Issuu

g e n u i n a s m a k e r 3/ 2 018 R E L AT I O N E R MIL JÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

S JÄLVHUSHÅLLNING I SK ÄRGÅRDE N / M ATHANT VE RK GE R ME RVÄRDE OGR ÄS I E N TE KOPP / SKR ÄPFISK ÄR SM ARTHFISK / GRÖNA TIDSTEC KE N genuina smaker 3/2018

ledaren

från redaktionen

Gröna drömmar

M A RT H A – M E D PA SSI O N FÖ R M AT KU LT U RE N SE DA N Å R 1899

SOMM AREN ÄR Ä NTLIGEN H ÄR och vi är många som längtar efter att kunna sätta fingrarna i jorden och odla egna grönsaker. Som kanske till och med drömmer om att bli självförsörjande. Oberoende av om det gäller en balkong eller ett litet trädgårdsland, så är halva nöjet att planera inför kommande odlingssäsong. Att torra frön som stoppas ner i jorden kan förvandlas till tomater, bönor och spenat med hjälp av sol och vatten är ett rent mirakel. GLÖMIntresset PRÄKTIGHETSför självhushållning växer. Många vill lära sig leva på mindre och STÄMPELN veta vad–deSYLTA sätterPÅ! i sig. Allt fler vill äta närodlat för klimatets skull. tt skörda, safta och sylta innebär för mig att delvis vara självhusVi blirSjälvhushållningen också flervar och fler somi slutet tycker att det inte är klokt att flyga in bönor hållande. ett måste i Finland av 1800-talet, då bärbuskarna nådde ut till gemene mans täppor, och från Afrika. Attherrgårdarnas det varken behövs eller är hållbart. Att vi har råd att välja bort. inte längre enbart prydde trädgårdar. Marthakonsulenterna hade naturligtvis en stor andel i att kunskapen kring odlande, safNu är det inne urbant tande och syltande nådde ut. Nya trenderatt spred odla sig då, precis som i dag. – världen över. Stadsbor hittar nya otroliga Marthaförbundets uppgift är att sprida kunskap. Visste du att ett havtornsställen att odla på, takträdgårdar till tunnlar under jorden. Nya bostadsbär innehåller lika mycket C-vitamin somallt en hel från apelsin? Eller att du kan pastörisera din egen saft? I det här fantastiskt fina matkulturmagasinet finns fakta och inspiration om allt från buskplantering peelinggemensamma med bär. Våra buskbär områden växer upp tillmed platser för odling av växter och grönsaborde vara det naturliga alternativet för oss framom de så kallade superbären som transporterats från andra sidan finns jorden. Våra egnaskolor supervitaminer ker. I Danmark det därfinnseleverna odlar sin egen mat på skolgården. kanske inte i allas trädgårdar, men många delar med sig av skörden via skördemarknader,Oberoende Reko-ringar och socialaav medier. var och hur, så skapar det egna odlandet en större förståPå vägen till en mera hållbar livsstil är det kanske dags att ta steget vidare till att else vara lite mera självförsörjande. Eva Mannerheim-Sparre, författare till för jorden och miljön. Därför hoppas jag att även du ska bli inspirerad Kokbok för finsmakare och vanliga hungriga, utgiven 1935 skriver: att köra ner handen i myllan och odla för framtiden. Ha en riktigt skön och “Prata mat är bra Koka den bättre grön sommar! Äta den bäst.” Finlands svenska Marthaförbund rf, 2016

FOTO KIRA HASSELBLATT

Bölegatan 2, 00240 Helsingfors martha@martha.fi | tfn 010 279 7250 www.martha.fi

Vi har jobbat med matkulturmagasinet: Informatör: Karin Lindroos Skribent: Anna Karlsson

Sakkunnig hushållsrådgivare: Elisabeth Eriksson

Recept: Elisabeth Eriksson och Ann-Louise Ahrenberg Historik: Yrsa Lindqvist, SLC

Formgivning: Magnus Lindström

Tryck: Fram 2016 Upplaga: 15 000

Marthaförbundet är med sina 10 000 medlemmar den största svenskspråkiga kvinnoorganisationen i Finland. Vårt mål är att främja ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart samhälle, liksom alla finländska kvinnors ställning i samhället och deras välmående. Våra verksamhetsområden är hushåll, ekologi och ekonomi. Vi arbetar för en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Den finlandssvenska matkulturdagen instiftades på initiativ av Marthaförbundet år 1992 och firas årligen den 9 oktober. Avsikten med dagen är att uppmärksamma och bevara de unika finlandssvenska mattraditionerna. Från och med 2014 premierar vi årligen någon som främjar den finlandssvenska matkulturen. Flera publikationer om matkultur finns att läsa och beställa hem på www.martha.fi.

Jag håller med. Glöm präktighetsstämpeln! Att äta och dricka sin hemgjorda sylt eller saft är ren och skär lycka. Vi hoppas kunna inspirera till flera syltkok och större uppskattning av våra buskbär med det här magasinet.

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande Med önskan om en bärkraftig tillvaro, ANDRE A HASSELBL AT T Ordförande, Finlands svenska Marthaförbund

Kär i bär är UngMartha rf:s och Marthaförbundets projekt Tack för matens! bärmaterial riktat till barn i daghemsoch lågstadieåldern. Beställ ditt exemplar på www.martha.fi.

Magasinet har getts ut med stöd av Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Svenska kulturfonden, Föreningen för främjande av huslig utbildning rf, Eugéne, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse och William Thurings stiftelse.

M A R T H A S M AT KU LT U R

DE NUMERA BEVINGADE ORDEN ”allt till mig, nu genast” beskriver på ett träffande sätt den rådande konsumtionskulturen, där det mesta kretsar kring pengar och prylar. De flesta av oss funderar ändå på hur vi kunde leva lite mera hållbart. En som har gjort slag i saken och påbörjat omställningen till en mera hållbar livsstil är Maja Sundblom. I vårt reportage på sidorna 4–6 säger hon att det går att skifta ner i livet, bara man håller sina ambitioner på lagom nivå. Börja i liten skala. Gör några förändringar i vardagen eller skapa nya vanor som gör dig gladare och piggare. Det kan handla om att starta upp en örtagård eller att bygga ett drömväxthus av återvunnet material. Det viktiga är att njuta av processen. Att låta den bli en del av målet och inse att ingenting behöver vara färdigt från början. Små val i vardagen påverkar dina utsläpp av koldioxid. Vi hoppas att våra goda råd på sidan 13 ska inspirera dig att grilla mera miljömedvetet i sommar. Vi bjuder på klimatsmarta idéer och tips för alla grillfrälsta, nu har du ett ypperligt tillfälle att omvandla tanke till handling! Missa inte heller artikeln om skräpfisk som tas till heders igen. Under några kvällar har marthor och nyinflyttade finländare i Malax samlats kring våra mindre utnyttjade fiskarter och lärt sig hantera och tillreda fisk. Kursen avslutas varje kväll med en gemensam måltid, där kursdeltagarna möts runt matbordet och förståelsen för varandra ökar över kulturgränserna. Läs mer om detta på sidan 22. Tack för denna tidningssäsong! Vi utkommer med ett nytt nummer av Martha den 19 september, ha en skön lässommar!

Mikaela Groop, redaktionschef

genuina smaker 3/2018

innehåll

Maja drömmer om ett gott liv med mindre pengar – Att bo på en skärgårdsö, bortom det allra hetsigaste varuflödet, kan vara väldigt stimulerande för en kreativ människa, säger Maja Sundblom som hittat sitt drömboende i Ålands skärgård.

Mathantverkare skapar unika lokala produkter Vinden vänder. I dag tar man tillbaka matproduktionen från industrin och går in för småskaligt mathanverk.

Grilla smarth i sommar! Hållbarhet är hett – också på grillen.

Fermentera te – så lyckas du Te på jästa blad av mjölkört kan låta osmakligt, men bjuder på njutbara smakupplevelser.

Här satsar man på invandrarkvinnor Kvinnokooperativet Yalla Trappan i Malmö har hjälpt närmare 500 invandrarkvinnor till arbete.

16 22

Skräpstämplad fisk blir salongsfähig Så kallad skräpfisk erbjuder många nya möjligheter, det gäller bara att upptäcka dem.

8 gröna & sköna trädgårdstrender Vi spanade in de grönaste trenderna på trädgårdsmässan i Helsingfors.

I början av 1900-talet kunde genuina smaker vara något så enkelt som plättar i en gryta.

Instagrammat @marthaforbundet

Receptbanken på recept.martha.fi nu uppdaterad med gröna goda smaker! Får vi fresta med stekta tunnbröd med goda röror.

Till glädje för kräsna smaklökar

Vårmöte med bra mix av nu och då Marthaförbundets vårmöte bjöd på nostalgiska återblickar, men även på ljusa framtidsglimtar.

#marthasmatkultur

genuina smaker 3/2018

Maja drömmer om ett gott liv med mindre pengar Efter ett stressigt stadsliv valde textilkonstnären Maja Sundblom och hennes sambo Tommy Bergström att slå sig ner i lugnet i den åländska skärgården. Ambitionen var att gå ner i arbetstid, odla mat i lagom stor skala och att avsätta tid för egna kreativa projekt. Text Anna Karlsson Foto Lina Antman

ag är absolut ingen övermänniska som drömmer om att bli helt och hållet självförsörjande. Jag vill bara inte att hela mitt liv ska gå åt till ett heltidsjobb – här kan vi skapa ett annat liv, säger Maja Sundblom. Det finns en historia om en fiskare som hade arbetat färdig för dagen och lugnt satt och njöt av eftermiddagssolen då en framgångsrik affärsman passerade. Affärsmannen undrade varför fiskaren satt och latade sig och inte arbetade. Han gav tips på hur man kunde öka fångsten, tjäna mer pengar, investera i en hel flotta, sälja företaget och bli väldigt rik. Fiskaren undrade varför. Affärsmannen svarade att efter det kunde man varva ner och njuta av livet, varpå fiskaren konstaterade att det är precis det han redan gör.

och för henne är farfars kusins gamla hus nyckeln till ett liv där man faktiskt kan njuta av eftermiddagssolen och inte ständigt måste jaga efter mer pengar. – Tommy är musiker och jag är konstnär, som kulturarbetare har vi inga ambitioner att tjäna mycket pengar. Här kan vi bygga upp ett hem där vi har råd att bo, där vi kan ha låga utgifter och ägna oss åt det som vi tycker är rolig. Vi klarar oss på väldigt lite om vi måste, säger Maja. Hon jämför sig med sina konstnärskollegor som bor i små lägenheter i stadsmiljö, hyr ateljéer för att kunna arbeta och lägger mycket tid på förvärvsarbete för att få ekonomin att gå runt. – Här har vi stora utrymmen, jag har min ateljé hemma och kan arbeta när jag vill.

NJUTNINGSFULL VARDAG

För ett par år sedan bodde paret i Göteborg, där Maja gick en masterutbildning vid Högskolan för design och konsthantverk. Vid ett besök hemma hos föräldrarna råkade de träffa sonen till farfars kusin och frågade lite på skoj vad han ville ha för det så gott som övergivna huset. Göteborg var väl okej, men någon stadsmänniska hade Maja redan konstaterat att hon aldrig blir. – Jag hade funderat på det och kommit fram till att en stad är en egen organism

Maja Sundblom öppnar dörren till kallfarstun i sitt hus Jämnplana på Föglö i den åländska skärgården. Innan hon och sambon Tommy flyttade in sommaren 2017 hade huset stått tomt i närmare tio år. I byggnaden finns tonvis av den där skamfilade charmen som triggar drömmar hos romantikern och får realisten att rygga tillbaka. Maja är realist, men backar inte. Hon är uppväxt granngårds 4

STADENS SNABBA RYTM

som lever, andas och fungerar vare sig jag finns där eller inte. Man hoppar in i flödet och lever i det. På landet måste man vara sin egen maskin. Gör jag ingenting, händer det heller ingenting. Det gillar jag. I staden saknade Maja också ”sitt eget ute”, som hon uttrycker det. – För mig känns det onaturligt att stapla människor ovanpå varandra i lägenheter. Man tar på sig ytterkläder, låser sin dörr och sedan är man inte längre hemma. Beslutet att köpa Jämnplana var ändå inte alls så självklart. Maja och Tommy pendlade mellan ”vi lägger ner hela projektet” och ”vi längtar oss galna efter det”. Och inte var huset särskilt samarbetsvilligt heller. När paret väl hade skrivit kontrakt, avslutat sin utbildning och flyttat in, kollapsade avloppet. – Det var stressigt ett tag. Men i dag har vi äntligen landat, ett halv år senare, och det känns verkligen bra att bo här, konstaterar Maja.

GRÖNT OCH GOTT Boken Rätt ur jorden: handbok i självhushållning ligger på bordet framför henne, fylld av gula post-it-lappar som bokmärken, och på förstutrappan står spaden redo i väntan på tjällossning. Här ska det anläggas en örtagård. genuina smaker 3/2018

MAJA SUNDBLOM Bor: På Föglö, Åland. Ålder: 28 år. Familj: Pojkvännen Tommy, katterna Sven och Maggan, föräldrar och två systrar. Gör: Lyssnar på Magnus och Peppes podcast. Borde göra oftare: Ringa mina vänner. Drömmer om: Solceller på hustaket och lavendel i trädgården.

familjens ekonomi 1/2018

”Här kan vi bygga upp ett hem där vi har råd att bo, där vi kan ha låga utgifter och ägna oss åt det som vi tycker är roligt. Vi klarar oss på väldigt lite om vi måste.”

– Ambitionen att odla finns, men jag kan egentligen ingenting. Jag är absolut ingen härligt lantlig övermänniska som drömmer om att bli självförsörjande och vända åkrar för hand. Jag vill hålla ambitionerna på lagom nivå, använda de hjälpmedel som finns, börja i liten skala och odla goda grönsaker. I år blir det pumpa, brytbönor och grönkål, tror jag. Att bo på en skärgårdsö, bortom det allra hetsigaste varuflödet, kan vara väldigt stimulerande för en kreativ människa, säger Maja. Det kan handla om något så enkelt som att baka sitt eget bröd av det man har hemma, i stället för att åka till butiken och handla. Eller om något så tankeutmanande som att konstruera en dubbelsäng av två enkelsängar när möbelvaruhusen är för dyra och ligger för långt borta.

FINA FYND Maja kallar sig för skrotsamlare. Hon har hittat många skatter i uthusen på gården, hemma hos föräldrarna och hos andra som tömmer sina förråd och slänger saker. – Jag har aldrig varit en person som har njutit av att gå på stan och prova byxor, men när jag gör ett riktigt bra fynd känns det härligt. Som världens kap. Om det är någonting som är negativt med att bo lite vid sidan av, så är det att det sociala livet kan bli lidande. – Det hade förstås varit fint om mina kompisar bodde närmare, eller om det 6

fanns fler i vår ålder i närheten. Jag har inget stort socialt behov, men här är det svårt att spontant hänga med någon. Inte så att jag egentligen känner mig ensam, det tar sig snarare uttryck i att jag kan bli lätt utmattad när jag väl ska umgås med många människor.

LAGOM ÄR BÄST Enligt Maja är det egentligen inte ett särskilt drastiskt val hon har gjort, eftersom hon är uppväxt i skärgården. Hon har ingen romantiserad bild av det lantliga livet och tänker välja sina strider, i mån av möjlighet. – Om vi bara har råd, så har jag inga problem med att anlita någon som gör delar av renoveringen åt oss. Jag kan förstås lära mig allt om rör och sedan allt om fasadmålning och så vidare, men om jag i stället lägger ut jobben

på entreprenad, har jag mer energi över till annat. Hon hoppas att paret ur ett femårsperspektiv fortfarande trivs med att bo på landet och inte har kört slut på sig själva med olika husprojekt. – Jag är ganska bra på att förtränga saker. I ett gammalt hus är det lätt att se problem vart man än vänder sig, så det gäller att fokusera på det man håller på med. För tillfället arbetar Maja med två olika ungdomsprojekt. Hon trivs, men hoppas att så småningom kunna dra ner på lönearbetet och fokusera mer på textilkonsten. – Kanske är jag oförskämt privilegierad att ens kunna tänka så, men jag har otroligt svårt att förstå att heltidsarbete fortfarande är en norm. Jag vill inte ha det så. Priset vi betalar är att vi har mindre pengar att röra oss med, men det är det värt.

