jag förstår VARFÖR och HUR jag skall använda den samt dess effekter och hur jag bör bete mig. Gäller detta andra verktyg, som arbetsplatsen?

12 18

M

FOTO : P R I VAT

Resultat Från att ha varit en nödlösning i början av pandemin har hemarbete nu ett år senare snarare blivit vardag.

Annicka Dickson Vd Arbetsplatsenifokus

Joel Hellermark Utmaningarna som 2020 förde med sig skapar möjligheter för att bryta trender och processer inklusive sättet vi arbetar på.

Projektledare: Lisa Lindwall (lisa.lindwall@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Distribution: Affärsvärlden, Februari 2021: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com: Omslagsfoto: Anna Sigvardsson Högborg

iljoner läggs på verktyg som inte används rätt.

Man investerar just i verktyg och inget annat. Eventuellt har man inkluderat en kortare utbildning där resultatet lätt blir att man går tillbaka till sitt gamla beteende.

Detta berör inte bara teknik utan de fysiska arbetsplatserna var de än befinner sig, digitaliseringen, företagskulturen och så vidare.

Brist på kunskap och otydliga arbetsprocesser är två delar som bidrar till att verktyg inte används med sin fulla potential. Detta gäller också de dokument man har skapat för den värdegrund och kultur man vill ha. Är dokumenten inte levande och ageras utan ligger i en mapp får man inte det utfallet man vill ha. Det försvårar arbetet och gör investeringen nästan meningslös.

Lösningarna blir låsningar. Vi behöver investera i människan och det önskade beteende vi vill ha.

Rätt användande?

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

Text Annicka Dickson

Då krävs det att vi förstår vilka effekter ett förändrat beteende ger och hur vi gör det gemensamt. Vi behöver förstå varför vi behöver förändra och hur vi behöver bete oss. Vi behöver tydliga arbetsprocesser och tydliga överenskommelser. Vad vi skall åstadkomma tillsammans. Det ger trygghet och mod till att träna in ett nytt beteendemönster.

Detta blir viktigare än någonsin 2021. Vi behöver inte ha gamla

beteenden in i nya arbetssätt och nya arbetsplatser, inkluderat hemarbetsplatsen.

Ledningen, vakna!

Skapa tydliga kommunicerbara syften med de förändringar ni vill genomföra. Vad vill ni åstadkomma? Ta fram riktlinjer, en kommunikationsstrategi, tydliga förväntningar på ledarskapet och skapa en delaktighet. Lösningen blir en lösning med goda effekter när vi får en beteendeutveckling och välmående medarbetare. Ta er roll på största allvar. Framgången sitter inte i att snabbt bara ändra era fysiska förutsättningar, oavsett hemarbete eller inte.

Lyft fokus från produkt/lösning till vad ni faktiskt skall utföra.

Anpassa därefter. En tydlig, enad ledningsgrupp som säkrar kulturen, mötesstrukturen, ger rätt förutsättningar, kunskap och strategi mot en ny vardag där ledarskapet äger processen, kan skapa en sann förändring där människor är med på banan. Har ni råd att investera miljoner i fysiska produkter eller genomföra fysiska förändringar utan att investera i beteendet?

Kunskap hos medarbetare och ledare är viktig samt hur vi använder den, i all typ av förändringsarbete.

Arbetsplatsenifokus.se är en opartiskt och kostnadsfri kunskapsbank. Där kan du skapa ”mina sidor och samla mängder av kunskap och stöd. Som ledare eller HR får du ett extra verktyg.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se 3

Denna artikel är i samarbete med Ljusrum.

Genomtänkt ljussättning öppnar upp en ny värld av möjligheter på framtidens kontor Belysningen fyller många funktioner på en arbetsplats. Den ska självklart vara funktionell genom att bidra till ett bra arbetsljus, men med genomtänkt ljussättning kan man åstadkomma mycket mer än så, exempelvis skapa tydligt avgränsade zoner och bidra till en specifik atmosfär eller identitet i olika delar av en kontorsmiljö. En ogenomtänkt ljussättning kan däremot förstöra de bästa intentioner.

Text Annika Wihlborg

Genomtänkt ljussättning skapar zoner i stora rum Ljusrum förordar ett varierat ljus som stödjer ett flexibelt arbetssätt.

Många kontor kommer sannolikt att indelas i olika zoner med varierande funktion, exempelvis en zon där man kan arbeta ostört och fokuserat med arbetsuppgifter som kräver mycket koncentration, en zon för informellt teamarbete och en zon för möten i flexibla projektgrupper.

FOTO : L J U S R U M

N

är man planerar belysningen på ett kontor är det viktigt att utgå från såväl människa som funktion.

Framtidens kontor kommer sannolikt att bestå av färre traditionella arbetsplatser till förmån för fler teamarbetsplatser och gemensamhetsytor där vi möts för att utbyta idéer och erfarenheter.

Samtidigt behövs även fler mindre mötesrum för exempelvis digitala möten, säger Lotta Löfgren, ansvarig för utformning av kontorsmiljöer på Ljusrum.

– I en kontorsmiljö kan man åstadkomma många olika effekter och skapa den atmosfär man önskar genom att jobba med dynamisk ljussättning, våga skapa kontraster mellan ljus och mörker och använda sig av både varmt och kallt ljus, vilket bidrar till dynamik. Viktiga aspekter att tänka på är vertikal belysning, belysning av väggar för att beskriva rummet, och att våga variera ljusnivåer, säger Jonas Lindahl, ansvarig för Ljusrums ljusstudio.

Volvofinans Bank

Zonerna kan få en individuell karaktär och tydliga avgränsningar med hjälp av rätt belysning.

Varierad ljussättning beroende på användningsområde och den atmosfär man vill skapa. Möjlighet till ljusreglering är ett måste.

För att få till en bra ljusplanering på en arbetsplats är det en stor fördel om ljusdesignern involveras så tidigt som möjligt i planeringsfasen.

Fastighetsägaren ansvarar oftast för kontorslokalernas allmänbelysning, medan hyresgästen själv ansvarar för miljöbelysning. Ett genomtänkt samspel mellan dessa belysningssystem kan ge en dynamisk ljussättning och åstadkomma stor skillnad.

En investering i en mer avancerad belysningslösning bidrar till en

stimulerande och funktionell ljusmiljö för människan.

Armaturer har utvecklats till smarta informationsbärare –En tydlig trend är smart ljusstyrning i kontorsmiljö.

Aktiv ljusstyrning bidrar både till att spara energi och till att optimera ljussättningen i ett rum.

I framtiden kommer vi kanske att se sensorer i varje armatur och då kan belysningen anpassas och justeras utifrån antalet deltagare.

