Fisk året om

På recept.martha.fi hittar du våra fiskrensningsvideor och flera fiskrecept.

Vinterfiske i skärgården. Bland dagens fångst fanns flera stora gösar.

2

– en mångsidig delikatess

Fisk är ett ypperligt exempel på vad moder natur kan åstadkomma i form av mångsidiga livsmedel. Fisk innehåller rikligt med mineraler och vitaminer och har ett magert kött med mycket protein. Fet fisk, såsom lax och sill, har höga halter av omega-3-fetterna DHA och EPA, som bland annat kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom är fisk en lättsmält proteinkälla, eftersom köttet innehåller förhållandevis lite bindväv. Och så är fisk, icke att förglömma, ett otroligt mångsidigt livsmedel – lika god kokt, stekt, grillad, rökt och inlagd som rå. Enligt Livsmedelssäkerhetsverket Evira bör vi äta fisk minst två, helst tre gånger i veckan.

Vi börjar med själva grunden – med konsten att rensa en fisk. Detta mest basala mathantverk har utförts av kylstela händer vid steniga stränder i tusen och åter tusen år. Men att ta en hal fiskkropp i händerna och sätta kniven i den, är främmande för väldigt många i dag. Låt oss därför ta hand om en imaginär standardfisk tillsammans: • Plocka fram den vassaste kniven i lådan. Ta ett stadigt tag i din fisk och lägg den på rygg. Skär ett kort snitt över strupen.

• Stick in knivbladet i snittet med eggen uppåt och skär snabbt ett längsgående snitt hela vägen ner till den mörka pricken som är fiskens analöppning.

De flesta matfiskarna går att fånga året om, men efter lektid blir fisken mager och energilös då den lagt all kraft på att föröka sig. Eftersom många fiskar leker på våren, är försommaren inte den bästa tiden för gastronomen.

• Stoppa in ett valfritt antal fingrar i fiskens mage och dra ut allt som sitter löst, bjud detta till måsarna eller katten.

Som fritidsfiskare bör du följa god fiskesed. I detta ingår att ha respekt för naturen, fisken och andra fiskare, att ha tillstånden i skick, vårda fiskbestånden och hantera fisken på rätt sätt, att se till att lära sig fiskemetoderna samt att vara noga med sjösäkerheten.

• Öppna upp fisken, skrapa bort blod och annat som finns längs fiskens ryggrad. Skölj noga. Du har nu rensat en fisk.

ATT TÄNKA PÅ DÅ DU TILLREDER FISK • Fisken är färdig då köttets protein är 60 grader varmt.

• Fisk är snabbmat. Korta tillredningstider gäller, ett par minuters stektid räcker.

• De flesta fisksorter är magra, det är fettet som tillsätts vid tillredningen som utgör hälsofaran. Omega-3 fettsyra finns rikligt i våra feta fiskar, och den har positiv effekt på vår kropp.

• Räkna med 250 gram orensad fisk per person, 150–200 gram rensad och 100–150 gram filead.

• Förstör inte fiskens milda smak med alltför mycket kryddor.

MERA INFO OM FISK OCH FISKE På webbsidorna för Centralförbundet för Fiskerihushållning (www.ahven.net) samt Pro Fisk RF (www.prokala.fi) finns mängder av matnyttiga tips för dig som vill njuta av fisk och fiske.

3

Latin: Lota lota Finska: Made Engelska: Burbot Tyska: Quappe Franska: Lotte de rivière Bästa säsong: Januari till februari Näringsinnehåll: (per 100 gram lake, ätlig del) Energiinnehåll: 322 kJ, 77 kcal Protein: 17,2 gram Fett: 0,8 gram

Vinterfisken lake har den kanske godaste rommen av alla våra fiskar. Många flår den, men faktum är att mer smak stannar i fisken om den i stället skrapas.

Laken har ett ljust, fettfattigt kött med svagt utvecklad bindväv och få ben. Köttet är därför mjukt och bör hanteras försiktigt. I fiskdisken förekommer laken främst vintertid, men att den inte skulle smaka bra sommartid är en fördom.

Lake ätes oftast stuvad eller i soppa, men kan också halstras.

Den svenske kökslegenden och gastronomiprofessorn Gert Klötzke har även prövat att grava lake, med lyckat resultat.

Laken är en torskliknande söt- och bräckvattensfisk som tycker om djupt, kallt och syrerikt vatten. Den är vanlig i hela Finland, både längs kusten och i insjöar. Det breda huvudet pryds av en skäggtöm och kroppen är lång. Över halva kroppslängden består av fiskens stjärt. Huden är gråeller brunsvart med ljust fläckiga sidor och skinnet täcks av små fjäll. Laken leker i månadsskiftet februari–mars och går då upp på grunt vatten.

LAKROM Lakens småkorniga rom anses av många vara den absolut mest delikata rommen av alla. Romsäckarna tas tillvara vid rensningen, söndras och därefter vispas hinnorna bort, till exempel med elvisp på låga varv. Rommen tvättas sedan ett par gånger i rent vatten och får rinna av i gastyg eller genom en finmaskig sil. Den saltas (saltmängd cirka 4–5 procent av rommens vikt) och måste sedan frysas och hållas i minus 18 grader minst ett dygn. Infrysningen tar kål på eventuella parasiter. Mjölken och levern uppskattas också högt av lakeentusiaster. Dessa kokas i lättsaltat vatten och serveras med fördel som tillbehör till stuvad lake.

FISKA LAKE Lake fiskas främst vintertid med garn, krok eller ryssja. Enligt gammal tradition kan laken även klubbas, då genom blank is när den går upp på grundare vatten i lektid. En standardlake i våra vatten är 0,5–1,5 kilo, men man har även sett rekordexemplar på uppåt 24 kilo. Laken har ett segt och slemmigt skinn och flås därför oftast innan til�lagning. Detta är inte nödvändigt, skinnet kan hålla ihop fiskköttet och ge smak om man låter det vara kvar. Då behöver fisken i stället skrapas, vilket lättast görs med kniv.

Gnid in fisken med salt eller ättikslösning, så lossnar slemmet lättare.

4

Soppa på lake 4 PORTIONER 2 potatisar ½ morot 1 bit selleri 1 bit fänkål 1 bit purjolök 6 dl god fiskbuljong 1–2 msk olja 200 g fisk 1 dl grädde 1 msk maizenamjöl Lagerblad, vitpepparkorn, dill och eventuellt salt

Skala potatisen, moroten och sellerin. Snitta purjolöken på längden och tvätta den ren mellan alla blad. Skär purjolöken och fänkålen i bitar. Skär allt i ganska små bitar. Börja med att fräsa alla grönsaker utom potatisen i några minuter.

