Martha 1/2026

SMAKFULLT PÅ BURK

Konserver kan vara goda och användbara. Vi har testat burkmat som fungerar i både vardag och beredskap.

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG 123

Tankar från en vinter på landet

Under vintern har min vardag sett lite annorlunda ut än vanligt. På grund av ett stambyte i höghuset där jag annars bor har jag tillfälligt bott på landsbygden, i en miljö som på många sätt skiljer sig från den jag är van vid.

Att bo närmare, och nästan i, naturen har gett ett lugn som varit påtagligt i vardagen. Avsaknaden av nära grannar och den tystnad som följer med det har varit något nytt, liksom möjligheten att följa djurlivet på ett helt annat sätt än i stan. Samtidigt har förändringen inneburit längre arbetsväg och ett liv som krävt mer planering än tidigare. Sådant som annars går av sig självt har fått ta mer plats. Mörkret i december kändes också tydligare utan stadens ljus, som annars ramar in kvällarna.

Ett nytt inslag i vardagen har varit att värma huset med vedeldad spis några gånger i veckan, och ibland också koka tevatten och kaffe över eld. Det är enkla sysslor som kräver tid och ett visst lugn, och de ger vardagen en annan rytm.

Detta har också väckt tankar om vardagsberedskap och hur olika den kan se ut beroende på om man bor i stadsmiljö eller på landsbygden. Det handlar om hur vardagen är ordnad och vilka lösningar som finns nära till hands när förutsättningarna förändras.

Just denna typ av vardagskunskap är central i Marthaförbundets arbete. Genom att dela erfarenheter och stärka praktiska färdigheter bidrar vi till vardagar som är mer trygga och hållbara, oavsett var i livet man befinner sig eller var man bor.

Den här tiden har också väckt en stark känsla av tacksamhet. För att ha haft ett tak över huvudet, värme i huset och rinnande vatten i vardagen. Det är sådant som lätt tas för givet, men som i ett större perspektiv är långt ifrån självklart. När oron i världen och krigets konsekvenser finns nära i nyhetsflödet blir det tydligt hur grundläggande en trygg vardag egentligen är.

Ett längre miljöombyte av det här slaget har varit nyttigt, inser jag. Inte bara för ett veckoslut här och där, utan när det får pågå en tid. Perspektivet ändras, och kanske är det just i sådana förskjutningar som vardagen blir lite tydligare när den så småningom återgår till det invanda. Jag hoppas innerligen att jag kan ta med mig perspektivet och erfarenheten när jag är tillbaka i den vardag jag känner bäst.

Camilla ”Milla” Komonen, verksamhetsledare

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund

Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/tidskriften-martha

REDAKTION:

Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:

Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

REDAKTIONSCHEF:

Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI:

Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

En bättre värld, en vardag i taget

ADRESSÄNDRINGAR:

Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

ANNONSER:

CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

BILDREDIGERING: Astrid Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2026

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

Redaktionen harordet

Det goda livet växer fram i en tid där förändring är den trend som påverkar oss alla. Tekniken utvecklas snabbt, samtalstonen hårdnar och vardagen omformas för oss själva och för samhället i stort. I detta nummer av Martha vill vi stanna upp och utforska vad det goda livet kan betyda just i dag.

På sidorna 4–6 riktar vi blicken mot samtalet och hur vi talar med varandra. Professor Kim Strandberg visar hur vårt sätt att kommunicera påverkar samtalsklimatet och känslan av samhörighet i samhället.

På sidan 8 möter du forskaren Linda Mannila som reder ut hur artificiell intelligens redan finns i vår vardag, ofta utan att vi tänker på det. Hon lyfter fram såväl teknikens möjligheter som de etiska frågor som följer i dess spår.

Samtidigt fattar vi allt fler ekonomiska beslut digitalt. För många kan den digitala ekonomin kännas svår att greppa, även om den också kan göra vardagen smidigare. På sidorna 28–30 delar Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård med sig av konkreta verktyg för hur du kan navigera tryggt och stärka din digitala motståndskraft.

Mat och måltider är en annan viktig del av livet, och något som förenar oss över tid. På sidan 12 fördjupar vi oss i matkulturens historia och påminns om hur måltiden länge har varit en plats för gemenskap och njutning.

Det goda livet handlar tillika om kroppen och relationerna. På sidan 24 uppmuntrar Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa, till öppnare samtal om klimakteriet. Hon visar hur denna livsfas kan bli början på något nytt och ännu bättre, tack vare ökad kunskap, större självkännedom och utrymme för förändring.

Vi hoppas att detta nummer ska uppmuntra till eftertanke och inspirera till det goda livet. Läsglädje och fin fortsättning på marthaåret!

Mikaela Groop, redaktionschef

SAMTALSTON UTAN FASON – VAD STÅR PÅ SPEL?

Hur vi diskuterar med varandra spelar större roll än vi tror. I en tid där hårda ord snabbt får fäste uppmanar professor Kim Strandberg till eftertanke kring språk, ansvar och konsekvenser i det offentliga samtalet.

AI I ARBETSLIVET – VAD HÄNDER NU?

Hur förändrar artificiell intelligens vårt arbetsliv och våra dagliga rutiner? Forskaren Linda Mannila reder ut teknikens möjligheter, risker och de etiska frågor vi inte längre kan blunda för.

KULINARISKA KONTRASTER FRÅN 1600-TALET TILL

DAGENS MATKULTUR

24

8 12 18 24 28 32

Begreppet matkultur är relativt ungt, men njutningen kring mat har långa rötter. Historien rymmer både lyxiga kötträtter, söta efterrätter, dyra kryddor och en gemenskap kring måltiden som förenade både herrskap och vanligt folk.

SMART MAT FÖR SMÅ HUSHÅLL

Att laga mat för ett litet hushåll kan vara både befriande och utmanande. Hushållsrådgivaren Sandra Mellberg ger råd om smart planering, mindre svinn och hur du hittar tillbaka till matglädjen även när du lagar mat för en person.

KLIMAKTERIET KAN VARA EN POSITIV NYSTART

Vad skulle hända om vi pratade öppet om klimakteriet? Mycket, menar Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa. Hon lyfter hur kunskap och samtal kan förbättra livskvaliteten och varför denna livsfas kan bli något riktigt bra.

TRYGG EKONOMI I EN DIGITAL VÄRLD

Allt fler ekonomiska beslut tas online. Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård delar med sig av konkreta verktyg och vardagsnära exempel som stärker din digitala motståndskraft och hjälper dig undvika vanliga fallgropar.

BURKMAT PÅ PROV

Hur står sig vanlig konservmat när det gäller smak, konsistens och användbarhet? Marthas testpanel har provsmakat tolv burkar och bedömt deras plats i både vardagsköket och krisberedskapen.

Instagrammat@marthaforbundet

Trygghet börjar nära dig! Genom att lära känna dina grannar kan ni tillsammans bygga ett pålitligt nätverk som gör vardagen tryggare. Små samtal i vardagen motverkar också polarisering. Är du en god granne? #marthasberedskap  #beredskap #grannar  #godagrannar  #kvartersberedskap

Samtalston utan fason – vad står på spel?

Sättet vi diskuterar på säger mycket om oss själva, och om hela vårt samhälle. I en tid där anklagelser och hårda ord lätt får fäste i spalterna blir det allt viktigare att reflektera över samtalstonen. Hur vi diskuterar med varandra kan ha mer långtgående följder än vi tror, säger professor Kim Strandberg.

Maria Wasström

Kim Strandberg , professor i statskunskap vid Åbo Akademi, ser tecken på att debattklimatet har hårdnat, även om han betonar att förändringen har skett över en längre tid. Några drastiska vändningar handlar det inte om.

– Vi har i Finland fortfarande en relativt stabil grund av tillit och respekt, säger Strandberg.

Men varningssignalerna finns där. När samhällsdiskussionen blir alltmer polariserad hotas inte endast samtalskulturen, utan också människors förtroende för varandra och för våra gemensamma institutioner.

Polariseringens mekanismer

Polariseringen i Finland är inte lika stark som i USA eller Storbritannien, men vi måste ändå vara vaksamma, menar Strandberg.

Camilla Ostberg

välgjort att det ibland är svårt att genomskåda, även för professionella. Strandberg påpekar att AI-bilder tidigare avslöjades av detaljer som extra fingrar, men i dag är materialet betydligt mer välgjort och kan också vara synnerligen trovärdigt.

Katalysator för konflikter

Det handlar om att lyssna och försöka förstå, även om man inte håller med.

– Vi har sett hur polarisering kan sippra in i alla nivåer av samhället och nagga tilliten i kanten. I Finland har vi en god motståndskraft mot polarisering, men vi är inte immuna, konstaterar han.

Med god motståndskraft avser han bland annat hög tillit till våra myndigheter, god utbildningsnivå, en uppskattad public service och allmänt taget trovärdiga medier.

Vår grundskola ger bred allmänbildning, vilket är en bra motvikt mot polarisering. Men Strandberg anser att skolornas resurser inte alltid räcker till för uppdraget. Källkritik lärs ut, men det har blivit svårare. Artificiell intelligens producerar material som är så

Sociala medier har en särskild roll i dagens polarisering. De har gett alla en röst, vilket är en positiv sak, alla ska ha möjlighet att delta i samhällsdebatten. Men de är också en plattform för ofiltrerat material som lätt spårar ur. Faktakontroll saknas ofta och halvsanningar eller rena lögner sprids snabbt.

Under det senaste decenniet har gränserna för vad som sägs förskjutits, framför allt när det gäller hur man säger saker. Tidigare var de som drog till med storsläggan anonyma, i dag sker utfallen ofta under eget namn. Man skäms inte för fula utspel, och många inser inte heller att de bidrar till att sänka tröskeln för vad som är okej att säga.

Enligt Strandberg premierar plattformarnas algoritmer innehåll som väcker reaktioner, vilket gör att konflikter och ytterligheter får oproportionerligt stort utrymme.

Också våra traditionella medier är ofta snabba med att ge utrymme för konflikter som har sitt ursprung på sociala medier. Strandberg menar att medielogiken ibland förstärker bilden av polarisering, eftersom de mest högljudda rösterna hörs mest.

– Vi måste kunna samexistera, även med olika åsikter, säger statsvetarprofessorn Kim Strandberg.

Vem?

Kim Strandberg

Gör: Professor i statskunskap och politisk kommunikation vid Åbo Akademi.

Bor: I Solf, Korsholm.

Familj: Fru och vuxen son.

Gillar: Liverpool FC, Vaasan Sport och Vaasan Palloseura. Spelar kortspelet

Magic: the gathering på fritiden.

Dold talang: Kommer inte på någon. På nattduksbordet: Min laptop.

Tillit och beredskap

När tonläget skruvas upp och fakta blandas med fiktion riskerar tilliten att knaka i fogarna. Tillit är en grundbult i de nordiska välfärdsstaterna. Finland har länge varit bäst i klassen på att lita på både samhälle och medmänniskor.

Kriser kan ena människor, men också skapa misstro. Under pandemin såg vi båda tendenserna. Strandberg konstaterar att pandemin först ledde till starkt stöd för myndigheterna, men att kritiken ökade ju längre krisen pågick.

Finländarna har ytterligare ett trumfkort i kampen mot polarisering: vårt aktiva föreningsliv. Ett starkt föreningsliv, gemensamma aktiviteter och socialt kapital är viktigare än många tror. Förutom alla uppenbara fördelar som föreningslivet för med sig kan det också motverka polarisering och bygga förtroende.

– Föreningsaktiviteter och talko binder oss samman. Marthaverksamheten kan spela en aktiv roll i att förena människor med olika bakgrund, påpekar Strandberg.

Som marthor och medborgare kan vi bidra genom att vara källkritiska, tänka på hur vi uttrycker oss och inte göra problemen större än de är.

– Det är viktigt att acceptera att det finns olika åsikter. Det handlar om att lyssna och försöka förstå, även om man inte håller med, säger Strandberg.

Politisk konsensus

Han lyfter också fram att vi i Finland, på det politiska planet, har en lång tradition av att kunna samarbeta och komma överens, även när man representerar olika politiska inriktningar. Konsensuspolitiken är starkt förankrad i det finländska samhället, trots att politiken i dag är mer polariserad än tidigare. Samarbetet över partigränser är viktigt, även om alla inte alltid är överens om hur det ska gå till i praktiken. Vissa kompromisser är dyrköpta.

– Vår konsensuspolitik har varit en styrka, och det är viktigt att vi värnar om utbildning, public service och våra institutioner, i stället för att underminera dem.

Dialog och möten ansikte mot ansikte minskar konflikter och bygger tillit. Ett samhälle där människor litar på varandra är bättre rustat för kriser.

– Det gäller att inte göra polariseringen till ett större monster än det är. Vi måste kunna samexistera, även om vi har olika åsikter, avrundar Kim Strandberg.

Fakta

om ...

Polarisering i samhällsklimatet betyder ...

 Att åsikter, värderingar eller grupper i ett samhälle rör sig längre ifrån varandra.

 Att skillnaderna blir större och motsättningarna tydligare.

 Att det blir svårare att förstå eller acceptera dem som tycker annorlunda.

 Ökade konflikter, mindre samarbete och en uppdelning i ”vi” och ”dem”.

 Sämre debattklimat och mer aggressiv retorik.

 Mindre tillit mellan olika människor och grupper.

Philip Teir är journalist, skribent och entusiastisk simmare. Han bor i Helsingfors och tillbringar mycket tid i sitt hus i Bromarv. När han inte skriver eller läser, njuter han av kinesisk mat, lyssnar på artisten Sade och följer renoveringsprogram. Han ogillar elsparkcyklar och ser fram emot att dela sina tankar och reflektioner i denna kolumn.

Philip Teir

Karin Lindroos

En klick smör på nypotatisen –och jag var aldrig mer densamma

Hade de gamla grekerna nypotatis? Det är en rimlig fråga, eftersom grekerna i övrigt verkade så upptagna av att fråga sig vad som gör livet värt att leva. För epikuréerna handlade det goda livet om enkla njutningar och frånvaron av smärta, för Platon och Aristoteles om att använda förnuftet, att realisera sin rätta potential, för stoikerna om att acceptera sin lott och leva i enlighet med naturen. Helt vettiga livsregler, även två årtusenden senare.

Men nypotatis? Jag undrar eftersom jag ofta tänker på ett minne jag har från när jag var kanske sju eller åtta år gammal.

sett exempel på nätet där människor renoverat sina gamla patinerade sommarstugebastur och förvandlat dem till något som mest liknar en relaxavdelning på ett baltiskt spa-hotell. Tryckimpregnerat virke, helst i svart, för att bli så deprimerande som möjligt. Vem vet, kanske är det någons föreställning om lycka?

Det goda livet kan alltså vara mycket billigt.

Mina föräldrars vänner hade fest på sin sommarstuga. De visste hur man ordnade fest och de visste hur man lagade god mat.

Tack vare dem lärde jag mig att det goda livet kan vara mycket enkelt. En bastu ska vara simpel, två gånger två meter, man hoppar i sjön mellan baden och tvättar av sig med en skopa vatten. De enda kryddorna du behöver i ditt skafferi är salt och peppar.

