Barnhälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

BARNHÄLSA Stiftelsen Choice

Stiftelsen Choice arbetar för att förebygga psykisk ohälsa, självmord och missbruk bland unga.

MED-EL.

Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling.

MFD. Coronapandemin slår hårdast mot barn i utsatta situationer.

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

06

Hur påverkas barns hälsa av pandemin?

Måns Möller Måns Möller brinner för att barn och unga med NFP ska få en plats i föreningslivet.

08 10

D

FOTO : F R ED R I K H J ER L I N G

I Ur och Skur Studier har visat att barn som vistas ute mycket är friskare än andra barn. I Ur och Skur förskolor skapar en grogrund för hållbarhet och hälsa.

Magnus Järeskog Generalsekreterare BRIS

Det råder ingen tvekan om att pandemin får konsekvenser för barns hälsa, både den psykiska och fysiska. Det finns tydliga behov av stärkta insatser för att skydda barn som befinner sig i utsatta situationer och ge stöd till barn som mår dåligt.

Hur barns hälsa har påverkats av pandemin är ännu för tidigt att helt överblicka. Det är sannolikt att många effekter kommer märkas först på längre sikt, men också det faktum att vi ännu inte sett slutet av pandemin. Vi vet dock reda nu att många barn, trots ökade påfrestningar hanterar situationen relativt väl. Vi ser samtidigt, i barns samtal till Bris stödlinje under pandemin, att många barn som redan innan krisen mådde dåligt eller befann sig i en utsatt situation nu mår allt sämre och får en förvärrad livssituation. Under året har samtalen till Bris ökat kraftigt och ökningarna syns särskilt tydligt i samtal kring familjekonflikter, våld och olika former av psykisk ohälsa.

Lunds Universitet Det nya forskningsprojektet ”Evidens kontra övertygelse” går ut på att följa familjeutveckling, barnutveckling och mental hälsa i alla dagsaktuella familjeformer.

Projektledare: Ida Hellström (ida.hellstrom@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Angelica Grip Distribution: Svenska Dagbladet, December 2020 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Stefan Jellheden

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

färre trygga vuxna och mindre möjlighet till att komma hemifrån och tänka på annat en stund. Denna ökade isolering gör också att insynen i familjer minskar och istället ökar faran för att barn ska fara illa och utsättas för våld bakom stängda dörrar. Med andra ord försvinner många skyddsfaktorer runt barnet.

et här året är inget annat år likt och en viktig fråga att ställa sig är hur samhället och vi alla påverkas. Ett barn berättade tidigt i pandemin för oss på Bris att ”Pappa brukar slå mamma, men nu när vi är hemma hela tiden, då slår pappa hela tiden”. I en situation där vi lever allt mer isolerat och våra kontaktytor i samhället blir färre är det tydligt i barns vittnesmål till Bris att utsattheten ökar.

Text Magnus Jägerskog

Under året har många, såväl privatpersoner som näringsliv, bidragit till Bris vilket gjort att vi kunnat utöka våra öppettider och växla upp stödverksamheten.

Vi är i en situation när många barn mår dåligt och befinner sig i utsatthet. Behoven är stora, fler barn behöver hjälp, och under nästa år kommer vi därför att utöka Bris verksamhet ännu mer genom att öppna upp dygnet runt. Varje dag, varje timma och varje minut ska Bris finnas till för barn med ett lyssnande öra, en utsträckt hand och ett professionellt stöd som hjälper till förändring. Hur många barn vi kan möta är helt beroende av det stöd Bris får. Genom att bidra gör du skillnad i barns liv, här och nu, och på längre sikt.

Genom att bidra gör du skillnad i barns liv, här och nu, och på längre sikt.

En Sifo-undersökning som Bris gjorde i maj visade också att 15 procent av de tillfrågade barnen då var oroliga på grund av corona. När aktiviteter ställs in får barn automatiskt färre sociala mötesplatser,

UNGA ÖRNAR

U

nga Örnar tycker att alla barn har rätt till en jämlik och trygg barndom. Vi tror på ett samhälle där barn är rättighetsbärare och där barnkonventionen efterlevs fullt ut. Unga Örnar arbetar för att alla barn och unga ska få en rättvis fördelning av samhällets resursergenom en likvärdig skola, tillgång till vård och en trygg bostadssituation.

Vi organiserar unga demokratiskt med tron om att låta våra aktiviteter genomsyras av vår vision för samhället. I våra distrikt har vi internationella projekt i b.la Namibia och Zimbabwe där vi arbetar med barn och ungas inkludering i beslutsprocesser.

Vi har dans, cheerleading, simning, läxhjälp, fritidsgårdsverksamhet, parklekar och en massa

annat för att ge barn en meningsfull fritid.

Samhället ska aldrig svika barnen, för då har vi redan gett upp om framtiden. I Unga Örnars barnmanifest har vi politik på nio områden där vi föreslår reformer för att uppnå en jämlik barndom.

Barn och unga förtjänar framtidstro. Genom våra aktiviteter säkerställer vi att barn och unga får en meningsfull fritid som bär minnen för livet. Våra ledare är förebilder och våra medlemmar är framtidens ledare.

Ojämlikheten är den största hälsorisken för barn när tjockleken på föräldrarnas plånbok blir avgörande för möjligheten till idrott, vård och fritid.

“

Unga Örnar anser att barn och unga kan och ska fatta beslut om sin egen fritid.

Vill du stötta vårt arbete med en jämlik barndom? Bli Örnvän redan idag genom att bidra med 200 kr/år. Eller är du mellan 6-25 och sugen på att bli örn?

Välkommen in i vår verksamhet: bli medlem.

Bli medlem i Unga Örnars vänner: ungaornar.se/bli-medlem/bli-medlem-iunga-ornars-vanner/ Bli medlem i Unga Örnar: ungaornar.se/bli-medlem/bli-medlem-i-unga-ornar/

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

”Vi vuxna måste lära barn om risker på nätet”

P

å senare år har mängden egenproducerat material, i form av foton som man tagit på sig själv naken, ökat lavinartat bland barn och unga. Kanske till skillnad från vad vuxenvärlden tror så både tas och skickas de allra flesta helt frivilligt.

Mottagaren kan vara en kompis eller någon man är ihop med. Mottagaren är också ofta med på det, och bilden raderas kort därefter.

Online fast IRL Förklaringen ligger i att barn och unga idag lever sina liv lika mycket på som utanför nätet. Här växer barnen upp, med allt vad det innebär. Det berättar Sophie Josephson, projektledare på Ditt ECPAT, där barn och unga kan få hjälp, stöd och kunskap om bilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp.

– För vuxna kan beteendet verka gränsöverskridande men det är egentligen inte så konstigt. Barn och unga har i alla tider utforskat sin sexualitet. Skillnaden är att platsen

numera lika gärna kan vara online, säger Sophie Josephson.

