Issuu

H a nt v erk

m ö ter

Nr 2|26

åter b r u k

re l a ti o ner

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG

123

NATURNÄRA SMAKER

m i l j ö

Plocka det goda och låt sommaren smaka.

m å

b r a

g ö r

s j ä lv

ek o n o m i

m at

Hantverk möter återbruk

OM S O R G OM G AMLA H U S | R E N OV E R A K LO K T | H A N T V E R K M E D H I S T O R I A C H O K LA D E N G R A N S K A S | K LÄ D E R F Å R N Y T T L I V

l ed a ren

Mia Hafrén, förbundsordförande

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund

En bättre värld, en vardag i taget ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/tidskriften-martha

ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

BILDREDIGERING: Astrid Lindroos TRYCK: Oy Grano Ab 2026 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

M NEN ÄRKE VA

Vi lever i en tid då vi gör precis tvärtom. Tvärtemot det som vi vet att fungerar. Tvärtemot det som forskning, erfarenhet och sunt förnuft gång på gång visar. Vi vet att samhällen håller ihop när människor har trygghet att luta sig emot. Vi vet att framtiden inte är fossil. Vi vet att stabilitet, förutsägbarhet och långsiktighet lockar både investeringar och arbetskraft. Ändå dras stödet undan från dem som behöver det allra mest. Ändå fortsätter vi att hålla fast vid lösningar som förlänger problemen. Ändå fattar vi beslut som skapar osäkerhet och driver bort människor. Allt hänger ihop. När trygghet urholkas ökar ohälsan, tilliten minskar och framtidstron vittrar sönder. Kortsiktiga besparingar skapar långvariga kostnader, såväl mänskliga, sociala som ekonomiska. Resultatet är ett samhälle som mår illa. Där oro, uppgivenhet och maktlöshet breder ut sig. Och när vi tappar känslan av mening och rättvisa försvagas också vår gemensamma motståndskraft. Men vi har ett val. För vi vet vad som krävs för att vända riktningen. Vi kan välja att lyssna till kunskapen, till varandra och till vår inre röst som säger att ingen ska lämnas ensam. Vi kan välja att agera för barn och unga som ännu inte har en röst, men som kommer att bära konsekvenserna. Vi kan välja omtanke framför kortsiktighet och ansvar som sträcker sig längre än till nästa beslut. I detta nummer möter hantverk återbruk. Här finns en påminnelse om det som är viktigt: att ta vara på det vi redan har, att laga i stället för att slänga, att bygga hållbart med eftertanke. Så den egentliga frågan är inte om vi vet bättre. Frågan är om vi vågar göra det som vi vet att är rätt? Den framtiden måste vi våga stå upp för, redan i dag och alla tillsammans.

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

OMBRYTNING: Magnus Lindström

Hantverk möter återbruk

I efterdyningarna av Marthaförbundets årsmöte känner jag att blicken är klar och riktningen tydlig – vi ska fortsätta arbeta för en bättre värld, en vardag i taget. Vi var ett rekordstort antal marthor på plats, stämningen var varm och diskussionerna tog aldrig slut. När jag lyssnade till sorlet av 330 engagerade marthor tänkte jag på idiomet “högt i tak”. Det är någonting som organisationer gärna vill se sig vara: en plats där man kan uttrycka sig fritt utan rädsla för repressalier, ett luftigt rum där tankar får flöda fritt och attityden är accepterande och stöttande. Vad kan vi göra för att hålla högt i tak inom förbundet? Det var en fråga jag funderade på då jag för en tid sedan deltog i ett seminarium om hövlighet på arbetsplatser. Talaren presenterade en undersökning av Christine Porath som visade på hur stor betydelse det har att vi på morgonen hälsar på varandra, att vi under dagen lyssnar på varandra och att vi, då vi skiljs åt, säger hejdå. Det kan tyckas självklart, men forskning visar att så inte alltid är fallet. Vi som organisation behöver acceptera att också vi är sårbara inför ohövlighet och missförstånd. Hur möter vi varandra inom föreningsverksamheten? Hurdana rum vill vi bygga tillsammans? I forskning av Dan Hasson framkommer det att vi tillsammans behöver definiera vad hövlighet är och hur den ser ut just i vår grupp. Annars är risken stor att vi missförstår varandra, alldeles i onödan. Ett skämt som skrattas gott åt i en grupp kanske inte alls passar i en annan. En ny martha kanske kommer från en helt annan bakgrund och har svårt att förstå den jargong som råder. Högt i tak skapas inte genom försiktighet och rädsla för att bli missförstådd. Tvärtom ger högt i tak oss svängrum, just när vi är noggranna med att definiera våra gemensamma gränser. Vi kommer från olika bakgrunder, med olika vanor och värderingar i ryggen. Vissa av oss är snabba på att uttrycka sig, andra behöver mer tid. Vissa tycker att skämt ska tålas, andra inte. Vissa visar stora känslor, andra håller tillbaka. Marthaförbundets årsmöte bevisade än en gång för mig att vi ryms i samma rum, trots att vi är olika. Det fanns en vilja att vilja varandra väl – och den bär oss långt. Vi har högt i tak och det ska vi fortsätta värna om.

ktionen ha r o a d e

Mikaela Groop, redaktionschef

ISSN 1457-5922 (Print) Trycksak 4041 0955

ISSN 2342-9380 (Online)

t rde

God vilja låter olika röster höras

reinnehå p o rt a lge l

12 30

Drömmer du om en bondstuga med själ och historia, utan att spräcka budgeten? I Korsholm kartläggs obebodda hus för en varsam renovering och ny framtid.

MED 8 RENOVERA EFTERTANKE – GÖR MINDRE OCH GÖR RÄTT Vi gör alla förändringar i våra hem, men hur gör man det klokt? Projektledaren Jonathan Hemming delar med sig av sina bästa råd för hållbara lösningar med små ingrepp.

KARLSTRÖM 12 MARIA – GULDSMED MED KÄNSLA FÖR HISTORIA Från tonårig lärling till prisad guldsmed. Maria Karlström berättar om hantverket, materialen och historierna som lever vidare i guld och silver.

VÄXTER PÅ 16 VILDA SOMMARTALLRIKEN Ta vara på det som växer nära dig. Vi bjuder på enkla recept där vilda ätbara örter samsas med somriga råvaror.

Instagrammat

I TEST 21 CHOKLAD Hur stor är skillnaden mellan olika mörka choklader? Våra hushållsrådgivare Sandra Mellberg och Fanny Nykvist har provsmakat sju sorter och jämfört smakprofil, fyllighet och användningsområden.

ETT KLASSISKT 25 SY MARTHAFÖRKLÄDE I

Instagrammat@marthaforbundet

TIDLÖS DESIGN Ge gamla favoritjeans nytt liv som ett slitstarkt förkläde. Här möts återbruk och personlig stil, varje plagg blir garanterat unikt.

VARDAGEN GÅR PÅ 30 NÄR HÖGVARV KAN FEMTON MINUTER GÖRA SKILLNAD Full närvaro i korta stunder kan stärka relationen till ditt barn. Experter delar konkreta tips för en tryggare vardag.

Renovera eller renovägra? Projektledaren Jonathan Hemming funderar på det nya begreppet ”att renovägra”. Måste vårt hem hela tiden bli snyggare?

#bobättre #hållbartboende #renovera #renovägra

Hantverk möter återbruk

VÄCKS TILL LIV 4 ÖDEHUS OCH VÄCKER KÄNSLOR

inter v j u

Ödehus väcks till liv och väcker känslor Hantverk möter återbruk

Drömmer du om en bondstuga med lång historia eller om ett renoveringsprojekt på landsbygden som inte spränger budgeten? I Korsholm har alla obebodda hus snart kartlagts och ett tjugotal är redan till salu. Ett arbete som handlar lika mycket om byggnadsvård som om känslor, ansvar och framtidstro. Pia Backman-Nord

Camilla Ostberg

ånga gör tyvärr bedömningen ”äh, det här är Ett gammalt, obebott hus är ofta ett laddat ämne. Ofta har bara att riva”, bara för att golvet har ramlat det funnits i släkten länge och ingen vill vara ”den sista som in. I mina öron är det helt absurt. Det går ju släcker ljuset”. att reparera! – Mötena med fastighetsägarna har nog varit det som berört Det säger arkitekten Ruusa Viljanen Rossi medan hon blickmig mest. Jag var inte helt förberedd på vilka fina berättelser folk är villiga att dela med sig av. Hur huset gått i arv, vem ar upp mot den vackert grånade byggnaden från 1919, som reste till Amerika, vem som kom tillbaka … som har fungerat både som bostadshus och butik. Ibland har huset varit i släktens ägo sedan byn I dag står den tom, men kanske inte för alltid? Viljanen Rossi är arkitekt och byggnadsgrundades. Det är svårt att släppa taget, även antikvarie och leder projektet Många byar om man någonstans känner att det är dags. Koldioxidavtrycket, små i Korsholm. Projektets målsättning är Det kan också finnas känslor av skam över att alla tomma bostadshus i kommunen att huset inte är skött. Ofta är ansvarskänssom enligt forskning ska gås igenom och att orsakerna till att lan stor, trots att byggnaden inte har anuppstår i byggskedet, de är obebodda ska utredas. Modellen för vänts på många år, berättar Ruusa. är så stort att det tar projektet kommer från Sverige, där Ruusa Mer än försäljning cirka sextio år att numera är bosatt. – I Sverige har man arbetat med det här i många år, och jag har länge tänkt att jag borde ta med konceptet hem och anpassa det till våra trakter.

kompensera det.

Syftet med kartläggningen är inte enbart att få husen till salu. Ruusa är glad om samtalen i sig väcker tankar och får ägarna att aktivera sig i byggnaden på nya sätt. Finns det intresse för försäljning kan man få hjälp att gå vidare. När ett område är kartlagt bjuds alla intresserade in till informationstillfällen, där utbudet av hus presenteras och där man diskuterar möjligheter och utmaningar, till exempel renovering och banklån. Ekonomin är förstås en faktor som kan göra potentiella köpare osäkra. – Vi har gått igenom vad det kan kosta att varsamt rusta upp och bevara ett gammalt hus. Det går förstås att göra på olika sätt,

En känslig fråga Ruusa förstod tidigt att ett opersonligt brev i stil med ”Vi har hört att du har ett ödehus …” inte skulle få människor att vilja ta kontakt. – Jag behövde ta direktkontakt och diskutera personligen med ägarna. Att äga ett tomt hus kan vara en känslig sak, och man måste få människors förtroende om de ska vilja öppna upp sig. 4

Hantverk möter återbruk

Arkitekten och byggnadsantikvarien Ruusa Viljanen Rossi leder projektet ”Många byar små” i Korsholm, där tomma hus kartläggs och får nya möjligheter.

Hantverk möter återbruk

– Vi får hoppas att det med tiden blir det nya normala att ta hand om det som redan finns, i stället för att bygga nytt, säger Ruusa Viljanen Rossi.

men i slutändan blir det ofta ändå billigare än att köpa nytt. Med ett gammalt hus kan man dessutom ta det etappvis och sprida kostnaderna över tid. Ruusa Viljanen Rossi hoppas och tror att trenden kring hållbart boende och landsbygdsliv bara har börjat, och att vi är på väg mot ett nytt sätt att tänka. Intresset för byggnadsvård är redan stort i Sverige och växer också i Finland. – Man har börjat inse att många svar på frågor om hur vi ska bygga redan finns i de gamla husen. Förr byggde man med en annan omsorg än i dag. Huset placerades högt för dräneringens skull, man tog hänsyn till var det gick att odla, eller inte, och byggde huset enligt väderstrecken, allt hängde ihop. I dag upplever de flesta tidsbrist i sin vardag och önskar att byggandet ska gå undan. Ruusa är bekymrad över dagens nybyggen. – Koldioxidavtrycket, som enligt forskning uppstår i byggskedet, är så stort att det tar cirka sextio år att kompensera det. Och ett nytt hus håller kanske inte ens i sextio år.

Skillnad i materialen Den största skillnaden mellan gamla och nya byggnader finns i byggmaterialen. – De gamla husen är byggda av råvaror,

Vem? Ruusa Viljanen Rossi Född: För femtio år sedan. Bor: I ett tidigare ödehus i en av Stockholms kranskommuner och i en tidigare ödegård i Österbotten. Familj: Tre barn (två utflugna), särbo, två katter. En stor barndomsfamilj. Gör: Driver arkitektkontoret Tidorum – Arkitektur och byggnadsvård, som har specialiserat sig på kulturmiljöer och gamla hus med kunder i Finland och Sverige. Projektleder på deltid ödehusprojektet Många byar små i Korsholm. Gillar: Sådant som känns meningsfullt: att reparera, skapa, odla, tänka och skriva. Praktisk byggnadsvård, traditionellt bygghantverk, konst, trädgård, natur, vedhuggning. Och mycket annat: biologi, vispgrädde, styrketräning, middagar med vänner. Dold talang: Är en hejare på att dränera källare för hand och spräcka berg med kilar. På nattduksbordet: Efter att ha läst enbart svenska kvinnliga författare under många år har hon numera skönlitteratur i översättning på nattduksbordet. För tillfället Vägen av Cormac McCarthy och Fars rygg av Niels Fredrik Dahl. Båda böckerna råkar ha ett faderstema.

av riktiga material och inte av processade produkter. Det mesta är av trä och har inte fraktats långa vägar, möjligen glaset. Materialen har använts på ett kunnigt sätt och ”reparerbarheten” är inbyggd i gamla hus. Med det menar Ruusa att man kan åtgärda och byta ut delar, till och med plocka ner och flytta hela huset. – I dagens hus vet man knappt vilka material allt är tillverkat av, och det går inte att på samma sätt byta ut vissa delar. Till skillnad från tidigare, då många hade kunskap att bygga och reparera sitt eget hus, är det i dag lätt att tänka att man inte klarar av någonting själv, eftersom erfarenheten och förebilderna saknas. – Det klarar man visst, med lite självförtroende och hjälp av andra. Du behöver bara lita på att du kan lära dig. Det finns massor av instruktionsfilmer på till exempel nätet.

Långsammare tempo För Ruusa handlar det också om att acceptera ett långsammare tempo. – Saker behöver inte bli färdiga snabbt. De får pågå. Känslan av tillfredsställelse när man ser vad man åstadkommer med sina egna händer är så stor, och jag tror att många unga skulle må bra av den i dag. Majoriteten av dem som visat intresse

Fakta om ... Projektet ”Många byar små” Vilken är projektets viktigaste målsättning? – Det allra viktigaste är att få i gång en diskussion om obebodda hus, byggnadsvård, bevarande, kulturvärden, långsiktighet och hållbarhet. Kunskap inspirerar och skapar en vilja att röra sig i rätt riktning, då räddas ödehusen nästan av sig själva. Vad betydde utmärkelsen ”Årets Gunnar” för dig och för projektet?* – Jag ser den som ett tecken på att det jag gör är viktigt för fler än bara mig själv. Att projektet togs så väl emot känns som att det var efterlängtat. Ditt bästa råd till den som vill köpa och renovera ett gammalt hus? – Låt det ta tid. Använd traditionella metoder och material, skaffa kunskap, åtgärda bara det som är trasigt och se det som ett långsiktigt förvaltningsuppdrag. Du är bara en länk i en lång kedja. Tips till andra kommuner som vill starta ett liknande projekt? – Förankra projektet i byarna, hos byborna. *) Utmärkelsen delas årligen ut av Stundars rf för en kreativ insats i Gunnar Rosenholms anda inom byggnadsvård, hantverk, museipedagogik eller bildkonst.

för husen är just unga vuxna. Ruusa ser en tydlig tendens att vilja sakta ner. – Många längtar efter att bo på landet, leva långsammare, mer stressfritt och mer hållbart.

redan sålts och fler affärer är på gång. Ruusa gläder sig över detta, men betonar samtidigt att en dylik process tar tid. För att möjliggöra för fler att ta sig ut på landsbygden och ge liv åt gamla byggnader krävs politisk medvetenhet och vilja samt långsiktig planering. – En levande landsbygd har otroliga kvaliteter. Det borde tas till vara, så att byarna kan fortsätta vara de välfungerande samhällen de faktiskt är. Det engagemang som har vuxit fram kring de obebodda husen har väckt liv i kommunen. Aktiviteten bland invånarna ökar och detta inger framtidstro hos Ruusa. – Utvecklingen i ett samhälle handlar inte enbart om att bygga mer och bygga nytt, konstaterar hon. Ibland börjar den med att ta till vara det som redan finns och ge det nytt liv.