Tillsätt god fiskbuljong. Låt koka sakta i cirka 10 minuter tillsammans med vitpepparkorn och lagerblad.

Flå och rensa laken. Skär fisken i bitar och klipp dillen. Tillsätt fiskbitarna. Blanda ut maizenamjölet i grädden och rör ner i soppan. Låt småkoka på svag värme i 15 minuter. Rör försiktigt om och strö över dill. Serveras med exempelvis färskt bröd.

Brödtips! Skär rågbröd eller annan typ av mörkt bröd på längden (som grissini). Pressa vitlök direkt i en kopp tillsammans med cirka 1/2 dl matolja. Rör om och skeda oljan över brödstängerna. Rosta i ugnen i 200 grader i 5–10 minuter.

5

Latin: Esox lucius Finska: Hauki Engelska: (Northern) pike Tyska: Flusshecht Franska: Brochet du Nord Bästa säsong: Höst, vinter och vår Näringsinnehåll: (per 100 gram gädda, ätlig del) Energiinnehåll: 339 kJ, 81 kcal Protein: 18,4 gram Fett: 0,7 gram

Sportfiskarens kanske största utmaning – gäddan – är en god matfisk både stekt, kokt och som färs.

Och missa inte rommen, en delikatess som serveras med hackad lök, smetana och en skvätt konjak.

FISKA GÄDDA De vanligaste sätten att fiska gädda är med nät, katsa och ryssja samt i fritidsfisket trolling alternativt spinnspö. Den är viktig som sportfisk. Gäddan är både stor och kan retas till hugg. Gäddans kött är milt i smaken och har låg fetthalt. Den är god stekt i bitar eller filéer, men kan också tillagas hel, både kokas och stekas i ugn. Gäddfärsen är fast och håller formen väl, vilket gör att den lämpar sig väl för fiskfärsbullar eller patéer.

Gäddan är troligen vår allra mest perfekt skapade rovfisk, den ultimata jägaren och köttätaren med en munfull sylvassa tänder och ett rejält gap. Hela den långsmala kroppen är byggd för att jaga, med effektivt kamouflage och förmåga att röra sig blixtsnabbt på korta avstånd. Den livnär sig så gott som uteslutande på annan fisk, ofta även andra gäddor, som den fångar genom att ligga i bakhåll. Eftersom den gärna smyger sig på sitt byte, trivs den i tätbevuxna havsvikar och sjöar. Arten förekommer i så gott som hela landet, dock inte i fjälltrakterna.

GÄDDROM Gäddans rom är småkornig och delikat. Romsäckarna punkteras och hinnorna vispas sedan bort. Låt rommen rinna av ordentligt i finmaskig sil eller gastyg. Blanda sedan rommen med en kork brännvin eller konjak samt lite salt och peppar. Servera med lite hackad lök och smetana.

Gäddan leker på våren, gärna i långgrunda vikar. I södra Finland börjar leken redan från och med mars, längre norrut startar lekperioden först framåt månadsskiftet juni och juli. Tillväxten är snabb, en årsgädda kan vara 12–20 centimeter, en tvååring 28–35 centimeter och en treåring cirka 35–50 centimeter. Gäddor blir både stora och gamla. Den äldsta gäddan som noterats i Finland var 33 år, och längder på väl över en meter är inte ovanliga. Godast sägs gäddan dock vara när den väger 1–2,5 kilo.

6

EVIRAS REKOMMENDATIONER ÅR 2014 FÖR GÄDDA: Barn, unga och personer i fertil ålder kan äta gädda fångad i insjöar eller havet endast en till två gånger i månaden. Gravida kvinnor och ammande mödrar borde inte alls äta gädda, eftersom den samlar på sig kvicksilver.

Fiskburgare på gädda.

7

Fiskbullar i spenats책s.

8

Fiskburgare på gädda

Fiskbullar i spenatsås

SMET TILL BIFFAR ELLER BULLAR

1 SATS SMET, SE FÖREGÅENDE RECEPT

400 g fiskfilé (gädda, gädda och regnbåge eller gädda

Forma till runda bullar med hjälp av våta händer eller två skedar. Bullarna doppas direkt ner i spenatsåsen och tillreds (stelnar) i såsen.

och lite rökt fisk) 1 tsk salt 1 krm vitpeppar 3 dl vatten för en lös smet, 1 dl vatten för en fastare smet 1 msk potatismjöl

SPENATSÅS

2 ägg

4 portioner 300 g djupfryst spenat (alternativt 500 g färsk spenat eller

Skär filén i mindre bitar, lägg alla ingredienser i en matberedare med knivar. Kör på full effekt i 5 minuter. Fastare smet kan formas till biffar eller bullar med våta händer eller med hjälp av två slevar. Lös smet kan klickas direkt i stekpannan med hjälp av en slev. Värm en stekpanna med smör och olja. När smöret är brunt, sänk värmen och stek biffarna eller bullarna i omgångar, 3–4 minuter per sida.

nässlor + vatten)

Gäddburgare Fyll bröd med gäddbiffar, sallad, tunt skivad lök, tomat och remouladsås (se recept sidan 15).

Skölj färsk spenat eller nässlor och koka upp en kastrull med vatten. Förväll spenaten eller nässlorna i kokande vatten i några minuter. Häll av i durkslag, spola spenaten i kallt vatten och hacka den eller nässlorna i små bitar.

Smält matfettet i en kastrull, tillsätt mjölet. Rör om hela tiden och vispa i buljongen (vatten + buljongpulver) så att du får en slät sås. Tillsätt lite grädde eller mjölk samt kryddor. Lägg i spenaten eller nässlorna. Låt koka upp och koka på svag värme. Tillsätt fiskbullarna i omgångar och låt dem koka och stelna till fasta fiskbullar i såsen. Servera med nykokt potatis och tomat- och löksallad.

3 msk smör eller margarin ¾ dl vetemjöl 5 dl fisk- eller grönsaksbuljong 1 dl grädde eller gräddmjölk (grädde + mjölk) ½ tsk salt 1 krm vitpeppar

ÅLÄNDSKT HEMVETEBRÖD SOM HAMBURGERBRÖD 0,5 l vatten 25 g jäst 1,5 tsk salt 1–2 msk olja Cirka 1 l hemvetemjöl (1 del vetemjöl, 2 delar grahamsmjöl)

Mät upp ljummet vatten i en skål. Smula ner jästen och tillsätt saltet och oljan. Rör ner mjölet, lite åt gången. Knåda degen väl. Låt jäsa i 15–30 minuter. Arbeta degen på ett väl mjölat bakbord.

