Martha nr 4/2017 by Finlands svenska Marthaförbund

N YA

Damkläder med kvalitet Elin Sandholm gör mode som håller

Lilla sorterings guiden Sortera och återvinn soporna rätt

Ät klimatsmart Tips på hållbar mat som gör gott

Kretsloppstänk NU TÄNKER VI CIRKULÄRT N R 4 | 2 0 17

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Från redaktionen

Dela omsorg ETT AV de vackraste orden jag vet är or

och blötas i alla distrikt för att finna

det ”omsorg”. Kanske dels för att jag anser

en organisationsmodell som möjlig

att vi borde våga tala mera om sorg som

gör en smidigare, mer rättvis och enk

drabbar oss alla i olika livsskeden, dels

lare organisationsstruktur där fokus

för att det är just precis det som vår värld

ligger på arbetet för en bättre värld,

behöver i dag.

en vardag i taget. Med omsorg ska vi

I skrivande stund har vårt land precis

utveckla vår organisation så att struk

drabbats av vårt första terrordåd (brotts

tur, verksamhet och beslutsfattande

rubriceringen 21.8). Vi är säkert flera som

motsvarar krav och behov i såväl nu

känner ondskan bakom hörnet samtidigt

tid som framtid.

som vi vet att det inte går att leva i stän

Att dela med sig av det man har, har

dig rädsla. Det är i stunder som denna

varit en ledtråd för marthaverksam

som klagovisan om små brister i varda

heten i snart 120 år. Dagens teknik

gen känns banal och onödig. Det är i den

möjliggör att man kan dela bil med

na stund som jag inser vilken styrka det

främmande människor, dela med sig

ligger i vår gemenskap och att vi borde bli

av sin bostad (eller torpet på landet) då

bättre på att kanalisera denna gemenskap

man inte själv behöver den, men det

då behov uppstår. Martha ska visa omsorg

finns säkert mera som vi kunde dela

i svåra, och i glada, stunder i vardagen,

med oss av. Jordens resurser är begrän

nära medmänniskan.

sade och vi kan åter agera förebilder

För att kunna agera i tiden, behöver or

för en mera hållbar konsumtion och

ganisationen ständigt utvecklas. Denna

för en mera hållbar livsstil. Av omsorg

höst kommer vår organisation att stötas

för miljön. En vardag i taget.

”Att dela med sig av det man har, har varit en ledtråd för marthaverksamheten i snart 120 år.”

FRIDA NYLUND, verksamhetsledare 2

4 | 2017

» ALLT FLER vill i dag leva utan att belasta naturen. En ökande medvetenhet om att jordens resurser inte är oändliga, och att vi genom våra små val i vardagen kan värna om miljön och människan, skapar förutsättningar för en bättre värld. Vanans makt är stor, men genom att etablera en ny vana kan du göra skillnad. Som inspiration för hur man kan agera behöver vi alla goda förebilder. Personer som uppmuntrar och vägleder, och som via sina egna val och handlingar tar ansvar för miljön. Sådana som har vågat ta steget och uppfyllt sin dröm om ett enklare liv och en hållbar vardag. Elin Sandholm är kläddesignern som i ett tidigt skede insåg att hon ville göra skillnad och bryta med den praxis som fanns inom klädindustrin. Hon gick in för att skapa ”rena” och multifunktionella kvinnokläder, som kan användas, och återanvändas, utan att man behöver köpa ett nytt plagg varje gång man längtar efter en ny outfit. Journalisterna Moa Kärnstrand och Tobias Andersson Åkerblom gjorde det som journalister gör, de ställde en enkel fråga som visade sig få ett mångfasetterat svar: Hur kan kläder vara så billiga? Frågan nystades upp under en lång reportageresa och ledde till tunga insikter som finns samlade i boken Modeslavar – den globala jakten på billigare kläder. Att man genom att sortera sina sopor gör en viktig insats för miljön, och dessutom har roligt medan man gör det, har länge varit en självklarhet för Siv-Britt Höglund. Hon hör till den första ”gröna vågen”-generation som strävade efter ett enkelt och jordnära liv. På sidan 13 avslöjar hon sina bästa knep för att ge gamla prylar ett nytt liv. Och sist, men inte minst, på sidan 16 kan du läsa om Ida Holmström som har valt att fly konsumtionshetsen och hellre plockar och lagar mat av det som hon hittar i naturen än besöker butiker. Välkommen till ett nytt nummer av Martha! MIKAELA GROOP, redaktionschef

N YA

N R 4 2 0 17 | Å R G Å N G 115

4 MED PASSION FÖR KLÄDER OCH KVALITET Allting började då kläddesignern Elin Sandholm studerade, och frustrationen över oetiska arbetsförhållanden inom klädindustrin byttes mot en insikt om att göra något konkret. Hon ville skapa kläder som värnade om både människan och miljön.

8 DE HAKADE I KLÄDSPÅRET – HELA VÄGEN TILL BANGLADESH Billiga kläder har ofta ett högt pris. Det har de grävande journalisterna Moa Kärnstrand och Tobias Andersson Åkerblom kommit fram till i sin granskning av klädindustrin i Kina, Burma och Bangladesh.

12 SE PÅ SOPORNA MED NYA ÖGON Siv-Britt Höglund i Vasa ser sopsorteringen som en rolig utmaning, där man kan låta fantasin flöda och se möjligheterna i det som är tänkt att kastas.

16 IDAS SÄTT ATT LEVA KLIMATRÄTT Ida Holmström i Jeppo berättar varför hon hellre odlar, plockar och samlar det som naturen bjuder än går i butiker.

21 NU DELAR VI I STÄLLET FÖR ATT KÖPA NYTT Digitaliseringen genomsyrar hela samhället och har satt fart på den så kallade del ningsekonomin. I dag delar, lånar, byter och hyr vi saker av varandra som aldrig förr.

24 PUSSLA IHOP DIN PERSONLIGA TELEFON Smarttelefonen har blivit en oundviklig del av vår vardag, och dess användningsom råden ökar hela tiden. Detta har inspirerat designern Tapani Jokinen att utveckla en modulbyggd mobil som kan skräddarsys efter användarens behov.

27 HÅLLBAR FAMILJ – Livet pågår medan man själv tvättar toaletter eller kör rally mellan föräldramöten och fotbollsturneringar. Så skriver Maria Sundblom Lindberg i Marthakolumnen och delar med sig av sina knep för ett smidigare familjeliv där alla delar på hushållsarbetet.

28 INRE OCH YTTRE SKÖNHET MED NATURLIGA MEDEL Virpi Raipala-Cormier, en av pionjärerna inom naturlig skönhet i Finland, ger sin syn på hemligheten bakom ett liv i balans, inre harmoni och ett vackert yttre.

32 FAMILJENS MAT MED SOLVEIG Vad behöver barnfamiljen för en hållbar matvardag? Den frågeställningen stod i fokus då man drog upp riktlinjerna för Marthaförbundets nya kurskoncept Familjekompet.

Instagrammat MED REGN kommer svamp! Marthas svampkniv under-

lättar rensningen, beställ via Marthashopen på martha.fi. Priset är 13,50 euro. Instagram: @marthaforbundet

4 | 2017

”Mitt mål är inte att bli rik, utan att kunden ska få en bra produkt och att jag ska kunna leva på mitt arbete.”

Elin Sandholm ÅLDER: 29 år. BOR: I Karis/Raseborg. FAMILJ: Sambon Johan och barnen Sigge och Charlie. GÖR: Är mammaledig, kläd designer och egenföretagare. AKTUELL MED: Nätbutiken www.es-design.fi. BEUNDRAR: Svenska bloggaren, författaren och entreprenören Isabella Löwengrip. IRRITERAS AV: Dagens lättkränkta värld. KLARAR MIG INTE UTAN:

Mitt anteckningshäfte. BÄSTA VARDAGSTIPSET: En telefonfri dag en gång i veckan. BLOGGAR PÅ:

www.kladerochkvalitet.com

4 | 2017

Med passion för kläder

och kvalitet

Ju längre Elin Sandholms studier i kläddesign framskred, desto mer ökade hennes medvetenhet om de oetiska förhållandena i klädbranschen. Via sitt eget företag vill hon i dag bidra till en mer hållbar klädindustri samt väcka konsumenternas intresse för en smart klädkonsumtion. TEXT Michaela von Kügelgen

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg, Emilia Nyberg

är jag under studietiden lärde

av lysrör, men hon gör det hon allra helst

mig om produktionskedjan i

vill göra.

Sedan lanseringen av nätbutiken och klädmärket E/S Design i april 2016 har

klädbranschen, och såg hur

– Mitt mål är inte att bli rik, utan att

hon tillverkat och levererat närmare tusen

”smutsig” den var, visste jag att

kunden ska få en bra produkt och att jag

plagg. Hon har haft hjälp av praktikanter

jag inte ville bidra till det negativa. I dag

ska kunna leva på mitt arbete. Jag vill ock

och har för tillfället en timanställd, men

vill jag själv försöka sprida kunskap och

så kunna svara på alla frågor om produk

jobbar också själv hårt. I framtiden hopp

få andra att bli intresserade. Jag vill helt

tionen, jag har ingenting att dölja.

as hon kunna ha fler anställda.

ka mer långsiktigt, säger kläddesignern

Från mönster till slutprodukt

vill inte förhasta mig. Men vår egen kläd

Elin Sandholm, 29.

enkelt få andra att köpa fiffigare och tän

– Då måste jag ha råd att betala lön, jag

För Elin Sandholm handlar det alltså inte

industri håller på att försvinna och jag vill

Sandholms Karisdialekt klingar dis

i första hand om pengar, utan om passion.

bidra med arbetsplatser.

tinkt i Elins studio i Åminne. Rummet

Hon lägger ner mycket tid på att hitta bra

I dagens läge har Sandholm nått så långt

är fullt av tyger, tygprover, provdockor

leverantörer och högkvalitativa tyger, och

att hon har fått lära sig att tacka nej till vis

och mönster. I den gamla industriloka

hon är med i processen från början till slut.

sa uppdrag. Hon behöver inte heller lägga

len, ett stenkast från Karis där hon bor,

– Det skulle vara billigare att låta produ

några pengar på marknadsföring, nöjda

designar, klipper och syr hon sina kläder.

cera kläderna i Tallinn, och många tänker

kunder sprider information om hennes

Elin påpekar att det inte handlar om lyx

på maximal vinst. Själv tänker jag på att

kläder via sociala medier och vid kaffe

eller glamour – det är hårt arbete i skenet

göra mig själv och andra glada.

bordet. Det har lett till ett ”lyxproblem”. 4 | 2017

– Jag behöver ingen mer marknadsföring,

Själv minns hon med fasa hur hon som

– Jag jobbade inte då, men jag byggde kon

det kan lätt skena iväg. Jag hinner inte

tonåring åkte på shoppingresa till Hel

ceptet: Var ska jag köpa tyger? Hur ska

med mer arbete.

singfors och återvände hem med närmare

webbsidan se ut? Jag visste inget om la

tjugo nya plagg. I dag köper hon alla sina

gen för nätbutiker, så jag läste på.

Sticker ut

kläder på loppis och påpekar att utbudet

Andra med företagardrömmar rådde

Elin Sandholm har studerat klädde

också där är stort – flera gånger har hon

Sandholm att inleda försiktigt – att till

sign och visste i ett tidigt skede att hon

sett kläder med prislappen kvar.

exempel starta företagsverksamhet vid

inte ville bidra till ytterligare konsum

– Jag behöver inte fler klädesplagg, och

tionshets trots att hon ville produce

är mer medveten om min egen konsum

ra kläder. Hennes kollektion består av

tion. Till och med sambon har börjat leva

– Det var skönt, jag hade ingen ekono

multifunktionella plagg för kvinnor.

som jag lär. Han är modetokig, men också

misk press och kunde arbeta i den mån

Konceptet ger henne en chans att fo

han har rensat i garderoben.

som budgeten tillät. Då kan man använda

kusera på det hon tycker är viktigt –

sidan om ett deltidsjobb. Själv började hon med att arbeta hemma.

sin tankekapacitet till något bra i stället

hållbarhet och bra material. Dessutom

Att starta eget

sticker hon ut.

För närvarande kretsar Elin Sandholms liv

nomin. Det lönar sig att bygga upp lite åt gången.

för att lägga den på att ha ångest för eko

– Man måste nischa sig om man ska nå

kring företaget, men också kring två barn.

ut. Ingen ser identisk ut hela tiden, mina

Själva företaget uppstod faktiskt tack va

Elin påminner om att alla gör tabbar,

kläder kan bäras på flera olika sätt.

re, inte trots, att hennes första barn föd

därför ska man inte ha storhetsvansin

des i april 2015.

ne i början.

Elin framhåller ändå att hon inte har något emot att folk köper kläder i bud

– Mammaledigheten var min första

– Se till att ha låga fasta kostnader, det

getkedjorna, det är snarare mängden som

lediga period i vuxenlivet och jag kände

mesta kan du göra från ditt vardagsrum.

är problemet.

mig jätteledig, jag tror det är en inställ

Det är också viktigt att ha någon att dis

ningsfråga. Men vi har haft turen att få

kutera med.

– Det råder överkonsumtion, mängden kläder har ökat de senaste tjugo åren och

lättskötta barn.

Ger energi

volymerna har fyrdubblats. Det här pres

Hon hade länge haft planer på att star

sar både industri och natur. För tjugo år

ta eget, och under graviditeten och späd

Företaget E/S Design har vuxit i takt med

sedan var detta inte ett problem, förkla

barnstiden hade hon tid att tänka på vad

Elin Sandholms mammaroll och många

rar Sandholm.

hon vill göra.

undrar hur hon orkar med allt.

4 | 2017

Miljötipset

Fixa en bivaxduk för köksbruk Vi vill gärna täcka över den mat som vi ställer in i kylskåpet med plastfolie, men finns det ett miljövänligt och återanvändbart alternativ till plast? Bivax har antibakteriella egenskaper och bivaxdukar kan användas till att linda in till exempel ost, grönsaker och bröd. Vax har ju sedan länge använts vid lagring av ostar. Observera dock att kött och fisk bör förvaras på annat sätt! Bivaxet gör tygduken något stel, men den är formbar och går lätt att spänna över en skål eller linda runt en ost. Lycka till! TEXT Anita Storm, ekologirådgivare

FOTO Karin Lindroos -

Tips! Bivax hittar du i välsorterade hälsokost

produkter. affärer eller i butiker som säljer hobby

– Det man tycker om ger energi. Ingen har sagt något rakt ut, men hon vet att det finns personer som tycker att hon borde stanna hemma med barnen. – Jag stjäl inte tid från barnen, jag upple ver att jag är en bättre mamma när jag får jobba. Så länge sambon och jag är överens fungerar allt bra. Sandholms andra barn föddes i mars i år och hon är fortfarande mammaledig. Hon har fått förklara för både en och an nan att det är okej att arbeta trots det. – Jag försöker klämma in arbetet på söndagar och helgdagar då det är tillåtet att jobba, men så anmäler jag också vis sa dagar till Folkpensionsanstalten FPA. I praktiken betyder det att mamma pengen dras ner till miniminivå de da gar som Sandholm väljer att arbeta för företaget. Ibland ger hon också upp tid med vänner och familj för att kunna jobba. – För tillfället har sambon semester och tidigare ringde några vänner och fråga de mig om jag skulle komma på kaffe, men jag hade en kundprovning så jag är på jobb. Men detta är ju min hobby, säl

Du behöver: ett bomulls- eller linnetyg, klipp gärna med sicksack-sax så att du får en bättre kant bivax (drygt 15 gram till 20 x 20 cm) bakplåtspapper strykjärn en tygbit för att skydda ditt strykbräde (ett rivjärn)

Så här gör du: 1. KLIPP UT en lämpligt stor bit av bomullstyget (utgående från behov och användning). 2. MÄT UPP bivaxet, riv i bitar eller med ett rivjärn. 3. LÄGG ett skyddande tjockt tyg över strykbrädet, lägg bomulls- eller linnebiten ovanpå och fördela bivaxet jämnt över tygbiten. 4. LÄGG ett bakplåtspapper över tyget och stryk med strykjärnet på låg värme eller medelvärme tills bivaxet har smält, bivaxet smälter vid 64 grader. Kontrollera om det finns områden på duken som inte är täckta med bivax, tillsätt då bivax och stryk igen.

