Martha no: 4, 2016

N YA

Ett lyft för skrotet Nu blir skrot big business

Supermat helt enkelt Boosta kroppen med bästa hälsomaten

Raraste remakeklänningen Fixa en fin klänning av avlagda jeans

Återbruka!

RECYCLING VINNER NY MARK

N R 4 | 2 016

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Från redaktionen

Sköna gröna val i vardagen I AUGUSTI UPPMÄRKSAMMADES Earth

på dig själv.” Och detta har blivit en tum-

Overshoot Day, dagen då vi hade förbru-

regel för mig. Innan jag pekar mot far-

kat årets naturresurser, eller den ekolo-

tygen som släpper ut sitt avloppsvatten

giska skuldens dag, som den också be-

i Östersjön och flygplanen som stiger

nämns. Dagen inföll rekordtidigt i år, re-

med några minuters mellanrum, stan-

dan måndagen den 8 augusti. Vad inne-

nar jag upp och pekar tre gånger mot mig

bär detta? Jo, vi lever på skuld fem måna-

själv: Vilka medvetna val kan jag göra för

der av året och frågan är hur länge vi kan

en mera hållbar livsstil?

låna innan kapitalet är slut? Enligt sta-

Bästa marthor, vi har alltid varit en fö-

tistiken har vi på femton år förbrukat två

regångare och en förebild. Martha står för medvetna val i

månader, och om vi fortsätter som förut är kapitalet slut om sextio år, det vill säga år 2076. Hur gammal är du, ditt barn, dina barnbarn då?

”Utmana varandra, återbruka tillsammans och kom ihåg att ha roligt på vägen!”

vardagen, val som bidrar till en mera hållbar livsstil. Låt oss denna höst sluta peka finger mot andra och först fundera tre gånger vad vi själ-

Sextio år är en skrämmande kort tid. Kommer jag att få

va kan göra. Vi är nästan 10 000 medvet-

se min hundraårsdag eller är jorden slut-

na marthor som kan göra skillnad. Utma-

förbrukad då jag fyller nittionio?

na varandra, återbruka tillsammans och

Våra rådgivare får ofta höra: ”Vad har

kom ihåg att ha roligt på vägen!

min livsstil, mina val att göra med detta?

En annan klok martha(förebild) delgav

Det finns så många som beter sig värre.”

mig sitt motto: ”Gör det lilla du kan, gör

Jag tror också att det finns de som förore-

det villigt och glatt.” Låt oss alla peka lite

nar mer, som slänger mer ätbar mat, som

mera mot oss

använder fler kemikalier, som inte sorte-

själva och

rar. Men tänker vi så finns inget att göra

bidra till

åt saken, utan vi låter sakta men säkert

en skönare,

jorden förstöras.

grönare

En klok martha(förebild) sade en gång

vardag.

till mig: ”Kom ihåg, då du pekar med ett

Tillsam-

finger mot andra pekar alltid tre tillbaka

mans.

FRIDA NYLUND, verksamhetsledare 2

4 | 2016

» I SKRIVANDE STUND firar vi den ekologiska skuldens dag, det vill säga den dag då jordens resurser tar slut för året. I dag, den 8 augusti 2016, har vi gjort av med hela årets ekologiska budget och lever på lånta naturresurser – på bekostnad av kommande generationer.

Recycling, recirkulation, återbruk, återvinning ... kärt barn har många namn.

I slutändan handlar det om att vi tar hand om våra sopor och vårt avfall, vare sig det gäller mat, textilier eller metallskrot, på ett ekonomiskt och resurseffektivt sätt.

Avfallet är en värdefull resurs i en cirkulär ekonomi, men samtidigt ställs hårdare krav på insamling av använda material för återanvändning och återvinning.

I detta nummer av Martha slår vi ett slag för återbruk. På sidan 4 berättar en av eldsjälarna bakom butiken Lundagård i Purmo om sin vurm för återvunnet material. Hennes budskap är att det går att konsumera så att kommande generationers möjligheter att leva ett gott liv inte äventyras.

En hejdlös överkonsumtion av textilier, som möjliggörs av billiga massproducerade kläder från utlandet, ofta producerade under oacceptabla förhållanden, har fått många inom modebranschen att tänka om. På sidan 8 tipsar modeprofessorn Kirsi Niinimäki om hur man kan kombinera ett modeintresse med en smart textilkonsumtion.

ReDo-vågen har sköljt över vårt land.

En unik och personlig klänning av avlagda jeans har kläddesignern Jennifer Enlund i Larsmo skapat för Martha, sybeskrivningen hittar du på sidan 12. Oberoende av vilket jeanstyg du väljer, finns det gott om utrymme för din kreativitet. Kanske dags att fixa en klänning som du vill och som ingen annan har?

Vi önskar dig en hållbar höst och inspirerande läsning!

MIKAELA GROOP, redaktionschef

N YA

N R 4 2 0 16 | Å R G Å N G 114

4 VISST GÅR DET ATT SÄLJA SKROT! Skrot har på senare år vuxit i anseende. Att återvinna och sälja gamla saker har därmed blivit en växande business.

8 SÅ KLÄDSHOPPAR DU SMARTARE Klädproduktionen i världen slukar både vatten och energi. Vill du vara riktigt miljövänlig ska du därför börja konsumera mindre och långsammare, säger modeprofessorn Kirsi Niinimäki.

12 FRÅN GAMLA JEANS TILL NY KLÄNNING En litet lyxigare variant av återbruk bjuder vi på i detta nummer.

Klänningen av återvunnet denimtyg klär de flesta och passar i vardagliga sammanhang.

14 STADEN DÄR FÅ HAR BARA ETT JOBB I Los Angeles tvingas många ha extraknäck utöver ett heltidsjobb för att klara sin ekonomiska vardag.

18 DET GÅR ATT ODLA KÖKSVÄXTER ÅRET OM Det är inte kölden som är problemet med att odla året om, utan ljuset.

Därför odlar trädgårdsentusiasten Lena Israelsson under växtlampa från december till februari.

22 SUPERNYTTIG SUPERMAT Den hetaste hälsotrenden just nu är den nya supermaten, som enligt färsk forskning ökar kroppens motståndskraft ända ner på cellnivå.

26 MED SMAK FÖR VILDA ÖRTER För Elisabeth Eriksson, utbildad rådgivare i vilda växter, är den dagliga vändan ut i skogen ett kärt tidsfördriv. Ofta hittar hon mängder av ätliga skogsfynd som sedan hamnar i middagsgrytan där hemma.

30 NIO STEG MOT ETT HELARE OCH FRISKARE LIV Spontan självläkning hos cancerpatienter har den amerikanska forskaren Kelly Turner satt under luppen. Rönen visar att de som överlevde hade nio saker gemensamt.

37 HUSHÅLLSHJÄLP I HÅLLBAR MARTHAKASSE Ett urval av användbara saker för unga som flyttar hemifrån har marthorna i Sydösterbotten samlat i en hållbar marthakasse. Nu har marthornas flyttkasse slagit igenom på bred front.

Instagrammat BÄRKRAFT AV LINGON – Vaccinium vitis-idaéa: Lingon håller dig ung! #bärkraft, #lingon, #vildinaturen, #marthadraråtskogen

Instagram: @marthaforbundet

4 | 2016

3

Visst går det att sälja skrot!

Sin fäbless för återbruk har gänget bakom butiken Lundagård i Purmo överfört till att samla, fixa upp och sälja gamla föremål. – Det är fantastiskt att det är möjligt att ha en liten butik mitt ute på landet, säger Aja Lund, en av eldsjälarna.

TEXT Jeanette Östman

4

4 | 2016

FOTO Camilla Ostberg

S

trax intill den asfalterade vägen

måste skapa mitt jobb och jag ville kun-

made vi av en del av vårt sovrum och ha-

i centrum av Purmo, inbäddad i

na vara mycket hemma med barnen, sä-

de butiken där. An efter som butiken tog

gammal orörd gårdsmiljö cirka

ger Aja.

upp mer plats packade familjen ihop sig

20 kilometer utanför Jakobstad,

ligger butiken Lundagård. En knapp meter från trappan dundrar stora virkestransporter och betongbilar förbi.

År 2013 övertog Mia Ahlskog Christians aktiva roll i butiken.

– Tillsammans kommer vi upp i en heltidstjänst. Många bränner ut sig och vi an-

på en mindre yta. Det gick, eftersom vi visste att det var tillfälligt.

Att saker skulle vara besjälade är ingen tanke som Aja delar.

Aja Lund, 37, viftar bort dammet, men

ser att det är viktigt att bromsa i tid. Lun-

– Det är jag som har en själ och som nju-

verkar i övrigt inte bekommas av trafiken.

dagård finns också på sociala medier, men

ter av de döda tingen. Men ting kan väcka

– Vi är vana från det att vi bodde här

uppdateringarna sker närmare en gång i

någonting i människornas själ, och det

veckan än tre gånger per dag.

tycker jag är roligt. Privat samlar jag på

med vår familj. Men vi måste ha en hög trappa för att plogbilen inte ska dra den

Att vara sin egen är ändå inte så fritt

gamla saker med en historia.

med sig när den kör förbi om vintrarna,

som det kan låta. Fritid och arbete flyter

säger hon.

ihop. Samtidigt är det, betonar Aja, all-

Ständig kamp

Aja är en av fyra delägare till Lundagård,

tid upp till en själv hur man prioriterar.

Den ekonomiska basen för Lundagård be-

en butik specialiserad på byggnadsvård

– Om någon ringer på en söndag och

stod av ett så kallat kvinnolån som Aja tog

inhyst i ett hus från mitten av 1800-talet.

frågar om jag kan öppna butiken, gör jag

I butiken säljs inredningsdetaljer, linol-

det fastän jag skulle råka stå och laga mat.

Enligt Aja utgör butiken kärnan i verk-

jefärg, beslag, gamla möbler och föremål,

Vi trivs i Purmo och att butiken finns här

samheten, även om det är inkomsterna

fönster och dörrar, vintagekläder och sy-

ger ett mervärde. Det är fantastiskt att det

från och synligheten via webbshoppen

attiraljer.

är möjligt att ha en liten butik mitt ute

som möjliggör den.

– Bakgrunden till att jag och Christian öppnade Lundagård 2008 var vårt gemen-

på landet.

när hon blev företagare 2008.

– Ingen blir rik på det, men visst kan man sälja skrot. Att vara företagare är en

samma intresse för byggande och gamla

På 65 kvadratmeter

hus, och insikten att ingen i trakten er-

Femhundra meter från butiken bor famil-

gifterna nere. Verksamheten går runt och

bjöd byggnadsvårdsprodukter.

jen Lund, i ett hus som också härstam-

vi är måna om att betala ut lön till oss själ-

mar från 1800-talet. Ett, för att citera Aja,

va men timpengen kan variera. Det här är

Hållbarhet i ting och livsstil

ständig kamp. Det är viktigt att hålla ut-

verkligt exempel på återbruk: familjen har

inget talkoarbete även om vårt intresse

Återvinning och miljötänk är centralt i

flyttat en gård från Hirvlax till Purmo och

för gamla saker gör att vi sannolikt skul-

verksamhetsidén, och hållbarhetstanken

restaurerat den.

le göra det här även utan lön.

begränsar sig inte till tingen.

Den nuvarande butiken har också ti-

– Vi håller öppet bara två dagar i veck-

digare tjänat som butik, men när famil-

an frånsett webbutiken. En orsak till att

jen köpte huset 2004 var det för att bo där

vi valde att öppna en butik var för att själ-

medan de byggde sitt nygamla hem.

Oroar du dig för din pension?

– Nej. Jag tror att allt sådant kommer att ordna sig.

Hur vet ni vilka saker som går att sälja?

va få bestämma över arbetstiden. Som

– Sex personer inklusive butiken delade

– Vi går på känsla. Jag och Mia tänker väl-

konstutbildad insåg jag dessutom att jag

på 65 kvadratmeter. Inledningsvis skär-

digt lika, vilket är en styrka. Vi fokuserar 4 | 2016

5

Aja Lund ÅLDER: 37 år.

FAMILJ: Maken Christian Lund, 37, och barnen Holger, 16, Algot, 13, Pär, 10, Bo, 8, Lisa, 3.

BOR: I ett hus från 1850-talet i Purmo.

UTBILDNING: Bildartesan från Nykarleby konstskola. Studerar till medianom.

GÖR: Äger och driver tillsammans med maken samt Mia och Hans Ahlskog butiken Lundagård med bas i Purmo.

FRITIDEN: ... flyter ihop med jobbet. Jag samlar på gamla saker med en historia och vi har jämt något byggprojekt på gång hemma.

BÄSTA ÅTERVINNINGSTIPSET:

Bygg en återvinningsstation hemma. Det vill säga, fråga dig själv innan du kastar bort en sak om du kan ha nytta av någon komponent i framtiden. Det kan vara ett gummiband eller en plåtbit. Poängen är inte att samla massor på hög, utan att ha en byrå eller ett hörn av huset dit du kan gå när du behöver någonting i stället för att åka till butiken och köpa nytt.

mycket på form och färg när vi köper in

säger Aja som noterat att det blivit svåra-

ger Aja att mycket tid går åt till det admi-

nya varor.

re att hitta fina saker till ett överkomligt

nistrativa.

Söker större lokal

pris i trakten.

– Det finns lite tid att uttrycka sig själv

– Folk har insett att gamla saker har ett

konstnärligt. Det vore roligt om vi i fram-

Enligt Aja finns det både en marknad

värde och kan begära mer än vi skulle ta

tiden kunde restaurera och återvinna me-

och utvecklingspotential för Lundagård-

för sakerna i butiken. Vi måste räkna in

ra. Mia är utbildad trädgårdsmästare och

konceptet, och för tillfället söker gänget

att varorna ska avhämtas, putsas, foto-

florist, och hon har gått kurser i möbel-

en större lokal.

graferas, beskrivas, sättas ut i webbshop-

restaurering. En egen Lundagård-kollek-

– Vi tittar på olika alternativ, säger hon

pen och marknadsföras. Säljer vi sedan

tion av återvunna produkter vore kul, vi-

samtidigt som hon inte sticker under stol

en grej för sju euro, blir timpengen in-

sionerar Aja.

med att drömmen är att få ta över en gam-

te hög.

mal skola drygt tre kilometer från Purmos centrum.

Nyfiken på framtiden

Med tanke på att Lundagård marknadsförs som en miljömedveten butik inser hon att det finns mycket att utveckla, men

– Där finns en stor gård och personalkö-

Sommaren betyder högsäsong för Lunda-

ket är i originalskick, vilket är guld värt

gård. I juni ordnar man en auktion för att

– Profilen motsvarar mer visionen än

för oss. Där kunde en kaféföretagare flyt-

göra rum för de nya inköpen från Östeu-

nuläget. Vi har många idéer och jag ser

ta in efter lite upprustning.

ropa som man i sin tur planerar sälja på

med nyfikenhet fram emot vad vi kan

det lokala Loppisracet i juli.

