Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på folkhalsasverige.se
Din Hud
Kroppens största organ i
Vitiligoförbundet
”Du har vitiligo, men det fnns inget att göra!”
Petra Verga Kan Akne kan påverka hela självbilden
Christer Peltola Livet med Vitiligo – från isolering till öppenhet
MELANOMFÖRENINGEN
Vi lär oss hjärt- och lungräddning, men inte att upptäcka hudcancer. Att uppmärksamma en misstänkt hudförändring kan rädda liv.
NECCIN
Cecilia Nygren, Education Specialist på Lyko, ger sina 5 viktigaste råd för att hålla hårbotten i balans under sommarmånaderna.
Psoriasis är en sjukdom som ofta syns på huden i form av utslag, men för många unga är det de osynliga konsekvenserna som påverkar mest.
Projektledare: Jonathan Ahlberg (jonathan. ahlberg@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Mimmi Holm Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Josefne Asker Distribution: Svenska Dagbladet 26/05/2026 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: daniel.petersson@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Shutterstock. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.
@Mediaplanetsweden
Återvinn gärna tidningen
Text Mirjam Melzer I
”Du har vitiligo, men det fnns inget att göra!”
Mirjam Melzer Ordförande Vitiligoförbundet
Det här är något många, många patienter får höra när de besöker läkare på vårdcentraler eller hudläkare. Intresset för och kunskapen om vitiligo är låg inom vården. En del får ett bättre bemötande där de får veta mer om sin sjukdom och får också pröva olika behandlingar.
Vad är vitiligo?
Vitiligo är en kronisk autoimmun hudsjukdom hos 100 miljoner (2 %) av världens befolkning. Vitiligo är en komplex sjukdom som man idag ännu inte kan bota. Trots betydande psykosociala och medicinska konsekvenser ses den ofta som en kosmetisk åkomma snarare än en allvarlig sjukdom. Det är oerhört provocerande för en person som lever med vitiligo att få höra av sin läkare.
Vad innebär det att ha vitiligo?
Vitiligo påverkar inte bara hudens pigment utan är också associerad med andra autoimmuna sjukdomar, som t ex sköldkörtelsjukdom, diabetes och psoriasis.
Vitiligo har påverkan på det dagliga livet, t ex att man måste skydda sig mot solen för att inte bränna sig, att man inte alltid vill visa sina fläckar, att man undviker sociala sammanhang. Det skapar ofta även psykiska besvär.
Vad är viktigt inför framtiden?
• Mer kunskap inom vården om vitiligo och att det är en autoimmun sjukdom.
• Fler läkare som tar emot vitiligopatienter.
• Tillgång till psykologer inom vården.
• För jämlik vård bör samtliga behandlingar mot vitiligo ingå i förmånssystemet.
Viktig studie – gör din röst hörd!
Vipoc, den globala vitiligoorganisationen – lanserar just nu en global undersökning som samlar in erfarenheter från personer över 18 år med vitiligo och vårdnadshavare till barn med vitiligo under 18 år.
Vitiligo Patient Views har utvecklats i samarbete med globala experter och vetenskapliga råd för att belysa vad det innebär att vara drabbad av vitiligo. Den kommer synliggöra problematiken med sjukdomen och visa vad den innebär för patienterna och anhöriga. Undersökningen är tillgänglig globalt på 16 språk, varav svenska är ett.
Resultaten från undersökningen kommer att bidra till en global vitbok och en vetenskaplig publikation för att driva medvetenhet, opinionsbildning, forskning och policyförändringar för vitiligo globalt.
Gå in på vpv.vipoc.org/vpv-surveylanding och klicka det språk du vill svara på. Maila info@vitiligoforbundet.se om du vill att vi mailar länken till dig.
Gör din eller ditt barns röst hörd –delta i undersökningen All information som samlas in är anonyma. Det tar 20-30 minuter att fylla i frågorna – du kan avbryta när du vill.
LÄS MER
Har du vitiligo (eller är anhörig) och vill bli medlem i Vitiligoförbundet är du välkommen. Besök vitiligoforbundet.se för mer information. Vi fnns även på Instagram och Facebook.
Livet med Vitiligo – från isolering till öppenhet
Christer Peltola, styrelseledamot i Vitiligoförbundet, har levt med vitiligo sedan han var 18 år. I dag är han småbarnsförälder, med ett barn som håller honom vaken om nätterna och ett nytt barn på väg. Livet rymmer både trötthet och förväntan – en vardag i skarp kontrast till de tidiga vuxenåren, då sjukdomen förändrade hans utseende, relationer och till slut också hans självbild.