Skötselråd: Rengör bivaxduken i kallt eller ljummet vatten, eventuellt med lite milt diskmedel. Kom ihåg att bivax smälter vid 64 grader, och använder du för varmt eller hett vatten kan vaxet smälta bort från duken.

» FLER GÖR SJÄLV-TIPS hittar du i Martha nr 4/2015 (en hållbar matkasse) och i Martha nr 1/2017 (en plastfri fruktpåse). Mönster beskrivningarna finns även på www.martha.fi/sv/radgivning/tips/.

lan känns det som om jag offrar något. 4 | 2017

De hakade i klädspåret

– HELA VÄGEN TILL BANGLADESH

Hur kan kläder vara så billiga? Den frågan ställde sig de svenska journalisterna Moa Kärnstrand och Tobias Andersson Åkerblom år 2014, och den tog dem på en resa genom Kina, Bangladesh och Burma på jakt efter svar. TEXT och FOTO Heidi Hendersson

”F

ölj efter den.” Journalisten Moa

son och år, det är 50 procent mer än vid

– Det Kina som klädindustrin lämnar ef

Kärnstrands röst hörs svagt i

millennieskiftet, säger Moa.

ter sig är ett land i miljömässig katastrof.

det dunkla skenet där hon sit ter i en bil tillsammans med

Växande börda

Vissa experter menar att utvecklingen är oåterkallelig.

kollegan Tobias Andersson Åkerblom.

Den massiva klädindustrin är inte enbart

Och den gröna textilrevolutionen är

Framför dem skumpar en liten lastbil

ett arbetstagarproblem, även produktio

inte alltid så grön och lovande som den

fylld med textilarbetare. Den smått ska

nen och textilavfallet är en växande bör

verkar.

kiga filmen projiceras på väggen till Lunds

da för miljön.

– Många klädföretag marknadsför eko

stadsbibliotek där de två Guldspadebelö

– I Kina är en sjättedel av jordbruksmar

jeans, men det är bomullen man menar.

nade journalisterna berättar om sin bok

ken förorenad av tungmetaller, säger Moa.

Det kan fortfarande se ut så här utanför

Modeslavar – den globala jakten på billigare

De problem som nystades upp längs

fabrikerna, säger Tobias och visar en bild

med vägen är härvor som har hängt med

av ett förorenat vattendrag i Bangladesh.

textilindustrin sedan länge, och som kan

– Det luktade som en blandning av ace

kläder och arbetet bakom den. – Vi åkte efter lastbilen från fabriken för vi kunde inte prata med arbetarna där. Vi ville inte utsätta dem för fara.

spåras tillbaka till 60-talets Sverige.

ton och ruttna ägg, inflikar Moa.

– Teko-industrin har alltid varit en låg

– För att producera 250 kilo läder be

Under sin drygt två år långa reportage

löneindustri. En gång i tiden var Borås ett

hövs 500 kilo kemikalier och 50 000 liter

granskning av klädindustrin i Bangla

textilcentrum där migrantarbetare från

vatten, fortsätter Tobias.

desh, Kina och Burma hann paret med

det krigshärjade Finland arbetade. De pro

fyra längre resor och intervjuade över

blem som har hängt med sedan dess är

Och arbetarna som måste jobba med

hundra arbetare.

fortfarande aktuella. Gamla boråsare sä

dessa kemikalier?

Tråden de följde genom länderna ge

ger att ån gick i regnbågens färger och i

– Nio av tio dör innan de har fyllt femtio.

nomsyrar ”snabbmatsklädindustrin” och

dag finns det alltjämt hundratals ton ke

den har under de senaste åren fått en allt

mikalier lagrade i sedimenten, rester från

Livsfarliga förhållanden

större medial uppmärksamhet: flytten av

textilproduktionen, säger Tobias.

Men det är inte enbart kemikalier som

produktion till låglöneländer, dåliga ar betsförhållanden och korruption. Spolen som rycker i tråden stavas kon

En miljömässig katastrof

orsakar hälsorisker. Även arbetsförhål landena och arbetsmiljöerna kan vara

Skillnaden mellan norr och syd är att pro

livsfarliga, något som exemplifieras av

duktionen har blivit mera storskalig sedan

katastrofen i Rana Plaza, där ett textilfa

– I Sverige köper vi historiskt stora

den koncentrerades till miljömässigt käns

brikskomplex kollapsade och över tusen

mängder textilier, drygt 13 kilo per per

liga länder, såsom Kina och Bangladesh.

arbetare dog.

sumtion.

4 | 2017

– Det är en av vår tids största indu

vänder sig. Många av arbetarna har in

nade 2016 fler än en ny butik varje dag,

striolyckor. Fabriksledningen var med

te fått vare sig hjälp eller kompensation.

säger Tobias.

veten om sprickorna som bildats i bygg

Men pengarna går inte till dem som pro

naden, men lät ändå arbetet fortgå, sä

Skördar offer

ger Moa.

Varför är då textilindustrin en så pro

– En sömmerska i till exempel Bangla

blematisk industri som skördar både

desh tjänar mindre än tre kronor timmen

Hon och Tobias träffade två av arbetar na som var med om olyckan.

ducerar kläderna.

människooffer och skapar oåterkalleliga

(cirka 30 cent), men det är den biten man

– Ohidul och hans fru hamnade un

miljöproblem? Jo, för att det finns myck

tvingas minska på i takt med att lönerna

der byggnaden. De arbetade båda som

et pengar att hämta om säkerhets- och

i butikerna och inom transporterna ökar.

kontrollanter för Primark. Hans revben

miljöskyddsmarginalerna kan trimmas.

De låga lönerna leder till att sömmer

bröts, han fick tänderna utslagna och ett

– Två procent av hela världens bnp

skorna måste arbeta långa dagar för att

betongblock i huvudet. Hans fru sade att

utgörs av klädindustrin. Det svenska

kunna försörja sig, dagar som sätter si

han skriker av smärta varje natt när han

klädföretaget Hennes & Mauritz öpp

na spår.

Journalisterna Moa Kärnstrand och Tobias Andersson Åkerblom har i flera år nystat i textilproduktionen och följt tråden ända till Burma. Det som förvånade dem mest var systematiken i lagbrotten och brotten mot de mänskliga rättigheterna.

Tobias Andersson Åkerblom

Moa Kärnstrand

FAMILJ: Sambo.

FAMILJ: Ja.

BOR: I Göteborg.

BOR: I Stockholm.

GÖR: Arbetar som journalist.

BEUNDRAR: Min finska mormor.

BEUNDRAR: Visselblåsare.

IRRITERAS AV: Försök att dölja sanningen.

IRRITERAS AV: Greenwashing (gröntvättning).

KLARAR JAG MIG INTE UTAN: Starkt te.

KLARAR MIG INTE UTAN: Löpning.

KLÄR JAG MIG I: Kläder som håller länge.

BÄSTA KÖPET: En begagnad tweedkavaj

BÄSTA KÖPET: Ett par välbehållna stövlar på

i Berlin.

Tradera.

4 | 2017

– Konsumenterna vill kunna handla i en butik och vara säkra på att deras val inte bidrar till att människor eller miljö far illa, säger journalisterna Tobias Andersson Åkerblom och Moa Kärnstrand som har tilldelats Guldspaden 2017 och Natur & Kulturs Debattbokspris 2017 för sin grävande journalistik.

– I Kambodja har man problem med mass

– Missförhållandena gäller inte bara H&M,

– Företagen borde öka sin transparens

svimningar. Ett försvinnande litet antal

men eftersom det är ett så stort företag

och publicera listor över sina leveran

av de arbetare vi har träffat har jobbat lag

globalt sett – och därmed mäktigt – är

törer. Länder måste utreda miljöbrott,

enliga arbetsveckor, säger Moa.

det ett relevant företag att granska, säger

och FN:s riktlinjer för företagande och

Moa.

mänskliga rättigheter borde bli bindan

En skälig lön

de, så att det företag som är högst uppe

Det finns dock företag som försöker åt

Sprider kunskap

gärda problemet.

Efter att ha färdigställt boken har reporter

i produktionskedjan tvingas ha koll på vad som sker i alla led, säger Moa.

– Till exempel svenska Nudie, de har

duon hållit föreläsningar och seminarier

börjat med något som kallas levnadslön,

för att sprida kunskap om vad som döljer

Ökad medvetenhet

säger Moa.

sig bakom de billiga prislapparna.

Under åren har Moa och Tobias sett ett

Levnadslönen innebär att man måste

– Vi får ofta frågor om vad man kan göra

erbjuda klädsömmerskorna en lön som

som konsument. Vår uppgift som under

det går att leva på – utan att de behöver

sökande journalister är främst att skild

– Vi har sett samma utveckling när det

arbeta galet långa dagar. Men inte alla fö

ra verkligheten, men jag förstår att kon

gäller ekomat, även om man i det fallet

retag har en så bra övervakning av sina

sumenter också vill ha en lösning, säger

ligger före. Konsumenterna vill kunna

fabrikörer. I juni 2014 åkte Moa och To

Moa som tror att det är nödvändigt att vi

handla i en butik och vara säkra på att

bias till Burma för att kolla läget på en av

börjar tänka mer långsiktigt när vi konsu

deras val inte bidrar till att människor

H&M:s fabriker.

merar, dels för miljöns skull, men också

eller miljö far illa, säger Moa.

– H&M hade utsetts till ett av världens

ökande intresse hos konsumenterna för textilproduktionen.

för arbetsförhållandena i produktionen.

mest etiska företag och vi ville undersö

– Det kan bidra till minskad prispress

Var det något som förvånade er när ni

ka om det faktiskt var så, säger Tobias.

om man som konsument visar att

började sätta er in i problematiken?

De hittade minderåriga arbeta

man inte alltid enbart väljer

– Systematiken i lagbrotten och brotten

det som är billigast,

mot de mänskliga rättigheterna. Och fö

utan prioriterar till

retagens tystnad, jag hade förväntat mig

exempel kvalitet och

att de skulle vara mer öppna, säger Moa.

re som hade fått arbete med falska id-kort och som ibland jobbade från sju på morgonen till tio på kvällen. – När vi släppte den här informationen blev det en internationell nyhet, fortsätter Tobias. 10

4 | 2017

"Jag tror att många konsumenter inte har tänkt på hur dagens mode kan vara så billigt."

en långsiktigt håll bar design.

Även publiken och läsare har visat ett visst mått av förbluffelse.

Men framför allt

– ”Är det så här illa?” Jag tror att många

ser de textilkrisen

konsumenter inte har tänkt på hur da

som ett företags-

gens mode kan vara så billigt, säger

och systemproblem.

Moa.

BÖCKER

HAR DU KOLL PÅ DINA KLÄDER? TEXT Cia Hemming

» BOKEN Slow Fashion – din guide till

liga kemikalier som använts för bland

smart och hållbart mode är Jennie Johans-

annat färgning, beredning och garvning.

sons och Johanna Nilssons bidrag till att

Våra val blir därför vårt ansvar. Hur

försöka råda bot på den mentalitet och

vi väljer visar vem vi vill stödja. Dessut-

nonchalans som för närvarande råder

om är det hög tid att vi börjar inse att

inom textil- och modebranschen. Det

den shop- och modehets som pågår i

är en lättläst och informativ bok som

vår del av världen är socialt och miljö-

tar avstamp i hur dagens modeindustri

mässigt ohållbar.

fungerar och vad den gör med människor

Enbart i Sverige ökade textil- och kläd-

och miljö då vägen från skiss och tanke

konsumtionen mellan åren 2000 och

till färdig produkt på butikshyllan blir

2010 med 50 procent och i snitt köper

allt kortare och snabbare.

svensken 13 kilo kläder per person och år.

Inledningsvis sveper boken över ar-

Jennie Johansson & Johanna Nilsson: Slow Fashion – din guide till smart och hållbart mode. Ordfront Förlag 2016, 183 s. ISBN: 9789170379161

bomull, ylle, hampa och lin eller tencel,

betsförhållandena för textilarbetare i

Reflektera och prioritera

Bangladesh, Pakistan, Indien eller Kina

Johansson och Nilsson menar dock in-

och berättar övergripande om löner, ar-

te att vi ska sluta konsumera eller helt

Törstig t-shirt

betstider, arbetsmiljö och rätten till fack-

avstå från fina saker. Däremot tycker de

Naturmaterial låter bra, men det faktum

lig anslutning, liksom om problemet med

att vi ska låta våra inköp ta tid, så att vi

att en vanlig t-shirt behöver 2 700 liter

sexuella trakasserier i en industri där

hinner reflektera och prioritera. De klä-

vatten för att framställas gör att det in-

uppskattningsvis 80 procent av världens

der vi köper bör vara av god kvalitet och

te längre känns helt oproblematiskt. Eller

textilarbetare är kvinnor som ofta befin-

av bästa möjliga material för att de ska

att ett par jeans slukar 11 000 liter. Hur

ner sig i en utsatt och sårbar position.

hålla länge. Vi behöver heller inte kö-

många t-tröjor och jeans behöver vi?

Farliga kemikaler

fleece, akryl och elastan?

pa nytt var gång, vi kan variera genom

Nej, det är inte alltid lätt. Men det känns

att ärva, byta, hyra och köpa begagnat,

viktigt, aktuellt och angeläget. Det lär ta 21

Att lågpriskonfektionskedjor kan erbju-

och genom att vi vårdar våra kläder ömt

dagar att etablera en ny vana och ju mer

da billiga kläder betyder i praktiken att

och kunnigt – lappar och lagar vid be-

vi lär oss om textilindustrins ruttna bak-

någon annan betalat dyrt, men vi shop-

hov – håller de ännu längre.

gård, desto enklare blir det att ställa om.

par och blundar. Och när vi köper billigt

I ett av kapitlen bjuder författarna på

Med boken vill författarna inspirera oss

– vilket vi kan göra för att vi utnyttjar

en givande grundkurs i vad de vanligaste

till ett nytt förhållningssätt till våra klä-

billig arbetskraft i fjärran land – så ex-

textila materialen består av och hur de

der: Ut med slit-och-släng-mentaliteten!

porterar vi samtidigt en stor dos miljö-

framställs. Hur kan vi veta om kläderna

In med hållbarhet och sparsamhet! Eller

förstöring. Textilindustrin är en enorm

är gjorda av naturfibrer, regenatfibrer

helt enkelt: Ge dig tid till eftertanke och

bov när det kommer till utsläpp av far-

eller syntetfibrer? Är det bättre att välja

reflektion!

Rösta och vinn en svampkniv! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 1.11.2017. Du kan även sända ett

postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Svampkniv”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre svampknivar med greppvänligt trähandtag och ingraveringen Martha gör gott. I förra röstningsomgången fick artikeln Nu ställer vi om – från globalt till

lokalt på sidan 8 i Martha nummer 3/2017 flest röster. Recepthäftet som lottades ut i samma nummer vanns av Karolina Lund, Vörå, Lena Sjölind, Kronoby, och Britt-Marie Bränn, Nykarleby. Recepthäftet kommer på posten – grattis!

4 | 2017

Se på soporna med nya ögon Genom att sortera dina sopor gör du en viktig insats för miljön. Mästersorteraren Siv-Britt Höglund i Vasa tipsar om hur du kan bli bättre på att sortera, återbruka och över lag minska ditt hushållsavfall. TEXT och FOTO Johanna Granlund

ensionerade läraren Siv-Britt

dedet materiella välståndet i samhället,

ning och reda tycker hon dessutom att

Höglund minns sophantering

men Siv-Britt Höglund anslöt sig i unga

det känns tillfredsställande att ha var

en från sin barndom: i ett skjul

år till den gröna vågen där man strävade

sak på sin plats, också då det gäller hus

på gården fanns ett jordgolv och

efter ett enkelt och jordnära liv. Och där

hållsavfallet.

en tunna för grismat. Det avfall som inte

står hon fortfarande, decennier senare,

– Dessutom är det ekonomiskt att åter

platsade i grismatstunnan kastades på

med ett varmt engagemang för återvin

använda i stället för att skaffa nytt, tilläg

golvet och kördes småningom till soptip

ning och återbruk.

ger hon. Det kan vara en rolig utmaning att

pen. Som jämförelse sorterar hon i dag

– Jag tycker att vi har kommit långt med

sitt avfall i tolv olika kategorier som näs

återvinning och sortering i Finland. Det

tan alla kan återvinnas.