åstadkomma när småbarnstiden är för-

I väntan på ny lokal tar de en annan medveten risk: ett nytt lån för en första

Fast det kan se kreativt ut på ytan, sä-

ser ljust på framtiden.

bi. Men allt har sin tid.

inköpsresa till Östeuropa.

– Om vi inte hittar någonting där eller om det inte går att sälja i Finland, får vi ta det som ett misslyckande och en lärdom, 6

4 | 2016

» Mera information om Lundagård: www.lundagard.fi, lundagard.bloggspot.com samt på Facebook och Instagram.

BÖCKER

BONDE HELA DAGEN TEXT Catharina Elgert-Hyvönen

» DET ÄR LÄTT ATT SE livet på landsbyg-

ter, medan motsvarande siffror för 2014 var

den i ett romantiskt skimmer, skriver Johanna

8 766 ... Samtidigt börjar dagens människor

Granlund i sin första bok, Av jord. En bok om

i allt högre grad fundera över hurudan mat

människorna bakom vår mat. Det kan vara idyl-

de köper och matens ursprung. Har moröt-

liskt med små röda stugor, hallon i trädgården

terna blivit besprutade, kommer isbergssalla-

och saftkalas på gräsmattan. Men hon påpekar

ten från en åker i Österbotten eller Spanien?

också att det finns en annan sida: ”Att leva av

Av jord handlar om den första länken i livs-

jorden, däremot, det är något annat. Oftast är

medelskedjan; bonden, men också om jor-

det skitigt, oromantiskt och helt kallt en frå-

den, hur nära den står i relation till allt an-

ga om pengar. Det är leriga och sönderkörda

nat. Jordbrukarna lever ju närmare jorden

gårdsplaner flankerade av betongfähus och

än de flesta av oss, deras arbete handlar om

Hon berättar även om de för jordbrukarna

enorma maskinhallar i korrugerad plåt.” Och

slit och pengar för att klara uppehället, men,

så viktiga jordbruksstöden – det kan gälla

fjorton timmars arbetsdag med paus för en

som författarinnan påpekar, vardagen går

bidrag för jordbruksgrödor, allmänt hektar-

mikropizza, utslitna ryggar och dagar fram-

samtidigt hand i hand med en djup förstå-

stöd, ersättning för ekologisk produktion,

för växtskyddssprutan.

else och känsla för jorden.

med mera.

Granlund, Johanna: Av jord. En bok om människorna bakom vår mat. Förlagsaktiebolaget Scriptum 2016, 204 s. Fotografier: J.G. där inte annat anges. ISBN 978-952-7002-32-3

Johanna Granlund är uppvuxen i Peders-

Läsaren får följa med flera jordbrukarfa-

I boken finns en kort ordlista som förklarar

öre, numera bosatt i Malax med man, son,

miljers tillvaro under ett år med allt vad det

vad till exempel blockhus är, ensilage (kon-

höns och grönsaksland. Hon är trädgårdsmäs-

innebär av tröskning, sådd och skördetid. Fa-

serverat gräs!), dessutom ingår ett antal re-

tare och litteraturvetare, samt jobbar bland

miljerna har inriktat sig på olika områden, här

cept i anslutning till respektive kapitel. Bo-

annat som frilansskribent. I förordet till Av

finns grönsaksodlare, jordbrukare som siktat

ken är full av fotografier, huvudsakligen tagna

jord, som handlar om jordbrukare och jord-

in sig på griskött, spannmål och skogsbruk,

av författarinnan själv. Här defilerar kor och

bruk i svenska Österbotten, skriver förfat-

växthusodlare, fårfarmare, hönsuppfödare ...

får förbi, gurkor, jordbruksmaskiner, de oli-

tarinnan att hon vill låta jordbrukarna själ-

ka gårdarna, höängar ... Fotografierna piggar

va komma till tals. Hon har intervjuat ett an-

Tillvarons kretslopp

tal jordbrukarfamiljer under 2015, ett år då

Mellan avsnitten om de olika gårdarna reflek-

Som avslutning ett citat ur boken: ”Bak-

våren och delar av sommaren påverkades

terar Johanna Granlund över begreppet jord

om vår mat står människor – bönder – och

av våtväder och kallväder – jordbrukarna är

och hur allting uppgår i tillvarons kretslopp:

de är riktiga vardagshjältar. (---) Oavsett hur

ju som bekant i högsta grad beroende av

”Allt levande, ätande och döende som hela

man tänker om jordbrukspolitik, livsmedels-

”bra” väder.

tiden pågår i jorden ger upphov till mull. Ju

import och EU-stöd ändras inte det faktum

mer mull en jord innehåller, desto bättre är

att bonden är alldeles oumbärlig. (---) Och

Sällsynt släkte

upp och sätter en ram på det hela.

den ur jordbrukarens synvinkel.” I ett annat

bakom maten står som sagt bonden. Ju när-

Bonden håller på att bli sällsynt – i början

avsnitt ger hon en kort historik över jordbru-

mare jag har honom till hands, desto bättre,

av år 1990 fanns det 46 568 mjölkproducen-

karens tillvaro, från stenåldern till EU-stöd.

är min bestämda åsikt.”

Rösta och vinn en svampkniv! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen!

Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 2.11.2016. Du kan även sända ett postkort till Marthas re-

daktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Svampkniv”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre svampknivar med greppvänligt trähandtag och ingraveringen Martha gör gott.

I förra röstningsomgången fick artikeln Här får butiksmaten en andra chans på sidan 8

i Martha nummer 3/2016 flest röster. Skärbrädan som lottades ut i samma nummer vanns av Sonja Enkvist-Nyman, Bennäs, Gunnel Lindholm, Söderkulla, och Marianne Sulonen, Borgå. Skärbrädan kommer på posten – grattis!

4 | 2016

7

”Klädbutikerna uppmuntrar i sin tur till överkonsumtion och impulsköp genom ’tre för två’-erbjudanden och spelar på den kick dagens konsumtionsgeneration får av ständigt nya klädinköp.”

8

3 | 2016

SÅ KLÄDSHOPPAR DU SMARTARE Vår konsumtion av kläder ökar i en takt som snabbt accelererar.

– Vi måste börja konsumera mindre och långsammare, säger Kirsi Niinimäki, modeprofessor vid Aalto-universitetet i Helsingfors. Hon talar för ett hållbart mode och tipsar om hur man kan kombinera ett modeintresse med en smart textilkonsumtion.

TEXT Anna Korhonen

S

FOTO Kirsi Salovaara, Leena Ylä-Lyly

jälv är jag en dålig konsument

examineras härifrån har fått en gedigen

när det gäller kläder, skrattar Kir-

utbildning i modeplanering och klädma-

si Niinimäki. Klädinköp gör mig

terial.

frustrerad och jag hittar sällan nå-

got passande plagg av god kvalitet.

– Det är också en ganska praktisk utbildning med mycket hands on-kunnande, be-

När Niinimäki väl köper något, stöder

rättar Kirsi, som även leder universitetets

hon gärna lokalproducerat mode. Oftast

forskningsgrupp Fashion/Textile FUTU-

slutar det dock med att hon botaniserar

RES som forskar i hållbart mode, bland an-

bland sina gamla plagg och kanske syr om

nat i möjligheterna att utnyttja nya håll-

något, eftersom hon sällan slänger klä-

bara material i klädproduktionen och i

desplagg.

återvinningsprocessen för textilier.

– Kläder av god kvalitet från 1970-talet kan ju faktiskt bli moderna på nytt. Jag

Flera kockar

klär mig alltså inte särskilt modernt, sna-

Vad innebär då hållbar utveckling för Kir-

rare klassiskt, ler Niinimäki.

si? Långsammare cykler, svarar hon. Att

Klädburen karriär

man till exempel när det gäller produktion och inköp planerar bättre samt kon-

Sin aversion mot klädinköp till trots, är

sumerar mindre, och därmed tänker på

Kirsi Niinimäki docent i mode vid Aalto-

miljön och det kritiska avfall som bildas

universitetet. Här inledde hon även själv

exempelvis av modeprodukter.

en gång sina studier i textilplanering. Kar-

– Det är dock inte bara konsumenter-

riären har fört henne från arbetsuppdrag

na som syndar, konstaterar Niinimäki.

i såväl andras som sitt eget klädföretag

Även till exempel klädindustrin överpro-

via yrkeshögskolan Metropolia tillbaka

ducerar i väldiga mängder, så mycket att

till Aalto-universitetet, där hon efter av-

allt inte säljs och man får kassera kläder

slutad doktorsavhandling stannade kvar

direkt. Klädbutikerna uppmuntrar i sin

och undervisade.

tur till överkonsumtion och impulsköp

I dag leder Kirsi Niinimäki utbildnings-

genom ”tre för två”-erbjudanden och spe-

programmen för mode vid Aalto-univer-

lar på den kick dagens konsumtionsge-

sitetet. De magistrar och doktorer som ut-

neration får av ständigt nya klädinköp.

Kirsi Niinimäki ÅLDER: 52 år.

BOR: I Tusby med man och två katter. Barnen, en dotter och son, är utflugna.

GÖR: Är docent i modeforskning och leder utbildningsprogrammet FCD (Fashion and Collection Design), MA och Mode BA vid Aalto-universitetet.

AKTUELL MED: Forskningsgruppen Fashion/Textile FUTURES vid Aalto-universitetet.

HOBBYER: Promenader i naturen, att gå på gymmet, att yoga och cykla, vattengymnastik samt vetenskapligt skrivande.

FAVORITKLÄDESPLAGG: För tillfället en underbar svartvit, ärmlös linneklänning inköpt för fem år sedan i Tallinn.

Mycket användbar, bara att byta accessoarer. I flitig användning varje sommar.

BÄSTA KLÄDTIPSET: Sov på saken. Behöver du verkligen det nya klädesplagget? Kan du använda det länge, helst fem år? Överväg kvalitet och pris.

Städa ditt klädskåp och se vilka skatter du hittar där. Styla om ett gammalt klädesplagg.

VÄRDEFULLASTE KLÄDESPLAGGET: Mammas gamla

dräkt i finaste vitblårandig ull med handsydda sömmar som syddes upp till henne på 1950-talet.

SKULLE ALDRIG KLÄ SIG I:

Även det plagget är mammas – en gammal fårapäls från 1940-talet.

4 | 2016

9

För kläddesignern Anna Ruohonen är ett hållbart, etiskt och estetiskt mode en hjärtefråga. – Jag gillar inte fula färger, säger hon skrattande när hon försöker beskriva färgen på sin senaste kollektion.

– Till och med stadsplaneringen är en

är dock synlig, vet Kirsi berätta, vi har

ta hand om överflödet och på att kontrol-

kock för mycket i soppan när man uppför

flera finländska förmågor som på sena-

lera svinnets slutdestination. Till exem-

köpcentrum där också ungdomar ska tri-

re tid har vunnit tävlingar med sin design.

pel klädföretaget Finlayson hade en in-

vas och därmed frestas av klädkedjornas

Dessa stannar dock sällan i hemlandet,

samling av gamla lakan för några år se-

billiga kläder, konstaterar Kirsi.

oftast fångas de upp av de stora modehu-

dan, och några klädaffärer har tagit emot

Modeindustrin spinner i en allt snab-

sen i världen. Kirsi tipsar om ett undan-

gamla klädesplagg av kunder som en gång

bare takt med ständigt nya kollektioner,

tag som etablerat sig på egna ben, visserli-

köpt dem.

och på grund av den hårda konkurrensen

gen i Frankrike, men som även har affär i

– Klädbutikerna borde dock förstå

och det ständiga begäret efter billiga va-

Finland och som dessutom har anammat

marknadsföringsvärdet av att ha detta

ror, har produktionen för många år sedan

det hållbara inom mode: Anna Ruohonen.

som en kontinuerlig del av businessen,

flyttat till billigare länder med, som det

inte bara som kampanjer, tipsar Kirsi Nii-

senare har uppdagats, oetiska arbetsför-

Mera med mindre

hållanden. Niinimäki konstaterar att Afri-

Modeprofessorn Kirsi Niinimäki försö-

na redogöra för klädernas slutdestination

ka står som nästa i tur när det gäller att få

ker sig på några hållbarhetstips för såväl

för kunderna. Uppskattade varumärken,

kläder producerade för nästan ingenting.

modeindustri och -handel som för kon-

som till exempel Reima, och deras andra-

sumenterna. Industrins utmaning är att

handsvärde borde också utnyttjas bätt-

Känsla och köpbeslut

nimäki. Det vore speciellt viktigt att kun-

producera färre kläder av bättre kvalitet.

re av försäljarna. Andrahandsvärdet kun-

Kan man inte idka bistånd genom att sän-

Produktionen borde vara så ekologisk

de innebära businessmöjligheter även för

da klädsvinnet till utvecklingsländer? Kir-

som möjligt, men samtidigt ska materi-

mindre företag.

si svarar att det vore dåligt för den loka-

alen vara hållbara. Nya material prövas i

la ekonomin och dessutom är det kultu-

viss mån, och det är där Niinimäkis eget

Begränsad budget

rellt ohållbart att totalt avskaffa den egna

projekt Trash-2-Cash kommer in i bilden.

Hur är det med konsumenter, till exem-

klädtillverkningen i dessa länder. Ifall vi

– Vi undersöker hur bland annat fin-

pel unga som vill hänga med i modet samt

i Väst kunde börja bemästra kopplingen

ländsk cellulosafiber på bästa och mil-

barnfamiljer som ofta behöver nya klä-

mellan känsla och köpbeslut – vårt störs-

jövänligaste sätt ska kunna processas till

der, men som har en begränsad budget?

ta hållbarhetsdilemma – skulle det hjälpa

nytt textilmaterial för kläder. Dessutom

– Med second hand får du även ett håll-

också utvecklingsländerna.

undersöker vi återvinningsprocessen för

bart mode. Ofta säljs alltjämt trendiga och

Niinimäki konstaterar att även den fin-

kläder, hur man av textilavfall ska kunna

moderna kläder som second hand. Ord-

ländska klädproduktionen har minskat

producera högkvalitativt nytt råmaterial.

na klädbytesfester tillsammans med dina

till förmån för produktionen i billigare

Aaltoforskarna arbetar tillsammans med

vänner, tipsar Niinimäki. Skolorna kun-

länder, fastän några nya lovande före-

flera samarbetsparter på EU-nivå inom

de också börja ordna sådana, tycker hon.

tag och förmågor har tillkommit inom

projektet, berättar Niinimäki.

branschen. Modeplaneringen i vårt land 10

4 | 2016

Handeln borde också bli bättre på att

Kirsi förstår att barnfamiljer gärna köper kläder till ett förmånligt pris från de

stora klädkedjorna, men även om kläderna är billiga ska man kunna kräva en viss hållbarhet.

