Kran

KURSMATERIAL FÖR PROFESSIONELLA KRANFÖRARE OCH LASTKOPPLARE

KRAN

En kallsåg på en industri är i arbete.

Den opereras av Roland, en erfaren maskinist.

Till sin hjälp med de tunga metallstyckena har han en kran.

Roland lyfter med ett så kallat lättlastsystem.

Det betyder att en motor lyfter lasten, men för att flytta i sidled används handkraft.

Nu ska Roland lyfta ner en nykapad balk på pallen intill sig...

Samtidigt kommer en sparkcykel i hög fart genom hallarna.

Det är bara ett litet lyft på knappt en meter.

Roland kopplar en lyftmagnet till balken.

Vad han inte tänker på är att metallspån kommit mellan lyftmagneten och balken.

Den som kör cykeln är Jessika.

Hon har bråttom till lunchen.

Magnetens kontaktyta är för liten!

Just när Jessika passerar Roland lossnar greppet på stålbalken.

Balken faller mot golvet – just där sparkcykeln kommer farande.

Jessika har ingen chans att hinna väja undan.

Tvärstoppet får henne att flyga fram över styret.

Som tur är klarar hon sig med några skråmor...

Vad

krävs av dig?

Ska man vara riktigt ärlig så är det inte vem som helst som är lämplig som kranförare eller lastkopplare, eftersom arbetet är både ansvarsfullt och riskfyllt. Därför finns det vissa grundläggande krav som du måste uppfylla.

Du ska ha fyllt 18 år* Du ska ha utbildning (dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper) Du ska ha arbetsgivarens skriftliga tillstånd 33 Dessutom finns krav i internationella standarder: Du ska vara bra på att bedöma avstånd och inte känna svindel på hög höjd.

Du ska ha gott omdöme och ansvarskänsla och samarbetsvilja.

Du ska vara vid god hälsa, ha bra syn och hörsel och inga allvarliga sjukdomar.

Du ska vara stresstålig och lugn, även i pressade situationer.

Du ska kunna läsa och förstå svenska. Dels för att kunna kommunicera med övrig personal och dels för att manualer och varningsskyltar är på svenska. >> Du får absolut inte ha alkohol- eller drogproblem. >> >> >> >> >>

Enskilda företag kan ha ännu högre krav på sina anställda, men ingen får ha lägre om man ska uppfylla kraven i standarden.

Kranförare

Lastkopplare

* eller som minderårig uppfylla kraven i AFS 2012:3

14

Signalman

Lyftledare

Roller och ansvar vid lyft Du är sällan ensam om att genomföra ett lyft. Tvärtom, det är ofta många personer inblandade och alla har sina tydliga ansvarsområden. När alla samarbetar och vet vad som gäller kan lyften genomföras säkert och smidigt.

Kranförare Vid enklare lyft är kranföraren den som planerar lyftet och ansvarar för att det sker på ett säkert sätt. När det gäller manövrering ser det väldigt olika ut – vissa kranar styrs från marknivå med hjälp av ett hängmanöverdon eller radiostyrning, medan ofta lite större kranar styrs uppifrån en hytt – ibland med dålig sikt över hur lasten förflyttas. Vid sådana tillfällen används en signalman.

Lastkopplare Lastkopplarens huvuduppgift är att koppla och lossa lasten. Denne deltar också i planeringen av lyftet genom att välja rätt lyftredskap, se till att redskapet är i gott skick och att lasten kopplas på ett riktigt sätt. Om det är fri sikt mellan lastkopplare och kranförare, kan lastkopplaren också agera signalman.

Signalman Ansvarig på arbetsplatsen

Signalmannens uppgift är att med hjälp av hand- och armrörelser eller radio hålla kontakt med kranföraren och lastkopplaren under lyftet. Signalmannen måste stå på en plats med full uppsikt över hela lyftet för att kunna varna föraren om någonting håller på att hända. Går det inte, behövs fler signalmän. Det är oerhört viktigt att alla inblandade är överens om och förstår signalerna som används.

Lyftledare Vid särskilt besvärliga lyft behövs också en lyftledare – till exempel om lasten är tung eller asymmetrisk eller om det är många människor eller flera kranar inblandade. Lyftledaren – som måste vara en erfaren person – planerar och samordnar hela lyftoperationen och ser till att alla inblandade är införstådda i planen. Lyftledaren har det övergripande ansvaret för de lyft han leder, men kranföraren och lastkopplaren är ändå ansvariga för sina respektive moment.

