Issuu

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Astma, allergi & eksem Läs mer på folkhalsasverige.se

Julia Hansson "Så lever du med allergi utan begränsningar." Sida 8–9.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

I DETTA NUMMER

LEDARE

Mihály Matura Sprickor efter hushållsarbete och en klåda som aldrig riktigt släpper? För de med atopiskt eksem kan händerna bli en särskilt utsatt del av kroppen.

Inger Kull En välbehandlad astma är viktigt för barns och ungas framtida lungfunktion, men unga behöver få bättre verktyg för att själva hantera sin astma.

FOTO : R O L A N D EEK

Göran Wennergren

Margareta Grääs Makeupartisten och skönhetsinfluencern Margareta inspirerar personer med känslig hud att våga njuta av skönhetsprodukter.

ellan 7 och 10 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har astma. Astma hos barn är ett vanligt men komplext tillstånd som ofta påverkar barnets vardag och livskvalitet men som ofta kan behandlas e!ektivt när det upptäcks i tid. Det finns två typer av astmabesvär hos barn: dels förkylningsastma, som ger astmasymtom i samband med förkylning och inte är associerad med allergi eller eksem, och främst ses hos småbarn. Den andra astmatypen hos barn är typ 2-astma, som ofta är kopplad till allergier och atopiskt eksem. Astma med typ 2-inflammation innebär att immunförsvaret överreagerar genom att skapa en kronisk inflammation i luftvägarna, säger Göran Wennergren, professor emeritus i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus. Göran Wennergren är känd för sin banbrytande forskning om allergier och astma hos barn och har nyligen tilldelats hederspriset ”Guldsvalan” av Astma- och Allergiförbundet för sin forskning om astma hos barn.

Viktigt med korrekt behandling

Projektledare: Jonathan Ahlberg (jonathan.ahlberg@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Josefine Asker Redaktionschef: Daniel Petersson Distribution: Aftonbladet 14/09/2026 Tryckeri: Bold Printing Omslagsfoto: Privat. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Astma behöver inte hindra ett aktivt liv för barn

Text Annika Wihlborg

Det är viktigt att ta barns astmasymtom på allvar och inte förväxla dem med förkylningsbesvär. De vanligaste symtomen på astma är pipande andning och hostningar. Den pipande eller väsande andningen är ett viktigt astmasymtom att vara uppmärksam på. Om astma inte behandlas korrekt och sjukdomen inte hålls under kontroll riskerar det på sikt att påverka lungfunktionen. Göran Wennergren betonar därför vikten av att diagnostisera barn med astma så tidigt som möjligt. –När de får tillgång till rätt behandling

i tid kan barn med astma som regel leva ett aktivt liv. Välbehandlad astma kan dessutom ha positiva e!ekter på barnens tillväxtkurva, säger han.

Påminn om vikten av regelbunden medicinering

Ett bra sätt för omgivningen att stötta barn med astma är att i tidig ålder hjälpa dem med medicineringen och att, när barnen blir större, påminna dem om att vara noga med att ta sin astmamedicin så snart behovet uppstår. –Det är vanligt att barn i skolåldern glömmer att ta sin astmamedicin. Ibland kan det handla om att barnet inte vill vara sjukt och därför undviker att ta sin medicin. Det är därför viktigt att föräldrar och andra vuxna i barnets omgivning kontinuerligt påminner om vikten av att inte slarva med medicineringen eftersom det hjälper barnen att orka delta i skolidrotten och i idrottsaktiviteter på fritiden, säger Göran Wennergren.

Biologiska läkemedel ger nytt hopp

Det finns flera olika sätt att behandla typ 2-astma. Prata gärna med er läkare om vilka alternativ som kan passa just ditt barn. När inhalationssteroider började användas för drygt 40 år sedan blev det ett stort framsteg, eftersom behandlingen har visat sig fungera bra för de flesta barn med den här typen av astma. –På senare år har även nya, så kallade biologiska läkemedel, tagits fram. De riktar sig mot allergiantikropparna eller de signalämnen i kroppen som bidrar till inflammationen vid typ 2-astma. Dessa behandlingar används främst för barn som inte får tillräcklig hjälp av inhalationssteroider, säger Göran Wennergren.