Maja tipsar! Handla oftare second hand, inte enbart kläder: – Det enda nya i vårt hus är en soffa. Vi har fått diskmaskin, kylskåp och säng nästan helt gratis. Någon kanske tycker att det är obehagligt att sova i någon annan människas gamla säng, men för mig är det otroligt bortskämt. Man får städa ur och komma över det, helt enkelt. Lita på att du kan, även om du inte är proffs: – Jag gick pilgrimsleden på cirka 80 mil i Spanien, trots att jag är otränad och ganska lat. Jag fick ett bättre självförtroende och försöker ta det med mig när jag ska börja odla, fastän jag inte har tidigare erfarenheter av växtodling. Jag klarar det! Hitta lusten och kreativiteten i att göra med händerna: – I stället för i att köpa saker, använd dina händer och gör saker själv.

genuina smaker 3/2018

miljötipset

Gott och naturligt av vilda kryddörter ÖRTOLJA TILL GRILLEN Att tillreda en egen smakfull örtolja är enkelt. Låt kvistar eller blad dra i en god kallpressad olivolja i minst ett par dagar. Om du inledningsvis krossar bladen, behöver inte oljan stå och dra lika länge.

ÖRTSALT • 1 liter örter (blandade, färska) • 1 msk finmalet havssalt (eller ett annat salt) Gör så här:

V I TAR OSS TILL BUTIKEN för att

skaffa matkryddor, trots att en hel del örter med intressant smak växer i vår egen närmiljö. Så varför inte passa på att göra din egen grillkrydda, örtolja eller örtsalt av vilda växter i sommar? De är lätta att laga och goda att äta. Vilda (eller odlade) kryddväxter torkar du i ugn på låg temperatur, högst 35 grader. Bred ut kryddorna på ett bakplåtspapper på en plåt och låt ugnsluckan stå på glänt. Låt kryddorna torka tills du

kan smula sönder dem mellan fingrarna. Förvara dem luftigt i mörka burkar eller i rejäla papperspåsar för att skydda dem för solen. Anita Storm, ekologirådgivare

Observera att vi har nästan tvåhundra giftiga växter i Finland och tjugo rejält giftiga, så plocka bara de örter som du är hundra procent säker på.

1. Hacka örterna grovt och lägg dem i en matberedare. 2. Mixa tills allt är finfördelat, det ska bli en lös gröt. 3. Tillsätt saltet och kör en liten stund till. 4. Bred ut den gröna gröten och sätt in den i ugnen på 35–40 grader. Låt stå tills gröten har torkat ordentligt. 5. Kör den torkade gröten i mixer till ett pulver. Ibland kan pulvret behöva torka lite till. 6. Förvara örtsaltet i en glasburk med ett tättslutande lock.

6 VILDA ÖRTER SOM KRYDDA Rölleka: har en speciell, kryddig smak som passar bra till både fisk och kött. Torka unga blad och mixa dem med andra torkade kryddor. Brännässla: Plocka unga nässlor eller toppskott före blomningen och torka dem. Nässlan går bra ihop med fisk. Kvannefrön: Örten har en pepprig smak av kummin och anis och ger en spännande grillkrydda. Torka fröna och mortla dem före användning. Jordreva: En god smaksättare i allt från sallader till kryddiga såser. Den kan användas i stället för mynta och timjan, eftersom den påminner om åkermynta och oregano. Passar bra till vilt. Kombinera den gärna med fetaost och rostade mandlar. Enbär: Bären gifter sig speciellt väl med vilt och kött. Passar även i marinaden till det kött som ska grillas. Granskott: Använd torkade och malda granskott som smakförhöjare till det grillade köttet eller till grilloljan. Oljan kan du också smaksätta med lite libsticka, timjan, salvia eller oregano. genuina smaker 3/2018

Mathantverkare skapar unika lokala produkter Paret Östbergs havtornsglögg har rönt stor uppskattning bland köparna.

En stor del av våra livsmedel produceras storskaligt och industriellt, men något håller på att hända – vi blir allt mer begivna på småskalig och närproducerad mat. Det har fått matproducenter runt om i landet att vädra morgonluft och utveckla nya matprodukter av lokala råvaror. Text Johanna Granlund Foto Johanna Granlund, Martina Uthardt

kogen och skärgården förser några mathantverkare i Korsnäs med lokala råvaror. Hantverkarna vill tillsammans lyfta fram kvaliteten och smaken på de lokalt producerade varorna samt slå ett slag för matproduktion som görs med handen och hjärtat. Helena Höglund-Rusk från Korsnäs och Göran Östberg från Molpe blev mathantverkare tack vare ett projekt i Korsnäs kommun under åren 2013–2014. Helena Höglund-Rusk var projektledare, medan Göran Östberg och hans fru Lovisa Nordlund-Östberg hörde till del8

tagarna. Inom ramen för projektet ordnades kurser i olika tillredningstekniker, dessutom rustade man upp storköket vid den nedlagda gruvan i Korsnäs. Köket användes sedan av deltagarna i projektet. – Som projektledare hade jag inledningsvis tänkt att jag själv inte skulle börja med tillverkning, men jag blev mer och mer intresserad hela tiden, berättar Helena Höglund-Rusk.

DRICKFÄRDIG NEKTAR Höglund-Rusk började experimentera med nektar, som innehåller mer råsaft

och mindre socker än vanlig saft, och som säljs drickfärdig. I dag säljer Höglund-Rusk nektar av kråkbär, lingon, havtorn, blåbär, rabarber och jordgubbar. Dessutom torkar hon pressresterna som legat i sockerlag, vilken kokas till sirap. Av eventuella resterande små skvättar av nektar gör hon marmelad. Så mycket av råvaran som möjligt tas till vara. – Både handen och hjärtat ska vara med i hela produktionskedjan när det gäller mathantverk, säger Höglund-Rusk. Göran Östberg startade sitt företag tillsammans med sin fru Lovisa Nordlund-Östberg som ett resultat av mathantverksprojektet. I dag säljer paret olika bäroch saftprodukter, där havtornsglöggen har blivit en efterfrågad storsäljare. Varken Höglund-Rusk eller paret Östberg kan försörja sig på mathantverket, alla har heltidsjobb vid sidan om och sköter tillverkningen och försäljningen på lediga stunder. genuina smaker 3/2018

Helena Höglund-Rusk och Göran Östberg driver var sitt mathantverksföretag där lokala bärprodukter är i huvudrollen.

– Marknaden för den här sortens produkter är relativt liten, påpekar Höglund-Rusk. Jag har inte heller velat sälja mina produkter i vanliga butiker, eftersom risken är att de drunknar i mängden. Ändå är det kvalitetsmässigt stor skillnad på det vi tillverkar, jämfört med till exempel en billig sylt som innehåller bara några procent bär.

KANALER FÖR FÖRSÄLJNING Både Östberg och Höglund-Rusk konstaterar att olika lokala marknader är helt avgörande för försäljningen. – Många kan vara lite skeptiska till nya saker, men på marknader kan man bjuda på smakprov och berätta om sina produkter, säger Höglund-Rusk. I Höglund-Rusks webbutik finns även produkter från andra mathantverkare till salu. – Trots att jag tidigare har arbetat en del med försäljning, har jag fått lära mig mycket om hur köparna fungerar. Det gäller att vara vänlig och att aktivt bjuda ut varorna. Det man säljer ska ha en snygg look, etiketterna och förpackningarna är förvånansvärt viktiga, säger Östberg.

Mathantverkets styrkor är, som Göran Östberg ser det, småskalighet, rena råvaror och transparens. – Vi vet precis vilka ingredienser som ingår i alla produkter och att de i så hög grad som möjligt är närproducerade. Råvarorna är rena, tillsatserna är inga eller få. Smaken är också viktig, en välsmakande produkt är ändå det bästa försäljningsargumentet. Samarbetet mellan mathantverkarna i Korsnäs tog inte slut i och med att projektet gjorde det. I dag erbjuder de tillsammans runt tjugofem olika produkter, och det är det breda utbudet som lockar kunder. De har också tagit fram en gemensam logo och gemensamma presentförpackningar i vilka kunden kan plocka ihop produkter från flera olika producenter.

GLADA GRISAR Peter och Monika Groop kan se tillbaka på många år som jordbrukare. På gården i Övermark producerar paret ekologiskt griskött, ekologisk havre och olika ekologiska baljväxter. Ekocertifieringen är rykande färsk, den gjordes vid årsskiftet 2017–2018.

– Vi gör en stegvis generationsväxling med vår son Daniel, berättar Peter Groop. Tanken är att jag och Monika småningom ska gå i pension. I samband med generationsväxlingen ställdes vi inför valet att utöka och bygga jättestort eller att försöka hitta en småskalig nisch. De valde det senare alternativet och inledde processen att lägga om den tidigare konventionella produktionen till ekologisk. Grisarna får gå ute och äta sommartid. Under vintern består deras kost ungefär till hälften av ensilage. Året om ges spannmål och proteinfoder i form av ryps, ärter och bondbönor som komplement. – Grisar som går på bete växer långsammare än konventionellt uppfödda djur, det ger en annan smak och kvalitet på köttet. Kött från gräsbetande djur innehåller mer omega 3-fettsyror än den konventionella motsvarigheten, berättar Peter Groop.

BRETT SORTIMENT I samband med omställningen söktes nya försäljningskanaler. Familjen Groop började bjuda ut köttet via traktens Re-

Monika och Peter Groop föder upp grisar tillsammans med sonen Daniel Groop (saknas på bilden) på sin ekologiska gård i Övermark. genuina smaker 3/2018

”Både handen och hjärtat ska vara med i hela produktionskedjan när det gäller mathantverk.” ko-ringar och ganska snart växte kundkretsen fram. Familjen brukar också vara med på lokala marknader med sina produkter, och dessutom tar privatpersoner kontakt med beställningar. – I dag lyckas vi själva sälja allt kött som vi producerar. Vi har egentligen inte satsat så mycket på marknadsföringen, den har gått av farten. Jag vet att våra kunder uppskattar att grisarna har det bra. Vi brukar lägga upp videor där grisarna bökar i leran och springer i gräset i samband med Reko-beställningarna, berättar Monika Groop. I sortimentet finns alla olika styckningsdelar från en gris, tillsammans med korvar och rökta produkter. Om Monika får välja äter hon helst gristunga som först har kokat länge och därefter fått sig en stekyta i stekpannan. Peter föredrar stekt sidfläsk eller något grillat.

FÄRDIGMATEN POPULÄR Kunderna frågar ofta efter färdiglagade produkter som bara behöver värmas. Som svar på det har Monika Groop börjat med pulled pork, baconlindade hjärpar och skinkpiroger. – Mycket av produktutvecklingen har 10

Handgjord marmelad av Helena Höglund-Rusk.

sin grund i vad kunderna efterfrågar, berättar Peter Groop. Även julslakten, då det i första hand är skinkorna man vill åt, har inspirerat oss att hitta olika sätt att ta till vara allt på grisen. De överblivna styckningsdetaljerna röks eller görs till korvar. Ett brett sortiment är ett sätt att öka lönsamheten, eftersom hela grisen då används. För familjen Groop fungerar det att försörja tre personer på en relativt liten gård. Arbetsdagarna fylls med jordbruket

och grisskötsel, varvat med förpackning och försäljning. Både Peter och Monika är överens om att det är roligt och givande med direktkontakt till kunderna, något som de inte hade under sin tid som konventionella jordbrukare. Att följa med de glada grisarna på de stora betesmarkerna sätter också en guldkant på vardagen. – Vårt kvällsnöje är att stå och se på då grisarna bökar i hagen, säger Peter Groop med ett stort leende.

Regelverket kring mathantverk MATHANTVERK OMGÄRDAS av en hel del regler och föreskrifter. De utrymmen som används för produktion måste vara godkända och uppfylla vissa krav på underhåll, de ska bland annat vara lätta att rengöra och det ska finnas rostfria redskap samt separata tvätthoar för handtvätt. Därtill måste ett utrymme för omklädning finnas. – För tillfället verkar ändå en uppluckring av regelverket att vara på gång, säger Helena Höglund-Rusk. Det ska till exempel bli möjligt att få tillstånd att använda eget kök.

Även etiketterna på produkterna bör utformas enligt detaljerade föreskrifter. Alla ingredienser och allergener bör framgå av förpackningen, likaså ska det finnas datummärkning, kontaktuppgifter till producenten och uppgifter om hur mycket förpackningen rymmer. Informationen ska finnas på finska och svenska, och textstorleken får inte vara för liten. – Det kan vara utmanande att få ihop en etikett som är snygg och samtidigt innehåller all nödvändig information, konstaterar Höglund-Rusk.

genuina smaker 3/2018

böcker

Vägen till en glad mage Text Cia Hemming

tt processade livsmedel som innehåller mycket socker, dåliga fetter och att höga GI-värden står bakom globala epidemier av fetma och diabetes, är något som vi redan har informerats om i flera år. Även mag- och tarmsjukdomarna ökar liksom glutenintolerans och i dag menar många inom forskningen att det även finns en direkt koppling mellan psykisk ohälsa och dålig mat. Plötsligt är tarmarna på tapeten och mer än hälften av all forskning som någonsin har gjorts om tarmarnas bakterieflora, har publicerats under de senaste två, tre åren – och nya rön publiceras ständigt.

NYTT LJUS Vi bär på 1,4 kilo tarmbakterier, vilket är ungefär samma vikt som vår hjärna har, och insikten om hur det vi äter inverkar på vår tarmflora har börjat kasta nytt ljus över många av våra vanligaste sjukdomar. Samtidigt blir det allt tydligare hur den mat ser ut som kan ställa saker och ting till rätta igen. Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart har tillsammans med stjärnkocken Niklas Ekstedt senaste höst givit ut en bok om hur mat påverkar kroppen, både fysiskt och mentalt, och hur tarmarna reagerar på olika råvaror. Verket går under namnet Happy Food

Ekstedt, Niklas & Ennart, Henrik: Happy Food – Om hur mat och lycka hänger ihop. Bookmark Förlag, 2017. ISBN 978-91-88545-10-7.

– Om hur mat och lycka hänger ihop och författarna inleder med att berätta hur de själva under arbetet med boken tvingats ompröva allt vad de tidigare har lärt sig. Ett av de säkraste tecknen på god eller dålig hälsa är antalet olika bakteriearter som lever i tarmen, ju fler desto bättre. Och så gott som varenda sjukdom, både till kropp och själ, sägs vara förknippad med en lägre artrikedom i tarmen.

GIFTIGA MILJÖER Vår värdefulla tarmflora påverkas och utarmas bland annat av giftiga miljöer, avgaser, stress och ensidig kost som enbart göder vissa bakterier och tar kål på

andra, något som rubbar systemet och kan få det att kollapsa. Enligt forskare som har analyserat bajsprover på urbefolkningar har vi i väst mellan 800 och 1 000 olika sorters bakterier i tarmen, medan de som lever på ett mer traditionellt sätt har en betydligt mer varierad flora med upp till 1 600 arter. Många av de bakterier som finns hos urbefolkningar saknas helt hos oss i väst, vilket säger en hel del. Hemligheten, skriver Ennart och Ekstedt, är rätt enkel. En varierad kost kan upprätthålla en varierad tarmhälsa, vilket i sin tur kan hjälpa maghälsa, hjärnhälsa och hela vårt immunförsvar. När vi äter en kost som ger för högt blodsocker – exempelvis socker, gluten, vitt mjöl – triggar det inflammationer som skadar både kärl och inre organ. Happy Food består av två lättöverskådliga delar, där den ena handlar om sambandet mellan onda och goda bakterier, tarmflora och välbefinnande, medan den andra lyfter fram vad vi ska äta för att må bra och hur vi ska gå till väga för att få i oss många bakterier, då de flesta inte överlever hela vägen ned till tjocktarmen. I boken varvas vackra bilder med 38 enkla recept. Enligt författarna bekräftar forskningen att en god, vällagad och varierad mat som intuitivt borde vara bra för hälsan, också är det.

