Martha nr 3 2016

N YA

Rölleka (Achillea millefolium)

Matnyttigt på rester

Maskros (Taraxacum officinale)

Nu räddar vi maten från soporna

Finaste frösamlingen Så samlar du egna frön

Smultron (Fragaria vesca)

Vilda smaker Mjölkört (Champion angustifolium)

Laga gott på örter ur skogsskafferiet

Harsyra (Oxalis acetosella)

Brännässla (Urtica dioica)

(St )örtgott!

Kirskål (Aegopodium podagraria)

Daggkåpa (Alchemilla spp.)

VILDA VÄXTER I SOMMARKÖKET

N R 3 | 2 016

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

Bästa matsvinnstipset?

LEDAREN

SAMMANSTÄLLT av Mikaela Groop

Med talkokraft mot framtiden TALKOANDAN HÅLLER på att dö ut. För-

ga: Hur kan vi bättre förena våra kraf-

eningslivet dör ut. Ingen vill engagera sig

ter för det gemensamma goda? Tack för

i frivilligverksamheten. Stämmer det?

ert marthaengagemang – vi förvaltar det

Nej, säger jag. Inte om man ser tillbaka

marthauppdrag som är oss givet.

på Marthaförbundets vårmöte 2016. In-

Att få alla arrangemang att fungera för

te då man läser responsen från vårmötet

över 300 personer, också detta med frivil-

och själv upplevde stämningen, talkoan-

liga krafter, kräver otaliga timmar av för-

dan och gemenskapen.

beredelser, en klar vision av upplägget, tå-

I Lovisa samlades över 300 marthor

lamod och många hjälpande händer. Nå-

till möte från alla delar av Svenskfinland

got vi fick ett klart bevis på. Det är detta

och Åland, till stor del iklädda folkdräk-

talkoarbete som möjliggör att vi årligen

ter. Folkdräkten har också förenat under

kan mötas i så stor skara, och jag hoppas

året som gått – det är många som sytt/fär-

verkligen att denna tradition lever vida-

digställt sin egen dräkt under året – men

re. Jag säger ödmjukt tack för ert talkoar-

blev också en god samtalsöppnare under

bete – vi förvaltar det engagemang som

dagen. Folkdräkten skapade gemenskap,

är oss givet och önskar er alla välkomna

lyfte upp en tradition och förenade. Tack

till Kristinestad 6.5.2017.

för denna kulturgärning – vi förvaltar det kulturarv som är oss givet.

Bland enkätsvaren läser vi slutligen om ”tukkaosten på bullaskivan”. För mig be-

Vid vårmötet behandlades fyra olika

skriver det matkulturen och jag är tack-

motioner, vilket visar att Martha enga-

sam för den goda hemlagade köttsoppan,

gerar. ”Fint med aktiva medlemmar som

brödet och ja, för tukkaosten (bondosten)

gör motioner för ett bättre samhälle i ak-

på bullaskivan. Matkulturen, den lokala

tuella ärenden”, skriver en av dem som svarade på frågorna i den utvärde-

dialekten, traditionerna och mig fortfarande att le var-

vårmötet. Marthaförbundet har

je gång jag blickar bak-

ett starkt samhälleligt uppdrag,

åt. Martha är ett bevis

ett ansvar för en hållbar livsstil

på att talkoandan le-

genom medvetna val i vardagen.

ver vidare, att kvinno-

Det gör vi lokalt genom förenings-

kraft kan åstadkomma

verksamheten, regionalt via våra di-

mycket och att för-

dets verksamhet. För utvecklingsarbetet är detta en viktig frå-

LINDKOSKI MARTHAFÖRENING – Det brukar inte bli så mycket matrester i vårt hushåll, men har jag potatis kvar, steker jag upp den tillsammans med lök och bacon. Vi har alltid bacon i frysen, vi köper tio förpackningar åt gången. Du hålls mätt på fläsk!

INGER BACKMAN SÖDERVECKOSKI MARTHAFÖRENING – Det som blir över från middagen äter vi genast följande dag, eller så hoppar vi över en dag och tillreder något på resterna nästföljande dag. Inte kastar vi bort mat, i synnerhet inte min man!

den varma stämningen får

ringsblankett som delades ut vid

strikt och nationellt genom förbun-

CARITA SLÄTIS

eningslivet på riktigt förenar.

MARGARETA KYTÖ ESBO MARTHAFÖRENING

Från oss alla, till er alla: ha en skön och avkopplande sommar!

ANDREA HASSELBLATT, förbundsordförande 2

3 | 2016

– Jag brukar inte slänga tomater, i stället tillreder jag en soppa på lök, paprika och mogna tomater, helst körsbärstomater som är aningen sötare. Fräs tomaterna, löken och paprikan i litet matolja, tillsätt kycklingfond och låt allt koka en stund. Mixa soppan, smaka av med litet socker och citron, strö till sist över rikligt med persilja.

N YA

N R 3 2 0 16 | Å R G Å N G 114

4 TRISTA RESTER KAN BLI FANTASIFULLA RÄTTER Mellan u-svängarna bland hyllor och frysdiskar i supermarketen hade kunderna möjlighet att diskutera matsvinn då Svinnkampen drog ut på butiksturné.

8 HÄR FÅR BUTIKSMATEN EN ANDRA CHANS Matmissionen i Rågsved utanför Stockholm räddar fullt tjänlig mat från att kastas på sopberget.

12 VART TAR DITT TEXTILAVFALL VÄGEN? Flera projekt för återvinning av textilier är på gång. Martha har besökt avfallsbolaget Stormossen i Vasa och pejlat läget.

16 HELT NY – UNDERBAR? Allt är inte guld som glimmar ... Martha ger de bästa tipsen för ett grönare klädval.

20 SOMMARMAT UR SKOGSSKAFFERIET Sköna sommarsmaker väntar på dig – i skogen! Nu plockar vi vilda ätbara örter samtidigt som vi njuter av naturen.

24 KONSTEN ATT SAMLA FRÖN Snart är det åter dags – att samla frön inför nästa odlingssäsong.

Martha tipsar om vad du kan tänka på innan du börjar.

27 FÅ TVÄTTEN HEMLEVERERAD AV EN NINJA I USA kan du snart leva ett helt liv utan att lämna ditt hem, det mesta du behöver finns på bara en armlängds avstånd – i smarttelefonen.

28 MARTHORNA SOM BANBRYTARE FÖR KOKBOKSLITTERATUREN Marthorna hörde till kokbokspionjärerna i Finland. Förlagan till klassikern Marthas kokbok utkom så tidigt som 1919.

31 SVAMPBULLAR OCH LANDSHÖVDINGSSOPPA Ett urval av aptitretande vegetariska recept kan vi gotta oss åt i kokboken Tillägg till kokbok för allmogehem – 100 vegetariska middagar utgiven av Föreningen Martha 1919.

32 MARTHA SYNS OCH HÖRS Folkdräkternas comeback var iögonfallande då fler än 300 marthor samlades till förbundets vårmöte i Lovisa.

Instagrammat EKOLOGIRÅDGIVARE Anita Storm på jakt efter harsyra för en harsyresmoothie. #vildinaturen #vildaväxter

Instagram: @marthaforbundet

3 | 2016

3

Första anhalten under Svinnkampens butiksturné var stadsdelen Stenhaga i Vasa. På plats fanns Anita Storm, Karin Lindroos, Emilia Nyberg och Silvia Englund.

Trista rester kan bli fantasifulla rätter Mitt i supermarketen står ett svart bord fullt med broschyrer, blanketter och recept. Det är Marthaförbundet som inom ramen för projektet Svinnkampen bjuder på råd och inspiration kring matsvinn.

TEXT Karin Dahlström

S

FOTO Johannes Tervo

vinnkampens första anhalt un-

människor tänker, slänger de bara ma-

att man inte ska slänga mat, säger hon.

der vårens turné i matbutiker-

ten eller hittar de på saker. Kanske nå-

För att bäst ta tillvara den mat jag köper

na är stadsdelen Stenhaga i Va-

gon kan komma med nya recept. Vi vill

brukar jag koka stora satser åt gången och

sa. Den värsta eftermiddagsrus-

väcka intresse och tankar, fråga dem var-

dela in dem i mindre portioner som jag

ningen har inte hunnit börja än och kun-

för de slänger mat och få dem att komma

sedan fryser ner.

derna bland hyllorna på matvaruavdel-

i gång med planeringen av inköpen, för-

Även Margareta Södergård är mån om

ningen verkar inte ha särskilt bråttom.

klarar förbundets sakkunniga i miljöfrå-

att äta det mesta, men visst händer det att

Flera tar sig tid att stanna vid Svinnkam-

gor Anita Storm.

hon slänger det som har blivit gammalt.

Mindre portioner

ska slänga, säger hon.

pens bord och prata bort en stund med Marthaförbundets personal.

– Men mamma lärde mig att man inte

– Vi är här för att uppmärksamma kon-

Vivan Hautamäki gör sina uppköp inför

Eivor Gull brukar göra pyttipanna av

sumenterna på matsvinnet, för att frå-

helgen och stannar upp vid Svinnkam-

matresterna. Den här dagen har hon köpt

ga och diskutera, hitta människan och

pens bord.

ytterfilé av gris.

matsvinnet på något sätt. Vi vill veta hur 4

3 | 2016

– Jag är av den årgången att jag anser

– Jag orkar inte äta allt, men då tärnar

jag köttet och fryser ner det för att sedan

na håller på att förändras, tack vare den

re har levt under sådana tider att de har

använda det i en pyttipanna.

uppmärksamhet som matsvinnet har fått.

lärt sig att använda hela råvaran, att hitta på saker, säger hon.

Inte heller Robert Berglund slänger mat

– I Frankrike har man börjat stifta la-

särskilt ofta, men för honom är använd-

gar kring matsvinnet och i Vasa började

När det gäller den sista förbrukningsda-

ningen av plast i förpackningarna en stör-

man för cirka ett år sedan med mathjälp,

gen som anges på matvarornas förpack-

re fråga än de matrester som slängs.

dit till exempel butiker kan skänka sådan

ningar bör man vara noggrann, tycker

mat som är ätbar, men som inte längre

Anita, och rekommenderar att man tar

går att sälja.

luktsinnet till hjälp.

Energi och resurser Anledningen till att Marthaförbundet är

– Och kanske vissa butiker har börjat

– Fräscht kött har en litet söt doft, men

på plats denna fredag är att man vill upp-

ta in mindre mat? Hittills har det varit

om det är gammalt, luktar det svagt av am-

märksamma matsvinnet och uppmuntra

så att det skulle vara överfullt i alla hyl-

moniak, litet fränt och stickade. ”Bäst fö-

konsumenterna att ta tillvara matrester

lor, men i dag kan man hitta hyllor som

re” betyder att det är bäst före det angiv-

i stället för att slänga dem. Anita Storm

gapar tomma.

na datumet, men att det är möjligt att äta

förklarar varför: – Det går åt en massa energi och resur-

Slantar i soporna

även efter det. Speciellt för syrade produkter, till exempel crème fraiche eller grädd-

ser för att producera till exempel kött. Det

Anita vill gärna lyfta fram den ekonomis-

fil, har det inte så stor betydelse, man kan

är dumt att först föda upp en ko i några

ka aspekten av att slänga mat:

även äta dem efter utgånget datum, sä-

år, slakta den och sedan när köttet kom-

– Vår egen ekonomi lider av det. Om vi

mer till kylskåpet, låta det bli gammalt

slänger bort var femte matkasse, kan vi

– Vi har glömt att använda näsan, vi

och kasta bort det, eller tillreda så myck-

lika gärna slänga pengarna i soporna, det

använder ögonen. Vi borde använda mer

et av det att en del måste slängas, säger

är i princip det vi gör.

näsa än ögon, och lära oss hur en råvara

hon och fortsätter: – På ett sätt kan man säga att vi då in-

Inställningen till matrester tror Anita är en generationsfråga.

ger Anita.

som går att äta ska lukta.

Kolla köksskåpet

te ger värde åt maten, för om vi föder upp

– Det finns ett slags hjälplöshet också.

ett djur så borde vi se till att vi äter upp

De yngre, till exempel, vet inte vad de ska

Anita vill slå ett slag för planering av in-

hela djuret, det har ju ändå varit ett liv.

göra av råvarorna, de har inte färdigheten

köpen.

Anita Storm tror trots allt att attityder-

att röra ihop något av dem. De som är äld-

– När ett barn eller en ung människa 3 | 2016

5

”Vi har glömt att använda näsan, vi använder ögonen.

Vi borde använda mer näsa än ögon, och lära oss hur en råvara som går att äta ska lukta.” kommer på att hen ska göra något och lä-

Man kan också planera med tanke på sin

fundera kring matsvinn, man ska ju bör-

ser receptet i mobilen, går hen till butiken

egen hälsa.

ja lära sig i tid, betonar Anita.

och köper allt som tas upp i receptet, fast

– Om man lever på impulser, kanske

Innan Marthas utsända går därifrån

kanske 75 procent av ingredienserna re-

man äter blodig biff och potatis eller ham-

dyker Pentti Sihtola och Tuula Wahlman

dan står i köksskåpet. De borde bli bättre

burgare varje dag. Det är viktigt att tänka

upp. Hur ser det ut med deras matsvinn?

på att först ta en titt i skåpet där hemma

på kostcirkeln och få in alla ingredienser

– Ibland lämnar jag tomaterna i kylskå-

och sedan fundera på vad som behövs.

i kosten för att själv orka och må bra. Pla-

pet alltför länge och de blir mögliga, det

nerar man sin veckomeny får man också

retfullt att vara tvungen att slänga mat,

en mångsidigare diet.

säger Tuula Wahlman.

Med sig på butiksturnén har förbundets personal en beräkningsguide som visar hur mycket mat som går åt beroen-

– Men han är inte lika kräsen som jag

de på antalet matgäster och de rätter som

Börja som barn

när det gäller färsk mat, säger hon och

ska serveras.

Förutom att Svinnkampen synliggörs

pekar på sin man.

– Om man har en hel fisk som är rensad, hur mycket fisk behövs det då per per-

i butikerna har man även besökt olika grupper.

son, eller hur mycket grisköttsfilé behö-

– Vi lyfter fram matsvinnet med oli-

ver man om man ska ha tio personer på

ka grupper som har beställt en leftlovers-­

middag? Här kan man få hjälp av beräk-

kurs. I maj kommer vi att rikta oss mer

ningsguiden, så att man inte överdimen-

till barn när vi medverkar på matfesten

sionerar, förklarar Anita.

på Juthbacka och i Närpes. Där får barn

6

3 | 2016

» SVINNKAMPEN är Marthaförbundets projekt för att minska matsvinn i hushållen, läs mer på www.svinnkampen.fi. Projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.

BÖCKER

FRAMTIDEN I VÅRA HÄNDER TEXT Cia Hemming

» ”MÄNNISKANS FRAMFART på

sanning de förmedlar smyger sig in likt

i markanvänd-

planeten är som en bil som kör vida-

en råkall, svart skugga i mellangärdet.

ning, global färsk-

re med en överdimensionerad global

Det känns både upprörande och van-

’motor’ – rakt in i framtiden, rakt ut i

mäktigt att se sjuka orangutanger som

och påverkan av globa-

mörkret kör vi med släckta strålkastare,

förlorat föräldrar och habitat, att inse

la kväve- och fosforcykler.

utan skyddsräcken och utan att räkna

vad förlusten av livsviktiga regnskogar

Det finns även två av männi­

med några skarpa svängar.”

som skövlas innebär och hur färggla-

skan skapade gränser för miljö­

da korallrev bleknar eller fiskas sönder

processer: kemiska föroreningar och

med dynamit.

aerosoler i atmosfären.