En smak av lycka

Sommarens viktigaste rätt är nypotatis. Pappan i familjen lade en eftermiddag några små nypotatisar på min tallrik och sade att det är extra gott med smör. Jag smakade, och jag förstod då, i den stunden, att mat kan vara utsökt, något som förhöjer livet, som kan få det att tåras i ögonen. Jag hade aldrig smakat nypotatis förr, verkligen smakat på den.

Jag tror att det viktiga var att någon visade för mig att man kunde njuta av god mat, att någon formulerade det för mig. Jag har hela mitt vuxna liv sett mina föräldrars vänner som förebilder för det goda livet. Det gäller att hålla det enkelt, för då kräver det inte heller så mycket materiella resurser. De bor numera året runt på sin sommarstuga, som de byggt om till ett året-runt-boende. Där finns fortfarande samma bastu, och den är fortfarande min idealbild av en bastu. Den börjar vara till åren kommen, men jag känner mig trygg i vetskapen om att de aldrig kommer att renovera den. Jag har

Nypotatis är dyrt i några veckor i början av sommaren, men sedan är det inte längre något som kräver en fet plånbok. Det goda livet kan alltså vara mycket billigt.

Människan och samhället

Men tillbaka till grekerna: de pratade också om människan som samhällsvarelse. Vi tycks har glömt den aspekten av det goda livet. Det är i stället populärt i dag att prata om mindfulness, om att ta till vara ögonblicket. Den svenska författaren Sigge Eklund skrev för några år sedan en ganska utskälld bok som heter Livets små njutningar, som handlar om små ögonblick i livet som får en extra tyngd just för att de är så enkla. Att vara ensam tidigt på morgonen, att somna med en hund bredvid sig, att sitta i en pianobar. Saker som får en att stanna upp. Eklund hade mycket väl kunnat ha med ett kapitel om nypotatis med smör.

Eklunds bok fick mycket kritik för att den lägger så mycket fokus på individen. Han är ofta ensam i de ögonblick han räknar upp. Kan man verkligen leva ett gott liv utan andra människor?

Kanske måste vi skilja på olika former av lycka, så att vi inte missar den kollektiva aspekten? Det är mycket möjligt att njuta av enskilda stunder, men räcker det för ett helt liv?

Min fru brukar tala om ”toisen tekemä voileipä” som den högsta formen av kulinarisk njutning. Alltså en macka som någon annan gjort till dig. Den godaste nypotatisen är nog sist och slutligen den som serveras till dig av någon annan, med kärlek. Eller kanske är det den som du själv grävt upp ur landet och kokat upp med precis rätt mängd salt, och serverar med en precis lagom stor klick smör. Kanske till en sjuåring som för första gången får en liten glimt av det goda livet.

AI i arbetslivet – vad händer nu?

AI förändrar redan vårt arbetsliv och vår vardag, men hur omfattande blir förändringarna? Forskaren Linda Mannila

berättar hur tekniken påverkar oss, vilka möjligheter den

ger och vilka etiska frågor vi måste ta på allvar.

Så gott som all teknisk utveckling har orsakat samhälleliga förändringar. Elektrifieringen förändrade samhället under första halvan av 1900-talet, digitaliseringen från slutet av 1900-talet. Då miniräknarna blev vanliga på 1970och 80-talet hördes oroliga röster om att människor skulle tappa förmågan att räkna i huvudet.

– Visst, vi är inte lika bra på huvudräk-

ning längre. Men å andra sidan ger miniräknarna oss möjlighet att göra betydligt svårare uträkningar än vad vi kunde göra tidigare, säger Linda Mannila , biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet.

– Då ChatGPT introducerades år 2022 skedde något av en boom för användningen av artificiell intelligens, närmare bestämt generativ AI. Samtidigt blev också hotbilderna fler, kommer AI att göra oss dumma och ta över våra arbeten? frågar Mannila, som till vardags forskar kring samhälleliga aspekter av AI.

Linda Mannila konstaterar att maskininlärning i olika former funnits under hela 2000-talet. I dag finns AI inbyggt i de flesta digitala system och tjänster med röstigenkänning, bland annat för att föreslå spellistor då du streamar musik, i navigatorer, i e-postens skräppostfilter … Dessa är exempel på så kallad snäv AI, som har tagits fram för att utföra en avgränsad uppgift.

En del av vardagen

De senaste åren har även generativ AI blivit en del av många människors vardag, till exempel i form av AI-system som Chat-GPT, Copilot, Claude och Gemini. Dessa system har tränats på stora mängder text, bilder, ljud och annat digitalt innehåll för att kunna skapa nytt innehåll. Det betyder att de till exempel kan skriva texter, svara på frågor eller skapa bilder, musik eller koder som baserar sig på det som de har lärt sig. Efter några år med allmänt tillgänglig generativ AI har omvälvningarna trots allt inte varit så stora eller snabba som man tänkte att de skulle bli, konstaterar Mannila. Många som arbetar vid en dator har redan hunnit bekanta sig med AI-systemen. – Den största nyttan av AI är att du slipper en del långsamt rutinarbete. Själv behöver jag oftast kommunicera på tre språk och har god hjälp av att AI ger mig ett första utkast till översättningar, som jag sedan bearbetar tills jag är nöjd. Jag kan också behöva publicera samma information i flera olika format på olika plattformar. Då kan

Johanna Granlund Privat Terese Bast

AI formulera de olika versionerna åt mig.

AI kan även transkribera och sammanfatta möten eller sammanfatta innehållet i långa texter, säger hon.

I mer tekniska branscher kan man få hjälp med kodning eller med att verifiera beräkningar. Både i vardagen och i de flesta yrken kan man ha nytta av artificiell intelligens för felsökning eller instruktioner.

– Jag hade till exempel köpt en ny cykelventil som jag inte fick att fungera. Jag tog ett foto av hur den såg ut och laddade upp bilden till AI, som kunde förklara hur jag skulle göra, berättar Mannila.

Risker och praxis

Linda Mannila påminner om att inget AI-system är helt tillförlitligt. Det material som tas fram bygger på vad som är sannolikt utgående från de data som systemet har tränats på. Ibland kan det bli helt tokigt, eller åtminstone inte helt rätt, och du be-

Om du är osäker på om något är sant eller inte, är det alltid bäst att inte dela det vidare.

höver själv ha sakkunskap för att kunna bedöma svaret.

Det finns mycket att vinna på att använda AI, samtidigt som du ska vara medveten om riskerna, konstaterar Mannila.

– Det är bäst att inte låta AI transkribera konfidentiella möten, till exempel, om du inte är helt säker på att den data som samlas in hanteras på ett säkert sätt. Du behöver också vara restriktiv med att använda AI i arbetsuppgifter där du hanterar personuppgifter.

– Enligt EU:s AI-förordning ska alla organisationer som tillhandahåller AI-system till sina anställda försäkra sig om att de anställda också har tillräckliga kunskaper för att använda systemen, säger Mannila. Generativ AI ställer också höga krav på vår förmåga till källkritik.

– Ett foto, en video eller ett ljudklipp kan vara konstgjort fast det ser helt äkta ut. Därför är det viktigt att inte de -

det goda livet började företaget återanställa folk. Mänsklig översyn och kontroll behövs fortfarande, även om antalet personer kanske inte behöver vara lika stort, säger hon.

la allt direkt. Tänk igenom det material du har råkat på och försök kontrollera vad tillförlitliga källor säger i frågan. Om du är osäker på om något är sant eller inte, är det alltid bäst att inte dela det vidare. Falska nyheter sprids snabbare än äkta, eftersom de ofta talar till våra känslor och väcker starka reaktioner, säger Mannila.

Förändringar på arbetsmarknaden

Behöver vi vara oroliga för att AI gör oss dumma eller gör vissa yrken överflödiga? Till exempel översättare upplever att behovet av deras tjänster minskar på grund av AI.

– Visst kan AI leda till strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Men många minns kanske de felaktiga maskinöversättningar av viktiga meddelanden som Helsingfors universitetssjukhus skickade till sina patienter. Eller den svenska betalningstjänsten Klarna som sade upp all personal inom kundbetjäningen, eftersom man tänkte att den kunde skötas av chattbottar. Det gick några månader och sedan

Fakta om ...

Artificiell intelligens (AI)

 AI är en förkortning för artificiell intelligens och syftar på datorsystem som kan utföra uppgifter som tidigare har krävt mänsklig intelligens, som att känna igen mönster, förstå språk och fatta beslut.

 Det finns olika typer av AI, till exempel kan AI-lösningar rekommendera innehåll på streamingtjänster, känna igen ansikten, filtrera skräppost eller föreslå nästa ord då du skriver ett meddelande.

 Generativ AI kan skapa nytt innehåll som text, bilder eller ljud.

Med eller utan AI

En studie där tre olika grupper skulle skriva en uppsats visade att den grupp som skrev helt utan hjälp av sökmotorer eller AI hade allra mest hjärnaktivitet och kom ihåg mest av vad de hade skrivit efteråt. Studien visade också att då samma grupp fick bearbeta slutresultatet med hjälp av AI blev det slutliga innehållet bättre än för de grupper som hade kunnat använda sökmotorer eller AI direkt.

– Då vi använder AI tror jag det är viktigt att komma ihåg att inte avstå från att tänka själv. Fundera färdigt först och be sedan AI om hjälp med rutinuppgifter eller förbättringar. Ibland kanske du också behöver utmana dig själv att inte överlåta precis allt rutinarbete för att inte förlora din egen förmåga att översätta en text, till exempel.

Tekniken kan användas för både goda

och onda syften. Den kan också påverka vår vardag på olika sätt.

– Numera har man börjat arbeta med olika regleringar av AI. I de flesta fall är det människorna som använder tekniken som är den stora risken, inte tekniken i sig. Men våga pröva på om du inte har använt AI förr, då vet du åtminstone vad det handlar om, säger Mannila.

Vem?

Linda Mannila

Bor: I Pargas, men kommer ursprungligen från Kristinestad.

Familj: Man och två barn samt en katt.

Gör: Biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet, med fokus på AI:s samhälleliga aspekter. Gästprofessor vid Linköpings universitet. Har eget företag som konsult inom samma ämnesområde.

Fritidsintressen: Tränar och spelar spel, både dataspel och brädspel. Sjunger och spelar i två band, som keyboardist i det ena och trummis i det andra.

På nattduksborde t: Feeding the Machine: The Hidden Human Labour Powering AI av James Muldon, Mark Graham och Callum Cant.

Rösta och vinn en kokbok!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 22.4.2026. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av klassikern Marthas kokbok med basrecept för enkel vardagsmat.

I förra röstningsomgången fick artikeln Strömming, skinka och stillhet – så skapar Matias julstämning på sidan 4 i Martha nummer 5/2025 flest röster. Boken som lottades ut i samma nummer vanns av Soili Pejak, Helsingfors, Maija Saarinen, Ekenäs, och Tina Örså, Rosala. Boken kommer på posten – grattis! det goda livet

Kulinariska kontraster från 1600-talet till dagens matkultur

Begreppet ”matkultur” är rätt så nytt, men också förr i tiden kunde maten vara en njutning och inte enbart en vardaglig livsnödvändighet. Det fanns lyxiga kötträtter och söta efterrätter, frukt och dyra kryddor, även om sådana kulinariska upplevelser var ett privilegium för överklassen. Men gemenskapen kring mat och måltid har alltid funnits med, både för herrskap och vanligt folk.

Sheila Liljeberg-Elgert

”I Finland där åto vi rovor och gröt och drucko vårt spisöl uppå” skaldade Zacharias Topelius år 1853. När man föreställer sig forna tiders mat tänker man kanske på vällingklockans kärva budskap till torpare och drängar, om ”Kok välling, stek strömming, lata hundana, komin him” (uppteckning från Ingå år 1923 av Vivi Peters). Ändå var maten i gamla tider inte bara gröt, surmjölk, salt fisk och fläsk, eller barkbröd i nödtider.

Allmogens basföda var enkel: spannmål till gröt och välling, ärter, kål, rotfrukter, saltad och torkad fisk samt salt fläsk. Ärter, bönor, kål, lök och rovor förekom också. Dryckerna var öl, surmjölk och vatten, man åt med träskedar från trätallrikar. Adeln hade lyxigare matvanor med vilt, färsk fisk och färskt kött, importerade kryddor, socker och kanel, efterrätter och bakverk. Potatisen blev också allt vanligare på matbordet. Dryckerna

Karin Lindroos, Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS)

var främst vin och brännvin och man använde silverbestick, keramikkärl och porslinstallrikar. Förstås hade de högre samhällsklasserna tjänstefolk, som tillredde och serverade maten.

Skrivna recept och kokböcker var länge en lyx som förekom bara i högre samhällsklasser.

Skrivna recept och kokböcker var länge en lyx som förekom bara i högre samhällsklasser. Grefve Pehrs kokbok, av Per Brahe, betraktas som Finlands (och Sveriges)

första kokbok, men den var inte tryckt, utan en 184 sidors handskrift från mitten av 1600-talet. Cajsa Wargs välkända Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber från 1755 fick stor spridning och hann redan under Cajsas livstid tryckas i fyra upplagor. Efter hennes död kom den ut i tio upplagor till.

Fredrikas receptbok

Också Fredrika Runeberg (1807–1879) skrev på 1850-talet ner sina recept. Hennes anteckningsbok hittades när Runebergs hem i Borgå tömdes inför J. L. Runebergs 200-årsjubileum och förvaras i dag i Svenska litteratursällskapets arkiv. Den har 112 numrerade sidor och har bevarats nästan i sin helhet, bara två blad fattas. Receptet på ”Runebergsbakelse” finns förstås med. SLS gav år 2003 ut Fredrika Runebergs anteckningsbok under titeln Receptbok (SSLS 652). Den inleds med artiklarna En författarinna och hennes hushåll av Agneta Rahi-

Vivi Peters (1893–1945), etnolog och en av Svenska litteratursällskapets mest betydande insamlare av finlandssvensk matkultur. Under åren 1916–1930 dokumenterade hon cirka 2 500 sidor matminnen, recept, seder och bruk från hela Svenskfinland.

kainen och Fredrika Runeberg bland kokböcker och recept av Marketta Tamminen

”Receptboken är ytterst snyggt hållen, och har varken matfläckar eller flottiga fingermärken. Förmodligen var det bara husmor själv som använde boken, inte hennes kökspigor, och även om pigorna kunde läsa var inte Fredrika Runebergs handstil den mest lättlästa”, konstaterar Rahikainen i sin artikel.

Fint folk åt fin mat

De rika frossade i kötträtter och desserter och drack vin och kaffe, medan allmogen fick nöja sig med bröd, öl och gröt, konstaterades det också då Lovisa stadsmuseum 2023–2024 presenterade mat från 1700- och 1800-talen. Matredaktören

Leo Gammals rapporterade om utställningen Salt, socker och citron, som ordnades i samarbete med SLS, för Svenska Yle 11.4.2023. Där konstaterades att när vi talar om historisk mat handlar det oftast om recept och kokböcker som användes av de högre stånden. Allmogematen var enkel, den behövde inte lagas efter recept. Rött kött fanns i regel på bordet bara vid högtider och fester. Socker var dyrt och blev vanligt först i mitten av 1700-talet, då efterrätterna, bland annat blancmangé och glacé, började tillredas i överklassköken. På Svenska litteratursällskapet i Fin-

Fakta om ...