Text Susanne de Mello
Foto
Susanne Walström
När kroppen förändrades Innan en resa utomlands med familjen reagerade hans mamma på förändringen i ansiktet. Det började med något knappt synligt – det såg ut som om han hade tvålrester på huden. Under resan brände han sig ovanligt mycket i solen, trots att han tidigare hade kunnat vistas i den i timmar utan problem. Han sökte svar på egen hand och hittade sjukdomen: vitiligo. På vårdcentralen bekräftades misstanken. En autoimmun sjukdom utan botande behandling.
– Det var ganska kortfattat. ”Det här verkar rimligt.” Sen var det inte så mycket mer.
Fläckarna började vid ögat och spred sig sedan till händer, armbågar, ben och runt munnen. Förändringen gick långsamt, men blev till slut omöjlig att ignorera.
– Det kändes som om jag hade ett schackbräde i ansiktet.
Christer slutade vara med på bilder och drog sig undan socialt. Relationer tog slut. Ett minne återkommer. På en förskola frågade äldre barn rakt ut varför han var vit i ansiktet. Han svarade att han hade en hudsjukdom, men inombords var det
något annat som pågick. – Inuti gick jag sönder, men det syntes inte. Med tiden växte det till en depression. Isolering och självbild gick hand i hand.
Vägen tillbaka Vändningen kom först flera år senare, och indirekt. Vid 24 års ålder sökte han terapi för sina magproblem inför en resa till Japan. Samtalen gled snart in på något annat: livet med vitiligo. Samtidigt inleddes en annan process. Genom sociala medier kom han i kontakt med en fotograf i London som porträtterade personer med vitiligo. Fotograferingen blev en konkret spegel, något som förändrade hur han såg på sig själv.
– Jag kunde se mig själv utifrån och inte bara fläckarna. Under ett och ett halvt år förändrades något stegvis. En förskjutning i hur han såg på sig själv. Samtidigt beskriver han hur han saknade stöd i ett avgörande skede.
– Det fanns ingen information om vad det innebar att få vitiligo, ingen enkel faktabroschyr att ta med hem och inget samtalsstöd. Bara ett besked och sen fick man själv försöka förstå vad det betydde. Han menar att det hade gjort stor skillnad
Vitiligo missförstås ofta och avfärdas som ett kosmetiskt problem.
För de 65–100 miljoner människor som lever med vitiligo kan sjukdomen ha en omfattande inverkan på deras liv.
om vården hade fångat upp den psykiska dimensionen.
– Vård med omtanke hade behövts mer än man tror. Inte för huden i sig, utan för det som händer i huvudet när allt förändras.
Ett annat fokus I dag beskriver han ett liv där utseendet har fått mindre betydelse. Perspektivet har förändrats.
– Jag är mindre dömande. Mer nyfiken på vem någon är. Inför det kommande barnet återkommer vissa tankar och en fråga han inte helt kan släppa: ”Vad händer om mitt barn får vitiligo?” Men svaret är inte längre bara oro.
– Då hoppas jag att jag kan vara ett stöd. Även om det skulle göra ont.
Till den som nyligen fått diagnosen är han försiktig med råd, men ett återkommer.
– Ge det tid. Försök acceptera förändringen. Låt det inte definiera dig. Framför allt hitta andra att prata med. Det som för honom blev en lång väg från isolering till acceptans är inte nödvändigtvis någon annans.
– Det finns inget sätt som är rätt för alla.
Incyte tror vi på att öka medvetenheten om och förståelsen för vitiligo.
Vill du veta mer? Besök hemsidan vitiligoforbundet.se
Christer Peltola.
Vi lär oss HLR men inte att upptäcka hudcancer
I skolan och på arbetsplatsen har vi lärt oss att vi ska agera när en person mår akut dåligt. Vi har lärt oss att ingripa. Aktivt handla medan vi tillkallar hjälp. Vi tar ansvar för främlingen. Vem blir inte rörd av att läsa om hur en person hyllas som vardagshjälte efter att lyckosamt ha utfört hjärt- och lungräddning, och därmed räddat livet, på en vilt främmande människa på stan.