Metaforen är tydlig när Johan Rockström, professor i miljövetenskap och

vattenanvändning

chef för Stockholm Resilience Center,

Att bevara den biologiska mångfal-

tillsammans med naturfotografen och

den är av största vikt, men i dagsläget

Globala risker

-filmaren Mattias Klum i sin bok Vår tid

förlorar vi arter hundra gånger snabb-

Den planetära kris vi försatt oss i

på jorden kokar ner essensen av sin om-

are än den naturliga bakgrundstakten.

bottnar, enligt Johan Rockström och

fattande kunskap, vetskap och klokhet

­Mattias­Klum, som säger sig vara bå-

gällande hållbar utveckling och klimat-

Enorm utmaning

de djupt oroade och genuint frustre-

förändring. Med boken vill författarna

Vi har byggt våra samhällen på anta-

rade, i okunskap, brist på insikt, ovil-

öppna våra ögon för vår nya globala

gandet att naturen är relativt statisk,

ja och passivitet.

verklighet och ge fördjupade insikter

och det är en enorm utmaning vi står

Men trots alla globala risker känner

samt inspiration till handling.

inför om vi ska få till ett globalt per-

de ändå en optimism tack vare vår kun-

spektivskifte, vilket är nödvändigt om

skap och insikt i problematiken: vi är

Sorglig sanning

en ändring ska kunna ske. Numera är

den första generationen som är medve-

Boken, som har något år på nacken,

vi ekologiskt sammankopplade på pla-

ten om att vi själva utgör ett hot mot vår

baserar sig på forskningsrön återgivna

netär nivå och måste därför åstadkom-

egen existens som modern civilisation.

på ett lättförståeligt och överskådligt

ma en global övergång till hållbarhet,

sätt. Hårda och konkreta fakta varvas

upplyser författarna läsarna.

med berättelser om folk och fenomen världen över.

Klum Mattias, Rockström Johan: Vår tid på jorden.

Bokförlaget Langenskiöld 2012, 319 s.

ISBN: 978-9187007-12-5.

De negativa trender som råder inom nästan alla områden av miljöföränd-

Det finns nio planetära gränser, var­

ringar måste vändas under de kom-

av de tre stora utgörs av klimatföränd-

mande tjugo åren. För sist och slutligen

Mattias Klums fotografier är vack-

ring, uttunning av ozonet i stratosfären

handlar det inte om att rädda planeten,

ra och tidvis besvärande hudlösa. Of-

samt försurning av haven. Fyra lång-

utan om att rädda oss själva och värl-

ta rör det sig om dimmiga, drömska

samma variabler består av hur fort vi

den sådan vi känner den. Förnekelse

och storslagna bilder, men den sorgliga

förlorar biologisk mångfald, förändring

och tvivel är inte längre ett alternativ.

Rösta och vinn en skärbräda! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favorit­artikel ­i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 3.8.2016. Du kan även sända ett post­

kort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Skärbräda”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Svinnkampens skärbräda med illustration av Johanna Högväg. Skärbrädan mäter 31 x 21 centimeter och kan hängas upp i ett snöre.

I förra röstningsomgången fick artikeln Kvinnor kämpar för rätten till sin kropp på sidan 24 i Martha nummer 2/2016 flest röster. Skärbrädan som lottades ut i samma nummer vanns av Ulla Stenvall, Nykarleby, Marianne Grundström, Hangö, och Monica Wiklund, Munsala. Skärbrädan kommer på posten – grattis!

3 | 2016

7

Här får butiksmaten en andra chans Över 60 ton mat. Så mycket har den nystartade supermarketen Matmissionen i Rågsved utanför Stockholm räddat från soporna sedan december i fjol. Målet är 200 ton innan årets slut.

TEXT Heidi Hendersson

8

3 | 2016

FOTO Johan Rindevall och Heidi Hendersson

D

et är fredagsmorgon och full

– Vi säljer vissa varor efter bäst-före-da-

rulle i Matmissionens lokaler i

tum, men inte efter sista förbrukningsdag.

förorten Rågsved. Bland cham-

Hittills har butiken hanterat över 60

pinjoner, sparris, tandborstar

ton livsmedel, medan målet är 200 ton.

och soltorkade tomater flanerar butiksbe-

– I december och januari låg vi på mel-

sökarna till ledorden av de målade bok-

lan 22 och 24 ton per månad. Fortsätter

stäverna vid diskarna: Våra grönsaker kan

det så här, kommer vi att gå över målet.

vara mjuka eller fläckiga, de passar perfekt

Men vi skrapar fortfarande bara på ytan.

till tacos, soppa eller köttfärssås ändå.

Butiken är ett pilotprojekt som har eta-

Här får mat som annars skulle slängas

bleras i ett samarbete mellan Stockholms

bort en ny chans att mätta magar i stället

Stadsmission och Axfood (affärskedjor-

för containrar. Varje morgon får butiken

na Willys och Hemköp), där Stockholms

leveranser från fem butiker och två gros-

Stadsmission äger och står för driften av

sister i närheten. Lass efter lass med frukt,

butiken och Axfood är medgrundare och

bröd, grönt, mejeriprodukter och färska

bistår med livsmedel, finansiering samt

varor. Utbudet är ständigt varierande.

kunskap. Från de donerande butikernas

– Ena dagen kan det vi erbjuda gurka

och grossisternas sida har responsen va-

och andra dagen ingen alls. Ibland kan

na var feldimensionerade och det fanns

det finnas extremt mycket gurka, som

rasrisk. En annan gång fick vi fyra pallar

en gång när vi fick in 900 kilo, säger bu-

bake-off-bullar som var fula.

tikschefen Johan Rindevall, som tycker

rit positiv, säger Rindevall.

– Man märker att det finns ett intresse.

Positivt exempel

det är intressant att få veta orsakerna till

Ett skrap på ytan

Förhoppningen är att idén ska sprida sig

att varorna har kasserats.

Det handlar alltså inte enbart om pro-

och att Matmissionen i Rågsved kan fung-

dukter som har passerat eller som är nä-

era som ett positivt exempel. I Österrike

ra bäst-före-datumet.

finns det redan 80 stycken liknande mat-

– Gurkorna, till exempel, det var ju inte för att de var dåliga, utan för att lastpallar-

”Vi har ju inget fast sortiment, bara sådant som annars skulle kastas.

Vi vet inte från en dag till annan vad vi kommer att ha.”

3 | 2016

9

Lågprisbutiken Matmissionen tar tillvara och säljer varor som annars skulle kastas bort.

Fr.v. butikschefen Johan Rindevall och arbetshandledaren Tove Larsson.

”Det är lärorikt att arbeta på ett ställe som detta.

Det har fått mig att tänka till, och jag är mycket mer medveten om hur och vad jag äter.” butiker och det är härifrån man hämtat

dant som annars skulle kastas. Vi vet in-

ra ur personalen gör sig redo för att las-

inspirationen. En av farhågorna inför öpp-

te från en dag till annan vad vi kommer

sa in godsakerna. Sirvan Sallar bär in en

ningen var en eventuell stigmatisering,

att ha. Men man kan inte öppna en butik

välfylld låda.

något som inte verkar har manifesterat sig

som denna och tro att man har alla svar,

bland de välfyllda butikshylllorna.

man måste vara lyhörd.

– Det är oftast glada miner, men det handlar mycket om hur man arbetar med

Ringar på vattnet

detta koncept.

Butiken har fått mycket uppmärksamhet

– Tänk, allt det här skulle ha kastats!

Det är lärorikt att arbeta på ett ställe som detta. Det har fått mig att tänka till, och jag är mycket mer medveten om hur och vad jag äter.

Och medlemmarna ökar i rask takt.

i medierna, och matsvinn som ämne är i

– Vi hade sammanlagt omkring 200

dag hetare än någonsin efter att Frankri-

Låda efter låda

medlemmar när vi öppnade och i dag

ke gjort det olagligt för butiker att slänga

Det är ruljangs i hjärtat av butiken när låda

har antalet femdubblats. Medlemmarna

bort ätlig mat. Rindevall tror att det kom-

efter låda med bröd, kött, grönsaker och

informerar även varandra och andra om

mer att sprida sig som ringar på vattnet.

svampar sorteras och prismärks.

det är något bra som kommer in. Då kan

– Jag hoppas att fler livsmedelsaktörer

det vara fullt i butiken på en halv till en

skulle visa framfötterna, oavsett lagstift-

timme, säger Rindevall, vars team ock-

ning, säger han och framhåller att det är

Men oftast är det inte hela förpackning-

så aktivt är på Facebook för att informe-

en win-win-situation för alla inblandade.

ar. Om en potatis är dålig, öppnas påsen

ra kunderna om det varierande och stän-

– Förutom att det är hållbart, så innebär

digt uppdaterade utbudet.

sophanteringen även en kostnad.

– Varor som verkligen inte går att använda, slängs bort, säger Sallar.

och potatisen tas bort. Resten säljs.

– Här har vi till exempel en dålig vin-

Men just det ständiga flödet av varor

Det börjar närma sig lunchtid och i lag-

druva, säger Sallar och lyfter på locket till

är en av utmaningarna med att driva en

ret slås dörrarna upp och släpper in friska

en ask med klargröna druvor som nu fått

matbutik på dessa premisser.

vindar. En lastbil backar försiktigt fram

åka en vända till Matmissionen i stället

till öppningen med en ny last varor. Någ-

för till närmaste container.

– Vi har ju inget fast sortiment, bara så10

3 | 2016

Miljötipset Men inte ens Matmissionen kan

– Min och Stadsmissionens inställ-

gardera sig för matsvinnet.

ning är att verksamheten ska fort-

– Ja, till slut slänger vi en del av

sätta så fort det bara går. Vi letar lo-

maten. Men det är ju inte alls lika

kaler för fullt, och har påbörjat en

stora mängder som i vanliga livs-

insamling för återetablering, säger

medelsbutiker, säger Rindevall.

Johan Rindevall.

Och man försöker till det yttersta att locka kunderna att rensa hyllorna.

– Det är därför vi har mimosasallad för en krona i dag. Vi vill bli av med den. Bröd ger vi ibland bort gratis efter utgångsdatumet.

Lass efter lass Störst är efterfrågan på mejeriprodukter och kött. Något som blir än mer tydligt när en av personalen ger sig ut med en vagn fullastad med kött. På mindre än en halv minut är han tillbaka, smått överväldigad.

Dags för nästa lass.

– Vem är modig nog att följa med ut? Vi gör en undanmanöver, vi kör ut två och två, säger Christophe Hansson med ett skratt.

Han får med sig några kollegor, och tillsammans skuffar de ut ett lass med grönsaker. Ekipaget får snabbt en skock nyfikna kunder efter sig. Bland kycklingkorvarna

Fakta om ...

Matmissionen Butiken är ett pilotprojekt som har etablerats i ett samarbete mellan Stockholms Stadsmission och Axfood (affärskedjorna Willys och Hemköp), där Stockholms Stadsmission äger och står för driften av butiken och Axfood är medgrundare samt bistår med livsmedel, finansiering och kunskap.

Belägen i centrala Rågsved utanför Stockholm Sortimentet i butiken består av ett livsmedelsöverskott som har skänkts bort.

I projektet deltar också ett tiotal medfinansiärer från livsmedelsproduktionsledet, som även kommer att skänka de varor som ska säljas.

Matmissionen erbjuder ett medlemskap som ger en rabatt på upp till en tredjedel eller mindre av det ordinarie priset. Köpen begränsas till 250 kronor per vecka (efter dragen rabatt).

för en krona paketet och den ekologiska zucchinin för fem kronor styck botaniserar gammal som ung.

Ovanför dem tronar några upplysande ord: Våra mejeriprodukter har ofta kort bäst-före-datum, men de smakar lika bra i pannkakan för det.

Bara en kort tid efter att Marthas utsända besökte Matmissionen antändes lokalen och brann ner. Inga människor kom till skada i eldsvådan, men butiken totalförstördes och är bortom all räddning. Planen är dock att verksamheten ska återupptas så snabbt som möjligt.

Mål för verksamheten Ge plats för personer som vill arbetsträna och därmed närma sig arbetsmarknaden genom att ge personligt stöd, yrkeserfarenhet inom butik och service, logistik och livsmedelshantering.

Möjliggöra för personer som lever i ekonomisk utsatthet att uppnå stärkt egenmakt. Detta genom att butiken skapar ekonomiskt utrymme, minskad ekonomisk stress och ökad tillgång till varierad kost.

Bidra till minskat matsvinn och därmed skapa en positiv miljö­ påverkan.

Grillhandske i lappteknik Grillsäsongen är här! Med litet finger­ färdighet och syteknik förvandlar du ­de avlagda jeansen och bomullsskjortan till en praktisk grillhandske.

Du behöver: » Avlagda jeans, en avlagd stickad tröja eller annat

lämpligt mellantyg, en avlagd bomullsskjorta

Gör så här: 1. SKRIV UT två hjärtan i lämplig och samma storlek enligt mönstret på martha.fi/sv/start/projekt/ garderoben/kudde1/ (mönster för kudde i lappteknik/Marthahjärtat).

2. BÖRJA MED INSIDAN av pannlappen. Klipp ut hjärtat och nåla fast det på en tillräckligt stor bit av jeansen och på den stickade tröjan, som blir som mellanlägg. Lägg till 1 cm sömsmån när du klipper.

3. KLIPP HJÄRTAT mitt itu, så att det blir två hjärthalvor. Klipp bitarna mot vikt kant, så att de vikta kanterna bildar mitten av hjärtat och lämnar en öppning.

4. KLIPP UT det andra hjärtat och klipp isär mönsterbitarna för att använda dem som mönster­ delar, kom ihåg 1 cm sömsmån.

5. SY IHOP DELARNA , pressa isär sömmarna vartefter.

6. PLACERA DELARNA med lappteknikshjärtat underst, sedan mellanlägget och till sist hela hjärtat.

Sy stickningar i sömmen mellan delarna på hjärtat, se illustrationen på martha.fi/sv/radgivning/tips/ under rubriken Sy en grillhandske.

7. PLACERA HJÄRTHALVORNA mot hela hjärtat, med de vikta kanterna mot varandra på mitten av hjärtat.

8. KLIPP SNEDREMSOR av bomullsskjortan, de klipps snett över skjortan som en cirka 4 cm bred remsa. Skarva om det behövs, vik sedan in kanterna mot mitten och stryk remsan.

9. SY FAST snedremsan kring kanten på pannlappen.

ANITA STORM, sakkunnig i miljöfrågor

3 | 2016

11

ditt textilavfall vägen?

Vart tar ditt

TEXT Karin Dahlström

FOTO Johannes Tervo

I Finland uppstår det cirka 58 miljoner kilo textilavfall årligen.

Förutom att kläder återanvänds, säljs vidare eller ges bort pågår det i dag flera projekt där man försöker skapa nya produkter av kasserade textilier.