Sensorerna känner automatiskt av hur många mötesdeltagare som befinner sig i rummet och kan anpassa belysning men även rumsklimat, som värme, kyla och ventilation. Den typen av lösningar får vi förmodligen se betydligt mer av framöver, säger Jonas Lindahl.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

4 Läs mer på foretagsverige.se

Denna artikel är i samarbete med Götessons.

Framtidens kontorsmiljö är flexibel, inspirerande, ombonad och ergonomisk När vi kommer tillbaka på allvar till kontoren efter Coronapandemin kommer många att vilja kombinera hemarbete med kontorsarbete så kallat hybridarbete. Då blir sannolikt delade arbetsplatser en tydlig trend.

Flexibla kontorsinredningar som snabbt kan anpassas utifrån hur många som befinner sig på kontoret en specifik dag kommer att betraktas som en nödvändighet.

FOTO : G ÖT ES S O N S

N

FOTO : G ÖT ES S O N S

är allt fler kombinerar hemarbete med kontorsarbete behövs förstås inte lika många fasta arbetsplatser, vilket innebär att många arbetsgivare är måna om att effektivisera sina kontorsytor så man inte står där med en massa tomma arbetsplatser. Delade arbetsplatser som medarbetare får boka online blir förmodligen en vanlig lösning, säger Jessica Carlstein, marknadschef på kontorsinredningsföretaget Götessons.

Fler multifunktionella kontorsmöbler På delade arbetsplatser är ”clean desk”, alltså ett skrivbord som är helt rent utan prylar och papper som ligger framme, en självklarhet.

Det möjliggörs exempelvis med smarta förvaringslösningar, byråer och hurtsar som gärna får vara hjulförsedda för att öka flexibiliteten. Skrivbordet bör vara höj- och sänkbart så det kan anpassas till såväl stående som sittande arbete. Skrivbordsstolen bör enkelt kunna ställas in utifrån den medarbetare som använder den för tillfället. Till framtidens kontor kommer många för att mötas. Se därför till att investera i ergonomiska sittmöbler och bord även i mötesrummen så man kan sitta där och jobba i flera timmar.

– En trend är multifunktionella kontorsmöbler, exempelvis en förvaringsmöbel på hjul som enkelt kan flyttas runt och dessutom absorberar ljud, säger Jessica Carlstein.

– Alla hårda ytor reflekterar och förstärker ljudet i en lokal.

Ljudabsorbenter som bidrar

Jessica Carlstein Marknadschef Götessons

till en god akustik är därför en nödvändighet. Numera finns det gott om ljudabsorbenter som kombinerar funktion och estetik, exempelvis tavlor eller grafiska element som både är dekorativa och ljuddämpande. Många av de absorbenter som finns på marknaden idag tillför även ett mervärde till inredningen och kontorsmiljöns karaktär, säger Jessica Carlstein.

Skapa ombonade miljöer med gröna växter och textilier Hon är övertygad om att framtidens kontorsmiljöer behöver vara ombonade för att vara långsiktigt

attraktiva. Med hjälp av textilier och gröna växter kan man dels skapa en ombonad och trivsam känsla, dels bidra till ljuddämpning, avskärmning och en kreativ inomhusmiljö.

– Just gröna växter med flera funktioner är en stark trend som definitivt inte ser ut att avta. Genom att kombinera flera gröna växter av olika storlek på en plats på kontoret förstärks känslan. Större växter som placeras i textilklädda kärl på hjul är dessutom en snygg inredningsdetalj, säger Jessica Carlstein.

Text Annika Wihlborg

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se 5

Denna artikel är i samarbete med Rekomo.

Allt fler företag väljer att inreda med återbrukade kontorsmöbler Marknaden för återbrukade kontorsmöbler växer, för allt fler företag är det naturligt att överväga återbrukade snarare än nyproducerade möbler när de ska inreda sitt kontor. Återbrukad kontorsinredning bidrar till en rejält minskad miljöpåverkan. Samtidigt är utbudet av fräscha, enhetliga och högkvalitativa kontorsmöbler till halva priset jämfört med nyproducerat relativt stort, för visst går det att inreda såväl enhetligt som modernt och ergonomiskt med befintliga kontorsmöbler.

Text Annika Wihlborg

M

iljömedvetna val är en självklarhet för företag på många områden, exempelvis när de köper in tjänstebilar. När det kommer till kontorsinredning har hållbarhetsperspektivet hittills inte varit lika självklart, men nu ser vi att intresset för återbrukade kontorsmöbler ökar stadigt, säger Jonas Åström, vd på Rekomo, som är specialiserade på att köpa in och sälja återbrukade kontorsmöbler. De bistår även företag med planering, inredning, upcykling, flytt och montering av möbler.

Behöver inte kompromissa med kvaliteten Kontorsmöbler från kända tillverkare håller i allmänhet en hög kvalitet och har därmed även en lång livslängd. Företag som väljer att inreda sitt kontor med återbrukade kontorsmöbler behöver därmed inte kompromissa med kvaliteten. Att välja återbrukat kräver inte heller mer tid än att köpa in nyproducerat.

– Många företag tänker att återbrukad kontorsinredning innebär svårigheter att få till en enhetlig färgskala, men eftersom befintliga kontorsmöbler ofta köps in i större partier, exempelvis trehundra vita skrivbord eller tvåhundra svarta kontorsstolar, är det sällan svårt att få till en enhetlig och harmonisk färgskala. Ofta krävs endast lättare rengöring för att få befintliga kontorsmöbler att kännas som nya, säger Jonas Åström.

LRF – Lantbrukarnas Riksförbund FOTO : JAS O N ST R O N G P H OTO G R A P H Y

Jonas Åström Vd Rekomo FOTO : JAS O N ST R O N G P H OTO G R A P H Y

Genom att välja ett återbrukat skrivbord framför ett nytillverkat minskar företag sina koldioxidutsläpp med 100 kilo.

Motsvarande minskning för en återbrukad kontorsstol är 80 kilo.

För ett företag som ska inreda exempelvis 300 arbetsplatser resulterar det i en avgörande skillnad för miljön.

Leasa återbrukad inredning till hemmakontoret Jonas Åström har även noterat ett ökat intresse för att leasa begagnade kontorsmöbler, inte minst till medarbetarnas hemmakontor.

Många arbetsgivare leasar höj- och sänkbara bord samt ergonomiska kontorsstolar så medarbetarna kan arbeta ergonomiskt även på hemmaplan.

– För många yngre medarbetare är det självklart att i första hand välja återbrukade kontorsmöbler.

Företag som vill ligga i framkant med sitt hållbarhetsarbete har därför många goda skäl att välja just återbrukat när de ska inreda sitt kontor eller medarbetarnas hemmakontor. Vi befinner oss bara i början av den här utvecklingen, det här är en marknad som kommer att växa de kommande åren, säger han.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

6 Läs mer på foretagsverige.se

Denna artikel är i samarbete med GullinsFastigheter.

