Konceptuell Exponering, MediaGymnasiet i Nacka Strand

KONCEPTUELL

EXPONERING 1

#1

2

3

TJUGOFEM ELEVER EN TIDNING Hur ser Sverige ut idag? I denna tidning har 25 elever från MediaGymnasiet gett sin bild av dagens Sverige.

Det är vi som är chefredaktörerna på Konceptuell Exponering. Vi tycker att det är väldigt roligt att ni är intresserade av tidningen. Större delen av denna tidning består av enskilda tolkningar på temat ”Mitt Sverige”, där 25 elever gett olika perspektiv på dagens Sverige. Vi skildrar allt från Stockholms innerstad till köpcentrum som Ullared och IKEA, skogen, skärgården och fritidsintressen. Vi har även valt att titta på dagens kultur, som bland annat mode, mat och musik. Vi går även in på aktuella händelser i Sverige och har varit till Kärrtorp och diskuterat händelsen mellan demonstranterna och nazisterna som skedde söndagen den 15 december 2013.

Det här är vår egen skildring och vår egen bild av dagens Sverige. Vi har delat in oss i olika grupper för samarbetet med tidningsproduktionen. Förutom chefredaktörer har vi bildredaktörer, skribenter, fotografer, art directors, redigerare, korrekturlösare, allt för att bygga upp en känsla av tidningsarbete i verkliga livet.

Vi vill att du som läsare ska intresseras och inspireras av vårt arbete. Vi vill även att du ska känna dig berörd av våra bilder samt texter.

Lisa Höök Matilda Sjöblom

4

VI SOM HAR GJORT TIDNINGEN

Alexandra Michalak

Elin Ödmann

Matilda Sjöblom

Lovisa Ljung

Veronica Skinner

Josefine Nygren

Nina Tikkanen

Carl Hultberg

Fanny Järvå

Cassandra Karlsson

George Persson

Lisa Höök

Sofia Modig

Jessica Knieling

Lisa Eriksson

Josefine Lööf

Rasmus Lindahl

Lovisa Fintling

Johanna Thörnqvist

Kimberly Wremborn

Linda Jöngren

Mimmi Löfstrand

Natalie Nygren

Victoria Panchillo

Martin Seipel

5

INNEHÅLL Tillsammans vill vi skapa en bild av hur vi ser Sverige 2013 << sida 16 >>

Instagram/ 6 Fotograf Jimmy Hansen/ 7-9 Oskar Poulsen/ 10-11 Kenya/ 12-15 Mitt Sverige/ 16- 63 Recept/ 64- 67 Österrike/ 68-69 Kärrtorp/ 70-71 Belleville Baby/ 72 Drömmar/ 73 Ungdomspanelen/ 74- 75

6

INSTAGRAM

Över 130 miljoner användare älskar instagram. In princip alla som äger en smartphone har instagram appen installerat.

Bildgalleriet instagram har blivit så stort att det idag är fler som använder sig av instagram än utav facebook.

Instagram är en gratis mobilapplikation för fotodelning och ett socialt nätverk som kom ut i oktober år 2010.

I appen Instagram tar man bilder, lägger på ett filter, delar med sig utav bilden till olika sociala medier som, facebook, twitter, flickr med flera.

Dina foton och videoklipp redigerar man med någon av de specialbyggda filtereffekterna. Man kan förvandla vardagliga stunder till riktiga snygga bilder och dela dem med släkt och vänner.

I appen kan du se och följa vännernas foton genom ett enda klick. Varje dag när du öppnar Instagram får du se nya foton från dina närmaste vänner och andra kreativa personer över hela världen.

Många delar bilder från många olika kategorier men kategorin som slår alla andra är porträtt eller selfies. Bilder på sig själv är det allra vanligaste som folk delar. Jag tror att instagram är ett stort forum som många använder sig av för att få bättre självkänsla.

Av: Johanna Thörnqvist

7

Fotograf Jimmy Hansen

8

“DET ÄR INTE ETT JOBB, DET ÄR EN LIVSSTIL.” Jimmy Hansen började som assistent åt den världskända fotografen Mikael Jansson. Idag är han själv en erkänd modefotograf och för tillfället aktuell med en välgörenhetsorganisation för fred i Kongo. Vi träffade Jimmy för att få reda på lite mer om honom samt fråga honom om hur det är att arbeta som porträtt- och modefotograf.

Jimmy, hur länge har du arbetat som fotograf?

- Jag har arbetat som fotograf i 20 år ungefär, men i 13 år själv.

Hur och när började ditt intresse för fotografi?

- Jag hoppade av gymnasiet och började jobba på Expert där jag främst höll till i labbet där jag framkallade bilder. Under den tiden blev jag intresserad av färger och att uttrycka sig genom det.

Vad fick dig att vilja arbeta med modefotografi?

- Det som fick mig att vilja arbeta med fotografi över huvud taget var främst kontakten med människor.

När jag var yngre ville jag inte jobba med porträtt och liknande, men sedan började jag som assistent åt fotografen Mikael Jansson. Mode och porträtt går ju lite han i hand. Att arbeta som fotograf är dessutom det bästa jobbet som finns.

reser. Att vara fotograf är inte ett jobb, det är en livsstil.

Du sa tidigare att du håller på med ett nytt projekt, kan du berätta lite om det?

- Ja precis, det är ett företag som heter Falling Whistles som jag och några andra drivit i Sverige i 3 år. Det hela handlar om ett slags välgörenhetsprojekt för fred i Kongo. Symbolen för det hela är en visselpipa eftersom pojkar längst fram i arméer tvingas bära sådana för att skrämma fienden, även fast de är alldeles för unga för att ens vara del av en armé. De fungerar som en slags mänsklig sköld. Alla kan göra något för fred i Kongo.

Till exempel artister, konstnärer och fotografer. Alla har kontakter.

Och som en sista fråga, har du några tips om man vill jobba som fotograf?

- Det enda tips jag kan ge är väl egentligen att man måste jobba riktigt hårt.

Var finner du inspiration till ditt fotograferande? Har du en färdig bild av hur du vill att ett foto ska se ut redan innan du börjar fotografera?

- Min inspiration hittar jag mest i filmer. Nej, jag anpassar mitt fotograferande efter vart jag befinner mig och så får det bli som det blir.

Hur tycker du att modefotografi idag skiljer sig från förr? Vad tror du kommer att ha förändrats i framtiden?

- Fotografering över huvud taget har förändrats något enormt. Förr fotade jag ju analogt och fick använda skalpell och pensel för att ändra sådant i bilden som jag inte tyckte om. Så det var mycket mer jobb med det hela. Nu är allting digitalt. Jag tycker att det var roligare förr eftersom det känns som att det fanns mer känsla bakom fotograferandet då.

Vad är det bästa och sämsta med att vara fotograf?