– Där ska du som kund vara flitigare

15 tips för den medvetna modekonsumenten

att reklamera om till exempel ett par leggings går sönder efter en användnings-

HITTA din stil

gång. Som kunder godkänner vi tyvärr

KLÄ DIG klassiskt

för ofta dålig kvalitet för att kläderna var billiga, för visst ska det finnas en viss produktgaranti.

Tänk efter före Enligt Niinimäki borde man utveckla något slags hållbarhetstabell inom handeln, så att konsumenterna ska kunna förutspå hållbarheten för en viss produkt.

Som medveten konsument borde man också ta reda på klädernas ursprung och, om möjligt, välja att köpa kläder hos företag som producerar sina kläder etiskt. Kirsi uppmanar att man, fastän budgeten är begränsad, i alla fall kan tänka över ifall man faktiskt ska köpa en t-tröja för någon euro då produktionen har slukat massor med vatten och energi.

Ett sista tips för den som kan och har tid: sy dina kläder själv och få din helt egna stil. Detta är i dag tyvärr en hobby på utdöende, men det gjorde Niinimäki till sina barn då de var små och hon har sparat plaggen som kära ägodelar.

STYLA OM dina gamla plagg KÖP mindre KÖP second hand

KÖP KLÄDER av hög kvalitet PLANERA dina inköp

Anna Ruohonen designade koftan Cardigan Classic för 16 år sedan och den finns fortfarande till försäljning. Försäljningschefen i Helsingforsbutiken och nyblivna marthan Kati Wetterstein agerar modell.

Smart mode håller längre » KLÄDDESIGNERN ANNA RUOHONEN har slow fashion som businessidé. Man kan boka tid i hennes affär, prova kläder och sedan få dem uppsydda efter egna mått. Därför behöver hon inget

SOV PÅ SAKEN och undvik impulsköp

klädlager och klädsvinnet är minimalt.

HA EN ÅRSBUDGET för kläder, det hjälper mot ständiga billiga impulsköp

ningscykler, utan presenterar nya kollektioner i egen

GÖR SHOPPINGEN till en njutning, inte bara användningen av produkten

nerna är uppdelade i en klassisk linje, där designen

TÄNK PÅ miljön och slutavfallet – vad händer med plagget efter användning?

BEMÄSTRA kopplingen mellan känslan och köpbeslutet och ställ dig frågan: Behöver jag klädesplagget?

FÖR TILLBAKA gamla textilier till inköpsstället om tillfälle ges GE RESPONS på plagg

med undermålig hållbarhet ORDNA klädbytesevenemang

Anna följer inte heller slaviskt några modevistakt, ofta med stamkunder som modeller. Kollektioska hålla i åratal, och i en trendig linje som plockar upp vissa trender och som kan fås i många färger.

Kvalitet kostar Ruohonen lägger vikt vid att hålla koll på att de material hon använder produceras hållbart, etiskt och ekologiskt, och redogör för detta för kunderna i märkningen av kläderna.

I hennes Helsingforsbutik hittar man Parisinspirerad klassisk design i spännande och eleganta färger som riktar sig till kvinnor som hittat sin stil – ung som gammal. Man ska kunna köpa ett högkvalitativt plagg hos henne och bära det i åratal.

Priset kan då sättas i förhållande till antalet användningsgånger, menar Ruohonen.

4 | 2016

11

GÖ

JÄ S R

LV

En klänning i denimtyg passar i de flesta vardagliga sammanhang.

Från gamla jeans

TILL NY KLÄNNING 12

3 | 2016

SYBESKRIVNING Jennifer Enlund

FOTO Karin Lindroos

När de köpta jeansen blir uttjänta kan du låta dem få ett nytt liv genom att sy om dem till något snyggt och användbart.

Den praktiska klänningen i slitstarkt denimtyg klär de flesta och kan också bäras med exempelvis en långärmad t-tröja.

Fram

Bak

Du behöver: två och ett halvt par jeans en snedlist (alternativt) lämpliga knappar

1. TA DINA EGNA mått eller låt någon hjälpa dig med måttagningen. Mät bröstvidd, midjevidd och höftvidd.

Ärm

2. FÖRSTORA MÖNSTRET

Mitt fram 4 cm

4 cm

Mitt bak

Sida bak

Sida fram

S

M 4,5 cm

4,5 cm

L

5 cm

till lagom storlek. (Observera att mönstret är ritat utan sömsmån, så kom ihåg att räkna in den.) Rita utsvängningen enligt pilarna på mönstret, med början från där mönstret går in. Mät ut önskvärd längd från halsurringningen vid axeln.

3. SPRÄTTA BORT LINNINGAR, de används senare till knäppningslist. Sprätta upp byxorna i den ena sidosömmen, så att du ser hur stor yta du har att arbeta med.

Placera ut mönstret på byxbenet och klipp ut alla mönsterdelar med en centimeters sömsmån kring hela mönsterdelen. Du kan bli tvungen att skarva ihop jeansen för att få mönsterdelarna utklippta.

5 cm 4. SICK-SACKA ELLER överlocka kanterna på mönsterdelarna. Sy ihop framdelarna med sidoframdelarna, sidoframdelarna med sidobakdelarna och sidobakdelarna med bakdelen. Sy ärmdelarna sist.

5. FÅLLA ÄRMHÅLEN, HALSRINGNINGEN och fållen, eller sy snedlist utmed ärmhålen, halsringningen och fållen.

sömmar fåll snedlist kring ärm och hals knäppningslist

6. SY FAST LINNINGARNA i framstycket så att de blir knäppningslister. Sy knapphål på den yttre listen och sy fast knappar på den andra listen.

3 | 2016

13

n e d Sta ett jobb a r a b r a h där få

Los Angeles är staden som lockar till sig kreativitet från världen över. Alla kan ändå inte försörja sig enbart på sin konst och därför är det inte ovanligt att man har ett eller fler jobb vid sidan om.

TEXT OCH FOTO Jeanette Öhman

F

inlandssvenska Sofi Koivula bor i stadsdelen Mar Vista, ett område norr om Venice Beach, tillsammans med sin man Federico Bus-

tamante Johnson, katten Stinky och periodvis olika gäster från världen över. Paret hyr nämligen ut ett av sina rum på onlinemarknadsplatsen Airbnb.

”Här i Los Angeles är det jättevanligt att folk är vegetarianer och veganer, här smälter jag in.”

– Det är typiskt Los Angeles att folk har tre till fem jobb samtidigt, säger Koivu-

som ser ut att komma från Centralameri-

la över en Muminmugg med kaffe. Just

ka. De rör om i stora kastruller och kun-

den här morgonen står ändå Airbnb-rum-

de lika gärna jobba i ett restaurangkök,

met tomt.

men här är det inte mat som tillreds ut-

Själv skriver hon på två olika böcker,

an hudvårdsprodukter. Det doftar jasmin,

arbetar frivilligt på ett härbärge för en-

kokosolja och mynta. De flesta anställda

samkommande pojkar, är nybliven för-

på Soaptopia är immigranter och Koivu-

lagsgrundare och så jobbar hon deltid i

la, som talar flytande spanska, småpra-

en ekologisk tvålaffär i grannskapet. Den

tar glatt med dem.

gemensamma nämnaren är att arbeta för mänskliga rättigheter och miljön.

– Jag kände genast att jag passade in här på Soaptopia. Hemma i Finland upp-

– Los Angeles är schizofrent med tanke

levde jag ofta att folk tyckte jag var lite

på att det är en bilstad där alla kör över-

jobbig som var så noga med att leva mil-

allt, men samtidigt är det en av de ameri-

jövänligt genom att till exempel inte äta

kanska staterna med den strängaste mil-

kött. Här i Los Angeles är det jättevanligt

jölagstiftningen och där man ständigt

att folk är vegetarianer och veganer, här

diskuterar mänskliga rättigheter.

smälter jag in.

Handgjorda produkter

Sadlade om

När kaffet är uppdrucket tar vi bilen några

De flesta produkterna i tvålaffären passar

kilometer till affären Soaptopia som säl-

veganer, bara två av dem innehåller ho-

jer tvålar, oljor, hudkrämer och en mas-

nung och har därmed ingredienser från

sa andra väldoftande produkter. Allt är

djurriket. Grundaren Jolie Chitwood job-

handgjort och tillverkas i stora grytor

bade i reklambranschen i femton år innan

bak i affären. I lokalen står tre kvinnor

hon sadlade om och grundade Soaptopia.

4 | 2016

15

Hon hade själv känslig hy och hade svårt

sös på en balett eller anställd skådespe-

– Här ser man inte ner på försäljare, ser-

att hitta ekologiska tvålar som passade

lare på en teater får man ingen lön un-

vitörer och taxichaufförer. Ens tillfälliga

henne och andra med allergier. Chitwood

der sommarmånaderna eller andra ledi-

jobb definierar inte en, man blir sedd som

började experimentera i sitt eget kök

ga perioder då teatern är stängd. Det är

den kreativa konstnär man är.

och gav sina tvålar till medarbetare och

inte ovanligt att professionella dansare

Men tillbaka till Koivulas många arbe-

vänner för att höra vad de tyckte. Feed-

jobbar som servitriser eller kör inom ra-

ten. Ett annat av hennes jobb är på här-

backen var så bra att hon år i början av

men för taxitjänsten Uber under de här

bärget Casa Libre som tar emot ensam-

2000-talet beslöt sig för att öppna en egen

perioderna.

kommande pojkar från Centralamerika.

Kreativ energi

och skola, men också med att leva miljö-

lare och manusskrivare som extraknäck-

Det finns inga ekonomiska skyddsnät i

vänligt. I trädgården på Casa Libre har vi

er medan de väntar på det stora genom-

Los Angeles, men Koivula säger att det

börjat odla grönsaker och målet är att bli

brottet.

däremot finns en kreativ energi som är

så självförsörjande som möjligt.

tvålaffär – Soaptopia.

Flera av Koivulas kolleger är skådespe-

– Vi hjälper pojkarna med asyl, visum

– Los Angeles är inte som Finland där

oerhört stark. Den är olik alla andra stä-

man som konstnär kan ansöka om sti-

der i världen hon besökt. De som söker

Självklarhet för alla

pendier och andra stöd för att utöva sin

sig till Los Angeles är beredda att arbeta

Koivula har tillsammans med sin man

konst. Arbetar man till exempel som dan-

hårt för sin konst.

som driver härbärget också fått staden

16

4 | 2016

Miljötipset

Raffiga sockor av restgarn Ett lager av små nystan av garn, vad annat kan man göra av dem än mormorsrutor? Ett sätt är att sticka sockor eller strumpor av dem, det blir kanske ett sammelsurium av färger. Men vad gör det om du använder dem under kalla höst- och vinterkvällar hemma, en färgklick som förgyller vardagskvällen, både med värme och med färg. En korg med alla små restgarnsnystan är också vacker att se på.

Leta fram ett sock- eller strumpmönster som passar dina behov och gå igenom garnet så att du har ungefär samma grovlek på alla dina garner. Du kan välja att börja med en färg och låta slumpen avgöra hur strumpans utseende blir, eller sedan göra en färgplan utgående från de restgarner du har.

Strumporna på bilden är stickade med restgarSofi Koivula skriver böcker och är en av grundarna till det nya förlaget Vilda. Hon arbetar också med ensamkommande flyktingbarn, som frilansande konstproducent och i den ekologiska tvålaffären Soaptopia.

ner, och om du stickar detta mönster är det viktigt att sticka två varv med samma garn för att få fram färgeffekten. Strumpan stickas från skaft till tå på en sticka, rätstickning. Stickbeskrivningen

att placera ut fler sopsorterings-

tervjun berättar Koivula att hon

kan du ladda ner på: www.garnstudio.com/pattern.

stationer i området.

ska börja heltidsjobba på en or-

php?id=3384&cid=12.

– I USA är sopsortering fort-

ganisation för ensamkommande

farande en klassfråga, de rikare

barn. I princip kommer hon att

områdena har tillgång till åter-

arbeta med liknande frågor som

vinning, medan de fattigare står

på Casa Libre, alltså asyl och flyk-

utan. Vi försöker förändra detta.

tingstatus, men i mycket bredare

Sopsortering och ett hållbart le-

utsträckning.

verne ska vara tillgängligt och

– Men trots heltidstjänsten

en självklarhet för alla, obero-

kommer jag nog ändå inte att helt

ende inkomst.

kunna lämna mina andra jobb,

Precis innan vi ska avsluta in-

ANITA STORM, sakkunnig i miljöfrågor

säger hon och skrattar.

3 | 2016

17

Det går att odla köksväxter året om Väljer man växterna rätt går det att odla grönsaker året om. Vissa växter blir till och med godare av att utsättas för frost. Den svenska journalisten och trädgårdsentusiasten Lena Israelsson skördar utomhus ända fram till december.

TEXT Mia Henriksson

J

FOTO Lena Israelsson, Caroline Andersson

ag märkte på ett tidigt stadium att

köksträdgården (Bonnier Fakta 2000 och

jag mår bra av att odla och påta i

reviderad upplaga 2007), som brukar kal�-

lare till hundra procent. Jag bor i ett un-

trädgården. Det är en passion. Jag

las trädgårdsodlarens bibel, samt Cityod-

derbart kvarter, där grannskapet tillsam-

har odlat sedan jag var sååå liten.

ling (Bonnier Fakta 2004), som fokuserar

mans en gång kämpade mot rivning. Det

Lena Israelsson visar med handen

på småskalig odling i stan.

skapade en fin gemenskap och nume-

hur liten hon var när hon började, lika hög som en femåring ungefär.

Trendig cityodling

– För femton år sedan blev jag cityod-

ra odlar vi tillsammans på gården. Där odlas i alla former, från pallkragar till

Israelsson är journalist, men har odlat

I Stockholm, i utkanten av Tantolunden,

94-åriga Margits hink med potatis. Hon

i hela sitt liv. Hon har också gett ut en rad

har Lena sin ena kolonilott. Så mycket

odlar ett kok till midsommar, berättar

böcker i ämnet, bland annat Handbok för

mer cityodling än så kan det knappast bli.

Israelsson.

18

4 | 2016

”Somliga tycker att man ska sätta sig ner och njuta i sin trädgård, men jag njuter när jag får hålla på och pyssla med jorden.”

dig utrustning, ett T5-lysrör från Biltema funkar alldeles bra.