Varje år dör omkring 500 svenskar i melanom, den mest allvarliga formen av hudcancer. En cancerform som ofta är fullt synlig långt innan den blir livshotande.
Märkligt är därför att vi aldrig byggt samma kunskap och sociala reflex kring huden som vid andra akuta åkommor.
Kolla in Pricksäkert på Melanomföreningens hemsida för en tydlig guide för hur du kontrollerar dig själv och andra:
Nu nalkas sommaren. Koftor, halsdukar och strumpor plockas av. Fram träder bar hud; tår som är redo att bli kittlade av gräset, sprattlande ben i sjön, böjda nackar över golfklubbor och nakna ryggar som steks i solen. Helt plötsligt ser vi varandras hud. Vännerna på klippan nästan nakna. Grannen i bar överkropp med gräsklipparen. Kollegan i korta joggingshorts under lunchen. Vi ser bar hud hela tiden, men vi har lärt oss att inte säga något även om vi skulle notera ett avvikande märke hos personen bredvid.
Den farligaste fläcken är den du aldrig ser själv. Något som ofta är en sanning när man hör personer som drabbats av melanom berätta sin
historia. Partnern har reagerat på en ny hudförändring på ryggen. Frisören har kommenterat en knuta i hårbottnen. Barnet har upptäckt en prick bakom örat på föräldern. Att uppmärksamma en misstänkt hudförändring hos en medmänniska kan rädda liv. Ett starkt exempel är när en åskådare under en match upptäckte en misstänkt hudförändring i nacken på lagledaren och uppmanade honom via ett skrivet meddelande mot plexiglaset att söka vård. Förändringen visade sig vara aggressiv hudcancer men som tack vara tidig upptäckt kunde opereras bort i tid.
Håll kvar den bilden i tanken och låt oss börja spana lite mer på varandras hud i sommar. Spana efter de fläckar, prickar eller knutor på huden som är flerfärgade, ser ut att fjälla, inte är symmetriska, har ojämna former eller kanter, blöder eller är såriga. Är det någon som du träffar ofta kan du också hålla koll på nytillkomna märken. Spana efter det som avviker, ”den fula ankungen” som en klok hudläkare en gång sa.
Den farligaste fäcken är den du aldrig ser själv. Något som ofta är en sanning när man hör personer som drabbats av melanom berätta sin historia.
Tidig upptäckt av en hudförändring som är melanom innebär i de allra flesta fall ett enkelt ingrepp och sedan är personen frisk. Sen upptäckt innebär däremot en spridd cancersjukdom, avancerade behandlingar och ett betydligt allvarligare förlopp som i värsta fall leder till död.
Kanske är sommarens viktigaste fråga inte “har du smort in dig?” utan “får jag kolla din rygg?”.
Text Sara Bergqvist
Sara Bergqvist Styrelseledamot Melanomföreningen
Cecilias 5 snabba — så tar du hand om skalp och hår i sommar
Hårbotten hamnar lätt i skuggan av själva håret, trots att den har stor betydelse för både hårkvalitet och tillväxt. Den är hud med många talgkörtlar och har ett känsligt mikroklimat som påverkas av sol, värme, svett och bad. Under sommaren sätts den på prov – särskilt i bena och vid hårfästet där huden ofta lämnas oskyddad.
Cecilia Nygren, Education Specialist på Lyko, ger sina viktigaste råd för att hålla hårbotten i balans under sommarmånaderna.
Education Specialist, Lyko
#1
Skydda där håret inte täcker
Bena och hårfäste är särskilt utsatta när solen ligger på.
– Många missar de här ytorna helt. En hatt eller scarf är det enklaste och mest e!ektiva skyddet, säger Cecilia Nygren. UV-skydd i sprayform kan fungera som komplement, men ersätter inte fysisk skugga. För den som har tunnare hår eller rakad skalp blir solskydd extra viktigt.
#2
Skölj bort salt och klor direkt
Bad i hav och pool kan störa hudens naturliga skyddsbarriär och bidra till torrhet och irritation.
– Det räcker ofta med att skölja direkt efter bad för att minska besvären, säger hon.
Rent vatten minskar belastningen på håret, medan schampo kan vänta tills det verkligen behövs. Då gärna milt och återfuktande.
#3
Tvätta smart – inte mindre
Ökad svettning gör också att många behöver justera sin hårvårdsrutin.
– Det viktiga är att ta hand om håret
på ett skonsamt sätt, inte att dra ner på tvätten, säger Cecilia.
