Issuu

N YA

En smakresa bakåt i tiden Välkommen på nostalgitripp till 70-talet!

Business på egen hand Nu startar vi eget

I god jord Konventionell vs ekologisk odling

Jordnära MED FÖTTERNA I DEN FINLÄNDSKA MYLLAN

N R 2 | 2 0 15

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN Ditt bästa gör-det-själv-tips? SAMMANSTÄLLT AV Frida Lönnroos

Minska matsvinnet! ENLIGT FORSKNINGSCENTRALEN för

Marthaförbundet har erhållit finansiering

jordbruk och livsmedelsekonomi, MTT,

från Jord- och skogsbruksministeriet för

går ungefär 400 miljoner kilo livsmedel

att under perioden 2.1.2015–30.6.2016 dri-

till spillo per år. Hushållen står för cirka

va projektet Svinnkampen (fi. Hävikinkaa-

35 procent av den bortkastade maten,

tajat). Projektet har som mål att skapa en

130 miljoner kilogram per år. Det bety-

rörelse för att minska matsvinnet. Mat-

der att du och jag slänger i medeltal cir-

svinnet som direkt belastar såväl den eg-

ka 24 kilo ätbar mat årligen. Per person.

na ekonomin som miljön. Vårt projekt har

Det betyder 200 miljoner euro i kompos-

som mål att sprida kunskap och tanke-

ten. Och ändå lyfter många fram att ma-

väckande information om matsvinnet ge-

ten är alltför dyr. För mig går inte den ek-

nom att lära ut livsmedelshantering, in-

vationen ihop.

spirera till mera kreativitet i köket och

Då jag tänker på mat, tänker jag ofta på

åstadkomma en attitydförändring och en

min farmor. Hon var hemma då jag var

ökad förståelse för matkultur och matpro-

barn och hennes kök blev en naturlig sam-

duktionen. Den första kampanjveckan är

lingsplats för oss barn. Hon bakade of-

precis avslutad, men det kommer fler. Vi

ta brödet vi åt, serverade oss nyplocka-

vill utmana dig, bästa martha, till att se

de blåbär med mjölk och varm svartvin-

över ditt eget matsvinn. För du vill väl in-

bärssaft då vi var sjuka. Det egna vetet

te lägga pengarna i komposten?

HEIDI LILJESTRANDVANHALA OCH CHRISTEL FEODOROFF DEGERÖ, MARTHAKRETSEN HAVSFRUARNA – MITT BÄSTA TIPS är att göra egna kransar. Till julen kan man göra en av granris. – JAG GJORDE en krans av blåbärsris och den har jag ännu kvar. Den blev så fin! Ett annat gör-det-själv-tips är att sticka sina egna yllesockor.

maldes till mjöl i en näraliggande kvarn,

Det finns ett indiskt ordspråk som sä-

bär och svamp togs tillvara och på hösten

ger ”Närma dig köket och kärleken med

var det skördefest då hela familjen samla-

djärvhet”. Var modiga med att återta kö-

des på potatisåkern. Det jag ändå minns

ket! Samla familjen och planera er mat-

bäst var att hon aldrig var stressad i kö-

vardag. Låt er inspireras av våra säsongs-

GRANKULLA, TRASMARTHORNA

ket. Och dofterna som fungerade som ap-

varor. Besök en lokal producent och låt

titretare. Hon lät oss vara med och knäcka

er inspireras av utbudet. Tala om maten,

ägg, knåda deg och det bästa var förstås

känn och lukta på råvarorna och låt den

att få provsmaka smeten. Maten bestod

gemensamma måltiden bli en del av er

– JAG OCH MINA väninnor väver mattor tillsammans, därför startade vi Trasmarthorna. Varje måndag väver vi och handarbetar och dricker kaffe. Det är mitt bästa tips, att väva mattor.

av det som fanns att tillgå: nypotatis på

vardag. God mat med god smak av rena rå-

sommaren, rotsaker från eget land, bär

varor är ett sätt att visa kärlek och omsorg

och svamp på hösten och tomater direkt

i vardagen. Precis som min farmor gjor-

från växthuset. Hos mig växte en respekt

de för mig. Och

för maten fram. Mat var inget man lekte

vem vill inte gå

med, inget man slängde och som fick ta

ur den (svinn-)

tid att tillreda. Den lärdomen och respek-

kampen som

ten lever kvar än i dag.

en vinnare?

EMMA SKAND

JOHANNA SAXÉN

Läs mer om Svinnkampen på svinnkampen.fi. FRIDA NYLUND, tf. förbundsdirektör 2

2 | 2015

KALKSTRAND, SIMSALÖMARTHORNA – JAG GÖR MIN egen majonnäs. Den är så enkel att svänga ihop att alla borde göra sin egen och inte köpa färdig. Det går på bara några minuter och blir jättegott! Rör ihop ägg, olja, senap och vinäger med en stavmixer och krydda med peppar och salt. Gör majonnäsen extra god genom att smaksätta blandningen.

N YA

N R 2 2 0 15 | Å R G Å N G 113

4 ”ALLA ODLARE BEHÖVS” Varifrån maten kommer och hur den har producerats blir allt viktigare för allt fler. Möt två odlare med fötterna i olika odlingsvärldar.

8 ”VISST ÄR DET JOBBIGT, MEN DET GER MYCKET” I Finland finns uppemot 350 000 närståendevårdare, Anne Andersson på Kimitoön är en av dem.

12 VI TOG STEGET OCH STARTADE EGET Många anställda säger upp sig och startar eget. Vi har träffat Carolina Sandell som nyligen har registrerat sin firma och Ester Miiros som har varit egenföretagare i många år.

16 GAMLA 70-TALSGODINGAR MED NY TWIST Martha gör en nostalgisk djupdykning i 70-talets grytor och kastruller. Vi twistar till det med recept på resträtter i genuin 70-talsanda.

22 GRUPPSPARANDE GER OANADE MÖJLIGHETER I Uganda har kvinnliga jordbrukare hittat nya sätt att förverkliga sina affärsidéer.

25 LIVSMEDLENS FÖRPACKNINGSPÅSKRIFTER FÖRNYAS STEGVIS Förordningen om förpackningspåskrifter ändras stegvis fram till utgången av år 2016. Vår hushållsexpert Elisabeth Eriksson berättar vad det betyder för dig.

26 ÅTERVINNING I RYGGMÄRGEN För många seniorer är den hållbara livsstilen självklar, de växte upp under en tid då allt togs tillvara och återanvändes.

29 HOMEMAKERS OCH BASEBOLLSPELARE Finland inte är som USA, skriver Marthas kolumnist Jeanette Öhman. Som enda landet i väst saknar USA lagstadgad föräldraledighet.

30 GERBYMARTHORNA HAR GEIST – Gruppgemenskapen är viktig, tycker Seija Knipström, sammankallare för den relativt nyetablerade Gerbykretsen i Vasa.

33 ”DET HAR BARA RULLAT PÅ” Sibbomarthan Hanna Lönnfors sätter upp höga mål och levererar. Senast gällde hennes välgörenhetsprojekt kartonger fulla med muminsaker till avdelning 10 vid Barnkliniken i Helsingfors.

Bloggat: ”Rekommendationen är att såväl hemhushållen som industrin ska använda salt med jod. För att öka jodintaget ska vi inte använda mera salt, utan de som inte i dag använder salt med jod ska övergå till att göra det. Jod får vi även från ägg, fisk och mjölkprodukter.”

tackformaten.marthabloggen.fi/blogg

2 | 2015

”ALLA ODLARE BEHÖVS” Mat behöver vi alla. Många fäster också allt större vikt vid varifrån maten kommer och hur den har producerats. Martha har träffat två jordbrukare som delar med sig av sina tankar om ekologisk och konventionell odling samt dito matproduktion. TEXT Johanna Granlund

FOTO Camilla Ostberg

5 | 2014

På Kvarnfors gård finns strax över 20 000 värphöns. Tobias och Erica Dahlblom tycker att det är viktigt med närproducerat och säljer så mycket som möjligt av äggen via sin gårdsbutik och via REKO-ringarna i trakten.

obias och Erica Dahlblom bor på

Enligt Tobias är den största skillnaden

utan bönder. Det tål att tänkas på. Kon-

Kvarnfors gård i Pörtom. På går-

mellan en konventionell och en ekolo-

ventionell odling är mycket effektivare

den odlar de spannmål och sock-

gisk odlare den att den konventionella

än ekologisk. Det är avgörande vid en livs-

erbetor, dessutom har de höns för

odlaren kan använda konstgödsel och

medelskris – och en sådan kommer att

bekämpningsmedel.

komma, frågan är bara när, säger Tobias.

äggproduktion. Jordbruket sköts med

– Vi strävar ändå efter att använda så li-

Tobias stöder hellre den inhemska kon-

Tobias Dahlblom tog över gården ef-

tet som möjligt av bådadera, om inte an-

ventionella produktionen än köper eko-

ter sin far år 2002. Fadern är fortfarande

nat för att de är dyra, konstaterar Tobias.

logiska produkter som har fraktats över

med och arbetar i jordbruket. En heltids-

Han framhåller att en konventionell

halva jordklotet. Köper man närprodu-

anställd har huvudansvaret för det dagli-

odlare förbrukar mycket mindre bränsle

cerat undviker man dessutom att stödja

ga arbetet med värphönsen. Erica Dahl-

i förhållande till åkerarealen än en eko-

långa transporter till olika centrallager i

blom driver bybutiken i Pörtom, men hjäl-

odlare.

Finland, säger han.

konventionella metoder.

per också till på gården.

– Odlar man ekologiskt håller man efter

Familjen Dahlblom försöker sälja så

Hönsen har funnits på Kvarnfors gård

ogräset mekaniskt. Det betyder att man

många ägg som möjligt via sin gårdsbu-

i bara två år. Före det hade Tobias kalko-

kör runt på åkrarna i större utsträckning

tik och via de så kallade REKO-ringarna

ner, men lönsamheten var så dålig att han

än i en konventionell odling, förklarar

i trakten. Resten går till ett äggpackeri.

ville ändra inriktning. Det stora hönshu-

han. Samtidigt får en konventionell od-

Tobias lyfter fram att en bra växtföljd

set rymmer som mest 24 000 höns som

lare större skördar. Ur min synvinkel är

också prioriteras av konventionella odlare.

går fritt på golvströ med tillgång till värp-

det mera klimatsmart att odla konventio-

– Växtföljden är en sak som oftast

reden och sittpinnar.

nellt, och det finns färsk forskning från

nämns enbart i ekosammanhang, men

Sveriges lantbruksuniversitet SLU som ty-

den är viktig för alla odlare, säger han.

Mindre bränsle Då Tobias tog över gården, hade han egent-

der på samma sak.

ligen inget annat alternativ än att odla

Svart och vitt

konventionellt.

Tobias tycker att jämförelserna mellan

– Då vi började med hönsen övervägde vi däremot att göra det ekologiskt. Men

naturenlig och konventionell produktion ofta blir alltför svartvita.

Växtföljd innebär att man låter olika grödor avlösa varandra på samma åker från år till år. Man väljer olika arter i en följd som påverkar varandra positivt.

Går inte ihop

det visade sig att byråkratin förhindrar

– Alla odlare behövs. Någon har sagt att

Som Tobias ser det är det omöjligt att gå

ekologisk och konventionell produktion

det största hotet mot mänskligheten in-

tillbaka i tiden då det kommer till jord-

på samma gård, säger han.

te är att vi blir utan mat, utan att vi blir

bruksbranschen.

2 | 2015

Bjarne Mara har runt fyrtio mjölkkor och odlar spannmål, vall och baljväxter. Han menar att närmiljön är den största vinnaren på att det finns ekologiska jordbruk.

Tobias Dahlblom odlar vete, havre och sockerbetor. Snart tvååriga dottern Clara följer gärna med pappa i arbetet på Kvarnfors gård.

– Om alla fortfarande bodde på landet och

kan jag inte bara spruta bekämpningsme-

planer på att bygga en biogasreaktor för att

odlade för eget bruk skulle det kanske gå

del och bli av med det. I stället måste jag

kunna ta tillvara energi från kogödseln.

att använda traditionella metoder, men i

vänta till nästa säsong för att kunna ta itu

– Det är en dröm att kunna värma hu-

dag ska de flesta bo i stan och ha ett kon-

med problemet. Inom ekoodlingen finns

set och torka spannmål med energi som

torsjobb. Samtidigt vill folk att maten ba-

det inga genvägar, säger han.

vi själva har producerat, säger han.

ra ska bli billigare. Det är en ekvation som

Ekoodlare får, utöver gödsel från djur,

Bjarne tycker det är viktigt att minimera

också gödsla med fosfor i form av apatit

transportsträckorna för livsmedlen. Han

och kalium i form av biotit som båda löser

säger också att man borde fundera på livs-

sig långsammare än konstgödsel.

cykeln bakom olika matvaror.

Berikar jorden

föda upp köttdjur. Nu menar jag inte att vi

brukssektorn i många år. På lång sikt

Bjarne lyfter fram att det inom ekoodling-

bara borde äta vegetariskt, men det är bra

hoppas jag ändå att kunna utveckla bå-

en är viktigt att berika jorden på lång sikt

att vara medveten om hur mycket energi

de odlingen och äggproduktionen, avslu-

genom att tillföra organiskt material.

som går åt till olika produkter.

helt enkelt inte stämmer. På Kvarnfors gård handlar framtidsplanerna mycket om att klara vardagen och försöka få ekonomin att gå ihop. – Det har varit ansträngt i hela jord-

tar Tobias.

Sjunde generationen Bjarne och Camilla Mara i Vikby driver en

– Det behövs mycket spannmål för att

– Genom att ha vall i växtföljden bin-

Själv väljer han och Camilla ofta ekolo-

der man både kväve och organiskt mate-

giskt i matbutiken, men de köper också

rial till marken. Det ger jorden bättre od-

livsmedel av konventionella råvaror, till

lingsegenskaper.

exempel bröd.

gård med ekologisk mjölkproduktion. På

Vall består av olika gräs och kvävefixe-

åkrarna odlar familjen spannmål, bönor,

rande klöver. Vallen skördas ofta som hö

Biologisk mångfald

ärter, ryps och vall. Bjarne och Camilla är

eller ensilage åt djuren, men den lämnar

Närmiljön är enligt Bjarne den stora vin-

den sjunde generationen på gården.

också efter sig stora rotsystem och växt-

naren på att det finns ekologisk odling.