På samma ställe Israelsson skördar utomhus fram till december. Hon räknar upp grönkål, palster-

Själv är hon mera av en mentor för odlarna på gården.

på, men jag odlade hela tiden. Då hjälp-

nacka, purjolök och jordärtskocka som

te jag mamma, trots att jag var en trotsig

grönsaker som till och med är godare ef-

– Jag har alltid tyckt om att vara ensam

tonåring. När jag sedan flyttade till Stock-

ter frost, och som faktiskt tål upp till mi-

och också att odla ensam, att jobba på i

holm såg jag genast till att ha någonstans

nus 14 graders kyla.

lugn och ro. Numera är det vanligt att gö-

att odla, och så har jag fortsatt.

– Det går lätt att öka skörden till det dubb-

ra odling till ett gemensamt projekt, men det är inget för mig.

Plats att trivas på Israelsson växte upp i Norrbotten.

Tål frost

la genom att kombinera varmväders- och kallvädersväxter på samma odlingsplätt.

Israelssons senaste bok heter Odla året om.

Till exempel kan man odla kallvädersväx-

Klimatet har förändrats och höstarna är

ten spenat och varmvädersväxterna böna

väldigt mycket längre än förr.

eller tomat på samma ställe.

– Där finns bara sten och inte så myck-

– Vi har en panisk rädsla för frost, även

Den asiatiska mizunakålen odlas först i

et odlingsjord. För mig handlar trädgård

om 80 procent av alla grönsaker faktiskt

slutet av juli, början av augusti och är per-

om att hitta en plats. En plats där jag trivs

tål frost. Det är inte kölden som är pro-

fekt att så i pallkragen när man skördat

och som är bara min. I min första trädgård

blemet med att odla året om, utan ljuset.

de tidigare växterna. Också majrovan kan

odlade jag rädisor, det var frön jag fick av

Från december till februari är det ingen

man skörda långt in på senhösten fram

mamma, och lite annat smått som blivit

idé att försöka odla utomhus. Då flyttar Is-

över. Det var inte så viktigt vad jag odla-

raelsson in och odlar till exempel solros-

de, utan att jag fick odla.

skott, kryddväxter och ärtskott, det mesta

Lätt gjort

– Jag var ganska jobbig som tonåring,

under växtlampa för att nå bästa resultat.

När man är beredd att övergå till mer avan-

du vet, lite vild, jag rökte, drack och höll

– Det behöver inte vara någon märkvär-

cerade metoder för att förlänga säsongen,

till att marken fryser.

4 | 2016

19

Lena Israelsson FÖDD: 1950 i Norrbotten.

BOR: I Stockholm.

GÖR: Svensk journalist och trädgårdsboksförfattare. Har skrivit ett flertal fackböcker om odling, bland annat Handbok för köksträdgården. Hon är även översatt till danska, norska och finska.

PRISBELÖNT: Har två gånger nominerats till Augustpriset: 2004 för Cityodling (illustrerad av Filippa Widlund) och 2008 för Klosterträdgårdar. Tilldelades magasinet Allt om trädgårds stora pris 2009 och Gartnerfondens belöning 2015.

rekommenderar Israelsson en odlingstunnel, och för att kunna utnyttja kompostmaterial betydligt snabbare än genom

Så anlägger du en odlingslimpa

ner och njuta i sin trädgård, men jag njuter

1. BÖRJA MED ATT rensa den soliga plats där du ska anlägga limpan. Finns det en gräsmatta där, eller mycket ogräs, ta bort svålen (ytan). Anlägg limpan i nord-sydlig riktning för att få lika mycket ljus på båda sidor. Limpan ska vara cirka 120–130 centimeter bred, längden är valfri. Bygg en träsarg runt.

när jag får hålla på och pyssla med jorden.

2. FÖRSTA LAGRET (cirka 50 centi-

vanlig kompostering anlägger man en så kallad odlingslimpa. Man kan lägga hur mycket tid som helst på trädgårdsodling – om man vill – och det vill Israelsson.

– Somliga tycker att man ska sätta sig

Hon poängterar ändå att det inte behöver vara så komplicerat.

meter tjockt): Lägg en grund av kortare pinnar och ris.

ker följa olika råd för alla växter, det står

3. ANDRA LAGRET (cirka 20 centimeter): Lägg på ett lager av gräsklipp, löv och den bortrensade grässvålen upp och ned.

om pH-värden, jordmån, sol och skugga ...

4. TREDJE LAGRET (cirka 20 centimeter):

I själva verket behöver alla grönsaker sam-

Fint avfall såsom gräsklipp, ogräsrens, löv. Blanda med stallgödsel om du har.

– Odling blir väldigt svårt om man läser odlingsböcker alltför noggrant och försö-

ma sak: en porös, näringsrik jord, vatten och ljus.

20

4 | 2016

5. FJÄRDE LAGRET (10–15 centimeter): Halvt nedbruten kompost, om du inte har det, ta jord i stället. Strö gärna lite av detta mellan alla lager.

6. FEMTE LAGRET (10–15 centimeter): Trädgårdsjord.

7. SEDAN: Packa genom att stampa på limpan. Låt den vara plan upptill.

Om du anlägger limpan på hösten, täck den med svart plast, löv eller halm. Följande försommar kan du odla till exempel rucola, koriander och andra snabbväxande bladgrönsaker. När du skördat, odla färdiga plantor av tomat, squash och pumpa under högsommaren. Med lite tur hinner du på hösten ännu odla koriander, körvel och vintersallat.

BÖCKER

LÖNNBLADSROS OCH MASKROSKRANS TEXT Catharina Elgert-Hyvönen

» KÄNNER DU FÖR ATT GÖRA

en flöjt

av sälg eller vill du binda en krans av lönnblad? Eller vad sägs om att färga ägg med grönsaker eller örter – för att inte tala om att göra vasspennor och att koka upp alkottar till bläck?

Det här och mycket, mycket annat bjuds vi på i Roligt med växter, som är avsedd för alla med barnasinnet i behåll, oavsett ålder.

Boken är tillägnad dem, vars äldre släktingar inte hann lära ut växtpyssel.

Författarinnan, Henriette Kress, är född Kress, Henriette: Roligt med växter.

Utgiven på eget förlag 2016, 192 s. ISBN 978952-68025-6-5.

i Tyskland, men har bott i Finland sedan barnsben. Hon har pysslat med växter sedan hon var liten och fortsatt att lära sig mer om dem under årens lopp. Hon har skrivit fyra böcker om läkeörter på finska; av dem är en översatt till svenska och två till engelska.

Inspirerande uppslag I inledningen skriver Henriette Kress att hon

”Som ägare till åtta sköldpaddor läser jag intresserat receptet på hur man kan tillverka sköldpaddor av valnötsskal och kartong.”

försökt göra varje uppslag så inspirerande som möjligt. Och hon har också lyckats i sitt

vor att skänka åt den händiga! Som ägare

bladsros och mönstrade spetsblad. Tipset

uppsåt, beskrivningarna är enkla och nog-

till åtta sköldpaddor läser jag intresserat re-

”Bevara blomdoften” visar syrenklasar, och

granna, så att man inte KAN misslyckas, va-

ceptet på hur man kan tillverka sköldpad-

man kan riktigt känna den härliga doften! Li-

re sig det gäller att torka blommor i sand,

dor av valnötsskal och kartong. I slutet av

kaså är fotot av midsommarbuketten vack-

göra en ärtskidebåt eller en anka av kavel-

boken finns ett index, där man enkelt fin-

ert och just så ”somrigt” som sig bör. Här får

dun. Inflätat i texten finns också nyttig in-

ner sidan för varje växt.

vi dessutom många tips för hur vi skall bete

formation om respektive växt, som skillnader mellan maskros och tussilago.

Roliga stunder

oss för att få se vår tillkommande, som att rulla sig på en blomäng (kan vara riskfyllt

Boken är indelad i kapitel: Naturens väx-

Författarinnan har varit flitigt i farten med

med tanke på sovande huggormar), gå tre

ter på sommaren (naturligt nog det längsta

sin kamera och fångat varje fas i detalj, så-

varv runt en trekantig åker (en sådan kan

avsnittet), somriga flytetyg, trädgårdsväx-

som hur du gör en skallra av säv eller en vass-

vara svår att finna) eller hoppa över nio di-

ter, sommarminnen, naturens växter på hös-

penna. Fotografierna är utsökta och många

ken (inte enkelt att hitta så många, troligen

ten och vintern, frukt och grönsaker, påsk-

av dem har helt underbara färger, så läsaren

blir det en rejäl promenad ...). En lättsam

pynt samt julpynt. Varje årstid har sina gå-

blir inspirerad – som bilderna av en lönn-

bok för roliga stunder!

4 | 2016

21

MATBITEN

Supernyttig

SUPERMAT Den så kallade supermaten är naturlig mat med högt näringsinnehåll. Den ger vår kropp mer näringsämnen med mindre mängder mat. Vi känner oss piggare, orkar mer och behöver inte äta hela tiden för att hålla blodsockret i schack.

TEXT Anita Storm 22

3 | 2016

FOTO Karin Lindroos, Thinkstock

S

upermaten har i forskning visat

och är bra vid viktkontroll, diabetes och

gånger mer hälsosamma än importerad

sig främja vår hälsa. Immunför-

metabolt syndrom. De höga antioxidant-

frukt. Vi kan äta finländska naturbär ut-

svaret stärks och serotoninhalten

värdena upprätthåller och förbättrar häl-

an att koka dem, i motsats till många im-

i blodet höjs, vilket har en positiv

san på många olika sätt.

porterade bär.

Vilda bär

doämnen som kan hjälpa dig att öka ditt

vår kropp behöver och som påverkar vå-

I Finland växer 37 ätbara vilda bärarter,

välbefinnande: blåbär, havre och kål.

ra kroppsfunktioner positivt: vitami-

dessutom odlas många av de vilda bärar-

ner, mineraler, aminosyror, polysacka-

terna och man försöker hela tiden föräd-

rider, enzymer, fettsyror, antioxidanter

la vilda till odlade varianter. Genom äta

och fiber.

mångsidigt av bär kan man få i sig alla

effekt på vårt humör och på nattsömnen.

Supermaten innehåller de ämnen som

Bären är lättillgängliga och har fler häl-

de ämnen man behöver, det vill säga vi-

sofrämjande effekter än vanlig frukt och

taminer, speciellt C-vitamin, mineraler

grönsaker. De utgör en god energikälla

och fiber.

Vi har valt att speciellt lyfta fram tre fö-

Supermat från Finland Bär Havre Kål

Största delen av de frukter som produ-

”Supermaten har i forskning visat sig främja vår hälsa.”

Blåbär Blåbäret är ett riktigt superbär, som tar hand om både hjärna och hjärta. På senare tid har man undersökt om äldre personers minne kan upprätthållas med hjälp av blåbär. Resultaten är lovande och bland annat därför har blåbäret lyfts upp till ett superbär. Blåbäret innehåller fibrer, vitaminer och mineraler. Blåbärets verksamma ämne, antocyanin, ger bäret dess blåa färg och är en antioxidant, på samma sätt som C-vitamin och E-vitamin.

Rotfrukter

de bär som finns i skogen är så nära det

Baljväxter

ekologiska som vi kan komma, trots att

Fisk

de inte är certifierade, och de är många

Ryps

Kål

Havre

Kålväxter är bra för immunförsvaret, är bakteriedödande, innehåller pektin som är blodsockersänkande och även sänker det onda LDL-kolesterolet, renar kroppen från toxiner med mera. Kål anses också vara renande för levern.

Havre skiljer sig från de övriga sädesslagen genom sitt näringsinnehåll, den innehåller mer fett och mineraler, och proteininnehållet är näringmässigt bättre än i andra sorters säd. I havrefiber finns också mycket betaglukan som sänker blodsockret och stabiliserar blodsockerhalten efter en måltid. Den dagliga dosen av betaglukan får du via en tallrik havregrynsgröt.

tillredningsprocesser.

Kål innehåller främst mycket C-vitamin, betakaroten (A-vitamin), kalcium, och järn. Precis som de flesta andra grönsaker är kålen väldigt energisnål, eftersom den innehåller mycket vatten och därmed bara lite energi. Mat av kål passar därför bra vid viktkontroll. Näringsinnehållet är bra, av kål får man folat (vitamin B9), som finländare har brist på. Kalciumet i kålväxterna tas upp mycket lätt.

Antocyaniner förstärker effekten av C-vitamin som antioxidant.

Visste du att ...

Antocyaniner skyddar hjärnan från fria radikaler.

Från kål får vi bland annat:

Visste du att ...

» Antocyaniner är känsliga för olika » »

» En skål blåbär om dagen håller dig rynkfri längre.

Tips!

Enkla sätt att äta blåbär:

»

» C-VITAMIN, betakaroten och folat. » KALCIUM som stärker benbyggnaden. » KALIUM som är bra för blodtrycket. » BIOAKTIVA FÖRENINGAR som tar hand om cancerframkallande ämnen och gör dem ofarliga.

BLANDA BLÅBÄR och andra bär med yoghurt, kvarg eller fil.

Tips!

med banan, yoghurt och havrekli.

» Av vitkål kan man göra en enkel sidorätt

» MIXA IHOP till en blåbärssmoothie » STRÖ BLÅBÄR över havregrynsgröten.

» MIXA BLÅBÄR till sås till desserter.

Vilda växter

ceras i Finland är inte ekologiska, medan

om man steker den i olja tillsammans med lök och smaksätter med salt och peppar.

Alla kålsorter är smakrika och hälsosamma.

Pröva även röd- och savojkål!

Visste du att ...

»

HAVRE ÄR något fetare än de övriga sädesslagen – förvara det därför i en lufttät förpackning.

» HAVRE INNEHÅLLER så kallade goda kolhydrater, fibrer, protein, fytokemikalier, fytoöstrogener och tryptofan.

» HAVREGRYN OCH HAVREKLI

innehåller också selen som hjälper till att reparera vår arvsmassa. Selen och E-vitamin samverkar mot fria radikaler.

»

I DAG FINNS havre även i andra former än som havregryn och havremjöl. Mathavre, till exempel, är en god ersättande produkt till ris och andra helkornsprodukter.

4 | 2016

23

Rödbetssallad 4 dl korngryn 600 gram rödbetor 70 gram rucola 200 gram getost 1 dl solrosfrön 1/2 kruka färsk timjan olivolja vit balsamvinäger salt svartpeppar

1. SKRUBBA och koka rödbetorna mjuka.

Låt svalna och skala (detta kan du med fördel göra en dag i förväg).

2. KOKA korngrynen enligt anvisning på förpackningen och spola dem sedan kalla.

3. SKÄR rödbetorna i klyftor.

4. ROSTA solrosfröna i en torr stekpanna.

5. LÄGG korngrynen på ett djupt fat och strö över rucola. Placera rödbetorna ovanpå.

Sval broccolisoppa (5 personer)

6. SKÄR getosten i skivor och lägg ovanpå.

7. STRÖ över solrosfröna och ringla över olja och lite balsamvinäger.

300 gram broccoli

8. STRÖ över flingsalt, nymalen svart-

1 färsklök med blast

peppar och timjan.