Finlands Svenska Måltidsakademi

 Grundades år 2020 för att främja den finlandssvenska matkulturens ideal och värderingar, historiska traditioner, tillämpningar av matkulturarvet och innovationer förankrade i traditionen.

 Akademins uppgift är att lyfta fram matlagare, odlare och livsmedelsproducenter, maträtter och måltider som formar den finlandssvenska identiteten genom historien, både i hemmet, i offentlig matlagning och inom restaurangnäringen.

 Måltidsakademin vill stimulera till en samhällelig debatt om matkvalitet, och den stora sociala betydelsen av alla slags måltidsgemenskaper. En stor del av utvecklingen inom måltidsområdet utgörs av samarbete mellan forskare och producenter på olika nivåer.

lands webbplats för historiska recept konstateras också, i samband med etnologen Vivi Peters insamling av matminnen för cirka hundra år sedan, att ”av nedtecknade recept som användes i högreståndsmiljöer, ibland med förlaga i tryckta kokböcker, finns inget spår i de här skildringarna av allmogens mathållning”.

Från Cajsa Warg till Martha

Men kokböcker kunde ändå vara eftertraktade. Det bevisas av berättelsen om landsflickan som fått plats som hembiträde i Helsingfors. Hon ville visa sin matlagningskompetens och knyckte därför sin folkhögskolgångna systers Hemhushållningens grunder jämte recept – i dag känd som Marthas kokbok. Många år senare undrade boktjuvens dotter varför mosterns namn stod på försättsbladet. ”Hon behövde den inte”, blev svaret. Men drygt 90 år senare avslöjade mosterns dotter den fräcka stölden och kokboksägarens replik: ”Jag behöver den inte, för jag kan laga mat utan recept!” Att ta ett raskt kliv från Cajsa Warg och mottot ”man tager vad man haver” till marthorna som ”matmammor” är inte så långsökt. Praktiska hushållstips, hälsosam och vällagad mat med hållbara förtecken har ju alltid stått i fokus för martharörelsen. Genom Högvalla seminarium och Marthaförbundets rådgivare har

Fem kokboksklassiker som har format vår finlandssvenska matkultur.

Från Fredrika Runebergs handskrivna receptbok till Marthaförbundets långlivade standardverk: Marthas kokbok, Bord, duka dig!, Finlandssvenska Matboken och Spisrosor. Här samsas kunskap, traditioner och smaker från flera generationer mellan pärmarna.

Vivi Peters resedokument vittnar om de uppteckningsresor som lade grunden för omkring 2 500 sidor ovärderligt material. Tillsammans utgör de ett kulturarv som ger en unik inblick i den finlandssvenska matkulturen.

sedan traditioner och tips spritts vidare. På finlandssvenskt håll är ju Marthas kokbok av Runa Melander, som första gången utkom år 1929, en otroligt långlivad klassiker med hittills 30 upplagor.

Finlandssvenska Matboken , med Marianne Brommels som redaktör, utgavs av Finlands svenska Marthaförbund år 1992 och Bord, duka dig! Herrgårdsmat i Finland , av Gun de la Chapelle och Katja Hagelstam utgavs år 1993.

Miljövänlig matkultur

Den finlandssvenska matkulturdagen instiftades av Marthaförbundet år 1992 och firas 9 oktober. Varje år utdelas ett stipendium, 2008 gick det till Ingemo och Henrik Fröberg, som drev Gårdsboden i Kyrkslätt.

År 2024 utkom kokboken Det här är min mat av Ingemo Fröberg och Daniela Andersson. Här finns en tydlig marthakoppling, för Kyrkslätt-Estby Marthaförening rf är bokens utgivare. Boken har år 2025 vid tävlingen Gourmand Awards i Portugal tilldelats det prestigefyllda priset Best Farm to Table Book in the World . Motiveringen var att boken genom sitt fokus på hållbara, närodlade ingredienser ger värdefulla kunskaper och recept, som utgår från traditioner och inspirerar till miljövänliga matlagningsmetoder och lyfter fram finlandssvensk matkultur. Gourmand Awards är världens enda internationella tävling för matlitteratur, med deltagare från över 200 länder.

I dag lever vi i en tid där maten både är en vardagsnödvändighet med miljövänliga, hållbara förtecken och en lyxigt avkopplande finsmakarupplevelse. De kulinariska klasskillnaderna är inte mera så markanta och vi äter kanske både ”rovor och gröt” och ”blancmangé och glacé”. Hur som helst är det givande att få ett historiskt perspektiv på vår matkultur och den (för det mesta) kvinnligt betonade kunskap som formar den ännu i dag. Smaklig måltid!

Källor: Svenska litteratursällskapet, historiska recept. Mat, måltid, minne. Hundra år av finlandssvensk matkultur, Finlandssvenska Matboken, Bord duka dig! Herrgårdsmat i Finland, Det här är min mat. Finlands Svenska Måltidsakademi, Svenska Yle, Finna.fi och Digitala samlingar.

Historiska recept som lever vidare

Den digitala utgåvan Historiska recept är resultatet av ett projekt som utförts vid Svenska litteratursällskapet i Finland under åren 2021–2025. Den innehåller 16 finländska recepthandskrifter från 1700-, 1800- och första hälften av 1900-talet, sammanlagt 2636 recept, råd och rön. Därtill innehåller den 16 av Vivi Peters häften med uppteckningar om matkultur i det svenska Finland i början av 1900-talet. Webbplatsen historiskarecept.sls.fi/sv utökas ännu med finländska recept och receptsamlingar från 1700- och 1800-talen.

Boken Historiska recept i urval av Maren Johansson innehåller 111 recept på inläggningar, puddingar, kakor, pastejer, fisk, skaldjur, kött, rotfrukter och drycker. Dessutom ingår huskurer och råd om färgning och fläckborttagning. De sex receptsamlingarna har varit i flitig användning hos adelssläkter och i högreståndshem i Sverige och Finland mellan 1720 och 1850.

Per Brahes fyllda savojkål

Gröp ur ett fast savojkålshuvud, finhacka bladen och blanda med finhackad rökt korv, några ägg, smält smör, rivebröd, salt, peppar, muskotblomma och korinter till en stadig blandning. Fyll kålhuvudet med denna blandning, täck med några kålblad och knyt en ren duk om kålhuvudet. Koka i god oxbuljong.

Källa: Recept från 1600-talet, bearbetat för Finlandssvenska Matboken 1992

Pärånlimpå

Små potatis sköljdes, kokades och stöttes sönder med skalen på. Rågmjöl stöttes in bland potatisen, så att det hela skulle sötna. Blandningen fick stå övertäckt med kläde till kvällen, då nytt mjöl igen istöttes, varpå allt övertäcktes ånyo. Nu gjorde man i degtråget en vanlig tunn deg av rågmjöl, som fick stå och jäsa till följande kväll, då potatissötningen ihälldes och blandades samman med degen, som nu knådades. Degen fick jäsa, medan ugnen eldades. Man bakade ”en ugn limpor” i gången. Resten av degen fick ligga orörd i tråget, tills turen kom. Limporna skulle gräddas i stark ugnsvärme. Man provade hettan i ugnen genom att kasta in en näve mjöl eller en pappersbit. Brann mjölet eller pappret genast upp, var det för tidigt att grädda limporna. Dessa skulle vara ungefär en timme i ugnen för att bli genomgräddade. Innan limporna skötos

in i ugnen, smordes de med vatten, i vilket man hällt litet sirap, eller med kaffesump. När limporna voro gräddade, lät man dem ligga en stund inlindade i kläde, eljes blevo de ej möra och goda. Nu lade man ånyo brasa i ugnen, bakade en omgång limpor och fortsatte på detta sätt, tills all deg var gräddad. Vanligen lagade man en så stor portion deg, att man därtill behövde elda ugnen fyra gånger.

Stundom smordes limporna, innan de lades i ugnen, med smör eller endast med varmt vatten. Limporna naggades endast.

Källa: SLS, uppteckning av Vivi Peters, Gamlakarleby, Kaustar, 1924

Lucullustårta från Rilax gård

• 150 g socker

• 150 g skållad riven sötmandel

• 150 g smör

• 150 g vetemjöl

Kräm:

• 2 dl gräddmjölk

• 2 msk kakao

• 2 msk socker

• 2 tsk potatismjöl

Grädde och blockchoklad till garnering

1. Blanda alla ingredienser till en smidig deg, kavla ut den till 4 tunna bottnar, grädda i pannkakslagg på spisen och låt kallna.

2. Blanda alla ingredienser till krämen i en kastrull. Låt krämen sjuda en

stund. Häll därefter upp krämen och låt den kallna. Fyll tårtan någon timme före serveringen. Garnera med gräddtoppar och flisad choklad.

Källa: Bord, duka dig! Herrgårdsmat i Finland 1993

Estbymarthornas Solåsaköttbullar

Ursprungligen gjordes de här köttbullarna på älgkött. Det lönar sig att göra en större mängd på en gång och frysa in.

• 1 kg malet kött (älg eller hjort, du kan också använda nötfärs)

• cirka 1 dl vichyvatten

• 2 dl ströbröd

• 1 dl tjock grädde

• 3/4 dl gräddfil (80 g)

• 2 ägg

• 200 g lök

• 150 g kokt kall potatis, riven

• 1 dryg tsk salt

• 2 tsk örtsalt (aromsalt enligt det ursprungliga receptet)

• 1 tsk malen kryddpeppar

• 1/2 tsk malen svartpeppar

• 1 krm vitpeppar

• olja att fukta händerna med

• smör till stekning

Förbered genom att koka potatisen dagen före. Blanda ströbröd, grädde, vichy och gräddfil till en jämn smet och låt svälla ca 30 minuter. Hacka löken fint och stek den gyllenbrun. Rör ner äggen och den stekta löken i smeten. Tillsätt riven potatis, kryddor och köttet. Blanda om ordentligt så att smeten blir jämn. Forma små köttbullar med oljade händer. Stek dem vackert bruna i smör, gärna i en gjutjärnsstekpanna. Servera med rotmos, potatismos eller kokt potatis och lingonsylt.

Källa: Det här är min mat, Ingemo Fröberg 2024

Louise Mérus, en av krafterna bakom utställningen "Alla tiders mat" som låter råvaror, recept och berättelser från gångna tider få nytt liv.

Alla tiders mat i april i Helsingfors

För den som vill få matfläktar från förr och ”smaka på historien” passar det bra med ett besök på evenemanget Alla tiders mat – En kulinarisk resa genom seklerna, som ordnas av Finlands Svenska Måltidsakademi tillsammans med Adelsförbundets understödsförening 10–19.4.2026 på Riddarhuset i Helsingfors. Evenemanget består av en utställning om måltidens historia, kompletterat med möjligheten att avnjuta en middag med smaker från svunna sekel. Avsikten är att väcka liv i matkultur från 1600-talet till 1900-talet, med fokus på råvaror, kokböcker och dukningar. Det kulinariska kulturarvet presenteras ur ett historiskt och estetiskt perspektiv. Råvaror, köksredskap, recept och dukningar i koppar, tenn och silver visas upp i pampig miljö på Riddarhuset, som i år firar sitt 400-årsjubileum. Genom personporträtt, recept och föremål från gamla gårdar, menyer och bil-

der, väcks berättelserna och maten till liv.

Flera arbetsgrupper

Flera arbetsgrupper står bakom evenemanget. I receptgruppen är bland annat Måltidsakademins ordförande Mathias Kumlin och Alexandra Finckenberg med. Yrsa Lindqvist från Svenska litteratursällskapet och Louise Mérus ingår i matutställningsgruppen.

– Vi har samlat ihop gamla recept och saker för utställningen och till dukningen från olika gårdar, som också lånat ut sitt antika finporslin. Utställningen och kaféet är öppna på dagtid, och på kvällstid kan man både njuta av en stor stämningsfull middag och bekanta sig med utställningen. Ett tillfälligt historiskt kafé för utställningsbesökarna öppnas också i Riddarhuset. Exakt vad som kommer att serveras kan inte avslöjas, men middagsgästerna bjuds på en trerätters överraskningsmeny och program med

musik och berättelser om mat från forna tider, berättar Louise Mérus, sekreterare vid Måltidsakademin.

– Alla intäkter går till välgörenhet och ingredienserna är sponsrade. Man kan alltså göra gott när man äter gott. Intäkterna från Alla tiders mat går till att främja barns lika möjligheter till fritidsaktiviteter, i samarbete med Adelsförbundets Understödsförening rf, som stöder personer och allmännyttiga institutioner i Finland som är i behov av ekonomisk hjälp, med fokus på barn och utbildning.

Om du inte har möjlighet att delta i den kulinariska tidsresan i Helsingfors finns det andra sätt att snusa sig fram genom mathistorien på jakt efter forntida aromer. Du kan till exempel bekanta sig med gamla recept, även om de, som Louise Mérus också konstaterar, sällan går att använda som sådana.

Mera information: www.xn--mltidsakademin-lib.fi

“Jättefräsch pjäs, suveräna ljus- och ljudeffekter!”

"Ett modigt och lyckat val av Wasa Teater."

–Vasabladet

LUKAS MOODYSSONS

EN THRILLER I EN AKT

Smart mat för små hushåll – tips som gör vardagen enklare

Att laga mat för ett litet hushåll kan kännas både befriande och utmanande. Hushållsrådgivaren Sandra Mellberg delar sina råd för hur du planerar smart, undviker svinn och hittar tillbaka till matglädjen även när du dukar upp för en person.

Fördelen med att bo i ett litet hushåll är att maten ofta räcker till flera dagar, vilket gör att du inte behöver ställa dig vid spisen varje dag. Samtidigt kan detta bli en nackdel om du upplever att maten blir för enformig.

Marthaförbundets hushållsrådgivare

Sandra Mellberg menar att nyckeln är att planera luftigt, inte för snävt, och att ge sig själv utrymme för både variation och spontanitet.

– Smart mat handlar inte om att göra mer, utan om att göra rätt mängd och att göra det på rätt sätt. Stora satser av samma rätt kan trötta ut. Därför föreslår jag att du lagar mindre mängder än de klassiska fyra portionerna, eller planerar två sätt att äta samma basrätt, säger Sandra.

Stora förpackningar

Hon lyfter också fram det faktum att många livsmedel numera säljs i storpack.

– Pålägg är ett typiskt exempel. Hinner du inte äta upp allt i tid blir det matsvinn, säger hon och påminner om att små hushåll ofta har begränsat utrymme hemma.

– Har du ingen rymlig frys krävs ofta lite mer planering, så att maten äts upp innan den blir för gammal.

Basförrådet är, enligt Sandra, själva motorn i ett litet hushåll.

– Bygg på sådant du faktiskt använder och tycker om, rekommenderar hon.

Goda råvaror och omsorgsfullt lagad mat är inte reserverat för fest. Du är värd det även en tisdag.

Det medför att du inte behöver gå handla så ofta. Du är också väl förberedd vid en eventuell störningssituation, till exempel om du insjuknar och inte har möjlighet att ta dig till butiken på några dagar. Har

du ett välutrustat basförråd blir det också lättare att experimentera i köket och laga goda maträtter på rester i kylskåpet.