- För det första så är det ju det bästa jobbet som finns.

Man får se världen och jag har till exempel åkt runt i USA och även fotat soluppgången i Afrika. Det jobbiga är väl att man hela tiden måste jaga nya kunder, men samtidigt behålla de gamla även när man är ute och Foto: Jimmy Hansen

9

Foto: Jimmy Hansen

Jimmy Hansen Namn: Jimmy Hansen Ålder: 39 år Aktuell med: Projektet Falling Whistles för fred i Kongo.

Fotograferar med: lksadk skdlsakds d Hemsida: JimmyHansen.com

Foto: Jimmy Hansen

Foto: Lisa Eriksson

10

OSCAR POULSEN Oscar Poulsen, 32, är skaparen bakom fototidningen “Vidvinkel”. Han är bosatt i Stockholm och jobbar mycket som frilansanare. Vid en föreläsning på Mediagymnasiet fick vi en chans att träffa Oscar och ställa några frågor.

Hur kommer det sig att du startade tidningen?

Det fanns bara tidningar som handlade om “det rätta sättet att fotografera” . Det fanns inga tidningar som visade att en bild är en bild, och att allt inte behöver vara 100% felfritt. Alltså även om det är dåligt ljus är det fotfarande en bild. Jag ville visa fotografier.

Hur lång tid tog det innan den publicerades för första gången?

Det tar ca ett år att göra ett nummer

av tidningen, jag har hittills gjort tre nummer.

Har du haft någon svacka under arbetet med tidningen?

Ja, många gånger, men jag håller det fortfarande levande eftersom jag ofta fotar med mobilen till vardags. Får man en sådan svacka så får man ångest varje gång man håller i en kamera, därför är det viktigt att försöka hålla det levande ändå, även fast man inte känner någon inspiration.

Vad är hemligheten till en bra tidning?

Tips till en bra tidning är att man inte bara ska pressa ihop någonting utan man ska ha en baktanke till allt man gör.

Hur väljer du material till tidningen?

Alla kan skicka in bilder till tidningen, och vissa bilder är beställda. Men man kan få vara med i tidningen. Jag letar även upp fotografier och samarbetar med fotografer och människor jag har samarbetat med tidigare.

Hur finansierar du tidningen?

Den finansieras genom numrena folk köper.

Av: Lovisa Fintling och Carl Hultberg

11

12

13

KENYA - STOCKHOLM Den 14 november 2013 invigdes utställningen ”Vem är staden?” på Designoch Arkitekturmuseet i Stockholm. År 2011 startade projektet med samarbeten mellan the GoDown Arts Center i Nairobi, Arkitektur och designcentrum och Kulturhuset i Stockholm.

Utställningen handlar om möten mellan Nairobi och Stockholm, hur städerna utvecklas och hur konst kan bidra till en bättre stad. På utställningen visas filmer, fotografier och andra konstverk från både Stockholm och Nairobi.

Det är många inblandade i projektet och utställningen.

Det är arkitekter, dansare, konstnärer, filmare, fotografer, författare och mer.

Utställningen var ganska annorlunda än utställningar man brukar se. Det var mycket digitalt material på tv skärmar, både kortfilmer

och långfilmer. Utställningen hade några filmdagar i samband med invigningen.

Det gör utställningen lite annorlunda. Det var även en hel del konstverk. Vi tyckte att utställningen var väldigt bra gjord och intressant att kolla på.

Elever och lärare från Mediagymnasiet i Nacka strand bidrog med bilder till utställningen. Mediagymnasiet har sedan år 2009 haft ett utbytesprojekt med skolan Our Lady of Fatima secondary school i Nairobi. Det har sedan dess varit två utbyten med Kenyanska respektive Svenska elever. Meningen med projektet var att visa den hela bilden av verkligheten, inte bara den bilden media visar. Även om ungdomar lever på olika sätt i de olika städerna så finns det mycket gemensamt, drömmar, utmaningar, intressen osv.

Av: Alexandra Michalak och Sofia Modig

14

KENYA - STOCKHOLM Vi, Alexandra och Sofia har både varit väldigt engagerade i förra utbytet och en av oss åkte med till Kenya. Det var en fantastisk upplevelse, alla elever och lärare var jätte trevliga. Vi fick möjligheten att umgås med dem varje dag. Vi har bland annat varit och bowlat i stan. För vissa av Kenyanska elever var detta något nytt. Det sista som vi gjorde gemensamt var att ha ’’Kenya gala’’ i skolan. Det var både sång och dans.

Kenyaner uppträdde med en Kenyansk låt som de sjöng gemensamt. Tillsammans med svenska elever uppträdde de också med en liten teaterpjäs.

15

16

MITT SVERIGE Vi har valt att ta upp en större del av tidningen med hur vi skildrar Sverige. Alla elever har gjort varsitt uppslag om hur Sverige ser ut genom genom deras egna ögon. Uppslagen har ett brett perspektiv och innehåller allt från Stockholms innerstad – om ljusets betydelse under Sveriges mörkaste månader, modemedvetna ungdomar i historiska Gamla Stan, till lugnet i skärgården under vintern, en intervju med Boris Lennerhov på Gekås i Ullared, hockeyträning i Fontanahallen, rastlösheten när man är ung, utsatthet i barndomen och modern dans.

Tillsammans vill vi skapa en bild av hur vi ser Sverige 2013. Vår förhoppning är att bilder och text ska bli ett intressant tidsdokument av ett samhälle i ständig förändring.

17

18

STOCKOLM MOTION

Stockholm under november, en stad fångad av det svenska mörkret. Dagar som blir korta och nätter som blir långa är något som vi stockholmare oundvikligt drabbas av. Men även när solen är borta och mörkret stiger finns det ändå ljus bland Stockholms gator och hörn. Ljus från bilar som

åker förbi i hög fart, varuhusens upplysta skyltfönster och gatulamporna. Jag har med mina bilder försökt att visa den rörelse som försiggår på kvällarna och natten i centrala Stockholm och med hjälp utav lång slutartid fångat bilarnas och dess ljus.

19

AV: RASMUS LINDAHL

20

BILDER AV STOCKHOLM

AV: MARTIN SEIPEL

Det finns mycket att se i Stockholm.

Stadshuset, slottet och Gamla stan för att nämna några av stadens sevärdheter. Platser som kanske kan vara spännande att se för den som besöker Stockholm för första gången.

Själv har jag valt att visa Stockholm ur mitt perspektiv.

Att vakna klockan 7 varje morgon, dricka sitt te, borsta tänderna och

klä på sig för att sedan gå samma sträcka till samma tunnelbana. För att åka till samma plats och träffa samma människor. Varje dag.

Rutiner som dessa gör en redan grå vardag ännu gråare. Därför har gatukonst och graffitti alltid fascinerat mig. Färger på gråa fasader som efter ett tag tas bort och lämnar plats åt nya färger.