RÖSTA OCH VINN EN KÖKSHANDDUK! VAR MED OCH UTVECKLA tid-

ningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 8.8.2018. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelgenuina smaker 3/2018

havsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kökshandduk”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas kökshandduk med säsongsguiden som motiv. Handduken är vävd i hälften lin, hälften bomull och mäter 45 x 65 centimeter. I förra röstningsomgång-

en fick artikeln Köpa städhjälp eller städa själv på sidan 4 i Martha nummer 2/2018 flest röster. Marthakassen som lottades ut i samma nummer vanns av Karolina Lind, Vörå, Katarina Bergholm, Esbo, och Kristina Kangasmäki, Tölby-Vikby. Kassen kommer på posten – grattis! 11

matbiten

G RIL

A GG Ã„ L M M LA

ZU C C H I N I

LKABE TA

G U L B E TA

familjens ekonomi 2/2018

matbiten

h rt a m s Gr illa r! a m m o s i Hur tänder du grillen? Vilket grillkol köper du? Vad lägger du på grillen? Små val i vardagen påverkar dina utsläpp av koldioxid. Här delar vi med oss av miljövänliga tips och smarriga recept för ett mer hållbart och godare grillande. Text Anita Storm och Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

rillsäsongen är här! Nu ska grillen fram, grillkol inhandlas och råvaror anskaffas. Marthaförbundets ekologirådgivare har tagit fram några handfasta tips för hur du grillar mer miljövänligt och hållbart i sommar.

STRUNTA I ENGÅNGSGRILLEN Undvik engångsgrillen – den innehåller bland annat paraffin som är en fossil oljeprodukt. Det går åt stora mängder naturresurser för att tillverka aluminiumfolie. Om du ändå använder engångsgrill – se till att den hamnar i metallåtervinningen.

SLOPA TÄNDVÄTSKAN Använd gärna andra metoder än tändvätska när du tänder kolgrillen. Tändvätska som görs av paraffin är en fossil oljeprodukt och vid förbränningen bildas koldioxid som påverkar klimatet. Välj i stället tändpapper, tändkuber eller tändrör.

GASOL ELLER GRILLKOL? Gasol är en fossil petroleumprodukt som när den förbränns avger koldioxid som genuina smaker 3/2018

påverkar klimatet mer än grillkol. Välj gärna FSC-märkt grillkol, det garanterar att skogen är bättre skött med avseende på miljön. Icke miljömärkt grillkol kan komma från ohållbar och illegal skogsavverkning i länder med avskogningsproblem och kan innehålla skadliga kemiska tillsatser som kreosot, svavel samt tungmetaller.

MAT FRÅN NÄROMRÅDET Grilla närproducerade grönsaker och finländskt kött, det minskar koldioxidutsläppen. Vill du vara riktigt klimatsmart kan du ta reda på vilka producenter i ditt närområde som har direktförsäljning.

ANVÄND HELA DJURET Ta ansvar för att hela djuret används, då blir det mindre matspill. Grilla läggar, revbensspjäll och övriga styckningsdetaljer som anses mindre ”fina”. Det sitter mycket smak i dessa bitar. De kräver lite längre tillagningstid, men ger i stället så mycket mer smak. Välj gärna kött från djur som har betat ute och håller landskapet öppet, det bidrar till den biologiska mångfalden.

Sa ve the d a te!

Köp av bonden-dagen 15.9.2018 Köp av bonden-dagen ordnas i år runt om i hela landet den 15 september. Under dagen kan du bekanta dig med gårdar och matproducenter i ditt närområde samt köpa lokalt producerade råvaror direkt av producenten. Läs mer på: https:// ostatilalta.fi/sv. För information om gårdar nära dig och deras öppettider gå in på: https://ostatilalta.fi/ sv/sok-gardar/.

LILLA GRILLGUIDEN Undvik Gasolgrill Tändvätska Engångsgrill Engångsbestick och tallrikar Satsa på FSC-märkt grillkol Kolgrill Tändpapper, tändkuber, tändrör, eltändare Inhemskt kött, korv och grönsaker

matbiten

Gott på gr ille n

ylld gädda som bakas långsamt över grillglöden blir en delikatess. Gäddan har lågt fettinnehåll och kan därför fyllas med något fetthaltigt

för att lyfta smakerna. Pepparrot gifter sig väl med gädda, likaså trattkantareller, bacon och gröna oliver. Lammläggar går utmärkt att grilla. De

kräver lite mera förberedelser, men arbetet är väl värt mödan när du får ta del av de goda mustiga smakerna. Recept Sofia Grynngärds

GLÖDGAD PEPPARROTSGÄDDA • 1,5 dl smetana eller crème fraiche • 1 msk riven pepparrot • 1 dl torkade trattkantareller • gädda (öppnad från ryggen) • fiskargarn och stoppnål

1. Öppna gäddan från ryggsidan, ta ut ryggraden och inälvorna. 2. Fyll gäddan med blandningen av pepparrot och trattkantareller. 3. Sy fast gäddan och rulla in den i vått tidningspapper. 4. Lägg fiskpaketet på grillen i 30–60 min, vänd på det med jämna mellanrum.

Scanna in QR-koden för att komma till en video med enkla tips för hur du tillreder den glödgade pepparrotsgäddan. 14

genuina smaker 3/2018

matbiten

SPETT AV ROTSAKER

GRILLADE LAMMLÄGGAR

FINSK TABBOULEH

(4 personer)

(4 portioner)

(4 personer)

• 1 kg rotsaker (morötter, palsternackor, rödbetor) • 1 tsk salt • 2 msk repad salvia • 2 krm peppar • 2 msk olja • 1 msk vitvinsvinäger

• 4 lammläggar (1 lammlägg/person) • 1 tsk krossad svartpeppar • 2 lagerblad • 1 tsk salt • olja

• 3 dl krossade korngryn • 1 stor bunt bladpersilja • 1 kruka mynta • 3 tomater (300 g körsbärstomater) • 1/2 grön gurka • 2 rödlökar • 0,5 dl havtornssaft • 1 dl olivolja • salt • peppar

1. Skala eller borsta morötter, rödbetor, palsternacka, dela på längden. Koka dem al dente, cirka 3 minuter. 2. Blanda olja och vitvinsvinäger i en skål, tillsätt salt, peppar, färsk salvia och lägg ner rotsakerna. Låt dem marineras i ett par timmar. SPETT AV GRÖNSAKER (4 personer) • 1 kg grönsaker (zucchini, paprika och rödlök) • 1 tsk salt • 1 msk repad timjan • 1 msk repad oregano • 2 krm peppar • 2 msk olja • 1 msk balsamvinäger • grillspett – metall eller trä

1. Skiva zucchinin samt klyfta paprikorna och rödlöken och lägg allt i en skål med salt, peppar, olja, oregano och balsamvinäger. Låt allt marineras. 2. Trä grönsakerna på ett spett och grilla dem direkt på grillgallret. genuina smaker 3/2018

Till grillningen: • olja • nymald svartpeppar • finhackad rosmarin • salt

1. Värm lite olja i en rejäl gryta. 2. Bryn lammläggarna lätt. 3. Häll på kallt vatten så att knappt täcker och låt koka upp. Sänk värmen så att det småkokar under lock. 4. Skumma av buljongen med jämna mellanrum tills den blir klar och fin. 5. Tillsätt salt och kryddor, låt småkoka under lock i cirka 1,5 timme. Köttet är klart när det lossnar från benet. Låt köttet svalna i buljongen. 6. Pensla lammläggarna med lite olja och vänd dem i salt, svartpeppar och rosmarin. 7. Sila av buljongen och frys in för att använda vid ett senare tillfälle. Eller koka krossade korngryn i buljongen och servera dem som tillbehör. 8. Grilla lammläggarna på indirekt värme på grillen. Beräkna cirka 20–30 minuter, vänd dem efter halva tiden.

1. Tillred korngryn enligt anvisningarna på förpackningen. 2. Skölj och hacka persiljan, grovstrimla myntabladen. 3. Dela tomaterna och krama ur kärnorna. 4. Skär tomaterna och gurkan i små tärningar. 5. Skala och finhacka lökarna. 6. Lägg grönsakerna i en skål och vänd ner korngrynen. 7. Stänk över en blandning av pressad havtornssaft och olivolja, rör om. 8. Smaksätt med salt och peppar.

gör själv

Fermentera te – så lyckas du Fermentering, eller mjölksyrning, trendar just nu. Marthas skribent kavlade upp ärmarna och gav sig i kast med att fermentera blad av vårt vanligaste ogräs: mjölkörten. Belöningen för arbetet blev en njutbar tedryck. Text och foto Johanna Granlund Illustrationer Adobe Stock

ermentering, eller syrning, betyder att man låter en råvara jäsa i en kontrollerad process där nyttiga bakterier, laktobaciller, producerar mjölksyra och kolsyra som tillsammans påverkar smaken och konsistensen på råvaran. Vill du fermentera blad av mjölkört, ska du plocka dem under försommaren, före blomningen. Undvik att plocka precis invid trafikerade vägar eller efter åkerkanter, där bladen nyligen kan ha besprutats med växtskyddsmedel, största delen av all besprutning inom jordbruket sker under försommaren. Torka inga blommor eller blomknoppar, de kommer att explodera i en mängd svårbortstädade dun under torkningen. Bladen på mjölkörten kan också torkas färska, precis som till vilket örtte som helst, men fermenteringen ger teet en smakfull twist. Det fermenterade teet har en gyllene färg som påminner om grönt te. Smaken är snäppet mjukare och rundare än hos vanligt grönt te, med en svag antydan till lakrits och syra.

FERMENTERAT TE AV MJÖLKÖRT Gör så här: 1. Plocka hela stjälkar, sådana som ser fräscha och fina ut. Rensa bort skadade blad och dem där spottstriten, som tycks gilla mjölkört, har gömt sina nymfer i en klick av vitt skum. Ta sedan tag om toppen av stjälken och dra neråt i en enda rörelse, så får du bort resten av bladen.

2. För att fermenteringsprocessen ska bli så effektiv som möjligt, måste bladen krossas. Har du en liten mängd kan du 16

ta några blad åt gången och knåda och rulla dem mellan fingrarna tills växtsaften tränger fram. Större mängder kan till exempel kavlas mot ett hårt underlag. Bred ut bladen och låt dem lufta sig några timmar, det sätter i gång en oxideringsprocess som förhöjer smaken.

3. Fyll en plastpåse med de krossade bladen, pressa ihop bladen och knyt ihop påsen så att den blir lufttät. Gör du en stor sats, kan du dela upp den i flera plastpåsar. genuina smaker 3/2018

gör själv

”Bladen på mjölkörten kan torkas färska precis som till vilket örtte som helst, men fermenteringen ger teet en smakfull twist.”

4. Linda in påsen i en yllefilt och placera den på en varm plats, till exempel i pannrummet, ovanpå kylskåpet eller på varmvattenberedaren. Värmen sätter i gång processen, filten isolerar och bladen hålls jämnvarma. 5. Prova dig fram till hur lång tid som är lagom. De fermenterade bladen är vanligen tillräckligt fermenterade efter två till fyra dagar. De ska vara brunaktiga, men absolut inte mögliga, och de ska ha en fräsch och syrlig doft. 6. Att rosta bladen ändrar smaken något, men det är en smaksak om du vill rosta dem eller inte. Gör då så här: Rosta bladen snabbt i en wokpanna utan fett. Värm upp pannan försiktigt, undvik höga temperaturer, skaka om bladen och vänd dem med handen så att de inte bränns. Låt bladen torka ihop en aning och avsluta rostningen.

genuina smaker 3/2018

7. Bred ut bladen luftigt, rostade eller direkt ur fermenteringspåsen, till exempel på smörpapper, och låt dem torka i rumstemperatur. De ska vara alldeles knastertorra då de är färdiga. Förvara de torkade bladen lufttätt och mörkt. Låt gärna bitarna vara så stora som möjligt, en del av smaken försvinner om bladen finfördelas.

8. Brygg teet i kokande vatten, cirka 1–2 teskedar torkade blad till 2 dl vatten. Låt dra 5–10 minuter.

TIPS! Experimentera med att fermentera även andra vilda örter. Till exempel halloneller rönnbärsblad ger intressanta smakupplevelser efter fermentering. Plocka eller använd dock aldrig växter som du inte känner till!

Visste du att ... Mjölkörten (Chamerion angustifolium) benämns rallarros och duntrav, i min hemby kallas den rödhandske. Växten är vanligt förekommande i hela Norden och hittas ofta på kalhyggen eller längs soliga dikeskanter. De flesta känner igen de höga, lilarosa blomspirorna som omvandlas till duniga fröställningar på sensommaren. Mjölkörten är en nyttoväxt med medicinska egenskaper. Genom tiderna har man använt den på olika sätt i hushållet: utvärtes för att ge irriterad eller solbränd hud samt blåsor i munnen ett lugnande bad, invärtes som ett rogivande och milt kramplösande medel. Örten främjar matsmältningen och kan rekommenderas om man planerar att lägga om sin kost. En månadslång kur med te av färsk mjölkört lär hjälpa om man har problem med infektion av jästsvampen Candida albicans. Mjölkörten är ganska mild som läkeväxt, därför rekommenderas ett långvarigt intag med flera koppar te om dagen för att det ska få effekt. (Observera att vid infektioner eller andra sjukdomstillstånd bör du i första hand fråga råd om behandling av en läkare.) Späda skott av örten kan plockas på våren och användas som sparris. Av blomklasarna får man en härlig saft med socker och citron. Dessutom kan bladen torkas eller fermenteras till ett gott te. Te gjort på torkade blad av mjölkört har länge varit populärt i vårt östra grannland. Där kallas teet Ivan chai eller pokorjete och det berättas att ryska tehandlare under 1800-talet utnyttjade det faktum att det fermenterade mjölkörtsteet var så likt det dyra importerade teet från Kina. Genom att dryga ut det äkta teet med mjölkört, fick handlarna mer pengar i handen. Då det stod klart att handlarna sålde betydligt större kvantiteter te än de importerade, blev det ett slut på bedrägerierna. (www.tidningensyre.se) 17

Här satsar man på invandrarkvinnor De har flytt krig. Många saknar utbildning och yrkeserfarenhet. De har flera barn, är medelålders och talar lite eller ingen svenska. Det är ingen grupp som samhället vill satsa på, men det vill Yalla Trappan. I dag har de hjälpt närmare 500 invandrarkvinnor till arbete. Text och foto Heidi Hakala

Yallas storkök i Rosengård i Malmö är det fullt ös; 800 vindolmar ska fyllas och vikas och flera tiotal bröd bakas. En soppa med kronärtskocka står och puttrar på spisen, och till den ska det serveras irakiskt bröd. Ljuslila förkläden och slöjor avlöser varandra i köket, men ingen verkar stressad, tvärtom är det skrattet som ackompanjerar arbetet. Svenska och ett flertal andra språk blandas om vartannat i köket och ur högtalaren strömmar arabisk dansmusik. Jag 18

blir genast välkomnad med leenden och varma handskakningar. Zeina frågar om jag vill ha lite arabiskt te. Hon flydde inbördeskriget i Libanon 1989 och har varit i Sverige i 23 år. Hon säger att hon känner sig mycket starkare sedan hon började jobba på Yalla Trappan för sju år sedan. – Jag kan argumentera för mina åsikter, är mer social och mindre blyg. Här är det ingen som frågar varför man har slöja eller hijab, här respekteras alla som de är. Vi är från olika länder och vi har

olika religioner, men det spelar ingen roll. Vi är som en familj.

VÄRDELÖS BLIR VÄRDEFULL Familj – det är ordet som de flesta av kvinnorna använder för att beskriva sin arbetsplats Yalla Trappan. Här får de ingå i en arbetsgemenskap och bli mer självständiga och integrerade i samhället. Här blir krökta ryggar raka, här blir ensamhet gemenskap. Här blir sysslolöshet till arbetsgemenskap, här blir känslan av värdelöshet till en känsla av att vara värdefull. genuina smaker 3/2018

” Mammor som trivs, mår bra och tjänar egna pengar mår bättre än de som är arbetslösa, isolerade och uttråkade.” Gliringarna om immigranter som kommer till Norden för att leva på socialstöd har inget att hämta här. Kvinnorna – de kommer bland annat från Serbien, Kosovo, Irak och Palestina – vill jobba. De säger att de mår bra av det, att de ”blir glada i hjärtat”. De tycker att det är tråkigt att sitta hemma, för ”vad ska jag göra där?”. Dessa kvinnor vill utvecklas och ta ansvar. – Jag glömmer aldrig Yalla, oberoende av om jag är här eller hemma. Jag är stolt över att arbeta här, jag känner mig trygg. Jag var i Sverige i tio till tjugo år utan att göra någonting, i dag vill jag fortsätta arbeta här och bli bättre och bättre, säger Zeina och tillägger sedan: – Insh’Allah (”om gud vill”).