Återfuktande ingredienser som glycerin kan hjälpa huden att behålla fukt, medan lugnande ämnen som bisabolol och kamomillextrakt kan minska irritation. Parfymfria schampon och balsam är ofta bättre för en känslig hårbotten.
#4
Återfukta efter sol Efter en dag i solen kan hårbotten kännas både stram och reaktiv, ungefär som huden i ansiktet.
– Rätt balsam kan göra skillnad även i hårbotten, säger hon.
Milda syror som AHA kan bidra till att balansera hudens pH och ge lätt exfoliering, men bör användas med försiktighet vid irritation.
#5
Låt hårbotten andas Kepsar, cykelhjälmar och åtsittande frisyrer kan skapa värme och fukt som belastar hår och hårbotten över tid. – Det handlar om att variera. En instängd hårbotten mår inte bra i längden, menar hon. Att växla frisyr, välja luftigare material och låta håret självtorka när
det går ger bättre förutsättningar för både hår och hårsäckar.
Sommaren är en period där hår och hårbotten påverkas mer än många tror. Med enkla rutiner – skydda, skölj och återfukta – går det att minska risken för obalans och samtidigt skapa bättre förutsättningar för ett friskare hår över tid.
Denna artikel är i samarbete med Neccin
Cecilia Nygren
Text Susanne de Mello / Foto Neccin
Att vara ung med psoriasis: den osynliga kampen
Tarlan Oskooei
Ordförande
Ung med Psoriasis
Psoriasis är en kronisk inflammatorisk sjukdom som ofta syns på huden i form av smärtsamma, !ällande utslag. Men för många unga är det de osynliga konsekvenserna som påverkar mest. Under de tidiga vuxenåren, när behovet av att bli accepterad är som starkast, kan en synlig sjukdom påverka både vardagen och synen på sig själv.
Trots att psoriasis ofta förknippas med äldre människor får många sina första symptom redan som barn eller tonåringar. I Sverige lever omkring 300 000 personer med psoriasis, och cirka en tredjedel av dem är unga.
–Psoriasis är en tu" sjukdom att leva med under en skör period i livet då tillhörighet och självkänsla är extra viktiga, säger Tarlan Oskooei, ordförande för Ung med Psoriasis, en organisation med över 2000 medlemmar i Sverige.
– Skam, oro, psykisk ohälsa kombinerat med mobbning, kommentarer och blickar är vardag för många unga med psoriasis. Detta bidrar till att många drabbade undviker sociala sammanhang och hamnar i ett stort utanförskap och en hopplös ensamhet, förklarar Tarlan. Unga med psoriasis står i fokus för årets World Psoriasis Day-kampanj som uppmärksammas varje år den 29:e oktober. Kampanjen drivs av IFPA, den globala paraplyorganisationen för psoriasis, och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen och minska stigmat kring den.
– Vi har sett att många unga inte vågar prata öppet om sin psoriasis, säger Elena Krivovyaz, kommunikationsansvarig på IFPA.
– I våra samtal med unga hör vi ofta att det behövs mer förståelse och empati från omgivningen. Därför är årets kampanj “Look Beyond My Skin” – ett budskap om att se människan bakom huden, säger Elena.
Vi har pratat med några deltagare i årets World Psoriasis Day-kampanj och frågat om hur sjukdomen påverkar deras vardag och vad kan göras för att underlätta för unga som lever med diagnosen.
Oscar McGeough, 18 år, Flen: Jag fick min diagnos när jag var tre år gammal. När det blossar upp så får jag röda prickar över hela kroppen, och ibland !ällar det. När jag var yngre och haft simlektioner, tänkte jag mycket på vad klassen skulle tycka. Jag har undvikit simlektionerna för att slippa frågor. Jag tränar mycket på gymmet. Det hjälper med mitt självförtroende. Det är också en plats där jag trä"ar vänner. I framtiden vill jag jobba som polis. Jag har tagit det steget att inte tänka på vad andra tycker. När jag vaknar på morgonen och kollar mig i spegeln, då är jag nöjd över mig själv. Det jag vill skicka med till andra ungdomar: ”Lev ditt liv som du vill leva det”.