är inte särskilt mödosamt att sortera och

Siv-Britt Höglunds intresse för vad som händer med prylar efter att de är förbru

alla kan göra det.

låta fantasin flöda och se möjligheterna i det som är på väg att kastas bort. Höglund betonar att hon inte vill kom ma med några pekpinnar om hur andra ska göra. I stället hoppas hon på att kunna

kade har sitt ursprung i barndomsåren

Rolig utmaning

under efterkrigstiden, i en tid utan över

Den yttersta drivkraften då Siv-Britt

Höglund bor i lägenhet i centrum av

flöd och i en familj där man inte slösade

Höglund sorterar och återbrukar är att

Vasa. Av hennes tolv olika kategorier so

med resurserna i onödan. Med åren öka

ta ansvar för miljön. Som en vän av ord

por platsar några i avfallskärlen på gården,

4 | 2017

inspirera och föregå med gott exempel.

Återbruka mera! VACKRA GLASBURKAR – fyll dem med hemkokt sylt, gelé och senap.

”Minst lika viktigt som att återvinna och återbruka är att leva så att man producerar så lite avfall som möjligt.” medan andra ska föras till ekopunkten.

saker ett nytt användningsändamål i

PÅSLAKAN – klipp till mattrasor och

Den nyaste sorteringskategorin, plastför

stället för att kasta dem. Minst lika vik

väv, eller ge åt någon som väver.

packningar för återvinning, tillkom för

tigt som att återvinna och återbruka är att

PLAGG MED TYG AV BRA KVALITET – sy om dem till barnkläder.

ungefär ett år sedan.

leva så att man producerar så lite avfall

SAMLA PYSSELMATERIAL som värmeljusbehållare, ölburksflärpar och skumpakorkar. På internet kan man hitta mycket inspiration.

lund med ett stort leende. Plast

YLLETRÖJOR – riv upp och sticka något nytt av garnet.

och billigt att tillverka.

BRÖDPÅSAR – återanvänd som små soppåsar i ditt sorteringssystem.

däremot förfärligt.

av grupperna där du

Det bryts ner väldigt

kan ge bort saker gra

TUNNA STRUMPBYXOR – använd som putstrasor. Använd gärna uttjänta textilier över lag då du städar i stället för konstfibertrasor.

långsamt i naturen och

STORA TEXTILSJOK SOM

LJUSSTUMPAR – stöp om till nya ljus. SMÖRASKAR – använd som frysburkar.

– Jag blev så glad då den kom, säger Hög är på många sätt ett fantas tiskt material. Det väger lite

som möjligt. Att sälja på eller ge till lop pis är ett sätt att ge avlagda sa ker en ny chans. Bibliotekens bytesbord ett annat. På Fa

i transporter, är hygieniskt

cebook finns många by tes- eller ge-bort-grup

Plast som avfall är

per. "Roskalava" är en

tis. Finns det inget by

samlas i haven där det

tesbord i ditt husbolag

ställer till enorma problem. Redan för tjugo år sedan gjorde Siv-Britt Höglund ett

eller i grannskapet, kan du starta ett eget. Att tänka på att köpa så lite

försök att samla sina plastförpackning

förpackningar som möjligt är ett annat

ar i hopp om att hitta någon som kunde

sätt att minska avfallsmängden. Höglund

återvinna dem. Den gången kammade

tipsar om att köpa varor i en stor förpack

hon noll och fick dumpa all plast bland

ning och inte i många små. Köp i lösvikt

det brännbara avfallet vid återvinnings

om det går, och packa inköpen i tygkas

stationen. Men nu kan hon äntligen åter

sar i stället för i plastkassar.

vinna plast av hjärtans lust, och på sidan

Siv-Britt Höglund lyfter fram ytterli

15 i detta nummer av Martha kan du läsa

gare ett område där du lätt kan minska

mer om hur också du kan göra det.

avfallsmängden, nämligen kläder. Det

Så lite som möjligt

handlar om att köpa plagg av hög kvali tet, sådana som man trivs i och som hål

Utöver att sortera för återvinning syss

ler i många år, i stället för att med jämna

lar Siv-Britt Höglund mycket med åter

mellanrum shoppa loss på de billiga bu

bruk. Hon tycker det är roligt att kunna ge

tikskedjorna. 4 | 2017

» PAPPERSAVFALL: Torrt och rent papper i

form av tidningar, kataloger, reklam, kuvert, löst papper eller pocketböcker. De flesta husbolag har ett kärl för pappersavfall på gården. Insamlingskärl finns också vid ekopunkterna.

» AVLAGDA KLÄDER: Förs till loppis

eller bjuds ut bland vänner och bekanta.

» METALLAVFALL: Burkar, korkar och lock

av metall, spikar och verktyg, tomma sprayflaskor, aluminiumfolie. De flesta husbolag har ett kärl för metall på gården. Insamlingskärl finns också vid ekopunkterna.

» BATTERIER: Vanliga batterier och ladd-

ningsbara batterier. De flesta husbolag har ett kärl för batterier på gården, insamlingskärl finns också vid ekopunkterna.

» GLAS: Flaskor och burkar av glas. Ta bort

LUMP (textil som inte kan användas på nytt): Åtminstone klädkedjorna Hen-

nes & Mauritz och KappAhl tar emot trasiga textilier och låter återvinna dem, för tillfället vid anläggningar i Tyskland.

lock och kapsyler och sortera dem separat. De flesta husbolag har ett kärl för glas på gården. Insamlingskärl finns också vid ekopunkterna.

Siv-Britt Höglund vurmar för sopsortering och återbruk. Extra glad är hon åt den nya möjligheten att återvinna plastförpackningar. – Den enda jag önskar är en uppsamlings behållare för plasten i centrum av Vasa, eftersom det blir långt för en som saknar bil att ta sig till någon av de tre som finns i Stenhaga, Melmo och Gerby, säger hon.

Sortera som Siv-Britt

» BRÄNNBART: All plast, papp, papper som

inte kan återvinnas. Textilier, blöjor, bindor, styrox, gummi, läder, dammsugarpåsar, husdjurens strö, enstaka glödlampor, porslin och dylikt. Hit hör också bioavfall, men för mycket bioavfall i det brännbara materialet gör att avfallets värmevärde blir sämre då det förbränns. Alla husbolag har ett kärl för brännbart avfall på gården och egnahemshusens soptunnor är tänkta för kategorin brännbart.

» PROBLEMAVFALL/FARLIGT AVFALL:

Energisparlampor och lysrör, målarfärgs-, lim- och lackrester, lösningsmedel (till exempel terpentin), basiska tvättmedel, spillolja och oljefilter, ackumulatorer, bekämpningsmedel, syror. Förs till återvinningsstationen.

» BIOAVFALL: Matrester, skämda livs-

4 | 2017

» PLAST: Förpackningar av plast för

livsmedel och hushållsvaror. PVC-plast hör inte hit, utan bör föras till återvinningsstationen. I städerna finns insamlingskärl utplacerade, ofta på någon av supermarketarnas parkeringsplats eller vid någon ekopunkt.

Det finns olika regionala direktiv för sop sortering som styrs av vilket system det lokala avfallshanteringsbolaget använder. Därför är du tvungen att själv ta reda på vilka sorteringsdirektiv som gäller för ditt bostadsområde. Så här sorterar Siv-Britt Höglund, som bor på avfallshanteringsbolaget Stormossens upptagningsområde: medel, frukt- och grönsaksskal, rens, fetter, kaffe- och tesump, tepåsar, filterpapper, hushållspapper, servetter, pappersnäsdukar, ben, växtdelar, vissnade blommor, snittblommor, äggskal, äggförpackningar och så vidare. Avfallet kan till exempel samlas i en papperserspåse av vikta tidningar, i kuvert utan fönster eller i tomma mjölpåsar. De flesta husbolag har ett bioavfallskärl på gården. Bioavfall kan också komposteras om du eller husbolaget har en egen, försluten kompostbehållare som håller råttorna borta.

Plast är ofta märkt, på bilden ett exempel på en förpackning som platsar i plaståtervinningen. PVC-plast, märkt med ”PVC” eller en trea, ska sorteras separat.

» K ARTONG: Förpackningar, äggförpack-

Dessutom kan du råka ut för något av följande:

ningar, mjölkburkar, toapappershylsor. Kartong kan sorteras som brännbart avfall, men också återvinnas separat. Då förs det till särskilda uppsamlingskärl vid ekopunkten eller återvinningsstationen.

» EL- OCH ELEKTRONIKAVFALL:

» TOMFLASKOR OCH -BURKAR MED PANT:

» BILDÄCK UTAN FÄLGAR: Tas emot

Panta i närmaste matbutik.

Förs till återvinningsstationen.

» GAMLA MEDICINER: Tas emot av apoteket.

av däckförsäljare.

Nu kan du återvinna plastförpackningar Jaana Paloposki, som driver butiken Ekosoppi i Vasa, har satt sig in i den nya plastsorteringen som inleddes 2016 och organiseras av företaget Finlands förpackningsåtervinning RINKI. De plastförpackningar från hushållet som tidigare sorterades som brännbart avfall kan numera sorteras separat och återvinnas. TEXT OCH FOTO Johanna Granlund Jaana Paloposki konstaterar inlednings

platsar inte i plastinsamlingen, eftersom

vis att hon ogillar plast. Samtidigt medger

den uttryckligen är till för insamling av

hon att plast på många sätt är ett använd

förpackningar. Jaana listar ytterligare någ

bart material. Livsmedel som förpackas

ra saker som kan vara bra att känna till:

ändamålsenligt far inte så lätt illa, vilket

– Förpackningarna bör vara någorlunda

minskar matsvinnet. Plast väger dessut

rena. Man kan till exempel hastigt sköl

om mycket mindre jämfört med till ex

ja ur dem i diskbaljan då man diskar. Är

empel glasförpackningar, vilket natur

de hårt smutsade lönar det sig ändå inte

ligtvis är positivt då man ska frakta för

att diska ur dem för att kunna återvinna

packade livsmedel.

dem, då är det bättre att sortera dem som

Eftersom plast tillverkas av olja är den

brännbart avfall.

en ändlig resurs. Det största problemet

Innan plasten återvinns sorteras den

med plast är att den i slutändan oftast

maskinellt på RINKIS anläggning och oli

hamnar i havet.

ka plastsorter skiljs åt. Därför ska man

– Den sammanlagda ytan av de områ

ta bort locket från behållaren. Till exem

den i världshaven där plastavfallet samlas

pel plastkorken kan vara tillverkad av en

lär vara större än Europa, säger Paloposki.

annan sorts plast än själva plastflaskan.

Plasten ställer till det i ekosystemet och

– Vissa förpackningar kan bestå av fle

antalet djur som dör av att deras magar

ra olika material, till exempel plast utan

fylls med plast bara ökar. Dessutom blir

på och metallfolie inuti. Är man osäker

det allt tydligare att mikroplaster, det

på hur de ska sorteras är det bäst att läg

vill säga mikroskopiskt små plastpartik

ga dem i behållaren för brännbart avfall,

lar, utgör ett hot inte enbart mot miljön,

fortsätter Paloposki.

utan också mot vår hälsa. Därför välkomnar Paloposki möjlig

Nya produkter

heten att återvinna plastförpackningar.

Den insamlade plasten görs till pellets

Med början från 2016 har RINKI placerat

som säljs vidare till företag som använ

ut strax över 500 uppsamlingsbehållare

der den som råmaterial och tillverkar nya

runt om i landet. I dagsläget finns de en

produkter av den.

dast i städerna, ofta på någon parkering invid en supermarket.

Endast förpackningar Jaana Paloposki förklarar att alla plastför

Jaana Paloposki konstaterar att finländarna är duktiga på att återvinna glas och tidningar. Hon hoppas att plaståtervinningen ska ta ordentlig fart.

Jaana Paloposki tipsar om att gå ihop i husbolaget och ställa ut ett insamlingskärl som man sedan turas om att föra till in samlingspunkten – naturligtvis i samband med något annat ärende åt samma håll.

packningar för livsmedel och hushållsva

– Att sortera plast kräver inte så mycket

ror kan föras till plaståtervinningen, så

extra av dig. Du bara bestämmer dig och

länge plasten inte är PVC-märkt. PVC-plast

sätter i gång, konstaterar Paloposki. Jag

känner man igen på att det står PVC på

tror också att det är viktigt att inte klandra

förpackningen, eller på att den är märkt

sig själv om man någon gång kastar plast

med en trea i en triangel. PVC används

som kunde ha återvunnits i behållaren för

sällan i livsmedelsförpackningar. Föremål

brännbart avfall. Fokusera på de insatser

av plast, såsom leksaker och köksredskap,

du faktiskt gör, de lönar sig!

Hitta ditt avfalls hanteringsbolag Här kan du läsa mer om vilka sorteringsdirektiv som gäller just där du bor.

ÖSTERBOTTEN Norra Österbotten: www.ekorosk.fi Vasaregionen: www.stormossen.fi Södra Österbotten: www.botniarosk.fi

ÅBOLAND www.lsjh.fi

ÅLAND www.mise.ax

NYLAND Västra och östra Nyland: www.rosknroll.fi Huvudstadsregionen: www.hsy.fi/sv/invanare Andra användbara länkar: RINKIS hemsida: www.rinkiin.fi Hitta närmaste insamlingspunkt: www.kierratys.info

4 | 2017

Idas sätt att leva klimaträtt Varför köpa i butik när man själv kan odla, plocka eller samla vad naturen bjuder? Då vet man ju dessutom vad en produkt innehåller. Den devisen lever Ida Holmström i Jeppo efter. TEXT Cia Hemming

FOTO Johannes Tervo

vå av Ida Holmströms fyra barn

sina våffelhjärtan med hemlagad hum

saker från början till slut, om det så hand

har bänkat sig vid familjens mat

mus och maskrossirap, innan de spring

lar om garn eller mat.

bord. Köket är brokigt, välfyllt

er iväg för att leka.

och tidserfaret. Utanför fönst

ret blåser julidagen sval.

Gammal kunskap

Det har gått ungefär tio år sedan Ida utbildade sig till socionom vid Arca da i Helsingfors och i dag arbetar hon

Ida sätter våffeljärnet på värmning och

Att Ida kan och att Ida vill själv tar sig

deltid med ensamkommande flykting

tar fram en bunke vattenbaserad mor

många olika uttryck i hennes vardag.

barn och unga på flyktingförläggning

gongröt som blivit över. Med hjälp av

Vare sig vi väljer att kalla familjens hus

en i Oravais.

sesamfrön, olivolja och havremjöl blir

håll för ”delvis självförsörjande” eller inte,

I tankarna marinerar dock nya idéer –

grötresterna snabbt en smidig smet som

betyder bevarandet av gammal kunskap

än så länge vaga planer – på en ny form

vant åker ned i våffeljärnet.

mycket för Ida.

av utkomst. Under fjolåret gick hon en

– Ibland undrar jag om jag kan kalla det jag håller på med för självhushåll

– Det vore synd om den kunskapen dog ut!

kurs i mathantverk och vad som eventu ellt kommer ut av den lärdomen får fram

ning, säger hon medan blicken funder

Bara det att hon nyligen införskaffat sig

tiden förtälja. En mor med fyra barn på

samt vandrar ut genom fönstret och vi

en spinnrock som hon även lärt sig använ

11, 9, 5 och 2 år har för närvarande mycket

dare över grannens åkrar.

da, berättar mycket om Idas attityd och

annat att tänka på.

– Det känns mer som en tvåårings trots ålder som har tagit över: ”Jag vill själv!”

sinnelag. För varför ska man köpa garn när man kan spinna sitt eget? Vill själv!