TÄNKER TVÄRTOM Yalla Trappan är ett arbetsintegrerande socialt företag som i huvudsak anställer utlandsfödda kvinnor som aldrig tidigare haft en anställning i Sverige. Majoriteten av kvinnorna har bott i Sverige i femton till tjugo år. Många av dem har varit hemma med barnen och haft väldigt lite kontakt med det svenska samhället. Andra har varit långtidssjukskrivna och har posttraumatiskt stressyndrom efter bland annat krigsupplevelser. Det här är inte en grupp som den unga, snabba och kapitalistiska arbetsmarknaden är redo att satsa på. – Men vi tänker precis tvärtom, säger Christina Merker-Siesjö, ordförande för Yalla Trappan. Hon fortsätter sitt resonemang: – Kvinnorna är navet i familjen – om mamman är stark, har självförtroende och känner sitt värde, kan hon också ge mer åt familjen och barnen och vara ett föredöme för dem. Mammor som trivs, mår bra och tjänar egna pengar mår bättre än de som är arbetslösa, isolerade och uttråkade. Yalla Trappan är hennes hjärteprojekt genuina smaker 3/2018

– ett projekt som vuxit från fem anställda till att omfatta en samarbetspartner, möbeljätten Ikea. På Ikea finns numera en syservice där kunderna kan få sina textilier omsydda – ett samarbete som ska bli modell för Ikea i flera andra länder. Och Merker-Siesjö själv har helt tydligt en plats i Yalla-kvinnornas hjärtan – så fort hon kommer in i ett rum möts hon av ivriga röster och kramar. – Många av kvinnorna säger att de har tre familjer, ”min familj i Libanon, i Rosengård och här, på Yalla Trappan”. Jag tror på det som nobelpristagaren Muhammad Yunus sade en gång, att om man satsar på kvinnorna så får man mycket tillbaka, säger Merker-Siesjö. I dag fungerar hon som utbildare både internt och externt och reser runt i hela Sverige för att berätta om Yalla, men hennes egen bakgrund skiljer sig inte alltför mycket från de kvinnors som hon anställer. Hon kommer från en arbetarfamilj där mamman var städerska och pappan svetsare. Trots att båda föräldrarna arbetade var det pappans arbete som räknades.

– Själv fick jag möjlighet att läsa och studera, men att jobba för kvinnorörelsen har varit min röda tråd genom hela livet.

LITE BLIR MER ”Det kommer inte att gå” eller ”det lönar sig inte”, fick Merker-Siesjö ofta höra när verksamheten körde i gång 2010. Men det gick. I dag har Yalla Trappan ett nära samarbete med Malmö stad och arbetsförmedlingen, som förmedlar arbetslösa till Yalla Trappans kurser. – De skickar kvinnorna till oss och vi lyfter dem, hittar deras inre motivation. Vi hjälper dem att förstå vad ett arbete är och ger dem yrkesinriktad undervisning i svenska. Man måste ge dem något som triggar dem att läsa svenska, och detta är det bästa sättet, säger hon. Det finns många sociala företag med samma mål som Yalla Trappan, ändå är det just Yalla Trappan som blivit det goda exemplet. Ministerbesöken avlöser varandra och nyfikna journalister knackar på dörren. Men vad är det då som Yalla Trappan gör annorlunda och rätt? Mycket handlar om medmänsklig-

På Yalla Trappan blir sysslolöshet till arbetsgemenskap och känslan av värdelöshet till en känsla av att vara värdefull. Glädjen över att ha ett jobb och en meningsfull tillvaro gör att kvinnorna är gladare också hemma. 19

heten – här ser man människors möjlighet till utveckling trots dåliga förutsättningar – kombinerat med entreprenörskap. – På Yalla Trappan gör vi ingenting utan att det finns någon som vill ha det vi gör. Det har varit en lång resa för kvinnorna här: ”Okej, vi kan göra det, men vem köper det?” Trots att många av kvinnorna inte haft lönearbete, har de jobbat i hemmet och är till exempel duktiga på hantverk, på att laga mat, sy och städa. Yalla Trappan tar vara på och finputsar deras kompetenser. – Vi har byggt på det som fanns från början, ibland var det väldigt lite, och lyft deras talanger till en annan nivå, säger Merker-Siesjö.

re samarbete mellan den offentliga och tredje sektorn.

Om man vill starta en Yalla Trappa i Finland, vilka är dina råd för att lyckas? – För det första måste man ha en stor och öppen famn. Man måste kunna skapa förtroendefulla relationer med kvinnorna, vilket tar tid. Och man måste hitta verksamheter som ger inkomst. I dag har vi till exempel avtal med den offentliga sektorn och arbetsförmedlingen. Vi garanterar att vi utbildar ett visst antal kvinnor med vår know how och de betalar oss. – Men framför allt behövs modiga tjänstemän och politiker som vågar tänka nytt, och ett bättre och starka-

Fakta om ...

MÅL MED LIVET Yalla Trappan ligger i Rosengårds hjärta. Det är en stadsdel som ofta figurerar i teve och i tidningarna i samband med bilbomber, explosioner, bränder, våld och arbetslöshet, precis som Husby utanför Stockholm. Men Yalla Trappan visar den andra sidan av Rosengård: den starka motivationen som finns där och en glödande önskan om att vara delaktig i skapandet av ett socialt hållbart samhälle. – Förr, när jag inte hade ett arbete, mådde jag inte bra. Jag gjorde praktik på flera ställen, men fick inget jobb. När jag fick arbete här, kände jag att det här också var mitt. Jag vill kämpa för att Yalla

Trappan ska växa så att det finns arbetsmöjligheter för ännu fler. Det säger Fatme, som liksom Zeina flydde kriget i Libanon på åttiotalet. Hon har många kvinnliga vänner och släktingar som vill arbeta, men som saknar utbildning och som därför inte har en chans på arbetsmarknaden. Själv är hon tacksam. När hon går hemifrån om morgnarna känner hon att hon har ett mål med sitt liv, att hon genom sitt arbete gör något nyttigt och viktigt av sin tid. – Min man och mina barn tycker att det är bra att jag har jobb och går ut och träffar vänner. Vad ska jag göra hemma? De är stolta över att jag arbetar här. Jag tänker egentligen inte så ofta på pengar, men jag bryr mig om hur jag mår, och här mår jag bra.

YALLA TRAPPAN

Är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell förening.

Omfattar också undervisning i arbetsmarknadskunskap och arbetskultur.

Startade i Rosengård i Malmö 2010.

Har tre verksamheter: kafé/catering, syateljé samt städ- och konferensservice.

Vill skapa jobb och ökad ekonomisk självständighet för utlandsfödda kvinnor som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Både anställer och utbildar. Har 35 anställda och har utöver det hjälpt cirka 500 kvinnor in i arbetslivet genom sina kurser.

Ordnar sex månader långa kurser med branschinriktad svenskundervisning med fokus på restaurang och storhushåll.

Har gett ut handboken Yalla Trappan, så gjorde vi (2014) för att hjälpa andra att starta liknande initiativ.

genuina smaker 3/2018

utblicken

Att gå emot sig själv FÖR UNGEFÄR ETT ÅR SEDAN hittade jag

Skribenten är journalist, skribent och debuterande författare bosatt i Malmö. Hon läser och reser så mycket hon kan och är en tidsoptimist som inte lärt sig att dygnet har bara 24 timmar. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta.

genuina smaker 3/2018

mig själv hopkrupen i fosterställning på golvet i kollektivet där jag bodde. Jag skulle precis åka till Barcelona för att hälsa på min pojkvän, men fick avboka resan – precis som jag fick göra med mina arbetsturer, boxningsträningar, sociala tillställningar och planer överlag under de följande månaderna. Jag hade svårt både för att äta, sova, träffa människor eller ens ta en promenad. Jag gick från att vara social, aktiv och öppen till att ligga i sängen – apatisk och oförmögen att hänga med i vare sig filmer, böcker eller vanliga diskussioner. Jag kände mig fullständigt avskärmad från min omvärld – ingenting berörde mig riktigt längre – och inte ens det som jag tidigare njutit av gav mig någon glädje. Jag var skräckslagen för att det skulle förbli så, för att jag skulle bli kvar i det som kändes som ett bottenlöst hål.

DUKTIGA FLICKOR Jag hade drabbats av utmattningsdepression, det som i dag kallas ”den nya folksjukdomen”. För några år sedan gick stress och utmattning om skelett- och muskelsjukdomar som huvudorsak till sjukskrivningarna i Sverige; de fysiska arbetsskadorna har blivit psykiska (Vetandets värld, SR 04/2018). Tre fjärdedelar av dem som drabbas är kvinnor, och jag är inte förvånad. Utöver den ökande arbetspressen som gäller både män och kvinnor, sköter kvinnorna fortfarande största delen av det oavlönade hushållsarbetet, även i Norden. Studier visar också att den ökade jämställdheten sedan andra världskriget har tagit sig uttryck i att kvinnorna i allt högre grad har gjort anspråk på ”männens” domäner, medan männen i mycket lägre grad gjort anspråk på ”kvinnornas”. Kvinnor gör mer, medan män gör lika mycket som förr. Att fler kvinnor än män drabbas tror jag också handlar om att flickor uppfostrats till att vara duktiga och pojkar har uppfostrats till att vara sig själva. Den prestationsbaserade självkänslan pressar oss till utmattningens gräns, och många blir utmattade innan de ens blivit vuxna. I Sverige har problemet bland annat uppmärksammats i SVT-serien We can't do it, där både kända och mindre kända kvinnor berättar om sin utmattning. Clara Lidström som ligger bakom bloggen UnderbaraClara – en av Sveriges mest lästa livsstilsblog-

gar – visar en mindre underbar sida av sig själv i den nya boken Hjälp jag är utmattad, som hon skrivit tillsammans med journalisten Erica Dahlgren. Skådespelaren Mia Skäringer, känd från Solsidan, berättade öppet om sin utbrändhet och kritiserade kraven som ställs på kvinnor: ”Hon ska lämna, jobba, hämta, handla, lyssna, diska, trösta, bära, föda, städa, förstå, tvätta, älska, laga mat, skratta, resa, vara smal, snygg, se lite kåt ut och betala alla räkningar.”

PÅ RÄTT SÄTT Det är viktigt och bra att man talar mer om utbrändhet i dag än för några år sedan, men det är också viktigt att man talar på rätt sätt. Myten ”för att brinna ut måste man ha brunnit” dominerar fortfarande synen på utbrändhet – det vill säga att det bara är de brinnande eldsjälarna som drabbas. ”Supermänniskorna” som år efter år har levt med fullspäckade kalendrar, dubbla jobb och tredubbla förtroendeuppdrag, barn, blogg och bikramyoga, innan de slutligen kraschar. Jag tror att det är fel. Jag tror att utbrändhet i grunden handlar om att under en alltför lång tid gå emot sig själv och sina egna värderingar. Också de som har lugna och mindre krävande jobb, men som inte trivs, kan drabbas. Man kan bli trött även om man inte är duktigast, bäst och aktivast. Det jag verkligen uppskattar i Sverige är aktivismen på nätet. På Facebook finns grupper som Skrivgäris och Stressgäris – forum för skrivande versus utmattade kvinnor som vill dela sina erfarenheter och stötta varandra. Här delas skamkänslor som möts av igenkänning, här ställer man oroliga frågor som besvaras med stärkande ord och hjärtan. I vår prestationsinriktade kultur är det få saker som vi avskyr lika mycket som svaghet, och sårbarhet är för oss lika med svaghet. Därför upprätthåller vi ihärdigt fasader inför varandra, både i de sociala medierna och i kafferummet bland kollegerna. Fasaden om parförhållandet som alltid är passionerat, huset som alltid är städat, vännerna som alltid hör av sig och arbetet som alltid känns utvecklande och lagom utmanande. Men jag vill tro att det är tvärtom, att det är i vår sårbarhet som vi möts på riktigt. Jag vill tro att vi förändrar världen när vi berättar om våra jobbiga erfarenheter för varandra. Och jag vill tro att vi någon gång ska lära oss att det inte är svaghet att dra gränser för oss själva och för vad vi orkar med – det är styrka. Text Heidi Hakala 21

Skräpstämplad fisk blir salongsfähig

Udda fisksorter ska få en allt större plats på de finländska matborden. Med projektet ”Smarthfisk” vill Marthaförbundet höja den så kallade skräpfiskens status genom att hitta nya sätt att förädla och tillreda den. Text Karin Dahlström Foto Johannes Tervo

nder våren har Marthaförbundet i samarbete med Malax Mittemellan Marthaförening hållit kurser i hur man hanterar så kallad skräpfisk. Både marthor och kvotflyktingar har deltagit i kurserna. – Skräpfisk, eller smarthfisk som vi kallar den, är en bra proteinkälla som finns nära oss. Ju mer vi använder av vår inhemska fisk, desto mer självförsörjande blir vi. Dessutom minskar vi vår miljöpåverkan genom att vi importerar mindre fisk från länder som Vietnam och Egypten, säger Anita Storm, 22

Marthaförbundets ekologiska rådgivare och ledare för kursen.

VÄXANDE MARKNAD Fiskarter som mört, gädda, braxen, nors och id brukar i allmänhet kallas skräpfisk, bland annat för att de har många ben. De har länge varit oönskade som matfisk och slängs därför tillbaka i sjön om de fastnar i näten. Att ta hand om all fisk som kommer i näten ingår i trenden att återvinna ”skräp”. – Vi måste börja fundera på varifrån vi får proteinet i maten. Tidigare har man kastat

skräpfisken tillbaka i sjön, eftersom den har ansetts vara en bifångst som bara skapar onödigt arbete. Men fiskuppköparna tar nu för tiden emot allt fler sorter. Marknaden har vuxit och gäller det att hitta nya sätt att förädla dem, säger Anita Storm. – Nya projekt uppkommer hela tiden, säger hon. Man tar tillvara braxen och gör braxenfärs av den. John Nurminens stiftelse har understött projekt där man tillagar biffar av mört. Det är ett sätt att testa gränserna, vad kan man tillreda av fiskarna? Om vi kan åka till månen, ska vi väl också kunna ta hand om lite ben i fiskarna! genuina smaker 3/2018

”Vi lär av varandras kulturer och försöker hitta ett gemensamt språk. På så sätt hoppas vi kunna hitta nya recept och nya sätt att tänka kring fiskarna. Det blir en experimentverkstad.”

Storm berättar om olika metoder som man håller på att undersöka. – Man kan till exempel skära sönder benen med vissa metoder eller använda syror som finns i exempelvis ättika, äppelcidervinäger, citron eller havtorn för att mjuka upp benen och sålunda göra dem mera tuggvänliga. Det gäller att pröva sig fram och hittar rätter där man inte störs av benen, säger hon. Kursen om smartfisk hålls tre gånger under våren och kommer att avrundas med en familjedag i augusti. Den är riktad till lokala marthor och nyanlända finländare som får möjlighet att träffas och laga mat tillsammans.

FINA FISKBIFFAR Under första kurskvällen stod färsbiff av gädda på menyn. Biffarna stektes och kokades i grönsaksbuljong. – De blev riktigt lyckade och kursdeltagarna tyckte att de var otroligt goda. Biffarna var inte så vackra, men porösa och luftiga. Gäddrätten blev mångas favorit, säger Storm. Vi tillredde också ceviche, där vi först hackade braxenfiléerna i små bitar och sedan hällde på rejält med lime. Fisken fick ligga i limesaften en timme, så att benen mjukades upp. Därefter hällde vi av limen och tillsatte de övriga ingredienserna i salladen. Ceviche är ursprungligen en peruansk rätt, där rå fisk marineras i saften av citron eller lime. – Om man gör olika fiskröror går det bra att först grava fisken och sedan köra den genom en köttkvarn, säger Storm. Av den gravade fiskmassan kan man göra panike- eller gubbröra. Röker man fisgenuina smaker 3/2018

ken går det lättare att plocka bort benen. När man lägger in fisken, som exempelvis strömming, mjukas benen upp. Fiskkursen ska vara en mötesplats för marthor och nyfinländare. Eftersom alla inte talar svenska kan det bli lite utmanande, men Storm löser kommunikationen genom att visa bilder. – Jag hade behövt ännu fler bilder för att visa olika ingredienser, säger Anita. Kursen blir samtidigt något av en språkundervisning.