TOMAT- OCH LÖKSALLAD Blandade cocktailtomater 1 knippe gräslök Vinäger

Så här gör du hemvetekakor • Dela degen i 3–4 lika stora bitar, så kallade ämnen.

• Kavla ut ämnena till runda, cirka 1,5 cm tjocka kakor.

• Låt hemvetekakorna jäsa i 30–40 minuter.

• Nagga dem före gräddning med ändan av en bordskniv.

• Grädda i 250 grader i 10–15 minuter.

Olja Örtsalt Svartpeppar

Finklipp gräslöken i en salladsskål. Häll över vinäger och olja. Strö över örtsalt och svartpeppar. Blanda ner hela eller skurna cocktailtomater

Så här gör du hamburgerbröd • Tag upp degen på mjölat bakbord och knåda den.

• Kavla ut degen till en stor platta på mjölat underlag.

• ”Stansa ut” hamburgerbröd med hjälp av en lagom stor skål. Låt jäsa i cirka 30 minuter. Grädda i 250 grader i cirka 5–7 minuter.

9

Latin: Sander lucioperca Finska: Kuha Engelska: Pike-Perch Tyska: Hechtbach Franska: Sandre Bästa säsong: Höst och vinter Näringsinnehåll: (per 100 gram gös, ätlig del) Energiinnehåll: 405 kJ, 97 kcal Protein: 18,8 gram Fett: 2,3 gram

En lättrensad läckerbit med fast vitt kött. Gösen är en av de finaste matfiskarna, helt jämförbar med abborren. sjöar. Vid kusten förekommer gösen främst i Finska viken och i Skärgårdshavet samt lokalt i Bottniska viken. På Åland finns gös mest i den inre skärgården.

Gösen är en abborrfisk vars namn på latin och engelska direkt översatt betyder gäddabborre. Detta är en god beskrivning av fiskens utseende, med stort gap som hos gäddan och hos yngre exemplar mörka tvärfläckar som hos abborren. Den har en långsträckt kropp, cirka 30–70 centimeter, med mörk sidolinje. Ovanför linjen är färgen grå med dragning åt brunt eller grönt. Sidorna är silverfärgade eller grå och buken vit. Den ljusa ryggfenan har svarta stora fläckar och vassa strålar. Till skillnad från de flesta andra abborrfiskar, saknar gösen tagg på gällocket.

Leken sker parvis i april till juni på grundare vatten med grusig, sandig eller lerig botten. Romkornen klibbar fast vid underlaget, där får gärna finnas kvistar som rommen kan fastna på. En god fiskevårdsteknik är att placera ut enriskvistar på lämpliga lekplatser. Hanarna vaktar rommen under utvecklingstiden, och är då hett byte för sportfiskare då de gärna hugger på förbipasserande drag.

Bakom gösens näthinna sitter en reflekterande hinna precis som hos exempelvis katten. Denna ger god syn och är perfekt för jakt i dåliga ljusförhållanden. Gösen förföljer gärna sitt byte i halvmörker och äter mört, siklöja och braxen.

Den trivs bäst i stora, grumliga, djupa sjöar med syrerikt vatten. Gösen lever ensam eller i små stim.

FISKA GÖS Gös fiskas med ryssja, nät och drag, minimilängden är 37 centimeter. Godast sägs gösen vara då den väger 1–1,5 kilo.

Den största gös som fiskats i Finland vägde 16,5 kilo och drogs upp i Pikis 1967.

I Finland lever gösen i utkanten av sitt utbredningsområde.

Den nordliga gränsen går mellan Miekojärvi i väster och sjön Onega i Ryssland. På grund av forsar kan gösen inte vandra i Finland, och den har därför planterats ut i många

Gösen har ett fast, vitt kött och är en av våra godaste fiskar.

Benen är liksom på abborren lätta att plocka bort, både före och efter tillagning.

10

Gös à la Mannerheim 2–4 st. skinn- och benfria gösfiléer (byxa gösfilén på samma sätt som abborre, beskrivning på sidan 12) 150 g färsk pepparrot 100 g smör (eller 50 g smör + ½ dl olja) 1 tsk salt 1 krm vitpeppar 1 dl vetemjöl eller speltmjöl

Blanda mjöl, salt och peppar. Vänd fiskfiléerna i mjölblandningen och lägg dem åt sidan. Skala, tvätta och riv pepparroten fint. Värm fettet i pannan (använd en mindre mängd och öka på vid behov) och stek först pepparroten gyllenbrun. Om pepparroten är torr behöver du tillsätta mera fett. Ta pepparroten ur stekpannan och fortsätt att steka fisken på båda sidor i det goda fettet som blir kvar. Stek cirka 2–3 minuter på vardera sida. Servera fisken nystekt toppad med stekt pepparrot.

11

Latin: Perca fluviatilis Finska: Ahven Engelska: Perch Tyska: Barsch Franska: Peche Bästa säsong: I stort sett hela året, bäst på hösten och vintern Näringsinnehåll: (per 100 gram abborre, ätlig del) Energiinnehåll: 356 kJ, 85 kcal Protein: 18,1 gram Fett: 1,3 gram

FISKA ABBORRE Abborre fiskas ofta med nät eller ryssjor, under lektiden även med katsar. Abborren är också populär för pimpelfiske. Den är mycket rovgirig och nappar lätt. Abborren är en av våra mest fångade fiskar, och större delen av fisket utförs för husbehov eller som fritidsfiske.

Med sin randiga rygg och röda fenor är abborren lätt att artbestämma. Abborren är kanske vår mest mångsidiga fisk, lika god att steka, röka, filéa, koka och grilla som att ugnsbaka.

Finlands nationalfisk abborren, med sina lätt igenkännbara röda bukfenor, sin randiga rygg och sina sylvassa ryggfenor, är kanske landets mest välkända fisk. Namnet abborre kommer från aghborre, där ”agh” står för ett vasst föremål och ”borre” för något taggigt och borstigt. Den är släkt med gös och gärs, blir mellan 20 och 40 centimeter lång och trivs i insjöar samt i det bräckta vattnet i Östersjöns skärgårdar.

Att abborren är en av våra vanligaste fiskar beror troligen på dess anpassningsförmåga, effektiva förökningsmetoder och flexibla matvanor.

BYXA ABORRE Abborren är mycket smaklig – allra godast då den väger under ett kilo. Den är läcker i soppa och buljong, som helstekt eller i filé och den går lika bra att steka, koka hel, röka, grilla eller ugnsbaka. Då man filéar abborren kan man även ”byxa” den, det vill säga skära bort remsan med ben som finns mitt i filén. Då blir filén helt benfri och får formen av ett par små byxor.