Ansvariga

på arbetsplatsen

På varje permanent arbetsplats finns det personer som har övergripande ansvar och befogenheter. Det kan vara chefen själv, eller någon som chefen delegerat ansvaret till. Den ansvarige personen ska: Se till att kranen fungerar och underhålls på ett bra sätt Kontrollera att kranförare, lastkopplare och signalman har lämplig utbildning Utfärda kranförarens skriftliga körtillstånd – som ska innehålla information om vilka krantyper, lyftredskap och arbetsuppgifter som ingår i tillståndet Kontrollera att alla regler och föreskrifter följs Utse en lyftledare vid speciellt svåra lyft Samarbete När alla tar ansvar för sin del – och för att samarbetet fungerar – blir lyftet säkert. Slarvar en person, riskeras säkerheten för alla i närheten. Och det vill du inte vara med om.

15

Portalkran En portalkran är som en travers på ben. Portalkranar används i industrier och verkstäder och har fått sitt namn av den portalliknande ställning som trallan rör sig på. Det finns portalkranar av väldigt olika storlek och lyftkapacitet.

Halvportalkran En halvportalkran är som en travers, men med skillnaden att den ena sidan står på ben och går på räls monterad på golvet i stället för uppe på kranbanan.

Konsolkran Konsolkranen vilar på två balkar som sitter fast på samma vägg. Längs dessa rör sig en kranarm där lyftanordningen sitter.

22

Pelarsvängkran

Pelarsvängkran

Väggsvängkran

Pelarsvängkranar används inom industrin för arbetsplatslyft, inom begränsade utrymmen. Pelarsvängkranens stålpelare monteras fast i golvet. På vissa modeller kan armen vridas 360 grader – det vill säga att den kan arbeta hela varvet runt.

Telfer Väggsvängkran Till skillnad mot pelarsvängkranen är väggsvängkranen monterad på väggen. Monteringen i väggen kan också vara spårbunden.

Telfer En telfer är en kompakt serietillverkad lyftanordning som kan sitta under en travers, på ett lättlastsystem, vid en balk, eller på en kranarm. Telfern kan vara fast monterad eller åka fram och tillbaka med hjälp av en åkvagn. Telfern styrs från golvet med hjälp av ett hängmanöverdon eller radiostyrning.

33 Kranar manövreras från golvet eller från hytt De kranar vi hittills gått igenom styrs på olika sätt. Vissa har hytter – och kräver för det mesta att föraren får hjälp av en lastkopplare – medan andra styrs med hjälp av ett manöverdon från golvet. Då kan föraren också agera lastkopplare.

Det finns för- och nackdelar med båda arbetssätten. Sitter man i förarhytt kan man komma ifrån till exempel buller. En kran med hytt kan också gå fortare än den golvmanövrerade, där begränsningen ligger i att du ska hinna gå med kranen medan den rör sig. Å andra sidan: Står man på golvet är man mer produktiv i och med att man kan lastkoppla. Dessutom kan man välja var man ska stå för att ha bäst uppsikt över lasten.

33 Elektriskt eller manuellt styrda Det finns svängkranar av olika storlekar, men de är konstruerade på samma sätt. Armen svänger manuellt eller med hjälp av ett maskineri, och längs armen löper en åkvagn som också styrs elektriskt eller manuellt.

Lyftmaskineriet består oftast av en telfer – med kättingar eller linor. För det mesta är lyftet elektriskt drivet men det finns varianter som är luftdrivna eller helt manuella.

23

Så

fungerar traversen

Kranåksmotor

Längs med lokalen förflyttas hela kranen av kranåksmotorn, och tvärs över rummet förflyttas trallan av trallåkmotorn. Dessutom kan naturligtvis kroken lyftas och sänkas med lyftmaskineriet.

Drivhjul

Kranbrygga Kranbana Ändstopp för trallåk Lyftmaskineriet Apparatskåp Buffertar Huvudbrytare Trallräls

Ändvagn

Ändvagn

Löphjul

Kabelvagnar

Buffertar

Löphjul

Tvärgående kablar

Trallräls

Tralla

Trallåksmotor

Nödstopp

Kranbana

Manöverdon

Krokblock och lastkrok

Stållina eller kätting

30

Så

fungerar pelarsvängkranen

Svängmaskinerimotorn svänger kranarmen, löpvagnsmotorn förflyttar telfern längs armen, och telferns motor lyfter själva kroken.