I hennes eget skafferi finns mjöl, både ljust och grövre, torrjäst, havreprodukter, ägg, socker, nötter och frön, bönor och linser, inhemska fiskkonserver, tomatkross, matolja, vinäger, lök, vitlök, buljong samt salt och peppar.

– I kylen vill jag ha mjölk, ost, matfett och långhållbara rotfrukter, som till exempel morot, potatis, rödbeta, palsternacka. Frysen fyller jag med grönsaker och bär. Ett väl valt basförråd gör att man kan improvisera och förvandla rester till nya, goda måltider.

Plats för livet

När det gäller inköp är Sandras råd enkelt: gör upp en veckomeny, men lämna plats för livet.

– Gör upp en veckomeny en gång i veckan och handla därefter. En god planering är ofta A och O när du vill spara pengar och det gäller i såväl stora som små hushåll. För det egna välmåendet är det ändå bra att också ge utrymme för flexibilitet i

Mikaela Groop Sandra Mellberg Karin Lindroos

planeringen. Kanske går du ut och äter någon dag i veckan? Gör en veckomeny som tillåter spontanitet, säger hon och slår även ett slag för baljväxter:

– Bönor, ärter och linser är billiga, fulla av protein och fiber, och de håller länge. Har du ett halvt paket köttfärs i frysen? Dryga ut köttfärssåsen med linser när det kommer spontana gäster, det är gott, ekonomiskt och mättande.

Matglädje i eget sällskap är en fråga om att värna om sig själv, menar Sandra.

– Bjud in någon ibland och laga tillsammans, det gör underverk för inspirationen, säger hon.

Samtidigt går det att skapa trivsel även när man lagar maten ensam.

– Duka, tänd ett ljus, använd favoritporslinet. Och laga större satser när du har ork, portionera och frys. De dagar energin är låg tackar du dig själv.

När idétorkan smyger sig på kan det räcka att bläddra i en kokbok eller skrolla ett matkonto.

– Ibland räcker bilderna för att väcka matlusten, du behöver inte följa ett recept slaviskt för att bli inspirerad, säger hon.

En råvara, flera liv

En av Sandras favoritstrategier är det hon kallar kedjekokning, att låta en råvara få flera liv under veckan.

– Vill du undvika jättesatser? Se då till att använda hela råvaran över två till tre rätter. Ett halvt paket köttfärs kan bli en liten makaronilåda, andra hälften en bolognese. Blir det tomatkross över från bolognesen, koka tomatsoppa nästa dag. Var steget före och bestäm hur varje ingrediens vandrar vidare. Det är kreativt, förutseende och det minskar svinnet.

Och vad är ”det goda livet” kring måltiden, när man äter ensam?

– Det handlar om att värdesätta sig själv. Måltiden är lika viktig i eget sällskap. En enkel dukning, ett levande ljus eller något litet extra på tallriken gör stor skillnad över tid, säger Sandra. Goda råvaror och om-

Sandras fem bästa tips för små hushåll

 Laga större satser när du har energi, och frys in maten i portionsförpackningar.

 Bygg ett basförråd av råvaror som du gillar och gör upp en veckomeny, men lämna rum för spontanitet. Välj sådant du använder ofta och använd upp alla ingredienser. På sikt blir detta både smart och hållbart.

 Utnyttja mikrovågsugnen för små satser.

 Välj frysta grönsaker och bär. Det är näringsrikt och hållbart.

 Sätt guldkant på vardagen: duka, tänd ett ljus och unna dig en dessert ibland. Matglädje smittar av sig, vilket märks i alla delar av ditt liv. sorgsfullt lagad mat är inte reserverat för fest. Du är värd det även en tisdag.

Till sist sammanfattar hon sina bästa råd: – Planera lätt och lämna utrymme för spontana svängar. Bygg ett basförråd du älskar. Kedjekoka råvarorna så att de räcker längre. Frys smart, det vill säga portionera och märk ut. Och sätt guldkant på vardagen, för matglädje smittar av sig på allt runt omkring.

– Små hushåll ska inte behöva välja mellan variation och vettiga inköp. Med lite planering får du båda, konstaterar Sandra. Det viktigaste är att det känns hållbart, praktiskt, gott och lagom ambitiöst för dig.

Recept att börja med

 Enkel kålgryta med lingon: billig, rustik och mättande.

 Spenatsoppa med pocherat ägg: grön, mild och närande.

 Leverstroganoff: en klassiker med karaktär.

 Fisksoppa på frysta soppgrönsaker: vardagslyx med liten insats.

 Speltgröt med havtornskräm: en fräsch dessert med goda smaker.

Mängderna i recepten är justerade så att du kan välja att laga mindre eller större satser, beroende på vad som passar ditt hushåll bäst. Alla recept som är angivna för två portioner kan fördubblas om du vill tillreda en större sats.

Enkel kålgryta med lingon

(2 portioner)

• 1/4 vitkålshuvud

• 1 liten gul lök

• 2 tsk smör eller olja

• 200 g köttfärs

• 1 msk tomatpuré

• 1/2 buljongtärning

• 1 dl vatten

• salt och svartpeppar

Gör så här:

1. Strimla kålen tunt med en osthyvel eller kniv. Skär löken i mindre bitar.

2. Hetta upp smör/olja i en stekpanna och fräs löken. Tillsätt köttet och stek tills det är genomstekt. Blanda ner tomatpuré och smula i buljongtärningen.

3. Vänd i kålen och fräs 10–15 minuter eller tills den har mjuknat. Tillsätt vatten vid behov. Smaka av med salt och peppar. Servera med kokt potatis och lingon.

Kålgryta i panna, toppad med lingon för en rustik och smakrik måltid.

Spenatsoppa med pocherat ägg

(2 portioner)

• 150 g fryst spenat

• 1 msk smör

• 1 msk vetemjöl

• 4 dl grönsaksbuljong

• 1 1/2 dl mjölk

• 1–2 krm salt

• ev. 1 krm muskot

• ev. ägg till servering

Gör så här:

1. Smält smöret i en kastrull. Vispa ner mjölet och tillsätt buljongen lite i taget under omrörning. Lägg i den frysta spenaten.

2. Låt småkoka cirka 5 minuter under omrörning. Tillsätt mjölken och smaka av med salt och eventuellt muskot.

3. Att pochera ägg: Häll i ungefär 5–6 cm vatten i botten av kastrullen. Tillsätt 1 tsk ättika och 1 tsk salt. Koka upp och sänk värmen så att vattnet sjuder. Knäck ägget i en kaffekopp och häll försiktigt i det heta vattnet. Låt sjuda i 3–4 minuter. Ta upp med hålslev och servera till soppan.

Grön, len och mild är denna snabblagade spenatsoppa med ett pocherat ägg som pricken över i.

Den krämiga leverstroganoffen är en riktig klassiker, kompletterad med potatis och ättiksgurka.

Leverstroganoff

(4 portioner)

• 400 g nötlever

• smör till stekning

• 1 lök

• 1 msk vetemjöl

• 1 ättiksgurka, tärnad

• 1 dl grädde

• salt och svartpeppar

Gör så här:

Små hushåll ska inte behöva välja mellan variation och vettiga inköp. Med lite planering får du båda.

1. Skala och skiva löken. Tärna levern.

2. Bryn lök och lever i en klick smör.

3. Pudra över mjölet, rör om och häll över grädden.

4. Låt puttra några minuter. Smaka av med salt och peppar. Servera med kokt potatis och ättiksgurka.

Fisksoppa på frysta soppgrönsaker

(4 portioner)

• 100 g fryst hackad lök

• 1 msk smör eller olja

• 5 dl vatten

• 750 g potatis- och soppgrönsaker (frysta)

• 2 dl grädde

• 1 tärning fiskbuljong

• 6 svartpepparkorn

• torkad dill

• 300 g fisk, till exempel färsk forell eller abborre

Gör så här:

1. Fräs löken i smöret eller oljan. Häll på vattnet.

2. Tillsätt potatis- och soppgrönsakerna. Häll i grädden och rör ner buljongtärningen. Krydda med pepparkornen.

3. Låt sjuda tills potatisen och grönsakerna är mjuka, cirka 10–15 minuter. Tillsätt dill och smaka av med salt vid behov.

4. Skär fisken i kuber och lägg i soppan när cirka 5 minuter av koktiden återstår. Servera!

Speltgröt med havtornskräm

(4 portioner)

• 2 dl vatten

• 2 dl speltkorn (gärna blötlagda)

• 1 l helmjölk

• 1/2 tsk salt

Havtornskräm:

• 1 dl havtornssaft, osötad

• 4 dl vatten

• 1 1/2 msk potatismjöl

• 1 msk färsk ingefära, skalad

• 1 kanelstång

• 1 stjärnanis

• cirka 1/2 dl socker

Marthatips!

Gör soppan extra lyxig genom att ersätta den färska fisken med kallrökt gädda, som finns vakuumförpackad i välsorterade butiker. Lägg några skivor av den kallrökta fisken på tallriken och häll den varma soppan över.

En värmande fisksoppa med frysta grönsaker, enkel att tillreda och full av smak. Välj färsk fisk eller gör en lyxigare variant med kallrökt gädda.

Gör så här:

1. Speltgröt: Blötlägg gärna speltkornen någon timme eller över natten. Då blir gröten snabbare klar. Det är dock inte nödvändigt.

2. Koka upp vattnet och rör i speltkornen. Låt vattnet koka in och späd därefter med mjölken litet i sänder.

3. Låt gröten koka sakta på svag värme i cirka 1–2 timmar, rör om i gröten ibland. Servera gröten med saftsoppan och dekorera gärna med några hela havtornsbär.

4. Havtornskräm: Blanda alla ingredienser i en kastrull. Värm upp saftsoppan under omrörning och ta bort den från spisplattan när soppan blir tjockare i konsistensen. Den ska inte koka.

5. Smaka av soppan och tillsätt mera socker vid behov.

6. Häll upp saftsoppan i ett serveringskärl och strö över lite socker för att det inte ska bildas en hinna. Kryddorna kan tas bort.

Speltgröten tar lite tid, men är väl värd väntan! Ett gott alternativ till risgrynsgröt, med en fräsch havtornskräm och kryddor som ger extra smak.

Marthatips!

Du kan också koka kräm på hela bär. Cirka 1 dl saft motsvarar 2 dl bär. Servera med hela bär, eller sila/mixa krämen. Byt gärna havtorn mot andra bär, använd det du redan har hemma.

Värmevallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar. Klimakteriet är fortfarande ett tabubelagt ämne och kunskapen är bristfällig, både inom primärvården och i samhället överlag. När det väl diskuteras sker det ofta i stereotypa och negativa ordalag.

– Det är underligt att det har varit så tyst om klimakteriet i alla år, med tanke på att det är en fas som alla som har eller har haft en livmoder går igenom, säger Suss Åhman på Folkhälsan.

Hon jämför med puberteten, som är väl utforskad och omskriven. Förhoppningen

Prata med andra om vad du går igenom, i stället för att vara ensam med upplevelsen.

är att klimakteriet snart ska bli lika självklart att studera och prata om.

– Det finns över 500 symtom som kan kopplas till klimakteriet, så det är förstås svårt att generalisera. Men om vårdpersonal hade bättre kunskap om orsakerna, i stället för att bara skriva ut sömnmedel när en kvinna söker hjälp för sömnsvårigheter, skulle färre behöva söka privat vård. Och om allmänläkare hade större kunskap om

klimakteriet skulle gynekologiska tjänster inte alltid behövas.

Stort intresse

För omkring fem år sedan började Folkhälsan ordna föreläsningar om klimakteriet, och intresset var enormt.

– När den första föreläsningen drog över tusen deltagare, bara i Svenskfinland, förstod vi att behovet var stort, säger Åhman.

Hon betonar att klimakteriet inte bara handlar om hormoner, utan också om livet i stort, precis som under andra livsskeden. Barnen kanske flyttar hemifrån, pensionen

närmar sig, kanske kommer det barnbarn. Förändringar som kan upplevas som tuffa, men också ses som en möjlighet till något nytt och positivt.

– Även om många kvinnor har symtom som påverkar livskvaliteten till det sämre, ser många perioden som en chans till nystart. Man söker efter nya vägar till glädje i vardagen och börjar fråga sig: Vad vill jag göra nu, som jag inte hunnit med tidigare? Det kan vara en hobby, nya vänner, vad som helst.

Förändrade vanor

Sunda levnadsvanor kan öka välmåendet och välbefinnandet under klimakteriet. Det

Klimakteriet kan vara en positiv nystart

Om vi pratade mer öppet om klimakteriet skulle det göra stor skillnad för livskvaliteten. Faktum är att klimakteriet kan vara början på något riktigt bra, säger Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa.

Pia Backman-Nord

Cata Portin

kan de göra under hela livet, men Suss Åhman menar att olika symtom kan fungera som motivationsfaktorer till att förändra vanor som man inte har tagit itu med tidigare.

– Styrketräning några dagar i veckan motverkar till exempel värmevallningar. För bättre sömn hjälper dagsljus, mindre stress och ett svalt sovrum, tipsar Åhman.

Hon tycker också att arbetsgivare borde ta klimakteriet på allvar. Det skulle både arbetsplatsen och den arbetande kvinnan vinna på.

– Många kvinnor känner sig nog obekväma med att ta upp symtom med en yngre förman eller en man som inte har insyn

eller erfarenhet. Arbetsgivare kunde därför ha en kort utbildning för alla förmän om klimakteriet.

Flexibla lösningar

Mera kunskap på arbetsplatsen skulle kunna leda till flexibla lösningar, som till exempel en senare start på morgonen för den som sover dåligt, en plats nära ett fönster eller en fläkt för den som har värmevallningar. Och arbetshälsovården borde involveras mer.

– Ju fler som efterfrågar rådgivning i ämnet, desto bättre. Vi borde kräva att få system som fungerar.

Utöver arbetsplatsen är förstås hemmet

Sexualrådgivaren Suss Åhman möter ofta kvinnor i klimakteriet och betonar vikten av att de får rätt stöd i livets olika faser.

den tid där vi tillbringar mest tid tillsammans. De nära relationerna påverkas på ett eller annat sätt av nya livsskeden, och klimakteriet är inget undantag.

Åhmans specialområde är sexuell hälsa, och hon möter ofta både utmaningar och fördelar med sexualiteten under den här perioden. Eftersom konkreta kroppsliga förändringar, såsom sköra slemhinnor i underlivet, drabbar så gott som alla kvinnor är det bra att ta till olika hjälpmedel. Lokal östrogenbehandling och glidmedel kan vara sådana exempel.

– Många säger att sexlusten minskar, men forskningen visar att det ofta är andra klimakteriesymptom som påverkar välmåendet. Genom att behandla torra slemhinnor eller förbättra sömnen kan man också förbättra sexlusten.

Hon uppmuntrar till att tänka nytt:

– Man kanske behöver förändra sexlivet, vilket inte behöver vara negativt. Det går att hitta väldigt roliga och givande vägar. Flera berättar att sexlivet har fått en ny kick.

Starkare självkänsla

Också självkänslan kan bli bättre under övergångsåldern.