12

3 | 2016

Återvinning av textilier är något som intresserar många, inte minst avfallscentralerna runt om i landet.

V

id årsskiftet trädde Statsrådets

cellulosafibrerna kan spinnas till garn,

förordning om avstjälpnings-

medan polyesterfibrer kan smältas ner för

platser i kraft som begränsar

att användas till exempel vid komposit-

deponering av organiskt av-

tillverkning. Om några år är det kanske

fall på soptippar. Hit hör bland annat

möjligt att tillverka hygienartiklar av åter-

textilavfall.

vunna textilfibrer.

Avfallsbolaget Stormossen, som ägs av

Tillsammans med Åbo stad har Åbo yr-

sex österbottniska kommuner, har under

keshögskola ett projekt där reklamban-

många år återvunnit textilavfall och för

deroller återvinns och används som ma-

bolaget innebär den nya avfallsförord-

terial för till exempel väskor. Transport-

ningen från början av året ingen större

företaget Lassila & Tikanoja samarbetar

förändring i arbetsrutinerna.

med butikskedjan Sello genom att sam-

År 2014 samlades 184 000 kilo textilav-

la in använda kläder som sedan säljs via

fall in via Stormossens ekopunkter och

webbutiken Emmy samt föreningen Hope

återvinningsstationer. Bolaget samar-

och företaget Dafecor som tillverkar pro-

betar med organisationen UFF som har

dukter av återvunna textiler.

klädinsamlingskärl vid 47 av de cirka 130

– Det finns mycket textilier i blandav-

ekopunkterna runtom i kommunerna. I

fallet och det vore vettigt att göra något

dem kan man lägga hela och användbara

av dem. När man bränner textilavfallet

kläder, som sedan säljs eller skickas vida-

blir det el och fjärrvärme, ett helt god-

re till u-länder. Det är endast de textilier

tagbart alternativ tills det kommer bätt-

som folk inte vill att ska återanvändas, el-

re, säger Stormossens informationschef

ler som är i så dåligt skick att de inte kan

Nina Lindman.

användas, som bränns i avfallsförbrän-

– Men det startas projekt, och det hän-

ningsanläggningen Westenergy och se-

der saker. Om man kan hitta alternativ

dan blir till elektricitet eller fjärrvärme.

som skulle vara vettiga och så kostnads-

Utveckling pågår De flesta projekt för återvinning av textilier verkar ännu vara i sin linda. Sta-

effektiva att företag kunde gå med i dem, vore det ju det bästa. Man kan inte göra saker som inte lönar sig ekonomiskt.

tens tekniska forskningscentral och

I samma kärl

Aalto-universitetet arbetar för att hit-

Lindman berättar att man varje sommar

ta metoder där fibrerna i textilierna kan

gör plockanalyser vid Stormossen för att

separeras och återvinnas. De separerade

se vad avfallet innehåller. Beträffande tex-

”Om man kan hitta alternativ som skulle vara vettiga och så kostnadseffektiva att företag kunde gå med i dem, vore det ju det bästa. Man kan inte göra saker som inte lönar sig ekonomiskt.”

3 | 2016

13

Visste du att ... » TIDIGARE HADE Stormossen samarbete med Röda Korsets finska avdelning i Vasa, men numera är det endast UFF som har sina kläduppsamlingskärl vid Stormossens ekopunkter och vid återvinningsstationerna.

– I Finland pågår det flera olika projekt med syftet att återvinna textilavfall, säger Stormossens informationschef Nina Lindman (t.v.).

» UFF (U-landshjälp från folk till

folk) är en ideell, humanitär organi­ sation som grundades 1987. Deras insamlingskärl är gula eller gröna, antalet uppgår till cirka 600 och de finns utspridda över hela landet.

» FÖRRA ÅRET samlade man in

över 13 miljoner kilo kläder som såldes vidare i 16 second hand-affärer belägna i de större städerna i Finland.

» PENGARNA FRÅN försäljningen gick till olika utvecklingsprojekt, främst i Afrika.

Den del av avfallet som inte återanvänds samlas numera upp av avfallscentralerna och omvandlas till energi genom förbränning.

tilier har man kommit fram till att avfal-

återvinna textilier, men hennes uppfatt-

att fler kunder ska hitta till Röda Korsets

let från höghus innehåller 14 procent tex-

ning är ändå att det är rätt stort.

försäljningsställen.

tilier, från egnahemshus och radhus är motsvarande andel 23 procent.

– Det är ganska mycket, konstaterar Lindman.

– Människor blir intresserade när det finns vettiga alternativ och lättillgängli-

De kläder som i dag når Röda Korset är i ganska dåligt skick.

ga insamlingspunkter. Det verkar ju pågå

– Ungefär hälften av allt som kommer

en boom för loppis just nu, och jag hopp-

in kan vi sälja. Resten blir vi tvungna att

Skillnaden tror hon beror på att folk

as att dagens unga är så kloka att de in-

slänga, och då måste vi betala en avfalls-

som bor i egnahemshus och radhus in-

te understöder slit-och-släng-kulturen,

avgift för det. Men det tillhör spelreglerna.

om Stormossens verksamhetsområde

säger hon.

Visst försöker vi poängtera att vi vill ha

får slänga brännbart avfall och bioavfall i samma kärl, till skillnad mot dem som

Ökad försäljning

bor i höghus.

Platschefen för Röda Korsets loppmark-

rena och hela kläder, men tyvärr skänker folk även en hel del oanvändbara plagg, säger Kinnunen.

– Ser man till den totala mängden av-

nader i Vasa och Karleby Krista Kinnu-

fall från samtliga hushåll, tror jag inte att

nen berättar att det har pågått ett föränd-

det är någon stor skillnad i mängden tex-

ringsarbete på textilsidan under de senas-

– Vi får inte in så mycket herrkläder.

tilier, säger hon.

te åren. Bland annat har priserna juste-

Herrarna använder ofta slut sina kläder,

Nina Lindman har ingen direkt kun-

rats och till följd av det har försäljningen

så vi får inte så mycket av dem, och de

skap om det allmänna intresset för att

tagit fart. Kinnunen hoppas naturligtvis

plagg som vi får är ofta av sämre kvalitet.

14

3 | 2016

Det är mest dam- och barnkläder som doneras.

DEN I N H E M S KA BANKEN MED GOD B E TJÄ N I N G .

190 år av bättre bankrelationer En bättre bankrelation ger trygghet vid motgångar och sinnesro i en föränderlig värld.

Den gör det möjligt att jämna ut inkomster och utgifter under livets gång och att spara för framtiden redan då man amorterar på lån. Den ger dig de smartaste ekonomiska lösningarna i alla livsskeden.

Den bättre bankrelationen hittar du på Aktia Bank.

Boka tid på aktia.fi eller slå en signal till numret 0800 0 2470.

Aktia är en av de största finländskt ägda finanskoncernerna. Aktia erbjuder ett brett urval lösningar inom bank, försäkring och fastighetsförmedling. Aktias verksamhet koncentreras till det finländska kustområdet och tillväxtcentra i inlandet. Aktias ca 350 000 kunder betjänas av en personal på över 1000 personer på ca 50 kontor samt via webben och telefon. Aktias aktier noteras på Nasdaq Helsinki Oy.

Checklista för hållbara klädköp Följande frågor kan du ställa dig innan du fattar beslutet att köpa ett nytt klädesplagg: Behöver jag detta? Håller det?

Passar det?

Behöver jag?

» SAKNAS JUST DETTA plagg

Helt ny – underbar?

Ett underbart klädesplagg pockar på att bli provat och lockar oss att köpa det. Det är tilltalande för ögat, lovar skönhet och lyser av stil. Vägen går via kassan, och så är det underbara ditt.

i ditt skåp, eller finns där något som är nästan likadant?

» MED VILKA plagg och accessoarer

kombinerar du ditt nya köp? Passar färgen med dina andra kläder?

» Är det något med plagget som

du ogillar eller som inte känns bra – något sådant som gör att plagget kanske ändå blir oanvänt?

» Löftet om att magra några kilo är

ingen orsak att köpa för små kläder.

Kvalitet

» Fastnar det lätt trådar från ytan i

smycken eller i väskans spännen?

» Är ytan redan i butiken osnygg och knottrig?

TEXT Anja Aalto

S

ÖVERSÄTTNING Catharina Elgert-Hyvönen

FOTO Karin Lindroos

Lossnar dekorationerna?

tanna upp för en stund innan du

Å andra sidan kan inte ens en expert skil-

bestämmer dig för att köpa din

ja på fiberblandningar genom att pröva

nya begeistring, och håll en paus

med handen, utan de kräver laboratorie­

för att fundera. Titta på klädes-

prov. Också den sista behandlingen kan

plaggets produktbeskrivning. Den berät-

ändra på hur fibrerna känns och på deras

tar mycket om tyget. Kläderna innehåll-

baskonstruktion.

er en mängd olika material, som det inte

Det ekologiska fotavtrycket är en bety-

är enkelt att känna igen. När man gör sitt

delsefull faktor vid valet av kläder. Klädes-

inköp, är det en fördel om man kan skil-

plaggets hela livsbåge bestämmer hur eko-

ja mellan naturfiber och konstfiber, yl-

logiskt det är. Här inverkar fibrer, färgning,

le och polyakryl, natursilke och polyes-

framställningsprocesser, användningstid,

ter. Genom att läsa produktbeskrivningen

skötsel, återvinningsbarhet, återanvänd-

och känna på fibrerna lär man sig mycket.

ning och hur man gör sig av med plagget.

Äkta eller konstgjort?

Materialets äkthet kan klarläggas med ett brännprov:

DRA LOSS en tråd eller en fiber från sömmen eller kanten på insidan.

TÄND ETT LJUS på ett brandsäkert underlag.

TA NÅGRA FIBRER med en pincett och för dem försiktigt i lågan.

OBSERVERA hur de brinner, doften och askan.

FIBRER AV CELLULOSA (till exempel bomull och viskos) brinner som papper.

SILKE OCH YLLE har samma lukt som ett bränt hårstrå.

AV SYNTETFIBRER blir det en hård och plastaktig rest.

16

» Är knapparna ordentligt fastsydda?

3 | 2016

» Är sömmarna hållbara och väl avslutade?

» Känns plagget bra vid provning? Det

lönar sig att röra sig då man provar, och kontrollera om plagget sitter väl.

Om plagget vrider sig, om halslinningen är trång eller om plagget annars känns obekvämt, köp det inte.

Made in landet Ingenstans

» Produkten är gjord i Finland om den har ett nyckelflaggsmärke.

» I Fjärran Östern kan arbetarnas arbetsförhållanden vara dåliga.

» Produktens olika delar kan komma

från olika länder, och då gör transporterna det ekologiska fotavtrycket större.

» Fråga expediten om plaggets

­ rsprung. Om hon inte vet det, u be henne ta reda på det.

Tvätt

» Om plagget inte kan tvättas

hemma i vatten, är du beredd att betala för kemtvätt?

» Om plagget inte kan

maskintvättas, är du beredd att tvätta det för hand?

Material

» Hundraprocentig konstfiber, såsom polyester, polyamid eller polyakryl, kan kännas ofräsch och kvav.

» Ylle kan irritera och sticka mot skinnet, åtminstone om det också känns strävt mot handen.

» Bomull, lin och viskos blir lätt skrynkliga. Slätbehandlingar minskar på skrynkligheten.

Ekologiskt

» Belastar tillverkningen av materialet och behandlingen omgivningen?

» Kräver plagget en hög tvättemperatur eller ska det tvättas ofta?

» Kan plagget lätt repareras eller piffas upp?

» Är plagget så värdefullt att det kan

återvinnas? Detta är viktigt speciellt i fråga om barnkläder.

» Är plagget ett modefenomen eller är det gångbart en längre tid?

Om ...

» Skulle något annat än inköp pigga upp dig?

» Kan du använda något av dina

gamla klädesplagg och bara köpa en ny accessoar?

» Har du i förväg planerat vad du behöver?

» Hur mycket pengar kan du lägga på inköp? Får du en produkt med kvalitet för det? » Om du behöver ett plagg bara en gång, kan du hyra eller låna det?

På eget ansvar

» Ylle som kräver handtvätt kan ­

tänkas tåla tvätt med tvättmaskinens program för ylle.

» Producenten ger ibland för säkerhets

skull ett plagg tvättdirektivet vatten­ tvätt förbjuden, så att producenten inte ska behöva ersätta ett plagg som kunden har behandlat hårdhänt.

» Fastän tvätt med vatten är förbjud-

en,­kan plagget kanske tvättas hemma, fast på eget ansvar: sväng ut och in på plagget före tvätten, minska på centrifugeringen, använd låg temperatur och välj ett program för fintvätt.

För till tvättinrättningen

» Kläder som innehåller många olika

material eller detaljer, eller som har en finish och är till exempel vattenoch smutsavvisande.

”Det ekologiska fotavtrycket är en betydelsefull faktor vid valet av kläder.”

» Jackor, blazrar och festdräkter.

3 | 2016

17

AKTIVA MARTHOR

Ta vara på vårt levande kulturarv!

Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet (2003) trädde i kraft i Finland år 2013. Konventionens uppgift är att trygga det immateriella kulturarvet, det vill säga att se till att vi uppmärksammar det vi gör i dag och för det vidare till kommande generationer.

TEXT Anita Storm

FOTO Emilia Nyberg

» DET IMMATERIELLA KULTURARVET

sätt, utan håll er till hur just ni utför saker.

kan vara berättande, musik och dans, min-

Det finns tio frågor på hemsidan som ni

nen och ritualer, byafester eller det vi ska-

ska utgå ifrån, namnge er tradition och an-

par med våra händer, såsom hantverk, men

vänd gärna ett verb i beskrivningen, till ex-

också terminologin kopplad till det vi skapar.

empel ”att koka marthasoppa” och inom vil-

Marthorna har i alla tider skapat ett im-

ket område man kokar just denna specifi-

materiellt kulturarv som skiljer sig mellan

ka soppa. Vem är aktören, vem är bekant

de olika marthaföreningarna samt mellan

med denna tradition och hur överförs den

de olika regionerna i Svenskfinland och på

till andra? Hur länge har man hållit på, be-

VÄLJ en kategori till vilken traditionen hör utgående från listan.

Åland. Är er marthaförening med och ar-

skriv också hur traditionen har uppkommit

PLATSEN (geografisk avgränsning).

rangerar evenemang varje år, kokar soppa,

och varför om ni har kunskap om den. För-

stickar för något ändamål eller gör ni något

sök se in i framtiden – kommer just den här

VILKA ORD beskriver traditionen, till exempel ullgarn, virknål, syjunta.

helt annat? Hur träffas ni, vad äter ni eller

traditionen att fortsätta, eller finns det risk

har ni återkommande teman? Beskriv och

att den förfaller?

skriv ner det immateriella kulturarvet som

I Finland har man ett tvådelat system: för-

finns i er förening! Gå in på wiki.aineeton-

teckningen på internet, där alla har möjlig-

kulttuuriperinto.fi, där får ni vägledning i hur

het att lägga in sitt kulturarv, samt en na-

ni systematiskt kan gå tillväga när ni doku-

tionell lista som ska göras utgående från in-

menterar era vanor och traditioner. Ni kan

ternetförteckningen. Här är det viktigt att vi

också göra det utgående från mat, hantverk,

svenskspråkiga ser till att våra traditioner ock-

dans eller sång.

så kommer med. Tanken är att Finland sena-

Förslagen ska komma från gräsrotsnivå och

re kan ansöka om att enstaka kulturuttryck

spegla geografiska skillnader i Finland, så för-

som ingår i den nationella förteckningen ska

sök inte anpassa dem till grannföreningens

tas med i Unescos internationella listor.

» UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET ansvarar för

Unescokonventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet, det praktiska koordineringsarbetet görs av Museiverket.

18

3 | 2016

Gör så här: GÅ IN på webbsajten wiki.aineetonkulttuuriperinto.fi.

SKRIV namnet på traditionen, gärna med ett verb, till exempel ”att virka mormorsrutor”.

VEM är det som utövar och känner till traditionen? (50–200 ord) HUR utövas traditionen i dag?

Finns det olika varianter av den?

(50–200 ord) BESKRIV bakgrunden till traditionen och dess historia. (50–400 ord) HUR upprätthålls traditionen?

Hur överförs den från generation till generation eller från ett lokalsamhälle till ett annat? (50–400 ord) HUR SER framtiden ut för traditionen? (50–200 ord) AKTÖR som står bakom detta förslag, en eller flera.

KÄLLOR och länkar till annan information (internetkällor, litteratur, databaser, videolänkar och så vidare).

ALL NATURAL, INGENTING ANNAT.

Våra helt tillsattsfria All Natural -korvar består av finländskt gm-fritt kött från våra familjegårdar. Smaken kommer från riktigt kött, äkta kryddor och havssalt.

UTAN TILLSATSÄMNEN, ENDAST NATURLIGA RÅVAROR.

Sommarmat UR SKOGSSKAFFERIET MATBITEN

På senare år har det blivit allt populärare att samla vilda ätbara växter, naturens egen supermat.

Martha tipsar denna gång om hur bladen från olika örter kan användas i matlagningen.

TEXT Anita Storm

K

FOTO Karin Lindroos rölleka, blåbär eller rönnblad och

ätbara vilda växter i din

smaksätt salladen – det kan bli en

matlagning, eller skulle

fantastisk upplevelse för både öga

plocka örter du kan identifiera

vilja göra det, men har än-

och gom!

plocka örter när det är torr väderlek och efter att daggen har avdunstat

nu inte kommit till skott? Knepet

Bladplockningen bör helst ske fö-

är att sätta i gång i liten skala och

re midsommaren, eller innan väx-

prova sig fram, steg för steg. Bör-

ten går i blom. Då satsas energin

ja till exempel med att byta ut in-

på bladen och tillväxten, när blom-

gredienserna i sommarsalladen till

ningsperioden väl har inletts går

vilda örter. Plocka de spädaste och

växtens energi åt till själva blom-

finaste nupna bladen av exempelvis

ningen.

Allemansrättens ABC » DET ÄR VIKTIGT att komma ihåg vad man får göra inom ramen

för allemansrätten och när man måste ha markägarens tillstånd.

Det är tillåtet att: plocka vilda bär, svamp, blommor och gräslika växter samt rönn- och enbär plocka kottar eller kvistar och dylika naturprodukter från marken

Det är förbjudet att: ta bark, grenar, blad, kåda, sav och kottar av växande träd eller träd som fallit ta mossa, lav, trä, ris eller torv från en annan persons mark slå gräs

20

Tänk på att ...

anske du redan använder

3 | 2016

plocka örterna i en luftig korg plocka enbart hela och felfria växtdelar hålla olika örter separat i till exempel papperspåsar lägga örterna på tork direkt efter plockningen

Örter får inte plockas: 25–50 meter från landsväg centralt i städer eller tätorter i närheten av industriområden på områden som blivit gödslade med bigödning eller bekämpningsmedel

» LADDA GÄRNA upp dina egna

bilder på vilda växter på Instagram, Facebook och Twitter och tagga dem med #vildinaturen.

Brännässlans återkomst » BRÄNNÄSSLAN (Urtica dioica) är en av våra många ätbara växter. Den är näringsrik och lätt att känna igen.

Den växt som man kan förväxla med unga nässlor är vitplister. Plocka och torka nässelblad, så har du ingredienser till de bästa huskurerna. Till exempel nässelpulver av torkade nässelblad kan strös över gröten, i müslin eller i en fräsch smoothie.

Passa även på att torka nässelfrön och nässlans rot. Förr gav man hästen nässelfrö någon vecka innan den skulle säljas på auktion. Hästen var sålunda vid god vigör till auktionen, men sedan gick det utför när den inte längre fick sitt kraftfoder.

Plocka bara de unga och späda nässelbladen, i soligt och torrt väder, och ta inte nässlor i kohagen, gödselstacken eller på komposthögen – där finns det för mycket nitrater, vilket även nässlor som har vuxit i skuggan innehåller.

Nässelnyttigt » NÄSSLAN INNEHÅLLER rikligt med järn, kalium, kalcium och magnesium. Tränar man mycket, är man gravid eller blöder man mycket under menstruationen är nässlan ett bra tillskott. Nässlan är snällare mot magen än andra järntillskott.

100 gram torkade nässlor innehåller bland annat: 6 400 mg kalium 4 940 mg kalcium 860 mg magnesium 1 600 mg natrium 1 260 mg fosfor 100 mg järn 17 mg zink 1 950 mg folsyra (vitamin B9)

Nässelpulver nässelskott

1. LÄGG NÄSSLORNA i kallt vatten i 10 minuter, så får du bort extra proteiner i form av småkryp.

2. BRED UT nässlorna på tork.

3. NÄR NÄSSLORNA är torra – sätt dem i en mörk burk, till exempel en tät plåtburk, då håller de i cirka ett år.

4. MIXA BLADEN efter behov till ett fint pulver. Ta en tesked om dagen

Nässelpesto med solroskärnor (6 portioner) Tillagningstid: 10 minuter 100 g förvällda nässelblad 1 vitlöksklyfta, pressad 3/4 dl (40 g) solrosfrön 1/2 dl riven Västerbottenost (eller annan hård lagrad ost) 1/2 tsk salt 2 dl olivolja svartpeppar

”Knepet är att sätta i gång i liten skala och prova sig fram, steg för steg.”

1. LÄGG NÄSSLOR (spenat går också bra), vitlök, solroskärnor (eller pinjenötter), parmesan och salt i en mixer.

2. MIXA IN oljan, lite i taget, tills röran fått en grötig konsistens.

3 | 2016

21

Nässelchai

Harsyresmoothie

1–2 msk torkade nässelblad (eller 2–3 msk färska)

1 dl blad av harsyra

5 dl vatten

1 dl unga mjölkörtsskott 1 äpple 1 dl yoghurt 1 dl havrekli

1. FÖRVÄLL örterna.

2. SÄTT ALLA ingredienser i en mixer och kör till en massa, späd med vatten vid behov.

1–2 dl mjölk

”Bladplockningen bör helst ske före midsommaren, eller innan växten går i blom.”

1 krm kardemumma 1 krm kanel 1 tsk vaniljsocker eller socker

1. HÄLL KOKANDE vatten över nässelbladen och kryddorna, låt dra i cirka 10 minuter, sila.

2. TILLSÄTT mjölk och socker. Njut.

Rönnbladsdryck med mandelsmak 2 l rönnblad 2 tsk vinsyra/citronsyra/ 1/2 skivad citron 2 l kokande vatten 1 dl socker (alternativt sockerfritt)

1. HÄLL DET varma vattnet, med tillsatt vinsyra eller citronsyra, över rönnbladen i en stor skål eller hink, låt stå i rumstemperatur över natten eller flera dagar i kylskåp.

2. SILA BORT bladen och lös upp sockret i litet kokande vatten, blanda med drycken. (Det går bra att lämna bort sockret om du vill ha ett sockerfritt alternativ.) Drycken är ett koncentrat, så späd ut med vatten vid servering.

Tips! Unga

blad av rönn lämnar ef ter sig en s tark smak av b it t e r m a n d e l . S t r ö b la d e n över en vanlig grönsallad som extra kr ydda.

Gillar du mandelsmak alltigenom, pröva o ck s å p å at t g ö ra e n r ö n n b l a d s d r yck, se receptet här invid.

22

3 | 2016

Vild sommarsallad

Granskottssirap

5 dl blad av t.ex. svinmålla, rallarros, maskros, rönnbladsknoppar och/eller kirskål

granskott

2 små gurkor

vatten socker

2 tomater 100 g fetaost 1 vitlöksklyfta

3. LÅT SOCKRET smälta i den varma vätskan. Blandningen ska inte koka, då avdunstar det vatten och sirapen kan kristallisera sig senare.

oliver oregano

4. NÄR SOCKRET har smält, häll upp den färdiga sirapen på burk. Sätt på en etikett, exempelvis med texten ”Granskottssirap juni 2016”.

Dressing: 3 msk matolja 1 msk vinäger

5. FÖRVARA SIRAPEN i kylskåp och servera den exempelvis till pannkakor.

(vatten) salt, socker, vitpeppar

löken och vitlöken i en salladsskål.

med granskott, täck med vatten. Låt koka i cirka 20 minuter, sila. Om du vill ha en starkare sirap kan du tillsätta nya granskott i samma vatten och låta blandningen åter koka i cirka 20 minuter, och sedan sila.

2. MÄT UPP den silade vätskan i en mätbägare och skölj kastrullen. Häll 2 dl av vätskan tillbaka i kastrullen och rör ner 420 gram socker.

2 finhackade lökar

1. SKÄR grönsakerna i bitar.

2. FINHACKA lök och vitlök.

3. LÄGG grönsakerna tillsammans med

1. FYLL EN liten kastrull till hälften

Tips! Granskotten kan by tas ut

mot blommor av maskrosor.

Maskrossirap har en svag vaniljsmak .

4. BLANDA i späda blad av svinmålla (eller andra salladsväxter) och strö över fetaost, oliver och oregano.

5. RÖR IHOP dressingen, men häll den över salladen precis innan servering.

6. SERVERA salladen med till exempel en frasig baguette.

3 | 2016

23

GÖ

JÄ S R

LV

Konsten att samla frön Även för en nybörjare är det förvånansvärt lätt att ta tillvara utsäde för nästa odlingssäsong genom att samla frön från grönsaksplantor och blommor i det egna trädgårdslandet. Prova du också!

TEXT OCH FOTO Johanna Granlund

F

örr var det alldeles livsnödvändigt

säde. I dag skördar vi frön för att det är

en papperspåse eller behållare ut i landet

att ta vara på egna fröer som se-

roligt, förmånligt och ekologiskt. Dess-

och klipp av fröställningarna eller ska-

dan lagrades över vintern till ut-

utom bidrar frösamlaren till att bevara

ka ur fröerna. I många fall mognar fröna

säde för nästa säsong. I dag är vi

särskilda sorter för kommande generatio-

gradvis och man får komma tillbaka med

inte beroende av egna odlingar på sam-

ner, och genom ett aktivt urval kan man

några dagars mellanrum. Ibland hänger

ma sätt. Och om vi vill odla, lockar frö-

till och med förbättra egenskaperna hos

man inte med och plantorna släpper si-

kataloger och fröhyllorna i trädgårdsbu-

sina egna favoritsorter.

na frön innan man hunnit skörda. För att

tikerna med än den ena, än den andra intressanta sorten.

Dags för skörd

undvika att stå där med en tom fröpåse kan man knyta en papperspåse runt

Trots att det är så enkelt att köpa frön

En solig och torr dag, då fröerna på plan-

fröställningen då mognaden närmar sig,

varje år, får allt fler upp ögonen för char-

torna är fullt utvecklade och lossnar lätt,

så att eventuella rymlingar fångas upp.

men och nyttan med att odla sitt eget ut-

är det dags att skörda. Ta med en sax och

Under regniga höstar kan det vara svårt Fortsättning på sidan 26. »

24

3 | 2016

Så samlar du frön

5 skäl att samla frön 1. DÅ FRÖNA är mogna och lätt lossnar från fröställningen är det tid att skörda. Välj en dag med torr väderlek.

2. FÖR ATT UNDVIKA att

3. FRÖNA BEHÖVER

plantan tappar alla frön in­ nan du hunnit skörda, kan du knyta en papperspåse runt fröställningen då mognaden närmar sig.

TRÖSKAS . Skaka eller gnug-

Allt börjar med ett litet frö, men i stället för att köpa dyra fröpåsar, kan du lätt ta tillvara fröna i din egen trädgård. När det är dags för skörd, gör så här:

ga så att fröna lossnar från sina fröställningar eller baljor och rensa sedan bort så mycket skräp som möjligt med hjälp av vinden, ett såll eller genom att plocka för hand. Ibland är det lättare att rensa först efter att fröna fått torka.

1. DET ÄR GRATIS, nästintill. Första årets frön måste du kanske köpa, men i fortsättningen ligger insatsen i litet arbetstid.

2. DET ÄR EKOLOGISKT, dina egenhändigt odlade frön är garanterat giftfria. Det finns inte några gränsvärden för hur mycket bekämpningsmedel som får användas i utsädesproduktionen, eftersom fröna inte är tänkta att användas som livsmedel.

3. VÄXTSORTEN FÖR-

4. BRED UT FRÖNA och låt dem torka ordentligt – i flera veckor – innan du paketerar dem för förvaring. Redan i det här skedet är det bra att märka skörden så man kommer ihåg vad det är man har skördat.

5. FRÖN KAN FÖRVARAS på flera olika sätt. Vissa sätter dem i en burk i kylskåpet eller i frysfacket, medan andra föredrar pappers­ påsar som förvaras på ett mörkt, torrt och svalt ställe.

Oberoende av förvaringsmetod, är det viktigt att märka förpackningen med art, sortnamn och skördeår.

6. TA TILL VARA tomatfrön genom att låta gelémassan som omsluter fröna jäsa tills den lossnar. Kläm ur frön och gelé ur väl mogna tomater i en burk och tillsätt en skvätt vatten. Låt burken stå i rumstemperatur i några dagar. Skaka om den två gånger om dagen och öppna locket en stund för att släppa in syre efter varje skakning. Då fröna sjunker till bottnen efter att du skakat burken, är processen färdig.

Häll bort den jästa gelémassan och skölj fröna upprepade gånger. Torka dem sedan, först med en handduk för att få bort så mycket av vattnet som möjligt, sedan utbredda till exempel på tidningar på samma sätt som du torkar andra frön.

BÄTTRAS . Väljer du konsekvent frön från de allra bästa plantorna med just de egenskaper du vill föra vidare, kan du efter några växtgenerationer få fram en förbättrad version av sorten som ger jämn skörd och är anpassad till just din jord och ditt klimat.

4. MÅNGFALDEN BEVARAS . Det kostar för fröfirmorna att hålla många olika sorter i sitt sortiment, och äldre fröäkta sorter försvinner lätt till förmån för hybridiserade sorter.

Genom att själv ta vara på frö från dina favoritsorter bidrar du till att bevara dem för kommande generationer och till att den genetiska mångfalden inom arten bibehålls.

5. DET ÄR HELT ENKELT ROLIGT. Odlingen får en extra dimension då du inte enbart följer med tillväxten från frö till grönsak, utan också vidare till nya frön. Kanske fröodlingen växer sig till ett så stort intresse att du förädlar fram helt nya, egna sorter?