Kranarm

Kablar och kabelvagnar

Ändstopp med buffert

Löpvagn

Telfer

Ändstopp med buffert

Svängmaskinsmotor för kranarmen

Lastkrok

Hängmanöverdon

Pelare

31

33 Kranbana En traverskran åker vanligtvis på en kranbana. Banan består av räls som är monterad på en balk, som i sin tur vilar på pelare.

Pelarna är oftast av stål eller betong. Balkarna kan också vara fästa direkt i taket, till exempel om takhöjden är låg. Då hänger traversen under banan – och kallas underhängande travers. Hjulen ska vila jämnt på rälsen för att inte bli snedbelastade. Kranbanan ska vara inom toleransen för rakhet, spännvidd och höjd för att traversen ska gå bra.

33 Kranbrygga Tittar du noga så kan du se att kranbryggan som går mellan kranbanorna ofta är spända som en båge uppåt. Det är för att de ska tåla större laster innan de böjs nedåt av belastningen. Hur mycket kranbryggan får böja sig framgår av tillverkarens konstruktionsstandard.

33 Ändvagn med drivhjul och löphjul För att kranen ska kunna åka längs kranbanan behöver den löphjul och drivhjul. De är monterade på ändvagnar i vardera ändan av kranbryggan. På bilden ser du att hjulen har flänsar för att de inte ska kunna spåra ur. Det finns också löphjul utan flänsar, då används styrrullar för att kranen ska bli kvar på spåret. De flesta traverser har också urspårningsskydd om något skulle gå snett.

33 Drivmotor Idag är separata drivmotorer för varje drivhjul vanligast. Mellan drivmotorn och drivhjulet sitter en växellåda som ger önskad hastighet på kranbryggan. Förr var det vanligt att en drivmotor var placerad mitt på kranbryggan. Med hjälp av långa axlar kunde den driva hjulen i ändvagnarna.

32

33 Buffert och ändstopp I ändarna av kranbanan – på respektive sida – finns det ändstopp som hindrar kranen för att åka för långt. Ändstoppen ska vara placerade så att kranen träffar dem på båda sidor samtidigt, och dimensionerade för att stå emot stora krafter. Mellan ändvagnen och ändstoppet ska det finnas en buffert – en slags stötdämpare som ofta är tillverkad av gummi eller cellplast. På snabba och tunga kranar är buffertarna ofta hydrauliska.

33 Tralla Trallan är den vagn som rör sig längs kranbryggan. Den kan löpa ovanpå bryggan på räls eller underhängande längs balkens nedre fläns. På trallan sitter själva lyftmaskineriet. En tralla kan ha flera lyftmaskinerier, med samma eller olika kapacitet. De kan vara sammankopplade eller arbeta var för sig. Man kan också ha två trallor på samma kran. Trallan kan löpa ovanpå bryggan som på bilden här. Men den kan också gå längs balkens nedre fläns.

Trallan kan löpa ovanpå bryggan som på bilden här.

Men den kan också gå under, längs balkens nedre fläns.

33 Lyftmaskineri Lyftmaskineriet lyfter och sänker lasten. Maskineriet brukar ha minst två fasta hastigheter, alternativt fyra steg eller steglös hastighetsreglering. I maskineriet ingår motor, lintrumma, växellåda och bromsar. Krokblocket hänger i stållinor som lindas runt en trumma. Det finns både öppna och kompakta lyftmaskinerier. På nyare kranar är det vanligare med kompakta lyftmaskinerier, så kallade telfermaskinerier – ett exempel ser du på bild nederst på föregående sida.

33 Stållina Stållinan som lyfter själva lyftblocket är ofta insmorda med olja, eftersom de håller längre då. Ändinfästningarna kan vara utförda på olika sätt – en kil i en ficka, kaus med presslås, ingjutningshylsor, splitsade öglor med kaus, eller bara linlås.

Som du ser på bilden nedan kan det förekomma olika krokblock med olika många parter. Hur linorna är monterade beror på vilken lyftkapacitet och hastighet kranen är konstruerad för. Det påverkar också hur stilla krokblocket kan vara i sidled vid lyft och sänkningar. Ju fler linparter ett lyftblock har, desto större lyftkapacitet har den. Samtidigt minskar lyfthastigheten proportionerligt. Hängde du med? Man kan säga så här: Om antalet skärningar fördubblas, ökar lyftkapaciteten till det dubbla och lyfthastigheten halveras.