En egen plats

Våffelbrödet hon serverar är varmt, fra

– Ullen har jag fått från bekantas får

Ida är född och uppvuxen i Jeppo. Som ung

sigt och gott. Det är stadigare och aning

som jag klippt och sedan spunnit garn av,

vuxen bodde hon tio år i södra Finland,

en mörkare än vanliga våfflor och ett ut

berättar hon. Och tillägger:

där hon även träffade sin man. Efter att

märkt alternativ för familjen Holmström

– Okej, det ser ut som det gör, men vad

paret fått två barn och det blev aktuellt

som valt bort bröd med jäst. Barnen äter

spelar det för roll? Jag tycker om att göra

med flytt kändes det enklast att åter ta

4 | 2017

Ida Holmström ÅLDER: 37 år. BOR: I Jeppo, Nykarleby. FAMILJ: Man, fyra barn, djur i olika

storlekar och åldrar. STUDIER: Socionom från Arcada i Helsingfors, mathantverk vid YA i Vasa med inriktning på svamp och grönsaker. ARBETAR MED: Fungerar som handledare för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. BRINNER FÖR: Mat, ett kemikalie-

fritt liv, en välmående natur. INTRESSEN: Självförsörjning, att ta

till vara gammal kunskap. MÅL I LIVET: Att hitta vår plats

sikte på Jeppo. Och där, invid byvägen

te ens i jorden. Inget försvinner ur den och

bakom en syrenhäck, fann de ett gam

allt kol förblir bundet i marken.

malt rosa trähus att hyra. – Här skulle vi bo ett år, säger hon, men nu har det redan gått nio.

Torkar och förädlar Nässlor, maskros, kirskål, granskott och

Och visst framkommer det ofta mel

groblad är några av de växter som torka

lan raderna att Ida inte helt och fullt har

de eller förädlade hamnar i Idas välfyllda

landat i hyreshuset. Drömmen om något

skafferi. Men hon samlar även andra väx

eget hägrar. En plats där de kunde satsa

ter som blir till teer eller som används i

mer av själ och hjärta, odla och produ

naturkosmetik.

cera i större utsträckning. – Och så skulle vi kunna bygga både jordkällare och växthus!

Åt hönsen torkar hon nässlor och mjölkört för vintern, för naturligtvis finns här ett gäng vackra hönor av finsk lantras

på jorden, möjlighet till fler djur, ett stort trädgårdsland, ett växthus och en jordkällare.

I dagsläget består de egna små odling

– Tyrnävä – som var och en i sin egen in

arna främst av bönor, bladgrönt och lite

dividuella färgsättning lycklig får traska

rotfrukter. Idas grej är mer att plocka och

omkring på gården.

DRÖMMER OM: Att kunna satsa

samla allt det vilda icke-odlade som na

Tidigare hade de även myskankor, berät

turen bjuder. Redan den egna gräsmat

tar Ida. Men ankorna kom dåligt överens

tan ger mycket att ta tillvara, sådant som

med hönsen och eftersom familjen skaffat

andra rent slentrianmässigt skulle kalla

sig höns för äggens skull och ankorna för

”ogräs”. Bäst är, menar hon, att plocka så

köttets, så blev det äggproducenterna som

dant som redan finns i naturen och som

drog det längsta strået. Att slakta ankor vi

inte behöver odlas, för då gräver man in

sade sig också bli allt svårare för var gång.

på mathantverk med råvaror från naturen. NJUTER AV: När hela familjen till-

sammans plockar blåbär till morgongröten som vi kokar och äter i skogen.

4 | 2017

– Man ger något man har mycket av och får något man behöver! Det låter självklart och enkelt, och svårare än så behöver det heller inte va ra. Själv tillverkar Ida tvålar, schampo, skrubb, salvor och deodorant av natur liga ingredienser, nyttoprodukter som många gärna byter till sig. För den som vill tänka klimatsmart, ekonomiskt och miljövänligt är den kan ske viktigaste faktorn att minska mäng den matsvinn i sitt eget hushåll och Ida tycker sig ha bra koll på sitt kylskåp. – Med barn i huset blir det alltid mat över, säger hon. Men den värmer jag upp igen vid ett senare tillfälle eller så gör jag en ny rätt av resterna. – När man slaktar sitt eget kött leder det

dan behöver man bara förvara dem mörkt

till att man gärna äter mindre kött och

och torrt.

efter varje slakt funderade jag över vad vi

Som ett sista steg får hönsen äta av det som blivit över, och då känns det heller inte som svinn eftersom de ändå ska ha

kunde odla mer av i stället, berättar Ida.

Bytt och mindre svinn

Men om vi flyttar ska vi nog ha myskankor

Byteshandel är något som Ida tror att vi

talar nästan genast tillbaka i form av göd

igen, de är jättesympatiska och så älskar

kommer få se mer av i framtiden:

sel och ägg.

mat. Dessutom gör de rätt för sig och be

de sniglar, och det är praktiskt.

Mer tid, mindre inköp Som konsument beskriver Ida sig vara bå de medveten och sparsam. Att ha tillgång till mer tid betyder i praktiken mindre in köp och årstiderna avgör hur tätt det blir mellan butiksbesöken. Vintertid ser hon frysboxen som en välsignelse, det gäller bara att lära sig komponera och planera. – Varje höst får vi köpa en halv älgkalv av en jägare här i närheten, berättar hon. Den styckar vi och fryser in. Och så tillägger hon att de båda gärna skulle inneha jaktkort för att själva kun na hämta hem kött av djur som levt ett bra liv i skogen, djur som ingen behövt odla säd eller spannmål åt för att hålla liv i under vintern. Ida har också skaffat sig en torkappa

Idas bästa tips på klimatsmart mat » SAMLA VAD NATUREN BJUDER: bär, svamp, vilda örter och växter, de kräver ingen skötsel.

» NÄSSLOR ÄR LÄTTA att känna igen

och går bra att plocka under hela växtsäsongen.

» FÖRÄDLA PRODUKTER och spar utrymme i frysen.

» INVESTERA I en torkapparat! Den ger

kontroll över temperaturen under hela torktiden, vilket ger bra kvalitet och lång hållbarhet.

» TORKA BLAD till näringsrikt te eller

rat som är flitigt i bruk. En ypperlig, kli

mixa dem till pulver och blanda med exempelvis müsli.

matsmart och ekonomisk investering hon

» KÖR BYTESHANDEL

gärna tipsar om. Apparaten torkar jämnt och fint de grödor man införskaffat, se

om det så handlar om livsmedel, saker eller tjänster.

» KÖP LOKALT »

FÖR DEN SOM VILL VETA MER om Idas funderingar och förehavanden: agneshandmade.blogspot.fi/

4 | 2017

ODLAT och ekologiskt, gärna direkt av producenten.

Matfakta Enligt Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, MTT, slänger finländska hushåll varje år mellan 120 och 160 miljoner kilo livsmedel som ursprungligen är ätliga. Mer övergripligt betyder det 24 kilo livsmedel per år och hushåll. Av Världsnaturfondens nio klimatråd som har största inverkan handlar tre om vår matkonsumtion. Bland annat manas vi att: 1) Ersätta en fjärdedel av vår mat under växtperioden med sådant vi själva odlat, samlat eller fiskat. 2) Planera våra matinköp för att minska vårt matsvinn. 3) Halvera vår köttkonsumtion och ersätta köttet med vildfångad fisk eller baljväxter ett par gånger i veckan. Den ekologiska skuldens dag – Over shoot Day – infaller allt tidigare för varje år. I år hade vi förbrukat vad som borde vara jordens totala årskvot för förbrukning av naturresurser redan den 2 augusti. Detta kan jämföras med 1997 då dagen inföll den 30 september eller 1977 då vi började leva på kredit från och med den 12 november.

MATBITEN

Vegetarisk vardagsmat Fler och fler vill äta lite lättare och försöker få in så mycket grönsaker i kosten som möjligt. Denna gång bjuder vi på snabba och lättlagade recept för en grönare vardagsmat. RECEPT Elisabeth Eriksson

FOTO Karin Lindroos

Röd smoothie (4 glas) 2 dl vinbär 2 dl jordgubbar 2 persikor eller 4 konserverade persikohalvor 1 mogen tomat

1. MÄT UPP alla ingredienser i en blender eller ett litermått och mixa till en slät dryck. Vill du ha smoothien mera flytande, tillsätt en skvätt vatten eller saften ur persikoburken.

Tips! Vill du ha mera sting, tillsätt lite riven färsk ingefära!

Skördesoppa med svampfräs (4 portioner) 500 gram rovor (5–6 stycken) 200 gram potatis (2 stycken) 200 gram morot (2–3 stycken) ca 1 liter vatten 1 liter kantarell eller annan svamp 1 lök 1 vitlöksklyfta (1 grönsaksbuljongtärning) (1 nypa salt) libsticka, persilja (1 dl havregrädde)

1. TVÄTTA , skala och klyv potatis och rotsaker. Koka upp vatten i en kastrull med lock. Tillsätt rotsakerna och koka tillsammans med libsticka och persiljestjälkar. (Tillsätt alternativt en buljongtärning, då behövs inget salt.) 2. ANSA svampen och låt fräsa i panna. Finhacka lök och vitlök och fräs dem i lite olja tillsammans med svampen. Klipp till sist över av persiljan. 3. DÅ rotsakerna är mjuka, häll upp en del av kokspadet i ett kärl. Purea soppan slät och späd med spadet till önskad konsistens. Tillsätt eventuellt en skvätt havregrädde och smaka av. 4. HÄLL UPP soppan och toppa med svampfräs. 4 | 2017

Pyttipanna med rotsaker och svamp 1. TÄRNA till exempel gårdagens potatis, lökblast och lättkokt rova till en snabb och lätt lunch. En näve med frästa kantareller passar bra att slänga med i pannan!

Speltgröt med salt toppning Gröt kan bli hur häftigt som helst. Här kommer inspiration för två olika gröträtter, en salt och en söt. Passa på att koka en stor kastrull på en gång, då du ändå håller på! 4 dl hela speltgryn

Toppning:

1 liter vatten

1 liter svamp

1/2 liter havremjölk

4 stora blad grönkål

1/2 tsk salt

1 lök 1 vitlöksklyfta salt och peppar

1. LÅT speltkornen ligga i blöt i vatten över natten eller i 8 timmar. Använd en tjockbottnad kastrull. 2. BYT UT vattnet till nytt och koka sedan kornen nätt och jämnt mjuka.

Tips! Prova också att använda andra spannmål eller flingor, so m är snabblagade. Låt koka enligt anvisningarna på förpackningen.

3. TILLSÄTT havremjölk för att få grötkonsistens. Rör om i kastrullen då och då. 4. SMAKA AV. 5. FÖRBERED under tiden toppningen: Ansa svamp och grönsaker och fräs dem i en skvätt olja 6. DÅ gröten är klar, portionera upp den i en djup tallrik och servera med rejält med svamp- och grönkålstoppning.

Speltgröt med bärtoppning 5 dl färdig speltgröt (se tidigare recept) 1–2 dl vaniljsås bär enligt smak och tillgång (jordnötssmör)

Tips! Pimpa din gröt med en tesked kardemumma, det ge r en god smak och dof t! 20

4 | 2017

1. BLANDA NER vaniljsås i den något avsvalnade gröten. 2. SLÅ UPP i skålar. 3. PIFFA UPP portionen med bär och ringla över lite jordnötssmör. Njut!

– Genom att låna kläder kan man klä sig trendigt och samtidigt vara ekologisk, säger Kati Lyytinen.

Nu delar vi i stället för att köpa nytt

I dag vill många satsa på hållbara konsumtionsvanor. Den så kallade delningsekonomin är en växande trend där man väljer att dela, låna eller hyra och inte längre behöver äga allt själv. TEXT och BILD Pamela Friström

4 | 2017

ett hörn av butiken trängs blusar, klän

fintliga resurser mer effektivt och därmed

ningar, tröjor och kjolar på galgar och

också mer ekologiskt.

hyllor. Det sprakar av färg och mönster,

– Ta våra bilar till exempel, de står oan

men mycket svart syns också i mäng

vända 95 procent av tiden. Om vi skul

den. Längst bak hänger långklänningar

le lyckas fördubbla deras förbruknings

na, en böljande smaragdgrön sak drar ge

grad betyder det åtminstone i teorin att

nast blickarna till sig.

vi kunde halvera antalet bilar. Här kunde

– För närvarande har vi ganska få fest

delningsekonomin vara en lösning, till

plagg framme, men senare i höst, när jul

exempel genom att fler människor sam

festsäsongen börjar, plockar vi fram be

åker, säger Lahti.

tydligt fler klänningar, säger Kati Lyyti

Också den sociala aspekten av del

nen vid kläduthyrningsföretaget Vaate

ningsekonomin är betydelsefull, fram

puus filial i Åbo.

håller Lahti. När vi byter tjänster med

Tanken med företaget är att erbju

varandra innebär det att vi organiserar

da en kollektiv designgarderob för den

oss och bildar sociala nätverk och ge

som vill köpa in sig via ett medlem

menskaper.

skap. Medlemmarna har hela gardero

Sist, men inte minst, erbjuder delnings

ben till sitt förfogande och får låna två

ekonomin nya inkomstmöjligheter, efter

plagg åt gången i högst två veckor. Klä

som folk kan låna ut saker som de redan

derna returneras tvättade och struk

äger och tjäna pengar på dem.

na, och efter det får man låna två nya

– Det kan även bli billigare att hyra i

plagg. Företaget tar endast in kläder

stället för att köpa. För att ta exemplet

av finska designer.

med bilar igen, som har väldigt stor mil

– Jag tror definitivt att detta är en väx

jöpåverkan, kan det vara billigare att hy

ande trend. Det är i den här riktningen

ra eller dela en bil om man inte kör så

vi måste gå inom textilindustrin. Vi kan

mycket. Själv har jag samägt en båt, be

inte fortsätta att masskonsumera billiga

rättar Lahti.

kläder på samma sätt som vi gör i dag. Den här verksamhetsmodellen står på en

Från ord till handling

mycket mer hållbar grund, framhåller Ka

Finländarna är tillsvidare ganska försikti

ti Lyytinen.

ga när det gäller att dela varor och tjänster.

Tar ny fart

I en färsk Sitra-enkät uppger över hälften av de tillfrågade att de sällan lånar eller

”Delningsekonomi” är ett samlingsnamn

hyr saker i stället för att köpa dem. En ma

för olika sätt att hyra, dela, låna eller by

joritet av de tillfrågade säger ändå att det

ta tjänster eller varor i stället för att själv

är viktigt för dem att göra miljömedvetna

äga dem. Fenomenet är inte nytt, men i

och hållbara val. Enligt studien omvand

och med digitaliseringen har delnings

las dock attityder och värderingar lång

ekonomin fått ny fart.

samt till handling. Det finns ett intresse

Redan i dag finns det en rad olika fö

för att dela saker och tjänster, men det be

retag som kan hjälpa oss att minska vår

hövs fler förmånliga, mera lockande och

konsumtion av varor. De fungerar grovt

säkra tjänster som möter konsumentens

indelat antingen som företag som hyr

behov i vardagen.

ut eller lånar saker till ett visst pris per

Enligt Vesa-Matti Lahti kan man skönja

gång, eller som en konsument-till-kon

en viss försiktighet i den finska kulturen.

sument-tjänst, där folk via en nätsida hyr saker direkt av varandra.

– Vi är kanske lite väl regelorienterade. Vi är rädda för att vi gör någonting olag

Enligt Vesa-Matti Lahti, ledande expert

ligt om vi utbyter tjänster på ett nytt sätt.

vid Sitras strategi- och prognostiserings

I andra länder där man inte är så regel

team, är den största nyttan med delnings

orienterad, gör man först och funderar på

ekonomin den att vi använder våra be

lösningar efteråt, skrattar han.

4 | 2017

Marianne Palmu stöder gärna finska designer. Denna gång har hon fastnat för klänningar av favoritdesignerna Katri Niskanen och Samuji.

Lahti säger att lagstiftningen fortfarande släpar efter. Frågor kring skatter, försäk ringar och arbetarskydd behöver uppda teras för att delningsekonomin ska kunna fungera smidigt. Han tvivlar ändå inte på att delningsekonomin kommer att växa, sakta men säkert, också i Finland. – Samtidigt finns det tjänster som har slagit igenom på bred front. Till exempel antalet köp- och sälj-sajter på nätet växer stadigt och används redan i dag av många finländare, påpekar Lahti.