Gatukonsten är det som färgar vår stad, som ger någon sorts förändring och som hela tiden byts ut. Det gör att det hela tiden finns nya saker att se på platser som annars aldrig förändras.

Bilderna är tagna på gatukonst runt om i Stockholm under åren 20122013.

21

22

RUSNINGSTRAFIKEN Rusningstrafiken är ett roligt ord, det låter som att trafiken bara rusar fram men i själva verket går allting långsammare och trafiken kan stå nästan helt stilla på vissa ställen.

De flesta drabbas av rusningstrafiken, i alla fall de som bor i storstäderna. Antingen drabbas man på morgonen då alla ska till jobbet och skolan eller på eftermiddagen då alla ska hem. Det tar mycket längre tid än vanlig att komma dit man ska.

Tunnelbanestationer är proppfulla med folk, speciellt i T-centralen i Stockholm. Det är nästan omöjligt att gå emot strömmen. Det kan vara smart att planera sin resa

på morgonen. Välja om man ska ta bussen eller bilen, åka lite tidigare, lyssna på trafikrapporter osv. Rusningstrafiken kommer inte minska, alla behöver komma till jobb och skola så var beredd på rusningstrafiken som är på vardagar mellan ca kl. 07.00 – 09.00 och 16.00 – 18.00.

Jag blir själv inte så drabbad av rusningstrafiken för jag åker buss till skolan och bussen har ett eget körfält så den kan åka förbi köerna. Det är en av anledningarna varför det kan vara bättre att åka kollektivt. På bilderna ser ni en del av rusningstrafiken i Stockholm.

AV: SOFIA MODIG

23

24

25

KOLLEKTIVTRAFIKEN

AV: CASSANDRA KARLSSON

Jag åker kommunalt varje dag fram och tillbaka till skolan vilket jag tycker kan vara irriterande ibland eftersom att det är oftast fullt med människor på både bussar och pendeltåg. I Sverige åker stockholmarna flest resor och det är populärast att åka med buss, SL och trafikverket visar att minst 10 000 personer per dag reser kollektivt med buss i förbifart Stockholm och det menas med att istället för att åka mer i centrala Stockholm för att t.ex. ta sig till Kungens Kurva från Häggvik så åker man med förbifart som dem håller på och bygger. Under år 2009 så åkte invånarna här i Stockholm 347 resor var och skulle vi jämföra med gotlänningarna som bara åker 21 resor var under 1 år så kan vi se att nere i Gotland åker man färre med buss än vad vi gör här uppe i Sverige.

26

PÅ ANDRA SIDAN BRON

AV: LINDA JÖNGREN

Här på Skanstullsbron, i Sveriges huvudstad Stockholm, passerar många människor varje dag. Med tunnelbanan, med bilen, med cykeln, eller till fots. Men vissa av dem som passerar här väljer att göra det otänkbara.

Att hoppa för att aldrig mer komma tillbaka.

Många som vill ta livet av sig hoppar från broar, speciellt i Stockholmsområdet där vi inte direkt har brist på olika sorters broar. Det är ett snabbt och enkelt sätt att ta livet av sig och chansen att man överlever fallet är minimal.

Varje år försöker flera tusen människor ta livet av sig, majoriteten av de är under 30 år och de flesta är tjejer.

Men varför gör de så? Är det så dåligt ställt i vårt samhälle

att de känner att de inte ens kan få någon hjälp, utan att den enda lösningen är att dö, och lämna sina nära och kära efter sig?

Varför begår man självmord?

Kanske de tror att det är den enda lösningen? Varför just hoppa från en bro? Vissa säger att de vill se den vackra staden innan dem dör.

När jag fick uppdraget att skildra ”Mitt Sverige” så ville jag skildra de mörkare delarna av vårt land, inte bara de röda husen med vita knutar och resorna till fjällen på sportloven. Mentaliteten i Sverige är att så länge man inte pratar om något så är det inte ett problem.

Men så kan vi inte tänka, det är dags att ta tag i problemen

och göra något åt det. Eller vill ni fortsätta leva i förnekelse i Lilla Landet Lagom?

27

28

29

EN PLATS SOM FORTFARANDE LEVER KVAR AV: JOSEFINE LÖÖF Gamla stan. En plats som funnits sedan 1200-talet och fortfarande lever kvar än idag. Det är så mycket som hänt och så många som vandrat på dessa gator genom alla tider att man blir yr i huvudet bara av att tänka på det.

Hur olika människor lever idag jämfört med hur människor levde förr.

Nu för tiden är Gamla stan en sevärdhet, men även en plats där dagens ungdomar träffas och umgås. Det finns caféer och små butiker, samt konstgallerier här och där. Jag tycker att platsen på ett sätt är tidlös eftersom omgivningen knappt förändrats under all den tid den funnits. Det enda som utvecklats är människorna.

Bakom varje byggnad finns en historia som säkert berättats tusen gånger om. Alla människor som promenerat över kullerstenarna på marken och alla händelser som inträffat på gatorna och i gränderna.

Under mina 17 år har jag alltid haft en speciell relation till gamla stan eftersom min farmor, som tyvärr gick bort för några år sedan, ofta tog med mig dit när jag var yngre. Nu under de senaste åren har jag därför fått skaffa mig en egen uppfattning om platsen

istället med mina vänner, som jag dessutom porträtterat i detta reportage, men alla minnen från min barndom lever kvar överallt.

I framtiden kommer jag förmodligen åka dit med min familj och berätta allt det som min farmor en gång berättat för mig eftersom jag vill att gamla stan alltid ska finnas och att nya minnen ska skapas där.

30

SKOGEN ÄR EN DEL AV OSS Skogen har alltid haft stor betydelse för mig. Den har alltid varit nära mig, skogen var det första jag såg genom fönstret när jag vaknade och de sista jag såg innan jag somna.

När jag var liten var jag nog ganska rädd för skogen och dess mystiska känsla som den ger en, men åren gick och jag såg inte längre skogen som en rädsla. Skogen blev nu

ett ställer där jag tycker om att spendera min tid, att sitta och tänka och fundera i skogen. När jag var mindre följde även pappa med mig ut i skogen, vi byggde ibland kojor i skogen och vi lekte kurragömma.

Pappa har alltid varit den person som funnits där för mig och vi har alltid kunnat prata om de mesta.

För mig betyder pappa trygghet

och skogen betyder också trygghet för mig. Trots att jag idag har stor respekt för skogen, speciellt på kvällen när mörkret faller ner så känner jag bara en trygg känsla.

När jag sitter i skogen och funderar så får jag mer inspiration än någonsin, tystnaden och den friska luften får mina tankar att flöda. Nu bor jag inte längre vid en skog som

31

AV: JOSEFINE NYGREN kan ge mig den inspiration som jag fick förut, jag saknar den känsla av att bo granne med skogen.