33

Komponenter För att kunna koppla lasten smidigt och säkert finns en hel mängd olika lösa komponenter. Som du förstår gäller den gamla sanningen – en kedja är inte starkare än dess svagaste länk. Så var noga med att kontrollera maxlasten för alla komponenter du använder.

I nästa kapitel som handlar om lastkoppling får du lära dig mer om vad redskapen klarar av i olika situationer.

Krok med krokspärr

Krokar En krok ska belastas i krokbotten, inte ute på krokspetsen. Därför ska du aldrig använda för små toppöglor eller för många redskap i samma krok, det får inte bli trångt.

De flesta krokar har någon form av urhakningsskydd för att undvika att lasten ska falla ur.

I vissa fall – där själva kopplingen medför risker för lastkopplaren – kan krokar utan urhakningssskydd vara ett bättre alternativ. Det finns så kallade säkerhetskrokar vars konstruktion är sådan att dom inte går att öppna när dom är belastade, krokar med krokspärr och krokar utan spärr.

Öppna krokar – krokar utan krokspärr

33 Specialanpassade krokar Det finns specialanpassade krokar och öglor för fiberredskap med större anliggningsbredd än kättingöglorna. Krokar – och toppöglor – ska märkas bland annat med en kod som anger vilken kättingdimension den passar för.

Löpkrokar används för att kättingen ska glida enklare när du snarar lasten. Öglor med lekare – en led som snurrar – används för att kunna lyfta last som behöver kunna rotera fritt. Det finns också krokar med lekare som kan användas för att förhindra att stållinor roterar. Det finns även isolerade lekare som används vid svetsning för att förhindra att svetsström går igenom lyftmaskineriet.

Öglor OBS – innan du skruvar i en ögleskruv måste du vara säker på att det är samma typ av gängor – millimeterskruvar i tumgängor är inget vidare.

Lyftöglor levereras i många olika kvaliteter och dimensioner. Tänk på att det är lätt att överskatta lyftöglornas kapacitet.

Det finns också lyftfästen som kan rotera och som är ett mycket bra alternativ till lyftöglor.

54

Schacklar Schacklarna är konstruerade för att belastas i botten av bygeln, så att lasten blir jämt fördelad på bulten. Belastas de snett så minskar deras kapacitet avsevärt (mer om det i nästa kapitel).

Schacklar med öglebult dras åt så långt det går vid användning. Schacklar med roterande bult dras inte åt fullt, eftersom de inte kan rotera då. Glöm inte säkerhetssprinten!

För att öka anliggningsdiametern på en schackel, så att de bättre passar med mjuka redskap kan du använda en rörhylsa, som på bilden.

Ledade övergångslänkar används också för att koppla ihop kättingar. Kopplingslänken ”G-länk” är vanlig.

G-länk

Skadade redskap Du ska aldrig använda ett lyftredskap som är skadat på något sätt. Kassera redskapet omedelbart, och gör det på ett sådant sätt att ingen annan kan använda det. Dessutom bör du rapportera till arbetsledningen att redskapet är skadat och kasserat.

Företagsspecifika Läs mer om hur du kontrollerar lyftredskapens skick i kapitel 8

regler

Hur du ska göra om du upptäcker brister kan variera från företag till företag. Bland annat finns det olika rutiner för när och hur skadade lyftredskap ska kasseras.