Gården följer med En annan fördel med ett gammalt hus är tomten som hör till. Odlingar som har fallit i glömska bara väntar på att få visa sig igen bakom det vildvuxna. – Med en gammal tomt får du en trädgård på köpet. Den kan vara igenvuxen, men ofta finns där fruktträd och annat som det skulle ta många år att odla fram om man började från noll. I dag, när det tvååriga projektet närmar sig sitt slut, har flera hus 7

re p o rt a ge

Renovera med eftertanke – gör mindre och gör rätt

Hantverk möter återbruk

Förr eller senare gör vi förändringar i våra hem, ibland för att något behöver åtgärdas, ibland för att fräscha upp och modernisera. Bygghantverkaren och experten Jonathan Hemming delar med sig av sina bästa råd för ett trivsamt och fungerande hem, med så små ingrepp som möjligt. Johanna Granlund

runden för all hållbar renovering är att inte göra mer än nödvändigt och att ta vara på så mycket som möjligt av det befintliga huset och materialen. Det är Jonathan Hemmings grundinställning. – Men att göra så lite som möjligt betyder inte att man ska pruta på underhållet. Regelbundet underhåll är avgörande för att hålla huset eller bostaden i skick. Det minskar behovet av större ingrepp och omfattande renoveringar, betonar han.

Fem steg för renovering Jonathan Hemming är projektledare för Marthaförbundets projekt Bo bättre och driver en egen byggfirma med fokus på miljövänligt bygghantverk. Han sammanfattar en hållbar renoveringsprocess i fem steg: – Planera utifrån de behov som du själv eller din familj har, och hitta lösningar som tar tillvara det som redan finns. Återbruka material i så hög grad som möjligt, välj naturliga material och beräkna materialåtgången noggrant. Till sist, sälj eller skänk bort det du inte själv behöver. Planeringsskedet är centralt. – Används huset av en barnfamilj, av vuxna eller av äldre? Vilka behov finns

Camilla Ostberg

Fakta om ... Bo bättre Bo bättre är ett samarbetsprojekt mellan Marthaförbundet och Yrkeshögskolan Novia. Projektet vill väcka samtal om hur vi kan bo mer hållbart, funktionellt, ekonomiskt och klimatsmart, och ge vardagsnära kunskap som går att använda i praktiken. Målgrupperna är unga vuxna, barnfamiljer och seniorer i förändring. Projektledare är Jonathan Hemming, i samarbete med Anders Aromäki och Johanna Öst Häggblom (Novia).

och hur kan de mötas på ett funktionellt sätt? Man ska inte vara rädd för att justera rumsindelningen om det behövs. Trivs man med hur hemmet fungerar är man också mer motiverad att ta hand om det, säger Hemming. Hållbar planering kräver både funktionellt tänk och varsamhet inför det som 8

redan finns. Det kan innebära att man behöver utmana sina egna föreställningar om hur saker ”ska vara”. – Kan ett hjälpkök till exempel placeras i en befintlig källare?

Begagnat material När arbetet väl tar fart uppmuntrar Jonathan Hemming till att i första hand försöka hitta begagnade material. Om nytt behövs prioriterar man naturliga, miljövänliga och lokalt producerade alternativ. – Håll koll på Tori, Findit och liknande plattformar för att få tag på begagnade byggmaterial. En efterlysning i sociala medier kan också ge resultat, ofta har folk material liggande även om de inte aktivt har bjudit ut det till försäljning. Det lönar sig också att fråga byggfirmor om de har något objekt som ska rivas eller tömmas och där material kan tas till vara. Om det handlar om uttryckliga byggnadsvårdsdetaljer börjar det finnas ett ganska bra utbud i byggnadsvårdsbutiker, säger han. Använder man byggfirma är det viktigt att vara tydlig med vad man vill bevara och att kunna argumentera för återbruk. – Många byggare är vana att bara använda nytt material och riva ut allt det gamla.

Vem? Jonathan Hemming Bor: I ett egenhändigt byggt hus i Munsmo, Korsholm. Familj: Fru och barn. Gör: Är projektledare för Marthaförbundets projekt Bo bättre. Vid sidan om jobbar han med sitt eget byggföretag som är inriktat på miljövänligt bygghantverk. Har en bakgrund som byggnadsansvarig på friluftsmuseet Stundars. Är politiskt engagerad, ledamot i kommunfullmäktige i Korsholm och intresserad av föreningsliv.

Hantverk möter återbruk

Den nya bygglagen från år 2025 innebär ändå att byggbranschen behöver ställa om mot mer cirkulär ekonomi. Tanken är att det småningom ska finnas byggvaruhus för begagnat material.

Tänk tryggt Samtidigt betonar Hemming vikten av säkerhet. Det gäller att hålla koll på att materialet är friskt. – I regel är det tryggt att ta vara på gammalt material. Men man måste ändå kontrollera att det är strukturellt hållbart och i skick. Om materialet luktar starkt är det bäst att inte använda det, eller om det har starka missfärgningar eller mögelpåväxt. Gamla färger kan också innehålla bly, som ger upphov till skadligt damm om man slipar bort färgen. Om man river ut sådant som golvmattor, rörisolering eller badrum som är mer än 30 år gamla bör man göra en asbestanalys av materialen innan arbetet påbörjas. Medvetenheten har ökat under de senaste tio åren, konstaterar han, men byggbranschens ”snabbmode” lever kvar i form av vinyl, laminat och plastfärger. – Det här beror delvis på byggvaruhusens prissättning, vad de slumpar bort och

Samtidigt konstaterar de flesta som har byggt nytt att det alltid finns vad de tar större – Det finns så saker som i praktiken marginaler på, sämånga tomma hus. I ger Hemming. många fall behöver vi ändå inte fungerade Han förespråkar egentligen inte bygga som de hade också lugna, trygga nytt, utan renovera och tänkt. underhålla det som redan färger och ytskikt som inte är trendkänsliga och som man inte snabbt tröttnar på. Välj sådant som du själv trivs med, snarare än att följa tillfälliga modetrender.

Bevarat är bäst Den största hållbarhetsvinsten är att ta hand om befintliga byggnader bättre än i dag, att renovera dem och hålla dem i skick. 9

finns. Så länge huset inte har några allvarliga skador är det oftast värt att bevara. Det betyder att taket ska hålla tätt och att grunden ska vara torr och fungerande. Husets läge spelar också roll, ligger det på en plats där människor vill bo? När det gäller hus från 1960- och 70-talen finns det en risk för att de är byggda med tekniskt problematiska konstruktioner

Regelbundet underhåll lönar sig Hus behöver underhållas kontinuerligt. Det är bra att ha en årlig genomgång då du checkar att allt är helt, inget läcker, spricker eller fungerar bristfälligt. Åtgärda eventuella fel, det minskar risken för stora och kostsamma skador på sikt.

Små åtgärder som förbättrar ett äldre hus Fundera över prioriteringarna: Ofta tänker man att nytt betyder att man inte behöver underhålla på många år. Men nytt är dyrt och kräver ofta att du måste arbeta mer för att tjäna ihop pengarna. Täta dragiga fönster med nya tätlister. Att byta fönster är sällan nödvändigt. Vintertid kan du komplettera med fönstertejp.

Hantverk möter återbruk

Isolera vindsbjälklaget: I äldre hus är det ofta snålt isolerat och detta är en av de mest energieffektiva åtgärderna. Åtgärda otillräcklig ventilation: Äldre hus har oftast självdragsventilation, som enkelt kan kompletteras till exempel med en frånluftsfläkt. Såga ner höga trösklar där det är möjligt. Rensa hängrännor och kontrollera dagvattensystemet regelbundet för att undvika fuktproblem i husgrunden. Håll rännorna i skick och förnya det som inte fungerar.

som kan kräva extra uppmärksamhet, särskilt kring husgrunden. Äldre hus är däremot ofta mer robusta i sin grundkonstruktion. – Visst finns det också hus från de decennierna som håller god kvalitet, men generellt kan man säga att de flesta hus från 1800-talet är välbyggda. Ibland kan äldre hus innehålla material med gifter eller ohälsosamma ämnen från gångna tider, men dessa går oftast bra att byta ut. Själva husstommen är det sällan något fel på, så länge taket har hållit tätt, säger Hemming.

Att bygga nytt Det kan också kännas lockande att bygga ett nytt hus, eftersom man då kan planera och välja alla lösningar helt själv. – Samtidigt konstaterar de flesta som har byggt nytt att det alltid finns saker som i praktiken ändå inte fungerade som de hade tänkt. Dessutom förändras livssituationen med åren, och med det de behov man har i sitt boende, konstaterar Hemming. Slutsatsen är att förändringar som har stor betydelse för trivsel och funktionalitet ofta kan uppnås med relativt små åtgärder. Om köket börjar se slitet ut kan det till exempel räcka med att måla om köksluckorna i stället för att byta ut allt. Med god planering och medvetna materialval kan också större ingrepp i äldre hus vara värda att satsa på.

Småfix över helgen för ökad trivsel Större renoveringar är resurskrävande, men små förändringar kan räcka långt. Byt textilier som gardiner, mattor och kuddar. Byt knoppar och handtag på skåpluckor. Möblera om. Se över belysningen: Satsa på rejäl arbetsbelysning, svagare mysbelysning och olika punktbelysningar. Använd växter, konst och andra sinnliga element. Det kan göra mycket för upplevelsen av ett rum. Våga välja färg: Ett målat rum eller en ny tapet kan göra stor skillnad för stämningen.

Lästips! Block, Maria & Bokalders, Varis: Byggekologi: Kunskaper för ett hållbart byggande

b ö cker

När arbetslivet tar slut och en ny vardag ska ta form Cia Hemming

tt gå i pension är en av livets största omställningar. För vissa innebär det en efterlängtad frihet, för andra en period av osäkerhet och förlust av sammanhang. I sin bok Det nya livet som pensionär tar psykologen och psykoterapeuten Åsa Kruse sig an frågor som många funderar på, men få talar öppet om: vem blir jag när arbetet tar slut och hur skapar jag en meningsfull vardag på nytt? Det brukar sägas att ungefär var femte nybliven pensionär upplever en kris i samband med pensioneringen. Arbetslivet har inte bara gett ekonomisk trygghet, utan också struktur, identitet och ett socialt sammanhang. När dessa ramar försvinner kan tomheten kännas påtaglig, särskilt för den som haft sitt yrke som en central del av självbilden.

göra en preliminär plan: vad vill jag ägna mer tid åt, vilka intressen vill jag fördjupa, och vilka resurser har jag för att förverkliga detta? Hon lyfter också fram värdet av att successivt flytta fokus från arbetet till fritiden, kanske genom deltidsarbete under den sista tiden eller genom att aktivt söka nya sammanhang, exempelvis kurser, föreningsliv eller ideellt engagemang.

Struktur och acceptans

Rösta och vinn ett förkläde! Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 5.8.2026. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Förkläde”.

Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av vårt slitstarka förkläde i ekologisk bomull. I förra röstningsomgången fick artikeln Burkmat på prov på sidan 32 i Martha nummer 1/2026 flest röster. Boken som lottades ut i samma nummer vanns av Jessica Präst, Oravais, Lilian Hagsten, S:t Karins, och Hannele Söderlund, Mariehamn. Boken kommer på posten – grattis!

Hantverk Från kris till möter marthakraft återbruk

En återkommande tanke i boken är vikten av struktur. Att fördela aktiviteter över veckan och skapa rutiner för vardagens sysslor gör det lättare att få dagarna att hänga ihop. Samtidigt betonar Kruse att aktivitet inte är Kruse, Åsa: Det nya livet som allt. Det är minst lika viktigt att tillåta sig pensionär – förberedelser, ett lugnare tempo, att acceptera åldrandet funderingar och förändringar. Reflektion och stöd och att ge plats för reflektion. Natur & Kultur 2026, 133 s. ISBN: Åsa Kruse utgår både från sin professionella Att bli äldre innebär, enligt Kruse, också 9789127472297 erfarenhet och sina egna upplevelser. Under en form av personlighetsutveckling. Med många år arbetade hon som psykolog inom åren följer ofta nya perspektiv, större självföretagshälsovården och mötte personer som oroade sig för insikt och ett mognare omdöme. Samhällets starka fokus på övergången till pension. När hon själv stod inför samma livsskede ungdom problematiseras, liksom tendensen att undvika ordet valde hon att ta frågan på allvar och startade kurser för blivande pensionär. Kruse menar att pensionär är en titel värd respekt, och nyblivna pensionärer, med syftet att skapa utrymme för geoch att omskrivningar bara riskerar att befästa negativa föremensam reflektion och ömsesidigt stöd. ställningar om åldrande. Boken kan ses som en fortsättning på dessa kurser. Kruse uppDet nya livet som pensionär är en lågmäld och eftertänksam muntrar läsaren att i god tid fundera över hur vardagen kan kombok som inte ger färdiga svar, men erbjuder stöd, igenkänning ma att se ut efter arbetslivets slut. Hon råder bland annat till att och realistiska verktyg för en viktig livsövergång.

re p o rt a ge

Maria Karlström – guldsmed med öga för historia Hantverk möter återbruk

Hon började sin bana som guldsmed som tonåring, har skapat en åländsk symbol och blivit Årets guldsmed i Finland. Vid sidan av har hon räddat hundratals smyckesklenoder från att smältas ner. Maria Karlström vurmar för sitt hantverk, ett av världens äldsta, och för historierna som finns gömda i guld och silver. Heidi Hendersson

ag var 18 år när jag började som lärling hos Kaj Rinman. Han konstaterade att jag redan var lite för gammal, berättar Maria Karlström med ett skratt. Två år senare tog hon lån för att bygga butik. – Räntan var 11 procent och kunderna kom inte. Vi var guldsmedsbutik nummer 6 på den tiden i Mariehamn. Marthas redaktör träffar Maria i företagets utrymmen i Sjökvarteret i Mariehamn, där hon i dag har huserat i över 30 år. Efter fyra år lade den unga Maria ner själva butiken, men fortsatte med verkstaden. – Där stod jag med alla lån, det var inte så roligt. De första åren gick bara åt till att inte gå i konkurs, att banken inte skulle kräva in pengarna. Jag var verkligen nere på knäna. För att få det att gå runt gjorde hon reparationer för andra guldsmedsbutiker och hade samtidigt en monter för sina alster på olika ställen.

Blomman som symbol Hennes mest kända smycke, Blomman, skapades år 1992. – Den är äldre än mina barn. Tänk, de

Heidi Hendersson, privata bilder

har aldrig levt i en värld där Blomman inte fanns. Smycket har kommit att bli något av en Ålandssymbol. – Folk känner igen den, också utomlands. Jag såg en gång en flygvärdinna som bar den, säger Maria, som själv har den

Det finns en kraft i minnen som bärs av smycken. De berättar om oss själva och om dem som har gått före oss.

sirligt handgjorda figuren runt halsen. Det är hon själv som än i dag bockar alla blommor för hand. – Mina händer är snart slut. Men ingen blomma ska göras i form, så har det varit sedan 1992. Hon uppskattar det monotona arbetet. 12

– Då får tankarna flöda. Min hjärna blir mottaglig. Jag tror att alla som stickar eller virkar känner igen den känslan.

Ingen riktig konstnär Ibland tvivlar hon på sin konstnärliga roll, eftersom hon fokuserar så mycket på en återkommande kreation. – Man är ju mån om vad folk tycker. Kanske räknas jag inte som designer, eftersom jag gör samma blomma om och om igen? Men jag försöker att inte tänka på det. Samtidigt har hon gjort tydliga avtryck i branschen. Maria Karlström vann tävlingen Finlands vackraste ring år 2022 och återigen år 2024. I fjol utsågs hon till Årets guldsmed av Finlands Guldsmedsförbund. Utmärkelsen ledde till att hon fick äran att tillverka presidentfruns smycken till självständighetsbalen förra året, en ära hon inte tar lätt på. Hon ser det som en uppgift större än sitt eget namn. Hon representerar mer än bara sig själv, sitt företag och sina kreationer, hon ser sig som en ambassadör för ett tidlöst hantverk. – Du kan gå tillbaka nästan hur långt som helst och hitta smycken. Människor har alltid velat smycka sig. När metallerna kom blev de bestående.

Guldsmeden Maria Karlström i sin verkstad i Sjökvarteret i Mariehamn, omgiven av verktyg med lång historia.

T.v. en äldre marthanål tillsammans med stansen som en gång formade den.

Hantverk möter återbruk

Hon fascineras särskilt av guldet, som för tillfället når rekordnivåer i värde. – Av ett gram guld kan du dra en tråd som är två kilometer lång. Det är en metall som är för bra för att vara sann. Ingen har ännu lyckats tillverka guld artificiellt, därför är det så värdefullt. Det höga guldpriset gör att många säljer smycken för nedsmältning. Till Marias verkstad kommer askar och påsar fyllda med smycken. Med röntgen identifierar hon metallerna. – Det kan finnas nickel, kadmium och bly. En man kom in med en ring för värdering och den var full av kadmium. Då sade jag: ”Den här ska nog ingen bära igen.” Precis som med kläder har också smycken blivit en del av snabbmodeindustrin. Men ibland dyker skatterna upp bland allt krafs. – När folk kommer hit och säljer, har jag hökögon. På så sätt har hon räddat omkring 300 åländska ringar, smycken och andra vär-

"Blomman" skapades år 1992 och har blivit ett av Ålands mest igenkända smycken.

desaker från att smältas ner, vissa flera hundra år gamla. – Det här är en kulturskatt.