Då Bjarne tog över lade han om till eko-

rester som bryts ner till mull.

– En ekogård är ett litet system. Vi und-

logisk drift och skaffade mjölkkor, fa-

– Undersökningar från södra Finland,

viker att köpa foder eller gödsel utifrån så

dern hade enbart odlat spannmål. I dag

där det finns flera konventionella gårdar

långt det går. Mångfalden är en annan as-

har Bjarne och Camilla strax över fyrtio

som odlar monokulturer utan vall och

pekt. Den gynnas av ekogårdarnas större

mjölkkor plus kalvar och ungdjur. Under

inte har några djur, visar att mullhalten

ogrästolerans. Det här är bra för bin och

sommarhalvåret går korna ute på bete,

minskat på åkrarna. I förlängningen stäl-

humlor och bidrar till mer stabila eko-

vintertid hålls de i en lösdriftshall. Bjarne

ler det till med problem. På sikt går det in-

system.

och Camilla sköter gården tillsammans

te att lämna bort vallen och enbart använ-

med hjälp av barnen och Bjarnes far.

da konstgödsel, menar Bjarne.

Han uppmanar konsumenterna att stödja det inhemska jordbruket, både det

Enligt Bjarne ligger den största skill-

Många konventionella odlare har trots

naden mellan konventionell och ekolo-

allt vall i växtföljden och de flesta kon-

– Vi kan inte konkurrera på den inter-

gisk produktion i långsiktigheten. Eko-

ventionella gårdar som har djur använ-

nationella marknaden, men om vi fick en

odlare använder varken konstgödsel eller

der gödsel från djuren.

större andel av den inhemska marknaden

bekämpningsmedel, vilka båda är snabbverkande.

Energi från gödsel

ekologiska och det konventionella.

skulle vi producenter kunna ha det bra, också ekonomiskt.

– Jag jobbar på ett litet annat sätt än

En viktig aspekt inom ekologisk produk-

Under de närmaste åren tänker Bjarne

en konventionell odlare. Jag måste tänka

tion är att minska på användningen av

fortsätta med gårdsdriften ungefär som

längre in i framtiden så att växtföljden blir

fossilt bränsle och maximera gårdens

tidigare. Den viktigaste satsningen är att

rätt. Om ett skifte får problem med ogräs,

egen energiproduktion. Själv har Bjarne

få i gång biogasreaktorn. 2 | 2015

”VISST ÄR DET JOBBIGT, MEN DET GER MYCKET” För fyra och ett halvt år sedan var Anne Anderssons son Tony med om en allvarlig bilolycka. Enligt läkarna hade han trettio procents chans att överleva. Han klarade sig och sedan dess har Anne varit Tonys anhörigvårdare.

TEXT Mari Pennanen

FOTO Mari Männistö

ommaren 2010 var Tony Meriki-

emellan visar på respekt, kärlek, vänskap

vi med om en allvarlig bilolycka.

och något litet speciellt. De hade en nä-

Efter olyckan låg han sex veckor

ra relation innan olyckan och de senaste

i koma. Också en frisk 18-årings

åren har de levt nära varandra.

kropp förtvinar då han ligger stilla under en lång tid. Tony fick lära sig att sit-

Processen pågår

ta, stå och gå på nytt. Talorganen hade

Läkarna har förklarat att eftersom Tony

blivit förslappade efter den långa intube-

var så ung då olyckan inträffade, så har de

ringen och han fick också lära sig att äta

friska delarna av hjärnan tagit över upp-

på nytt. Tony fick hjärnskador av olyck-

gifter från de skadade delarna och den

an, både av stötarna då bilen rullade runt

processen pågår. I dag går Tony ännu på

och av syrebristen.

tal- och neuropsykologisk terapi.

– För mig var det självklart att jag var

– Närminnet är största problemet. Tony

den som skulle ta hand om Tony då han

kan sätta på potatisen, men kommer se-

inte längre behövde anstaltsvård, säger

dan inte ihåg att den står på spisen. Ini-

Anne Andersson där hon sitter hemma

tiativförmågan fungerar inte heller, han

i soffan bredvid sin son och berättar om

gör gärna saker, men bara man ber ho-

tiden efter olyckan.

nom. Det är stor skillnad på en fysisk och

Hon pratar och Tony fyller på och kommer med många skämt. Blickarna dem 8

2 | 2015

en psykisk skada, Tonys hjärnskada syns inte, men den finns där, säger Anne.

5 | 2014

Anne Andersson ÅLDER: 49 år. BOR: Björkboda, på Kimitoön. FAMILJ: Man, dotter, son. GÖR: Arbetar deltid på Annonsbladet, är anhörigvårdare. INTRESSEN: Handarbete, bakning, att vara ute. DOLD TALANG: Kan knyppla. GILLAR: Att sticka, umgås med vänner, skriva brev. OGILLAR: Bråk, regn. ANNE MED TRE ORD: Snäll, lojal, litet sprallig. TONI MED TRE ORD: Snäll, hjälpsam, social. OM FEM ÅR: – Jag hoppas att jag får vara frisk, att Tony klarar sig, kanske har jag barnbarn.

”Se till att du får egen tid på något sätt. Ingen kommer hem till dig och frågar vad du behöver, du måste själv se till att du får det du är i behov av.”

Vård av närstående I FINLAND FINNS omkring 350 000 närståendevårdare.

min uppgift att träna in honom i varda-

avtal med kommunen och man får ett

gen igen. Han ska ut i arbetslivet, han ska

vårdarvode.

betala min pension, säger Anne bestämt.

– Det har fungerat bra med kommu-

Och den bestämdheten är troligen en

nen. Men att göra alla ansökningar och att

av orsakerna till att Tony är i så gott skick

varje år fylla i samma blanketter till Folk-

som han är i dag.

EN NÄRSTÅENDEVÅRDARE är en person som har omsorg om en familjemedlem eller någon annan närstående, som på grund av sjukdom, handikapp eller någon annan särskild orsak inte klarar sig självständigt i vardagslivet.

pensionsanstalten FPA samt att skriva

Tony fyller i att han ibland tycker att

om allt från början är jobbigt. Det är helt

Anne är litet påfrestande, till exempel då

klart att Tony inte själv skulle ha klarat

hon textar honom och frågar om allt är

detta. Inte är det ju precis kö här utanför

okej när han är med sina kompisar.

NÄRSTÅENDEVÅRDARE är bland andra föräldrar till handikappade barn, de som vårdar sin make eller maka samt söner och döttrar som tar hand om sina åldrande föräldrar.

ger Anne.

VÅRDRELATIONEN KAN HA utvecklats successivt i och med ett ökat behov av hjälp. Vårdbehovet kan också uppstå helt plötsligt på grund av sjukdom, en olycka eller då ett barn föds med särskilda behov. OM VILLKOREN FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD föreskrivs i lagen om stöd för närståendevård. Källor: Nätverket för närståendevård i Finland, Social- och hälsovårdsministeriet

Då man blir närståendevårdare görs ett

2 | 2015

med folk som erbjuder sina tjänster, sä-

Bekant chaufför

– Men det är bra att veta att jag har uppbackning. Jag vet att mamma finns där om det är något, säger han.

Anne insåg tidigt att det inte lönar sig att

Avgörande insatser

kämpa för och slösa energi på allt som To-

– Det bästa är att vi inte har haft några

ny skulle ha rätt till. I stället har hon valt

bakslag. Det har varit en kontinuerlig pro-

det som enligt henne är det viktigaste. En

cess framåt. Glädjen när han lärde sig gå

viktig sak är att Tony för alla resor till oli-

och äta var lika stor som för tjugo år se-

ka terapier kan anlita samma taxichauf-

dan, men nu fick den en ännu större be-

för, en bekant chaufför som har lärt kän-

tydelse, berättar Anne.

na Tony. Tony har också fått färdtjänst så att han kan träffa sina kompisar.

Hon vet att hennes insatser har varit avgörande:

– Det är väldigt viktigt att Tony håller

– Han skulle inte ha lärt sig att gå lika

de sociala kontakterna. Jag ser det som

snabbt om vi inte hade varit och tränat

med honom varje dag. Att se hans egen motivation är också belönande i sig. Tony har hela tiden varit väldigt positiv. Allt har dock inte varit en dans på rosor. – Det tyngsta var ovissheten då han ännu låg i koma och vi inte visste vad som skulle hända. Blir han som ett paket, måste vi flytta om han ska sitta i rullstol eller ...? I dag är det tyngsta det att Tony blir så arg på sig själv när han inte minns vissa saker. Han exploderar, svär och smäller i dörrar. Efteråt blir han ledsen och ber om ursäkt. Samtidigt ser Anne det som ett tecken på tillit, att han kan visa vad han känner.

Egen tid En sak som skiljer Anne som närståendevårdare från de flesta andra är att Tony hela tiden blir bättre. För dem som till exempel sköter om sin ålderstigna förälder är situationen inte lika hoppfull. – Vi vet inte hur mycket bättre Tony ännu blir, men vi vet att han inte blir sämre. Det gör också att orken och motivationen

Tony Merikivi

är annorlunda. Anne har ett klart tips till andra som är närståendevårdare. – Se till att du får egen tid på något sätt. Ingen kommer hem till dig och frågar vad du behöver, du måste själv se till att du får det du är i behov av. För Anne har arbetet två dagar i veckan varit det andningshål hon har behövt. – Arbetet betyder för mig sociala kontakter och en paus från Tony. Om vi hade varit tillsammans sju dagar i veckan skulle det ha kunnat gå illa, funderar Anne. – Visst finns det dagar då jag skulle

ÅLDER: 22 år. BOR: Hemma i Björkboda. FAMILJ: Mamma, pappa, syster. GÖR: Så lite som möjligt. INTRESSEN: Kompisar. GILLAR: Coca-Cola Zero, datorn. OGILLAR: Grönsaker. ANNE MED TRE ORD: Snäll, pålitlig, ett bra stöd. TONI MED TRE ORD: Snäll, ärlig, nykter. OM FEM ÅR: – Hoppas att jag jobbar med något.

kunna byta och vara på jobb fem dagar i veckan. Men det är också viktigt att kunna säga att det är jobbigt. Det hjälper, även om man bara säger det till väggarna.

Ger mycket

Att vara närståendevårdare och bo i en li-

Det kan vara lite betungande ibland, men

ten kommun ser Anne mest som positivt.

till 99 procent upplever jag det som positivt.

En fördel är att hon är i kontakt med sam-

Tonys lågstadielärare kom med försla-

Som anhörigvårdare kan det hända att

ma tjänstemän varje gång och därmed in-

get att Tony skulle bli skolfarfar och nu-

man får ge avkall på sina egna behov.

te behöver förklara allt på nytt. En nack-

mera hjälper Tony till i skolorna för fjärde

– Jag skulle inte säga att jag har gått

del är att allt inte finns på Kimitoön, al-

terminen. Så småningom ska han börja

miste om något för Tonys skull, i och med

la terapier är i Åbo. Ända sedan olyckan

studera och hoppas få ett arbete.

att det ger så mycket. Vi gör saker tillsam-

har Anne också känt ett stort stöd av det

mans, som att gå på gym, samt åker och

nätverk hon har på Kimtioön.

handlar. Jag ser det som en normal vardag då vi gör normala saker.

– De är många som både aktivt och inaktivt har levt med oss ända sedan olyckan.

Annes avskedsord då jag går ut genom dörren får plötsligt en litet annan dimension: – Kör försiktigt! 2 | 2015

Vi tog steget och

startade eget Allt fler kvinnor väljer i dag att bli sin egen chef. Carolina Sandell har nyligen fått sitt bolag registrerat och Ester Miiros har varit egenföretagare i flera år. TEXT Liz Lindvall

5 | 2014

FOTO Rebecka Eriksson, Jan Karlsson

Ester Miiros ÅLDER: 53 år. BOR: I Mariehamn på Åland. FAMILJ: Barnen Albert, 14 år, Anne-Lie, 21 år, och Tony, 23 år. UTBILDNING: Pedagog och företagsekonom. YRKE: Uppdragskonsult och itansvarig för The Central Baltic Programme åren 2014–2020. INTRESSEN: Goda möten med människor, reflektion och allt som får mig att växa.

givare i trettio år. Med det synsättet i bakhuvudet är det i dag svårt att förstå varför någon frivilligt skulle säga upp sig från en fast tjänst. Därför har Carolina sökt stöd från personer som hon på förhand har vetat skulle vara positiva och peppande. – De som varit tveksamma har jag inte lyssnat på, säger hon och skrattar.

Carolina Sandell

Viktigast har stödet från hennes man varit. – Eftersom vi har en ekonomisk gemen-

ÅLDER: 36 år.

skap var detta ett gemensamt beslut, fast

BOR: I Mariehamn på Åland.

det handlar om mig och vad jag vill göra

FAMILJ: Man och två barn. YRKE: Konsult. INTRESSEN: Att yoga, läsa och bara vara med nära och kära.

med mitt arbetsliv, konstaterar Carolina.

Aktivt val Det viktiga är det aktiva valet och att man hela tiden måste ha klart för sig vad man

vill åstadkomma. Carolina menar att vi i kan se en ny trend i arbets-

– Jag är helt övertygad om att livet är

ofta tänker på alla problem med att vara

livet i dag. Allt fler anställda i

för kort och att nu måste jag göra det jag

egenföretagare, men hon väljer att foku-

olika åldrar säger upp sig och

har tänkt på så länge. Allt ordnar sig, och

sera på fördelarna.

startar eget. Det handlar om

fungerar det inte så kan jag söka anställ-

människor i olika branscher och med olika erfarenheter. En sak har de gemensam: många av dem är kvinnor.

ning igen.