55

Mjuka lyft (Maxlast i ton) Verktygsfärg

Rakt lyft

Snarat lyft

U-lyft

U-lyft med vinkel β

U-lyft med vinkel

Tvåpartig stropp

Tre- & fyrapartig stropp

β β

β

α

α

β 0-45°

α

α 0-90°

α

β 45-60° α 90-120°

β 0-45° α 0-90°

β 45-60° α 90-120°

β 0-45° α 0-90°

β 45-60° α 90-120°

L Lila

1,0

0,8

2,0

1,4

1,0

1,4

1,0

2,1

1,5

L Grön

2,0

1,6

4,0

2,8

2,0

2,8

2,0

4,2

3,0

L Gul

3,0

2,4

6,0

4,2

3,0

4,2

3,0

6,3

4,5

L Grå

4,0

3,2

8,0

5,6

4,0

5,6

4,0

8,4

6,0

L Röd

5,0

4,0

10,0

7,0

5,0

7,0

5,0

10,5

7,5

L Brun

6,0

4,8

12,0

8,4

6,0

8,4

6,0

12,6

9,0

L Blå

8,0

6,4

16,0

11,2

8,0

11,2

8,0

16,8

12,0

L Orange

10,0

8,0

20,0

14,0

10,0

14,0

10,0

21,0

15,0

L Orange

12,0

9,6

24,0

16,8

12,0

16,8

12,0

25,0

18,0

L Orange

15,0

12,0

30,0

21,0

15,0

21,0

15,0

31,5

22,5

L Orange

20,0

16,0

40,0

28,0

20,0

28,0

20,0

42,0

30,0

L Orange

25,0

20,0

50,0

35,0

25,0

35,0

25,0

52,5

37,5

Faktor symmetriskt lyft

1

0,8

2

1,4

1

1,4

1

2,1

1,5

Faktor asymmetriskt lyft

1

1

1

1

1

1,5

1

Lyftkättingar klass 8 (Maxlast i ton) Nominell diam. mm

1-partigt lyft

2-partigt lyft

3-partigt och 4-partigt lyft

β

β

90°

α

α

α

Snarat ändlöst sling β

β 0-45° α 0-90°

β 45-60° α 90-120°

β 0-45° α 0-90°

6

1,12

1,6

1,12

2,36

β 45-60° α 90-120° 1,7

7

1,5

2,12

1,5

3,15

2,24

2,5

8

2,0

2,8

2,0

4,25

3,0

3,15 5,0

1,8

10

3,15

4,25

3,15

6,7

4,75

13

5,3

7,5

5,3

11,2

8,0

8,5

16

8,0

11,2

8,0

17,0

11,8

12,5

19

11,2

16,0

11,2

23,6

17,0

18,0

22

15,0

21,2

15,0

31,5

22,4

23,6

26

21,2

30,0

21,2

45,0

31,5

33,5

Faktor symmetriskt lyft

1

1,4

1

2,1

1,5

Faktor asymmetriskt lyft

1

1

1

1,5

1

Stållinestroppar (Maxlast i ton) Nominell diam. mm

1-partigt lyft

Snarat enkelt

2-partigt lyft

3-partigt och 4-partigt lyft

β

β

90° α

α

Ändlöst

Ändlöst dubbelt Snarat ändlöst

β α

β 0-45° α 0-90°

β 45-60° α 90-120°

β 0-45° α 0-90°

β 45-60° α 90-120°

8

0,70

0,56

0,95

0,70

1,50

1,05

1,40

2,80

1,10

9

0,85

0,68

1,20

0,85

1,80

1,30

1,70

3,40

1,40

10

1,05

0,84

1,50

1,05

2,25

1,60

2,10

4,20

1,70

11

1,30

1,04

1,80

1,30

2,70

1,95

2,60

5,20

2,12

12

1,55

1,24

2,12

1,55

3,30

2,30

3,10

6,20

2,50

13

1,80

1,44

2,50

1,80

3,85

2,70

3,60

7,20

2,90

14

2,12

1,69

3,00

2,12

4,35

3,15

4,24

8,48

3,30

16

2,70

2,16

3,85

2,70

5,65

4,20

5,40

10,80

4,35

18

3,40

2,72

4,80

3,40

7,20

5,20

6,80

13,60

5,65

20

4,35

3,48

6,00

4,35

9,00

6,50

8,70

17,40

6,90

22

5,20

4,16

7,20

5,20

11,00

7,80

10,40

20,80

8,40

24

6,30

5,04

8,80

6,30

13,50

9,40

12,60

25,20

10,00

26

7,20

5,76

10,00

7,20

15,00

11,0

14,40

28,80

11,80

28

8,40

6,72

11,80

8,40

18,00

12,50

16,80

33,60

13,50

32

11,0

8,8

15,0

11,0

23,5

16,5

22,0

44,0

18,0

36

14,0

11,2

19,0

14,0

29,0

21,0

28,0

56,0

22,5

40

17,0

13,6

23,5

17,0

36,0

26,0

34,0

68,0

28,0

Faktor symmetriskt lyft

1

0,8

1,4

1

2,1

1,5

Faktor asymmetriskt lyft

1

1

1

1,5

1

70

Hur tolkar man lyfttabeller?

OBS – tänk på att lösa lyftredskap också ska räknas in i lastens vikt.

För att det ska bli lite enklare – och därmed säkrare – att räkna ut vad redskapen tål i olika situationer, finns det bra lyfttabeller att utgå ifrån. De visar också hur du ska räkna ut redskapens kapacitet vid lyft med en eller flera parter.