ROM AV ABBORRE Rommen är god både rå och tillagad. Vill man smörsteka rommen lämnas själva romsäcken kvar, annars skrapas rommen från hinnorna eller så kan dessa vispas bort. Skölj sedan och låt rinna av. Salta och peppra och blanda med lite lök. För att slippa bakterier är det bra att frysa rommen något dygn innan förtäring. Ammande och gravida kvinnor rekommenderas avstå från att äta abborre, eftersom den samlar på sig mycket kvicksilver.

Abborren leker i maj på grunt vatten. Den växer långsamt, ettårsynglen är 6–7 centimeter långa, en abborre på ett kilo är minst 15–18 år gammal. I näringsrika sjöar blir den stor, i sura och näringsfattiga vatten mindre. Då abborren lever trångt, kan konkurrensen om föda bli så stor att fisken inte kan växa till sig. Sådana småväxta stim av abborrar kallas tusenbröder.

12

Grillat fiskpaket.

13

Fish & chips med friterad abborre.

14

Grillat fiskpaket

Fish & chips med friterad abborre

En fiskbit eller fiskfilé per person Grönsaker att lägga med, välj bland fänkål, paprika, röd-

FRITYRSMET TILL 500 GRAM FILÉ

lök, vårlök, squash, rädisa med mera

2 dl vetemjöl eller speltmjöl

Ta fram en bit foliepapper per person, pensla med lite olja och lägg på en pepprad och saltad fiskbit. Tillsätt valfria grönsaker. Slut foliepaketet och lägg det på glöd eller grillen. Servera med kall örtsås och gott färskt bröd.

1 ägg

KALL ÖRTSÅS

Vispa ihop alla ingredienser till fritysmeten. När du vispar och den får stå en stund försvinner mjölet som lätt klumpar sig.

1,5 dl vatten 1 msk olja 1 tsk salt

1 burk crème fraîche 1–2 vitlöksklyftor

Skär abborrefiléerna benfria och ”byxa” dem – läs hur på sidan 12. Dela dem förslagsvis i två bitar på längden. Doppa dem i frityrsmeten. Värm olja (neutral) till 180 grader (testa först med en brödbit som skall bli gyllenbrun). Fritera fisken i cirka 2 minuter och ta upp med hålslev. Låt rinna av på hushållspapper. Servera med exempelvis ugnsstekta potatisklyftor och remouladsås.

1 tsk örtsalt Vitpeppar efter smak Finhackad persilja, timjan, dill, gräslök, krasse

Vispa crème fraîche med elvisp så att den blir fast och får mera volym. Smaksätt med vitlök, salt och peppar. Välj olika örter och blanda väl innan servering.

HEMLAGAD MAJONNÄS & REMOULADSÅS

Majonnäs Kan göras för hand eller med en mixer, använd rumsvarma ingredienser. Knäck ner 1 ägg eller 2 äggulor i mixern.

Lägg också i 1 msk vitvinsvinäger, 1 tsk senap och 1/4 tsk salt. Kör på låg hastighet. Häll efter cirka en halv minut ner 2 dl neutral olja genom hålet i mixerns lock. Häll oljan långsamt i en smal stråle!

Remouladsås ½ blomkål ½ fänkål 1 morot 1 liten kryddgurka Majonnäs Salt, peppar efter smak

Riv det yttersta av blomkålen på grövsta sidan av rivjärnet.

Lägg i en skål. Skär stammen i små träningar. Lägg de i en kastrull. Skär fänkål och morot i små tärningar och lägg också dem i en kastrull. Tillsätt lite vatten. Låt småkoka under lock i några minuter. Låt svalna. Hacka gurkan i små tärningar. Blanda alla ingredienser med majonnäs och smaka av med salt och peppar.

15

Latin: Abramis brama Finska: Lahna Engelska: Bream Tyska: Brachse, Braschen, Brasse Franska: Brème Bästa säsong: Vår, sommar, höst Näringsinnehåll: (per 100 gram braxen, ätlig del) Energiinnehåll: 432 kJ, 103 kcal Protein: 16,7 gram Fett: 4 gram

Braxen är inte så vanlig på matbordet, men uppskattas enormt av sina beundrare. En fet, billig och god fisk, om än väldigt rik på ben.

Sitt benrika inre till trots är braxen en billig, fet och framför allt väldigt god matfisk. Som matfisk delas den in i tre klasser. Förstklassig braxen är större än 1,2 kilo. Andraklassen går från 0,8–1,2 kilo och i klass tre finns fiskar mindre än 0,8 kilo. Ju större braxen, desto mindre störs man av det digra antalet ben. Som jämförelse kan man säga att braxen har 130 ben, gäddan har 115 och en abborre endast 26 ben. Fisken bör därför inte skäras i bitar, eftersom benen då kapas och därmed blir svårare att få bort.

Braxen är en karpfisk, precis som mörten, och som sådan en sort med mycket ben. Den har en hög kroppsform, platt från sidorna, och kan vara svår att skilja från släktingarna faren och björknan. För att känna igen braxen kan man titta på undersidans bakfena som ska ha 26–32 strålar till skillnad från björknans 22–26 och farens 37–46 strålar. Unga exemplar är silverfärgade, äldre går mer mot brons och gyllenbrunt.

Braxen lever helst i varmare vatten, gärna i grunda sjöar och skärgårdsvikar. Den kan också vandra in i långsamt rinnande bäckar. I insjöområdet breder braxen ut sig ända upp till Sodankylä. Den lever i stim och äter främst insektslarver och andra bottendjur som den suger upp med sin utskjutbara, bälgliknande mun. Den leker under vår och försommar på grunt vatten i tätbevuxna vikar och vid stränder.

Braxen kan bilda bastarder med mört.

I bukhålan på braxen finns ibland en ljusgrå, platt larv som kan vara upp till ett par meter lång. Detta är strumpebandsmaskens larv som tas bort vid rensning och är helt ofarlig för människan.

Braxen tillagas helst hel i ugn. Den kan fyllas med exempelvis svampstuvning eller tillagas som den är, och serveras med sås. Huvudet, som är än mer fetthaltigt än kroppen, räknas som en riktig delikatess. Braxen kan även rökas, och gillar man inte att bena ur fisk fungerar braxen bra till fiskfärsrätter.

FISKA BRAXEN Braxen fiskas vanligen med nät, ryssjor, katsor och långrev.

Den är en populär sportfisk, och för yrkesfiskarna främst en sidofångst vid sidan av andra fiskarter.

16

Helstekt braxen 2 kg braxen, hel 1 citron, i tunna skivor 1–2 tsk salt Dill och finklippt vårlök eller gräslök Olja + skorpsmulor

Fjälla, ta ur och putsa fisken. Rada ut citronskivor i magen, strö i salt och nymalen vitpeppar. Lägg i örter och gräslök.