Med gott samvete Tillbaka till butiken i Åbo. Ur provhytten stiger Marianne Palmu, som har varit med lem i Vaatepuu i tre månader. Hon har fast nat för två klänningar, en från Samuji och en från Katri Niskanen. – Jag är ett stort fan av Katri Niskanen, så detta var ett alldeles strålande fynd, ler Palmu. Hon brukar ofta välja lite snyggare plagg till jobbet, och festkläder. Det är klädes plagg som hon inte använder så ofta och de blir därför lätt hängande i garderoben. – Jag uppskattar att man har satsat på finsk design. Jag tycker att finländska klä der är av bra kvalitet och har en vacker de sign. Jag har definitivt inga problem med att hitta någonting att sätta på mig längre, säger Palmu. Kati Lyytinen understryker att en av för delarna med att låna kläder är att man får tillgång till designerplagg som man van ligtvis inte skulle köpa. – Här kan man prova och experimente ra med nya plagg och nya stilar. Jag har till exempel lärt mig att använda färger på ett helt nytt sätt, och det är väldigt roligt, tycker Lyytinen. Genom att låna kläder kan man klä sig trendigt, men samtidigt tänka ekologiskt, framhåller hon. – Det är underbart med nya kläder. Jag älskar känslan av att få sätta på mig någon

» VAATEPUUS huvudbutik ligger i Träskända och har närmare 200 medlemmar.

Filialen i Åbo öppnade för ett år sedan, först som en popup-butik, och fick snabbt ett trettiotal medlemmar. Hittills fungerar verksamheten i Åbo i ett lånat utrymme i butiken Punainen Norsu, men planer på att utvidga butiken finns.

ting nytt och fint när jag ska på bio eller på restaurang. Genom att låna ett par nya plagg varje vecka, i stället för att köpa, får jag nju ta av samma känsla, men kan göra det med gott samvete, säger Kati Lyytinen. 4 | 2017

Pussla ihop DIN PERSONLIGA TELEFON Kretsloppstänket är på frammarsch i Finland. Detta har fått designern Tapani Jokinen att utveckla en smart modulbyggd mobil där man kan plocka loss modulerna och uppdatera dem vid behov. TEXT Camilla Sederholm

FOTO Camilla Sederholm, Alejandro Santacreu

irkulär ekonomi är det nya mode ordet då man avser livscykeltän kande och avfallsminimering. En röd tråd från detta i praktiken

gränslösa ämnesområde kunde den vara de digitala tjänsternas frammarsch. Digitala tjänster möjliggör effektivare än förut att saker och ägodelar delas mellan flera an vändare, såsom kostsammare verktyg, bilar, privata bostäder och babykläder som barnet fort växer ur. Miljönyttan av delningseko nomin kan åtminstone delvis vara att varor av högre kvalitet tillverkas, att antalet an vändningsgånger samt resurseffektiviteten ökar och att mindre mängder avfall uppstår.

Medveten utfasning I hanteringen av de digitala tjänsterna är smarttelefonen central. Det är med den som allt fler bokar, köper eller hyr de tjänster och produkter som hen önskar. Dagens mobil telefoner är ändå långt ifrån smarta med tanke på reparationsmöjligheter och livs längd. Den snabba teknikutvecklingen gör att smarttelefonen är föråldrad redan innan dess faktiska livslängd är över. Detta bland annat på grund av en medveten utfasning som gör att mobiltelefonen blir obrukbar ef ter att mjukvaran har uppdaterats ett visst 24

4 | 2017

antal gånger. Den ökande konsumtionen

telefonen, att man inte tror att den säkert

gångsrika i de nordiska länderna. Detta

av elektronikprodukter, däribland smart

går att reparera och att man av gammal va

tyder på att folk i praktiken vill behålla si

telefoner, drivs i grunden av en snabb tek

na går till affären för att införskaffa en ny

na telefoner och låta reparera dem i stället

nisk innovationstakt som både underlät

mobil när den gamla går sönder. Då man

för att köpa nya, och därmed vill ha tele

tar och komplicerar våra liv.

vid inköpstillfället av en ny telefon erbjöd

foner som går att underhålla (New busi

ungdomarna begagnade telefoner och al

ness models in the Nordic mobile phone

ternativ för reparation, valde de i större

industry, PlanMiljø, 2017, rapporten har

Ett experiment som gjordes bland unga

utsträckning (cirka 20 procent oftare) att

ännu inte publicerats). I Norge har för

nordiska konsumenter i åldern 19–28 år

låta reparera eller köpa en begagnad tele

säljningen av nya smarttelefoner sjunkit

visade att ungdomar verkar ha en prefe

fon framom att skaffa en ny. (Nudging för

sedan toppåret 2015.

rens för att agera hållbart – många vill

hållbar konsumtion av elektronikproduk

till exempel reparera mobilen när den går

ter, Copenhagen Economics, 2016.)

Unga konsumenter

Användarens behov

sönder – men kan eller gör inte alltid det

Gröna alternativ, såsom reparation

Det är i paradigmskiftet för bättre kva

ta. Orsaken är bland annat att man upp

och försäljning av använda mobiltelefo

litet och en personlig telefon som fyller

lever att det är besvärligt att låta reparera

ner, har på senare tid blivit mycket fram

användarens egna behov som designern

”Modulkonceptet innebär att telefonen har separata delar som man kan byta ut efter behov, i stället för att man byter ut hela telefonen.”

4 | 2017

bara och kameran ska, efter att ha ersatts av en nyare modell, ännu gå att använda separat. Batterimodulen ska gå att kom plettera individuellt med olika funktioner för exempelvis olika yrkesgruppers behov, såsom fuktighetsmätare för byggnads granskare och analysmetoder för läkare. Hur sannolikt är det att din nya pusseltelefon kommer ut på marknaden? – Vi (jag och ett tekniskt team från Uleå borg) är helt klara med såväl designen som tekniken och har även erhållit offentlig finansiering från EU, vi inväntar för när varande bara stöd från någon privat ak tör på marknaden, det är vår sista utma ning. Från det att finansieringen klarnar, räknar vi med cirka ett år tills telefonen Tapani Jokinen* menar att han fann

datera. De moduler som byts ut går inte

motivationen till att designa en så kal�

heller att använda självständigt utanför

lad pusseltelefon. Telefonen är en tek

telefonen. De har därför fått kritik för att

Hur länge kan konsumenten lita på att

niskt sett färdigt utvecklad modulär

de skapar mera elektronikavfall och inte

hitta nya, kompatibla moduler som än-

mobiltelefonmodell som Jokinen hop

mindre, vilket är modulkonceptets grund

nu passar till telefonen?

pas att någon snart åtar sig att tillverka

läggande målsättning. PuzzlePhones mo

– Vår målsättning är att telefonen ska va

för försäljning. Modulkonceptet inne

duler är designade för att vara uppdater

ra användbar i tio år.

bär att telefonen har separata delar som man kan byta ut efter behov, i stället för att byta ut hela telefonen. PuzzlePhone består av tre stycken huvudmoduler, hjär nan, hjärtat och ryggraden, som utlovas ska vara tekniskt mer intelligenta, ef tersom de går att uppdatera till skillnad från tidigare modulkoncept som Fair phone och Phoneblok. I dag säljs modu lära smarttelefoner av åtminstone Mo torola och LG. Tapani Jokinen, vilken är den avgörande skillnad jämfört med tidigare försök med modulkonceptet, till exempel Fairphone eller den holländska designern Dave Hakkens Phonebloks? – Den avgörande skillnaden är att tekni ken i tidigare modeller är splittrad i allt för många moduler som inte går att upp

» SKRIBENTEN arbetar på Finlands miljöcentral och är koordinator för Nordiska

ministerrådets arbetsgrupp för hållbar konsumtion och produktion (HKP-gruppen). *) Tapani Jokinen är designern bakom den legendariska knappmobiltelefonen Nokia 3310. Den som kunde falla tre våningar mot stengolv och gå i bitar, men fortsätta att fungera, och som åter finns till salu i en ny retrovariant.

4 | 2017

finns att köpa.

KOLUMN

MARIA SUNDBLOM LINDBERG är psykoterapeut, präst och publicist som lever ett vilt och vardagligt familjeliv med fem barn och man i Helsingfors. Hon är särskilt förtjust i skönhet, sinnlighet, skäriliv och skidning. Hon ogillar så mycket att det inte ens är lönt att lista.

HÅLLBAR FAMILJ AUGUSTI är lite som nyår när det gäller löften. Sista veck-

var så sur. Sur och arg för att jag känner mig lurad och ut-

an i juli börjar man redan mentalt separera från sina fula

nyttjad. Sur för att jag låter det ske. Sur för att jag egent-

stugjackor och kantstötta koppar, och från ett sista des-

ligen är glad och jag saknar mig själv så otroligt mycket.

perat häng i en möglig och obekväm hängmatta gör man en liten önskelista inför hösten. Man vet inte riktigt vad

Ofrivillig obalans

man vill, men man vill aldrig i livet ha det som förra våren

Ett balanserat och rättvist familjeliv är nästan omöjligt.

då man inte såg ut genom fönstret förrän det var för sent.

Skulle en man skriva den här kolumnen, kunde han kanske

För sent för att njuta av knoppande björkar, tussilago i

vittna om ett mastodont ointresse från resten av familjen

diket, sol på balkongen, vänner i viken… ja, ni vet allt det

över fukten i källaren eller amorteringskraven. Det kan

där som man längtar efter.

ju förstås också vara tvärtom och inte könsbundet, men

Vägra vardagsrallyt Livet pågår medan man själv tvättar toaletter eller kör

obalans är obalans och ofrivillig obalans gör oss olyckliga. Det den ena tycker att är viktigt kan den andra vara utan. Det gäller barn och det gäller vuxna.

rally mellan föräldramöten och fotbollsturneringar. Jag

Men jag har tur. Inte långt från min hängmatta finns

skriver därför ner några rader om vad jag i alla fall vägrar

J. Det inte J vet och har svar på finns inte. Det gäller för-

fortsätta med: städa ensam, tvätta ensam och laga mat

stås även detta. Hon har inte fastnat i det sura träsket,

ensam. Projektledaren har kanske inte varit jättekonse-

för hon satte penna och papper på bordet och ritade upp

kvent när det gäller delegeringen, det måste erkännas,

tre kolumner för det man måste, det man bör och en ko-

men de övriga sex familjemedlemmarna utnyttjar också

lumn för det man vill och längtar efter. Sedan fyllde fa-

friskt att en i familjen har svårt att vada runt i drivor av

miljen i, tittade på varandras behov och gjorde en plan

skitiga sockor och smutsiga underbyxor samt att hon väg-

där allt från måste-raden kom med och sedan lite bör och

rar dålig snabbmat. Jag hör redan dina råd: tagga ner, kom

behov på det. Inte någon flum-lista, utan riktiga datum

överens med barnen, ge alla uppgifter, gör tillsammans,

när saker ska göras, när längtor ska stillas. Ännu en lista

håll inne veckopengen … been there, done that. Det håller

kanske, men denna gång är alla med och prioriterar. Det

en vecka, men jag håller inte längre. Hur blev det så här?

är ingen bitter diskdiktator som spikat upp oändliga krav

Det blev så här för att jag har varit hemma så mycket.

på köksväggen och som dessutom ger de andra en runda

Fem barn blev för mig många år hemma. Är man hem-

med stavmixern om den inte följs. Det här är en tillsam-

ma har man ofta dåligt samvete för att man inte drar in

mans-lista som förutom trista plikter också rymmer det

så mycket fyrk och då kompenserar man med att gnida

som gör oss lyckliga.

diskbänk utan att gnälla. Är man hemma kan man curla kidzen ohämmat. Sedan vill man också ha det fint på sin

Vila och vardag

”arbetsplats” och utvecklar pedantiska talanger och hem

Hållbart familjeliv är balans mellan slit och sinnlighet.

inredningsintressen som man inte har vett att lägga av

Mellan vila och vardag. Den som lagar mat ska inte be-

med när man återgår till arbetslivet. Och så har vi det här

höva diska. Den som diskar måste sedan få ta en kaffe

med skilsmässobarnen, som man längtar sig tokig efter i

i fred. Den som måste upp först under veckan får so-

en vecka och som det är svårt att välkomna med en icke

va på helgen. Den som tvättar slipper vika in. Den som

flexibel turlista över tomglasförande och hundpromena-

hjälper med läxor får spela playstation. Det är inget som

der när de väl dyker upp. Skulden gör en dålig på att sätta

vi ska kräva, utan det ska vi ge varandra. Utan påminnel-

gränser … Det finns, som du märker, många ursäkter för

ser eller pengar. Hösten är en andra vår, där varje löv är

obalansen och jag kunde leva med orättvisan om jag inte

en blomma … MARIA SUNDBLOM LINDBERG 4 | 2017

Inre och yttre skönhet med naturliga medel – Vi kvinnor har traditionellt tagit hand om andra, men vi måste också ta hand om oss själva. Det säger Virpi Raipala-Cormier, en av pionjärerna inom naturlig skönhetsvård i Finland. TEXT Maria Wasström

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg

början av 1980-talet grundade Virpi

terapeut och expert på traditionell kine

– Skönheten sitter även i huden. En ba

Raipala-Cormier tillsammans med

sisk medicin.

lanserad och frisk hud är ett tecken på

sin man företaget Frantsila på släkt

I dagens samhälle räknar man med att

att människan mår bra. Ju friskare vi är,

gården med samma namn. På Frantsi

hälsoproblemen går att lösa med medici

la i Tavastkyro, Birkaland, framställs na

ner och att någon annan ska sköta våra

desto lyckligare är vi. Virpis hy är sommarfräsch och rynkor

turenlig kosmetik och vårdprodukter av

problem. Så är det inte, säger Virpi och

na naturligt vackra. Det långa håret är flä

örter som odlas på gården eller växer fritt

uppmanar alla kvinnor att vårda inte en

tat och fäst på hjässan. Virpi har vigt sitt

i den finska naturen.

bart andra, utan också sig själva.

liv åt att främja ekoodling, naturbehand

Produktionen och kursverksamheten

– Utgångspunkten är att vi måste ta

lingar och örternas vårdade egenskaper.

på gården är i dag väletablerad och Virpi

hand om oss själva och sköta vår hälsa.

På gården odlas sammanlagt trehundra

har blivit av med mystikstämpeln. Ändå

Det blir viktigare ju äldre vi blir. Det är

örter som används i produktion av an

förundrar hon sig över att kvinnor fort

faktiskt vårt eget ansvar, säger Virpi all

siktsvatten, masker, krämer, hårvårds

farande i så hög grad väljer att använda

varligt.

produkter, oljor och andra skönhetspro

artificiella skönhetsmedel. – Det du äter är helt avgörande för ditt

I förebyggande syfte

dukter. – Det är mycket arbetsamt att tillverka

välbefinnande, men också det du lägger

Eftersom Virpi lever som hon lär inleder

produkter på det här sättet, men det går

på huden. Mycket har blivit bättre inom

hon varje dag med ett yogapass på veran

bra eftersom hjärtat är med hela tiden,

den traditionella kosmetiken, men det

dan. Hon äter vegetariskt och använder

säger Virpi och ler med ögonen.

finns mycket kvar att göra, säger Virpi.

sig i hög grad av naturprodukter i både

Mer än yta Virpi har noterat att många kvinnor tycks

förebyggande och läkande syfte. Hon ut

Enorma summor

strålar ett lugn, förnöjsamhet och visdom

Hon upplever att den finländska kosme

som bottnar i lång erfarenhet.

tikbranschen över lag har ett stort pro

vakna upp till en viss insikt om vilka äm

blem, och det är marknadsföringen. Ut

nen de använder när de själva får barn.

ländska storföretag har möjlighet att sat

– Då inser de att hej, jag har ju ansvar för det här barnet! Hon betonar ändå att skönhet är så mycket mer än yta.

sa enorma summor på marknadsföring, medan finländska företag lider av ima geproblem. – Till och med finländska kvinnor tror

Det handlar om balans i livet, allt

att utländska produkter är finare än de

hänger ihop. Människan är en helhet. På

som tillverkas i Finland. Vi måste lära oss

Frantsila är ledorden hållbarhet och an

att uppskatta våra egna produkter och vår

svar, och de genomsyrar hela verksam

rena natur, säger Virpi. Hon önskar att

heten.

finländarna skulle inse vilken stor fördel

Virpi är agronom till utbildningen och tillika fytoterapeut (fyto = ört), shiatsu 28

4 | 2017

det är att få bo så nära naturen oberoende var i landet man bor.