Dock så bor jag inte långt ifrån skogen, för skogen finns överallt för alla och oavsett om man är rädd för skogen eller älskar den så finns den där. Skogen är en del av oss svenskar speciellt för mig som bara behövde kolla ut genom

fönstret för att få se skogen. Med dem här bilderna vill jag skildra min och min pappas relation, även om den kan vara rätt stel ibland så finns vi alltid där för varandra.

Skogen för oss tillsammans och de är det jag försaker visa med dessa enskilda bilder. Jag vill visa att de mest konstiga saker kan föra två människor närmare varandra

genom att bara finnas där. Skogen har hjälpt mig i många stunder att hitta lugnet i mig själv och få mig att känna mig trygg, precis som pappa.

32

POSTRODDEN Postrodden är namnet på en roddtävling som varje sommar hålls mellan Grisslehamn på Väddö, och Berghamn på Åland. Tävlingen går ut på att de deltagande, med hjälp av små allmogebåtar, ska ro över Ålands hav.

Tävlingen Postrodden arrangeras varje år till minne av bönderna på både Väddö och Åland, som under flera århundraden varit skyldiga att ro över post mellan Åland och Sverige. Det var ett tufft uppdrag och många bönder omkom på sjön, men för att inte

glömma bort deras viktiga jobb arrangeras alltså denna tävling årligen.

Att ro över Ålands hav i en liten båt med 4 personer i, tre par åror och en svajig liten mast är inget lätt uppdrag, och för de flesta tar det mellan 5 och 7 timmar att ro över, så varför väljer då så många att gång på gång ställa upp i denna tävling? Janne Eriksson, 52 år från Grisslehamn, har varit med och rott ca 10 gånger.

Han berättar att han och hans

AV: LISA ERIKSSON kompisar gör det som en kul grej och en chans att hinna umgås, han säger även att det är en häftig upplevelse.

Jag som Grisslehamnsbo tycker att det är väldigt kul att man, efter 40 år, fortfarande arrangerar denna tävling. Det håller liv i den gamla kulturen att se de gamla postroddebåtarna och alla deltagare som klätt sig tidsenligt för att delta i tävlingen. Det är även kul att se att de år efter år lockar folk att komma till Grisslehamn.

33

34

35

HASSELA Hassela är ett litet ställe i Sverige som är beläget i landskapet hälsingland, med bara 364 invånare. Hassela enligt mig är ett lungt och mysigt ställe, med möjlighet att på vintern åka skidor i Hassela ski resort eller ta ett bad inne på äventyrsbadet! Med stora landskaps vyer och små loppisar är Hassela även ett toppenställe på sommaren!

Om jag ska säga vad jag tycker om hassela så måste jag nog berätta att det är bra ställe för familjesemestrar eller om man vill hyra sig en egen stuga och bara ta det lungt.

Hasselakollektivet som även finns är ett hem för ungdomar med drog eller kriminalitetsproblem, även fler sådanna rörelser finns i hassela.

AV: JESSICA KNIELING

36

STRÖMMA I NOVEMBER

AV: MIMMI LÖFSTRAND

å här års är det väldigt tomt och S stillsamt i Strömma ute på Värmdö.

Strömmas säsong är på sommaren, då det är folktätt, mycket båtar och högt tempo.

Någonting som drar hit mycket turister och utomstående förutom den vackra miljön är Strömma krog, en populär och välkänd restaurant som ligger i kanalen.

När jag var ute och fotograferade träffade jag en familj som bor i området här i Strömma, Belinda och hennes två barn brukar gå ner till kanalen för att leka och se på omgivningarna som är minst lika vackra som på sommaren.

Det händer lätt att man stannar inne på vintern, vilket är tråkigt, men trots kylan finns

inte mycket som är härligare än vinterpromenaderna här ute längs vattnet i den glittrande. Jag kommer att återvända hit med min kamera för att fortsätta skildra årstidernas skiftningar.

37

38

LÅNGT FRÅN STOCKHOLM, NÄRA TILL VÄRLDEN

AV: LOVISA FINTLING

Slutet av pendeltågslinjen, slutet av Stockholm. För vissa är det bara landet, för vissa är det en skitif förort och för vissa är det ett hem.

Mitt emellan Stockholm och Uppsala ligger de små förorterna Märsta och Rosersberg. Frågar man någon från innerstaden om dessa får man förmodligen till svar att de inte har någon aning om vad det är, eller att det enda de vet

är att Märsta är slutstationen på pendeln från Södertälje.

Jag själv flyttade till Märsta när jag var 5 år och jag tycker att det var ett riktigt bra ställe att växa upp på. Man hade nära in till stan för att t.ex. shoppa och gå på bio när man blev äldre men samtidigt kunde man dra sig tillbaka och bara vara för sig själv, för i utkanten av Märsta finns det ingen

som stör en. Många tror att man kan bli kvävd om man kommer från en sådan liten plats, men i och med att det ligger så pass nära Arlanda flygplats så har jag hela världen inom räckhåll, och jag har mycket hellre bara några timmars restid till London än bor nära en tunnelbana i en tråkig närförort.

39

40

PASSERA Förorten, oftast ett ställe man bara passerar för att ta sig till dem större städerna. I förorten passerar man mycket, gator med stora villor och glatt folk, bussar som passerar hela tiden, människor som man sett flera tals gånger men ej känner, butiker som inte är lika fullproppade som de är i stan, här finns också ”gangster” gäng rökandes utanför centrum, unga som gamla par lite här och där.

Materiella objekt är inte det enda som passeras i förorten, buller från flygplanen och motorvägen. Nu när vintern är på väg är det dags för den deppiga men mysiga känslan från hösten att dra sig åt sidan.

AV: NINA TIKKANEN

41

42

KLASSKILLNADER FINNS! Det sägs mycket om att klasskillnader inte längre existerar men jag håller inte med. Jag bor i förorten Farsta med min pojkvän.

Min pojkvän som jobbar på en restaurang/bar på Stureplan är

vittne till klasskillnad varje dag.

Han kommer hem varje kväll och klagar över ”Stureplanfolkets” översittarstil. På jobbet får han dagligen uppleva deras arroganta sätt att vara. Dom kommer in på

denna restaurang och går bara in och sätter sig. Som att dom inte har några regler för att dom har pengar.

Dom kan sitta i flera minuter och vänta och efter ett tag komma fram till baren och fråga varför dom inte

43

AV: NATALIE NYGREN kommit fram till dom och tagit deras beställning ännu. De tror att dem äger stället.

Men i Farsta däremot är läget kritiskt. Det bildas mer och mer gäng, där medlämmarna blir allt

yngre. Butiksrånen ökar och vissa små butiker har vart tvungna att stänga för att dom går i konkurs.