Gulins Fastigheter omvandlar Sisjön från externhandelsområde till attraktiv blandstad Fastighetsbolaget GulinsFastigheter, som äger och förvaltar flera större fastigheter i ett sammanhängande stråk i Göteborgsstadsdelen Sisjön, arbetar utifrån visionen att utveckla Sisjön från en utpräglad externhandelsstadsdel till en attraktiv och diversifierad blandstad med kontor, handel, nöjen, restauranger och service. Här etableras bland annat Skrädderiet, ett kontorshotell med loungekaraktär.

Text Annika Wihlborg FOTO : G U L I N S FAST I G H E T ER

till Sisjön, men om exempelvis bussförbindelserna utvecklas kan området tillgängliggöras för fler. En tvärförbindelse mellan Sisjön och Åbro industriområde är på gång, men fler förbindelser behövs.

Etablerar flexibelt och toppmodernt kontorshotell i Sisjön

Morgan Westlund, Vd GulinsFastigheter

S

isjön ligger i stadsdelen Askim i västra Göteborg och är idag ett populärt och välfungerande externhandelsområde med ett brett utbud av butiker. Området har dessutom klarat sig mycket bra även under Coronapandemin. Hit söker sig många kapitalstarka kunder.

GulinsFastigheter fokuserar på att skapa ett attraktivt blandstadsstråk med fyra sammanhängande fastigheter på totalt 26 000 kvadratmeter mitt i Sisjön.

– Vi behöver komplettera det befintliga utbudet av butiker, restauranger, kultur och gym

med upplevelser och nöjen som bidrar till att skapa liv och rörelse i området, även på kvällstid. Vi avslutar nu precis byggnationen av en stor golfsimulatorhall som kommer att ligga i anslutning till SATS. I närheten finns även naprapat samt hud- och fotvårdsspecialister, vilket innebär att vi nu etablerar ett friskvårdskluster i Sisjön, säger Morgan Westlund, vd på GulinsFastigheter.

För att skapa ytterligare dynamik i Sisjön efterlyser han bättre kollektivtrafikförbindelser till området. I dagsläget tar merparten av besökarna bilen

Under Coronapandemin har efterfrågan på kontorslokaler förändrats. Intresset för kontorslokaler med långa hyrestider har minskat i dessa osäkra tider men allt fler företag är istället intresserade av att hyra in sig på ett modernt kontorshotell med flexibla lösningar och kortare avtalstider. I vår inviger därför GulinsFastigheter kontorshotellet Skrädderiet i Sisjön.

Skrädderiet kommer att bestå av en loungedel på 545 kvadratmeter som siktar på att förmedla känslan av en hotellounge.

GulinsFastigheter överväger även att erbjuda medlemmarna någon form av conciergeservice där de enkelt och smidigt kan lämna in paket och kemtvätt, få hjälp med postservice och liknande.

Skrädderiet bidrar även till att skapa den dynamik som GulinsFastigheter eftersträvar i Sisjön.

– På Skrädderiet har vi satsat på att skapa loungemiljöer som företagare kan sitta och jobba i genom att lösa ett medlemskap.

Efterfrågan är stor på den här typen av moderna kontorshotell som kan erbjuda ett komplement till hemarbetet eller som en flexibel kontorslösning när behovet av traditionella kontor minskat, säger Morgan Westlund.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se 7

Denna artikel är i samarbete med Kanozi Arkitekter.

Framtidens kontorsmiljö är mer än en arbetsplats Att framtidens kontorsmiljö skulle lämna den traditionella uppsättningen av fasta kontorsplatser och istället utvecklas till en kreativ samverkansarena där mötet mellan människor står i fokus, var väntat för Kanozi Arkitekter. Under de senaste åren har de arbetat med ett flertal kontorsprojekt som riktat in sig på att uppfylla människors behov, agera hälsofrämjande och fungera som en förlängning av hemmakontoret Text Annika Wihlborg

D

FOTO : C EC I L I A M AG N U S S O N / VAS A K R O N A N

agens arbetsplatser behöver vara en attraktiv destination dit medarbetare åker för att interagera med kollegor, kunder och samarbetspartners, säger Pia Cally Wendt, arkitekt SAR/MSA på Kanozi Arkitekter.

Allt fler företag väljer att hyra in sig på co-working-platser i stadskärnor för att öka flexibiliteten till att nätverka, träffa kunder och ha sporadiska möten.

– Ett viktigt inslag för framtidens arbetsplats är olika typer av mötesrum med fokus på teknisk utrustning för välfungerande videomöten. Det måste även finnas skrivbordsplatser med möjlighet till videomöten som inte stör omgivningen, säger Thea Foss Henriksen, inredningsarkitekt på Kanozi Arkitekter.

Ett unikt inredningsprojekt som Kanozi Arkitekter varit med att ta fram är Vasakronans nya co-working Arena Sergel i centrala Stockholm. Den flexibla kontorsmiljön erbjuder mer än människors tekniska behov. I ett tätt samarbete med ljud- och doftdesigners, liksom ljusdesigners, har Kanozi Arkitekter skapat en stämningsfull arbetsplats med hög attraktionskraft och fokus på människans känselsinnen.

FOTO : C EC I L I A M AG N U S S O N / VAS A K R O N A N

Hälsofrämjande arbetsplats En mer hälsosam vardag med mindre stillasittande är också högt efterfrågat, därför jobbar Kanozi Arkitekter även med hälsofrämjande kontorsinredning.

Exempel på detta är trappor

som lockar till rörelse, inbjudande omklädningsytor och generösa utrymmen som främjar motion till och från jobbet. En hälsosam arbetsplats attraherar fler medarbetare, belyser arbetsgivarens

värderingar och erbjuder en ergonomisk arbetsmiljö. Framtidens kontorsmiljö är helt enkelt mer än bara en arbetsplats, det är en förlängning av medarbetarnas livsstil.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

8 Läs mer på foretagsverige.se

Turbulent 2020 – Trots det ”All-Time-High” Trots pandemiutbrottet har den kommersiella fastighetsmarknaden blomstrat och transaktionsvolymen uppgick till 234 miljarder kronor, fördelat på 650 fastighetsaffärer för året 2020. Vilket är en ökning med 4 procent jämfört med året innan visar rykande färsk statistik från fastighetsinformations- och analysföretaget Datscha.

Text Kristina Andersson Analyschef Datscha

M

arknaden har varit aktiv inom mer eller mindre alla segment och är det bästa året hittills historiskt sett till transaktionsvolym. Marknadens olika aktörer har inte fått ta det lugnt som man kunde tro när beskedet kom i februari i fjol om Coronapandemin och dess frammarsch i samhället”, säger Kristina Andersson Analyschef på Datscha.

procent i jämfört med 2019.