3 | 2016

25

”I dag skördar vi frön för att det är roligt, förmånligt och ekologiskt.” att komma åt att skörda vid rätt tid, och

är viktig vid torkningen men för mycket

väldigt fuktigt väder kan lätt förstöra mo-

värme kan vara skadligt. Fröna kan ta ska-

get frö. Nattfrost kan också ställa till det

da redan om temperaturen går en bit över

om fröna inte hunnit mogna förrän mi-

fyrtio grader. Låt fröna ligga i flera veckor

nusgraderna slår till. Vill vädret inte sam-

för att vara säker på att de är riktigt torra.

arbeta kan man försöka skörda litet i förtid genom att ta in nästan mogna plantor

Förvaras svalt

och hänga upp dem på tork inomhus där

Frön kan lagras på flera sätt. Den klas-

fröna får eftermogna.

siska metoden går ut på att man förvarar

Frön från frukter såsom tomat, paprika

dem svalt, torrt, mörkt och oåtkomligt för

eller squash är färdiga för skörd då fruk-

skadedjur. En papperspåse, ett kaffefilter

ten börjar bli övermogen. Fröna skrapas

eller ett hopvikt kuvert i en byrålåda el-

ur, sköljs av vid behov och torkas.

ler plåtburk fungerar bra.

Tröska och torka

pet, eller till och med i frysfacket. Då väl-

Innan fröna lagras behöver de både tor-

jer man en tättslutande burk som behålla-

kas och tröskas. Metoderna för tröskning

re för sina fröpåsar. Lite torrmjölk eller ett

varierar beroende på vilka frön man han-

par påsar kiselgel i burken minskar risken

terar. Frön från baljväxter lossas ur sina

för att fröna förstörs av eventuell kvarva-

fröskidor. Frön som sitter på olika sorters

rande fukt. Låt gärna burken ligga med

fröställningar gnuggas eller skakas lös

locket på i rumstemperatur då du tar fram

och sedan försöker man få bort så myck-

den, så att den värms upp innan du öpp-

et skräp som möjligt genom att rensa för

nar den. Annars kan fröna ta skada av den

hand, använda silar och såll eller genom

kondens som uppstår då fukten i den var-

att hälla fröna framför en hårtork som på

ma inneluften kommer åt de kalla fröna.

lagom avstånd får blåsa kalluft så att det lättare skräpet flyger iväg.

Man kan också förvara fröna i kylskå-

Frönas hållbarhet beror på flera fakto-

Lilla fröguiden För nybörjaren Ärter och bönor Frilandsgurka och squash Chili och paprika Tomat Rädisa Rucola Dill Spenat För dig som gillar utmaningar Morot Persilja Sallad Olika kålväxter Olika lökar

» DESSA VÄXTER är mer

krävande för att de tar lång tid på sig att utveckla mogna frön. De flesta producerar frön först under andra året. Bara salladen är ettårig, men den behöver sås mycket tidigt på våren för att hinna gå i frö innan frosten slår till. Persilja och purjolök kan ofta övervintra i landet, medan morot, kålväxter och andra lökar måste tas upp, förvaras över vintern och sedan planteras ut igen nästa vår för att ge frö.

rer, som hur mogna de var vid skörden,

Det är väldigt viktigt att fröna är allde-

hur väl de har torkats och hur de har för-

les torra innan de lagras, annars förstörs

varats. Frön från vissa arter, som olika lö-

de snabbt. Man kan torka fröna genom att

kar, gror endast ett eller två år efter skör-

breda ut dem på tidningar, tallrikar eller

den. Andra, som gurka, sallad och kålväx-

nät. Rör om i fröna då och då så att de in-

ter, kan lagras i flera år utan att grobarhe-

te torkar fast i underlaget. Luftcirkulation

ten minskar nämnvärt.

Tänk på ...

Korsningsrisken

Urvalet

Fröäkta eller hybrid?

» OM MAN ODLAR flera olika sorter av

» TA BARA FRÖN från de bästa plantorna,

» VISSA GRÖNSAKSSORTER är hybri-

samma art i närheten av varandra kan de korsa sig och ge upphov till plantor med andra egenskaper än föräldrarna. Vissa frösamlare tycker att det är spännande att se vad det blir av de nya korsningarna, men vill du vara säker på att fröna du sår ska ge upphov till plantor som är likadana som föräldrarna, är det bäst att odla endast en sort åt gången. Vissa växter, till exempel bönor, ärter och sallad, är självfertila. De klarar av pollineringen utan hjälp av kringflygande insekter, och då är korsningsrisken betydligt mindre.

26

3 | 2016

som har just de egenskaper du vill ska föras vidare till nästa generation. Ta enbart frön från de friskaste tomatplantorna, de godaste rädisorna och den rucola som går i blom senare än alla andra. Du väljer själv vilka egenskaper som är extra viktiga för dig att bevara och föra vidare. Efter bara några år av målmedvetet urval kan du märka att de önskade egenskaperna blir allt tydligare hos just din version av sorten. Tänk också på att ta frön från mer än bara ett par plantor. På så sätt ser man till att bevara en tillräcklig genetisk mångfald inom sorten.

der. Man känner igen dem på att det står ”F1” tillsammans med sortnamnet i frökatalogerna. Hybriderna för inte sina egenskaper vidare till följande generation, och sår man frön från en hybrid blir de nya plantorna annorlunda och så gott som alltid betydligt sämre än föräldraplantan. Satsa därför på att ta frön från fröäkta sorter som för vidare samma egenskaper generation efter generation. Står det inte ”F1” tillsammans med namnet på sorten, kan du utgå från att den är fröäkta.

KOLUMN

JEANETTE ”PEPPE” ÖHMAN är journalist, bloggare och författare. Hon bor i Los Angeles till­ sammans med sin man och son. Hon ogillar anekdoter och gillar ärliga och trevande samtal.

FÅ TVÄTTEN HEMLEVERERAD AV EN NINJA I USA kan du snart leva ett helt liv utan att lämna ditt hem.

vill ha i en specifik affär och skickar sedan en personlig

Det mesta du behöver finns på bara en smarttelefons av-

shoppare som plockar ihop varorna på inköpslistan och le-

stånd. Beställ mat, gräsklippning, kondomer, få din tvätt

vererar inköpen inom en timme eller högst två.

tvättad och vill du ändå lämna hemmet: beställ skjuts. Den

Förr var det affärens eller restaurangens anställda som

nya teknologin gör att privatpersoner kan extraknäcka ge-

körde ut varorna, men i den nya ekonomin är allt fler fri-

nom att hyra ut sina tjänster.

lansare. De personliga shopparna arbetar alltså inte för

Smarttelefonen har hos många förvandlats till en ny

mataffärerna, utan för Instacart. Shopparna är, precis som

kroppsdel, den är ständigt med, likt en arm eller ett ben.

chaufförerna hos Sprig, frilansande kurirer som i sina bilar

För tio år sedan ringde och sms:ade man med telefonen,

sitter och väntar på att de ska få en elektronisk shopping-

nu för tiden läser man böcker, fotograferar, spelar spel, hit-

lista och en adress av kunden. Efter varje inköp betygsätts

tar rätt på nya platser, fiskar fram stans bästa frisör, lyss-

chaufförerna av kunderna. Gör chauffören ett misstag med

nar på musik och, ja, beställer hem precis vad som helst.

beställningen, finns det risk för att kunden väljer någon an-

De flesta av tjänsterna, eller apparna, föds i Silicon Valley

nan inför nästa butiksrunda. Vem som helst med egen bil

utanför San Francisco. Först får några amerikanska stä-

kan alltså extraknäcka som kurir för de nya företagen. Fö-

der testa dem och sedan sprids de över resten av världen.

rarna får betalt per utkörning och vanligtvis dricks. De är

Den nya ekonomin, där handeln sker via en mobilapp,

alltså inte anställda och får inte grundlön, försäkringar el-

kallas ”delningsekonomi” eller ”poolekonomi”. Det är ett

ler social trygghet av sina arbetsgivare. Är det en lugn dag,

system där privatpersoner lånar eller hyr ut de varor och

blir det med andra ord mindre klirr i kassan.

tjänster de äger, men inte använder för tillfället. Ett exem-

På samma sätt fungerar tvättinrättningar. För dem som

pel är Taskrabbit som hyr ut praktisk hjälp. Vill du till exem-

inte har lust eller tid att tvätta sina egna kläder, kommer

pel ha din gräsmatta klippt, kan du logga in här. På Airbnb

Washio till undsättning. Den här tvätterifirman dyker upp,

hyr privatpersoner ut sina hem och Uber erbjuder taxiskjuts

tar med sig smutstvätten och återvänder med den ren och

i folks egna bilar. Den enda mellanhanden är appen, allt-

vikt ett dygn senare. Också i det här fallet är det frilansade

så själva programmet, som kopplar ihop den person som

kurirer som hämtar och kör ut tvätten. Washio kallar sina

behöver en tjänst med den person som erbjuder tjänsten.

chaufförer för ”ninjor”.

Matföretaget Sprig levererar färdiga portioner: brunch,

På Manhattan i New York och i San Francisco behöver

lunch eller middag från sitt eget kök. Det tar bara mellan

ingen längre stå och rodna vid en kioskdisk när hen ska kö-

15 och 20 minuter att få sin portion, och priserna varierar

pa kondomer. Företaget L. levererar kondomer hem till vem

på basis av efterfrågan. Sprig använder sig av data och al-

som helst i innerstaden. L. är miljövänligare än de andra

goritmer för att förutspå vad kunderna kommer att bestäl-

företagen och kör ut kondomerna med cykelbud. Kondo-

la och hur många portioner som ska levereras. På samma

merna är dessutom organiska, och för varje såld kondom

sätt fungerar Saucy Drinks och Thirstie. Den som inte orkar

donerar företaget en till ett utvecklingsland som kämpar

eller hinner ta sig till spritbutiken, kan med ett litet tryck

med en hiv-/aids-epidemi. Praktiskt, säkert och därtill en

på sin smarttelefon få en alkoholleverans hem till sig på

god gärning då man köper preventivmedel. Och ja, vill man

mindre än en timme.

träffa någon man kan använda kondomen med, görs givet-

För den som vill laga mat hemma i eget kök finns bland annat Instacart. Tjänsten låter kunden välja de råvaror hen

vis också via en mobilapp.

JEANETTE ÖHMAN

3 | 2016

27

JUBILEUMSKAMPANJ

Marthorna

som banbrytare för kokbokslitteraturen I alla tider har produktionen av böcker om mat, matkultur och kokkonst varit omfattande. Martha guidar dig genom några klassiska finländska kokböcker och berättar om de första handböckerna i matlagningens grunder som utkom i marthornas regi.

P

TEXT Kai Linnilä, fadder för Nationalbiblioteket i Finland ÖVERSÄTTNING Catharina Elgert-Hyvönen ILLUSTRATION Terese Bast

M

at är mer än enbart näring.

försökt få kulturskillnaderna att försvin-

en för unga fruentimber utkom 1755. Den

Via sina matvanor blir indi-

na. Ytligt sett har radio och teve skapat

var inte den första svenska kokboken i sitt

viden placerad i sin egen re-

en gemensam kultur i hela landet och ut-

slag, men författarinnans grepp var nytt.

ferensgrupp. Finland inde-

budet i butikerna har utjämnat de loka-

I enlighet med upplysningstidens anda

las i fråga om seder, föremål och arbets-

la skillnaderna inom mathushållningen.

var reglerna för hemskötsel och matlag-

vanor kulturellt i öst och väst, gränslin-

Numera kan finländarna köpa parma-

ning noggranna och konkreta.

jen går från Karelska näset i längdrikt-

skinka, ost, oliver och soltorkade tomater

Tant Hildas kokbok, skriven av Hilda

ning genom Päijänne till Bottenviken. Å

för samma pris från Hangö till Sodankylä.

Carger och publicerad 1878, är den första

andra sidan finner man skillnader mel-

Vår nationella nordgräns för franska vi-

finländska kokboken. Den utkom på fin-

lan inlandet och kusten samt mellan söd-

ner sträcker sig till Karigasniemi i Utsjoki.

ska 1884 (Hilda-tädin keittokirja) och över-

ra och norra Finland. I västra och södra

sattes av Johan Fredrik Granlund. Kokki­-

Finland har det under århundradens lopp

Materiella framsteg

bildats två olika kulturer på basis av språ-

1700-talets upplysningstid skapade grun-

å andra sidan redan 1834 översatt ­Gustawa­

ket. I landskommunernas Finland råder

den för de moderna andliga och materi-

­Schartaus 65-sidiga kokbok för nödåren

en mångsidig lokalkultur.

ella framstegen. Första utgåvan av den

till finska.

Kirja utkom i Åbo 1849. Elias Lönnrot hade

Skolväsendet, bokspråket, litteraturen

rikssvenska kokkonstens moder Cajsa

I Zacharias Topelius Boken om vårt land

och tidningarna har i snart tvåhundra år

Wargs klassiker Hjelpreda i hushållning-

(på svenska 1875, på finska 1876) berätta-

28

3 | 2016

”Marthornas kokböcker har till­ sammans kartlagt den finländska matkulturen, vars mångsidighet det fortfarande finns orsak att värna om.”

de man uppmuntrande om användning av

ning. I sydvästra Finlands skärgård nju-

Olsoni utbildade sig till hushållslärarin-

svamp, frukter, bär och grönsaker. Tope-

ter folket gärna av herrskapsmat.

na i Sverige och England. Hon blev ledare

lius fäste också i förbifarten, vid sidan av

och lärare 1891 för den tvåspråkiga Peda-

sina landskapsbeskrivningar, uppmärk-

Hushållslitteraturens pionjärer

samheten vid lokala matvanor. Lappens

Den inhemska hushållslitteraturens mo-

som hade grundats av Kvinnoförening-

föda är renmjölk, renost och renkött.

der Anna Olsoni (1864–1943) publicerade

en i Finland. Det bör nämnas att en av

Tavastlänningen nöjer sig på sommaren

sitt första verk Kokbok för enkel matlagning

Olsonis första elever, Fanny Sundström,

med halvmogen talkkuna, kokt korn- och

i hem och skola år 1892. Följande år utkom

år 1918 grundade Högvallas seminarium

havremjöl, som avnjuts med surmjölk ur

boken på finska under namnet Keittokirja

i huslig ekonomi. Då hon i slutet av årti-

en näverriva. I södra Karelen bakar hus-

yksinkertaista ruuanlaittoa varten kodissa

ondet flyttade till Viborg, grundade An-

modern åtminstone en gång i veckan

ja koulussa. Den fäster sig inte bara vid

na Olsoni Viborgs Marthaförening. Hon

färskt, mjukt bröd. I det fattiga norra Ka-

matlagningen, utan den berättar också

var i årtionden verksam som kassör för

relen duger hårt bröd, i vilket man under

om hur man håller rent i hemmet, kläd-

Karelens marthakrets.

nödåren blandar bark. Savolaxarna kring

skötsel och huslig ekonomi. Boken använ-

Den långvariga förgrundsgestalten för

Kuopio lever flott, njuter av vin, kryddor

des i hemmen, men utkom i första hand

Helsingin kasvatusopillinen talouskoulu

och cigarrer. Savolaxarna har så mycket

för de behov som fanns inom undervis-

Edit Reinilä (1877–1935) och lärarkollegor-

mjölk och smör att det räcker till försälj-

ningen i hemhushållning.

na Sophie Callonius och Valma Kranck ut-

gogiska matlagningsskolan i Helsingfors

3 | 2016

29

Bevara våra publikationer och tidningen!

gav 1908 det för hem och skola

te man vara mångsidig, och i

ämnade verket Kotiruoka, som

böckerna framhävs de ”etnis-

under loppet av drygt hund-

ka” särdragen förvånansvärt

ra år blev något av en nationell

väl. Inom ramen för detta kan

institution. Otava publicera-

man som exempel ta såda-

de den åttionde upplagan 2013.

na köttprodukter som enbart

NATIONALBIBLIOTEKET SAMLAR in medel till

Den första finskspråkiga uppla-

framställdes i hemmet. Kor-

ett nätverksbibliotek för att hedra Finlands hundra-

gan trycktes i 3 100 exemplar.

var som liknade varandra var

åriga självständighet. De medel som doneras till den

Följande år utkom den svensk-

blod- och potatiskorvar. I Mar-

namngivna fonden Martat–Martha går till digitalise-

språkiga upplagan med tusen

tan keittokirja saknas dock le-

ringen av de publikationer som marthorna har gett

färre exemplar.

verpastejerna och aladåberna,

»

ut. Martat–Martha-fonden är en del av Helsingfors universitets fonder.