Häll ut olja på ett stekfat och låt fisksidan bli oljad, sväng den oljade sidan upp. Strö över ströbrödet blandat med lite salt och vitpeppar. Använd en sil för att få det jämnt fördelat. Stek i ugnen i 175 grader i 50 minuter.

Fiskbuljong Att koka en egen buljong är inte svårt, men tar kanske lite tid.

Det lönar sig att koka smaken ur ben från både fisk, fågel och kött. Här är ett recept på fiskbuljong som går lite snabbare att göra än köttbuljong. Fiskbuljongen med ben skall inte koka mer är cirka 20 minuter, annars blir den besk. Till buljong används ljusa fisksorter, helst inte fet fisk som sill och strömming.

Lägg sköljda fiskskrov i en kastrull, häll på vattnet och koka upp. Om grumligheter flyter upp, så skumma. Hacka grovt löken, skala moroten. Tillsätt dem och resten av ingredienserna och koka kraftigt utan lock i 20 minuter. Vill man koncentrera smaken – sila bort fiskrenset (och grönsakerna), och koka ytterligare, så att vätskan reduceras och smaken blir mera koncentrerad.

1 kg fiskskrov eller fiskrens som huvud och fenor, utan gälar

Vill du ytterligare koncentrera fiskbuljongen – fortsätt kokningen (reduceringen) efter det att du silat bort ben.

2 l vatten 1–2 tsk salt per liter vatten En halv morot (som ger söt smak) ½–1 gul lök 1–2 persiljekvistar Vitpepparkorn Lagerblad

17

Latin: Rutilus rutilus Finska: Särki Engelska: Roach Tyska: Plötze Franska: Gardon Bästa säsong: Sommar Näringsinnehåll: (per 100 gram mört, ätlig del) Energiinnehåll: 490 kJ, 117 kcal Protein: 17,3 gram Fett: 5,3 gram

Mörten är en liten söt- och bräckvattensfisk med stora fjäll. Den dras med ett dåligt anseende som agn, kattmat eller gäddföda. Men faktum är att om man bortser från benrikligheten, så är mörten en god matfisk.

FISKA MÖRT Mörten nappar gärna på metspö och är en livlig och rolig sort att fiska. Uttrycket ”pigg som en mört” stämmer väl in på den spralliga och huggbenägna lilla fisken. Den fungerar också bra som bete för den som vill fiska större fisk som gös och gädda.

Mörten är silverfärgad med skimmer i blått och vit mage.

Fenor och ögon är röda, även om den röda färgen kan vara blek i vissa miljöer. Den blir sällan längre än 20 centimeter, men exemplar på 50 centimeter har setts. I familjen karpfiskar liknar fiskarna varann - id, sarv och björkna förväxlas lätt med den vanliga mörten. Namnet ”mört” är svårt att härleda, men kan tänkas ha sitt ursprung i isländskans ”murti” som betyder liten eller kort.

Mörten är känslig för försurning och har därför utplanterats som biologisk logg i sjöar som återställts med kalkbehandling. Så länge mörten mår bra, ligger pH-värdet på acceptabel nivå.

Det bräckta vattnet i Östersjön fungerar som livsmiljö för mörten, men för att rommen ska utvecklas krävs lägre salthalt. Leken sker därför ofta nära land där avrinningsvatten späder ut det salta vattnet. Mörten leker på grund, vegetationsrik botten och lever på det som bjuds – mossa och alger i djupare vatten, blötdjur, larver och insekter vid vattenytan. Vid leken får bägge könen pärlliknande utskott, som små vårtor, på huvudet och framkroppen.

Mörten uppskattas inte som matfisk hos oss, men används gärna i Östeuropa. Den är väl värd en chans som gravad eller inlagd, då dessa tillagningssätt ger en benfri känsla.

18

Grundrecept för gravad fisk, exempelvis mört eller lax 1 kg rå fiskfilé med skinn ¾ dl salt ¾ dl socker Krossad vitpeppar

Gnid in fisken med salt och socker, strö över vitpeppar. Dill och andra kryddor kan även användas. Täck in med plast eller lägg två filéer med köttsidan mot varandra. Lägg i en påse. Förvaras i kyl. Vänd en gång per dygn ifall du har flera filéer. Grava i minst ett dygn. Gravad lax är godast efter tre dygn. Använder man lite mera socker än salt får man ett mjukare kött men kortare hållbarhetstid.

HÅLLBARHETSTID FÖR GRAVAD FISK Gravad fisk håller sig 3–4 dagar i kylskåp och 1–2 månader i frys. Frys in fisken i ett dygn (-18°) för att förhindra eventuella parasiter att sprida sig.

19

Skärgårdsdelikatess 200 g gravad fiskfilé ½–1 gul- eller rödlök 1 dl vispgrädde Salt, vitpeppar

Skär fisken i strimlor och sedan i tärningar. Finhacka den gula löken. Vispa grädden lätt. Blanda alla ingredienser.

Smaka av med peppar och salt.

Färskost med gravad fisk 200 g gravad fiskfilé 150 g naturell färskost Gräslök, dill, salt och peppar

Skär fiskfilén i tärningar, lägg i en skål. Tillsätt färskosten. Är den för hård kan man tillsätta lite naturell yoghurt eller en skvätt mjölk. Finklipp eller hacka dill och gräslök.

Blanda allt väl och smaksätt med salt och peppar.

Tips! Du kan också göra de här två recepten med fiskrom.

20

Latin: Osmerus eperlanus Finska: Kuore Engelska: European smelt Tyska: Stint Franska: Éperlan Bästa säsong: Främst våren och hösten, men kan fiskas i mindre mängder året om.

Näringsinnehåll: (per 100 g nors, ätlig del) Energiinnehåll: 384 kJ, 92 kcal Protein: 17 g Fett: 2,4 g

En doldis, väl värd att röka, fritera eller steka.

Norsen fiskas främst för husbehov, men efterfrågan österifrån gör att även kommersiella fiskare har fått upp ögonen för den lilla silverglänsande fisken.

Norsar och mörtar. De mindre fiskarna är norsar.

Nors, i Sverige även kallad slom, är en slank och silverglänsande fisk med stor mun, rejält underbett och mängder av tänder. Den är glupsk och livnär sig på plankton, insektslarver, kräftdjur, småfisk och fiskyngel. Norsen trivs i kallt vatten och finns i vårt land i två varianter – stornors och smånors. Smånorsen blir cirka 10 centimeter lång och återfinns i sjöarna i södra och mellersta Finland. Stornorsen ligger kring 30 centimeter och finns vid kusten och i vissa större insjöar.

för pärlglänsande och ”osmerus” för illaluktande. Det sägs att självaste Carl von Linné, upphovsmannen till de latinska artnamnen, tyckte att norsens lek fick hela Uppsala att stinka.