Lungﬁbros - en dold diagnos Läs mer om lungﬁbros: www.boehringer-ingelheim.se PC-SE-105465

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

ATOPISKT EKSEM

När klådan tar över – Emmies kamp med atopiskt eksem Emmie, 26, pluggar psykologi, jobbar och tycker om att umgås med andra. När det atopiska eksemet blossar upp kan klådan ta över sömnen, koncentrationen och det sociala.

Text Susanne de Mello

mmie är nyfiken på människor. Samtidigt går mycket tankekraft åt till hennes egen hud. Hon har haft atopiskt eksem i många år. Besvären går i perioder och när eksemet är som värst är det svårt att tänka på något annat. – Det tar över hela min livssituation. Det värsta är klådan. Jag blir trött och frustrerad och framför allt påverkas mitt psykiska mående. Klådan håller henne vaken och ibland kliar hon så mycket att huden börjar blöda. Att sova borta kan därför kännas jobbigt. På hotell eller hos en kompis kan hon tänka: Tänk om jag blöder ner lakanen? Det kan göra att sådant som egentligen ska vara enkelt och spontant kräver mer planering och eftertanke. Efter en dålig natt följer tröttheten med in i nästa dag. Hon får svårare att koncentrera sig och känner att orken inte riktigt räcker till. – Det blir som en ond cirkel. Även sociala situationer kan påverkas. Inför ett dop där hon skulle trä!a nya människor började tankarna gå: Hur blir det att hälsa och ta i hand? Inför en jobbintervju kan huden ta plats. Skulle hon klara ett arbete där händerna utsätts

för mycket? Sådana frågor kan göra att hon börjar tänka på vad hon klarar av och behöver anpassa, i stället för att bara fokusera på det hon vill göra. – Jag vill inte bli påverkad av det, men jag tänker på det hela tiden. Atopiskt eksem är en kronisk sjukdom som går i skov. Besvären kan variera under hela året. För Emmie är höst och vinter ofta en tu!are period. När luften blir kallare och torrare blir huden lätt torr och irriterad. Då behöver hon vara extra noga med sin hudrutin. Hon smörjer huden regelbundet för att hålla den återfuktad. Men det är inte bara vädret som spelar in. Värme, svett, vissa kläder och kyla kan också göra vardagen svårare. Och det är inte bara det som syns som påverkar.

”Har du skabb eller?”

Under barndomen och tonåren fick Emmie kommentarer om huden. I dag har hon lättare att hantera kommentarer, men okunskap kan fortfarande göra ont. – Det är så lätt när något är synligt. Då förstår människor. Men det är mer än ett hudproblem. Det påverkar mitt psykiska mående, min energi, mitt humör och min självkänsla. Emmie har fått hjälp från vården och även psykologiskt stöd.

Det är mer än ett hudproblem. Det påverkar mitt psykiska mående, min energi, mitt humör och min självkänsla. För henne handlar det om att inte låta eksemet bestämma. – Omfamna dig själv. Acceptera det du lever med och jobba med det psykiska. Jag vill inte leva ett begränsat liv. Och till andra vill hon säga: – Fråga inte hur huden ser ut. Fråga hur jag mår. När eksemet är lugnt kan Emmie nästan glömma bort det. Men när klådan tar över blir huden svår att lämna bakom sig. Den följer med in i sömnen, tankarna och vardagen. Det är just därför hon vill att människor ska se längre än huden och fråga hur hon faktiskt mår.

SE/AD/NP/26/0002 September 2026

INTENSIV KLÅDA. STÖRD SÖMN. EN SJUKDOM SOM STRÄCKER SIG LÅNGT BORTOM HUDEN. Även när ATOPISK DERMATIT beskrivs som måttlig kan sjukdomen påverka både välbefinnandet och vardagen. Öka kunskapen om atopisk dermatit – en kronisk sjukdom som går djupare än huden.

Incyte Biosciences • Barnhusgatan 3 • 111 23 Stockholm

LÄS MER OM ATOPISK DERMATIT

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

ATOPISKT EKSEM

Handeksem och atopiskt eksem går hand i hand Sprickor efter hushållsarbete och en klåda som aldrig riktigt släpper? För de med atopiskt eksem kan händerna bli en särskilt utsatt del av kroppen. Kopplingen är tydligare än många anar, enligt överläkare Mihály Matura.

ar tionde svensk får handeksem varje år. För personer som har eller har haft atopiskt eksem är risken tre till fyra gånger högre än för icke-atopiker. Många tänker inte på att besvären kan hänga ihop. Mihály Matura är överläkare i dermatologi och har lång erfarenhet av kontaktallergi och arbetsrelaterade hudsjukdomar. –De hänger ofta ihop, men är inte samma sak. Handeksem kan ha flera olika orsaker, och ibland handlar det om kontaktallergi eller ren irritation snarare än atopin i sig, menar han.