Trotts detta behandlar man alltid varandra väl och jag trivs i området, men jag är orolig att

uppdelningen som sker i olika områden i stan bidrar till att öka samhällsklyftorna ytterligare. Är detta samhälle vi vill ha?

44

GEKÅS ULLARED Skandinaviens största varuhus.

Ungefär 25000 kunder varje dag. 1500 anställda. Det är Gekås Ullared jag pratar om, varuhuset som är lika stor som fem fotbollsplaner. Jag fick chansen att intervjua Boris Lennerhov VD för Gekås Ullared. Det är ett ställe jag brukar handla på flera gånger per år med min familj och det är ett ställe jag kopplar till temat mitt Sverige.

Kommer det många kunder från andra länder än Sverige?

Ja, förra året så hade vi ca 170.

000 utrikes kunder. Från Norge kommer det mycket kunder, det beror mycket på att serien ”Ullared” har visats där. Det kommer även kunder från Dannmark, Tyskland, Holland och Polen!

Hur är det att vara VD för Gekås Ullared?

Det är… ja det är ju kul, kul i grunden. Man träffar oerhört mycket människor och man gör många människor glada. Vill man att det ska hända mycket så är det ett bra ställe att vara VD för menar Boris Lenne rhov.

Hur många år har du arbetat på Ullared?

14 år och jag har alltid trivts lika bra!

Hur ser ni på den unga arbetskraften? Vad är åldersgränser för att jobba hos er?

Tar ni in sommarjobbare?

Ung arbetskraft är bra! Det är bra med lite ungt blod bland personalen. Vi har en åldersgräns på 16 år för att få jobba hos oss och är det i kassa så är det 18 års gräns. Vi tar även in mycket prao elever så dom får testa på att jobba här. Vi vill egentligen ha en lagom blandning av unga, medelålders och lite äldre personal.

Hur tänker du dig den typiska kunden?

Den typiska kunden… En kvinna på 42 år med barn som åker ungefär 22 mil enkel resa och som handlar för två till tre tusen vid flera tillfällen per år.

Finns det några tankar om att öppna fler varuhus runt om i Sverige? Varför/varför inte?

Nej det finns inga planer för det, inte nu i alla fall. Eftersom att det

AV: VERONICA SKINNER har byggts upp väldigt mycket här i Ullared under 50 år så ser vi inga behov av att bygga ett nytt varuhus just nu. Om det skulle byggas fler varuhus så skulle många kunder inte behöva åka hit till Ullared utan dom skulle kunna åka till något som ligger närmre och då skulle vi tappa kunder här. Vi är lite förstora på detta stället för att det ska vara någon smart ide!

Fick ni mer kunder efter tv serien?

Absolut, 2000 nya kunder om dagen under 2009 – 2011. Under tre år så ökade omsättningen med nästan 50 % vilket är 1,3 miljarder.

Kan du berätta lite om hotellet?

Hur föddes den idén?

En del vill inte bädda sängen själv, kånka på lakan eller ha långt till varuhuset. Vi ville hitta på något praktiskt. Vi tyckte att ett shopping hotell skulle vara perfekt för att det skulle bli mer praktiskt och mycket närmare. Vi vill kunna hålla ett bra och lågt pris på hotellet! Jag kan även säga att vi håller på och planerar på hotell nummer två säger Boris.

45

Namn: Boris Lennerhov Ålder: 58 Bor: Bålstad Familj: Fru Rosemarie och barnen Jonathan och Johanna Yrke: Vd för Gekås Ullared

46

IKEA - FRÅN TOMT TILL FULLT

AV: LOVISA LJUNG

Ikea är en plats som alltid är fullt med människor och livat hela dagarna. Men hur ser det egentligen ut utanför Ikea från tidigt på morgonen tills senare mot kvällen? De gråa molnen som hängde tungt på himlen denna morgon gjorde att allting kändes mycket dystert, Ikea kändes som en övergiven plats. När jag stod där och tittade mot parkeringarna så var det svårt och att förstå att om några timmar så skulle dem vara fulla av bilar, ljudet av människor och alla kundvagnarna som dras längs med asfalten. När jag kom tillbaka vid lunch tid så var det som en helt annan plats, Ikea var nu en plats fullt med liv och fullt av glada människor som

vill handla. Folk som rör sig in mot varuhuset med kundvagnar medan andra försöker att packa in alla saker de har köpt i bilarna.

47

48

JUL I STOCKHOLM Jul är en gammal tradition som har följt oss i många år. Julen kommer ursprungligen från den kristna tron, till minnet av Jesu födelse.

Förberedelsen inför den viktiga festen både för religiösa och icke religiösa är viktig. Massor färglada ljus sätts upp både inom och utom hus, tusentals julgarnar säljs. Tidigt i november varje år börjar folk förbereda inför jul. Den mörka och

dystra höstliga Stockholm får lite varma färger i sig igen. Folk rör sig snabbt som myror i den stora staden. Det julhandlar. Julmånader är dem mest stressiga månader under året. Det är bara och vänta på att snön ska falla ner så att Stockholmare kan få en ’’ White Christmas’’ som den kända Bing Crosby låten. Det finns inget bättre än mycket snö på julen. En annan

AV: ALEXANDRA MICHALAK sak som man inte skulle klara julen av är alla dessa jullåtar. Det är något som följer varje person in till julen. Alla dessa låtar som har speciellt plats i varje persons hjärta gör oss extra glada inför jultiden.

49

50

VAD ÄR TYPISKT FÖR SVERIGE? Vad tänker du på när du hör ordet Sverige?

När jag hör ordet Sverige tänker jag på snö, skidåkning och fjällen.

För mig känns det som en typisk ”svenne” sak, att hyra en stuga i fjällen över sportlovet och åka skidor med familjen.

Många turister kommer till Sverige för att åka skidor i de höga bergstopparna i Sä len.

Vissa tror till och med att tomten bor i norra Sverige.

Men om vädret inte tillåter?

Tänk om det inte kommer någon snö i år? Vid den här tiden förra året var det snö upp till knäna och Stockholmarna åkte skidor i Hammarbybacken. Det

är första advent nu och det har inte ens kommit snö, backen är grön och lerig och liftarna står helt stilla.

Vi kanske inte kommer få en vit jul i år. Men man ska inte ge upp hoppet ännu.

Snön kommer när vi som minst anar det.

AV: ELIN ÖDMANN

51

52

ISHOCKEY

AV: FANNY JÄRVÅ

När vi fick uppiften “Mitt Sverige” så tänkte jag direkt på ishockey, då det är något som jag förknippar med svensk vinter. För att kunna plåta de bästa ögonblicken valde jag att följa med Tyresö Hanviken Hockey team 03 på en träning där min lillebror och även syssling tränar.