1 lime 2 dl kokosmjölk 2 dl naturell yoghurt kokspad 1–2 tsk grönsaksbuljong (eller 1/2 tärning grönsaksbuljong) mynta

1. ANSA broccolin, skär stamdelen i mindre bitar och koka mjuk i lågt spad smaksatt med buljong.

2. LÅT den kokta broccolin svalna och ta tillvara en del av kokspadet.

3. KÖR de råa broccolibuketterna riktigt fint i mixer.

Varm havtornsdryck med kardemumma och ingefära

4. TILLSÄTT skalet och saften av lime samt finskuren lök, vitlök och mynta.

1 dl havtornssaft

5. HÄLL på en skvätt svalnat kokspad

5 dl vatten

1 dl socker eller honung (mindre mängd)

och purea.

10 gram färsk ingefära i tunna skivor

6. KÖR ner kokosmjölk och yoghurt.

10 stycken kardemummakapslar

7. SMAKA AV soppan och servera

1. BLANDA allt utom havtornssaften, värm upp till kokpunkten, låt stå och dra en stund.

den sval.

2. VÄRM åter och tillsätt havtornssaften.

24

3 | 2016

Lingonbollar 2 dl mandel 1 dl havregryn 1/2 dl solrosfrön 2 msk kokosfett 2 msk vatten 2 msk honung 1 tsk kanel 2 dl lingon 1/2 dl torkade blåbär

1. MIXA alla ingredienser utom lingon och blåbär till en lagom konsistens i en blender eller med stavmixer. Tillsätt mer vatten om blandningen känns för torr.

2. RÖR I lingon och blåbär och forma blandningen till bollar.

Förvara i kylskåp eller frys.

Blåbärsbollar 2 dl havregryn 1 dl pumpafrön 2 tsk honung 1 msk ryps-/rapsolja 1/2 tsk kanel 1/2 tsk kardemumma 1 dl blåbär 1 msk kallt vatten kokosflingor

1. MIXA alla ingredienser utom blåbären och vatten till en smet i en mixer.

2. TILLSÄTT blåbären och eventuellt litet vatten om det behövs för konsistensen.

Blåbär har olika vätskehalt, så man får pröva sig fram.

3. FORMA TILL bollar och rulla dem i kokosflingor.

Låt stå svalt i minst en timme innan servering.

3 | 2016

25

vilda örter Med smak för

Maskrosen, nässlan och hundflokan har åtminstone tre saker gemensamt: de växer fritt i naturen, de är ätbara och de slår an en passionerad sträng hos Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Marthaförbundet.

TEXT Mikaela Groop

26

4 | 2016

FOTO Karin Lindroos

M

askrosen är jättebra och mångsidig. Den blommar

hela tiden och finns sent in på hösten, dessutom finns

ju roten, konstaterar hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson då vi ett par dagar före sommarsemestern diskuterar vilka ätbara vilda örter som är aktuella då tidskriften Martha utkommer första gången på hösten.

Ryktet har låtit berätta att Elisabeth på sin fritid dagligen rör sig med sina två hundar ute i skog och mark. Och då alltid med en prasslande påse i handen, för hon vet ju aldrig när hon lyckas lägga vantarna på en goding som sedan kan kastas

”Det är ett helt äventyr, och jag skulle inte alls hinna göra något annat än att vara ute i skogen.”

i stekpannan eller salladen där hemma.

– Jag har numera aldrig en lugn stund i skogen, säger Elisabeth med glimten i

I framtidsplanerna ingår att läsa vidare

ögat. Tidigare hängde jag där och spanade

och komplettera kortsamlingen med ett

efter bär på sommaren och svamp på hös-

bärplockardito, då kan hon titulera sig

ten, nu för tiden är jag där och rotar efter

rådgivare i naturprodukter.

mina nässlor så fort snön smälter i bör-

– Bärkortet har jag inte, det skulle vara

jan av april. Det blir nästan lite stressigt

roligt att få det, för då skulle jag ha alla

med tanke på allt man kan börja plocka

tre, funderar Elisabeth.

tidigt på våren: från de små, små mössöronen från björken till de härliga rönn-

Kort krävs

bladsknopparna som smakar bitterman-

Ett plockarkort krävs i dag för att man

del. Det är ett helt äventyr, och jag skul-

ska få sälja vilda växter och örter i kom-

le inte alls hinna göra något annat än att

mersiellt syfte. Man kan inte längre er-

vara ute i skogen. Varje dag har jag någon-

bjuda exempelvis kirskål, maskrosblad

ting i påsen när jag kommer hem.

eller nässlor till försäljning om man in-

Till försäljning Elisabeth Eriksson är utbildad lärare i

te har ett plockarkort, eftersom köpmannen måste kunna bevisa att man känner växten och vet vad man säljer.

huslig ekonomi och sedan ett par år till-

– I och med att det handlar om en för-

baka även rådgivare i vilda växter. Hon

säljningsprodukt, finns det ett register

har gått en intensiv fem dagars rådgivar-

med information om vem som har plock-

utbildning och känner till de 32 vilda han-

at en viss växt, var man har plockat den

delsörter som Utbildningsstyrelsen har

och att den har plockats på ett behörigt

godkänt som handelsvara. Utbildning-

avstånd från allmän väg. Och eftersom

en ger henne rätt att plocka handelsör-

det gäller lättförskämbara livsmedel bör

ter till försäljning samt att ordna en dags

man uppge hur man tänker tillvarata väx-

kurser för att utbilda andra i vilda växter.

ten eller örten, det vill säga huruvida man

En godkänd kurs berättigar eleverna till

tänker förvälla den och sälja den som fru-

egna plockarkort.

sen, torka den och sälja den som grönpul-

Sin kompetens skaffade sig Elisabeth

ver eller fermentera den.

vid yrkesläroanstalten Hyria i Hyvinge.

– Jag har hittills utbildat två plocka-

För tre år sedan genomgick hon också en

re av vilda växter, fortsätter Elisabeth.

svamprådgivarkurs vid ovannämnda in-

Vi börjar utbildningen med gruppen

stitut, och har därmed rätt att även lära

klockan åtta på morgonen och vem som

ut kunskap om inhemska matsvampar.

helst kan komma med, man behöver bara 4 | 2016

27

– Där och då insåg jag att vi har samma

Elisabeth Eriksson ÅLDER: 47 år.

möjligheter i Finland. I vårt land växer ju inte timjan vilt, men här växer nässlor, och eftersom jag alltid har varit intresserad av näringslära, insåg jag att de

BOR: I Nickby, Sibbo.

är sprängfyllda av nyttigheter. Hos min

FAMILJ: Sambon Kari, två sö-

moster hade jag som barn ätit nässelsop-

ner och två labrador retrieverhundar.

UTBILDNING: Lärare i huslig

ekonomi.

GÖR: Är hushållsrådgivare på

Marthaförbundet.

INTRESSEN: Hundar och fri-

luftsliv.

FAVORITÖRT: Kirskål och dagg-

kåpa.

MARTHAENGAGEMANG: Medlem i Sibbo Marthaförening sedan 1990-talet och ordförande för Endorfinmarthorna.

BÄSTA MARTHATIPSET: Ät rik-

tig mat!

pa, och nu slog det mig att det där gamla ogräset som vi tidigare tampades med kan vi faktiskt äta! Dessutom jag har alltid gillat att plocka svamp och bär. År 2006 råkade Elisabeth vara på samma tillställning som den finländska örtexperten Henriette Kress och mötet gav mersmak.

– Hon var där och berättade om vilda örter och växter. Hon var så intressant, lät så övertygande och visste så kolossalt mycket att jag tyckte att det skulle vara roligt att läsa mer, minns Elisabeth.

I våras deltog hon åter i en kurs på Kreta och insåg då ännu tydligare än tidigare att maten är vår medicin, naturen likaså.

– Vi behöver inte tömma naturen på nå-

anmäla sig. Information om plockarut-

förpackningspåskrifterna för en färdig

got, med tanke på att vi pratar om natu-

bildningsdagen hittar man till exempel

handelsvara.

ren som skafferi. Vi kan bara ha den, ut-

i lokalpressen.

– När vi lär ut allemansrätten poäng-

an att ta något därifrån. Naturen stöder

Två till fyra

terar vi att man inte kan plocka hela be-

vårt välmående. Utan att vi roffar åt oss,

ståndet, i synnerhet inte om växten är

så ger den. Och det vi väljer att plocka i

På kursen tar man upp hela processen

sällsynt, som till exempel åkerbäret, el-

skogen är gratis, det tycker jag att är jät-

från plockning till färdig produkt samt

ler om man vet att örten är utrotningsho-

teviktigt. Vi behöver inte grönpulver från

förvaring och konservering just med tan-

tad. Du måste plocka på naturens villkor

andra sidan jordklotet när allt finns här

ke på att produkten ska säljas. Man kan

samt städa upp efter dig och lämna plat-

på vår egen bakgård, det är bara att ta för

välja att specialisera sig på två till fyra

sen som du hittade den. Hållbar plock-

sig, avslutar Elisabeth.

vilda växter per gång, och efter avslutad

ning, kan man kalla det. Du får inte hel-

kurs avlägger man ett prov och får ett in-

ler dra granskott från grannens skog el-

tyg över att man vet vad man har plock-

ler koka ihop grejer på grannens tomt,

at och säljer.

du måste följa god sed helt enkelt, idka

– Vid utbildningen lär man sig känna

egenkontroll.

Läs mer om vilda växter i broschyren Vilda grönsaker på issuu.com/marthaforbundet eller www.martha.fi/sv/radgivning/ broschyrer/.

igen olika växters dubbelgångare. Det är

– När du säljer en färdigt förädlad pro-

viktigt eftersom de kan vara dödligt gif-

dukt måste du i förpackningspåskrifter-

Olika läroanstalter i vårt land ord-

tiga. Man lär sig se skillnad på exem-

na berätta vad, var, när och vem som har

nar utbildningar i naturprodukter.

pelvis en trattkantarell och blodskivling

plockat växten. Och har du en blandning

För tillfället ordnas rådgivarkurser-

(spindelskivling) eller kirskål och odört

av olika örter bör proportionerna anges i

na på följande ställen (på finska):

eller sprängört. Många tycker också att

storleksordning i innehållsförteckningen.

» KAJANA YRKESHÖGSKOLA

hundflokans blomma liknar sprängörtens.

Kurs på Kreta

Man får även information om lag-

Elisabeths intresse för vilda örter väcktes

stiftningen på området. Diskussioner

för sexton år sedan då hon arbetade som

förs kring lagen om allemansrätten, nä-

lärare och deltog i en örtkurs som Hus-

ringsinnehållet i vilda växter och man

hållslärarförbundet ordnade på ön Kre-

gör en djupdykning i föreskrifterna för

ta i Grekland.

28

4 | 2016

Mera information: www.kao.fi

» LAPPLANDS YRKESHÖGSKOLA Mera information: www.lao.fi

» LÄNSIRANNIKON KOULUTUS OY WINNOVA Mera information: www.winnova.fi

MARTHAHISTORIA

DET STORA I HEMMAKVINNANS KALL TEXT Catharina Elgert-Hyvönen Lilliehöök, Eleonor: Hemmets liv och hemmets arbete. Utgiven av Finlands svenska Marthaförbund 1930, 16 s.

» ”DETTA ÄR MÅLET – att våra själar växa,

höver praktisk utbildning. All utbildning, som

så att vi med allt klarare blickar, allt mer för-

vidgar och fördjupar, ger erfarenhet i livet.

djupad uppfattning möta jordelivets växling-

Om hemmets kvinna har upplevt det stora i

ar och uppgifter (---)”. Så här inledde Eleo-

sitt kall, då lär hon av livet och når mänsklig

nor Lilliehöök sitt föredrag under rubriken

vishet. Vi bör försöka få till stånd en jämvikt

Hemmets liv och hemmets arbete som hölls

mellan de andliga och materiella kraven. Att

vid Finlands svenska Marthaförbunds års-

omvandla pengar hör till hemmakvinnans

möte den 23 mars 1930.

stora uppgifter, ”vare sig det gäller att om-

I det lilla häftet talar författarinnan vack-

sätta dem i närande, prisbillig och god föda,

ra ord om kvinnans gärning i hemmet. Hon

i ändamålsenlig, gedigen och vacker kläde-

säger att kvinnornas liv är en bild i smått av

dräkt, i harmonisk heminredning eller i god

det stora livet och att det kan blir den frukt-

och förädlande utbildning och förströelse”

bara jordmån som ger själen växt. Men svå-

– i denna uppgift visar sig inte bara hennes

righeten ligger i att det inte är alla givet att

klokhet, utan även själens mognad.

uppleva det stora utan själens skolning och fördjupning.

Ellinor Lilliehöök talar också om begreppet tid, och om forntidens mödrar som med

Ellinor Lilliehöök påpekar att en männi-

stora barnaskaror, sömnad och matlagning

ska, som aldrig sökt i sitt innersta, inte för-

pressades av tillvaron att arbeta och offra

står att värdesätta livets högsta värden –

sig. Motsatsen är kvinnor, oförmögna att ut-

många kvinnor ser inte det meningsfyllda i

fylla ett överskott av tid på ett värdigt sätt,

vardagen. Som exempel tar hon en männi-

påpekar hon.

ska som alltid levt i en naturskön trakt utan

Kvinnans roll i samhället är betydelsefull

att alls förstå denna lycka. Hon känner sig

– om hon upplevt sitt hemliv så att det ut-

kanske begränsad på denna plats, hon har

vecklat henne, riktar sig hennes tankar och

inget att jämföra med.

intressen mot samhället. ”Den kvinna, som

”Att om morgonen förnya sitt hem, att be-

redbart och trofast fullgör sina enklaste gär-

reda näring, värme och skydd åt de sina, att

ningar, som fast och orubbligt står för det

kämpa mot förstörelse och orenhet och om

hon anser vara rätt, men sprider vänlighe-

aftonen bereda vila åt de trötta, se, så kun-

tens och överseendets sol över mänskliga

de man också översätta de vardagliga orden:

förhållanden (---) – hon VERKAR i samhället.”

städning, matlagning, klädsömnad, lagning,

Och slutligen några visdomsord, som ock-

diskning och bäddning”, skriver författarin-

så kan vara relevanta i dagens hetsiga värld:

nan. Hon fortsätter med att understryka hur

”Att varje dag möta livet, som innebure det

många gånger de dagliga sysslorna i hem-

möjligheter, att söka innebörden i små och

met har hjälpt kvinnor att komma över livets

stora upplevelser, att söka omvandla de lyck-

svåra upplevelse och förluster.

liga till inre glädje, de tryckande till inre vär-

Lära av livet

den, att hålla själens åker luckrad och beredd för de frön till andligt liv, som varje dag KAN

Det finns inget som är så fel som den gamla

bringa.” En liten skrift, men full av intressan-

uppfattningen att hemkvinnorna endast be-

ta tankar om kvinnans roll!