Marthornas kokböcker

medan det finns en beskrivning på två sorters leverpastejer och

Detta är ett projekt som vi hoppas att alla marthor

År 1919 inbjöd Marthaförbundet

tre, fyra syltor i den svensksprå-

ska delta i. Efter slutfört arbete kommer de publikatio-

den svenskfödda hushållslära-

kiga varianten. Melanders bok

ner och broschyrer samt tidskriften Martha som pub­

rinnan Runa Melander (1893–

innehåller inte recept på egent-

licerats under åren 1899–1944 att finnas tillgängliga

1977) för att utveckla Högvalla

lig grynkorv – i systerorganisa-

för alla på nätet. Var med och ge vidare marthornas

seminarium. Melander förblev

tionen ges råd för tillagning av

värdefulla kulturarv till kommande generationer – del-

verksam inom direktionen för

tre olika sorters grynkorv. Den

ta i ”Vårt första sekel på nätet”-kampanjen!

Högvalla fram till början av

finska blodkorven är enkel;

1970-talet. År 1929 publicera-

som ingredienser ingår förut-

de Marthaförbundet Melan-

om blod, lök, rågmjöl, fett och

Betala in det valda beloppet på Helsingfors univer-

ders kokbok Hemhushållningens

som kryddor salt, krydd- och

sitets konto: Nordea 157230 FI32 000 30072. I med-

grunder och en samling recept för

vitpeppar. Den svenska kor-

delandefältet skriver du ”Nationalbibliotekets kultur-

matlagning, bakning, konserve-

ven tillverkades av blod, kros-

arvsfond, Martat–Martha-fonden” samt ditt namn.

ring m.m. Läsarna fick i boken

sade korn, rågmjöl, mjölk eller

Så här donerar du:

Nationalbiblioteket publicerar namnen på gåvogi-

ta del av de finlandssvenska an-

öl, lök och fett, som kryddor

varna på sin webbplats. Om du inte vill att ditt namn

visningarna för matlagning, vil-

användes sirap, salt, vitpeppar

ska framgå, skriv bara ”anonym”. För donationer som

ka hade använts i undervisning-

och mejram. De finskspråkiga

överstiger 500 euro skriver vi ett separat gåvobrev.

en vid Högvalla och insamlats

använde kokad potatis till po-

från olika delar av landet. Den

tatiskorven, de svenskspråki-

tjugofemte upplagan av klassi-

ga rå potatis. Som köttingredi-

1. Gå till adressen

kern, som i dag går under nam-

enser använde de svensksprå-

https://onlinedonation.helsinki.fi/

net Marthas kokbok, utkom så

kiga inälvor (hjärta, mjälte och

Onlinedonation/

sent som 2008.

grisnjurar) och strömming, de

Du kan också donera online:

2. Fyll i donationsformuläret

På initiativ av ”vissa lands-

finskspråkiga nöt- (eller kalv-)

3. Under ”Donation” välj ”Fonddonationer”

marthor” utgav Marttaliitto år

och griskött. Av de traditionella

4. Under ”Fond” välj

1934 på Otavas förlag Martan

korvarna kallröks medvursten

Kansalliskirjaston kulttuuriperintörahasto

keittokirja. Boken hade sam-

i Melanders bok, medan åter de

(Nationalbibliotekets kulturarvsfond)

manställts av Rauha Ruohtu-

finskspråkiga röker sin korv ba-

5. Under ”Meddelande” skriv

la, Maili Laitinen och Kerttu

ra en kort stund, som fisk.

Martat–Martha-fonden

Olson och baserade sig på El-

Även andra små och vita-

la Kitunens kunskaper om nä-

la skillnader kan man plocka

Penninggåvor till förmån för vetenskapliga och kul-

ringslära. Recepten och instruk-

ut. Jag nämner en intressant

turella arv är avdragsgilla för företag och samfund

tionerna samlades in från olika

skillnad: de finskspråkiga an-

då beloppen uppgår till 850–250 000 euro per år.

delar av Finland, så specialite-

vände vanligen kryddpeppar,

terna i landskommunerna fram-

de svenskspråkiga vitpeppar.

Mera information om donationer:

ställdes på ett mycket represen-

Marthornas kokböcker har till-

kulttuuriperintorahasto@helsinki.fi

tativt sätt.

sammans kartlagt den finländ-

Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har beviljat Helsingfors universitet tillstånd för penninginsamling för perioden 2015–2019 (POL-2014-11778)

30

3 | 2016

Systerorganisationernas kok-

ska matkulturen, vars mångsi-

böcker var inte spegelbilder av

dighet det fortfarande finns or-

varandra, utan i vardera försök-

sak att värna om.

MARTHAHISTORIA

SVAMPBULLAR OCH LANDS­ HÖVDINGSSOPPA TEXT Catharina Elgert-Hyvönen

» ”MENINGEN ÄR ICKE ATT i denna lil-

ne, fett, kolhydrater och närsalter dagens

la bok närmare redogöra för vegetarismens

rätter innehåller.

idé. Denna bok är endast sammanställd så-

I förordet till andra upplagan (1919), som

som en vägvisare för husmödrarna i de små

jag håller i min hand, berättar författarin-

hemmen. Den egna erfarenheten är ägnad

nan att här tillkommit några nya recept, och

att skänka övertygelse om idéns sanning och

så utbrister hon hänförd: ”Må vi så ut frön

tillfredsställelse med vunnen kunskap.” Så-

i mycket rikligare mängd än förr och må vi

här skrev Alma Forstén 1914 i förordet till

lära oss att tillreda vegetariska rätter (---)”.

den första upplagan av det lilla häftet Til�-

Till sist följer en lång, lyrisk dikt om odling

lägg till kokbok för allmogehem – 100 vege-

och grönska: ”Sjung lystringssången, odlare,

tariska middagar. Häftet ingick i Föreningen

sjung, den löser fattigdomens bojor!”

Marthas skrifter. Det påpekas att recepten avprovats vid Sippola trädgårds- och hus-

Fantasifulla rätter

modersskola.

Så till själva recepten, som visar med vil-

Tillägget uppkom, eftersom man alltmer

ken fantasi man kunde hitta på de mest oli-

hade kommit till insikt om att vegetarisk mat

ka maträtter, utgående från vilka grönsaker,

var ”ur ideell och hälsovårdssynpunkt (---) i

svampar, frukter och bär man hade tillgång

allo förtjänt av beaktande”, men också den

till. Först följer ett avsnitt om femtio förslag

ekonomiska synpunkten fanns med, då man

till matsedlar, mera arbetsdryga, och sedan

kunde odla i den egna täppan, alternativt säl-

likaledes femtio förslag till mindre arbets-

ja produkterna till dem som inte ägde jord.

krävande.

Vi kan gotta oss åt förrätter, soppor och

Dagens måltider

grötar, efterrätter – alla i klassen mer, alter-

I förordet till den första upplagan har Alma

nativt mindre, tidskrävande. Också såserna

Forstén gett exempel på hur dagens målti-

får sin plats på listan.

der kunde se ut. Frukosten bestod till exem-

Vi kan svarva ihop gräddblancmangéer

pel av bröd, smör, potatis, mannagrynsgröt,

med fruktsmör, svamppannkaka, irländsk

skummjölk, te och veteskorpor. Ett alternativ

stuvning, dillåda, gurkkaviar – eller varför

till middag var bröd, potatis-kålsoppa, Lind-

inte linsenbiffar och rabarberbladsbröd? Fak-

ströms biff och sås samt te. Och sedan van-

tum är att läsaren blir nyfiken på hur allt det

kades det kvällsvard med bröd, smör, po-

här smakar, i jämförelse med dagens färdiga

tatis, löksås och skummjölk. Författarinnan

makaronilådor och köttbullsburkar. Många

har exakt räknat ut hur mycket äggviteäm-

recept låter riktigt aptitretande!

Alma Forstén: Tillägg till kokbok för allmogehem – 100 vegetariska middagar.

Föreningen Marthas skrifter, 1919, 100 s.

”Vi kan svarva ihop gräddblancmangéer med fruktsmör, svamp­ pannkaka, irländsk stuvning, dillåda, gurkkaviar – eller varför inte linsenbiffar och rabarberbladsbröd?”

3 | 2016

31

Martha

syns och hörs De granna folkdräkterna blev dagens stora samtalsämne då över 300 marthor från hela Svenskfinland och Åland samlades i Lovisa för att sätta punkt för verksamhetsåret 2015.

TEXT Mikaela Groop

32

3 | 2016

FOTO Karin Lindroos

F

örbundets vårmöte gick av stapeln

land! I Lovisa finns ett stort antal fören-

dräkt, en utmaning som vi gick ut med

i Harjurinteen koulu där de öst-

ingar och staden kännetecknas av talko-

på förra vårmötet med anledning av att

nyländska marthorna under led-

anda och samhörighet. Här finns aktiva

traditionen med folkdräkt har försvunnit

ning av distriktsordföranden Sick-

föreningar som är vana vid att ställa upp

och vi ville lyfta den i samband med folk-

an Nybondas hade tagit fasta på vad skogen har att erbjuda. Vilda blomsterdekorationer prydde såväl bord som talarstol och utgjorde en festlig inramning för mötet. Blomsterprakten bjöd på vårlig ögonfägnad i den annars rätt kal(l)a gymnastiksalen.

Den unga sångbegåvningen Amanda Sallinen och gitarristen Joel Engqvist inledde programmet med ett käckt musikframträdande som slog an tonen för he-

dansens jubileumsår. Det är 150 år sedan

”Speciellt värmer det mitt hjärta att så många har iklätt sig folkdräkt, en utmaning som vi gick ut med på förra vårmötet.”

la vårmötet. Sickan Nybondas hälsade de

folkdräkten började användas på scen*, och vi marthor bär kulturarvet vidare.

Jag är martha!

Martha har många ansikten, ett faktum som styrktes då marthorna lät sig fotograferas bakom en förgylld tavelram med texten Också jag är martha! En av dem som stod modell var Eva Biaudet, nybliven martha, inbjuden vårmötestalare och tillika färsk ordförande för Kvinnoorga-

församlade marthorna varmt välkomna

på tillställningar, och vi behöver varand­

nisationernas Centralförbund (KOC). Hon

till Lovisa och tackade för att de hade hör-

ra i utvecklingsarbetet. Martha har star-

inledde sitt tal med att konstatera att det i

sammat inbjudan att ikläda sig folkdräkt:

ka rötter i samhällslivet och arbetar för

år har förflutit 110 år sedan de finländska

– Det är en tradition som passar fint att

att främja en hållbar utveckling. Denna

kvinnorna fick rösträtt och rätt att ställa

föra vidare till kommande generationer,

verksamhet är guld värd, och den behövs

upp i politiska val. Mycket har hänt sedan

sade Nybondas.

kanske mer än någonsin i dag, så fort-

dess, och forskningen visar att kvinnor

sätt engagera er i föreningar! sade Kaleva.

har gjort skillnad i politiken, främst ge-

Förbundsordföranden Andrea Hassel-

nom att oftare än män driva sociala refor-

Olavi Kaleva, stadsdirektör i Lovisa, tack-

blatt berättade att hon dagen till ära var

mer. Men trots det hörs kvinnors röster

ade i sin tur marthorna för att de hade valt

iförd en lånad folkdräkt från Lappträsk.

inte så starkt, åtminstone inte lika starkt

Aktiva föreningar

Lovisa till vårmötesplats och konstaterade att det är tio år sedan senast.

– Vi är tacksamma för utrymmet samt

som männens.

för det vänliga bemötandet och det fan-

– De finländska kvinnorna har från

– Det är trevligt med så många välkläd-

tastiska talkoarbetet. Speciellt värmer det

början aktivt arbetat för att hjälpa utsat-

da gäster från olika delar av Svenskfin-

mitt hjärta att så många har iklätt sig folk-

ta unga mödrar, och för att staten och

*) Vid Konstnärsgillets årsfest på Runebergsdagen 5.2.1866 dansades folkdanser i folkdräkter för första gången inför publik på Brunnshuset i Helsingfors. Syftet med tillställningen var att överklassen skulle upptäcka allmogekulturen och målsättningen var att stärka den finska identiteten. Detta är anledningen till att man i år firar folkdansens jubileumsår.

3 | 2016

33

det offentliga skulle få en roll i att ska-

– Kvinnor utför i dag mer än hälften av allt

pa skyddshem för unga mödrar. Det tog

arbete i världen, men får bara en tredjedel

många år innan kvinnor startade skydds-

av lönen. Privatlivet och arbetet har att gö-

hem på frivillig basis, och det är fortfaran-

ra med varandra, så länge vi har största

de på samma sätt – det är frivilliga kraf-

ansvaret för hemmet påverkar det också

ter som upprätthåller skyddshemmen. Vi

vår karriär. Tre år hemma med barn ger

har inte riktigt klarat av att sätta frågan

hundra euro mindre i pension per må-

på den politiska agendan. Det skulle vara

nad. Det är viktigt att man förstår det

dags att få saken i ordning, och det glä-

när man diskuterar sina möjligheter. Ni

der mig att ni har frågan som en motion

är marthor, för mig skulle det vara bety-

på vårmötet, sade Biaudet.

delsefullt att ni också höjer er röst poli-

– Skyddshem betyder inte bara att skyd-

tiskt och säger vad som är viktigt för kvin-

da mot hot om våld, utan också att i pre-

nor i dag. Vad vill ni att era döttrar ska

ventivt syfte bryta våldsspiralen. Våld påverkar barnens hela liv, även om de själva inte har blivit utsatta. Att bevittna våld mot sin mor är värre för barnet än att själv bli utsatt. Då kan man diskutera hur mycket det skulle det kosta att sätta

”Ingen har en lika fantastisk historia som vi marthor, vi har ett arv att förvalta.”

skyddshemmen i skick, fortsatte Biaudet.

Vardagsnära frågor

växa upp i för samhälle?