Norsen är en viktig matfisk, rent av en delikatess, i många länder. Norsfisket i Finland är därför på uppgång och efterfrågan är stor i de baltiska länderna och i Ryssland. I Norden har den varierat i anseende, från fattigmansfisk och läckerhet på finkrogarna, till dagens undanskymda tillvaro.

Norsen leker på våren, strax efter islossningen och söker sig då till grunda stränder och mynningsområden i bäckar, älvar och åar. Hanen får under lektiden vårtliknande utskott på huvudet, kroppen och fenorna. Många norsar dör efter leken. Norsen växer långsamt och blir tio till femton år gammal.

Nors anses av entusiasterna vara en riktig läckerhet. Den äts i första hand stekt eller rökt, men kan även friteras, gratineras eller marineras efter stekning. Förr torkades norsen för senare lutläggning eller lades in i aska för fattigt folk.

Att fiska efter nors som leker i insjöar är tradition. Då riggas håvar i rinnande vatten. Det är också vanligt att norsen fiskas med not, ryssja eller nät. På grund av sina många tänder fastnar den ofta i andra nät än avsett. Nyfångad nors har en lättigenkännligt lukt av inlagd gurka, som dock försvinner vid tillagning. I norsens latinska namn står ”eperlanus” 21

Latin: Clupea harengus membras Finska: Silakka Engelska: Herring/baltic herring Tyska: Hering Franska: Hareng de l´Atlantique Bästa säsong: Höst, men strömming finns oftast i handeln året om Näringsinnehåll: (per 100 gram strömming, ätlig del) Energiinnehåll: 601 kJ, 144 kcal Protein: 15,2 gram Fett: 5–10 gram

Den populära matfisken sill har en ytterst nära släkting i strömmingen som är mindre och magrare men i övrigt i stort sett samma fisk. Strömming heter fisken då den fångas i Östersjön, norr om Kalmar.

Strömming säljs i många former, hel, rensad, filead och ibland även som flådda filéer. Den har ett fast, fett kött och är mycket mångsidig som matfisk. Stekt, kokt, rökt, saltad och marinerad är den god att servera både varm och kall.

Enligt handeln ska strömmingens fetthalt ligga på under tio procent av kroppsvikten. Strömmingen är blåaktigt silverskimrande och skiljs enklast från den liknande vassbuken på bukfjällen som hos strömming inte är lika kantiga. Strömmingen blir 25–35 centimeter lång. Den största som fiskats i Finland vägde 1,1 kilo.

Strömmingen kan delas in i två grupper, en höstlekande och en vårlekande. De höstlekande är i Finland väldigt få, bara någon procent av beståndet. Leken sker vid kusten.

Före och under leken samlas strömmingen i stora, täta stim, lätta att fiska.

EVIRAS REKOMMENDATIONER ÅR 2014 GÄLLANDE STRÖMMING: Barn, unga och personer i fertil ålder kan äta strömming som orensad är över 17 centimeter lång, eller alternativt lax eller öring fångad i Östersjön endast en till två gånger i månaden. Filead strömming är vanligen stor, över 17 centimeter.

Strömmingen är vår mängdmässigt viktigaste fångstfisk, och tas vanligen upp med trålare, men även ryssja och nät används. Större delen används som foderfisk i pälsnäring och vid odling av regnbåge.

Periodvis har man varnat för alltför stor konsumtion av strömming, eftersom höga halter av dioxin har uppmätts. Detta gäller främst i större fiskar, och Livsmedelssäkerhetsverket Evira uppmanar till försiktighet i konsumtionen av större strömming (se rutan). Småströmming varnar man inte för.

22

Stekt strรถmming.

23

Strรถmming i snigelpanna.

24

Stekt & inlagd strömming

Strömming i snigelpanna

1 kg strömmingsfilé

500 g hel strömming eller 200 g färdiga filéer

grovt rågmjöl

Skorpsmulor av skärgårdsbröd (svartbröd, maltlimpa etcetera)

1–2 tsk salt 1 krm nymalen vitpeppar

ÖRTSMÖR

50 gram smör

75 g rumsvarmt smör (saltat eller extra saltat)

2 rödlökar

Persilja, finhackad gräslök 1–2 klyftor pressad vitlök, vitpeppar

Lagen Rensa strömmingen och skölj den. Ta ur ryggbenen och filéerna. Rör ihop örtsmöret. Rulla ihop och lägg i smord snigelpanna eller äggkoppar. Toppa fisken med örtsmöret.

Gratinera i 250 grader i cirka 7 minuter. Serveras heta med färskt bröd att fånga upp alla godsaker som blir kvar i pannan.

2 dl socker 2 dl ättika 6 dl vatten 2 msk kryddpepparkorn 2 lagerblad 2 tsk salt 2 krm malen vitpeppar

Koka ingredienserna till lagen i några minuter. Rensa, tag ur strömmingen och skölj av. Det går bra att steka dem hela. Alternativet är att avlägsna ryggbenet och använda filéerna. Lägg ut strömmingsfiléerna med köttsidan upp. Salta och peppra och lägg ihop dem två och två. Vänd de hela fiskarna eller filéerna i rågmjöl och stek dem gyllenbruna i smör på båda sidorna. För att göra inlagd stekt strömming lägger du fisken i en form och häller över den varma lagen.

Skala, klyv och skiva rödlöken tunt. Lägg löken över ättiksströmmingen och ställ kallt. Håller i 1–2 veckor.

25

FAKTA FISKODLING • År 2012 fanns 482 vattenbruksanläggningar i Finland, av dessa var 178 specialiserade på produktion av matfisk.

• Av anläggningarna för matfiske var två tredjedelar lokaliserade i havet.

• Regnbågen stod för 11 275 ton av produktionen, över 89 procent.

• Siken representerade 10 procent av produktionen.

• År 2012 producerades 10 448 ton matfisk i havet.

Fiskodlingen dras med ett dåligt rykte som hänger kvar sedan begynnelsen för över 30 år sedan. I dag är läget helt annorlunda och odlad fisk är definitivt mat för framtiden. effektiva som foderbas eftersom de kan odlas på spill från annan livsmedelsindustri. Musselmjöl kan användas som fiskfoder redan i dag, men är ännu för dyrt att framställa.

Dessa typer av foder har fungerat bra på fisken och ger även god smak i fiskköttet.