En större affär är Skanska som sålde det nyligen färdigställda kontorshuset Solna United (Tygeln 2) som ligger vid Solna station i Arena staden. Som såldes i slutet av februari i fjor för cirka 3,3 miljarder kronor till en fond som förvaltas av DWS. Kvadratmeterpriset låg på närmare 100 000 kronor och det är högt kvadratmeterpris för ett kontor i Solna. Större hyresgäster är ARLA, Randstad, Fortum, Knightec, Medical, BMW/Hedin Bil, AGA Gas, Sabis och Visolit.

Kontorssegmentet

Fastighetsåret 2021

Det segment som omsatte mest sett till transaktionsvolym var bostäder med 66 miljarder sek eller 28,2 procent av den totala transaktionsvolymen.

Kontorssegmentet placerade sig på andra plats med en transaktionsvolym på 48 miljarder kronor vilket är en nedgång med sju

Fortsatt hög aktivitet kan förväntas under 2021. Intresset för fastighetsinvesteringar är fortsatt starkt i dagens marknadsläge med låga räntor. Statistiken visar att fastigheter är en fortsatt attraktiv placeringsform, säger Kristina Andersson analyschef på Datscha.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se 9

Kontorsmarknaden befinner sig mitt i ett spännande paradigmskifte Coronapandemin har på många sätt ritat om kartan för kontorsmarknaden. Långsiktiga trender har accelererat, nya trender har tillkommit och många hyresgäster prioriterar numera helt andra faktorer vid val av kontorslokaler där medarbetarnas behov och aktuella efterfrågan styr.

FOTO : J EN N Y L AG ER QV I ST

V

Eric Johansson Managing Director Newsec Property Asset Management Sverige

FOTO : J EN N Y L AG ER QV I ST

Marie Eriksson Head of Leasing Newsec

i går mot en förändrad kontorsmarknad som präglas av service management.

Kontorslokalerna ska vara flexibla och utrustas med funktionalitet utifrån varje hyresgästs specifika behov. Vi ser även en ökad efterfrågan på kortare hyresavtalstider, säger Eric Johansson, Managing Director på Newsec Property Asset Management i Sverige, som hittills under Coronapandemin har fokuserat mycket på att öka takten i sin digitala utveckling, bland annat genom att lansera Newsec Online, en plattform där hyresgäster får snabbare tillgång till data och kan hantera en mängd ärenden digitalt.

En tydlig utveckling är att förstudier kommer att väga allt tyngre inför valet av kontorslokaler.

– Lokalfrågan är inte längre en isolerad fråga, den avgörs i mångt och mycket av hur man tror att kontorslokalerna kommer att användas efter pandemin.

Många vill ta vara på tillfället att bli ännu attraktivare som arbetsgivare under pandemin, där fyller förstås kontorslokalerna en nyckelfunktion, säger Marie Eriksson, head of leasing på Newsec.

Funktion snarare än specifikt antal arbetsplatser Tidigare låg mycket fokus på hur många arbetsplatser man behövde i sina lokaler, nu prioriterar man istället de funktioner man vill att kontoret ska fylla. Det kan exempelvis innebära att man vill ha

ett kontor med flera utrymmen för spontana möten, rum för stora och små formella möten samt flexibla ytor som lämpar sig för olika typer av arbetsuppgifter.

– Även hållbarhetsutvecklingen har tagit fart under pandemin.

Många efterfrågar möjligheten att återanvända möbler och övrig inredning. Återbruk och hållbarhetsfrågan generellt kommer sannolikt att väga allt tyngre vid val av kontorslokal i framtiden, säger Eric Johansson.

– Fastighetsbranschens digitalisering har generellt gått långsammare än många andra branscher, men under pandemin har den verkligen accelererat. Det innebär bland annat att efterfrågan på virtuella visningar har ökat även på kontorsfastighetssidan.

Det är förmodligen en utveckling som kommer att bestå även när pandemin klingat av, säger Marie Eriksson.

Text Annika Wihlborg

Big Data möjliggör snabba anpassningar Kontorsfastigheter producerar allt större mängder data. Denna data är en viktig tillgång i hyresgästens strävan efter att ständigt förbättra och anpassa sina lokaler utifrån medarbetarnas behov.

– Genom att regelbundet kunna analysera hur lokalerna används kan hyresgäster snabbare anpassa sina ytor utifrån medarbetarnas aktuella efterfrågan. Big Data kan också användas för att optimera kontorslokalernas energiförbrukning och att kontinuerligt justera lokalernas funktion och användningsområden, säger Eric Johansson.

Denna artikel är i samarbete med Newsec Property Asset Management.

10 Läs mer på foretagsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Henrik Saxborn, Vd Castellum.

FOTO : A N N A S I GVA R D S S O N H Ö G B O R G

Pandemin ställer arbetsmiljön på sin spets Castellum satsar mer på det digitala, hållbara och flexibla kontoret. Allt för att ge människor en frihet att arbeta på ett sätt som de själva föredrar.

Text Fredrik Söderlund

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se 11

D

en 1 december 2020 lanserade Castellum sin rapport “Framtidens kontor” där 1000 kontorsanställda fick svara på hur deras arbete och hälsa påverkats av att jobba hemifrån.

– Vi har länge fördjupat oss i hur framtidens arbetsplatser bör utvecklas för att möta våra kunder så bra som möjligt, säger Castellums vd Henrik Saxborn.

Henrik Saxborn berättar att en av Castellums framtida utmaningar är att frigöra mer tid för människor och deras arbete.

– Förutom vår hållbarhetsambition har vi fokuserat mycket på att försöka förenkla människors vardag. Tid är ofta en bristvara och vi vill därför förbättra vår service och förenkla jobblivet. Teknikutvecklingen leder oss mot smarta sätt att jobba, men också mot mer hållbarhet.

Vi driver bland annat ett stort samarbete på europeisk basis kring teknikutveckling, coworking och hållbarhet.

Castellum har försett flera lokaler med ny mätteknik, sensorer, som ger stora mängder data.

– Därför kan vi hjälpa kunder att anpassa sina lokaler på ett så smidigt sätt som möjligt. Det kan vara täthet, ljud, syresättning, energiförbrukning och temperatur under olika tider. En annan nytta är att kunna effektivisera när lokalerna inte används, till exempel genom att minska antalet mötesrum om vi ser att de inte används, säger Henrik Saxborn.

Den sociala kontakten ligger i topp Samhället kommer se annorlunda ut efter pandemin, men Castellums nya digitala vanor kommer till stor del att bestå, menar Henrik Saxborn.