Drömmen om ett museum Drömmen är en dag kunna bygga ett framtida museum kring klenoderna. Hon visar upp en ask med ringar från 1800-talet. – De här är ihåliga, vilket är helt fascinerande. Man har först tagit en tunn bit guld och pressat den till ringens yttre form. Sedan har man tagit en annan guldbit och filat ur den till ett rör. Därefter 13

har man värmt shellack, samma slags lack som användes för att försegla brev, och fyllt ringen med den, innan man satt på ett lock. Tänk vilket arbete det måste ha varit, och hur lång tid det tog att tillverka en enda ring. Maria lyfter upp en av de detaljrika ringarna, som för tankarna till majestäter och godsherrar. Hon berättar att många av Finlands guldsmeder utbildade sig i S:t Petersburg vid den här tiden. – Det var inget konstigt med det. Det var där man utbildade sig.

Vem? Maria Karlström Bor: I Jomala på Åland. Familj: Maken Fredrik, barnen Sara och Thomas samt guldklimpen, barnbarnet Stella. Äldsta åländska dyrbarheten: En sked från 1863 och en ring från 1864. Guldsmed hon inspireras av: Läromästaren Kaj Rinman, med så mycket yrkeskunskap samlat hos en person.

Hantverk möter återbruk

Hållbarhet betyder i mitt yrke: "Att allt jag gör ska vara återbrukbart, både som smycke och som råvara."

Mariehamns guldsmedshistoria sträcker sig tillbaka till år 1863. – Det gick inte så bra för den första guldsmeden, säkert för att det fanns så lite folk. Ändå hann han tillverka en hel del föremål. – Jag har en kaffekanna som är gjord år 1870. Den gavs som bröllopsgåva till ett par som gifte sig. När han slutade såldes alla hans verktyg på auktion, och mycket köptes av en annan guldsmed. – Han hette M.A. Tikander. Han var här i ungefär två år och flyttade sedan tillbaka till Helsingfors. Efter honom kom flera andra, bland annat Anders Wirén, som var ytterst produktiv och köpte åtminstone en del av Tikanders verktyg. – Jag har sett massor av smycken av honom som jag har samlat. Wirén lämnade senare över verksamheten till Matts Simons, och därefter tog hans son Hugo Simons över. – Av Hugos dotter har jag sedan fått alla verktyg och tillhörigheter. Det finns hund-

ratals stansar här: alla märken som gjorts på Åland, från polisväsendet till hundskattemärken och klassringar från lyceet. Jag har allt samlat. Bland stansarna finns också en för marthanålen, som Maria visar upp tillsammans med en gammal nål. – Den här är ju särskilt intressant för era läsare!

Smycken som minnen Maria lyser upp när hon visar sina skatter, som till vardags förvaras i bankfack. Hon värderar sådant som andra har velat smälta ner. Just de äldre smyckena förlorar ofta sin anknytning och relevans för efterlevande, konstaterar hon. – Om ett smycke kommer från en farmor, mormor eller morfar håller man det kärt. Men så kommer en generation, och sedan ännu en, tills man till slut frågar sig: ”vems var det här då?” Tillsammans med smyckena som har kommit till Maria har också berättelser uppdagats, allt från personliga anekdoter 14

till intressanta inblickar i hur människor tänkte förr. – Vet du vad man graverade på gåvor förr? frågar hon plötsligt, ivrigt. De flesta tror att det var namn, som man gör i dag. Men så var det inte under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, berättar Maria. – Man skrev ordet minne. På ringar, på skedar … Varför? Det borde man verkligen ta reda på. Just minnet är starkt kopplat till vackra föremål, menar hon. – Det finns en kraft i minnen som bärs av smycken. De berättar om oss själva och om dem som har gått före oss. Och just guldsmeder har lämnat efter sig mycket information till eftervärlden. – Tack vare våra stämplar. Vi är en väldigt väldokumenterad yrkesgrupp. Man kan läsa otroligt mycket ur stämplarna: var ett smycke är tillverkat, ibland till och med dra släktlinjer. Kanske upptäcker du att ringen är gjord på en finsk ort och då kan du plötsligt förstå att ”min morfars mor kom ju därifrån”. Maria hoppas själv kunna fortsätta sitt skattsamlande länge ännu. – De flesta går i pension, men det tänker inte jag göra. Min pappa är 85 och startade ett företag för tre år sedan. Det här är en del av min livsresa, jag känner mig ansvarig för det.

k o l u m nen

Modevärlden har kommit ikapp oss 90-talsindividualister

Philip Teir Karin Lindroos

Hantverk möter återbruk

Philip Teir är journalist, skribent och entusiastisk simmare. Han bor i Helsingfors och tillbringar mycket tid i sitt hus i Bromarv. När han inte skriver eller läser, njuter han av kinesisk mat, lyssnar på artisten Sade och följer renoveringsprogram. Han ogillar elsparkcyklar och ser fram emot att dela sina tankar och reflektioner i denna kolumn.

åra föräldrar var först lite förvånade, sedan modet är egentligen en fråga om terminologi: säger glada, när vi började komma hem med man loppiskläder, vintage, pre-loved eller secondkläder från loppis. Det var tidigt nittiotal hand? I samtliga fall handlar det om använda kläder. och det kunde handla om undertröjor i brun frotté, Länge tänkte jag att loppismode var ekologiskt jeans med utsvängda ben, gröna arméjackor och hållbart och moraliskt försvarbart, men den fönoppiga koftor – med andra ord billiga reställningen sprack redan i början av varianter av de kläder som alter2000-talet, då det upptäcktes att den nativa rockband på MTV bar i danska kedjan UFF, en av mina favoritaffärer när jag var ung fisina musikvideor. Artister som Beck, Kurt Cobain, Damon losofistudent, i själva verket inte Hade han inte råd Albarn och Jarvis Cocker. alls skänkte alla sina pengar till att klä sina egna Missionsstugan i Jakobstad välgörenhet, utan att en stor del blev snabbt vår privata modegick rakt i ägarnas fickor. barn? Eller vad affär. Där grävde vi i högarna I dag kan man också fråga skämdes han för? med kläder, till den gråhåriga sig om de välkuraterade vintagepersonalens stora förtjusning. affärerna är särskilt miljömedvetDet fanns inga snabbmodekedjor na, då de importerar och skickar sina i Österbotten på den tiden, så loppiskläderna kläder via stora logistikföretag runt jordklotet, och blev vårt sätt att sätta en unik prägel på vår stil. dessutom göder habegäret hos miljontals självutDessutom kostade de nästan ingenting, man kunde nämnda individualister. Bättre är kanske att inte köpa något alls? Eller att laga det som går sönder? få en tröja för femtio penni, så våra föräldrar uppmuntrade vårt plötsliga intresse för secondhand. Äskade kläder Tills jag en gång kom till min pappas jobb med en jacka som fick mig att se ut som om jag kommit Det senare har jag försökt ägna mig åt i den mån direkt från åkern. Tyckte han, alltså. Själv tyckdet går. Kvalitetsskor håller länge om man tar hand te jag att jag liknade sångaren i Blur. Det var en om dem, till och med i tiotals år, om man bara blå vindtät jacka med vita ränder längs armarna. ger dem lite kärlek och omtanke. Jeans går också Hade han inte råd att klä sina egna barn? Eller att lappa, och de blir ofta snyggare ju mer de slits. vad skämdes han för? Det var den enda och sista Det har alltid funnits människor som vägrar gången min pappa hade någon åsikt om mina lophaka på secondhand-trenden eftersom de upplever pisfynd. Mest var han nog nöjd över att jag inte att loppismode är ofräscht eller kanske ett tecken ansträngde hans plånbok. på att man inte har råd med nya kläder. Det är ändå en försvinnande liten skara, nu när de lyxiga En prisvärd industri vintageaffärerna breder ut sig också på de dyraste adresserna i storstäderna. I Köpenhamn gick jag I dag är vintagemodet en industri, och priserna nyligen in i en affär där man kunde köpa en anär därefter. Men det är också utbudet. I Helsingfors kan man numera hitta amerikansktillverkavänd Louis Vuitton-väska för ett par tusen euro. de jägarjackor från sextiotalet och skapa sig den Då kan jag sakna de bruna frottétröjorna vid perfekta Bob Dylan–på–första–albumet-looken, Missionsstugan i Jakobstad. Vi brukade kalla dem ”kalsarpajtor”, vilket de tekniskt sett säkert också eller en Armanikostym från nittiotalet och känna sig som Richard Gere i Pretty Woman. Rent var, och vi älskade dem tills de blev för små. Jag modemässigt har världen alltså kommit ikapp oss skulle kanske höja på ögonbrynen om något av migrunge-tonåringar från 90-talet. na barn kom hem iklädd en brun kalsarpajta. Den skulle antagligen, med dagens vintagepriser, kosta Vintageindustrin i Europa lär i dag uppgå till ungefär 17 miljarder euro årligen, enligt siffror som mer än en motsvarande från en global slit-och-slängär svåra att fastställa exakt, eftersom man här måste kedja som H&M. Vilket är rimligt, en av de stora förmånerna med secondhand är att kläderna i allinkludera allt från vintagejättar som brittiska Beyond Retro till en liten loppis i Ekenäs. Hur man definierar mänhet håller. De har ju redan älskats en gång.

m a t b iten

å p r e t x ä v Vilda

sommartallriken Sallad med kärleksört, jordgubbar och ost

Hantverk möter återbruk

• 1 l jordgubbar • 2 mozzarellaostar • 1 näve kärleksört • balsamico • kronblad av vresros Gör så här: 1. Ansa och dela jordgubbarna. 2. Varva jordgubbar, riven mozzarella och kärleksört på ett fat. 3. Ringla över lite balsamico, dekorera med kronblad av vresros och servera som lätt lunch eller kvällsmål en varm sommardag.

Marthatips! Kronblad från vresros går att äta och är fina i till exempel desserter. Samtidigt är arten invasiv, så använd gärna kronblad från växter som ändå ska tas bort. Då bidrar du till att begränsa spridningen.

När trädgården fylls av grönt finns det mycket att ta till vara, ofta alldeles runt husknuten. Här bjuder vi på recept som visar hur vilda ätbara örter och somriga råvaror kan användas sida vid sida. Mikaela Groop Sandra Mellberg Karin Lindroos

Hantverk möter återbruk

ommarmaten behöver inte vara komplicerad. Mormors sommarsallad är ett gott exempel. Gräddsåsen med senap, hårdkokta ägg och krispig sallad passar lika bra till fisk som till ett sommarbord där man får plocka lite av varje. I salladen med kärleksört, jordgubbar och ost får en av trädgårdens tåligaste växter spela huvudrollen tillsammans med mogna bär och en mild mozzarella. Lite balsamico och ätbara kronblad räcker gott till för att göra rätten till en fröjd för både öga och gom. Även i bruschettan med vita bönor får örterna ange tonen. Rölleka eller basilika ger karaktär och visar hur små nyanser kan förändra en hel rätt. Det är enkel mat som fungerar lika bra till lunch som till ett lätt kvällsmål i kvällssolen. När grillen ska tas fram kan de vilda växterna gärna få spela en viktig roll. I fisk på spett med chermoula blandas kirskål, harsyra och rölleka till en stark sås där citron, kryddor och olivolja binder ihop smakerna. Resultatet är en frisk och oförglömlig rätt, där det vilda smälter in utan att det känns tillkrånglat. Även det söta får ge plats för vilda inslag. Varför inte bjuda på ett bakverk där både färg och smak hör sommaren till. Nässelmuffinsen kombinerar späda nässelskott med havtornssaft och len glasyr. För festligare tillfällen passar tårtan med marinerade jordgubbar. Smultronbladen och harsyran ger desserten ett extra djup som glatt överraskar även den mest kräsna matgästen. God sommar och smaklig måltid!

Mormors sommarsallad (4 portioner)

Gör så här:

Sås • 2 dl vispgrädde • 2 msk senap • 2 tsk socker • 1/2 tsk salt • 1 nypa mald vitpeppar • 2 msk citronsaft

1. Vispa grädden till ett mjukt skum. Blanda ner senap, socker, salt, vitpeppar och citronsaft. Rör om och ställ såsen svalt så att smakerna får mogna.

Sallad • 2 huvuden grönsallad • 1 litet knippe gräslök • 3 tomater • 1 gurka eller 2 frilandsgurkor, skalade • 4 hårdkokta ägg

2. Skölj salladen och slunga den torr, eller låt rinna av på en ren handduk. Riv bladen och lägg dem i ett stort serveringsfat. 3. Finklipp gräslöken över salladen. Klyfta tomaterna. Halvera, kärna ur och skiva gurkan. Skala äggen och separera vitan från gulan. Strimla äggvitan fint och blanda försiktigt ner i salladen. 4. Mosa äggulorna med en gaffel. Slå salladssåsen över salladen, strö äggulan ovanpå och servera gärna med nyrökt abborre.

Bruschetta med vita bönor (4 smörgåsar) • 4 skivor bröd • 1 vitlöksklyfta • 1 burk stora vita bönor, 380/230 g • 1 tomat • 2 msk rölleka eller basilika • 2 msk olivolja • 1 msk balsamico Gör så här: 1. Rosta brödet tills det fått ordentligt med färg. Gnid ytan lätt med vitlöksklyftan.

Hantverk möter återbruk

2. Skölj och krossa bönorna grovt. 3. Blanda bönorna med hackad tomat, finhackade örter, olivolja och balsamico. Smaka av med salt och peppar. Fördela röran på bröden och servera genast.

Att tänka på när du plockar vilda örter Plocka det du säkert känner igen. Är du osäker, låt växten vara. Välj rena platser. Undvik vägkanter och övriga områden som kan vara förorenade. Plocka varsamt. Ta lite här och där, så att växterna kan fortsätta växa och sprida sig. Använd unga blad. De är oftast mildare i smaken och bättre lämpade för matlagning. Tvätta alltid skörden i kallt vatten innan du börjar tillaga den.

Fisk på spett med chermoula av vilda växter

Sommarmaten behöver inte vara komplicerad.

(4 portioner) Fisk • grillspett • cirka 600 g små fiskar, till exempel strömming eller abborre • olivolja • salt

Hantverk möter återbruk

Chermoula • 1/2 dl kirskål • 1/2 dl rölleka • 1/2 dl harsyra • 1 vitlöksklyfta • rivna skalet och saften av 1/2 citron • 1 tsk spiskummin • 1 tsk paprikapulver • 1/2 tsk chiliflakes • 3/4 dl olivolja Gör så här: 1. Lägg grillspetten i blöt i minst 30 minuter. 2. Rensa fisken. Klipp upp magen på strömmingen och ta bort inälvorna, låt huvudet sitta kvar. Abborre flås genom att skära ett snitt i nacken så att ryggraden går av. Skär upp ryggen på båda sidor om ryggraden och dra av skinnet från huvudändan. Vik sedan ner huvudet och dra mot stjärten så att huvud, skinn och inälvor lossnar samtidigt. Ta bort fenorna. 3. Trä fisken på spetten. Pensla med olivolja och salta lätt. 4. Finhacka örter och vitlök till chermoulan. Blanda med kryddor, citronskal, citronsaft och olivolja. 5. Grilla fisken, eller stek i grillpanna, 2–4 minuter per sida beroende på storlek. Servera med chermoula och till exempel sallad eller grillad potatis.

Marthatips! I stället för vilda växter kan du använda färsk koriander och persilja.

Chermoula är en kryddig nordafrikansk örtsås som traditionellt serveras till fisk.

Hantverk möter återbruk

Marthatips! Smultronblad och harsyra kan ersättas med basilika och mynta.

Nässelmuffins

Tårta med marinerade jordgubbar

(cirka 20)

Gör så här:

Muffins • 1 l nässelskott • 150 g mjukt smör • 2 dl socker • 2 ägg • 1/2 dl havtornssaft • 2 1/2 dl vetemjöl • 2 tsk vaniljsocker • 2 tsk bakpulver

1. Sätt ugnen på 200 grader.

Glasyr • cirka 3 dl florsocker • 50 g smör • 100 g naturell färskost • 1–2 tsk havtornssaft • 1 tsk vaniljsocker

Marinerade jordgubbar • 500 g jordgubbar • 4 tsk balsamico eller citronsaft • 2 msk socker • 2–3 msk finhackade smultronblad och harsyra

2. Förväll nässlorna i kokande vatten i 3–5 minuter. Skölj i kallt vatten och låt rinna av i durkslag. 3. Vispa smör och socker fluffigt. 4. Krama ur nässlorna lätt och mixa dem med havtornssaften till en fin grön massa. Rör ner i smörblandningen och tillsätt äggen.