Ansiktsmask 1,5 msk naturell yoghurt 1 tsk honung 1 msk havregryn 1 msk groblad eller ringblomma, finhackad 1–2 droppar eterisk olja av lavendel eller ros

1. MIXA alla ingredienser till en lämplig konsistens. 2. APPLICERA i ansiktet på ren hy, låt verka 10 minuter och skölj av.

4 | 2017

De örter som används i Frantsilas kosme

tillsätts röllekan för att stimulera blodcir

kunskap om dem. I dag är hon en aktiv

tiska produkter är odlade på gården eller

kulationen och för att desinficera huden.

65-åring utan planer på att sluta arbeta. I

plockade i det fria. Till och med nässlor

Förutom rosorna med sina sköna dof

början av året gav hon över vd-posten till

odlas i prydliga plastbeklädda odlings

ter hör ringblomman till Virpis favoriter.

äldsta sonen, men fortsätter som produkt

bäddar. Nässlan används i ett flertal av

Ringblomssalva är bekant för de flesta,

utvecklare, kursledare, yogainstruktör

Frantsilas produkter och säljs också för

och i hårvårdsprodukter har ringblom

och mycket mera.

packad i torkad form. I hårtvättmedel an

man en vårdande effekt. Den avlägsnar

vänds nässlan för att tillföra näring och

mjäll och ger håret glans.

– Om jag inte hade förstått att ta hand om mig skulle jag vara ett vrak vid det här

stimulera blodcirkulationen i hårbottnen.

De olika växterna på Frantsila har alla

Nässlan ger håret volym och kan förebyg

sina egna uppgifter. Vissa odlas för att

ga håravfall och grånande hår. Det har

de har en lugnande inverkan, andra för

Lugn och harmoni

också visat sig att nässlan kan hjälpa vid

att de har en stimulerande effekt. En del

Virpis lugn och harmoni smittar av sig

pollenallergi, reumatism och ledproblem.

antas förebygga eller lindra olika besvär,

och ingen märker hur klockan går med

medan andra ökar känslan av välbehag

an hon pratar och berättar om sin kärlek

och skänker harmoni.

till sitt arbete.

Egna uppgifter

laget, småler hon.

Röllekan är en annan växt som Virpi ofta

– Alla kan hitta sin egen skönhet. Den

– Man tar också bättre hand om and

nämner och som även odlas på Frantsi

kanske inte sitter i utseendet, utan un

ra om man själv mår bra. Även här har

la. Röllekan är en riktig superväxt som

der skinnet. En lycklig människa är en

marthorna varit goda föredömen, säger

används på många sätt både inom na

vacker människa.

Virpi och medger att hennes arbetsdagar

turmedicin och i olika skönhetspro dukter. I Frantsilas hårvårdsprodukter

Fotbad 1. PLOCKA en liter hallonblad och rödklöverblommor och lägg i ett kärl. 2. HÄLL PÅ hett vatten. 3. LÅT STÅ 10–15 minuter och använd sedan som fotbad.

Lärdomar och traditioner

4 | 2017

Det är då hon går ut i trädgården och slår

Virpi önskar också att alla kvinnor ska få

sig ner i den delvis mossbevuxna trästo

känna att de har en livsuppgift.

len under den stora lönnen. Hon låter ögo

– På den punkten har marthor

nen vila på den magnifika utsikten över

na varit pionjärer i vårt samhäl

det böljande odlingslandskapet och sjön

le. De har spridit kunskap och

Kirkkojärvi med sina skogklädda strän

fört vidare lärdomar och tra

der. Där är det svårt att inte låta sig påver

ditioner. Virpi är stolt över att ha

kas av lugnet och harmonin i det finska nationallandskapet.

fått utmärkelsen ”Vuoden

Virpi hoppas att varje kvinna skulle ha

Martta” av marthorna i

möjlighet att då och då få varva ned med

Birkaland och hon upp

en stunds avslappning.

skattar marthornas arbe

– Nästa gång ni har ett marthamöte kan

te, även om hon själv inte

ni tillreda ett eget fotbad av olika örter.

officiellt är medlem i någon

Medan vattnet svalnar kan ni göra an

marthaförening.

siktsmasker eller massera varandras ax

Sin egen uppgift har hon hittat

lar. Jag är säker på att ni känner er helt

i naturprodukterna och i att sprida 30

ibland blir lite väl långa.

annorlunda efteråt, hälsar Virpi.

FRÅGA EXPERTEN

Har du frågor om konsumtion eller privatekonomi? Skriv till Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar på e-postadress: mia-maja.wagar@martha.fi. Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida www.martha.fi.

Lilla sparskolan » DU HAR bestämt dig för att börja spara.

Det är bra att diskutera olika sparalternativ

För att underlätta ditt val av sparverktyg,

med andra, du kan få värdefull information

bestämmer du dig för att diskutera ditt spa-

och nya inblickar, men kom ihåg att alla har

rande med personer i din närkrets:

olika förutsättningar och mål med sitt spa-

”Sparkonto lönar sig inte, räntorna är för

rande. Alternativen är många, och alla har de

låga”, menar din väninna. ”Fonder är kost-

sina för- och nackdelar. Därför är det viktigt

samma och riskabla, pengarna går upp i rök”,

att du själv bestämmer vad som passar dig

säger din mamma. ”Aktier är riskabla, jag

och din situation.

rekommenderar fonder eller ett sparkonto”,

Då du fattat beslutet att börja spara är

svarar din syster. Du tänkte att du skulle få

första steget att fundera på vad du vill ha ut

en kommande renovering eller din pension.

hjälp att välja sparverktyg, men nu känns det

av ditt sparande, alltså måste du fundera på

Den största skillnaden är den tid som du läg-

om möjligt ännu svårare. Alla dina tidigare

följande frågor: Vad sparar du till? När be-

ger ner på sparandet, och det är också tiden

alternativ känns kostsamma, riskabla eller

höver du de sparade pengarna? Det är stor

som spelar en stor roll för vilket sparverk-

olönsamma. Vad ska du göra?

skillnad på ifall du sparar till en södernresa,

tyg vi väljer.

Tips! Lägg inte alla ägg i samma korg. Att spara pengar innebär alltid en risk, du riskerar att vinna, men också att göra förlust. För att jämna ut vinster och förluster är det bra sprida ut sitt sparande i olika medel.

Så uppnår du dina sparmål PÅ KORT SIKT (UNDER 3 ÅR): Sträcker sig ditt sparmål max tre år in i fram

20 € MOTSVARAR:

tiden är det bra att välja ett sparverktyg med låg risk. I och med att spartiden är kort är det viktigt att försäkra sig om att man inte förlorar pengar, och då lönar det sig att välja ett sparmedel som inte fluktuerar så mycket. Ett spar konto eller en räntefond kan fungera bra för detta ändamål.

PÅ MEDELLÅNG SIKT (3–7 ÅR): Är sparmålet mellan tre och sju år är det en god idé att välja ett alternativ som ger avkastning, men som inte tvingar dig att ta stora risker. Målet är att du, då du lyfter pengarna, ska få tillbaka det du har lagt in plus avkastningen. En fond som kombinerar räntor och aktier kan vara ett alternativ för denna typ av sparande. PÅ LÅNG SIKT (MERA ÄN 7 ÅR): Till ett långsiktigt sparande räknar man ofta pensionssparande. Här är spartiden betydligt längre än i de två tidigare scenarierna, vilket också ger dig en möjlighet att ta större risker. Det viktiga är att du inte stressar över att börskurserna går upp och ner, utan att du låter pengarna ligga kvar även under sämre tider. När tiden för att lyfta pengarna närmar sig, lönar det att byta till ett sparverktyg med lägre risk.

PÅ RESTAURANG 2 LUNCHER eller AWAYKAFFEMUGGAR 8 TAKE Tips! Att komma i gång med ett aktivt månadssparande kräver inte stora summor. Lägg undan till exempel 20 euro varje månad, det är en bra början!

TEXT Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare 4 | 2017

Familjens mat med Solveig

Hur undviker man klimpar i gröten, hur bakar man rieskor och vad ska bebisen äta? Det är frågor som Marthaförbundets hushållsrådgivare Solveig Backström får då hon håller mellanmålskurs för småbarnsmammor i det splitternya undervisningsköket på Busholmen i Helsingfors. TEXT Mikaela Groop

FOTO Karin Lindroos

ad behöver barnfamiljen för

är matlagningen redan i full gång. Vid de

tenskapliga rön tillkommer. Det som var

en hållbar matvardag? Den frå

fyra modernt utrustade köksöarna vispar,

vanligt på mormors tid gäller kanske inte

geställningen stod i fokus då

knådar och rör deltagarna om i skålar och

i dag, även om en viss ”mormorskunskap”

man drog upp riktlinjerna för

kastruller samtidigt som de ställer frå

fortfarande är gångbar. Det kan vara fråga

Marthaförbundets nya kurskoncept Familje

gor och sinsemellan utbyter tankar om

om allt från hur stora mängder socker och

kompet. Samma fråga ställer sig koordina

de mellanmålsrecept som delades ut vid

salt man ska tillsätta i maten till hur man

torn för projektet, Solveig Backström, då

den inledande introduktionen till kurs

kokar gröt på färska bär utan att förstöra

hon planerar och förverkligar aktiviteter

tillfället.

C-vitaminet (svar: man låter gröten koka

na inom ramen för det nya projektet, som

upp innan man tillsätter bären).

drog i gång vid årsskiftet. Genom att er

Gör själv!

bjuda kurser och föreläsningar för mam

För att nya matlagningstekniker ska sit

ringsrekommendationerna borde alla

mor och pappor samt fortbildning för per

ta i ryggmärgen räcker det inte att enbart

mammor få senast i samband med besö

soner som i sitt arbete kommer i kontakt

läsa på om hur man gör. Inlärning sker

ken på mödrarådgivningen, men ibland

med småbarnsfamiljer, ville man stärka de

oftast först då man själv i praktiken får

räcker besökstiden inte till för all infor

färdigheter och kunskaper som barnfamil

pröva på att till exempel köra händerna

mation, säger Solveig. Bland annat där

jer behöver i vardagen.

djupt ner i en degbunke.

för lyfter vi fram näringsrekommendatio

– Information om de finländska nä

Då Marthas redaktör en varm augusti

– Många unga föräldrar saknar de

nerna och näringspyramiden på våra kur

dag möter de småbarnsmammor som har

grundläggande färdigheter som behövs

ser. Utgående från rekommendationerna

hittat till förbundets nya skinande blan

i köket, därför är det viktigt att de själ

diskuterar vi till exempel mängden salt

ka kök i Victoriakvarteret i Helsingfors,

va får vara med och tillreda maten från

och socker i maten, vilket ofta väcker nya

grunden, säger Solveig. De flesta unga har lärt sig matlagningsgrunderna i skolan, men har glömt hur man gör, och när de får sitt första barn vill de fräscha upp de gamla kunskaperna. Behovet av vardagskunskap har alltid funnits, i synnerhet när det gäller små barnsfamiljer, poängterar Solveig. Det inget nytt att man i barnfamiljer behö ver lite extra stöd och hjälp i vardagen när man går från att vara två till att bli tre i familjen. Matlagningsteknikerna föränd ras i takt med att ny forskning och nya ve 32

4 | 2017

”Många unga föräldrar saknar de grundläggande färdigheter som behövs i köket, därför är det viktigt att de själva får vara med och tillreda maten från grunden.”

4 | 2017

frågor och sätter fart på diskussionen. En

Många gånger händer det att småbarnsfö

na som bakas på överbliven kokt potatis

ständigt återkommande fråga är till ex

räldrarna vill prata av sig, vuxenkontakter

och uttrycker sin förtjusning över att det

empel vad man ska göra då mor- eller far

är viktiga, har Solveig märkt. Föräldrarna

kan vara så lätt att fixa till någonting som

föräldrar serverar barnbarnen godis och

vill ha ett vuxenperspektiv på frågor som

är så gott. Solveig passar på att ge ett sis

sockerdricka, trots att man hemma har

rör måltidsrutiner och strukturer i varda

ta beprövat tips innan fruitien på frysta

nolltolerans för socker.

gen samt arbetsfördelningen i hemmet.

jordgubbar samt morots- och äppeljuice

Man kunde kalla Solveig för en ”trygghets

ska hällas upp i glasen:

Fråga, fråga, fråga!

pelare” i vardagen, samtidigt som man ska

– Har ni smakat på fruitien? Ofta går

Familjekompet utgår från familjernas be

komma ihåg att en hushållsrådgivare in

det inte att slaviskt följa ett recept, i syn

hov och därför brukar Solveig uppmana

te är en terapeut, utan en trygg lyssnare

nerhet inte om man använder till exem

deltagarna att ställa frågor.

som endast ger råd och stöd i praktiska

pel grönsaker i olika storlek. Därför är det

hushållsfrågor.

bra att alltid smaka av maten innan man

– Är det många mammor eller pappor med på kursen, händer det att jag inte hela

– Vissa dagar kan bli väldigt intensiva

tiden har full koll på vad de gör vid grytor

då deltagarna är på hugget och ställer fler

na. Då kan det lätt ske misstag om inte del

frågor än vanligt, samtidigt som man ska

tagarna vågar fråga ifall de är osäkra. Blir

följa med det som händer vid spisarna.

det fel vid första försöket, det bildas till

Man måste tillika skärpa sig i längre stun

exempel mjölklumpar i gröten, uppmanar

der och vara uppmärksam på det man

jag deltagaren att börja om från början.

säger, så att alla kan ta till sig informatio

Vid nästa försök övar vi tillsammans. Vi

nen på rätt sätt, funderar Solveig.

häller ner grynen eller speltmjölet i kast rullen, och väljer då inte en träslev utan en

Ett sista tips

visp, vilket jag rekommenderar om man

Nu har det blivit dags för avsmakning av

vill ha en slät och klumpfri gröt. Kursdel

de läckra mellanmålen som deltagarna

tagaren kommer därefter alltid att kunna

med själ och hjärta har gjort i ordning.

koka gröt utan klimpar.

Kockarna låter sig väl smaka av rieskor

serverar den, för då kan man fortfarande finjustera kryddorna.

Familjekompet Marthaförbundets projekt Familjekompet (kompet = kost, miljö, pengar) stärker småbarnsfamiljers kunskap och färdigheter samt främjar deras välmående i vardagen genom kurser, föreläsningar och fortbildning som berör kost och näring, hållbar livsstil och hemmets ekonomi. Verksamheten är praktisk till sin karaktär och utgår från barnfamiljernas vardag och omfattar hela Svenskfinland. Målgruppen är barnfamiljer med en baby i familjen (0–16 månader). Varje träff bygger på de andra och deltagarna i gruppen blir en stödgrupp för varandra.

» FÖR MERA INFORMATION: martha.fi/sv/start/projekt/ familjekompet/.

Marthaförbundets hushållsrådgivare Solveig Backström i glatt samspråk med Annette Treuthardt.

4 | 2017

MARTHAINFO

Nya medarbetare

Vi säger hej och välkommen till våra nya medarbetare: kursledare Jenni Haapala, jubileumskoordinator Micaela Röman och ekonomichef Monika Mäkelä!

Ny kursledare »

MARTHAFÖRBUNDETS

jubileumsår som år 2019 firas i hela

klädet, en och annan kopp kaffe kommer

hushållsteam har för-

Finland. Målet är att skapa en folk-

stärkts med en ämneslä-

rörelse genom att lyfta fram vik-

– Själv har jag vuxit in i martharörelsen

rare i huslig ekonomi och

tiga marthafrågor och under ett

via min farmor Saga. I dag, då jag lever

helt år göra handlingar för en bätt-

en vardag som mamma till två små barn,

re värld, en vardag i taget. Micaela

uppskattar jag verkligen de färdigheter och

hälsolärare, Jenni Haapala, 31. Hon håller främst till i Österbotten och arbetar med kur-

det säkert att bli!