FAVORITRECEPT PÅ FISK De nyanlända kommer ursprungligen från Syrien och har arabiska som mo-

dersmål. Både marthorna och flyktingarna har fått i uppgift att ta med sina favoritrecept på fisk och vid senare kurstillfällen ska rätterna tillredas. De recept som är skrivna på arabiska ska översättas. – Vi är indelade i grupper med både marthor och nyfinländare. Vi lär av varandras kulturer och försöker hitta ett gemensamt språk, säger Storm. På så sätt hoppas vi kunna hitta nya recept och nya sätt att tänka kring fiskarna. Det blir en experimentverkstad. Efter de tre kurskvällarna i Malax hålls en gemensam familjedag i augusti. Den startar vid båtmuseet i Malax där deltagarna får lära sig filea fiskar och delta i 23

fiskrökning. En representant för Österbottens fiskarförbund kommer att berätta om kraven kring fiske och fiskeredskap, och under ledning av en yrkesfiskare ska deltagarna själva få ro ut nät och ta upp dem. – Det är kvinnor som deltar i kursen, medan männen är hemma med barnen, vilket inte är självklart bland kvotflyktingarna. På familjedagen får hela familjen delta, säger Anita Storm.

HÖGT I KURS Carola Alsallami, handledare för kvotflyktingar i Korsnäs, var chaufför för två syrianska kvinnor. – De var båda mycket nöjda med kursen, säger hon. De ville fortsätta efter första kvällen, vilket betyder att de tyckte att den var bra. Munnen gick på dem hela vägen hem, de pratade och skrattade. Alsallami berättar att nyfinländarna kommunicerar med kroppsspråk, engelska om det går och med översättningsprogram. Vid behov anlitas en tolk, men det sker endast i undantagsfall. – Den ena kvinnan var lite bekymrad över att hon hade ont i handleden och därför hade svårt att filea fisken, berät24

tar hon. Jag förklarade för henne att hon kan delta utan att filea och det ville hon gärna göra. Det viktigaste för kvinnorna är att få komma bort hemifrån ett tag och göra något annat. Det borde ordnas fler liknande tillfällen där kvotflyktingar och lokalbefolkningen kan träffas och göra saker tillsammans, tycker Carola Alsallami.

Marthaförbundets fiskprojekt ”Smarthfisk” finansieras av Kustaktionsgruppen i Österbotten (KAG).

Visste du att ... MÖRTFISKAR, SÅSOM MÖRT, braxen, id samt gädda, gärs, nors, lake och hornsimpa, är proteinkällor med ett minimalt ekologiskt avtryck. Fiskarna kommer från lokala fiskbestånd och transportsträckorna hålls korta, vilket ökar lönsamheten för flera aktörer. Genom att fånga så kallade skräpfisk avlägsnar man också en del av näringsämnena i havet.

genuina smaker 3/2018

Just nu

8 gröna & sköna sommartrender Vad är det som gäller i trädgården, på stugan och i hemmet nästa sommar? Marthas skribent besökte vårmässan i Helsing fors och spanade in några förhandstippade favoriter. Text och foto Marit Björkbacka

Hemtrevligt hotell

Makramé för fingerfärdiga Det blir allt mer populärt att köpa gör-det-själv-set av alla de slag. På bilden några rullar med tråd som mässbesökarna fick knyta makraméamplar av efter ett färdigt mönster.

Skyddad plats sökes Magnolior trivs även på våra breddgrader om de planteras på en skyddad växtplats.

Vad är det i luften som surrar? Insektshotellet fungerar som begärlig boplats för insekter. Häng upp det till exempel på en husvägg eller ett staket, så lockar du nyttiga pollinerare till din trädgård.

Kära knölar Förmånliga lökar och knölar av olika slag väckte ett stort habegär bland alla nyfrälsta trädgårdsodlare.

Tjusiga tunnor

Trendiga trälådor Shabby chica trälådor som staplas på varandra är en attraktiv inredningsdetalj, såväl inomhus som utomhus under regnskydd.

genuina smaker 3/2018

På längden och tvären Vertikala trädgårdar för inneeller utebruk är omtyckta bland både företag och privatpersoner. Rörsystemet på bilden är en inhemsk variant som går att forma beroende på det utrymme som finns att tillgå.

Efterfrågan på badtunnor verkar växa, åtminstone om man ser till antalet försäljare av badtunnor på mässan.

Härliga hängmattor Med en rejäl hängmatta får man en plats i solen – och säg mig vem som inte vill ha det? Till salu fanns en mängd olika mattor i färggranna material.

Med anledning av tidskriften Marthas 115-årsjubileum gör vi en djupdykning i tidningsarkivet. I pennan håller Catharina Elgert-Hyvönen, mångårig frilansskribent med humor som specialitet.

Till glädje för kräsna smaklökar Vi ska ta oss en titt i gamla exemplar av Husmodern och Marthabladet och se vad man förr uppskattade som genuina smaker. Text Catharina Elgert-Hyvönen Illustration Terese Bast

n tur i butiken gör en ganska frustrerad. De utländska äpplena lyser röda, men när jag står och tvättar dem i hon blir de bara klibbiga och flottiga, så besprutade är de. Så man frågar sig – var hittar man genuina smaker? I början av 1900-talet kunde det vara

något så enkelt som plättar i gryta. Man bereder en smet av oskummad mjölk och ”godt kornmjöl” samt tillsätter lite salt. Ett universalmedel är honungen: ”ett utmärkt hälsomedel och ett lifsmedel af högt näringsvärde är vår härliga, blomsterdoftande honung” (Husmodern 1908, nr 5, s. 78). Det är nyttigt för barn ”att få njuta af detta utmärkta hälsomedel, därvid skall deras hals bibehålla sig frisk och oemottaglig för smitta af olika slag”.

SAFT PÅ BÄR Bärsafter är mycket populära. Bären sköljs och krossas, saften får rinna genom en grov linnepåse i rengjorda glasburkar. På bottnen av en kastrull lägger man en dubbelvikt handduk eller hö, burkarna radas in och ljumt vatten slås i kitteln så högt som innehållet i burkarna. Efter kokningen får burkarna kallna och saften stå två veckor orörd, varefter den avhälls och blandas med socker. Så uppmanas vi att skaffa en egen trädgård! ”Huru mycken

glädje och tillfredsställelse kunna icke rymmas i dessa ord!” (Husmodern 1908, nr 4, s. 54) – men den måste skötas, och husmodern kan ha hjälp av barnen, ”blott hon lämnar dem nödig ledning härvid och icke fordrar för mycket af de små.” Snart spirar sådden, bärbuskar och fruktträd skjuter blad, och så får vi skörda grönsakerna och jordgubbarna. Vi kan genom trädgårdsskötseln få ett välbehövligt tillskott samt omväxling i vår mat. På 1930-talet läser vi reklam för Centrallagets rostade kaffe: ”Blott genom att blanda lämpliga kaffesorter och låta dem undergå en jämn rostning får man en blandning, som bäst låter kaffets fina arom och smak komma till sin rätt” (Husmodern 1937, nr 1, annonssidan). Och inte att förglömma Pauligs Sigillte, som verkar stimulerande på huden och hela organismen: ”Damer, som äro måna om sitt utseende, böra inte glömma teet” (1937, nr 1, s. 17).

OST VAR DAG Ost är något som ivrigt saluförs: Viola ost, Kisa, Koskenlaskija. Birgit Lindeman berättar att osten tidigare ansågs vara en delikatess och krydda. Det äggviteämne som finns i osten är värdefullare än äggvita från växtvärlden och hälsosammare än köttets. Ost innehåller kalk, som kan avhjälpa förändringar vid engelska sjukan och gör att kroppen blir mera motståndskraftig mot tuberkulos. ”Litet ost varje dag, varje måltid, för var och en vid bordet, bör vara ett önskemål för varje husmor” (Husmodern 1937, nr 2, s. 40–41). Och man ivrar för finskt socker. Det är orätt att neka barnen sockerskålen, för sockret är den billigaste kraftkällan, påpekas det, och vårt mest koncentrerade näringsämne. genuina smaker 3/2018

Rökt skinka är en tillgång på sommaren. ”Välrökta skinkor hålla sig utmärkt om de knytas in i goda säckar eller tygpåsar fyllda med enris, så att skinkan ligger väl inbäddad i enris. Säckarna bör hänga fritt på svalt ställe.” (Husmodern 1937, nr 6, s. 159). Men vi varnas för flugor när vi tar ut köttet ur påsen!

FÄRSKT OCH FRÄSCHT Värdinnan behöver inte vänta på sitt husfolk med gröten eller sina bakverk, om hon använder Oma-Jyvä havregryn, Pika-Jyvä flingor och Koti-Jyvä vetemjöl, som hör till eliten bland spannmålsprodukter, läser vi i nummer 4 ur årgången 1948. En tankeställare ger artikeln om citroner: ”Vi har blivit lovade citroner i vår. Det är allt skäl att förvara dem en tid framåt. Fasta, felfria citroner läggas i en glasburk. Kallt vatten hälles över. Burken ställes kallt och mörkt. Vattnet bytes en gång i veckan. På så sätt uppbevaras citronerna flere månader framåt. Varje gång vi önska pressa saften ur en citron, bör vi först riva skalet på rivjärn och taga det till vara” (1948, nr 4, s. 54) – genuin smak i högsta grad! Och får mig att tänka på överflödet av besprutade frukter i dagens butiker ... I maj och juni dukar vi med fiskrätter, strömming i form och fiskbullar. Allt färskt och fräscht. Men i fråga om bär och andra färskvaror dras man alltjämt med problemet med jäsning och mögel, så nu tar vi till atamonet, ”mögelpolisen” för bär och safter. Av naturliga ingredienser kan man tillverka julgodiset, tjinuski, tryffel och negerbollar … I nr 11 uppmanas vi att använda mera potatis i hushållet – bäst tillgodogör vi oss potatis kokt med skalet på eller hötad i ugn. Alla näringsämnen bevaras vid dessa tillagningssätt, och kroppen får alla de ämnen den behöver för att utvecklas och utföra sitt dagliga arbete, påpekas det.

VÄRDEFULLT FÖDOÄMNE Tydligen har inte budskapet om ostens förträfflighet gått hem ännu år 1956, då Heiddis Fredriksson i beklagande ton genuina smaker 3/2018

skriver att förbr uk ningen av ost är relativt liten i vårt land. Det beror på okunnighet – folk vet inte, att osten är ett mycket värdefullt födoämne och kan användas på många olika sätt. Ost i pepparrotsgrädde, ostpirog i herrsmak, ostkakor till teet… I nummer 2 skriver hon om ”Sallad året om”. Råkostsalladerna innehåller C-vitamin och till dem kan användas morötter, vitkål, purjolök, äpple, grapefrukt, kryddkrasse … Författarinnan ger tips på bland annat morotssallad med apelsin, vitkålssallad med syltgurka, valnötssallad. Inga Fontell presenterar nyare köksväxter för oss (1956, nr 4, s. 16–17): Frilandsgurkan, som Superb och Favör, olika sorter av morot, rödbetor som Crosby och Detroit, frilandstomater … Heiddis Fredriksson slår också ett slag för grönsaker. Vi borde äta mera sådana och undvika tung föda, stekta maträtter. Färsfyllda grönsaker, blomkål på polskt sätt, blomkål med räkstuvning är några av hennes förslag. En annan genuin smak finner vi i Marja-Lenas Oma-Mure, en osyrad och okryddad mörbrödsnyhet, som är tillverkad av enbart helmalen råg – ”ljuvligt välsmakande, läckert tunt, hälsosamt för alla” (1956, nr 11, annonssidan).

ODLA SJÄLV På 1970-talet är det helt tydligt vad som står för de genuina smakerna: fortsättningsvis grönsaker, som den vitaminrika paprikan och kål, morot, rödbeta och naturligtvis de hälsosamma bären i skogen! Vi får tre råd för att minska på fett och socker, men öka på viktiga vitaminer och mineralämnen. Ät obegränsat grönsaker, frukt, bär och rotfrukter, minska på fett som kan ge upphov till hjärtinfarkter

och åderförkalkning, och ät helkornsbröd (som innehåller järn och B-vitamin). Nu har man insett betydelsen av friska tänder och ivrar för fruktsocker, som är hälsosammare än det ”vanliga” sockret. Något annat man vill föra fram är kryddväxterna – timjan, körvel, salvia, kyndel, basilika, mynta med flera – vilka vi kan odla i trädgården. Örter kan man både odla som färska och låta torka, de ger det lilla extra till maträtterna! Och äppel-, rönnbärs- och citrondricka är gott under heta sommardagar.

GRATIS ÄR GOTT Nu är jag framme vid vårt århundrade, och trenden är tydlig – frukter, grönsaker och bär bibehåller sin plats som ”äkta” vara, och i allt högre grad börjar man visa intresse för ekologiskt odlade produkter, som Rejäl handels kakao, choklad och socker. Man strävar till att återgå till det naturliga, man tillreder Bondens morotskaka, partysvampar … och man byter ut de butiksköpta varorna mot produkter ur naturen: duntravssoppa (som består av duntravsblad, brännässla och harsyra), bröd med klöver samt glass med violer är nya intressanta rätter. Till sist en parentes: mina sköldpaddor vet vad som är genuin smak. Om de får naturenligt odlad huvudsallad hastar de fram och hugger raskt in på maten – för vem kan väl motstå intensivt gröna och saftiga blad! 27

marthainfo

Save the date!

TÄVLING UTLYSES 15.6.2018 Bor det en liten låtskrivare i dig? Marthaförbundet utlyser med anledning av sitt 120-årsjubileum år 2019 en tävling för en ny Marthasång. Den 15 juni 2018 går startskottet för tävlingen – håll utkik på martha.fi!

annons

glada illustrationer med pedagogiska stegför-steg-bilder där bokens centralfigurer, på Marthaförbundet. Därför är det lite extra Martha och Karl Herman, turas om att pirrigt då den första kokboken för barn ska kocka. På sidorna hittar man allt från enutkomma. kel vardagsmat till festligt fredagsgott och Anledningen till att boken Tack för maten! lättlagad utflyktsmat. I inledningen får kockser dagens ljus är att Brita Maria Renlunds arna tydliga instruktioner för stiftelse i år firar sitt 100-årsvad som gäller innan de börjubileum och i samarbete jar hantera maten, såsom med Marthaförbundet ville 25 TACK FÖR MATEN! att man bör tvätta händerEN KOKBOK FÖR HELA FAMILJEN ge ut en barnkokbok. Målet na och sätta upp håret i en är att alla svensk- och tvåhårsnodd. språkiga familjer med treDen pigga och fullmataåringar ska få ett gratis exde illustrationsboken Tack för emplar. maten! kommer att användas ”Att laga mat tillsammans och delas ut på Marthaförär roligt och har många förbundets kurser för familjedelar. Barnen övar motorimatlagning. ken, får ökat självförtroenFör text och recept står projektledaren Sode och erfarenheter som de kan ha nytta fia Grynngärds och Ann-Louise Ahrenberg, av i framtiden”, står det som vägledning till redaktör är Karin Lindroos. Illustrationerna barnens föräldrar. Och visst har författarna har skapats av Erik Lindroos i samarbete med till boken skapat goda möjligheter för varje ombrytaren Magnus Lindström. barn att stärka sitt självförtroende och lyckas DET ÄR INTE VARJE DAG som böcker släpps

recept

En kokbok för hela familjen!

En kokbok för hela familjen

ANNONSERA I MARTHA OCH NÅ UT TILL 10 000 MARTHOR!

Tack för maten! – en kokbok för hela familjen

Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr. Finlands svenska Marthaförbund

med matlagning! Recepten består av färg-

Text Mikaela Groop

BLI FISKSMARTH!

TIDSKRIFTEN MARTHA är den största kvinnotidskriften på svenska i Finland. Boka en annons redan i dag – för prisuppgifter och mer information ring eller mejla till Emilia Häggman, tfn 010 311 1903, emilia@kustmedia.fi.