Sockerkaka • 2 dl vetemjöl • 1 dl socker • 1 tsk bakpulver • 1 nypa salt • 4 äggulor • 2/3 dl rybsolja • 1/2 dl mjölk • 4 äggvitor • 50 g socker (cirka 0,6 dl)

5. Blanda de torra ingredienserna och vänd ner dem i smeten. 6. Fördela smeten i muffinsformar och grädda cirka 15 minuter. Låt svalna. 7. Vispa ihop färskost, mjukt smör, havtornssaft och vaniljsocker. Tillsätt florsocker lite i taget tills glasyren är len och spritsbar.

Garnering • 2 dl vispgrädde • 1 msk socker • 200 g färskost • 2 tsk finhackad harsyra • ätbara blommor

8. Spritsa glasyren på de avsvalnade muffinsen och dekorera med ätbara vilda växter, till exempel smultronblad, violer eller harsyra.

Gör så här: 1. Skär jordgubbarna i klyftor och blanda med socker, balsamico eller citronsaft samt örter. 2. Låt marinera några timmar i kylskåp. 3. Sätt ugnen på 170 grader. Klä botten av en kakform med bakplåtspapper. 4. Blanda vetemjöl, socker, bakpulver och salt. Tillsätt äggulor, olja och mjölk och rör till en slät smet. 5. Vispa äggvitorna till skum och tillsätt sockret lite i taget till en fast maräng. Vänd försiktigt ihop smet och maräng. 6. Grädda i 40–45 minuter tills en sticka kommer ut torr. Låt svalna helt. 7. Vispa grädde med socker. Blanda ner färskosten och harsyran. 8. Bred krämen över kakan, toppa med marinerade jordgubbar och dekorera med örter och ätbara blommor.

MARTHA TESTAR

Choklad i test Hur stor skillnad är det egentligen mellan olika mörka choklader och vilken ska man välja? Marthaförbundets testpanel har provsmakat sju sorter från vanliga finländska matbutiker och bedömt smak, konsistens och användbarhet i vardagen. Mikaela Groop

Clara Bondestam

Kakaohalten sätter smaken En gemensam nämnare i panelens omdömen är hur balansen mellan beska, syra och sötma förändras i takt med stigande kakaohalt. Choklad kring 70 procent upplevs ofta som rundare och mer smakfull. Här finns utrymme för fruktighet, mjukhet och en helhet som känns både balanserad och lätt att ta till sig. När kakaohalten närmar sig 90 procent och däröver, blir smakupplevelsen tydligare och mer koncentrerad. Smaken är då mörkare, stramare och mer krävande, något som inte nödvändigtvis passar alla smaklökar. I provningsprotokollen återkommer ord som fruktig, fin choklad och bra tempererad. I praktiken betyder detta choklad där både kvaliteten på råvaran och tillverkningen

Hantverk möter återbruk

örk choklad är en vanlig vardagsråvara och samtidigt en vardagsnjutning. Den används i allt från kladdkakor och desserter till en kopp varm kakao. I det här testet har panelen fokuserat på chokladkakor med en kakaohalt från 53 till 99, olika nivåer som i praktiken rymmer stora skillnader. Marthaförbundets hushållsrådgivare Sandra Mellberg och Fanny Nykvist har provsmakat och bedömt sju sorters mörk choklad utan att veta vilken choklad det gäller. Varje produkt har poängsatts från 1 till 5 utifrån smak, konsistens och hur väl den fungerar att äta som den är eller använda i köket. Testets favorit har utsetts utifrån helhetsintryck och användbarhet i vardagen, inte enbart högsta poäng.

Skillnaden mellan choklad att äta och choklad att baka med var större än vi trodde.

märks i slutresultatet. Samtidigt noteras också sorter som beskrivs som ”mycket mörka”, vilket i sin tur påverkar hur och när man helst vill använda dem.

Njutning eller bakning Testet visar tydliga skillnader i användningsområde. Vissa choklader väljs gärna för att ätas som de är, långsamt och njutningsfullt. Här spelar konsistens, temperering och aromrikedom en viktig roll. En choklad som smälter jämnt, knäpper lätt 21

och bjuder på igenkännbara smaknyanser får höga omdömen som njutningschoklad. Andra sorter gör sig bättre i bakning och desserter. Mycket mörk choklad, särskilt med hög kakaohalt, kan upplevas som sträv eller för mäktig att ätas som den är, men fungerar bra i kakor och efterrätter där socker, smör eller grädde rundar av smaken. Ur panelens motiveringar framgår också att en choklad som känns för mörk att ätas ofta kan vara helt användbar i köket.

Konsistens och temperering Rådgivarna fäster stor vikt vid konsistens och helhetsintryck. Kommentarer om god temperering och fin struktur visar hur avgörande detta är för smakupplevelsen. En vältempererad choklad ger inte bara ett bättre intryck vid provsmakning, utan visar också på professionell omsorg i hantering och tillverkning.

22 22

Hantverk möter återbruk

3 Hantverk möter återbruk

Våra testade choklader Alla nedanstående choklader finns att köpa i vanliga matbutiker i Finland, såsom K-butiker, S-gruppen och Prisma.

1. Valrhona Guanaja 70 % Totalpoäng: 17/20 Panelpoäng: Rådgivare 1: Smak 3, konsistens 3 Rådgivare 2: Smak 4, konsistens 4 En choklad med tydlig karaktär. Smaken är djup, kraftig och komplex, med lång eftersmak. Passar bäst när chokladen får spela huvudrollen. Marthas kommentar: Mycket hög kvalitet, bäst när den används med eftertanke.

Totalpoäng: 8/20 Panelpoäng: Rådgivare 1: Smak 2, konsistens 2 Rådgivare 2: Smak 1, konsistens 3 Mycket mörk choklad med tydlig beskhet. Som ätchoklad upplevs den som krävande, men den kan fungera i små mängder i matlagning och bakning där beskheten balanseras. Marthas kommentar: För den vana chokladanvändaren. Bäst i recept, inte på egen hand.

3. Lindt Fusion 70 % Totalpoäng: 19/20

it Faveostr it

Panelpoäng: Rådgivare 1: Smak 5, konsistens 5 Rådgivare 2: Smak 4, konsistens 5 En jämn och mycket omtyckt choklad hos båda testpersonerna. Len konsistens, fyllig kakaosmak och en behaglig eftersmak som dröjer sig kvar. Lätt att arbeta med i köket, men också god att äta som den är. Marthas kommentar: Testets favorit sett till helhetsintrycket. En trygg allroundchoklad.

Totalpoäng: 20/20

Bäe st i t st

7. Fazer Hushållschoklad, mörk Totalpoäng: 8/20

Panelpoäng: Rådgivare 1: Smak 5, konsistens 5 Rådgivare 2: Smak 5, konsistens 5

Panelpoäng: Rådgivare 1: Smak 2, konsistens 2 Rådgivare 2: Smak 2, konsistens 2

Tunn choklad med klar kakaosmak. Knäckig i första tuggan och smälter sedan jämnt i munnen. Trots kakaohalten upplevs smaken som relativt mild och lättillgänglig.

En utpräglad bakchoklad. Neutral i smaken, smälter jämnt och är lätt att hantera, men ger ingen större smakupplevelse som ätchoklad.

Marthas kommentar: Högsta poäng i testet. Ett säkert kort till kaffet eller som chokladinslag i en dessert.

Marthas kommentar: En choklad gjord för smeten, inte för godisskålen.

Hantverk möter återbruk

2. Lindt Excellence Dark 99 %

4. Fazer Thins 70 %

5. Coop Mörk choklad 70 % Totalpoäng: 17/20 Panelpoäng: Rådgivare 1: Smak 4, konsistens 5 Rådgivare 2: Smak 5, konsistens 3 Här finns en tydlig skillnad mellan smakupplevelse och användning. Smaken är ganska enkel och något bitter, med få nyanser, men chokladen fungerar bra i bakning och tillsammans med andra ingredienser. Marthas kommentar: Prisvärd och praktisk i köket.

6. Brunberg 53 % Totalpoäng: 11/20 Panelpoäng: Rådgivare 1: Smak 2, konsistens 3 Rådgivare 2: Smak 3, konsistens 3 En relativt söt och rak choklad med stabil konsistens. Saknar djup, men är enkel att arbeta med och ger ett förutsägbart resultat. Marthas kommentar: En fungerande choklad för bakning och varm kakao.

23 23

Testet visar att ... ... det inte finns någon ”bästa” mörk choklad, bara olika sorter för olika tillfällen. För den som söker njutning är choklad runt 70 procent ofta ett tryggt val. För den som bakar mycket, eller vill ha maximal kakaokaraktär, lönar det sig att satsa på de riktigt mörka sorterna. Testet framhåller också vikten av att välja choklad efter hur den ska användas, och av vem.

Hantverk möter återbruk

Så väljer du rätt mörk choklad Bäst att äta som den är Lindt Fusion 70 %

Testet visar: Endast två choklader redovisar sin kakaokedja Endast två av chokladerna i testet redovisar öppet sin produktionskedja och är certifierade. Det innebär bland annat: större transparens kring var kakaon odlas,

Fazer Thins 70 %

bättre kontroll av arbetsvillkor,

Valrhona Guanaja 70 %

oftare satsningar på miljömässigt hållbar odling.

Bäst i bakning Fazer Hushållschoklad

Saknas certifiering betyder det inte nödvändigtvis att chokladen är ohållbar, men som konsument har man mindre information att ta ställning till.

Brunberg 53 % Coop Mörk choklad 70 % Kakaohalt och smak, så hänger de ihop Cirka 70 procent: balanserad och mångsidig Över 80 procent: kraftig och bitter, kräver balans i recept Lägre halt: rundare och sötare smak Att tänka på när du väljer choklad Dyrare choklad ger ofta mer smak, men inte alltid bättre bakningsresultat. Enklare choklad fungerar bäst när den blandas med socker, fett eller grädde. Hur chokladen ska användas är viktigare än priset.

G Ö R S JÄLV

Sy ett klassiskt marthaförkläde i tidlös design Har du ett par utslitna favoritjeans som blivit liggande? Ge dem ett nytt liv som ett slitstarkt och praktiskt marthaförkläde! Här möts återbruk och personlig stil, och varje förkläde blir helt unikt. Hantverk möter återbruk

Ina Nordberg Camilla Ostberg

Marthatips! Ta vara på allt när du sprättar jeansen: fickor, linningar, bältesöglor, dekorativa sömmar och knappar. Det är detaljerna som ger marthaförklädet dess karaktär och alla delar kommer väl till pass under arbetet.

örklädet sys av två till fyra par jeans och är fullt av genomtänkta detaljer: rymliga fickor, smarta öglor och knappflikar som kan vikas upp och bilda en påse. Förklädet är perfekt för till exempel äppelplockning, trädgårdsarbete eller pyssel.

Du behöver: • 2–4 par avlagda jeans • sax eller rullkniv och skärunderlägg • symaskin • måttband • knappnålar • mönsterpapper • penna • tunnare bomullstyg till att fodra överdelen (till exempel från en gammal skjorta) • symaskinsnål nr 90 eller 100

1. Lägg tygstyckena omlott, cirka 1 cm, och nåla samman

Hantverk möter återbruk

Gör så här: 1. Börja med att kopiera mönstret på sidan 28 i rätt storlek: framstycke, hängslen, nederdel och trapetsficka. Märk ut var detaljerna ska placeras. Kom ihåg att mönstret inte innehåller sömsmåner. 2. Klipp därefter ut raka tygstycken av jeansens ben. Det är viktigt att bitarna är rektangulära och följer trådriktningen. Ta tillvara jeansens dekorativa sömmar, de blir fina knytband. Klipp också två linningar till hängslen. Av ändarna med knappar gör du 4 cm långa knappflikar, du behöver totalt sex stycken. Sprätta loss fickor och två bältesöglor, och klipp loss en benfåll. Spara även andra detaljer och knappar som du vill använda.

2. Sy ihop dem med en bred sicksacksöm och kort stygnlängd, så att sicksackens kant tangerar tygets kant

3. Vänd arbetet och sy en motsvarande söm från andra sidan. Fortsätt tills du har ett tillräckligt stort tygstycke. Du kan välja om du vill använda jeansens avig- eller rätsida som utsida. I exemplet används avigsidan.

4. Klipp ut mönsterdelarna. Framstycket klipps både i jeanstyg och bomullstyg. Nåla fast linningarna vid axlarna, räta mot räta. Lägg bomullstyget ovanpå, räta mot räta, och vändsy alla kanter utom den nedre. Klipp små hack i halsringningen för att få en fin rundning.

5. Vänd och pressa överdelen.

9. Vik ner 0,5 + 1 cm längs överkanten och fålla. Vik samtidigt in sömsmånen från framstycket så att den döljs i fållen.

10. Avsluta med att välja och placera fickor och detaljer. Sy fast fickor, knappflikar, en benfåll som handdukshängare och bältesöglor. Trapetsfickan kan användas som verktygsficka genom att sys på som en kvadrat och delas in i kanaler. Nu är förklädet klart att använda!

7. Klipp ut fyra cirka 10 cm långa dekorativa jeanssömmar. Vik dem till öglor, placera dem enligt mönstret och sy fast.

Marthatips!

8. Sy fast framstycket räta mot räta, centrerat mot nederdelens övre kant, cirka 1,5 cm in. Sy sedan fast en lång dekorativ söm upptill på vardera sidan, de fungerar som knytband.

Vill du ha dekorativa stickningar, men saknar stickningstråd? Prova att sy med dubbla vanliga övertrådar, förutsatt att du använder en tillräckligt grov nål (nr 90–100).

Hantverk möter återbruk

6. Vik in och fålla sidorna samt den nedre kanten, 0,5 + 1 cm mot avigsidan. Vik hörnen enligt bilderna här ovan. Placera knappflikarna vid markeringarna. Den klippta kanten läggs under fållen och sys fast samtidigt. Sy därefter fast de återstående sidorna av flikarna.

Hantverk möter återbruk

in b l icken

Inspirerad av generation Z Camilla Sederholm

Kim Malmberg

styra och att drömmar är en lyx, pensioner ska ju sparas till. Jag hade inte ägnat så mycket tanke åt vilket förhållningssätt till livet som är mest rätt. Jag antog att generation Z:s sätt var modigt och beundransvärt, men kanske inte så realistiskt, tills jag vid ett tillfälle i vintras hörde en psykolog tala om vikten av att ta den inre rösten på allvar. Den som vi innerst inne är, behöver vi få utlopp för. Får vi inte det, stressas vi och mår allt sämre, och det påverkar allt.

Drömmar som motkraft Många är inte i kontakt med vad de innerst inne behöver och förstår därför inte varför de mår dåligt. Vi lever med en samhällsepidemi av illamående: människor fastnar i arbetsroller som stressar dem, eller stressas av den rekordhöga arbetslösheten. Fritiden borde delvis kunna väga upp arbetsstress, men är ofta begränsad och fylls snabbt av vardagsrutiner. Så länge drömmar förverkligas utan att skada andra gör de världen till en bättre plats. När

29 29

Vi behöver släppa gammalt för att ge rum för nytt, men jag släpper inte lika ivrigt som många rensningsentusiaster förespråkar. Jag släpper vintern senast i februari för att välkomna våren, men jag är ingen orm som ömsar hela skinnet. Det ger mig mening att återbruka sådant som visat sig fungera och bygga vidare med nytt. Människor blir inte nya människor, men de är utvecklingsbara. I en kaotisk omvärld behöver jag kontinuitet för att kunna sträcka mig mot det nya. I mitt kök står ett runt matbord som min jordbrukande morfar snickrade någon gång på 1930-talet. Upplevde han flow eller realism? Jag tror att det var båda. Japanerna har ett ord för detta: ikigai, det som får dig att stiga upp om morgonen. Bordet känns rätt. Det förankrar mig i ett förflutet där händiga människor klarade det som krävdes, i tider som var osäkrare än våra, innan ord som stress och flow blev på modet. Bordet står där ännu, obehandlat som det har varit i nästan hundra år. Och om ingen förstör det, kommer det inte att falla isär av sig självt.

Hantverk möter återbruk Från kris hållbara till marthakraft hem

Camilla Sederholm är sakkunnig i hållbar utveckling, skribent och yogalärare. Hon är mamma till tre vuxna barn och mormor till ett barnbarn, gift med Benjamin och aktuell som Marthaförbundets skogsguide 2026. Camilla har tidigare arbetat som Marthaförbundets ekologirådgivare. Hon gillar våren och skärgården, men ogillar oresonlighet och dumhet.