Röman har tidigare fungerat som chef

vardagliga tips min farmor lärde mig.

ser i matlagning och vardagshantering

redaktör för tidningen Östnyland, varit ka-

inom projekten Hantera vardagen och

nalchef för Radio Extrem samt redaktions-

» DU HITTAR Micaela Römans läsvär-

Uppdrag Z. Senast kommer hon från en

chef för ungdomsprogrammet Jyrki (MTV3).

tjänst som lektor i huslig ekonomi vid en högstadieskola i Vasa. I sitt arbete vill Haapala framför allt

Vad betyder martharörelsen för dig?

da tips om det som är på gång gällande 120-årsjubileet på adressen: martat.fi/ blogi/martat-martha-120.

– Gemenskap och beredskap och vilja att

Ny ekonomichef

hjälpa sin närmaste, det är martharörelsen i

» EKONOMIE MAGISTER Monika Mäkelä,

– Jag vill föra fram ekologisk och när-

mitt nötskal. Jag pratade om marthorna och

52, är ny ekonomichef för Marthaförbundet.

producerad mat, och också föra fram

mitt nya jobb med mina vänner, och det mi-

Hon har tidigare arbetat som ekonomichef

att det inte alltid är mängden som är

na vänner lyfte upp var väldigt vardagliga

vid bland annat företaget GT Musiikkilu-

det viktigaste. I stället för mycket och

saker: matlagning, handarbete och en gans

vat Oy och förlaget Schildts & Söderströms

billigt kan man tänka på att satsa på

ka vardaglig bild i offentligheten.

samt inom ekonomiadministrationen vid

inspirera kursdeltagarna:

bättre råvaror och värdesätta dem hög

– Jag gick vidare på martharörelsen i mi-

re. Vi har väldigt bra råvaror i Finland.

na sociala flöden och frågade vilken uppfatt-

Mäkelä är född och uppvuxen i Borgå, i

Kunskap om säsongsråvaror är också

ning min sociala bubbla har om marthorna.

dag bor hon i Esbo tillsammans med maken

viktig att föra fram i dag, då allt går att

Ett plock bland svaren: ordning, förstånd,

Juho och sina tre döttrar i åldern 11, 17 och

få året om.

ansvarstagande, hushåll, feminism, kvinnor

19 år. Hon gillar inredning, motion och att

och kvinnokraft. Visst fanns förklädet också

vistas i naturen. Somrarna tillbringar hon

bland svaren! Någon nämnde ordet ”gam-

med familjen på landet i Borgå.

Ny jubileums koordinator

flera små, medelstora och stora företag.

malmodig”. – Jag skriver inte under gammalmo-

Vad tänkte du när du fick veta att du hade

» JOURNALISTEN Mi-

dig, men jag kan hålla med om en

fått jobbet som ekonomichef?

caela Röman, 46, har

ärevördig ålder! År 2019 firar rörel-

– Jag blev naturligtvis jät-

valts till koordinator

sen 120-årsjubileum och jag funge

teglad! Det är spännan-

för Marthaförbundets

rar som jubileumsårets koordinator.

de och utmanande att

Målet är ett år fyllt av vardagligt firande.

få arbeta med och för

samma 120-årsjubileum. Röman

och Marttaliittos gemen-

Ett år av att göra tillsammans och påverka

marthorna samt med

kommer att hålla i trådarna för förverk-

och förbättra den värld vi lever i. Högst an-

det som marthorna

ligandet av marthornas tvåspråkiga

tagligen kommer vi också att behöva för-

står för.

MATKULTURMAGASINET 2017: PROTEINRIKA VÄXTER » VI ÄR mitt i ett proteinskifte. Efterfrågan på

soja, bovete, bondbönor och ärter samt föräd-

proteiner från växtriket ökar hos konsumen-

larna och forskarna som tar fram proteinrika

terna och det bubblar av experimentlusta och

vegetariska produkter. Dessutom har vi tips för

idéer hos producenter och förädlare. Men vilka

dig som odlar hemma. Som vanligt har våra hus-

är de inhemska alternativen, vem odlar dem

hållsrådgivare skapat en mängd recept på allt

och var får man tag på dem? I höstens matkul-

från läcker bovetekaka och fräsch quinoagröt till

turmagasin har vi träffat bönderna som odlar

smarrig ärtröra och mustig bondbönssoppa. 4 | 2017

MARTHAINFO

Årets Fredrika jobbar för människor på flykt Inbetalningar

TEXT Mikaela Groop

CENTRS MARTA

» ÅRETS Fredrika Runeberg-stipendium till-

ning. I sin nuvarande roll arbetar hon bland

faller magistern i statskunskap Laura Londén.

annat för att stärka flickors och unga kvin-

I prismotiveringen framhålls hennes målin-

nors ställning och sexualhälsa världen över

riktade arbete för humanitära lösningar och

med fullständig jämlikhet som det klart ut-

mänskliga rättigheter.

talade målet. I en tid då människovärdet ut-

» Vreta mkr, donation 40,00 euro » Nykarleby Mf med anledning av Lise Hellströms 80-årsdag 30,00 euro » Borgå sv. Md med anledning av distriktets resa till Riga 491,00 euro ANNA EHRNROOTHS FOND

» Bemböle mkr med anledning av Ulla Nyströms 85-årsdag och Anhild Fransmans 90-årsdag 80,00 euro DISA FLYTHSTRÖMS FOND » Degerby Mf med anledning av Täkter Mf:s 100-årsjubileum 50,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

FOTO Kim Haughton

Laura Londén, född 1961, tog sin magis-

manas av såväl politiska strömningar som

terexamen vid Åbo Akademi. I sin avhand-

krig och humanitära kriser verkar hon för

ling behandlade hon frågor om flyktingar

fred, förståelse och hållbarhet, och utövar

och asylrätt i Finland. Efter en period som

på sin post en global påverkan, lyder stipen-

flyktingsekreterare i Malax började Londén

diekommitténs motivering.

arbetet med flyktingfrågor, fredsbevaran-

Fredrika Runeberg-stipendiet kan inte sö-

de och förvaltning för organisationer inom

kas, utan mottagaren utses av en stipendie-

ramen för Förenta Nationerna. I snart 30 år

kommitté som består av representanter för

har hon arbetat vid flera FN-organisationers

Finlands svenska Marthaförbund, Svenska

huvudkvarter samt på fältkontor i olika de-

Kvinnoförbundet, Svenska folkskolans vänner

lar av världen. År 2015 blev hon direktör för

och Svenska kultur-

personalavdelningen i UNRWA med ansvar

fonden. Ordföran-

för den palestinska flyktingorganisationen,

de för kommittén

och från december 2015 biträdande general-

åren 2017–2018 är

sekreterare i FN samt vice generaldirektör

SFV:s ordförande

med ansvar för FN:s befolkningsfond UNFPA.

Wivan Nygård-

– Ett helhjärtat engagemang för människor

Förbundets höstmöte 25.11

Save the date!

25.11

» MARTHAFÖRBUNDETS

Fagerudd. Stipen-

på flykt och en vilja att påverka världen till

diesumman är

det bättre har präglat hela hennes yrkesgär-

10 000 euro.

KÄLLA: Pressmeddelande 1.9.2017

» EN LÄNGRE intervju med Laura Londén kan du läsa i Martha nummer 6/2017.

höstmöte, med verksamhetsplan och budget, medlemsavgift och val av styrelse på agendan, går av stapeln lördagen den 25 november

Föreningsfestivalen 2017

2017 i Victoriasalen, Kvarteret Victo-

» UNDER TIDEN 4–8.10. kan du delta i årets

ria, Medelhavsgatan 14, Helsingfors. I

Föreningsfestival. Ett tiotal evenemang med

samband med höstmötet har ni möj-

mycket varierande teman ordnas på tolv oli-

lighet att bekanta er med förbundets

ka orter i Svenskfinland. Lev (förenings)livet

nya kontorslokal och undervisnings

och låt dig inspireras av de idéer som fören-

kök. Vi bjuder in till en dag med

ingar genom samarbete har lyckats förverk-

Marthaförbundets verksamhet i fokus

liga! Alla tillställningar är öppna för vem som

i sann martha-anda. Närmare informa-

helst och inträdet är fritt.

tion hittar du i nästa nummer av tid-

Mera information: Gå in på festival.fi/

skriften Martha, i september månads

festival/, där hittar du alla evenemang som

medlemsbrev och i förbundskalendern

ordnas under veckan. På frågor svarar ut-

på martha.fi. På frågor om höstmötet

vecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@

svarar Petra Högnäs, petra.hognas@

martha.fi, tfn 044 2806 609, eller projekt-

martha.fi, tfn 044 280 6609. Välkom-

ledare Anna-Emilie Lindberg, anna@fsu.fi,

men med!

tfn 050 5020 272.

4 | 2017

Save the date! Lördag 7.10 ordnar Österhankmo Marthaförening och Kvevlax Martha förening tillsammans med lokala ungdomsföreningar en oktoberfestival i Kvevlax UF:s ungdomslokal i Kvevlax. Evenemanget guidar deltagarna genom Finlands hundraåriga historia med musik, en klädkavalkad och återblickar. Söndag 8.10 är det dags för Malax Mittemellan Marthaförenings evenemang 101 bröst i Malax. Marthorna lovar en tankeväckande dag full av engagemang, kunskap och kroppskärlek. Kaffeservering och försäljning av föreningens egen väggkalender till förmån för bröstcancerforskning.

AKTUELLT

Ungmarthas recepttävling » FÖR ATT uppmärksamma den fin-

med firandet av matkulturdagen den

landssvenska matkulturdagen ef-

9 oktober. Sänd in receptet till ung@

terlyser Ungmartha recept av

martha.fi senast 30.9.2017. Närmare information om re-

elever i årskurserna 7–9. Huvudingrediensen

Ungmarthas höstmöte

i receptet ska vara proteiner från växtriket, såsom bondbönor eller ärter. Det vinnande receptet pre-

Håll utkik efter Ungmarthas höstmöte på ung.martha.fi, det exakta datumet slås fast först efter tidningens pressläggning.

senteras i samband

cepttävlingen och till-

Save the date! – hösten 2017

vägagångssättet finns på ung.martha.fi. På

Öppet hus på Busholmen, Helsingfors

frågor svarar verk-

Föreningsfestivalen 2017

samhetsledare Eli-

Dine Together Fiskars

se Hindström, elise.

Slow food-festivalen i Fiskars

hindstrom@martha. fi, tfn 044 280 6813.

15.9 4–8.10 6.10 7–8.10

Finlandssvenska matkulturdagen

9.10

Centralstyrelsemöte 21.10 Nationella klädbytardagen

18.11

Marthaförbundets höstmöte

25.11

Martha och Martat 120 år

Centralstyrelsemöte 25.11

» ÅR 2019 firar Marthaförbundet 120-årsjubileum och Micaela Röman

Marthas julstök, öppet hus på Busholmen 12.12

FN-dagen mot kvinnovåld

25.11

fungerar som jubileumsårets koordinator. Du hittar redan nu samlade anteckningar om vad som är på gång på adressen: martat.fi/blogi/mar-

Fler datum tillkommer hela tiden, så håll

tat-martha-120. Jubileumsåret firas tillsammans med Marttaliitto och

utkik i evenemangskalendern på

ett av ledorden är tillsammans.

www.martha.fi/svenska/start/evenemang/.

Byt kläder med varandra! » VILL OCKSÅ er förening, krets eller

föreläsare. Tips på kan man göra av

ert distrikt arrangera en klädbytardag

avlagda textilier och jeans hittar ni på

den 18 november? Vi har tre förslag

martha.fi/sv/radgivning/tips/.

på hur ni kan gå till väga: L-MODELLEN: Ordna en klädby-

M-MODELLEN: Ordna en klädbytar-

dag öppen för allmänheten.

tardag öppen för allmänheten. Er-

S-MODELLEN: Ordna en klädby-

bjud deltagare en föreläsning eller

tardag inom den egna kretsen eller

workshop kring re-do, klädkonsum-

föreningen, eller varför inte bjuda in

tion eller textillära. Vi kan tipsa om

grannföreningen/-kretsen?

Så här gör ni (deadline 31 oktober): 1. BESTÄM VAR klädbytardagen ska ordnas och vilken tid. 2. FUNDERA PÅ vilken nisch klädbytardagen har: Är den för alla, eller exempelvis enbart för barnkläder?

3. ORDNA GÄRNA en programpunkt eller workshop med fokus på återbruk och reparation av kläder. 4. MEDDELA KARIN LINDROOS, karin.lindroos@ martha.fi, att ni ordnar en klädbytardag och vem som är kontaktperson. Om ni vill kan vi skapa marknadsföringsmaterial för ert evenemang i form av affischer och banners. På begäran postar vi även broschyren Garderoben för utdelning till deltagare under dagen. Därtill marknadsför vi alla klädbytardagar via Marthaförbundets kanaler och skickar ut ett pressmeddelande där vi listar alla evenemang. Tips!

» KOLLA med lokala loppisar, exempelvis Röda Korsets eller Frälsningsarméns, om de kan tänka sig att samarbeta med er kring klädbytardagen. Kan exempelvis ett eventuellt överskott av kläder lämnas hos dem?

» VAR NOGA med att i all information poängtera att man får föra bort lika många plagg som man har med sig, det är byte som gäller! Sedan 2013 arrangerar Marthaförbundet årligen den nationella klädbytardagen. Målet med dagen är att genom klädbyten runt om i landet sätta kläder i rotation och spara på resurser samt uppmärksamma problemet med textilavfall. 4 | 2017

AKTIVA MARTHOR

I början av maj ordnade Esbomarthorna en grillfest i trädgården. Efter den grillade korven med potatissallad och bröd bjöd marthorna på kaffe och nygräddade munkar. Två spelmän, Anders Backman och Lars Silén, ställde upp med fiol och gitarrmusik. Stämningen var på topp och alla sjöng med så gott de kunde.

Vi äter tillsammans i Esbo TEXT Asta Kolma

» NÅGRA Marthakretsar i Esbo har sedan

dem som bor där, att känna doften av mat

gröt, strömmingslåda med mera. Cirka en gång i

hösten 2016 frivilligt hjälpt till att tillaga van-

som lagas och att få ”gammaldagsmat”

månaden har vi haft dessa ”äta och laga mat till-

lig husmanskost och sedan ätit och umgåtts

som annars inte serveras.

sammans”-stunder med de inneboende. De som

med de sammanlagt 29 klienter som bor

Initiativet kom från de inneboende som

har kunnat hjälpa till med att skala potatis, skä-

på seniorhemmet Hulda och Malva. Det är

önskade få vanlig husmanskost. De hade

ra grönsaker eller rulla köttbullar har assisterat,

mycket givande för oss och uppskattas av

önskemål om att få äta fläsksås, potatis-

och sedan har vi ätit och umgåtts på svenska.

Ansök om bidrag för renovering av föreningshus » NU HAR ni möjlighet att ansöka om bidrag från Finlands Hembygdsförbund för renovering av ert föreningshus. Syftet med bidraget är att bevara och förbättra husets kul-

Medlemstipset

turhistoriska värde, skick och funktionalitet. Anvisningar och information hittar ni på

Häng med på höstmötet!

förbundets webbsida på www.kotiseutuliitto.fi/foreningshus/. Ansökan skickas till Finlands Hembygdsförbund, Kalevagatan 13 A,

» DET ÄR dags att börja fundera på höst-

ening att är viktiga att diskutera på di-

00100 Helsingfors senast 30.9.2017. Ni kan

mötet, eftersom samtliga marthadistrikt

striktets höstmöte? Och vilka frågor an-

också sända er bidragsansökan elektroniskt

håller höstmöte inom november månad.

ser ditt distrikt att är viktiga att diskutera

via länken www.kotiseutuliitto.fi/forenings-

Med vårmötet i backspegeln vill vi dela

på förbundets höstmöte?

hus/renoveringsbidrag. Tjänsten för elektro-

med oss av fem tips för ett engagerande höstmöte:

MERA GLÄDJE I MÖTET: Allt ordnar sig!

niska ansökningar är öppen fram till klockan

På såväl distriktets som förbundets

16 den 30 september.