Vild i naturen Förbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson och sakkunniga i miljöfrågor Anita Storm ledde in mötesdeltagarna på mera naturnära frågor. I decennier har

ga ut att det handlar om kvinnan, inte ba-

Marthaförbundet erbjudit kurser i natu-

ra om familjen. Det är en av de stora frå-

ren som skafferi, och den senaste sats-

Biaudet efterlyste ett genusperspektiv

gorna just nu. Också när det gäller soci-

ningen, nätkampanjen #marthadraråt-

som skulle utgöra underlag för politiska

al- och hälsovårdsreformen borde man

skogen, vann stort gehör bland marthor-

beslut i vardagsnära frågor, såsom den

se den ur ett, förutom språkperspektiv,

na. I maj lanseras #vildinaturen och Eli-

subjektiva rätten till dagvård.

könsperspektiv. Vi har krävt att det ska

sabeth Eriksson repeterade kort vad man

– I riksdagen diskuterar man väldigt li-

göras en könskonsekvensbedömning, att

bör komma ihåg när man drar till skogs.

tet om vad rätten till dagvård betyder för

man funderar på hur beslutet påverkar

kvinnan, det är viktigt att man vågar sä-

kvinnans liv.

– Tänk på utrustningen när du beger dig ut i skogen, och tänk på vad du plockar.

”I dag ska vi skapa historia och visa på mångfalden marthor.”

34

3 | 2016

Just nu är nässlan aktuell. Ta gärna med

– Ingen har en lika fantastisk historia

lyckad integration av nyanlända finlän-

dig förbundets broschyr Vilda grönsaker,

som vi marthor, vi har ett arv att förval-

dare, samt fyra motioner. Det var Hel-

handskar (nässlan vill brännas), en korg

ta. I dag ska vi skapa historia och visa på

singfors svenska Marthaförenings mo-

och lämpliga papperspåsar att förvara ör-

mångfalden marthor, Marthas många an-

tion om behovet av fler skyddshemsplat-

terna i. Nässlor och kirskål är ogräs, men

sikten. Det här är viktigt för oss, en his-

ser för offer för familjevåld, Östra Nylands

de ger oss vitaminer och mineraler den

toria med kärnbudskapet att sprida vårt

Marthadistrikts motion om vikten av hus-

här tiden på året, eftersom det finns hög­

budskap till den som behöver den i dag.

hållsundervisning för alla, Mellersta Ny-

re vitaminhalter i vilda växter.

Formen för verksamheten har under åren

lands Marthadistrikts motion om ökad

Därefter gick ordet till konstnären Frida

ändrats till projekt, men kärnan är den-

återvinning av lump samt Åbo svens-

Packalén, martha sedan 20 år och med-

samma. ”Såsom man fostrar ett folk, så-

ka Marthaförenings motion om en ny

lem i Harsböle-Lappby Marthaförening.

dant är det”, sade Lucina Hagman och rätt

marthasång till förbundets 120-årsjubi-

Packalén berättade om sin första kon-

har hon fortfarande i dag, framhöll Has-

leum. Utmärkelsen Årets marthagärning

takt med marthorna som ägde rum för

selblatt.

2016 tilldelades Åbo svenska Marthaför-

35 till 40 år sedan. På den tiden ordnade

Marthaförbundets verksamhetsledare

Marthaförbundet kurser på Kuggom, i dag

Frida Nylund presenterade fjolårets verk-

Det är många som varmt vill tacka ar-

traditionscentret Kuggom, och Martha-

samhet och bokslut, och kunde konstate-

rangörerna med distriktsordföranden

bladets dåvarande chefredaktör Marian-

ra att Martha både syns och hörs. Stats-

Sickan Nybondas i spetsen för ett välor-

ne Brommels ledde kurserna.

understödet för den allmänna verksam-

ganiserat vårmöte! Nästa gång träffas di-

heten har minskat under åren, därför har

striktens ombud vid Marthaförbundets

förbundet gått in för fler projekt.

höstmöte den 19 november i Helsing-

– Det var fina föredragshållare som bidrog till ett dynamiskt innehåll med allt

ening för projektet Mjukisdjur.

från litteratur och konst, människa, miljö

– Ibland blir jag andfådd när jag ser

och hälsa, människor i samspel till värl-

hur mycket vi har hunnit med. Er tro på

dens ansikte, mindes Packalén.

Marthaförbundet gör att vi alla i vardagen

Historiens vingslag

synlighet, ni ska känna er stolta över att

Förbundsordföranden Andrea Hasselblatt

er organsation har varit en föregångare i

» ÅRSRAPPORTEN för 2015,

öppnade vårmötesförhandlingarna och

frågor om matsvinn!

uttalandet och alla fyra motioner

lyfte i sitt tal fram historiens betydelse för framtiden.

fors.

kan göra gott. Svinnkampen har fått stor

Vid vårmötet godkändes ett uttalan-

finns i sin helhet på martha.fi.

de om attitydklimatets betydelse för en

”Er tro på Marthaförbundet gör att vi alla i vardagen kan göra gott.”

3 | 2016

35

Glada mottagare av utmärkelsen Årets marthagärning 2016. Från vänster Camilla Hautala, Carina Stenfors, Martina Nyberg-von Hellens, Hanna Åkerfelt, Benita Asikainen och Eeva Joutsenlahti.

Åbomarthor TOG HEM TITELN ÅRETS MARTHAGÄRNING 2016 Det var ett glatt gäng marthor från Åbo svenska Marthaförening som på festmiddagen efter vårmötet i Lovisa fick motta utmärkelsen årets marthagärning.

TEXT Mikaela Groop

Å

FOTO Karin Lindroos och Camilla Hautala

bo svenska Marthaförening fick

väckt stort engagemang bland marthor-

på ett enkelt sätt sprida glädje i sin närom-

förra året ta emot en stor dona-

na och visar på ett förtjänstfullt sätt att

givning. Projektet är ett föredömligt ex-

tion med yllematerial och val-

marthor tillsammans kan ta vara på alla

empel på att Martha gör gott, står det att

de att återanvända materialet

resurser, sporra till hållbart arbete samt

läsa i motiveringen till utmärkelsen.

genom att tillverka mjukisdjur för välgörande ändamål. Vid årsskiftet 2015–2016 hade en samling med cirka sjuttio fantasifulla kramdjur vuxit fram. Dessa donerades i början av året till barnpolikliniken vid Åbo universitets centralsjukhus och Åbo stads barnskyddshem. Åbomarthorna nominerades till årets marthagärning för sina insatser att ta tillvara resurser som annars skulle gå förlorade, tillämpa beprövade tekniker för textilt återbruk och sprida glädje i näromgivningen.

– Via arbetet fick marthorna samspela över generationsgränserna och lära sig om olika äldre textila tekniker som lämpar sig vid återbruk. Mjukisdjursprojektet har 36

3 | 2016

» TITELN ÅRETS MARTHAGÄRNING utdelas varje år av Finlands svenska Martha­

förbund och tillfaller en marthaförening, marthakrets eller enskild medlem som gjort en insats som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för.

MARTHAINFO

Värva medlemmar i sommar! »

SEDAN BÖRJAN av året har vi aktivt vär-

vat nya medlemmar till Marthaförbundet. Vårt mål är att åter bli 10 000 marthor. Också sommartid kan ni på marknader, loppisar och and­ ra marthaevenemang välkomna nya medlem-

mar till föreningen. Värvningsblanketter, planscher med texten Bli martha! samt en liten värvningsguide kan beställas från kansliet, marika.seger@martha.fi, senast tisdag 14.6.

Med er hjälp kan vi bli fler i förbundet!

Gör så här ... » SOM AKTIV i en marthaförening kan det vara svårt att veta hur man ska börja när det gäller att värva medlemmar. Några beprövade metoder som har fungerat tidigare är: ARBETA AKTIVT och öppet – det ger resultat. När föreningen ordnar ett evenemang, tänk på att alltid ha medlemsvärvning som en av aktiviteterna.

ORDNA ÖPPET HUS, då kan flera nya komma på samma gång. Presentera föreningen och verksamheten, så att alla vet vad det innebär att bli medlem, och låt dem pröva på att vara martha. Tänk på att vissa behöver få känna på hur det är att vara martha ett par gånger innan de bestämmer sig för att vara med, medan andra genast kommer med.

BÖRJA I ER NÄRHET – bjud in en vän, en granne eller en kollega. Det personliga mötet med någon som själv gillar sin marthaförening är ett av de bästa sätten att få med nya. Vi är alla ambassadörer för våra föreningar, och en intressant verksamhet och en stark gemenskap i vår egen förening lockar till sig fler nya intresserade.

VÅGA FRÅGA . Fundera på vilka tänkbara intresserade som finns i ditt nätverk.

Potentiella nya medlemmar kan mycket väl finnas bland dem man har glömt att fråga.

Var tydliga med att ni gärna tar emot nya

medlemmar och att alla är välkomna med!

SKAPA EN RÖRELSE . Forskning visar just detta, att många blir aktiva för att de blir tillfrågade och för att de då känner att just de behövs. Rekrytera en eller två, och låt dem i sin tur rekrytera en eller två.

TA TILLFÄLLET I AKT. Om lokalföreningen brukar delta i marknader, mässor eller andra evenemang kan det vara ett ypperligt ställe att värva nya medlemmar. Beställ värvningsblanketter och dela ut dem – och skriv in medlemmarna direkt!

VISA VAD MEDLEMSKAPET GER i utbyte. Många vill i dag gärna hjälpa till, göra en insats och ta emot ett uppdrag – och får på så sätt utlopp för viljan att hjälpa andra.

Det kan också vara ett bra sätt att på sikt värva medlemmar till föreningen. Var inte rädda för att ta hjälp av någon som (ännu) inte är medlem ifall de har den kunskap eller erbjuder den hjälp ni behöver.

VÄRVA PÅ SOCIALA MEDIER . Ett bra sätt att få intresserade att vilja bli medlemmar i föreningen är att uppmärksamma medlemsvärvningen på era sociala mediekanaler. Lägg upp en status på er förenings Facebooksida och uppmuntra medlemmar och andra intresserade att dela, så att ännu fler får veta hur roligt det är att vara martha. De kan sedan i sin tur dela och sprida ordet i sina egna nätverk.

Gå för hälsan och Östersjön! » SAMARBETSKAMPANJEN Gåkampen är

ett motionsevenemang som drar i gång under hösten och arrangeras av Folkhälsan tillsammans med Marthaförbundet, Förbundet Hem och Skola, Finlands Svenska Idrott och Svenska Pensionärsförbundet.

Syftet med kampanjen är att betona vikten att röra på sig för hälsans skull. Samtidigt vill kampanjen lyfta naturens betydelse som en hälsofrämjande miljö för var och en. Östersjön är en angelägenhet för oss alla och via kampanjen kan var och en göra en insats

för ett friskare Östersjöhav genom att stödja John Nurminens Stiftelse och deras arbete för Östersjön.

Delta i kampanjen genom att registrera dig via nätet eller genom att fylla i en traditionell papperskupong och sända den till Gåkampens Aktuell kampanjkansli på information hitadressen Folkhältar du på kampanjens san, Topeliusgatan hemsida: 20, 00250 Helsingwww.gakampen.fi fors.

Inbetalningar ANNA EHRNROOTHS FOND

» Storgårds svenska mkr med anledning av Sara Lindbloms 85-årsdag 30,00 euro » Storgårds svenska mkr med anledning av Soili Carlssons 80-årsdag 30,00 euro MARTA CENTRS

» Borgå sv Md med anledning av Kråkö Mf:s 100-årsdag 100,00 euro » Nykarleby Mf med anledning av Gun-Britt Nylunds 80-årsdag i juni 30,00 euro » Mattby mkr med anledning av Bembölekretsens 70-årsjubileum 100,00 euro » Borgby-Hertsby mkr med anledning av Märta Forsströms 70-årsdag 50,00 euro » Helsingfors sv. Mf 52,00 euro » Nykarleby Mf med anledning av Anna-­ Brita Fredrikssons 80-årsdag 30,00 euro » Nykarleby Mf med anledning av Inger Slottes 70-årsdag 30,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

Samarbetskampanjen Gåkampen » Kampanjtid: 10.9–19.11.2016 » Motionssätt: Promenader,

stavgång och löpning. » För vem? Alla kan delta, oberoende av ålder. Deltagandet är gratis. » Vad krävs? Att man registrerar sig på nätet eller fyller i en kupong som sänds till kampanjkansliet. » Vad registreras? Antalet promenerade kilometer.

Kom på gåfest! » INOM RAMEN för Gåkampen ordnas det på olika håll i Svenskfinland regionala Gåfester, dit alla är välkomna: Lördag 10.9 Helsingfors (startskottet

för kampanjen)

Lördag 17.9 Borgå Söndag 2.10 Jakobstad Lördag 8.10 Vasa Lördag 15.10 Närpes Tisdag 18 eller Torsdag 20.10 Åbo (preliminärt) Lördag 22.10 Pargas Söndag 30.10 Mariehamn Söndag 6.11 Kyrkslätt Onsdag 9.11 Karis och Ekenäs 3 | 2016

37

AKTIVA MARTHOR

Vänskap

vid världens ände I Nagu förberedde man sig förra hösten för att ta emot ett hundratal asylsökande. Intresset bland Naguborna och marthorna var stort och mottagandet av de nyanlända blev hjärtligt.

I

TEXT OCH FOTO Nina Söderlund en av de otaliga artiklar och program

hörigheten är stark och man är van vid

neå till Nagu, var det verkligen spänning

som gjorts om de asylsökande i Nagu

olika slags människor. Föreningarna är

i luften. Den till bristningsgränsen fyll-

var det en man som berättade att han

många och de flesta är med i flera olika

da ungdomslokalen Framnäs vibrerade

blev helt förskräckt när bussen från

föreningar. De aktiva marthorna är enga-

av förväntan, samtidigt som också några

Torneå körde ombord på färjan till Nagu.

gerade i både det ena och det andra. Det

smått tvivlande och oroliga röster höjdes.

Han tänkte att nu för de oss till världens

var alltså ingen slump att Nagu blev den

Men det var lätt att redan då ana sig till att

ände! Hans oro förbyttes dock snart i frid:

plats i Åboland som hösten 2015 fick ta

man i Nagu skulle komma att ta de nya in-

här i skärgården fick han och de andra i

emot hundra asylsökande.

vånarna till sina hjärtan, i motsats till vad

bussen äntligen en fristad. Han slutade vara rädd och han fick många nya vänner.

som hände på så många andra orter. Den

Tillfälligt hem

enda verkliga oron på mötet var hur alla

Majoriteten av Naguborna bor inte

Hotell Strandbo i hjärtat av Kyrkbacken

som ville hjälpa verkligen skulle kunna

i centrum, utan ute i byar och på öar.

skulle ha stått tomt under vinterhalv­året

göra det. Men så beslöts det att man bild-

Den lilla skärgårdsorten med

och kunde därför hyras som ett tillfälligt

ar en Facebook-grupp och då kunde alla

hem fram till den sista april i år för

dra en suck av lättnad. I april 2016 hade

sammanlagt 1 429 invånare är blomstrande och

många familjer från Irak, Afgha-

gruppen nästan 250 medlemmar!

sommartid mångdubb-

nistan och Somalia. Invånarna

las befolkningen. Ge-

började kallas Strandboarna och

Nystan och stickor

menskapen och sam-

av dem var nästan hälften barn.