Anita Juresic, 33 år, Nässjö:
Jag fick psoriasis när jag var 7 år gammal. Det hände i samband med att min familj flydde från ett krig. En dålig dag det första jag ser när jag vaknar, det är blod på mina lakan. Det spricker i huden och det kliar. En sån dag vill man bara gömma mig från världen. Som tonåring så tyckte jag att det var jobbigt att dela o"entlig dusch. När jag
PSORIASISRELATERADE ORGANISATIONER ATT VÄNDA SIG TILL I SVERIGE:
IFPA (International Federation of Psoriasis Associations) www.ifpa-pso.com • info@ifpa-pso.com
Psoriasisförbundet www.psoriasisforbundet.se • info@pso.se
Ung med Psoriasis www.ungmedpsoriasis.se • ombudsman@psoung.se
Text Elena Krivovyaz, IFPA (International Federation of Psoriasis Associations)
Elena Krivovyaz
IFPA
hade mycket fläckar så önskade jag att få en egen dusch eller i alla fall ett draperi.
Jag har varit med om jobbiga kommentarer och då vill man ju bara sjunka under jorden. En gång på en utekväll hade jag inte på mig de nylonstrumpbyxor som jag brukar bära för att dölja mina fläckar. Då frågade en ordningsvakt om jag hade blivit misshandlad. Det var inte den kommentaren jag behövde höra den kvällen.
Träning är en stor del av mitt liv. Att vara ute i naturen och springa får mig att stressa ner. Till andra skulle jag tipsa att söka gemenskap. Det är tu!t att känna sig ensam.
Samvel Gevorgian, 30 år, Uppsala: Jag fick psoriasis när jag var 20 år gammal. Jag gick igenom en tu! period i livet. När jag fick diagnosen var jag redan deprimerad. Ibland har jag känt mig argare och mer nedstämd än vanligt på grund av sjukdomen.
Idrottandet hjälper mig att inte tänka på psoriasis och personliga problem samt eventuellt motverka psoriasisartrit. Jag har sprungit två maraton och en gång cyklade genom halva Sverige. Psoriasis förändrade inte min livsfilosofi. Den har gjort mig mer empatisk och hjälpt att förstå andras smärta.
Christine Zammata, 22 år, Trollhättan: Jag fick psoriasis i 6-årsåldern. Jag får mycket ont även i lederna och känner mig väldigt trött. Men när man är ung och ser ”frisk” ut på utsidan så förstår inte andra att man är sjuk. Det är därför jag valde distansstudier, så att jag kan studera efter mitt eget schema. Ibland orkar jag inte att förklara för alla. När en kompis föreslog att gå och bada, sa jag att jag hade ”lite ont i huvudet”, för att slippa visa upp mig. Det har hänt på jobbet att en kund ifrågasatt min hud och ställde frågor på ett otrevligt sätt. Sånt känns väldigt jobbigt. Det skulle hjälpa om fler visste vad psoriasis är och vågade vara mer öppna och nyfikna.
Anita Juresic.
MARGARETA GRÄÄS
Följ Margareta Grääs
Margareta inspirerar personer med känslig hud att våga njuta av skönhetsprodukter
Makeupartisten och skönhetsinfuencern Margareta Grääs älskar att testa nya hudvårdsprodukter och att experimentera med färgstarkt smink. Margareta, som haft eksem på kropp och ansikte sedan sjuårsåldern, har även proflerat sig genom att ge råd till personer med eksem och känslig hud. För henne är det viktigt att både inspirera och lyfta fram hur olika skönhetsprodukter fungerar för personer med känslig hud eller tendens till eksem.
Text
Annika Wihlborg / Foto Daniel Petersson
Som skönhetsinfluencer testar, informera och tipsar Margareta Grääs följare om såväl hudvård som kropps- och hårvård.
Utbudet av produkter är enormt och många med eksem eller känslig hud upplever det som svårt att veta vilka produkter de kan testa utan att riskera att problemen förvärras. I det här sammanhanget är Margaretas egna erfarenheter viktiga.
–Jag fick eksem i knävecken, ljumskarna och längs med handlederna redan som sjuåring. Jag utvecklade även eksem i ansiktet, främst runt munnen och runt mitt ena öga. Ansiktseksemen har definitivt varit svårast att leva med för mig. I tonåren hade jag extrema eksem från nästippen ner till hakan. Det var jobbigt eftersom jag upplevde att eksemen drog blickarna till sig, vilket var jobbigt i tonåren då jag var känslig för vad andra människor tänker och tycker, säger Margareta Grääs.