Efter en skakig uppstart i slutet av 1970- och början av 1980-talen fick fiskodlingen dåligt rykte i Finland. Då saknades lagstiftning och reglering, och vem som helst kunde starta en fiskodling var som helst. Odlingar dök upp vid folks sommarstugor, nära bryggor och i grunda vikar, fodret var billigt och kastades ut utan begränsningar. Grannarna både såg och kände lukten av den i alltför många fall vårdslösa verksamheten, och näringen dras än i dag med konsekvenserna av dessa barnsjukdomar.

I dag odlas i Finland främst regnbåge, även kallad regnbågslax eller forell. I viss utsträckning odlas även sik. Man experimenterar med viss framgång med att odla havsöring.

Abborre har prövats men är svårodlad, och är snarare en art för små, nischade fiskodlingar.

Numera ser fiskodlingen mycket annorlunda ut. Redan i slutet av 1980-talet infördes miljötillstånd och under 1990-talet skärptes miljöregleringen ytterligare.

Detta i kombination med förbättrad teknik har styrt fiskodlingsanläggningarna till större djup med bättre vattengenomströmning.

Odlad fisk är definitivt ett livsmedel för framtiden. Fet fisk innehåller essentiella och omättade fettsyror som behöver prioriteras i vår kosthållning. Odlad fisk är en energieffektiv och klimatsmart proteinkälla med god utväxling, regnbågen kräver bara 0,9–1,2 kilo foder för 1 kilos tillväxt.

Detta att jämföra med kyckling som kräver 2,4 kilo foder, och nötkött som kräver uppemot 6 kilo.

Fodret förbättras ständigt och spillet är numera litet. Fett och proteiner i fodret har i viss mån spätts ut med vegetabiliska varianter, men finska fiskodlare och den finska foderindustrin håller hårt på kvaliteten för smakens skull. För tillfället experimenterar man med foder som baseras på jäst, bakterier, alger och musslor – jäst och bakterier är resurs26

Thaisoppa med lax Blanda sweet chilisås och pressad vitlök i en liten skål. Skär fisken i kuber. Vänd dem i skålen så att de täcks av chilisås och vitlök. Stek dem i ugnen i 200 grader i cirka 5–8 minuter.

Putsa svampen och skiva den tunt. Snitta upp purjolöken och skölj den mellan bladen, skär den i bitar. Skala, tvätta och skiva moroten tunt. Skala och riv ingefäran på rivjärn.

Lägg lite olja i en kastrull, tillsätt purjolöken, ingefäran, moroten och svampen och låt fräsa en liten stund. Häll på vattnet och buljongen. Hacka eller bulta sönder citrongräset med till exempel en köttklubba eller knivskaftet. Tillsätt citrongräs, currypastan och limebladen i soppan. Låt koka sakta i minst 10 minuter. Tillsätt kokosmjölk, fisksåsen, limesaften, koriandern, salt och peppar. Låt koka upp och smaka av. Lägg fiskbitarna i serveringskålarna och häll på av soppan. Dekorera gärna med färsk koriander.

500 g laxfilé 3–4 msk sweet chili 1–2 klyftor vitlök 1 ask shiitakesvamp eller champinjoner 1 liten purjolök 2 morötter Olja ½ dl hackad koriander 5 cm av en bit färsk ingefära 1 stjälk citrongräs (kan uteslutas eller ersättas med mera lime eller citron) 5 dl buljong (fiskbuljong, eller vatten och ekologiskt buljongpulver) 5 limeblad (eller 2 tsk torkade blad) 1,5 msk grön currypasta 1 burk kokosmjölk 1 msk fisksås (kan utelämnas om du använder fiskbuljong) 1 lime, saften av den Salt och peppar

27

Inkokt lax.

28

Fisklåda med skirat smör

Inkokt lax med ljummen potatissallad

4 PORTIONER 500 g potatis 200 g rökt fisk

1 hel forell

21/2 dl gräddmjölk (grädde + mjölk)

2 l vatten

1 krm svartpeppar

2 msk salt

Eventuellt lite salt

2 lagerblad

Olja eller smör att smörja formen

10 vitpepparkorn 8 kryddpepparkorn

Smörj formen med lite olja. Skala och tvätta potatisen.

Skiva den tunt med hjälp av en matberedare. Lägg ut potatisskivor i botten och varva sedan potatis och fisk i formen.

Täck översta lagret med potatisskivor. Häll gräddmjölk över. Grädda i 30–40 minuter i 200 grader. Servera med skirat smör och gärna inlagda rödbetor.

1–2 skivad gul lök 4 msk äppelvinäger

Ta en färsk, rensad fisk. Skär bort huvudet. Blanda alla ingredienser till lagen i en vid kastrull som rymmer både lag och fisken. När vattnet kokar, lägg i fisken och sänk värmen.

Småkoka under lock i 20 minuter. Stäng av värmen och låt fisken svalna i spadet. Avlägsna skinnet och benen innan servering. Servera fisken kall med ljummen potatissallad.

Skirat smör Värm upp smör i en kastrull. Låt det svalna, då sjunker det vita (proteinämnet) till botten. Häll försiktigt av det klara, skirade smöret. Ringla eller skeda över fisklådan innan servering.

LJUMMEN POTATISSALLAD 4–6 PORTIONER

Varm fiskmacka

8–10 st potatisar av fast sort (3/4 kg) 0,5–1 tsk salt 1 krm vitpeppar

2 rågbrödsskivor per person

0,5 dl hackad dill och andra färska örter

Smör eller margarin

1–2 msk rypsolja

Färsk lax eller regnbåge

Skala och dela potatisen i bitar. Koka den precis mjuk i lättsaltat vatten. Finhacka färska örter. Häll av vattnet från potatisen och tillsätt örter, olja, peppar och salt. Blanda om eller skaka med hjälp av tätt slutande lock. Garnera med färska örter.

Citron Dill eller gräslök En nypa salt Aluminiumfolie

Sätt ugnen på 200 grader (brödet kan också värmas på grillen eller över öppen eld). Öppna brödet och bred på lite matfett. Lägg på laxskivor, så att brödet täcks. Dela citronen på mitten. Pressa citronsaft över fisken och strö över litet salt. Klipp dill eller gräslök över fisken och lägg på den andra brödskivan. Packa in brödet i aluminiumfolie och lägg in det i den heta ugnen, eller på grillen, i 15 minuter.

29

MARTHA OCH Svenska nu arbetar för att öka studiemotivationen, språkkunskaperna och kulturkännedomen och jobbar med attityder, kultur och språk. Svenska nu förmedlar svensk ungdomskultur, möten med det svenska språket inom Finland, uppmuntrar finskspråkiga ungdomar att använda svenskan genom positiva förebilder och visar att svenskan är både rolig och nyttig. Nätverket stöder språkundervisningen, ordnar fortbildning för lärare, informerar om betydelsen av språkkunskaper och förmedlar svensk ungdomskultur till finska skolor. Svenska nu koordineras av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Marthaförbundet samarbetar med Svenska nu bland annat genom att sprida information och ordna seminarier och kurser samt genom att integrera svenskan i andra skolämnen. Svenska nu ordnar bland annat Kocka på svenska-workshopar i finskspråkiga skolor.