är tog eller gav du dig senast tiden jag förverkligar något som är genuint viktigt att lyssna till din inre röst, den som för mig blir jag en trevligare människa, både pockar på uppmärksamhet, på envisa för mig själv och för min omgivning. Det är drömmar och oförlösta hantverk, sådant som aktiviteten som är det viktiga, känslan av flow vi så lätt avfärdar som orealistiskt sedan nånär jag försjunker i något jag trivs med. Våra gon gång? inre drömmar är drivkraften som hålMånga i generation Z tänler hoppet levande, också under ker inte så. De agerar och de svåraste omständigheterna. är beredda att bära konSå har det alltid varit, men vi sekvenserna, åtminstone behöver stanna upp för att få Våra inre drömmar tills vidare. De bygger, kontakt med dem. är drivkraften odlar, skapar, grundar Världsläget är i galen oordföretag och drar hellning och jag försöker hänga som håller hoppet re ner utgifterna till ett med i dagsnyheternas svänglevande. minimum än ger upp sina ar. Just därför blir det för mig drömmar och sitt flow. De allt viktigare att ta tiden att lysseftersträvar att leva i harmoni na inåt för att kunna göra det som med sin inre röst, geografiskt gränslöger mening. Knäckfrågan, särskilt för den som börjar ha år på nacken, är vad jag är beredd att sa och medvetna om planetens begränsningar. Samtidigt drar de tydligare gränser än vad jag avstå från nu för att ännu hinna göra det som tidigare har sett gentemot det externa förvärvskänns viktigare än det jag i dag fyller, eller tror mig behöva fylla, min tid med. arbetslivet, för att leva mer på egna villkor. Valfrihet prioriteras framom trygghet. Elitiskt, kan Plats för nytt någon hävda. Någon som menar att realism ska

inter v j u

Hantverk möter återbruk

När vardagen går på högvarv kan femton minuter göra skillnad Att ge sitt barn tio till femton minuter av full närvaro varje dag kan vara avgörande för relationen och skapa trygghet i en annars hektisk vardag. Det menar Eva Söderlund och Johanna Nystrand vid Barnavårdsföreningen som möter familjer i olika livssituationer. Emma Strömberg

empot är högt i dagens samhälle. Föräldrar försöker balansera arbetsliv med familjeliv, barn har många hobbyer och både barn och vuxna är ständigt uppkopplade. Vardagen kan vara hektisk i många familjer, något som påverkar både vuxna och barn. Därför betonar Eva Söderlund och Johanna Nystrand, sakkunniga vid Barnavårdsföreningen, vikten av att medvetet skapa stunder av kravlös närvaro med sina barn. Det behöver inte handla om långa stunder. – Redan tio till femton minuter per dag kan göra stor skillnad, säger Söderlund.

Tid med barnen Som förälder kan man lätt känna att man tillbringar mycket tid med sina barn, men ofta sker umgänget samtidigt som man gör annat. – Man lagar mat, bykar eller plockar undan. Det är värdefull tid den också, men det är viktigt att ibland släppa allt annat och umgås med sitt barn på barnets villkor, säger Söderlund.

Camilla Ostberg, Karin Lindroos

Med yngre barn kan det handla om att delta i barnets lek, spela ett spel eller läsa en bok tillsammans och låta barnet bestämma vad ni gör. Med äldre barn kan närheten i stället skapas i vardagliga situationer. – Ta till vara stunden när ni skjutsar till en hobby eller visa intresse för barnets tv-

Inkludera barnen i hushållssysslorna så tidigt som möjligt.

spel eller andra intressen, säger Nystrand. När det gäller tonåringar gäller det att visa intresse även när responsen uteblir. – Visa intresse för vad din tonåring håller på med och ge inte upp, även om din uppmärksamhet inte uppskattas just den här dagen, säger Nystrand. 30

Både Söderlund och Nystrand arbetar med individuell föräldrahandledning och gruppdiskussioner. Deras erfarenhet är att många föräldrar behöver bli mer medvetna om betydelsen av närvaro och att aktivt reservera tid för den. – I början kan man behöva planera in tiden, men många föräldrar märker efterhand att det går att låta disken vänta eller att svara på ett meddelande senare, säger Söderlund.

Odelad uppmärksamhet Nystrand betonar att stunder av odelad uppmärksamhet skapar trygghet i ett liv som ofta är fullt av intryck. När barnet får positiv uppmärksamhet och beröm blir det också lättare att sätta gränser. – Rutiner och spelregler är viktiga, men det kan vara klokt att fokusera på några få tydliga regler som följs konsekvent och att undvika konflikter kring mindre viktiga saker. Nystrand arbetar främst med familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF), såsom adhd och

Barn blir glada av att få beröm och känna sig duktiga.

Hantverk möter återbruk

Redan en kort stund av full närvaro varje dag kan stärka relationen mellan barn och förälder, säger Eva Söderlund, sakkunnig vid Barnavårdsföreningen.

Hantverk möter återbruk

Johanna Nystrand möter dagligen familjer och ger stöd i vardagens utmaningar. – Visa att barnet är värdefullt för den person det är, inte bara för vad det presterar, säger hon.

autism. För dessa barn är tydlighet och förutsägbarhet särskilt viktiga. – Barn med NPF behöver rutiner för att känna trygghet och kontroll. Samtidigt betonar hon att även dessa barn behöver få vara delaktiga och bestämma över vissa saker själva. – Det kan till exempel handla om att välja vilka inomhuskläder man vill ha på sig. Det stärker barnets känsla av kontroll över sitt eget liv. I en familj finns många sysslor som behöver bli gjorda, därför är det bra att barn tidigt får vara med och hjälpa till. En tumregel är att inkludera barnen i hushållsarbetet så tidigt som möjligt. – Till en början tar det ofta längre tid att göra saker tillsammans, men det lönar sig, säger Söderlund. – Barn blir glada av att få beröm och känna sig duktiga. Hon uppmanar föräldrar att komma ihåg att berömma även äldre barn. – Försök att inte ta vissa beteenden för givna. Uppmärksamma det beteende du vill förstärka.

Stärk självkänslan Dagens samhälle är prestationsinriktat och barn möter krav redan i tidig ålder. Hur

kan föräldrar stärka barnets självkänsla i en sådan miljö? – Visa att barnet är värdefullt för den person det är, inte bara för vad det presterar, säger Nystrand. Det kan handla om att säga att det är trevligt att vara tillsammans, inte att endast berömma resultat. – Uppmärksamma själva aktiviteten, till exempel att det är roligt att barnet tecknar, inte enbart hur teckningen blev. För barn med NPF är det särskilt viktigt att berömma ansträngningen. – Jämför inte syskon sinsemellan. Utgå i stället från barnets egen utveckling över tid.

Ta hand om dig Att vara förälder till ett barn med neuropsykiatrisk funktionsvariation kan ta mycket kraft. Därför betonar Nystrand vikten av att också föräldrarna tar hand om sig själva. – Försök fokusera på det som är viktigast utifrån barnens behov och sänk kraven där det går, till exempel på hur städat hemmet är eller hur avancerad maten behöver vara. Hon rekommenderar också att planera in pauser och återhämtning. – I början kan man behöva vara aktiv och faktiskt boka in vila. 32

Visuella hjälpmedel, som ett veckoschema, kan också underlätta vardagen. – När barnen vet vad som ska hända och till exempel vilken dag som är skärmdag, minskar tjatet. Barnen upplever större kontroll och är bättre förberedda. Trots att kraven på föräldrar kan kännas stora i dag, tycker Nystrand att det finns något trösterikt i föräldraskapet. – Det viktigaste är inte kärnfysik. Ge ditt barn korta stunder av full uppmärksamhet och ha några tydliga gränser.

Tips för en smidigare familjevardag Ge barnet 10 till 15 minuter av full närvaro varje dag. Ha några få tydliga regler och välj bort konflikter om mindre viktiga saker. Använd veckoschema för att skapa förutsägbarhet. Inkludera barnen tidigt i hushållssysslorna.

Vem? Eva Söderlund Född: 1988. Bor: I Ekenäs. Familj: Sambo. Gör: Sakkunnig inom barn- och familjearbete på Barnavårdsföreningen. Gillar: Att åka båt året runt, umgås med syskon och syskonbarn, träna. Dold talang: Väldigt bra på att hugga ved. På nattduksbordet: Ett vattenglas. Senast lästa bok: Chef- och ledarskap inom välfärdssektorn.

Hantverk möter återbruk

Vem? Johanna Nystrand Född: 1984. Bor: I Korsholm. Familj: Man och fyra barn, landsköldpadda, hund och kanin. Gör: Stödjer föräldrar i att bemöta barns utmanande beteende. Gillar: Att springa och umgås med familj och vänner. Dold talang: Bakar supergoda prinsesstårtor. På nattduksbordet: Tacksamhetsdagbok. Senast lästa bok: ADHD – diagnosointi, hoito ja hyvä arki.

e x p ertens års m kö otet m m ent a r

Hantverk möter återbruk

Årsmöte med blomstrande samtal om riktning och framtid En ny strategi och samtal om framtiden stod i fokus när över 300 marthor från Svenskfinland och Åland deltog i Marthaförbundets årsmöte i Ekenäs i slutet av april. Mikaela Groop Clara Bondestam

är deltagarna steg in i Ekenäs bollhall möttes de av en lokal som knappt gick att känna igen. Arrangörerna, Västra Nylands marthadistrikt, hade gjort underverk och förvandlat utrymmet till en festlig och genomtänkt helhet som fungerade lika väl för mötesförhandlingar på dagen som för en elegant kvällsfest. På borden lyste vitsippor och stora kvistar av handgjorda magnoliablommor prydde hallen. Dagen inleddes med registrering och morgonkaffe, följt av en livlig kommers med lokala försäljare. Besökarna kunde också delta i lotteri och ta del av en uppskattad utställning med växtfärgat garn. Redan på morgonen fylldes lokalen av ett sorl som förde samman människor över generations- och föreningsgränser. Ordföranden för Västra Nylands martha-

distrikt, Inga Mannström, hälsade deltagarna varmt välkomna till vitsippornas stad och uttryckte sin glädje över att få samla marthor från när och fjärran. – Välkomna, välkomna alla kära marthasystrar, sade hon och betonade den särskilda kraft som uppstår när människor möts kring gemensamma värden.

Viktigt för lokalsamhället Staden Raseborgs hälsning framfördes av stadsdirektör Petra Theman, som underströk Marthaförbundets betydelse för hela lokalsamhället. – Jag betraktar föreningsarbetet i dag från kommunens horisont och vill säga att vi uppskattar det djupt. Civilsamhället, och i synnerhet marthorna, är en orsak till hur vår kommun ser ut och upplevs i dag. Theman talade öppet om de utmaningar 34

kommunerna står inför när den offentliga ekonomin är hårt ansträngd, men betonade samtidigt vikten av livskraft, delaktighet och pitovoima, det som gör att människor känner att de får något tillbaka. – I Raseborg har vi både blivit större till ytan och starkare i gemenskap. De äldre är en viktig resurs, invandringen en styrka och föreningslivet en förutsättning för att människor ska känna att de får valuta för sina skattepengar, sade hon och hälsade marthorna varmt välkomna tillbaka till stadens många byar och mötesplatser.

Att göra i stället för att vara Ett av mötets mest tankeväckande inslag var författaren, Finlandia- och Runebergspristagaren Monika Fagerholms gästföreläsning. Med humor, allvar och personliga erfarenheter talade hon om åldrande, ungdom,

← Tidigare ordförandena Andrea Hasselblatt, Anna Ehrnrooth, hedersordförande i förbundet, och Martina Harms-Aalto bidrog med kloka perspektiv i diskussionen.

→ Förbundets ekonomichef Monika Mäkelä kunde konstatera att ekonomin vilar på en sund och stabil grund.

skam, vilja och gemenskapens betydelse. – Alltför ofta upplever människor i dag en känsla av tomhet, som om ingen framtid fanns. Men så fort man går ut och gör något tillsammans med andra, då är man i gång. Och då börjar man tro på något. Fagerholm konstaterade att marthaverksamhetens styrka ligger i det konkreta: att göra, laga, mötas och dela. Hon lyfte också fram vikten av att acceptera livets begränsningar, ta ett steg i taget och ibland låta livet bära. – Så fort du blir delaktig i en föreningsprocess börjar du tro på framtiden. Det är att göra, snarare än att vara, som skapar mening. Hon avslutade med ett citat ur sin bok Döda trakten/Kvinnor i revolt: Ni har händer, arbeta. Ni har ett hjärta, älska. I den efterföljande diskussionen knöt en

martha an till anförandet och påminde om att lyckan sällan är storslagen, ofta består den av små, görbara handlingar i vardagen.

Motivation och strategiarbete Efter lunchen öppnade förbundsordförande Mia Hafrén det formella årsmötet inför ett rekordstort deltagarantal på 338 marthor. – Det berättar tydligt att vårt förbund behövs, sade hon och tackade arrangörer, funktionärer och dem som deltog i mötet. I sitt årsmötestal reflekterade Hafrén över motivation, strategiskt arbete och varför föreningsengagemang är viktigare än någonsin i en tid präglad av global oro och snabba förändringar. – Motivation är en inre drivkraft som får oss att fortsätta även när allt inte går som planerat. Vi behöver skilja mellan att 35

göra saker rätt och att göra rätt saker. Varför gör vi det här? För mig blir svaret enkelt när jag ser er alla här – vårt förbund gör skillnad i samhället. Hon betonade att man i oroliga tider ofta söker trygghet i något som består. – Marthaförbundet har 127 år på nacken. Det inger trygghet. Samtidigt fortsätter vi att arbeta för en hållbar framtid, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Hon beskrev hur förbundet under året i dialog med framtidsforskare och medlemmar har tagit fram en strategi som svarar på varför, vad och vart, och som ska vara ett gemensamt verktyg för hela organisationen. En central utmaning är att göra Marthaförbundets kunskap relevant för yngre generationer, samtidigt som man förvaltar det som redan fungerar. – Vårt varför kan vara enkelt: jag trivs

Hantverk möter återbruk

↑ Underhållningen höll genomgående hög nivå. På bilden uppträder kören Girls’n Qvinns under ledning av dirigenten Monica Henriksson.

Hantverk möter återbruk

Under programledaren Märta Westerlunds ledning bjöd kvällsfesten på dragspel, folkmusik och en fartfylld gymnastikshow, med värme och puls hela vägen.

med mina medmarthor, jag lär mig något nytt, jag mår bra. Det är den inre motivationen som bär när beröm och yttre belöningar inte räcker, sade Hafrén.

Trygga möten och rum Verksamhetsledare Camilla Komonen presenterade förbundets principer kring trygga möten och trygga rum, ett tema som löpte som en röd tråd genom hela mötet. Hon redogjorde för verksamheten under 2025 och presenterade verksamhetsplanen för 2027, där målet är att stärka tryggheten i samhället genom kunskap och gemenskap. De fyra fokusområdena presenterades: beredskap med betoning på praktisk handling, hushåll och näring där maten ses som en källa till trygghet, medveten konsumtion samt gemenskap och samhällsenga-

gemang. Förbundets långsiktiga strategi står fast och bygger vidare på ett öppet samarbete och en tydlig vision. Efter presentationen betonade flera deltagare vikten av att kombinera praktiska insatser med mänsklig närvaro. – Det känns viktigt att Marthaförbundet nu tydligt kopplar ihop beredskap med gemenskap. Trygghet skapas inte bara av lagar och checklistor, utan av relationer, konstaterade en mötesdeltagare. I diskussionen lyftes också behovet av mer praktisk krisberedskap, konkreta vardagsverktyg och ett tydligare fokus på mental hälsa som en del av trygghetsarbetet.

Medlemskapets betydelse Även medlemskapets mervärde väckte intresse. En deltagare lyfte fram Marthaförbundets starka och tilltalande närvaro i so36

ciala medier, men ställde samtidigt frågan om vad som konkret gör ett medlemskap meningsfullt i vardagen. Mia Hafrén anknöt till frågan ur ett bredare samhällsperspektiv. Hon pekade på hur individualismen har vuxit och hur gemenskapen och talkoandan delvis har tappat mark. – Just därför blir det vi erbjuder allt viktigare. Att mötas, göra saker tillsammans och engagera sig lokalt är en tillgång. Vi behöver våga tro på att gemenskapen är en superkraft i samhället. Hon påpekade att även om ordet ”förening” kan kännas främmande för vissa, är innehållet, det vill säga gemenskapen, sammanhangen och meningsfullheten, mer relevant än någonsin. I samband med bokslutsbehandlingen presenterade ekonomichef Monika Mä-

Marthaförbundets centralstyrelse 2026–2027 Mia Hafrén, ordförande

Med värme och skärpa satte författaren Monika Fagerholm ord på varför det vi gör tillsammans spelar roll för oss själva och för gemenskapen.