– Exempelvis finns det en föreställning om att du hela tiden måste arbeta och ald-

Carolina ser framför allt fram emot att

rig får vara ledig. Men det finns inga så-

vara sin egen chef. Hon vill fokusera på

dana tvingande regler, det är upp till var

För Carolina Sandell var omställningen

sina arbetsuppgifter i stället för på alla

och en. Jag hade bestämt mig för att jag

en lång process. Efter sin filosofie magis-

olika regler och en arbetslinje som mås-

inte längre ville ha ett stressigt liv, och ett

ter-examen arbetade hon som tjänsteman

te följas.

av målen med mitt företag är att få mer

inom den offentliga sektorn och har under

– Enligt vår arbetskultur är det ofta vik-

de senaste tio åren suttit på olika chefs-

tigare att vara på jobb än vad man de facto

poster. Ändå har hon inte trivts med de

åstadkommer, det har jag haft svårt att

Att allt fler kvinnor väljer att bli sina

olika rollerna hon har haft, och inte hel-

förlika mig med. Jag har ofta haft andan

egna tror Carolina beror på de föråldrade

ler med sättet att arbeta.

i halsen för att hinna till dagis för hämt-

strukturerna i arbetslivet. De är uppbygg-

balans i mitt liv. Då gäller det bara se till att det blir så.

– Jag har ett stort behov av att själv be-

ning och lämning. På samma gång har jag

da under en tid då enbart män förvärvsar-

stämma över mina arbetsuppgifter och

haft dåligt samvete för att jag gått lite tidi-

betade och kom hem till dukat bord, vil-

hur jag lägger upp mina dagar. Under de

gare, trots att jobbet har varit gjort. I dag

ket i dag fungerar dåligt eftersom bägge

senaste åren har jag funderat mycket på

kan jag lägga upp arbetet enligt min egen

föräldrarna ofta förvärvsarbetar.

vad jag vill ha ut av mitt liv. Under en tid

värdegrund och själv välja hur jag lägger

– Som egenföretagare hoppas jag kun-

hade vi sjukdom i familjen och jag börja-

upp mina arbetsuppgifter. Trivs jag med

na skapa en helt annan arbetsmiljö med

de tänka på hur jag ville leva mina dagar

dem och känner mig tillfreds med mitt

rutiner och regler som passar mig och

och vilka som är mina verkliga intressen

arbete, kommer jag även att vara en bätt-

min familj. Då kan jag måna mer om min

i livet. Livspusslet är svårt att få ihop och

re människa hemma.

familjs välmående. Jag försöker helt en-

jag insåg att det bara är jag själv som har makt att ändra på det.

Allt ordnar sig

Samma arbetsgivare Carolina bor med sin man och sina två barn i ett renoverat 1950-talshus i cent-

kelt på egen hand hitta en annan roll som arbetande mamma än den som erbjuds i dag.

I januari i år arbetade Carolina sin sista

rum av Mariehamn. Ingen i hennes fa-

Har rullat på

dag som socialchef vid Ålands landskaps-

milj har varit egenföretagare tidigare, och

Ester Miiros har flera års erfarenhet av

regering. Hon har nyligen lämnat in eta-

hon säger med engagerad blick att denna

företagande bakom sig. Hon startade sitt

bleringsanmälan för sitt företag, som er-

generation är annorlunda än föräldrage-

företag år 2011 och har sedan dess jobbat

bjuder konsulttjänster inom administra-

nerationen. Förut var målet att få en an-

som uppdragskonsult inom i första hand

tion och organisation.

ställning och arbeta hos samma arbets-

projektledning och organisation. 2 | 2015

– Det första jag gjorde var att skriva till al-

Någonting som oväntat dök upp det förs-

la mina kontakter att jag var ledig för upp-

ta året var bristen på semesterpengar.

drag och sedan dess har jag haft turen att

– Jag hade tänkt på moms och skatt

inte behöva marknadsföra mig själv eller

och allt, men glömde bort att lägga un-

mina tjänster desto mer. Allt har rullat på,

dan pengar för sommaren. Åtminstone

och jag har haft förmånen att få projekt

tio procent behöver du sätta undan varje

på allt från ett halvår till längre perioder.

månad för det ändamålet.

Det har gjort att jag inte har behövt jaga nya uppdrag hela tiden. Innan livet som egenföretagare var Ester offentligt anställd i många år och in-

Inga problem Att vara sin egen chef har aldrig varit något problem för Ester.

såg att hon som anställd behövde en bra

– Arbetsglädje och vikten att vara rätt-

chef för att trivas och utvecklas. Hon ville

skaffens har jag fått med mig hemifrån.

vidare och funderade på olika chefer och

En kvinna tipsade mig om att fråga mig

företag tills någon ställde henne frågan:

själv om jag skulle vilja anställa mig själv,

”Behöver du en chef?” Och svaret var nej.

och svaret har hela tiden varit ja. Dessut-

– Jag hade drivit flera projekt framgångs-

om har jag inte kunnat slappa med ett hus-

rikt och ville ha mer flexibilitet i mitt liv.

lån som måste betalas och andra utgifter.

Inom det offentliga systemet är det ing-

För att orka har Ester medeveten sett

en skillnad om du jobbar pyttelitet eller

till att ta hand om sig själv och gett sig

jättemycket. Alla får samma lön. Jag vil-

litet glädje varje dag i form av en kopp

le ha skäligt betalt för mina insatser, och

kaffe med en väninna, en promenad ute

jag ville fortsätta lära och utvecklas. Att

i solen eller ett berikande telefonsamtal.

bli min egen kändes som rätt väg att gå.

– Du själv, din hjärna och din personlighet är ditt viktigaste arbetsredskap och

Egen tid

därför är det väldigt viktigt att ta hand

I dag, några år senare, tittar Ester förnöjt tillbaka på sin insats som företagare. Hon

om sig själv.

har haft friheten att få styra över sin egen

Tänk långsiktigt

tid. Hon har kunnat jobba mindre sådana

Ester ser både fördelar och nackdelar med

dagar när solen har visat sig och mer när

att vara egenföretagare. Hon tycker det är

det har varit mulet. Dessutom har hon tjä-

viktigt att följa sitt hjärta och arbeta med

nat mer pengar än som anställd.

det som berikar en som person, men vill

– Fördelarna har varit att jag har kun-

även höja ett varningens finger.

nat fokusera på inkomstbringande akti-

– Allt fler kvinnor startar i dag egna fö-

viteter och har haft möjlighet att arbeta

retag och det finns en risk för att vi går

med intressanta människor. Jag har haft

från lågavlönade jobb till ett långlön-

en osäker, men god ekonomi och tjänat

samhetsföretagande utan ett bra socialt

extra pengar, vilket är värdefullt för mig

skydd. Gör det du tror på, men var ingen

som människa.

struts när det gäller ekonomi, utan tänk

Till en början arbetade Ester enbart

långsiktigt, säger hon.

hemifrån och hade samma e-postadress

Nyligen sökte och fick Ester ett arbete

för såväl arbetsmeddelanden som priva-

som varar till år 2020 och bestämde sig

ta meddelanden.

för att ta det.

– Men det var ingen bra idé. Jag kände

– Jag får mindre flexibilitet och läg-

mig aldrig ledig och fick en klump i ma-

re lön, men väljer ett sammanhang och

gen så fort jag skulle öppna datorn, efter-

trygghet. Det är vad jag behöver för till-

som jag är en sådan person som svarar på

fället.

arbetsrelaterade mejl även klockan elva på kvällen. En adress som enbart gällde arbetsmejl löste det problemet – och ett separat kontor. 14

VÄRDESÄTT DIG SJÄLV med ömhet. VAR POSITIVT SJÄLVKRITISK till ditt företags lönsamhet. Det är viktigt med lönsamhet. Ekonomisk stress gör människor sjuka, och mår du väldigt dåligt på grund av ekonomin kan det vara värt att söka jobb som anställd igen. I alla fall för en tid. SKAPA ETT BRA NÄTVERK och försök hitta en mentor som kan hjälpa dig på en professionell nivå. Du kan bjuda personen i fråga på lunch och diskutera saker som du undrar över. LEVERERA DET SOM DINA KUNDER vill ha, för utan kunder får du ingen lönsamhet. LÄGG UNDAN 10 procent i månaden till semestern och fondspara om möjligt exempelvis 100 euro i månaden till din pension.

Carolinas bästa starta-eget-tips LÄS MYCKET. Inte bara litteratur om hur man startar eget, utan alla slags böcker. Det motiverar dig. LÅT DIG INSPIRERAS AV andra och hitta din egen livsfilosofi. Jag har lyssnat på poddar, framför allt på Värvet där man får ta del av olika människors livsberättelser med betoning på arbete. Det har fått mig att inse att det finns så många sätt att leva sitt liv på. Du behöver inte gå efter en inkörd mall. FÖRSÖK GÖRA det du gör så bra du kan. TA ETT STEG i taget, det behöver inte alltid handla om stora visioner. HA DIN MÅLSÄTTNING klar för dig, en dag når du dit du vill.

Ester tycker ändå inte att tiden som egenföretagare har varit bortkastad,

tiden och att fokusera här och nu. Jag ser

tvärtom.

i mentala bilder hur jag vill ha mitt liv

– Jag har vuxit mycket och fått större självtillit. Jag har lärt mig att ta vara på

2 | 2015

Esters bästa starta-eget-tips

och mitt nätverk har vuxit. Och jag har älskat friheten.

BÖCKER

ÄLSKAR, ÄLSKAR INTE TEXT Cia Hemming

REDAN BOKTITELN Varför hatar män

Männen är sällan medvetna om vad de tän-

kvinnor som älskar dem? ger en hänvisning

ker, känner eller gör, eller att de skadar sin

om att det inte kommer vara någon lätt bok

partner och att deras verklighet inte stäm-

att läsa. Och författaren Eva Rusz medger

mer överens med kvinnornas. Rusz konsta-

redan i inledningen att det heller inte varit

terar att hat- och hotfulla män ofta har en

någon lätt bok att skriva.

generaliserad inställning till kvinnor och att

Rusz, psykolog och kognitiv psykoterapeut, bygger sin bok på fyra kvinnors berättelser

Rusz, Eva: Varför hatar män kvinnor som älskar dem? Norstedts Förlag 2011, 235 s. ISBN: 978-91-1303234-4

de sällan eller aldrig besitter någon självreflektion.

och beskrivningar av sina relationer med hat-

När Eva Rusz söker förklaring till de ak-

fulla män. Kvinnor som under många år levt

tuella männens beteende kommer hon of-

i hopp och övertygelse om att bara de älskar

ta tillbaka till hur ett litet barns anknytning

sina män tillräckligt mycket kommer deras

till föräldrarna återspeglar sig senare i livet

hatfulla, kaotiska, kränkande och misshand-

och forskning visar att olika anknytnings-

te fått uppleva sådan, och ett barns empati-

lande beteende att förändras.

mönster skapar olika strukturer i hjärnan.

program kan bli skadat när det inte får upp-

Rusz utforskar om beteendet ligger i de

leva en känslomässigt trygg och stabil barn-

aktuella männens natur eller om andra fak-

Hotad självbild

torer kan vara avgörande. Männen anser sig

Personer som agerar hatfullt och våldsamt

De fyra kvinnornas berättelser löper ge-

vara pålitliga, men är i själva verket kontrol-

mot sina partner har ofta upplevt känslo-

nom hela boken och varvas med forskning

lerande och dominerande. De skapar en osä-

mässig otrygghet som barn. En del kan ha

och studier. Eva Rusz ägnar ett helt och långt

kerhet i sina relationer genom att hota, slå,

vuxit upp i en familj där hot, slag och våld

kapitel åt hatets evolution, funktion och de-

manipulera och bedra för att kränka och kont-

ingått. Ofta har de inte lärt sig kommunice-

finition. I ett annat söker hon förklara oem-

rollera sina kvinnor som väljer att förlåta,

ra och lösa problem. Vreden kan vara reak-

patiska och omoraliska beteenden och hur

förstå och ”glömma”.

tion på en hotad självbild, medan hatet står

inlärda känslor och beteenden skapas, me-

för djupa, traumatiska besvikelser som lag-

dan hon mot slutet funderar över huruvi-

rats och vänds mot de kvinnor de lever med.

da psykoterapi kan vara till någon hjälp för

Psykisk och fysisk

dom och uppväxt.

Den misshandel som pågår är både psykisk

Bristen på empati är också märkbar hos

och fysisk. Den psykiska sker i form av kränk-

hatfulla män som sägs enbart spela empa-

Hon ger också en vetenskaplig förklaring,

ningar, verbalt våld, manipulation, kontroll

tiska. De vet hur man ska bete sig för att nå

baserad på neurovetenskaplig forskning, på

och sadism, medan den fysiska består av

framgång i nära relationer, men deras egna

den fråga som så ofta ställs angående kvin-

plötsliga och aggressiva utbrott där knytnä-

känslomässiga system verkar inte veta hur

nan i destruktiva relationer: Varför stannar

var, strupgrepp, knuffar och slag används.

empati ska kännas. Själva har de kanske in-

hon kvar?

hatfulla män.

Rösta och vinn ett halsband! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 22.4.2015. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2,

00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Halsband”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre välgörenhetshalsband med berlock. Genom att bära halsbandet stöder du kvinnostödscentret Marta Centrs arbete i Lettland. I förra röstningsomgången fick artikeln Kurdiska kvinnor i krigets skugga på sidan 20 i Martha nr 1/2015 flest röster.

Marthakassen som lottades ut i samma nummer vanns av Kerstin Karlström, Pensala, Carola Lundström, Bromarv, och Gunnel Sjöblom, Överpurmo. Kassen kommer på posten – grattis!

2 | 2015

MATBITEN

Gamla 70-talsgodingar med

NY TWIST

Du som var med på 70-talet kommer säkert ihåg dem: räkfylld avokado, fyllda paprikor, ananasgratinerad kassler, ostgratinerad ugnskorv, smaksatt sufflé … Martha gör denna gång en nostalgisk djupdykning i 70-talets grytor och kastruller och bjuder på trendig retromat.

TEXT Louise Mérus och Mikaela Groop

7 16

FOTO Fredrika Biström

RECEPT Louise Mérus

0-talet var årtiondet då vi började

över pizzan. 70-talsmaten var ofta en fest på

servera grönsallad till middagen och

rester – vi tog tillvara det som blivit över från

upptäckte nya spännande smaker på

gårdagens middag och trollade fram en ny

våra tallrikar. Det skulle gå snabbt

och smart meny.

att tillreda vardagsmaten och den skulle

På följande uppslag sneglar vi bakåt i ti-

vara praktisk. Grytor och gratänger mätta-

den och serverar moderniserade versioner

de många hungriga magar, osten snålade vi

av 70-talsklassiker som fungerar fint även i

inte med och ananas på burk blev pricken

dag. Välkommen med på nostalgitrippen!