PROJEKTET SMARTHFISK har kört i gång i Malax. Målgrupperna är nyinflyttade finländare och marthor. Tillsammans har vi bekantat oss med smarthfisk, såsom id, gädda, braxen, mört, och tillrett en gemensam måltid. Fortfarande finns det platser till kursen i Malax, och är du intresserad av att delta i Kristinestad under hösten 2018 eller Jakobstad vintern 2019, får du gärna höra av dig. Mera information hittar du här: martha.fi/sv/ start/projekt/smarthfisk/.

Bokföring • Revision Fredsgatan 16 A 65100 Vasa Tel. 06-3173 144 www.bokforingfinnekirjanpito.fi 28

Udda veckor må-fre 8.30-19, lö-sö stängt • Jämna veckor må-fre 8.30-17, lö 8.30-15, sö 11-14 Tfn 019 241 1441 • www.ekenas1apotek.com genuina smaker 3/2018

marthainfo

inbetalningar DISA FLYTHSTRÖMS FOND Gråmarböle mkr med anledning av Degerby Mf:s 90-årsjubileum 50 euro Västra Nylands Md med anledning av Lahja Lehtonens 100-årsdag 50 euro

CENTRS MARTA Grankulla Mf, donation 100 euro Helsingfors svenska Mf, Klåvuskretsen, donation 243 euro Ingå Kyrkby mkr med anledning av Degerby Mf:s 90-årsjubileum 30 euro Åbo svenska Mf hedrar minnet av Inga Nyström genom donation 50 euro Helsingfors svenska Mf, donation 286,46 euro Ekenäs Mf med anledning av Inga Mannströms 70-årsdag 50 euro Vessö Norra Mf, donation.med texten ”Till Birgitta Lindén: Tack, Gitta, för att du i många år har hållit reda på föreningens debet och kredit, nu får du ledigt!” 100 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

SOMMARSTÄNGT

Kom på kurs! Hösten 2018 erbjuder vi följande kurser i naturkosmetik under ledning av ekologirådgivare Anita Storm. Kallrörd tvål En bra kvalitetstvål kan du använda till det mesta: att tvätta kropp och knopp, städa ditt hem, vårda dina textilier. Kom på kurs och gör din egen favorittvål!

Hållbar garderob (2 h) Hur minska på vår textilkonsumtion och mängden textilier som bränns upp? Vilka textilier kan vi återvinna och återanvända?

Schampo och flytande tvål (3,5 h) På kursen tillverkar vi fast och flytande schampo på olika örter samt flytande duschtvål.

Kemikaliebanta vardagen (2 h) Hur farligt är det med olika kemikalier i vardagen och hur kan man minimera riskerna? Under föreläsningen får du tips på hur du kan kemikaliebanta din vardag i små steg.

Sköna bivaxsalvor (3,5 h) Lär dig göra bivaxsalvor från början. Under kursen gör vi bland annat ringblomssalva som har en läkande effekt på huden, kådsalva för sprickor och förhårdnader, tjärsalva för myggbett och salva som håller dina läppar mjuka på naturligt sätt. Schampo, kroppskräm, deodorant, ansiktskräm och ansiktsvatten (3,5 h) Kom med och gör dina egna hudvårdsprodukter! Vi tillverkar örtschampo och kroppskräm. Du får också lära dig göra härliga ansiktskrämer och ansiktsvatten samt deodoranter där basen utgörs av olika odlade och vilda örter. Materialkostnad: cirka 10 euro DESSUTOM ERBJUDER VI FÖRELÄSNINGAR KRING FÖLJANDE TEMAN: Hur välja och tillreda kött? (2,5 h) Ekologiskt, naturbeteskött kontra konventionellt kött. Flankstek, rumpstek – och alla de andra delarna – var finns de och hur ska man tillreda dem på bästa sätt? Vad är kvalitet och hur ska man förvara kött?

Städa utan giftiga kemikalier (1,5 h) Industriellt framställda rengöringsmedel belastar miljön och kan vara skadliga för hälsan. Naturliga städmedel kombinerade med enkla husmorsknep är bättre för hälsan, plånboken och miljön. Förfrågningar och bokningar: Ekologirådgivare Anita Storm, anita.storm@martha.fi, 044 735 4975. Fler aktuella kurser hittar du på martha.fi. ANTALET TILLFÄLLEN är begränsade, så slå er gärna samman då det går, boka i tid och avboka senast en vecka innan om ni får förhinder. Observera att förhandsanmälan är bindande. För registrerade marthadistrikt, marthaföreningar och marthakretsar är arvodet för en kurs eller föreläsning 100 euro plus eventuella materialkostnader. Arvodet faktureras av förbundet efter evenemanget, uppge därför gärna faktureringsadressen i samband med bokningen.

Under tiden 1.7–3.8.2018 håller Marthaförbundet sommarstängt och öppnar åter måndagen den 6 augusti. Vi önskar alla Marthas läsare en skön och solig sommar!

genuina smaker 3/2018

marthainfo aktuellt

Tävling:

Sticka yllesockor till jubileet 2019

Ju bil eu m sspa lten

Skapa ett stickmönster till jubileumssockor och delta i tävlingen! MED ANLEDNING AV Marthaförbundens 120-årsjubileum ordnar Marttaliitto och garnföretaget Novita en designtävling. Du kan delta i tävlingen genom att skapa ett eget stickmönster och sticka ett par yllesockor av handarbetsgarn från Novita. Sockorna bör återge en tradition som har hängt med fram till i dag. Tävlingen pågår fram till den 28 september 2018. Sänd in strumporna under tiden 17–28.9.2018 till adressen Novita Oy, Lankapalvelu, Leipurimestarintie 5, 45610 Koria. Skriv ”Marttasukka” som referens. Berätta också något om sockorna och om dig själv som stickare. Uppge även dina kontaktuppgifter (namn, mejladress och telefonnummer). En jury med anställda från Marttaliitto och Novita utser vinnaren som får ett presentkort på 250 euro till nätshoppen Novitaknits.com. Dessutom kan panelens favoriter vinna Marttaliittos medlemsprodukter. Bilder på de sockor som har sänts in publiceras på Marttaliittos, Novitas och Marthaförbundets hemsida. Tävlingsbidragen återsänds inte, utan skänks till olika hantverksevenemang som ordnas under jubileumsåret.

TÄVLINGSREGLER

Genom att delta i tävlingen accepterar du automatisk följande villkor: Tävlingsbidraget ska inte ha publicerats tidigare och måste vara en produkt av stickaren själv. Vinnaren kontaktas personligen. Namnet på vinnaren och det vinnande bidraget tillkännages vid ett hantverksevenemang i Tammerfors den 16 november. De publiceras också i tidskrifterna Martat, Martha och Novita samt elektroniskt via marthaförbundens och Novitas elektroniska medier. Priserna kan inte bytas ut mot kontanter eller andra priser. Det vinnande bidraget blir en stickbeskrivning som publiceras i tidskrifterna Martat och Martha samt på Marttaliitos och Marthaförbundets hemsida. Novita har rätt att publicera stickbeskrivningen i tidningen Novita. Arrangör för tävlingen är Marttaliitto ry, Lappviksgatan 3 A, 00100 Helsingfors.

#JOJAGKAN-KAMPANJEN FORTSÄTTER KAMPANJEN #pystyn2018,

#jojagkan2018 har fått en flygande start. I skrivande stund kan vi räkna till drygt 2 300 utlärda färdigheter – och fler ska de bli! Dela även du med dig av dina vardagskunskaper till en ung person och berätta om vad du har lärt ut på www.jojagkan.fi eller med ett sms till 050 339 0494. Du kan också använda den kupong som har ingått i årets två första

nummer av Martha. Och uppmana gärna andra att delta, så når vi tillsammans slutmålet på 10 000 vardagsgärningar!

ETT TORG FULLT AV MARTHOR KAFFEDRICKANDE . Handarbetande. Allvarliga marthor. Då arbetet med jubileumsåret pågår, träffar jag naturligtvis en hel del människor och kommande samarbetspartner som ännu inte är marthor. Det är deras bild av oss marthor jag inleder med. Jag dricker kaffe, handarbetandet är det si och så med, hellre än bra beskriver det kanske bäst. Allvarlig – jag? Absolut inte. För en rörelse med 119 år på nacken är det viktigt att värna om de medlemmar vi har, men det är minst lika viktigt att locka med nya marthor. För att lyckas med det, värvningen av nya medlemmar, krävs det att vi kommer ut ur våra rum och visar en mer nyanserad bild av oss och vår verksamhet. Av medlemmarna har jag under den tid jag arbetat på marthaförbunden många gånger fått höra ett önskemål om att de flesta aktiva vill träffa andra aktiva marthor, gärna över förenings- och distriktsgränserna. Då det finns en otrolig styrka i att träffa andra som sysslar med samma sak utgående från samma värderingar, ingår det nu i planen för jubileumsåret att ordna ett marthatorg. Ett torg som samlar svensk- och finskspråkiga marthor från hela landet på ett och samma ställe. Ett ypperligt sätt att visa den otroliga bredd som finns i det vi gör. Vi kommer säkert att bjuda på kaffe. Det kommer säkert att uppvisas ett och annat handarbete. Men, att vi skulle vara allvarliga, den uppfattningen kommer det att bli ändring på!

Boka gärna 14.9.2019 i din kalender redan nu! Micaela Röman, jubileumsårets koordinator

genuina smaker 3/2018

marthagärningar 2018

Christina Grönroos utsågs till årets eldsjäl Vid vårmötet i Åbo tilldelades Sibbomarthan Christina Grönroos titeln Årets eldsjäl 2018 för sitt inspirerande engagemang i föreningen Marthakransen.

hristina Grönroos gick med i Sibbomarthorna i slutet av 1990-talet. Men långt före det, redan som barn, fick hon hänga med på marthamöten. Både mamma och mormor var aktiva marthor, och Martha ”sitter liksom i blodet”, berättar Christina. Främst värdesätter hon marthafilosofin om att man kan lära av varandra och tillsammans göra vardagen lättare. Hur kom det sig att du startade Marthakransen? – Jag var martha och hade berättat om martharörelsen för några vänner som blev intresserade. Vi bjöd in Marthaförbundet för att berätta om marthaverksamheten och några veckor senare grundade vi kretsen MUM (Mårtensby Unga Marthor) eller Underbara, som vi också kallade oss. År 2003 blev vi så många att vi grundade en förening, Marthakransen. Namnet skulle berätta att vi kom från flera byar i Sibbo och bildade en krans av marthagemenskap. Vad betyder Martha för dig? – Gemenskap, lärdom, inspiration och energi. Enligt motiveringen till utmärkelsen har du ett ”smittande engagemang” – vad är det som driver dig? – Det måste vara min personlighet. Jag har mycket energi som jag gärna delar med mig av. Kommer jag på nya idéer, vissa bra, andra mindre bra, kastar jag fram dem. Jag vågar pröva på och misslyckas, och jag är inte rädd för att ge av mig själv. Jag räknar inte steg, minuter eller cent. I motiveringen står det att du får kvinnor att samlas och trivas – hur gör man det? – Det viktigaste är att vara närvarande, genuina smaker 3/2018

Christina Grönroos, Årets eldsjäl 2018.

att visa att man bryr sig och att alla duger precis som de är. Jag brukar bjuda på mig själv – skämta lite på min egen bekostnad, vilket lättar upp stämningen. Då öppnar sig också andra och känslan av gemenskap förstärks. – Jag har alltid tyckt om att lära känna nya människor. Jag berättar gärna i olika sammanhang om marthaverksamheten och får på det sättet med nya intresserade. Sedan försöker jag få med den nya marthan i gemenskapen genom att visa ett ärligt intresse för henne och visa att alla får vara sig själva. Ingen ska behöva känna sig åsidosatt. Vad har ni på gång i föreningen just nu? – Under sommaren ordnar Marthakransen matlagningskurser för barn och unga. Vi har också en sommarträff på Pellinge och kanske någon picknick – vem vet vad vi hittar på! I höst ordnar vi en textilinsamling för hela kommunen, där

textilierna går till Blåbandsrörelsen i Tavastehus. Och vi fortsätter med våra MMM-träffar (marthor, maskor och mys) med olika teman. Hur ser framtiden för martharörelsen ut? –Martharörelsen är ”i tiden”. Många unga, och även äldre, gillar Marthas värderingar och vill vara med. De tror på en bättre värld, en vardag i taget. Allt fler vill ansluta sig som direkta medlemmar och inte höra till någon förening, de vill gå på de kurser som marthorna ordnar. Lära sig hantera vardagen bättre, laga egna salvor, upptäcka naturens skafferi ... Många tror att det är svårt att komma in i en förening där alla redan känner varandra, men så är det inte. Vi marthor välkomnar gärna nya medlemmar till föreningen, för alla tillför något nytt. Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

marthagärningar 2018

Malaxmarthorna tog hem titeln årets samhällsinsats Utmärkelsen Årets samhällsinsats 2018 utdelades vid förbundets vårmöte i Åbo och tillföll Malax Mittemellan Marthaförening för bröstkalendern ”101 bröst”.

Fr.v. Sara Snickars, Anna Vikberg och Eivor Sundbäck från Malax Mittemellan Marthaförening.

llt började med en träff där marthorna bollade med idéer, berättar Sara Snickars, ordförande för Malax Mittemellan Marthaförening. Man använde sig av ”Grow-metoden” som man precis hade råkat på. En medlem kom med idén att föreningen skulle arrangera ett evenemang där kvinnor och bröstcancer stod i fokus. De övriga nappade på idén och bröstkalendern föddes när man spånade kring evenemanget. Först var det mera på skoj, men snabbt blev det på riktigt. Varför har bröstkalendern fått så mycket uppmärksamhet, tror du? – Vi blev ganska förvånade över uppståndelsen. Jag tror att den beror dels på att bröstcancer engagerar, dels på att det tydligen är kontroversiellt att visa upp bröst, speciellt då det sker på bröstbärarens villkor. Diskussionen behövs för att få människor att fundera på rätten till 32

sin egen kropp. Men också för att lufta frågor som hur och när man får visa upp kroppen samt vems kropp som får synas i det offentliga rummet. Kalendern är ett samarbetsprojekt – hur får man alla i föreningen att arbeta mot ett och samma mål? – Genom att se till att alla får vara med redan på idéstadiet och förstås genom att välja teman som de flesta brinner för. Samt genom att arbeta tillsammans, det är viktigt att dela upp ansvaret och se till att tröskeln är låg för att bidra. Vad betyder ett dylikt projekt för sammanhållningen i föreningen? – Det betyder massor! Ett projekt som detta gör verkligen att man kommer varandra närmare. Kan man med gemensamma krafter åstadkomma någonting som är så viktigt som detta, känner man att ingenting är omöjligt.

Hur håller man engagemanget i föreningen levande? – Genom att alla får vara med och delaktiga samt genom en bra mix på verksamheten. Välgörenhet varvas med kvällar då man får rå om sig själv, mera krävande projekt kombineras med marthaträffar där huvudsaken är gemenskap, skratt och kaffe. Vi poängterar ofta att det inte finns några måsten hos oss, man deltar när man kan och vill. Det är lätt att engagera sig i sådant som man har lust med. Vilket är ert nästa projekt? – Vi har precis dragit i gång årets trädgårdstema. Vi kommer bland annat att åka på en utfärd och besöka en biodynamisk odling samt äta gott. Vidare blir det naturens skafferi med ekologirådgivare Anita Storm, en grävmaskinskurs och senare i höst en föreläsning om hur naturen påverkar vårt välmående. Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

genuina smaker 3/2018

marthagärningar 2018

Helsingforsmarthan Rigmor Holm-Leppälä blev årets Lucina

NOMINERINGAR TILL ÅRETS MARTHAGÄRNINGAR 2018 ÅRETS ELDSJÄL

Hederstiteln Årets Lucina 2018 tillföll Helsingforsmarthan Rigmor Holm-Leppälä. Hon fick ta emot utmärkelsen för sitt mångåriga engagemang och sina värdefulla frivilliginsatser för Helsingforsföreningen samt kretsarna Smartorna och Bullan.