– Anställda kommer utvärdera

FOTO : A N N A S I GVA R D S S O N H Ö G B O R G

Teknik skapar hållbarhet

hur de vill jobba ur ett privat perspektiv. Vi ser att fler som hyr lokaler är beroende av teknik och flexibilitet, när medarbetare använder kontoret främst som sociala mötesyta och skärmtiden till stor del sker hemma. Här kan vi som fastighetsbolag effektivisera lokalerna och sprida kunskap, säger Henrik Saxborn.

I linje med detta ska Castellums nya vision ”Jobba var du vill, när du vill” ge medarbetare en frihet att arbeta på ett sätt som de själva föredrar. Den sociala kontakten ligger i topp för många enligt undersökningar och mätningar.

- Vår mätning visar att 72 procent tycker att umgänget med kollegorna är det viktigaste för att trivas på jobbet. Förmodligen kommer framtidens kontor designas utifrån det. Jag tror faktiskt att skärmar kommer minska successivt och att

de traditionella kontoren blir färre.

Arbetsgivare som inte möter detta kommer få svårare att attrahera medarbetare, säger Henrik Saxborn.

Se till varje företag Henrik Saxborn tror också att framtidens kontor kommer skapas utifrån en fördelning mellan vilket yrke man har och vad man gör på kontoret.

– Det viktiga är att uppmärksamma varje företag och anställdas olika förutsättningar.

Många arbetsuppgifter går att göra var som helst ifrån nu när våra digitala verktyg har blivit både bättre och säkrare, men alla jobb går inte att göra på distans.

Något som har varit positivt med epidemin är att vi har kunnat testa gränserna och inser att mycket mer än vi kanske trodde går att göra på distans.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

12 Läs mer på foretagsverige.se

Denna artikel är i samarbete med Resultat.

Ta chansen till verklig förändring!

Från att ha varit en nödlösning i början av pandemin har hemarbete nu ett år senare snarare blivit vardag. Så mycket vardag att man kanske aldrig går tillbaka till hur det en gång var. Du har läst det förr: Distansarbete är här för att stanna.

Nu gäller det att se på bolagets förutsättningar och forma lösningen därefter. Och inte glömma medarbetarna i arbetet.

– Jag brukar prata om tre delar inom en förändringsprocess: ambition, motivation samt ledning och styrning, säger Thomas Andersson.

Alla delar måste vara på plats för att förändringen ska nå ända fram.

Det här är också identifierade framgångsfaktorer som återfinns i allt förändringsarbete oavsett vad

förändringen berör.

Det första steget – ambition – rör samsyn och enighet i ledningsgruppen kring vad man vill uppnå och varför. Vad fungerade inte innan pandemin? Vad vill vi uppnå i framtiden, och hur måste vi arbeta för att nå dit? Sedan krävs förankring hos de som förändringen berör, något som skapas genom kommunikation och dialog. Och till sist, för en effektiv implementering är prioritering och styrning avgörande där allas ansvar måste vara tydligt.

Thomas Anderssons budskap till de som idag funderar på framtiden är att ifrågasätta gamla vanor, identifiera erfarenheter från det gångna året och sedan våga tänka nytt. Kontoret kommer att spela en viktig roll även i framtiden, men ha en annan funktion. Hur minskar vi vårt mötesberoende? Hur bygger vi

vår kultur? Det digitala arbetet kan både effektivisera och förstärka det man vill uppnå.

– Se på utmaningen ur ett större perspektiv. Det här handlar ju om hur ni vill verka och jobba framöver.

Nu finns möjligheten att förbättra på riktigt, så ta chansen, avslutar han.

FOTO : P R I VAT

Ambition, motivation och styrning

FOTO : R ES U LTAT P R O J EK T L ED N I N G

H

ärma inte det gamla.

Samtidigt, ett flertal undersökningar visar att en betydande majoritet säger sig vilja gå tillbaka till kontoret post pandemi, åtminstone till viss del.

– Många upplever distansarbetet mindre effektivt. Och jag förstår dem. Företag har i stort sett har tagit ”det gamla” arbetssättet men placerat ut det i hemmet genom att addera Zoom, Teams eller andra lösningar.

De digitala mötena har blivit bleka kopior av de fysiska, säger Thomas Andersson, förändringsledare på Resultat.

Ett fysiskt möte handlar mycket om kroppsspråk, ögonkontakt och små gester. Ett digitalt arbetssätt kräver något annat än det vi alltid praktiserat på kontor. Våren 2020 var vi tvungna att snabbt ändra våra mönster, post pandemi är det tid att förändra, menar han.

– Om vi ska nämna någon fördel som pandemin medfört så är det ju att vi knuffats ur våra vanor och nu har möjlighet att skapa nya. Istället för att fortsätta som det var förut – fast kanske lite mer digitalt – finns nu möjlighet att göra förändring på riktigt.

Thomas Andersson Förändringsledare & Grundare av NXT STP

Text Catharina Holm

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se 13

Denna artikel är i samarbete med Skanska.

Det framtida kontoret I och med den pågående pandemin försöker de flesta jobba hemifrån, precis enligt riktlinjerna. Men hur har det påverkat individen och företagen? Och vilken roll kommer kontoret ha i framtiden?

Text Annika Gavric Strüwer

Flexibla arbetsmiljöer i framtiden Mycket på grund av att digitaliseringen har börjat fungera så pass bra som den gör var det många som jobbade hemifrån redan innan pandemin. Jan Odelstam tror att den trenden kommer att hålla i sig även i framtiden.

– Vi kommer att jobba lite mer hemifrån än vad vi gjorde tidigare, men merparten av arbetet kommer att utföras på kontoret. Jag tror på flexibla arbetsmiljöer, för skapandet av en effektiv arbetsplats. Det

FOTO : S A M U EL U N ÉU S

D

et finns både positiva och negativa aspekter av hemarbete. En av de mest positiva konsekvenserna är att man tjänar lite tid då man slipper åka till och från arbetet.

– Produktiviteten kan till viss del gynnas av vissa arbetsmoment, framförallt eget arbete och mer rutinmässiga arbetsmoment, säger Jan Odelstam Vd för Skanska Kommersiell Utveckling.

Men de negativa aspekterna överväger. De spontana mötena blir inte av- det krävs en aktiv handling för att man ska kontakta någon via chattar, Teams eller telefon.

Kreativiteten hämmas, det är mötet mellan människor som skapar innovation och utveckling- både för individen och företaget.

– Vi människor har ett behov av att mötas. Det blir inte samma sak att mötas digitalt som i verkligheten. Ställer man alternativen mot varandra ur ett företags perspektiv så är det ingen tvekan om att kontorsmiljön är den bästa för verksamheten.

Jan Odelstam, Vd Skanska Kommersiell Utveckling

kommer även att vara mer inriktat mot mötesytor och ett större behov av enskilda rum för digitala möten än tidigare. En arbetsdag består av många olika moment, då måste det finnas flera olika miljöer som stödjer det man ska göra för stunden.