2 | 2015

Flygande Jacob Flygande Jacob lanserades första gången

(4 portioner)

i mattidningen Allt om Mat år 1976. I den

4 hönsfiléer 1 tsk olja salt och peppar 1–2 bananer 1 dl grädde 1/2 dl chilisås 1/2 dl sweet chilisås 1/2 röd chilifrukt (kan uteslutas) 1 dl jordnötter färsk koriander 1 limefrukt

klassiska rätten ingår hönsfilé, banan, chilisås, jordnötter och stekt bacon. Vår moderniserade version är inspirerad av asiatiska smaker, därför har det rökta sidfläsket lämnats bort. I stället har vi tillsatt litet extra chili, limejuice och färsk koriander. Servera gärna rätten med nudlar.

1. SÄTT UGNEN på 225 grader. 2. BRYN KYCKLINGEN i oljan i en stekpanna, krydda med salt och peppar. Lägg i en ugnssäker form.

3. SKALA OCH SKIVA bananen och lägg ovanpå kycklingen. Skiva chilin och strö över. 4. RÖR IHOP GRÄDDE, chilisås och sweet chilisås, smaksätt med salt och peppar. Häll blandningen över kycklingen.

5. STEK I NEDRE delen av ugnen i cirka 15 minuter. 6. SMAKSÄTT MED LIMEJUICE och strö över jordnötter och rikligt med färsk koriander. Servera med ris eller nudlar.

2 | 2015

Gratinerade räksmörgåsar Varma smörgåsar och

(4 portioner)

nattmat var stort på

4 skivor gott surdegsbröd 4 hårdkokta ägg 200 gram skalade räkor smör cayennepeppar

70-talet. Fyllningen kan varieras med räkor, skinka, grönsaker, olika sorters ostar och så vidare. Överblivna ägg från påskbordet kan användas i denna fyllning.

2 | 2015

Ostsås: 1 1/2 msk smör 1 1/2 vetemjöl 2 dl ekologisk matlagningsgrädde eller vispgrädde 1 äggula 3 msk riven ost salt, peppar vattenkrasse eller rucola

1. ROSTA BRÖDET och bred på smöret. Placera smörgåsarna på en ugnsplåt, lägg ett skivat ägg på varje smörgås och fördela räkorna över brödet samt krydda med cayennepeppar.

2. OSTSÅS: FRÄS SMÖR och mjöl i en kastrull, häll i grädden och smaksätt med salt och peppar. Vispa ner gulan och blanda i osten. 3. HÄLL SÅSEN ÖVER smörgåsarna och gratinera i 275 graders ugn tills de har fått fin färg. Dekorera med vattenkrasse eller rucola.

Lammfyllda paprikor Tänker man på 70-talsmat dyker ofta fyllda paprikor och fyllda tomater först upp i minnet. I detta recept fyller vi paprikorna med lammkött. Har du rester från påskalammet går det utmärkt att använda dem i denna rätt. Lammet är smaksatt med vitlök och getost och gratineras med parmesanost. (4 portioner) 4 röda paprikor 2 msk crème fraiche 100–150 gram mjuk getost salt och peppar 400 gram lammfärs eller rester från påskalammet 1 pressad vitlöksklyfta 2 dl kokt couscous eller bulgur bladpersilja 50 gram parmesanost, riven 1/2 dl pinjenötter

1. DELA PAPRIKORNA på mitten. Skär ut innanmätet och grilla dem i ugnen i 200 grader i cirka 10 minuter tills de har fått lite färg.

2. MEDAN PAPRIKORNA är i ugnen, rör ihop en kräm av getost, parmesan och crème fraiche.

3. FRÄS LAMMFÄRSEN eller lammfärsresterna med vitlöksklyftan och rör ihop med krämen. Blanda med couscous eller bulgur.

4. NÄR PAPRIKORNA har svalnat, fyll dem med lammröran och toppa med pinjenötter och ytterligare litet parmesanost. 5. GRÄDDA I UGNEN i 200 grader i ytterligare cirka 20 minuter.

Gratinerade endiver Endiven (cikorisallat) användes flitigt på 70-talet och är en mycket god grönsak, i dag dock litet bortglömd. Den är god att gratinera i ugn med skinka och ost, och delikat att äta rå med till exempel ostdipp. (4 portioner) 4 stora medelstora endiver 6–8 skivor rökt eller kokt skinka 150 gram gorgonzolaost eller annan blåmögelost salt och svartpeppar olivolja

1. SÄTT UGNEN på 250 grader. 2. SKÖLJ ENDIVERNA och halvera dem.

3. KOKA I LÄTTSALTAT vatten i cirka 5 minuter. Låt rinna av väl.

4. VIRA EN SKINKSKIVA runt varje endiv och lägg dem på ett ugnssäkert fat eller i en form.

5. BRYT OSTEN i mindre bitar och fördela över endiverna. 6. RINGLA ÖVER OLIVOLJA och krydda med salt och svartpeppar.

7. GRATINERA i cirka 10 minuter, tills de har fått fin färg.

2 | 2015

Uppochnedvänd ananaskaka Ananaskakan är en glutenfri kaka som är inspirerad av ett 70-talsrecept. Då hade man använt ananas på burk, men ett fräschare resultat ger färsk ananas, som dessutom är ett nyttigare alternativ. Mandelmjölet ger kakan en härlig smak och färg, och tillsammans med crème fraiche blir resultatet en underbart smaklig efterrätt. Till formen: 4 msk smör 2 msk muscovadosocker eller rårörsocker 1 färsk ananas Till smeten: 100 gram smör eller margarin 2 dl rårörsocker 3 ägg 1/2 dl mjölk 4 dl mandelmjöl 1/4 tsk salt 3 tsk bakpulver 2 tsk vaniljsocker Till serveringen: crème fraiche

Fusksufflé med choklad och apelsin Sufflé var stort på 70-talet, både söta och salta suffléer som serverades i vackra små portionsskålar. För att lyckas med en sufflé krävs noggrannhet och rätt tajming. Sufflén ska serveras så fort den tas ut ur ugnen. Vår chokladefterrätt är en enklare version av den klassiska efterrättssufflén, eftersom den innehåller bakpulver. Använd gärna mörk choklad med mycket smak, eller varför inte experimentera med överblivna påskägg. 3 ägg 1 dl socker 125 gram mörk choklad 125 gram smör 1 1/2 dl vetemjöl 1 msk mörk kakao 1 tsk bakpulver skalet av en apelsin

1. SÄTT UGNEN på 200 grader (inte varmluft). 2. VISPA ÄGG och socker pösigt. 3. BRYT CHOKLADEN i bitar och lägg i en skål. 4. SMÄLT SMÖRET i en kastrull och häll det över chokladen.

5. BLANDA I apelsinskal och rör om så att chokladen smälter. 6. BLANDA NER chokladröran i äggsmeten. 7. BLANDA VETEMJÖL med kakao och bakpulver. Sikta ner mjölet i smeten.

8. SMÖRA OCH sockra små suffléformar och fyll dem nästan ända upp till kanten med chokladsmet.

9. GRÄDDA chokladbakelsen mitt i ugnen strax före serveringen, cirka 10–12 minuter. Den ska vara litet krämig i mitten. 20

2 | 2015

1. SÄTT UGNEN på 200 grader. 2. SKÄR BORT SKALET och rotstocken av ananasen. Skär fruktköttet i mindre bitar.

3. SMÄLT FETTET och häll i en fyrkantig eller rund kakform (cirka 24 cm i diameter). Strö över sockret.

4. LÄGG PÅ ananasbitarna så att de täcker bottnen. SMETEN:

1. RÖR SMÖR och socker pösigt. Tillsätt äggen, ett i taget.

2. BLANDA MANDELMJÖL, salt, bakpulver och vaniljsocker och rör ner i smeten växelvis med mjölken. Häll smeten över ananasen. 3. GRÄDDA I 200 grader i cirka 30–35 minuter, eller tills kakan känns färdig (man kan täcka kakan med folie om den får för mycket färg).

4. STJÄLP GENAST upp kakan och låt svalna. 5. SERVERA MED en klick crème fraiche.

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

MINSKA RÖSTSVINNET! SOM NI KUNDE LÄSA i min senaste kolumn är en av

Men ansvar innebär inte enbart skyldigheter, utan också

mina målsättningar att sätta fokus på matsvinnet. Att

möjligheter. Genom engagemang lär jag mig mer och mer

kasta bort föda, som så många människor till och med

– om andra, om mig själv, om samhället jag lever i och

i vårt land lider brist på, är skamligt. Men i dag tänker

kan påverka genom att till exempel rösta i val.

jag på ett annat svinn som också smärtar mig – nämligen röstsvinnet.

I trötthet och besvikelse säger vi ibland att vi inte kan påverka någonting, att ingenting lönar sig. Så kan det

Att bära samhällsansvar har varit en viktig del av Martha-

se ut många gånger, men vi behöver bara se tillbaka på

förbundets verksamhet sedan begynnelsen. Kvinnor har

martharörelsens historia för att se att det lönar sig att

uppmanats att engagera sig i samhället, som politiker,

envist kämpa vidare för det man tror på. Alla kan in-

som röstare och som vardagshjältar.

te, och behöver inte, vara pionjärer. Men alla kan bidra

Ebba Östenson, förbundsordförande

”Alla kan inte, och under åren 1948–1964, framhöll ofta behöver inte, vara husmödrarnas sociala ansvar och medpionjärer. Men alla kan borgerliga skyldigheter samt betydelsen bidra med sina egna av att kvinnorna deltog i samhällsarbetet och i det politiska beslutsfattandet. erfarenheter, sin unika (Liljeberg-Elgert, Sheila (1999): Martha kunskap och vilja – kvinna i tiden 1899–1999) att förbättra.” På lång sikt

med sina egna erfarenheter, sin unika kunskap och vil-

”Ska jag ta ansvar för allt?”, kan frågan

så förbli, men redan från begynnelsen har Martha upp-

lyda i dag när vardagscirkusen kräver så mycket. Då gäl-

muntrat kvinnorna att rösta – att det handlar om en plikt

ler det att minnas att just samhällsansvaret och engage-

ja att förbättra.

Kvinnlig rösträtt Nästa år firar vi 110 år sedan kvinnlig rösträtt infördes i Finland. Bland Marthas förgrundsgestalter fanns kvinnor som envist arbetade för denna rätt och själva ställde upp i det första valet, såsom Lucina Hagman, Dagmar Neovius och Alli Nissinen. Martha har alltid varit en opolitisk organisation och ska

och ett samhällsansvar.

manget hjälper att på lång sikt lösa många pro-

Riksdagsvalet står för dörren. Ta reda på kandidaterna

blem som kommer att underlätta helheten.

i din valkrets. Ta reda på deras uppfattning om samhälls-

Kasta alltså inte bort din röst! Ansvar och engagemang kan kännas tungt, alltför tungt många gånger.

och familjepolitik, om miljö- och hälsofrågor och om förbundets tyngdpunktsområden. Och kom ihåg: Vi har inte råd med röstsvinn!

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

2 | 2015

möjligheter GRUPPSPARANDE GER OANADE

I Uganda har kvinnliga jordbrukare hittat nya sätt att förverkliga sina affärsidéer. Att söka finansiering från traditionella banker är ofta inget alternativ, eftersom bankerna kräver alltför höga säkerheter. Därför sparar man numera i grupp. TEXT OCH FOTO Mia Madsen

2 | 2015

tt trettiotal kvinnor och män sit-

das nationalsång med en sällan skådad

en ”jag är här” när de hör sina namn lä-

ter samlade i skuggan av ett stort

inlevelse. Ingen står tyst. När sången

sas upp. Namnuppropet är en viktig pro-

träd, långt ute på den ugandiska

klingat ut är det dags att ta itu med da-

cedur och en halvtimme hinner gå innan

landsbygden. De har samlats för

gens arbete.

allt är avklarat. I dag är ingen försenad.

sitt månatliga spar-och lånegruppsmöte,

Vice ordföranden för gruppen Victor

som är ett välkommet avbrott i vardagen.

Mugiwa delar ut små blå häften till grupp-

Lånar av varandra

Den här tiden en vanlig onsdag skulle den

medlemmarna för att de ska kontrollräk-

Spar- och lånegruppen Munomubyonna

samlade gruppen av jordbrukare vara fullt

na att alla uppgifter stämmer. Det är vik-

är ett exempel på ett mikrofinanssystem

sysselsatt med att ta hand om sina djur,

tigt att aktieköpen från förra månadens

utanför den traditionella banksektorn där

mjölka kor, plantera grödor eller förbere-

möte har registrerats och att eventuella

småskaliga bönder i Uganda går samman

da lunch. Men i dag har kvinnorna klätt

skulder är korrekt nedtecknade.

för att spara och låna pengar till varandra.

upp sig i sina finaste klänningar och det ligger en spänd förväntan i luften.

Sedan är det dags att se vilka medlem-

Den här typen av sparande spelar en

mar som är på plats. Det råder obligato-

avgörande roll speciellt i kvinnors till-

– Med hjälp av spar- och lånegruppen

risk närvaro och de som inte dyker upp

gång till kapital. På grund av patriarka-

har jag investerat i biogas på min gård.

till mötet eller blir försenade måste be-

liska strukturer och traditionella sätt att

Biogasen ger mig ljus om kvällarna och

tala 500 ugandiska shilling i böter, vilket

äga land har många kvinnor inte papper

förkortar den tid det tar att göra mat. Jag

motsvarar cirka 15 cent. Böterna samlas

på att de äger marken de brukar, vilket

har också byggt en vattentank. Mitt liv ha-

ihop till en gemensam socialkassa som

betyder att deras möjligheter att ansöka

de varit mycket annorlunda om jag inte

används vid plötsliga sjukdomsfall eller

om lån krymper.

lärt mig att spara pengar, berättar Jenifer

till begravningar.

Namulema, en kvinna i fyrtioårsåldern.