Och som sagt, i de allra flesta fall är nudes inte något problem. Men, det händer att bilder sprids vidare och hamnar i helt andra forum än vad som var tänkt från början. Och det kan få stora konsekvenser för den som drabbats.

– Barn och unga vars bilder spridits vidare mår ofta väldigt dåligt eftersom det är svårt att få kontroll på spridningen.

Det är något helt annat än att nakenbilder stannar mellan avsändaren och mottagaren, säger Sophie Josephson.

Vuxnas ansvar är fokus I de fall som bilderna spridits vidare har kunskapen om samtycke och respekt brustit. Det kan också handla om att barn inte har förstått vilka risker som finns.

– Barn och unga är redan bra på att reflektera över gränsdragningar och vad som är ok och inte ok, säger hon. Men det är vi vuxna som måste lära våra barn om respekt och samtycke. Och om de risker som finns på nätet.

Barns värld online är antagligen långt ifrån vår egen; just därför är det viktigt att försöka förstå den. Våga fråga, våga prata och våga förstå även beteenden som ligger långt från ditt eget. Att förbjuda, bestraffa, eller övervaka är inte svaret. Även om det sker av omtanke för barnets säkerhet.

– Att stänga av appar och sociala plattformar är som att stänga ute barnen

nu är det jul. igen.

Text Catharina Holm

från deras umgängeskrets. Fokus bör istället ligga på att försöka skapa en öppen och trygg dialog, säger Sophie Josephson.

FAKTA OM ECPAT

ECPAT Sverige är en barnrättsorganisation som arbetar mot sexuell exploatering av barn.

Sedan i höstas driver de även Ditt ECPAT, där den som är under 18 år kan få hjälp, stöd och kunskap om bilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL. Barn och unga kan också få hjälp att ta ner nakenbilder som har spridits på nätet.

FOTO : S O FOA K A L L N ER

Idag är det vanligt att barn och unga tar och skickar nakenbilder, nudes, på sig själva. Oftast sker det frivilligt och utan att någon kommer till skada, men det kan också få stora konsekvenser. Det är upp till oss vuxna att lära våra barn om respekt, samtycke och risker på nätet.

Sophie Josephson Projektledare Ditt ECPAT

Läs mer på: Ecpat.se FEM TIPS FRÅN BARN OCH UNGA OM NAKENBILDER

Det är ditt ansvar att lära barn om risker på nätet.

Att bry sig är ok - övervakning och bestraffningar är inte ok.

Denna artikel är i samarbete med ECPAT.

Få dina barn att känna sig trygga att berätta när något har hänt.

Skäll inte på barnet – det är aldrig barnets fel om något dåligt händer.

Hjälp barnet reda ut vad som hänt och vad som behöver göras.

YOGA

FOR TEENS & TWEENS YOGAKURSER & YOGAL ÄGER

Varje dag, även på julafton, hör barn av sig till oss på Bris och berättar om våld i hemmet, ensamhet och övergrepp.

Ge fler barn möjlighet att berätta.

Swisha din julgåva till 9007097

Välkommen att ta plats på mattan! Lär dig lyssna inåt och landa i kroppen helt utan prestationer.

Läs mer och boka på tinytree.se

3

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Syskonen fick tillbaka hörseln med cochleaimplantat I familjen Rosén i Vadstena hör båda barnen Hilda och Axel med hörselimplantat. För dem innebär implantaten att deras liv är som för de flesta andra i samma ålder.

Text Mathias Pernheim

Hörapparater hjälpte inte

Talet bubblade fram När Hilda var fem månader konstaterades det att även hon var döv.

När hon var tio månader fick hon ett

Nu bryr jag mig inte och kan ha uppsatt hår ibland.

Hilda Rosén

Snygg med implantat Hilda och Axel känner sig inte annorlunda jämfört med sina kompisar.

Livet med CI fungerar bra, även om de inte alltid var helt bekväma med implantaten när de var yngre.

– Jag kunde bli irriterad på att de ramlade av ibland, till exempel när jag hoppade studsmatta.

Syskonen konstaterar dock att de aldrig skulle vilja vara utan CI och att implantaten syns är ingenting som bekymrar dem längre.

– Nu bryr jag mig inte och kan ha uppsatt hår ibland, säger Hilda.

– Mina CI syns alltid och jag tycker att jag är snygg ändå!, avslutar Axel.

Hilda och Axel FOTO: ANN-CHARLOTTE GYLLENRAM

Axel var åtta månader när föräldrarna Frida och Jens Rosén märkte att sonen inte hörde. Efter flera besök på BVC fick de till slut en remiss till hörselvården på Universitetssjukhuset i Linköping.

– Där konstaterade man att Axel var döv. Det var ett hårt slag, säger pappa Jens.

Axel försågs med hörapparater som inte hjälpte. Istället började de teckna med Axel varpå han fick en viktig kommunikation. När han var drygt två år fick han dubbla hörselimplantat, så kallade cochleaimplantat (CI).

CI och två månader senare fick hon ytterligare ett.

Med implantaten kan de kommunicera som alla andra.

– När man tackar JA till CI så väljer man talat språk. Teckenspråket, som vi lärde barnen, rann ut i sanden när vi märkte att de började höra och talet bubblade ur dem, berättar mamma Frida.

FOTO: ANN-CHARLOTTE GYLLENRAM

J

ag spelar handboll och älskar att åka offpist på skidor. Och jag lyssnar alltid på musik, säger Axel, 15.

Hilda, 13, är musikalisk och tycker om att sjunga.

Hon berättar att hon och kompisarna sover ofta över hos varandra och har tjejkvällar, precis som alla andra.

– Då ser vi på skräckfilmer och skriker jättemycket, fnissar Hilda.

Hilda och Axel med familj

Cochlear™ – världsledande inom implanterbara hörsellösningar Vi har levererat fler än 600 000 implantat världen över och hjälpt människor i alla åldrar att höra. Genom att alltid ligga i framkant när det gäller innovativ teknik strävar ™ Cochlear efter att ge människor bästa möjliga hörupplevelse genom hela livet.

Den senaste tekniken möjliggör för våra små och stora användare att kunna strömma samtal, musik, underhållning med mera direkt från en kompatibel Apple™ eller Android -enhet1 till våra ljudprocessorer – inga ytterligare tillbehör behövs.

Läs mer på www.cochlear.se

1. För mer information om kompatibilitet och enheter, gå in på www.cochlear. com/compatibility. Prata med din öronläkare eller audionom om olika behandlingar för hörselnedsättning. Resultaten kan variera. Din öronläkare eller audionom informerar dig om de faktorer som kan påverka resultatet.