– Som äldre står man med fötterna stadigare på jorden. Man slutar skjuta fram saker och vet bättre vad man vill. Det kan ge en inre styrka och du vågar sätta gränser och börja göra det du vill. Kvinnor har ofta fostrats att sätta andras behov före sina egna, nu är det läge att sätta ner foten, säger Åhman.

Oavsett vilken aspekt vi pratar om är samtalet det viktigaste. Kamratstöd gör stor skillnad. Till exempel Folkhälsan erbjuder tillsammans med Svenska folkskolans vänner material för klimakteriecirklar för vem som helst att använda.

– Prata med andra om vad du går igenom, i stället för att vara ensam med upp -

levelsen. Om du inte har nära vänner i samma ålder, prata med bekanta, på jobbet, med släktingar, säger Åhman.

Bara under de tio senaste åren har Suss Åhman sett en tydlig förändring i hur kvinnor pratar om klimakteriet med varandra.

– Den generation som nu är i klimakteriet har satt bollen i rullning. Jag tror att varje kommande generation kommer att prata än mer.

Mer information hittas på: www.folkhalsan.fi/klimakteriet, klimakteriepodden.se

Vem?

Suss Åhman

Bor: I mysig lägenhet och emellanåt i stugan.

Familj: Vuxen son och en särbo.

Gör: Arbetar som sakkunnig i sexuell hälsa på Folkhälsan i Nyland.

Gillar: Att koka sylt och gå på gym.

Dold talang: Fickparkering.

På nattduksbordet: Skrynkliga näsdukar och en socka.

Ser fram emot under 2026: Roliga fester.

ANSVARSFULLT PLACERANDE

– Hi a lämpliga placeringsobjekt i Sparbanken

Hur känner man igen ansvarsfulla placeringsobjekt?

Alla våra fonder följer principerna för ansvarsfullt placerande. Ansvar kan dock betyda olika saker för var och en.

Ta kontakt för en placeringsplan som passar dig: 010 423 9000 (lna/msa)

Läs mer om placering: sparbanken.fi/sparbankens-fonder

Pengar på nätet – tryggt eller trassligt?

I en värld där allt fler ekonomiska beslut tas online vill

Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård dela med sig av

olika verktyg för att navigera säkert. Med vardagsnära exempel visar hon hur du kan undvika fallgropar och stärka din digitala motståndskraft.

Mikaela Groop

Digitala bedrägerier har blivit en del av vardagen. I takt med att allt fler vardagsbeslut tas på nätet, ökar också risken för att utsättas för försök att manipulera, stressa eller vilseleda oss.

– Det finns risker på nätet, men det finns också mycket vi själva kan göra för att skydda oss. Genom att skapa trygga rutiner, stanna upp när något känns stressande och våga vara skeptiska kan vi minska risken för att drabbas. I en digital vardag där mycket sker snabbt är det ofta just eftertänksamheten som är vårt bästa skydd, säger Marina Nygård Hon möter ofta personer som skäms över att ha blivit lurade.

Karin Lindroos, Hannah Kjellman

– Skammen gör att många låter bli att berätta vad som hänt. Men sanningen är enkel: vem som helst kan drabbas.

Det blev tydligt när Finlands Banks tidigare chefdirektör Erkki Liikanen lurades att överföra pengar till ett så kallat ”säkert konto”. Bedragaren hade påstått att hans pengar var i fara och att han behövde agera omedelbart.

– Brådskan är alltid en röd flagga. När någon får dig att känna att allt måste ske genast, då ska varningsklockorna ringa.

Kvällar och nätter

Liikanens fall är långt ifrån unikt. Marina berättar om hur bedragare skickar meddelanden sena kvällar och nätter.

Ekonomirådgivarens snabba tips för säkra nätbetalningar

 Ha tydliga rutiner för din ekonomi och din konsumtion.

 Använd dig av de säkerhetskontroller som banken erbjuder. Till exempel är det bra att ha låga uttagsgränser och ställa in geografiska gränser för var ditt kreditkort kan användas.

 Följ med vad som pratas och skrivs om bedrägerier och varna personer i din närhet.

 Ha inte alla pengar på ett enda konto.

 Ta i bruk mobilcertifikat och använd det som identifieringsmetod vid myndighetsärenden. Reservera bankkoderna till bankärenden.

 Stanna upp och fundera innan du agerar.

– Man är trött, och man vill bara bli klar. Just då är vi som mest sårbara.

Bedragare utnyttjar också stress, sjukdom och osäkerhet. I ett annat fall berättade en politiker att hen varit febrig när kontakten kom, och nästan föll för bedragarens instruktioner. Det är även vanligt att kontakt tas när människor är på språng – på väg ut genom dörren eller mitt i något viktigt.

– När vi är stressade slutar vi tänka efter.

Det vet bedragarna.

Även förenings- och arbetsliv drabbas. Ett vanligt bedrägerisätt är att någon utger sig för att vara chef eller ordförande och begär snabba penningöverföringar.

– Vissa av bedrägerierna kan se väldigt äkta ut. Artificiell intelligens, AI, har dessutom gjort det enklare för bedragarna att skriva trovärdiga mejl. Men tittar du noga är adressen aldrig den riktiga. Bra rutiner är vårt starkaste skydd. När alla vet hur en betalning ska gå till blir det svårt för bedragarna att lyckas.

Betalning på nätet

Samtidigt har vår konsumtion flyttat online. Kortbetalningar och nätbank är i grunden trygga, men tekniken kan inte skydda oss om bedragaren lyckas manipulera användaren.

– Tekniken är sällan problemet. Det är

människan som luras att godkänna något hon aldrig skulle göra om hon tänkte i lugn och ro, påpekar Marina.

Därför betonar hon vikten av att inte klicka på länkar i oväntade mejl, att ifrågasätta ovanliga uppmaningar och att ta ett steg tillbaka.

– Stanna upp. Det är det enklaste, men också det svåraste. Men det räcker ofta för att rädda många från att trycka på fel länk.

En annan trygg vana är att gå in på bankens eller företagets webbplats via egen adress, inte via länkar i meddelanden. Mobilappar är ofta ett säkrare alternativ eftersom de är svårare att manipulera, men det förutsätter att de är officiella appar och uppdaterade.

– Kontrollera att adressen börjar med https:// och att domänen ser rimlig ut. Saknas kontaktuppgifter eller returvillkor är det ett varningstecken. Läs alltid köpvillkoren och se till att betalningen sker med tvåstegsverifiering. Och kom ihåg att inga

myndigheter eller banker skickar länkar via sms eller mejl. Var extra försiktig med betalningslänkar från andra aktörer och säkerställ alltid att du själv har initierat köpet.

Genom att skapa rutiner och lära dig känna igen bedragarnas sätt att arbeta minskar du risken att drabbas.

– Det handlar inte om att vara misstänksam mot allt, men att vara klok, vaksam och ta en liten paus innan du agerar.

Några enkla vanor

Marina menar att det inte krävs stora förändringar för att öka säkerheten, bara några enkla vanor som gör skillnad.

– Börja med det mest grundläggande: logga alltid in via din egen app eller webbsida, aldrig via en länk som skickats till dig. Aktivera stark autentisering och se till att du får aviseringar för alla transaktioner.

Hon har dessutom egna snabbtips som hon inte kompromissar med: ordning på

De vanligaste bedrägerierna

 Nätfiske är en form av bedrägeri där bedragare utger sig för att vara en pålitlig aktör, till exempel en bank, myndighet eller ett företag, i syfte att lura mottagaren att lämna ut känsliga uppgifter eller godkänna betalningar. Kontakten sker ofta via mejl, sms eller telefonsamtal.

 Placeringsbedrägerier går ut på att locka kunden med höga förväntningar på avkastning och skräddarsydda lösningar. Ofta existerar inte placeringen över huvud taget. Ibland betalas en liten avkastning ut i början för att locka kunden att placera en större summa pengar.

 Romansbedrägerier går ut på att inleda en relation och efter en tid komma med önskemål om pengar. Romansbedrägerier utförs ofta under en lång tid och förtroendet hinner byggas upp.

 VD-bedrägerier går ut på att någon utger sig för att vara en chef eller ordförande och ber om penningtransaktioner. Ett vanligt VD-bedrägeri går ut på att be arbetstagaren köpa presentkort till digitala tjänster och skicka aktiveringskoderna.

ekonomin, bankens säkerhetsinställningar, flera konton, mobilcertifikat i stället för bankkoder och att alltid tänka efter innan hon agerar.

– Köpgränser på kortet är också ett smart skydd, säger hon. För återkommande räkningar rekommenderar jag e-faktura och direktdebitering, som minskar risken för fel och bedrägerier. Och sist men inte minst: tänk efter före. Om något låter för bra för att vara sant, är det oftast det. Och kom ihåg att du inte behöver lösa situationer på stående fot om du till exempel blir uppringd. Avsluta samtalet, tänk efter och ring upp via en officiell kanal.

Marina tipsar också om att skanna streckkoden i mobilbanken för att undvi-

– Gemensamt är brådskan. När någon stressar dig att agera snabbt ska varningsklockorna ringa. Seriösa aktörer skickar aldrig betalningslänkar via sms och ber aldrig om dina koder, säger Marina Nygård.

ka felslag. Betala i tid, spara kvittot och kontakta avsändaren direkt om ekonomin kör ihop sig.

– Ju tidigare du tar kontakt, desto fler lösningar finns. Och be om hjälp, ensamhet ökar sårbarheten, säger hon.

Seglivad myt

Det är en seglivad myt att enbart seniorer är mest utsatta.

– I själva verket ser jag ofta unga som hamnar i situationer där de tekniskt klarar allt, men saknar referensramar för hur mycket som är rimligt, hur ett avtal ska se ut och vad de ska kräva innan de investerar. Den goda nyheten är att många unga förstår vikten av att spara och planera. Med några enkla vanor blir de också tryggare i hur de sköter ärenden digitalt.

Digital trygghet byggs inte över en natt, men varje vana gör skillnad.

– Jag brukar ställa tre frågor: Är det här för bra för att vara sant, är det rimligt och äkta, vem kan jag be om hjälp? Om vi delar kunskap hemma, i skolan och i föreningen blir vi starkare tillsammans, säger Marina och fortsätter: – Skulle något ändå ske är ordningen enkel: spärra kortet, byt koder, kontakta banken och gör en brottsanmälan. Ju snabbare du agerar, desto mindre blir skadan. Dokumentera allt du kan, såsom skärmbilder, tidpunkter samt med-

delanden, och återkom till din bank om något nytt dyker upp.

Kunskap sprider sig

Marina påminner om att vi har starka rättigheter vid digitala köp, men bara om vi känner till dem.

– Vid distansköp har du ångerrätt eftersom du inte kunnat bekanta dig med varan. Om det är fel på varan kan du kräva reparation, byte, prisavdrag eller i sista hand häva köpet. Men kom ihåg att du är skyldig att betala enligt avtal, så läs villkoren innan du godkänner dem.

Till sist: kunskap sprider sig. När skolor, föreningar och hem pratar om pengar, avtal och nätet blir tröskeln lägre att fråga och tryggheten ökar.

– En kort genomgång av fallgroparna, hur en e-faktura fungerar och vilka rutiner som minskar risken gör ofta större skillnad än man tror. Och kom ihåg att dela det du har lärt dig med andra. När vi berättar om ett märkligt sms i familjechatten eller visar en vän hur en e-faktura fungerar sprider det sig som ringar på vattnet. Tryggheten växer med varje delad rutin, understryker Marina Nygård.

Läs mer på: www.martha.fi/artikel/ trygg-pa-natet-sahar-undvikerdu-ekonomiska-bedragerier, www. martha.fi/artikel/har-vi-tillrackligdigital-ekonomisk-kompetens

Så säkra är olika betalningssätt

 Kortbetalning: Ett smidigt och vanligt betalningssätt. Kortuppgifter kan dock missbrukas vid falska webbshoppar eller om uppgifterna hamnar i orätta händer.

 Debit eller credit: Vid näthandel är credit ofta att föredra. Om något går fel är det i regel enklare att bestrida en kreditkortsfaktura än ett köp som gjorts direkt från bankkontot med ett debitkort.

 Nätbank: Kräver stark identifiering och är i sig säker, men används ofta i bedrägeriförsök där användaren luras att själv godkänna en betalning.

 Betalningsappar: Bygger på säkra tekniska lösningar, men förutsätter att användaren är uppmärksam och bara godkänner betalningar som hen själv initierat.

 Faktura och delbetalning: Har låg tröskel som gör det enkelt att handla, men kan medföra risk för impulsköp eller obehöriga köp i någon annans namn.

Checklista före nätköpet

 Verkar språket trovärdigt?

 Finns det kontaktuppgifter och FO-nummer?

 Hurudana betalningsalternativ erbjuds?

 Finns det information om returrätt och reklamation?

 Vad säger andra om företaget?

Dina konsumenträttigheter vid digitala köp

 Du har ångerrätt /returrätt vid distansköp, eftersom du inte har haft möjlighet att bekanta dig med varan.

 Är det fel på varan kan du kräva reparation, byte, prisavdrag eller i sista hand häva köpet.

 Du är skyldig att betala enligt avtal, så läs villkoren innan du godkänner dem.

Mari Pennanen är en civilsamhällsentusiast som trivs med att koordinera och samarbeta. Hon bor i Esbo och arbetar som verksamhetsledare på Folkhälsans förbund i Nyland. Mari är ivrig när det gäller kossor, regn och fudge. Hon blir upprörd när någon inte håller vad den lovat eller när saker inte fungerar på svenska i samhället.

När flytten blev en tankeställare

Mari Pennanen Kim Malmberg

Förra våren var min familj och jag tvungna att flytta ut för några månader. En vattenskada i taket ledde till omfattande renovering i övre våningen. Ett knappt år senare inser jag att det var väldigt bra för mig att tvingas till förändring.

Flyttarna var krävande och jobbiga på många sätt. Samtidigt var det uppfriskande att laga mat i ett annat kök, att bo i ett hus med hiss och att se hur vissa rutiner hänger ihop med utrymmet man bor i. Att hitta nya rundor för länk och att klura ut var tvätten kan torka tvingade ut mig ur gamla, behagliga vanor och rutiner. Flytten fick mig att fundera på mycket i mitt liv, och ett år senare har jag ett nytt jobb efter tio år på samma arbetsplats. Bra så.

Det allra bästa var att jag tvingades omvärdera mitt förhållande till saker. Prylar, föremål, grunkor och grejer – allt som fyller ytor, skåp, lådor, skrubbar, garderober, uthus, källare. Jag tycker att vi har ganska få saker jämfört med många andra. Men om måttstocken är det överflöd vi lever i, samtidigt som planeten håller på att dö, så har vi alldeles för många grejer.

Saker som styr våra liv

En del av detta handlar om det vi redan har. Vilka saker används fortfarande? Vad är sönder och borde fixas? Vad kunde användas av någon annan? Och det som ska sparas – är det väl omhändertaget? Helt, rent, i gott skick och förvarat på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt, så att det är lätt att hitta och plocka fram när det behövs?

det en överlevnadsfråga att inte slänga något, utan använda och återanvända. Många i min generation har ärvt den tanken, vilket gör det svårare att hoppa på trender som ”decluttering” och ”döstädning”.