FOTO : P R I VAT

Text Susanne de Mello

Mihály Matura Överläkare i dermatologi

Huden på händerna är extra utsatt

Den som har atopisk hud har en svagare hudbarriär än andra. Det gör händerna känsligare för det de utsätts för varje dag. Vatten, diskmedel och andra ämnen kan därför lättare orsaka problem. Besvären börjar ofta redan i barndomen. Enligt Mihály Matura kan det också vara något att ha i åtanke senare i livet, när man väljer yrke. –Har du haft ett svårt atopiskt eksem som barn, är det värt att tänka igenom yrkesvalet innan du är ute i vuxenlivet. En del jobb innebär mycket våtarbete; frisöryrket är ett välkänt exempel. Även ett sommarjobb på ett café kan bli tu!t för den som har känsliga händer. Unga med svårt atopiskt eksem

Vardagsexponeringen är det som många missar helt. Man tänker på jobbet, men glömmer bort allt som händer hemma.

HAR DU OFTA EKSEM, SPRICKOR ELLER BLÅSOR PÅ HÄNDERNA?

Läs mer på folkhalsasverige.se 5

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Om eksemet kommer tillbaka mer än två gånger om året eller sitter i över tre månader, bör man ta det på allvar och söka vård. behöver därför få bättre stöd när de ska välja yrke och jobbafrisk.se är en resurs som hjälper unga att göra mer informerade yrkesval utifrån hur olika arbeten kan påverka hälsan. –Yrkesvägledare har sällan kunskap om hur hudsjukdomar spelar in i olika yrken. Det är något som behöver bli bättre, säger han.

Hemarbete påverkar mer än många tror

– Vardagsexponeringen är det som många missar helt. Man tänker på jobbet, men glömmer bort allt som händer hemma, säger Mihály Matura. Det viktigaste är därför att försöka

skydda händerna. Skyddshandskar kan hjälpa och för den som får besvär av gummihandskar kan en tunn bomullshandske under vara ett alternativ. Att använda mjukgörande kräm regelbundet är också viktigt. Många tror felaktigt att kräm försvagar huden ytterligare. – Det är en myt. Regelbunden användning med mjukgörande gör tvärtom att eksemet håller sig lugnare, säger han. Han lyfter också att en obefogad rädsla för kortisonkrämer gör att många väntar för länge med att söka hjälp. Rädslan gör att många tvekar i onödan. Mitt råd är att rådfråga sin läkare för att se vilka alternativ som är möjliga i just ditt fall.

När är det dags att söka vård?

Ett vanligt problem är att man vänjer sig vid sina besvär och tänker att det bara handlar om torra händer. Men om eksemet fortsätter komma tillbaka kan det vara dags att söka hjälp. –Om eksemet kommer tillbaka mer än två gånger om året eller sitter i över tre månader, bör man ta det på allvar och söka vård, säger Mihály Matura. Men tillgången till hudspecialister ser väldigt olika ut beroende på var i landet man bor, vilket gör att en del går länge med besvären utan att få rätt hjälp. Det som först verkar vara torra händer kan alltså vara handeksem. Men det finns hjälp att få.

Få praktiska råd, se film och foton av handeksem på kroniskthandeksem.se

MAT-98162 Aug 2026

.SE

Blossar utslagen upp gång på gång? Då kan det vara kroniskt handeksem, prata med vården om dina besvär.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

MATALLERGI

Matallergier hos barn — så påverkas vardagen och tryggheten Allt fler barn i Sverige lever med matallergier, och för många familjer innebär det ständig oro vid varje måltid. Barn med matallergi har en tydlig risk för allvarliga, ibland livshotande reaktioner som kan kräva akut behandling med adrenalin. Eftersom sjukdomen ofta inte syns utåt är den lätt att underskatta i vardagen. Text Susanne de Mello

atallergier kan variera mycket i svårighetsgrad, från milda symtom till svår anafylaxi, säger Caroline Nilsson, barnläkare, docent i pediatrik och specialist på barnallergologi. För familjer där allergin redan är ett faktum handlar livet om vaksamhet. Smulor på golvet kan vara en risk när små barn stoppar allt i munnen, och akutmedicin måste alltid finnas nära. Att gå på kalas, äta på restaurang eller åka på utflykt kräver planering och kommunikation med pedagoger och lärare – ibland svåra beslut om vad som är säkert. Studier visar att barn med matallergier ofta skattar sin livskvalitet lägre än jämnåriga. Särskilt övergången från förskola till skola är kritisk. I förskolan finns ofta en trygg miljö, medan skolstarten innebär mer eget ansvar och mindre kontroll. – Det är viktigt att se vad barnet kan göra och uppmuntra till delaktighet, snarare än att bara fokusera på sjukdomen, säger Nilsson.