Läs alltid bruksanvisningen. Alla produkter är inte tillgängliga i alla länder. Kontakta din lokala Cochlear-representant för produktinformation. Apple, Apple-logotypen, Apple Watch, FaceTime, Made for iPad-logotypen, Made for iPhone-logotypen, Made for iPod-logotypen, iPhone, iPad Pro, iPad Air, iPad mini, iPad och iPod touch är varumärken som tillhör Apple Inc., registrerade i USA och i andra länder. App Store är ett varumärke (service mark) som tillhör Apple Inc., registrerat i USA och i andra länder. Android är ett varumärke som tillhör Google LLC. Android-roboten reproduceras eller modifieras utifrån material som skapas och delas av Google och används i enlighet med villkoren i licensen Creative Commons 3.0 Attribution. Google Play och Google Play-logotypen är varumärken som tillhör Google LLC. Cochlear, Hear now. And always, Nucleus och den ellipsformade Cochlearlogotypen är antingen varumärken eller registrerade varumärken som ägs av Cochlear Limited. © Cochlear Limited 2020.2020-12 Swedish

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO: STEFAN JELLHEDEN

Stiftelsen Choice prisas för sitt arbete med att förebygga psykisk ohälsa, självmord och missbruk bland unga De har undervisat fler än 40 000 högstadie- och gymnasieelever kring alkohol, narkotika och tobak utifrån ett medicinskt perspektiv och dess koppling till psykisk hälsa. Choice uppgift är att se till att ungdomar inte blir sjuka genom kunskapshöjande insatser på skolor och erbjuder även snabb hjälp.

S

tiftelsen Choice firar 10 års jubileum med att ha gått från att vara en liten lokal aktör i Stockholm i samarbete med Karolinska Institutet till att existera rikstäckande. I år tilldelades de även Stockholm Prestige Award inom kategorin; educational charity of the year.

Genom sitt utbildningsprogram TUTCH, Teens Understanding and Taking Control of Health, undervisar läkar- och

Robert Åkesson vd Stiftelsen Choice

psykologstudenter elever kring hur kroppen påverkas av alkohol, narkotika och tobak.

Kunskap förebygger sjukdom på lång sikt – Vi undervisar och ger den fysiologiska kunskapen kring alkoholens och narkotikans inverkan på till exempel hjärnan. Sedan låter vi eleverna själva bearbeta och reflektera genom att hålla muntliga presentationer i ämnet, säger Robert Åkesson, Vd för stiftelsen Choice.

Vi arbetar med primär prevention vilket gagnar samhället både kort-och långsiktigt. Det kanske viktigaste är att eleverna själva kommer till insikt om skadorna som tobak, narkotika och alkohol orsakar och hur de ofta leder till psykisk ohälsa, avslutar Robert.

Denna artikel är i samarbete med Stiftelsen Choice.

Text Susanne Raaf

Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling För barn som föds med måttlig-grav hörselnedsättning är det avgörande för den framtida språkutvecklingen att så tidigt som möjligt få tillgång till cochleaimplantat. Flera oberoende studier visar att tidig intervention med cochleaimplantat resulterar i bättre uttal och ökad talspråksförståelse.

som i sin tur analyserar och tolkar ljuden i hörsel- och språkcentra, säger Ulrika Löfkvist, logoped och forskningskoordinator på sektionen för hörselnedsättning på Karolinska Institutet samt universitetslektor på Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Ju tidigare desto bättre När ett dövt barn är utan hörselhjälpmedel och därmed inte kan ta till sig hörselintryck utvecklas det som kallas för auditiv deprivation, vilket innebär att hjärnan börjar omorganisera sig och fokusera mer på att tolka andra sinnesintryck i stället för auditiva signaler. Ju äldre barnet är när hen får sitt första cochleaimplantat, desto svårare är det för hjärnan att ställa om och omorganisera sig och åter börja tolka hörselintryck. Det beror på att hjärnan är som mest plastisk och omformbar de första åren i livet, och framförallt det första levnadsåret.

−Forskning har visat att om man opererar in cochleaimplantat innan barnet är Cochlean består av ömtåliga strukturer, så omkring 9 månader så förkortas tiden med vid val av implantat är det viktigt att välja en auditiv deprivation och flexibel elektrod som täcker hela cochlean hjärnan kan dra nytta av för att barnet ska uppnå ett så bra resultat naturlig neoroplasticitet, vilket förbättrar barns som möjligt med sitt implantat. möjlighet att utveckla tal Text och språk mer i synkroni Annika Wihlborg med sin kronologiska ålder. Av studier framgår att barn med hörselnedsättning som opererats före nio månaders ålder har en mer adekvat tidig språkutveckling än barn som opererats efter arton månaders ålder, säger Ulrika Löfkvist, som nu Denna artikel är i forskar om de longitudinella effekterna samarbete med av operationsålder, bland annat gällande Med-EL. ordkunskap och kognitiva färdigheter hos tonåringar som började använda cochleaimplantat tidigt i livet och i Ulrika Löfkvist jämförelse med kontrollgrupp som har typisk hörsel.

FOTO: SHANE COLVIN

C

ochleaimplantat är vanligt bland barn som är födda döva eller som har drabbats av måttliggrav hörselnedsättning tidigt i livet.

Cochleaimplantat består dels av en yttre ljudprocessor som tar emot och överför ljudsignaler och dels ett inopererat implantat med elektrod som förs in i hörselsnäckan. Elektroden direktstimulerar hörselnerven som i sin tur sänder signalerna vidare till hjärnan där tolkning av ljud sker, vilket bidrar till att barn som tidigare varit döva får tillgång till hörsel via elektronisk väg. − Cochleaimplantatet förmedlar ljud från barnens omgivning till hjärnan,

5

Upptäck en värld fylld av ljud!

Vill du höra mer om våra cochleaimplantat och andra hörselimplantatlösningar? Besök www.medel.com

Nordic@medel.com

medel.com

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Måns Möller brinner för att barn och unga med NFP ska få en plats i föreningslivet

Vill få fler idrottsföreningar att starta NPF-lag

När komikern Måns Möller 2008 fick beskedet att hans tvåårige son Viggo hade autism hamnade han i en livskris.

När Måns upptäckte hur svårt det var för barn med NPF att få utrymme i det organiserade föreningslivet bestämde han sig för att ta saken i egna händer genom att 2015 starta Viggo Foundation.

FOTO : CA R L T H O R N B O R G

A

Måns Möller

Text Annika Wihlborg

lla barn mår bra av fysisk aktivitet, men barn med NPF har ett ännu större behov av att få syresatt blod till hjärnan. Trots att fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet är så många utesluts många barn och ungdomar med NPF-diagnoser från föreningslivet.

De platsar inte i den traditionella paraidrotten och är heller inte rustade för att träna med de normalfungerande barnen. Det resulterar i att det på många håll i landet finns väldigt få organiserade idrottsaktiviteter som arrangeras på dessa barn och ungdomars villkor och utifrån deras behov.

Syftet med Viggo Foundation var redan från start att stödja och hjälpa de idrottsföreningar som startas till förmån för barn och ungdomar med NPF. Måns Möller upptäckte snabbt att behovet av stiftelsen var otroligt mycket större än han kunnat tro när han satte igång.