Personlig och öppen stil
Hennes öppna, ärliga och personliga stil har gjort Margareta Grääs till en av Sveriges populäraste skönhetsinfluencers.
–Smink och skönhetsprodukter handlar om mycket mer än enbart utseende. För mig är det ett sätt att vara kreativ, ha roligt och ta hand om mig själv. Jag får ofta höra att jag har bidragit till att guida personer med eksem genom djungeln av skönhetsprodukter, vilket självklart känns jättebra, säger hon. Hennes tips till personer med eksem som vill testa olika hudvårds-
och sminkprodukter är att i första hand välja märken som profilerar sig som parfymfria, med produkter som utformats specifikt för känslig hud. Ytterligare ett råd är att hålla nere antalet steg i hudvårdsrutinen. För personer med eksem eller känslig hud är det ofta tillräckligt med en rengöringsprodukt, ett serum och en kräm. Satsa på att testa en produkt i taget på din hud, snarare än att investera i en hel produktserie som i värsta fall inte alls fungerar för din hud.
Acceptans för eksemen –På senare år har kunskapen om att produkter som består av naturliga ingredienser från exempelvis blommor och örter inte nödvändigtvis är bättre för huden är produkter som baseras på syntetiska ingredienser som är testade och ofta tryggare. Många naturliga ingredienser förekommer i starka koncentrationer i dessa produkter och kan vara triggande
för personer med känslig hud, säger Margareta Grääs.
Margaretas eksem går i skov. Ibland är hon eksemfri i två månader, därfter kan eksemen blossa upp, exempelvis under en stressig period med mycket snabbmat.
–Det känns lite frustrerande att jag ska behöva leva med mina eksem resten av livet och att all den kortison jag använt har gjort min hud tunnare och ännu mer känslig. Samtidigt har jag lärt mig att leva med och acceptera mina eksem, även om de kräver en del anpassningar i mitt dagliga liv. Jag måste exempelvis ha så kortklippta naglar som möjligt för att minimera risken att jag river mig. Jag sover dessutom alltid med pyjamas eftersom det gör att jag inte kan klia på kroppen under natten och på sommaren har jag alltid SPF 50 på och runt mina läppar eftersom de är extremt känsliga för sol, säger Margareta Grääs.
Akne kan påverka hela självbilden
För många unga handlar akne inte bara om huden utan om skam, jämförelse och en känsla av att inte räcka till. Hudläkaren
Petra Verga Kan möter dagligen patienter där hudsjukdomen får tydliga psykologiska konsekvenser.
Akne är en av de vanligaste hudsjukdomarna och drabbar de flesta i någon grad under tonåren. Men upplevelsen varierar kraftigt och enligt hudläkaren Petra Verga Kan kan den psykiska påverkan ofta underskattas.
– Akne är ett stort lidande för många, och det är väldigt individuellt. Även lindrig akne kan upplevas som plågsam, säger hon.
Tonåren och självbilden
Under tonåren, när identiteten formas, kan huden få stor betydelse.
– Ungdomar går igenom en känslig del av livet där jag-bilden utvecklas, då kan hudproblem ta stor plats, säger hon. Samtidigt förstärks bilden genom sociala medier.
– Det finns en ständig exponering av perfekt hud via filter och olika skönhetsmärken som lovar mycket. Det riskerar att skapa en norm som inte stämmer med verkligheten.
Stigma och skam
Trots att akne är väldigt vanligt finns fortfarande starka missuppfattningar.
– Många tror fortfarande att akne beror på dålig hygien. Det stämmer inte, men det påverkar hur människor ser på sig själva, säger hon. För vissa blir konsekvenserna tydliga i vardagen.
– Jag trä!ar patienter som undviker skolan eller sociala sammanhang. De känner skam och får en negativ självbild. Hur mycket ungdomar påverkas beror på faktorer som självkänsla, stöd från omgivningen och graden av hudbesvär.
– Vissa påverkas lite medan andra blir mycket upptagna av sin hud.
Inte bara en ungdomsfråga Akne kan fortsätta långt upp i vuxen ålder. – Vi ser patienter mellan 20 och 50-årsåldern. För många kommer aknen tillbaka i perioder, vilket kan upplevas som väldigt stressande, säger Petra. Hos kvinnor spelar hormoner ofta in.
– Det kan handla om djupa inflammationer som varierar med menscykeln. Skammen kan finnas kvar även i vuxen ålder.