ERSÄTTARE

Annika Knekt, Helsingforsregionen

Elisabeth Stenman-Haltia .

Marina Bruce, Borgå & Östra Nylands region

Satu Orrenius

Annika Wikholm, Mellersta Nylands region

Maria Skog

Annika Möller-Nilsson, Karlebynejdens region

Freja Häggblom

Carola Sundqvist (NY), Jakobstads- & Nykarlebyregionen

Helena Lind

Maria Nyman, Åboregionen

Elisabeth Björnvik (NY)

Karola Eriksson (NY), Ålands Marthadistrikt

Kerstin Wikgren

Mia Salminen, Vasaregionen

Hanna Blomqvist (NY)

Maj-Britt Malmén, Västra Nylands Marthadistrikt

Camilla Holmström

Linnéa Strand, Sydösterbottens region

Hanna Hägglund

Julia Liewendahl, Ungmartha

Charlotte Lövkvist

Ordföranden för Ålands marthadistrikt, Ann Carlsson, tog emot diplomet för utmärkelsen "Årets marthaförening" som överräcktes av förbundsordföranden Mia Hafrén (t.h.).

kelä förbundets ekonomi på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Diskussionen rörde ekonomiska vägval, hållbara placeringar och behovet av långsiktig stabilitet i en tid då bidrag och medlemsintäkter visar en viss nedgång. – Presentationerna var klara och lätta att följa. Det inger förtroende, konstaterade en mötesdeltagare. Årsmötet godkände enhälligt centralstyrelsens förslag till verksamhetsplan, strategi och budget. Under eftermiddagen serverades kaffe och kanelbulle innan mottagarna av årets marthagärningar uppmärksammades. Marthagärningarna delades ut i två kategorier. Utmärkelsen Årets martha gick till Christina Martin och Carina Rundlöf i Helsingfors, som genom sina månatliga seniorluncher på Simonsgatan har ska-

pat en trygg mötesplats kring mat och gemenskap. Årets marthaförening blev Eckerö Marthaförening rf på Åland, som på kort tid vuxit till en livskraftig förening med stark lokal förankring. En engagerad styrelsemedlem, Ann Carlsson från Åland, avtackades och tilldelades förbundets lilla guldmärke för sina mångåriga och hängivna insatser.

Middag, musik och underhållning På kvällen tog konferencier Märta Westerlund över och bjöd in till festmiddag med välkomstskål ackompanjerad av Benjamin Clark på dragspel. Kvällens trerättersmeny kombinerade lokala smaker med spännande variationer. Kvällen bjöd också på medryckande finlandssvensk folkmusik av Katarina Kvarnström, Linnea Holm37

Medlemsavgifter för år 2027 Ordinarie medlem 32 € Seniormedlem 25 € Familjemedlem 14 € Medlem i Ungmartha rf 0 € Direkt personmedlem 47 € Understödjande medlem 200 €

berg och Camilla Sonntag samt den energifyllda showen Hurja Piruetti Power – Shine as one, framförd av unga gymnaster. Festen fortsatte i glad samvaro och avslutades i en känsla av samhörighet och framtidstro. – Jag åker hem med ny energi och många nya tankar. Det här var ett möte som ingav hopp om framtiden, sammanfattade en av deltagarna från Åland. Vi vill rikta ett varmt tack till alla arrangörer och marthor för ett minnesvärt årsmöte i Ekenäs. Nästa årsmöte hålls den 15 maj 2027 i Jakobstad, väl mött!

Hantverk möter återbruk

ORDINARIE MEDLEMMAR

årets m a rth a f ö rening

Ett glatt och engagerat gäng Eckerömarthor som tillsammans har gett föreningslivet ny kraft. Fr.v. Lisbeth Bergman, föreningsordföranden Kerstin Wikgren, Mona Jansson, Marianne Johansson, Inger Jansson, Birgitta Blomqvist, Veronica Johansson och Inga Söderlund.

Prisade marthamyror från Eckerö Eckerömarthorna höll på att försvinna, men kom tillbaka med ny glöd och energi. Årets marthaförening har en bred repertoar av aktiviteter och visar att också små föreningar kan åstadkomma mycket. +

et är ett soligt och glatt gäng som möter oss i Ekergårdens ljusa och rymliga mötesrum. Runt bordet sitter både veteranmarthor och nyare tillskott i Eckerömarthorna. – Jag tror att jag har varit med längst, i kanske 30 år, säger Inga Söderlund. Birgitta Blomqvist är däremot en av nykomlingarna. – Jag hade funderat på det i flera år, men det har inte passat tidigare med jobbet. I gruppen finns också trådar långt bakåt i släktleden.

Heidi Hendersson

– Min gammelmormor var sekreterare i Eckerömarthorna, säger Veronica Johansson. – Och min mor var martha hela livet, fyller Lisbeth Bergman i.

Fick en nystart I år prisas Eckerömarthorna för att de ”förenar handlingskraft med omtanke och svarar på samhällets behov”. Men föreningens framtid har inte alltid varit självklar. – Vi var nära att dö ut, men det känns som att vi fick en nystart 2023, säger Lisbeth Bergman. 38

I dag har föreningen omkring 20 medlemmar som är ”mer eller mindre aktiva”. Framgången förklaras med gott rykte, ivriga värvare och tiden de lever i. – Marthatrenden har tagit fart igen, säger Bergman. – Det talas mycket om hållbarhet och beredskap, säger Veronica Johansson. – Vi sitter på en kunskapsbank som ska förvaltas, konstaterar Bergman.

Flitiga som myror Verksamheten underlättas av att marthorna gratis får använda kommunens lokaler i

Därför är Eckerömarthorna Årets marthaförening 2026 Samlade i Ekergården. I kommunens lokaler i Eckerö möts marthor i alla åldrar för att väva, planera, hjälpa och hålla traditioner levande.

Lisbeth Bergman ser en tydlig linje i verksamheten. – Den röda tråden är att dela matkultur och välgörenhet. – Vi skänker pengar till höger och vänster, säger Inger Jansson.

Men till sist den kanske viktigaste frågan att ställa en åländsk martha: Ska åländsk pannkaka göras på risgryn eller mannagryn? Svaret är överväldigande: mannagryn. – Men risgryn för mig, säger ordföranden Wikgren med ett leende. 39

Motiveringen löd: ”På kort tid har föreningen genomgått en anmärkningsvärd förvandling. Från en stillsam verksamhet med få deltagare och möten dagtid har föreningen vuxit till en livskraftig och engagerad gemenskap. Genom att flytta verksamheten till kvällstid har man öppnat dörren för fler och välkomnat en ny bredd av medlemmar. Föreningen visar vad marthaverksamhet kan vara i vår tid. Den förenar handlingskraft med omtanke och svarar på samhällets behov. När kriget i Ukraina bröt ut tog föreningen aktivt ansvar och bidrog till att ta emot familjer i en svår situation. Också babykaféer samlar småbarnsföräldrar till samtal och stöd. Loppmarknader och basarer skapar mötesplatser och möjligheter. Genom att ta fram babylådor som skickas vidare når omsorgen långt utanför den egna bygden. Det här är en förening som gör och ger, och som får andra att vilja vara med. Årets marthaförening visar mod att utvecklas och förmåga att skapa mening i människors vardag.”

Hantverk möter återbruk

Ekergården. Här finns både samlingsrum och – Ja, inte festar vi upp allt själva, säger Makök, plats för såväl möten som tillställningar. rianne Johansson med ett skratt. Till kärnverksamheten de senaste åren hör Alla bidrar på sitt sätt bland annat att stötta nyinflyttade ukrainska familjer i kommunen och att upprätthålla I Eckerömarthorna bidrar var och en med traditionen med att sammanställa och skicka det man vill och orkar. iväg babylådor. Utöver det ordnar man väl– Man måste verkligen inte kunna väva görenhetsbasarer, babykaféer, deltar i eveneeller baka, säger Lisbeth Bergman. mang och väver. – Jag är ett levande bevis på det, säger – Vi är flitiga som myror, säordförande Kerstin Wikgren och ger Veronica Johansson. skrattar. – Marthamyror! instämOch vad väntar härnäst mer Birgitta Blomqvist. för Finlands västligaste Vad är det då som marthor? Det finns varken är så bra med Eck– Vi ska reva en mattmarthor eller erömarthorna? rompa snart, säger Inga – Hjälpsamheten, säger Söderlund, praktiskt. babylådor i Sverige. Marianne Johansson. Därefter följer somMen här finns – Jag tycker aktivitemarmöte, planering ingemenskap och terna talar för sig själva, för hösten, eventuellt delhjälp. säger Kerstin Wikgren. tagande i skördefesten och – Vi ställer också upp för förstås julbasaren. Det är full varandra, säger Lisbeth Bergman. rulle för Eckerömyrorna, men de – Det är en jättebra grupp, sammanstannar också upp för att reflektera över fattar Wikgren. hedersutmärkelsen som Årets marthaförening. – Min käke föll till marken när jag hörde Kunskap som förs vidare det, säger Kerstin Wikgren. – Tänk, lilla Eckerö som är så långt från Att bevara och sprida traditionell marthakunskap är viktigt för föreningen, något som världsmetropolerna, säger Lisbeth Bergman. svenska Inger Jansson uppskattar särskilt. – Det visar att man kan göra mycket i det lilla, säger Veronica Johansson. – Jag hade ingen aning om allt det här. Det finns varken marthor eller babylådor i Den eviga pannkaksfrågan Sverige. Men här finns gemenskap och hjälp.

Det är ingen slump att Eckerömarthorna lyfts fram som förebild i hela martharörelsen. År 2026 utsågs föreningen till Årets marthaförening efter en imponerande resa från låg aktivitet till stark gemenskap och samhällsengagemang.

årets m a rth a

Christina Martin och Carina Rundlöf är årets marthor

Hantverk möter återbruk

Utmärkelsen ”Årets martha 2026” går till Christina Martin och Carina Rundlöf i Helsingfors, för deras arbete som visar vad marthaomsorg kan betyda i praktiken. Utmärkelsen delades ut vid Marthaförbundets årsmöte i Ekenäs i april.

Mikaela Groop

Malin Öhman

hristina Martin och Carina Rundlöf har under flera år ansvarat för de månatliga seniorluncherna i Helsingforsföreningens utrymmen på Simonsgatan i centrala Helsingfors. Genom sitt engagerande arbete har de skapat en återkommande mötesplats där maten står i centrum och där gemenskapen är minst lika viktig. Luncherna har blivit en viktig del av vardagen för många äldre helsingforsare. För många är de ett tillfälle att äta tillsammans, samtala och mötas kring välbekanta smaker. Seniorluncherna har vuxit fram steg för steg. Husmanskosten fungerar ofta som en ingång till minnen och berättelser, men också till nya kontakter. För många deltagare är luncherna ett sammanhang som annars kan saknas i vardagen.

Motverkar ensamhet Arbetet har inneburit ett stort personligt ansvar. Christina och Carina har själva planerat menyerna, handlat råvarorna och tillrett varje lunch från grunden. Ambitionen har varit tydlig: att servera god mat i en miljö där alla är välkomna. I samarbete med Helsingfors Mission har verksamheten också nått personer som annars riskerar att bli ensamma. Eftersom mottagarna av utmärkelsen inte hade möjlighet att närvara vid årsmötet i Ekenäs, togs diplomet emot av Helsingforsföreningens ordförande Annika Linder Airava. I nästa nummer av Martha publiceras en längre intervju med Christina Martin och Carina Rundlöf, där de berättar mer om arbetet med seniorluncherna.

Utmärkelsen ”Årets martha 2026” gick i år till två personer vars arbete kännetecknas av närhet till människors vardag och en omsorg om dem som behöver det allra mest. Fr.v. Carina Rundlöf och Christina Martin.

ÅL AND OPERA FESTIVAL 2026

Hantverk möter återbruk

7.-9. AUGUSTI KASTELHOLMS SLOTT

TROLLFLÖJTEN Åland Opera Festival är en av Nordens mest unika och charmiga operafestivaler. Varje sensommar förvandlas det medeltida Kastelholms slott till en magisk scen där opera möter natur, historia och skärgårdens stillhet. 2026 återkommer succé-föreställningen "Trollflöjten" av W.A. Mozart. I slottsruinernas skugga väcks kärlek, humor, dramatik och trolldom till liv med framstående solister, kör och orkester. Wilhelm Kvist på HBL kallade festivalen ”Ålands svar på Verona eller Nyslotts operafestspel”. I rollerna ses bland andra Suvi Väyrynen (Nattens drottning), Sofie Asplund och Markus Nykänen (Pamina och Tamino), Petri Lindroos (Sarastro) och Philip Björkqvist (Papageno). För regin står Dan Karlström och Alberto-Hold Garrido dirigerar. En föreställning Alberto Hold-Garrido för hela familjen; Boka dina biljetter nu! Tips: Oravais Trafik arrangerar en gruppresa från Österbotten via Åbo.

BILJETTER: WWW.OPERA .AX

mmaarth rthaainf infoo

Aktuellt Vårt mångsidiga medlemsmaterial – varsågod! Råd & recept på lättläst svenska

M ART H AS I N S P I RAT I O N S PAK ET

Hantverk möter återbruk

B E R E DS K AP

Hur väl förberedd är du? Börja med att fundera på ditt utgångsläge! Har du beredskap för en oväntad kris?

Broschyren Råd och recept för en fungerande vardag är skriven på lättläst svenska. Den finns nu med uppdaterat innehåll enligt de senaste näringsrekommendationerna. Extra fokus har lagts på beredskap och tydliga bildförklaringar för mått i recepten. Broschyren är särskilt anpassad för personer med funktionsvariationer och nyfinländare. Bläddra i broschyren här: issuu.com/marthaforbundet

Värva & välkomna

I d é e r fö r m a r t h a t rä f fa r

BEREDSKAP

Jag har tillräckligt med kunskap för att klara mig i minst 72 timmar utan hjälp utifrån?

Hemmets beredskap – inspirationspaket för marthaträffar

Är du redo för en kris? Marthaförbundets senaste inspirationspaket ger konkreta tips och övningar för att klara sig i minst 72 timmar utan hjälp utifrån. Lär dig om hemförråd, krismatlagning och mental motståndskraft, och ordna en marthaträff på temat beredskap! Till inspirationspaketet: www. martha.fi/uploads/inspirationspaket_beredskap.pdf Ja / Nej

Jag har dricksvatten, stormkök, ficklampa och batterier för att klara en kris utan el?

Jag har förberett ett ekonomiskt skydd (t.ex. kontanter, flera bankkort, giltiga ID-handlingar).

Ja / Nej

Jag har mentala förberedelser för att hantera stress och oro under en kris.

Jag har kärl för att hämta vatten i en nödsituation.

Ja / Nej

Jag har gått igenom olika scenarier (t.ex. storm, strömavbrott, sjukdom) med alla i mitt hushåll.

Jag har diskuterat beredskap med mina grannar för att säkerställa att vi kan hjälpa varandra.

Ja / Nej

Jag har förberett mig för att kunna hålla toalett och hygien i ordning vid ett elavbrott?

Alla i mitt hushåll vet hur de ska agera vid en kris.

Ja / Nej

Beställningsinformation

Värva & välkomna – handbok för en levande förening

Våra broschyrer är gratis, men du betalar för frakten. Priset bestäms utgående från paketets storlek och vikt samt Postens bränsletillägg. Portot varierar mellan 3 och 12 euro. Kontakta oss gärna på tfn 044 402 6884 för att ta reda på det exakta portot för din beställning. Beställningarna postas i regel på måndagar. Fakturan sänds till din e-post, håll utkik och kontrollera också skräpkorgen om fakturan inte dykt upp. Observera att vi uppbär avgift för paket som inte har lösts ut. För tillfället levererar vi inte till utlandet, till följd av upprepade oseriösa beställningar.