Hans arbete i stiftelsen är helt ideellt, drivkraften är att ge fler barn och unga med NPF-diagnoser möjlighet att aktivera sig på samma sätt i föreningslivet som Viggo gjort.

Osäkerhet och okunskap hindrar – Osäkerhet och okunskap om NPF är förmodligen en anledning till att relativt få idrottsföreningar hittills har startat upp lag för barn och unga med NPF. Riksidrottsförbundet talar mycket om allas rätt till föreningsliv och fysisk aktivitet, men när det kommer till kritan är utbudet väldigt litet för dessa barn, säger Måns Möller.

När Viggo väl upptäckte och fick möjlighet att delta i föreningslivet fick han snabbt blodad tand. Numera tränar Viggo såväl löpning som innebandy och skidåkning i olika lag för barn och unga med NPF-diagnoser, som inte alltid har lika lätt att ta instruktioner och fungera i gruppsammahang som normalfungerande barn.

– Träningen betyder allt för honom.

Om vi exempelvis är ute och springer på morgonen så förbättras hans koncentrationsförmåga så han orkar sitta still och ta till sig ny kunskap i skolan. Han sover bättre på nätterna och det betyder jättemycket för honom att vara en del av den sociala gemenskapen i ett lag, säger Måns Möller.

Det råder ingen tvekan om att det finns ett otroligt sug efter organiserad fysisk aktivitet för barn och unga med NPF. När Viggo Foundation arrangerade Viggoloppet, ett motionslopp i Stockholm där deltagarna fick medalj och fika efteråt, kom många långväga deltagare. Några hade kört hela vägen från Värmland för att deras barn skulle få delta i ett sammanhang där de kunde lyckas och prestera och få medalj för sin insats tillsammans med andra barn med NPFdiagnoser.

– Vi har ett jättebra föreningsliv i Sverige. Mitt mål med Viggo Foundation är att det traditionella föreningslivet ska inspireras till att starta särskilda lag och sektioner för barn och unga med NPFdiagnoser. Mitt övergripande mål är att så många barn och unga som möjligt med NPF-diagnoser ska ha tillgång till organiserade idrottsaktiviteter. Den rätta vägen att gå är via det ordinarie föreningslivet, säger Måns Möller.

En viktig uppgift för Måns har därför blivit att samla in pengar för att kunna utveckla en träningsmodell som passar barn med NPF. Genom att cykla tvärs över jordklotet tillsammans med sin träningskompis och coach Christer Skog, har Måns samlat in pengar och samtidigt avverkat drygt 2000 mil på cykelsadeln.

Måns och Christer har bland annat cyklat tvärs över hela USA samt från Stockholm till Grekland och genom Ryssland. Både företag och privatpersoner kan vara med och bidra till insamlingen i samband med långdistanscyklingen.

Ta saken i egna händer Hans tips till andra föräldrar till barn och unga med NPF-diagnoser är att inte vänta på att någon annan ska ta tag i den här frågan. Våga greppa stafettpinnen själv och dra igång något på eget initiativ. Ta kontakt med de lokala idrottsföreningarna på orten där ni bor och fråga om det finns möjlighet att starta upp en sektion eller ett lag med fokus på NPF. – Via Viggo Foundation erbjuder vi bland annat utbildning av ledare och ekonomiskt stöd till idrottsföreningar som vill starta upp NPF-verksamhet, så tveka inte att ta kontakt med oss, säger Måns Möller.

Snitz skolor erbjuder NPF-säkrad grundskole- och gymnasieverksamhet Snitz grundskola och gymnasium vid Odenplan i Stockholm erbjuder en NPF-anpassad skolverksamhet för elever med olika typer av NPF-diagnoser från hela Stockholms län. Snitz utgår från ett salutogent arbetssätt som tillvaratar varje elevs styrkor.

Undervisningen anpassas utifrån elevens individuella förutsättningar och behov.

FOTO : H EN R I K EK B LO M

Liselotte Kihlström Chef för elevhälsan Snitz grundskola & gymnasium

V

år skolverksamhet är NPFsäkrad och ner på detaljnivå utformad för barn och unga med NPF-diagnoser. Vi skapar trygghet genom förutsägbarhet.

Alla elever har en bestämd plats i sitt hemklassrum. Vi använder en tavelmetodik som skapar tydlighet i klassrummet, bildstöd som konkretiserar vad som sker under dagen och en timer som visualiserar arbetstiden.

Dessa faktorer bidrar till en trygg och förutsägbar yttre miljö, säger Liselotte Kihlström, chef för elevhälsan på Snitz grundskola och gymnasium.

– Vi tillämpar ett relationellt förhållningssätt där vi betraktar eleverna utifrån det sammanhang de befinner sig i. Vi erbjuder små klasser, ett

mindre sammanhang där vi minimerar sinnesintrycken, vilket gör att eleven kan känna sig trygg och fokusera på sin inlärning, säger Liselotte Kihlström.

Det finns ständigt mer att lära sig om NPF. Liselotte Kihlström

Snitz är en av få skolor som har en elevhälsochef.

Mycket fokus läggs på extra resurser inom elevhälsa i form av bland annat speciallärare och socialpedagoger.

– Det finns ständigt mer att lära sig om NPF. Våra medarbetare genomgår därför regelbunden handledning och pedagogiska forum som stärker deras kompetens kring just NPF-diagnoser, säger Liselotte Kihlström.

Text Annika Wihlborg

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

7

MISA UNG Ida Thorell, Affärsområdeschef Misa Ung, hur ser du på det utanförskap som många unga idag riskerar att hamna i?

FOTO : M Å N S M Ö L L ER

Det är oacceptabelt att så många unga vuxna inte har en plats i samhället! Antalet unga arbetslösa och hemmasittare är alarmerande högt. Varje dag möter vi unga som har svårt att klara skola, fritid eller arbetsliv. Ofta är det kopplat till funktionsnedsättning, missbruk eller en kriminell livsstil.

Aktivitet anordnad av Viggo Foundation

Misa Ung arbetar aktivt med individuellt stöd för att snabbare hitta en väg framåt. Det som utmärker vårt arbete är att vi tillsammans med en arbetskonsulent lägger upp en personlig planering som känns meningsfull och stärker dig som individ. Vårt team med specialistkompetens inom studie & yrkesvägledning, arbets- och samtalsterapi hjälper till att göra studieplanering, skapa insikter om arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenheter. Vi har ett stort nätverk med arbetsgivare inom alla branscher med god erfarenhet av att handleda ungdomar med stödbehov.

Hur kommer man till Misa Ung? Vi arbetar med flera olika typer av insatser på uppdrag av socialtjänst, arbetsförmedling, skolor och HVB. Kontakta oss för att få veta vilken typ av insats som kan vara aktuell just för dig.