Kontoret är det bästa verktyget företagen har, därför är Jan Odelstam övertygad om att kontoret har en framtid.

– Dock måste det vara anpassat för företagets verksamhet och företagskultur på ett optimalt sätt.

Det kan inte vara samma lösning för alla, utan den bästa lösningen för just det enskilda företaget.

Se till företagets specifika behov Jan Odelstam anser att man

ska fokusera på att anpassa kontorslösningen till företagets specifika behov.

– Framförallt stora företag som många gånger består av olika avdelningar där människor inom ett och samma företag jobbar med helt skilda arbetsuppgifter. Då behövs olika kontorsmiljöer för att lösa uppgiften på bästa sätt.

Med erfarenhet från pandemin kommer faktorer som hälsa och hållbarhet ha en allt större betydelse för företag. Och vi är övertygade detta får visa vägen till att finna det optimala kontoret framöver. Men också en plats för gemenskap och arbetsglädje! Detta tillsammans kommer att skapa framgångsrika organisationer och individer.

14 Läs mer på foretagsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Så kommer framtidens arbetsplats att se ut Pandemin har slagit hårt mot vad vi trodde var normen för våra arbetsplatser. Under det senaste året har många företag behövt ställa om och genomgått en helomställning för att istället bedriva sina verksamheter hemifrån och digitalt. En ny norm växer fram och vi har frågat ledande aktörer inom området kring deras syn på hur framtidens arbetsplats kommer att se ut.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Eric Johansson CEO, Newsec Asses Management

Trots betydande makroosäkerheter var 2020 ett starkt år sett till transaktionsvolymer i Sverige. Likt börsen har detta drivits av en tro om ett långsiktigt lågränteklimat och hög likviditet i marknaderna. Bostäder har fortsatt vara högintressant och likaså logistik.

Vi ser absolut att det händer mycket även för oss i fastighetsbranschen.

Att med hjälp av digital teknik kunna arbeta mer mobilt är en utveckling som pågått länge, men vi ser att våra hyresgäster nu har tagit flera års digitala kliv till följd av distansarbete.

Att gå tillbaka helt och hållet som vi

Den viktigaste och givna är intresset för hållbarhet vilket har fått fäste under pandemin – detta kommer accelerera och är högaktuellt för fastighetsbranschen. Det finns stora möjligheter att göra nytta för miljö och människa.

arbetade innan pandemin kommer inte att ske, men vi är övertygade att kontoret kommer att få större betydelse som mötesplats än tidigare. En plats för det sociala och det kreativa mötet, en plats för innovation. Kontoret kommer också att vara viktigt ur ett varumärkesperspektiv och en plats som skapar mervärde för medarbetarna, det kommer också att resultera i andra förväntningar på vad vi skall leverera och nivån av digitala lösningar i våra kontorshus.

Det skrivs mycket om digitalisering just nu. Vilka fördelar ser ni med digitaliseringen av fastighetsmarknaden?

Nyttorna av digitalisering kan sammanfattas i tre breda och förvisso överlappande områden vilka är hållbarhet, ökad kundnöjdhet och effektivitet.

Nyckeln här är att få tillgång till och att bättre kunna nyttja data, samt att fastighetsbranschen omfamnar ett öppet ekosystem som främjar innovation och ny teknologi.

Vilka fördelar ser ni med en ökad digitalisering av fastighetsbranschen och vilka tjänster tror ni att man kommer se en ökad efterfrågan på i framtiden?

Att digitalisera projekt och fastigheter kommer hjälpa oss med våra miljö och klimatmål. Genom att bättre förstå hur våra lokaler nyttjas kan vi göra dem mer effektiva. Våra hyresgäster kommer sannolikt även förvänta sig att enklare kunna styra och kontrollera sin arbetsplats från en mobil plattform.

FOTO : S K A N S K A C O M M ER C I A L D E V ELO P M EN T N O R D I C A B

Den rådande pandemin har accelererat den digitala transformen av många branscher och vi ser nu en ökad efterfrågan på digitala lösningar. Hur ser ni på den digitala utvecklingen inom fastighetsbranschen och har ni märkt någon förändring under den rådande situationen?

Kan ni se några trender som vi kommer få se mer av under 2021?

Henrik Ahnström Innovationschef, Skanska Commercial Development Nordic AB

Fler svar från deltagare

V

FOTO : J EN N Y L AG ER QV I ST

Pandemin har slagit hårt mot många branscher men samtidigt är börsen på all-time-high nivåer.

Hur har utvecklingen sett ut på fastighetsmarknaden?

Läs mer på foretagsverige.se 15

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

16 Läs mer på foretagsverige.se

FOTO : R ES U LTAT P R O J EK T L ED N I N G

Det senaste året har distansarbete blivit ett måste på många företag och många företag ser nu en möjlighet att gå över till aktivitetsbaserade kontor och därmed minska sina kontorskostnader.

Hur ser ni på den här utvecklingen och tror ni att trenden håller i sig?

Christer Johanson Vd Resultat Projektledning

Flexibilitet var ju ledordet redan tidigare, trots att många stretade emot vad gällde att arbeta mer hemifrån. Nu är normen en annan och det är självklart att se över hur man ska arbeta tillsammans i framtiden och vilken funktion och roll kontoret egentligen ska ha.

Snarare än aktivitetsbaserad måste lösningen vara verksamhetsbaserad, med de nya kraven och behoven som ledstjärna. Det kommer att bli en avgörande omställning!

Det som har ökat i efterfrågan är breda format på bildskärmar, antingen som ”flat-screen” eller som ”curved”. Vi pratar 34” och uppåt som kan vara ett alternativ till 2-skärmslösningar som tillexempel två stycken 24” skärmar.

Min rekommendation är att inleda en dialog med nuvarande hyresvärd som ett första steg och diskutera situationen. Kanske går det att byta lokal inom hyresvärdens bestånd? Ett annat alternativ är att titta på om det är möjligt att hyra ut hela eller delar av lokalen i andra hand.

Om inte något av ovanstående alternativ är möjliga återstår endast alternativet att köpa sig ur hyreskontraktet.

Avslutningsvis är ett gott råd att, innan kontakten med hyresvärden, göra en noggrann kravspecifikation som visar det framtida lokalbehovet.

Hur ser ni på digitaliseringen av fastighetsbranschen?

Precis som för andra branscher: Stora möjligheter för de som vill och vågar och risk att hamna på efterkälken för övriga. Men mycket handlar om tydlighet; att hitta fokusområden som man vill prioritera och satsa fullt ut på dessa, även om det innebär investeringar i form av olika resurser.

Allt utveckling är förknippad med ansträngning och det gäller i högsta grad digitalisering.

Ni har kunder inom ett flertal branscher, är det någon av dessa där ni ser en ökad efterfrågan och vad tror du det beror det på?