Bevara marthornas publikationer och tidningen!

Nationalbiblioteket samlar in medel till ett nätverksbibliotek för att hedra Finlands hundraåriga självständighet. De medel som doneras till den namngivna fonden Martat–Martha går till digitaliseringen av de publikationer och broschyrer som marthorna har gett ut samt de nummer av tidskriften Martha som utgavs under åren 1899–1944.

Så här donerar du: Betala in det valda beloppet på Helsingfors universitets konto: Nordea 157230 FI32 000 30072. I meddelandefältet skriver du ”Nationalbibliotekets kulturarvsfond, Martat–Marthafonden” samt ditt namn.

Du kan också donera online: 1. GÅ TILL ADRESSEN https://onlinedonation.helsinki.fi/Onlinedonation/.

2. FYLL I donationsformuläret.

3. UNDER ”DONATION” välj ”Fonddonationer”.

4. UNDER ”FOND” välj Kansalliskirjaston kulttuuriperintörahasto (Nationalbibliotekets kulturarvsfond).

5. UNDER ”MEDDELANDE” skriv Martat–Martha-fonden.

Mera information om donationer: kulttuuriperintorahasto@helsinki.fi Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har beviljat Helsingfors universitet tillstånd för penninginsamling för perioden 2015–2019 (POL-2014-11778)

4 | 2016

29

steg mot ett helare och

friskare liv

Kelly Turner är kvinnan bakom häpnadsväckande forskning om cancerpatienter som överlevt mot alla odds. – Min forskning har visat att det finns hopp även för de patienter som inte längre får hjälp inom den traditionella vården. Upptäckterna i Kellys forskning kan även användas i förebyggande syfte och är därmed alla till godo.

TEXT Catarina Degerman

K

FOTO Pressbilder

elly Turner, forskare, psykotera-

levt cancer. Hon lyssnade också till re-

livet, oberoende om de bodde i Japan, Bra-

peut och bestsellerförfattare, häl-

presentanter för den kompletterande vår-

silien, Nya Zeeland eller Kina, säger Kelly.

sar Marthas utsända välkommen

den som varit till stor hjälp för patien-

på ett soligt kontor på Broadway

terna under deras sjukdomstid. Den cen-

Låt intuitionen leda

i New York. Sex veckor tidigare har hon

trala frågeställningen var: Varför tror du

En av de nio helande faktorer som verk-

fött sitt andra barn, men tackar genast

att du tillfrisknade? Svaren var många,

ligen överraskade henne var att följa sin

ja till en möjlighet att prata om det hon

men häpnadsväckande nog hittade Kelly

intuition. Gång på gång fick hon höra can-

brinner för.

nio gemensamma faktorer bland överle-

ceröverlevarna nämna att de lyssnat till

– Spontan remission sker då en patient

varna. Två av de nio faktorerna är direkt

och blivit vägledda av sin ”inre röst”. En av

med dödlig sjukdom av oförklarliga skäl

förknippade med kosten, medan de öv-

dessa är Nancy, som fick sin bröstcancer-

blir frisk. Under studietiden stötte jag på

riga sju har att göra med de förändringar

diagnos på 65-årsdagen. Tumören var så

ett dokumenterat fall av spontan åter-

patienten genomgår på det mentala och

stor att hennes läkare rekommenderade

hämtning av cancer. Jag blev otroligt fas-

emotionella planet.

att hela bröstet skulle opereras bort och

cinerad och tyckte att fenomenet var banbrytande för vården av cancerpatienter.

Jag ville veta mera, men märkte snabbt att ingen hade intresserat sig för fallet. I själva verket hittade jag ytterligare över 1 500 dokumenterade fall av spontan självläk-

att Nancy skulle få strålning och cellgif-

”Alla som överlevde hade mer eller mindre nio saker gemensamt.”

ning som ingen brytt sig om att undersöka.

ter. Men Nancys intuition sade henne att hon först skulle gå lite varsammare till väga och prova på alternativ vård, så hon tackade artigt nej till den föreslagna vården. Detta visade sig vara ett klokt beslut.

Genom att lyssna till sin intuition och till

Kelly, som har en examen från både

– Jag hade väntat mig att människor

budskap hon fått via sina drömmar, bygg-

Harvard University och University of

med samma slags cancer skulle bete sig

de Nancy upp ett eget vårdprogram. Det

California, Berkeley, tyckte att hon som

på liknande sätt, men jag var osäker på om

innehöll förändringar i dieten, motion,

forskare var skyldig att undersöka feno-

jag skulle hitta likheter mellan ålder, kön

naturläkemedel, vård på både det känslo-

menet. Vad hade dessa patienter gjort för

eller nationalitet. Det jag fann var att det

mässiga och andliga planet, samt healing.

att överleva? Detta var upptakten till Kel-

över huvud taget inte hade någon bety-

Bara 16 månader senare kunde läkaren

lys doktorsavhandling och boken Radi-

delse vilken sorts cancer patienten hade,

konstatera att tumören var spårlöst för-

cal Remission – The Nine Key Factors That

i vilken ålder de var, vilket kön eller vil-

svunnen. I dag är Nancy fortfarande helt

Can Make a Difference (HarperCollins Pu-

ken nationalitet de hade. Alla som över-

frisk och anser att hon har sin intuition

blishers 2014).

levde hade mer eller mindre nio saker ge-

att tacka för sitt tillfrisknande.

mensamt. Samtliga överlevare hade änd-

– Min forskning ger inte svar på vil-

rat sin diet, alla åt örter och kosttillskott

ken eller vilka av de nio helande fakto-

Under ett års tid reste Kelly till olika län-

och hade gjort stora mentala och emo-

rerna som är viktigast, men som psyko-

der och intervjuade personer som över-

tionella beteendemässiga förändringar i

terapeut börjar jag alltid med att vägleda

Stor hjälp

30

4 | 2016

De nio helande faktorerna RADIKAL FÖRÄNDRING av födan TA KONTROLL över din hälsa FÖLJ DIN intuition ANVÄND ÖRTER och kosttillskott BEFRIA UNDERTRYCKTA känslor INFÖR MERA positiva känslor i livet TA EMOT socialt stöd/motta kärlek av andra FÖRDJUPA DIN andliga kontakt HA EN STARK vilja/orsak att leva 4 | 2016

31

patienten till att hitta en stark orsak att

Kelly är i dag den enda forskaren i värl-

I höst kommer jag till Finland för att vara

leva. Om du verkligen kan hitta vägande

den som fördjupar sig i radikal remis-

huvudtalare på ett seminarium om radi-

orsaker till varför du vill fortsätta leva, så

sion på heltid. Intresset för kompletteran-

kal remission av cancer. Programmet är

blir du motiverad till de livsförändringar

de metoder inom cancervården är stort,

uppbyggt runt de nio faktorerna. Det är

du står inför. Den andra faktorn som föl-

men trots det saknas en bred vetenskap-

första gången jag föreläser i Europa, och

jer är ta kontroll över hälsan, det vill sä-

lig forskning i ämnet.

jag ser verkligen fram emot att få disku-

ga att vara den som är ansvarig. Du kan

– Det stora intresset för min bok och

tera min forskning, dela med mig av det

ha rådgivande läkare och kompletteran-

min forskning har både överraskat och

jag hittat och inspirera till att förebyg-

de vård, men det är du som gör de slutliga

överväldigat mig. Cancerpatienterna och

ga cancer.

besluten gällande din kropp och hur den

deras familjer vill veta vad jag kommit

Innan vi skiljs vänder jag mig till Kelly

ska vårdas. När dessa två faller på plats,

fram till. Jag har också fått brev av on-

och undrar vad dessa modiga och fasci-

är det mycket lättare att också införa de

kologer som tackat mig för mitt initiativ

nerande canceröverlevare har lärt henne.

övriga sju förändringarna.

att forska i ämnet. De har råkat ut för fall

– Personligen har jag lärt mig att följa

av spontan remission i sin praktik, men

de nio faktorerna. Efter att ha mött hund-

varken haft tid eller idéer för hur de ska

ratals människor som varit med om otro-

gå vidare.

liga tillfrisknanden, och efter att ha fått

Skrämmande diagnos Att ställas inför en cancerdiagnos är skrämmande, man känner sig ofta makt-

höra deras recept på ett helt och friskt liv,

lös och saknar hopp. Frågor som ”Varför

Kurs på nätet

har detta drabbat just mig?” och ”Vad kan

Som bäst arbetar Kelly med att samla in

mentera dem i mitt eget. Jag äter annor-

jag göra?” inställer sig. Kelly ger inga svar

fler fall av spontan självläkning. Hon har

lunda och jag har börjat meditera. Jag tar

på varför cancern har slagit till, men hon

också nyligen lanserat en kurs på nätet,

vitaminer och kosttillskott alla dagar. Jag

kan berätta vad människor har gjort för att

där hon hjälper cancerpatienter att imple-

arbetar med att frigöra stress och försöker

tillfriskna. De nio faktorerna stärker ak-

mentera de nio faktorerna i sitt dagliga liv.

att inte välja sorgens och ilskans väg för

tivt immunförsvaret, så att kroppen kan börja hela sig själv.

skulle det vara dåraktigt att inte imple-

– Tyvärr hinner jag inte längre konsul-

snabbt. Jag välkomnar känslor, men låter

tera enskilda patienter, men jag gör allt för

dem också försvinna ur mitt liv utan att

– Du kan inte operera dig själv eller ge

att sprida informationen om de nio he-

hålla i dem. Att lyssna till dem som har

dig kemoterapi, men du kan göra dig en

lande faktorerna till så många som möj-

överlevt cancer har ändrat varje del av mig,

sallad, köpa kosttillägg och örter som är

ligt. Min bok har i dagsläget blivit över-

men som du märker, till det bättre, säger

bra för din kropp, och du kan arbeta med

satt till 20 olika språk, däribland finska.

Kelly och småler med glimten i ögat.

din stresshantering. Detta kan du göra mellan dina kemoterapibehandlingar. Jag är absolut inte emot konventionell vård, jag råkar bara studera människor som inte använder sig av den.

32

4 | 2016

» Kelly Turner deltar seminariet Syövästä voi selviytyä som hålls på Kulturhuset i Helsingfors 29.10.2016. Mera information på www.syövästävoiselviytyä.fi.

» Läs mer på: www.kelly-turner.com, www.radicalremission.com

AKTUELLT

Heidi Lunabba ÄR ÅRETS FREDRIKA

Fredrikastipendiet för samhällsmoderliga insatser tillfaller i år konstnären Heidi Lunabba. I motiveringen framhålls hennes outtröttliga engagemang för alla människors lika värde.

TEXT Mikaela Groop

H

FOTO Emilia Nyberg

eidi Lunabba, 39, är bildkonst-

människors upplevelser och ge dem en

genom installationer, fotografering och

när, bor i Helsingfors och dri-

röst, säger Heidi.

videofilm i både allmänna och privata ut-

ver ett jordbruk i Lovisa. Hon är uppvuxen i Pedersöre. Konst-

Tolerans och öppenhet

rymmen. Människors lika värde, mångfald och feminism utgör viktiga inspira-

nären arbetar främst genom olika visuel-

I projektet Tvillingar granskar konstnären

tionskällor för henne. Genom sina delta-

la uttryckssätt och har genom sina delta-

hur man framhäver och definierar bar-

gande samfundsprojekt har Heidi Lunab-

gande samfundsprojekt uppmärksammat

nets genus med kläder och andra visuella

ba på ett tacknämligt sätt synliggjort, och

den viktiga sociala roll som konsten spe-

tecken. Hennes bilder visar hur barn ofta

gjort det möjligt för många fler att syn-

lar när det gäller att spegla och belysa ak-

kläs ut till små vuxna, och då ett barns

liggöra, mångfaldsfrågor och minorite-

tuella samhällsfrågor. Inom ramen för sin

könsidentitet ännu inte tydligt framträ-

ter, står det i stipendiemotiveringen.

normkritiska bildkonst skapar Lunabba

der konstrueras det genom klädval. Pro-

mötesplatser och ger människor en platt-

jektet Tvillingar ifrågasätter könsnormer,

form där de kan uttrycka sin åsikt.

medan samarbetsprojekten Feministta-

– Jag vill arbeta för ett mera jämlikt

peten och Tvättlina betonar behovet av

och jämställt samhälle. Men mera än att

jämställdhet samt tolerans och öppen-

ändra åsikter handlar det om att kom-

het, så att alla kan känna sig respektera-

ma åt normer och attityder genom att

de och accepterade oberoende av kön eller

ge utrymme för människor att mötas

sexuell läggning.

och diskutera sina åsikter. Via min kun-

– Årets stipendiat utforskar frågor

skap som konstnär kan jag lyfta fram

om identitet, kön och kommunikation

»

FREDRIKASTIPENDIET uppgår till 10 000 euro. Kommittén som beviljar stipendiet består av representanter för Finlands svenska Marthaförbund, Svenska Kvinnoförbundet, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden. Ordförande för kommittén åren 2015–2016 är Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt.

4 | 2016

33

AKTUELLT

Föreningsfestivalen – för tionde gången! » DET ÄR TIONDE ÅRET i rad som den finlandssvenska Föreningsfestivalen ordnas. Festivalen startade som ett en dags evenemang och omformades 2013 till att omfatta veckolånga så kallade lokalfestivaler runt om i Svenskfinland. Arrangemanget har sålunda förts ner till gräsrotsni-

ingar. Att skapa gemenskap är viktigt

vå och föreningarna får själva ord-

för många föreningar, och det finns det

na evenemang på den ort där de är

ett stort intresse av att bredda mål-

verksamma. Det nya konceptet ger

gruppen och involvera såväl flykting-

möjlighet för vem som helst att del-

ar som asylsökande i föreningslivet.

ta i festivalen och bekanta sig med

Information om festivalen och

Matkulturdagen firas med en bärig brunch

programmet i sin helhet hittar du

» SÖNDAGEN den 9 oktober firar vi den finlands-

I år ordnas inom ramen för festi-

på www.festival.fi. På frågor sva-

svenska matkulturdagen med en bärinspirerad brunch

valen ett tjugotal evenemang under

rar Marthaförbundets utvecklings-

i församlingshemmet i Nagu. På menyn står allehanda

tiden 3–9.10, då grundtanken är att

chef Petra Högnäs, petra.hognas@

härliga delikatesser, såsom saskatoonpaj, bärsmoothie,

öka samarbetet mellan olika fören-

martha.fi, tfn 044 280 6609.

salta pajer, gröt och mycket mer. Bärodlaren Margot

föreningslivet.