Handbok för en levande förening

Hur skapar man en välkomnande förening? I snabbguiden Värva & välkomna har vi samlat våra bästa tips för att värva nya medlemmar och få dem att känna sig hemma. Läs den gärna tillsammans på nästa marthaträff. Beställ i Marthaförbundets webbshop: www.martha.fi/ marthashop

Inbetalningar

Bli martha – din guide till gemenskap, engagemang och inspiration

Centrs Marta Köklax mkr uppvaktar Maria Smolsky som fyller jämna år 25 euro

Bli martha – Marthaförbundets guide till din nya gemenskap hjälper dig att enkelt berätta vad Marthaförbundet står för och varför fler borde bli marthor. Den korta guiden är full av inspiration, konkreta tips och varma välkomstord. Ta med en hög till nästa evenemang eller dela ut till någon du tror skulle trivas hos oss. Beställ i Marthaförbundets webbshop: www.martha.fi/marthashop

Köklax mkr uppvaktar Cristina Dahlström som fyller jämna år 25 euro Lappfjärds marthaförening rf med anledning av Eva Holms bemärkelsedag 30 euro

Kökar marthaförening rf 100 euro Borgby Hertsby mkr uppvaktar Vivan Bruce 70 år 50 euro Noux mkr uppvaktar Ulla Rönnberg, Mai-Lis Tengström, Tua Dyhr och Gita Laitinen 120 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

m a rth a inf o

Save the date: Matkulturdagen 9.10.2026 Varmt välkommen att fira den finlandssvenska matkulturdagen fredag 9.10 kl. 16–18 i Sibbo. I år står den inhemska osten i fokus. Matkulturdagen ordnas i natursköna Sibbo storskog, där restaurang Tila arbetar med närproducerade råvaror och egna ostar. Här möts mat och natur, och skapar en inspirerande inramning för en eftermiddag i matkulturens tecken. Under dagen uppmärksammar vi årets matkulturmagasin och delar ut det finlandssvenska matkulturstipendiet. Boka in datumet i kalendern redan i dag och håll utkik i Förbundsnytt i augusti för mer information om anmälan. Eller passa på att planera något eget: en ostprovning, föreläsning eller ett studiebesök med föreningen.

Håll föreningens webbsida levande

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm. Hur kan vi Matkulturmagasinet 2026: Ost till vardag och fest Mild, krämig, fast, salt, nötig, kraftig, jordig eller söt, det finns ostar för alla smaker och tillfällen. I Marthaförbundets matkulturmagasin Ost till vardag och fest utforskar vi ostkulturen i Finland i dag, men också det som har format den. Här ryms allt från bondost och brödost till de schweiziska ostmästarna som introducerade emmentaler i vårt land på 1800-talet. Vi träffar ostmånglare, småskaliga producenter och konnässörer. Och bjuder på ostiga recept, från grillade smörgåsar med syrliga tillägg och värmande soppor till klassisk ostsufflé och ostbrickor för alla säsonger. Ditt exemplar av matkulturmagasinet dyker upp med posten i början av oktober.

hjälpa dig?

050 58 99 741

MALAX www.enhjalpandehand.fi

Hantverk möter återbruk

Alla marthaföreningar kan skapa en egen kostnadsfri webbplats i Marthaförbundets system. Det finns två olika sidmallar, en mindre och en större. Ni väljer själva vilken modell som bäst lämpar sig för era behov. Webbplatsen kan administreras av flera personer i föreningen. Det är viktigt att ni håller sidan uppdaterad med rätt kontaktuppgifter, ifall nya medlemmar, samarbetspartner eller intresserade vill komma i kontakt med er. Webbplatsen är ert ansikte utåt. Har ni frågor, ta gärna kontakt med Marika Danielsson, 044 735 4971.

Kobådavägen 16, Svedjehamn, Björköby

Öppet 16.6 - 16.8.26 ti -sö kl 10 - 18 Midsommarafton stängt

Uppbyggted 71, Björköby

Öppet 23.6 - 1.8.26 ti/fre/lö kl 10 - 16 Midsommar stängt

Hantverk möter återbruk

https://www.bjorkomuseum.hembygd.fi Epost: martesgardsmuseum@gmail.com Tfn +358 443245 730

www.eekab.fi

Blomförsäljning, blombinderi, trädgårdsskötsel, gravskötsel. Kukkamyynti, sidontatyöt, puutarhatyöt, haudanhoito. Blomleveranser Korpo, Norrskata, Nagu, Houtskär (specialbeställa också Pargas, Åbo)

alla dagar 22.6-9.8 från kl.11 - sista insläpp kl. 15 söndagar fr. 12 - sista insläpp kl. 15

Yttre skärgårdens ända blombutik, Ulkosaariston ainoa kukkakauppa

Mera info: www.lindskok.fi/aktuellt

Kristinestad Kristiinankaupunki 13.-14.6.2026 kl./klo 10 - 18

Lokala museer på Kimitoön! Öppet för alla, i alla åldrar, under maj-augusti. För program och tid se hemsidan. Sagalunds museum Dalsbruks Bruksmuseum Björkboda Låsmuseum www.sagalund.fi

VÄLKOMMEN TILL KORSHOLM Marknad på Elly Sigfrids torg

Stundars museum, Stundarsvägen 5 22.5 kl. 15-19

27.6–15.8 varje dag 11–16 Stundars: 22.6-15.8 varje dag kl. 11-16 Världsarvsporten och konstgalleri Arte Mare,

Replotvägen Postrodden 2 (Replotbron)

27.6 Måndag–söndag 10–18 (juni, juli, augusti) Världsarvspoten och konstgalleri Arte Mare: Replot hembygdsförening, Alexandersgatan 48 Öppet alla dagar juni, juli och augusti 2.7–6.8 lördag–söndag 11–15 Replot hembygdsmuseum: Granösunds fiskeläge, Bulleråsvägen 320 enligt överenskommelse 29.6–14.8 on–sö 11–17, torsdagar i juli 17–20 Granösunds fiskeläge: enligt överenskommelse Mårtes gårdsmusem, Uppbyggted 71 28.6–14.8 ti 11–17, fr 11–17, lö 10–15, sö 11–16 Mårtes gårdsmuseum: enligt överenskommelse

Varje ögonblick räknas

Källskär

Brudhäll Hotell & Restaurang ligger precis vid bryggorna i en stilla vik på Kökar, längst ute i Ålands skärgård.

Den otroliga ön Källskär är vida känd för Friherre Åkerhielms trädgård, sina hänförande klippformationer och såklart kopplingen till Tove Jansson.

Här tar vi hand om er med omtanke – med högklassiga måltider, personlig service och en miljö där havet och naturen är alldeles runt knuten.

22 Unika gästrum

Gästhamn

Design bastu & 2 gruppbastur

Hyrcyklar

Jacuzzi

Restaurang och uteterrass med sjöutsikt

Njut av en förträffliga måltider i vår resturang, med utsikt över den lugna viken. Alla måltider inspireras av lokala delikatesser och tillagas av våra erfarna kockar.

Besök oss året om vi har öppet!

Med oss kan ni besöka ön alla dagar mellan maj och september, med avfärd från hotellet.

Tel. 018 55955 E-post info@brudhall.com www.brudhall.com Brudhäll Hotell & Restaurang, Kökar, Åland

Hantverk möter återbruk

Middag med utsikt

a kti v a m a rth o r

Grankullamarthornas 80-jubileum firades med minnen och framtidsfokus Då Grankulla Marthaförening fyllde 80 år blev jubileumsveckan just så varm och värdig som man kunde önska sig. Med en festkväll, en utställning och ett välbesökt beredskapsseminarium firades föreningens långa tradition av engagemang och omtanke.

Hantverk möter återbruk

Marina Brandtberg

illa Junghans fylldes av närmare 70 marthor och marthavänner när föreningen inledde jubileumsfirandet med en festkväll i 70-talsanda. Som kvällens konferencier fungerade Gunilla Löfstedt-Söderholm. Ordföranden Karin Ståhl hälsade gästerna välkomna och påminde om att behovet av gemenskap, trygghet och glädje fanns redan för åttio år sedan och är minst lika aktuellt i dag. Under kvällen framförde bland andra stadsdirektör Christoffer Masar och Grani Närhjälps ordförande Kenneth Söderholm sina gratulationer. Musikgruppen ur Grankulla kammarkör under ledning av Håkan Wikman stod för stämningsfull sång och Marthaförbundets ordförande Mia Hafrén höll ett inspirerande festtal om att göra medvetna val i livet, både som individ och som förening. Ett uppskattat inslag var när tidigare ordförandena Outi

Grankulla kammarkör bjöd på vacker körsång under ledning av Håkan Wikman.

Grotenfelt (1993–1996, 2000–2001), Birgitta Nylund (2001–2002), Marina Grönlund (2007–2012), Iselin Krogerus-Therman (2013–2017) och Marianne Carlson (2018–2024) delade med sig av minnen från sina år vid rodret. Samtalen bjöd på igenkänning, skratt och en påminnelse om föreningens långa och levande tradition. Kvällen avslutades med utdelning av Marthaförbundets stora silvermärke till flera aktiva medlemmar samt en särskild hedersutmärkelse till Marianne Carlson, som utsågs till hedersordförande efter sina många år i styrelsen. Trubaduren Peter Ingo avrundade kvällen med visor och varm stämning.

Utställning och evenemang lockade hundratals Feststämning på Villa Junghans. Andra från höger förbundsordförande Mia Hafrén, bakom henne kvällens konferencier Gunilla Löfstedt-Söderholm.

Två dagar senare fortsatte firandet i Grankulla stadshus, där föreningen arrangerade en omfattande utställning om hemberedskap och 46

marthornas historiska roll i lokalsamhället. På plats fanns allt från livsmedel och nödutrustning till yllesockor, ficklampor och vevradio. Röda Korset demonstrerade första hjälpen och användningen av defibrillator, och Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund visade hur man använder 112 Suomi-appen och släcker mindre bränder. Engagemanget var stort, över 140 personer skrev in sig i gästboken. Under kvällen hölls ett två timmar långt seminarium som lockade närmare 130 personer till fullmäktigesalen. Fyra experter gav sina perspektiv på beredskap, historiskt, nationellt, lokalt och mentalt. Talarna var Henrik Meinander (Helsingfors universitet), Axel Hagelstam (Försörjningsberedskapscentralen), Jens Tegengren (Västra Nylands räddningsverk) och Kitty Schulman (Kvinnornas beredskapsförbund). Ett konkret resultat av jubileumsarbetet

a kti v a m a rth o r

Rosala i julskrud Rosalamarthorna tog ett fint initiativ inför jul. Byns olika föreningar klädde julgranar som placerades invid Bistro Marita mitt i byn. Ett fint sätt att samla byns aktiva och lysa upp inför julhelgen. Text: Birgitta Snickars

Julgranar klädda av byns föreningar lyste upp Rosala inför julhelgen.

Fothälsan MD

Monica Lundström 040-7079159

Grev Moritz gata 4, Ekenäs

lundstrom.monica64@gmail.com

Marthaförbundets stora silvermärke tilldelades Carola Juselius, Marianne Svartbäck, Gunni Öhman och Marianne Carlson. Vilma Stenius saknas på bilden.

Korsnäs Blomster och Begravningstjänst tel. 06-364 1410, 050-5740464

carina.lagerstrom@netikka.fi

presenterades också: en ny beredskapsbroschyr på två språk, som snart delas ut till alla hushåll i Grankulla.

En framtid full av möjligheter När Grankullamarthorna nu har firat 80 år är det med stolthet över en rik historia, men också med blicken riktad framåt. Årets jubileumsprogram visar att föreningen fortsätter vara en trygg och energisk kraft i lokalsamhället, där traditioner, kunskap och gemenskap går hand i hand.

Anders: 040-760 0978, Niklas: 040-534 0164 Pörtom

Hantverk möter återbruk

Blommor och presenter inför sommarens fester!

a kti v a m a rth o r

I marthornas Brinkas stuga tog femtio färdiga sittdynor form. Sydda av resttyger med omtanke och skicklighet.

Hantverk möter återbruk

Marthor syr lappugglor till daghemmen i Pargas Frågan gick till daghem i Pargas: Vad har de behov av? Svaret blev sittdynor! Resttyg kombinerades med årets handarbetsteknik, lappteknik, och så startade projektet Lappugglor. Soffan i marthornas Brinkas stuga i Pargas fylldes med 50 flygfärdiga lappugglor, som i början av maj landade i två daghem. Det visade sig alltså att marthorna inte bara kan sticka, baka och virka, de kan också sy. Text: Mikaela Vesterlund-Laine, Ingeborg Hermansson

Noux marthakrets firade sin 100-åring Noux marthakrets äldsta martha, Ulla Rönnberg, fyllde 100 år i februari och uppvaktades av kretsen. Hon har varit en flitig medlem i marthakretsen i många år och deltar fortfarande i verksamheten samt stickar sockor. Ulla Rönnberg är också Esbo Marthaförenings äldsta medlem. Noux marthakrets äldsta medlem Ulla Rönnberg firades på sin 100-årsdag i februari. På bilden syns hon tillsammans med Inge-Gerd Berghäll (t.v.) och Margareta Strömberg.

Svartså marthastuga är en levande mötesplats för marthor. I stugan finns fungerande kakelugnar, vävstolar och ett kök som flitigt används för både vardag och fest.

Från småskola till marthastuga Svartså marthastuga har fungerat som småskola från år 1922 till 1958 i Svartså by, dåvarande Borgå landskommun. Mellan åren 1958 och 1980 var huset uthyrt till privatpersoner. År 1980 köpte Svartså marthaförening huset. Huset består av ett kök, en vävsal, ett större rum samt en stor tambur och WC. Stugan är i stort sett som den var från början, med kakelugnar i varje rum samt en vedspis i köket som fortfarande fungerar och är i flitig användning. Köket har moderniserats med kommunalteknik, bekväma diskbänkar och köksmaskiner samt kärl och alla nödvändiga attiraljer som behövs för grupper på ett femtiotal personer som vill hyra huset. Stugan kan hyras ut till mindre fester, konfirmationer, dop eller andra tillställningar. Medborgarinstitutet håller även några kurser här under vintern. Tre vävstolar som är i flitig användning finns i ett av rummen. Här träffas och håller vi våra månadsmöten. Ett återkommande jippo för allmänheten är ärtsoppa med pannkaka varje år i slutet av februari. Vi försöker underhålla denna gamla stuga med omsorg och gemensamma krafter. Som marthor vet vi att talkoarbete fungerar utmärkt. Text: Rita Lönnström

Skriv till Martha! Runtom i Svenskfinland finns många aktiva marthastugor. Varje stuga bär på sin egen historia och är ett bevis på det engagemang som generationer av marthor har lagt ner för att skapa en plats där idéer får blomma och människor mötas. Vill ni visa upp er marthastuga och inspirera andra marthor? Då behöver vi en kort text (cirka 100 till 150 ord) och bilder som visar stugan, om sådana finns. Det kan vara en interiör, en aktivitet eller bara stugan i sin vackra miljö. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi senast 5.8.2026, så publiceras det i Martha nr 3/2026, som utkommer 17.9.2026. Skrivglädje!

a kti v a m a rth o r

Ett marthaår med bredd, från hjärnhälsa till Heiman

Känslor och attityder Städtips inför vårstädningen stod på programmet under marsmötet. Eva, som driver det ett professionellt städföretag, gav tillsammans med Matilda marthorna många goda och praktiska råd om städning i hemmet. Kvällen bjöd på livlig diskussion om redskap, arbetsordning, vanliga misstag och också om känslor och attityder kring städning. En nyttig och inspirerande sammankomst. I april ordnades ett författarbesök i samarbete med huvudbiblioteket i Bennäs. Ann-Luise Bertell, känd för sina skildringar av Österbotten och sina dramatiseringar för Wasa Teater, tog åhörarna med på en känslosam litterär resa. Teman som emigration, återkomst, krig, förlust och tabun berörde publiken, med tydliga kopplingar till verk som Vänd om min längtan, Heiman och Skuggas. Text: Gun Anderssén-Wilhelms

I takt med de ökande sparkraven inom Österbottens välfärdsområde väcktes tanken hos Larsmomarthorna att det är dags att göra en god gärning. I maj 2025 sjösatte styrelsen projektet Guldkanten. Varje månad får kommunens serviceboenden Sandlunden, Roslunden och Ankaret leveranser av bullar eller bröd att dela på. Jakten på samarbetspartner inleddes, och i dag finns sexton företag och föreningar med lokal anknytning som möjliggör varsin månatlig leverans till serviceboendena. Leveranserna sköts i samarbete med ett lokalt bageri på förmånliga villkor, vilket gör projektet genomförbart över tid. Många engagerar sig, eftersom de har anhöriga eller bekanta på någon av enheterna. För marthorna, som alltid haft samhällsnytta i fokus, känns det meningsfullt att få fungera som samordnande kraft. Enhetscheferna på de olika boendena förmedlar personalens och de boendes uppskattning för den guldkant och omväxling i vardagen som leveranserna ger.

På bilden några av dem som har engagerat sig i projektet. Fr.v. ordförande i Larsmo Marthaförening Lisa Rudbacka, Ulf Fagerudd från Fagerudds bageri och Susann Sandbacka från kommunens boende.