FOTO : M Å N S M Ö L L ER

För mer information kontakta gärna oss på: ung@misa.se, eller på telefonnummer: 08- 515 161 80

Aktivitet anordnad av Viggo Foundation

Elever med autism behöver få tillgång till individuellt utformat stöd i skolan I våras presenterade Autism- och Aspergerförbundet en skolundersökning sin skolenkät 2020 som visar att skolfrånvaron bland elever med autism ökat från 52 till 56 procent sedan 2018. Eftersom det ofta saknas autismspecifik kompetens i skolan får inte alla elever det stöd de behöver. Många skolor missar också att eleven kan behöva stöd utanför klassrummet till exempel för att klara av det sociala samspelet med andra elever.

Efterlyser bredare kompetens kring autism Eftersom autism kan ta sig många olika uttryck betonar hon vikten av ett individanpassat pedagogiskt stöd.

– För elever med autism, och särskilt de som är frånvarande från skolan, har Coronapandemin medfört nya möjligheter till digital distansundervisning. Jag hoppas att skolornas ökade digitalisering ska ge positiva effekter för dessa elever, framöver blir det förhoppningsvis lättare för elever med autism att vid behov beviljas ett individanpassat digitalt undervisningsupplägg, säger Agneta Söder.

Hon efterlyser en generellt sett bredare kompetens kring autism bland lärare och övrig skolpersonal. Specialpedagogiska skolmyndigheten kan bland annat erbjuda kostnadsfri kompetensutveckling med fokus på bland annat hur lärare kan och bör bemöta elever med autism.

Text Annika Wihlborg

Många flickor får vänta länge på diagnos Undersökningen visar också att föräldrar till pojkar med autism generellt sett är mer nöjda med skolan än föräldrar till flickor med samma diagnos.

– En tredjedel av flickorna med autism får inte sin diagnos förrän i vuxen ålder, vilket får allvarliga konsekvenser på deras skolgång och psykiska hälsa. Det innebär i sin tur att flickor med autism får vänta längre på det stöd de behöver. Autism hos flickor uttrycker sig annorlunda än hos pojkar, utan diagnos finns risk att stöd i skolan uteblir eller blir felriktat i skolan. Det kan också vara en förklaring till varför föräldrar till flickor är mindre nöjda med sina barns skolgång, säger Agneta Söder.

FOTO : C H R I ST I N A T EU C H L ER

D

en höga frånvaron beror ofta på att lärarna saknar tillräcklig kompetens och rätt resurser för att kunna tillmötesgå behoven hos elever med autism. Av undersökningen framgår även att endast 37 procent av eleverna med autism når målen i engelska, svenska och matematik, en ökning med sju procentenheter på två år. Dessa siffror är självklart oroväckande och visar på tydliga brister i skolan, säger Agneta Söder, skolexpert på Autism- och Aspergerförbundet.

Agneta Söder Skolexpert Autism- & Aspergerförbundet

Denna artikel är i samarbete med Autism- & Aspergerförbundet

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S CA N D I N AV B I L D BY R Å

Coronapandemin slår hårdast mot barn i utsatta situationer

Coronapandemin har förändrat tillvaron för alla. Trots att barnen inte drabbats av smittan på samma sätt som vuxna, påverkas deras tillvaro. Särskilt hårt drabbas barn som redan har en mer utsatt situation. Konsekvenserna kan bli större för barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning och för barn som lever i socialt utsatta situationer.

Barnen psykiska hälsa påverkas Det psykiska måendet bland barn i Sverige har blivit sämre under flera år.

De allra flesta barn i Sverige har det bra, men allt fler känner sig otrygga, stressande och oroliga. Barn och unga med funktionsnedsättning upplever otrygghet och oro i större utsträckning.

Det är främst hur skolan fungerar och hur sociala kontakter ser ut som styr barn och ungas psykiska hälsa och mående.

Just nu innebär corona att mycket viktigt i barns liv står på paus.

Fritidsaktiviteter och mötesplatser är stängda. Gymnasieskolor undervisar helt

eller delvis på distans. Den minskade kontakten med klasskamrater, vänner och andra vuxna riskerar att bidra till en ökad isolering, särskilt för barn som redan tidigare hade det tufft.

– Som alla andra under corona, är barn oroliga för sin och sina närståendes hälsa. Om man tillhör en riskgrupp kan oron vara särskilt stor.

Många barn känner sig också ensamma och många som är på väg ut i vuxenlivet är oroliga för om de ska få ett arbete eller komma in på en utbildning, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör på MFD. Redan nu ser vi som en konsekvens av pandemin att barns tillgång till stöd har begränsats. Många barn som tidigare haft särskilt stöd i skolan har fått mindre hjälp under corona. Detta riskerar att få negativa konsekvenser både på kort och lång sikt. Det kan bli svårare att klara kunskapsmålen och i värsta fall leda till avbrutna studier.

Insatserna kan inte vänta På uppdrag av regeringen arbetar MFD just nu med att samla in och presentera information om de konsekvenser och utmaningar som coronapandemin hittills har inneburit för flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Målet är att kunna visa på de åtgärder som kan minska negativa konsekvenser.

MFD strävar efter att visa på hur verksamheter, aktiviteter och miljöer kan planeras på ett sätt som göra att alla barn kan delta. För att åstadkomma delaktighet för alla barn krävs engagemang, samverkan och att vi utgår från barns olika förutsättningar och behov.

– Vi måste ha barnens olikheter i fokus nu, så att alla barn omfattas. Barns behov går inte att skjuta upp till efter pandemin.

Ett år är en lång tid för ett barn. Möter vi inte barnens behov nu, riskerar vi allvarliga och långsiktiga konsekvenser, avslutar Malin Ekman Aldén.

Text Annika Wihlborg

FOTO : A N D ER S G WA R N E

I

Sverige har nära vart femte barn en funktionsnedsättning. Malin Ekman Aldén, generaldirektör på Myndigheten för delaktighet (MFD) menar att barns olika förutsättningar kräver att vi lyssnar och skapar lösningar som möter en så stor mångfald som möjligt.

Malin Ekman Adén Generaldirektör Myndigheten för delaktighet

Denna artikel är i samarbete med Myndigheten för delaktighet

Fler barn och unga behöver ges rätt förutsättningar till vardagsrörelse och bra kost Varje år släpps Pep-rapporten, en av de mest heltäckande granskningarna av barn och ungas hälsa i Sverige. Rapporten visar att endast 14 procent av de barn och ungdomar som ingått i studien rör på sig i den utsträckning de behöver, samt äter tillräckligt mycket av det som kroppen mår bra av. Endast 2 av 10 barn når den rekommenderade mängden daglig fysisk aktivitet. Tonårstjejer är den grupp där lägst andel når rekommendationen.