Många väntar med att söka vård Trots att det finns många behandlingsalternativ tillgängliga så dröjer många
– Vissa tror inte att det går att behandla, andra testar mycket själv först eller påverkas av reklam, säger hon. Inom vården anpassar de alltid behandlingen för huden individuellt utifrån typ av akne
Jag träffar patienter som undviker skolan eller sociala sammanhang. De känner skam och får en negativ självbild.
och grad av inflammation.
Samtidigt är förväntningarna viktiga.
– Många blir hjälpta, men det handlar inte om att få en helt felfri hud.
Vårdens och omgivningens roll
För Petra Verga Kan handlar arbetet om mer än hud.
– Det handlar om att se hela människan och förstå hur patienten påverkas, säger hon.
Relationen till patienten är central.
– Vi försöker skapa en behandlingsallians där patienten känner sig sedd.
Hon lyfter också behovet av en bredare förändring.
– Vi behöver prata mer öppet om akne och ha en mer realistisk syn på vår hud.
Utseendet får inte definiera människors värde.
Vill du veta mer?
Besök hemsidan diagnostisktcentrumhud.se
Text Susanne de Mello Foto Tim Sobek
Petra Verga Kan, medicinskt ansvarig läkare/specialist i dermatologi på Diagnostiskt Centrum Hud City/Hötorget.
”Men vad funkar bäst – för just mig?”
En uppmaning om att ta del av tillgänglig kunskap och de stöd som erbjuds för att komma så förberedd som möjligt till ditt möte med vården.
Som patientförening med en vision om ”ett bra liv för alla med psoriasis och psoriasisartrit” har vi tagit på oss uppdraget att försöka påverka saker till det bättre - för alla som lever med i visionen nämnda diagnoser - i så många avseenden som möjligt. Det kan handla om att verka för strukturella förbättringar av vården genom att bidra med patientperspektivet när ett vårdförlopp tas fram eller att årligen dela ut miljontals kronor till psoriasisforskningen. Eller att bara svara i telefonen när någon behöver prata om något som rör det enskilda och personliga fallet.
Varför tar man inte mina symtom på allvar, varför får jag inte tillgång till det läkemedel som funkat bra för en släkting eller bekant, vad funkar bäst för just mig?
Tacksamhet och frustration
Det här är förstås inte unikt för
våra diagnoser – att man kan se och vara tacksam för de stora behandlingsframsteg som gjorts för patientgruppen i stort men ändå känna sig frustrerad för att man inte hittat riktigt rätt för att få kontroll på sin egen sjukdom, som man lever med dygnet runt och året om. Det här är något vi märker jättetydligt i samband med våra föreläsningar och frågestunder, där de frågor vi får in väldigt ofta handlar om det enskilda fallet, utifrån hur symtom yttrar sig och vad man testat i behandlingsväg, och inte minst i våra studiecirklar där deltagarna får möjlighet att diskutera sina erfarenheter med varandra.
För det är ju så med komplexa systemsjukdomar, att varje fall är unikt och att behandlingar har olika bra e!ekt hos olika individer.
Kunskap underlättar
Vår övertygelse är att ju mer du vet om din diagnos, desto lättare är det att leva med den, även om du kanske har en mild variant idag och det kan kännas onödigt att läsa på om något som inte stör så mycket.
Och i tider där vi går mot mer personcentrerad vård och större patientdelaktighet – och därmed större eget ansvar - vill vi verkligen slå ett slag
Vår övertygelse är att ju mer du vet om din diagnos, desto lättare är det att leva med den.
för att verkligen ge dig själv chansen att bli medskapare till din egen vård genom att vara så förberedd som möjligt inför dina kontakter med vården.
Så vad blir vårt svar på frågan som ställs i rubriken?
Vi kan inte på förhand säga säkert vad som kommer att funka bäst för just dig. Men vi är säkra på att du genom att förbereda dig och ta reda på så mycket som möjligt ökar dina chanser för att tillsammans med vården hitta det som funkar bäst – för just dig. Vi hjälper dig gärna vidare genom vår webbplats eller genom kontakt med kansli eller din närmaste läns- eller lokalavdelning.
Ordförande
Psoriasisförbundet
Text
Conny Erixon
Denna artikel är i samarbete med Psoriasisförbundet
Conny Erixon
Skanna QR-koden: folkhalsasverige.se/din-hud