Jag provoceras av en bekant som har väldigt få saker och framhåller sitt sätta att leva, där livet inte begränsas av saker utan i stället handlar om att leva enligt värderingar kring hållbarhet och ekotänk. För flera år sedan blev jag upprörd av en annan person som berättade om hur de valde att bo trångt. Barnen delade rum, sov i en trevåningssäng och fick endast ha ett visst antal leksaker. Fick de nya måste de ge något annat vidare och samtidigt lära sig att välja bort. Stackars barn! Eller ...? Varför blir jag upprörd av att andra gör annorlunda? Ingen har antytt att till exempel jag borde göra likadant. Men samvetet och självinsikten finns där.

Lättnad och nya insikter

Det allra bästa var att jag tvingades omvärdera mitt förhållande till saker.

En annan del handlar om att begränsa inflödet av nya saker. Vilka behövs verkligen? Vilka införskaffningar handlar bara om ”villhöver”?

Vilka hamnar med stor sannolikhet i kategorin onödiga och tar plats om ett tag? Hit hör också insikten att även om något köps i andra hand kan det vara onödigt.

Jag går lätt i gång på att försvara mina saker. Det finns saker som ger mig glädje, väcker fina minnen, är vackra att se på och skapar stämning. Bara några generationer bakåt var

Det är lättare att hålla ordning om varje sak har sin plats och det finns utrymme att ställa undan grejer. Min plan att sälja saker på loppis har inte blivit verklighet på flera år, och mängden överloppsgrejer har ökat. I samband med flytten var det många lådor och kassar som fördes till återvinningen. Visserligen tyckte jag det var så svårt att jag nästan grät när jag bad min man föra bort sakerna – men vad skönt då de var borta! Inte en enda sak har jag saknat. Däremot har jag flera gånger njutit av att kunna gå in i skrubben, ta flera steg framåt på ett tomt golv och hitta eller lägga ifrån mig saker på hyllorna. Tills ett av barnen städar sitt klädskåp och vi återigen har tre kassar med kläder som ska vidare. Var ska de ställas? Eller vänta, borde jag genast ta itu med kassarna? Kanske nästa vecka, nu ryms de in i skrubben eftersom golvet är tomt.

marthakraft

Burkmat på prov

Hur bra är egentligen vanlig burkmat i smak, användbarhet och beredskap? Marthaförbundets testpanel har provsmakat tolv konserver och bedömt allt från smak och konsistens till användbarhet i vardag och kris.

Mikaela Groop Karin Lindroos

Louise Mérus

Konserver är en av de mest pålitliga råvarorna i ett hem. De håller länge, kräver ingen kylförvaring och går att använda både kalla och varma, med andra ord perfekt vid långvariga strömavbrott eller andra störningar i vardagen. Men hur smakar de och hur mångsidiga är de egentligen?

Inför detta test har kocken och matkreatören Louise Mérus samt matkonnässören och fotografen Karin Lindroos gått igenom ett brett utbud av konserver: bönor, grönsaker, soppor, köttprodukter, fisk och frukt. Varje produkt har provats, bedömts och poängsatts från 1 till 5, där 5 är det högsta betyget.

1. Svarta bönor i saltlag

Totalpoäng: 5

Smaken är neutral och konsistensen riktigt bra, mjuka men ändå med ett tydligt tuggmotstånd. Svarta bönor fungerar i allt: grytor, sallader, chili con carne, som bas i bowls, till rostade rotsaker eller i tortillas. En av krisskafferiets mest prisvärda och proteinrika stöttepelare.

Marthas kommentar: Mångsidig, snäll i smaken och smart att alltid ha hemma.

2. Rökta blåmusslor i rypsolja med timjan och citron

Totalpoäng: 5

En lyxig konserv! Smaken är fyllig, med tydlig rökighet och fräsch citron och timjan. Goda att äta direkt med bröd eller servera med pasta.

Marthas kommentar: Inte en nödvändig krisvara, men en mycket trevlig sådan.

3. Mangoskivor i sockerlag

Totalpoäng: 2

Konsistensen är mjuk och mosig utan tuggmotstånd. Väldigt söta. Kan fungera som dessert eller snabb energi, men för fruktälskare rekommenderas hellre

frukt på burk utan socker.

Marthas kommentar: Gör jobbet, men känslan av färsk mango finns inte kvar.

4. Stora vita bönor i saltlag

Totalpoäng: 5

Goda, umamirika och med fint tuggmotstånd. Perfekta i purésoppor, minestrone, bönröror eller som bas i en enkel måltid med bröd. En riktigt mångsidig och mättande basvara.

Marthas kommentar: En av testets oväntade toppfavoriter.

5. Rökt rensoppa

Totalpoäng: 3

Saltig och smakrik, särskilt god utomhus en kall dag. Lämnar dock inget bestående intryck.

Marthas kommentar: Fungerar, men inget man längtar efter.

6. Päronhalvor i juice

Totalpoäng: 4

Konsistensen är fin och smaken lagom söt. Kan med fördel serveras med smält After Eight – en nostalgisk favorit. Går också utmärkt att äta direkt ur burken. Marthas kommentar: En riktigt trevlig dessertkonserv.

7. Köttbullar i brunsås

Totalpoäng: 2

Ser aptitliga ut uppvärmda, men konsistens och smak är tyvärr svag. Köttbullarna är för mjuka och smaken något fadd.

Marthas kommentar: Fungerar i nödfall, men inte mer än så.

8. Broiler i olja

Totalpoäng: 1

Testets bottennapp. Smaken är otydlig och påminner mer om tonfisk än kyckling. Den gryniga konsistensen gör det svårt att hitta rätt användningsområde. Marthas kommentar: Vi hade svårt att hitta någon rätt där den här verkligen passar.

9. Chili con härkis

Totalpoäng: 5

En smakrik, rökig och lagom het gryta med fin bönstuns. Kan ätas både varm och kall, direkt ur burken. Utmärkt för krisberedskap.

Marthas kommentar: En av de bästa färdigrätterna i testet.

10. Svin- och nötköttsprodukt

Totalpoäng: 3

Ser inte aptitlig ut i burken, men blir god när den steks och skivas – smakar något åt länkkorvshållet. Fungerar bra i pyttipanna och liknande.

Marthas kommentar: Ingen delikatess, men praktisk i matlagning.

11. Äggplanta i tomatsås, grekisk stil

Totalpoäng: 4

Mjuk, nästan grötig konsistens, men mycket god smak. Passar kall som tapas eller på bröd.

Marthas kommentar: Ett utmärkt tillbehör, om man inte saknar tuggmotstånd.

12. Rökt mört med vitlök

Totalpoäng: 5

Mycket smakrik, med viss beska som vissa kan reagera på. Fungerar fantastiskt i sallader, röror, på bröd eller serverad med potatis. Kan ätas varm eller kall.

Marthas kommentar: Ett riktigt guldkorn för fiskälskare.

Slutsatser

Testet visar att konserver är långt mer än nödföda, flera av produkterna var både goda och mångsidiga. De tydliga vinnarna är bönor, musslor, härkis och rökt mört, som alla kombinerar smak, näring och lång hållbarhet. Däremot visade testet också att vissa konserver är mindre lyckade, särskilt när konsistens och råvarukvalitet inte håller måttet.

Bästa valet av konserver i krisskafferiet

 Bönor (svarta eller stora vita)

 Chili con härkis

 Rökt mört

 Rökta musslor

 Frukt i juice

Undvik om möjligt

 Broiler i olja

 Mangoskivor i sockerlag

 Köttbullar i burk (om smak prioriteras)

Laga mat på konserver

När en kris uppstår, till exempel ett längre strömavbrott, blir maten i skåpen snabbt avgörande. Då fungerar burkmat som en trygg och hållbar grund i beredskapen hemma. Konserver kräver ingen kylförvaring, har lång hållbarhet och kan tillredas med enkla medel, även på stormkök eller spritbrännare.

Utbudet av burkmat är stort: från inhemsk skräpfisk och kött till linser, bönor, grönsaker, soppor och frukt. Med några få basvaror och lite kryddor går det att laga både näringsrik och god mat, även när vardagens bekvämligheter saknas.

Lapskojs med potatis och stekt ägg

(4 portioner)

• 400 g saltat kött på burk (till exempel gris, nöt eller annat konserverat/halvkonserverat kött)

• 1 gul lök

• 30 g smör

Potatis:

• cirka 800 g färdigt potatismos (hemlagat, fryst, på burk eller pulver)

Tillbehör:

• 4 ägg

• smör till stekning

• ättiksgurka

• tärnad inlagd rödbeta

Gör så här:

1. Förbered potatismoset.

2. Skär köttet i mindre bitar.

3. Finhacka löken och stek den i smör tills den mjuknat.

4. Tillsätt köttet och värm upp. Blanda sedan ner potatismoset och smöret.

5. Späd med lite vatten eller kokspad tills lapskojsen får önskad konsistens. Smaka av.

6. Stek äggen i smör i en panna.

7. Servera lapskojsen med stekt ägg, ättiksgurka och inlagda rödbetor.

Tips på konserver att ha i skafferiet

 Tomatkross (naturell eller smaksatt)

 Tomatpuré

 Smörbönor

 Kidneybönor

 Kikärter

 Svarta bönor

 Kokta linser

 Majs

 Chili con Härkis

/ chili con carne

 Ärtsoppa

 Rensoppa

 Purésoppor

 Inhemska fiskkonserver

 Musslor

 Fruktkonserver (även utan socker)

 Köttbullar

 Gris- och nötkött på burk

 Inlagd gurka

 Inlagda rödbetor

 Marinerade

grönsaker

 Fetaost i tetrapak

 Ravioli på burk

Kryddig linsgryta med kokosmjölk och tomatkross

(4 portioner)

• 2 burkar kokta gröna linser, avsköljda

• 1 burk tomatkross med vitlök och chili

• 1 burk kokosmjölk

• ris till servering (valfritt)

Kryddor:

• 1 1/2 tsk salt

• 1/2 tsk svartpeppar

• 2 tsk currypulver

• 1 tsk paprikapulver

• 1/2 tsk chiliflakes eller cayenne (valfritt)

• 1 tsk ingefärspulver

• 1 tsk vitlökspulver

Gör så här:

1. Koka riset enligt anvisningarna och ställ åt sidan.

2. Skölj linserna och låt rinna av. Hetta upp lite olja i en kastrull och fräs linserna tills de blivit varma.

3. Tillsätt alla kryddor och fräs en stund.

4. Häll i tomatkross och kokosmjölk.

5. Låt grytan sjuda 15–20 minuter. Rör om då och då och smaka av med salt, peppar och eventuellt lite socker.

6. Späd med vatten om grytan blir för tjock.

7. Servera med ris, eller blanda ner riset direkt i grytan.

Inlagd mört på knäckebröd

• 1 burk JärkiSärki (inlagd mört)

• 1 burk stora vita bönor (smörbönor)

• 1/2 rödlök

• 1/2 msk balsamvinäger

• salt och peppar

• knäckebröd

Extra:

• 1 burk rökta musslor

Gör så här:

1. Häll av bönorna och skölj dem. Lägg i en skål.

2. Finhacka rödlöken och blanda med bönorna.

3. Lyft upp fisken ur burken och blanda ner i skålen.

4. Tillsätt lite av oljan från burken.

5. Smaka av med balsamvinäger, salt och peppar.

6. Servera röran på knäckebröd.

7. Rökta musslor passar fint som tillbehör.

Fyllda tortillabröd med chili con härkis eller chili con carne

(cirka 4 portioner)

• 1 burk chili con härkis eller chili con carne (400–500 g)

• 4 tortillabröd (vetetortilla, håller länge oöppnade)

Valbara tillbehör, ta det som finns hemma:

• 1 liten burk majs, avrunnen

• 1 liten burk bönor (kidney-, svarta eller vita)

• 1 gul eller röd lök, finhackad

• inlagd jalapeño

• 1 liten tetra fetaost (rumstempererad)

Gör så här:

1. Värm chilin försiktigt på stormkök eller i kastrull.

2. Värm tortillabröden lätt i en torr panna eller över kastrullen (eller servera dem kalla).

3. Fyll bröden med chili och toppa med majs, bönor, lök och smulad fetaost.

4. Vik ihop och servera direkt.

Rågröt med inlagda frukter

• 3 dl havreflingor

• 1 dl grovhackade nötter (jordnötter, valnötter eller mandel)

• 3 msk chiafrön

• 2 dl inlagda persikor utan socker, eller annan inlagd frukt, hackad

• cirka 1 dl fruktspad

• 3,5 dl växtbaserad mjölk

• 1 nypa salt

Valfria smaksättningar:

• 1 tsk kanel

• 1/2 tsk kardemumma

• lite honung eller socker

Gör så här:

1. Blanda havregryn, nötter och chiafrön i en bunke.

2. Tillsätt fruktspad och växtbaserad mjölk. Rör om ordentligt.

3. Låt gröten svälla cirka 2 timmar eller över natten.

4. Rör ner frukten och smaksätt med kryddor och eventuellt lite sötning.

5. Servera kall eller rumstempererad.

Aktuellt

Kallelse till Marthaförbundets årsmöte

i Ekenäs 25.4.2026

Finlands svenska Marthaförbund rf kallar till årsmöte i Ekenäs bollhall, Flemingsgatan 19, lördagen den 25 april 2026. Alla medlemmar är hjärtligt välkomna. Mötet ordnas som ett fysiskt möte på plats i Raseborg. Anmälan är obligatorisk och görs via hemsidan senast 31.3.2026

På årsmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för 2025, budget och verksamhetsplan för 2027 samt fastställande av medlemsavgiften för år 2027. Vid behov förrättas val av styrelseledamöter i stället för dem som är i tur att avgå.

Därtill behandlas ärenden som centralstyrelsen beslutat föra till mötet. Under § 15 behandlas övriga i möteskallelsen nämnda och av centralstyrelsen behandlade ärenden, inkomna motioner, Marthaförbundets uppdaterade strategi samt tillsättande av valberedning.

Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på förbundets hemsida från och med 10.4.2026. Medlemsföreningar och distrikt bör skanna in och skicka en undertecknad fullmakt till marika.danielsson@martha.fi senast 16.3.2026

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Motioner till årsmötet 25.4.2026

Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i? Senast 16.3.2026 går det bra att lämna in förslag till motioner som behandlas på Marthaförbundets årsmöte i april. Alla föreningar kan lämna in motioner via följande formulär: www.lyyti.fi/reg/Lmna_ in_en_motion_6366

Tips för hur du skriver en motion finns här: www.martha.fi/artikel/sahar-skriver-du-en-motion

Nominera till centralstyrelsen

Du kan lämna in dina förslag fram till 16.3.2026 via denna länk: www. martha.fi/artikel/valberedningen

Mera info om hur valberedning fungerar hittar du i artikeln

Valberedningen i fokus på: www. martha.fi/vardagskunskap/ valberedningen

Preliminärt program

FREDAG 24.4 2026

Frivilligt besök på konstmuseet

Chappe och samling på Restaurang Fyren (välkomstdrink och snacks, cirka 15 euro per person och på egen bekostnad).

LÖRDAG 25.4.2026

Årsmötet ordnas i Ekenäs bollhall.