Samlas runt matbordet varje dag –En av dina viktigaste uppgifter som

vuxen och vårdnadshavare är att agera förebild för dina barn när det gäller såväl fysisk aktivitet som matvanor. Om ni har möjlighet, ta er tid att äta minst en måltid tillsammans hela familjen varje dag. Vuxnas närvaro vid matbordet har nämligen positiv inverkan på barns matvanor. Ta med dina barn och ungdomar ut när du ska ta en löprunda eller promenad, säger Carolina Klüft.

En viktig slutsats i rapporten är att den fysiska aktiviteten avtar och att matvanorna är sämre hos tonåringar än bland yngre barn. Skillnaden mellan åldersgrupperna har ökat på senare år.

Pep-rapporten visar att socioekonomiska faktorer har stor inverkan på barns levnadsvanor. Alla barn och ungdomar har inte samma möjligheter att vara fysiskt aktiva eller

leva ett hälsosamt liv. Det är otroligt viktigt att föreningslivet och även samhället i stort ger förutsättningar för att även barn till föräldrar med låg inkomst ska kunna äta bra och röra på sig tillräckligt mycket. Skolan är viktig i sitt uppdrag som kompensator för dessa skillnader. − Barn och unga behöver röra på sig i skolan, även utanför idrottstimmarna.

Många barn i låg- och mellanstadieåldern har organiserad fysisk aktivitet utanför idrottsundervisningen, men på högstadiet och gymnasiet försvinner den. Det är viktigt att även tonåringar ges möjlighet till korta rörelsepauser, promenader och liknande under skoldagen. Det handlar om inkluderande fysisk aktivitet helt utan prestationskrav, säger Carolina Klüft.

FOTO : B EN JA M I N H A I L EM A R I M A M

R

esultaten i årets Peprapport bör tolkas som en allvarlig varningssignal.

Om vi inte bromsar den här utvecklingen riskerar vi att ställas inför en enorm folkhälsokris.

Vi behöver bland annat bli bättre på att kompensera för samhällets digitalisering genom att se till att våra barn och ungdomar rör på sig tillräckligt mycket och får i sig tillräckligt av den mat som deras kroppar mår bra av, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep, en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa.

Carolina Klüft Verksamhetschef Generation Pep

Text Annika Wihlborg

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : DA N I EL O H LS S O N

Barn på I Ur och Skur förskolor skapar en grogrund för hållbarhet och hälsa

9

Studier har visat att barn som vistas ute mycket är friskare än andra barn, motoriskt mer utvecklade, fysiskt mer aktiva och har lättare att koncentrera sig.

Friluftsfrämjandets verksamhet för barn i förskola och skola, I Ur och Skur har sedan 1985 vetat att naturen är ett fantastiskt klassrum som innehåller outsinliga källor till lärande om friluftsliv, hållbarhet och miljön.

V

etenskapen talar mycket om vikten av fysisk aktivitet hos oss människor, att våra barn sitter still för mycket framför skärmar vilket leder till ökad ohälsa. Kommuner ställer frågor om digitala lärmiljöer för 1-5 åringar, men ingen frågar sig hur man arbetar för att stimulera barns fysiska aktivitet, hur förskolor och skolor motverkar barns ökade stillasittande som skapar ohälsa eller hur de erbjuder barn kunskaper om hållbarhet för vår miljö nu och i framtiden.

I Ur och Skur arbetar efter samma styrdokument som alla andra förskolor och skolor och har en tydlig pedagogik och metodik i arbetet med läroplanens mål inom samtliga ämnen. Inom I Ur och Skur får barnen använda hela sin kropp och alla sinnen i lärandet, och ges

därmed möjlighet till fysisk aktivitet som en integrerad del i undervisningen.

Alla elever på I Ur och Skur lär sig att laga mat på stormkök. De vet hur de ska klä sig för olika väder och aktiviteter och hur man packar en ryggsäck, allt för att ta sig an fysisk aktivitet och olika ämnen genom friluftsliv och utomhuspedagogik.

Tydlig pedagogisk tanke med utomhusvistelsen Barnen som går på I Ur och Skur ges förutsättningar att utveckla kunskap och färdighet inom friluftslivsaktiviteter som de har nytta av hela livet. De får också en nära relation till naturen och utvecklar kunskap och trygghet att vistas där. Genom att lära med hela kroppen och alla sinnen fördjupas kunskaper inom bland annat språk, matematik och natur- och miljökunskap. Digitalisering

finns med som en naturlig del och passar speciellt bra i utomhusundervisningen.

Det finns en tydlig pedagogisk tanke med utomhusvistelsen på I Ur och Skur.

Barnen utvecklar kunskaper om hur man vistas i naturen och efterlever allemansrätten.

De utvecklar kunskaper om en hållbar utveckling i praktiken då miljöarbetet är en naturlig del av livet på I Ur och Skur. Förutom att lära om sambanden i naturen så komposterar man, källsorterar, spar energi, serverar mycket ekologiska produkter och återanvänder material och saker.

Text Annika Wihlborg

Det finns en tydlig pedagogisk tanke med utomhusvistelsen på I Ur och Skur.

Denna artikel är i samarbete med I Ur och Skur www.iurochskur.se

Denna artikel är i samarbete med RFSL.

FOTO : I STO C K

Projektet Regnbågsfamiljer i väntan ska bidra till en mer inkluderande graviditetsvård Hbtqi-personer har generellt ofta lägre förtroende för vården. Och kan behöva bekräftas lite extra i en kommande föräldraroll som motvikt till samhällets ofta snäva syn på hur en familj ser ut. Den ordinarie graviditetsvården behöver även bli mer inkluderande. RFSL driver därför Regnbågsfamiljer i väntan, ett uppskattat nationellt föräldrastödjande projekt med bland annat föräldragrupper för hbtqi-personer.

Det föräldrastödjande projektet Regnbågsfamiljer i väntan kommer att pågå även under 2021.

Text Annika Wihlborg

P

rojektets fokus är hbtqi -personers specifika behov under graviditet och tidigt föräldraskap, med syfte att öka förutsättningarna för en mer inkluderande graviditetsvård. Inom ramen för projektet erbjuder RFSL barnmorskeledda digitala föräldragrupper för hbtqi-personer under graviditet.

–Vår ambition är att dels erbjuda ett konkret föräldrastöd till hbtqipersoner, dels att låta den ordinarie graviditetsvården ta del av våra

erfarenheter och därigenom göra vården mer inkluderande. Det handlar dels om att exempelvis barnmorskor har med sig ett normmedvetet hbtqi-perspektiv i sitt dagliga arbete, dels om att initiera föräldragrupper och andra sammanhang specifikt för den här gruppen. Det är viktigt att hbtqi-personer slipper känna sig som ett undantag i graviditetsvården, säger Anna Nordqvist, projektledare och sakkunnig i familjefrågor på RFSL. Inom ramen för projektet producerar RFSL också en rad filmer om att vänta

barn och bli förälder, som kan visas i föräldraförberedande grupper eller föreläsningar.