Laget har sex tränare och en av de är min egen pappa, Johan Englund. Han har tränat mina båda bröder och nu är även min storebror blivit en framgångsrik huvudtränare för ett eget hockeylag. Ända sen jag var liten har hockey varit det som hållt familjen samman, jag gick nog på min första match när jag bara var några månader. Vi åkte väldigt ofta iväg på cuper hela familjen och jag har många fina minnen därifrån.

När min lillebror föddes så förstod jag från första början att det skulle bli en hockeykille av honom

också. Då det är svårt att undvika med en äkta hockeypappa.

Under träningarna så är killarna fokuserade och de märkte knappt att även jag stod på isen under tiden.

Hockey kan enligt många verka som en sport som bara går ut på att åka runt på skridskor och tackla in andra spelare i sargen för att göra så stor skada som möjligt. Men eftersom jag även fått se spelarna utanför isen så kan man verkligen säga att även de tuffaste utespelarna, har det mjukaste härtat.

Jag har själv funderat många gånger på om jag vill börja spela ishockey men jag har nog inte haft tiden till det då jag hellre håller mig till mina hästar. Men vem vet? En dag kanske jag ändrar mig.

53

54

55

DANS Jag och min kompis Herta har vuxit upp och utvecklats tillsammans med dansen under flera år på Kulturamas grundskola.

Det var till gymnasievalet som jag valde att byta linje och satsa på foto.

Herta valde att fortsätta och inriktade sig på modern dans på Kungliga Svenska Balettskolan. Skolan utbildar elever från årskurs 4 till och med gymnasiet. Herta Jankert är en av många som har valt att satsa på dansen.

I skolans utbildning får man ta del av klassisk

AV: LISA HÖÖK balett, modern dans samt improvisation och koreografi.

I dag är det en perfekt kombination. Jag kan stå bakom kameran och bolla fram idéer tillsammans med Herta som är positiv och ställer upp som dansande modell. Självklart saknar jag friheten i en danssal men kreativiteten kommer till användning minst lika mycket med kameran i handen.

Modell Herta Jankert

56

RASTLÖSHET Ett slags krypande i benen, tankarna flimrar förbi i huvudet, en rotlöshet som inte försvinner och en vilja att se världen och att ta steget ut i den. I det här projektet har jag försökt att komma under huden på den rastlöshet som jag och många andra ungdomar känner i de sena tonåren.

Många av mina vänner har flyttat utomlands eller är på väg att göra det. London, New York och Los Angeles. Min flickvän Soraya ska flytta till London i vår, jag ser hur

det kryper i henne, hur hon längtar efter att uppleva saker och lämna sitt deltidsjobb som receptionist.

Rastlösheten är onekligen där.

Och hon är inte ensam, statistiken visar att antalet ungdomar som väljer att flytta ökar. Jag tror att mycket handlar om att få skapa den man vill bli, att städerna mer eller mindre stämmer in på ens ideala bild av sig själv. Lite som att börja i en ny skola fastän i betydligt större skala.

AV: GEORGE PERSSON

57

58

UTSATTHET Nästan var sjunde barn har någon gång råkat ut för våld av vuxna personer. Det är ingenting som syns på utsidan och barnen hamnar i en utsatt situation, därför har jag valt att skildra utsatthet med hjälp av barn.

Jag har gestaltat utsatthet och använt barn för att förmedla detta.

Barn har ingen möjlighet att välja

sina föräldrar eller sin situation eftersom barn föds in i en familj och får på så sätt olika förutsättningar i livet. Jag har valt att fota barnen utan tröja för att få med känslan av utsatthet.

Jag personligen har aldrig varit utsatt på det sättet, men det har ändå alltid varit runt omkring mig. Det kan vara en kompis, en

AV: MATILDA SJÖBLOM

klasskamrat eller grannen. Jag tycker det är viktigt att visa upp alla sidor av familjerna i Sverige, både det bra och det dåliga. Man vet aldrig vilken bakgrund alla personer har och barn väljer inte vilken familj dom kommer ifrån och därför ska man inte döma någon.

59

60

ADOPTION Idag finns det nästan 50 000 internationellt adopterade i Sverige.

Adoption har varit en juridisk fråga för heterosexuella par sedan 1917 i Sverige. Sedan år 1950-talet och framåt har det kommit adoptivbarn till vårt land.

Varje år anländer ca 500-600 barn till Sverige som ska få en ny familj. Sedan 2003 kan även homosexuella adoptera ett barn men kravet är att de ska ha ingått i ett partnerskap. Även som ensamstående är det inte omöjligt att få adoptera barn från andra

Porträtt på Oscar

länder men det förekommer inte ofta. Kraven för att bli godkända adoptiv föräldrar måste man vara minst 25 år gammal och vara gift med sin partner, man måste bland annat ha stabil socioekonomisk situation, inte ha en belastande historia vad gäller tung kriminalitet

61

Familjeporträtt på Blenda, 30, Martin, 32 och Oscar 1 år.

AV: JOHANNA THÖRNQVIST eller missbruk samt att man är fysiskt och psykiskt frisk. För att ett barn ska få bli adopterad och komma till ett nytt hem i Sverige krävs det att många myndigheter i barnets ursprungsland och Sverige medverkar och arbetar efter gemensamma riktlinjer.

Jag tycker att adoption är ett bra alternativ för par som inte kan få egna biologiska barn men vill ha barn. Även för de par som vill hjälpa utsatta barn att komma till ett hem där dem får kärlek och blir ordentligt omhändertagna.

Adoption ser jag som att ge barn en

andra chans till att få ett bra liv och en säker uppväxt. Jag tycker att allt fler borde fundera på att adoptera barn just för att ett litet barn är så oskyldigt, och förtjänar det bästa.

62

ANALOGT I SVERIGE Analog fotografering har börjat växa i Sverige på den senaste tiden, troligen på grund av alla udda effekter man får av en analogkamera, själv har jag fotograferat analogt ett bra tag nu och jag tilltalas av att mina negativ får massa kemikaliefläckar som ser väldigt mystiska ut.

Det är inte bara vanliga analoga kameror som är populära utan det är plast kameror som Holga och Diana - billighetskameror som massproducerades på 60-talet, som nu producerats igen. På grund av att det är enkla plastkameror så får man lätt ljusfläckar och obestämda slutartider, detta gör så att varenda bild ser unik ut. jag gillar att jag inte kan kontrullera slutresultatet. slumpen blir medskapare...

AV: CARL HULTBERG

63

64

RECEPTHÖRNAN

Drömmar Ca 40 stycken 100 g 2 dl 1 dl 4,5 dl 1 tsk 3 tsk

smör strösocker matolja, gärna rapsolja vetemjöl hjorthornssalt vaniljsocker

Text och bild: Veronica Skinner

Rör ihop smör och socker. Tillsätt oljan och vispa tills smeten är vit och porös.

Blanda mjölet med hjorthornssalt och vaniljsocker och rör ner i smeten.