Nyare kunskap och behandlingar Forskning visar att tidig och regelbunden introduktion av vissa allergiframkallande livsmedel kan hjälpa till att minska risken för allergier hos barn. Livsmedelsverket rekommenderar att alla livsmedel introduceras under det första året, och för dessa barn behövs ingen särskild övervakning. Om ett barn redan har en matallergi är situationen annorlunda. Då är det viktigt med en planerad och kontrollerad introduktion under vägledning av vården, till exempel med stöd av oral immunterapi, för att förebygga allvarliga reaktioner. Föräldrar behöver bli experter på sina barns matallergier, men de ska luta sig mot evidens och vårdens kunskap. Absolut inte rykten på sociala medier, säger Nilsson. Diagnostiken har förbättrats markant de senaste åren. Moderna tester kan särskilja ”äkta” IgE-förmedlade matallergier från mildare korsreaktioner med pollen, särskilt när det gäller nötter och jordnötter. Det gör att vården kan ge mer trä!säkra råd och undvika onödig oro. Behandling med oral immunterapi, där barnet får ökande mängder av allergenet under medicinsk

kontroll, visar lovande resultat och kan ge ökad tolerans samt större trygghet i vardagen. Våga introducera mat – Ge istället för att låta bli. Exponering är bättre, vilket är tvärt om mot vad många tror, säger Nilsson. Hon har under många år arbetat med barn med matallergier, både kliniskt och i forskning, och varit en central medförfattare till internationella riktlinjer. Nyligen belönades hon med priset Guldsvalan från Astma- och Allergiförbundet, ett erkännande för hennes långvariga engagemang. –Det finaste priset man kan få och jag är väldigt hedrad. Genom att hålla läger för barn och deras föräldrar har jag lärt mig mycket om barnens allergier och kunnat ge kunskap tillbaka. Det viktigaste är att de får ta makten över sina liv, säger Caroline Nilsson. Budskapet till familjerna är tydligt: med bättre diagnostik, nya behandlingar och stöd från Astma och Allergiförbundet finns goda skäl till framtidstro. Varje barn har rätt att känna sig trygg, även vid matbordet.

Kleenex nose how to care

GRAB

Soft tissues with Aloe Vera & Vitamin E

Läs mer på folkhalsasverige.se

Följ Julia Hansson på sociala medier: @ninojuliaofficial

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 9

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Så lever du med allergi utan begränsningar Energisk, snäll och med bra humor. Det är Julia Hansson – dansare, koreograf och influencer, mest känd som ena halvan av den virala dansduon Nino & Julia. Men bakom scenen och de miljoner visningarna i sociala medier finns också en svår nötallergi. Text: Susanne de Mello / Foto: Privat

ag dör lite från insidan under ett anfall Det började med en glass. Femåriga Julia tog en tugga, kände att något var fel och sedan gick det snabbt. Svullnad, andningssvårigheter och en medicinsk utredning visade att hon var nötallergiker. – Det är svårt att förklara vad som händer i kroppen, säger hon. Du äter något, du känner direkt att det inte stämmer, men det tar ett tag innan svullnaden kommer. Sedan får du svårt att andas. Det bubblar i kroppen och det känns som att man dör lite från insidan. För Julia är det en känslobeskrivning och ett starkt kroppsligt obehag – inte något bokstavligt. Reaktionerna kan också se olika ut från gång till gång. Ofta är de utmattande: kroppen skakar, magen gör ont och hon kan kräkas kraftigt. Ibland behövs sjukhusvård i upp till ett dygn. Efteråt följer ofta flera dagar av trötthet och skakningar. – Det känns som att jag har ätit knivar, säger hon. Med allergin ut i vida världen Trots riskerna har Julia aldrig låtit allergin stoppa henne från att leva fullt ut. Hon har rest över hela världen och dansat på scener från Stockholm till Indien. I det indiska köket är jordnötsolja vanligt förekommande, vilket kräver extra vaksamhet för någon