Obligatorisk närvaro

Dålig infrastruktur i kombination med

– Det är bara bra om gruppmedlemmar

brist på kapital och en annorlunda bank-

blir försenade. Vi tjänar ju pengar på dem,

kultur gör också att många afrikanska

förklarar Namulema med ett skratt.

småjordbrukare över huvud taget inte

Strax innan mötet börjar stiger samtliga

Sedan är det dags för namnupprop.

använder sig av traditionella banker.

gruppmedlemmar upp och sjunger Ugan-

Gruppmedlemmarna mumlar en efter

Enligt siffror från Världsbanken sparar 2 | 2015

omkring 14 procent av invånarna i Afrika söder om Sahara sina pengar i en bank. I Uganda har bara en femtedel av befolkningen över 15 år ett bankkonto. Den trista sanningen är tillika att även om du som jordbrukare skulle ha tillgång till ett bankkonto och garantier för ditt lån, så gör de traditionella bankernas skyhöga låneräntor på cirka 25 procent att ett banklån ofta inte känns som ett verkligt alternativ.

Eget kapital Det är här som spar- och lånegrupper kommer in som ett sätt för både kvinnor och män att tillsammans med sina grannar säkerställa tillgången på kapital och utöka sina möjligheter att investera i sitt jordbruk. – Med de pengar som jag lånat av gruppen har jag kunnat investera i en get. Jag har också börjat föda upp kycklingar som jag kan sälja vidare, berättar Aisha Naka-

”Genom att spara och låna pengar i grupp hjälper vi varandra att bygga upp våra liv och skapa ett socialt nätverk som vi alla tjänar på att ta del av.”

fera, en annan kvinnlig gruppmedlem. Konceptet med spar- och lånegrupper

na räknar sedlarna och meddelar sedan

marna. Blir det några pengar över, sätts de

är mer flexibelt än till exempel traditio-

summan med hög röst så att mötets vi-

in på ett bankkonto och tas med till näs-

nella mikrokreditlån, eftersom grupp-

ce gruppordförande Mugiwa kan regist-

ta gruppmöte där pengarna kan komma

medlemmarna själva bestämmer hur

rera aktieköpet. Sedan placeras pengar-

i omlopp igen. Lånen ska betalas tillba-

mycket en aktie kostar, vem som får lå-

na i en röd plastskål med texten emiga-

ka på tre månader och låneräntan ligger

na pengar och hur hög räntan ska vara.

bo, som betyder aktier. Även det blå häf-

på cirka tre procent.

Dessutom delas den ackumulerade låne-

tet får en notering.

– Ibland har folk svårt att betala tillbaka

räntan ut till medlemmarna i form av di-

– Tillsammans har vi i dag sparat näs-

sina lån. Då har gruppen rätt att sälja nå-

vidend i slutet av året. Det är en fördel jäm-

tan 2,5 miljoner shilling, utbrister vice

gon av personens ägodelar för att vi ska få

fört med ett mikrofinanslån, där räntan

gruppordförande Mugiwa när aktieköp-

tillbaka våra pengar, berättar Namulema.

betalas direkt till mikrofinansinstitutet.

en har avslutats. Han möts med rungan-

I denna spar- och lånegrupp har med-

de applåder.

För att undvika förskingring och missförstånd har också själva kassaskrinet ut-

lemmarna bestämt att en aktie ska kosta

Det betyder också att det är dags för de

5 000 ugandiska shilling, vilket motsva-

gruppmedlemmar som vill låna pengar att

rar cirka 1,5 euro. Regeln är att varje med-

skriva en kort ansökan på en liten pappers-

– Om bara en person är ansvarig för

lem måste köpa minst en aktie per möte.

lapp. På lappen ska man skriva hur myck-

kassaskrinet finns den risk för att peng-

rustats med tre olika nycklar, som innehas av tre personer.

– I år har jag sparat cirka 300 000 shil-

et man vill låna och hur pengarna ska an-

arna försvinner av någon oförklarlig or-

ling (90 euro). Det är mycket pengar för

vändas. Varje låneansökan ska presente-

sak. Därför har vi tre personer som till-

mig. Innan jag anslöt mig till gruppen

ras inför gruppen.

sammans ansvarar för att hålla reda på

brukade jag aldrig spara pengar. Nu kan

– I dag tänker jag inte låna pengar, ef-

jag plötsligt expandera min affärsidé och

tersom jag inte har något speciellt projekt

jag känner mig stärkt som kvinna, säger

på gång, säger Namulema.

Nakafera.

Noggrann kontroll

pengarna, förklarar Namulema. När mötet har avslutats samlas gruppmedlemmarna för att dricka te och ta del av de senaste nyheterna från grannskapet. – Det bästa med spar- och lånegruppen,

Dags för aktieköp

När alla de som önskar låna pengar pre-

förklarar Jenifer Namulema, är ändå att jag

När det är dags för aktieköp stiger grupp-

senterat sina ansökningar är det upp till

fått vänner för livet. Genom att spara och

medlemmarna upp en efter en och går

gruppen att avgöra om de ska bevilja lå-

låna pengar i grupp hjälper vi varandra att

fram till de två kvinnor som i dag har

net. Tanken är att alla pengar som samlas

bygga upp våra liv och skapa ett socialt nät-

fått i uppdrag att sälja aktier. Kvinnor-

in samma dag ska lånas ut till medlem-

verk som vi alla tjänar på att ta del av.

2 | 2015

FRÅGA EXPERTEN

Livsmedlens förpackningspåskrifter förnyas stegvis TEXT Mikaela Groop Förordningen om förpacknings-

konsumenter är mera uppmärksamma på saltet, den rö-

påskrifter kommer att ändras

da faran, och vet att det är skadligt. Märkningen ”Kraftigt

stegvis fram till utgången av år

saltad” används därmed inte längre från och med år 2017.

2016. Vilka är de viktigaste för-

– Det ska också finnas tydligare information om aller-

ändringarna?

gener på livsmedelsförpackningar. I och med den nya för-

– Det som har irriterat många

ordningen om förpackningspåskrifter ska de kända aller-

konsumenter är alltför små texter på livsmedelsförpack-

giframkallande livsmedlen eller ämnena alltid skrivas ut

ningarna. Den del av förordningen som trädde i kraft för-

med fet stil i innehållsförteckningen, exempelvis vete,

ra året i december gäller läsligare och större text på för-

nötter, ägg eller fisk, sådant som man vet att är allergent.

packningar. Minst 1,2 millimeter höga ska texterna vara.

Då blir det lättare för konsumenten att få syn på dem.

Minimimåttet gäller dock inte för mycket små förpackningar av enskilt förpackat godis. – Det som också är nytt är att det ska finnas informa-

Varför är det viktigt att läsa livsmedlens förpackningspåskrifter?

tion om att produkten är upptinad eller innehåller kött

– För att du ska veta vad du äter och vad livsmedlet

från flera djurarter. Likaså ska det finnas en tydligare

innehåller. Finns det till exempel mest vatten, socker el-

märkning av produkternas ursprungsland. Den ändring-

ler kakao i produkten? Särskilt om du är allergisk eller

en införs i april i år.

överkänslig för något födoämne är det mycket viktigt att

– I slutet av hösten 2016 införs nya krav på näringsde-

du tar reda på vad produkten innehåller.

klarationer. Då blir det obligatoriskt att uppge näringsämnena på alla livsmedel, förutom på kaffe, tuggummi

När träder de nya förpackningspåskrifterna i kraft?

och kryddor. Information om mängden energi, fett (mät-

– Det handlar om en stor ändring, ett arbete som har på-

tade fetter), kolhydrater (socker), protein, salt, vitaminer

börjats redan år 2012. Förändringarna träder i kraft suc-

och mineralämnen ska anges enhetligt och med tydlig stil

cessivt, eftersom industrin ska hänga med och allt det-

samt i ovannämnda ordning, så att näringsdeklarationer-

ta kostar och någon ska stå för kostnaderna. Det handlar

na går att jämföra sinsemellan.

således om många ändringar med olika tidtabeller och

– Ifall en vara kan användas felaktigt eller om avsak-

övergångsperioder.

naden av anvisningar kan innebära fara för hälsan, måste bruksanvisningar finnas på livsmedelsförpackningen.

Vad gör man om man märker att påskriften saknas

Produktens egenskaper och användningssyfte bör fram-

eller är bristfällig?

gå tydligt. Finns det bilder på förpackningen ska de ge

– Då kontaktar man allra först producenten och ber den

korrekt information om livsmedlet. Konsumenten får in-

rätta till felet eller bristen. Producenterna vill själva att det

te vilseledas och bilderna får inte visa sådana ingredi-

ska vara rätt och blir glada om de får respons.

enser eller livsmedel som förpackningen inte innehåller. Har du frågor om kost och Vilka ändringar borde jag som konsument absolut

näring eller hushåll?

känna till?

Skriv till Marthaförbundets

– Att saltmängden i sin helhet ska uppges. Dels det salt

sakkunniga i huslig ekonomi

som finns i livsmedlet självt, exempelvis i mjölken, dels

Elisabeth Eriksson på e-post-

det som är tillsatt. Man kommer också att helt frångå be-

adress: elisabeth.eriksson@

nämningen natrium. Tidigare har industrin spelat med att

martha.fi. Svaren publiceras

skriva ut enbart mängden natrium, vilket kan vara vilse-

i Martha och på förbundets

ledande, eftersom alla inte tänker på att man då måste

hemsida www.martha.fi.

ta det 1,2 gånger för att få den rätta saltmängden. Många 2 | 2015

2 | 2015

AKTIVA MARTHOR

ÅTERVINNING I RYGGMÄRGEN Att äta närproducerat och ekologiskt, göra nytt av gammalt och förlänga livet på sina ägodelar genom återbruk är trendigt i dag. Men för den äldre generationen är detta inget nytt. TEXT Liz Lindvall

FOTO Emilia Engblom

strävan efter en hållbar livsstil och i kam-

det inte var så enkelt att köpa någonting

pen för en bättre miljö blåser nya resurs-

nytt. Det fanns varken några pengar eller

snåla vindar. Vissa hakar på trenden, andra

någon affär. Om min mamma behövde kö-

tycker att den är för besvärlig och krånglig.

pa tyger eller liknande, var hon tvungen att

Men för den äldre befolkningen är den hållba-

göra en långresa till Mariehamn eller Åbo.

ra livsstilen självklar och naturlig. De växte upp under en tid då allt togs tillvara och åter-

Ärvda kläder

användes – i generationer.

Familjen hade kor, höns och får och tog

Längs grusvägen mitt i Enklinge i skär-

tillvara mjölken, äggen och ullen för att

gårdskommunen Kumlinge på Åland leder

laga mat och sy kläder. Hela familjen hjälp-

Ingalill Nordberg sin cykel förbi de gamla

te till. Kläderna ärvde Ingalill av sina stora-

husen som har stått där i många generatio-

systrar, och när hon kom hem från skolan

ner. Som 25-åring blev hon medlem i Enk-

måste hon byta om till enklare plagg för

linge Marthaförening. Hon är född och upp-

att inte smutsa ner och slita på skolklä-

vuxen på ön, och minns en tid då samhället

derna.

och framför allt vårt sätt att konsumera såg helt annorlunda ut.

– I dag är kläderna så billiga att man bara kan köpa och sedan slänga dem för att

– Jag, mamma och pappa och mina två syst-

köpa nytt. Jag ser hur mina barnbarn leker

rar tog tillvara allt vi hade och var mycket

i finkläderna och sedan slänger dem i en

försiktiga med våra tillhörigheter, eftersom

hög på golvet. Förr i tiden var det inte heller så vanligt med stora garderober med kläder för var-

Ingalill Nordberg ÅLDER: 61 år. BOR: På Enklinge på Åland. FAMILJ: Man, två barn, fyra barnbarn och två hundar.

je tillfälle. Kjolarna hade fållar som kunde läggas ut eller tas upp. Skjortkragarna vändes så att skjortorna kunde användas längre, och kläderna tvättades inte sönder på samma sätt som i dag. Kanske hade man ett par byxor i garderoben som

GÖR: Arbetar som hemvårdare.

rengjordes någon gång på vintern och li-

MARTHAENGAGEMANG: Blev medlem i Marthaförbundet som 25-åring.

tet oftare på sommaren. Kläderna tvättades för hand med tvål, och lakanen kokades i 2 | 2015

”Vi var mycket bättre på att ta hand om och vårda de vi hade. Eftersom vi hade så få saker förstod vi deras värde.”

Kristina Grönvall ÅLDER: 61 år. FAMILJ: Två barn. GÖR: Är fårfarmare. INTRESSEN: Får, fiske och blommor. MARTHAENGAGEMANG: Blev medlem i Marthaförbundet som 15-åring.

en stor gryta på gården. Något tvättpul-

sönder kläderna och göra dem till tras-

de de torkade brödkanterna användas i

ver eller någon tvättmaskin fanns inte.

mattor.

olika maträtter. Här slängdes ingen mat.

– Man var helt klart mycket mer för-

– I den lilla lanthandeln på Enklinge

siktig med sina kläder och såg till att in-

Inget matsvinn

fanns vissa produkter att köpa och näs-

te fläcka ner sig, berättar Kristina Grön-

Även maten måste man hushålla med förr

tan allt såldes i lösvikt, berättar Kristina.

vall, som är medlem i samma martha-

i tiden, så att den skulle räcka hela året.

Det blev därför inte lika mycket so-

förening som Ingalill och även hon född

På Enklinge åt man mycket fisk och få-

por som i dag. Behövde man exempelvis

och uppvuxen på Enklinge.

gel och fick mjölk från sin egen ko, om

lampolja tog man med sig en dunk och

Under hennes livstid har förhållan-

man hade turen att ha en. Både Ingalill

fyllde upp den. Mjölken såldes i glasflas-

det till ägodelar och deras värde ändrats

och Kristina berättar att deras familjer ha-

kor, som diskades upp och användes igen.

mycket. Hennes mamma brukade sy hen-

de mjölkkor, men även någon hushålls-

Bruksvaror som blöjor och bindor bestod

nes kläder och några nya fanns inte att kö-

gris och får. Importerade produkter exis-

av tygtrasor som klipptes sönder och stop-

pa ute i skärgården. När man frågar Kris-

terade inte. De började komma först när

pades i trosorna. Inget var färdigpackat

tina om hon därför var rädd för att smut-

färjetrafiken förbättrades. Ville man ha

och soptunnan för brännbart avfall be-

sa ner sig och förstöra kläderna, ger hon

sylt eller saft gick man ut i skogen och

hövdes nästan inte.

ifrån sig en tydlig, djup suck.

plockade bär och gjorde den själv. Pota-

Ingalill och Kristina vill inte säga att

– Ja, det var helt annorlunda då. Det går

tis och grönsaker odlades i ett litet land

allt var bättre förr. Tvärtom. Mycket har

inte ens att jämföra med i dag. Vi var väl-

i trädgården, och när grisen skulle slak-

blivit lättare och enklare.

digt noga med att ta hand om och vårda

tas tog man vara på allt. Tarmarna blev

– Men en sak är säker. Vi var mycket

det vi hade och när någonting gick sön-

korvskinn och blodet användes för att gö-

bättre på att ta hand om och vårda det vi

der försökte mamma sy nytt av det trasi-

ra blodbröd. Även gammalt bröd var man

hade. Eftersom vi hade så få saker förstod

ga och gamla. Sista utvägen var att klippa

noga med att spara. Uppblött i vatten kun-

vi deras värde.