Marie Ingman (Marthakransen i Sibbo)

Ulla Lång (Marthinikretsen i Esbo)

edan i början av 1990-talet hade Rigmor Holm-Leppälä börjat fundera på marthorna och då kretsen Smartorna grundades, anslöt hon sig till den. Hennes mamma hade varit aktiv martha i Kyrkslätt. På den tiden höll man marthamöten i hemmen, så redan på 40-talet var martharörelsen bekant för Rigmor. Då Flickmarthorna (nuvarande Ungmartha) bildades blev både hon och hennes syster medlemmar. Det var en fantastisk sak i efterkrigstidens torftiga miljö, därför föll det sig helt naturligt för Rigmor att år 1991 gå med i Helsingforsmarthorna. Vad betyder Martha för dig? – Martharörelsen har under 27 år gett mig mycket. Under de första åren var jag aktivt med och omformade Helsingfors svenska Marthaförenings organisation, vilket inte alltid var så glädjefyllt. Det som passar mig är att det inom martharörelsen är så ”brett”, det finns utrymme för olika intressen. Marthor är i regel naturliga och chosefria. Martha betyder glädje. Vad är det som driver dig och hur håller du lågan brinnande? – Inspiration och engagemang. Jag tror att då man själv trivs och gillar någonting, är det lätt att föra över entusiasmen. Många nya medlemmar har jag lyckats locka med – genom att prata. Om du skulle lyfta ett av dina finaste minnen under din tid som aktiv martha – vilket skulle det vara? – Det är svårt att plocka fram ett enda fint minne. Bäst har det varit då jag har fått uppleva deltagarnas glada migenuina smaker 3/2018

Fredrika Henriksson (Marthakransen Vivorna) Christina Omars (Kronoby Marthaförening) Birgitta Wulff-Heikkinen, Inga Mannström, Agneta Lindroos (Ekenäs Marthaförening) Ann-Kristin Stenstrand (Marthaföreningen Absolut Martha Original) Brita Kjellman (Överesse Marthaförening) Christina Grönroos (Marthakransen i Sibbo) Kristina Vesterback (Petelax K:by Marthaförening) Sigbritt Fagerström (Ålands Marthadistrikt)

Rigmor Holm-Leppälä, årets Lucina 2018.

ner, uppriktiga tack och positiva utlåtanden. Toscana-Florens-resan höjer sig över allt annat, men även då Bullan åkte till S:t Michel och besåg sin finska lärares konstsamling, som vid hans död hade testamenterats till staden. Kulturella kretsen inom Smartorna var senaste höst två dagar i Åbo med mycket kultur. Och vi har haft stunder med Litteraturcirkeln under Tove Fagerholms ledning då stämningen har varit så laddad att man har kunnat höra hur själarna darrat. Och visst har det varit många NKF-höjdpunkter: i Sigtuna, i Tranås, i Rovaniemi med mera. Hur ser framtiden för martharörelsen ut? – Jag tror på martharörelsen även i framtiden. Det krävs naturligtvis förmåga att kunna förnya sig, såsom det har krävts hittills. Alla bilder man såg från vårmötet i Åbo bestyrker detta, där om någonstans fanns glädjen med.

Majel Johansson (Korpo Marthaförening) Benita Asikainen (Åbo svenska Marthaförening)

ÅRETS SAMHÄLLSINSATS Inga Gullström (Ingå Marthaförening) Petra Granholm, Karin Rosenberg-Brunila (Ålands Marthadistrikt) Bröstkalendern (Malax Mittemellan Marthaförening) Nagu Marthaförening Marthakretsen Mammamiorna (Pargas Marthaförening)

ÅRETS LUCINA Margareta Aller (Pargas Marthaförening) Helena Häggblom-Jacobsson (Ålands Marthadistrikt) Le Magnifique/Anders Wikholm, Freddy Wikholm (Esbo Marthaförening) Rigmor Holm-Leppälä (Helsingfors svenska Marthaförening)

Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

vårmötet 2018

Vårmöte med bra mix av då och nu

Prisad Marthakör bjöd på skönsång.

En solbelyst stad välkomnade de drygt 270 marthor som hade samlats till Marthaförbundets vårmöte i Åbo. För arrangemangen stod Åbolands svenska Marthadistrikt som i år firar sitt 110-årsjubileum. Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

agen inleddes med välkomstord av distriktsordföranden Camilla Hautala. Därefter framförde fullmäktigeledamoten Mikaela Sundqvist Åbo stads hälsning till marthorna. Hon konstaterade bland annat att de två marthaförbunden nästa år firar sitt 120-årsjubileum tillsammans. – Marthorna om någon förstår innehållet i ledordet ”tillsammans”. Marthaförbundet har alltid varit en del av utvecklingen av det finländska samhället. Marthorna är kvinnor som lever i tiden och som vågar ta tag i utmaningar, sade Sundqvist.

LÄNGRE TIDSPERSPEKTIV Hanna Lindberg, universitetslärare och forskare vid Åbo Akademi, talade under 34

rubriken Hundra år av jämställdhet?. Hon betonade vikten av att beakta långtidseffekterna för jämställdheten när man fattar politiska beslut. Socialpolitiska reformer kan ha långtgående konsekvenser i vars och ens vardag som inte är påtänkta vid tiden för beslutet. Som exempel nämnde Lindberg barnbidraget som infördes i Finland år 1948. – Flera av de sociala reformerna har haft baksidor, eller inte haft någon effekt alls. I barnbidraget ingick till exempel inte från början en medveten jämställdhetsaspekt. Tanken var att stödja familjen och därigenom öka välfärden i samhället. Unikt för Norden var att bidraget gavs till modern, vilket tog bort fokus från fadern. Bidraget stärkte därigenom kvingenuina smaker 3/2018

vårmötet 2018

Alla mötesdeltagare fick en miljövänlig fruktpåse. Det var marthor i Pargas som hade sytt påsarna av avlagda gardiner.

En glad skara marthor från hela Svenskfinland och Åland mötte upp till vårmötet i Sigynsalen i Åbo.

nans ställning och hade långsiktig betydelse för jämställdheten mellan könen. Mia Åkerfelt, post dok-forskare vid Åbo Akademi, tog marthorna med på en tidsresa genom marthaverksamheten i Åboland. Med färgstarka penseldrag målade hon upp en bild av hur vardagen såg ut för de instruktriser som på uppdrag av distriktet sändes ut för att stödja nybildade föreningar i skärgården. Instruktriserna höll kurser i trädgårdsskötsel, hantverk och huslig ekonomi och delade med sig av kunskap som skulle hjälpa familjer ur fattigdom. – Man slås av olikheter och likheter, och kan dra paralleller mellan distriktets första tid och nutid, sade Åkerfelt.

GEMENSAMT JUBILEUM Efter lunchen inleddes förbundets ordinarie vårmöte. Förbundsordföranden Andrea Hasselblatt redogjorde i sitt vårmötestal för hur den pågående organisationsutvecklingen framskrider. Hon påpekade att syftet med reformen är att utveckla, inte avveckla. – En organisation som inte utvecklas, avvecklas. En organisations möjligheter att påverka bygger på tre nivåer. Föreningsnivån kan påverka lokalt, distriktsgenuina smaker 3/2018

nivån regionalt och förbundsnivån nationellt och internationellt. Om vi ska kunna agera ständigt i tiden, som vår strategi säger, behöver vi starka föreningar, starka distrikt och ett starkt förbund, sade Hasselblatt. Nästa år stundar jubileumsfestligheter under devisen En fungerande vardag tillhör alla. Efter delningen år 1924 har de två marthaförbunden tidigare sammanlänkats till exempel under krigsåren och i slutet av 1980-talet i arbetet att utveckla pensionsförsäkringen för familjelediga föräldrar. – Vi har en gemensam historia med Marttaliitto och ser fram emot ett lyckat tvåspråkigt jubileum. Nästa år är ett festår, med bland annat ett gemensamt vårmöte och ett marthatorg i Helsingfors, sade Hasselblatt.

överskuldsättning och betalningsstörningar i Finland samt centralstyrelsens svar på Helsingforsföreningens motion om hållbara lösningar vid offentlig upphandling. Vi är många som vill tacka Åbolandsmarthorna för de ytterst välplanerade och smidiga arrangemangen under hela dagen samt under kvällsfesten! Marthaförbundet håller höstmöte i Helsingfors 17.11.2018. Årsrapporten 2017, motionen om hållbara lösningar vid offentliga upphandlingar och uttalandet om överskuldsättning hittar du på martha.fi/ sv/medlem/.

MINNESRIK HÄNDELSE Verksamhetsledaren Annika Jansson presenterade förbundets verksamhet för fjolåret. Som en del av presentationen fick förbundets personal träda fram och berätta om en minnesrik händelse från det gångna året. Därefter kunde vårmötet godkänna årsrapporten för år 2017. Efter diskussioner antogs ett uttalande om 35

aktiva marthor

Nu finns det plats för fler aktiviteter I slutet av 2017 gick flyttlasset för Ålands Marthadistrikt från den tidigare källarlokalen i Mariehamn till nya utrymmen i Jomala. I dag kan alla lokala marthaföreningar och -kretsar boka in sig i föreläsningssalen när de ordnar egna större tillställningar. Text Anna Karlsson Foto Lina Antman

edan Ålands naturbruksskola lades ner år 2011 har lokalerna i Jomala stått så gott som tomma, men numera är det livat i korridorerna. För ett par år sedan flyttade tränings- och livsstilsföretaget Fananamma in och ungefär samtidigt som Marthadistriktet kom även andra lokala åländska föreningar och förbund. På området finns i dag också 4H-gården som nyligen har bytt lokal, och inom kort flyttar Ålands Omsorgsförbund hit. – Vi växte oss lite för stora för det gamla kontoret. Det var så mycket aktiviteter som man hade velat ordna, men det fanns plats för högst tio personer. Det var tråkigt att alltid vara tvungen att begränsa antalet deltagare, vi vill gärna säga att alla är välkomna när vi arrangerar något, säger Jeanette Gunnars, projektkoordinator för Ålands Marthadistrikt.

UPP TILL FEMTIO PERSONER I de nya lokalerna har alla marthor på Åland tillgång till en föreläsningssal för upp till femtio personer. Det finns också 36

ett kaféliknande utrymme med en mysig soff hörna där bland annat marthakretsen Stickan samlas en gång i månaden. Och vid behov kan man få använda 4H:s undervisningskök. Alla marthaföreningar och marthakretsar är välkomna till lokalerna. – Man hör bara av sig till mig och så bokar jag. De övriga föreningarna i huset har oftast verksamhet på dagtid, men på kvällen är salen för det mesta mindre upptagen. I april höll vi till exempel föreläsningen Kvinna och ekonomi här. Den kunde jag arrangera utan extra besvär, eftersom jag visste att vi hade nya utrymmen.

– Vi hoppas exempelvis att vi ska kunna delta mer aktivt i Skördefesten på Åland och i 4H:s verksamhet, säger Jeanette. – Det ger mig väldigt mycket energi att arbeta i så här fina omgivningar och att ha fler människor omkring mig. Jag har också möjlighet att hjälpa lokalföreningarna och kretsarna på ett annat sätt. Det är gratis och väldigt enkelt att vid behov ordna olika evenemang och tillställningar. Och eftersom vi inte längre finns i Mariehamn, ligger hyran på samma nivå som tidigare. Plus att vi förstås rent fysiskt har kommit närmare vissa lokala marthaföreningar i de åländska kommunerna.

VIKTIGA SYNERGIEFFEKTER

I de nya lokalerna finns förutom Ålands Marthadistrikt och tränings- och livsstilsföretaget Fananamma även Ålands Hushållningssällskap, Leader Åland, Skördefesten på Åland, Landsbygdsutvecklingen, Ålands Fiskare, Skogsvårdsföreningen och Ålands Producentförbund.

Jeanette ser viktiga synergieffekter i att dela utrymmen med andra åländska föreningar och förbund. Arbetsmiljön blir mer stimulerande, kaffepauserna mera kreativa och man skapar konkreta projekt för marthadistriktet.

”Jag har också möjlighet att hjälpa lokalföreningarna och kretsarna på ett annat sätt. Det är gratis och väldigt enkelt att vid behov ordna olika evenemang och tillställningar.” genuina smaker 3/2018

aktiva marthor

Liten tax gör stor skillnad En mjuk och färgglad tax av tyg kan göra stor skillnad för ett barn som hamnat i en otrygg situation. I var och en av Vasanejdens elva ambulanser finns numera ett litet lager med taxar, sydda av marthor. Text och foto Johan Svenlin

mars gick startskottet för Karperömarthornas utmaning till alla marthaföreningar i landet – sy så många taxar som möjligt och donera dem till Projekt Liv, som i sin tur ser till att de kommer i rätt barnfamnar när de behövs som mest. – Vårt mål under dagens lopp är att få ihop 112 taxar, men det är svårt att veta på förhand hur många det blir eftersom vi inte tagit några förhandsanmälningar, säger Heidi Lindeman, initiativtagare till Karperö Marthaförenings sytalko, som ordnades den 17 mars. Valet av datum visade sig vara mycket lyckat. Det var en lördag med klarblå himmel och strålande sol som lockade ut folk från när och fjärran till samlingslokalen Carpella vid den frusna Karperöfjärden, tio kilometer norr om Vasa. – Det här är första gången vi ordnar ett evenemang som det här. Huvudsyftet är att samla in pengar till Projekt Liv, men många företag och föreningar i trakten har hakat på och ställer ut här på gården, berättar Heidi. Projekt Liv är en förening som grundades i Jakobstad 2014 av Nina Brännkärr-Friberg. Som mamma till en långtidssjuk pojke ville hon samla krafter i samhället för att hjälpa familjer med långtidssjuka barn och hitta sätt att muntra upp barn på sjukhus.

ka med, så det blev den här. Jag har själv sytt ett femtiotal, berättar Greta. Bredvid sig har hon Gunnevi Lundqvist från Gerby, väninna sedan de båda gick i Korsholms husmodersskola. – Det var som militären för unga kvinnor på den tiden. Handarbetsintresset har suttit i och det här är ett bra sätt att umgås, tycker väninnorna. De har satt sig vid första stationen i

produktionslinjen och klipper öronbitar till taxar. Vid nästa arbetsstation sys öronen ihop. Därefter klipps taxkroppsbitarna till och skickas vidare för att sys ihop och svängas ut på rätsidan. Vid sista stationen, där taxarna stoppas och sys ihop sitter Linda Taivassalo med sina barn Kasimir och Maja Sundström. – Det var självklart att vi skulle ställa upp på talkot. Vi tycker om att pyssla,

FÄRGGLAD FIGUR På plats inne i salen i Karperö finns Ninas faster och tygtaxens formgivare, Greta Jakobsson, för att bidra med både kunskaper och fingerfärdighet. – Jag vet inte varför det blev just en tax. Det skulle vara en figur som var färgglad, ganska lätt att tillverka och säker att legenuina smaker 3/2018

Ida Kronholm och Heidi Lindeman var mycket nöjda med uppslutningen kring sytalkot i Karperö. – När kreativa människor börjar spinna vidare på en liten idé blir resultatet ofta stort, konstaterade Ida Kronholm, projektledare på Project Liv. 37

aktiva marthor Kasimir Sundström från Karperö besitter både noggrannhet och entusiasm, egenskaper som är viktiga i arbetet med att stoppa och sy ihop tygtaxarna.

berättar Linda, som är medlem i Karperö Marthaförening. – Vi äääääälskar att pyssla, preciserar Maja.

TINDRANDE ÖGON

MÖNSTERBESKRIVNING PÅ TAXEN. Klipp ut alla delar med en centimeters sömsmån kring hela mönsterdelen. ≈12,8 cm

≈6,3 cm

Öra x 4 Klipp utan sömsmån

≈4,5 cm

≈5,0 cm

≈8,1 cm

Hundens kropp x 2 Sömsmån ingår

≈17,8 cm

≈9,0 cm

Logo

Ute på gården råder det full fart med försäljning av lotter, korv och olika stödprodukter. När dagen är slut har målsättningen, att sy 112 taxar, överträffats rejält. Karperömarthorna ägnade dessutom påföljande träff åt ett mindre sytalko och fick ihop drygt 160 taxar, som donerades till räddningsmyndigheterna för att fördelas mellan de elva ambulanserna i distriktet. En månad efter evenemanget i Karperö kunde Heidi Lindeman överräcka en check på 855 euro till Projekt Liv och dessutom inbringade lotteriet 490 euro. – Kampanjen har kommit bra i gång och vi har åtminstone fått två Marthaföreningar att haka på med egna sytalkon. Dessutom har två skolor begärt att få mönstret för att eleverna ska kunna sy taxar på slöjdundervisningen.

En stor del av lokalsamhället i Karperös närområde hakade på och visade upp sina verksamheter i samband med marthornas sytalko. Smedsby–Böle FBK lärde ut grunderna i brandsläckning till de yngsta.