Wikström berättar om bär och vi får njuta av levande musik. Dessutom delas årets matkulturstipendium ut.

Ungmarthas recepttävling 2016 » FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA den

i samband med firandet av matkul-

finlandssvenska matkulturdagen ef-

turdagen i Nagu den 9 oktober.

» TID: 9.10, kl. 11–13 » PLATS: Nagu församlingshem, Kyrkvallen 4, 21660 Nagu

» PRIS: 20 euro

terlyser Ungmartha recept av elever

Sänd in receptet senast 30.9.2016

i årskurserna 7–9. Huvudingredien-

till Ungmartha rf, Bölegatan 2, 00240

Anmälningar till Emilia Nyberg, emilia.nyberg@mar-

sen i receptet ska vara odlade busk-

Helsingfors eller ung@martha. Mera

tha.fi, tfn 050 911 2050, senast den 15 september.

bär, till exempel vinbär eller krusbär.

information ger Muluken Cederborg,

Anmälningen bekräftas genom en inbetalning till

Det vinnande receptet presenteras

tfn 044 280 6813.

Marthaförbundets konto: FI13 2001 1800 0309 29 senast 30.9.2016.

Matkulturmagasinet 2016:

Odlade buskbär » SURA OCH SÖTA, kärva och lena. Det finns ett buskbär för varje smak och trädgård. I årets matkulturmagasin möter vi passionerade bärodlare, förädlare, plockare, kockar och inspiratörer som hjälper dig hitta en favorit bland klassiker som röda vinbär och krusbär till nykomlingar som buskblåbär och bärtry. Dessutom bjuder vi sedvanligt på en mängd bäriga recept, på såväl saft och sylt som sirap och sallad, allt à la Martha. Så fyll frysen med bär och börja planera för fler buskar i trädgården – i oktober är matkulturmagasinet här, med all inspiration och fakta du kan behöva.

34

4 | 2016

MARTHAINFO

Byt kläder med varandra!

Inbetalningar ANNA EHRNROOTHS FOND

» SEDAN 2013 arrangerar Marthaförbun-

Så här gör ni (deadline 19 oktober):

det årligen den nationella klädbytardagen,

1. BESTÄM VAR klädbytardagen ska ordnas och

i år infaller den lördag 19.11. Målet med

vilken tid.

dagen är att genom klädbyten runt om i

2. FUNDERA PÅ vilken nisch klädbytardagen

landet sätta kläder i rotation och spara på resurser samt uppmärksamma problemet med textilavfall.

Vill också er förening, krets eller ert distrikt arrangera en klädbytardag? Vi har tre förslag på hur ni kan gå till väga.

» L-MODELLEN: O rdna en klädbytardag öppen för allmänheten. Passa också på att under november erbjuda en föreläsning/ workshop (antingen för allmänheten eller för den egna föreningen/kretsen) kring hur du blir mera stilsmarth. Vi kan tipsa om föreläsare! » M-MODELLEN: Ordna en klädbytardag öppen för allmänheten. » S-MODELLEN: Ordna en klädbytardag inom den egna kretsen eller föreningen, eller varför inte bjuda in grannföreningen/ kretsen?

har: Är den för alla (herr, dam, barn, hobbytextilier och så vidare) eller exempelvis enbart för barnkläder?

3. ORDNA GÄRNA en programpunkt eller workshop med fokus på återbruk och reparation av kläder.

4. MEDDELA EMILIA NYBERG, emilia.nyberg@ martha.fi, att ni ordnar en klädbytardag och vem som är kontaktperson. Vi bidrar med marknadsföringsmaterial i form av affischer och flygblad. Därtill marknadsför vi alla klädbytardagar som en helhet och informerar pressen om alla klädbytardagar under klädbytardagen.

Tips!

» KOLLA MED lokala loppisar, exempelvis Röda

Korsets eller Frälsningsarméns, om de kan tänka sig att samarbeta med er kring klädbytardagen. Kan exempelvis ett eventuellt överskott av kläder lämnas hos dem? » VAR NOGA MED att i all information poängtera att man får föra bort lika många plagg som man har med sig, det är byte som gäller!

Den stora finlandssvenska kryssningen 3–4.2.2017 » MARTHAFÖRBUNDET är en av medar-

Bildningsförbundet. Marthaförbundet ordnar en

rangörerna för den stora finlandssvenska kryss-

hel del eget program under resan, så kom med

ningen 3–4.2.2017. Temat för kryssningen, som

du också! Information om kryssningsprogram-

är en del av firandet av Finland hundra år, är

met och anmälningsförfarandet hittar du under

Tillsammans och huvudarrangör är Svenska

september månad på www.kryssningen.fi.

Höstens viktiga datum 1–2.10 Närmatsmarknad, Fiskars 9.10

Finlandssvenska matkulturdagen, Nagu

22.10

Centralstyrelsemöte, Helsingfors

19.11

Nationella klädbytardagen, Helsingfors

19.11

Marthaförbundets höstmöte, Helsingfors

19.11

Centralstyrelsemöte, Helsingfors

25.11

FN-dagen mot kvinnovåld

19–21.12 Julakuten (hushållsrådgivning inför jul), Helsingfors Följ också med evenemangskalendern på www.martha.fi/svenska/start/ evenemang/, där hittar du den mest aktuella informationen.

» Storgårds sv. mkr med anledning av Kristina Karlssons 70-årsdag 30,00 euro

» Storgårds sv. mkr med anledning av

Benita Björklunds 70-årsdag 30,00 euro

» Storgårds sv. mkr med anledning av Rita Urvas 80-årsdag 30,00 euro MARTA CENTRS

» Esbo norra mkr med anledning av Bemböle mkrs 70-årsjubileum 70,00 euro

» Emsalö Mf donation med anledning av

föreningens 100-årsinsamling 200,00 euro » Nykarleby Mf med anledning av Agneta Sjöholms 70-årsdag 30,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

Ändring i föreningslagen » EFTER EN ÄNDRING i föreningslagen

som trädde i kraft i juli 2016 har Patent- och registerstyrelsen PRH rätt att avregistrera föreningar som efter 1995 inte har lämnat in uppgifter till föreningsregistret – dessa föreningar betraktas som icke-verksamma.

Lämna därför alltid in en ändringsanmälan till föreningsregistret då föreningens registeruppgifter ändras, till exempel då en styrelsemedlem byts ut. Läs mer om den nya föreningslagen på www.föreningsresursen. fi. Kungörelsen över föreningar som avregistreras hittar du på www.prh.fi.

Förbundets höstmöte 19.11 » MARTHAFÖRBUNDETS höst-

Save the date!

19.11

möte hålls i år på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. Pricka redan i dag in datumet för mötet: 19.11. Lunch serveras klockan 11.30–12.30 och mötet inleds klockan 12.30. Fokus är på Martha och Marthas många möjligheter.

Närmare information hittar du i nästa nummer av Martha, i september månads medlemsbrev och i förbundskalendern på martha.fi. På frågor om höstmötet svarar Petra Högnäs, petra.hognas@ martha.fi, tfn 044 280 6609.

4 | 2016

35

MARTHAINTERVJU

MÅNGFALD ÄR EN STYRKA Årets NKF-konferens hölls på Västmannaöarna på Island och samlade drygt hundra kvinnor från hela Norden. Programmet bjöd på föreläsningar, personliga berättelser samt guidade rundturer såväl till sjöss som på land.

TEXT Petra Högnäs

FOTO Hanna Hägglund

O

rdföranden för Nordens Kvin-

känna olika kulturer blir allt viktigare med

noförbund Elisabeth Rusdal

tanke på den mellanmänskliga förståelsen.

betonade i sitt öppningstal so-

I dag behöver vi den mer än någonsin.

lidariteten och vikten av nät-

– Det är en styrka att vara så många, och

verk. Hon tackade alla som på olika sätt

vi bör bli bättre på att lyfta de frågor vi ar-

hade varit med och tagit emot och bistått

betar med och skapa opinion. Alla med-

de tusentals flyktingkvinnor med famil-

lemsorganisationer arbetar med kvinno-

jer som kom till de nordiska länderna un-

och familjepolitiska frågor, och vi kan på-

der hösten.

verka debatten om konsumtion och miljö.

– Att bistå kvinnor och familjer i nöd, att bry sig och att kunna agera när något ovän-

Längre tid

tat sker är helt i enlighet med hur grundar-

Elisabeth Rusdal har ett mångårigt enga-

na till NKF arbetade, sade Rusdal.

gemang inom Norges Kvinne- og familieforbund och svingar även ordförandeklub-

Skön mix

ban i förbundet.

Sommarkonferensen lockade många del-

– Jag gick med i Norges Kvinne- og fa-

tagare, och enligt Rusdal är det mixen av

milieforbund i slutet av 1980-talet för att

föredrag, diskussioner samt exkursioner

lära känna människor i min närmiljö. Jag

och rundturer för att lära känna varandras

ville även vara med och arbeta för hem-

kultur som ligger bakom populariteten.

Elisabeth Rusdal ÅLDER: 59 år.

FAMILJ: Är gift och har tre barn och ett barnbarn.

BOR: I Bærum kommun, strax utanför Oslo.

GÖR: Ordförande för Nordens Kvinnoförbundet de senaste fyra åren samt för Norges Kvinne- og familieforbund för andra gången. Arbetar som föreningssekretrare i Navio, en organisation för översättare av audiovisuella medier.

INTRESSEN: Kvinno- och familjepolitiska frågor. Avkoppling är att tillsammans med familjen åka ut till ”hytten” eller ut på sjön med båten.

vårdsbidrag. Optimistisk som jag var, hop-

kan jag glädja mig åt att det gäller mina

– De nordiska sommarkonferenserna är

pades och trodde jag att det också skulle

barn och barnbarn, konstaterar Rusdal.

viktiga. De kan bygga broar och vara arenor

omfatta mig. Arbetet tog dock lite längre

för utbyte av erfarenheter. Att ha en kvinno-

tid än så ... Men 1998, då jag var förbunds-

» NÄSTA SOMMARKONFERENS håll i San-

gemenskap är viktigt, både nationellt och

ordförande för första gången, gick lagför-

defjord söder om Oslo i Norge 16–18.6.2017.

internationellt. Att få ny kunskap och lära

slaget igenom. Även om det inte gäller mig,

Temat är matglädje.

» NKF består av Kvefélagasamband Íslands, Norges Kvinne- og familieforbund, Riksföreningen Hem och Samhälle (Sverige) samt Marttaliitto

och Marthaförbundet och har sammanlagt cirka 68 000 medlemmar. Marthaförbundet har varit medlem sedan 1921. Ordförandeskapet i NKF roterar mellan organisationerna och efter fyra år som ordförandeland har Norge gett över ordförandeskapet till Island. Marthaförbundets representanter i NKF:s styrelse är Camilla Hautala, andra vice ordförande i Marthaförbundet, och Petra Högnäs, utvecklingschef.

36

4 | 2016 3

AKTIVA MARTHOR

Hushållshjälp i hållbar marthakasse I cirka fyra år sålde marthorna i Sydösterbottens marthadistrikt en marthaväska och förra hösten återstod cirka sextio väskor. Då kom man på att de osålda väskorna kunde fyllas med användbara saker för unga som flyttar hemifrån, och säljas. Det blev en lyckad satsning.

TEXT Karin Dahlström

FOTO Johannes Tervo

3 | 2016

37

Anna Häggqvist och Vivan Österberg plockar ihop innehållet till en flyttväska.

I

dén till den efterfrågade flyttväs-

som är bra att ha när man flyttar hemi-

sitt eftermiddagssken över nejden och

kan kläcktes av Anna Häggqvist från

från, berättar Anna.

förstärker känslan av idyll och en annal-

marthakretsen Gurli. Vid ett av Sydösterbottens distriktsstyrelsemöten

Populärt projekt

kande sensommar.

Vi svänger in mot Anna Häggqvists gård

och vid distriktets höstmöte 2015 lade

Marthas utsända närmar sig Närpes cent-

och blir emottagna av Anna själv samt

hon fram sin idé. Distriktet hade ett sex-

rum och tar av till vänster, vi följer vägen

Vivan Österberg, som är en av de mar-

tiotal marthaväskor kvar efter att försälj-

några kilometer genom det österbottniska

thor som jobbar med projektet Flyttväs-

ningen av dem hade avslutats, och tanken

kan. Ut ur farstun rusar också några hö-

föddes att använda dem för ett nytt än-

nor, medan tuppen som har dolt sig bak-

damål. Man skulle fylla dem med praktiska saker att ha i ett nytt hem och sälja väskan för 35 euro.

Sagt och gjort. En grupp på sju marthor från distriktets olika föreningar valdes ut till en projektgrupp, och i januari i år samlades gruppen för första gången. Man började med att bolla idéer om vad väskan skulle innehålla och hur man prak-

”Återanvändning och hållbarhet var viktiga vid valet av innehåll, bland annat kan man byta ut själva borsten på diskborsten.”

tiskt skulle gå till väga för att sälja den.

om ett träd på gården kommer fram efter en stunds tvekan.

Vi förflyttar oss in i huvudbyggnaden och Anna tar fram en limegrön flyttväska. Hon tömmer ut dess innehåll på bordet: boken Smartha tips, broschyren Marthas matkorg, ett nummer av tidskriften Martha, Marthaförbundets medlemsvärvningskort, en glasskål, köksredskap och tvättnötter som används i stället för

– Idén var egentligen kopierad från

landskapet. På en äng har en lada sjunkit

tvättmedel vid textiltvätt. Ett lokalt för-

Marttaliittos projekt Aikuispakkaus (Vux-

ner i marken så att bara halva ladan syns

säkringsbolag har skänkt brandvarnare

enförpackningen), som innehåller prylar

ovanför grönskan. Augustisolen kastar

och en bank mynt för shoppingkärran.

38

4 | 2016

I traven med textilier finns disktrasor,

annonser, både till lokaltidningen och

De flesta väskorna har sålts till perso-

pannlappar och grytunderlägg som har

till Sydösterbottens marthadistrikts Fa-

ner som i våras ville uppvakta nyblivna

tillverkats av marthorna i distriktets oli-

cebooksida samt annat reklammaterial.

studenter. Också en och annan som har

ka föreningar, och dessutom en kökshandduk.

Återbruk och hållbarhet

– Alla föreningar i distriktet har inte en

behövt presenter till brudpar har köpt av

egen Facebooksida, så vi informerar om

dem. En såldes till och med till Stockholm

flyttväskan på Sydösterbottens marthadi-

redan när försäljningen började.

strikts Facebooksida, berättar hon.