2 | 2015

KOLUMN

JEANETTE ”PEPPE” ÖHMAN är journalist, bloggare och författare. Hon bor i Los Angeles tillsammans med sin man och sin snart femåriga son. Hon ogillar anekdoter och gillar ärliga och trevande samtal.

HOMEMAKERS OCH BASEBOLLSPELARE NÄR MIN MAN registrerade vår nyinköpta begagnade

ta är att det inte verkar bli bättre. Att få ledigt från

bil här i Los Angeles uppgav han sitt eget yrke (journa-

jobbet för att stanna hemma med sjukt barn existe-

list) och att han var gift med mig. Utan att fråga skrev

rar inte i Amerika. Man har sina elva semesterdagar

mannen bakom luckan ner mitt yrke som homemaker.

(inklusive två sjukdagar), inget mer. Dessutom är det

Hemmafru, skulle vi antagligen säga hemma i Norden,

fruktansvärt dyrt att ha sina barn på dagis. I trettio

eventuellt hemmamamma. Normen är att om man har

delstater är dagvård faktiskt dyrare än college. Ni läs-

små barn i USA är det pappan som jobbar och mam-

te rätt, dagis är dyrare än universitetsutbildning. Och

man är en homemaker. Pappor är aldrig homemakers.

då är terminsavgifterna på universiteten ofta så his-

I december blev baseballspelaren Daniel Murphy från New Yorks Mets hånad i olika amerikanska medier för att han tog tre dagar ledigt efter att hans förstfödda

nande att föräldrar börjar spara när barnet ännu går i lågstadieskola.

kom till världen. Tre dagar, inte tre veckor eller tre må-

Ekonomiskt vettigare

nader, eller till och med tre år, utan tre korta dagar. I

Både ur ett ekonomiskt och ur ett jämställdhets-

USA är det på de allra flesta ställen helt otänkbart att

perspektiv är detta katastrofalt. Obetald föräldraledig-

pappan skulle ha någonting med spädbarn att göra. Si-

het gör att kvinnor är beroende av att bli försörjda av

tuationen är bara marginellt bättre för nyblivna mam-

sina män, och daghemsavgifter som är i klass med ter-

mor med något slags ambition att ha kvar sin arbets-

minsavgifter på universitetet gör att det ofta blir eko-

plats efter förlossningen. Arbetar man på ett företag

nomiskt vettigare att barnen stannar hemma en läng-

med fler än femtio anställda får man upp till tolv veckor

re tid. Med sin mamma. Detta leder till att kvinnorna

obetald moderskapsledighet. Obetald alltså. Annars är

blir ekonomiskt beroende av sina män och har svårt att

det bara att säga upp sig och hoppas på att få ett nytt

göra comeback i arbetslivet. Och givetvis att papporna

jobb när barnet är stort nog att börja dagis eller skola.

inte har någon vidare bra koll på barnens vardag. Och

Betald föräldraledighet finns inte på kartan.

att USA går miste om arbetskraft och skattebetalare. Det är inte meningen att dubbelbestraffa kvinnorna

På efterkälken

som stannar hemma med sina barn. Och det är natur-

USA är i själva verket det enda landet i västvärlden som

ligtvis inget fel på att vara en homemaker. Det är ba-

inte har någon som helst lagstadgad föräldraledighet.

ra tråkigt att ett land som själv slår sig för bröstet för

Länder som Estland, Ungern, Mexiko och ja, Finland

att vara så fritt har så starka patriarkala strukturer att

kommer långt före USA i jämställdhetsarbetet genom

det i praktiken är omöjligt för en kvinna att både göra

föräldraledighet.

karriär och vara förälder. I Finland har vi kanske långt

Det är inte heller alls ovanligt att få sparken när man för sin arbetsgivare berättar att man är gravid. Det värs-

kvar till jämställdhet, men jämfört med USA är vi klassens primus. JEANETTE ÖHMAN

2 | 2015

AKTIVA MARTHOR

2 | 2015

Gerbymarthorna har geist Förra hösten startade Seija Knipström en marthakrets där kvinnor från orten Gerby träffas. I dag har kretsen ett tjugotal medlemmar och nya medlemmar är varmt välkomna till Gerby byastuga, där man samlas en gång i veckan. TEXT Karin Dahlström

FOTO Johannes Tervo

erby i Vasa är en ort som har

marthorna och vad det innebär att starta

uppskattar, förutom allt man får lära sig

genomgått stora förändringar

upp en marthakrets.

av varandra och via förbundet.

de senaste åren. Området har

Eftersom medlemmar själva har värvat

Stora förhoppningar

nya medlemmar, känner de flesta varand-

hus och nya ortsbor. Tidigare fanns här

De åtta kvinnorna beslöt sig för att gå vi-

ra. Kretsen håller sina träffar i Gerby bya-

också en marthaförening, men den lades

dare med sina planer och efter en som-

stuga och har också samarbete med Ger-

ner år 2001 på grund av ett avtagande in-

marpaus återupptog de verksamheten

by ungdomsförening. Före jul band man

tresse. Seija Knipström hade länge varit

med planeringsmöten. Den första okto-

julkransar tillsammans och därefter har

intresserad av marthorna när hon senaste

ber 2014 startades sedan marthakretsen

man hunnit ägnat sig åt hantverk, såsom

vår gjorde slag i saken och bestämde sig

i Gerby. Tack vare djungeltelegrafen har

att virka mormorsrutor och tillverka re-

för att blåsa liv i marthaverksamheten.

gruppen vuxit och i dag har kretsen sam-

flexhjärtan.

vuxit kraftigt med både nya

– Jag hade tänkt på det i fem, sex år, säger hon, och i maj i fjol blev det av. Seija tog kontakt med Marthaförbundets ansvariga för medlemsfrågor Petra Högnäs, som kom och hjälpte till med starten. – Det började med ett litet möte med

manlagt 22 aktiva medlemmar, allt från småbarnsmammor till pensionärer. Seija har stora förhoppningar inför framtiden.

Ut i naturen Gerbymarthorna gör som bäst upp planer för våren och Seija, som själv är mycket

– Marthorna är aktiva på så många om-

naturintresserad, säger att verksamheten

råden och gör mycket gott i samhället, sä-

under de kommande månaderna kommer

ger hon.

att handla om det som naturen ger. Inför

intresserade, jag tror att vi var åtta styck-

Sammanhållningen och gemenskapen

en som var med och fick information om

bland medlemmarna är något som hon

hösten finns det planer på att plocka och ta tillvara bär och svampar. 2 | 2015

Martha ger gemenskap

Seija Knipström ÅLDER: 52 år. FAMILJ: Vuxna barn, man och hund.

>> ULLA-BRITT MÖUTS och Mari

GÖR: Arbetar som tandskötare.

Wiklund är två Gerbykvinnor som

BOR: I Gerby.

anslutit sig till marthakretsen i Ger-

INTRESSEN: Martha, villaliv, naturen, musik och att umgås med nära och kära.

by. Ulla-Britt har tidigare hört till marthaföreningen och hon tveka-

MARTHAENGAGEMANG: Leder marthakretsen i Gerby.

de inte när hon hörde att verksamheten skulle återupptas. Hon träf-

MOTTO: Var positiv! Tänk framåt!

fade Seija på en julfest och nappade direkt.

BÄSTA MARTHATIPSET: Håll dig aktiv som martha. Då upprätthåller du traditionerna och skapar nya traditioner.

– Som pensionär med handarbetsintresse uppskattar jag gemenskapen med andra marthor, säger hon. Ulla-Britt är infödd Gerbybo och bor granne med byastugan där

”Jag tror att det finns goda förutsättningar att få behålla de nya medlemmarna om de blir väl emottagna.”

marthorna träffas. Hon har dessutom hand om nyckeln dit. – Så för mig känns det naturligt att delta, säger hon. De flesta medlemmarna är gamla bekanta som har ett förflutet i Gerby ungdomsförening. – Men det har också kommit en

– Det finns mycket man kan göra av det som

Hon är övertygad om att marthorna behövs

bjuds i naturen.

i dag och att verksamheten har förnyats och

Seija är glad över vi-andan i gruppen och över att marthaverksamheten åter har kommit i gång i Gerby.

anpassats till dagens behov. – När min svärmor var ung och aktiv så fanns 4H och marthorna. Då handlade det

ny generation inflyttade Gerbybor

– Det är en bra åldersspridning i gruppen

mycket om handarbete och trädgård. I dag

och det är också trevligt att lära kän-

och vi fungerar mycket bra tillsammans.

finns det ett behov bland de yngre kvinnor-

na dem.

Vi har ännu inte stött på några svårigheter,

na att lära sig av de äldre. De yngre har kan-

för vi har inte hållit på så länge, men kom

ske inte fått lära sig matlagning och kost-

tillbaka om ett år, då kanske vet vi mera,

hållning i samma utsträckning som vi har

skrattar hon.

fått, men tack vare marthorna har tröskeln

På omvägar Mari Wiklund är en av dessa inflyttade. Hon kommer från Kemijärvi, men

Tack vare att medlemmarna är likasinna-

har på omvägar bosatt sig i Gerby,

de är stämningen god i gruppen, och Seija

Gemenskapen inom gruppen är viktig, sä-

där hon planerar att stanna.

tycker att det är viktigt att få de nya med-

ger Seija och avslöjar att det blir en hel del

lemmarna att känna sig välkomna.

samtal under träffarna.

– Jag fick höra om den nystartade marthakretsen via min svärmor, berättar hon. Mari har bott i Gerby i två år med sin man och hon tycker att martha-

till den kunskapen sänkts, säger hon.

– Jag tror att det finns goda förutsättning-

– Det finns helt klart ett behov av att um-

ar att få behålla de nya medlemmarna om

gås. Om vi åker på exkursion lär vi känna var-

de blir väl emottagna, säger hon.

andra bättre, eftersom man kommer varandra närmare när man åker bort tillsammans.

verksamheten erbjuder henne goda

Fördjupade kunskaper

möjligheter att lära känna byns kvin-

Seija tycker att marthaverksamheten ger en

man arbetar fortfarande på att hitta en form

nor. Hon har tidigare varit medlem

god möjlighet att utveckla de egna intresse-

för verksamheten. Seija hoppas naturligt-

i en marthaförening i Ekenäs, Tam-

na tillsammans med andra. Eftersom hon

vis på att ännu fler ska hitta till kretsen och

misaaren Martat, så verksamheten

själv är intresserad av natur och kosthåll-

att Gerbymarthorna går en god framtid till

är inte obekant för henne. Mari är

ning, och har hittat en grupp med likatän-

mötes. Hennes hälsning till marthorna ute

intresserad av handarbete.

kande kvinnor, tror hon att de tillsammans

i landet är en uppmaning om att måna om

Marthakretsen i Gerby är tämligen ny och

– Jag stickar och jag virkar. Hän-

kan lära av varandra och fördjupa sina kun-

sina medlemmar och försöka få medlem-

derna går hela tiden, säger hon. Jag

skaper, kanske till och med lära sig nya sa-

marna, både gamla och nya, att känna sig

har gjort massor av yllestrumpor,

ker inom nya områden som de inte tidiga-

välkomna. Den bästa sporren är en trevlig

täcken, mormorsrutor ...

re har prövat på.

anda i kretsen eller föreningen.

2 | 2015

MARTHAINTERVJU

”DET HAR BARA RULLAT PÅ” TEXT OCH FOTO Mikaela Groop

I mitten av februari levererade du fyra

Redan följande dag kom jag på att jag kun-

ishockey-VM!” Då fick jag ihop 100 euro, men

kartonger fyllda med bland annat be-

de kontakta Arabia och Iittala och fråga dem

denna gång låg ändamålet så nära hjärtat,

stick och glas till avdelning 10 vid Barn-

om de ville delta med några muminmuggar.

eftersom det gällde våra goda vänner.

kliniken i Helsingfors. Hur kom det sig,

De meddelade mig att de tycker att detta är

Hanna Lönnfors?

ett så fint initiativ att de tänker donera mug-

Hur får du andra att engagera sig?

– Projektet började då min nära väninnas

gar och skålar så att det finns för alla på av-

– Jag gjorde det enkelt att delta i projektet,

treåriga son insjuknade i hjärntumör. Min

delningen. Vid det laget var det många, bå-

och det var för ett så gott och konkret än-

son och han har bara tre veckors åldersskill-

de privatpersoner och föreningar, som vil-

damål. Ingen hade hjärta att säga nej. För-

nad, och jag kände mig chockad och hjälplös.

le bidra med muminskedar och -glas, så jag

eningarna kontaktade jag själv och satte pri-

Vanligtvis brukar jag köpa julklappar till ho-

ändrade min egen insamling till att omfatta

vata meddelanden till släktingar, men sedan

nom, men nu tänkte jag att jag kunde köpa

även barnset med skedar och glas. I samma

kom många med via Facebook. Jag meddela-

bordsspel till sjukhuset i stället. Sedan kom

veva satte jag iväg ett meddelande till vd:n

de att jag kan göra en massbeställning och

jag på att jag kan köpa ett eller två spel, men

för Moomin Characters med en förfrågan om

att man får skriva om man vill delta med en

är vi flera kan vi tillsammans köpa en större

de också ville delta. Det vill de, och donerade

sked eller ett glas och betala 7,50 euro till

mängd. Jag sände e-post till släktingar och

leksaker, böcker och spel. Allt detta hände på

mig. Då behövde ingen själv köpa till exem-

vänner och frågade bekanta på Facebook

endast två månader! Det har bara rullat på

pel en sked och sedan sända den till mig.

om de ville vara med. Det resulterade i att

och vi har haft bastun full med muminsaker.