Rulla små bollar av degen och lägg på bakpappersklädda plåtar.

Grädda i ca 150 graders ugnsvärme i ca 17-20 minuter

65

Rågbullar Ca 16 stycken 50 g 5 dl 50 g 2 dl 6 dl 3 dl

jäst vatten smör rågflingor rågsikt havregryn

Text oxh bild: Nina Tikkanen

1,5dl rågmjöl Värm vattnet till kroppstemperatur, 37°. Upplös jästen i vattnet.

2msk brödsirap Blanda alla ingredienser till en jämn smet i en bunke. Låt jäsa under duk 1,5 tsk salt i 30 min. Dela sedan förslagsvis degen på halva, knåda degen med lite rågsikt och skär ut 8 degbitar. Knåda varje degbit till en rund bulle med lite rågsikt och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Gör likadant med andra halvan av degen. Sätt ugnen på 225°. Låt bullarna jäsa på plåten i 30 min övertäckt. Grädda bullarna i mitten av ugnen för 15 min.

66

Fattigariddare

Text och bild: Cassandra Karlsson

Ca 4 portioner 6 st skivor formbröd 2 st ägg 1.5 dl mjöl 1.5 dl mjölk smör socker kanel

Blanda ihop ägg och mjöl till en jämn smet.

Tillsätt mjölk lite i taget och vispa smeten helt slät.

Doppa bröden i smeten och låt så att de suger upp den ordentligt.

Sätt på spisen och lägg en klick smör i stekpannan och stek bröden tills dem får en gyllenbrun färg.

Strö över socker och kanel och servera med något gott.

67

Kladdkaka

Text och bild: Victoria Panchillo

Ca 8 bitar 2 st ägg 2.5 dl socker 4 msk kakao 2 tsk vaniljsocker 100g smör 1 dl mjöl 1/2 tsk salt

Sätt ugnen på 175 grader, smält sedan smöret i en kastrull.

Vispa ägg och socker tills det blir poröst, blanda samman med resten av ingredienserna.

OBS blanda försiktigt annars blir smeten luftig och kladdkakan torr. Häll ner smeten i en brödad form, grädda i 15-20 minuter beroende på hur kladdig kladdkaka du vill ha.

Låt svalna och servera med grädde eller glass.

68

FÖRBEREDELSERNA INFÖR JUL ÄR STOR När jag satt på planet ner till Österrike för en resa där vi skulle hjälpa till med svenska kyrkans julbasar så hade jag verkligen ingen aning om hur det skulle se ut där eller hur saker och ting skulle vara. När vi hade kommit ner till huvudstaden Wien så lade jag märke till att det var ännu mer förberedelser inför julen än här hemma i Sverige. Julskyltningen syntes allra bäst på kvällarna, jag såg änglar hänga mellan lyktstolpar, upplysta granar som stod på lite olika ställen, ljusdekorationer i träden(hjärtformade lampor, slingor, gitarrer mm). Det fanns också julmarknader, på dessa kunde man se allt från

olika storters julkulor, smycken, kläder, väskor, leksaker till massor med saker att äta pepparkakor, glögg, potatisbullar och nötter. Julmarknader fanns nästan överallt, några av dem var lite större än andra, det märktes att julen är en viktig tid för Österrikarna.

Jag tyckte det var väldigt fint att se alla dessa ljus hängandes lite överallt och att få mysa runt bland alla julmarknader med en varm dryck i handen, efter detta så var julkänslorna på topp. Jag har insett att julen på andra platser kan vara ännu mer stämningsfull än i Sverige.

Nu blir jag nyfiken på hur de firar jul i ett land som Kenya.

Av: Lovisa Ljung

69

70

KÄRRTORP Den 15 december 2013 var det en manifestation mot den ökande främlingsfientligheten i Kärrtorp.

Snabbt efter att demonstrationen börjat kom det ett mothugg av nazisterna själva. Manifestationen fick uppmärksamhet över hela världen, då det är ovanligt att familjer och barn blir attackerade och utsatta för våld. Flera poliser blev även skadade och polisen fick kritik då resurserna på plats inte var tillräckligt.

När vi satte oss på tunnelbanan på väg till Kärrtorp kändes det obehagligt att åka till ett ställe där det bara för en dag sedan var en så pass stor uppståndelse. Men när vi väl klev av tunnelbanan var det inte alls samma känsla vi trodde vi skulle få uppleva, människorna gick runt som om gårdagen aldrig hänt. Det enda som hindrade oss från att tro att det hela bara varit en dröm var poliserna som stod precis utanför stationen.

Vi försökte prata med dem men de ville inte uttala sig om det som hände pga. rädsla, de ville därför inte heller medverka i en publicerad tidning med deras personliga åsikter. De tyckte däremot att det var helt overkligt att nazisterna faktiskt finns i vårt samhälle, trots att de kanske inte syns i vardagen.

Ingen av poliserna som var på plats var med på själva kravallen.

Vi gick runt i området och möttes av flera nazistmärken på väggar, elskåp osv. Utanför en lokal pizzeria stod två kvinnor vi pratade lite med, enligt kvinnorna, som ville vara anonyma kom det hela som en chock. En av de har bott i Kärrtorp sedan 1988 och hon hade aldrig märkt av främlingsfientligheten innan detta, samma kvinna säger att tidigare har de kunnat stå för sin åsikt men nu kommer hon att välja noggrant innan hon öppnar sig för någon. Kvinnan har tidigare jobbat för Migrationsverket och säger att hon personligen gillar att hjälpa andra oavsett vart de kommer ifrån. De båda vill avsluta samtalet med att förtydliga att tryggheten de känt innan nu är som bortblåst, framförallt tryggheten för barnen i området.

Vi tackade för oss och gick ner mot centrum, där mötte vi Helen 42, som var på väg till affären. Helen är en småbarnsmamma och suckar därför lättande över att hon inte var hemma när manifestationen pågick.

För henne kom det inte som en jättestor chock då hon tidigare känt vibbarna av det, hon nämner också att hon är rädd att det ska trappas upp då ingen av parterna visar någon respekt. Orsaken till att hon inte längre känner sig trygg är att om polisen blir inblandad kan det bara bli värre, polisen som ändå ska vara samhällets trygghet.

För att ta reda på mer om hur skolan hanterar stressen fick vi prata med tre tjejer från Skarpnäcksskolan. Tjejerna var själva inte där men de är chockade över händelsen och trodde aldrig att det skulle hända. De tycker också att det kan vara bra att prata om det, kanske få lära sig mer om nazisterna och hur man ska handskas med det. Lärarna i skolan har tagit upp det men inte lagt ner någon större tid på att diskutera saken. Tjejerna berättade att Kärrtorp har under cirka en månads tid blivit utsatta av hakkors målade på väggar och fönster, även svartklädda människor med svarta fanor som sprungit runt på gatorna och ropat själsord.