Erfarenhetsutbyte och kunskapsstöd till graviditetsvården Studier visar att hbtqi-personer har lägre tillit till hälso- och sjukvården än övriga befolkningen, bland annat på grund av erfarenheter av och rädslan för att inte få ett bra bemötande. RFSL producerar därför kunskapsstöd riktat till yrkesverksamma i vårdkedjan kring graviditet och födande. Projektet

finansieras av medel från Allmänna Arvsfonden och pågår till slutet av 2021.

–Under 2021 fortsätter vi med digitala föräldragrupper. Om förutsättningarna tillåter det kan det även bli aktuellt med fysiska föräldragrupper. Därefter hoppas vi kunna förlänga projektet. Utöver att ge hbtqi-föräldrar möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra i liknande situation hoppas vi förstås även att det informationsmaterial vi producerar inom ramen för projektet ska bidra till en mer inkluderande graviditetsvård, säger Anna Nordqvist.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : H Ö G S KO L A N VÄST

FOTO : H Ö G S KO L A N VÄST

Denna gång vet vi mer – låt oss ta vara på det!

Text Högskolan Väst

E

Resultat visar att övervägande del av ungdomarna anpassade sig till myndigheternas riktlinjer om social distansering och en följd av detta var att de träffade sina kompisar (IRL) mer sällan och istället spenderade mer tid i hemmet. För vissa ungdomar har tiden med familjen upplevts som positivt, medan för andra har det inneburit ökade konflikter. Ungdomarna upplevde att även om de hade mer tid över att göra sådant som de annars inte hann med, så hade de mindre kontroll över sin vardag och svårigheter med skolarbetet.

De sov sämre, kände sig mer ensamma, mer ledsna, mer stressade och upplevde en ökad ångest. Negativa förändringar rapporterades i högre utsträckning av tjejer och av ungdomar som har haft distansutbildning.

Distansundervisning samt inställda

fritidsaktiviteter har inneburit att ungdomar inte längre har tillgång till arenor som utöver kunskapsutveckling erbjudit social interaktion och stabilitet.

Ungdomstiden är en period i livet då man vanligtvis umgås med jämnåriga och på det sättet utvecklar sin egen identitet.

Familjen är fortfarande viktig, men för de som inte har stöttande föräldrar utgör skola, vänner och organiserade fritidsaktiviteter viktiga skyddsfaktorer för hälsa och välbefinnande.

I skrivande stund står vi inför en liknande situation som under våren.

Det är viktigt att vi förstår vilka förutsättningar och behov ungdomar har, och denna gång, agerar utifrån vårens lärdomar. Ungdomar behöver sina föräldrar och sina lärare. De behöver sina kompisar. Och de behöver känna att deras framtidsplaner går att förverkliga.

Vi måste lyssna på våra ungdomar och utifrån deras perspektiv försöka förstå vad det innebär för dem att kompisar finns på distans och att aktiviteter månad efter månad ställs in.

Emma Sorbring Professor Högskolan Väst

Sevtap Gurdal Universitetslektor Högskolan Väst

FOTO : J Ö N KÖ P I N G U N I V ER S I T Y

För att ta reda på mer om hur pandemin drabbat ungdomar har intensiv forskning genomförts i hela världen, bland annat av en forskargrupp på Högskolan Väst och Jönköping University. Studien genomfördes bland 1700 15-19 åringar

från hela Sverige under juni 2020. I studien medverkade lika många tjejer som killar och drygt 80 % av dessa hade distansstudier under vårterminen.

FOTO : H Ö G S KO L A N VÄST

fter det att pandemin hade konstaterats dröjde det inte länge innan gymnasieskolorna slog igen sina portar. Från mitten av mars fram till vårterminens slut var distansstudier vardag för Sveriges dryga 350 000 gymnasielev. För många, inte minst för unga, var kravet på social distansering och bristande tillgång till lärare och jämnåriga några av de svåraste utmaningarna. Under våren pratade vi nästan inte alls om ungdomarnas enorma insats eller uppoffringar. Nu vet vi bättre. Flera studier har visat att även om ungdomar inte är den gruppen som hälsomässigt drabbats hårdast av covid-19, drabbas de på ett psykologiskt plan. Låt oss ta vara på denna kunskap!

Sabina Kapetanovic Projektledare, universitetslektor Högskolan Väst

Birgitta Ander Universitetslektor Jönköping University

http://ju.se/sitevision/proxy/personinfo.html/svid12_2281a6cb14e483c79181c61/859689398/searchweb/web/personinfo/image/84?size=full[2018-01-10 14:33:13]

Denna artikel är i samarbete med Lunds Universitet.

Ny forskningsstudie om barns utveckling i alla familjeformer Vi lever i ett normativt samhälle där den allmänna uppfattningen är att kärnfamiljen är det bästa för barnen.

Det nya forskningsprojektet ”Evidens kontra övertygelse” går ut på att följa familjeutveckling, barnutveckling och mental hälsa i alla dagsaktuella familjeformer, med start 3 månader innan födsel och minst tre år framåt.

Text Fredrik Söderlund

V

i vet väldigt lite om hur barn utvecklas i familjeformer som bryter mot den rådande normen.

Jag tänker främst på familjeformer utöver sammanboende “mamma, pappa, barn”. Ensamstående eller skilda föräldrar, två föräldrar i olika boenden, eller samkönade föräldrar, säger Elia Psouni, docent i psykologi som leder det omfattande projektet. Samtidigt påverkar massor med individuella faktorer hur vi mår och utvecklas, och detta analyserar vi också.

grundar sig i vetenskap utan i tyckande och politik, menar Elia Psouni.

Det finns många starka åsikter i samhället om icke normativa familjeformer som inte nödvändigtvis

– Vi studerar därför också introduktionen till förskolan, som har stor betydelse i detta sammanhang. “Inskolningen”,

– Detta kan inte bara skada ickenormativa familjer utan också leda till att rekommendationer och beslut som avser barnens bästa inte baseras på vetenskaplig evidens. Vi vet exempelvis alltför lite om hur växelvis boende påverkar de allra yngsta barnen.

Forskningen är tyvärr bristfällig, begränsad och inte konklusiv.

Projektet belyser även hur spädbarns anknytning utvecklas när flera vuxna delar lika på omsorgen om barnet, säger Elia Psouni.

som är grunden för relationerna mellan förskolepersonalen och förskolebarnen, påverkar barnens utveckling, men även familjen på olika sätt.

Alla sorts familjer behövs för studien, understryker Elia Psouni och betonar att det är viktigt att föräldrar “utan livmoder” också deltar.

– Generellt ignoreras pappor i forskningen. Vi vill bidra att korrigera detta. Också för att Sverige är unikt när det kommer till jämställdhet i föräldraskapet. Vi är engagerade tillsammans i våra barn men vad detta innebär i vardagen är dessvärre inte särskilt väl studerat. Hur föräldrar förhandlar kring föräldraskapet är en viktig aspekt för familjens välbefinnande.