Man satte helt enkelt in pengarna på mitt konto och jag gjorde beställningen. Det var

jag i mitten av december åkte iväg till sjukhuset med en stor kasse med spel, böcker

Vad är det som driver dig i ditt välgö-

en praktisk lösning och det gjorde att många

och leksaker. Då jag kom in i treåringens

renhetsarbete?

också vågade komma med. Dessutom gjor-

rum råkade han ha en mumintallrik på sitt

– Egentligen var det slumpen som drev mig,

de jag regelbundet uppdateringar på Face-

bord. Han berättade att det bara finns någ-

att jag först hittade på att samla in medel

book och berättade hur projektet framskri-

ra muminkärl på avdelningen och att det är

till bordsspel och att jag sedan träffade tre-

der och vad som händer härnäst.

så roligt när man råkar få dem.

åringen. För ett år sedan hade jag ett mind-

– Jag hade trott att det enbart skulle bli

re projekt då jag samlade in pengar till nya

Ditt bästa marthatips?

det lilla projektet med spel, men på vägen

Barnsjukhuset. Jag fick helt plötsligt en idé

– För tillfället har jag barnen med mig över-

hem från sjukhuset bestämde jag mig för att

om att sända meddelanden med budskapet:

allt, så mitt tips är att ta med dig dina barn i

fortsätta insamlingen. Då satte jag som mål

”Stöd det nya Barnsjukhuset – delta med en

dina sysslor och i det du gör. Då lär de sig att

att samla ihop till ett dussin muminmuggar.

femma om Finland vinner bronsmatchen i

göra saker och fungera i olika situationer.

HANNA LÖNNFORS är språklärare, trebarnsmamma och medlem i Andersböle-Norrveckoski Marthaförening. Insamlingen till Barnkliniken är i skrivande stund avslutad, men Hanna utesluter inte nya välgörenhetsprojekt.

2 | 2015

AKTUELLT

LEV (FÖRENINGS)LIVET! Andra veckan i oktober lyser årets föreningsfestival upp höstmörkret i Svenskfinland. Festivalveckan infaller i år under perioden 5–11.10 och temat är Lev (förenings)livet.

» HAR NI INOM er förening drömt om att

ett nytt samarbete över ort-, region-,

marknadsföringsmaterial,

få förverkliga ett evenemang, men inte rik-

språk eller generationsgränser.

synlighet i hela Svenskfinland,

tigt kommit i gång? Har ni länge velat sam-

L-FESTIVAL: Ett evenemang som går

en chans att stärka föreningslivet, lyfta

arbeta med andra, men inte hittat formen?

över flera gränser, lyfter ett aktuellt

fram er verksamhet och den vägen

Har ni en verksamhet som ni skulle vilja de-

tema för en större allmänhet och som

rekrytera nya medlemmar.

la med er av och kanske den vägen locka nya

stärker föreningslivet på ett fräscht sätt

medlemmar? Under Föreningsfestivalen har ni

i just den regionen.

chansen! Ansökningsperioden infaller under

Under ansökningsperioden arrangeras inspirationskvällar i Helsingfors, Vasa och

tiden 1.4–15.5.2015 och då har ni möjlighet att

Att samarbete ger ett (mer)värde är grund-

Mariehamn. Under kvällarna kommer ni

ansöka om bidrag för att ordna evenemang.

tanken med all verksamhet. Det betyder att

att inspireras och få tips om hur ni för-

er förening har möjlighet att få ett större

verkligar era idéer.

Den så kallade aktiveringspengen ansöks en-

bidrag om det evenemang ni ordnar görs i

Ansökningen lämnas in via Föreningsfes-

ligt följande modell:

samarbete med någon annan förening. Varje

tivalens hemsida: www.festival.fi. Pappers-

S-FESTIVAL: Ett evenemang som stärker

arrangör kan anhålla om ett bidrag på 500

blanketter kan beställas av projektledaren

den egna föreningens grundverksamhet,

till 2 000 euro för att täcka de utgifter som

Oskar Koivumäki, tfn 050 502 0272, e-post:

som ordnas lokalt och för en mera speci-

arrangemanget medför.

oskar@festival.fi. Mera information om inspi-

fik målgrupp. M-FESTIVAL: Ett evenemang som ger

rationskvällarna finns på martha.fi/svenska/ Som lokalarrangör får ni dessutom:

start/evenemang/. För mera information om

min förening en ny verksamhetsidé, når

stöd och hjälp av Föreningsfestivalens

Föreningsfestivalen, kontakta Petra Högnäs,

ut till en större allmänhet och skapar

projektkoordinator,

petra@martha.fi, tfn 044 280 6609.

SVINNKAMPEN

Minska matsvinnet tillsammans!

HAR KÖRT I GÅNG »

Vi utmanar nu alla marthakretsar, -föreningar och -distrikt att delta i kampen mot matsvinnet! Varför inte samlas till ett marthamöte och låta mötestrak-

I MEDELTAL slänger vi ungefär 24 kilo ät-

teringen bestå av rester från kylskåp,

bar mat per person och år. Det betyder att var

frys eller skafferi? Låt fantasin och kre-

femte matkasse slängs direkt i hushållsso-

ativiteten flöda och kom med det du

porna, vilket belastar miljön och den egna

har hemma och annars kanske skulle

ekonomin. I siffror handlar det om en eko-

kasta bort. Tillsammans fixar ni sedan

nomisk förlust på 400 miljoner euro per år.

trakteringen till kaffet och får avnjuta

Orsaker till matsvinnet är avsaknaden av livs-

else för matproduktion och matkultur. Må-

nya spännande smakkombinationer.

medelskunskap och matlagningsfärdigheter,

let är att skapa en rörelse mot matsvinnet.

En riktig win-win-situation!

slit-och-släng-konsumtionen, okunskap och

Ta också du upp kampen mot matsvinnet

ren obetänksamhet. Nu slutar vi slänga mat!

hemma! Vi bjuder på kreativa recept, inspi-

genom att hashtagga era bästa bilder

Marthaförbundets kampanj Svinnkampen

rerande råd och hållbara idéer om hur man

med #svinnkampen på Instagram. De

(fi. Hävikinkaatajat) vill sprida kunskap och

kan minska svinnet. Gå in och läs mer på

mest inspirerande bilderna belönas med

tankeväckande information om matsvinnet

svinnkampen.fi.

en liten marthagåva, så uppge gärna

genom att lära ut livsmedelshantering, inspi-

namnet på kretsen, föreningen eller

rera till mera kreativitet i köket samt åstad-

Projektet Svinnkampen finansieras av Jord-

komma en attitydförändring och ökad förstå-

och skogsbruksministeriet.

2 | 2015

Visa oss er väg till minskat matsvinn

distriktet.

MARTHAINFO

NYA MARTHA-

PRODUKTER!

» MARTHAFÖRBUNDETS nya kondoleans- och hyllningsadresser i A4-format finns nu att få. Alla adresser levereras i ett plastemballage. Snöre i valbart vitt el-

Inbetalningar MARTA CENTRS

» Evitskog Mkr, donation 100,00 euro

ler blått samt kuvert ingår. Uppge vilken

» Sydösterbottens Md med anledning

färg på snöret du önskar! Pris: 10,00 euro.

av Marja-Liisa Hohenthals 80-årsdag 50,00 euro Mattby Mkr med anledning av Christina Fyhrquists 70-årsdag 344,50 euro Ekenäs Mf, donation 50,00 euro

För beställningar, gå in på martha.fi och fyll i formuläret där. Du kan också kontakta ekonomiassistent Marika Seger på marika.seger@martha.fi eller tfn 044 735 4971. Försändelserna postas varje vecka på torsdagar. Vänligen lämna in din beställning senast på onsdag för att den ska hinna med till veckans postning.

VAD GÖR INFORMATIONSTEAMET? » PERSONALEN vid Marthaförbundets

Informationsarbetsgruppen samlas till mö-

kansli arbetar sedan början av år 2014 i

te en gång i månaden. Vi går igenom ak-

fyra team: ekonomi-, rådgivnings-, med-

tuella evenemang, projekt och kampanjer

lems- och informationsteamet. Förbun-

samt funderar på det som är på gång och

dets informations- och kommunikations-

vad som bör göras med avseende på det

team ansvarar för informationsarbetet och

kommande informationsarbetet. I vårt upp-

fungerar som stödfunktion för förbundets

drag ingår också att driva ett kontinuerligt

samtliga verksamhetsområden. Det bety-

utvecklings- och förbättringsarbete, så att

der att teamet utvecklar och samordnar

förbundets externa och interna information

Marthaförbundets information och kom-

samt kommunikation är aktuell och ända-

munikation, som i sin tur anpassas efter

målsenlig. I teamet sitter utvecklingschefer-

förbundets övergripande mål enligt den

na Frida Nylund och Petra Högnäs samt för-

verksamhetsplan som godkänns på höst-

bundets informatör Karin Lindroos. Teamet

mötet.

leds av redaktionschef Mikaela Groop.

» »

ANNA EHRNROOTHS FOND

» Storgårds svenska Mkr med anledning av Marita Bergmans 70-årsdag 30,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

HAR DU BLIVIT UTAN MEDLEMSTIDNING? » NYA RUTINER PÅ ITELLA kan innebä-

som finns i medlemsregistret används som

ra att du inte får din tidning hem i brevlå-

grund för tidningens adressregister.

BESTÄLL NY MELLANMÅLSBROSCHYR

dan. Eftersom posten inte längre sorteras

Om tidningen uteblir: Kontakta

på ort och ställe, kan till exempel en av-

Marthaförbundets ekonomiassistent Ma-

vikelse i postnumret betyda att tidning-

rika Seger, tfn 044 735 4971, så kontrol-

en inte delas ut. Och har du flyttat, men

lerar hon dina adressuppgifter i förbun-

glömt att meddela om adressändring, le-

dets medlemsregister. Skulle uppgifterna

» UNGMARTHA HAR UTKOMMIT med

vereras inte tidningen automatiskt till din

visa sig vara korrekta och inga avvikel-

en reviderad upplaga av mellanmålsfavori-

nya hemadress. Endast genom att betala

ser hittas, kontakta din egen post. Vis-

ten Lätt som en plätt. Broschyren omfattar 32

för denna tjänst kan du vara säker på att

sa kommunsammanslagningar har näm-

sidor med recept och goda råd för stök i kök.

Martha når ända fram.

ligen medfört att namn på vägar och ga-

Innehållet är detsamma som tidigare, men

Likaså kan ett smeknamn som slunkit

tor samt postnummer har ändrats. Skulle

har paketerats om och fått en ny fräsch look.

med i Marthaförbundets nya medlems-

detta uppdagas i ditt samtal med posten,

Broschyren kan beställas via ung@martha.fi,

ta återigen kontakt med Marika så skri-

uppge önskat antal och adress. Du kan också

medföra att tidningen inte hittar till rätt

ver hon in de korrekta uppgifterna i med-

ladda ner den i pdf-format från Ungmarthas

mottagare. Detta eftersom de uppgifter

lemsregistret.

hemsida ung.martha.fi/ungmartha. 2 | 2015

AKTIVA MARTHOR

HOMMANSBYMARTHORNA FIRADE SITT HUNDRAÅRSJUBILEUM

TEXT Regina Wiik

» HOMMANSBY Marthaförening firade sitt 100-årsjubileum på Annagården i Andersby förra hösten. Vi hade bjudit in ett 60-tal gäster till en kaffebjudning med program. Bland gästerna fanns förutom föreningens medlemmar också representanter för Marthaförbundet, Östra Nylands Marthadistrikt, övriga marthaföreningar i Liljendal, Räfsby-Köpbacka Marthakrets samt representanter för traktens föreningar. Innan festen började uppvaktade vi två tidigare ordförande, Hjördis Lagerholm och Inger Ollas, vid deras gravar. Ordföranden Else-May Stenbacka inledde med att hälsa gästerna varmt välkomna. Festtalet hölls av Marthaförbundets utvecklingschef Frida Nylund som talade om marthaomsorg och om att vi borde vara mera marthastolta i vardagen och stödja varandra.

Fr.v. Ulla Lindholm, Lisbeth Lindholm, Sonja Willner, Ann-Mari Widlund, Brita Nyqvist, Hjördis Forsas och Christina Nielsen vid bordsändan. Längst framme till höger sitter Gretel Haddas.

Föreningens sekreterare Regina Wiik fick motta Marthaförbundets förtjänsttecken sto-

Ordföranden Else-May Stenbacka läste upp

Efter kaffet, då vi bjöds på goda smörgås-

ra silvermärket. Orkestern UniSet med Bertel

en kort historik över föreningens verksam-

tårtor och en festlig hundraårstårta, blev or-

Mårtenson och Christer Johansson stod för

het. Med god vilja och gemensamma kraf-

det fritt. Det var många som passade på att

musikunderhållningen under kvällen. Särskilt

ter går verksamheten vidare, men skaran

uppvakta på olika sätt.

uppskattat blev ett framträdande av Hinders-

på våra möten har minskat då åldern kom-

Kyrkoherde Stina Lindgård höll därefter

by teater, som uppträdde med några sce-

mer emot. Sommarutfärderna, sommarträf-

en liten andaktsstund och som avslutning

ner ur Isa Stenbergs pjäs Inga feila he någa.

fen och julfesten är alltid omtyckta tillfällen.

stämde vi upp Slumrande toner.