Du ser tre exempel på lyfttabeller till vänster.

Vi

tar ett symmetriskt exempel:

Vi antar att du ska använda två 10 mm kättinglängor och koppla dem i 80°. Värdena i tabellen är underlaget för den uträkning du måste göra för att kontrollera att din last inte överstiger maxvikten.

Titta

på tabellen för kättingredskap till vänster:

Kontrollera först enparts 10 mm redskapets maxlast = 3,15 ton. Leta sedan upp kolumnen för ett lyft med två parter = 4,25.

Din last får alltså inte överstiga en vikt på 4,25 ton.

Förflytta dig till kolumnen för tre- och fyrparts och se att belastningen är lika för respektive tre- och fyrpartsredskap.

Och

ett asymmetriskt exempel:

Om du ska lyfta ett asymmetriskt lyft med två parter ska parterna dimensioneras var för sig så att de ska kunna bära hela lasten själva.

För asymmetriskt belastade redskap rekommenderas: 2-partigt beräknas som 1-partig 3 och 4-partiga beräknas som 2-partig

Leta

i tabellen för mjuka redskap överst till vänster:

Grönt fiberredskap har maxlast 2 ton Två parter i ett asymmetriskt lyft på 80° har faktor 1 – det kan du se längst ner i tabellen.

Maxlast = 2 ton x 1 = 2 ton

Fundera en stund på följande: Om du i stället hade valt att koppla tre gröna fiberredskap 80° asymmetriskt, vad hade då maxlasten blivit då?

Svar: 2,8 ton. Kan du räkna ut hur det blev så?

71

Några räkneexempel Nu ska du få prova själv. Här kommer några övningar.

Exempel

1

Du ska lyfta ett rör som väger 1 ton genom att snara ett fiberredskap runt det som på bilden.

Vilket redskap är det minsta möjliga att välja för lyftet? Ange WLL. Svar: ...................................................................................

Exempel

2

Du ska lyfta en last som väger 6,5 ton med ett tvåparts kättingredskap i 95° vinkel.

Vilket redskap är det minsta möjliga att välja för lyftet? Ange max last.

Svar: ......................................................................................................................

OBS – om du använder ett lyftredskap med flera parter och deras toppvinkel är under 30° räknas det som ett rakt lyft.

72

Exempel

3

Du ska lyfta ett rör som väger 9 ton. Du använder ett ok som hänger i ett tvåpartskättingredskap och kopplar lasten med två fiberredskap i U-form med 65° vinkel. Oket väger 1000 kg med toppvinkeln 85°.

Vilken WLL ska det vara på kättingredskapet och fiberredskapen?

Svar: ..........................................................................................................................

Exempel

4

Du ska snara ett 5 ton tungt rör med två stållinestroppar med fiberkärna och behöver räkna ut både WLL och dimension på stropparna.

Toppvinkeln är 80°.

Tänk på att snarningsfaktorn är 0,8 – det vill säga att maxvikten minskar med 20 % när du snarar lasten.

Svar: ................................................................................. ....

OBS – om du använder ett lyftredskap med fyra parter ska du bara räkna med tre, eftersom den fjärde oftast inte bidrar till lyftet. Man kan ofta se med ögat att den hänger löst. Det kan bero på var tyngdpunkten eller lastkopplingspunkterna är placerade, eller helt enkelt på att en av redskapets parter är lite längre än de andra för att det har blivit överbelastat.

73

Den här boken ingår i en kurs för kranförare och lastkopplare.

Målet för utbildningen är att skapa skickliga användare, med förmåga att arbeta effektivt utan att göra minsta avkall på en säker arbetsmiljö. Kursen uppfyller med marginal kraven som ställs i aktuella internationella standarder, översatt till de svenska SSISO 9926-1 och SS-ISO 23853. Det ger en garanti för en kvalitativ utbildning.

Boken är skriven av MA-system, ett logistikföretag inom materialhantering som startade 1976. MA-system genomför utbildning i hantering av truckar, liftar m m.

Till detta kommer instruktörsutbildningar på olika nivåer, och ansvarskurser för bland annat arbetsledare.

MA-system Utbildning AB Porfyrvägen 14, S-224 78 Lund Tel: 046 32 90 10 | education@masystem.se www.masystemutbildning.se

Art.nr. 1510 | v 7.0 | 2018-11

KRAN