Projektet startade i maj 2025 och fortsätter åtminstone fram till augusti 2026, förhoppningsvis längre om sponsorerna ställer upp eller nya hittas. Hoppas att det här väcker intresse hos övriga marthaföreningar! Text: Lisa Rudbacka, ordförande

Lillbymarthor ordnade vändagsfrukost Sammanlagt 40 glada besökare hade sökt sig till en fullbokad vändagsfrukost i marthagården i Lillby den 14 februari. Lillbymarthorna hade dukat upp hembakade semlor och nyttig, god fyrkornsgröt samt klassiska tillbehör till en god frukost. Alla lät sig väl smaka av den rikt tilltagna buffén. Många barnfamiljer hade hörsammat kallelsen, varför marthagården fylldes av både barnskratt och djupa mansröster. Det är viktigt att komMånga barnfamiljer njöt av den rikliga vändagsfrukosten. ma samman över generationsgränserna och samtidigt stärka byagemenskapen. En ensamboende kvinna sade nöjt till oss i köket: ”Maten smakar mycket bättre då man får äta tillsammans med vänner.” I dessa tider, då beredskap och kartläggning av byggnader som kan vara lämpliga vid kris är aktuella, ville vi marthor göra vår lilla marthagård bekant för Purmoborna. Vi har både vedeldad kakelugn och utedass som kan behövas i kristider. Genom att ordna en vändagsfrukost som riktade sig till alla i närområdet gjorde vi vår marthagård mera känd. Text: Gunhild Berger, ordförande

Hantverk möter återbruk

Bennäs-Lövö Marthaförening har haft en mångsidig och innehållsrik verksamhet under vårterminen. Året inleddes i januari med temat hjärnhälsa, då den pensionerade minnesrådgivaren Kristine Ek höll en engagerande föreläsning. Hon belyste hur vi med enkla vardagliga medel och rutiner kan sträva efter att hålla oss i form även kognitivt. En hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv stimulans, sociala aktiviteter och medvetenhet om riskfaktorer kopplade till hjärtkärlsjukdomar är sådant vi själva kan påverka. Vid årsmötet i februari valdes Gun Forsén till ny ordförande efter Gun Anderssén-Wilhelms, som önskade avgå. Samtidigt valdes ett par nya ersättare in i styrelsen, något som glädjande bidrar till förnyelse i föreningen. Avgående styrelsemedlemmar avtackades för sitt mångåriga engagemang.

Projekt Guldkanten ger glädje på serviceboendena i Larsmo

a kti v a m a rth o r

Lappfjärdsmarthor kokar klimpsoppa med hjärta och handkraft På Lappfjärdsdagen förra augusti kokade Lappfjärdsmarthorna klimpsoppa till närmare 700 personer. Det är ett hantverk som bygger gemenskap och för traditionen vidare.

Hantverk möter återbruk

Caroline Doktar

är Lappfjärdsdagen gick av stapeln den 2 augusti 2025 samlades bybor, hemvändare och nyfikna besökare för att ta del av den välkända klimpsoppan som Lappfjärds marthaförening tillagat i årtionden. Klimpsoppskokningen är föreningens största årliga insats och kräver erfarenhet, planering och ett effektivt teamwork. Att laga klimpsoppa är en omfattande process, från potatiskokning till den sista klimpen som läggs i buljongen. Klimpen görs av potatis, mjöl och ägg, medan buljongen kokas separat på märgben. Klimpen kokas sedan i buljongen och tillsätts i köttsoppan. Under 2025 tog Susanne Klemets över

Klimpsoppan kräver många händer och ett varmt hjärta. Klimpen formas av en smet som har fått vila över natten innan den kokas direkt i buljongen.

rollen som huvudkock, samtidigt som den tidigare huvudkocken Magda Ebb fanns kvar vid grytorna som stöd. Att koka för hundratals personer sitter i väggarna hos

Två generationer kalaskockar vid samma gryta: Susanne Klemets och Magda Ebb under årets storkok.

marthorna i Lappfjärd. Flera av dem har familjerötter i byns kalaskockstraditioner. Årets kokning dokumenterades dessutom i både recept och filmklipp, ett arbete som gjordes inom projektet Folkkultur i Syd-Österbotten, med stöd från EU:s landsbygdsfond och Svenska kulturfonden. Materialet gör det nu möjligt för fler att ta del av hantverket bakom den uppskattade soppan. När marthorna samlades på Marthagården för att se det färdiga materialet bjöds det på skratt, gemenskap och givetvis kaffe ur egna muggar, en liten men viktig detalj i föreningens miljötänk. Vill du testa att göra din egen klimpsoppa? Du hittar receptet på Lafo Folkmusikcenters webbplats: lafofolkmusikcenter.fi. Filmklippen finns på: www.youtube.com/watch?v=Ky4bmf2QpLE

KLASSISK MUSIKFEST I HJÄRTAT AV ÖSTERBOTTEN

22–29.7.2026

Hantverk möter återbruk

KONSTNÄRLIG LEDARE JAN-ERIK GUSTAFSSON

www.kmf.fi

ÖVER ATLANTEN 51

Välkommen till

Öjskogsparken Apoteksmuseum Jordbruksmuseum Museiväxthus Stella Polaris

Bengtsgården Skolstuga Lanthandel Smedja

Närpes hembygdsförening Sommaröppet Kyrkvägen 23, Närpes med guide www.ojskogsparken.fi ti, to, fre 10-16 045 231 5282 ons 10-18, lö 10-14

i Södra Vallgrund, Korsholm Helgöppet 9.5 - 31.5 kl. 11-18 Öppet alla dagar fr.o.m 1.6 - 30.8 kl. 11-18 Helgöppet 4.9 - 27.9 kl. 11-18 Sommartorg 4.7 kl. 11-18 Tel. 06-352 7830

KOM OCH NJUT AV KILENS SOMMAR!

Gammaldags lantliv, historia, mat och hantverk. Djurgård. Utställningar.

Konsert: En doft av sommaren Mattias Berghagen, Dennis Rönngård, Thomas Lundin, Thomas Enroth 14.6 kl. 18 Salteriet

2.7 Lekdag 18.7 Hantverkardag 29.7 Hantverkarkväll

Kilens midsommar 19.6 kl. 12–15

ÖPPET VARJE DAG 22.6–15.8 kl. 11–16

www.stundars.fi • Tel (06) 570 99000

Kilendagen 5.7 kl. 11-16 Barnens dag 22.7 kl. 12–16

Retro Disco 18.7, Salteriet, DJ Börje

Kilens öppettider och pop-up kockar på vår hemsida. Välkommen!

info@kilen.fi www.kilen.fi 040 684 5080 Sideby, Kristinestad

Sommarevenemang i Korsnäs prästgårdsmuseum

Fäboda Kaffestuga

Lillsandsvägen 263, Jakobstad Tel. 06-723 4533 | www.faboda.fi Öppet: må-lö 11-21, sö 12-21 | Välkomna!

13.6 kl 15 Säsongsöppning. Biskop Bo-Göran Åstrand inviger vårt pilgrimslogi i museet. Anne-Britt Andtsjös konstutställning öppnas. Körsång under ledning av kantor Deseré Granholm. Dragspelsmusik med Jonathan Bonn. Kaffeservering. 19.7 kl 11-12 Pilgrimsmässa i prästgårdsmuseet. Kaffeservering. Museet och sommarkaféet öppet ti-sö kl 13-17, må stängt. Vårt pilgrimslogi är klart för uthyrning i sommar. Ring och boka på tel 050 - 5181949. Välkomna. Adr. Kyrkobyvägen 32, Korsnäs. www.prastgardsmuseet.hembygd.fi

Välkomna!

Alrökta delikatesser är en del av sommaren Kunderna önskade mer röksmak i våra produkter. Därför förlängde vi röktiden för att förstärka de traditionella smakerna som rökning med äkta alspån ger.

Baconlindad sparris -en klassiker Lika god på grillen som i stekpannan. Toppa med parmesanost och hollandaisesås.

www.oravaisrokeri.fi

Sommarens skinkpaj med majs och tomatsallad 4 personer 1 förp majskorn (340 g) Strimlad rökt skinka (180 g) 1 msk olivolja 4 ägg 3 dl mjölk 1/2 tsk timjan 1/2 tsk salt 2 krm peppar 1 förp färsk pajdeg (250 g) 1 förp mozzarella (125 g) Sallad 1 msk, olja, 1 msk rödvinsvinäger, 1/2 ask plommontomater (500 g), 1/2 rödlök 1 kruksallad

Sätt ugnen på 225°C. Häll av majsen. Fräs majs och skinka i olivoljan. Vispa ihop ägg, mjölk och timjan. Krydda med salt och peppar. Lägg pajdegen i en pajform, ca 25 cm Ø (för 4 port). Nagga den med en gaffel. Fördela skinkfyllningen på degen och häll över äggblandningen. Riv eller skiva över mozzarellan. Grädda mitt i ugnen ca 25 min. Sallad: Blanda olja och vinäger. Skär tomaterna i bitar. Skala och skiva löken. Blanda allt till salladen och krydda med salt och peppar.

oravais rökeri

Ett urval av kommande resor

Diggiloo i Örnsköldsvik 17-18.7 Nordkap, Norge 27.7-3.8 Sommar i Riga 30.7-2.8 Åbolands skärgård 3-5.8 Vättern runt 10-14.8 Hemliga resan 2.0 – med flyg! 31.8-6.9 Italiens vackra sjöar 4-9.10 Mickes matresa till Andalusien 12-19.10 En dag i Stockholm 23-25.10 med möjlighet att se ’Torka aldrig tårar utan handskar’ eller ’Chicago – the Musical’ Almuñécar, Spanien 8-27.11&11-26.11 Stockholm 3-6.12 med möjlighet att se ’Torka aldrig tårar utan handskar’ eller ’Chicago – the Musical’ Änglagård i Helsingfors – platser kvar: 16-17.10 & 7-8.11 & 12-13.11 & 12-13.12 Mer info om alla våra resor hittar du på vår hemsida!

Terese Bast

eftert a nken

Hantverk möter återbruk

I skenet av våra val Jag befinner mig i Berlin, på en studieresa som egentligen inte handlar om luft utan om ljus. Inte det där symboliska ljuset vi ofta talar om, utan det konkreta: levande ljus, lågor som fladdrar i mörkret och skapar stämning. Men ju mer jag tänker på det, desto svårare blir det att skilja ljuset från luften. För varje gång vi tänder ett ljus sker en liten förbränning. Och varje förbränning påverkar det vi andas, oavsett hur obetydlig den kan verka i stunden. Det är inget vi vanligtvis reflekterar över. Alla ljus är nämligen inte likadana. De vanligaste, paraffinljusen, kan släppa ut mer sot och partiklar än vi tror. Stearinljus och bivaxljus anses renare, men inte heller de är helt neutrala för inomhusluften. På senare tid har alternativ som soja- och rapsvax blivit populära, ofta marknadsförda som

mer hållbara val. Frågan är bara hur stor skillnad de faktiskt gör, och hur mycket vi själva bryr oss om att ta reda på det. Här i Berlin blir sådana funderingar svåra att ignorera. Staden bär på en konsekvent miljömedvetenhet. Det handlar inte om stora gester, utan om vardagliga handlingar. Sopor sorteras noggrant, saker återanvänds och på trottoarerna står papplådor märkta med texten ”zu verschenken”, bortskänkes. Det som en person inte längre behöver, får ett nytt liv hos någon annan. Det är enkelt, nästan självklart, men samtidigt uttrycker det något större. Det är en förståelse för att vi inte lever isolerade från varandra, utan i ett ständigt kretslopp av resurser, behov och ansvar.

Vinnare 5/2025

I nästa nummer ... Hemtrevligt hela livet ut Form som håller Så skapar du fria rum hemma Ekonomin inför sista resan Nästa nummer av Martha utkommer 17.9.2026. Vi önskar dig en skön och avkopplande sommar!

Skribenten är praktikant både på en ljusverkstad och på Marthas redaktion. Hon är också MindSpringledare inom ett program med fokus på mental hälsa, personlig utveckling och integration. Som mest trivs hon när hon får gå helt upp i ett projekt och har flow.

Lösning till korsord 5/2025

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 5/2025 gynnade Fru Fortuna denna gång Karolina Hallberg, Lemland, Monica Lundström, Ekenäs, samt Åsa-Britt Forth-Snellman, Tölby. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!

J U L R O I

Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 17.9.2026. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 5.8.2026 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TILLHÖR FAMILJEN HÄGRAR AGERA I TEATER DJUNGELREP

FÖRMEDLAR SMUTTAT

L I A N ULLA BOMAN OCH MIRAKEL

SKILLNADER ÖSTTYSKLAND

PERSIEN IDAG

B I D R A MER TJUSIG

NY LÄKARE FIN DOFT

HULLING

A V A T A R

BESEGRAD ÖVERGIVEN

K Ö A T

M A N A D E FÅGEL FEEDBACKEN

SOFFGRUPP

L O M

EXPEDITION

S L A G E

OXE BÖRJA FÖR TIDIGT

Ö K

T O M T E N S B O UTRÄTTAS

TAVLA MED BUDSKAP

LIKVÄL HAR INSIKT

M E N

INFORMATION TILL FÖRARE

V Ä G S K Y L T

FINNS FÅ NÅGOT I MAGEN

Ä R

DIFFUS BAKVERK

V A G

KRYP I EMMENTALER

D I S K R E P A N S E R

U N D E R STÖTTA

URSPRUNG

A G E N T

P E S T O HETSADE HÖSTACK

BILJARDKÄPP

FIGUR I DATASPEL

R Ö R D R O M S P E L A

L A U R A

K R O K UPPVAKTATS KULTIVERA

BLEV KLARSYNT

K O M P I S A R

SÅS FRÅN GENUA

VIMSIG KVINNA

H A J

VANHYRA VETTIGT MARK ARG SPRINGA

Deadline

VESTIBUL GÅR PÅ LÄGGA TVÄRS STEN PÅ TALAT STEN

KÄNNER VARANDRA VÄL

BRUGD

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM ... Krismat för varje hushåll

Clara Bondestam

HAR FÖR AVSIKT RAKETEN VID MIDSOMMARSTÅNG

Ä M N A R

OX XUDDE 2001

INTE NU

EVANGUTELIE- TRYCKDEL TE

K E D J E D A N S

G R A N N A R E

ARRAKSKRANS

T Å R T A

k o rs o rd

HÄLLENTURISTNINGS- SIASM TECKNEN

BENÄGNAS MÖTESÅT PÅ PLATPLAYAN SERNA

SAKTA TRASKANDE

MUSIKINSTRUMENT KYLDE PULSENED RANDE

SFÄRISK TILL SLUT

HJÄLPER FÖRRÄDARE

FÖRFATTAREN LESSING WALESISKA EARLERNA

ARTISTEN MARTIN BASTU

EN HERNGREN PAUSEN

TVÅMÄNNINGEN

SANERA SAMMANTRÄDE

GROVT VIRKE KÖTTSTUVNING FINKA

GALET STRECK MED ROBOTUPPRE- OCH ANDAN I TEKNIK TADE PARTI HALSEN

HOPEN LÖVTRÄD VINDA

FÖGA TIDNINGSAFFISCH MÖRKBRUNT FÄRGÄMNE ETERMEDIA ALLVARLIG

KONSTART UNION

ÄR DET STÖRSTA DJURET HJÄLPER

DIREKT PRATLJUD MUSIKGENREN BÖNFALLA

OFÖRMÖGET RYKA FRÅN KÖK SORK

BITA

OX XUDDE 2038

VIBRATION

LEVER

SISU

KOMMA FRAM

ÄR PARTNERS I FÖRETAGET FÖRUTSÄTTA

HÅLLARE FÖR GLASS

Korsordet 2/2026 Marthas korsord bjuder denna gång på en stillsam paus i sommarljuset. Vår korsordsmakare Tommy Öberg har återigen satt samman en inspirerande ordfläta. När du har löst det kan du skicka in ditt svar till Finlands svenska Marthaförbund, Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors, eller per e-post till marthabladet@martha.fi, senast 21.10.2026. Bland de rätta svaren lottar vi ut tre böcker. Märk kuvertet med ”Korsord 2”. Lycka till!

Namn: ..................................................................

Gatuadress:

Postadress: .......................................................

Hantverk möter återbruk

UNION FRAMSTÅENDE

TENN

re l a ti o ner

| m i l j ö

| ek o n o m i

m at

Hantverk möter återbruk

| s j ä lv g ö r

| b r a m å

Ring och s k riv! Personalen på Marthaförbundet Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden. Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780 Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818 Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071 Linn Jung kommunikatör (Vasa) 050 361 6081 Marika Danielsson utvecklare, sakkunnig i beredskap 044 735 4971 Jessica Åhman organisationskoordinator (Vasa, deltid) 044 280 6609 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

Marie Kellgren projektledare Mera smartfisk, Vildfisk i vardagen 044 506 6770 Marina Nygård ekonomirådgivare, projektchef 044 493 5537 Fanny Nykvist hushållsrådgivare (Vasa) 044 735 4975 Jonathan Hemming projektledare Bo bättre – hållbart boende i vardagen (Vasa) 043 820 0073 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15 044 402 6883

Sandra Mellberg hushållsrådgivare, sakkunnig inom näringslära 050 517 2958

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.