I dag vet vi också hur det gick. Den 9 april

Bland annat lilla Diana kom med

ordnades en stor avskedsfest av Strandbo-

sin far, modern är försvunnen, tro-

arna för den stora grupp av vänner som

ligen kidnappad, kanske död. Flick-

hjälpt och stött under hela den långa och

an grät nästan hela tiden de förs­

mörka vintern. Det blev en händelserik

ta veckorna, men så småningom

och oförglömlig tid. Marthorna var med

kunde Naguborna äntligen se

och arrangerade olika former av verksam-

också henne dansa och le.

het för Strandboarna. Den som sågs som

På ett informationsmöte i okto-

mest passande var det så kallade Stickka-

ber, strax innan de asylsö-

féet. Normalt möttes gruppen regelbun­det

kande hämtades från Tor-

och visade upp sina alster för var­andra,

”Invånarna började kallas Strandboarna och av dem var nästan hälften barn.”

Lilla Siri (längst fram) har funnit en vän: Zahms.

38

3 | 2016

men denna vinter blev det lite annorlun-

man fotboll och ishockey. Till exempel

också. Frivilliga erbjöd gitarrlektioner,

da. Bland andra Birgitta Blomberg och

lilla Siri, 3 år, hittade en kompis: Zahm.

språkundervisning för analfabeter, konst-

Inger Franzen hörde till dem som deltog

kurser och grunderna i bastubad. Kvin-

och som fascinerades, liksom så många

Varje lördag

andra Nagubor, av att man kan bli vän

På våren blev det matlagning i skolan var-

vi är vana vid: sång och dans och mycket

med någon man inte kan tala med. Hant-

je lördag, och varje gång var det en grupp

skratt! Några av männen vågade hoppa i

verket förenade och garn fanns det hur

asylsökande som lagade

det iskalla havet bland isflaken, och fle-

mycket som helst, många Nagubor done-

maten och minst två

rade nystan och stickor.

Nagubor skulle

nornas badande blev annorlunda än det

ra av pojkarna hoppade i sjön otaliga gånger under sin bastutur.

De flesta kunde inget annat språk än

vara med. Det-

På nyårsafton ordnade kvinnor-

sitt modersmål, det fanns alltså inget ge-

ta blev mycket

na från Strandbo en egen fest dit

mensamt språk. Kvinnorna och flickor-

populärt. Ett par

bland annat undertecknad råkade

na från Strandbo skrattade mycket, grät

större riktiga mat-

bli inbjuden. Det var fascinerande

ibland och stickade och virkade av hjär-

fester ordnades

att se kvinnorna strömma in med de

tans lust. Kvinnorna från Nagu skulle väl-

mindre barnen i sina finaste dräkter

digt gärna ha velat veta vad de andra kvin-

med det långa vackra håret svallan-

norna talade om, men de kunde bara gis-

de. Men först drogs gardinerna

sa. Att det skulle vara lätt att umgås ut-

för och dörrarna låstes, ing-

an ett gemensamt språk kan ingen påstå,

en man skulle få se. Sedan

ibland uppstod det förstås missförstånd.

spelades det musik och

Men det är inte omöjligt, om viljan finns.

alla dansade. Och dan-

Också några små barn

sade. Och dansade. Vid

blev vänner. Linluggar

nyår besöktes Nagu ock-

byggde snökojor med

så av den kända foto-

de mörkhåriga barnen

grafen Giles Duley från

och förstås spelade

England. Han ville uppleva något positivt mitt i allt elände, så han kom till Nagu. Själv hade han mist båda benen och ena armen i Afghanistan, men han var inte bitter. Han publicerade sina bilder från Nagu i The Guardian och efter det var Nagumodellen på världskartan.

Vanligt vardagsliv De asylsökande har deltagit i allt tänkbart som Naguborna normalt gör, man ville inte ordna en massa extra, utan hellre leva tillsammans så normalt som möjligt.

”Också några små barn blev vänner.”

Beundrad trollkarl.

3 | 2016

39

Nagumarthorna Inger Franzén och Birgitta Blomberg med en av de asylsökande kvinnorna från marthornas stickkafé.

Nagubor gick på grundkursen i arabiska.

Inger Franzén

Snöslott byggdes. En blomma av återvinningsmaterial knåpades ihop och skick-

Birgitta Blomberg

ades i april med foton och berättelser om FAMILJ: Man och två vuxna barn.

”Nagumodellen” till alla tvåhundra leda-

BOR: Flyttade 2015 från Esbo till Nagu. Före det fritidsboare.

möter i riksdagen. Som en påminnelse

MARTHAENGAGEMANG: Inskriven i marthakretsen Mappies i Helsingfors cirka tre år och de tre senaste åren i Lillandets marthakrets i Nagu, från 2016 dess ordförande.

Flickmartha på 50-talet. Mormor var med och grundade martha­ föreningen i Pojo. Mor var marthakonsulent på 30-talet.

flyttare, rentav bättre än större.

MARTHA ÄR: Samvaro, glädje och

sen och utanför. Då började paniken sti-

gemenskap med både unga och äldre kvinnor.

ga i den lilla skärgårdsbyn. Herregud, nu

INTRESSEN: Att läsa, promenera,

några aktiva kvinnor söka efter lediga hus

vinterbada. Trädgårdsskötsel.

om att också små orter kan integrera in-

Lediga hus När sista april närmade sig, och den förs­ ta bussen förde iväg trettio asylsökande till Raumo från Nagu, var det ingen hejd på alla tårar som flödade både inne i bus-

FAMILJ: Man och tre söner med familj, fem barnbarn.

BOR: I Antböle i Nagu.

MARTHAENGAGEMANG: Har varit flickmartha i Åbo, därefter med i en marthakrets i Nagu.

Sedan 1999 medlem i Storlandets marthakrets, kassör i Nagu Marthaförening i fyra år.

INTRESSEN: Handarbete, att så och odla själv, yoga, läsning.

BÄSTA MARTHATIPSET: Minska

matsvinnet.

mister vi dem! Med väldig frenesi började eller bostäder nära centrum, och det ver-

får beslutet om asyl, det vill säga i höst.

kar faktiskt som om det skulle lyckas: al-

Flera har erbjudits jobb under somma-

la asylsökande behöver inte flytta. Många

ren. Mycket annat kommer att behövas,

ortsbor hann redan se framför sig tiden

eftersom stödet från asylboendet inte

då lapparna på arabiska och farsi på bib-

längre finns. Barnen har lärt sig lite fin-

liotekets dörr tas ner, när de glada barn-

ska och några enstaka vuxna kan engel-

Det är det som är ”Nagumodellen”. Man

rösterna tystnat och språken i affärerna

ska, men annars är det fortsättningsvis

spelade boll och gymnastiserade i boll-

återigen mest är bara svenska och finska.

miner, gester och kroppsspråk som gäller.

hallen, deltog i FBK:s eller församlingens

Men drömmen att få behålla ens några av

Vänskapen vid världens ände kommer än-

verksamhet, i konserter eller i vandringar

familjerna verkar nu gå i uppfyllelse, åt-

då säkert att bära långt, som hittills. Och

i skogen, lekte på stranden, gjorde hembe-

minstone för några månader.

marthornas och den stora stödgruppens

BÄSTA MARTHATIPSET: Se till att

du har bra belysning ovanför arbetsbänken i köket.

sök, jobbade på restaurang och på bilrepa-

Den 20 april var läget mycket positivt:

rationsverkstaden, med båtupptagning på

närmare femton asylsökande kan stanna

Kanske någon av nykomlingarna en vår-

hösten och med potatissättning på våren.

kvar i olika slags privata bostäder, och ett

dag kan peka på skärgårdsbornas älsk-

Kläder, leksaker, cyklar, bollar och

stort antal personer i stödgruppen har lo-

lingsfågel och säga på klingande svens-

mössor bytte ägare när de asylsökande

vat att månatligen bidra med pengar till

ka: en guding. Det är det som kallas in-

behövde något. Allt gick att fixa. Flera

hyran ända fram tills att de asylsökande

tegration. Förutsatt att de får stanna.

40

3 | 2016

insatser fortsätter.

ND UPPLEV ÅLA – tusen öars land Res med vännerna eller föreningen till Åland. Här väntar mängder av upplevelser i vacker skärgårdsmiljö – vi hjälper dig att hitta guldkornen! g!

talo år ka v l l ä Best DSRE

2016

AA

S O R IN

ANM HVEN Å LA N

A ÅL AN

SO RS

ND

DS RE

ÅLA

ELÄ MY

KS IÄ

PE RH KO KO

EE LLE

• UP PLE

VE LSE

R R FÖ

HE LA

FA MIL

Du kan också boka sommarens stugsemester redan nu!

Välj din favorit bland våra många stugor på härliga Åland.

JEN

Stugvecka 4 personer prisexempel 260 €

A

M TIISI PARAITT EGET D TA IT H DIS A PAR

ÄO LÖYD

Välj en komplett paketresa där resa, boende, och kringarrangemang ingår eller låt oss skräddarsy resan efter era önskemål.

Vi erbjuder hotell, stugor och gästhem över hela Åland, även ute i skärgården. Packa väskan så ordnar vi resten!

Läs mera på www.alandsresor.fi/ gruppresor

JOKA UUN MAK A LL FÖR A R

KE

SMA

n ikoje

ien a

ikk – ka

a

ama

lom

A rland NMA meste ENA ers se AN D la tid AHV EV ÅL D – al • UP PL ÅLAN NM AA KO E

PAKETRESA ELLER SKRÄDDARSYTT

AH VE

NA

Tel. 018-28 040. info@alandsresor.fi www.alandsresor.fi facebook.com/alandsresor

Sören Olsson och Anders Jacobsson

Sunes sommar Dramatisering: Pekka Sonck Regi: Mika Fagerudd

LARS MOLINS

Tre Kärlekar

Scenograf: Lasse Idman Koreograf: Sari Marin Sång & musik: Sofia Finnilä Sånginstudering: Annika Blomqvist Musikinspelning: Robi de Godzinsky

PREMIÄR tor 9.6 lör 11.6 sön 12.6 mån 13.6 tis 14.6 ons 15.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

lör 18.6 sön 19.6 mån 20.6 tis 21.6 ons 22.6 mån 27.6

kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tis 28.6 kl. 19 ons 29.6 kl. 19 tor 30.6 kl. 19 lör 2.7 kl. 17 sön 3.7 kl. 17

Biljettpriser: Barn 8 euro (4–12 år), vuxna 15 euro (13 år-). BILJETTER: www.netticket.fi INFO & BILJETTER via EBUF: www.ebuf.org, tfn 050 406 4244/Martina Gardberg, vard. kl. 9–16.

Finns sommarteater i Esbo 2016

Regi ANN-LUISE BERTELL Dramatisering KJELL SUNDSTEDT NIKLAS HJULSTRÖM

Nypremiär onsdag 6 juli kl 19 Spelas i juli 10, 12, 13, 14, 17, 19, 20, 21, 26 Samtl förest kl 19 Kyroboas Kvarn i Kimo (Oravais)

» VILL DU ANNONSERA I TIDSKRIFTEN MARTHA? Hör då av dig till Bo Gerkman på vår annonsbyrå Tilinurkka Ky, tfn 0400 449 724 eller e-post: bo.gerkman@tilinurkka.fi

Biljetter: oravaisteater.fi 040 448 2639 dagl 12-17

3 | 2016

41

Eftertanken

TERESE BAST

Med smak för mat

Lösning till korsord 1/2016

Vinnare 1/2016

JAG ÄR SJÄLVLÄRD I KÖKET. Mycket har jag lärt mig genom att

» NU ÄR VINNARNA DRAGNA i korsordstävlingen i

vara nyfiken och bekanta mig med olika restaurangers kök. Genom

Martha nummer 1/2016. De tre först dragna, rätta lösningarna var insända av Carola Backman, Esbo, Ulla Flykt, Kulloby, och Eila Blomqvist, Åminnefors. Korsordspriset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

att hålla ögonen öppna och ställa många frågor har jag plockat upp användbara tekniker och trix. En del av charmen med matlagning är att man alltid har något nytt att lära sig.

Min egen grundtanke med matlagning är att av vanliga billiga råvaror göra suveräna rätter. Här tangerar jag min andra matfilosofi: När jag lagar mat vill jag få så mycket smak i den som möjligt. Min teori är att när maten smakar mycket, tillfredsställer den hjärnan snabbare och då äter man inte för mycket.

Enligt mig är hälsosam matlagning det att man utnyttjar råvarorna maximalt. Vad än man bestämmer sig för att tillreda av dem, gäller det att framhäva deras mest karakteristiska smak.

Deadline » NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 12.9.2016. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 3.8.2016 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

Ät av allt i balanserade mängder och håll dig lycklig!

I nästa nummer …

LOTTEN LINDBORG-SUHONEN Skribenten är numera kock och restaurangentreprenör. Tidigare har hon arbetat på reklambyrån Peoples, som bland annat har förnyat Marthaförbundets image och står bakom den visuella presentationen av kampanjen Svinnkampen.

I NUMMER 4 KAN DU LÄSA OM Supernyttig supermat Snygg marthaklänning att sy själv Sköna sockor av restgarn Nio nycklar för tillfrisknande Odla i höst m.m.

»

»

»

»

»

Nästa nummer av Martha utkommer den 12 september.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf.

Marianne Blom | Mikaela Groop | Anna Häggqvist Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

t an sli på Bölega M a r t h af ö r b u n d e t s k a n t g n ä t s ar i Helsingfors håller somm . V i ö n sk a r under tiden 20.6 –31.7. 2016 solig sommar!

M a r t h a s l ä s a r e e n s k ö n o ch

42

3 | 2016

4041

Trycksak

TRYCK: Oy FRAM Ab 2016 | Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

0797

Korsordet 3/2016 » KORSORD OCH KVALITETSTID. Det bjuder vår korsordsmakare Björn Liljeberg i Borgå på, även denna gång. När du har löst det kluriga

sommarkorsordet kan du sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 30.8.2016. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 3”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3 | 2016

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET

ANN-LOUISE AHRENBERG, 050 388 0848

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

»

MITT BÄSTA mat­ svinnstips är frukostgröt på överblivna matgryn, till exempel quinoa eller mat­ havre. Smaksätt med vaniljpulver och kardemumma. Toppa med frysta bär, frön eller nötter.

SILVIA ENGLUND, 050 517 2958

EMILIA NYBERG, 050 911 2050

FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971

»

MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071

VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

»

DU KAN OCKSÅ SKICKA e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

OMELETTER och smoothies är mitt bästa trix för att få grönsaker och frukter som börjat se hängiga ut att gå åt.

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) EMILIA NYBERG innehållsproducent, 050 911 2050 (t.o.m. 31.12.2016) SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

ANN-LOUISE AHRENBERG tf. projektledare för Tack för maten!

050 388 0848 SILVIA ENGLUND tf. projektkoordinator för Tack för maten!

050 517 2958 ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 MULUKEN CEDERBORG tf. verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

www.martha.fi

KOKA SOPPA! I en soppa kan man lägga det mesta i grönsaksväg som håller på att blir gammalt. Använd fantasin och kombinera nya smaker!