IDÉER FÖR SPRÅKUNDERVISNINGEN 1. Fisk är ett av de mångsidigaste livsmedlen och det finns tiotals hushållsfiskarter i Finland. Gör en lista över fisk- rätter som du känner till.

2. Fisk innehåller rikligt med vitaminer och mineraler samt protein. Fet fisk, så som lax och sill, innehåller mycket omega-3-fetter som bland annat kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Man borde äta fisk minst två, helst tre gånger i veckan. Hur ofta äter du fisk? Hur bru kar du tillreda fisk?

3. I Finland kan de flesta matfiskarna fångas året om. Som fritidsfiskare bör man följa god fiskesed, ha respekt för naturen, fisken och andra fiskare, ha tillstånden i skick, vårda fiskbestånden, hantera fisken på rätt sätt och vara noga med sjösäkerheten. Kan du nämna några fiskarter som förekommer i din hemtrakt? Fiskar du själv och vet du på vilka olika sätt man kan fånga fisk?

För mera lektionsförslag kolla in www.svenskanu.fi

4. Pröva på våra goda fiskrecept! Eller sök nya på webben.

Fisk är nyttigt och kan användas i många maträtter.

ORDLISTA en abborre en braxen en gädda en gös en lake en lax en sill en mört en nors en regnbågslax/ regnbågsforell en strömming

ahven lahna hauki kuha made lohi silli särki kuore kirjolohi/ sateenkaarirautu silakka

en buk en fena föröka sig ett gap leka

mahalaukku evä lisääntyä kita kutea

en stjärt rovfisk rom, rommen ett stim

pyrstö petokala mäti parvi

fånga ett garn en katsa en krok en långrev ett metspö ett nät pimpelfiska en ryssja ett spinnspö

pyydystää verkko katiska ongenkoukku pitkäsiima onki(vapa) verkko pilkkiä rysä virveli

filéa grava

fileoida graavata

30

halstra hiillostaa koka keittää rensa puhdistaa rå raaka röka savustaa sjuda hauduttaa skrapa kaapia skära leikata skölja huuhdella steka paistaa stuva muhentaa

FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND Finlands svenska Marthaförbund rf är med sina 10 000 medlemmar den största svenskspråkiga kvinnoorganisationen i Finland. Vårt mål är att främja ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart samhälle, liksom alla finländska kvinnors ställning i samhället och deras välmående. Våra verksamhetsområden är hushåll, ekologi och ekonomi. Vi arbetar för en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.

Våra grundstenar är kunskap, nätverk och valfrihet.

KÄLLOR På nätet Centralförbundet för Fiskerihushållning: www.ahven.net Svensk fisk, www.svenskfisk.se Pro Kala r.f.: www.prokala.fi TV4:s receptsamling: www.recept.nu Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund: www.sportfiskarna.se samt www.sportfiskewebben.se Livsmedelssäkerhetsverket Evira: www.evira.fi Hav- och vattenmyndigheten, Sverige: www.havochvatten.se Vilt- och fiskeriforskningen - www.rktl.fi www.svenska.yle.fi

DEN FINLANDSSVENSKA MATKULTURDAGEN Den finlandssvenska matkulturdagen instiftades på initiativ av Finlands svenska Marthaförbund och firas sedan år 1992 årligen den 9 oktober. Avsikten med dagen är att uppmärksamma och bevara de unika finlandssvenska mattraditionerna. Från och med 2014 premierar vi årligen någon som främjar den finlandssvenska matkulturen.

Publikationer För hållbar tillväxt och hälsosam mat från ett levande hav, Vattenbruksstrategi för Åland 2014–2020. Ålands landskapsregering.

TIDIGARE STIPENDIATER

Övriga källor Fiskeribyrån, Ålands Landskapsregering Ålands fiskodlarförening Föreningen Ålands fiskare RF

2012 Leif Hansson, bagare från Liljendal 2011 Anna Alm på Mörby gård 2010 Mats och Pauliina Holmqvist i Karleby 2008 Gårdsboden 2006 Maria Berg / Lind´s kök 2004 Bjarne och Annette Backman, kvarnverksamhet 2001 Ann-Caroline Lindeman, jordnära restaurangverksamhet på Finngrundet 1999 Klaus Berglund, fiskare 1997 Bo Lönnqvist, professor Hufvudstadsbladets matredaktion och dess ”primus motor” Maryelle Lindholm

Beställ eller ladda ner flera matkulturbroschyrer via martha.fi/broschyrer

31

Fisk hör traditionellt till den finlandssvenska matkulturen. Livet vid kusten och närheten till havet har i alla tider möjliggjort att fisk i olika arter och former tillhört vår kost såväl till vardags som till fest. Inläggningar, kalasrätter, strömmingsmarknaden, fiskmiddagar, julgäddan – alla är de typiska finlandssvenska rätter och evenemang. I dag upplever vi ändå fisk som invecklat, omoraliskt och till och med giftigt. I tider då världshaven hotas av överfiske och de traditionella fiskeutövarna tvingas i massflykt till främmande kontinenter, kan det vara på sin plats att se över den egna fiskkonsumtionen. Statistiken visar på att endast 7 procent av all fisk som konsumeras i Finland är inhemsk. Det är dags att höja den siffran. Vi på Marthaförbundet jobbar för att höja medvetenheten och kunskapen om inhemsk och hållbart fiskad fisk, bland annat genom kurser i matlagning och fiskhantering och föreläsningar om kost och näring. I den här broschyren bjuder vi på både fakta och recept på inhemska fiskar!

recept.martha.fi Finlands svenska Marthaförbund rf, 2014 Bölegatan 2, 00240 Helsingfors | Tfn 010 279 7250 martha@martha.fi | hushall@martha.fi

www.martha.fi | facebook.com/marthaforbundet | instagram: Marthaforbundet TEXT Anna Karlsson | REDAKTÖRER Karin Lindroos, Elisabeth Eriksson | RECEPT Harriet Strandvik FOTO Karin Lindroos | GRAFISK FORMGIVNING Linnéa Sjöholm TRYCK Oy FRAM Ab 2014 | UPPLAGA 14 100 BROSCHYREN HAR GETTS UT MED STÖD AV Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd | Svenska kulturfonden Föreningen för främjande av huslig utbildning rf | Svenska folkskolans vänner

Trycksak