Vi försökte prata med personalen i affärerna runt om i centrum men ingen av de ville utrycka sina åsikter då de var rädda att butikerna skulle komma till skada, men vi fick veta att under manifestationen tog folk skydd i butikerna, då det är där de känner sig tryggast – bakom stängda dörrar. * Eftersom reportaget gjordes dagen efter de våldsamma kravallerna valde de intervjuade att förbli anonyma, i de fall vi använt namn har vi uppgett andra namn än personernas riktiga.

Av: Kimberley Wremborn och Fanny Järvå

71

72

BELLEVILLE BABY

Spetsig samhällskritik dold i nostalgisk romantik Vi var och såg Mia Engbergs ”Belleville Baby” med klassen eftersom att vi gjort essäfilmer där vi också utgått ifrån oss själva. Vid första anblicken är ”Belleville Baby” en välutförd djupdykning i någon sorts längtande tillbakablick på en förlorad ungdom. En sedan länge bortglömd kärlek i en stad man sedan länge lämnat, som helt plötsligt finns där igen, en röst i en telefon, som vill minnas.

Det är en vacker film på det sättet också, men det som gör den riktigt bra är de samhällskritiska undertonerna.

Den skildrar misären i att som barn överges av sin familj, att inte ha några sociala skyddsnät, att som barn leva på Paris gator och hur lätt det är att hamna utanför systemet.

Det ger ett djup i filmen som kommer en in under huden, i kombination med super-8 filmen skapar det en känsla av att man faktiskt är där i Paris för så många år sedan.

Filmen är baserad på telefonsamtal mellan Engberg och hennes franska ex, som hon inte pratat med på tio år men som en dag ringer upp henne. Stora delar av samtalen utspelar sig över en svart skärm med endast vit text vilket framhäver det viktiga i orden.

Filmen gjorde starkt intryck på mig och jag tyckte om den, väl utförd och berörande.

Av: George Persson

73

DRÖMMAR I have a Dream” är en elevutställningen som visar upp hur olika men ändå förvånansvärt lika vi människor är. Utställningen består av 16 bilder där elever på MediaGymnasiet har samarbetat för att berätta om människor och drömmar.

Mellan den sjätte och den tolfte december visades samarbetet mellan fotoeleverna och de elever som går grafisk kommunikation på MediaGymnasiet i Nacka strand upp för allmänheten på Nacka bibliotek.

Vernissagen var startskottet för utställningen och skedde fredagen 6/12 mellan 15-17. Där visades verken upp för första gången utanför skolans väggar - öppet för alla och helt gratis.

Arbetet som har pågått under flera veckor är nu färdigställt. Ursrpungsidéen till projektet inspirerades av fotografen Martin Weber och hans bilder från projektet “A map of Latin American dreams”. Eleverna fick i uppgift att leta fram den svenska sidan av Webers genuina latinamerikanska svartvita bilder och eleverna från grafisk kommunikation har sedan fått tolka bilden genom att skapa en illustration utifrån dessa drömmar.

Projektet visar och speglar oss svenskar och våra drömmar, här visas personer i alla åldrar, unga som gamla och med olika bakgrunder.

En uteliggare som drömmer om att bli astronom medan en annan drömmer om att få bo vid havet. Vad vi drömmer om berättar något om oss själva och bilderna avslöjar både höga och låga drömmar. Med en härlig lätthet och en underton av djupare mening andas bilderna hårt arbete och ett tydligt syfte.

Förhoppningen är att när du sett bilderna så ska du fundera över både dina och andras drömmar….

Text författare: Moa Händén

Av: Rasmus Lindahl och Jessica Knieling

74

UNGDOMSPANELEN ad tycker ungdomar om Sverige? Vi har frågat fem ungdomar ute på stan vad just dom tänker V och tycker.

Victoria Larssen, 23, Falkenberg Vad tycker du om Sverige?

- Jag tycker det är ett bra land för att det är ett tryggt land.

Vad tycker du är det bästa respektive sämsta med Sverige enligt dig?

- Det som jag tycker är bäst med Sverige är sommaren, värmen är så härlig och solen gör allt mycket bättre.

Det som jag tycker är sämst med Sverige är nog att det brukar vara en kall vinter.

Planerar du att bo kvar i Sverige eller vill du flytta utomlands?

- Jag vill bo i Sverige för att jag trivs bra i Sverige och har ingen bra anledning att flytta från Sverige. Jag har all familj och alla mina vänner i Sverige och jag skulle inte vilja lämna dom.

Beskriv Sverige med ett ord?

- Generöst.

Text och bild: Veronica Skinner

Tobias Johansson, 25, Segeltorp Vad tycker du om Sverige?

- Sverige är ett fantastiskt land.

Planerar du att bo kvar i Sverige hela livet? Varför/ Varför inte?

- Ja, men jag är inte emot att flytta ifrån Sverige heller.

Vad är det bästa respektive det sämsta med Sverige enligt dig?

- De bästa är att det är ganska jämställt jämfört med andra länder, det värsta med Sverige är att det är väldigt kalla vintrar.

Beskriv Sverige med ett ord.

- Lagom Text: Lovisa Ljung Bild: Alexandra Michalak

75

Cameron Karlsson, 16 år, Tyresö.

Vad tycker du om Sverige?

- Jag tycker att Sverige är ett land som inte är jag.

Planerar du att bo kvar i Sverige hela livet? Varför/ Varför inte?

- Nej jag planerar inte att bo kvar i Sverige utan jag vill flytta till USA. Vad är det bästa respektive det sämsta med Sverige enligt dig?

- Det bästa är att det är ett neutralt land och det sämsta är vädret.

Beskriv Sverige med ett ord.

- Grått.

Text och bild: Cassandra Karlsson

Sara Thoren, 20år, Tyresö.

Vad tycker du om Sverige?

-Det är bra! Sverige är ett säkert land utan några direkta naturkatastrofer! Landet Lagom helt enkelt.

Planerar du att bo kvar i Sverige hela livet? Varför/ varför inte?

-Nej det kommer jag nog inte göra, kommer alltid återvända men kommer flytta till bland annat London och Kalifornien! Så kommer väl flytta runt i olika perioder och se vad som händer, hur länge man stannar osv! Men inom de närmsta åren kommer jag bo i Sverige.

Vad är det bästa respektive det sämsta med Sverige enligt dig?

-Bästa: Tryggt ”mysigt” land! Som sagt, inga naturkattastrofer och skjutningar osv. Sämsta: vädret och ibland att folket är då ”lagom” liksom, man ska helst klä sig i grå svarta toner vilket är ganska trist, därför klär jag mig i lite mer färgglatt!

Klart jag också har svarta kläder men färg är härligt.

Beskriv Sverige med ett ord.

-Lagom!

Text och bild: Linda Göngren

76