med nötallergi. Julia är alltid noggrann med att läsa innehållsförteckningar, fråga om ingredienser och informera om sin allergi. Samtidigt är hon medveten om att hon, särskilt utomlands, aldrig kan vara hundra procent säker på exakt vad maten innehåller. Och det är den osäkerheten hon förhåller sig till. Inte genom att chansa, utan genom att vara förberedd. – Jag har alltid med mig min medicin och planerar så att ett sjukhus finns i närheten, säger hon. Man måste ta ansvar, men man kan inte låta rädslan styra allt. Hon skrattar när hon beskriver sin inställning: – Kanske är jag lite naiv ibland. Men jag har levt efter mottot ”learn by doing”. Jag älskar mat och jag älskar att resa. Allergin är en del av mitt liv, men den är inte mitt liv. Missförstånd och respekt Att leva med nötallergi innebär också att ständigt möta okunskap. Ibland tror folk att hon inte kan äta nötfärs, eller att hela byggnader måste vara helt nötfria. Många tror också att allergin alltid är luftburen – vilket i de flesta fall är en myt. Samtidigt finns det situationer där hänsyn är viktig. – Öppna inte jordnötspåsar på flyget, undvik starka parfymer och ät inte

Jag älskar mat och jag älskar att resa. Allergin är en del av mitt liv, men den är inte mitt liv. Julia Hansson choklad med nötter i tunnelbanan, säger hon. Det handlar om respekt och om att vi alla hjälps åt. ”Kunskap gör oss tryggare” Julia vill att fler ska lära sig mer om allergier, utan att låta rädsla begränsa livet. – Allergier är komplexa och ser olika ut för alla. Känn efter själv, ta ansvar och prata med läkare om du är orolig. För egen del har hon hittat en balans. Hon låter inte allergin stoppa hennes drömmar, men hon tar den på största allvar. Just den kombinationen; livslust och ansvar är kanske också det som gjort henne till den självsäkra, glada och orädda person som så många följer idag.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

MATALLERGI

Mjölkproteinallergi är den vanligaste matallergin hos småbarn Mjölkproteinallergi är en allergi mot de proteiner som finns i komjölk och den vanligaste matallergin hos barn under tre år. Som förälder finns det tydliga symtom att vara uppmärksam på om du misstänker att ditt barn har drabbats av mjölkproteinallergi. Text Annika Wihlborg Foto Marcus Gustafsson

et finns två former av mjölkproteinallergi, IgEmedierad respektive icke IgEmedierad. Vid IgE-medierad mjölkallergi uppträder de allergiska symtomen vanligtvis inom några minuter eller upp till två timmar efter komjölksintag. Symtom kan vara klåda, nässelutslag svullna ögon eller läppar, magont och kräkningar, hösnuva samt andningssvårigheter, säger Anna Asarnoj, överläkare, specialist i barn- och ungdomsallergologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus samt forskare och docent inom matallergi och allergidiagnostik vid Karolinska institutet. Mag- och tarmrelaterade besvär Ungefär hälften av barnen med mjölkproteinallergi diagnostiseras i stället med den icke IgE-medierade formen. För dessa barn tar det ofta längre tid efter mjölkkonsumtion innan symtomen uppträder. Exempel på vanliga symtom är kolikliknande besvär med magont, diarré, kräkningar eller förstoppning. –IgE-medierad mjölkprotein-allergi diagnostiseras med ett allergitest. Den Icke IgE-medierade mjölkproteinallergin diagnostiseras vanligtvis med hjälp av elimination- och provokation, vilket innebär att barnet undviker mjölk i

upp till fyra veckor och därefter börjar äta mjölkprodukter igen. Om besvären försvinner när mjölken tas bort och kommer tillbaka när mjölken införs igen så kan barnet ha Icke IgE-medierad mjölkproteinallergi, säger Anna Asarnoj. Blandas ihop med laktosintolerans Många blandar ihop mjölkproteinallergi med laktosintolerans, men det är två helt olika saker. Laktosintoleranta kan dricka laktosfri mjölk. Mjölkproteinallergiker är däremot överkänsliga mot proteinet i mjölk och kan därmed inte konsumera någon form av mjölk. –Benägenheten att utveckla allergi är ärftlig. Ett barn med två allergiska föräldrar utvecklar därför ofta någon allergi, även om det inte nödvändigtvis behöver vara just mjölkproteinallergi. Mitt råd till föräldrar vars barn uppvisar allergisymtom inom två timmar efter att ha konsumerat mjölk är att låta allergitesta sitt barn, i synnerhet om symtomen är besvärande, säger Anna Asarnoj. Introducera barnet för all slags mat Cirka 80 procent av de IgEdiagnostiserade barnen har blivit av med sin mjölkallergi i fyraårsåldern. Cirka 20 procent får en bestående