TEXT OCH FOTO Taina Tilvis

BAKA, BAKA PEPPARKAKA » ATT BAKA tillsammans är roligt. Fröjdböle-marthorna ställde före jul till med julbak i samarbete med Ungmartha. Degen till lussekatterna och pepparkakorna gjordes i ordning i förväg, och i händerna på barnen fick bakverken ett helt eget stuk. Pepparkakorna och mockarutorna kammade hem flest smakpoäng vid provsmakningen. Marthorna och barnen vill härmed varmt tacka Ungmartha för bidraget! 36

2 | 2015

MARTHOR GÖR GOTT I ÖVERMARK TEXT Eivor Eklund-Back FOTO Clary Kakkuri-Humlegård

» ÖVERMARK MARTHAFÖRENING håller varje år sitt novembermöte i välgörenhetsarbetets tecken. Marthaförbundets devis Martha gör gott passade väl in på den lyckade kväll vi höll förra året. Tre tomma bananlådor fylldes med olika slag av torra matvaror och konserver jämte toalettartiklar av varierande slag. Till barn i olika åldrar samlade vi in nya leksaker, kramdjur samt rit- och hobbymaterial, allt blev inslaget i ett färgglatt julpapper. Pake-

Fr.v. Birgit Granskog, Inger Wahlroos, Lisa Sand, Seija Kummel, Eivor Eklund-Back (sittande). T.h. Dorthy Gullmes, Maj-Len Röös, Doris Oppman och Maire Gullans (sittande).

ten försågs med en etikett med anvisning om lämplig ålder och kön. Julklapparna sän-

Förtjänsten från kvällens servering av kaf-

ket i november samt de morsdagspaket som

de vi sedan för utdelning i barnhem i Lett-

fe och te samt gott kaffebröd skänktes till

i april via Hoppets Stjärna skickas till mam-

land via Hoppets Stjärna i Närpes.

luciainsamlingen i Närpes, genom en röst i

mor i Lettland. Stipendier ges också vid ter-

Vi donerade även en penningsumma till

luciaomröstningen. Att delta i luciaomröst-

minsavslutningen på våren till två elever vid

diakoniföreningen i Övermark för julgåvor

ningen är en mångårig tradition i förening-

Övermark skola som visat ett särskilt intres-

till enskilda bybor i den egna församlingen.

en. Detsamma gäller insamlingen av julpa-

se för textil- och träslöjd.

MAMMA-BARN-KVÄLL I MATLAGNINGENS TECKEN TEXT Inga-Lene af Hällström

» I FJOL TILLDELADES kretsen Helmi-marthorna i Lappfjärd Marthaförening sammanlagt 150 euro för en matlagningskväll riktad till barn och unga. I november samlades tolv marthor och mer än det dubbla antalet barn till en matlagningskväll. Temat för kvällen var ”hälsosam och snabb mat för barnfamiljen”. På serveringsbordet kunde man med gemensamma krafter ställa fram bland annat nötpanerad lax med zucchinitagliatelle, smoothies, djungelgryta och ett välsmakande fröknäckebröd. Kvällen var trevlig för såväl mammor som barn. Mätta och nöjda gick alla hem den kvällen, och mammorna var speciellt glada åt alla nya recept på den goda maten. I trådarna för själva matlagningen höll Susanne Gröndahl. 2 | 2015

AKTIVA MARTHOR

TESSJÖMARTHOR STICKAR BABYSOCKOR TEXT OCH FOTO Lena Elander, sekreterare i Tessjö Marthaförening

» I TESSJÖ MARTHAFÖRENING stickas det flitigt till förmån för BB vid Borgå sjukhus. Förra våren sändes sammanlagt 44 par babysockor och babyvantar till sjukhuset och nästa sändning är under arbete.

» EN VACKER höstlördag deltog Helsinge Marthaförening för sjunde gången i Helsinge Lantmannagilles skördemarknad. Ett försäljningsbord hade ställts fram fyllt med bland annat hembakat bröd, semlor, kakor, bullar och ost för att få ett litet tillskott till kassan. Samtidigt uppmärksammades Tove

SKÖRDEMARKNAD I HELSINGE

STICKGLÄDJE I SYDÖSTERBOTTEN

Janssons hundraårsjubileum genom en utställning med anknytning till Tove Jansson. Muminfigurer, muminmuggar, böcker, vy-

TEXT Yvonne Hammar

kort och stickade tröjor med muminmöns-

» STICKORNA HAR GÅTT varma i Karlå-

ter fanns till påseende. Marthaförbundets

Svartbäck Marthaförening. I samarbete med

svamprådgivare Solveig Backström var också

Hoppets Stjärna har sockorna, vantarna, fil-

på plats och gav råd och tips till alla svamp-

tarna och mössorna förmedlats till hjälpbe-

TEXT Ann-Mari Juslin

intresserade som kunde bekanta sig med

hövande i bland annat Ukraina.

FOTO Heidi Laitinen

olika svamparter.

MODEVISNING I KORPO FOTO Hanna Hägglund

» BEKVÄMA KLÄDER för vardag och fest visades på den modevisning som Korpo Marthaförening ordnade förra hösten.

2 | 2015

AKTUELLT

NY HEMSIDA!

Âť KANSKE DU REDAN har varit inne pĂĽ MarthafĂśrbundets hemsida och mĂ¤rkt att den har fĂĽtt nytt utseende? Martha.fi bjuder nu pĂĽ nya skrĂ¤ddarsydda lĂśsningar och vi hoppas att du ska tycka att sidan Ă¤r lĂ¤tt att navigera och hitta pĂĽ. VĂĽrt mĂĽl har varit att skapa en informativ och relevant plats pĂĽ nĂ¤tet dĂ¤r anvĂ¤ndarvĂ¤nligheten stĂĽr i fokus. Den information du sĂśker ska vara lĂ¤tt att hitta och enkel att fĂśrstĂĽ. Designen och fĂ¤rgvalet baserar sig pĂĽ vĂĽr grafiska profil, som Ă¤r en del av vĂĽrt varumĂ¤rke. Surfa in minst en gĂĽng i veckan fĂśr nya artiklar, recept, rĂĽd och tips!

FĂśrfrĂĽgningar tel. 050 313 0627 mĂĽ-fre kl. 8.30-14.00 Folkskolegatan 17 67200 Karleby

De senaste videoklippen, podcast-avsnitten, broschyrerna och tidningens senaste nummer finns fĂśrstĂĽs ocksĂĽ alla samlade pĂĽ martha.fi. Varmt vĂ¤lkommen till vĂĽr nya hemsida! Har du ĂśnskemĂĽl om fĂśrbĂ¤ttringar eller andra synpunkter pĂĽ den nya hemsidan? VĂ¤nligen kontakta MarthafĂśrbundets informatĂśr pĂĽ e-postadressen karin@martha.fi.

Ett urval av vĂĽra resor under vĂĽren och fĂśrsommaren: 24-30.4 30.4-2.5 2-8.5 8-15.5 10-19.5 14-17.5 15-17.5 16-23.5 3-10.6 4-13.6 9-14.6 22-27.6 25-28.6

GardasjĂśn Valborgs-weekend i Tallinn GĂ¤stvĂ¤nliga Ă–sterrike â€“ med Salzburg och KĂ¤rnten HĂ¤rliga Slovenien-Kroatien Japan, 10 dagar Riga â€“ en pĂ¤rla vid Ă–stersjĂśn Blomsterresa till TĂźri, Estland HĂ¤rliga Makarska rivieran â€“ ren avkoppling! SĂśdra Norge med Hardangervidda TĂĽgluff till Ural Legoland med KĂśpenhamn Magiska Gotland Astrid Lindgrens VĂ¤rld, Vimmerby och KolmĂĽrden

www.ingsva.fi Vasa 020 7434 520 â€˘ NĂ¤rpes 020 7434 530 â€˘ Nykarleby 020 7815 360

2 | 2015

Så mycket mer än bara 100% naturlig och ekologisk hudvårdsserie Nu lanseras en av de mest prisbelönta ekologiska hudvårdsserier i Finland. Ansikte Avocado 24-Hour Creme 50ml En lyxig, ekologisk nattkräm eller rikare dagkräm med naturens finaste bidrag till att jämna ut linjer och främja hudens föryngring. Denna kräm passar även som ögonkräm för en torrare hud.

27 €

kropp Calendula Balm 50g Ekologisk salva som mjukar upp och reparerar torr, narig hud och hud med självsprickor på fingrar, hälar, armbågar mm. Innehåller en högkoncentrerad blandning av vitaminrika kallpressade oljor och sheasmör, ringblomma och kamomill som återfuktar, mjukar upp och läker huden och skyddar den mot uttorkning. Utmärkt som mjukgörande och läkande after-shave-salva.

16,50 €

Hår

smink

Gentle Herb Shampoo 200ml

Natural Mineral Mascara

Ekologiskt örtshampo som vårdar och normaliserar alla hårtyper, även färgat hår. Motverkar klåda, och verkar lugnande på torr, irriterad hårbotten. De naturliga örterna och oljorna i samverkan med att shampot inte innehåller några skarpa ingredienser, medför att du efter några veckors användning inte behöver något extra balsam efter shamponeringen. pH-balanserat. Lämpligt även för barn.

problemområden

Den första mascaran i världen som att få Soil Association certifiering! Baserad på kallpressade oljor av aloe vera, sheasmör, ringblomma, havtorn och rena vårdande mineralfärger. Den ger ögonfransarna näring och är mycket mild och snäll mot ögonen.

17,50 €

16 € bAby &

bArn

Soothing Salve 175g

Ultra Rich Balm 175g Ursprungligen framtagen som en mjukgörande balm för eksem och psoriasis. Denna närande ekologiska fuktkräm är ett måste för någon med torr och känslig hud, kan appliceras i ansiktet eller på kroppen. Den stödjer hudens naturliga barriärfunktion och skyddar den från uttorkning från värme, kyla och vind, utan att blockera eller täppa till porerna. Kan användas från 3 månader.

En doftfri ekologisk salva, rik på sheasmör som ger ett naturligt skydd och som skyddar barnets känsliga hud mot fukt och irritation från blöjan. Denna prisbelönta salva har många användningsområden, för massage, på torr hud och mot skorv i hårbotten även perfekt för att skydda utsatt hud på barn mot kallt väder.

25 €

25 € Odylique Suomi

Med rabattkoden: MARTHA får du

odyliquesuomi

www.odylique.fi

–20% på alla Odylique produkter i våra webshopar under Mars-Juni!

Cosmetique jobbar med noga utvalda märken inom skönhetsbranschen. Vi har valt att enbart representera effektiva märken med en genomtänkt filosofi och som passar de nordiska hudtyperna. Vi anser att naturliga produkter verkligen skall vara 100% naturliga och innehålla en hög andel aktiva ämnen som ger de resultat man strävar efter. Nu finns även Rene Voltaires ekologiska matprodukter och mensskydd på vår webshop www.cosmetique.fi

Eftertanken TERESE BAST

Lösning till korsord 6/2014

AKTIVA VAL HÅLLER LANDSBYGDEN LEVANDE JAG MINNS INTE LÄNGRE exakt när jag läste artikeln om hur unga, ensamma kvinnor flyttar ut på landet, men den fastnade. Statistik visar nämligen att det främst är unga kvinnor som köper de hus på landsbygden som ingen annan vill ha – en fascinerande utveckling. I artikeln stod det också att anledningen till kvinnors flytt är att de nu för tiden uppfostras till att inte vara rädda för någonting – ens att bo själva i skogen – och att även unga kvinnor därför kan flytta ut i obygden om de har en stor hund eller häst med sig. Den här tanken att kvinnor styrs av sina känslor, är jag så innerligt trött på. Den blir ett sätt att bortförklara betydelsen av kvinnors handlingar, att reducera vad kvinnor gör till lättvindiga modenycker. Att kväva oss under ett täcke av handlingsförlamande rädsla. Jag är en av dessa unga kvinnor som har flyttat ut på landet. Jag har inte en stor hund, men drömmer om en vältränad vakthäst ute på gården. Och beslutet att rusta en sliten, gammal gård är måhända dumdristigt, men det är inte känslobaserat. Jag vill att mina barn ska veta varifrån maten kommer. Jag vill att de ska förstå att om man vårdar jorden, så ger den tillbaka. Simpelt, men sant. Många andra kvinnor har betydligt större planer. De öppnar butiker, återupplivar gamla hantverk, skriver böcker och bloggar

I nästa nummer …

om det liv de valt. De blir entreprenörer och bidrar till de investeringar som krävs för att hålla landsbygden levande. Aktiva, medvetna val som inte kräver vare sig en stor hund eller medgivande från någon som vill förminska. Det är inte känslomässig nyckfullhet, utan framtiden. CHARLOTTE VAINIO

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM Söta och salta sommarsmaker Roliga rätter med rester Solskydd, naturligtvis! Nu odlar vi för framtiden Spanska krisen slår mot kvinnor m.m.

» » »

Nästa nummer av Martha utkommer den 28 maj.

Vinnare 6/2014 »

BLAND DEM SOM sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nr 6/2014 gynnade Fru Fortuna denna gång Gunilla Saari, Hirvlax, Berndt-Johan Limnell, Grankulla, och Inga Boijer, Saltvik, Åland. Korsordspriset, boken Smartha tips, kommer på posten. Grattis!

Deadline »

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 28.5.2015. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 22.4.2015 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material. TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, Senatstorget, Helsingfors, konto: FI88 2001 1800 0309 37, Danske Bank, konto: FI57 8000 1400 0617 51 TF. ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf. Anna Airue | Marianne Blom | Mikaela Groop Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi

Skribenten skriver sin doktorsavhandling om medeltida genushistoria och bloggar om genus och jämställdhet. Hon är svag för hemlösa djur, döende krukväxter och prinsesstårtor. Förtvivlas över vilja att missförstå och oförmåga att lyssna, men gläds över öppna diskussioner. 42

2 | 2015

OMSLAGSBILD: Camilla Ostberg TRYCK: Oy FRAM Ab 2015 | Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) | ISSN 1457–5922

4041

Trycksak

0797

Korsordet 2/2015 »

VINTERN ÄR ÖVER och det vill vi fira med ett vårligt korsord. Mannen bakom knepigheterna heter Björn Liljeberg och bor i Borgå. Du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 5.8.2015. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 2”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2 | 2015

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET MITT BÄSTA MÅ BRA-TIPS är att göra något som man tycker så mycket om att man glömmer bort vardagen för en stund. Det kan vara matlagning, sport, en bok eller något annat som ger dig glädje.

JAG MÅR BRA i vardagen då jag har sovit och ätit gott samt fått frisk luft. En positiv inställning och mycket humor sätter guldkant på tillvaron.

EN LÄMPLIG MIX av struktur och spontanitet får mig att må bra och orka i vardagen.

ANN-LOUISE AHRENBERG, 050 388 0848

ELISE HINDSTRÖM, 044 280 6813

KARIN LINDROOS, 050 361 6081

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET

FRIDA NYLUND tf. förbundsdirektör, 040 715 1579

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188.

» DU KAN OCKSÅ SKICKA e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818 MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971 KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071 SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15) SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten! 050 517 2958 ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten! 050 388 0848 JANINE SMEDS sakkunnig i privatekonomi, 043 820 0073 ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 ELISE HINDSTRÖM verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

För aktuell information, tips och evenemang – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

Martha 2/2015