Kl. 8.45 Registrering, morgonkaffe och välkomsthälsning

Kl. 8.45–10 Försäljning, lotteri och utställning

Kl. 10–10.45 Gästföreläsning med författaren och Finlandiapristagaren  Monika Fagerholm

Kl. 10.45–11 Stadens officiella hälsning

Kl. 11–11.45 Lunch

Kl. 12–12.30 Underhållning och Marthasång

Kl. 12.30 Årsmötet öppnas

Kl. 14.30 Kaffe med kanelbulle

Kl. 15 Utdelning av årets marthagärningar 2026

Kl. 16.30 Årsmötet avslutas

Kvällsprogram

Kl. 18.15 Lätt underhållning och välkomstskål

Kl. 18.30 Festmiddagen inleds

Kl. 19.15 Underhållning under middagen

Kl. 20.20 Ståuppframträdande med konferencieren

Märta Westerlund

Kl. 21.15 Ytterligare underhållning

Kl. 22–23 Festen avslutas

SÖNDAG 26.4.2026

Frivilliga aktiviteter: Schjerfbeckvandring, kyrkbesök, konstmuseet Chappe

Med förbehåll för ändringar.

Dags att nominera till årets marthagärningar 2026!

Nu är det dags att nominera kandidater till årets marthagärningar 2026. Prisutdelningen äger rum under Marthaförbundets årsmöte i Ekenäs lördagen den 25 april 2026. Ni kan nominera kandidater till Årets marthaförening och Årets martha. Gemensamt för båda kategorierna är en värme och utveckling som samlar och för framåt.

Skicka in förslag på insatser som gjorts av föreningar eller enskilda medlemmar via denna länk: www.lyyti.fi/reg/Nominera_till_rets_marthagrning_2025_2914. Tänk på att nomineringen måste vara centralstyrelsen till handa senast den 16 mars 2026. Alla enskilda medlemmar, kretsar, föreningar, distrikt och centralstyrelsen har rätt att nominera till båda kategorierna, men se till att ange vilken kategori ni nominerar inom.

Om du har frågor angående utmärkelserna, vänligen kontakta verksamhetsledare Camilla Komonen på camilla.komonen@martha.fi eller ring 050 577 0780.

Kategorier och kriterier för utmärkelserna ”Årets marthagärningar”

Utmärkelserna Årets marthagärningar syftar till att lyfta fram och synliggöra inspirerande insatser inom martharörelsen. De är uppdelade i två kategorier: Årets martha och Årets marthaförening. Årets martha tilldelas en enskild medlem som har varit en ljusglimt eller drivkraft inom martharörelsen. Personen behöver inte vara förtroendevald, utan kan vara någon som på gräsrotsnivå har bidragit till att stärka gemenskapen. Denna person ser framåt, hittar saker att bli entusiastisk över, visar uthållighet och pålitlighet även vid utmaningar samt arbetar för inkludering.

Årets marthaförening ges till en förening, distrikt eller krets som har visat nytänkande och övervunnit utmaningar. Denna förening vill utvecklas, visar motståndskraft, strävar efter att stärka sammanhållningen och främja samarbete. Utmärkelserna ska inspirera andra och visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. De ska lyfta fram insatser som främjar utvecklingen av martharörelsen och som är en inspirationskälla för alla.

För båda utmärkelserna är värme och gemenskap centrala kriterier. Nomineringar kan göras både av föreningarna själva och av andra som vill lyfta fram deras insatser. Motiveringen bakom nomineringen är avgörande för att utse vinnarna.

Stort tack till alla!

Under 2025 samlade vi tillsammans in 6 017 euro till Centrs Marta i Riga, en organisation som outtröttligt arbetar för jämställdhet, trygghet och kvinnors rättigheter.

Arbetet för jämställdhet möter allt större motstånd i många delar av världen. Frågor om våld mot kvinnor är långt ifrån lösta, därför är insatser som denna viktigare än någonsin. Att vi tillsammans kan bidra – om så bara på ett litet hörn – betyder mycket både för oss och för dem som får ta del av stödet.

Ett hjärtligt tack till er alla som donerat, delat information och uppmuntrat andra att bidra till insamlingen!

Foto Artūrs Martinovs, Colortime

Save the

date: Kvinnodagsmarsch och gemensam brunch i Helsingfors

8.3.2026

På Internationella kvinnodagen den 8 mars 2026 bjuder Helsingfors Svenska Marthaförening och Svenska Kvinnoförbundet in till en varm och gemensam brunch i Hemvrån, Simonsgatan 12. Efter brunchen fortsätter vi firandet tillsammans: kl. 13.00 samlas vi på Järnvägstorget och ansluter oss till kvinnodagsmarschen. Vi fyller stadens gator med en tydlig uppmaning om att jämställdhetsarbetet måste fortsätta, under hela 2026 och långt in i framtiden. Närmare information hittar du i Marthaförbundets evenemangskalender.

Arrangörer: UN Women Finland, Kvinnosaksförbundet Unionen och Kvinnoorganisationernas Centralförbund

Vårens viktiga datum

8.3 Internationella kvinnodagen

10.3 Centralstyrelsens möte

18.3 Internationella återvinningsdagen

19.3 Jämställdhetsdagen

25.3 Earth Hour (Jordtimmen)

24.3 Centralstyrelsens möte

25.4 Årsmöte i Ekenäs

26.7 Marthas namnsdag

Följ också med evenemangskalendern på martha.fi/ evenemang, där hittar du den mest aktuella informationen.

Kom på kurs 2026!

Marthaförbundets rådgivare erbjuder en rad inspirerande föreläsningar och kurser som ger dig praktiska verktyg att ta kontroll över din vardag. Samarbeta gärna med föreningar i ert närområde och boka din grupp redan i dag!

Smart matlagning

Vill du bli bättre på planering, veckomenyer, minskat matsvinn och klimatsmarta val i vardagen? Vi skräddarsyr kurshelheten enligt era behov.

Längd: 3 timmar

Kan utföras: Praktisk matlagning i undervisningskök

Kontaktperson: Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, 050 408 9179.

Trygga

vardagen med matlådor för hela veckan

Laga mat tillsammans och fyll frysen med goda rätter för hela veckan. Vi lagar stora satser av enkla vardagsrätter för hela veckan, så att du kan fylla frysen eller kylskåpet med matlådor som är smidiga att ta fram när orken eller inspirationen tryter.

Längd: 3–4 h

Kan utföras: Praktisk matlagning i grupp, undervisningskök krävs

Kontaktperson: Sandra Mellberg, sandra.mellberg@martha.fi, 050 517 2958.

Matlagning under störningar

Hur lagar du mat vid strömavbrott? Hur bygger du upp ditt hemförråd så att du klarar dig utan att behöva gå och handla? Vi går igenom lämpliga råvaror och lagar rätter baserade på konserver och torrvaror. Vi provar också att laga mat utan el och med begränsade mängder vatten.

Längd: 3–4 timmar

Kan utföras: Praktisk matlagning i grupp, i undervisningskök inomhus eller matlagning över öppen eld eller spritkök utomhus

Kontaktperson: Sandra Mellberg, sandra.mellberg@martha.fi, 050 517 2958.

Mer inhemsk fisk i vardagen

Lär dig göra hållbara val i fiskdisken och laga god, prisvärd och närproducerad fisk. Kursen kan inkludera både teori och praktisk matlagning.

Längd: Teori: cirka 60 minuter, praktisk matlagning i grupp: 3–4 timmar (undervisningskök krävs)

Kan utföras: Teoretiskt digitalt eller praktiskt på plats. Vid praktisk matlagning kan vi skräddarsy kursen, så att den involverar även fiskhantering, eller så utgår vi från filéer eller andra färdiga produkter.

Kontaktperson: Sandra Mellberg, sandra.mellberg@martha.fi, 050 517 2958.

Naturens skafferi –praktiska kurser i skogen

Vilda ätbara växter: Våren 2026

Svamp: Hösten 2026

Kontaktperson: Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, 050 408 9179. Observera att det lönar sig att boka i god tid.

Din egen budget –målsättningar och prioriteringar

En budget är ett verktyg för dina målsättningar. Lär dig använda den nya marthabudgeten för att göra medvetna prioriteringar, förstå dina utgifter och planera för det som är viktigt för just dig varje månad. Efter att du har gått kursen är du redo att ta i bruk din egen budget.

Längd: 60 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Kontaktperson: Marina Nygård, marina.nygard@martha.fi, tfn 044 493 5537.

Trygg ekonomi, trygg vardag

Hur hänger ekonomi, rutiner och vardagstrygghet ihop? Vi går igenom buffert, oväntade händelser, löpande utgifter och ordning i viktiga dokument.

Längd: 60 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Kontaktperson: Marina Nygård, marina.nygard@martha.fi, tfn 044 493 5537.

Trygg på nätet – undvik bedrägerier

Lär dig känna igen digitala bedrägerier och skapa trygga rutiner online. Vi går igenom de vanligaste riskerna och hur du skyddar dig i vardagen.

Längd: 60 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Kontaktperson: Marina Nygård, marina.nygard@martha.fi, tfn 044 493 5537.

Hållbar konsumtion i vardagen

Hur påverkar vår konsumtion både ekonomi och miljö? Vi går igenom värderingar, hållbara val och vanliga risker kopplade till konsumtion.

Längd: 60 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Kontaktperson: Marina Nygård, marina.nygard@martha.fi, tfn 044 493 5537.

72 h beredskap – är ditt hem redo?

Lär dig grunderna i hemmets beredskap och hur du tryggar mat, vatten, värme och andra viktiga resurser under de första 72 timmarna av en kris.

Längd: Cirka 90 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Kontaktperson: Marika Danielsson, marika.danielsson@martha.fi, 044 735 4971.

Starta en Facebooksida för din förening

Lär dig grunderna i hur du startar, bygger upp och underhåller en Facebook-sida som skapar engagemang. Marthaförbundets kommunikatör Linn Jung guidar genom det digitala tillfället.

Datum: Torsdag 26.2 kl. 18

Längd: Cirka 2 timmar

Kan utföras: Digitalt

Kontaktperson: Marika Danielsson, marika.danielsson@martha.fi, 044 735 4971.

Inbetalningar

Centrs Marta

Königstedt marthakrets uppvaktar medlemmar 60 euro

Marthakransen i Sibbo rf 50 euro

Johanna Quiroz-Schauman 10 euro

Rebecca Karlsson 10 euro

Carina Rundlöf 15 euro

Maja Huldén 10 euro

Marika Sjöqvist 4 euro

Harriet Juslin 10 euro

Frida Hanner 10 euro

AnnLouise Nilsson 30 euro

Carola Bäckström 30 euro

Maria Turtschaninoff 30 euro

Hilja-Maria Happonen-Pajula 10 euro

Mia Alghazi Alani 50 euro

Liisa Lähteenmäki 50 euro

Mirva Sarola 10 euro

Jasmiini Tornberg 20 euro

Roosa Mikkola 10 euro

Raija Hietala 25 euro

Hilja Haajanen 15 euro

Satu Pulkkinen 25 euro

Taru Talvensuu 15 euro

Ekenäs Marthaförening rf 350 euro

EevaLiisa Lennon 50 euro

Meri Pekkanen 50 euro

Hanna Puhakka 20 euro

Ulla Backas 50 euro

Virpi Salmi 30 euro

Åbo Svenska Marthaförening rf

200 euro

Kimito Marthaförening rf 200 euro

Esbo Marthaförening rf 2 000 euro

Bemböle marthakrets 100 euro

Mattby marthor 400 euro

Eva Castrén 45 euro

I stället för julkort år 2025 ger

Marthaförbundet en donation till Centrs Marta 500 euro Försäljning av halsband år 2025 går till Centrs Marta-insamlingen 35,84 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Jonathan Hemming förenar hållbart tänk och praktiskt kunnande

Vi säger varmt välkommen till Jonathan Hemming, vår nya kollega i Vasa!

I projektet ”Bo bättre – hållbart boende i vardagen” arbetar han med praktiska lösningar för ett mer hållbart hem.

Linn Jung

Vem är du?

– Jag heter Jonathan och bor i Korsholm tillsammans med min fru och våra två barn. Jag är formgivare och bygghantverkare med ett starkt engagemang för hållbarhet, miljö och långsiktiga lösningar i vardagen. Jag drivs av att förena praktiskt arbete med idéer om hur vi kan leva mer resurssnålt och omtänksamt. På fritiden engagerar jag mig i föreningsliv, lokala initiativ och politik, ofta med fokus på gemenskap och omställning.

Vad ska du jobba med på Marthaförbundet?

Fanny Nykvist

Vad betyder hållbart boende för dig?

– För mig handlar hållbart boende om en sund inomhusmiljö, stark social gemenskap och en god relation till naturens kretslopp och den egna närmiljön. Praktiska lösningar och estetik är viktiga för att skapa hem där människor trivs. När man trivs tar man också hand om sitt hem, vilket sparar resurser och bidrar till att bevara den byggda miljön och vårt kulturarv.

Jag drivs av att förena praktiskt arbete med idéer om hur vi kan leva mer resurssnålt och omtänksamt.

– Jag jobbar som projektledare för Marthaförbundets och Yrkeshögskolan Novias nya projekt Bo Bättre och ansvarar för att planera, samordna och genomföra projektets aktiviteter. Mitt arbete fokuserar på att dela kunskap om hållbart, hälsosamt och resurssnålt boende genom utbildningar, material och samarbeten. En viktig del är att göra informationen praktisk och tillgänglig, så att fler kan göra kloka val i vardagen. Samtidigt arbetar jag med nätverk och utveckling av projektet tillsammans med Marthaförbundets medlemmar och samarbetspartner.

Vad är din relation till Marthaförbundet?

– Jag har inte tidigare varit aktiv i Marthaförbundet, men har länge följt och beundrat det arbete som görs. Jag ser marthorna som en mycket viktig samhällsresurs på gräsrotsnivå, med stor praktisk kunskap och lokal förankring. Själv är jag engagerad i omställningsrörelsen, som har en annan infallsvinkel men liknande mål: att bygga starka lokala nätverk för ett hållbart och resilient samhälle.

Jonathan Hemming nås på jonathan.hemming@martha.fi, tfn 043 820 0073.

Med kunskap och vardagsnära tips vill Jonathan Hemming göra det lättare att bo hållbart.

Vem?

Jonathan Hemming

Ålder: 44 år.

Bor: I den trevliga byn Solf i Korsholm.

Familj: Frun Sini och barnen Saga, 10, och Armas, 4.

Gillar: Att lyfta blicken mot universum och samtidigt vara nyfiken på hur andra ser världen.

På nattduksbordet: Podcasten Stuff You Should Know.

Hemlig talang: Att minnas och tolka spelregler, och vänligt påminna andra.

Utmaning:

Ut och samla poäng med Martha!

Under vintern är det lätt att stanna inne, därför lanserar Marthaförbundet utmaningen Alla ut med Martha 2026, som uppmuntrar till aktiv utevistelse och mer rörelse i vardagen.

Utmaningen pågår 1 februari–31 mars 2026 och går ut på att samla poäng genom att vara aktiv utomhus. Varje 30 minuter i friska luften ger en poäng. All rörelse räknas, promenader, skidåkning, pulkaåkning eller snöskottning. Målet är att inspirera till vardagsmotion, frisk luft och gemenskap.