Den tekniska utvecklingen går fort framåt, vad ser ni som de senaste innovationerna inom bildskärmsteknik och hur de används?

Troligen kommer vi att fortsätta se en ökning av hemarbetsplatser ett tag till pga Covid-19. Det är det som det pratas om mest, och borde vara generellt över alla branscher med digitala arbetsplatser.

USB-C är den teknik som alla frågar efter gällande signalöverföring då de flesta klienterna på marknaden övergår mer och mer till att ha den anslutningen. USB-C anslutningen laddar din laptop och fungerar som en vanlig signalkabel, det vill säga ”clean-desk” med endast en anslutning och smidigt för företag med aktivitetsbaserade arbetsplatser.

FOTO : EIZO N O R D I C

Eizo har länge varit en ledande aktör inom bildskärmsteknik vilket är ett område som vuxit kraftigt det senaste året. Hur ser du på utvecklingen inom området?

Det är förmodligen en del företag som just nu ser möjligheterna med att byta kontor men som samtidigt sitter fast i långa hyreskontrakt. Hur ska man tänka som företag i dessa situationer?

Marcel Lundstad Bildskärmsexpert EIZO Nordic

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se 17

Pexip är säkra på att video är framtidens mötesplats Det norska videokonferensföretaget Pexip växlar upp rejält. I och med pandemin har deras videolösningar fått en ännu större genomslag och blivit ett viktig hjälpmedel för företag runt om i världen.

Text Fredrik Söderlund

Alla våra vanor kommer att förändras Industrin har alltid förstått fördelarna med video, men det krävde en pandemi för att det verkligen skulle få fotfäste. I och med Covid 19 har tillväxten varit explosiv.

– Allt förändras i och med Covid och förändringarna kommer fortsätta. Vi ser att pandemin hjälper oss att ändra våra vanor snabbare. Därför tror vi att det kommer underlätta för fler företag

FOTO : P E X I P

P

exip levererar videokonferenser till stora företag inom privat och offentlig sektor och har vuxit stadigt de senaste åren. I slutet av 2019 visade de positiva siffror, och med pandemin har de tagit flera stora steg. I slutet av 2020 hade företaget en årlig återkommande abonnemangsintäkt (ARR) på 82 miljoner USD. Målet är 300 miljoner USD i slutet av 2024.

– Det som hände var att vi genomförde alla investerarmöten på video. Detta hade aldrig gjorts förut. Dessutom genomförde vi vår faktiska börsnotering den 14 maj förra året med praktiskt taget alla anställda på video, säger Pexips VD Odd Sverre Østlie.

Pexip är också en ny partner för Logitech, som har cirka 50 procent marknadsandel i världen för hårdvara (kamera, högtalare, mikrofon). Partnerskapet kommer att ge Pexip en mycket större distribution.

– Vi gick från att vara ett start up-bolag till en global aktör som idag är värderad till flera miljarder kronor. Det är oerhört kul att se, säger Odd Sverre Østlie.

Odd Sverre Østlie, CEO, PEXIP

och organisationer att göra kortare resor och hålla betydligt fler videomöten även efter epidemin, säger Odd Sverre Østlie.

När pandemin kom hittade alla lösningar snabbt, men tog inte hänsyn till säkerhet, integritet eller video- och ljudkvalitet.

– Vi vill att detta ska få mer uppmärksamhet nu när vi vet att pandemin förändrar beteendet för alltid, säger Odd Sverre Østlie.

Lika viktigt efter Covid 19 NHO (Näringslivets Huvudorganisation) uppskattar att 50 procent av alla jobb i Norge kan göras hemifrån, och då kommer det att finnas ett stort behov av kvalitativ videokommunikation.

– Det viktigaste är att vara tydlig med hur videokonferenser har blivit en naturlig del av vår vardag, och att videolösningar kommer att vara minst lika efterfrågade efter pandemin, säger Odd Sverre Østlie.

Vår vardag kommer inte vara

densamma som före pandemin.

2020 visar att en hybridlösning för video kan vara det bästa. I “alla” möten kommer vissa att finnas på kontoret i mötesrummet, andra på video från hemmakontoret samt deltagande från kunder/ leverantörer.

– Detta kräver att alla mötesrum är förberedda för video och att alla lösningar pratar tillsammans. Vi har fått nya typer av användande där video ersätter tidigare metoder.

Cirka 50 000 dagliga patientläkarmöten i USA genomförs på vår videoplattform. Vi har bland annat den amerikanska armén som kund, och i det långa loppet kommer alla aktiva soldater att använda vår plattform för medicinska konsultationer. En annan sektor är rättsväsendet där 2000-3000 domstolsförhandlingar dagligen görs på Pexips plattform.

Möjligheterna för tillväxt i resten av världen är stora, säger Odd Sverre Østlie.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

18 Läs mer på foretagsverige.se

Efter 100 år ritar vi om kartan: här är framtidens arbetsplats Under året som gått har arbetet förändrats för många. Utmaningarna som 2020 förde med sig skapar möjligheter för att bryta trender och processer - inklusive sättet vi arbetar på.

Text Joel Hellermark FOTO : P I ER R E B J Ö R K

Joel Hellermark, Vd, Sana Labs

S

edan Henry Ford standardiserade arbetsveckan på 1920-talet har vi skapat traditioner, sociala normer och ett synkroniserat arbetssätt. Masskiftet till hemarbete ger oss en möjlighet - och skyldighet - att fundamentalt ändra sättet vi arbetar på. Det är inte tack vare teknologin, utan tack vare pandemin, som vi kommer att acceptera och implementera framtidens arbetsplats.

Framtidens arbete kommer att ändras från grunden på tre sätt: arbetsveckan, arbetsplatsen, och sätter vi arbetar på.

Arbetsveckan Arbetsveckan kommer att förflyttas från linjär till dynamisk. Det kommer att finnas så kallade Collaboration hours; dedikerade block för samarbete som täcker

flera tidszoner. Interaktioner med nya och juniora medarbetare kommer vara mer frekventa och kortare. Genom att mäta veckans engagemang, effektivitet och nöjdhet hos våra medarbetare förhöjer vi produktivitet och kultur. Stor del av detta handlar om flexibilitet och valmöjligheter.

Individens möjlighet att ha kontroll över sin egen tid är kritisk.

Arbetsplatsen Det är ingen större överraskning att arbetsplatsen även efter pandemin kommer fortsätta att vara från annan ort. Kontor kommer att omvandlas till Collaboration spaces; platser för samarbete och skapande, och vara mer anpassade för lärande och sociala sammanhang. Hur vi lär oss kommer vara individanpassat och ske på annan ort såväl som på kontoret. Företagskulturen kommer bli allt viktigare för att transporten

till kontoret ska vara värd mödan.