≈3,2 cm

FULL FART

Greta Jakobsson (t.v.), formgivare till Project Livs tygtax, och väninnan Gunnevi Lundqvist umgås gärna i handarbetets tecken.

≈19,7 cm

Raden av färdiga taxar uppe på scenen blir allt längre under dagen och Ida Kronholm, projektledare på Projekt Liv, tackar Karperömarthorna och alla som har hjälpt till vid sytalkot. – Jag är mäkta imponerad över uppslutningen. Ofta blir det så här stort när kreativa människor börjar spinna vidare på en liten idé. Hantverkarna ute i salen verkade inte se det som någon uppoffring. – Vi kan ha ett talko till, typ nästa vecka, tycker Kasimir Sundström medan han stoppar och syr. Taxarna delas ut i ambulanser, men ingår också i det partypack som Projekt Liv ger till födelsedagsbarn på sjukhus. – Jag önskar att jag kunde förmedla hur det känns när man får ge en tax åt ett barn på sjukhus. De tindrande ögonen glömmer man aldrig, konstaterar Ida.

≈6,0 cm

≈7,0 cm

≈30,8 cm

genuina smaker 3/2018

Utnyttja din bostadsförmögenhet

Förverkliga dina drömmar nu!

Är största delen av din förmögenhet bunden till din bostad? Med ett omvänt bostadslån kan du finansiera kommande renoveringar, resor eller någon annan större anskaffning. Omvänt bostadslån är lösningen också när du vill kunna förverkliga dina drömmar. Om du planerar att flytta till en mindre bostad i framtiden, men inte vill sälja din nuvarande bostad ännu, kan du ta ett lån mot din nuvarande bostad och betala tillbaka det senare när du har sålt bostaden. Så här fungerar det • • • •

Du kommer överens med banken om ett lån på 10 år med bostaden som säkerhet. Du kan få lån på upp till 50 % av bostadens realvärde. Du ställer bostaden som säkerhet och äger den fortsättningsvis. Under lånetiden betalar du endast räntan på ditt omvända bostadslån.

Fråga mera om omvänt bostadslån Kom överens om ett möte och gå igenom din situation med vår specialist. Boka tid på tfn 010 247 010.

Välkommen! Lånevillkoren överenskoms individuellt. Beviljande av omvänt bolån förutsätter normalt kreditbeviljningsförfarande. För kreditbeslutet kontrollerar Aktia Bank kundernas personkredituppgifter hos Suomen Asiakastieto Oy. Samtalspriser till nummer som börjar på 0102 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min.

www.aktia.fi

på gång

Vill du kunna tala inför publik? Retorikkurs – konsten att tala så att andra lyssnar 30.8 och 6.9.2018 VILL DU KUNNA OCH VÅGA hålla tal inför en mindre eller större grupp? Vill du utvecklas som talare? Har du behov av att engagera, motivera och bli mera trovärdig? Eller vill du bli bättre på att beakta målgruppen och få fram ditt budskap? Kursen hålls under två kvällar och omfattar tre timmar per gång. Vi utgår från den klassiska retoriken – som fortfarande fungerar lika bra. Vi går igenom retorikens olika verktyg, hur man kan använda dem i praktiken och gör några praktiska övningar. De verktyg vi går igenom kan också tillämpas på bland annat möten, e-postmeddelanden, nyhetsbrev och andra texter. Du kan välja att delta under någondera kvällen eller under båda två. Mest får du ut av kursen om du deltar båda kvällarna.

Tid: 30 augusti och 6 september kl. 17–20 Plats: Hemvrån, Simonsgatan 12 A 5, 00100 Helsingfors Pris: 10 euro per gång Anmälan till: kansliet@helsingforsmartha.fi

SVAMPUTFÄRD 4.9.2018

Som kursledare fungerar Alexandra Ohls från AO Coaching & Consulting. Ohls är en före detta universitetsadministratör som brinner för att arbeta med människor. I dag är hon företagare och utbildare inom kommunikation och retorik, ledarskapsutveckling och personlig utveckling. Alexandra Ohls arbetar också som coach och hjälper andra att hitta sin drivkraft, sina styrkor och skapa den förändring de strävar efter.

HELSINGFORSMARTHORNA ÅKER på traditionsenlig svamputfärd tillsammans med Marthaförbundets rådgivare Solveig Backström och Elisabeth Eriksson tisdagen den 4 september 2018. Vi åker med gemensam buss från Kiasma klockan 15. Varmt välkomna med! Anmälningar till: kansliet@helsingforsmartha.fi eller tfn 09-694 3902.

REGI, MANUS & SÅNGTEXTER

TOBIAS ZILLIACUS

MUSIK:

SCENOGRAFI:

KOREOGRAFI:

HANNU RISKU TOBIAS ZILLIACUS SUSANNA KARVINEN DRÄKTER:

MASK & FRISYR:

FRIDA HULTCRANTZ TUIJA LUUKKAINEN PREMIÄR: FREDAGEN

DEN 29 JUNI KL. 19.00

22 förest.: ti, ons, to kl. 19.00, sö kl. 15.00, sista föreställningen lö 4.8 kl. 15.00. BILJETTER: lippu.ﬁ, Luckan (Borgå, Kyrkslätt, Raseborg), R-kiosken Bokningar via teatern (t.ex. grupper) må-to kl. 9-15: tel: (019) 532 412

Biljettpriser: vuxna: 22,-/pers., u. 13 år: 14,-/pers., grupp över 20 personer 19,-/pers.

Lurens sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk www.lurens.ﬁ • www.ronjarovardotter.ﬁ

genuina smaker 3/2018

aktiva marthor

Esbomarthornas matlagning fick motivationspris Skriv till Martha!

MARTHOR FRÅN FYRA Esbokretsar (Bemböle,

Mattby, Noux och Köklax) har sedan 2016 en gång i månaden ställt upp med bland annat tillredning av rejäl husmanskost, pepparkaksbakning, påsk-, valborgs- och julpynt tillsammans med personalen och inneboende på Hulda & Malva-hemmet. I mars i år fick hemmet ta emot Esbo stads Motivationspris 2017, som tilldelas vårdhem i Esbo som har utvecklat god praxis som ökar de boendes välbefinnande och livskvalitet. Beatrice Fallenius, ordförande för Köklax Marthakrets, arbetar på hemmet och ville vara med om att uppfylla de inneboendes önskemål och sätta en guldkant på måltiderna. Ett av kriterierna för motivationspriset var den trevliga insatsen med maten. Marthorna fortsätter med sin matlagning på Hulda & Malva och sprider därmed lite extra glädje och trivsel i vardagen på vårdhemmet. Text Camilla Pohtokari

Vill ni dela med er av era erfarenheter? Har ni en ny satsning på gång eller har ni haft intressant besök i föreningen? Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi eller skriv till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors.

Fr.v. Beatrice Fallenius och Hulda & Malva-hemmets föreståndare Anniina Ahllöf-Syväoja.

Vårmöte med fina folkdräkter i fokus

Gör så här: 1. För att kunna publicera så många av marthornas berättelser som möjligt i tidskriften Martha, ber vi er begränsa textmängden till högst 600 tecken. Ni får gärna sända oss olika bildalternativ, men vi kan bara garantera att en av bilderna publiceras. Digitala foton bifogas till e-postmeddelandet som högupplösta, tryckbara jpg-filer, de klistras alltså inte in i själva textdokumentet. 2. Uppge namnet på personerna på bilden och ange vem som är fotograf, samt till vem pappersbilden kan returneras. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta material som har inkommit.

Bland mötesdeltagarna fanns marthor från alla socknar iklädda de fina folkdräkterna. MELLERSTA NYLANDS MARTHOR samlades i år till vårmöte på Vanda lantbruksmuseum med Helsingemarthorna som värdinnor. Efter de stadenliga ärendena fokuserade vi på folkdräkter, speciellt de nyländska. Stämningen var god och glad, som sig bör då 77 marthor från Sjundeå till Sibbo kommer samman.

Text Anne Pennala, ordförande för Helsinge marthaförening genuina smaker 3/2018

Som avslutning på kvällen uppträdde Linda Helaskoski med några visor.

3. Har ni längre texter ni önskar få publicerade, såsom historiker eller berättelser om lyckade satsningar i föreningen? Vi utvecklar nya verktyg på förbundets hemsida med vars hjälp ni kan berätta och bevara era egna historier. Därmed ökar tillgängligheten till era alster och materialet finns arkiverat för framtiden. Vi behöver materialet i elektronisk form (texten som ett Word-dokument eller en pdf-fil och bilderna som jpg-filer) samt står gärna till tjänst med sakkunskap. Sänd materialet och dina eventuella frågor till mikaela.groop@martha.fi.

eftertanken

Lösning till korsord 1/2018 Å HÄRDSMÄLTA MONSTRUÖSASTE BETA KONFEKT FINGERVISNING

Matförsök i främmande kök JAG HAR ALLTID GILLAT att laga mat, men har aldrig ansett mig vara

en fantastisk kock. Min mamma experimenterade redan på 1970-talet med till exempel vegetariska rätter, men vi barn grimaserade över den kokta, biodynamiska grönkålen. Med tiden blev recepten dock roligare och mamma blev en inspirationskälla för mig. När jag kom till Nicaragua lät det ungefär så här: ”Varför säljer du inte av ditt bröd?” Makens brorson frågade min man: ”Hur känns det att äta på restaurang varje dag?” Jag förstod inte riktigt. Min svåger sade: ”Detta är den bästa gallo pinto jag nånsin ätit”. Gallo pinto – ris och bönor – är nicaraguanernas svar på pytt i panna och jag piffade upp den med lök, paprika, koriander, vitlök och chili. Karla, som hjälper till med städningen, tar ofta mat hem till de fyra barnen: ”Underligt, men gott”, brukar de säga. Och Karla påpekar att ”de har ju alla ingredienserna i trädgården”. Då började jag fatta. Jag anpassade min matlagning till nicaraguanska recept, men använde råvarorna på ett annat sätt. I vår trädgård har vi ett cashewnötsträd. Trädet är populärt för att det är vackert och växer snabbt, men få tar till vara frukten som anses ha en kärv smak. Men jag började torka den, lagade nektar, smoothies, juice, smulpaj, bröd och till och med vegetarisk färs – allt uppskattades av våra gäster. Så ta till vara allt, experimentera och strunta i traditionerna – då skapar du genuina smaker! ERIKA BRENNER Skribenten är född i Kyrkslätt och har bott i Tanzania, Danmark samt på olika håll i Latinamerika. I dag arbetar hon som frilansjournalist i Nicaragua, där hon bor tillsammans med sin man, två hundar, två kattor, en get och ett får.

KRAFTFULLT

TRÅNGT SUND

MORAEUSORT INSPELNINGAR

OXDJUR

P R A L

KÖNSNEUTRALT NAMN RÄTTELSER

VEMODIG STÄMNING

PÅ ENTRÉ

B A O L ABBABENNYS ORKESTER NYTT FLYTANDE BOMBER

M FOLKFRONT

ÄR BETYDANDE MEN OKÄNDA CIRKA

T I

GAS I SKYLT

TOPPFÅGEL

ALFAPET

VÄL

G E R

AFFISCH FÖR AVISA

D O L D

N E T

N G E

ESTELLE

PRONOMEN

NAMN OCH TRÅD

PÅ SAMMA LINJE FORDRAR SYRE

MEST FILTRERADE

SPELBOLAG MALVAFÄRGAD

E A

G A L N

E D A

S A R N

E N S MEST FÖRRYCKTA ÖPPNING

PÅ WIENÅK

LÄDERLAPP & KVINNA KORT

0965

ETT I BLAND ANNAT BONN

L L A R Ö R E L S E

S T O R K Ö P FÖR TOPPNOG DET MESTA DOMÄN

VÄRMLANDSKOMMUN

GLYKEMISKT INDEX NANOGRAM

O R D S P E L

T A J T A

N O R

LEDIGHETER

S Ä N G A R

S A M E N

F R Ä S C H T STRAMA

INTE ALLS ÄLTADE

G A U R

S N E D S E G L A R E MUSIKMISS

E N O R M A S T E R O V A

STRÖM- OMBRYT- RÅDE ARE

NATIONSTÄVLING

K A T A S T R O F

BÄDDAR

LEVER I NORR

Terese Bast

TRASSEL

R Å D HÖRS MYGGA

LAM-

ARRAN- SLAGNA GERA

KAN DET BLI KRUSNING PÅ SJÖN

KRYP I STILTON

FEM

O R

A V B R

BINDNINGSFORM VID VÄVNING

S A T S

GER VISS SMAK ÅT GIN

E N

Vinnare 1/2018

BLAND DEM SOM sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 1/2018 gynnade Fru Fortuna denna gång Lilian Vikman, Lielax, Kajsa Åkerberg, Övermalax, och Kerstin Karlström, Pensala. Korsordsprisen, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkom-

mer 19.9.2018. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 8.8.2018 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material. TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

i nästa nummer ... Skolmat med färre tillsatser Så färgar du naturligt Nu inreder vi kemikaliesmart Giftfri förskola i fokus Rana Plaza – fem år efter katastrofen Nästa nummer av Martha utkommer 19.9.

ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: Oy Kustmedia Ab Tfn 010 311 1903

JÖMÄRKT MIL

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2018 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online) genuina smaker 3/2018

HUSA I DEBATT STOCKAR

Bild: 5x8 rutor 0772_50-17_ 127330

BESVÄRADE SKYLTFIGUR

ÄR LIKA CAMEMBERT LÅGA

LAURÉN I RINGEN

FARSOTER EN ELLER ANNAN

SKAL I VITA HUSET 81-89

INVESTERADE

ÄNGLASTAD

PIGMENT UNDERSÖKNING

EN BROTTARGREPP

FRAMÅTANDA

TJUT FRÅN LABRADOR

BETYDELSELÖST FEM

ICKE VERKLIG

PÅ ÖVRE HAVSVÅNING- DJUPENS EN GUDINNA

KÄNNA SKEPSIS RICHARD SLAGSES I PÅ FILM KRAFTFRISYR IG ASAGUD

KRITIK

ROTATION

SARV

NÖDGAS

FÄKTAS MED

PÅHITT FRYSPUNKT

HAR 1100TALSKYRKA PÅ EKERÖ

TÅG HAR ÖGA FÖR TRÅD

SKA TILL LINDRA MÅLET

TENN GOTT OM I JUKKASJÄRVI SNASK

VISST I SEVILLA

VÄRK

VARA BAKOM FLÖTET ÖVRE TRÄDGRÄNS IDAG GPS

KAN LÅTA I BAREN

LIVSFILOSOFIN GAMMAL SKATT

OLJUD AVDRAGSKVINNA OCH KORTA STIM KRONOR

UK-SÄTE REGLERAR TEMP

GODISPÅSE SLUTPUNKT

ÄR KORV I GUBBES LÅDA

SLUT SLÄKTE

SAMT HED

OXUDDE 0772

Korsordet 3/2018 ETT KORSORD LADDAT med goda smaker – var så god! Korsordsmakaren Tommy Öberg har dukat upp ett blandat smörgåsbord med lagom kvistiga klurigheter. Du som har listat ut dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 22.8.2018. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 3”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– genuina smaker 3/2018

Personalen på Marthaförbundet

Mitt tips för en smarth semester är att göra upp en semesterbudget. Tänk efter hur mycket pengar du kan lägga på semestern, då blir det lättare att planera programmet.

Gör det du vill på din semester, och inte det du tror att du måste göra. Upplev och njut, utan stress och måsten. Så sätt dig ner och fundera – vad vill jag?

Gör sådant som du tycker om. Bry dig inte om vad andra gör, fokusera på det du vill göra. Då känner du dig utvilad och att det har varit en lyckad semester.

Mia-Maja Wägar, 043 820 0073

Anita Storm, 044 735 4975

Ann-Louise Ahrenberg, 050 388 0848

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@ martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt, kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Karin Lindroos informatör, 050 361 6081 (må–to) Solveig Backström hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Mia-Maja Wägar ekonomirådgivare, 043 820 0073

Sofia Grynngärds projektledare för Tack för maten!, 050 517 2958 Ann-Louise Ahrenberg projektkoordinator för Tack för maten!, 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala kursledare, 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Micaela Röman, jubileumskoordinator, 050 356 4548 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.