Mitt råd till föräldrar vars barn uppvisar allergisymtom inom två timmar efter att ha konsumerat mjölk är att låta allergitesta sitt barn, i synnerhet om symtomen är besvärande. form av mjölkproteinallergi som kan ge svåra reaktioner. Icke IgE-medierad komjölksallergi växer alltid bort. –Introducera all slags mat så tidigt som möjligt för sitt barn. När du väl har introducerat exempelvis komjölk så ska du ge det till barnet så regelbundet som möjligt så de kan öva upp en tolerans för det. Om du har ett barn med eksem så är det särskilt viktigt att de får äta en allsidig kost, annars kan eksemet öka risken att utveckla mjölkproteinallergi och andra matallergier, säger Anna Asarnoj.

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

ASTMA

Unga behöver få bättre verktyg för att själva hantera sin astma En välbehandlad astma är viktigt för barns och ungas framtida lungfunktion. Forskning visar att unga med astma riskerar att tappas bort av vården i övergången från barndom till vuxen, vilket gör att astman begränsar många ungas liv mer än nödvändigt. Ett aktuellt forskningsprojekt kan bidra till att unga successivt lär sig att ta eget ansvar för och ta hand om sin astma på rätt sätt. Text Annika Wihlborg / Foto Martin Stenmark Astmaforskare, specialistsjuksköterska och professori vårdvetenskap vid KI.

stma är en av Sveriges vanligaste sjukdomar och en folksjukdom bland barn och unga. Cirka 10 procent av befokningen har astma. 95 procent av dem har milda till måttliga besvär, medan 5 procent har svår astma. Astma orsakas troligtvis av en kombination av arv, miljö och livsstilsfaktorer, men sambanden är inte helt klara. Små barn diagnostiseras ofta med förkylningastma som i skolåldern kan övergå till allergisk astma eller ansträngningsastma. – Behandlingen av astma har på senare år förbättrats, vilket innebär att merparten av alla som har en mild till medelsvår astma kan leva ett aktivt liv där astman inte ska behöva utgöra någon begränsning. Forskning visar dock att 30 till 40 procent av ungdomarna med en astmadiagnos har en okontrollerad astma som ofta påverkar livskvaliteten i stor utsträckning. Andelen unga med kontrollerad astma skulle kunna vara betydligt högre om sjukvården satsar mer på att öka ungdomarnas egenvårdskunskaper, säger Inger Kull, astmaforskare, specialistsjuksköterska och professor i vårdvetenskap vid Karolinska institutet. Rätt verktyg för att hantera astma Många ungdomar med astma upplever att sjukvården tappar bort dem när

de ska förflyttas från barnsjukvården till vuxensjukvården. Vården av barn med astma fungerar generellt sett bra, men studier visar att ungdomar med astma ofta har begränsad kontakt med sjukvården, få uttag av astmaläkemedel och bristande egenvårdskunskaper. Det handlar bland annat om att många unga saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen och hur de ska hantera sin medicinering för att få en så bra astmakontroll och livskvalitet som möjligt. – Unga med astma måste involveras i sin vård tidigare jämfört med hur vården idag gör. Från 12-13 årsåldern bör både barnsjukvården och primärvården vända sig mer direkt till ungdomarna själva när de kommer på vårdbesök med sina föräldrar. De behöver lära sig hur och när de ska ta sina mediciner och få rätt verktyg för att kunna hantera sin sjukdom på bästa sätt, helt enkelt träna upp sin egenvårdsförmåga. Sjukvården behöver bland annat informera om vikten av att ta sina mediciner även under besvärsfria perioder, säger Inger Kull. Få unga att kliva fram och ta ansvar Hon har bland annat forskat kring hur vården kan förbättras för unga med astma, ett område där det saknas mycket evidens. I de nationella riktlinjerna för vård av astma från Socialstyrelsen