Arbetsplatsen måste designas lika mycket för när vi fysiskt är på plats, som för när vi jobbar från annan ort.

Arbetssättet Liksom att dimensionerna i tid och rum ändrar arbetet, likaså kommer det vi gör inom dessa dimensioner att förändras. Att anpassa arbetssättet är inte bara en möjlighet utan är alltmer nödvändigt med den hastighet världen utvecklas i. För att möta samma hastighet i innovation krävs effektiva inlärningsprocesser. Detta skapas genom individanpassade lösningar integrerade i arbetet, med hjälp av AI-baserade teknologier för lärande. Detta är nyckeln för framtidens kompetens och arbetskraft.

Det finns fortfarande många frågor, och få svar, kring hur framtidens arbetsplats kommer att se ut. Jag är övertygad om att förändringarna i slutändan kommer att vara positiva, och att framtidens arbetsplats kommer att vara bättre än den historiska. En mer flexibel arbetsvecka, arbetsplats och ett tillitsbaserat arbetssätt kommer att vara del av det. Dessa tre aspekter är några som vi på Sana Labs anammar, för att kontinuerligt lära och effektivt innovera.

Sana Labs tillhandahåller en individanpassad lärplattform, Sana, för effektiv kompetensutveckling. Med hjälp av AI och maskininlärning hjälper Sana globala Fortune 500 bolag att effektivt utbilda, ombilda och kompetensutveckla sin arbetskraft.

Läs mer, och testa Sana, på www.sanalabs.com

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på foretagsverige.se 19

Denna artikel är i samarbete med Eizo.

Flimmerfri bildskärm, på riktigt Ställ tre viktiga krav vid val av bildskärm: flimmerfritt på riktigt, fri från flamskyddsmedel och dynamisk ljusreglering. Digitalt distansarbete och mycket skärmtid är här för att stanna.

Text Catharina Holm FOTO : EIZO N O R D I C

U

nder det senaste året har många barnrum fått agera kontor, köksbord har blivit arbetsbord och de fysiska mötena har gett rum åt Zoom med alla dess varianter. Det har blivit många timmar framför bildskärmarna sedan mars 2020, minst sagt.

Synergonomi i fokus Frågan om just bildskärmar som en betydande del av ett företags arbetsmiljö kommer sannolikt att bli än viktigare framöver.

Detta för att motverka vanliga bieffekter som trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, stress och muskelspänningar.

– Att säkerställa en bra synergonomi är en viktig del i den digitala arbetsmiljön något som även finns reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, säger Marcel Lundstad, Key Account Manager på bildskärmstillverkaren EIZO. En bra synergonomi vid bildskärmsarbete skapas genom bra ljussättning, rätt höjd och skärmar utan flimmer, reflexer och speglingar. Det här är viktiga utgångspunkter när valet av bildskärmar ska kravställas menar Marcel Lundstad.

– Just flimmer är ett okänt problem för många eftersom de flesta skärmar marknadsförs som flimmerfria. I själva verket är flimret så kallat dolt flimmer; flimrandet är så högfrekvent att det inte kan ses med blotta ögat. Det finns dock där och påverkar oss negativt.

Själva flimret beror på hur ljusstyrkan regleras i skärmens

Marcel Lundstad, Bildskärmsexpert EIZO Nordic

LED-panel, där en vanlig teknik är så kallad Pulse Width Modulation.

Tekniken innebär att ljusreglering sker genom att man blinkar med LED-lamporna mellan några hundra till några tusen gånger per sekund, säger han.

Det finns dock teknik som istället använder pulsfri styrning av belysningen i skärmen, detta ger en flimmerfri skärm på riktigt.

Tekniken är välbeprövad och förespråkas samt används av många experter inom arbetsmiljöfrågor.

Utan flamskyddsmedel för hälsan, miljön och plånboken Kunskapen om giftiga emissioner från till exempel halogenerade flamskyddsmedel i bildskärmar har initierat såväl strängare upphandlingskrav som högre kemikalieskatter. Flamskyddsmedel

är en vanlig behandlingsmetod av plast i elektronikprodukter.

– Fördelen med att välja en bildskärm som producerats med minimalt med kemikalier är först och främst minskad påverkan på våra hem och arbetsmiljöer. Med rådande kemikalieskatter blir uppsidan även ekonomiskt genom lägre skattekostnader.

Slutligen, den flimmerfria och kemikaliereducerade skärmen får även gärna ha så kallad dynamisk ljusreglering som anpassar sig till rummets ljussättning.

– En av utmaningarna med distansarbete hemifrån är att inte alla har möjlighet till dedikerad arbetsplats hemma, som på kontor.

Som arbetsgivare blir det också svårare att säkerställa en god arbetsmiljö hos sina medarbetare, säger Marcel Lundstad.

Denna artikel är i samarbete med Radisson Blu.

Trygga och säkra hotellrum för jobb och vila Efter år av lobbyjobbande och loungemöten har nu behovet av hotellösningar som kombinerar bekvämligheten hos ett hotellrum med effektiviteten hos ett modernt och uppkopplat kontor ökat.

FOTO : K R I S JAC O B S

tillsammans med högkvalitativ service.

Precis som en hotellvistelse ska innebära, säger Jessica Rivle.

Rent och säkert Hybrid Rooms finns för närvarande på utvalda Radisson hotell i världen.

Något som redan implementerats på göteborgshotellet är Radisson Hotel Safety Protocol, ett program som görs i samarbete med världens ledande inspektions- och certifieringsföretag, SGS. Hälso- och säkerhetsprotokollet säkerställer rutiner och utbildning kring städning och desinficering.

– Vi är certifierade enligt protokollet och rutinerna gäller för alla ytor och möten. Som gäst ska man känna sig trygg med att vi erbjuder en säker och hälsosam miljö för både arbete och hotellvistelse. Oavsett om man är på resande fot eller behöver en arbetsplats över dagen, avslutar Jessica Rivle.

FOTO : R A D I S S O N B LU

H

ybrida rum.

För att möta affärsresenärers och distansjobbares ökade intresse lanserade Radisson Blu Scandinavia Hotel i Göteborg Hybrid Rooms under hösten 2020.

– Våra Hybrid Rooms är rymliga och tysta hotellrum som förutom stora skrivbord även erbjuder allt som ett modernt kontor ska ha: snabbt och säkert wifi, USB-hubb, laddare, trådlöst tangentbord och mus samt 24” skärm med inbyggd kamera för videokonferens och Nespressomaskin, säger Jessica Rivle, General Manager på Radisson Blu Scandinavia i Göteborg.

Det finns även fri tillgång till hotellets 24h gym & yogaklasser samt utskriftstjänster och kontorsmaterial.

– Syftet är att erbjuda en säker och avskild miljö för effektiva arbetsdagar

Jessica Rivle General Manager Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Text Catharina Holm