TEMA: Hur vill ni synliggöra ert distrikt?

höstmöte har du möjlighet att stifta be-

På frågor svarar byggnadsforskare Jo-

ÖPPENHET: Öppnar ni för diskussion?

kantskap med många nya marthor och

hanna Hakanen, tfn 09-6126 3221 eller

NÄRVARO: Vilken känsla ska råda un-

ta del av inspirerande diskussioner om

e-post: johanna.hakanen@kotiseutuliitto.fi,

marthaverksamheten. Så häng med du

och projektsekreterare Sanna Käyhkö, tfn

också, vi ses på höstmötet!

09-6126 3223 eller e-post: sanna.kayhko@

der ert möte? STRUKTUR: Vilka frågor anser din för-

kotiseutuliitto.fi. 38

4 | 2017

AKTIVA MARTHOR

Ekenäs Marthaförening uppmärksammade pensionärer TEXT Ulla Gerkman

» SOM EN DEL av Finlands 100-årsfirande ordnade Ekenäs Marthaförening en vårfest

Pangbrudarnas vårutfärd bjöd på villor och vävstolar

på Hagahemmet, i vilken också många före detta marthor deltog. Föreningen hade fått en summa pengar från stadens 100-årsjubileumsanslag och pengarna skulle an-

TEXT Sonja Johansson

vändas för äldre.

» HELSINGFORSKRETSEN Pangbrudarnas år-

dagskaffe på Villa Hjelt, som är Bromarv-

Hagahemmets matsal var fylld till bräd-

liga vårutfärd gick detta år till Västnyland via

marthornas samlingslokal. Här hade Brita

den då också deltagarna i dagverksam-

Ekenäs och Tenala med Bromarv som slutlig

Randström och Marita Holmqvist dukat

heten råkade vara på plats. Marthorna fick

destination. Vid Villa Mechelin hälsades vi

upp kaffebordet och vi fick oss en trevlig

träffa många gamla bekanta, man diskute-

välkomna av Maj-Britt Malmén, ordförande

pratstund. Före avfärden hann vi ännu ta

rade marthaminnen och stämningen var

för Bromarf Marthaförening. Hon guidade

oss en titt på vad Villa Hjelt ytterligare

på topp. Det bjöds på kaffe och jordgubbs

oss runt i den förtjusande villan i jugendstil,

hade att erbjuda, nämligen ett gym samt

tårta. Underhållningen sköttes av Ludde

som används av de lokala marthorna som-

ett stort rum med vävstolar. Vävstolarna

Lindholm som sjöng visor och ledde all-

martid. Här kunde vi också beundra gångna

rönte stort intresse bland Pangbrudar-

sången. Efter festen bjöd marthorna på

tiders handarbetskunnande med broderade

na – tänk om vi hade möjlighet till ett

en vårlig promenad i Hagen för dem som

dukar och vackra spetsar.

dylikt utrymme!

önskade. Vädret var skönt och man såg

Sedan åkte vi till Bromarvs kyrka och

Vi tackade våra värdinnor så hjärtligt

bekantade oss med denna rätt så moder-

och så bar det av tillbaka mot Helsing-

na byggnad. Så var det dags för eftermid-

fors.

ännu det sista av vitsipporna. För de tior som blev över från kaffebjudningen köptes sommarblommor till Folkhälsans seniorboende. Föreningens medlemmar hjälptes åt att plantera plantorna.

Marthabrunch med Micke » LÖRDAGEN DEN 7 oktober kl. 11–13 är det dags för Helsingforsmarthornas årliga brunch i Musikhuset i Helsingfors. Denna gång är vår gäst allas vår favorit, kocken, kokboksförfattaren och företagaren Michael Björklund som talar under devisen Vi äter tillsammans. Pris: 25 euro, 40 euro för icke-marthor. Anmälningar via www.helsingfors. martha.fi. Varmt välkommen!

4 | 2017

AKTIVA MARTHOR

Marthor vid soppsleven under Okänd soldat TEXT och FOTO Agneta Sjöblom

» OCKSÅ Martha hade en viktig roll då Väi

speciell sak att få uppleva, säger distrikts-

nö Linnas Okänd soldat i somras spelades

ordförande Birgitta Wulff-Heikkinen.

på friluftsteatern i Harparskog i Raseborg.

Hon räknar att omkring 140 marthor från

Bakom satsningen på pjäsen, som nu för

distriktets föreningar deltagit i serveringen.

första gången visades på svenska, stod för-

Utöver det har man också haft hjälp av

eningen Okänd soldat i Harparskog.

Ekenäs Zontaförening och en del privatper-

– I styrelsen fanns en dröm om att i sam-

soner. Även en skolklass från Ekenäs deltog

band med föreställningarna kunna servera

i serveringen tillsammans med sina föräld-

ärtsoppa. Frågan vem som skulle vidtalas för

rar, och tjänade den vägen en slant till sin

uppgiften uppstod, och vi beslöt kontakta

klasskassa.

marthorna, vilket gav ett jättefint resultat,

Att göra tillsammans

säger producenten Kerstin Karlberg.

Kerstin Karlberg tycker det är fint att marthor-

Från Dragsvik

na varit involverade.

Livsmedelsbestämmelserna och avsakna-

portion. Till den siffran kommer ännu en del

den av rinnande vatten gjorde att det ge-

portioner som såldes på plats.

– Pjäsen är en del av Finland 100-programmet och det är det här som är meningen –

nast från början stod klart att soppan in-

– Ibland har det gällt att ta sin marthakun-

te skulle kunna tillredas på plats, mitt ute i

skap till hjälp och improvisera, säger Inga

skogen. I stället levererades soppan i stora

Mannström från Ekenäs Marthaförening som

värmekärl från militärköket i Dragsvik och

tillsammans med Birgitta Wulff-Heikkinen,

– Det är många som frågat om verksam-

togs i Harparskog om hand av marthorna,

Lappvik, och Agneta Lindroos, Pojo, lett den

heten och berättat att de själva är marthor,

som efter avslutat serveringsvärv satte den

ansvariga arbetsgruppen.

säger Inga Mannström.

medhavda soppkastrullen under armen och gick hem och diskade.

Även om det handlar om ett stort åtagande har allt gått bra.

Pjäsens 25 föreställningar, 15 på svenska

– Matgästerna har varit nöjda och tyckt

och 10 på finska, sågs av 14 000 personer. Av

att soppan varit god. Också de marthor som

dem hade 4 000 förhandsbeställt en sopp-

varit med har tyckt att det varit en rolig och

4 | 2017

att man gör saker tillsammans. Medverkan har också bidragit med synlighet för marthorna.

Någon ekonomisk vinning ger soppserveringen inte, och det har inte heller varit distriktets mål. – Det här är vår tribut till firandet av Finland 100 år, säger Inga Mannström.

Rättelse En feltolkning hade insmugit sig i bildtexten på sidan 9 i Martha nr 3/2017. Den rätta bild texten lyder: Köttproduktion där djuren föds upp på enbart gräs är mer hållbar än köttproduktion där djuren utfodras med spannmål och kraftfoder, som båda är resurskrävande att framställa. Vi beklagar missödet!

Festlig hyllning till hundraåriga Finland TEXT Lisbeth Lagerholm

» LOVISA MARTHAFÖRENING firade Fin-

Eligeko poco agitato, Rondoletto, Harp-

lands hundraårsjubileum genom att på

spelaren och Granen.

sitt sista vårmöte bjuda in kantorn Ar-

Som avslutning spelade Kantola ännu

no Kantola som först berättade för oss

ett musikstycke av Lasse Mårtenson,

om Sibelius och sedan på piano spela-

allas älskade Stormskärs Maja.

de sex små charmanta musikstycken av

Med detta ville vi visa vår glädje

Sibelius. Vi fick njuta av följande små

och tacksamhet för att vi har ett fritt

musikstycken: Valsette op 40 nr 1, Etude,

hundraårigt Finland.

NKF:s sommarkonferens i Sandefjord

TEXT Margareta Borg-Malmelin

» ÅRETS NKF-konferens hölls i Sandefjord

och aptiten. Kocken Gunvor Sunde berättade

i Norge och samlade drygt sextio kvinnor

på ett inspirerande sätt om hur personalen

från hela Norden, av dem var 18 från Fin-

beaktar klienternas dieter och kaloribehov.

land. Temat för konferensen var Matglädje

Efter lunchen på lördag följde en föreläs-

och programmet bjöd på föreläsningar, per-

ning om måltidens många möjligheter och

sonliga berättelser samt guidade rundturer

olika sätt att lyckas med god matomsorg.

med intressanta utflyktsmål.

Att dela en måltid är en upplevelse som har

På fredagsmorgonen öppnade presidenten

djupa rötter i människans historia. Måltiden

Gudrun Pordardottir konferensen och för-

borde vara etisk, ekologisk och trygg för kon-

bundsordföranden Elisabeth Rusdal hälsade

sumenterna.

alla välkomna. Den första föreläsningen gav

Hela konferensen var mycket intressant

en inblick i hur frivilliga delar ut mat till äldre

och givande, samvaron med de övriga del-

i Sandefjord och belyste vikten av god och

tagarna var trevlig och ”koselig”. ”Matglädje”

hälsosam mat som är vackert upplagd. Den

beskriver bra denna konferens, det bjöds på

lyfte även färgernas betydelse för smaken

mat mest hela tiden, så rikligt och så gott!

4 | 2017

Eftertanken

TERESE BAST

Lösning till korsord 2/2017 J

Gott samvete på tallriken I SAMBAND med en reportageresa nyligen fick jag hälsa på i centralköket i Houtskär. Det är ett speciellt kök. Där tillreds nämligen inga fiskpinnar, inga pulversåser, inget importerat ris, inga spanska gurkor eller andra utländska råvaror, och inga hel- eller halvfabrikat. Det var för två år sedan som kökspersonalen gjorde en helomvändning och började satsa på lokala och inhemska råvaror som tillreds från

T *

RHS 201

Å G

Vinnare 2/2017 »

NU ÄR VINNARNA DRAGNA i korsordstävlingen i Martha nummer 2/2017. De tre först dragna, rätta lösningarna var insända av Tora Gunnars, Mossala, Sven-Gustav Åström, Paipis, och Anja Kaitfors, Larsmo. Korsordspriset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

grunden på ort och ställe. Kravet från stadens sida var att maten inte fick kosta mera. Med rätt planering och inställning visade personalen att det inte var något problem, dessutom var det roligare att laga maten på det nya sättet! Årsbehovet av potatis, fisk, svarta vinbär, jordgubbar, havtorn, plommon, tomater, örter, vetemjöl, mannagryn och bondbönor får köket direkt från Houtskär. Nötköttet får man från grannön Wattkast i Korpo, där djuren går i naturbete. Blåbär och lingon från Nagu. För att balansera budgeten serverar man ett par vegetariska rätter i veckan, kokar egna buljonger, gör

Deadline »

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 13.12.2017. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 1.11.2017 till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

egen svagdricka och blandar egen yoghurt. Dessutom bakar man själv allt. – Rena rama lyxmaten, kommenterade en ortsbo. Och det är lättatt hålla med. Det som blev så tydligt på Houtskär var betydelsen av vars och ens egna val. Betydelsen av att välja dill från den lokala odlaren och gäddfärs från den lokala fiskaren. Hur en till synes vardaglig handling som att köpa middagsmat kan vara en direktinvestering i det egna samhället. Är det möjligt i centralköket i Houtskär, är det faktiskt också möjligt hemma. PAMELA FRISTRÖM Skribenten är journalist, bokbulimiker, renoverare, lådodlare och bosatt i S:t Karins. Hon tycker om att sova, äta ost och måla om hemma. Hon har inget tålamod med bärplockning eller folk som klagar på vädret. 42

4 | 2017

i nästa nummer ... I NUMMER 5 KAN DU LÄSA OM PROTEINRIKA VÄXTER. Den 9 oktober 2017 firar vi som traditionen bjuder den finlandssvenska matkulturdagen. I samband med firandet utkommer tidskriften Martha som ett matkulturmagasin laddat med inspiration och nyskapande recept där proteinrika växter får spela huvudrollen. Och du som odlar hemma får ta del av våra bästa tips för hur du lyckas med odlingen. Nästa nummer av Martha utkommer den 2 oktober.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Kapteeni Kuu OMSLAGSBILD: Emilia Nyberg TRYCK: Oy FRAM Ab 2017 | Martha trycks 4041 0797 på miljövänligt, icke-klorblekt papper Trycksak Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

DEL AV HEL

HÄNGS

DEN GICK PÅ RÄLS FRÄSTE

GUBBE

ÄR RÖD

RISHÖG

SÅS OCH DANS

KORT EDER

FOSFOR TID

TRO

FEM

SYNS I BILD

1000 I ATEN TON FÖR FISKE

DEM. PARTI I VÄST

DELAS UT TILL JUL

PREP VIMSIG

ÄR ETT INLEDER SATS SKO I UK

BRYTS

I ADR.

TVÅ NOLLOR

LÄNGD

DEN HAR SENAP LOVA

GATA

NORR

HAR SPÅRVAGN

UNI. HÖGSK. ÄMBETE FLOD

SKALLA

LÄNGD

PENNY I UK

IX VARD. NYA

LARGE

RAD

TILL JOD

DELSTAT

KLOT ENVIS

TRYGVE

ÖVNING

HÅLLER

ANDRA

BÖRDA

GÖR COWBOYS

KLAR

TRÖST

ARS I ROM MATAS

ÄRKE

DATAFIRMA

SRI LANKA

TILL MINNE

ENCELLIG

MAMMA

VICKA

FEMTIO RASLAG

BANK

MOT

TENNIS ARTHUR

TYNGD KILO

PREP. RIKSGRÄNS "ÄSS"

GRÖNT

EFTER

SISU

SVAG

FARTYG

ARTÄR GHANA

GRÄVA

TÖS "ICKEVÅLD"

NIT

GORE & CAPONE

RESER

HARDYS TÖS I ROMAN

DANSK Ö SES I KRIG

29/7 FÖRR

NORD

ÄLDRE

SEGERTECKEN

RHS 2017

DET GÖR ONT

(BILDER UR VERK AV TOPELIUS, RUNEBERG OCH FRÅN INTERNET)

GAVS UT

ÅKER

LITER

RHS 2017

Korsordet 4/2017 » ROLF SÖDERBACK i Mariehamn är konstruktören bakom korsordet och ni som har löst det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 1.11.2017. Vi lottar ut tre överraskningsböcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet "Korsord 4". Lycka till! NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4 | 2017

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET ROLIGA SKOR , snygga anteckningsblock och en helt ledig dag då och då gör att man klarar det mesta.

JAG VILL omge mig med glädje och kärlek! Inte enbart kärlek till familj och vänner, utan också kärlek till mig själv, min kropp och livet.

MONIKA MÄKELÄ, 045 657 9818

KARIN LINDROOS, 050 361 6081

JENNI HAAPALA, 050 911 2050

PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579

MIA-MAJA WÄGAR ekonomirådgivare, 043 820 0073

MONIKA MÄKELÄ ekonomichef, 045 657 9818

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN

MARIKA DANIELSSON administrativ assistent, 044 735 4971

SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten! 050 517 2958

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

MIKAELA GROOP redaktions- och informationschef, 043 820 0071

Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

» DU KAN OCKSÅ SKICKA

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) SOLVEIG BACKSTRÖM hushållsrådgivare, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279

ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten! 050 388 0848 ANITA STORM ekologirådgivare, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef, 044 280 6609 JENNI HAAPALA kursledare, 050 911 2050

ELISABETH ERIKSSON hushållsrådgivare, 050 408 9179

ELISE HINDSTRÖM verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279

MICAELA RÖMAN jubileumskoordinator, 050 356 4548

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

www.martha.fi

FÖR ATT må bra i vardagen behöver jag tid för reflektion och återhämtning. Att vistas i naturen ger mig kraft, och jag gillar att göra praktiska saker med händerna.