Du kan delta på egen hand eller tillsammans med din marthaförening eller -krets. Som grupp räcker det att ordna en utomhusträff under kampanjperioden för att vara med. Kampanjen passar alla åldrar och alla nivåer, och varje halvtimme utom hus räknas.

Registrera dina po äng när kampanjen är slut och ta chansen att vinna fina priser. Po ängen förs in i poäng kortet här invid och re gistreras sedan via kampanjlänken. Mer information, poäng kort och registrering finns på www.martha. fi/artikel/-alla-ut-medmartha-2026.

Nora Backlund: ”Vi samarbetar och bjuder in”

Att en förening och det frivilligarbete som görs i en förening kan motverka ensamhet är Vöråmarthan Nora Backlunds fasta övertygelse. – Föreningslivet ger trygghet och mening och är ett sätt att känna tillhörighet och gemenskap, säger hon.

Nora Backlund hittar lugnet hemma i Lålax. Katten håller henne sällskap medan idéerna för nya föreningsprojekt tar form.

Nora Backlund är en sammanhållande kraft. Som styrelsemedlem i Vörå Marthaförening ser hon gärna till att människor möts och idéer blir verklighet.

– Jag är med i många föreningar och ser hur de kan samarbeta sinsemellan. Vi har en bred verksamhet i marthaföreningen för att nå personer i olika åldrar och med olika bakgrund.

Gemenskap över gränserna

När kriget i Ukraina bröt ut kom många ukrainare till Finland. Vöråmarthorna har vid flera tillfällen bjudit in dem till sin verksamhet, bland annat via föreningen Kalyna, som samlar ukrainare i Finland och hjälper dem i hemlandet.

– Till exempel folkdräktspicknicken på folkdräktens dag i augusti har blivit ett uppskattat tillfälle. Där har även ukrainare deltagit och klätt sig i sina dräkter. Det har skapat en härlig stämning när alla berättat om sina dräkters historia. Många ser redan fram emot den 5 augusti, berättar Nora.

Via Kalyna har marthorna också ordnat tovningskvällar där själva tovningen har haft en sekundär roll.

– Serveringen och att träffas är det vik-

Pia Backman-Nord Camilla Ostberg

Vem?

Nora Backlund

Ålder: 35 år.

Bor: I Lålax, Vörå.

Familj: Man och ett barn.

Gör: Jobbar med hållbarhetsfrågor och landsbygdsutveckling. Aktiv i många föreningar, bland annat 4H, byaföreningen och musikskolan.

Gillar: Att engagera sig och göra gott för lokalsamhället.

Dold talang: Att kombinera människor, initiativ och projekt. Hittar hållbarhet i andras verksamhet.

På nattduksbordet: Både barnböcker och böcker om hållbarhet och landsbygd.

– Ensamheten ökar, särskilt bland unga mammor, och föreningsliv kan göra stor skillnad, säger Nora Backlund.

goda livet tigaste. Man väljer själv hur aktiv man vill vara, men samtalet flyter alltid lättare när man gör något praktiskt tillsammans.

är välkomna på möten och evenemang.

– Att leva småbarnsliv ska inte vara ett hinder för föreningsengagemang. Vi har alltid en pysselhörna för barnen, så att de

Samarbete med 4H och Centria

En annan central samarbetspartner är Vörånejdens 4H. Tillsammans har man ordnat klädbytardagar för högstadieungdomar och ljustillverkning för yngre barn.

– Vi frågade tonåringarna vad de ville ha att äta och fick bland annat svaret: popcorn och chocolate chip cookies. Sagt och gjort, det fick de. Det blev ett trevligt tillfälle där deltagarna, oavsett ålder, funderade på vem som skulle passa i olika plagg. Också äldre marthor deltog, vilket skapade en fin mötesplats över generationerna.

Evenemanget var samtidigt en del av projektet ”Generationsöverskridande gemenskap” vid Yrkeshögskolan Centria, med målet att öka samhörigheten mellan olika åldrar.

Naturlig inkörsport

Vöråmarthornas styrelse består av ett relativt ungt gäng med barn i olika åldrar. Därför är det naturligt att barn alltid

För mig finns det ett enkelt svar: bli aktiv i en förening. Det gäller i alla åldrar och livsskeden.

får en naturlig inkörsport till föreningslivet. Marthorna har också ordnat flera evenemang där familjen och barnen har varit i fokus. Backlund berättar att hon har noterat att ensamhet bland mammor är vanligt i dag. På sociala medier kan man se hur unga

mammor frågar råd om hur man kan hitta vänner i vuxen ålder.

– För mig finns det ett enkelt svar: bli aktiv i en förening. Det gäller i alla åldrar och livsskeden.

Hon betonar att man måste tänka brett och ibland lite otippat när man bjuder in folk.

– Visst kan också vi i marthaföreningen bli bättre på att hitta dem som saknar en gemenskap. Men vi försöker i alla fall tänka brett och bjuda in olika målgrupper. Till exempel föreslog jag att föreningen skulle delta i tomteruset, ett motionsjippo vid julen, för att sänka tröskeln för andra att vara med. Farten hade ingen betydelse för oss, delaktigheten var det viktiga. Vi deltog inte den gången, men idén får leva vidare till kommande år.

Föreningsliv ger mening

Nora arbetar även professionellt med att förena människor och projekt via organisationen Svenskfinlands byar. Hon ser att tredje sektorn är viktig för landsbygdens utveckling och för att främja hållbarhet och gemenskap.

folkdräktspicknicken.

– Tredje sektorn och föreningslivet erbjuder det som sker mellan jobbet och hemmet. Det ger mening, välmående, trygghet och gemenskap. Att vi känner varandra kan ha stor betydelse, till exempel för beredskapen vid kriser som stormen Hannes. Precis som många andra föreningar tampas Vöråmarthorna med medlemsrekrytering när de äldre blir för gamla att delta och de yngre inte tycker att de har tid. Men just därför har det varit viktigt att barnen alltid är välkomna med.

– Sällan deltar alla i allt, men man deltar enligt intresse och ork. Man ska inte behöva känna att man måste vara superaktiv för att vara med i föreningen. Vi har låg tröskel för att säga nej och hjälps åt om någon har svårt att hinna med sin uppgift.

Nora lovordar engagemanget i styrelsen.

– Det finns en god energi som vi hoppas märks i hela föreningen. Vi vill att alla ska

känna sig välkomna. Därför utser vi alltid någon som har som uppgift att se till att nya deltagare blir väl emottagna. Vi tackar också alltid dem som kommer, det ska kännas betydelsefullt att delta.

Bjud in

Nora Backlund hänvisar till enkäter som visar att många som inte är aktiva i föreningar uppger att de aldrig har blivit tillfrågade.

– Det bästa vi kan göra är att bjuda med vänner, grannar och arbetskamrater: ”Kommer du med i bilen?” eller ”Ska vi cykla till marthornas evenemang tillsammans?”. Det ska kännas lätt att delta, säger Nora.

Föreningsliv går ofta i arv. Barn till föreningsaktiva föräldrar tenderar att själva engagera sig. Men man går miste om många nya medlemmar om man enbart vänder sig till dem som brukar eller som borde delta.

– Vi kan inte heller ta för givet att al-

la vet om att något ordnas, så vi behöver använda olika kanaler. Till exempel inför klädbytardagen gjorde vi en Tiktok-video med information om hur det går till, vart man ska komma, var man lämnar kläderna och så vidare. Det var ett sätt att sänka tröskeln.

Gemenskap mot ensamhet

Enligt Nora kan aktivitet i en förening göra att människor känner sig mindre ensamma. – Alla behöver känna samhörighet och höra till en gemenskap som blir en del av ens identitet. Hur gruppen ser ut spelar mindre roll, det viktiga är att dela ett intresse och göra något tillsammans. Hos oss är det värderingarna och den välkomnande stämningen som förenar. Så kom med i marthornas verksamhet, den kan se ut precis hur som helst. Huvudsaken är att vi får göra, lära och umgås tillsammans.

Nora Backlund (t.h.) välkomnar alla att delta i Vöråmarthornas aktiviteter, från pysselhörnor till

Ge dina grönväxter nytt liv!

Nu är det dags att omplantera dina grönväxter, hos oss hittar du allt du behöver!

Svedenvägen 66, Jakobstad

KONTAKTANNONS

Sökes: DU BIL, BILIST, Trött och hungrig, dåliga vindrutetorkare, slitna däck, smutsig bil och tom tank

Här finns: Traditionell servicestation invid Riksväg 8 i Kvevlax. Vi har det du behöver. Bränsle, biltillbehör, nya däck, biltvätt mat och kaffe.

Barn och famlij inget hinder, alla är välkomna. Kom in efter en kopp kaffe så träffas vi och diskuterar. Kanske det leder till något mera?

Eventuellt ett byte av ringar.

PAISTAAKO?

Hyödynnä päivän mobiilitekniikkaa: Ohjaa aurinkosuojalaitteita puhelimellasi.

BLÄNDAR SOLEN?

Satsa i smarta lösningar till hemmet och styr dina solskyddsprodukter via mobilen.

TUULEEKO?

CIT I LÄ® NOSTETTAVA TUULISUOJA

Myös kauko-ohjattuna

BLÅSIGT?

CIT I LÄ® HÖJBARA VINDSKYDD Även med fjärrstyrning Koulukatu 14 Skolhusgatan, Vaasa I Puh/Tel:

KVEVLAX, KARLEBYV. 1134, 66530 Kvevlax

Handarbetsaffär Brita Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel. 041 5392512

TyygiLyyleiltä Handarbetsaffär Brita

Köpmansgatan 3 21600 Pargas

Annonsera i Martha!

tel/puh 041 5392512

Annonsera i tidskriften Martha och nå ut till 8 000 marthor, boka en annons redan i dag! För prisuppgifter och information, ring eller mejla till Jonny Åstrand, 0500 924 528, cjcenter@petalax.fi.

Kauppiaskatu

21600 Parainen

tel/puh 050

Så dör du nöjdare

”Säg är du nöjd, min granne säg”, frågar Bellman i visan Så lunka vi så småningom Att vara nöjd är en aktiv handling. När du är nöjd väljer du att se det goda du har och nöja dig (två ord med onödigt negativ klang). En nöjd människa längtar inte efter ett större hem, en ny bil, nya kläder eller en ny partner. Men i dagens värld ”villhöver” vi saker som vi inte behöver, och avundas vänner eller människor på sociala medier för att de har något som vi inte har. Och som vi, paradoxalt nog, oftast inte vill jobba för.

Själv kan jag känna en gnutta avundsjuka när jag kliver in hos vänner som bor i vackra hem med många kvadratmeter, eftersom min man och jag bor på 29,5 kvadratmeter. Sedan tänker jag på hur stort bostadslån mina vänner måste ha, hur många

I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ...

 Vild sommarmat på tallriken

 Små smarta fix för hemmet

 Retromönster blir trendigt förkläde

 Ung möter gammal – klick!

 Föräldrakraft i vardagen

Nästa nummer av Martha utkommer 3.6.2026.

fler rum de har att städa, på hur många saker de behöver äga för att hemmet inte ska se ut som en tom utställningslokal, och då känner jag mig plötsligt extremt nöjd över vårt lilla hem. Vi må ha lite boyta (i snitt har Helsingforsborna 34,5 kvadratmeter), men vi har också Helsingfors innerstad med alla dess restauranger, kaféer och tjänster rakt utanför dörren. Medan du som läser kanske är nöjd över att du bor ute på landet och har din närmaste granne ett par kilometer bort. För mig handlar nöjdhet om att se det goda i mitt liv. Ju nöjdare jag är desto mindre konsumerar jag. Jag känner inte heller ett konstant behov av att förändra något i mitt liv som förhoppningsvis gör mig nöjdare. Vill du dö nöjdare? Börja med att vara nöjd i dag.

Vinnare 3/2025

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 3/2025 gynnade Fru Fortuna denna gång Nathalie Wingren, Karperö, Katarina Mattsson, Borgå, samt Susanne Gustafsson, Kimito. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften

Martha utkommer 3.6.2026. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 22.4.2026 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

Michaela von Kügelgen

Skribenten är författare, frilansjournalist och skrivinspiratör. I år är hon aktuell med två bokserier, både deckare och feel-good. På fritiden spelar hon handboll och blir stark på gymmet. Och så älskar hon kultur i olika former.

Lösning till korsord 1/2025

Terese

KAN VARNAS FÖR VINTERTID ÄR FÖDD I GEMINI STIMULERA HAR 21 ÖGON

EFTER L FLYGA STILLA

ITALIENSK DESSERT

UNDERARMSMÅTT

SPRÖTT HÖGT LJUD

LUTNINGEN I ALPIN BACKE

ANSAMLAS TILL BOLL BLÅÖGD

BLAD I BORÅS SJÄLVSTÄNDIGHETEN DISKMEDEL

TURK FÖR KVINNOR HÖRS KACKLA I GÅRD

MÅDDE FINFINT INBILLAS

OSTMASSA GRABBA

KDPARTI I TYSKLAND HALV CITRON

LITER TOKFIAN BAR

KLÄMKÄCKA NEJD

STRAM KÖTTSTUVNING

KUNGEN

OXUDDE 1831

UNDERHÖLL FÖRE U DIVISION

DEN ÄR BREDBAR FÖRTJUSANDE

SÅS FRÅN BÖNA FÖRBI

STRÖMNING FÄRRE ÄN FÅ

MÅTT I RECEPT BOK AVSLUTAR P.S.

KYLER

DACAPO

VÄRDEPAPPER

BÄR BÄR SOM GER GINSMAK LÅNG TID URSPRUNG HEYERDAHLS VASSBÅT KASSAPJÄSER

VID 21

YTTERSKÄRSFÅGEL

Korsordet 1/2026

KÄFT HÄRSKARÖDLA FIRAS 4 JANUARI RÖK

GROVT GRUS

INFINITIVMÄRKE PEKAN EJ IN SKAVD VITAMIN

Årets första korsord bjuder på en lugn stund i ”det goda livets” anda. Vår skicklige korsordsmakare Tommy Öberg har åter skapat ett klurigt och underhållande korsord att njuta av mellan varven. När du löst det kan du skicka in ditt svar till Finlands svenska Marthaförbund, Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors, eller per epost till marthabladet@ martha.fi, senast 5.8.2026. Bland de rätta svaren lottar vi ut tre böcker. Märk kuvertet med ”Korsord 1”. Lycka till!

Namn: Gatuadress:

Postadress:

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Linn Jung kommunikatör (Vasa) 050 361 6081

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator (Vasa, deltid) 044 280 6609

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

Sandra Mellberg hushållsrådgivare, projektledare

Smartfisk – från hav till tallrik 050 517 2958

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

Marie Kellgren projektkoordinator

Smartfisk – från hav till tallrik 044 506 6770

Katarina Jägerskiöld ekonomirådgivare, projektledare Flytta hem 043 820 0070

Linda Riska projektledare Flytta hem 044 344 3327

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektchef 044 493 5537

Fanny Nykvist hushållsrådgivare (Vasa) 044 735 4975

Jonathan Hemming projektledare Bo bättre – hållbart boende i vardagen (Vasa) 043 820 0073

Elise Hindström verksamhetsledare för

Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.