– Hon tog kontakt via Facebook. Hur

– När projektgruppen träffades, fundera-

– Och Gurli Lassus i vår projektgrupp

hon hade fått reda på att vi sålde flytt-

de vi på vad vi tyckte var lämpliga saker

har gjort en försäljningsbroschyr, fyller

väskor vet jag inte, säger Anna. Vi har sålt

för en person som flyttar hemifrån. Se-

Anna i.

väskor i Nyland och också på några andra

dan gjorde vi en föreningsstödsansökan

ställen. Det har varit kul.

till Marthaförbundet. Alla väskor innehål-

Fortsättning följer

ler i stort sett samma saker, säger Anna.

Gruppen har packat ett 40-tal väskor. Av

pen. I början träffades den ganska regel-

Återanvändning och hållbarhet var vikti-

dem är cirka 30 sålda och ett 20-tal är än-

bundet, några gånger i månaden.

ga vid valet av innehåll, bland annat kan

nu opackade. På frågan om de tänker fort-

– På vårvintern när planeringen var

man byta ut själva borsten på diskborsten.

sätta ifall alla kassar blir sålda, svarar de

färdig och vi hade fått det ekonomiska

att det beror på efterfrågan.

stödet från Marthaförbundet och sedan

– Vi hade först tänkt köpa plastskålar,

Anna är den som sammankallar grup-

men när vi fick det ekonomiska bidra-

– Det finns energi i gruppen att fortsät-

plockat ihop innehållet, var det bara att

get från Marthaförbundet, märkte vi att

ta, säger Anna. Just för tillfället, när sko-

vänta på att kommersen skulle komma i

pengarna räckte till en glasskål, så vi val-

lorna inleder sin verksamhet, är det hög-

gång. Efter det har vi hållit kontakt spo-

de den i stället, säger Vivan. Hon har an-

säsong för försäljningen. Då startar studi-

radiskt via telefon eller per e-post, be-

svaret för marknadsföringen och har gjort

erna och ungdomarna flyttar hemifrån.

rättar Anna.

4 | 2016

39

AKTIVA MARTHOR

STOR JUBILEUMSFEST PÅ KÖKAR

Plantor bytte ägare i Edsevö

TEXT Diana Lundqvist

TEXT Anette Käcko-Snellman

FOTO Agneta Finneman

» LÖRDAGEN DEN 8 AUGUSTI 2015

I den egenhändigt skrivna sketchen

» VAR I VÅRT avlånga land kan man få inhandla ett

gick Kökar Marthaförenings 100-årsju-

Husmorsgymnastik bjöd marthorna

körsbärsträd för 3 euro eller rejäla gräslökstorvor för

bileum av stapeln med en stor fest på

på sig själva, och publiken fick också

1–2 euro och dessutom få näpna plantor av smulgub-

Vikingalund på Kökar. Representanter

avnjuta duetter, körsång, fiolmusik,

be på köpet? På Edsevö Marthaförenings årliga plant-

från de åländska marthaföreningar-

folkdans samt festliga tal. Festsalen

auktion eller ”blomskottsavision”, som kvällen kallas

na var inbjudna, liksom allmänheten.

hade dekorerats med blommor från

i vår krets, är detta möjligt en kväll i maj, varje år ...

Tårtbuffén dignade – tårtorna hade bakats av marthorna själva – och gästerna var tacksamma och imponerade.

marthornas egna gårdar.

Kökar Marthaförening tackar alla som deltog i firandet av jubileet!

På ett antal gårdsplaner och i lika många rabatter i den lilla byn Edsevö i Pedersöre, men också längre bort, frodas ”Lisis dahlior”, ”Barbros klematis”, ”UllaMajs plommonträd”. Plantorna har sedan 1973 auktio-

Välgörande gåvor i Korsholm

nerats ut och ropats in för en förmånlig summa. Barbro Björkell har sedan länge fungerat som uppskattad mäklare, och det är ett sant nöje att få ta del av artbestämning, skötselråd och planteringstips. I publiken finns ofta marthor eller andra köpintresserade som kan komma med goda tips eller råd om skötseln, inte sällan avslutas utropet av ett ”ho ir grömt grann” (den är väldigt fin).

Kassören Ulla-Maj Hagvik håller reda på det ekonomiska. De tio plantorna av bland annat röd temynta, timjan, bladpersilja, körsbär som jag senast ropade in betalade jag 18,50 euro för, inga stora pengar för mig och för det jag köpte, men desto värdefullare för föreningen, som på detta sätt kan dryga ut sin kassa.

Dessutom blir ju en och annan trädgård i nejden någon vacker planta rikare.

Sammanlagt tjugo stickade lapptäcken och tolv morsdagspaket har Singsby Marthaförening i Korsholm donerat till välgörenhetsorganisationen Hoppets stjärna för utdelning i Lettland och Litauen.

40

4 | 2016

Edsevömarthorna är i åldrarna 30–90 år. Att kvinnor i så varierande åldrar kan träffas och umgås är bara det en rikedom i sig!

PÅ GÅNG

Jakobstadsmarthornas höstutfärd till Esse TEXT Brita Snellman

I Kimito » 24.9 KLOCKAN 10–18 ÄPPELDAGEN PÅ SÖDERLÅNGVIK GÅRD, AMOS ANDERSONSVÄG 2, KIMITOÖN.

» MARTHAN ROSE-MAJ LINDSTRÖM bjöd

Inne i huset skålade vi i alkoholfri Martha-

oss till sitt ”paradis”, en kärleksfyllt renove-

bål med citronsaft och rödlemonad. Värdinnan

manget på gården som har en av

rad stuga i Esse. Kvällen inleddes i Esse gam-

och Jonas Borgmästars, båda uppvuxna i Esse,

landets största äppelträdgårdar!

la kyrka, där fiolspelmännen Jonas Borgmäs-

berättade om händelser från skoltiden och hur

Äpplen finns till försäljning och

tars och Ingmar Furu iklädda folkdräkter möt-

det var i Esse på 1930- och 1940-talet. Vi triv-

smakprov på olika äppelsorter er-

te oss med vacker musik. Värdinnan berätta-

des och skrattade och grät.

bjuds. Gårdens egen äppeljuice,

Välkommen att ta del av evene-

de kyrkans historia och vi sjöng tillsammans.

Kaffebordet lockade med delikata smörgå-

Vi vandrade runt och beundrade bland an-

sar och superb ”Stoppakako”. Rose-Maj, hen-

köpa. Marthakretsen Mamseller-

nat en vacker fönstermålning av Lennart Se-

nes systerdotter och Martha-vännen Lisa hade

na deltar och säljer äppelsylt med

gerstråle.

lyckats till hundra procent.

olika smaksättningar. Mera infor-

Kvällen fortsatte till ”Klockars”, där spel-

Vår ordförande, Carola Sundqvist, tackade för

männen väntade på trappan och välkomnade

vår räkning med ett paket innehållande en hem-

oss med Gästerna samlas. Festligt! Trots lite

vävd handduk, kaffelappar och smörknivar med

regn kunde vi beundra trädgården med äp-

Jakobstads emblem tro, hopp och kärlek inbrän-

pel- och körsbärsträd, likaså vinrankor med

da i skaftet.

sylt och honung finns också att

mation och programmet hittar du på www.soderlångvik.fi.

I Karperö » 9.10 KLOCKAN 11–14 KAR-

frukt. I blomrabatterna hade varje växt sitt

Till sist vill jag säga som originalet Lill-Janne

namn efter givaren. Här fanns Birgitta, Doris,

när han bjudit gäster, men ingen kom och han

PERÖ MARTHAFÖRENINGS

Elsa Luther, Paul och Inga. Som en gästbok

fick äta upp alla kakor själv: ”Men de här vart

HÖSTBRUNCH VID UF-LOKA-

med både levande – och döda ...

ju en HÄRLIAN FEST!”

LEN STRANDLID I KARPERÖ.

I år deltar Karperömarthorna i Föreningsfestivalen och ordnar

Gott exempel: Ålands Marthadistrikt » UNDER HÖSTEN lyfter vi fram goda exempel på inspirerande verksamhet i föreningar och distrikt. Först ut är Ålands Marthadistrikt som har tagit upp kampen mot matsvinnet. Läs mer om deras projekt Med Martha mot matsvinnet på www.martha.fi/sv/start/ projekt/svinnkampen/.

Har du goda exempel på verksamhet i Marthafinland som du tycker att andra marthor borde få ta del av, tveka inte att höra av dig till utvecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi.

Bidrag för renovering av föreningshus » NU HAR NI MÖJLIGHET att ansöka om bi-

foreningshus. Ansökan skickas till Finlands Hem-

drag för renovering av föreningshus från Fin-

bygdsförbund, Kalevagatan 13 A, 00100 Helsing-

lands Hembygdsförbund. Renoveringsbidrag

fors senast 30.9.2016. Ni kan också ansöka om bi-

kan ansökas av föreningar som äger förenings-

drag elektroniskt via länken www.kotiseutuliitto.

hus som är avsedda för fri medborgarverksam-

fi/foreningshus/renoveringsbidrag.

en läcker höstbrunch av säsongens och traktens fina råvaror.

Temat för evenemanget är slow food och lokalproducerat. Bordsreserveringar till nessi.berg@ netikka.fi eller tfn 050 543 0618 senast 4.10. Meddela också antalet vuxna och barn samt specialdieter. Pris: 12 euro (vuxen), 8 euro (7–12 år) och 6 euro (3–6 år), barn under 3 år äter gratis.

Tipsa redaktionen! » VILL DU TIPSA OSS om artiklar eller aktuella fenomen?

Gå in på www.martha.fi/svenska/ tidskriften/ och tyck till!

het. Syftet med bidraget är att bevara och för-

På frågor svarar byggnadsforskare Johanna

bättra husens kulturhistoriska värde, skick och

Hakanen, tfn 09-6126 3221 eller e-post: johanna.

Du kan också mejla ditt tips till

funktionalitet.

hakanen@kotiseutuliitto.fi, och projektsekre-

marthabladet@martha.fi eller

terare Sanna Käyhkö, tfn 09-6126 3223 eller

sända det till Marthas redaktion,

e-post: sanna.kayhko@kotiseutuliitto.fi.

Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

Anvisningar och mera information finns på förbundets webbsida på www.kotiseutuliitto.fi/

Eftertanken

TERESE BAST

Lösning till korsord 2/2016

Märkbart ohållbart I SKRIVANDE STUND känns frågan om hållbara val i vardagen högaktuell. Vi har precis uppmärksammat jordens överkonsumtionsdag 8.8, vilket betyder att vi lever i ekologisk skuld resten av året. Människans konsumtion överskrider jordens kapacitet att återskapa naturresurser och för att försörja våra behov skulle 1,6 planeter behövas. I Finland inträffade överkonsumtionsdagen betydligt tidigare, redan i april, och ifall alla levde som vi skulle 3,4 planeter behövas.

Konkret påverkar vår överkonsumtion till exempel Östersjöns välmående. Ökade utsläpp matar övergödningen, och i sommar har man

Vinnare 2/2016 »

NU ÄR VINNARNA DRAGNA i Martha nummer 2/2016. De tre först dragna, rätta lösningarna var insända av Else Broman, Kimito, Inge Smeds, Tölby, och Gretel Holmström, Helsingfors. Korsordspriset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

kunnat följa med algblomningen hela juli – en klar påminnelse om vå-

Deadline

ra handlingars verkan.

» NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer

Jag, som arbetar för ett rent Östersjön, skulle gärna se att flera gjorde återkopplingen mellan en hållbar livsstil och en ren närmiljö. Klimatprat är inte något abstrakt, utan handlar om att försvara en livskraftig natur här hemma.

Lyckligtvis kan vi alla vara del av lösningen – förändring sker när vi gör smarta val i vardagen och moti-

I nästa nummer …

verar varandra att hålla igång.

Mitt tips är att välja vegetariskt, knappast revolutionerande, men effektivt på så många plan.

Vegetarisk kost minskar koldioxidutsläppen, belastningen på våra vattendrag, och är dessutom bra för hälsan.

Solklart hållbart alltså!

KAN DU LÄSA OM ODLADE BUSKBÄR. Den 9 oktober 2016 firas den finlandssvenska matkulturdagen för 25:e gången.

I samband med firandet utkommer tidskriften Martha som ett matkulturmagasin fullspäckat med bärinspiration och nyskapande bärrecept.

I magasinet presenteras vår inhemska bärhistorik, tolv olika bärsorter, odling hemma och beskärning samt ges skönhetstips med bär. Dessutom bjuder vi på intervjuer med bärodlare runt om i Svenskfinland.

AMANDA SUNDELL

Marthas matkulturmagasin utkommer den 3 oktober.

13.12.2016. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 2.11.2016 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf.

Marianne Blom | Mikaela Groop | Anna Häggqvist Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi

Skribenten är en samhällsengagerad företagare som vill göra sin del för ett rent Östersjön. Hon gillar morgondopp och släta klippor samt trivs där det bjuds på starkt kaffe och livlig diskussion.

42

4 | 2016

OMSLAGSBILD: Camilla Ostberg

4041

Trycksak

TRYCK: Oy FRAM Ab 2016 | Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

0797

Korsordet 4/2016 » BYGGBOOM RÅDER I HÖSTENS FÖRSTA KORSORD. Det är vår korsordsmakare Björn Liljeberg i Borgå som har knåpat ihop det knepiga krysset. När du har klurat ut ordgåtorna kan du sända in dem till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 2.11.2016. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 4”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4 | 2016

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET exempel då jag bakat och tömt en mjölpåse skakar jag ur den noggrant och lägger dagens lunchsmörgås i den. Gamla sockerpåsar passar också för återbruk.

SOLVEIG BACKSTRÖM, 043 820 0070

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

»

KARIN LINDROOS, 050 361 6081

FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (tisdag–torsdag kl. 13–15)

MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971

»

MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071

»

DU KAN OCKSÅ SKICKA e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

»

VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

hus och tycker att appen tori.fi är perfekt då man är på jakt efter mindre mängder kakel, gamla dörrar, köksinredningar, lampor – idealiskt för mig som gillar grejer och hem med lite patina.

PETRA HÖGNÄS, 044 280 6609

DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

JAG RENOVERAR

JAG GILLAR INTE

att shoppa och är inte speciellt händigt, så jag fyndar på farmors vind.

Jag återbrukar hennes gamla yllekappor och på förbundets senaste vårmöte bar jag hennes gröna sammetsklänning från 60-talet.

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (måndag–torsdag) EMILIA NYBERG innehållsproducent, 050 911 2050 (tisdag–torsdag) SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (tisdag–torsdag kl. 13–15)

SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten!

050 517 2958 ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten!

050 388 0848 ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 MULUKEN CEDERBORG tf. verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

www.martha.fi

JAG ÅTERANVÄNDER papperspåsar. Till