Unga med astma måste involveras i sin vård tidigare jämfört med hur vården idag gör. står det idag nästan ingenting om hur överföringen från barn- till vuxenvård ska gå till. Det hoppas Inger Kull kunna ändra på med ett pågående pilotprojekt. – Vi har tagit fram en konkret modell för hur primärvården och barnsjukvården kan arbeta med att stärka ungas egenvårdsförmåga i samband med överföringen till vuxensjukvården. Det handlar dels om att få föräldrar att ta ett steg bakåt och att i stället få ungdomarna att kliva fram och successivt ta mer ansvar för att hantera sin astma. Modellen testas nu i sjukvården, ambitionen är att den på sikt ska kunna breddinföras och att den ska vara enkel att tillämpa, säger Inger Kull avslutningsvis.

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

FILIP POON

Livet med allergi & kärleken till mat En Snickers öppnas på bussen. De flesta reagerar inte. För Filip Poon är det signalen att kliva av, och ta nästa buss. ”För mig handlar allergi om säkerhet. Ibland om liv eller död”, säger han. Filip är idag en av Sveriges mest älskade matprofiler som slog igenom i Sveriges Mästerkock. Men vägen dit började med rädsla.

Text Susanne de Mello

ag visste att jag var annorlunda

Filip föddes med flera svåra allergier. Som barn reagerade han på allt från baljväxter, äggoch mjölkprotein, pälsdjur, soja, nötter till pollen. När de andra barnen på dagis fick pannkakor med sylt och grädde vid födelsedagsfirande åt Filip en riskaka med skinka. – Jag visste tidigt att jag var annorlunda, säger han. Med tiden växte vissa allergier bort, men inte alla. Han minns tydligt första gången han smakade på ost. Upplevelsen blev ett avgörande ögonblick. – Smaken, krämigheten, och sältan. Där och då vaknade mitt matintresse.

Ett liv i ständig beredskap

Följ Filip Poon på Instagram: @filippoon

Hans svåra allergi har format hans liv och den innebär att han aldrig slappnar av helt. Att läsa innehållsförteckningar, förstå ingredienser och ständigt fråga är en del av vardagen. Filip beskriver hur han alltid skannar rummet. På barer, event, restauranger och på bussar och tåg. – Det sker automatiskt. Det är mitt sätt att överleva. På restauranger kan samma skärbräda

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Mat är ett av de få tillfällen i livet där alla fem sinnen aktiveras – smak, doft, syn, hörsel, och känsel. Att leva är att använda sina sinnen, och det är oerhört givande. Filip Poon användas till nötter och kött. På flygplan har han upplevt hur personal serverat jordnötter trots att han varnat. – Jag fick svårt att andas, började frysa och tog adrenalinsprutan. Som i en film hör han hur de ropar ut: ”Is there a doctor on board?” Jag klarade mig, säger han. Men kände mig både förminskad och hjälplös. Han berättar om hur en enda beröring kan räcka för en allergiskreaktion. – Någon äter nötter, tar i ett handtag. Jag tar i samma handtag, och kliar mig i ögat. Det kan bli livshotande.

Allergin blev en drivkraft

– Ironiskt nog var det just allergierna som ledde mig till matens värld. Jag blev en matnörd, skrattar han. Att ständigt läsa innehållsförteckningar, lära sig om E-ämnen och analysera ingredienser väckte nyfikenhet. Mat för Filip handlar inte bara om smak utan kunskap, kreativitet och kontroll. – Mat är ett av de få tillfällen i livet där alla fem sinnen aktiveras – smak, doft, syn, hörsel, och känsel. Att leva är att använda sina sinnen, och det är oerhört givande, säger Filip. Sedan dess har Filip nått miljontals människor med recept, humor och

kreativitet – från vodkapasta till dumplinglasagne som blev viral på Tik Tok. Och beröra människor är just vad Filip vill göra.

Ett budskap till nästa generation allergiker

Filip vill att nästa generation allergiker ska slippa känna sig ifrågasatta. Mycket av omgivningens respons handlar om okunskap och nonchalans. I slutändan handlar det om ett eget ansvar i att utbilda människor. Själv möter han det med att förklara vad som händer vid en allergisk reaktion. – Det är viktigt att folk förstår hur allvarligt det är. Det handlar om medmänsklighet, säger han. Samtidigt vill han inte att rädslan ska ta över för allergiker. – Våga ta plats. Våga testa. Men gör det smart. Ha alltid medicin med dig. Men låt inte allergin kontrollera dig. Han tror också att allergin har gett honom något mer förutom matintresset. – Jag har blivit mer närvarande. Jag läser rum. Jag ser människor. Sedan säger han det som sammanfattar allt: ”Jag skapar min egen frihet. Min allergi har inte stoppat mig.”