Vill du vara med?

Du besvarar frågor (5ggr totalt) om dina tankar, interaktioner i familjen, och mående Deltagandet sker digitalt, det tar ca 30 min per gång Vi hoppas att din medförälder (den du delar föräldraansvaret med, om en sådan finns) också vill delta

Läs mer om studien här: https://www.psy.lu.se/vantar-du-barn ”evidens kontra övertygelse” @evidenskontraovertygelse

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Svensk innovation skyddar spädbarn från virus, bakterier och luftföroreningar Barn under fem år har ett outvecklat immunförsvar och är därför mer utsatta för virus och luftföroreningar. Särskilt utsatta är spädbarn under sex månader. Det är därför viktigt att skydda barn från virus, bakterier och luftföroreningar. En svensk innovation som utvecklats i samarbete med Karolinska Institutet Innovations och KTH gör det möjligt att skydda spädbarn från såväl virus som bakterier och luftföroreningar.

S

Text Annika Wihlborg

WWW

dymla.se dymla_official

Denna artikel är i samarbete med Dymla.

FOTO : S A M A N T H A CAS O L A R I

Allt fler föräldrar upplever ett behov av att skydda sina spädbarn mot såväl coronavirus som RS-virus, förkylningar och olika typer av bakterier. Karin Dymmel fick idén till Dymla när hon bodde och arbetade i östra Kongo, där spädbarn ofta är utsatta för dålig luft genom både vulkanaska och smutsiga

Karin Dymmel Narkosläkare, trebarnsmor och innovatören bakom DymlaONE

FOTO : P R I VAT

Ökar tryggheten i offentliga miljöer

bränslen. Några år senare insjuknade hennes nyfödde son Henry i RS virus och blev akut inlagd på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Karin saknade en produkt som kunde öka tryggheten utan att minska småbarnsföräldrars rörelsefrihet.

Erfarenheterna och insikten ledde till innovationen.

– Jag skapade en babylift med ett inbyggt Hepa filter som filtrerar bort 99 procent av alla virus, bakterier och luftföroreningar runt barnet. Babyliften passar i barnvagnens liggdel och kan enkelt användas även utan barnvagn.

Många upplever DymlaONE som en trygghet när man vistas i offentliga miljöer med barnet, inte minst nu under coronapandemin. Det har hittills inte talats så mycket om att barn också kan drabbas av corona. I en fallrapport som publicerats i den medicinska tidskriften Acta Paediatrica rapporteras det om att barnen som ingick i studien uppvisade symptom som trötthet, andningsbesvär och hjärtklappning eller bröstsmärtor mer än två månader efter att de insjuknat i covid-19, säger Karin Dymmel.

FOTO : D I N O S O L D I N

må barn är särskilt utsatta för luftföroreningar eftersom deras lungor fortfarande växer och utvecklas. Skadliga luftföroreningar samlas strax ovanför marknivån, vilket är i samma höjd som ett barn i en barnvagn. Studier visar dessutom på ett samband mellan luftföroreningar och inlärningssvårigheter, astma samt en ökad risk för autismspektrumstörningar, säger Karin Dymmel, som är narkosläkare, trebarnsmor och innovatören bakom DymlaONE, en exklusiv babylift som skyddar spädbarn mot dålig luft.

Lägg grunden till en god tandhälsa så tidigt som möjligt Tandhälsa är en viktig del av barns hälsa. En viktig grund till god tandhälsa hos barn läggs genom att tidigt introducera dagliga tydliga rutiner kring tandborstning samt att föräldrarna medverkar vid tandborstningen ända upp till tio års ålder. Ytterligare en avgörande faktor för barns tandhälsa är regelbundna måltider samt att undvika småätande.

Text Annika Wihlborg

Satsa på rejäla mellanmål Barns tänder har känslig emalj och är känsliga för kariesangrepp. Den regelbundna tandborstningen gör störst skillnad för barns tandhälsa men regelbundna måltider är också otroligt viktigt.

– Ge barnet vatten att dricka när de är törstiga och ge dem något rejält till mellanmål så de verkligen blir mätta och slipper småäta mellan måltiderna.

Det är nämligen viktigt att låta tänderna vila ordentligt mellan måltiderna.

Välj alternativ med så lite socker som möjligt. Tänk på att även produkter som inte innehåller tillsatt socker ofta ändå innehåller naturligt socker, säger Nina Sabel.

App gör tandborstningen roligare Om ditt barn får välling innan det ska sova är rådet att borsta tänderna efter vällingen, eftersom den innehåller

Om du har frågor, tveka inte att kontakta barnets tandläkarklinik kolhydrater och socker som kan ge upphov till karies.

– Om det är svårt att få barnet att vilja borsta tänderna kan du prova att låta barnet borsta tänderna själv en stund innan du tar vid, att sjunga en sång eller använda Folktandvårdens kostnadsfria app som kan göra det roligare för barnet att borsta tänderna. Som förälder kan du gärna låta barnet välja tandborste och prova att läsa en bok för barnet om barn som går till tandläkaren, för att lära om barnet mer om tänder. Om du har frågor, tveka inte att kontakta barnets tandläkarklinik, säger Nina Sabel.

FOTO : P R I VAT

V

i rekommenderar föräldrar att börja med tandborstning så fort den första tanden dyker upp. Det gör att barnet vänjer sig vid känslan av att ha en tandborste i munnen.

Fluortandkräm rekommenderas för att stärka tändernas motståndskraft mot karies och borstning av barnets tänder två minuter två gånger om dagen. För barn i åldern 0-2 år rekommenderas ett tunt utstryk av tandkräm på tandborsten.

Vi rekommenderar föräldrar att medverka vid barnens tandborstning upp till tio års ålder. Även om barnen ofta borstar tänderna själva när de blir större så är det viktigt att en vuxen är med och har ansvaret för att borstningen blir ordentligt gjord, säger Nina Sabel, barntandläkare och ordförande i Svenska Pedodontiföreningen, som arbetar för att främja utvecklingen av barn- och ungdomstandvård.

Nina Sabel Barntandläkare & ordförande Svenska Pedodontiföreningen

Denna artikel är i samarbete med Svenska Pedodontiföreningen

Med hygienen i fokus 1

RENGÖR

2

DESINFICERA

3

VÅRDA

Hudrengörande produkter i smarta format som t.ex. kan användas före desinfektion Desinfektion i sprejformat, enkla att applicera på både hud och ytor. Effekttestade mot höljeförsedda virus Vårdande och skyddande hudmousse som förebygger torr hud

Upptäck ett nytt innovativt 3-stegskoncept för hygien - köp Proignaz på apotek ®

www.proignaz.se AB Atoma, Vargmötesvägen 2D, 18630 Vallentuna

08-59075400

info@atoma.se