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

MARGARETA GRÄÄS

Följ Margareta på Instagram: @margaretagraas

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Margareta inspirerar personer med känslig hud att våga njuta av skönhetsprodukter Makeupartisten och skönhetsinfluencern Margareta Grääs älskar att testa nya hudvårdsprodukter och att experimentera med färgstarkt smink. Margareta, som haft eksem på kropp och ansikte sedan sjuårsåldern, har även profilerat sig genom att ge råd till personer med eksem och känslig hud. För henne är det viktigt att både inspirera och lyfta fram hur olika skönhetsprodukter fungerar för personer med känslig hud eller tendens till eksem. Text Annika Wihlborg / Foto Daniel Petersson

om skönhetsinfluencer testar, informera och tipsar Margareta Grääs följare om såväl hudvård som kropps- och hårvård. Utbudet av produkter är enormt och många med eksem eller känslig hud upplever det som svårt att veta vilka produkter de kan testa utan att riskera att problemen förvärras. I det här sammanhanget är Margaretas egna erfarenheter viktiga. –Jag fick eksem i knävecken, ljumskarna och längs med handlederna redan som sjuåring. Jag utvecklade även eksem i ansiktet, främst runt munnen och runt mitt ena öga. Ansiktseksemen har definitivt varit svårast att leva med för mig. I tonåren hade jag extrema eksem från nästippen ner till hakan. Det var jobbigt eftersom jag upplevde att eksemen drog blickarna till sig, vilket var jobbigt i tonåren då jag var känslig för vad andra människor tänker och tycker, säger Margareta Grääs.

Personlig och öppen stil

Hennes öppna, ärliga och personliga stil har gjort Margareta Grääs till en av Sveriges populäraste skönhetsinfluencers. –Smink och skönhetsprodukter handlar om mycket mer än enbart utseende. För mig är det ett sätt att vara kreativ, ha roligt och ta hand om mig själv. Jag får ofta höra att jag har bidragit till att guida personer med eksem genom djungeln av skönhetsprodukter, vilket självklart känns jättebra, säger hon. Hennes tips till personer med eksem som vill testa olika hudvårds-

och sminkprodukter är att i första hand välja märken som profilerar sig som parfymfria, med produkter som utformats specifikt för känslig hud. Ytterligare ett råd är att hålla nere antalet steg i hudvårdsrutinen. För personer med eksem eller känslig hud är det ofta tillräckligt med en rengöringsprodukt, ett serum och en kräm. Satsa på att testa en produkt i taget på din hud, snarare än att investera i en hel produktserie som i värsta fall inte alls fungerar för din hud.

Acceptans för eksemen

för personer med känslig hud, säger Margareta Grääs. Margaretas eksem går i skov. Ibland är hon eksemfri i två månader, därfter kan eksemen blossa upp, exempelvis under en stressig period med mycket snabbmat. –Det känns lite frustrerande att jag ska behöva leva med mina eksem resten av livet och att all den kortison jag använt har gjort min hud tunnare och ännu mer känslig. Samtidigt har jag lärt mig att leva med och acceptera mina eksem, även om de kräver en del anpassningar i mitt dagliga liv. Jag måste exempelvis ha så kortklippta naglar som möjligt för att minimera risken att jag river mig. Jag sover dessutom alltid med pyjamas eftersom det gör att jag inte kan klia på kroppen under natten och på sommaren har jag alltid SPF 50 på och runt mina läppar eftersom de är extremt känsliga för sol, säger Margareta Grääs.

Smink och skönhetsprodukter handlar om mycket mer än enbart utseende. För mig är det ett sätt att vara kreativ, ha roligt och ta hand om mig själv. Margareta Grääs

–På senare år har kunskapen om att produkter som består av naturliga ingredienser från exempelvis blommor och örter inte nödvändigtvis är bättre för huden är produkter som baseras på syntetiska ingredienser som är testade och ofta tryggare. Många naturliga ingredienser förekommer i starka koncentrationer i dessa produkter och kan vara triggande

Läs fler artiklar på Hälsoportalen! Skanna QR-koden eller gå till folkhalsasverige.se